Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen 2011 under utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap enligt uppställning:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om prioriteringar inom försvars- och säkerhetspolitiken.
Vår solidaritet känner inga nationsgränser. Vår utrikespolitik syftar till att bekämpa fattigdom, främja demokrati, öka jämställdheten mellan kvinnor och män, öka respekten för de mänskliga rättigheterna samt bidra till en tryggare och säkrare värld.
Internationellt ska Sverige vara en förkämpe för fred, FN, nedrustning, rättvisa och klimat. Globaliseringen leder till ökat välstånd, men också ökade orättvisor. Finanskrisen och klimatkrisen och deras enorma konsekvenser visar på vikten av globala politiska lösningar.
EU är en central utrikespolitisk arena som ger möjlighet att agera tillsammans med andra. Sverige ska vara en tydlig röst i EU för att kritiskt granska, förändra och förbättra. Vi vill använda det svenska EU-medlemskapet för fler jobb, bättre klimat, ökad jämställdhet och starkare konsumentskydd. Vi anser inte att någon ny omröstning om euron ska hållas under mandatperioden. Norden är en stor och viktig partner. Vi vill se en offensiv nordisk strategi för bättre integration, fler jobb och bättre infrastruktur.
Sverige ska vara militärt alliansfritt. Vi säger nej till medlemskap i Nato. Vi står eniga bakom den utvidgade solidaritetsförklaring som omfattar hela Norden. Målet för vår försvarspolitik är att bevara Sveriges fred och självständighet, trygga stabiliteten i vårt närområde och att bidra till att stärka internationell fred och säkerhet. Angående det svenska engagemanget i Afghanistan har vi rödgröna partier lämnat tydliga besked.
Sverige ska vara mer aktivt i att med civila medel förebygga konflikter. Vi vill därför stärka Sveriges kapacitet när det gäller medling, konfliktarbete och förebyggande fredsarbete. Det behövs en ny lag om krigsmateriel som bland annat utesluter vapenexport till länder som begår grova och omfattande kränkningar av de mänskliga rättigheterna.
Vi vill att Sverige ska ge minst 1 procent av BNI i bistånd. Migrationspolitiken ska utmärkas av rättssäkerhet och solidaritet. Alla ska ha rätt till en individuell och rättssäker prövning av sina asylskäl och den som är i behov av skydd ska få asyl. De som flyr undan krig och väpnad konflikt ska få skydd. Skyddet för barn, kvinnor och hbt-personer ska stärkas. Sverige ska arbeta för fred i Mellanöstern och en tvåstatslösning med Israel och Palestina inom säkra och erkända gränser. Sveriges röst behöver höras i världen. En rödgrön utrikespolitik vill göra skillnad.
Försvarsmakten och dess stödmyndigheter har under de senaste två decennierna genomgått en kraftig omstöpning. Nödvändiga, men många gånger smärtsamma, besparingar har gått hand i hand med utvecklande av nya förmågor och ökad kvalitet. Samtidigt har också den internationella dimensionen gått från att vara en perifer sidouppgift till att bli en av huvuduppgifterna för det militära försvaret. Försvarsmaktens förmåga att genomföra väpnad strid ska utgöra grunden för att upprätthålla och utveckla det militära försvaret. De nödvändiga förändringarna i fråga om personal och materiel- och logistikförsörjning, liksom i insatsorganisationens utformning och beredskapssystem, ska ske på ett sådant sätt att de leder till ett militärt försvar med högre tillgänglighet och användbarhet samt en god balans mellan storlek och allsidighet. Reformeringen av det militära försvaret måste fortsätta och leda till en mer användbar och tillgänglig insatsorganisation. Denna reformering måste emellertid ske på ett ansvarsfullt sätt.
Vi rödgröna partier gör bedömningen att en besparing på 2 miljarder kronor är rimlig. Den största besparingen görs i anslag 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap. Inom ramen för förbandsanslaget kommer emellertid satsningar att göras på frivilligverksamheten, de nationella skyddsstyrkorna och på försvarets jämställdhetsarbete. Beträffande anslagsposten 1:4 bedömer vi att en besparing på 445 miljoner kronor är möjlig. När det gäller besparingarna på Högkvarteret handlar det exempelvis om effektiviseringar i organisationen. Besparingarna på Högkvarteret, 60 miljoner kronor, ligger under anslag 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap.