SD180

Sverigedemokraterna är ett Sverigevänligt parti. Vi har idémässigt låtit oss inspireras av såväl socialkonservatismen som delar av den svenska folkhemstanken. Syftet är att kombinera principen om grundläggande social rättvisa med traditionella värdekonservativa idéer. Partiet låter sig av den anledningen inte enkelt placeras in på den klassiska vänster–höger-skalan och tillhör därför inte heller något av de traditionella blocken. I riksdagen samarbetar vi med det eller de partier som ger oss bäst förutsättningar att genomföra vår politik.

I denna budgetmotion presenterar Sverigedemokraterna ett förslag för hur vi kan återupprätta svensk välfärd och samtidigt sänka skatten. I budgeten satsar Sverigedemokraterna, utöver regeringens satsningar, 17,1 miljarder på välfärden inräknat 9,9 miljarder till att våra pensionärer ska få mer i plånboken, 4,9 miljarder till skola, vård och omsorg, 1,5 miljard för att stärka familjer och barn samt 800 miljoner kronor till breda kommunala satsningar. Vi satsar även drygt 1,1 miljard på kriminalpolitiken, vi stärker a-kassan och sjukpenningen och vi satsar 1 miljard på försvaret.

De styrande politikerna har under de senaste decennierna skapat ett samhälle med tärande utanförskap, hög arbetslöshet och försämrad välfärd. Klyftan mellan löntagare och pensionärer har ökat, samtidigt som den ekonomiska nedgången ytterligare försämrat många äldres livskvalitet. Försvaret har monterats ned och den grova brottsligheten har under de senaste decennierna tillåtits breda ut sig med ökad otrygghet som följd. De gamla partiernas politik har för länge sedan passerat bästföredatum och Sverige behöver en ny fräsch välfärdspolitik.

Sverigedemokraternas skuggbudget går i stort ut på att omfördela medel från den kostsamma invandringspolitiken och det verkningslösa utvecklingsbiståndet till nödvändiga välfärds- och trygghetssatsningar samt utökat riktat bistånd till verkliga flyktingar i världen. Med vår politik förbättras levnadsvillkoren för våra äldre, både gällande ekonomi och livskvalitet. Sjukvården förstärks med utbildningsåtgärder och administrativt stöd. Skolan får resurser för en förbättrad arbetsmiljö för lärare och elever samt utökade anslag för vuxenutbildning. För arbetstagarnas del förstärker vi de skyddsnät som urholkats av alliansregeringen. Barnfamiljernas ekonomiska situation stärks och extra stöd ges till studerande och ensamstående föräldrar.

Rörande medborgarnas fysiska trygghet tar Sverigedemokraterna över det ansvar som alliansregeringen fått – men visat sig oförmögen att förvalta – genom att kraftigt förstärka rättsväsendet med utrymme för straffskärpningar, riktiga livstidsstraff och utvisning av utländska brottslingar. Sveriges gränsskydd och förmåga att försvara sig förstärks också kraftigt.

Sverigedemokraternas viktigaste satsningar:

Finansiering av satsningarna

Grunden för välfärd och trygghet är arbete. Av den anledningen tar Sverigedemokraterna sikte mot full sysselsättning och vill samtidigt motverka såväl den borgerliga regeringens lönedumpningspolitik som vänsterkartellens bidragslinje. Sverigedemokraternas jobbskapande politik innebär framför allt satsningar på småföretagande, ökad matchning på arbetsmarknaden samt forskning och utveckling. Även en mer ansvarsfull invandringspolitik är en viktig faktor för att klara sysselsättningen. Invandringen måste kraftigt begränsas för att inte fylla på det redan befintliga överutbudet av arbetskraft.

Med Sverigedemokraternas mer restriktiva invandringspolitik skapas dessutom ett reformutrymme redan första året genom en minskning av asyl- och anhöriginvandringen med 90 procent.

Vi väljer också att lägga det idag ineffektiva biståndet på en nivå motsvarande drygt 0,7 procent av BNI – den nivå som rekommenderas av FN. Samtidigt effektiviserar vi biståndet genom att anslå 1 extra miljard till FN:s flyktingorgan, UNHCR, och genom miljösatsningar i den fattigare delen av världen. På biståndssidan sparar vi 9,5 miljarder under budgetåret.

Sverigedemokraterna visar med denna skuggbudget att det går att genomföra välfärds- och trygghetssatsningar och samtidigt behålla jobbskatteavdraget – samtidigt som man gör ytterligare skattesänkningar, framförallt för pensionärerna.

2 Innehållsförteckning

9.5 Förstärkt ekonomisk trygghet för familjer och ensamstående föräldrar 26

14.2.18 Utgiftsområde 18 – Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik 56

14.2.23 Utgiftsområde 23 – Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 57

3 Förslag till riksdagsbeslut

4 Inledning

Sveriges tidigare goda ekonomiska ställning i relation till andra länder har försämrats. I en artikel av Svenskt Näringsliv konstaterades att Sverige de senaste decennierna har fallit ordentligt på OECD:s välståndslista. Samtidigt är vi många som upplever att den svenska välfärden bit för bit har monterats ned. Av det som en gång kallades folkhemmet, ett samhälle präglat av gemenskap och social och ekonomisk trygghet, återstår nästintill ingenting. Det samhälle och den arbetsmarknad som förr inrymde en hög grad av inre sammanhållning och en mycket låg arbetslöshet har bytts ut mot ett bestående och ständigt påfyllt miljonutanförskap, en hög arbetslöshet, en försämrad välfärd, ett nedmonterat försvar och sänkta ersättningsnivåer.

Från att ha varit ett land som värderat de äldres insatser för landet har Sverige kommit att bli ett land som ser de äldres pensionsinkomster som ett bidrag, ett bidrag man också har ansett sig kunnat skära i för att fylla alla de tomma hål som uppstått i ekonomin i och med den oerhört kostsamma massinvandringspolitik som bedrivits, och som fortfarande bedrivs.

Från att ha varit ett land där begrepp som gruppvåldtäkt knappt existerat i folkets vokabulär har begreppet blivit smärtsamt ofta förekommande i svensk nyhetsrapportering. Mellan 1995 och 2006 ökade antalet gruppvåldtäkter enligt brottsförebyggande rådet med 377 procent.¹ Sverige är numera i topp vad gäller antalet våldtäkter, och överfallsvåldtäkterna har under den senaste tioårsperioden nära nog tredubblats (från 361 överfallsvåldtäkter 1999 till 966 fall 2009).

Svenskt medborgarskap delas ut till höger och vänster, utan att man egentligen vet vem som mottar medborgarskapet, eftersom 95 procent av de asylsökande inte kan eller vill identifiera sig. Man förväntar sig inte heller att de nya medborgarna anpassar sig efter svenskarnas sätt att leva, tvärtemot pratar man om det mångkulturella samhället, där invandrarna istället för att bli svenskar uppmuntras att hålla kvar vid sina sedvänjor och värderingar och med det också behålla ett beteende som ofta är oförenligt med vad majoritetsbefolkningen anser vara acceptabelt.

I detta budgetförslag presenterar Sverigedemokraterna vägen för hur vi kan vända denna negativa utveckling, hur Sverige återigen med gott samvete kan hävda att vi siktar mot full sysselsättning, hur vi kan återställa välfärden, minska brottsligheten, förbättra villkoren för våra äldre samt hur vi kan återskapa den identitetskänsla som är så avgörande för hela den solidariskt finansierade välfärden, tryggheten och gemenskapen.

5 Den ekonomiska politiken

5.1 Grundläggande utgångspunkter

I en internationell jämförelse ter sig Sveriges statsfinansiella läge fortsatt relativt stabilt. Samtidigt kan det konstateras att många av omvärldens ekonomier är mycket skuldtyngda, något som förr eller senare måste föranleda skattehöjningar och åtstramningar inom den offentliga konsumtionen i berörda länder, vilket sannolikt kommer att påverka den globala tillväxten och därmed också Sveriges exportvärde. Utöver detta leder den växande andelen äldre till ett ökande inhemskt behov av välfärdstjänster, vilket i kombination med en förväntad och relativt snabbt stigande försörjningsbörda i framtiden sannolikt kommer att leda till pressade statsfinanser.

Till detta tillkommer komplikationen att den inhemska ekonomin på konsumentnivå alltför länge varit dopad genom ett alltför löst finansiellt regelverk som drivit upp ett extremt utbud av krediter och skapat ett konstlat ekonomiskt utrymme där dagens konsumtion sker på bekostnad av morgondagens tillgångar. Svensk välfärd har dessutom under mycket lång tid fått utstå prövningar och i många fall kvalitetsförsämringar. Därför menar vi att välfärden inte bara behöver försvaras, utan också förstärkas. Av dessa anledningar är det av stor vikt att den ekonomiska politiken framdeles bedrivs särskilt varsamt, ansvarsfullt och långsiktigt.

Den ekonomiska politikens huvuduppgift skall vara att bidra till en långsiktig och varaktig makroekonomisk stabilitet, för att därigenom kunna skapa förutsättningar att återupprätta det svenska folkhemmet präglat av en hög grad av trygghet, tillhörighet och solidaritet. Den aktiva finanspolitiken måste därför bedrivas med stor hänsyn till risken för bakslag och missbedömningar. Utgiftstaket med överskott i statsfinanserna över en konjunkturcykel skall kvarstå för att garantera att Sverige också i framtiden skall kunna betecknas en välfärdsstat, såväl i upplevd som i faktisk ekonomisk mening, men också för att skapa ett utrymme för en aktiv och balanserad stabiliseringspolitik.

Penningpolitiken skall även fortsatt bedrivas genom en självständig riksbank. Sverigedemokraterna ställer sig fullt ut bakom penningpolitikens inflationsmål på 2 procent, ± 1 procent.

5.2 Regeringens ekonomiska politik

Sverige och världen utsattes under förra mandatperioden för mycket svåra ekonomiska prövningar. Från att ekonomin under mandatperiodens första hälft närmade sig en överhettning driven av höga råvarupriser, produktionstoppar, stora inhemska skattesänkningar och låga nominella och reala räntor, tvärstannade ekonomin i och med den globala ekonomiska kris som följde då den jättelika amerikanska investmentbanken Lehman Brothers gick i konkurs.

Grunden för krisen lades framför allt genom de amerikanska så kallade subprimelånen med kreditutgivning till hushåll som saknade möjlighet att betala tillbaka skulderna. Krisen förvärrades dessutom genom en värdepapperisering där bankerna sålde risker på finansmarknaden för att på så vis göra sig av med sina egna risker. En stor internationell osäkerhet kring de olika finansinstitutens reella finansiella tillgångar byggdes upp, med följden att grunden för hela den globala finansmarknadens stabilitet allvarligt kom att skadas. Förtroendekrisen spred sig därför snabbt över världen, vilket ledde till en allvarlig och global ekonomisk kris som kom att påverka även den reala ekonomin.

Förtroendekrisen drabbade sedermera även det svenska finansiella systemet med kraft. Svaret från regeringen blev snabba politiska åtgärder koordinerade med vår omvärld, vilket tillsammans med riksbankens åtgärder bidrog till att stabilisera den finansiella sektorn. Men man valde också, trots Sveriges höga exportandel och omvärldsberoende, att bedriva en diskretionär finanspolitik som tillsammans med Sveriges höga automatiska stabilisatorer placerade Sverige i den absoluta toppen vad gäller stabiliseringspolitiska stimulanser i Europa. Med andra ord valde regeringen, trots att Sverige är en liten, öppen och handelsberoende ekonomi som därmed också kännetecknas av en begränsad känslighet för en framskjuten stabiliseringspolitik, att med lånade pengar bedriva en av västvärldens mest aggressiva finanspolitik.

Resultatet av denna politik tillsammans med regeringens övriga prioriteringar med en omfattande nivå på invandringen är, menar Sverigedemokraterna, att statens finanser försvagats mer än vad nöden och förutsättningarna givit fog för. Man har dessutom låtit detta ske genom att låta 2000-talets stora förlorare, pensionärerna, beskattas hårdare än arbetstagarna. Man har påstått att syftet har varit att stärka arbetslinjen, till synes utan att ägna en tanke åt att dagens arbetare är morgondagens pensionärer. Rätten att beskattas lika handlar för Sverigedemokraterna lika mycket om rättvisa som om att skapa incitament att arbeta ihop en god pension.

Regeringens politik har utöver detta även urholkat arbetslöshetsförsäkringen samtidigt som man inte fullt ut lyckats reformera sjukförsäkringen, man har satsat på en generell sänkning av arbetsgivaravgiften på bekostnad av småföretagarna och man valde dessutom att genomföra stora skattesänkningar i ett läge där ekonomin redan gick på högvarv. Till detta har regeringen valt att låta ”kreditkalaset”, med en extrem tillgång på krediter utan en tillräcklig kontroll, fortgå helt obehindrat.

Sammanfattningsvis ärvde regeringen en högkonjunktur av historiska mått, men misslyckades med att fördela resurserna rättvist och optimalt.

6 En kapitalt misslyckad arbetsmarknadspolitik

6.1 En arbetsmarknadspolitisk tillbakablick

Sett över de senaste 35 åren har antalet sysselsatta 16–64 år i Sverige pendlat mellan 4 och 4,5 miljoner personer (se tabell nedan) och siffran har, om man bortser från konjunktureffekter, legat relativt konstant. Från toppnoteringen 1990 tog det hela 18 år innan det totala antalet sysselsatta personer tangerade samma nivå. Under samma period ökade befolkningen med omkring 700 000 personer, varav stor del i arbetsför ålder.

De styrande politikerna, oavsett om de tillhört höger- eller vänsterblocket, har med andra ord över tid misslyckats att bibehålla den procentuella sysselsättningsnivå som krävs för att upprätthålla välfärdssamhället och för att samtidigt hålla ned arbetslösheten till den nivå som krävs för att alla skall ges en rimlig chans att få ett arbete och en egen försörjning. Man har alltså misslyckats med grundförutsättningarna för att skapa ett välmående samhälle byggt på delaktighet och sammanhållning. Istället har konkurrensen om jobben tillåtits öka på ett högst oansvarigt och ogynnsamt sätt.

6.2 Arbetslösheten permanentas

Arbetsmarknadsutvecklingen har inte heller med denna regering kommit att uppleva något trendbrott. Istället har både OECD och svenska Konjunkturinstitutet givit uttryck för att arbetslösheten – trots jättelika ofinansierade globala stimulanspaket och trots en expansiv svensk finanspolitik – kommer att kvarstå på höga nivåer.

Konjunkturinstitutet räknade i sin vårprognos med en öppen arbetslöshet på 9 procent för både 2010 och 2011 och räknade med att den svenska ekonomin först 2014 är i konjunkturell balans, med ett uppskattat arbetslöshetstal på 6,8 procent.

Regeringen räknar i sin höstproposition med att arbetslösheten går ned mot en nivå på 6 procent till år 2014. Därtill tillkommer dock stor osäkerhet om den globala ekonomin och de tillhörande riskbilderna, med en påtaglig risk för en avvikande utveckling samtidigt som en högkonjunkturcykel normalt pendlar mellan 4 och 5 år. Risken för en ökande arbetslöshet i eller efter mandatperiodens slut är därför att betecknas som mycket hög med regeringens politik.

Den höga arbetslösheten och den låga tillgången på jobb har i sin tur medfört en stigande jämviktsarbetslöshet, vilket begränsar möjligheterna och sannolikheten för att i snar tid kunna skapa en långsiktigt och varaktigt hög sysselsättning.

Regeringen själv räknade i den förra höstbudgeten med en permanent högre arbetslöshet på 75 000 personer, även om den nu bedömer att långtidsarbetslösheten i fortsättningen förväntas öka långsammare. Samtidigt med höga arbetslöshetstal kvarstår dessutom mycket höga utanförskapsnivåer.

Bilden av utvecklingen förstärks ytterligare av SCB:s långtidsprognos, där den alltför låga sysselsättningsintensiteten såväl som ett utanförskap för omkring en miljon människor kvarstår bort mot år 2030 – samtidigt som antalet pensionärer som skall försörjas ökar med 700 000.

6.3 En arbetsmarknadspolitik för att bryta utvecklingen

För att bryta den långsiktiga utvecklingen behövs ett fullständigt politiskt nytänkande. Arbetslösheten kan inte bekämpas på lång sikt med en ofinansierad skattepolitik, vilket inte minst de senaste 35 årens sysselsättningsstatistik visar.

Varaktigt hög sysselsättning och låg arbetslöshet skapas istället framför allt genom att stärka den svenska globala konkurrenskraften, vilket åstadkoms genom att upprätthålla en hög generell nivå av arbetsmarknadsmatchat humant kapital, en reglerad invandring, ett gott småföretagarklimat, stabila statsfinanser, ett utbyggt trygghetssystem och en riktad, långsiktig och väl avvägd arbetsmarknadspolitik.

Sverigedemokraternas skuggbudget är en budget för jobb, för välfärd och för trygghet – vilket sammantaget skapar de bästa förutsättningarna för att stärka Sveriges ekonomiska välstånd.

7 En ny jobbskapande politik

7.1 Inledning

Den turbulenta ekonomiska situationen i världen medför extra prövningar när det gäller att upprätthålla och stimulera sysselsättningen. Dels krävs kortsiktiga insatser för att inte dagens arbetslöshetsnivåer ska bestå, dels måste stora och mer långsiktiga insatser till för att stärka svensk konkurrenskraft.

Stora krav måste ställas på att den ekonomiska politiken bedrivs långsiktigt effektivt, för att därigenom skapa optimala förutsättningar för jobbtillväxt och en säkrad välfärd. För att åstadkomma detta måste särskilt följande förslag prioriteras, vägas in och genomföras:

7.2 En ansvarsfull invandringspolitik

De senaste 20 åren har mer än 1,2 miljoner människor invandrat till Sverige samtidigt som den totala sysselsättningen i antal räknat varit tämligen stabil när man bortser från konjunktureffekter. Efter toppnoteringen för antalet sysselsatta i åldrarna 16–64 år, år 1990, dröjde det 18 år innan sysselsättningsnivån kom att tangera det tidigare rekordet (se 3.1). Med nuvarande politisk kurs räknar SCB i sin långtidsprognos med att sysselsättningen kvarstår på ungefär samma låga nivå, att befolkningen ökar med ytterligare ca 900 000 personer samtidigt som utanförskapet består för cirka en miljon människor. Sverige behöver därför en ny jobbpolitik med utgångspunkten i att invandringen måste anpassas efter rådande förhållanden, inte minst på arbetsmarknaden.

7.3 En småföretagssatsning

7.3.1 Inledning

En stor del av sysselsättningstillväxten under förra högkonjunkturen skedde bland småföretagen. Ändå valde regeringen att genomdriva en generell sänkning av arbetsgivaravgiften motsvarande ungefär 264 kronor per anställd och månad, samtidigt som man tog ifrån småföretagen schablonavdraget (rabatten på de första anställda). Detta är en arbetsmarknadspolitik som vi menar skadar Sverige och som därför måste ändras. Utöver ett återinfört schablonavdrag vill Sverigedemokraterna också stimulera fler att starta företag samt stärka innovationslusten och innovationsmöjligheterna för små företag.

7.3.2 Att anställa skall löna sig

Sverigedemokraternas analys är att det är bland dagens småföretag som morgondagens mellanstora och stora företag finns. Därför gör vi också en satsning på småföretagandet genom att införa en permanent arbetsgivaravgiftsrabatt för de tio först anställda på bekostnad av den generella arbetsgivaravgiftssänkningen. Det är den modell vi bedömer ger flest jobb för pengarna, eftersom småföretagen ofta är väldigt personalintensiva och i behov av att expandera samt att en koncentration av sänkningen ger en större sänkning per anställd. Rabatten återinförs på bekostnad av den generella arbetsgivaravgiftssänkningen.

7.3.3 Stimulera innovationsrikedomen hos småföretag

Sverige tillhör de stora innovationsländerna sett till befolkningsmängden. Många av uppfinningarna och innovationerna riskerar emellertid att inte komma till sin fulla rätt då de ofta köps upp av större företag eller aldrig leder till produktion på grund av brist på finansiering. Vi vill bryta denna utveckling genom att stärka fokus på innovations- och uppfinningsrikedomen genom att tillskjuta mer medel till både forskning och riskkapital.

Småföretagens begränsade möjligheter att söka riskkapital på marknaden har i många fall lett till att nya idéer antingen aldrig blivit mer än just idéer eller köpts upp av större företag istället för att nya företag bidragit till att stärka konkurrensen. Vi bedömer därför att det finns ett stort behov av att staten bidrar till att öka tillgången på riskkapital.

Sverigedemokraterna föreslår därför en extra vinstutdelning från Vattenfall på upp till 5 miljarder kronor om året de år vinstutrymmet finns, för att inrätta en marknadskompletterande riskkapitalfond. Fonden skall prioritera de företag som saknar eller har små möjligheter att söka kapital på den ordinarie riskkapitalmarknaden.

Småföretagens möjligheter att bidra till, och samverka med, forskarsamhället är inte desamma som storföretagens möjligheter. För att stimulera småföretagen och för att bidra till växande företag och stärkt konkurrenskraft vill vi ge fler företag möjlighet att växa genom kunskap. Forskningsanslaget till små och medelstora företag behöver därför öka, med ett särskilt fokus på kunskapsintensiva varor och tjänster. Vi vill öka stödet till forskning i småföretag med 200 miljoner kronor.

7.3.4 Ett stimulerat småföretagande

Sverige har många företag, men få företagare, och ligger i sammanhanget i Europas lägsta division. Detta förhållande bidrar till att flexibiliteten på arbetsmarknaden hämmas, då många orter inte sällan är beroende av ett eller ett fåtal företag. Dessutom innebär det låga företagandet att för få nya, stora och sysselsättningsskapande företag växer fram. Denna trend måste brytas. Samhället måste stimulera och uppmuntra företagsamhet och arbete.

Starta-eget-bidraget kan vara avgörande för att få en ny verksamhet att fungera i början och skall överlag kvarstå i nuvarande utformning. Eftersom det ofta tar tid innan en verksamhet blir ekonomiskt lönsam vill vi att bidraget ges i upp till 9 månader. Satsning: 300 miljoner kronor per år.

7.4 Ökat antal undantag i turordningsreglerna

De svenska turordningsreglerna kom till under en tid där rörligheten på arbetsmarknaden var liten. Dagens arbetsmarknad kräver anpassning efter dagens förutsättningar. Genom att öka antalet undantag som företag kan göra från turordningsreglerna gör vi – inte minst för ungdomarnas skull – arbetsmarknaden mer rörlig, hjälper företagen att våga anställa fler och tar samtidigt bort den orättvisa tröskel som turordningsreglerna innebär. Ett ökat antal undantag i turordningsreglerna medför dessutom även att företagens möjligheter att behålla nyckelpersonal ökar. Undantagen utökas därför från den nuvarande nivån på två anställda till fem anställda.

7.5 Lönsamt att arbeta

Sverigedemokraterna ställer sig bakom grundprincipen att det skall vara lönande att arbeta och därför vill vi också bevara samtliga steg i jobbskatteavdraget. Till skillnad från regeringen ser vi dock ingen motsättning mellan denna princip och att ge arbetslösa en rimlig ekonomisk trygghet såväl som att avskaffa pensionärsskatten.

7.6 Höjning i arbetslöshetsersättningen

Regeringens försämringar i trygghetssystemen har ökat otryggheten och samtidigt försämrat matchningen mellan arbeten och kompetens ², eftersom de arbetslösa fått sämre ekonomiska möjligheter att söka de arbeten som motsvarar deras utbildningsnivå och kompetens. Nivån på arbetslöshetsersättningen ligger kvar på samma procentuella satser av den tidigare inkomsten och taket höjs från dagens 680 kronor till 900 kronor per dag fram till arbetslöshetsdag 101, då taket för dagsbeloppet sänks till 750 kronor.

För att motverka att familjer splittras och att människor tvingas bort från sin hembygd vill vi också återinföra möjligheten för arbetslösa att under de första hundra arbetslösa dagarna begränsa sitt sökande efter ett nytt arbete till ett närliggande geografiskt område.

7.7 Säkrade svenska jobb

Var fjärde småföretagare planerar enligt en rapport från Svenskt Näringsliv att under de närmaste fem åren dra sig tillbaka.³ Det motsvarar ungefär 60 000 småföretag som antingen byter ägare eller läggs ned. Räknar man in egenföretagarna är motsvarande siffra 180 000. Sammanlagt går 385 000 fyrtiotalister, många med lång yrkeskunskap, i pension. Allt detta ställer krav på att befintlig arbetskraft matchas kunskapsmässigt med de yrkesgrupper som nu i snabb takt kliver av från arbetsmarknaden samt att samhället uppmuntrar och förenklar småföretagandet.

För att de svenska jobben skall kunna säkras vill Sverigedemokraterna, utöver småföretagssatsningen och övriga arbetsmarknadspolitiska insatser, byta ut hälften av den mycket dyra och ineffektiva ⁴ rabatten på arbetsgivaravgift för anställda under 26 år mot slopad arbetsgivaravgift för unga lärlingar samt återinföra schablonavdraget för de första tio anställda, vilket gynnar de företagsgrupper där flest anställningar sker.

7.8 Vidareutveckling av RUT

ROT- och RUT-avdragen för hushållsnära tjänster har underlättat tillvaron för många människor samtidigt som nya jobb- och skatteintäkter har skapats och tryggheten har ökat för dem som är verksamma inom dessa branscher. Vi vill därför bevara och vidareutveckla RUT-avdraget ytterligare för pensionärer och barnfamiljer. Pensionärer över 75 år, samt hushåll med barn under 9 år, ska kunna få upp till 75 % i avdrag. Beräknad kostnad: 200 miljoner kronor extra per år.

7.9 Skärpa regler för arbetskraftsinvandring

Arbetsmarknadens behov av arbetskraft varierar över tiden och påverkas av konjunkturläge, teknisk utveckling, innovationer, global konkurrens och behov och prioriteringar inom välfärden. Matchning av befintlig arbetskraft med arbetsmarknaden sköter marknaden generellt sett väl, men staten fyller en viktig roll i att mer långsiktigt sträva efter att morgondagens arbetskraft matchar morgondagens behov på arbetsmarknaden.

Därför är det bl a viktigt med adekvata utbildningsplatser och en befolkningskurva som gör samhället självbärande. Allt går dock varken att förutse eller styra med hjälp av politiken och därför kommer det alltid finnas kompetensluckor i utbudet på arbetskraft. Arbetskraftsinvandring kan i sådana fall vara ett bra sätt att tillgodose den kompetens som arbetsmarknaden efterfrågar.

Sverigedemokraterna ser arbetskraftsinvandring främst som ett sätt att tillfälligt kompensera för när matchningen på den svenska arbetsmarknaden inte fungerar, eller när antalet arbetstillfällen helt enkelt blir större än arbetskraften i landet. Därför förespråkar vi en modell med gästarbetare, där utländsk arbetskraft kan få tillfälligt uppehållstillstånd knutet till arbetsmarknadens behov.

7.10 Satsning på FoU

Från det att Sverige under större delen av 1800-talet var ett av Europas fattigare länder, kom den svenska industrialiseringen i slutet av seklet att bli ett avstamp för en lång period av växande välstånd i Sverige. Tillgången på råvaror var en viktig faktor för framväxten av den svenska industriexporten. Men framgångssagan om exportlandet Sverige hade aldrig kunnat skrivas om det inte vore för den svenska forskningen och innovationsrikedomen inom industrisektorn.

Under senare delen av 1900-talet har vi kunnat se en generell trend där offentliga satsningar på FoU blir allt viktigare i takt med att forskningen blir allt mer avancerad och därmed kräver större resurser, samtidigt som resultaten sällan kan omsättas i lönsamma innovationer på kort sikt. I Sverige har staten därmed en viktig roll i att finansiera och bedriva grundforskning, ovanpå vilken privat forskning sedan kan ta vid för att slutligen kunna göra verklighet av idéer och uppfinningar.

Sverigedemokraterna vill öka anslagen till statlig forskning med 400 miljoner för att stärka och bredda grundforskningen. Vi menar också att den statliga forskningen alltför sällan leder till färdiga innovationer, varför vi vill stärka samspelet mellan forskning, företagande och politik.

7.11 Slopade instegsjobb

En av de viktigaste principerna i ett demokratiskt samhälle är att alla medborgare har samma rättigheter och skyldigheter oavsett ursprung, kön, religion eller sexuell läggning. Ingen invånare i Sverige ska kunna ha mer långtgående rättigheter än någon svensk medborgare.

Av denna anledning vill Sverigedemokraterna slopa instegsjobben, som innebär att många invandrare kan få 75 % av sin totala lönekostnad subventionerad med skattemedel. Vi betraktar detta som en skattesubventionerad diskriminering av svenskar. Genom att slopa instegsjobben räknar vi med att kunna spara 550 miljoner kronor.

7.12 Förstärkt välfärd

Genom omfattande besparingar på framförallt migrationsområdet, lösgör Sverigedemokraterna stora resurser som vi istället väljer att använda för att förstärka välfärden. Våra generella satsningar, det bibehållna jobbskatteavdraget, den stärkta a-kassan, skatteutjämningen mellan pensionärer och arbetare samt en utökning av utjämningsstödet till kommuner med 2,5 miljarder redan 2011 genererar många nya arbetstillfällen såväl offentligt som privat.

Därigenom ökar vi sysselsättningen mer än regeringen, vilket kommer att stärka skattebasen under budgetperioden och minska de offentliga utgifterna för socialförsäkringssystemen och arbetslöshetsåtgärder.

8 Utbildning

8.1 Inledning

Sverige är ett av de länder som resursmässigt satsar mest på skolan. Trots detta tappar svensk skola i kvalitet ⁵ och en allt större andel av eleverna lämnar skolan utan fullständiga betyg samtidigt som det finns starka indikationer på att mobbning, sexuella trakasserier och psykisk ohälsa bland eleverna ökar. Detta är ett allvarligt problem som främst drabbar den enskilda eleven men även samhället i stort.

För att komma till rätta med skolproblemen vill Sverigedemokraterna genomföra en rad satsningar och åtgärder. Vid sidan av en förbättrad lärarutbildning, effektivare styrning och en mer rättvis fördelning av ekonomiska resurser genom att återförstatliga skolan, måste den kravlösa skolan ersättas med en skola som premierar kunskapsförmedling och lärarledd undervisning.

Det som kännetecknar dagens skola är att elever ska lära sig på egen hand genom att själva söka information. Traditionella prov ersätts med redovisningar och olika typer av grupparbeten samtidigt som det blir allt viktigare att lärande måste vara roligt. Lärarrollen har kommit att undermineras och i allt större utsträckning enbart utgöra en organisatorisk funktion som ska uppmuntra fria studier och fritt forskande.

För de elever som tidigt kan ta ansvar, som kommer från studievana hem och som är studiemotiverade, kan dessa studiemetoder fungera. Den kravlösa skolan riskerar dock att missgynna i första hand studiesvaga elever eftersom det ofta är dessa personer som behöver tydliga ramar och mål för att kunna prestera. Genom verktyg som betyg i tidigare ålder, ordningsomdömen samt en återgång till en kunskapsinriktad skola förbättras möjligheterna avsevärt att sätta in lämpliga hjälpinsatser och i ett tidigare stadium fånga upp elever som halkar efter.

Skolans roll handlar inte bara om kunskapsförmedling, utan även till stor del om att förmedla en djupgående förståelse och acceptans för vårt svenska kulturarv – från en generation till en annan. I kulturarvet ingår det svenska folkets gemensamma historia, kultur, traditioner, normer och värderingar, språk och religion. Dessa är de byggstenar vilka Sverigedemokraterna menar utgör grunden för ett tryggt och stabilt Sverige.

Utan goda kunskaper om dessa byggstenar, och då framförallt gemensamma normer, värderingar och språk, är det svårt, om inte omöjligt, att bli en naturlig del av det svenska samhället. Skolan bör därför betona kärnfamiljens betydelse, tidigare generationers samlade kunskap och erfarenhet, den kristna etiken samt inte minst den västerländska humanismens centrala betydelse i vårt samhälle.

Det är av central vikt att skolan ger eleverna nödvändig kunskap om vikten av ett samhälle som genomsyras av sammanhållning, men även psykiskt och fysiskt välbefinnande. Ett led i det arbetet är att ge våra elever en naturlig relation till äldre generationer och motverka de ökande åldersklyftorna i samhället. Det kan exempelvis ske genom att det inrättas en så kallad klassmorfar på skolan eller för varje klass, eller genom att skolklasser ges möjlighet att besöka äldreboenden för att därigenom knyta kontakter över generationsgränserna. Våra äldre kan bli en värdefull resurs i skolan.

Skolan skall lära ut den verkliga innebörden av demokrati och respekt för andras åsikter, samt stimulera till kritiskt och konstruktivt tänkande och reflexion kring etiska och moraliska frågor. Kritiskt och självständigt tänkande ska uppmuntras – inte bestraffas. Vidare bör etik och moral betonas mer än idag, så att eleverna lär sig att samarbeta, visa hänsyn, kamratanda och ärlighet.

Överlag gäller att kunskap inte enbart är ren faktainlärning, utan centralt är att eleven lär sig att använda kunskapen praktiskt; lär sig sätta in kunskapen i ett sammanhang.

8.2 En välbehövlig satsning på skola och utbildning

8.2.1 Fler vuxna i skolan

För att bekämpa otrygghet och psykisk ohälsa bland eleverna och för att avlasta lärarkåren, som idag tvingas ägna alltför mycket tid åt andra saker än ren kunskapsförmedling, vill Sverigedemokraterna genomföra en satsning på fler vuxna i skolan i form av bland annat fler skolsköterskor och kuratorer och en utveckling av klassmorfarverksamheten. Vi satsar därför 500 miljoner kronor årligen i ett riktat stöd till kommunerna.

8.2.2 Antimobbningssatsning

Mobbning, sexuella trakasserier och utanförskap ska motverkas på samma sätt som på alla andra arbetsplatser. Beteenden som i vuxenvärlden är brottsliga skall kallas vid sitt rätta namn och regelmässigt polisanmälas. Elever som inte fungerar i skolsituationen skall kunna placeras i en jourskola – även mot den enskilda elevens och föräldrarnas vilja. Trygghet och studiero för skötsamma elever måste alltid vara överordnad de bråkiga elevernas behov. För att öka skolornas möjligheter att aktivt motverka mobbning och andra trakasserier avsätts årligen 200 miljoner kronor i ett riktat stöd till kommunerna.

8.2.3 Förstärkning av det svenska språket

För att kunna bli en naturlig del av det svenska samhället krävs goda språkkunskaper. Därför är det av stort vikt att samtalsspråket under skoltid, med undantag för språklektioner, alltid är svenska (skolor för nationella minoriteter undantagna). Språkets roll som kulturbärare och länk mellan generationerna kan knappast överskattas, varför skolan bör erbjuda undervisning i lokal dialekt och folkmål, antingen inom ramen för den ordinarie svenskundervisningen eller som tillvalsämne. Skolorna bör också generellt förstärka undervisningen i svenska med ett särskilt fokus på elever med svagare kunskap i svenska. För ändamålet avsätts årligen 200 miljoner kronor i ett riktat stöd till kommunerna.

8.2.4 Matlyft

En viktig förutsättning för kunskapsinhämtning är att kroppen har nödvändigt bränsle i form av näringsrik mat. För att underlätta möjligheterna för kommunerna att förhöja kvaliteten på maten i våra skolor krävs en rejäl statlig satsning. Sverigedemokraterna satsar därför 200 miljoner kronor årligen i ett riktat stöd till kommunerna för en skolmatsreform.

8.2.5 Fler komvuxplatser

Som ett led i vår strävan att skapa en högre grad av matchning mellan arbetstagare och arbetstillfällen samt för att ge bättre möjligheter att komplettera sina betyg utökar vi antalet platser på komvux. År 2011 utökar vi komvuxplatserna med 9 000, inklusive regeringens satsning på området.

8.3 Högre studier

8.3.1 Effektiviserad högskola

Vår bedömning är att antalet högskoleplatser generellt inte behöver utökas relaterat till regeringens bedömning. Däremot väljer vi att öka anslagen till läkarutbildningen med 100 miljoner kronor årligen för att komma tillrätta med den latenta bristen på läkare samtidigt som vi efterfrågar en allmän effektivisering bland högskolorna i syfte att i en tydligare grad matcha sitt utbildningsutbud mot näringslivets behov av kompetens. I samband med denna effektivisering skall även en utbildningsform för avancerade specialistsjuksköterskor införas.

8.3.2 Satsning på forskning

Sveriges högskolors och universitets forskningsverksamheter är oerhört viktiga för att landet skall kunna underhålla och återskapa särskild spetskompetens nödvändig för att skapa nya innovationer och ny kunskap. Vi vill att Sverige skall vara en framträdande kunskapsnation och utökar därför anslagen för forskning inom högskolorna och universiteten med 400 miljoner kronor årligen under perioden.

8.3.3 Förbättrad studievägledning

Som ett led i vår strävan att skapa en högre grad av matchning mellan arbetare och arbetstillfällen vill vi tillgodose det, som vi menar, påtagliga behovet av att stärka och effektivisera studievägledningen i såväl grund- och gymnasieskolan som på komvux. Vi anslår därför till att börja med 200 miljoner kronor årligen samtidigt som vi efterfrågar en analys av hur mycket ytterligare resurser en fullgod effektiv matchning kräver.

9 Återupprätta välfärden

9.1 Inledning

Kvaliteten i välfärden sjunker och försörjningsbördan kommer – istället för att som behövligt minska – att enligt SCB under de närmaste 20 åren stiga upp mot ca 2,25 personer att försörja per yrkesaktiv svensk medborgare. Sedan länge ligger Sverige i EU:s bottenskikt vad gäller antalet vårdplatser, kunskapsutvecklingen i skolan är oroande och äldreomsorgen och pensionsnivåerna har relaterat till den allmänna löneutvecklingen ⁶ kommit att hamna på rent ut sagt skamliga nivåer.

Denna utveckling har tillåtits fortgå trots att Sverige ligger i det absoluta toppskiktet vad gäller skatteuttag. Sverigedemokraterna ser mycket allvarligt på denna utveckling och utöver de positiva effekter som våra sysselsättningsstimulerande åtgärder medför för statsfinanserna, och därmed förmågan att upprätthålla välfärden, förstärker vi därför de direkta anslagen till välfärden.

Satsningarna på att förstärka välfärden sker dels via kommuner och landsting.

9.2 Förstärk välfärdens kärna

Utbetalningen av ekonomiskt bistånd till invånarna har ökat i nio av tio kommuner, något som tillsammans med vikande skatteintäkter medför stor påfrestning för kommunernas förmåga att upprätthålla en god nivå på välfärdens kärna – skola, vård och omsorg.

Regeringen bedömer i budgetpropositionen för 2010 att bara utbetalningarna av försörjningsstöd (socialbidrag) ökar med ca 50 procent, eller ca 40 000 personer, mellan 2007 och 2012 till en kostnad på cirka 5 miljarder kronor beräknat i helårsekvivalenter. Sedan dess har krisens effekter mildrats, men ännu räknar regeringen med arbetslöshetstal på 6 procent mot slutet av mandatperioden.

Kostnaderna för kommunerna ökar dessutom ytterligare i och med regeringens princip om att kommuner och regioner skall medfinansiera statliga infrastrukturprojekt samtidigt som den ekonomiska krisen i hög grad bidrar till minskade kommunala skatteintäkter.

Taget i beaktande den ekonomiska krisens konsekvenser för den offentliga servicen, särskilt vad gäller välfärdens kärna, ställer sig Sverigedemokraterna bakom det tillfälliga extrastödet till landets kommuner. Vi anser dock att det inte räcker med ett engångsbelopp som tillfälligt mildrar krisens effekter, utan vi anser även att det är hög tid att hela den negativa trenden vad gäller välfärdens utveckling både bromsas och vänds.

Vi utökar därför det direkta ekonomiska utjämningsstödet med 2,5 miljarder kronor extra år 2011 – utöver regeringens engångssatsning – med en tillhörande ambition om att successivt fortsätta höja anslagen.

9.3 Förstärk tryggheten på äldre dagar

9.3.1 Inledning

De svenska seniorerna har till skillnad från andra grupper i samhället fått uppleva en stadig försämring av sina levnadsvillkor. Hundratusentals svenska pensionärer har tvingats att leva på en månadsinkomst som ligger på eller strax över existensminimum ⁷. Alldeles för många svenskar drabbas av våld, övergrepp eller försummelser efter sin 65-årsdag ⁸. Därtill är det alltför svårt att i dagens Sverige få tillgång till adekvat vård och omsorg för de äldre som inte klarar sig själva.

Sverigedemokraternas uppfattning är att välfärden skall sträcka sig genom livets alla skeenden. Denna utveckling måste därför vändas så snart som det är möjligt, varför vi i detta budgetförslag presenterar en rad åtgärder för att underlätta livet och vardagen för våra äldre.

9.3.2 En kraftig förbättring av pensionärernas ekonomiska villkor

Sverigedemokraterna kan inte acceptera att pensionärerna, som under så lång tid fått se sina villkor försämras, också skall beskattas hårdare än löntagare. Vi väljer därför att redan under 2011 helt slopa pensionärsbeskattningen.

9.3.3 En kraftig ökning av antalet trygghetsboenden

I syftet att snabbt få till stånd en kraftig ökning av antalet trygghetsboenden för de äldre som inte längre kan klara sig på egen hand, men som inte anses vara tillräckligt hjälpbehövande för att få plats på ett särskilt boende, avsätter vi ett särskilt riktat investeringsstöd för att komplettera regeringens anslag. Därigenom hoppas vi öka förutsättningarna för att fler trygghetsboenden faktiskt byggs.

Stödet till fler trygghetsboenden skall kombineras med krav på att trygghetsboendena även utformas för att bryta ensamhet samt för att skapa en högre grad av gemenskap.

9.3.4 En matreform för våra äldre

För att så många brukare inom äldreomsorgen som möjligt skall ges chansen att varje dag få avnjuta nylagad, välsmakande och näringsrik mat inför Sverigedemokraterna ett statligt stimulansbidrag till kommunerna. Satsningen omfattar 200 miljoner kronor årligen.

9.3.5 Ökat stöd till anhörigvårdarna

Anhörigstöd är viktigt såväl ur den anhöriges som ur samhällets synvinkel. För anhöriga handlar det om att få stöd och känna uppskattning för de insatser som man gör för en närstående. Men det handlar också om den anhöriges behov av vila, att få tid över för personliga angelägenheter för att kunna bemästra situationen på bästa sätt. Stödet kan vara möjlighet till avlösning men också korttidsboende, dagverksamhet, utbildning av anhörigvårdaren, anhörigcentral eller träffpunkter för anhörigvårdaren.

Sverigedemokraterna vill därför ge kommunerna ett statligt stimulansstöd med syftet att underlätta för de personer som vårdar eller stöder en närstående. Satsningen omfattar 600 miljoner kronor årligen.

9.3.6 Riktade insatser för att motverka brott mot äldre

Våld mot äldre kan förebyggas genom en rad olika åtgärder. Ett sätt att förebygga våld mot äldre är att ge information till äldre personer som inte har insatser från äldreomsorgen om deras rätt till olika former av stöd och hjälp.

Ett annat sätt är öka kunskapen om brott mot äldre genom riktade utbildningar i ämnet till nyckelgrupper som äldre kan tänkas komma i kontakt med, såsom personal i äldreomsorgen, individ- och familjeomsorgen och kvinnojouren.

För att i en högre grad öka tryggheten samt förebygga våld mot våra äldre satsar vi på ett stimulansbidrag till kommunerna på 50 miljoner kronor extra årligen, med det tillhörande uppdraget att de skall ta fram en strategi för att upptäcka och hantera våld mot äldre.

9.3.7 Värdig vård i livets slutskede

Allt fler svårt sjuka och döende vårdas i särskilda boendeformer eller i det egna hemmet med hjälp av hemtjänst och hemsjukvård, vilket ställer höga krav på kompetens inom palliativ (lindrande) vård hos personalen i den kommunala vården och omsorgen. En rapport ⁹ från Socialstyrelsen understryker dock att det finns ett behov av kompetensutveckling i palliativ vård för personalen. I rapporten konstateras också att likvärdig vård inte kan erbjudas i hela landet.

Vårt mål är att kunna erbjuda alla svårt sjuka en fullgod palliativ vård i Sverige. Vi riktar därför ett särskilt stöd till kommunerna på 300 miljoner kronor årligen för att därigenom bidra dels till att en likvärdig vård erbjuds i hela landet, dels för att höja kvaliteten för den svenska palliativa vården.

9.3.8 Äldres livskvalitet ska förbättras

I den nationella brukarundersökningen för äldreomsorgen framkom det tydligt att social samvaro och aktiviteter var områden som de äldre var missnöjda med. Äldres sociala behov behöver därför uppmärksammas i en större utsträckning, då samvaro med andra höjer livskvaliteten samt är ett viktigt sätt att upprätthålla och förbättra sin funktionsförmåga.

Att få möjlighet att leva ett aktivt liv är stimulerande och förbättrar de äldres välbefinnande. Genom riktade statsbidrag på 300 miljoner kronor årligen skall de äldre därför erbjudas fler möjligheter att delta aktivt i olika sociala sammanhang.

Sammanlagt satsar vi 1,95 miljarder kronor i riktade äldreomsorgssatsningar till kommuner och landsting.

9.4 Förstärkt skola

För att bekämpa otrygghet och psykisk ohälsa bland eleverna samt för att avlasta lärarkåren, som idag tvingas ägna alltför mycket tid åt andra saker än ren kunskapsförmedling, vill Sverigedemokraterna genomföra en satsning på fler vuxna i skolan i form av bland annat fler skolsköterskor och kuratorer samt en utveckling av klassmorfarverksamheten.

Mobbning, sexuella trakasserier och utanförskap skall motverkas på samma sätt som på alla andra arbetsplatser. Elever som inte fungerar i skolsituationen skall kunna placeras i en jourskola – även mot den enskilda elevens och föräldrarnas vilja. Trygghet och studiero för skötsamma elever måste alltid vara överordnad de bråkiga elevernas behov.

Som ett led i Sverigedemokraternas ambition om att öka matchningen på arbetsmarknaden avsätter vi extra resurser till studievägledning samtidigt som vi ökar anslagen till komvux. Anslagen till komvux höjs för att – inklusive regeringens satsning på 9 000 extra komvuxplatser – skapa en högre grad av matchning mellan arbetstagare och arbetstillfällen. Därutöver satsar vi även 200 miljoner kronor på att stärka det svenska språket.

Sammanlagt satsar vi 1,446 miljarder kronor i riktade skolsatsningar till kommuner och landsting.

9.5 Förstärkt ekonomisk trygghet för familjer och ensamstående föräldrar

Barnfamiljers ekonomiska situation påverkar hela familjesituationen på många olika sätt, oavsett om det handlar om en kärnfamilj eller om det rör sig om ensamstående föräldrar med barn. För att nå målet med att hela samhället skall genomsyras av en mer barnvänlig atmosfär menar vi att förutsättningarna för familjebildning måste förbättras.

Sverigedemokraterna väljer därför att gradvis höja nivån på föräldrapenningen upp till 90 procent. Vi vill även införa en kostnadsfri familjerådgivning för barnfamiljer och vi anser att de föräldrar som vill ordna omsorgen om sina barn på egen hand skall ha möjlighet till det. Därför måste också den nuvarande nivån på vårdnadsbidraget på sikt höjas.

För att underlätta för ensamstående höjer vi bostadsbidraget för ensamstående föräldrar. Vi höjer även barntillägget (se utgiftsområde 15) för studerande, vi höjer taket på den tillfälliga föräldraförsäkringen och havandeskapspenningen, vi höjer det eftersatta underhållsstödet med 125 kr per månad och vi satsar 200 miljoner kronor extra årligen i riktat stöd till kommunerna för att stärka barnomsorgen under kvällar, nätter och helger.

Sammanlagt satsar vi 1,490 miljarder kronor extra på en förstärkt trygghet för familjer och ensamstående föräldrar.

9.6 Förstärkt sjukförsäkring

Sverigedemokraterna anser att reformeringen av det gamla sjukförsäkringssystemet var nödvändig. Samtidigt som man intensifierar ansträngningarna med att få sjukskrivna och förtidspensionerade att helt eller delvis återgå till arbete är det dock av yttersta vikt att respekt och hänsyn visas gentemot de människor som är så svårt sjuka att de är permanent arbetsoförmögna. Tyvärr har regeringen misslyckats med detta.

Vi menar att det är uppenbart att rättssäkerheten för den enskilde måste stärkas i samband med prövningen gentemot sjukförsäkringssystemet. Sverigedemokraterna vill därför göra det obligatoriskt för Försäkringskassans läkare att träffa och undersöka berörda personer innan man överprövar ett utlåtande från den sökandes behandlande läkare.

Samtidigt som vi vill öka rättssäkerheten inom systemet vill vi också intensifiera kampen mot bidragsfusk genom en utökning av antalet kontroller och en skärpning av påföljden för avslöjade bedragare. Vi höjer också taket för sjukpenningen från 486 kronor till 643 kronor så att fler människor får ut 80 procent av sin sjukpenninggrundande inkomst vid sjukdom.

Vid sidan av dessa förändringar vill vi avvakta en mer långsiktig utvärdering av det nya systemets effekter innan vi föreslår nya, mer djupgående reformer på området. Till att börja med anslår vi 200 miljoner kronor extra för 2011 för att Försäkringskassan skall kunna göra bättre bedömningar vad gäller sjuka. Visar det sig att dessa extraresurser inte räcker för att åtgärda problemet är vi beredda att skjuta till ytterligare medel.

9.7 Förstärkt sjukvård

Medicinskt har svensk hälso- och sjukvård länge rankats högt i internationella studier och jämförelser, trots återhållsamma satsningar. Till viss del har verksamheten hållits fungerande tack vare effektiviseringar men, inte att förringa, även på grund av att vårdpersonalen tvingats jobba under hård press. De uteblivna resurserna har i förlängningen även inneburit att utbudet av svenska vårdplatser numera tillhör Europas lägsta. Dessutom visar studier på stora skillnader på vården mellan olika delar av landet.

För att komma tillrätta med problemet krävs en skärpt tillsyn av sjukvårdens ansvarsområden och eventuellt en mer detaljerad styrning över landstingen och regionerna. Vi tror även att ökade resurser för administrativ personal samt en ökad kvantitet specialistsjuksköterskor kommer att underlätta läkarnas uppgifter. Vi avsätter för detta ändamål 600 miljoner kronor.

Vi väljer även att sammanlagt öka de generella statliga bidragen till hälso- och sjukvård med 1,045 miljarder för år 2011. 300 miljoner kronor avsätts för att skapa nya inrättningar för att ge verklig hjälp åt psykiskt sjuka.

Därutöver, av allmänna hälsoskäl, kräver Sverigedemokraterna även att hälsoundersökningar skall vara obligatoriska för alla som söker uppehållstillstånd i Sverige. Alla människor som kommer från högriskområden skall därför ha intyg om att de är friska och inte bär på några farliga sjukdomar som riskerar att spridas. För att kompensera de ökade kostnaderna för att uppnå detta mål avsätter vi 45 miljoner kronor årligen.

Som ett led i att stärka matkvaliteten kring våra offentliga inrättningar riktar vi även ett statligt stöd på 100 miljoner kronor årligen för att förbättra kvaliteten på maten på våra sjukhus.

Sammanlagt satsar vi 1,045 miljarder kronor på en förstärkt hälso- och sjukvård.

9.8 Sammanfattning av välfärdssatsningar

Sammanlagt satsar vi 4,9 miljarder på skolan, vården och omsorgen, vi satsar även drygt 1,5 miljarder på att stärka den ekonomiska tryggheten för familjer och ensamstående föräldrar (inklusive en riktad satsning för barnomsorg till kommuner på 200 miljoner kronor), 400 plus 200 miljoner kronor på att stärka sjukförsäkringen samt 9,9 miljarder på att utjämna skillnaderna i skatt mellan pensionärer och arbetande under 2011. Utöver detta satsar vi även 800 miljoner kronor på att utöka det generella bidraget till kommunerna.

10 Återupprätta tryggheten

10.1 Inledning

Känslan av trygghet är ett av de mest grundläggande behov vi människor har. I vårt Sverige skall medborgarna därför få känna sig socialt trygga i vetskapen att våra gemensamma resurser fördelas rättvist och att välfärden prioriteras. Men medborgarna måste även få känna fysisk trygghet. I Statistisk årsbok 2010, SCB, kan man läsa att antalet fall av misshandel ökat över 40 % över den senaste tioårsperioden. Förra året uppmärksammade en studie finansierad av EU-fonden, Daphne II, dessutom att Sverige har flest anmälda våldtäkter i Europa samtidigt som uppklaringsfrekvensen är den sämsta. Endast 13 procent av alla anmälda våldtäkter går till åtal.

De etablerade partierna har i stället för att värna om brottsoffren och de skötsamma medborgarna valt att se brotten och följderna ur brottslingens perspektiv. Utöver detta dystra faktum har svensk politik även länge prioriterat ned gränsskyddet, såväl militärt som polisiärt. Följden av detta är att narkotika och annat smuggelgods blivit lättare att föra in i landet samtidigt som landets invasionsförsvar i det närmaste helt nedmonterats. Detta, menar vi, medför att hela rikets säkerhet hotas vid en eventuell framtida militär konflikt. Denna utveckling kan på inga villkor tillåtas fortgå.

10.2 En skärpt, mer human och mer rättvis kriminalpolitik

10.2.1 Skärpta straff

För att skydda samhället mot återfallsförbrytare och grova brottslingar vill Sverigedemokraterna införa en kraftig straffskärpning, bland annat genom införandet av verkliga livstidsstraff utan möjlighet till tidsbestämning eller benådning, obligatorisk utvisning av alla utländska medborgare som begår grövre brott samt ett omedelbart avskaffande av nuvarande praxis där domstolarna ger återfalls- och serieförbrytare mängdrabatter på brott. För att möta det ökade trycket på landets kriminalvårdsanstalter utökas anslagen med 442 miljoner för år 2011.

10.2.2 Nytt system för skadestånd till brottsoffer

Som brottsoffer skall man inte efter fällande dom behöva kontakta sin gärningsman för att kräva ut utdömt skadestånd. Staten skall garantera brottsoffer den ersättning de har rätt till. Brottsoffermyndighetens anslag förstärks därför med drygt 115 miljoner kronor årligen.

10.2.3 Snabbare domstolsbehandling samt garanterat vittnesbeskydd

Brottsoffer väntar ofta lång tid på att den åtalade ställs inför domstol. Denna väntetid måste förkortas. Dels för att gärningsmännen inte fritt ska kunna vistas ute i samhället efter begånget brott, dels för att offret ska kunna lägga kränkningen bakom sig så snart som möjligt. Samtidigt ska vittnesskyddet stärkas kraftigt så att ingen ska behöva avstå från att vittna i en rättegång på grund av rädsla och hot. Anslagen till domstolarna och åklagarväsendet stärks med ca 455 miljoner år 2011.

10.2.4 Sammanfattning

Sverigedemokraterna anslår medel för att åstadkomma en kraftig straffskärpning för grova och upprepade brott genom bland annat införandet av verkliga livstidsstraff utan möjlighet till tidsbestämning eller benådning för de farligaste brottslingarna, obligatorisk utvisning av alla utländska medborgare som begår grövre brott samt ett omedelbart avskaffande av nuvarande praxis där domstolarna ger återfallsförbrytare mängdrabatter på brott.

Vi satsar också på ett nytt system för utbetalningar av skadestånd där staten garanterar brottsoffren den ersättning de har rätt till, oavsett gärningsmannens vilja eller förmåga till betalning. Vi satsar även på ett snabbare domstolsförehavande samt ett garanterat vittnesskydd.

10.3 En skärpt försvarspolitik

10.3.1 Upprustning av försvaret

Försvarets ekonomiska förutsättningar har i förhållande till BNP trendmässigt försämrats under en rad år. Minskade försvarsanslag och en försämrad köpkraft i kombination med en ensidig inriktning mot ett renodlat insatsförsvar gör att den svenska försvarsförmågan på allvar kan ifrågasättas. För att garantera rikets säkerhet måste den svenska nedrustningspolitiken få ett slut. Sverigedemokraterna avsätter därför 1 extra miljard till att stärka förbandsverksamheten och beredskapen. Ambitionen är att ytterligare förstärka försvaret.

10.3.2 Återinförande av värnplikten

Värnplikten bidrar till att stärka landets totala försvarskapacitet och fyller därtill en viktigt fostrande och social funktion. Försvarsmakten skall bemannas av militär yrkespersonal, kontraktsanställda, civilanställda samt värnpliktiga. Värnpliktsutbildningen skall bestå av en kortare grundutbildning varpå en påbyggnadsutbildning genomförs för dem som avser att söka fast anställning, delta i utlandstjänst eller ansluta sig till de nationella skyddsstyrkorna. För kvinnor skall anställning eller utbildning inom försvaret fortsatt ske på frivillig basis. Värnplikten återinförs successivt.

10.3.3 Successiv avveckling av utlandsinsatser

Sverigedemokraternas principiella hållning står fast: den militära insatsen i Afghanistan ska avvecklas och den humanitära insatsen och biståndet utvecklas. Sverigedemokraterna välkomnar en bred uppgörelse, dels för att Sveriges engagemang i Afghanistan är långsiktig varför en bred lösning är att föredra, och dels för att insatsen påverkar våra relationer med omvärlden.

SD:s stöd för en bred uppgörelse är dock behäftat med villkoren att det ska finnas ett slutdatum för den militära insatsen (partiets utgångspunkt är omkring 2013–2014), att svensk trupp i möjligaste mån ska avhålla sig från att delta i uppsökande operationer och stridsinsatser och istället fokusera dels på utbildning av den reguljära afghanska armén i syfte att öka dess operativa förmåga, dels på att skydda humanitära insatser. Så länge de svenska soldaterna finns kvar i Afghanistan ska de ges det stöd och de resurser som erfordras för att lösa uppgiften på ett så säkert sätt som möjligt.

10.3.4 Återupprättad gränsbevakning

Gränsbevakningen bör även på sikt förstärkas så att Försvarsmakten, Kustbevakningen, Säkerhetspolisen och andra berörda myndigheter på ett effektivt sätt och i samverkan kan försvåra och förhindra militant islamism och andra former av utländsk politisk extremism från att verka i vårt land.

10.3.5 Sammanfattning

De totala anslagen till försvaret ökas. Så snart de ökade anslagen når en tillräcklig nivå skall värnplikten successivt återinföras.

10.4 Ett skärpt gränsskydd

Sverigedemokraterna vill ge tullen och polisen rätten att undersöka alla fordon och individer som anländer till, eller avser att resa från, Sverige. Dagens situation gynnar människohandel, människosmuggling, smuggling av vapen och droger samt ekonomisk brottslighet. Sverige skall inte vara en fristad för krigsförbrytare, människosmugglare, organiserad brottslighet eller internationell terrorism. Vi förstärker därför anslagen till Tullverket med 80 miljoner kronor.

11 Miljö

11.1 Inledning

Sverigedemokraterna sätter hänsynen och ansvarstagandet både mot nuvarande och kommande generationer högt på dagordningen. Målet med vår miljöpolitik är främst att bryta oljeberoendet, att säkra och bevara den biologiska mångfalden, att begränsa användningen av miljö- eller hälsoskadliga kemikalier, att prioritera Östersjön, att lägga resurserna där de gör störst nytta samt att ta klivet mot ett långsiktigt hållbart jordbruk.

Vi höjer även ambitionen för det eftersatta miljöområdet med att sanera och återställa förorenade områden. Endast genom att byta ut kortsiktig och ogenomtänkt lönsamhet mot långsiktigt hållbar produktion i kombination med att vi städar upp tidigare skadliga utsläpp kan visionen om ett ekologiskt, ansvarsfullt och långsiktigt hållbart samhälle göras möjligt.

11.2 Brutet oljeberoende

Visionen om ett hållbart samhälle går inte att nå så länge vi är beroende av att bränna fossila bränslen. Oljeberoendet skall därför så snart som möjligt brytas – i första hand genom lokala satsningar på en utbyggd produktion av inhemska biobränslen, stimulanser för att förmå fordonsindustrin att ställa om produktionen mot miljösmarta fordon samt genom att säkra en fossiloberoende energiförsörjning.

Då så pass många är beroende av bilen, eller för den delen av andra typer av transportmedel, och då alternativen ännu är få eller obefintliga gör vi bedömningen att ytterligare höjd bensinskatt får en relativt liten påverkan på människors konsumtionsbeteende vad gäller drivmedlen bensin och diesel. Sverigedemokraternas säger därför nej till ytterligare höjd bensinskatt.

För att säkra energitillgången, minska beroendet av fossila bränslen och energi baserad på desamma, och inte minst för att säkra en stabil energikälla, vill Sverigedemokraterna genom att sälja ut Vattenfalls utlandsägda kolkraftverk satsa pengar på att ersätta befintliga svenska kärnkraftsreaktorer samt även bygga nya kärnkraftverk.

11.3 Säkrad biologisk mångfald

Det senaste seklets storskaliga jord- och skogsbruk har medfört stor skada på den biologiska mångfalden. Miljörådet konstaterar i sin rapport ”Ett rikt växt- och naturliv” att förlusten av arter, ekosystem och naturtyper fortsätter. Denna utveckling måste stoppas. Vi avsätter därför 50 extra miljoner kronor för att öka möjligheterna att komma till rätta med problemet.

11.4 Långsiktigt hållbart jordbruk

Dagens storskaliga jordbruk medför stora utsläpp av kväve, kadmium och andra miljöpåverkande ämnen. För att inte medverka till onödigt ökade utsläpp återinför vi skatten på handelsgödsel.

11.5 Begränsa användningen av kemikalier

Kemiska tillsatser i våra livsmedel kan skada både människor och natur och är i många fall dessutom onödiga. En tillsyn och begränsning av kemiska tillsatser i våra livsmedel skall därför genomföras. Därutöver skall även en rejäl översyn göras för att undersöka vilken påverkan kemikalier har i jordbruket, i våra kläder, våra möbler samt alla andra former av produkter eller verksamheter har på människors hälsa.

11.6 Satsa på Östersjön

Situationen i vårt innanhav är alarmerande. Döda bottnar, utfiskning, kraftig algblomning samt olje- och giftutsläpp hotar såväl livet i havet som i förlängningen oss människors hälsa. Utvecklingen är lika snabb som ohållbar och därför måste Östersjöproblematiken ges en omedelbart ökad prioritet. Vi väljer därför att öka det årliga anslaget för att främja havsmiljön med 207 miljoner kronor.

11.7 Sanering och återställning av förorenade områden

Trots att vatten är källan till allt liv är respekten för det livsviktiga vattnet i många fall undermåligt. Sverigedemokraterna kräver därför kraftigt skärpta straff för de fartyg som rengör sina tankar och sköljer ut avfallet i havet. För att minska problemet bör även Sverige samarbeta med övriga Östersjöländer om en intensifierad kustbevakning. Dessutom är det av oerhörd vikt att de många tusentals dumpade gifttunnorna på Östersjöns botten snarast möjligt tas om hand. För att återställa och sanera de förorenade områdena avsätter Sverigedemokraterna 100 miljoner kronor med option på att om nödvändigt utöka anslagen.

11.8 Globalt ansvar – satsningar i tredje världen

Sett ur ett internationellt perspektiv ligger Sverige i framkant på miljöområdet. Även om det ännu återstår saker att göra här hemma går det i många fall att göra mycket mer för samma, eller mindre resurser, i andra delar av världen. Delar av utlandsbiståndet skall därför användas till offensiva och resurseffektiva satsningar mot de globala miljöproblemen med prioritet för vatten och sanitet. För att ytterligare förstärka arbetet mot att förbättra den globala miljön satsar Sverigedemokraterna 100 miljoner kronor för klimatsatsningar i tredje världen.

11.9 Förbättrat djurskydd

För att inte värdet av den svenska djurskyddslagstiftningen skall undermineras, och för att inte en inhuman djurhållning i andra länder skall kunna utvecklas till en konkurrensfördel, vill Sverigedemokraterna förbjuda import av varor som strider mot intentionerna med den svenska djurskyddslagstiftningen och som framställts genom att utsätta djur för svårt och onödigt lidande. Exempel på varor som skulle kunna bli föremål för ett sådant importförbud är köttprodukter från djur som utsatts för obedövad ritualslakt, kinesiska pälsverk och gåslever.

För att ytterligare förbättra djurskyddet avsätter Sverigedemokraterna under perioden 45 miljoner kronor extra till djurskyddsinspektioner.

11.10 Sammanfattning

Nedan återges en sammanfattande tabell över miljösatsningarna, exklusive satsningen på att förstärka djurskyddet.

12 En ansvarsfull invandringspolitik

Såväl socialdemokratiska som borgerliga regeringar har de senaste decennierna fört en extrem invandringspolitik, extrem i förhållande till folkviljan och extrem i förhållande till merparten av västvärldens länder. Det som utmärkt svensk invandringspolitik har varit invandringens massiva omfattning sett till Sveriges befolkningsstorlek, vår brist på selektion som lett till att vi ofta tagit emot mycket svårintegrerade invandrargrupper med dåliga förutsättningar att kunna bidra till välfärden och smälta in i samhället, samt permanentningen av invandring som i andra länder betraktats som tillfällig i och med att vi delat ut permanenta uppehållstillstånd där andra länder gett tillfälliga.

Sedan år 1980 har Sverige beviljat ca 1,25 miljoner uppehållstillstånd ¹⁰. Få andra länder i världen har haft en lika vidlyftig invandringspolitik sett till sin folkmängd. Sveriges extrema invandringspolitik har skapat problem inom bland annat EU-samarbetet där de svenska representanterna har haft väldigt svårt att få något gehör för sina ståndpunkter. Den f.d. statssekreteraren Lars Danielsson kommenterade situationen på följande sätt i Sveriges Radio, Studio 1 den 8 september 2008: ”Alla politiska partier i Sverige har varit överens om att vi ska ha en mycket liberal asyl- och migrationslagstiftning. Det här skiljer ju oss från i stort sett alla andra medlemsstater i Europa. Effekten blir då att dom andra ser oss som lite tokiga extremister.”

Även om många enskilda invandrare lämnat positiva bidrag till det svenska samhället, har den sammantagna effekten av massinvandringspolitiken, i kombination med en samhällsupplösande mångkulturalism, enligt Sverigedemokraternas mening blivit stora och allvarliga problem i form av segregation, utanförskap, sjunkande kunskaps- och betygsnivåer i skolan, etniska och religiösa motsättningar, ökad kriminalitet, skenande kostnader och försämrad välfärd. ¹¹ ¹² ¹³

Sverigedemokraterna vill ersätta den hittillsvarande extrema och ansvarslösa invandringspolitiken med en ansvarsfull, human och samhällsvårdande invandringspolitik. En del av resurserna som vi frigör vill vi använda till en långt mer effektiv flyktinghjälp ute i krishärdars närområden, främst genom UNHCR.

Det primära målet med Sverigedemokraternas politik är att återupprätta en gemensam nationell identitet och därmed också en stark inre solidaritet i det svenska samhället. Partiet tar avstånd från såväl mångkulturalism som rasism. Det Sverigedemokratiska alternativet till dessa idéer utgörs av en kombination av flera väsentliga delar:

Svenska folkets inställning till ökad respektive minskad invandring. Källa SOM-institutet.

12.1 Massinvandring eller välfärd?

I vår kalkyl över invandringens kostnader visar vi hur massinvandringen varje år tar betydande offentliga medel i anspråk. Dessa medel hade istället kunnat användas till att värna välfärdens kärna och åtgärda de befintliga bristerna inom vården, skolan och omsorgen. Massinvandringen utgör på så sätt ett direkt hot mot den svenska välfärden.

Ett kanske ännu allvarligare, men mer indirekt hot är det sätt på vilket massinvandringen minskar det sociala kapitalet genom att underminera och erodera gemenskapen, tilliten, och den inre solidariteten i samhället.¹⁴ De nämnda faktorerna har inte bara betydelse för den ekonomiska tillväxten, graden av korruption, utbildningsväsendets effektivitet och invånarnas allmänna välbefinnande, de utgör också det basfundament varpå vår solidariskt finansierade välfärdsmodell vilar.

En lång rad vetenskapliga studier har det senaste decenniet bevisat att det föreligger ett starkt negativt samband mellan graden av tillit och socialt kapital och etnisk/kulturell heterogenitet.¹⁵

Professor Vernon Bogdanor, som är en av Storbritanniens mest välrenommerade statsvetare, har beskrivit detta samband på följande sätt: ”Det går att hävda att känslan av samhörighet beror på hur homogent ett samhälle är. En hög invandringsnivå kan då hota den samhörighetskänsla på vilken välfärdsstaten vilar.”¹⁶

Då graden av tillit och socialt kapital, som tidigare nämnts, inte bara påverkar hur resurser fördelas inom ett samhälle utan också i vilken utsträckning de skapas, så innebär massinvandringen till Sverige även i detta hänseende en reell kostnad. Då vi inte kunnat finna någon tillämpningsbar modell för att beräkna denna kostnad har vi valt att tills vidare utelämna denna del av invandringens kostnader i våra konkreta kalkyler.

12.2 Ökad hjälp till världens flyktingar

Av de drygt 1,2 miljoner invandrare som Sverige tagit emot sedan år 1980 har mindre än 10 % varit flyktingar med ett konstaterat skyddsbehov.¹⁷

Samtidigt erhåller FN:s flyktingorgan UNHCR, som ansvarar för mer än 25 miljoner verkligt nödställda flyktingar runtom i världen ¹⁸, endast några hundra miljoner kr per år från regeringen. Vi vill därför öronmärka ytterligare 1 miljard av biståndsramen till UNHCR.

Med vetskapen om att man för varje satsad krona kan hjälpa betydligt fler människor i krisområdenas närhet än vad man kan göra i Sverige anser Sverigedemokraterna det inte vara en klok, rättvis eller human flyktingpolitik att varje år satsa tiofalt mer resurser på att ta emot förhållandevis välmående och mestadels icke skyddsbehövande invandrare i Sverige än vad vi satsar på att hjälpa samtliga av världens mest utsatta flyktingar.

Samtidigt som vi minskar invandringen till Sverige vill vi därför flerdubbla stödet till UNHCR och världens flyktingar.

Sveriges per capita-satsning på invandrare i Sverige respektive världens flyktingar.

12.3 En ny asylpolitik

Under 2009 anlände totalt 24 194 asylsökande till Sverige ¹⁹. Vårt grannland Danmark mottog bara en knapp sjättedel så många asylansökningar som Sverige under samma period och Finland en knapp fjärdedel ²⁰. Det är svårt att finna några andra skäl till detta förhållande än att våra grannländer har en betydligt mer restriktiv och ansvarsfull invandringspolitik och att detta också starkt påverkar antalet personer som varje år försöker få asyl i landet. Den slapphänta svenska invandringspolitiken är en s.k. ”pull-faktor” som gradvis genererar större invandring och högre kostnader. Även de utlänningar, som inte ens under Sveriges internationellt sett väldigt liberala flyktinglagstiftning, uppfyller kraven för att få stanna medför betydande kostnader för samhället under utredningstiden. Sverigedemokraternas uppfattning är att flyktinghjälpen i första hand bör lokaliseras till krisområdenas närhet.

För att minska samhällets invandringsrelaterade kostnader, minska risken för asylmissbruk samt risken för ökade motsättningar och segregation vill Sverigedemokraterna bland annat införa nedanstående regelskärpning på asylområdet. Merparten av dessa regler finns redan implementerade i vårt grannland Danmark:

Sverigedemokraternas bedömning är att ovanstående regelskärpningar tillsammans med införandet av partiets övriga invandrings- och integrationspolitik skulle medföra en minskning av asylinvandringen med ca 90 % samt en kraftig minskning av samhällets kostnader för denna invandring.

12.4 Skärpta krav för anhöriginvandring

Enligt Migrationsverkets siffror beviljades totalt 76 997 uppehållstillstånd året 2009. Av dessa beviljades 34 082 – eller 44 % – uppehållstillstånd på grund av anhörigskäl. Anhöriginvandringen utgör därmed den enskilt största invandringskategorin.²¹

Enligt statistik från SCB var (2006) antalet personer som beviljas uppehållstillstånd på grund av anhörighetsskäl med en anknytningsperson född i Sverige med minst en svenskfödd förälder 3 500.²² Sverigedemokraternas bedömning är att införandet av dessa regler tillsammans med partiets övriga invandrings- och integrationspolitik kommer att minska den anhöriginvandring som är en följd av tidigare invandring med ca 90 %.

Trenden är att anhöriginvandringen ökat kraftigt och har de senaste fem åren gått från att 2005 vara 21 908 personer totalt till att 2009 vara 34 082, vilket för perioden är en ökning med 55,8 %. ²³

Endast en mindre del av anhöriginvandrarna är anhöriga till flyktingar. Irak och Somalia är de länder som placerar sig högst 2009 gällande antal beviljade uppehållstillstånd på grund av anhörighetsskäl med 6 273 respektive 4 757 personer. Av dessa betecknas 2 525 respektive 2 115 som nyetablerad anknytning, det vill säga en anhöriganknytning som uppstått efter att anknytningspersonen själv invandrat till Sverige. ²⁴

Den mycket omfattande anhöriginvandringen har varit möjlig för att vi i Sverige, vid en internationell jämförelse, har mycket generösa regler för anhöriginvandring. Även med den nuvarande regeringens skärpning av regelverket är dessa tämligen generösa då undantagen är så många att hela den så kallade skärpningen ter sig vara ett populistiskt slag i luften.

För att minska samhällets invandringsrelaterade kostnader och minska risken för ökad segregation liksom förekomsten av arrangerade tvångsäktenskap, vill Sverigedemokraterna bland annat införa nedanstående regelskärpningar beträffande anhöriginvandringen. Merparten av dessa regler är sedan fler år införda i vårt grannland Danmark.

För att äkta makar och därmed jämställda personer skall få uppehållstillstånd skall följande krav vara uppfyllda:

Sverigedemokraternas bedömning är att införandet av dessa regler tillsammans med partiets övriga invandrings- och integrationspolitik kommer att minska anhöriginvandringen med ca 90 %.

12.5 Minskad arbetskraftsinvandring

I en situation präglad av massarbetslöshet och utanförskap motsätter sig Sverigedemokraterna regeringens införande av en närmast oreglerad arbetskraftsinvandring från hela världen. Vi kan inte se något annat motiv bakom regeringens politik än att man ytterligare vill öka överutbudet av arbetskraft och på så sätt försvaga arbetstagarnas villkor och förhandlingsposition. Att de nya reglerna för arbetskraftsinvandring de facto har en lönedumpande effekt har man redan kunnat se inom delar av IT-branschen, där lönerna inom vissa särskilt utsatta yrkeskategorier på kort tid har pressats ned, åtminstone delvis som en effekt av de nya reglerna för arbetskratsinvandring.²⁵ En liknande utveckling är sannolikt att vänta för arbetstagarna inom fler branscher framöver.

För att möta arbetsmarknadens behov vill vi i första hand satsa på matchning och kompetensutveckling av arbetslösa svenska medborgare. Rekrytering av särskild spjutspetskompetens som inte är möjlig att finna inom landets gränser bör kunna ske ifrån övriga västländer. I en eventuell framtida situation av allmän och långvarig brist på arbetskraft kan Sverigedemokraterna tänka sig införandet av ett gästarbetarsystem baserat på tillfälliga arbetstillstånd.

12.6 Från mångkultur till assimilering

Eftersom den mångkulturella samhällsmodellen uppmuntrar olika etniska grupper att odla sina kulturer sida vid sida, så har den av naturliga skäl lett till omfattande och stadigt tilltagande segregation.

Sverigedemokraterna tror inte på mångkulturalism, eller någon annan segregationspolitik, som en hållbar modell att bygga ett harmoniskt och välfungerande samhälle på. Vårt samhälle bygger istället på gemenskap och delaktighet. Vi vill bryta segregationen genom att gå från mångkulturalism till en politik som värnar nationen och den gemensamma identiteten.

Vår modell för att ena landet och hålla ihop landet går ut på att å ena sidan ställa krav på invandrare som kommer till Sverige att de ska anpassa sig efter svenska lagar, normer, värderingar och sociala koder. Och å andra sidan framhäva det svenska språket och den svenska kulturen, historien och identiteten.

Vi vill sluta dela ut skattemedel till segregerande verksamheter såsom etniska friskolor och kulturföreningar och istället satsa betydligt mer resurser på verksamheter som bevarar, stärker och levandegör det svenska kulturarvet. Vi vill sluta dela ut skattemedel till modersmålsundervisning och istället lägga mer resurser på att stärka undervisningen i svenska.

Genom en politik som främjar anpassning och assimilering, kombinerat med en restriktiv invandringspolitik, som inte ytterligare stärker segregationen, kommer vi att föra in Sverige på en väg som leder bort från segregation och utanförskap och mot en starkare samhällelig gemenskap.

13 Skatter

13.1 Inledning

Skatteinkomsterna är statens viktigaste intäktskälla och därmed en naturlig del av politiken, dels eftersom skatten tas in från medborgarna men också eftersom det är politikens uppgift att fördela samhällets gemensamma resurser. Det finns därför också ett särskilt behov av en rättvis skattepolitik, där skatten i någon mån tas ut efter bärkraft och där hela politiken utformas för att välfärden, även om utövarna kan variera, skall vara solidariskt finansierad.

Men samtidigt som skatt måste tas ut efter bärkraft menar Sverigedemokraterna att skattepolitiken även måste utformas för att ta hänsyn till den långsiktiga samhällsutvecklingen, främst vad gäller utbildnings- och arbetsmarknadssituationen. Den progressiva beskattningen måste därför inneha begränsningar i hur långtgående den får verka för att inte frånta incitamenten att anstränga sig – vare sig det gäller studier på högre nivå eller om det gäller strävan efter en karriär i en nuvarande ställning. En alltför långtgående progressiv beskattningspolitik motverkar således en optimal ekonomisk utveckling och påverkar därmed även välfärdens grundfundament negativt.

Sverigedemokraternas inställning till skattepolitiken är i övrigt att skattenivån varken måste vara hög eller låg, utan att skatteuttaget istället renodlat justeras efter behovet av att tillgodose och upprätthålla en adekvat offentlig servicenivå. Vi har med andra ord ett pragmatiskt förhållningssätt till skatter, med utgångspunkt i frågeställningen vilken nytta skatterna gör för samhället som helhet.

13.2 Skatt på inkomster

13.2.1 Jobbskatteavdraget

Då Sverige med vår politik i förhållande till regeringens politik skapar ett stort extrautrymme redan första året att fördela, vilket bidrar till att såväl våra fördelningspolitiska mål på sikt kan uppnås som att vi uppnår en fullgod investeringsgrad vad gäller nödvändiga arbetsmarknadspolitiska åtgärder, ställer vi oss bakom jobbskatteavdragets samtliga fyra steg. Utgångspunkten till ställningstagandet är att det både skall löna sig att arbeta och att bidra till samhället, varav det senare uppnås i och med våra, enligt oss, i sammanhanget nödvändiga välfärdssatsningarna – inte minst vad gäller vår högre ambitionsnivå gällande pensionsutbetalningar. Mer om våra välfärdssatsningar finns att läsa under kapitel sex.

Framför allt handlar vår arbetsmarknadspolitik om att motverka att låglöneländer konkurrerar om svenska jobb med sina lägre lönenivåer, om att arbetskraftsinvandringen begränsas till att endast gälla tillfälliga arbetstillstånd för särskilda bristyrken, om att höja a-kassan till en nivå där arbetslösa istället för att tvingas ta jobb som de är underkvalificerade för istället ges utrymme att söka de arbeten som motsvarar och matchar deras kompetens – samt inte minst om att begränsa invandringen och reglera den sammantagna arbetskraften i relation till utbudet på arbeten.

13.2.2 Pensionärsskatt

Regeringens jobbskatteavdrag har tillsammans med frånvaron av motsvarande grad av skattesänkningar för pensionärer medfört att pensionärerna – trots att deras pensioner bör ses som uppskjuten arbetsinkomst eller lön – beskattas hårdare än arbetstagare. Sverigedemokraterna ställer upp på principen att det skall vara lönsamt att arbeta, men utan att se någon motsättning mellan detta ställningstagande och en rättvis beskattningsform. Vi föreslår därför som ett första steg en kraftig skattesänkning för landets pensionärer på 9,9 miljarder kronor utöver regeringens ökade anslag, vilket helt jämnar ut skattenivån mellan arbetare och pensionärer.

13.2.3 Hushållsnära tjänster

ROT- och RUT-avdragen för hushållsnära tjänster har underlättat tillvaron för många människor samtidigt som nya jobb och skatteintäkter har skapats och tryggheten ökat för dem som är verksamma inom dessa branscher. Vi vill därför bevara och vidareutveckla RUT-avdraget ytterligare för pensionärer och barnfamiljer. Pensionärer över 75 år, samt hushåll med barn under 9 år, ska få 75 % i avdrag.

13.3 Sociala avgifter

Regeringens generella nedsättning av arbetsgivaravgiften medförde en skattelättnad per anställd på i genomsnitt 264 kr per månad (beräknat på en genomsnittslön på 26 400 kronor ²⁶). Samtidigt valde regeringen att tidigt frånta småföretagarnas schablonavdrag för de första anställda – vilket sammantaget gjort att det för de stora och likvida företagen blivit billigare att betala ut löner, utan att det för den sakens skull resulterat i en tillräcklig minskning av utgifterna för att det på ett avgörande sätt skall påverka sysselsättningen. Den generella nedsättningen av socialavgifterna har med andra ord skett på bekostnad av den sysselsättningsskapande småföretagarsektorn.

För att underlätta sysselsättningstillväxten och gynna småföretagandet föreslår därför Sverigedemokraterna att hela socialavgiftssänkningen tas tillbaka samtidigt som halva nedsättningen av arbetsgivaravgiften för ungdomar tas tillbaka, för att istället lägga 19,5 miljarder kronor på att göra det billigare för företagens tio första anställda

13.4 Skatt på kapital

13.4.1 Fastighetsskatt

För många människor är drömmen om ett självförverkligande en stark drivkraft. Det är därför viktigt att människor känner att deras ansträngningar såväl bär frukt som att ansträngningarna ger ett mervärde. Därav bör beskattning av kapital på redan tidigare beskattade tillgångar hållas på en låg nivå. Vi kommer med detta som utgångspunkt att titta på ett konkret förslag för hur vi ställer oss till det nuvarande systemet för att ta ut skatt på fastighetsvärde, samt hur det kan göras så rättvist som möjligt.

Vi väljer i övrigt att behålla uppskovsskatten samtidigt som vi ber om att få återkomma med ett nytt och eget system för reavinstbeskattning på fastigheter, där avgiften höjs, men där den samtidigt görs regressiv, vilket betyder att vinstbeskattningen blir högre för dem som köper en fastighet och därefter snabbt avyttrar den relaterat till dem som köper en bostad i syfte att under en längre tid nyttja den som bostad. Skatten baseras således på vinstökningen på fastigheten och inte på enskildas taxerade inkomster.

Syftet med denna reform är inte att öka statens skatteintäkter utan snarare att begränsa fastighetsspekulation. Om statsfinanserna i en tillräcklig grad tillåter kan vi eventuellt tänka oss att i framtiden utforma detta system med en samtida total skattesänkning för uppskovsskatten. Genom att minska spekulationen och genom att begränsa förväntningarna om att fastigheterna snabbt ska stiga i värde bedömer vi att rörligheten på bostadsmarknaden kan öka samtidigt som risken för en överhettad bostadsmarknad reduceras.

13.4.2 Förmögenhetsskatt

Den tidigare förmögenhetsskattningen var i praktiken frivillig, då kapitalägare antingen kunde skapa ett bolag eller gömma pengarna utomlands för att undgå beskattning i Sverige. Det var därför en orättvis skatt, eftersom myndigheterna inte till en tillräckligt hög grad såg till så att skatten fördelades rättvist över de skatteskyldiga, men det var också en skatt som minskade incitamenten att anstränga sig. Skatteformen verkade dessutom inte heller rättvist och proportionerligt bland de riktigt rika och ser så heller inte ut att nu göra med De rödgrönas aktuella förslag om området. Vi motsätter oss därför ett återinförande av förmögenhetsskatten.

13.5 Miljöskatter

13.5.1 Koldioxidskatt

Koldioxid- eller så kallade klimatskatter tillhör kategorin punktskatter med syftet att påverka konsumenternas beteende. Denna skatteform har också en viss påverkan av konsumtionsbeteendet i de fall där den punktbeskattade varan har ett substitut; det vill säga om konsumenten kan byta ut den aktuella varan mot en annan – alternativt att helt avstå den. Vad gäller idén om att punktbeskatta bensin och diesel kan det sägas vara tvivelaktigt att substituten varit tillräckligt tillämpbara.

Ser man över tid är den långsiktiga trenden att miljöskatternas andel av BNP minskat. Men samtidigt har priserna på framför allt råolja och petroleumprodukter kraftigt stigit, vilket medfört att kostnaden att framföra ett fordon markant stigit i förhållande till konsumentprisindex. Sammantaget kan det därför inte sägas vara nödvändigt att ytterligare öka skatten på koldioxid för att få en dämpande effekt på människors konsumtionsbeteende.

Då dessutom så pass många är beroende av bilen, eller för den delen andra typer av transportmedel, och då alternativen är få eller obefintliga får i övrigt ytterligare höjd skatt en ganska liten påverkan på människors konsumtionsbeteende vad gäller bensin och diesel. Sverigedemokraternas samlade bedömning är därför att det omvandlingstryck höga CO2-skatter syftar till inte får den önskade effekten samtidigt som det påverkar människors rörlighet.

Vi förespråkar av den anledningen en symbolisk sänkning av den så kallade bensinskatten och därefter en frysning av densamma samtidigt som vi istället satsar pengar och resurser på att minska och på sikt göra oss av med oljeberoendet.

13.5.2 Skatt på handelsgödsel

Regeringens avskaffade skatt på handelsgödsel bedöms förvärra utsläppen av kväve, vilket i sin tur bidrar till att öka effekten av övergödning av våra vattendrag, sjöar och hav. Vi vill därför återinföra beskattningsformen.

13.5.3 Skatt för fluorerande växthusgaser

Vi väljer även att införa en skatt för fluorerande växthusgaser för att stimulera ett utbyte av stora kylanläggningars användning av köldmedium för att därigenom få bort de fluorerande gaserna.

13.6 Bekämpa skattefusket

Skatteverket bedömer att skattefusket varje år kostar 133 miljarder kronor. Varje år upptaxerar skattemyndigheten – tack vare kontroller – individer och företag till ett samlat värde om cirka 8 miljarder kronor. På grund av regeringens nedskärningar på området oroar sig Skatteverket för att det i framtiden inte kommer att vara lika effektivt. Sverigedemokraterna ökar därför anslaget till Skatteverket med 85 miljoner kronor årligen för att en adekvat nivå av kontrollen vad gäller skatte- och bidragsfuskare skall uppnås.

14 Tabeller per utgiftsområde

14.1 Sammanställd utgiftsram

Tabellen nedan anger en sammanställning av utgiftsramarna för 2011, uttryckt i miljoner kronor

14.2 Utgiftsramar per utgiftsområden

I följande rubrikområden sammanfattas en detaljerad specifikation för de 27 utgiftsområdena vad gäller skillnaderna gentemot höstpropositionen för 2011. Notera att endast anslagsområden där omprioriteringar sker redovisas.

14.2.1 Utgiftsområde 1 – Rikets styrelse

Regeringskansliet är viktigt för att effektivt och kompetent bistå regeringens uppgift att styra landet. Utgifterna ökade emellertid kraftigt i och med EU-ordförandeskapet och bör därför återgå till tidigare nivå. Länsstyrelserna får även ett ökat bidrag på 45 miljoner kronor avsett för att öka djurskyddskontrollerna.

14.2.2 Utgiftsområde 2 – Samhällsekonomi och finansförvaltning

14.2.3 Utgiftsområde 3 – Skatt, tull och exekution

Tull och polis skall ges rätten att undersöka alla fordon och individer som anländer till, eller avser att resa från, Sverige. Dagens situation gynnar människohandel, människosmuggling, smuggling av vapen och droger samt ekonomisk brottslighet. Sverige skall inte vara en fristad för krigsförbrytare, människosmugglare, organiserad brottslighet eller internationell terrorism. Tullen skall därför successivt ges utökade ramanslag. Även fusket med sociala försäkringssystem och skatter måste i en högre grad beivras.

14.2.4 Utgiftsområde 4 – Rättsväsendet

Genom en minskad invandring minskar även samhällets kostnader för brottsbekämpning. Vi drar ned motsvarande anslag för den uppskattade effekten av en ansvarsfull invandringspolitik. För polismyndigheten motsvarar det ca 155 miljoner kronor, för Åklagarmyndigheten ca 9 miljoner kronor, för Sveriges domstolar ca 37 miljoner kronor samt för Kriminalvården 58 miljoner kronor.

14.2.5 Utgiftsområde 5 – Internationell samverkan

14.2.6 Utgiftsområde 6 – Försvar och samhällets krisberedskap

Försvarets ekonomiska förutsättningar har försämrats radikalt under ett antal år. Minskade försvarsanslag och en försämrad köpkraft i kombination med en ensidig inriktning mot ett renodlat insatsförsvar gör att den svenska försvarsförmågan på allvar kan ifrågasättas. Det svenska försvaret behöver därför tilldelas ökade medel. Så snart de ökade anslagen når en tillräcklig nivå skall värnplikten successivt återinföras.

14.2.7 Utgiftsområde 7 – Internationellt bistånd

Sverige ger i en internationell jämförelse utförd av OECD relativt sett mest bistånd. Sverige slog under 2009 också världsrekord i bistånd, då det svenska biståndet uppgick till 1,12 procent av bruttonationalinkomsten, BNI. Snittet för samtliga länder var i fjol 0,48 procent av BNI varav Japan bidrog med 0,18 procent av sin BNI.

Sverigedemokraterna menar att Sverige skall ta ansvar och bidra till ett internationellt bistånd, men utan att sticka ut relaterat till övriga världen samtidigt som verksamheten koncentreras till att i huvudsak bestå av fattigdomsbekämpning, miljö och humanitärt verksamma åtgärder. Vi väljer därför att sänka biståndet till den rekommenderade nivån om 0,7 procent av BNI – samtidigt som stödet till UNHCR utökas med 1 miljard kronor.

14.2.8 Utgiftsområde 8 – Migration

I dagens Sverige förs en djupt oansvarig invandrings- och integrationspolitik. Vårt land har tagit emot alltför många invandrare på för kort tid och endast en mindre del har utgjorts av flyktingar under FN:s Genèvekonventions definition. Detta har orsakat stora enorma ekonomiska, sociala och kulturella problem samtidigt som det minskat vårt utrymme för att förbättra stödet till de verkligt nödlidande människorna runt om i världen.

Den oansvariga och kravlösa svenska integrations- och invandringspolitiken har även gett upphov till segregation, rotlöshet, kriminalitet och ökade motsättningar. Den mångkulturella samhällsordningen är i dag ett allvarligt hot mot den inre sammanhållning och stabilitet som utgör grunden för hela den solidariska svenska välfärdsmodellen.

Som ett första steg mot en mer ansvarsfull och hållbar invandrings- och flyktingpolitik lovar Sverigedemokraterna att under den kommande mandatperioden prioritera arbetet för att få igenom följande förändringar:

En kraftig begränsning av asyl- och anhöriginvandringens omfattning till en nivå som inte är högre än den i våra grannländer Danmark och Finland, en återgång till den assimileringspolitik som gällde fram till mitten av 1970-talet och som innebär att det är invandrarna som skall anpassa sig till det svenska samhället och inte tvärtom – samt även verka för ett kraftigt utökat stöd till FN:s flyktingorgan UNHCR (se utgiftsområde 7) och de miljontals verkligt nödlidande flyktingar i världen som saknar möjligheter och resurser att ta sig ifrån konfliktområdenas närhet.

14.2.9 Utgiftsområde 9 – Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Nya inrättningar behöver tillskapas för verklig hjälp åt psyksjuka. Sverigedemokraterna anser att samhällets trygghet måste gå före farliga personers rätt att fritt leva ute i samhället. Fler så kallade fasta paviljonger (typ Växjö, Säter) kan därför bli aktuella.

För att skydda det svenska folkets såväl som flyktingarnas hälsa kräver Sverigedemokraterna att hälsoundersökningar skall vara obligatoriska för alla som söker uppehållstillstånd i Sverige. Alla människor som kommer från högriskområden skall därför ha intyg om att de är friska och inte bär på några farliga sjukdomar som de kan sprida.

Sverigedemokraterna vill även att tänderna ska ses som en del av kroppen och att tandvården på sikt ska inordnas i samma generella försäkringssystem som resten av kroppen. Vi ställer oss därför positiva till regeringens ambitioner på området.

Därutöver vill vi också ge kommunerna ett statligt investeringsstöd med syftet att snabbt få till stånd en kraftig ökning av antalet trygghetsboenden för de äldre som inte längre kan klara sig på egen hand, men som inte anses vara tillräckligt hjälpbehövande för att få plats på ett särskilt boende.

Dessutom vill vi även ge ett statligt stimulansbidrag med syftet att ge så många brukare inom äldreomsorgen som möjligt chansen att varje dag få nylagad, välsmakande och näringsrik mat. Vi utökar även anhörigstödet, vi erbjuder de äldre en värdigare vård i livets slutskede och vi riktar särskilda anslag för att öka den sociala samvaron på ålderns höst.

14.2.10 Utgiftsområde 10 – Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

Sverigedemokraterna anser att en reformering av det gamla sjukförsäkringssystemet var nödvändigt. Samtidigt som man intensifierar ansträngningarna med att få tidigare sjukskrivna och förtidspensionerade att helt eller delvis återgå till arbete är det dock av yttersta vikt att respekt och hänsyn visas de människor som är så svårt sjuka att de är permanent arbetsoförmögna. Tyvärr har både regeringen och Försäkringskassan brustit i denna respekt.

Vi menar att det är uppenbart att rättsäkerheten för den enskilde måste stärkas i samband med prövningen gentemot sjukförsäkringssystemet. Sverigedemokraterna vill därför göra det obligatoriskt för Försäkringskassans läkare att träffa och undersöka berörda personer innan man överprövar ett utlåtande från den sökandes behandlande läkare. Samtidigt som vi vill öka rättsäkerheten inom systemet vill vi också intensifiera kampen mot bidragsfusk genom en utökning av antalet kontroller och en skärpning av påföljden för avslöjade bedragare.

Vi väljer att i denna budgetmotion höja taket i sjukförsäkringen. Vid sidan av dessa förändringar vill vi avvakta en mer långsiktig utvärdering av det nya systemets effekter innan vi föreslår nya, mer djupgående reformer på området.

Till att börja med anslår vi sammanlagt 200 miljoner kronor extra för 2011 för att höja rättssäkerheten inom Försäkringskassans verksamhet. Visar det sig att dessa extraresurser inte räcker är vi beredda att skjuta till mer medel.

14.2.11 Utgiftsområde 11 – Ekonomisk trygghet vid ålderdom

14.2.12 Utgiftsområde 12 – Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Sverigedemokraterna vill gradvis höja nivån på föräldrapenningen upp till 90 procent samt avskaffa all tvångsreglering rörande vem av föräldrarna som ska vara hemma med barnet. Vi vill även införa en kostnadsfri rådgivning för familjer och vi anser att de föräldrar som helst vill ordna omsorgen om sina barn på egen hand ska ha möjlighet till det. Därför måste också den nuvarande nivån på vårdnadsbidraget när utrymmet så tillåter höjas.

Vi höjer även bostadsbidraget för ensamstående föräldrar. Utöver detta höjer vi barntillägget (se utgiftsområde 15) för studerande, vi höjer taket på den tillfälliga föräldraförsäkringen och havandeskapspenningen och vi väljer även att höja det eftersatta underhållsstödet med motsvarande ca 125 kr/mån. Genom minskad invandring minskar barnbidragskostnaderna.

14.2.13 Utgiftsområde 13 – Integration och jämställdhet

Som ett första steg mot ett mer jämställt och tryggare samhälle för Sveriges kvinnor och en jämställdhetspolitik baserad på vetenskap och sunt förnuft vill vi se avveckling av det skattefinansierade stödet till genuspedagogik och annan verksamhet där staten med utgångspunkt i verklighetsfrånvända politiska teorier försöker experimentera med, eller ändra på, våra barns och ungdomars beteendemönster och könsidentitet.

Därtill vill vi ge ett utökat stöd till utsatta invandrarkvinnor genom en offensiv mot tvångsgiften samt hedersrelaterat och religiöst förtryck. Sverigedemokraterna kräver också en kraftig straffskärpning för kvinnofridskränkningar i form av människohandel, våldtäkt och kvinnomisshandel. Detta kombineras med förebyggande insatser och ökade resurser för ett värdigt omhändertagande av offren för dessa brott.

Som ett led i Sverigedemokraternas strävan efter en stärkt gemensam identitet skall också stöd till organisationer som syftar till att förstärka invandrares ursprungskulturer nekas fortsatta bidrag.

Integrationspolitiskt eftersträvar Sverigedemokraterna assimilering, vilket betyder att det i första hand är invandrarna som skall och förväntas anpassa sig till det svenska samhället och inte tvärtom. De invandrare som väljer att flytta till Sverige skall således även förväntas vilja bli en del av samhället, varför sfi-bonus och andra liknande integrationsåtgärder blir överflödiga. Den ansvarsfullt bedrivna invandringspolitiken medför i övrigt väsentligt lägre kostnader för att hantera invandringen.

14.2.14 Utgiftsområde 14 – Arbetsmarknad och arbetsliv

Sverigedemokraterna föreslår en takhöjning från år 2011 till 900 kronor med en minskning till 750 kronor efter arbetslöshetsdag 101. Utöver detta säger vi nej till regeringens så kallade jobbcoacher och lotsar och tillsätter istället resurser för att höja matchningsnivån, vidareutveckla RUT, slopa arbetsgivaravgiften för lärlingsanställningar samt för att stimulera småföretagarna både genom ett återinfört schablonavdrag och genom ett förlängt starta-eget-bidrag.

14.2.15 Utgiftsområde 15 – Studiestöd

Det så kallade barntillägget inom CSN heter tilläggsbidrag och ges till studerande som har vårdnaden om barn under 18 år. Sverigedemokraterna vill höja bidraget med 50 procent. I och med att vi utökar komvuxplatserna ökar vi även för ändamålet anslagen för studiemedel. Minskad invandring leder till minskade studiebidragsutbetalningar.

14.2.16 Utgiftsområde 16 – Utbildning och universitetsforskning

Modersmålsundervisningen bidrar till att underminera den gemensamma identiteten i samhället, och den pedagogiska nyttan med verksamheten står inte i rimlig proportion till dess kostnader och skall därför avskaffas.

För att Sverige även i framtiden skall kunna hävda sig på den internationella marknaden och säkra den svenska sysselsättningen fordras ökade resurser till forskning. Sverigedemokraterna vill därför successivt höja forskningsanslagen för utbildningsområdet – i denna budgetmotion fördelar vi 400 miljoner kronor till ändamålet. Ansvaret att fördela resurserna tilldelas Statens skolverk. Skolverket får även till uppgift att fördela 100 miljoner kronor till utökade läkarplatser vid landets högskolor och universitet.

Som ett led i Sverigedemokraternas ambition om att öka matchningen på arbetsmarknaden avsätter vi, samtidigt som vi ökar anslagen till komvux, även extra resurser till studievägledning. Se utgiftsområde 25.

14.2.17 Utgiftsområde 17 – Kultur, medier, trossamfund och fritid

I det valmanifest som utgör Sverigedemokraternas kontrakt med väljarna beskrevs partiets grundläggande kulturpolitiska vision på följande sätt:

I vårt Sverige präglas samhället av en gemensam svensk kultur som skapar sammanhållning och solidaritet mellan medborgarna. I vårt Sverige respekteras och levandehålls det svenska kulturarvet. I vårt Sverige har de enskilda medborgarna ett stort inflytande över vilka kulturformer man väljer att ge ekonomiskt stöd. I vårt Sverige används skattemedel i första hand till att befrämja kulturyttringar vars syfte är att glädja, försköna och skapa gemenskap.

Som ett led i vår långsiktiga strävan efter att stärka kärnan i den svenska kulturen och återupprätta en gemensam nationell identitet föreslår vi en kraftig utökning av stödet till bevarandet av kulturarvet och levandegörandet av den traditionella, folkliga, svenska kulturen. Vid sidan av inrättandet av en statlig kulturarvsfond, en utökad satsning på kulturarvsturism och framtagandet av en svensk kulturkanon ökar vi anslagen till kulturmiljövården, Statens musikverk, Institutet för språk och folkminnen, Nämnden för hemslöjdsfrågor, Riksantikvarieämbetet och det kyrkoantikvariska arbetet. Vi utökar även anslagen till Statens historiska museer, Nationalmuseum, Livrustkammaren och Statens försvarshistoriska museer samt till Nordiska museet och Skansen.

Satsningarna möjliggörs dels genom att ramen till det kulturpolitiska området utökas med 205 miljoner kronor och dels genom en nedprioritering av främst internationella och mångkulturella verksamheter. Beträffande det sistnämnda vill vi, som ett led i en successiv avveckling, bland annat se ett minskat anslag till Statens museer för världskultur med 50 miljoner kronor under 2011 och helt avskaffa stödet till länskonsulenterna i mångkultur. Vi föreslår också ett något minskat stöd till den moderna samtidskulturen samt till de kulturpolitiska formerna av parti- och presstöd. Det minskade stödet till folkbildning relateras delvis till vår utökade satsning på vuxenutbildningen, som enligt vår bedömning kommer att minska efterfrågan inom folkbildningsområdet något.

14.2.18 Utgiftsområde 18 – Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik

14.2.19 Utgiftsområde 19 – Regional tillväxt

14.2.20 Utgiftsområde 20 – Allmän miljö- och naturvård

Delar av utlandsbiståndet samt direkta miljöanslag bör därför användas till offensiva och resurseffektiva satsningar mot de globala miljöproblemen. Vi avsätter därför redan år 2011 100 miljoner kronor på klimatsatsningar i utvecklingsländer.

Sverigedemokraterna tar även situationen i vårt innanhav Östersjön på allvar – dels genom ett årligt tillskott på 207 miljoner kronor och dels genom att öka resurserna för att sanera och återställa förorenade områden med Östersjön som prioriterat område. Vi stärker även anslagen för åtgärder för att främja biologisk mångfald. Slutligen får Kemikalieinspektionen ökat anslag för att leva upp till vårt mål om att genomföra en radikal begränsning av kemiska tillsatser.

14.2.21 Utgiftsområde 21 – Energi

För att Sverige skall kunna stå sig i konkurrensen gentemot omvärlden, för att ambitionerna om att bryta landets oljeberoende skall kunna förverkligas och för att hushållen skall kunna hålla sina boendekostnader på en rimlig nivå måste energipriserna hållas låga. Sverigedemokraterna vill därför öppna för att förnya och att bygga ut kärnkraften. Som ett led i vår ambition att ta Sverige ur oljeberoendet, samt för att utveckla den inhemska energiindustrin, väljer vi också att avsätta resurser till en ökad satsning på energiforskning.

14.2.22 Utgiftsområde 22 – Kommunikationer

14.2.23 Utgiftsområde 23 – Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

14.2.24 Utgiftsområde 24 – Näringsliv

Sverigedemokraterna föreslår ett flertal insatser för att stärka företagandet och entreprenörskapet i landet. Vi satsar särskilt på att stärka forskning och utveckling samt på att stärka stödet för nyföretagandet. Ett annat prioriterat område är att stärka Sveriges ställning som turistland.

14.2.25 Utgiftsområde 25 – Allmänna bidrag till kommuner

För att närma oss målet om att återupprätta folkhemmet samt stärka välfärden planerar vi att under mandatperioden anslå betydande förstärkningar till välfärdsområdena. Kommunsektorn skall därför, i takt med att besparingen på en ansvarsfull invandringspolitik ökar, anslås permanent ökade statsbidrag. Vi väljer redan för år 2011 att satsa 2,5 miljarder utöver regeringens engångssatsning, varav 1,7 miljard kronor splittras upp till specificerade satsningar.

Speciellt riktade resurser avsättes till att öka inslaget av närproducerad och mer näringsrik kost inom de kommunala förrättningarna à 200 miljoner kronor samt 100 miljoner kronor inom vården, vi riktar särskilda resurser för att stärka svenska språket à 200 miljoner kronor och vi avsätter 500 miljoner kronor för att öka antalet vuxna i skolan. Vi avsätter även 200 miljoner kronor för att aktivt motverka mobbning, 100 miljoner kronor för att verka för att kommunerna skall verka för ett åtgärdsprogram för att minska antalet aborter, 200 miljoner kronor till förbättrad studievägledning och vi satsar 200 miljoner kronor för att stimulera kommunernas nattdagisverksamheter.

14.2.26 Utgiftsområde 26 – Statsskuldsräntor m.m.

14.2.27 Utgiftsområde 27 – Avgiften till Europeiska gemenskapen

15 Tabell skatter och övriga inkomster

Tabellen nedan anger en sammanställning av skatter och inkomster samt skillnad i budgetsaldo gentemot höstpropositionen för 2011.

16 Finansiellt sparande och saldo

17 Källhänvisningar

[1]

Brottsförebyggande rådets rapport 2008:13. http://www.bra.se/extra/measurepoint/?module_instance=4&name=2008_13_V_ldt_kt_mot_personer_15__r_och__ldre_webb.pdf&url=/dynamaster/file_archive/090206/440830a000c40c402bf765c88ba70b5e/2008%255f13%255fV%255fldt%255fkt%255fmot%255fpersoner%255f15%255f%255fr%255foch%255f%255fldre%255fwebb.pdf

[2]

Socialdemokraternas budgetmotion för 2010. http://www.socialdemokraterna.se/upload/Motioner/Bugetmotioner/BM%20Jobben%20Först.pdf

[3]

Artikel i nättidningen Driva Eget 2010-03-15, om en rapport från Svenskt Näringsliv http://www.driva-eget.se/latt-att-arva-foretag-men-fa-unga-vagar-ta-over-342336

[4]

Rapport till finanspolitiska rådet 2009/6. http://www.finanspolitiskaradet.se/download/18.1166db0f120540fe0498000209110/090609+Nordstr%C3%B6m+Skans.pdf

[5]

TIMSS Advanced 2008, OECD. http://www.skolverket.se/sb/d/193/url/0068007400740070003a002f002f0077007700770034002e0073006b006f006c007600650072006b00650074002e00730065003a0038003000380030002f00770074007000750062002f00770073002f0073006b006f006c0062006f006b002f0077007000750062006500780074002f0074007200790063006b00730061006b002f005200650063006f00720064003f006b003d0032003200390031/target/Record%3Fk%3D2291

[6]

Publikationen Äldres levnadsförhållanden , SCB och Umeå Universitet.

http://www.scb.se/statistik/_publikationer/LE0101_1980I05_BR_08_LE112SA0601.pdf

[7]

Rapporten Ofrid, Brottsoffermyndigheten.

http://www.brottsoffermyndigheten.se/default.asp?id=1853

[8]

Rapporten Ofrid, Brottsoffermyndigheten.

http://www.brottsoffermyndigheten.se/default.asp?id=1853

[9]

Socialstyrelsens rapport ”Vård i livets slutskede”.

http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2006/2006-103-8

[10]

Migrationsverket: Översikt: beviljade uppehållstillstånd 1980 – 2009.

[11]

SCB: Barn, boendesegregation och skolresultat, 2007:2.

[12]

CATS: ”Hot mot demokrati och värdegrund” 2009-01-28.

[13]

BRÅ: 1996:2, 2005:17.

[14]

Robert D. Putnam: “E Pluribus Unum: Diversity and Community in the Twenty-first Century The 2006 Johan Skytte Prize Lecture”.

[15]

(Costa, D. L. & Kahn, M. E. 2003b. ‘Civic Engagement and Community Heterogeneity: An Economist’s Perspective’, Perspectives on Politics 1, 103–11.) “Why dosesn´t the United states have a European-style welfare state?” A. Alesina (Harvard University), E. Glaeser (Harvard University) og B. Sacerdote (Dartmouth University).

[16]

Dagens Nyheter 2003-11-23.

[17]

Migrationsverket: Översikt: beviljade uppehållstillstånd 1980 – 2009.

[18]

UNHCR Global Appeal 2010-2011 - Populations of concern to UNHCR.

[19]

Migrationsverkets årsredovisning 2009.

[20]

www.unhcr.se : Asylsökande i den baltiska och nordiska länderna 2005-2009.

[21]

Migrationsverket: Översikt: beviljade uppehållstillstånd 1980 – 2009.

[22]

SCB, Demografiska rapporter 2008:3, Anhöriginvandrare och deras familjer.

[23]

Migrationsverket: Översikt: beviljade uppehållstillstånd 1980 – 2009.

[24]

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd och registrerade uppehållsrätter helåret 2009.

[25]

www.idg.se ”Invasion av indiska konsulter” 2010-03-23.

[26]

http://www.lo.se/home/lo/home.nsf/unidView/55FB5F8BAD8E3B8DC125763C0024BA20/$file/Lonerapport_2009.pdf

Miljoner kronor
	2011
Extra platser till komvux	146
Fler vuxna i skolan	500
Bättre studie- och yrkesvägledning	200
Aktivt antimobbningsprogram	200
Satsning på svenska	200
Skolmatsreform	200
Summa	1 446

	2011
Gradvis nivåhöjning av föräldrapenning	500
Bostadstillägg ensamstående	200
Barntillägg studerande	180
Höjt tak för tillfällig föräldrapenning	100
Höjt underhållsstöd	310
Stärkt barnomsorg nattetid	200
Summa	1 490

Miljoner kronor
	2011
Administrativ personal samt specialistsjuksköterskor	600
Reorganisering psykiatrin	300
Hälsokontroll	45
Matreform	100
Summa	1 045

Miljoner kronor
	2011
Förbandsverksamhet	750
Materialanskaffning	250
Summa	1 000

Miljoner kronor
	2011
Biologisk mångfald	50
Sanering och återställning av vatten	100
Kemikalieinspektionen	10
Havsmiljö	207
Klimatsatsningar i utvecklingsländer	100
Energiforskning	150
Summa	617

Miljoner kronor
	2011
Trygghetsboenden	500
Matreform	600
Utökat stöd till anhörigvårdare	200
Brottsprevention	50
Värdig vård i livets slutskede	300
Förbättring av äldres livskvalitet	300
Summa	1 950

Miljoner kronor
	2011
Åklagarmyndigheten	121
Sveriges domstolar	455
Kriminalvården	442
Brottsförebyggande rådet	30
Brottsoffermyndigheten	115
Summa	1 163

Miljoner kronor
Utgiftsområde		Regeringens förslag	Avvikelse gentemot regeringens förslag
1	Rikets styrelse	11 633	–642
2	Samhällsekonomi och finansförvaltning	12 998	±0
3	Skatt, tull och exekution	10 009	+165
4	Rättsväsendet	36 758	+994
5	Internationell samverkan	2 002	±0
6	Försvar och samhällets krisberedskap	45 306	+1 000
7	Internationellt bistånd	30 513	–9 506
8	Migration	7 157	–3 652
9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	60 067	+2 605
10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp	93 841	+600
11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom	40 624	±0
12	Ekonomisk trygghet för familjer och barn	73 092	+888
13	Integration och jämställdhet	6 028	–2 791
14	Arbetsmarknad och arbetsliv	69 632	+1 017
15	Studiestöd	23 472	+249
16	Utbildning och universitetsforskning	54 532	+646
17	Kultur, medier, trossamfund och fritid	12 195	+205
18	Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik	1 282	±0
19	Regional tillväxt	3 510	±0
20	Allmän miljö- och naturvård	5 129	+467
21	Energi	2 870	+150
22	Kommunikationer	40 125	±0
23	Areella näringar, landsbygd och livsmedel	17 867	±0
24	Näringsliv	5 474	+350
25	Allmänna bidrag till kommuner	88 025	–13 293
26	Statsskuldsräntor m.m.	25 970	±0
27	Avgiften till Europeiska unionen	30 637	±0
Summa utgiftsområden		810 746	–20 547
Minskning av anslagsbehållningar		–1 508	±0
Summa utgifter		809 238	–20 547
Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto		–4 473	±0
Kassamässig korrigering		22 319	±0
Summa		827 084	–20 547

Tusental kronor
Anslag (ramanslag)		Regeringens förslag	Avvikelse gentemot regeringens förslag
4:1	Regeringskansliet m.m.	6 550 980	–670 000
5:1	Länsstyrelserna m.m.	2 349 116	+45 000
6:6	Stöd till politiska partier	170 200	–17 020
	Summa för utgiftsområdet	11 632 895	–642 020

Miljoner kronor
Den offentliga sektorns finanser
	2011
Avvikelse i förhållande till regeringen
Offentlig sektors inkomster	–10 991
Offentlig sektors utgifter	–11 129
Finansiellt sparande	+138
Staten	+138
Ålderspensionssystemet	±0
Kommunsektorn	±0
Sverigedemokraternas nivå
Offentlig sektors inkomster	1 693 134
Offentlig sektors utgifter	1 706 812
Finansiellt sparande	–13 678
Staten	–19 300
Ålderspensionssystemet	12 786
Kommunsektorn	–7 165
Finansiellt sparande i procent av BNP	–0,4 %

Miljoner kronor
Kommunsektorns finanser enligt (SD
	2011
Avvikelse i förhållande till regeringen
Kommunernas inkomster	+2 125
Kommunal inkomstskatt	+13 668
Kapitalinkomster och övriga inkomster	±0
Statsbidrag	–11 543
därav satsningar/tillskott	+2 125
därav ekonomiska regleringar	–13 668
Kommunernas utgifter	+2 125
Finansiellt sparande i kommunsektorn	±0
Sverigedemokraternas nivå
Kommunernas inkomster	789 014
Kommunernas utgifter	796 178
Finansiellt sparande i kommunsektorn	–7 165

Stockholm den 26 oktober 2010
Johnny Skalin (SD)	Björn Söder (SD)

Tusental kronor
Anslag (ramanslag)		Regeringens förslag	Avvikelse gentemot regeringens förslag
1:1	Biståndsverksamhet	28 101 418	–8 158 418
1:3	Nordiska Afrikainstitutet	14 963	–14 963
2:1	Reformsamarbete i Östeuropa	1 332 163	–1 332 163
	Summa för utgiftsområdet	30 512 985	–9 505 544
Specifikation av anslag 1.1
Minskat ramanslag			–9 158 418
Riktat anslag UNHCR			1 000 000
Summa			–8 158 418

Tusental kronor
Anslag (ramanslag)		Regeringens förslag	Avvikelse gentemot regeringens förslag
1:1	Statens kulturråd	45 906	+4 000
1:2	Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete	213 478	–10 000
1:6	Bidrag till regional kulturverksamhet	1 241 077	–50 000
2:3	Statens musikverk	119 744	+5 000
3:1	Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter	123 682	–25 000
3:4	Institutet för språk- och folkminnen	52 855	+25 000
4:3	Nämnden för hemslöjdsfrågor	11 252	+10 000
7:1	Riksantikvarieämbetet	210 510	+30 000
7:2	Bidrag till kulturmiljövård	251 718	+50 000
7:3	Kyrkoantikvarisk ersättning	460 000	+10 000
8:1	Centrala museer: Myndigheter	932 932	–20 000
8:2	Centrala museer: Stiftelser	235 081	+20 000
8:3	Bidrag till vissa museer	42 213	+1 000
13:5	Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer	15 000	–15 000
14:1	Bidrag till folkbildningen	3 274 817	–50 000
16:1	Statlig kulturarvsfond	0	+200 000
16:2	Svensk kulturell kanon	0	+20 000
	Summa för utgiftsområdet	12 194 817	+205 000

Miljoner kronor
Utgiftsområde	Regeringens förslag	Avvikelse gentemot regeringens förslag
1100 Direkta skatter på arbete	481 311	–9 332
1111 Statlig inkomstskatt	41 812	±0
1115 Kommunal inkomstskatt	528 465	+13 668
1120 Allmän pensionsavgift	93 446	±0
1130 Artistskatt	131	±0
1140 Skattereduktioner	-182 543	–23 000

1200 Indirekta skatter på arbete	411 138	+2 231
1210 Arbetsgivaravgifter	417 082	+2 167
1240 Egenavgifter	12 494	±0
1260 Avgifter till pensionssystemet	-27 982	±0
1270 Särskild löneskatt	34 440	±0
1280 Nedsättningar	-25 711	+64
1290 Tjänstegruppliv	814	±0

1300 Skatt på kapital	189 706	±0
1310 Skatt på kapital, hushåll	32 935	±0
1320 Skatt på företagsvinster	104 765	±0
1330 Kupongskatt	3 576	±0
1340 Avkastningsskatt	11 269	±0
1350 Fastighetskatt	26 828	±0
1360 Stämpelskatt	10 332	±0
1380 Arvsskatt	0	±0

1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror	449 488	+360
1410 Mervärdesskatt	329 276	±0
1420 Skatt på alkohol och tobak	23 419	±0
1430 Energiskatt	41 964	±0
1440 Koldioxidskatt	26 852	±0
1450 Övriga skatter på energi och miljö	4 700	+360
1470 Skatt på vägtrafik	16 215	±0
1480 Övriga skatter	7 062	±0

1500 Skatt på import	6 202	±0


1600 Restförda och övriga skatter	804	±0
1610 Restförda skatter	–6 648	±0

En återupprättad välfärd

1 Sammanfattning

Sverigedemokraternas viktigaste satsningar:

Finansiering av satsningarna

2 Innehållsförteckning

3 Förslag till riksdagsbeslut

4 Inledning

5 Den ekonomiska politiken

5.1 Grundläggande utgångspunkter

5.2 Regeringens ekonomiska politik

6 En kapitalt misslyckad arbetsmarknadspolitik

6.1 En arbetsmarknadspolitisk tillbakablick

6.2 Arbetslösheten permanentas

6.3 En arbetsmarknadspolitik för att bryta utvecklingen

7 En ny jobbskapande politik

7.1 Inledning

7.2 En ansvarsfull invandringspolitik

7.3 En småföretagssatsning

7.3.1 Inledning

7.3.2 Att anställa skall löna sig

7.3.3 Stimulera innovationsrikedomen hos småföretag

7.3.4 Ett stimulerat småföretagande

7.4 Ökat antal undantag i turordningsreglerna

7.5 Lönsamt att arbeta

7.6 Höjning i arbetslöshetsersättningen

7.7 Säkrade svenska jobb

7.8 Vidareutveckling av RUT

7.9 Skärpa regler för arbetskraftsinvandring

7.10 Satsning på FoU

7.11 Slopade instegsjobb

7.12 Förstärkt välfärd

8 Utbildning

8.1 Inledning

8.2 En välbehövlig satsning på skola och utbildning

8.2.1 Fler vuxna i skolan

8.2.2 Antimobbningssatsning

8.2.3 Förstärkning av det svenska språket

8.2.4 Matlyft

8.2.5 Fler komvuxplatser

8.3 Högre studier

8.3.1 Effektiviserad högskola

8.3.2 Satsning på forskning

8.3.3 Förbättrad studievägledning

9 Återupprätta välfärden

9.1 Inledning

9.2 Förstärk välfärdens kärna

9.3 Förstärk tryggheten på äldre dagar

9.3.1 Inledning

9.3.2 En kraftig förbättring av pensionärernas ekonomiska villkor

9.3.3 En kraftig ökning av antalet trygghetsboenden

9.3.4 En matreform för våra äldre

9.3.5 Ökat stöd till anhörigvårdarna

9.3.6 Riktade insatser för att motverka brott mot äldre

9.3.7 Värdig vård i livets slutskede

9.3.8 Äldres livskvalitet ska förbättras

9.4 Förstärkt skola

9.5 Förstärkt ekonomisk trygghet för familjer och ensamstående föräldrar

9.6 Förstärkt sjukförsäkring

9.7 Förstärkt sjukvård

9.8 Sammanfattning av välfärdssatsningar

10 Återupprätta tryggheten

10.1 Inledning

10.2 En skärpt, mer human och mer rättvis kriminalpolitik

10.2.1 Skärpta straff

10.2.2 Nytt system för skadestånd till brottsoffer

10.2.3 Snabbare domstolsbehandling samt garanterat vittnesbeskydd

10.2.4 Sammanfattning

10.3 En skärpt försvarspolitik

10.3.1 Upprustning av försvaret

10.3.2 Återinförande av värnplikten

10.3.3 Successiv avveckling av utlandsinsatser

10.3.4 Återupprättad gränsbevakning

10.3.5 Sammanfattning

10.4 Ett skärpt gränsskydd

11 Miljö

11.1 Inledning

11.2 Brutet oljeberoende

11.3 Säkrad biologisk mångfald

11.4 Långsiktigt hållbart jordbruk

11.5 Begränsa användningen av kemikalier