Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att vallagen ska kompletteras med en bestämmelse som motverkar att gränserna mellan riksdagsvalkretsar och landstingsvalkretsar inte är synkroniserade.
Ett problem som påtalats vid flera riksmöten är att gränserna för riksdagsvalkretsar och landstingsvalkretsar på sina håll i landet kraftigt skiljs åt. Inte minst är fallet så i Skåne. Trots att detta påtalats har ännu inget skett.
Rikets indelning i valkretsar vid allmänna val är reglerat i 2 kapitlet vallagen (1997:157). Riksdagsvalkretsarna är fastslagna i vallagen (2 kap. 2 §). Beslut om landstingsvalkretsar fattas av landstingsfullmäktige, sedan kommunerna fått tillfälle att yttra sig. För att vara giltigt skall beslutet vara fastställt av länsstyrelsen (2 kap. 8 § vallagen).
Indelningen i valkretsar för val av kommunfullmäktige beslutas av fullmäktige. För att vara giltigt skall beslutet vara fastställt av länsstyrelsen (2 kap. 9 § vallagen).
Vallagen innehåller vissa bestämmelser om samordning av gränserna för landstings- och kommunvalkretsar (2 kap. 5 § vallagen).
Motsvarande synkronisering finns inte vad gäller riksdagsvalkretsar och landstingsvalkretsar. Detta har medfört att ”ologiska” gränser uppstår mellan valkretsarna för val till riksdag respektive landsting.
I Skåne omfattar länets norra och östra valkrets hela före detta Kristianstads län (13 kommuner) medan länets västra valkrets omfattar 8 kommuner i före detta Malmöhus län. Vid indelningen i landstingsvalkretsar har emellertid kommuner från såväl västra riksdagsvalkretsen som norra och östra valkretsen hamnat i samma valkrets. Samma oklara indelning har skapats i sydöstra Skåne, det vill säga landstingsvalkretsen hämtar sitt område från både norra och östra riksdagsvalkretsen samt från södra. Ett sådant förhållande skapar förvirring hos väljarna.
Att som folkvald företräda medborgarna är ett förtroendeuppdrag. Det handlar om både att förtjäna andras förtroende och att i samband med val kunna utvärderas. I dag är det inte ovanligt att förtroendevalda väljer att under sin aktiva tid företräda olika samhällsnivåer. Region- eller lokalpolitiker har valt att kandidera till riksdagen eller riksdagsledamöter har valt att företräda sin bygd som kommunal- eller regionföreträdare. Med en större logisk koppling mellan dagens riksdags- och regionvalkretsar går det lättare för politiskt intresserade och engagerade medborgare att följa ”sina” politiker mellan olika nivåer. Vissa frågor har också en logisk politisk koppling i ett område där bättre samhörighet mellan landstings- och riksdagsvalkrets underlättar hur ärendet drivs samt opinionsbildandet.
Det finns en vilja att slå vakt om ett högt valdeltagande. Engagemang är något som värdesätts. Av den anledningen kan det vara lika vanskligt som förvirrande att väljarna kan rösta på en politiker i landstingsvalet, men när samme politiker kandiderar till riksdagen kan det vara i en annan valkrets och därmed går det inte att stödja honom eller henne.