Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om höjd straffskala och brottsprovokation för gromning.
Internet är idag en stor och självklar del av vår vardag. Aldrig tidigare har det varit så enkelt att kommunicera med andra människor. Den anonymitet som Internetkontakter erbjuder skapar också stora möjligheter för den som vill manipulera barn i sexuella syften. Idag visar undersökningar förfärande fakta; att Internet används av tusentals personer, flertalet män, som varje dag försöker komma i kontakt med barn och ungdomar i ett sexuellt syfte. Denna relativt nya, men snabbt växande företeelse kallas även för gromning och är sedan den 1 juli 2009 ett brott enligt svensk lag. En vuxen person som idag tar kontakt med barn under 15 år i syfte att begå sexualbrott kan straffas med antingen böter eller fängelse upp till ett år.
Gromning är en stegvis process där den vuxne vanligtvis försöker vinna tillit och förtroende hos sitt påtänkta offer. Oftast hittar den vuxne på osanningar om sig själv och inleder en konversation på nätet via ett påstått gemensamt intresse för att sedan successivt etablera ett förtroende och utveckla en nära relation till sitt offer. I en undersökning som Brottsförebyggande rådet gjorde 2007 (Brå 2007:11, Vuxnas sexuella kontakter med barn via Internet) svarade 48 procent av de tillfrågade flickorna i nionde klass att de under det senaste året varit föremål för någon form av sexuell kontakt från en tidigare obekant person som de trodde eller visste var vuxen.
Lagen om gromning (brottsbalken, BrB 6 kap. 10 a §) var välkommen men behöver stärkas för att inte bli ”en pappersprodukt”. Av de cirka 100 polisanmälningar mot gromning som gjordes under 2009 har fortfarande ingen blivit dömd och i ett stort antal fall läggs åtalet ner. En del av problemet beror på att straffet enligt BrB 6 kap. 10 a § är för lågt. För att åklagaren ska kunna begära ut IP-adresser krävs en förväntad påföljd som är hårdare än böter. När straffet är böter eller fängelse i högst ett år brukar förövaren i praktiken dömas till böter. Detta resulterar i de flesta anmälningar mot gromning läggs ner på grund av brist på bevisning. Polisen har helt enkelt med nuvarande regelverk inte kunnat ta fram uppgifter från vilken dator mejlen är skickade.
I dag är det svårt för polisen att fånga en sexförövare på Internet. Förövaren som inte har något ansikte visar inte sin riktiga identitet förrän den i verkligheten träffar sitt offer och då är det i många fall för sent – övergreppen har hunnit ske. För att fånga förövarna i ett tidigt stadium använder sig en del länder, som Kanada och Storbritannien, av provokation. Polisen utger sig då för att vara barn på Internet i syfte att avslöja sexförövarna.
För att komma tillrätta med det växande problemet med vuxna som kontaktar barn i sexuellt syfte på Internet föreslår jag att regeringen gör en översyn om höjd straffskala till fängelse i högst två år enligt BrB 6 kap. 10 a §.
Jag föreslår även en utredning om möjligheterna för polisen att använda brottsprovokation vid misstanke om brott enligt nyssnämnda paragraf.