Skatteutskottets betänkande 2010/11:SkU30 | |
Vissa frågor om Kronofogdemyndighetens elektroniska uppgiftshantering | |
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag i proposition 2010/11:78 Vissa frågor om Kronofogdemyndighetens elektroniska uppgiftshantering. Förslaget innebär bl.a. att Kronofogdemyndigheten utöver nu gällande utsöknings- och indrivningsändamål ska kunna medges direktåtkomst till uppgifter i Skatteverkets beskattningsdatabas för skuldsaneringsändamål. Förslaget innebär vidare att Kronofogdemyndighetens verksamhet med att förebygga överskuldsättning förs in som ett nytt ändamål för att behandla uppgifter i myndighetens fyra databaser.
Propositionen innebär ändringar i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet och i lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet.
Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2011.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Vissa frågor om Kronofogdemyndighetens elektroniska uppgiftshantering |
Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet, 2. lag om ändring i lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet. Därmed bifaller riksdagen proposition 2010/11:78. |
Stockholm den 14 april 2011
På skatteutskottets vägnar
Henrik von Sydow
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Henrik von Sydow (M), Jennie Nilsson (S), Ulf Berg (M), Fredrik Olovsson (S), Lena Asplund (M), Christina Oskarsson (S), Fredrik Schulte (M), Hans Olsson (S), Gunnar Andrén (FP), Karin Nilsson (C), Anders Karlsson (S), Helena Leander (MP), Lars Gustafsson (KD), David Lång (SD), Jacob Johnson (V) och Lars Beckman (M).
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
I betänkandet behandlar utskottet proposition 2010/11:78 Vissa frågor om Kronofogdemyndighetens elektroniska uppgiftshantering.
Regeringens förslag till riksdagsbeslut återfinns i bilaga 1. Regeringens lagförslag återges i bilaga 2.
Ingen motion har väckts i ärendet.
Bakgrund
Under 2001 antogs nya lagar för behandlingen av personuppgifter inom bl.a. Skatteverkets beskattnings- respektive folkbokföringsverksamhet och Kronofogdemyndighetens verksamhet. Lagstiftningen behövdes med hänsyn till den snabba utvecklingen av datoriseringen inom myndighetsområdet och med anledning av att EG:s dataskyddsdirektiv hade antagits under 1995 och införlivats med svensk lagstiftning genom personuppgiftslagen (1998:204).
För Kronofogdemyndigheten gäller lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet och för Skatteverket lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet.
En allmän utgångspunkt för lagstiftningen är att de grundläggande principerna för att skydda den enskildes integritet regleras i lag medan frågor som inte är centrala från integritetssynpunkt i stället regleras i förordning. I lagen anges för vilka ändamål uppgifter får behandlas och de yttre ramarna för vad databaserna ska få innehålla. I lag anges också de begränsningar som gäller för behandling av uppgifter vid direktåtkomst och utlämnande av uppgifter till enskilda. Även frågor om personuppgiftsansvar och därmed sammanhängande frågor regleras i lag.
Lagstiftningen omfattar all automatiserad behandling av personuppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet med utsökning och indrivning, betalningsföreläggande och handräckning, skuldsanering och tillsyn vid konkurs samt i annan verksamhet som särskilt åligger Kronofogdemyndigheten. I 1 kap. lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet finns allmänna bestämmelser om lagens tillämpningsområde, förhållandet till personuppgiftslagen, personuppgiftsansvar m.m. I 2 kap. finns bestämmelser om Kronofogdemyndighetens databaser. De fyra databaserna är utsöknings- och indrivningsdatabasen, betalningsföreläggande- och handräckningsdatabasen, skuldsaneringsdatabasen och konkurstillsynsdatabasen. I kapitlet anges för vilka ändamål uppgifterna får behandlas i de olika databaserna och vilka uppgifter som databaserna får innehålla. Vidare finns bestämmelser om gallring m.m. Därutöver finns bestämmelser som är gemensamma för de fyra databaserna om bl.a. direktåtkomst och sökbegrepp. I 3 kap. finns bestämmelser om enskildas rättigheter. Vissa av bestämmelserna gäller även behandling av uppgifter om juridiska personer eller avlidna.
Av 2 kap. 8 § lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet framgår att Kronofogdemyndigheten i verksamheten med utsökning och indrivning får ha direktåtkomst till vissa uppgifter i beskattningsdatabasen. Bestämmelsen avser direktåtkomst till vissa uppgifter om den som är registrerad som gäldenär hos Kronofogdemyndigheten, make till en gäldenär eller någon annan som likställs med make.
Propositionens huvudsakliga innehåll
Kronofogdemyndighetens direktåtkomst till beskattningsdatabasen
Kronofogdemyndigheten har i samband med utsökning och indrivning direktåtkomst till vissa uppgifter i Skatteverkets beskattningsdatabas om den som är registrerad som gäldenär hos Kronofogdemyndigheten eller make till gäldenär eller någon annan som likställs med make. Uppgifterna avser
– underlag för fastställande av skatter och avgifter
– bestämmande av skatter och avgifter
– uppgifter som behövs för handläggning enligt lagen (2007:324) om Skatteverkets hantering av vissa borgenärsuppgifter
– yrkanden och grunder i ett ärende
– beslut, betalning, redovisning och övriga åtgärder i ett ärende.
Med direktåtkomst avses att någon har direkt tillgång till någon annans register eller databaser och på egen hand kan söka efter information, men utan att kunna påverka innehållet i registren eller databaserna.
Regeringen föreslår att Kronofogdemyndigheten ska kunna medges direktåtkomst till de ovannämnda uppgifterna i beskattningsdatabasen även i samband med skuldsanering. Direktåtkomsten ska avse den som har ansökt om skuldsanering, sökandens make eller den som är likställd med make. Enligt förslaget ska sekretessbrytande regler som möjliggör direktåtkomsten införas genom förordning.
Förslaget medför en ändring i 1 kap. 5 § och 2 kap. 8 § lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet.
Kronofogdemyndighetens förebyggande verksamhet
Kronofogdemyndigheten har fyra verksamhetsgrenar: utsökning och indrivning (verkställighet), betalningsföreläggande och handräckning samt europeiskt betalningsföreläggande (summarisk process), skuldsanering och konkurstillsyn. I verksamheterna används fyra olika databaser.
Kronofogdemyndigheten bedriver härutöver en förebyggande verksamhet som ska verka för en god betalningsmoral i samhället och motverka företeelser som leder till onödig restföring och återkommande skuldsättning. Verksamheten följer av förordningen (2007:781) med instruktion för Kronofogdemyndigheten där det anges att myndigheten har till uppgift att verka för att betalningsskyldighet och andra förpliktelser som kan bli föremål för verkställighet fullgörs i tid och på rätt sätt. Verksamheten är därmed en sådan annan verksamhet som Kronofogdemyndigheten ska bedriva enligt lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet.
Den förebyggande verksamheten är inte en självständig verksamhet i förhållande till de andra fyra verksamhetsområdena, utan en kompletterande och integrerad del av dessa verksamheter. För att Kronofogdemyndigheten ska kunna bedriva ett effektivt arbete inom området behöver man i denna förebyggande verksamhet kunna få använda uppgifter som behandlas i de olika verksamheternas databaser. Det bör även finnas möjlighet att dokumentera och samla in uppgifter som endast behövs för den förebyggande verksamheten.
Regeringen föreslår därför att ett nytt primärt ändamål, förebyggande av överskuldsättning, läggs till för var och en av de fyra databaserna. Förslaget innebär inte någon förändring av vilka uppgifter som får finnas i databaserna.
Förslaget medför en ändring i 2 kap. 2, 8, 10, 14, 16 20, 21 §§ lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet.
Tillgången till personuppgifter hos Kronofogdemyndigheten
Stora informationsmängder som är enkelt sökbara på elektronisk väg utgör allmänt sett en betydande risk för intrång i den personliga integriteten. Risken är särskilt stor om det rör sig om känsliga uppgifter. Risken påverkas bl.a. av hur uppgifterna sprids och vem som har rätt att använda dem.
Lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet bör följa principen att enbart de som behöver uppgifterna för att fullgöra sitt arbete ska ha tillgång till dem. Regeringen föreslår att en bestämmelse om att tillgången till personuppgifter ska begränsas till vad var och en behöver för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter tas in i lagen.
Det är Kronofogdemyndighetens uppgift att, utifrån myndighetens organisation och struktur, säkerställa att åtkomsten till personuppgifter begränsas i enlighet med bestämmelsen. Verksamheten ska organiseras på ett sådant sätt att obefogad spridning av personuppgifter motverkas. Bestämmelsen innebär att enskilda tjänstemän inte får lämna uppgifterna vidare till den som inte behöver dem för sitt arbete. För att kunna säkerställa detta finns behov av närmare föreskrifter på området. Regeringen föreslår att en bestämmelse tas in som tydliggör att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om tillgången till personuppgifter.
Förslaget medför en ny bestämmelse i 2 kap. 26 § lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet.
Vissa justeringar avseende Kronofogdemyndighetens utsöknings- och indrivningsdatabas
Regeringen föreslår att bestämmelserna om de primära ändamålen för behandlingen av uppgifter i utsöknings- och indrivningsdatabasen i lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet ändras. Ändringen innebär att Kronofogdemyndigheten nämns före Skatteverket i fråga om de primära ändamålen. Sedan den 1 januari 2008 är Kronofogdemyndigheten en helt fristående myndighet (prop. 2006/07:99, bet. 2006/07:SkU17, rskr. 2006/07:178). Det finns därmed skäl att i lagen ange Kronofogdemyndigheten före Skatteverket, eftersom lagen i första hand rör behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet och myndigheten är den personuppgiftsansvariga myndigheten.
Ändringen innebär vidare att bestämmelserna om de primära ändamålen för behandlingen av uppgifter i utsöknings- och indrivningsdatabasen ändras på så sätt att ändamålet ”ärenden om ansvar för någon annans skatter och avgifter” flyttas från de primära ändamålen till de sekundära. I och med att hanteringen av de nu aktuella ärendena uteslutande är en uppgift för Skatteverket bör denna punkt flyttas och bli en ny punkt bland de sekundära ändamålen.
Bestämmelsen om de sekundära ändamålen är nu formulerad på det sättet att den gäller behandling av uppgifter i verksamhet hos ”någon annan än Skatteverket och Kronofogdemyndigheten”. Regeringen föreslår att Skatteverket inte längre ska nämnas i lagtexten, eftersom det inte behövs, utan bara Kronofogdemyndigheten. De sekundära ändamålen ska således avse verksamhet hos någon annan än Kronofogdemyndigheten, vilket även omfattar verksamhet hos Skatteverket.
Förslaget medför ändring i 2 kap. 2 och 3 §§ lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet.
Ikraftträdande
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2011.
Konsekvenser
Förslaget om direktåtkomst till beskattningsdatabasen för skuldsaneringsändamål innebär en effektivisering av handläggningen av dessa ärenden. Det bör leda till ekonomiska besparingar och ett effektivare utnyttjande av Kronofogdemyndighetens resurser. Förslagen leder inte till några ökade kostnader för Kronofogdemyndigheten eller för Skatteverket. Inte heller i övrigt förväntas förslagen påverka de offentliga finanserna.
Utskottets överväganden
Vissa frågor om Kronofogdemyndighetens elektroniska uppgiftshantering
I propositionen föreslås det bl.a. att Kronofogdemyndigheten utöver nu gällande utsöknings- och indrivningsändamål ska kunna få direktåtkomst till Skatteverkets beskattningsdatabas för skuldsaneringsändamål. Kronofogdemyndighetens verksamhet med att förebygga överskuldsättning förs in som ett nytt primärt ändamål för att behandla uppgifter i de fyra databaser myndigheten använder.
Utskottet har inte något att invända mot regeringens förslag och tillstyrker propositionen.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2010/11:78 Vissa frågor om Kronofogdemyndighetens elektroniska uppgiftshantering:
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet,
2. lag om ändring i lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet.
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
