Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om möjligheterna att beivra kränkningar på Internet.
Internet blir i allt högre utsträckning en viktig arena för det offentliga samtalet. Sociala medier har revolutionerat sättet vi kommunicerar med varandra på inte bara privat utan även offentligt. På Facebook, allmänna diskussionsforum och olika hemsidor kan människor interagera med varandra på ett helt nytt sätt. Det mesta med den nya tekniken är positivt. Men, det finns en baksida med den nya tekniken. Anonymiteten på nätet har även gjort att det är lätt att lägga ut felaktig och kränkande information om andra människor.
Problemet är att lagstiftningen kring elektronisk information inte har hållit jämna steg med utvecklingen av Internet och de olika nya forumen där. Datainspektionen, som är den myndighet som följer upp skyddet för den personliga integriteten, har vid flera tillfällen påpekat detta problem. Den nuvarande personuppgiftslagen (PUL) förmår inte skydda dem som blivit kränkta. Dessutom är det i många fall svårt att som utsatt kunna få ersättning om man blivit kränkt på nätet.
Personuppgiftslagen (PUL), som är det instrument som ska förhindra kränkningar, tillkom på 1980- och tidigt 1990-tal. Det finns undantag i PUL som gör att det i vissa fall är mycket svårt att förhindra en kränkning eller för den delen få någon lagförd för den. Ett undantag är att PUL inte gäller för ”journalistiska ändamål”. Tolkningen av detta begrepp är mycket vid. Detta har bland annat lett till flera fall där personer har hängts ut på Internet på grund av sin yrkesroll inte har haft möjlighet att agera mot de sajter som publicerat uppgifterna. Detta eftersom det har ansetts att sajterna i någon mening haft ett journalistiskt uppsåt.
Det är idag allt för enkelt att utan påföljd kunna kränka en annan person på Internet. Gärningsmannen är skyddad av sin anonymitet och av de existerande bristerna i lagstiftningen. Därför bör regeringen ta ett helhetsgrepp på problematiken kring kränkningar på Internet och se över lagstiftningen för att göra den mer relevant för dagens situation.
På grund av att det ofta är svårt att identifiera gärningsmannen vid ett ärekränkningsbrott på nätet är det också svårt för offret att få någon ersättning. Det existerar inte heller någon möjlighet att få brottsskadeersättning, inte ens vid grova ärekränkningsbrott. Med ett moderniserat regelverk kan även möjligheten till ekonomisk upprättelse förbättras.