Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda införandet av individuella kompetenssparkonton.
Många nya jobb som skapas försvinner ibland redan efter några år. För den som arbetar exempelvis inom databranschen är detta vanligt. Men även inom andra branscher är det stor omställning på arbetsmarknaden. Statistik har visat att vart femte arbete skapas eller försvinner varje år. Oftast tillkommer ungefär lika många arbeten som det försvinner. Men kunskapskraven i de nya arbetena är högre. Det ställer krav på den som arbetar att höja sin kompetens genom att vidareutbilda sig.
Att vidareutbilda sig är viktigt både för individen och för samhället. Idag är en utbildning inte något man skaffar sig och som sedan inte behöver fyllas på under yrkeslivet. Ökad kunskap och kunnande ger ökad anställningstrygghet och större möjligheter på arbetsmarknaden. På den globala marknaden kan Sverige inte konkurrera med långlöneländer som till exempel Kina och Indien, utan de arbetstillfällen vi kan få är de som har ett högt kunskapsinnehåll och kräver lång utbildning.
Tyvärr är det så att en av de vanligaste orsakerna till att människor inte byter arbetsplats är att de inte har tillräcklig utbildning. Det är inte bra, och studier visar att den som vill men inte kan byta yrke löper större risk än andra att drabbas av ohälsa som fysiska besvär, olust och trötthet.
En undersökning från TCO visar att 84 procent av dem som jobbar i åldrarna 30–55 år troligen eller absolut skulle vidareutbilda sig om de hade rätt till ersättning motsvarande a-kassan. Nästan hälften av de svarande uppger att de skulle byta jobb efter att ha vidareutbildat sig.
För att människor ska kunna byta arbete och vidareutveckla sitt kunnande måste vi skapa ekonomiska förutsättningar, finansieringssystem och utbildningssystem, som gör det möjligt att studera som vuxen.
Ett sätt att göra detta är att införa individuella kompetenssparkonton. Det är konton som ska göra det lönsamt att sätta av pengar för framtida utbildningar. Det bör dessutom ske med ekonomiskt stöd av arbetsgivaren och vara skattemässigt gynnat.
Förmodligen är det få som kommer att kunna finansiera sin vidareutbildning med hjälp av sitt kompetenssparande. Men det blir en viktig grundplåt och kan räcka till att finansiera en kortare utbildning. Pengarna ska kunna användas till kurslitteratur eller för en avgiftskurs men också för försörjning under utbildningstiden.
Undervisningen måste vara flexibel och upplagd så att den anpassas efter olika personers förutsättningar. Det måste också gå att kombinera studierna med familjesituationen. Distansutbildningar och flexibla lärandeformer är viktiga verktyg som behöver utvecklas ytterligare.
Ett kompetenssparade gynnar arbetsgivaren då de anställda höjer sin kompetens. Individen får möjlighet till personlig utveckling och inlåsningen minskar, vilket bidrar till bättre hälsa som hela samhället tjänar på. En utredning borde därför få i uppdrag att se över införandet av individuella kompetenssparkonton. Detta bör ges regeringen till känna.