Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över den svenska konkurslagstiftningen med ambitionen att införa mer frikostiga regler i syfte att ge entreprenörer som tvingas i konkurs bättre möjligheter att komma igen.
I Svenskt Näringslivs nyhetsbrev 2010-09-13 kan vi läsa att nya siffror visar att Sverige har den hårdaste konkurslagstiftningen av alla OECD-länder. ”Svenska entreprenörer får inte en andra chans, vilket avskräcker folk från att starta och satsa på sina företag”, säger Karl Wennberg, ekonomidoktor vid Handelshögskolan i Stockholm.
I nyhetsbrevet kan vi vidare läsa följande:
Nya siffror från OECD visar att hårdare regler för personer som har hamnat i ekonomiskt obestånd påverkar nyföretagandet negativt. Dessutom visar undersökningen att Sverige har det mest strikta regelverket av samtliga OECD-länder.
Systemet i Sverige är designat för att skydda bankerna och storföretagen, inte småföretagen. Företagare som hamnar i konkurs i Sverige får inte en andra chans, vilket påverkar företagandet negativt, säger Karl Wennberg, ekonomidoktor vid Handelshögskolan i Stockholm. För att kunna driva framgångsrika företag, krävs det tidigare erfarenhet av entreprenörskap. De företag som har gått i konkurs har lärt sig av sina misstag, och har därför bättre förutsättningar för att kunna lyckas med nästa affärsidé, anser Karl Wennberg.
Men det svenska regelverket hämmar risktagande. Det är naturligtvis en av anledningarna till att vi inte har fler snabbväxande företag i Sverige. Om en fotbollsspelare bryter benet får han vara med igen så fort benet har läkt, men om en företagare går i konkurs har han förbrukat sin första och enda chans, säger han.
Det är problematiskt att företag som har gått i konkurs inte kan söka kapital i Sverige. Den svenska lagstiftningen hindrar företag som en gång har kört i botten, att testa sina vingar igen.
Har man misslyckats en gång är man dömd för evigt. Bankerna vill inte låna ut pengar och det tar lång tid att bli aktuell för skuldavbetalning, och så länge som skulden kvarstår råder näringsförbud, säger han.
OECD:s rapport visar att ett strikt regelverk inte bara minskar kvantiteten av företag, utan även kvaliteten på dem. Han anser att Sverige bör titta på länder som USA, som har mer frikostiga regler.
Vi vet att företagare blir bättre av att försöka igen. 30 procent av alla kunskapsintensiva jobb som skapades under 1995–2002, skapades av fyra snabbväxande företag. Marginaleffekten av ett par nya gaseller är större än 1 000 nya pizzerior, men för att få fram fler snabbväxare krävs det incitament för att våga misslyckas, säger han.
Grundproblemet i Sverige är att bankerna som är det huvudsakliga medlet för kapital, har ett för starkt oligopol. Systemet skapar en stor osäkerhet för landets företagare, anser Karl Wennberg.
Bankerna kan i princip säga upp checkar och krediter bara för att det går dåligt i Baltikum. Jag ser det som ett avtalsbrott, det är ju inte vettigt att livskraftiga företag ska kunna sänkas bara på grund av att andra marknader tillfälligt dippar, säger han.
Anders Thorstensson, expert inom obestånds- och konkursfrågor på Svenskt Näringsliv, håller med om att det finns problem med reglerna kring konkurser. Det gäller att inte i onödan försätta företag som har en god överlevnadsmöjlighet i konkurs. Går konkursen inte att undvika måste entreprenören också ha rimliga möjligheter att komma igen.
Allmänt sett är det inte bra att ha ett system som hindrar folk från att starta företag och prova nya affärsidéer, säger han.
Mot bakgrund av detta så anser jag att den svenska konkurslagstiftningen behöver ses över med ambitionen att införa mer frikostiga regler i syfte att ge entreprenörer som tvingas i konkurs bättre möjligheter att komma igen.