Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en skärpning av lagstiftningen mot barnäktenskap och tvångsäktenskap.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av gällande lagstiftning i syfte att hjälpa och stödja dem som i dag befinner sig i äktenskap som faller in under kategorierna barnäktenskap eller tvångsäktenskap.
Åtgärder har i viss omfattning vidtagits för att förhindra barnäktenskap och tvångsäktenskap. Proposition 2003/04:48 och förändring av den civilrättsliga lagstiftningen om äktenskap vilka trädde i kraft den 1 maj 2004 markerade att barn- och tvångsäktenskap inte accepteras i Sverige. Lagändringarna innebar bland annat en skärpning av villkoren för att få tillstånd att ingå äktenskap före 18 års ålder. Länsstyrelsens tillstånd fordras liksom att det finns särskilda skäl.
Utredningen från 2008, Människohandel och barnäktenskap – ett förstärkt straffrättsligt skydd (SOU 2008:41), utredde bland annat om det straffrättsliga skyddet mot barn- och tvångsäktenskap är tillfredsställande. Utredningens bedömning och förslag tog inte fasta på det behov vi anser föreligga för en skärpt straffbeläggning. Den 20 maj 2010 tillsatte regeringen ytterligare en utredning, nämligen Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap (dir. 2010:54) som slutredovisar sitt uppdrag senast den 21 maj 2012. Enligt uppdraget ska utredaren göra en samlad översyn av relevant straffrättslig, civilrättslig och internationellt privaträttslig lagstiftning.
Den nya utredningen är välkommen, vi anser nämligen att lagens skydd fortfarande är otillräckligt. Tvångsäktenskap och barnäktenskap är visserligen inte tillåtet i Sverige idag, men det är heller inte kriminaliserat. Och det förekommer, vilket Ungdomstyrelsens skrift Gift mot sin vilja (2008:9) bekräftar. Vi menar att lagstiftningen behöver skärpas ytterligare för att bättre förebygga och förhindra barnäktenskap och tvångsäktenskap.
Vi föreslår en lagändring i syfte att kriminalisera den som är drivande part i att äktenskap ingås med barn eller genom tvång. Den drivande parten behöver inte vara en av de två som ingår äktenskap. Även föräldrar, eller andra drivande parter, bör kunna ställas straffrättsligt till svars när barnen gifts bort mot sin vilja. Lagen bör även vara tillämplig när barn som är bofasta i Sverige gifts bort i ett land där lagen är mer tillåtande till tvångsäktenskap och barnäktenskap.
Vi önskar därtill en översyn av gällande lagstiftning i syfte att hjälpa och stödja dem som, mot sin vilja, idag befinner sig i ett äktenskap som ingåtts när någon av parterna varit barn alternativt om det ingåtts genom tvång.