Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av ökad kunskap om sexköpsbrott bland de rättsvårdande myndigheterna.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en skärpning av påföljden vid brott mot lagen om förbud mot köp av sexuella tjänster.
I Sverige har Socialdemokraterna sedan länge prioriterat bekämpningen av prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Att köpa eller försöka köpa sexuella tjänster är sedan den 1 januari 1999 kriminaliserat. Lagstiftningen, det vill säga den så kallade sexköpslagen, var och är en viktig markering mot utnyttjandet av kvinnor.
Det är nu tio år sedan sexköpslagen trädde i kraft och den ligger nu på regeringens bord. Den offentliga debatten om sexköpslagen har också tagit fart efter ett antal uppmärksammade fall där män i höga positioner, bland annat en högt uppsatt polischef och näringslivstoppar, köpt sex av flickor. I andra uppmärksammade fall har det handlat om hur förståndshandikappade flickor tvingats till prostitution, och där polisen misstänker att det en stor mängd sexköpare går fria.
I debatten om sexköpslagen har representanter ur borgerligheten agerat för att helt skrota sexköpslagen. Man kan konstatera att det blåser nyliberala vindar i sättet att se på sexköpslagen och på hur regeringen bör hantera lagen för framtiden. Det finns de som hävdar att prostitution kan vara ett aktivt val för en kvinna att tjäna pengar på. Vi menar att all exploatering och utnyttjande av kvinnor bygger på en skev människosyn och grundar sig i den könsmaktsordning som innebär att män är överordnade kvinnor. Människan kan inte värderas i pengar och därmed inte handlas med.
Lagstiftningen är ett viktigt verktyg men vi får inte glömma att det finns behov av ökad kunskap och ändrade attityder såväl hos människor i allmänhet som hos myndigheter. Därför är utbildning i domstolar, hos polisen och åklagare när det gäller dessa frågor viktigt. Inte minst handlar det om hur rättsväsendet bemöter brottsoffren, men också gärningsmännen. Det har exempelvis rapporterats hur polisen gått med på att skicka delgivningspapper till de misstänktas arbetsplatser istället för deras hem. All sådan särbehandling väcker misstankar om att de rättsvårdande myndigheterna inte ser så allvarligt på brottet utan istället bidrar till att släta över gärningen.
Idag kan en person som köper sexuella tjänster dömas till böter eller fängelsestraff. Men efter en prejudicerande dom i Högsta domstolen har straffen hittills stannat vid böter. När ett brott i praktiken bara leder till böter riskerar utredningarna att nedprioriteras hos myndigheterna. Att det bara utdöms bötesstraff skickar också en signal om att samhället inte ser så allvarligt på brottet utan likställer det vid förseelser som fortkörning. En utredning av sexköpslagen har nyligen genomförts och är nu ute på remiss. Ett av förslagen är en skärpning av straffet från dagens högst sex månaders fängelse till högst tolv månader. Förslaget är bra eftersom skärpt straff för köp av sexuell tjänst är en viktig signal till sexköparna om att deras beteende är ett allvarligt brott. Det skulle också skicka en signal till de rättsvårdande myndigheterna att det är viktigt att utreda brottet och lagföra gärningsmännen.