2010/11:UbU3 Betyg från årskurs 6 i grundskolan m.m.

Utbildningsutskottets betänkande 2010/11:UbU3
Betyg från årskurs 6 i grundskolan m.m.

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens proposition 2009/10:219 Betyg från årskurs 6 i grundskolan, motioner väckta med anledning av propositionen samt motioner väckta i anslutning till den allmänna motionstiden 2010. Utskottet fick den 16 november 2010 information från Skolverket i ärendet.

Propositionen innehåller förslag till ändringar i den nya skollagen (2010:800) avseende betyg vid varje terminsslut i alla ämnen utom språkval fr.o.m. höstterminen i årskurs 6 i grundskolan, grundsärskolan (när betyg sätts) och sameskolan samt fr.o.m. höstterminen i årskurs 7 i specialskolan. I ämnet språkval ska betyg sättas fr.o.m. höstterminen i årskurs 7 i grundskolan och fr.o.m. höstterminen i årskurs 8 i specialskolan. I propositionen föreslås också att rektorn får bestämma att det ska sättas ett sammanfattande betyg för samhällsorienterande ämnen och naturorienterande ämnen i årskurs 6.

Regeringen bedömer att det bör finnas nationella kunskapskrav för betygsstegen A, C och E i samtliga ämnen, utom i språkval, i slutet av årskurs 6 i grundskolan, grundsärskolan och sameskolan samt i slutet av årskurs 7 i specialskolan. Regeringen föreslår att betygssättningen i årskurs 6 i grundskolan, grundsärskolan och sameskolan respektive i årskurs 7 i specialskolan ska ske med utgångspunkt i dessa kunskapskrav.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2011 och ska tillämpas första gången på utbildning fr.o.m. höstterminen 2012.

Utskottet tillstyrker propositionens förslag till lag om ändring i skollagen och avstyrker samtliga motionsyrkanden. Därutöver föreslår utskottet mindre justeringar i skollagen med anledning av propositionens förslag.

I betänkandet finns reservationer från Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.	Betyg från årskurs 6
	Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800) såvitt avser 10 kap. 16 §, 11 kap. 19 § och 13 kap. 17 §. Därmed bifaller riksdagen proposition 2009/10:219 i denna del och avslår motionerna 2010/11:Ub1 yrkande 1 och 2010/11:Ub2 yrkande 1.

Reservation 1 (S, MP, V)

Reservation 2 (SD)

2.	Sammanfattande betyg
	Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800) såvitt avser 10 kap. 15 §, 12 kap. 15 § samt 13 kap. 16 §. Därmed bifaller riksdagen proposition 2009/10:219 i denna del och avslår motion 2010/11:Ub1 yrkande 2.

Reservation 3 (SD)

3.	Nationella kunskapskrav
	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför om en tydlig handledning om hur skolorna ska använda betygsstegen B och D samt om en utvärdering av den nya betygsskalan. Därmed avslår riksdagen motion 2010/11:Ub2 yrkande 4.

Reservation 4 (MP, SD, V)

4.	Skriftliga omdömen
	Riksdagen avslår motion 2010/11:Ub2 yrkande 2.

Reservation 5 (S, MP, V)

5.	Omprövning av betyg
	Riksdagen avslår motionerna 2010/11:Ub2 yrkande 3, 2010/11:Ub289 och 2010/11:Ub380.

Reservation 6 (S, MP, V)

Lagförslaget i övrigt

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800) i den mån lagförslaget inte omfattas av vad utskottet föreslagit under punkterna 1 och 2 och beslutar dels om en sådan ändring i skollagen (2010:800) att 3 kap. 13 § och 13 kap. 1 § får den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3, dels om en sådan ändring av ingressen till regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800) som föranleds av detta. Därmed bifaller riksdagen proposition 2009/10:219 i denna del.

Stockholm den 30 november 2010

På utbildningsutskottets vägnar

Margareta Pålsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Margareta Pålsson (M), Mikael Damberg (S), Oskar Öholm (M), Louise Malmström (S), Betty Malmberg (M), Jan Ericson (M), Caroline Helmersson Olsson (S), Torkild Strandberg (FP), Håkan Bergman (S), Ulrika Carlsson i Skövde (C), Gunilla Svantorp (S), Nina Lundström (FP), Jabar Amin (MP), Yvonne Andersson (KD), Richard Jomshof (SD), Rossana Dinamarca (V) och Adnan Dibrani (S).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta ärende behandlar utskottet regeringens proposition 2009/10:219 Betyg från årskurs 6 i grundskolan, två motioner som väckts med anledning av propositionen samt två motioner från den allmänna motionstiden 2010. Propositionen innehåller förslag om att betyg ska sättas vid varje terminsslut i alla ämnen utom språkval fr.o.m. höstterminen i årskurs 6 i grundskolan, grundsärskolan (när betyg sätts) och sameskolan samt fr.o.m. höstterminen i årskurs 7 i specialskolan. I ämnet språkval ska betyg sättas fr.o.m. höstterminen i årskurs 7 i grundskolan och fr.o.m. höstterminen i årskurs 8 i specialskolan. I propositionen föreslås också att rektorn får bestämma att det ska sättas ett sammanfattande betyg för samhällsorienterande ämnen och naturorienterande ämnen i årskurs 6. Vidare gör regeringen bedömningen att det bör finnas nationella kunskapskrav för betygsstegen A, C och E i samtliga ämnen, utom i språkval, i slutet av årskurs 6 i grundskolan, grundsärskolan och sameskolan samt i slutet av årskurs 7 i specialskolan. Regeringen föreslår att betygssättningen i årskurs 6 i grundskolan, grundsärskolan och sameskolan respektive i årskurs 7 i specialskolan ska ske med utgångspunkt i dessa kunskapskrav. Till grund för regeringens förslag om betyg från årskurs 6 i grundskolan ligger en departementspromemoria, Betyg från årskurs 6 i grundskolan (Ds 2010:15).

Utskottet fick den 16 november 2010 information från Skolverket i ärendet.

De behandlade förslagen återges i bilaga 1, regeringens lagförslag i bilaga 2 och utskottets lagförslag i bilaga 3.

Bakgrund

Bestämmelser om betyg i det offentliga skolväsendet finns i dag på förordningsnivå. För närvarande sätts betyg i grundskolans ämnen i slutet av varje termin i årskurs 8 och i slutet av höstterminen i årskurs 9 i ämnen och ämnesblock som inte har avslutats samt när ett ämne eller ämnesblock har avslutats. Utbildningen i sameskolan ska motsvara utbildningen t.o.m. årskurs 6 i grundskolan och betyg sätts således inte alls i sameskolan.

I grundsärskolan sätts betyg i slutet av varje termin i årskurs 8 och i slutet av höstterminen i årskurs 9 i de ämnen som eleven inte har avslutat, om en elev i grundsärskolan eller dennes vårdnadshavare begär att betyg ska sättas. Inom grundsärskolan finns en särskild inriktning som benämns träningsskolan. Träningsskolan är avsedd för elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i grundsärskolan. I träningsskolans ämnesområden sätts inte betyg. Elever i träningsskolan som läser grundsärskolans ämnen kan dock få betyg i dessa, om eleven eller elevens vårdnadshavare begär det. Om eleven går ett tionde år i grundsärskolan, ska betyg även sättas i slutet av höstterminen i årskurs 10 i de ämnen som eleven inte har avslutat. Betyg ska även sättas när ett ämne eller ämnesblock har avslutats. En elev i grundsärskolan ska efter avslutad skolgång, om inte betyg ges, få ett intyg om den utbildning eleven genomgått.

I specialskolan sätts betyg i specialskolans ämnen i slutet av varje termin i årskurs 9 och i slutet av höstterminen i årskurs 10 i ämnen och ämnesblock som inte har avslutats samt när ett ämne eller ämnesblock har avslutats. Specialskolan har tio årskurser på grundskolenivå. För elever som undervisas enligt grundsärskolans kursplaner inom specialskolan sätts betyg enligt bestämmelserna för grundsärskolan.

Den nya skollagen (prop. 2009/10:165, bet. 2009/10:UbU21, rskr. 2009/10:370) trädde i kraft den 1 augusti 2010 och ska tillämpas på utbildning fr.o.m. höstterminen 2011. I och med införandet av skollagen (2010:800) har bestämmelserna om betyg i det offentliga skolväsendet flyttats från förordning till lag samtidigt som tidigare riksdagsbindningar om bl.a. betyg har hävts. De ändringar som föreslås i propositionen ska därför göras i skollagen (2010:800).

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ändringar i den nya skollagen (2010:800) avseende betyg vid varje terminsslut i alla ämnen utom språkval fr.o.m. höstterminen i årskurs 6 i grundskolan, grundsärskolan (när betyg sätts) och sameskolan samt fr.o.m. höstterminen i årskurs 7 i specialskolan. I ämnet språkval ska betyg sättas fr.o.m. höstterminen i årskurs 7 i grundskolan och fr.o.m. höstterminen i årskurs 8 i specialskolan.

I propositionen föreslås också att rektorn får bestämma att det ska sättas ett sammanfattande betyg för samhällsorienterande ämnen och naturorienterande ämnen i årskurs 6.

Regeringen föreslår att betygssättningen i årskurs 6 i grundskolan, grundsärskolan och sameskolan respektive i årskurs 7 i specialskolan ska ske med utgångspunkt i dessa kunskapskrav.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2011 och ska tillämpas första gången på utbildning fr.o.m. höstterminen 2012.

Utskottets överväganden

Betyg från årskurs 6

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt avser att betyg ska sättas vid varje terminsslut i alla ämnen utom språkval fr.o.m. höstterminen i årskurs 6 i grundskolan, grundsärskolan (när betygs sätts) och sameskolan samt fr.o.m. höstterminen i årskurs 7 i specialskolan.

Riksdagen avslår motionsyrkanden om betyg från årskurs 7 och betyg från årskurs 4.

Jämför reservationerna 1 (S, MP, V) och 2 (SD).

Propositionen

Regeringen föreslår att betyg ska sättas vid varje terminsslut i alla ämnen utom språkval fr.o.m. höstterminen i årskurs 6 i grundskolan, grundsärskolan (när betygs sätts) och sameskolan samt fr.o.m. höstterminen i årskurs 7 i specialskolan.

I ämnet språkval ska betyg sättas fr.o.m. höstterminen i årskurs 7 i grundskolan och fr.o.m. höstterminen i årskurs 8 i specialskolan.

I skollagen görs också de ändringar som krävs med anledning av att betygssättning införs i sameskolan (sameskolan anordnar utbildning motsvarande årskurserna 1–6 i grundskolan och har således inte omfattats av betygsbestämmelserna tidigare). Bestämmelser om betyg i sameskolan ska utformas i överensstämmelse med motsvarande bestämmelser för grundskolan.

Betyg från årskurs 6 i grundskolan och motsvarande skolformer ska även gälla för fristående skolor, med vissa undantag. Sådana undantag avser t.ex. skolor med särskild pedagogisk inriktning.

Regeringen anser att betyg redan i årskurs 6, tillsammans med utvecklingssamtal, en skriftlig individuell utvecklingsplan med omdömen och annan muntlig och skriftlig information, bidrar till att öka den kontinuerliga och systematiska uppföljningen av elevernas kunskapsutveckling och därmed också möjligheten att tidigt fånga upp elever som är i behov av särskilt stöd. Därmed ställs också ökade krav på skolan, främst rektorer och lärare, att sätta in åtgärder för att motivera och stödja eleverna att förbättra sina resultat.

Med tidigare betyg förbättras även informationen till föräldrarna om hur det går för deras barn i skolarbetet. Regeringen menar också att det är en ytterligare fördel att eleven får en tydlig information om sin kunskapsnivå och då har bättre förutsättningar att kunna höja kommande terminsbetyg. Tidigare betyg bör också ge eleven en vana att få betyg, vilket kan resultera i mindre betygsstress.

Motionerna

Socialdemokraterna, Miljöpartiet de gröna och Vänsterpartiet begär i en gemensam motion 2010/11:Ub2 yrkande 1 att regeringen lägger fram förslag till ändring av skollagen utifrån ställningstagandet att betyg ska ges från årskurs 7 i samtliga ämnen i grundskolan, från årskurs 7 i grundsärskolans ämnen om en elev eller elevens vårdnadshavare begär det, samt från årskurs 8 i specialskolan.

Sverigedemokraterna anför i motion 2010/11:Ub1 yrkande 1 att regeringen bör återkomma med ett omarbetat förslag där det framgår att betyg ska sättas vid varje terminsslut i alla ämnen utom språkval fr.o.m. årskurs 4 i grundskolan.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.

Utskottet delar regeringens bedömning att en rad faktorer talar för tidigare betyg i grundskolan. Tidigare betyg bidrar till att öka den kontinuerliga och systematiska uppföljningen av elevernas kunskapsutveckling och ger skolan en möjlighet att tidigt fånga upp elever som är i behov av särskilt stöd. Utskottet vill också understryka att informationen till både föräldrarna och eleverna tydliggörs med tidigare betyg. Utskottet anser också att tidigare betyg bör ge eleven en vana att få betyg. Den betygsstress som många av dagens elever upplever skulle därför kunna minskas. Mot bakgrund av detta anser utskottet att det är viktigt att betyg införs redan i årskurs 6 i grundskolan, grundsärskolan (när betyg ges) och sameskolan samt i årskurs 7 i specialskolan. Att införa betyg i årskurs 7 ger enligt utskottets uppfattning inte samma kraft i den tidiga uppföljningen av elevernas resultat och inte heller samma möjlighet att tidigt fånga upp elever i behov av särskilt stöd. Före årskurs 6 är enligt utskottets mening övriga metoder för information och uppföljning tillräckliga för såväl elevernas och föräldrarnas som skolans behov.

Sammanfattande betyg

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen vad avser betyg i årskurs 6 i samhällsorienterande respektive naturorienterande ämnen.

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att ta bort rektors möjlighet att bestämma att det ska sättas ett sammanfattande betyg i dessa ämnen.

Jämför reservation 3 (SD).

Propositionen

Regeringen föreslår att rektorn får bestämma att det ska sättas ett sammanfattande betyg för samhällsorienterande (SO) respektive naturorienterande (NO) ämnen i årskurs 6 i grundskolan och sameskolan respektive i årskurs 7 i specialskolan. Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper i ämnena på grund av elevens frånvaro, ska betyg inte sättas i ämnesgruppen.

Regeringen gör också bedömningen att Statens skolverk bör få i uppdrag att utarbeta allmänna råd eller annat underlag som stöd för läraren då denne ska sätta sammanfattande betyg i SO- respektive NO-ämnen.

Undervisningen i de enskilda NO- och SO-ämnena förekommer sällan i de lägre årskurserna. I stället är undervisningen ofta upplagd i projekt eller teman som gör att ämnena inte behandlas som enskilda ämnen utan som ämnesgrupper. Detta innebär att ett ämnesövergripande arbetssätt redan i dag tillämpas i de tidiga årskurserna. För att skapa ett sammanhang och samband i undervisningen i NO- och SO-ämnena under de första sex årskurserna finns det, enligt regeringens mening, starka skäl att införa en möjlighet att sätta ett sammanfattande betyg i dessa ämnesgrupper i årskurs 6 i grundskolan. I skolor som är organiserade i årskurs F–9 (från förskoleklass till årskurs 9) eller 6–9 bedrivs undervisningen i många fall i de enskilda NO- och SO-ämnena och även av olika lärare i de enskilda ämnena. I dessa fall kan det vara mer naturligt att sätta betyg i de enskilda ämnena.

Regeringen anser därför att det ska vara möjligt att sätta betyg antingen i NO- respektive SO-ämnesgrupperna eller i de enskilda ämnena. Det ska vara rektorn som utifrån skolans organisation, hur undervisningen är upplagd och arbetssätt beslutar i vilken form betyg ska sättas i dessa ämnen i årskurs 6. Inget hindrar att det sätts sammanfattande betyg i den ena ämnesgruppen och separata i den andra. Enligt 2 kap. 9 § skollagen (2010:800) ska rektorn leda och samordna det pedagogiska arbetet vid en skolenhet. Det bör därför också vara rektorn som fattar beslut om att det ska sättas sammanfattande betyg efter samråd med berörda lärare och elever.

Motionen

I motion 2010/11:Ub1 yrkande 2 begär Sverigedemokraterna att regeringen återkommer till riksdagen med ett omarbetat förslag där möjligheten för rektor att besluta om ett sammanfattande betyg för samhällsorienterande (SO) respektive naturorienterande (NO) ämnen i årskurs 6 är borttaget. I motionen framförs att för att en likvärdig skola ska vara möjlig krävs det att betygssättningen är likvärdig över hela landet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandet.

Riksdagen har tidigare beslutat, i enlighet med regeringens proposition Tydligare mål och kunskapskrav – nya läroplaner för skolan (prop. 2008/09:87, bet. 2008/09:UbU9, rskr. 2008/09:189), att kunskapskrav i årskurs 3 inte ska finnas för de enskilda ämnena utan för NO- respektive SO-ämnesgrupperna. Undervisningen och arbetssätten i NO- och SO-ämnena i årskurs 4–6 i många skolor ofta upplagd på liknande sätt.

Utskottet anser därför, i likhet med regeringen, att det finns starka skäl att införa en möjlighet att sätta ett sammanfattande betyg i NO- och SO-ämnena i årskurs 6 i grundskolan. Medan många skolor bedriver undervisning i årskurserna F–6, är skolundervisningen i andra skolor organiserad från årskurs 6 till årskurs 9. Den sjätte årskursen kan alltså organiseras med antingen lägre årskurser eller högre årskurser. Utskottet anser därför att det är rektorn som utifrån skolans organisation, hur undervisningen är upplagd och skolans arbetssätt ska besluta i vilken form betyg ska sättas i dessa ämnen i årskurs 6.

Nationella kunskapskrav

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen om att vid betygssättning i årskurs 6 i grundskolan, sameskolan och grundsärskolan (när betyg sätts) ska elevens kunskaper ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven i årskurs 6.

På motsvarande sätt ska vid betygssättning i årskurs 7 i specialskolan elevens kunskaper ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven i årskurs 7.

I språkval ska vid betygssättning i årskurs 7 i grundskolan och i årskurs 8 i specialskolan elevens kunskaper ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven i årskurs 9 respektive i årskurs 10.

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att det bör finnas nationellt fastställda betygskriterier för samtliga betygssteg och tillstyrker därmed regeringens bedömning att det bör finnas nationella kunskapskrav för betygsstegen A, C och E i samtliga ämnen, utom i språkval, i årskurs 6 i grundskolan, sameskolan och grundsärskolan samt i slutet av årskurs 7 i specialskolan.

Utskottet anser att det är angeläget att lärarna får ett bra stöd för betygssättningen och att det därför bör utarbetas en tydlig handledning om hur skolorna ska använda betygsstegen B och D. Utformningen av kunskapskraven bör också utvärderas av regeringen två år efter att den nya betygsskalan trätt i kraft. Utvärderingen ska ske utifrån perspektiven nationell likvärdighet, tydlighet för elever och lärare och eventuell inverkan på betygsinflation. I detta arbete ska den beprövade erfarenheten från lärarkåren tas med. Regeringen ska återkomma till riksdagen med en redovisning av denna utvärdering som grund för ett eventuellt framtida ställningstagande från riksdagen.

Jämför reservation 4 (MP, SD, V).

Bakgrund

Riksdagen beslutade i februari 2009 om en ny betygsskala i enlighet med regeringens proposition En ny betygsskala (prop. 2008/09:66, bet. 2008/09:UbU5, rskr. 2008/09:169). I propositionen föreslogs att en betygsskala med sex betygssteg ska användas inom det offentliga skolväsendet. Betygsstegen ska ges beteckningarna A, B, C, D, E och F. A–E ska beteckna godkända resultat och F ska beteckna icke godkända resultat. Samtidigt gjorde regeringen bedömningen att nationella betygskriterier bör finnas för betygen A, C och E. I propositionen angavs att betygsstegen B och D skulle avgränsas av nationellt angivna kriterier för både närmast över- och underliggande steg. Detta skulle, enligt regeringens mening, ge tillräckligt precisa betygssteg för att garantera en ökad betygssättning. Regeringen motiverade sitt ställningstagande bl.a. med att det är förenat med svårigheter att utarbeta tillräckligt definierade och nyanserade betygskriterier för de fem godkända betygsstegen. Ett system med nationellt angivna kriterier för samtliga godkända betygssteg skulle därför inte underlätta bedömningsarbetet. Med nationellt angivna kriterier för A, C och E som avgränsar de mellanliggande betygsstegen, är det rimligt att lärarna, utifrån sin professionella kompetens, kan bedöma elevernas kunskaper. Nationella kriterier för betygsstegen B och D bör därmed inte utarbetas.

Av proposition 2008/09:66 framgår att betygsstegen B och D ska användas när eleven uppfyller kriterierna för närmast underliggande steg och till övervägande delen kriterierna för nästa betygssteg. Vid användningen av betygsstegen B och D bör läraren således inte göra en bedömning som grundas på en kvantitativ sammanvägning av elevens kunskaper. Betygen B och D speglar i stället en kunskapsprogression där eleven har påvisbara och centrala kunskaper för närmast högre betyg, dvs. C respektive A, men där de ännu inte uppfyller samtliga kriterier för det högre betyget.

Propositionen

Regeringen föreslår att vid betygssättningen i årskurs 6 i grundskolan, sameskolan och grundsärskolan (när betyg sätts) ska elevens kunskaper ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven i årskurs 6. På motsvarande sätt ska vid betygssättningen i årskurs 7 i specialskolan elevens kunskaper ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven i årskurs 7.

I språkval ska vid betygssättningen i årskurs 7 i grundskolan och i årskurs 8 i specialskolan elevens kunskaper ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven i årskurs 9 respektive i årskurs 10.

Regeringen menar att det vid införandet av tidigare betyg är av stor vikt att samtidigt införa nationella kunskapskrav. Nationella kunskapskrav är en förutsättning för en likvärdig bedömning och betygssättning av elevernas kunskaper.

Regeringen gör bedömningen att det bör finnas nationella kunskapskrav för betygsstegen A, C och E i samtliga ämnen, utom i språkval, i slutet av årskurs 6 i grundskolan, sameskolan och grundsärskolan samt i slutet av årskurs 7 i specialskolan. Statens skolverk ska ges i uppdrag att utarbeta dessa kunskapskrav.

I den föreliggande propositionen hänvisar regeringen till att riksdagen redan har beslutat om en ny betygsskala med bl.a. nationella kunskapskrav för de tre godkända betygsstegen A, C och E i årskurs 9 i grundskolan och motsvarande skolformer (prop. 2008/09:66, bet. 2008/09:UbU5, rskr. 2008/09:169). Regeringen ser ingen anledning att ändra detta utan anser att det även bör finnas nationella kunskapskrav för betygsstegen A, C och E för samtliga ämnen, utom i språkvalet, även i slutet av årskurs 6 i grundskolan, sameskolan och grundsärskolan samt i slutet av årskurs 7 i specialskolan.

Motionen

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna anför i motion 20010/11:Ub2 yrkande 4 att det bör finnas nationellt fastställda betygskriterier för samtliga betygssteg.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att vid betygssättningen i årskurs 6 i grundskolan, sameskolan och grundsärskolan (när betyg sätts) ska elevens kunskaper ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven i årskurs 6. Utskottet tillstyrker också regeringens förslag om betygssättning i specialskolans årskurs 7 och betygssättning i språkval.

Frågan om kunskapskraven har, såsom framgått ovan, tidigare behandlats av riksdagen. Riksdagens beslut innebär att kunskapskrav ska finnas för betygsstegen A–E. För betygsstegen A, C och E har Skolverket utarbetat unika kunskapskrav. Kunskapskraven för betyget D innebär att kraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Kraven för betyget B innebär att även kraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Arbetet med att fastställa kunskapskraven har kommit så långt att Skolverket för närvarande fastställer ämnesplaner för gymnasieskolan vari kunskapskraven ingår, och regeringen avser inom kort att fastställa ämnesplanerna för de gymnasiegemensamma ämnena. Kunskapskraven för grundskolan ska fastställas inom kort av Skolverket.

Övriga betygsfrågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om skriftliga omdömen och omprövning av betyg.

Jämför reservationerna 5 (S, MP, V) och 6 (S, MP, V).

Motionerna

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet anför i motion 2010/11:Ub2 yrkande 2 att skriftliga omdömen inte ska tillåtas vara betygsliknande samt att en gemensam struktur och nationella kriterier ska tas fram för skriftliga omdömen.

I samma motions yrkande 3 anför Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet att betyg ska kunna omprövas.

I motion 2010/11:Ub289 (M) framhålls behovet av att inrätta ett system för hur man kan låta elever överklaga sina betyg. I motionen framförs uppfattningen att betygssättning kanske till och med är det sammanhang där myndighetsutövning är som minst enhällig. Motionären framhåller att det samtidigt är viktigt att hitta ett system för hur ett överklagande av betyg kan ske på ett så enkelt och smidigt sätt som möjligt. I motion 2010/11:Ub380 (KD) vill motionärerna utreda hur ett regelverk kring överklagande av betyg skulle kunna se ut. Motionärerna framhåller att detta är en viktig rättssäkerhetsfråga.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.

Utskottet har tidigare, bl.a. i betänkandet om en ny skollag (2009/10:UbU21), angivit sin uppfattning att utformningen av skriftliga omdömen om en elev är en fråga som bestäms lokalt på den enskilda skolan. Något förbud mot att skriftlig information om elevens skolgång ges karaktären av betyg finns inte och bör heller inte finnas. Rektorn beslutar om den närmare utformningen. Utskottet hyser stor tilltro till lärarnas och rektorernas förmåga att utforma omdömena på ett klokt och lämpligt sätt så att föräldrars behov av information tillgodoses. Utskottet har i detta sammanhang också uttalat att det inte ser något behov av att detaljstyra skolor.

Utbildningsdepartementet har givit en särskild utredare i uppdrag att utreda och föreslå hur en rätt för elever att få sina betyg omprövade kan införas inom det offentliga skolväsendet för barn, ungdomar och vuxna, där betyg sätts, samt i motsvarande fristående skolor (dir. 2009:102). Betygsprövningsutredningen (U 2009:07) ska redovisa sitt uppdrag senast den 30 december 2010.

Frågan om omprövning av betyg har utretts ett flertal gånger. Utredningen Betygen i skolan (SOU 1977:9) ledde inte till något förslag och i Departementspromemorian Betygens effekt i undervisningen (Ds 1990:60) avfärdades frågan med hänvisning till att det skulle bli komplicerat och kräva en besvärlig handläggning. Skollagskommittén föreslog i sitt betänkande Skollag för kvalitet och likvärdighet (SOU 2002:121) att en omprövning på lokal nivå skulle införas i skollagen. Skollagskommittén föreslog ett system med en möjlighet för elever att kunna få ett betyg omprövat inom en vecka efter det att betyget utfärdats. Omprövningen skulle, enligt förslaget, göras av en lärare från en annan skolenhet utifrån samma underlag som det ursprungliga betygets satts. Förslaget skulle omfatta alla de skolformer där betyg sätts. Flertalet remissinstanser som yttrade sig över förslaget var positiva, men det framhölls samtidigt att de praktiska, organisatoriska och ekonomiska konsekvenserna inte var tillräckligt utredda.

Utskottet ser positivt på att regeringen tillsatt en utredning för att åstadkomma en förändring så att elever ska kunna få sina betyg omprövade. Omprövning av betyg är en viktig rättssäkerhetsfråga för eleverna. Betygssättning är en myndighetsutövning och borde, i princip, kunna omprövas precis som andra myndighetsbeslut. Elevernas rättssäkerhet får dock vägas mot de praktiska konsekvenser ett sådant beslut skulle kunna få för skolväsendet. Utskottet föreslår därför att motionerna avslås i avvaktan på Betygsprövningsutredningens förslag.

Lagförslaget i övrigt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800) med kompletterande ändringar i 3 kap. 13 § första stycket och i 13 kap. 1 §.

Propositionen

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2011 och ska tillämpas första gången på utbildning fr.o.m. höstterminen 2012.

Utskottets ställningstagande

De lagförslag som lämnas i propositionen föranleder ytterligare två följdändringar i skollagen. Utskottet föreslår att lagförslaget kompletteras i dessa avseenden. I 3 kap. 13 § första stycket skollagen anges i vilka skolformer som betyg ska sättas. Denna bestämmelse bör kompletteras med skolformen sameskolan. Vidare innehåller 13 kap. 1 § en innehållsförteckning över vilka bestämmelser som finns i 13 kap. Med anledning av att det förs in ett nytt avsnitt om betyg i 13 kap. bör denna innehållsförteckning korrigeras så att den överensstämmer med kapitlets föreslagna nya lydelse.

Utskottet tillstyrker lagförslaget med dessa ändringar.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1.	Betyg från årskurs 6, punkt 1 (S, MP, V)
	av Mikael Damberg (S), Louise Malmström (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Håkan Bergman (S), Gunilla Svantorp (S), Jabar Amin (MP), Rossana Dinamarca (V) och Adnan Dibrani (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen proposition 2009/10:219 i denna del och motion 2010/11:Ub2 yrkande 1 och avslår motion 2010/11:Ub1 yrkande 1.

Ställningstagande

Vi anser att betyg ska sättas från årskurs 7. Börjar man sätta betyg från årskurs 7 saknas anledning att vänta ytterligare med betyg i språkval; betyg ska alltså sättas från samma år i alla ämnen. Att tidigarelägga betygen redan till årskurs 6 i grundskolan och i sameskolan är dock inte nödvändigt för att tillgodose argumentet om att elever behöver mer förberedelser än i dag inför sina slutbetyg. Under större delen av grundskolan är andra former för uppföljning och kontroll av elevernas kunskaper mer lämpliga än vad betyg är. De andra former för uppföljning och utvärdering som finns kommer – särskilt om de utvecklas och kvalitetssäkras nationellt – att tillgodose behovet av uppföljning och bedömning före årskurs 7.

I konsekvens med att elever i specialskolan bör ha betyg i lika många årskurser som i den reguljära grundskolan föreslår vi att betyg sätts fr.o.m. årskurs 8 i specialskolan.

Det får ankomma på regeringen att lägga fram förslag till ändring av skollagen utifrån ställningstagandet att betyg ska ges från årskurs 7 i samtliga ämnen i grundskolan, från årskurs 7 i grundsärskolan om en elev eller elevens vårdnadshavare begär det samt från årskurs 8 i specialskolan.

2.	Betyg från årskurs 6, punkt 1 (SD)
	av Richard Jomshof (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen proposition 2009/10:219 i denna del och motion 2010/11:Ub1 yrkande 1 och avslår motion 2010/11:Ub2 yrkande 1.

Ställningstagande

Jag anser att betyg ska införas redan i årskurs 4, då jag menar att barnen tidigt måste lära sig att tydliga utvärderingar och betyg är en naturlig och integrerad del av den svenska skolan. Utöver detta ger tidiga betyg andra fördelar, inte minst ökade möjligheter att tidigt upptäcka barn i behov av stödinsatser. Att införa betyg i årskurs 4 ter sig dessutom mer naturligt då eleverna börjar ett nytt stadium, mellanstadiet. Att tidiga betyg har en positiv inverkan ser man för övrigt i vårt grannland Finland, där man valt att hålla kvar vid betygen i de lägre årskurserna.

Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett omarbetat förslag där det framgår att betyg ska sättas vid varje terminsslut i alla ämnen utom språkval fr.o.m. årskurs 4 i grundskolan.

3.	Sammanfattande betyg, punkt 2 (SD)
	av Richard Jomshof (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen proposition 2009/10:219 i denna del och motion 2010/11:Ub1 yrkande 2.

Ställningstagande

Ett av huvudmålen med Sverigedemokraternas skolpolitik är att skapa en likvärdig skola där alla barn och ungdomar ges samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter, en skola där ingen lämnas utanför eller faller mellan stolarna. Jag är därför mycket tveksam till förslaget att låta rektor fatta beslut om sammanfattande betyg i samhällsorienterande (SO) respektive naturorienterande (NO) ämnen i årskurs 6. För att en likvärdig skola ska vara möjlig krävs det att betygssättningen är likvärdig över hela landet, varför jag motsätter mig denna del i propositionen.

Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett omarbetat förslag där möjligheten för rektor att fatta beslut om ett sammanfattande betyg för samhällsorienterande (SO) respektive naturorienterande (NO) ämnen i årskurs 6 är borttagen.

4.	Nationella kunskapskrav, punkt 3 (MP, SD, V)
	av Jabar Amin (MP), Richard Jomshof (SD) och Rossana Dinamarca (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2010/11:Ub2 yrkande 4.

Ställningstagande

Vi delar inte regeringens bedömning när det gäller för vilka betygssteg det ska finnas nationella kunskapskrav. Vi föreslår att riksdagen bifaller motionsyrkandet om nationella kriterier för samtliga betygssteg och delar därmed inte regeringens bedömning att det endast bör finnas nationella kunskapskrav för betygsstegen A, C och E i samtliga ämnen, utom i språkval, i årskurs 6 i grundskolan, sameskolan och grundsärskolan samt i slutet av årskurs 7 i specialskolan.

Frågan om vilka betygssteg det ska finnas nationella kriterier för i den nya betygsskalan har tidigare behandlats av riksdagen genom proposition 2008/09:66 En ny betygsskala. Där angavs att endast betygsstegen A, C och E kommer att ha nationellt fastställda betygskriterier. Vi menar att varje betygssteg ska ha nationellt fastställda betygskriterier för att skapa säkra och likvärdiga förhållanden för elever och lärare. Nationella kriterier endast för betygsstegen A, C och E undergräver likvärdigheten och rättssäkerheten liksom elevers, lärares och vårdnadshavares förståelse för olika betyg samt den nationella jämförbarhet som är ett så viktigt mål för skolpolitiken. Vi anser därför att riksdagen bör bifalla motion 2010/11:Ub2 yrkande 4 och att regeringen snarast bör ge Skolverket i uppdrag att utarbeta nationella kriterier också för betygsstegen B och D.

5.	Skriftliga omdömen, punkt 4 (S, MP, V)
	av Mikael Damberg (S), Louise Malmström (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Håkan Bergman (S), Gunilla Svantorp (S), Jabar Amin (MP), Rossana Dinamarca (V) och Adnan Dibrani (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2010/11:Ub2 yrkande 2.

Ställningstagande

Varje elev ska få skriftliga omdömen från årskurs 1. Omdömena ska inte vara betygsliknande men på ett tydligt och konkret sätt visa elevens utveckling i förhållande till målen och även tydliggöra för skolan, eleven och hemmet vilka förbättringsinsatser som behövs. Omdömena ska vara framåtsyftande, peka på elevens utvecklingspotential och ge utförlig information till skolan, eleven och hemmet. För att säkra de skriftliga omdömenas kvalitet ska en gemensam struktur och nationella kriterier tas fram.

Varje form av utlåtande om elevernas utveckling och kunskaper, såsom utvecklingssamtal, individuella utvecklingsplaner och skriftliga omdömen och betyg, måste tas på stort allvar. Dessa olika verktyg ska inte blandas ihop utan utvärderas, utvecklas och beslutas utifrån sina respektive förutsättningar, styrkor och svagheter. Skriftliga omdömen ska inte vara betygsliknande. Ett skäl till detta är hur eleverna kan förväntas ta emot betygsliknande omdömen. Små barn ska stimuleras i sin kunskapsutveckling – inte underkännas.

Det finns även rent demokratiska skäl till att särskilja skriftliga omdömen och betyg. Att som regeringen tillåta och till och med uttrycka sitt stöd för att skriftliga omdömen kan vara betygsliknande innebär i praktiken att man kringgår riksdagens beslut om från vilken årskurs betyg ska ges – innebörden av riksdagens beslut urholkas. Av respekt för betygens och de skriftliga omdömenas respektive roll och betydelse samt av respekt för själva riksdagen anser vi därför att skriftliga omdömen inte ska tillåtas vara betygsliknande.

Det får ankomma på regeringen att vidta åtgärder i enlighet med vad vi här anfört.

6.	Omprövning av betyg, punkt 5 (S, MP, V)
	av Mikael Damberg (S), Louise Malmström (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Håkan Bergman (S), Gunilla Svantorp (S), Jabar Amin (MP), Rossana Dinamarca (V) och Adnan Dibrani (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2010/11:Ub2 yrkande 3 och bifaller delvis motionerna 2010/11:Ub289 och 2010/11:Ub380.

Ställningstagande

Vi anser att betyg ska kunna omprövas. Att betyg införs i fler årskurser än i dag gör detta än mer angeläget.

Det får ankomma på regeringen att vidta åtgärder i enlighet med vad vi här anfört.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2009/10:219 Betyg från årskurs 6 i grundskolan:

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800).

Följdmotionerna

2010/11:Ub1 av Richard Jomshof m.fl. (SD):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med ett omarbetat förslag där det framgår att betyg ska sättas vid varje terminsslut i alla ämnen utom språkval fr.o.m. årskurs 4 i grundskolan.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med ett omarbetat förslag där möjligheten för rektor att besluta om sammanfattande betyg för samhällsorienterande (SO) respektive naturorienterande (NO) ämnen i årskurs 6 är borttagen.

2010/11:Ub2 av Mikael Damberg m.fl. (S, MP, V):

1.	Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av skollagen utifrån ställningstagandet att betyg ska ges från årskurs 7 i samtliga ämnen i grundskolan, från årskurs 7 i grundsärskolans ämnen om en elev eller elevens vårdnadshavare begär det samt från årskurs 8 i specialskolan.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att skriftliga omdömen inte ska tillåtas vara betygsliknande samt att en gemensam struktur och nationella kriterier ska tas fram för skriftliga omdömen.
3.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att betyg ska kunna omprövas.
4.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det ska finnas nationellt fastställda betygskriterier för samtliga betygssteg.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2010

2010/11:Ub289 av Fredrik Schulte (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att inrätta ett system för hur man kan låta elever överklaga sina betyg.

2010/11:Ub380 av Emma Henriksson och Andreas Carlson (båda KD):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda hur ett regelverk kring överklagande av betyg skulle kunna se ut.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Bilaga 3

Utskottets lagförslag

Förslaget till lag om ändring i skollagen (2010:800)