Motion till riksdagen
2010/11:C206
av Kerstin Lundgren (C)

Utvecklande av Stockholmsregionens grönstruktur


c314

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om de gröna kilarna i Stockholms län.

Motivering

Stockholms län har fantastiska möjligheter att utvecklas till en förebild för andra städer när det gäller hållbar utveckling. Regionen växer och kommer att växa under kommande 20 år med ett Göteborg. Mångfalden i regionen är en tillgång och lockar fler. Det ställer oss samtidigt inför nya utmaningar. Förnyelsen av Stockholmsregionen måste ta med möjligheterna för människor till rika naturupplevelser och tillgång till nära gröna områden. Det gäller att utveckla en grön struktur med natur­markskilar som sträcker sig från landsbygden in mot stadens centrum.

Här finns nästan obruten natur i Tyrestareservatet, en av södra Sveriges största urskogar, nationalstadsparken i Stockholms innerstad med ett grönt band ända ut mot det stora Järvafältsreservatet i norr. Tio gröna kilar av den arten finns i Stockholms län. I alla kilarna kan man ströva i mer eller mindre obruten natur från de centrala delarna av regionen ut mot landsbygden. De sträcker sig åt alla väderstreck och slutar vid Östersjön eller Mälaren, utom två av kilarna som sträcker sig till länsgränsen mot Uppsala i norr. I periferin finns ytterligare tio orörda områden, kallade utflyktsområden.

Tillgången till grönområden har stor betydelse för välbefinnandet för oss alla. Det viktigaste kriteriet för att grönområden skall utnyttjas är att de är lätta att nå. För att fungera som strövområde måste de vara tillräckligt stora.

Stora sammanhängande grönområden är viktiga också för den biologiska mångfalden. Genom kilstrukturen ges särskilt djuren möjlighet att överleva långt in mot Stockholms centrum.

I kilarna finns möjlighet att alldeles inpå den moderna bebyggelsen hitta kultur­präglade områden, från stenåldern till nutid. Sveriges fornlämningstätaste område finns i ett rikt kulturlandskap i Rösjökilen.

Tystnad är en bristvara idag. I en del av kilarna finns än så länge möjlighet att hämta kraft och samla koncentration ur en bullerfri miljö. Upplevelsevärden som forskningen konstaterat i kilarna är orördhet och mystik, skogskänsla, frihet och rymd, artrikedom och naturpedagogik, kulturhistoria, aktivitet och utmaning, service och samvaro. Värdet av upplevelsen störs av bl.a. ljud och ljus, nedskräpning, okänsligt skogsbruk och nya exploateringsföretag.

Regeringen gav 2002 Länsstyrelsen i Stockholm i uppdrag att ta fram ett program för hur de mest värdefulla tätortsnära områdena för friluftsliv och naturvård kan ges varaktigt skydd och varaktig förvaltning. Uppdraget resulterade i programmet ”Aldrig långt till naturen”. Det är till en del genomfört och omfattar områden delvis inom de gröna kilarna.

Det är viktigt att förena förnyelse av både infrastruktur och bebyggelse med utveckling av de gröna kilarna. Det bör därför övervägas hur inrättandet av nya gröna kilar planeras för att utveckla grönstrukturen för dagens och kommande generationer och värna naturliga korridorer som så väl behövs i en så hårt exploaterad region som Stockholmsregionen.

Stockholm den 18 oktober 2010

Kerstin Lundgren (C)