Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om den personliga integriteten.
Med ny teknik och med brottsutvecklingen blir den personliga integriteten alltmer problematisk. Å ena sidan finns det ett intresse av att värna den personliga integriteten och å andra sidan finns det anledning att nyttja ny teknik för att bekämpa den moderna brottsligheten. Det är alltså en svår balans det handlar om.
Ständigt lämnar vi elektroniska fotspår efter oss när vi använder kreditkort eller mobiltelefon. På nätet lämnar vi spår som t ex IP-nummer, i trafiken övervakas vi av automatiska system och inköp i större butikskedjor registreras. Historiskt sett har utvecklingen successivt urholkat den personliga integriteten. Enligt datalagen från 1973 (datalagen 1973:289) var all insamling och databehandling av personuppgifter en kränkning av den personliga integriteten. Numera har statsmakten ett annat förhållningssätt.
Det är viktigt att hitta en bra balans mellan säkerhet och personlig integritet. Det är därför angeläget att klarlägga hur den personliga integriteten påverkas av denna digitala lagring samt utreda vilka åtgärder som kan vidtas för att förstärka och tillvarata medborgarnas intressen. Ytterligare ett problem är att det inte finns någon tydlig definition av begreppet personlig integritet i svensk lagstiftning.
Mot denna bakgrund bör det klargöras vad den personliga integriteten är och hur dagens regelverk påverkar den. Speciellt bör helhetens komplexitet beaktas rörande hur den personliga integriteten kan värnas på nätet och i det vardagliga livet samtidigt som statsmakten ska skydda sina medborgare och tillvarata upphovsrättsliga intressen. Möjligheten att göra en omfattande utredning om den personliga integriteten i detta sammanhang bör därmed ses över.