Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vittnesskydd.
Den lagstadgade vittnesplikten innebär att var och en är skyldig att vittna om det han eller hon sett och hört om åklagare eller försvarare begär detta. Denna plikt måste dock kompletteras med ett bättre stöd och skydd för vittnet från de rättsvårdande myndigheterna än det som finns i dag.
Utvecklingen, med allt fler vittnen som hotas, visar att de förbättringar som hittills gjorts av regeringen inte är tillräckliga. Bara under förra året ställdes exempelvis 427 tingsrättsförhandlingar in på grund av att viktiga vittnen uteblivit, enligt en sammanställning Domstolsverket gjort åt Dagens Nyheter. Flera av dessa berodde sannolikt på laga förfall, men lika klart är att några av dem berodde på att en del vittnen var för rädda för att vittna i domstol.
Under förra året anmäldes dessutom 5 100 övergrepp i rättssak, såsom hot, våld och trakasserier för att påverka offer, vittnen, åklagare och domare. Brottsförebyggande rådet har i en studie visat att denna typ av brott ökat med 70 procent mellan 1999 och 2006. I många fall är detta brott som kan ge flera års fängelse.
Inte minst viktigt är att våra unga får klart för sig allvaret i att hota ett offer eller ett vittne. Hotet kan i många fall vara ett allvarligare brott än det ursprungliga brott som den unge förövaren med hot vill dölja. Här har polisen en viktig uppgift i mötet med ungdomarna.
Säkerheten måste överlag komma mer i fokus inom domstolsväsendet, exempelvis vad gäller domstolsbyggnaderna. Självklart ska det finnas möjligheter till säkerhetskontroller med larmbågar och visitering. Offer, vittnen och förövare måste kunna erbjudas separata väntrum. Fler förhandlingar kan också behöva hållas utan åhörare då man kan befara hot, exempelvis när hela gäng fyller läktarna.
Information om vittnesstöd måste också finnas tillgängligt inför en rättegång, då erfarenheten visat att detta ökar tryggheten.