Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över behovet av ett ökat statligt ansvar för konsumentrådgivning i hela landet.
Konsumentverket har en rad omfattande uppgifter. Myndigheten har i uppdrag att arbeta för att stärka skyddet av konsumenternas hälsa och säkerhet samt utveckla sådant konsumtions- och produktionsmönster som minskar påfrestningarna på miljön och bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling. Dessutom ska Konsumentverket öka konsumenternas tillgång till god vägledning och rådgivning, information och utbildning. Avslutningsvis ska Konsumentverket också generellt bidra till att stärka konsumenternas ställning och inflytande på marknaden samt att öka hushållens möjligheter att utnyttja sina ekonomiska och andra resurser effektivt. Uppgifterna är många och viktiga – inte minst i en tid då en mängd verksamheter och tjänster ska väljas av konsumenterna själva: val av teleoperatör, PPM-fonder, digital-tv-leverantör, elbolag osv. Listan kan göras lång på val som konsumenterna nu ställs inför och där kvalitet, pris och marknadsjämförelser inte alltid är enkla att ta fram för den enskilda konsumenten. Senare års växande problem med Internetbedrägerier, pyramidaffärer och andra exempel där oseriösa företag utnyttjar och lurar konsumenter understryker behovet av väl fungerande konsumentvägledning och tillsynsverksamhet.
I dag har Konsumentverket ingen rådgivning till enskilda konsumenter, utan den enskilda rådgivningen ska i stället kommunernas konsumentvägledare stå för. Det är upp till varje kommun att besluta om kommuninvånarna ska ha tillgång till en konsumentvägledare.
Alldeles för många av Sveriges 290 kommuner saknar konsumentvägledare – kommuninvånarna står helt utan personlig rådgivning. Av de kommuner som har konsumentrådgivning ser personalresurserna olika ut. Vissa har välutbildad personal med fast bemanning och väl fungerande stöd åt medborgarna. I andra kommuner har ständiga nerdragningar resulterat i försämrad kvalitet och bristande eller obefintliga resurser. Följden blir att många av landets invånare står helt eller delvis utan tillgång till konsumentvägledning.
För att kunna påverka pris och kvalitet krävs kunskap om olika alternativ och om vilka rättigheter vi konsumenter har. Det kräver starka konsumentorganisationer och förbättrad konsumentvägledning. Genom att Sveriges kommuner inte tillhandahåller konsumentupplysning i samma utsträckning har inte alla invånare i Sverige samma möjligheter och rättigheter att få konsumentskydd och rådgivning. Därför finns det anledning att se över behovet av ett ökat statligt ansvar för konsumentrådgivning i hela landet.