Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en årlig redovisning av samhällets åtgärder mot våld och övergrepp mot barn.
En politik för barn och unga är att ha ett tydligt barnperspektiv, för att försäkra sig om att andan i FN:s barnkonvention genomsyrar alla åtgärder som rör barn. Särskilt viktigt är det för barn som utsätts för våld, övergrepp och psykisk misshandel liksom barn som upplever våld i en nära relation. Barn i sådana situationer riskerar att få skador för livet.
Samhället har via lagstiftning och socialtjänsten ansvar för att varje barn får stöd i rättsprocesser och hjälp att bearbeta traumatiska upplevelser. Sedan 2004 har stödformer utvecklas. Fler barnahus börjar etableras. Under senare år har lagstiftningen skärpts och en rad andra åtgärder vidtagits, men fortfarande finns luckor i vad som kan behövas för att stärka skyddet för barn.
Ansvaret för barns skydd hanteras av olika departement och myndigheter, vilket gör det svårt att överblicka utvecklingen. Barnombudsmannen (BO) är kritisk till utvecklingen av efterlevnad av barnkonventionen som inte leder till att vi klarar av att leva upp till riksdagens målsättningar.
En av svårigheterna som pekas ut är att det saknas relevant statistik. Exempelvis är Brottsförebyggande rådets (Brå) statistik inte nedbruten i åldersgrupper. Vidare behandlar Brå alla över 15 år som vuxna, vilket innebär att man inte får en sann bild av verkligheten. Bra statistik och underlag är nödvändiga för att man ska kunna fatta rätt beslut om vilka åtgärder som behövs för att komma åt problemen med barn som utsatts för olika former av övergrepp.
Vi menar att frågan om barns skydd mot våld och övergrepp behöver bli bättre synliggjord. Myndigheternas statistik om utsatta barn behöver generellt förbättras så att det finns en tydlig bild av utvecklingen. För att riksdagen bättre ska kunna följa utvecklingen är det viktigt att regeringen överväger en årlig redovisning i form av en skrivelse till riksdagen.