Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa ett efterforskningsförbud i yttrandefrihetsgrundlagen för att skydda anställda i verksamheter som finansieras med offentliga medel.
Efterforskningsförbudet innebär att offentligt anställda kan lämna uppgifter om missförhållanden i sina respektive verksamheter till t.ex. medier, utan att deras överordnade eller andra i organisationen får efterforska källan. Efterforskningsförbudet utgör en trygghet för den som avslöjar oegentligheter på sin arbetsplats – att inte riskera trakasserier eller i yttersta fall avsked. Detta är en viktig säkerhetsventil för att t.ex. upptäcka missförhållanden inom olika kommunala verksamheter.
Men när offentligt finansierade verksamheter drivs i privat regi är det inte lika enkelt. Efterforskningsförbudet omfattar idag bara arbetstagare inom offentliga verksamheter.
I takt med att allt mer av de offentligt finansierade verksamheterna övergår till andra verksamhetsutövare så urholkas de anställdas skydd vid avslöjanden av eventuella missförhållanden. I och med detta försvåras uppdragsgivarens, det vill säga kommunens eller landstingets, möjligheter till insyn och kontroll. Det borde vara en självklarhet att alla anställda inom verksamheter som är finansierade av skattekollektivet omfattas av samma skydd då de påtalar eventuella missförhållanden på sina arbetsplatser. Inte minst för kommunen som beställare av offentligt finansierade tjänster borde det vara av största vikt att genom ett utökat efterforskningsskydd få indikationer om brister som bör åtgärdas för att förbättra kvaliteten på de varor och tjänster som är föremål för upphandling hos privata aktörer.
Det bör därför införas ett efterforskningsförbud i yttrandefrihetsgrundlagen för anställda i samtliga verksamheter som finansieras av offentliga medel.