Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av regelverket för beredskapspolisen.
Beredskapspolisen har till uppgift att delta i polisverksamhet som har anknytning till befolkningsskydd och räddningstjänst. Men beredskapspolisen får även tas i anspråk för andra lämpliga polisuppgifter. Den kan kallas in då samhället utsätts för särskilt svåra och påfrestande situationer ur ordnings- och säkerhetssynpunkt.
Eftersom beredskapspolisen fortfarande används endast i liten omfattning har intresset för verksamheten minskat. I en rapport till Rikspolisstyrelsen från juni 2010 föreslås nu därför att beredskapspolisen ska läggas ned. Rapporten konstaterar att beredskapspolisen bara använts två gånger under de 25 år organisationen funnits. Författaren gör sin bedömning utifrån premissen att det nuvarande regelverket skulle ligga fast.
Jag menar att beredskapspolisen är en värdefull resurs i samhället som istället borde utnyttjas betydligt bättre och vid fler situationer än idag. Den borde exempelvis kunna användas till bevakning vid demonstrationer eller stora publika evenemang. Den ordinarie polisens resurser kan därmed frigöras för exempelvis brottsbekämpning.
I syfte att kunna använda beredskapspolisen vid fler situationer än i dagsläget, och därmed använda resurserna mer effektivt, behöver det ske ett förtydligande av vad beredskapspolisen ska kunna göra och när det kan vara lämpligt. Det regelverk som styr beredskapspolisens verksamhet behöver därför ses över.