Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ha trafikkontroller med synliga poliser.
Utvecklingen som har skett de senaste tio åren med en passiv övervakning av Sveriges bilister genom fartkamerorna bör utvärderas ordentligt. Fartkamerorna må vara ett enkelt sätt för Rikspolisstyrelsen att få intäkter till sin budget men det fartkamerorna inte kan åtgärda är ett trafikfarligt beteende och drogonykterhet.
Systemet med fartkameror i kombination med vägtullar innebär också en ökad övervakning av den enskilde individen. Var för sig är systemen möjligen oförargliga men kombineras alla system tillsammans med möjligheten att spåra individer genom mobiltelefonen skulle systemet i en annan tid – och med en annan regering med intresse att övervaka medborgarna – kunna få olyckliga konsekvenser.
Genom att istället ha fler synliga poliser efter vägarna samt fler kontroller av körkort och trafikbeteende skulle även bilisterna få en ökad visuell uppfattning och känsla om att det sker kontroller. Det är också en balans i polisens arbete med hur mycket de skall prioritera trafikkontroller i förhållande till andra brott. Uppklaringsprocenten för de brott som i första hand drabbar många – som inbrott i hem och i bilar – är mycket låg. Om vi skall ha en folklig förankring och legitimitet för polisens arbete är det viktigt att även brott mot enskilda prioriteras.
Detta bör ges regeringen till känna.