Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om brottet koppleri och brottet människohandel.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om verksamhet som ger stöd till våldsutsatta kvinnor och barn.1
1 Yrkande 2 hänvisat till SoU.
I Sverige råder det ett förbud mot köp av sexuella tjänster. Lagen ger en tydlig signal om att det är sexköparen som begår brott och som därmed kan straffas. Sexköpslagen behöver kombineras med uppsökande verksamhet som erbjuder kvinnor i prostitution stöd, hälso- och sjukvård samt möjligheter till en väg ut ur prostitutionen. Prostitution är idag starkt sammanflätad med vad som i internationella sammanhang kallas trafficking eller människohandel.
Det är en vidrig verksamhet som ofta innefattar både misshandel och upprepade våldtäkter. Det handlar om unga tjejer och kvinnor som inför hot om misshandel och ibland risken att bli mördade tvingas genomföra samlag och sexuella tjänster åt män. Ofta har dessa kvinnor smugglats in i vårt land under falska förespeglingar om jobb, och deras utsatthet gör det svårt att försöka fly ur fångenskapen. Idag åtalas ofta de män och kvinnor som tvingat andra till sexslaveri för koppleri. Koppleri innebär att man uppsåtligen främjar eller på ett otillbörligt sätt ekonomiskt utnyttjar att en annan person har tillfälliga sexuella förbindelser mot ersättning. Ett nytt människohandelsbrott skulle ha ett högre straffvärde än brottet koppleri. Genom en ny brottsrubricering skulle man också öka skyddet för brottsoffret. Koppleri är ett brott mot staten, medan människohandel är ett brott mot person. Skulle de som i dag döms för koppleri i stället dömas för människohandel innebär det att brottsoffret får ökade möjligheter till upprättelse och skadestånd.
För ett stort antal av de kvinnor och barn som utsatts för hot och våld, via människohandel men också i nära relationer, blir landets kvinnohus en viktig fristad. Kvinnorna som utsatts för människohandel kan ibland tveka att kontakta polisen, likaså med de kvinnor som nyligen kommit till Sverige och som därmed saknar kunskap i svenska. Detta eftersom man är osäker på vilka rättigheter man har och vilka lagar som gäller. Information om kvinnohus och kvinno- och tjejjourer på flera språk, men också kontaktuppgifter till polisen, skulle kunna vara ett första steg att ta sig ur en fullständigt vidrig situation.
Det ekonomiska stödet från kommuner till de organisationer som jobbar med stöd, skydd och boende för våldsutsatta kvinnor och barn varierar kraftigt, vilket inte kan anses tillfredsställande från jämlikhetssynpunkt då stödet borde vara i relation till hur stor omfattningen är av den här typen av brott som begås i kommunen. Våld mot kvinnor utövas av män oberoende av klasstillhörighet, etnicitet, ålder eller religion. Kvinnor drabbas oavsett om de bor i lägenhet, bostadsrätt eller villa. Att vara gammal eller funktionshindrad stoppar inte män från att slå. Inte heller att mannen är framgångsrik, kanske företagare eller rent av en politiker verkar vara faktorer som sätter stopp för våldsamt beteende. Våld i samkönade relationer förekommer också. Andelen våldsutsatta kvinnor och barn minskar dessvärre inte och därför behövs ett bättre stöd till landets kvinnohus, kvinno- och tjejjourer och liknande verksamhet.