Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att kommuner inte ska behöva betala ut mandatstöd för tomma stolar i kommunfullmäktige.
Efter valet 2006 visade det sig att alla stolar i kommunfullmäktige i landet inte blev besatta. Partier hade fått mandat trots att de saknade någon valsedel med namn eller så hade de fått fler mandat än antalet personer på valsedeln. Under mandatperioden ökade antalet tomma stolar eftersom kommunfullmäktigeledamöter hoppade av och det inte fanns någon som kunde ersätta.
Även efter årets val finns det partier som har fått fler mandat i kommunfullmäktige än de har personer som kan representera partiet. Det handlar inte om ett fåtal kommuner och det gäller inte heller enbart ett parti.
Redan under föregående mandatperiod valde Norrköpings kommun att inte betala ut mandatstöd till det parti som inte har några personer på sina båda mandat, det vill säga att det stod två ständigt tomma stolar i fullmäktige. Beslutet överklagades och det aktuella partiet fick rätt. Kommunen var tvungen att betala ut mandatstöd på precis samma sätt som till andra partier trots att mandaten inte var besatta.
De flesta kommuner väljer att ha ett mandatbundet stöd för att de förtroendevalda kommunfullmäktigeledamöterna ska kunna utföra det lokala demokratiska arbetet. Men om det inte finns någon person som företräder partiet förefaller det orimligt att stödet ändå ska betalas ut.
Lagstiftningen bör ändras så att det mandatbundna partistödet inte ska betalas ut för mandat som inte är besatta. Finns det ingen person som fyller fullmäktigestolen finns det inte heller någon anledning att ge ett stöd för att den personen, som inte finns, ska bedriva ett lokalt demokratiskt arbete.
Detta bör ges regeringen till känna.