Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en aktiv, utbildningsinriktad arbetsmarknadspolitik.
I regeringsförklaringen målas en ljus bild upp av framtidens arbetsmarknad. Verkligheten ser annorlunda ut. Samtidigt som färre personer sägs upp är det fortfarande svårt för många av de uppsagda att hitta nya jobb. Det är framförallt de äldre som har svårt att komma tillbaka till arbetsmarknaden. Av dem som blivit uppsagda och är 60 eller äldre är det knappt 40 procent som fått ett nytt jobb 12 månader efter sista anställningsdag. Andelen som går till utbildning minskar nu jämfört med när krisen var som värst enligt TSL. Arbetsmarknaden har återhämtat sig snabbare än vad de flesta trodde. Men de rekryteringar som nu görs löses långt ifrån alltid med dem som blev uppsagda under krisen. De med den lägsta anställningsbarheten riskerar att fastna i arbetslösheten trots att företagen nu söker personal. Ett konkret exempel är Volvo i Arvika där företaget vädjade om stöd för utbildning i företaget när krisen kom. Dåvarande arbetsmarknadsminister Littorin lovade återkomma. Det har inte blivit vare sig återbesök eller stöd till utbildning från regeringens sida. Det blev istället Arvika kommun som gick in med stöd för att skapa relevanta utbildningar. En god insats men tyvärr inte tillräcklig för de behov som finns av utbildning för arbetskraft till industrin. Ytterligare ett exempel är nu när Scanmodul i Glava skall stängas med ca 300 anställda. Arbetsförmedlingens tröghet i upphandling av utbildning gör att företaget och kommunen måste välja en annan väg för att mildra konsekvenserna av denna företagsnedläggning genom utbildningsinsatser.
En trygg personalförsörjning skapas inte genom ytterligare skattesänkningar. En kraftfull arbetsmarknadspolitik som klarar konjunktursvängningar kräver andra lösningar än coacher och konkurrensutsättning. Vad som krävs är bland annat att Arbetsförmedlingen ges möjlighet att på ett mer aktivt och bättre sätt samspela med omgivande samhälle och dess företag. Det krävs att Arbetsförmedlingen kan vara med och finansiera utbildningar lokalt utan krav på centrala upphandlingar. Det krävs att regeringen upphör med detaljstyrningen av Arbetsförmedlingens uppdrag till förmån för en aktiv, utbildningsinriktad arbetsmarknadspolitik.