Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad som anförs i motionen om att riksdagens ledamöter ska erbjudas utbildning i genuskunskap.
Riksdagens jämställdhetspolitiska mål antogs av riksdagen i maj 2006. En majoritet av riksdagspartierna står bakom målen.
”Målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. En förutsättning för att kunna uppnå detta är att kvinnor och män har samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom livets alla områden”, slås det fast i riksdagens beslut.
Under det övergripande målet finns fyra delmål:
Jämn fördelning av makt och inflytande
Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet.
Ekonomisk jämställdhet
Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.
Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet
Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor.
Mäns våld mot kvinnor ska upphöra
Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.
Målen är mycket bra och ger en tydlig inriktning för jämställdhetspolitiken. Samtidigt finns det många vägar fram till målet. Det är å ena sidan bra, men å andra sidan finns risken att vägvalen blir felaktiga, vilket kan innebära att utvecklingen i värsta fall går åt fel håll eller stannar upp.
Ojämställt agerande och ojämställda beslut från enskilda tjänstemän och politiker, liksom från förvaltningar och politiska styrelser, handlar sällan om att beslutsfattare medvetet vill ge kvinnor sämre service. Tvärtom, men normerna och värderingarna sitter så djupt i oss att vi inte förstår och ser att vi behandlar män och kvinnor utifrån kön. Vanans makt har blivit så stark att problemen osynliggörs.
Utbildning och kunskap krävs för att vi ska kunna fatta beslut som leder mot riksdagens jämställdhetspolitiska mål. Om vi inte förstår och har kunskap om de mekanismer som upprätthåller den ojämställdhet som råder i samhället så kommer det garanterat att innebära att många felaktiga beslut fattas.
Enligt vår mening måste det dock vara högt prioriterat att beslutsfattare i det politiska systemet ges möjlighet till genusutbildning. Det är ju själva grunden för att det ska bli rätt från början. Finns det bristande kunskaper hos politiker då kommer träffsäkerheten i de politiska besluten att bli därefter. Det är också viktigt att demokratins ”högborg”, Sveriges riksdag, går före och visar vägen i fråga om att det är nödvändigt att skaffa sig kunskap på detta viktiga område.
Utbildning och kunskap behövs, och bland andra erbjuder Linköpings universitet grundläggande genusvetenskap för verksamma i arbetslivet med flera. Denna eller liknande utbildningar förefaller vara passande för syftet att öka grundkunskapen för politiker.
Mot denna bakgrund föreslås att riksdagen som sin mening tillkännager för riksdagsstyrelsen att riksdagens ledamöter bör erbjudas utbildning i genuskunskap.