Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om betalningsansvaret för placeringen av villkorligt frigivna missbrukare på behandlingshem.
Personer med missbruksproblematik som är dömda till fängelse kan mot slutet av fängelsestraffet få avtjäna detta på ett behandlingshem, så kallad vårdvistelse, 56 § KvaL, tidigare benämnd § 34-placering. Där får den intagne vård och behandling.
Många gånger krävs dock en betydligt längre behandlingsperiod än tiden fram till villkorlig frigivning. Genom en ansvarsförbindelse kan vederbörandes hemkommun ta över betalningsansvaret för vårdvistelsen för tiden efter villkorlig frigivning.
Med anledning av att många kommuner inte anser sig kunna prioritera missbrukarvården har det skett en minskning av antalet ansvarsförbindelser som kommunerna skriver med Kriminalvården, och därmed även en minskning av vårdvistelser.
Det finns exempel på kommuner som vägrar skriva under dessa ansvarsförbindelser eller enbart betalar för några få dagar. Detta trots att det ofta krävs en längre behandlingsperiod för att behandlingen skall vara meningsfull. Därmed blir det inte behovet utan vilken kommun vederbörande är skriven i som avgör om vårdvistelsen kommer till stånd.
Med ambitionen att få till stånd ett bättre fungerande system för behandlingsplacering föreslog Fängelseutredningen i sitt betänkande ”Kriminalvård i anstalt” (SOU 1993:76) ett statligt övertagande av betalningsansvaret för vårdvistelsen, även efter villkorlig frigivning fram till prövotidens slut. Den då nytillträdda regeringen valde att inte lämna någon proposition i ärendet.
Den 5 september 2005 uttalade Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, i ett yttrande över ”Framtidens kriminalvård” (SOU 2005:54) ”som sin mening att staten skall ta det ekonomiska ansvaret för § 34-placering på behandlingshem även efter villkorlig frigivning fram till prövotidens slut, samt att kommunerna därefter tar över ansvaret för missbrukarvården”.
Den statliga utredningen, Missbruksutredningen, kommer att lämna sitt slutbetänkande till regeringen vid årsskiftet 2010/11. Med anledning av utredningen bör regeringen överväga ett statlig betalningsansvar för placeringar på behandlingshem efter villkorlig frigivning. Detta bör ges regeringen till känna.