Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en översyn av antalet riksdagsledamöter så att de minskas med 100.
Efter en grundlagsutredning som arbetat under ett antal år har ett par viktiga frågor hanterats som resulterat i en reformering av regeringsformen. Det blir ingen konstitutionsdomstol som den i Karlsruhe i Tyskland. Däremot avskaffas i alla fall uppenbarhetsrekvisitet. På så sätt understryks grundlagarnas betydelse. Lagrådets och domstolarnas självständiga ställning stärks. Det är steg i rätt riktning. Det fanns naturligtvis både för- och nackdelar med att vissa grundläggande frågor aldrig behandlades i utredningen, exempelvis den om vårt statsskick. Sverige förblir exempelvis en konstitutionell monarki.
Det kan dock finnas anledning att ändå gå vidare inom ett område, nämligen antalet ledamöter. Dagens 349 riskerar att leda till att många hamnar i skuggan av varandra. Med ett färre antal finns en tydligare koppling mellan de valda och väljarna. Medborgarna har lättare att utkräva ansvar.
En konstitution, en grundlag, kan ses som ett lapptäcke av olika lösningar, principer och idétraditioner. Det ena landet är inte det andra likt, även om vi tittar på så nära grannar som Finland, Danmark, Tyskland och Storbritannien som alla kan beskrivas som öppna demokratiska samhällen med tydliga välfärdsambitioner. Vid en internationell jämförelse visar det sig dock att Sverige har betydligt färre invånare per parlamentsledamot än många andra länder. Även det talar för en översyn.