Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av ett statligt investeringsstöd för klimatsmarta hyresrätter.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att skärpa och förtydliga det kommunala ansvaret för bostadsförsörjningen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att genomföra en översyn av plan- och bygglagen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över lagstiftningen så att kommuner och/eller allmännyttiga bostadsföretag får möjlighet att initiera och/eller bilda kooperativa hyresrättsföreningar.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utvidga ROT-avdraget så att det också omfattar klimatsmart upprustning av flerfamiljshus.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om initiativ för att få i gång en upprustning av bostadsbeståndet i miljonprogramsområden.
Befolkningen i Stockholms län växer snabbt. Förra året ökade befolkningen med 37 919 personer och länet har i dag fler än två miljoner invånare. Prognoserna pekar på att invånarantalet i Stockholms län kommer att fortsätta att öka med mellan 300 000 och 500 000 personer fram till år 2030. Det innebär att Stockholm kommer att växa i en takt som motsvarar hela invånarantalet i Göteborg – på tjugo år. Att Stockholmsregionen växer är positivt för hela Sverige. Redan i dag är Stockholmsregionen Sveriges främsta tillväxtregion. Investeringarna i forskning och utveckling ökar och arbetslösheten är lägre. Människor från olika delar av landet söker sig hit för att utbilda sig, arbeta och för att leva ett storstadsliv med allt vad det innebär av tempo, kultur, utbud, frihet och mycket annat.
Om Stockholm och Sverige ska kunna fortsätta att utvecklas måste bostadsbyggandet öka kraftigt. Under den senaste mandatperioden har bostadsbyggandet varit historiskt lågt såväl i regionen som i hela landet. Regeringen och borgerliga kommuner har varit mer intresserade av ideologiska ombildningar och utförsäljningar av hyresrätter än att försöka komma till rätta med bostadsbristen. Enligt länsstyrelsen har bostadsbyggandet i Stockholms län minskat med 2 000–3 000 lägenheter varje år sedan år 2007. Förra året påbörjades rekordlåga 5 100 bostäder och för 2010 är prognosen 7 400 lägenheter.
Bostadsbrist råder i 21 av länets kommuner. Nästan alla kommuner uppger att man har brist på hyreslägenheter.
Om vi ska klara efterfrågan och Stockholmsregionens utveckling behövs omkring 50 000 nya bostäder – hyresbostäder, bostadsrätter och äganderätter – under de kommande fyra åren.
Bristen på mindre lägenheter är mycket stor i Stockholmsregionen. Det är ett allvarligt problem för ungdomar som hindras från att flytta hemifrån och för studenter som inte sällan tvingas tacka nej till studieplatser i Stockholmsområdet på grund av att de inte kan hitta en bostad till en rimlig kostnad. För att underlätta för unga och studenter att skaffa en bostad är det nödvändigt att öka byggandet av mindre lägenheter. En viktig del i bostadspolitiken är att den inriktas på att bygga fler ettor och tvåor. Om vi ska klara av att försörja ungdomsgenerationen med bostäder behövs en särskild satsning på nya ettor och tvåor samt en satsning på fler studentbostäder.
För att öka bostadsbyggandet krävs en tydlig politisk strategi och ett omfattande samarbete i kommunerna, men också ett ökat statligt engagemang och ansvar för att förbättra förutsättningarna för byggandet. Mot denna bakgrund föreslås följande åtgärder för att öka bostadsbyggandet och för att förbättra bostadssituationen:
Inför ett statligt investeringsstöd för byggande av klimartsmarta hyresrätter.
Skärp och förtydliga det kommunala ansvaret för bostadsförsörjningen. Varje kommun ska vara skyldig att upprätta en bostadsförsörjningsplan med tydliga angivna insatser riktade mot behovet av nya bostäder. Också tillsynen över kommunernas åtaganden i sina bostadsförsörjningsplaner ska skärpas.
Genomför en översyn av plan- och bygglagen i syfte att uppnå demokratiska och effektiva detaljplaneprocesser.
Se över förutsättningarna att bygga bostäder, till exempel studentlägenheter, utan andra parkeringsplatser än handikapplatser.
Se över lagstiftningen så att kommuner och/eller allmännyttiga bostadsföretag får möjlighet att initiera och/eller bilda kooperativa hyresrättsföreningar.
Vidga ROT-avdraget så att det också omfattar klimatsmart upprustning av flerfamiljshus, både bostadsrätter och hyresrätter.
Ta initiativ för att få igång en upprustning och förnyelse av bostadsbeståndet i miljonprogramomsrådena.
Bostadspolitiken måste uppgraderas. Marknadslösningar är viktiga för en väl fungerande bostadsmarknad men det kräver också ett starkt statligt engagemang. Facit visar att borgarnas tilltro till marknaden som garant för bostadsbyggandet inte räcker. Det har byggts alltför få bostäder och trenden kommer sannolikt att fortsätta om inte den politiska ambitionsnivån höjs.