Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att öka proportionaliteten i tillsättandet av presidier i kommunala nämnder och styrelser.
I dagsläget pågår valprocessen i i stort sett samtliga svenska kommuner. Valet till olika uppdrag i nämnder och styrelser är föremål för ett betydande utrymme av självstyrelse. Såväl vilka uppdrag som skall finnas som hur många som skall väljas är ett helt lokalt ställningstagande.
För att garantera att en majoritet inte kör över och berövar minoriteters rättigheter finns i kommunallagen inskrivet en möjlighet att genomföra valen av nämnder och styrelser samt av heltidsarvoderade kommunalråd genom proportionellt valsätt. Enligt min mening har denna bestämmelse fungerat utmärkt på så sätt att alla vet vad som finns att rätta sig efter, och att man därför normalt fördelat uppdragen så som om proportionellt valsätt tillämpats. Naturligtvis kan det förekomma att man varit helt enig om någon annan fördelning.
Det finns dock ett område där proportionaliteten inte fungerat och det gäller tillsättandet av s.k. presidieposter. Uppdrag som ordförande och vice ordförande i de olika nämnderna och styrelserna beslutas om genom enkel majoritet i kommunfullmäktige. Det innebär att majoriteten i realiteten har makten att avgöra hur minoriteter, eller minoriteterna, skall få presidieposter. Detta blir än mer problematiskt då det ofta är ett fast arvode knutet till uppdragen som ordförande eller vice ordförande. I en situation där vi har relativt många kommuner där det i realiteten finns två oppositioner blir detta än mer allvarligt.
En enkel lösning skulle kunna vara att även knyta presidieroller till utfallet av ett proportionellt valsätt, så att den lista som tar det första mandatet också tillsätter ordförande, det andra mandatet (förste) vice ordförande osv. Även här skall det naturligtvis vara så att lagen endast skall vara ett skydd för den som annars kan bli förfördelad och att man därför normalt inte skall behöva använda lagstiftningen.