Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att talerätten om hävande av faderskap för såväl efterlevande maka som mannens arvingar bör ses över.
Numera ärver efterlevande barn sin döde far även om barnet fötts utom äktenskapet. Många änkor har ställts i en psykologiskt och ekonomiskt svår situation vid sin makes frånfälle då det plötsligt uppdagats att det finns en tidigare okänd arvinge. Även om änkan misstänker att faderskapet är felaktigt har hon i dag små möjligheter att väcka talan. En förutsättning för att kunna väcka talan är nämligen att mannen inte varaktigt sammanbott med barnet och inte heller bekräftat att barnet är hans.
Om faderskapet är fastslaget genom dom enligt 1 kap. 3 § föräldrabalken är faderskapsfrågan definitivt avgjord, och änkan har små möjligheter att ifrågasätta faderskapet och få det prövat. Hon har helt enkelt ingen talerätt enligt lag.
Reglerna på detta område har inte följt samhällsutvecklingen. Metoderna för fastställande av faderskap är i dag helt andra än tidigare. Familjebilden är också en helt annan än då nuvarande lagstiftning tillkom. Familjer splittras på ett helt annat sätt än vad som tidigare varit fallet. Över 40 000 barn berörs årligen av föräldrars separation. År 2007 var 47 000 barn med om att deras föräldrar separerade. Ungefär lika många barn var med om en separation under 2005 och 2006.
Både änkan och den avlidnes barn skulle vinna ökad rättssäkerhet och trygghet om talerätt för hävande av faderskap infördes för såväl efterlevande maka som mannens arvingar.
Möjligheten att säkert fastställa faderskap är helt annorlunda i dag jämfört med bara för några år sedan. På senare år har tekniken att fastställa faderskap utvecklats, inte minst genom dna-analyser.