Skatteutskottets betänkande 2010/11:SkU23 | |
Allmänna motioner om inkomstskatter | |
Sammanfattning
Vid behandlingen hösten 2010 av regeringens budgetförslag för 2011 tog riksdagen även ställning till motioner från oppositionspartierna om sådana skatteförändringar som utgjorde en del av deras alternativa budgetförslag. I detta betänkande behandlar skatteutskottet kvarvarande motionsyrkanden som väckts under den allmänna motionstiden 2010 som gäller frågor med anknytning till inkomstbeskattningen av fysiska personer. Utskottet avstyrker samtliga motioner. Som skäl för avstyrkandet hänvisar utskottet i vissa fall till pågående arbete i utredningar eller i Regeringskansliet. Det gäller t.ex. beskattningsfrågor med anknytning till integrationen i Öresundsregionen, avdrag för gåvor till ideella organisationer och förmånsbeskattningen av vissa miljöanpassade bilar. Andra motioner som rör olika avdrags- och skattskyldighetsförhållanden har avstyrkts med hänvisning till jobbskatteavdraget, som inneburit en stor skattelättnad för breda yrkesgrupper, och andra reformer på skatteområdet som redan vidtagits. I betänkandet avstyrks även förslag om en annan inriktning av skattepolitiken samt ändringar i skatteskalan, grundavdrag, m.m.
Till betänkandet har lämnats reservationer från Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet samt särskilda yttranden från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. | Skatteskala, grundavdrag m.m. |
| Riksdagen avslår motionerna 2010/11:Sk210, 2010/11:Sk216, 2010/11:Sk230 yrkande 2, 2010/11:Sk232, 2010/11:Sk276, 2010/11:Sk278, 2010/11:Sk282, 2010/11:Sk290, 2010/11:Sk294, 2010/11:Sk328, 2010/11:Sk340, 2010/11:Sk356, 2010/11:Sk385 yrkandena 1–4, 2010/11:Sk421, 2010/11:Sk424, 2010/11:Sk425, 2010/11:Sk431, 2010/11:Sk440, 2010/11:Sk441 och 2010/11:Sf357 yrkande 1. |
Reservation 1 (S)
Reservation 2 (MP)
Reservation 3 (SD)
Reservation 4 (V)
2. | Pensionsförsäkringar |
| Riksdagen avslår motion 2010/11:Sk269. |
Reservation 5 (SD)
3. | Förmån av fri bil eller cykel |
| Riksdagen avslår motionerna 2010/11:Sk271 yrkande 2, 2010/11:Sk321 yrkande 1, 2010/11:Sk442 och 2010/11:N398 yrkande 6. |
Reservation 6 (MP)
4. | Personalvårdsförmåner m.m. |
| Riksdagen avslår motionerna 2010/11:Sk215, 2010/11:Sk226, 2010/11:Sk252, 2010/11:Sk308, 2010/11:Sk321 yrkande 2, 2010/11:Sk330, 2010/11:Sk375, 2010/11:Sk376, 2010/11:Sk397, 2010/11:Sk420, 2010/11:So435 yrkande 2, 2010/11:T502 yrkande 6, 2010/11:T504 yrkande 25, 2010/11:MJ278 yrkande 6 och 2010/11:A407 yrkande 13. |
5. | Hälsofrämjande åtgärder |
| Riksdagen avslår motionerna 2010/11:Sk241 yrkandena 1 och 2, 2010/11:Sk281, 2010/11:Sk312 och 2010/11:Sk332. |
6. | Reseavdrag |
| Riksdagen avslår motionerna 2010/11:Sk208, 2010/11:Sk233, 2010/11:Sk243, 2010/11:Sk265, 2010/11:Sk285, 2010/11:Sk358, 2010/11:Sk417, 2010/11:T502 yrkande 20, 2010/11:T504 yrkande 23 och 2010/11:A407 yrkande 12. |
Reservation 7 (MP, V)
7. | Kostnadsersättningar från kommunen |
| Riksdagen avslår motionerna 2010/11:Sk222 och 2010/11:Sk394. |
8. | Gåvor och bidrag till ideella ändamål |
| Riksdagen avslår motionerna 2010/11:Sk342, 2010/11:Sk370, 2010/11:Sk371 och 2010/11:Sk408. |
9. | Bär, svamp och kottar |
| Riksdagen avslår motion 2010/11:Sk218 yrkande 2. |
10. | Skattereduktion för hushållstjänster och ROT-arbeten |
| Riksdagen avslår motionerna 2010/11:Sk206, 2010/11:Sk214, 2010/11:Sk220, 2010/11:Sk225, 2010/11:Sk228, 2010/11:Sk253, 2010/11:Sk257, 2010/11:Sk272, 2010/11:Sk289, 2010/11:Sk293, 2010/11:Sk320, 2010/11:Sk344, 2010/11:Sk346, 2010/11:Sk347, 2010/11:Sk365, 2010/11:Sk378, 2010/11:Sk400 och 2010/11:Sk407. |
Reservation 8 (S)
Reservation 9 (V)
11. | Fackföreningsavgift och a-kasseavgift |
| Riksdagen avslår motionerna 2010/11:Sk262, 2010/11:Sk315, 2010/11:Sk359 och 2010/11:Sk422. |
Reservation 10 (S, V)
12. | Idrottsutövare |
| Riksdagen avslår motionerna 2010/11:Sk221 och 2010/11:Sk341. |
Reservation 11 (SD)
13. | Utomlands bosatta |
| Riksdagen avslår motionerna 2010/11:Sk251 yrkandena 1 och 2, 2010/11:Sk393, 2010/11:Sk399 och 2010/11:Sk448. |
14. | Öresundsavtalet |
| Riksdagen avslår motionerna 2010/11:Sk324, 2010/11:Sk325 yrkandena 1 och 2 samt 2010/11:Sk438. |
Stockholm den 3 mars 2011
På skatteutskottets vägnar
Henrik von Sydow
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Henrik von Sydow (M), Veronica Palm (S), Ulf Berg (M), Fredrik Olovsson (S), Lena Asplund (M), Christina Oskarsson (S), Fredrik Schulte (M), Hans Olsson (S), Karin Nilsson (C), Anders Karlsson (S), Jessika Vilhelmsson (M), Helena Leander (MP), Lars Gustafsson (KD), David Lång (SD), Jacob Johnson (V), Peter Persson (S) och Anna SteeleKarlström (FP).
Redogörelse för ärendet
Riksdagen ställde sig under höstens behandling av statsbudgeten för 2011 bakom inriktningen av skattepolitiken och de förslag till förändringar på skatteområdet som lagts fram i budgetpropositionen. Samtidigt avslogs olika förslag om förändringar på inkomstbeskattningens område som oppositionspartierna lagt fram i sina respektive budgetalternativ (prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:FiU1, yttr. 2010/11:SkU1y, rskr. 2010/11:63).
I detta betänkande behandlar skatteutskottet kvarvarande motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2010 som tar upp frågor med anknytning till beskattningen av fysiska personer. Flertalet motioner innehåller förslag om tillkännagivanden till regeringen om ändringar i eller utredningar kring olika regler i inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL. I betänkandet behandlas även flera motioner som rör ändringar i skatteskalan, grundavdrag m.m.
Motionsyrkandena återges i förteckningen över behandlade förslag, se bilaga.
Utskottets överväganden
Skatteskala, grundavdrag m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionärernas förslag om en annan inriktning av skattepolitiken, ändringar av skatteskalan, grundavdrag m.m.
Jämför reservationerna 1 (S), 2 (MP), 3 (SD) och 4 (V).
Motionerna
I motion Sk385 av Jörgen Hellman (S) yrkandena 1–4 anförs att det s.k. jobbskatteavdraget främst är till för att sänka skatterna och inte för att skapa fler arbetstillfällen. För regeringspartierna är jobbskatteavdraget i likhet med andra skattesänkningar en universalmedicin som passar i alla konjunkturlägen. Påståendena om att jobbskatteavdraget ger fler jobb baseras mer på teoretiska modeller än empirisk forskning. Enligt motionären leder jobbskatteavdraget till ökade klyftor i samhället eftersom vissa grupper är uteslutna och höginkomsttagarna får ut mer av reformen. Vidare anförs att pension är uppskjuten lön för utfört arbete och inte bidrag. Skatteuttaget ska således inte vara högre för denna grupp än för dem som förvärvsarbetar.
I motion Sk421 av Ann-Christin Ahlberg (S) begärs en jämställdhetsanalys av den förda skattesänkarpolitiken. Jan Lindholm (MP) förordar i motion Sk278 att en parlamentarisk utredning snarast tillsätts med syfte att göra en bred översyn av skattesystemet för att återupprätta principerna om enkelhet och likformighet samt möta de utmaningar som den tilltagande globaliseringen innebär. I motion Sk328 av Jennie Nilsson m.fl. (S) påtalas behovet av att verka för att den nödvändiga klimatomställningen och den gröna skatteväxlingen inte får fördelningsmässigt negativa effekter. Medan Socialdemokraterna vill se en grön skatteväxling genomför regeringen i stället en blå skatteväxling, där mer ges till dem som har och mer tas från dem som behöver.
I motion Sk216 av Ann-Christin Ahlberg (S) begärs att likformigheten i skattesystemet återställs. Nivån på skatteuttaget bör vara densamma oavsett om man yrkesarbetar, är pensionär eller har sjuk- eller arbetslöshetsersättning. I motion Sk294 av Phia Andersson (S) begärs ett tillkännagivande om att slopa åldersdiskrimineringen av pensionärer vid beskattningen. Yrkanden om att pensionärer inte ska betala en högre skatt än löntagare vid samma inkomst framförs också i motionerna Sk340 av Susanne Eberstein och Ingemar Nilsson (S), Sk356 av Lennart Axelsson m.fl. (S), Sk424 av Isak From och Katarina Köhler (S) och Sf357 yrkande 1 av Tomas Eneroth m.fl. (S).
Nivån på uttaget av statlig inkomstskatt och slopandet av den s.k. värnskatten tas upp i fem motioner. Isabella Jernbeck och Malin Löfsjögård (M) anför i motion Sk290 att värnskatten gör mer skada än nytta och därför bör avskaffas när de offentliga finanserna och ekonomin så tillåter. Finn Bengtsson och Annicka Engblom (M) anför i motion Sk440 att Sverige, liksom flera andra länder, har problem med en alltför kraftig progressivitet i skatteskalorna. När detta paras med en för låg brytpunkt för marginalskatter, upplevs det samlade skattetrycket inte som rimligt. De viktiga och naturliga drivkrafter som normalt leder till en löneökning måste verka stimulerande, inte bestraffande genom att nettoökningen av inkomsten kanske upplevs som alltför marginell. Enligt motionärerna behövs en fortsatt översyn av skattesystemet för lönearbete i alla inkomstskikt. I motion Sk441 av Finn Bengtsson och Jan Ericson (M) begärs en översyn av möjligheten att avskaffa värnskatten utan att detta påverkar rikets finanser i negativ riktning. I motion Sk425 av Caroline Szyber (KD) förordas en bred parlamentarisk utredning för att se över möjligheterna att ytterligare sänka inkomstskatten för löntagare och pensionärer, höja brytpunkten för uttaget av statlig inkomstskatt samt på sikt slopa värnskatten. I motion Sk276 av Fredrick Federley (C) begärs att en utredning tillsätts med uppdrag att utreda frågan om att införa ett system med samordnad platt skatt. Ett första steg i riktning mot ett mer rättvist skattesystem som uppmanar till hederlighet och arbete är enligt motionären att avskaffa den statliga inkomstskatten. Den platta skatten bör av genomskinlighets- och enkelhetsskäl samordnas med en bolagsskatt och moms på samma nivå som riktpunkten för den platta skatten.
I motionerna Sk232 och Sk230 yrkande 2 av Hans Backman m.fl. (FP) föreslås att de särskilda skatteregler som gäller för utländska experter, forskare och andra nyckelpersoner som tillfälligt arbetar i Sverige, den s.k. expertskatten, görs mer generösa. För att locka hit utländska experter och forskare och behålla dem här i landet bör reglerna förenklas, personkretsen utvidgas och den nuvarande tidsgränsen förlängas.
I motion Sk282 av Cecilia Widegren (M) begärs en översyn av skattereglerna för svenska militärer på utlandsuppdrag. En metod som bör studeras närmare är att införa en särskild skatt efter mönster från den gamla sjömansskatten för denna grupp. En annan metod som bör övervägas är ett särskilt avdrag för uppdrag i internationella styrkor. I motion Sk210 av Kerstin Lundgren (C) anförs att soldater som deltar i utlandsstyrkorna får olika tillägg men att enbart utlandstraktamentet är skattefritt. För att stärka och underlätta rekryteringen till Försvarsmakten bör regeringen pröva frågan om att även skattebefria utlandstillägg och missionstillägg.
I motion Sk431 av Gustav Blix (M) begärs en översyn av beskattningen av granntjänster. Syftet är förbättra skattesystemets legitimitet och underlätta för människor att göra rätt för sig.
Utskottets ställningstagande
Frågor om utformningen av skatteskalan m.m. har senast behandlats i budgetärendet för 2011 (bet. 20010/11:FiU1; 2010/11:SkU1y). Riksdagen godkände regeringens inriktning av skattepolitiken och avslog Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets gemensamma riktlinjer för skattepolitiken liksom Sverigedemokraternas förslag. Riksdagen har vidare ställt sig bakom de förändringar på skatteområdet som lagts fram i budgetpropositionen för 2011. Samtidigt avslogs olika förslag om de förändringar på inkomstbeskattningens område som oppositionspartierna lagt fram i sina budgetalternativ.
Den politik som riksdagen ställt sig bakom gör det mer lönsamt att arbeta, enklare och billigare att anställa och mer attraktivt att starta och driva företag. Med fler människor i arbete skapas förutsättningar för att finansieringen av välfärden säkras långsiktigt. Att få fler i arbete är därför av stor betydelse för att även bl.a. sjukskrivna, arbetslösa och pensionärer ska kunna garanteras en god ekonomisk situation. Skattepolitiken bör därför vara fortsatt inriktad på att ytterligare förbättra villkoren för arbete och företagande och att värna och utveckla välfärden.
Den enskilt största satsningen för att öka arbetsutbudet och sysselsättningen är skattereduktionen för förvärvsinkomster, det s.k. jobbskatteavdraget som genomförts i fyra steg fr.o.m. den 1 januari 2007. Avdraget infördes med syftet att sänka trösklarna vid inträde på arbetsmarknaden för låg- och medelinkomsttagare, men också att sänka marginalskatterna för dem som redan förvärvsarbetar och som i annat fall snabbt skulle få en marginalskatt som minst motsvarar den kommunala skattesatsen. Skattereduktionen är utformad så att den disponibla inkomsten procentuellt ökar mest för låg- och medelinkomsttagare. En ytterligare fördel med jobbskatteavdraget som bör lyftas fram är att individernas självbestämmande över den egna inkomsten ökar och att fler kan försörja sig på sin lön. Att jobbskatteavdraget har positiva effekter på arbetsutbudet och sysselsättningen framgår också av Riksrevisionens granskning som redovisas i rapporten RiR 2009:20. Vidare framgår att jobbskattereformen har förutsättningar att vara särskilt effektiv när det gäller att öka arbetsutbudet för grupper med svag ställning på arbetsmarknaden. Med tanke på jobbskatteavdragets syfte och utformning är detta enligt utskottet en väntad och önskad effekt. För att säkerställa att reformen får så stort genomslag som möjligt är det dock angeläget att allmänheten får ökad kännedom om jobbskatteavdraget.
Regeringens politik syftar också till att Sverige ska vara ett bra och tryggt land att åldras i. Som ett led i att förbättra välfärden för ålderspensionärer (dvs. personer som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år) har skatten sänkts i tre omgångar, senast den 1 januari 2011, genom att grundavdraget höjts. Detta innebär en förbättrad ekonomisk situation för främst pensionärer med låga inkomster. Skatteuttaget på pensionsinkomster är också lägre än under det socialdemokratiska regeringsinnehavet. Det ska även nämnas att jobbskatteavdraget är extra stort för dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år och har arbetsinkomster. Detta hänger samman med att jobbskatteavdraget frikopplats från grundavdraget och kommunalskattesatsen för denna grupp. Jobbskatteavdraget uppgår till en fast del av arbetsinkomsten och blir som högst 30 000 kr på ett år. För personer under 65 år är motsvarande nivå ca 21 000 kr.
Utskottets ser positivt på regeringens ambition att under mandatperioden ytterligare förstärka jobbskatteavdraget och minska antalet löntagare som betalar statlig inkomstskatt på sina förvärvsinkomster. I regeringens reformambitioner ligger också att ytterligare förbättra de ekonomiska villkoren för pensionärer. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att en förstärkning av jobbskatteavdraget bör kombineras med sänkt skatt för pensionärer för att fördelningsprofilen ska förbli rimlig.
Andra åtgärder som genomförts för att öka sysselsättningen och underlätta ett inträde på arbetsmarknaden är att arbetsgivar- och egenavgifterna sänkts och att nedsättningen för unga har utvidgats. Därtill kommer sänkt bolagsskatt och förenklingar på företagsskatteområdet samt åtgärder för att motverka avancerat skattefusk och skatteundandragande.
Utskottet anser liksom tidigare att det är viktigt att skattepolitiken bidrar till målet att bryta utanförskapet och öka den varaktiga sysselsättningen. Riktlinjerna för skattepolitiken bör därför ligga fast. De reformer på skatteområdet som genomförts sedan regeringsskiftet 2006 har också bidragit till att Sverige haft ett gott utgångsläge för att möta effekterna av den internationella finanskrisen.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Sk385, Sk421, Sk278, Sk328, Sk216, Sk294, Sk340, Sk356, Sk424 och Sf357 yrkande 1.
Motionsyrkanden om ett borttagande av den s.k. värnskatten avslogs av utskottet senast förra våren. Utskottet var inte berett att avskaffa värnskatten i det korta perspektivet utan ansåg det mer angeläget att ytterligare höja den nedre gränsen för uttag av statlig inkomstskatt. En sådan åtgärd innebär att färre heltidsarbetande drabbas av den statliga inkomstskatten och den höjning av marginalskatten som detta innebär. Utskottet vidhåller denna inställning. På sikt bör dock värnskatten avskaffas eftersom den, som både regeringen och vissa motionärer påpekat, är skadlig för tillväxten. I detta sammanhang vill utskottet påminna om att förutom jobbskatteavdraget, som innebär en stor skattelättnad för breda yrkesgrupper, har även andra skatter för hushållen slopats eller sänkts. Vidare har skattelättnader för utgifter för hushållsarbete och s.k. ROT-arbeten införts. Den utformning av inkomstbeskattningen som riksdagen ställt sig bakom bör kvarstå. Detta innebär att utskottet även avvisar förslag om ett tillkännagivande till regeringen om att överväga möjligheten att införa ett system med samordnad platt skatt. Det är heller inte aktuellt att nu förorda utökade skattelättnader för utländska experter. Enligt regeringen finns det inte utrymme för sådana skattelättnader under mandatperioden. Utskottet gör ingen annan bedömning. Utskottet avstyrker således även motionerna Sk290, Sk440, Sk441, Sk425, Sk276, Sk230 yrkande 2 och Sk232.
När det gäller förslaget om sänkt skatt för utlandsstationerade militärer vill utskottet erinra om att sedan den 1 januari 2006 gäller samma beskattningsregler för alla som stationeras utomlands av en statlig myndighet. Utskottet har vid flera tidigare tillfällen ställt sig avvisande till att överväga några särregler för just Försvarsmaktens anställda. Utskottet har inte ändrat uppfattning och avstyrker därmed även motionerna Sk210 och Sk282.
Ett förslag från Skatteverket (dnr 131 679132-07/113) om att tjänster mellan privatpersoner på belopp upp till 10 000 kr per person ska befrias från skatter och avgifter bereds i Regeringskansliet. Utskottet ser därför inte någon anledning att tillmötesgå motionsförslag om en översyn av beskattningen av granntjänster. Motion Sk431 avstyrks.
Pensionsförsäkringar
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkandet om en utvidgning av förmånstagarkretsen till pensionsförsäkringar.
Jämför reservation 5 (SD).
Bakgrund
Av bestämmelserna i 58 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, framgår att efterlevandeförmåner enligt en pensionsförsäkring endast får betalas ut till den försäkrades make eller sambo, den försäkrades barn och barn till den försäkrades make eller sambo. Avlider den försäkrade innan pensionen hunnit slutbetalas och det inte finns någon förmånstagare tillfaller överskottet försäkringskollektivet.
Förmånstagarkretsen till pensionssparkonton (IPS) är densamma (58 kap. 27 § IL). Om innehavaren avlider och det inte finns någon förmånstagare ärvs behållningen på kontot enligt vanliga regler, dvs. även barnbarn kan ärva.
Skillnaden mellan de två sparformerna uppkommer således om det vid spararens död inte finns någon förmånstagare. I sådant fall upphör IPS-avtalet att gälla och hela sparbeloppet efter det att inkomstskatt har betalats ingår i kvarlåtenskapen på samma sätt som övriga tillgångar efter den avlidne. Har sparandet däremot skett i en pensionsförsäkring tillfaller sparbeloppet försäkringskollektivet. Det är en följd av att det i ena fallet är fråga om ett sparande som gäller inlåning och fondpapper och i det andra en försäkring som innefattar en riskspridning.
Motionen
I motion Sk269 av Christine Jönsson (M) anförs att reglerna om vem som kan vara förmånstagare till pensionsförsäkringar innebär att barnbarn, syskon och syskonbarn till den försäkrade inte får komma i fråga som förmånstagare. Konsekvensen blir att vissa släktingar och familjemedlemmar diskrimineras liksom den som valt att leva ensam utan barn. Motionären anser att nuvarande begränsning av förmånstagarkretsen ska tas bort.
Utskottets ställningstagande
Förslag om en utvidgning av den personkrets som kan vara förmånstagare till en pensionsförsäkring har vid ett flertal tillfällen avstyrkts av utskottet, senast våren 2010. Utskottet vidhåller att utgångspunkten vid bestämning av förmånskretsen till pensionsförsäkringar i första hand bör vara att pensionen ska tillfalla den försäkrade och i andra hand den krets av personer som för sin försörjning kan vara beroende av den försäkrade. Utskottet avstyrker därmed motion Sk269.
Förmån av fri bil eller cykel
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om bl.a. ändringar i reglerna om värdering av bilförmån och skattelättnader för löneförmån i form av fri cykel.
Jämför reservation 6 (MP).
Gällande bestämmelser
Bilförmån
Bilförmån uppkommer när en skattskyldig för privat bruk i mer än ringa omfattning använder en bil som han eller hon får disponera på grund av anställning eller uppdrag. Bilförmån är det även i de fall arbetsgivaren tillhandahåller en s.k. leasingbil eller då en skattskyldig på grund av anställning, uppdragsförhållande, medlemskap i förening eller liknande kunnat få ett förmånligt hyresavtal. Med ringa omfattning avses att bilen används vid högst tio tillfällen per år med en sammanlagd körsträcka på högst 100 mil.
Värdering av bilförmån
Värdet av fri och delvis fri bil exklusive drivmedel beräknas efter schablon. Bestämmelserna om värdering av bilförmån finns i 61 kap. 5–11 §§ och 18–19 b §§ IL. Schablonen, som ska motsvara samtliga kostnader utom drivmedlet, bygger på en uppskattad privat körsträcka om 1 600 mil per år. Inriktningen är alltså att tjänstebilsinnehavaren själv betalar allt drivmedel och därmed får ett incitament att köra mindre privat.
I underlaget för beräkning av värdet av bilförmånen ingår det för året fastställda prisbasbeloppet, statslåneräntan vid utgången av november månad andra året före taxeringsåret, bilmodellens nybilspris (fastställs av Skatteverket) och anskaffningskostnaden för eventuell extrautrustning (dvs. sådan utrustning som inte ingår i nybilspriset).
Som extrautrustning räknas alla tillval av utrustning som har samband med bilens funktion eller den åkandes komfort eller förströelse. Detta gäller även utrustning som tillkommit på arbetsgivarens initiativ. Anordningar som betingas av sjukdom eller handikapp hos förmånstagare bör dock inte påverka förmånsvärdet (prop. 1986/87:46 s. 16). Av Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2008:26) framgår att det vid förmånsvärderingen bör sakna betydelse för vilket ändamål utrustningen anskaffats, t.ex. för bilens körsäkerhet eller för förarens eller passagerares bekvämlighet. Alkolås är enligt Skatteverkets rekommendationer ett exempel på en sådan extrautrustning. Andra exempel är antisladd- och antispinnsystem, extraljus, luftkonditionering, sollucka, eljusterbara säten, elektriska fönsterhissar, airbag, sidokrockskydd, vinterdäck, larmanordning och bilbarnstol. En proposition om att alkolås inte ska räknas som sådan extrautrustning som höjer förmånsvärdet har nyligen överlämnats till riksdagen och kommer att behandlas av utskottet senare under våren.
Särskilda regler gäller vid värdering av bilförmån om förmånen avser en bil som är utrustad med teknik för drift helt eller delvis med elektricitet eller med andra mer miljöanpassade drivmedel än bensin och dieselolja. Om sådan bils nybilspris är högre än nybilspriset för närmast jämförbara bil utan sådan teknik, ska förmånsvärdet sättas ned till en nivå som motsvarar förmånsvärdet för den jämförbara bilen. Jämförelse bör i första hand göras med bilar av samma märke och bilmodell. Om bilen är utrustad med teknik för drift med elektricitet eller naturgas och biogas justeras värdet till en nivå som motsvarar 60 % av förmånsvärdet för den jämförbara bilen, dock med högst 16 000 kr för helt år. Reglerna infördes bl.a. för att underlätta introduktionen av miljöbilar på bilmarknaden och på så sätt skapa bättre förutsättningar för att miljöprestandan hos beståndet av förmånsbilar skulle öka (prop. 1999/2000:6, bet. 1999/2000:SkU7). Därefter har en tidsbegränsad möjlighet till ytterligare nedsättning av förmånsvärdet införts för vissa typer av miljöanpassade förmånsbilar. Denna möjlighet har successivt förlängts och gäller t.o.m. den 31 december 2011 (prop. 2005/06:1, bet. 2005/06:FiU1).
Regeringen har enligt budgetpropositionen för 2011 för avsikt att återkomma till riksdagen med förslag om att förlänga den tidsbegränsade nedsättningen för de bilar som är utrustade med den senaste och bästa tekniken för drift med elektricitet eller annan gas än gasol.
Förmån av fritt drivmedel
Förmånen beräknas och redovisas separat från bilförmånsvärdet. Om det i bilförmånen ingår förmån av fritt drivmedel ska denna förmån beräknas till marknadsvärdet multiplicerat med 1,2 av den mängd drivmedel som kan antas ha förbrukats för förmånsbilens totala körsträcka under den tid den anställde varit skattskyldig för bilförmånen. Om den anställde gör sannolikt att den mängd drivmedel som hon eller han har förbrukat vid privat körning är lägre, ska marknadsvärdet för drivmedlet sättas ned i motsvarande mån. Det är den anställde som har bevisbördan för att värdet är något annat än marknadsvärdet. Det torde krävas att det finns någon form av underlag som ger stöd för att tjänstekörningen har gjorts i viss omfattning för att en anställd ska kunna göra sannolikt att värdet är något annat (prop. 1996/97:19 s. 90).
Vid beräkning av arbetsgivaravgifter ska drivmedelsförmånen värderas till marknadsvärdet, dvs. utan uppräkning med 1,2.
Om en anställd fått förmån av fritt drivmedel som inte avser förmånsbil ska denna förmån värderas till marknadsvärdet, dvs. utan uppräkning med 1,2.
Cyklar
Huvudregeln är att alla förmåner som tagits emot på grund av tjänst är skattepliktiga, om det inte särskilt reglerats att förmånen är skattefri. Förmånen värderas normalt till marknadsvärdet. I vissa fall görs värderingen schablonmässigt. Fri cykel är en sådan förmån som ska tas upp till marknadsvärde.
Motionerna
I motion Sk271 yrkande 2 av Jan R Andersson och Jörgen Andersson (M) begärs en översyn av systemet med förmånsbeskattning av tjänstefordon. Enligt motionärerna har den invecklade och ologiska taxeringen lett till att kvitton ofta friseras för att passa skattemyndigheten i stället för fordonet och dess förare. Även i motion Sk442 av Finn Bengtsson och Jan R Andersson (M) föreslås en översyn av reglerna om beskattning av bilförmån. I stället för att som i dag göra listor för alla tänkbara fordon och deras uppskattade förmånsvärde bör man utgå från fordonets anskaffningspris när värdet av bilförmånen ska beräknas.
I motion Sk321 yrkande 1 av Caroline Szyber (KD) begärs en översyn av möjligheten att från förmånsbeskattning undanta cyklar som en arbetsgivare tillhandhåller. Syftet är att stimulera mer miljövänligt resande mellan bostaden och arbetsplatsen.
I motion N398 yrkande 6 av Stina Bergström m.fl. (MP) begärs att regeringen återkommer till riksdagen med förslag om hur man kan skapa stabila förutsättningar för en fortsatt god utveckling på marknaden för biogasbilar. Som exempel anförs att förmånsvärdet för sådana bilar även fortsättningsvis bör bestämmas till ett lägre belopp än som gäller för motsvarande bil som drivs med bensin eller dieselolja.
Utskottets ställningstagande
Det grundläggande syftet med reglerna om beskattning av bilförmån och andra förmåner är bl.a. att upprätta neutraliteten gentemot andra ersättningsformer så att uppkomsten av skattemotiverade förmåner undviks. Den nuvarande förhållandevis starka schabloniseringen vid värdering av bilförmån tillkom 1987. Reglerna utsattes så småningom för kritik, bl.a. på den grunden att schabloniseringen skapade en alltför kraftig stimulans till privat körning. Tio år senare delades därför beskattningen upp i en förmån av privat nyttjande av bil och en förmån av fritt drivmedel. Utskottet vill inte tillstyrka en övergång till anskaffningsvärdet som grund för värdering av bilförmån. Inte heller är utskottet berett att ställa sig bakom motionsförslag om att förmånsbeskattningsreglerna ska bli föremål för en översyn.
När det gäller förmånsbeskattningens miljöstyrande effekter framgår av den ovan lämnade redogörelsen att de regler som gäller vid värdering av bilförmån är anpassade för att underlätta introduktionen av miljöbilar och att det införts en tidsbegränsad möjlighet till ytterligare nedsättning av förmånsvärdet för vissa typer av miljöanpassade förmånsbilar som löper t.o.m. inkomståret 2011. Utskottet, som anser att nedsättningen av förmånsvärdet för vissa miljöanpassade bilar är viktig för att driva fram den senaste och bästa tekniken vad gäller miljöfordon, ser positivt på att regeringen avser att återkomma till riksdagen under 2011 med förslag om att förlänga den tidsbegränsade nedsättningen för bilar som är utrustade med teknik för drift med bl.a. biogas och elektricitet.
Det ska också nämnas att det system för fordonsskatt som gäller sedan oktober 2006 stimulerar till att välja bränsleeffektiva fordon och att skatten är konstruerad på så sätt att det koldioxidbaserade systemet med tiden kommer att omfatta en allt större andel av personbilsparken. Vidare har personbilar som uppfyller särskilda avgaskrav m.m. nyligen befriats från fordonsskatt under de första fem åren från det att bilen tagits i bruk.
Utskottet vill inte tillstyrka att det införs en möjlighet för arbetsgivare att erbjuda anställda cyklar som en skattefri löneförmån. Som utskottet vid upprepade tillfällen anfört leder sådana undantag till gränsdragnings- och kontrollproblem och kan även kritiseras från fördelningspolitisk synpunkt eftersom det är en levnadskostnad som skattesubventioneras. Möjligheten att få en cykel etc. på sådana förmånliga villkor skulle dessutom bara gälla för dem som har en arbetsgivare.
Med det sagda avstyrker utskottet samtliga motioner som behandlas i detta avsnitt.
Personalvårdsförmåner m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motioner om olika former av utvidgning av det skattefria området för personalvårdsförmåner.
Gällande bestämmelser
Personalvårdsförmåner, allmänt
Huvudregeln är att alla förmåner som tagits emot på grund av tjänst är skattepliktiga, om det inte särskilt reglerats att förmånen är skattefri. Förmånen värderas normalt till marknadsvärdet. I vissa fall görs värderingen schablonmässigt.
Personalvårdsförmåner ska inte tas upp som intäkt. Med personalvårdsförmåner avses enligt 11 kap. 11–12 §§ IL förmåner av mindre värde som riktar sig till hela personalen och som inte är en direkt ersättning för utfört arbete utan består av enklare åtgärder för att skapa trivsel i arbetet eller liknande eller lämnas på grund av sedvänja inom det yrke eller den verksamhet som det är fråga om. Som skattefria personalvårdsförmåner räknas kaffe, förfriskningar och annan enklare förtäring i samband med arbetet som inte kan anses som måltid samt möjlighet till enklare slag av motion och annan friskvård.
Utgifter för personalkostnader är avdragsgilla för arbetsgivare. Detta gäller oavsett om kostnaderna avser en skattepliktig förmån eller inte för den anställde. Om en förmån blir skattepliktig för mottagaren räknas den som lön, vilket innebär att arbetsgivaren ska ombesörja skatteavdrag och betala in arbetsgivaravgifter på beloppet.
Enklare slag av motion och annan friskvård
Exempel på skattefri motion är gymnastik, styrketräning, spinning, bowling, racketsporter som bordtennis, tennis, badminton eller squash, lagsporter som volleyboll, fotboll, handboll och bandy. Sporter som kräver dyrare redskap eller kringutrustning som golf, segling, ridning och utförsåkning räknas enligt Skatteverkets rekommendationer inte hit. Förmåner som avser dessa sporter blir således skattepliktiga om arbetsgivaren bekostar utövande eller utrustning.
Även sådana friskvårdsaktiviteter som t.ex. taiji, qigong, kostrådgivning och information om stresshantering kan vara skattefria. Arbetsgivaren har även möjlighet att erbjuda sina anställda massage som skattefri förmån.
Det finns ingen fastställd beloppsgräns för hur mycket en skattefri motions- eller friskvårdsförmån högst får kosta. Enligt en dom från Regeringsrätten den 12 juli 2001 (mål nr 5762-1998) kan ett årskort till en gymanläggning vara en sådan skattefri personalvårdsförmån av mindre värde som är undantagen från skatteplikt. Ett årskort till gängse pris på orten är normalt skattefritt.
Genom en lagändring hösten 2003 (prop. 2002/03:123, bet. 2003/04:SkU3) förenklades reglerna genom ett slopande av villkoren att motionen eller friskvården ska utövas inom särskilda anläggningar eller enligt abonnemang som tecknats av arbetsgivaren och betalas direkt av denna till anläggningens innehavare. Av förenklingsskäl slopades även kraven på att förmånen ska vara av kollektiv natur eller i ringa omfattning utövas av den anställde. Efter lagändringen blir det avgörande för skattefriheten i huvudsak att motionen eller friskvården riktar sig till hela personalen, är av mindre värde och av enklare slag samt att förmånen inte får bytas ut mot kontant ersättning.
Arbetskläder
Förmån av uniform och andra arbetskläder är skattefri för mottagaren (11 kap. 9 § IL). Med arbetskläder avses, förutom skydds- och överdragskläder, kläder som är särskilt avpassade för arbetet och inte lämpligen kan användas privat.
Motionerna
I motionerna Sk226 av Lotta Finstorp och Walburga Habsburg Douglas (M) och Sk375 av Helena Bouveng föreslås att ridsporten jämställs med andra skattebefriade former av friskvård och motion. I motion Sk376 yrkar Helena Bouveng att även golf ska inrymmas inom det skattefria området. Att ridsport och golf ska räknas som en skattefri personalvårdsförmån när den bekostas av en arbetsgivare framförs också i motionerna Sk330 av Andreas Carlson och Lars Axel Nordell (KD), Sk420 av Bengt-Anders Johansson (M) och MJ278 yrkande 6 av Cecilia Widegren (M).
I motion Sk252 av Anders Sellström (KD) föreslås att utförsåkning på skidor ska betraktas som en skattefri förmån på samma sätt som de redan i dag skattebefriade motionsformerna. Anders Hansson och Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) föreslår i motion Sk308 att samtliga sporter som innehåller fysisk aktivitet och som främjar fysisk och psykisk hälsa bör omfattas av samma skattesubvention. Som exempel nämns golf, ridning, segling och skidåkning.
I motion Sk397 av Krister Hammarbergh (M) föreslås att en beloppsgräns införs för hur mycket en skattefri motions- eller friskvårdsförmån högst får kosta, och den anställde bör själv inom denna ram få välja vilken typ av motionsform han eller hon vill ägna sig åt.
I motion A407 yrkande 13 av Ulf Holm m.fl. (MP) föreslås att frågan om kulturaktiviteter kan betraktas som en skattefri friskvårdsförmån utreds. Kultur är ett spännande inslag i friskvårdsinsatserna som behöver utvecklas och spridas, menar motionärerna. I motion So435 yrkande 2 av Yvonne Andersson och Annika Eclund (KD) föreslås ett system med kulturcheckar som skattefri löneförmån från arbetsgivare till löntagare. Motionärerna anser att kulturella upplevelser och aktiviteter bör jämställas med motion och annan friskvård.
I motion Sk321 yrkande 2 av Caroline Szyber (KD) begärs en översyn av reglerna för friskvårdsförmåner. Motionärerna anser det ologiskt att skattebefrielse kan ges till besök i svettiga spinningsalar men inte för cykling i det fria. Motionärerna bakom motion T502 av Maria Wetterstrand m.fl. (MP) anser att en arbetsgivare bör ges möjlighet att skattefritt subventionera den anställdes cykling till och från jobbet inom ramen för skattefri friskvård (yrkande 6). I motion T504 yrkande 25 av Stina Bergström m.fl. (MP) föreslås att en arbetsgivare får möjlighet att subventionera inköp av en cykel på samma sätt som inköp av ett gymkort.
Ann-Christin Ahlberg (S) tar i motion Sk215 upp frågan om förmånsbeskattning av arbetskläder. Motionären anser att dagens regler är föråldrade och till största delen handlar om undantag för skyddskläder för män. I syfte att uppnå en mer könsneutral lagstiftning bör reglerna i fråga om avdrag för arbetskläder ses över.
Utskottets ställningstagande
Avgörande för om motion eller annan form av friskvård ska vara skattefri är att förmånen riktar sig till hela personalen, att den är av mindre värde och att den inte får bytas ut mot kontant ersättning. När det gäller motionsutövning har gränsen för skattefrihet bestämts till att det ska vara fråga om enklare motionsidrott som kan utövas av i stort sett var och en. Utskottet ser ingen anledning att ändra på gällande principer på detta område. Vid behandlingen av motionsyrkanden om de skatteregler som gäller för anställdas motions- och friskvårdsförmåner har utskottet tidigare ifrågasatt om det inte var dags att slopa kravet på att det ska vara fråga om aktiviteter av s.k. enklare slag och i stället införa en beloppsgräns för hur mycket en skattefri motions- eller friskvårdsförmån får kosta. Därmed, menade utskottet, skulle också fler motionsaktiviteter än i dag kunna rymmas inom det skattefria området och vara enklare att handlägga. Utskottet betonade att en sådan omläggning skulle vara offentligfinansiellt neutral (bet. 2008/09:SkU25). Utskottet har därefter frångått tanken på att införa en beloppsgräns eftersom en sådan ordning skulle kunna leda till en ökad administrativ börda för arbetsgivarna samt, med all sannolikhet, bli kostnadsdrivande för både det allmänna och företagen (bet. 2009/10:SkU26). Utskottet står fast vid detta ställningstagande och vill samtidigt erinra om vikten av att inkomstbeskattningen av löner och förmåner hålls likformig och neutral och att avdrag för kostnader som inte har med inkomsternas förvärvande att göra i möjligaste mån undviks. Detta bör vara vägledande även när det gäller olika personalvårdsförmåner. Mot denna bakgrund anser utskottet att riksdagen inte bör ta något initiativ till ändrade regler eller principer på detta område. Frågan om vilka sporter eller friskvårdsaktiviteter som uppfyller de krav för skattefrihet som riksdagen tidigare ställt sig bakom (prop. 2002/03:123, bet. 2003/04:SkU3) är ytterst en fråga för Skatteverket och de allmänna förvaltningsdomstolarna att bedöma.
Fria arbetskläder är i stor utsträckning skattefria. Utskottet finner det inte nödvändigt att föreslå någon ändring av nuvarande regler. Det är heller inte aktuellt att utvidga området för skattefria personalförmåner till att avse skor, kläder eller till att omfatta cyklar som föreslås i några motioner.
Det sagda innebär att utskottet avstyrker samtliga under detta avsnitt behandlade motioner.
Hälsofrämjande åtgärder
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om en mer allmän avdragsrätt för friskvård och andra hälsofrämjande åtgärder.
Gällande rätt
Med hälso- och sjukvård avses i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), förkortad HSL, åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Begreppet hälso- och sjukvård är enligt förarbetena till HSL begränsat till att omfatta sådana vårdbehov som bedöms kräva insatser av medicinskt utbildad personal eller sådan personal i samarbete med annan personal. Exempel på verksamhet som inte kan anses som hälso- och sjukvård är bl.a. alternativmedicinska metoder, enskilt verksamma terapeuter, optiker utan legitimation, dietister, fotvårdsspecialister och annan liknande personal (prop. 1995/96:176 s. 62–63).
I skattesammanhang skiljer man mellan offentligt och icke-offentligt finansierad hälso- och sjukvård.
Reglerna innebär att anställda i allmänhet ska beskattas för ersättningar från arbetsgivaren för patientavgifter som tagits ut inom den offentligt finansierade hälso- och sjukvården. Arbetsgivaren har rätt till avdrag för kostnaderna. En anställds förmån av fri hälso- och sjukvård som inte är offentligt finansierad är skattefri (11 kap. 18 § IL). Arbetsgivaren får i normalfallet inte avdrag för kostnaderna. Den icke offentligt finansierade vården är av begränsad omfattning eftersom flertalet privatpraktiserande läkare och sjukgymnaster omfattas av det offentliga finansieringssystemet.
Förmån av fri företagshälsovård är skattefri för den anställde, och arbetsgivarens kostnader för företagshälsovården är avdragsgilla.
Andra slag av förmåner som är skattefria för anställda är t.ex. förebyggande behandling eller rehabilitering.
Någon allmän avdragsrätt för olika former av levnadskostnader, t.ex. för hälso- och sjukvård, friskvård, motion, finns inte.
Motionerna
I motion Sk241 yrkandena 1 och 2 av Anne Marie Brodén (M) begärs att regeringen ser över möjligheten att skattesubventionera vissa hälsofrämjande åtgärder som inte täcks av det gängse offentligfinansierade sjukvårdssystemet. Yvonne Andersson (KD) begär i motion Sk332 att regeringen prövar förutsättningarna för att införa skatteavdrag för kostnader för hälsoförebyggande behandlingar som utförs av utbildade terapeuter.
I motion Sk281 av Cecilia Widegren (M) förordas att ett individuellt friskvårdsavdrag om 2 000 kr per person och år införs. Det är enligt motionären angeläget att utveckla och sprida friskvårdsarbetet till att omfatta även dem som inte har en arbetsgivare, t.ex. studenter, pensionärer och personer som uppbär sjuk- och aktivitetsersättning. I motion Sk312 av Nina Lundström (FP) föreslås att regeringen utreder frågan om att införa en generell avdragsrätt för personlig friskvård som inte finansieras av en arbetsgivare.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har vid ett flertal tillfällen, senast våren 2010, avstyrkt motioner med liknande innehåll som de nu aktuella. Utskottet uttalade att en grundläggande princip i skattesystemet är att avdrag inte medges för olika former av privata levnadskostnader, och att motionärernas förslag om en mer allmän avdragsrätt för kostnader för friskvård och andra hälsofrämjande åtgärder skulle innebära ett avsteg från denna princip. Utskottet vidhåller detta ställningstagande och avstyrker även de nu aktuella motionsyrkandena.
Reseavdrag
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om en utvidgning av avdragsrätten för resor med egen bil till andra områden än arbetsresor och tjänsteresor. Även motionsyrkanden om differentierade reseavdrag för boende i glesbygd liksom yrkanden om att se över möjligheten att utforma ett färdmedelsneutralt reseavdrag avslås. Riksdagen avslår också förslag om förändringar av reseavdragets eller gränsbeloppets nivå samt en motion som rör beskattningen av reseersättningar till idrottsdomare.
Jämför reservation 7 (MP, V).
Bakgrund
Avdrag för skäliga utgifter för resor mellan bostaden och arbetsplatsen (arbetsresor) ska göras, om arbetsplatsen ligger på ett sådant avstånd från den skattskyldiges bostad att han eller hon behöver använda något transportmedel.
För resor mellan bostaden och arbetsplatsen får avdrag göras endast med den del av kostnaden som överstiger 9 000 kr. Avdrag medges för kostnaden för det billigaste färdsättet och vanligtvis för en resa till och en resa från arbetsplatsen per arbetsdag.
Under vissa förutsättningar kan avdrag göras för kostnader för arbetsresor med egen bil till den del kostnaderna överstiger 9 000 kr. I sådant fall får för närvarande avdrag göras med 18 kr och 50 öre per mil. Samma schablonmässigt beräknade belopp gäller vid avdrag för kostnader för resor med egen bil i tjänsten eller i näringsverksamhet. Beloppet avser att täcka de milbundna kostnaderna.
I de fall en förmånsbil (egen eller lånad) har använts för resor i tjänsten eller för resor mellan bostaden och arbetsplatsen kan avdrag medges med 6 kr och 50 öre per mil för kostnaden för dieselolja och med 9 kr och 50 öre per mil för kostnaden för andra drivmedel (bensin och biobaserade bränslen).
Avdrag för kostnad för resa mellan bostad och arbetsplats inkluderar inte en eventuell omväg eller tidsförlust när barn hämtas eller lämnas på vägen. En sådan kostnad anses utgöra en ej avdragsgill levnadskostnad. Inte heller medges avdrag för att det blir dyrare att resa till och från ett sommarställe.
Har cykel använts för resor mellan bostaden och arbetsplatsen, eller del av sträckan, kan avdrag medges med 250 kr per år. I likhet med vad som gäller för resor med andra färdmedel medges avdrag endast om den sammanlagda kostnaden för resorna överstiger 9 000 kr (Skatteverkets allmänna råd och meddelanden, SKV A 2009:1, SKV M 2009:01).
En idrottsdomare anses normalt ha sitt tjänsteställe på respektive plats för den match eller tävling han eller hon dömer. Idrottsdomare som är anlitade av idrottsförbund på riks- eller distriktsnivå för att döma i matcher eller tävlingar får normalt anses ha sitt tjänsteställe i bostaden och inte på de platser där idrottstävlingarna äger rum. Detta gäller även om den lokala arrangören betalar ut en mindre del av ersättningen till domaren, t.ex. reseersättning.
Om en resa inte bedöms som en tjänsteresa och domaren blir beskattad för reseersättningar, traktamenten etc. finns det normalt sett möjlighet att få avdrag för resekostnader enligt reglerna om avdrag för resor till och från arbetet.
Motionerna
I motion Sk243 av Ann-Britt Åsebol (M) föreslås att de som bor i glesbygd bör kompenseras för de större kostnader de har när de ska ta sig till och från arbetet. Regeringen bör utreda frågan och återkomma till riksdagen. Även i motion Sk417 av Sten Bergheden (M) begärs en översyn av reseavdragen för boende på landsbygden. Motionären anför att för många som bor på landsbygden är resor med bil nödvändiga för att ta sig till arbetsplatsen, göra inköp av mat etc. samt för att delta i föreningsliv och skjutsa barn till olika aktiviteter. Anders Åkesson (C) förordar i motion Sk285 ett differentierat reseavdrag för den som bor i glesbygd. Regeringen bör enligt motionären överväga en lösning som går ut på att nivån på reseavdraget bestäms utifrån taxeringsvärdet för ett småhus på den ort där arbetsresan startar. Tanken är att de som bor på orter med låga taxeringsvärden ska kunna få högre avdrag för sina resekostnader.
Hans Backman och Maria Lundqvist-Brömster (FP) föreslår i motion Sk233 att frågan om att räkna in transporter till och från barntillsyn i sträckan för reseavdrag utreds. Vidare anser motionärerna att reseavdraget bör räknas upp när bensinpriset stiger.
Jörgen Andersson (M) yrkar i motion Sk265 att den som använder en förmånsbil för resor till och från arbetet ska medges avdrag med samma belopp som den som kör en egen bil.
I motion Sk358 av Louise Malmström och Matilda Ernkrans (S) föreslås ett nytt skatteavdrag för kollektivtrafikresenärer. Avdrag bör få göras med den del av kostnaden som överstiger 3 000 eller 4 000 kr. Dagens beloppsgräns är alldeles för hög, anser motionärerna.
I motion T502 yrkande 20 av Maria Wetterstrand m.fl. (MP) och T504 yrkande 23 av Stina Bergström m.fl. (MP) anförs att dagens system för avdrag för resor till och från arbete i första hand stöder bilister. Motionärerna vill ändra på detta förhållande genom att införa ett avståndsbaserat reseavdrag där valet av färdmedel inte spelar någon roll. I motion A407 yrkande 12 av Ulf Holm m.fl. (MP) begärs att frågan om avdragsrätt för cykelresor till och från jobbet utreds.
I motion Sk208 yrkar Hans Backman (FP) att bostaden ska betraktas som tjänsteställe för idrottsdomare och andra idrottsfunktionärer. En sådan ändring skulle innebära att de är på tjänsteresa när de tar uppdrag utanför bostadsorten, och möjligheten till avdrag skulle avsevärt förbättras.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening bör skattereglerna så långt som möjligt utformas generellt för hela landet och i första hand bör andra medel än skattereglerna användas för att åstadkomma regional utjämning. Utskottet avvisar därför motioner om att reseavdraget ska differentieras med hänsyn till var i landet man är bosatt. Utskottet är heller inte berett att tillstyrka förändringar av reseavdragets eller gränsbeloppets nivå.
Utskottet har vid flera tidigare tillfällen avstyrkt yrkanden om ett avståndsbaserat färdmedelsneutralt reseavdrag och finner inte skäl att nu ställa sig bakom ett tillkännagivande om en översyn av frågan. Eftersom det finns en möjlighet att få avdrag för resor med cykel till och från arbetet, finns det enligt utskottets mening ingen anledning att tillmötesgå motionsförslag om att utreda en sådan avdragsmöjlighet. När det gäller förslagen om att räkna in tiden för att lämna barn på daghem, förskola och liknande eller att dra av kostnaden för sådana resor har utskottet vid upprepade tillfällen uttalat att det finns skäl att hålla gränsdragningen kring avdragsrätten för resor till och från arbetet så enkel och lättillämpad som möjligt. Utskottet ansåg att de bedömningar som Skatteverket måste göra vid beräkningen av tidsvinsten skulle kompliceras om hänsyn också skulle tas till resan för att lämna och hämta barn inom barnomsorgen. Vidare åberopades fördelningspolitiska skäl mot åtgärder som innebär att endast vissa barnfamiljer erbjuds en avdragsrätt för en del av sina levnadskostnader. Utskottet finner inte skäl att ompröva detta ställningstagande.
Utskottet är heller inte berett att medverka till ändrade regler när det gäller tjänsteställe och möjlighet till bl.a. reseavdrag för idrottsdomare.
Med det anförda avstryker utskottet samtliga nu behandlade motioner.
Kostnadsersättningar från kommunen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om särskilda undantagsregler när det gäller möjligheten till avdrag för s.k. övriga utgifter.
Jämför särskilt yttrande 1 (S, MP, V).
Bakgrund
Enligt 12 kap. 1 § IL ska utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster dras av som kostnad. I 12 kap. 2 § anges beloppsgränser för avdrag för resor och avdrag för övriga utgifter i tjänst.
För tid före den 1 januari 2007 innebar avdragsbegränsningen för s.k. övriga utgifter i inkomstslaget tjänst att avdrag kunde göras för den del av kostnaderna som översteg 1 000 kr. Hösten 2006 föreslog regeringen att beloppsgränsen skulle höjas till 5 000 kr, vilket också blev riksdagens beslut (prop. 2006/07:1, bet. 2006/07:FiU1, yttr. 2006/07:SkU1y s. 24–26). Skälet till höjningen av beloppsgränsen var att underlätta Skatteverkets administration och kontroll av avdragen. (Skatteverket hade konstaterat att omfattningen av felaktiga avdrag under posten Övriga utgifter var stor och att en stor del av avdragen avsåg förhållandevis små belopp. Felaktigheterna berodde i många fall på okunskap om reglerna hos de skattskyldiga.)
En särlösning föreslogs för dagbarnvårdare som innebar att kommunala kostnadsersättningar som betalas ut till dagbarnvårdare blev skattefria och att avdragsrätten för kostnader som täcks av ersättningen togs bort. Även denna regeländring trädde i kraft den 1 januari 2007.
Motionerna
I motion Sk222 av Jan Ertsborn (FP) föreslås att omkostnadsersättningar från det offentliga till personer som på frivillig basis åtar sig uppdrag som god man, övervakare, kontaktperson, stödfamilj för ungdomar etc. görs skattefria för mottagarna. Marie Nordén och Gunnar Sandberg (S) anför i motion Sk394 att höjningen av beloppsgränsen för avdrag allvarligt har försämrat förutsättningarna för rekrytering av frivilligarbetare i kommunerna. För att förbättra villkoren för bl.a. kontaktpersoner, stödfamiljer och gode män bör beloppsgränsen för avdrag för s.k. övriga utgifter snarast återställas till 1 000 kr.
Utskottets ställningstagande
Bakgrunden till höjningen av beloppsgränsen för avdrag för övriga utgifter var att underlätta Skatteverkets administration och kontroll av avdragen. Begränsningen av avdragsrätten bidrar även till finansieringen av jobbskatteavdraget som inneburit en stor skattelättnad för de breda yrkesgrupperna. Utskottet hade inte någon invändning mot förslaget att höja beloppsgränserna för avdrag för resor och övriga utgifter när det behandlades av riksdagen hösten 2006. Beloppsgränsen för övriga avdrag är generell och gäller i princip för alla som har kostnader i sitt arbete.
I likhet med motionärerna anser utskottet att personer som åtar sig uppdrag på frivillig basis som kontaktperson, stödfamilj, övervakare, god man etc. utför ett viktigt och värdefullt arbete som bör stödjas av samhället. Utskottet är dock inte berett att föreslå särskilda undantagsregler när det gäller möjligheten till avdrag för övriga utgifter. Att skapa speciella undantagsregler för vissa grupper på skatteområdet leder till krav på att andra grupper också ska särbehandlas. Det leder i längden till ett alltför komplicerat skattesystem. Motionerna avstyrks därför.
Gåvor och bidrag till ideella ändamål
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om avdrag för gåvor till olika ideella ändamål med hänvisning till pågående beredningsarbete i Regeringskansliet.
Motionerna
I motion Sk342 av Mikael Oscarsson m.fl. (KD) begärs ett tillkännagivande om att regeringen i kommande budgetarbete ska prioritera frågan om att införa skatteavdrag för gåvor till ideella ändamål. Ulrika Karlsson i Uppsala (M) efterlyser i motion Sk370 en möjlighet för privatpersoner och företag att göra avdrag för donationer till den högre utbildningen och forskningen. I motion Sk371 av samma motionär föreslås att avdragsförbudet för gåvor till ideella organisationer slopas. I motion Sk408 av Staffan Anger (M) anförs att avdrag för donationer och gåvor till föreningar, stiftelser och institutioner medges i Danmark om mottagaren är godkänd av det danska skatteverket. Regeringen bör se över möjligheten till ett liknande regelverk för svenska donationer till forskning.
Utskottets ställningstagande
I dag finns inte någon avdragsrätt för gåvor från privatpersoner eller företag till olika ideella ändamål. Det är dock möjligt att skänka rätten till utdelning på aktier till välgörande ändamål utan skattekonsekvenser.
Vid behandlingen av liknande motioner förra våren uttalade utskottet att det är angeläget att förbättra möjligheterna för enskilda medborgare att stödja enskilda organisationer. Ett ökat givande skulle också stärka de frivilliga organisationerna och deras möjligheter att växa i omfattning samtidigt som verksamheten inte blir lika beroende av politiska beslut. Utskottet ser därför positivt på att regeringen i budgetpropositionen för 2011 aviserat att det under mandatperioden – om ekonomiskt utrymme finns – kommer att införas en avdragsrätt för gåvor till ideell hjälpverksamhet. Regeringen anser att skattereduktionen bör uppgå till 25 % av underlaget och högst 1 500 kr per person och år, vilket motsvarar ett totalt gåvobelopp på 6 000 kr. Skattereduktionen kommer även att omfatta gåvor till indirekt främjande av vetenskaplig forskning, t.ex. gåvor till en insamlingsstiftelse som stöder forskning. Frågan om skattereduktion för direkta gåvor kommer att beredas i samband med forskningspropositionen. Utskottet anser att resultatet av den fortsatta beredningen bör avvaktas och avstyrker därför motionärernas förslag om tillkännagivanden till regeringen.
Bär, svamp och kottar
Gällande rätt
Den 1 januari 2007 höjdes gränsen för skattefri inkomst av icke yrkesmässig plockning av bär, svamp och kottar från 5 000 kr till 12 500 kr per beskattningsår. Avdrag medges för den del av utgifterna som överstiger det skattefria beloppet.
Skattefriheten gäller inte för den som har anlitats av någon annan för att plocka bär.
Motion
Anders Sellström (KD) föreslår i motion Sk218 (yrkande 2) att det skattefria beloppet för bär- och svampplockning höjs till 30 000 kr.
Utskottets ställningstagande
Gränsen för skattefri inkomst av icke yrkesmässig plockning av bär och svamp är 12 500 kr per beskattningsår. Skattefriheten är ett undantag från den allmänna principen om en likformig och neutral beskattning av arbetsinkomster men motiveras av önskemålet att stimulera ett tillvaratagande av naturtillgångar. Utskottet anser att det finns anledning att vara restriktiv med undantag från beskattningen av arbetsinkomster och är därför inte berett att ställa sig bakom förslaget om en utvidgning av den nuvarande skattefriheten.
Skattereduktion för hushållstjänster och ROT-arbeten
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om olika ändringar i systemet med skattereduktion för s.k. HUS-avdrag.
Jämför reservationerna 8 (S) och 9 (V) samt särskilt yttrande 2 (MP).
Bakgrund
Hushållstjänster
Den 1 juli 2007 infördes en skattereduktion för fysiska personer som har haft utgifter för hushållsarbete (prop. 2006/07:94, bet. 2006/07:SkU15). Det hushållsarbete som omfattas av skattereduktionen kan avse städarbete, vård av kläder, matlagning, omsorg och tillsyn som en fysisk person behöver samt barnpassning inklusive hämtning och lämning av barn på förskola m.m. Även snöskottning och skötsel av tomt eller trädgård i form av häck- och gräsklippning, krattning och ogräsrensning kan omfattas. Skattereduktion ges med 50 % av arbetskostnaden, dock högst 50 000 kr per person och beskattningsår.
Den 1 januari 2008 kompletterades lagen med en möjlighet till skattereduktion även i de fall hushållsarbete erhållits som löneförmån (prop. 2007/08:13, bet. 2007/08:SkU7).
ROT-arbeten
Skattereduktionen för hushållsarbete omfattar sedan den 30 juni 2009 även reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad av vissa bostäder (s.k. ROT-arbete). Skattereduktionen gäller för ROT-arbeten som har utförts och betalats fr.o.m. den 8 december 2008 samt förmån av ROT-arbete som har tillhandahållits fr.o.m. detta datum (prop. 2008/09:178, bet. 2008/09:SkU32). Det huvudsakliga syftet var att motverka svartarbete inom byggsektorn och öka arbetsutbudet.
För att skattereduktion ska kunna medges ska ROT-arbetet avse ett småhus, en ägarlägenhet eller en bostadsrätt som ägs respektive innehas av den som ansöker om eller begär skattereduktion. Skattereduktionen ges bara för arbetskostnaden.
Det totala skattereduktionen för hushållsarbete och ROT-arbete är 50 000 kr per beskattningsår och person.
Motionerna
I följande motioner begärs ändringar av reglerna om skattereduktion för hushållstjänster och ROT-arbeten, det s.k. HUS-avdraget. Flertalet motioner går ut på att rätten till skattereduktion ska utvidgas på olika sätt. I en motion yrkas att rätten till avdrag för hushållstjänster ska avskaffas.
Carina Adolfsson Elgestam m.fl. (S) yrkar i motion Sk346 att möjligheten till skattereduktion för ROT-arbeten utvidgas till att även omfatta hyresrätter och flerfamiljshus. I motion Sk293 av Johan Löfstrand m.fl. (S) föreslås att ROT-avdrag ska kunna medges även för reparationsarbeten som utförs på kulturbyggnader och skollokaler. I motion Sk347 av Tomas Eneroth m.fl. (S) föreslås att även ideellt drivna och föreningsägda byggnader som Folkets Hus och bygdegårdar ska kunna få skattereduktion för reparationer och ombyggnader. I motion Sk344 av Gunilla Svantorp (S) förordas en ändring av reglerna för HUS-avdraget så att även vårdnadshavare till minderåriga barn som ärvt ett hus efter en bortgången förälder kan komma i fråga för skattereduktion för ROT-arbeten.
I motion Sk214 av Ann-Christin Ahlberg (S) föreslås ett tillkännagivande om att möjligheten till skattereduktion för hushållstjänster ska avskaffas.
Lars Beckman (M) föreslår i motion Sk220 att ROT- och RUT-avdragen utvidgas till att omfatta allt man behöver hjälp med i sin trädgård, villa och bostad. Därigenom skulle gränsdragningsproblemen bli färre och jobben fler, menar motionären. I motion Sk228 anser Hans Backman (FP) att skattereduktionen bör omfatta alla tillbyggnader och reparationer som utförs inom tomtgränsen. I motion Sk289 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) framförs liknande förslag. Jan R Andersson (M) föreslår i motion Sk272 att möjligheten till ROT-avdrag utvidgas till att även omfatta fönsterrenoveringar som utförs på annan plats än i den egna bostaden. I motion Sk378 av Karin Granbom Ellison (FP) begärs en utredning av möjligheten att införa separata tak för skattereduktion för ROT-arbeten och hushållsarbete.
I motionerna Sk206 av Lars Beckman (M), Sk225 av Lotta Finstorp och Margareta Cederfelt (M) och Sk365 av Eliza Roszkowska Öberg och Erik Bengtzboe (M) föreslås att även IT-tjänster ska ingå i uppräkningen av hushållstjänster för vilka skattereduktion kan medges. I motion Sk253 av Irene Oskarsson (KD) begärs en utredning av möjligheten att inkludera ytterligare tjänster, t.ex. flyttjänster, i det s.k. HUS-avdraget. Walburga Habsburg Douglas och Elisabeth Svantesson (M) yrkar i motion Sk257 att även sådana tvättjänster som inte utförs i beställarens hem ska kunna omfattas av HUS-avdraget. I motion Sk320 av Eliza Roszkowska Öberg (M) anförs att skattreduktion bör medges även för trädfällning och markarbeten m.m. på villatomter. I motion Sk400 av Tomas Tobé (M) föreslås att möjligheten till skattereduktion för hushållstjänster utvidgas till att även omfatta mark- och trädgårdsarbete. I motion Sk407 av Cecilia Widegren (M) anförs att tillsyn av sällskapsdjur bör betraktas som en avdragsgill hushållsnära tjänst.
Utskottets ställningstagande
En utgångspunkt för utformningen av skattereduktionen för hushållstjänster har varit att skattereduktionen ska ges för tjänster som hushållen utför själva eller köpt svart i större omfattning. Den reducerade skatten på hushållsarbete har ökat arbetsutbudet och gjort det lättare för den vita marknaden för hushållsarbete att konkurrera med den svarta marknaden. Grupper med en svag ställning på arbetsmarknaden kan få vita arbeten med allt vad det innebär i form av pensionsrätt, sjukpenning etc. Det handlar enligt utskottets mening om en långsiktig och strukturell åtgärd som är nödvändig om man, som utskottet, ser allvarligt på svartarbete och dess följder i form av otrygga jobb, brister i försäkringsskydd, obefintligt konsumentskydd etc. Utvidgningen av det permanenta HUS-avdraget till ROT-arbete och övergången till den s.k. fakturametoden har förstärkt effekten ytterligare.
Motioner om att skattereduktionen för hushållstjänster ska avskaffas har avstyrkts av utskottet vid upprepade tillfällen sedan reglerna infördes, senast i yttrande 2010/11:SkU1y till finansutskottet över skattefrågorna i budgetpropositionen. Utskottet har inte ändrat uppfattning i frågan utan anser att möjligheten till skattereduktion för utgifter för hushållstjänster – som visat sig ha stora fördelar för såväl samhället som för hushållen och seriösa företagare – ska finnas kvar.
Utskottet är heller inte berett att tillstyrka att ytterligare tjänster ska föras in i systemet med skattereduktion för hushållstjänster och ROT-arbeten. Det ska i sammanhanget understrykas att skattereduktionen är riktad till hushållen, och vad vissa motionärer efterfrågar är närmast olika typer av företagsstöd. Dessutom ska det tilläggas att ROT-avdraget omfattar arbete som avser reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad av ett småhus, en ägarlägenhet eller en lägenhet som upplåtits med bostadsrätt. Gemensamt för dessa arbeten är att de avser själva bostaden. Utskottet anser att avgränsningen är tydlig och är inte berett att ställa sig bakom motionsförslagen om att skattereduktion ska medges för alla tillbyggnader och reparationer som görs inom tomtgränsen.
När det gäller frågan om vem som kan få skattereduktion för ROT-arbete anser utskottet att rätten till avdrag bör vara begränsat till den som har underhållsansvaret, dvs. till ägaren av ett småhus eller ägarlägenhet respektive innehavaren av en bostadsrätt. Någon utvidgning av kretsen avdragsberättigade är således inte aktuell.
Det sagda innebär att utskottet avstyrker samtliga under detta avsnitt behandlade motioner.
Fackföreningsavgift och a-kasseavgift
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om att skattereduktionerna för avgift till a-kassa och fackförening ska återinföras.
Jämför reservation 10 (S, V).
Bakgrund
Skattereduktionen för fackföreningsavgift och skattereduktionen för avgift till arbetslöshetskassa infördes den 1 januari 2002. Skattereduktionen för fackföreningsavgift uppgick till 25 % av medlemsavgiften. Avgiften skulle under kalenderåret före taxeringsåret ha uppgått till minst 400 kr för att skattreduktion skulle ges. Skattereduktionen för avgift till arbetslöshetskassa uppgick till 40 % av den avgift som betalats under året. De båda skattereduktionerna omfattade även medlemsavgifter till motsvarande utländska organisationer under förutsättning att vissa villkor var uppfyllda. Skattereduktionerna för fackföreningsavgift och avgift till arbetslöshetskassa avskaffades fr.o.m. den 1 januari 2007. Slopandet var en del i finansieringen av jobbskatteavdraget.
Motionerna
I motion Sk315 av Jörgen Hellman (S) yrkas att möjligheten till skattereduktion för avgift till a-kassan ska återinföras. I motion Sk422 av Ann-Christin Ahlberg (S) anförs att nuvarande ordning är märklig och orättvis, eftersom företagare har rätt att dra av sina avgifter till arbetsgivarföreningar medan löntagarnas rätt till avdrag för motsvarande kostnader har dragits in. Återinför skattereduktionen eller medge avdrag vid deklarationen för medlemsavgiften till a-kassan, föreslår motionären. I motion Sk359 av Ingemar Nilsson och Susanne Eberstein (S) anförs att avdrag bör medges för medlemsavgift i fackförening på samma sätt som det befintliga avdraget för medlemskap i en arbetsgivarorganisation. Balans och proportionalitet talar för detta. Josefin Brink m.fl. (V) föreslår i motion Sk262 att skattereduktionen för medlemsavgift i facklig organisation återinförs. Det måste finnas en skattemässig neutralitet mellan avgifter till arbetsgivar- och löntagarorganisationer.
Utskottets ställningstagande
Skattereduktionen för fackföreningsavgift och avgift till arbetslöshetskassa slopades som en del i finansieringen av jobbskatteavdraget och har således finansierat en kraftig sänkning av inkomstskatten för framför allt låg- och medelinkomsttagare.
När det gäller arbetslöshetsförsäkringens utformning anförde regeringen i budgetpropositionen för 2009 att det finns skäl att eftersträva att alla som arbetar och uppfyller villkoren för försäkringen omfattas av en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring med rätt till inkomstrelaterad ersättning i händelse av arbetslöshet. Formerna för hur detta på sikt ska kunna åstadkommas kommer att prövas inom ramen för en parlamentarisk socialförsäkringsutredning som regeringen nu tillsatt (dir. 2010:48). Kommitténs arbete ska slutredovisas senast den 15 maj 2013.
Vidare har åtgärder vidtagits för att göra det billigare och enklare att gå med i en a-kassa (bet. 2008/09:FiU1, 2008/09:AU1y). Arbetslöshetsavgiften har sänkts med 50 kr per månad fr.o.m. den 1 juli 2009. Kravet på viss arbetad tid har tagits bort. Det betyder att den som är föräldraledig, sjuk eller arbetslös kan bli medlem i en a-kassa.
Mot denna bakgrund ansåg utskottet när liknande motioner behandlades förra året att det inte fanns skäl att återinföra de tidigare skattereduktionerna för fackföreningsavgift och avgift till arbetslöshetskassa. Utskottet står fast vid detta ställningstagande och föreslår därför att riksdagen avslår även de motioner som nu är aktuella.
Idrottsutövare
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionerna om ändringar i reglerna om s.k. artistskatt. Även motioner om skattelättnader för idrottsföreningar avslås med hänsyn till att frågorna redan är uppmärksammade i Regeringskansliet.
Jämför reservation 11 (SD).
Begränsat skattskyldiga
En idrottsman eller artist som skatterättsligt anses vara bosatt utomlands och vistas i Sverige en kortare tid än sex månader är begränsat skattskyldig för kontant ersättning eller annat vederlag för idrottslig eller artistisk verksamhet bedriven här i landet. På skattepliktiga inkomster (kontant betalning eller annan ersättning) betalas särskild inkomstskatt enligt lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., förkortad A-SINK. Skatten är en statlig definitiv källskatt och skattesatsen uppgår till 15 %. Att skatten är en definitiv källskatt innebär att skatten tas ut på bruttoinkomsten och att möjlighet till kostnadsavdrag saknas. Utbetalaren av inkomsten håller inne och betalar in skatten till Skatteverket, och mottagaren behöver inte deklarera i Sverige. Från och med den 1 januari 2010 finns en möjlighet för utomlands bosatta artister, idrottsmän och artistföretag att välja att i stället bli beskattade enligt inkomstskattelagen. Därigenom får artisterna och idrottsmännen möjlighet att göra avdrag för utgifter som kan hänföras till intäkternas förvärvande samt rätt till vissa skattereduktioner.
Den danska motsvarigheten till den svenska artistskatten är de danska reglerna om expertskatt. I Danmark beskattas artister och idrottsmän på samma sätt som experter. Detta innebär att de som är skattskyldiga i Danmark kan välja att upp till 36 månader, dvs. tre år, beskattas med 25 % på uppburen lön. Bestämmelsen infördes för att främja forskning och produktutveckling och därmed stärka Danmarks internationella konkurrenskraft. Lagen väckte snabbt offentlig debatt, bl.a. för att danska professionella idrottsklubbar använt sig av bestämmelserna för att kunna locka utländska spelare och tränare till landet.
Utredning och förslag
Idrottsskattekommittén, som tillsattes av den förra regeringen, föreslår i sitt betänkande Nya skatteregler för idrotten (SOU 2006:23) bl.a. förenklade och tydligare skatteregler för idrottsföreningar som bedriver näringsverksamhet samt en regel som klargör hur stor andel professionella utövare en förening får ha utan att förlora sin skattefrihet. Även en höjning av beloppsgränsen för att lämna kontrolluppgift föreslogs liksom införandet av ett idrottsutövarkonto. Betänkandet har remissbehandlats.
Skatteverket överlämnade i november 2007 en skrivelse till regeringen (dnr. 131 679132-07/113) med förslag om att tjänster mellan privatpersoner på belopp upp till 10 000 kr per person ska befrias från skatter och avgifter. Ideella föreningar föreslås få betala ut skattefri ersättning till privatpersoner på upp till 3 000 kr per år.
Motionerna
I motion Sk341 av Christer Adelsbo (S) anförs att spelarflykten till bl.a. Danmark varit mycket stor de senaste åren, särskilt inom fotboll och handboll. Problemet är de stora skillnaderna när det gäller klubbarnas ekonomiska förutsättningar. Som exempel nämns att artistskatten (A-SINK) medges under sex månader i Sverige, medan motsvarande tid i Danmark är tre år. Motionären begär en översyn av de svenska skattereglerna.
I motion Sk221 av Lars Beckman (M) föreslås att idrottsföreningar tillåts att betala ut en viss summa skattefritt per år till de funktionärer som på ideell basis arbetar i föreningen.
Utskottets ställningstagande
Begreppet obegränsat skattskyldig används generellt för att avgränsa Sveriges beskattningsrätt och bestäms enligt reglerna i inkomstskattelagen. Där sägs att den som är bosatt i Sverige, den som stadigvarande vistas i Sverige eller den som tidigare varit bosatt i Sverige och som har väsentlig anknytning hit är obegränsat skattskyldig. Med att stadigvarande vistas i Sverige förstås enligt praxis att vistelsen här varat i minst sex månader. Denna ordning har gällt sedan lång tid i Sverige och är också vanlig utomlands. Ersättning som utländska idrottare eller artister uppbär för sina framträdanden i Sverige beskattas enligt lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. (A-SINK) under förutsättning att de inte anses som obegränsat skattskyldiga i Sverige. Skattesatsen är som ovan nämnts 15 %. Om vistelsen i Sverige varar längre än sex månader betraktas den som stadigvarande. Personen är då obegränsat skattskyldig från första dagen, och A-SINK är inte tillämplig. Utskottet finner inte skäl att ställa sig bakom ett tillkännagivande till regeringen om att ändra nuvarande bestämmelser i den riktning som föreslås i motion Sk341. Motionen avstyrks därför.
Ett förslag från Skatteverket om att ideella föreningar ska få möjlighet att betala ut skattefri ersättning på upp till 3 000 kr per år till bl.a. funktionärer eller idrottsdomare bereds i Regeringskansliet. Utskottet anser att resultatet av regeringens överväganden bör avvaktas och avstyrker därför även motion Sk221.
Utomlands bosatta
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om en översyn av SINK-skatten och förändringar i skatteavtalet med bl.a. Spanien. Även en motion om att regeringen ska öka avtalstakten avslås.
Motionerna
Hans Wallmark (M) anför i motion Sk251 yrkandena 1 och 2 att tillämpningen av den s.k. SINK-lagen är ett stort problem för många svenska pensionärer som bor i Spanien. I många fall får den enskilda pensionären ligga ute med stora summor skatt innan han eller hon vid årets slut kan få sin skatt reglerad. Motionären anser att svenska staten bör driva på för att få till stånd ett nytt skatteavtal med Spanien. Målet måste vara en harmonisering där svenska pensionärer som bor i ett annat EU-land från svenskt håll beskattas lika oavsett land. Vidare bör en översyn göras av den särskilda inkomstskatten för utomlands bosatta (SINK) anser motionären.
I motion Sk393 av Tommy Waidelich (S) begärs en översyn av Sveriges skatteavtal med andra stater i syfte att göra dem mer likformiga. Den fria rörligheten är en av de grundläggande principerna i EU-samarbetet. Trots detta har Sverige olika skatteavtal med EU:s medlemsstater. Det är t.ex. ur skattesynpunkt mer förmånligt för en pensionär att bosätta sig i Frankrike än i Spanien.
I motion Sk399 av Tomas Tobé (M) anförs att Sverige helt saknar avtal med länder som är av stor betydelse för det svenska näringslivet. Detta innebär en stor konkurrensnackdel för ett litet och handelsberoende land som Sverige. Regeringen bör därför se över både antalet avtal och kvaliteten i redan befintliga avtal så att vårt näringsliv inte hamnar på efterkälken i jämförelse med andra länder.
I motion Sk448 av Roger Tiefensee (C) förordas ett nytt dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Irland så att personer bosatta i Sverige och anställda av irländska arbetsgivare, t.ex. Ryanair, får en rättvis behandling i skattesystemet.
Bakgrund
Enligt OECD:s modellavtal (artikel 18) beskattas pension och livränta som utbetalas på grund av tidigare enskild tjänst endast i mottagarens hemviststat.
När det gäller lön och annan liknande ersättning samt pension som utbetalats på grund av tidigare offentlig tjänst är huvudregeln att beskattningsrätten uteslutande tillkommer källstaten, dvs. utbetalarstaten (artikel 19 i modellavtalet).
I många av Sveriges skatteavtal finns en särskild bestämmelse som behandlar utbetalningar enligt socialförsäkringslagstiftningen. Denna bestämmelse är då tillämplig på t.ex. inkomst- och tilläggspension.
Åtgärder för att lindra eller undvika dubbelbeskattning
När två stater utövar sin rätt att beskatta samma skattesubjekt för en och samma inkomst, och den slutliga skatten därmed överstiger den skatt som tas ut på sådan inkomst i den stat som har den högsta skattenivån, uppkommer internationell dubbelbeskattning. En sådan dubbelbeskattning kan lindras eller undanröjas genom ensidiga åtgärder. Exempel på sådana åtgärder är bestämmelserna om befrielse enligt den s.k. sexmånaders- eller ettårsregeln (3 kap. 9 § IL) och om rätt till omkostnadsavdrag för utländsk skatt (16 kap. 19 § IL) samt bestämmelserna om rätt till avräkning enligt lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt. Vidare kan internationell dubbelbeskattning undvikas genom bilaterala eller multilaterala skatteavtal. Dessa avtal är ett viktigt medel att förhindra dubbelbeskattning genom att de avtalsslutande staterna ömsesidigt avstår från sina skatteanspråk. Detta sker med tillämpning av de två metoder som utvecklats i modern mellanstatlig skatterätt för att undanröja internationell dubbelbeskattning – undantagandemetoden (exemptmetoden) och avräkningsmetoden (creditmetoden). Oftast innehåller ett och samma avtal båda metoderna. Creditmetoden är numera huvudmetod i de svenska skatteavtalen. Metoden innebär att bosättningslandet enligt intern rätt eller hemviststaten enligt skatteavtal beskattar den utländska inkomsten men medger avräkning från dess egen skatt för den skatt som betalats i utlandet.
Utbetalningar till personer med hemvist i Spanien
Omvänd credit (omvänd avräkning) innebär att källstaten medges avräkning för skatt som betalats i hemviststaten. Sverige tillämpar denna metod bl.a. i fråga om utbetalningar enligt socialförsäkringslagstiftningen till personer med hemvist i Spanien.
Begränsat skattskyldig
Begränsat skattskyldig innebär att endast vissa inkomster som har anknytning till Sverige beskattas här (källstatsprincipen). Bestämmelserna har utformats så att de i stor utsträckning överensstämmer med skatteavtalens regler om fördelning av beskattningsrätten. Vad gäller källbeskattning av förvärvsinkomster i Sverige som uppbärs av utomlands bosatta finns det två lagar. Dessa är lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, förkortad SINK, och lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., förkortad A-SINK.
Särskild inkomstskatt för utomlands bosatta och återbetalning av svensk skatt
Personer bosatta utomlands beskattas med en definitiv källskatt på inkomst av tjänst, t.ex. vissa pensioner, enligt SINK. Skatten är en statlig definitiv källskatt. Detta innebär att den skattskyldige inte behöver deklarera inkomsten och att någon taxering av inkomsten inte sker. Skatt tas ut med 25 % av den skattepliktiga inkomsten (bruttoinkomsten), och någon möjlighet till kostnadsavdrag finns inte. Från och med 2005 finns en valmöjlighet för begränsat skattskyldiga att beskattas enligt inkomstskattelagens (IL) regler i stället för enligt SINK. En sådan begäran ska avse hela den del av inkomståret som personen är begränsat skattskyldig. Vid beskattning enligt reglerna i IL medges avdrag för utgifter som kan hänföras till intäkternas förvärvande samt rätt till vissa skattereduktioner. Beskattning sker enligt en för riket genomsnittlig kommunal skattesats.
Valet att bli beskattad enligt IL kan göras antingen i en ansökan eller direkt i självdeklarationen. Bestämmelserna är en anpassning till EU-fördragets bestämmelser om fri rörlighet för arbetstagare. Av samma skäl har det också införts en möjlighet till s.k. personliga avdrag för begränsat skattskyldiga som väljer att beskattas enligt IL. Med personliga avdrag avses grundavdrag, pensionsavdrag, allmänt avdrag för debiterade egenavgifter, allmänt avdrag för utländska socialförsäkringsavgifter och avdrag för periodiskt understöd samt skattereduktion för arbetsinkomst. En förutsättning för sådana avdrag är att överskottet av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder uteslutande eller så gott som uteslutande utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige. Från och med 2009 års taxering finns också möjlighet att under vissa förutsättningar dra av sådana ränteutgifter som inte är utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster.
En skattskyldig som beskattas med tillämpning av SINK och som uppbär inkomst på vilken omvänd avräkning ska tillämpas måste begära återbetalning av det belopp med vilket den svenska skatten ska sättas ned.
Riksrevisionens rapport 2010:24 Sveriges skatteavtal med andra länder – effekterna av regeringens arbete
Riksrevisionen har granskat avtalstaktens utveckling de senaste två decennierna och vilka prioriteringar som styrt regeringens arbete. Granskningen visar att avtalstakten har sjunkit sedan slutet av 1990-talet och att detta delvis beror på ett ökat fokus på informationsutbytesavtal med s.k. skatteparadis i syfte att förhindra skatteflykt.
Utskottets ställningstagande
Pensioner från Sverige som betalas ut till personer som är bosatta i Spanien ska beskattas endast i Spanien om pension betalas ut på grund av enskild tjänst. Tjänstepension från svensk offentlig sektor beskattas enbart i Sverige. Socialförsäkringspension, dvs. garantipension (tidigare folkpension) och inkomstgrundad ålderspension (tidigare ATP) får beskattas i Sverige om mottagaren är svensk medborgare. Den svenska skatten är 25 % om beskattning sker enligt SINK-reglerna. Pensionerna får beskattas även i Spanien. Dubbelbeskattningen undanröjs i Sverige med s.k. omvänd avräkning, vilket innebär att Sverige ska avräkna den spanska skatten på dessa pensioner från den svenska skatten på samma pensioner. Skattskyldiga som beskattas med tillämpning av SINK och som uppbär inkomst på vilken omvänd avräkning ska tillämpas måste begära återbetalning av det belopp med vilket den svenska skatten ska sättas ned. Detta hänger samman med att någon taxering inte sker av inkomst på vilken SINK är tillämplig och att avräkning av erlagd spansk skatt kan medges först sedan den spanska skatten betalats. Återbetalning sker så snart den skattskyldige redovisat till Skatteverket hur mycket skatt som erlagts i Spanien på betalningen.
Med anledning av motionsyrkanden om omförhandling av skatteavtalet med Spanien våren 2009 (bet. 2008/09:SkU25) uttalade utskottet följande.
Dubbelbeskattningsavtalet med Spanien innehåller – som alla skatteavtal – vissa kompromisser som är ett resultat av att de avtalsslutande staterna har olika utgångspunkter och gjort olika prioriteringar vid avtalsförhandlingen. Sverige hävdar av både ekonomiska och principiella skäl rätten att beskatta pensioner som intjänats i Sverige och utbetalas från Sverige till mottagare i andra länder. Vanligen leder detta till att beskattningen i de andra länderna sätts ned i motsvarande mån. Spanien accepterade emellertid inte denna ordning utan insisterade på att få den primära beskattningsrätten till pensionerna. Som en eftergift gick Sverige med på att medge avräkning av den spanska skatten från den svenska skatten, dvs. omvänd avräkning.
Utskottet har förståelse för att nuvarande ordning kan upplevas som en onödig omgång och dessutom vara besvärlig för pensionärer med låga inkomster. Det är dock resultatet av den kompromiss som länderna nådde fram till när det gällde beskattningsrätten till bl.a. pensioner, och Sverige kan inte ensidigt göra någon ändring i nuvarande skatteavtal. Enligt utskottets mening skulle det också vara förenat med stora svårigheter att förändra reglerna så att avräkning kan medges innan den spanska skatten erlagts.
Utskottet vidhöll ställningstagandet när liknande motioner behandlades förra våren och utgick från att regeringen utan uttalande från riksdagen tar upp frågan om omförhandling av skatteavtalet med Spanien liksom med övriga EU-länder när den så finner lämpligt. Utskottet erinrade också om att skatteavtalen innehåller bestämmelser på många andra områden som kan komma att bli föremål för diskussion vid förnyade förhandlingar, således även bestämmelser som Sverige inte gärna vill ändra på. Då aktuella motioner avstyrktes (bet. 2009/10:SkU26). Utskottet vidhåller inställningen från föregående år och noterar att regeringen under sommaren 2010 tagit initiativ till en omförhandling av skatteavtalet med Spanien. Något datum för när en eventuell omförhandling ska inledas är ännu inte bestämt.
Som en anpassning till EU-fördragets bestämmelser om fri rörlighet för arbetstagare har ändringar gjorts i SINK och nyligen även i A-SINK. Dessutom har regeringen aviserat att den under mandatperioden har ambitionen att kombinera en förändring av jobbskatteavdraget med en sänkning av den särskilda skatten för svenskar som är bosatta utomlands. Utskottet finner därför inte skäl att nu tillmötesgå motionsyrkandena om en översyn av inkomstbeskattningen för utomlands bosatta.
Regeringens arbete med informationsutbytesavtal med s.k. skatteparadis i syfte att förhindra skatteflykt har varit mycket framgångsrikt. De senaste årens fokus på informationsutbytesavtalen har dock bidragit till att antalet nya eller omförhandlade avtal avtagit i omfattning. Finansministern har i svar på en skriftlig fråga (2010/11:117) anfört att arbetet med de generella skatteavtalen pågår och kan förväntas öka i omfattning de kommande åren. Vidare underströks vikten av att Sverige att har ett konkurrenskraftigt skatteavtalsnät som bidrar till att svenska företag kan konkurrera utomlands på fördelaktiga villkor. Något uttalande från riksdagen om att regeringen ska öka avtalstakten behövs således inte.
Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att de motionsyrkanden som behandlas i detta avsnitt bör avslås av riksdagen.
Öresundsavtalet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden som rör bl.a. omförhandling av det svensk-danska avtalet.
Jämför särskilt yttrande 3 (S).
Skatteavtalet
Riksdagen godkände i juni 2004 ett avtal mellan Sverige och Danmark som löser vissa problem som kan uppstå vid tillämpningen av det nordiska skatteavtalet beträffande personer som arbetspendlar mellan Sverige och Danmark. Avtalet föreskriver vissa undantag från bestämmelserna i det nordiska dubbelbeskattningsavtalet, bl.a. när det gäller beskattning av anställningsinkomster. Därutöver innehåller avtalet åtaganden från de båda staterna att medge avdrag för inbetalningar till pensionsordningar, avdrag för utgifter för resor över Öresundsbron samt ett åtagande om ett system för utjämning mellan Sverige och Danmark av vissa skatteintäkter. Avtalet innehåller också en överenskommelse om att efter två år utvärdera ordningen för utjämning, särskilt i fråga om den del av kommunalskatten som tas ut för primärkommunernas räkning. Därefter utvärderas hela systemet vart femte år eller vid väsentliga förändringar av de båda ländernas skattesystem (prop. 2003/04:149, bet. 2003/04:SkU31).
Avtalet innehåller därutöver en överenskommelse om att Sverige och Danmark ska inleda diskussioner för att överväga införande av nya bestämmelser eller ändring av bestämmelserna i avtalet eller ta initiativ till ändringar av det nordiska skatteavtalet om det skulle visa sig finnas skattemässiga hinder för den fortsatta integrationen i Öresundsregionen.
Riksrevisionens rapport
Enligt rapporten Sveriges skatteavtal med andra länder – effekterna av regeringens arbete (RiR 2010:24) har regeringen inte tagit fram relevanta underlag för att utvärdera effekterna av utjämningsordningen i sidoavtalet mellan Sverige och Danmark. Riksrevisionen anser att regeringen skyndsamt bör ta fram underlag för att utvärdera effekterna av den kritiserade utjämningsordningen med Danmark. Kritiken handlar framför allt om att utjämningsordningen skapar en obalans i fördelningen av skatteintäkterna från gränspendlarna till nackdel för Sverige.
I svar på en interpellation (2010/11:87) den 3 december 2010 angående omförhandling av skatteavtalet med Danmark anförde finansministern bl.a. följande.
Frågan om eventuell omförhandling av sidoavtalet kräver en hantering i flera steg. I ett första steg har nu genomförts en intern analys av hur avtalet tillämpas. Avtalet verkar fungera som ursprungligen avsetts. Det är nu viktigt att som ett andra steg tillsammans med Danmark ta fram ett mer heltäckande underlag. I avtalet anges en möjlighet till gemensam utvärdering. På politisk nivå har nyligen en begäran om en sådan utvärdering sänts till danska Skatteministeriet. Först efter ett sådant arbete är det möjligt att ta ställning till Leif Jakobssons fråga.
Motionerna
I motion Sk324 av Jonas Jacobsson (M) föreslås komparativa studier av de svenska och danska skattesystemen som sedan kan utgöra underlag för en harmonisering av de båda ländernas skattesystemen. Syftet är att identifiera möjliga förändringar som kan bidra till att integrationen i Öresund underlättas.
I motion Sk325 yrkandena 1 och 2 av Ulf Nilsson m.fl. (FP) yrkas omförhandling av skatteavtalet mellan Sverige och Danmark. Motionärerna pekar på att avtalet i sin nuvarande form är till nackdel för Sverige. Vidare begärs ett tillkännagivande om att skattekompensationen som Danmark för över till Sverige ska gå direkt till skånska gränskommuner med många arbetspendlare i stället för att ingå i det kommunala utjämningssystemet.
I motion Sk438 av Johan Linander och Per-Ingvar Johnsson (C) anförs att regeringen skyndsamt bör initiera en omförhandling av det svensk-danska skatteavtalet. Motionärerna ifrågasätter varför offentliganställda inte omfattas av skatteutjämningen. Vidare anser motionärerna att beloppsgränsen ska tas bort och att den skatt som utjämnas ska höjas till en nivå som motsvarar ett snitt av den svenska kommunala inkomstskatten (kommuner och landsting).
Utskottets ställningstagande
I avtalet mellan Sverige och Danmark finns, som nyss nämnts, en utjämningsordning för skatteintäkter avseende arbetspendlare över Öresund. Utjämningsordningen reglerar hur Sverige och Danmark ska kompenseras för uteblivna skatteintäkter. Från skatteutjämningssystemet undantas landstingsskatten, offentliganställdas löner samt inkomster under ca 150 000 danska kronor. Skatteverket uppskattar att det är en tredjedel av arbetspendlarna från Sverige som omfattas av utjämningsordningen. För inkomståret 2007 sände Sverige ett utjämningsbelopp om ca 78 miljoner kronor till Danmark och fick från Danmark ca 643 miljoner kronor. För inkomståret 2008 blev nettot 755 miljoner kronor och för 2009 blev nettot 683 miljoner kronor. De nettobelopp som Sverige fått är betydligt större än de belopp som erhållits under åren dessförinnan. Den främsta orsaken till ökningen är det växande antalet arbetspendlare från Sverige till Danmark. En annan orsak är att Skatteverket har justerat vissa brister som gällde urval och underlag, vilket medfört att de belopp som överförts till Danmark minskat.
De nettobelopp som Sverige hittills årligen fått från Danmark tillförs samtliga kommuner och landsting via anslaget för kommunalekonomisk utjämning. Effekterna för kommunerna och landstingen av att personer som bor i ett land har arbetsinkomster i ett annat land ska analyseras av den parlamentariska kommitté som regeringen tillsatt för att utvärdera och utreda det kommunalekonomiska utjämningssystemet (dir. 2008:110). Kommittén ska också överväga alternativa metoder att fördela det utjämningsbelopp som Sverige får från Danmark till följd av utjämningsordningen mellan länderna. Motsvarande frågeställningar vad avser Finland och Norge ska också beaktas. Arbetet ska vara slutfört senast den 30 april 2011.
När det gäller motionsyrkandena om att regeringen skyndsamt ska ta initiativ till en omförhandling av skatteavtalet noterar utskottet att regeringen den 11 november 2010 sände en begäran till det danska Skatteministeriet om en gemensam utvärdering av avtalet. Sverige har därefter mottagit ett positivt svar från Danmark. I likhet med finansministern anser utskottet att sådan utvärdering bör slutföras innan man tar ställning till frågan om en omförhandling av avtalet ska initieras.
Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att det inte är nödvändigt med något tillkännagivande från riksdagen med anledning av motionerna. Motionerna avstyrks därför.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. | Skatteskala, grundavdrag m.m., punkt 1 (S) |
| av Veronica Palm (S), Fredrik Olovsson (S), Christina Oskarsson (S), Hans Olsson (S), Anders Karlsson (S) och Peter Persson (S). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om inriktningen av skattepolitiken. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2010/11:Sk216, 2010/11:Sk294, 2010/11:Sk340, 2010/11:Sk356, 2010/11:Sk385 yrkandena 1–4, 2010/11:Sk421, 2010/11:Sk424 och 2010/11:Sf357 yrkande 1 och avslår motionerna 2010/11:Sk210, 2010/11:Sk230 yrkande 2, 2010/11:Sk232, 2010/11:Sk276, 2010/11:Sk278, 2010/11:Sk282, 2010/11:Sk290, 2010/11:Sk328, 2010/11:Sk425, 2010/11:Sk431, 2010/11:Sk440 och 2010/11:Sk441.
Ställningstagande
Vårt mål för skattepolitiken är att få fler människor i arbete, trygga välfärden och skapa förutsättningar för en hållbar utveckling. Skatt ska betalas efter bärkraft, och den gemensamma välfärden ska finansieras via skatterna. Den som har högre inkomster ska bidra med mer än den som har lägre. Skatterna ska också främja ökad hållbar tillväxt.
När det gäller skattesystemets utformning vill vi betona vikten av att eftersträva ett system som är likformigt, är enkelt att tillämpa och har så få undantag som möjligt. Den borgerliga regeringens politik har gått i motsatt riktning. Kortsiktighet har gått före långsiktighet. Särreglerna har blivit allt fler och krånglet ökar. Utvecklingen har gått mot att utforma skatterna så att de riktar sig mot grupper av individer eller sektorer av näringslivet som gör att vi får fler undantag från en likformig beskattning. Därtill kommer att de genomförda skattesänkningarna är orättvisa. En analys från riksdagens utredningstjänst från 2009 visar att de 10 % med högst inkomster har fått större inkomstförstärkningar än vad de 60 % av svenska folket som har de lägsta inkomsterna har fått tillsammans. Den förda politiken har lett till ökade klyftor i samhället. Särskilt markant är skillnaden mellan dem som förvärvsarbetar och dem som inte gör det. Den som är sjuk, arbetslös eller går i pension får inte bara lägre inkomst utan betalar dessutom högre skatt än löntagare vid lika inkomster.
Enligt vår uppfattning behöver personer med miljoninkomster inte något förvärvsavdrag. Jobbskatteavdraget bör därför trappas ned. Pensionärer ska inte beskattas hårdare än löntagare. En väl fungerande arbetslinje kräver att det både ska löna sig att arbeta och att ha arbetat. Olika typer av inkomster av tjänst ska beskattas lika. För att nå en likformig beskattning bör även skillnaden i beskattning minska mellan löntagare och andra grupper utöver pensionärer, t.ex. förtidspensionärer och personer som uppbär sjukersättning.
Vidare anser vi att det saknas en ordentlig analys av vilka konsekvenser den förda skattesänkarpolitiken har fått för jämställdheten mellan kvinnor och män.
Breda och stabila skattebaser är också viktigt i en alltmer globaliserad värld. De ekonomiska aktiviteterna över gränserna ökar, vilket påverkar skattebaserna. Det internationella samarbetet behöver enligt vår mening utvärderas och utvecklas, samtidigt som skattepolitiken och finansieringen av våra välfärdssystem ska förbli en nationell angelägenhet. Breda och stabila skattebaser skapar också möjligheter till en långsiktigt mer uthållig och ambitiös fördelningspolitik.
Vad vi nu anfört om skattepolitikens inriktning och grundläggande principer för skattesystemet bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Detta innebär att vi ställer oss bakom motionerna Sk216, Sk294, Sk340, Sk356, Sk385 yrkandena 1–4, Sk421, Sk424 och Sf357 yrkande 1. Övriga motionsyrkanden bör avslås av riksdagen.
2. | Skatteskala, grundavdrag m.m., punkt 1 (MP) |
| av Helena Leander (MP). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om en bred översyn av skattesystemet. Därmed bifaller riksdagen motion 2010/11:Sk278 och avslår motionerna 2010/11:Sk210, 2010/11:Sk216, 2010/11:Sk230 yrkande 2, 2010/11:Sk232, 2010/11:Sk276, 2010/11:Sk282, 2010/11:Sk290, 2010/11:Sk294, 2010/11:Sk328, 2010/11:Sk340, 2010/11:Sk356, 2010/11:Sk385 yrkandena 1–4, 2010/11:Sk421, 2010/11:Sk424, 2010/11:Sk425, 2010/11:Sk431, 2010/11:Sk440, 2010/11:Sk441 och 2010/11:Sf357 yrkande 1.
Ställningstagande
För två decennier sedan genomfördes en genomgripande reform av det svenska skattesystemet. Med ledord som enkelhet och likformighet rensades snåriga undantag bort, snedvridningarna minskade och breddade skattebaser möjliggjorde sänkta skattesatser. Enkelhet och likformighet borde även i dag vara ledord för vårt skattesystem. Omotiverade undantag minskar transparensen, försvårar för de skattskyldiga, urholkar skattebaserna och riskerar att leda till osund skatteplanering och minskad legitimitet för systemet.
Sedan skattereformen har tyvärr dessa principer i åtskilliga fall åsidosatts. Nya undantag, nedsättningar och särlösningar har införts – säkert med goda intentioner – men konsekvenserna av den förda politiken har blivit ett krångligare och mindre likformigt skattesystem. Jag anser därför att det är dags för en ny, bred skatteöversyn.
En sådan översyn bör ta sin utgångspunkt i att de skatter som behövs för att finansiera den gemensamma välfärden ska tas in på ett rättvist och rättssäkert sätt. Skatten ska beräknas utifrån bärkraft och på ett sätt som så långt som möjligt undviker oönskade snedvridningar av ekonomin. Genom skatter på miljö- och hälsoskadliga varor ska samhällskostnader som annars inte syns i priset synliggöras för att på så sätt styra konsumtionen i en mer hållbar riktning. Skattesystemet ska vara enkelt att förstå och svårt att fuska med.
Översynen måste också förhålla sig till det faktum att globaliseringen skapar helt nya förutsättningar för beskattningen. Globaliseringen ökar möjligheten för den enskilde att bo i en del av världen, arbeta i en annan, förvara sin förmögenhet på en tredje plats och sköta sina ekonomiska transaktioner från ett fjärde land. Detta innebär en positiv valfrihet för den enskilde, men också att den skicklige skatteplaneraren kan göra många skatter mer eller mindre valfria. Som påtalas i motion Sk278 behövs därför förändringar av skattesystemen för att de ska fungera rättvist.
Jag anser i likhet med vad som anförs i motion Sk278 att regeringen snarast bör tillsätta en parlamentarisk utredning med syfte att göra en bred översyn av skattesystemet för att återupprätta principerna om enkelhet och likformighet samt möta de utmaningar som den tilltagande globaliseringen innebär.
3. | Skatteskala, grundavdrag m.m., punkt 1 (SD) |
| av David Lång (SD). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om lika beskattning av pension och lön och inriktningen av skattepolitiken i övrigt. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2010/11:Sk340, 2010/11:Sk356 och 2010/11:Sk424 samt avslår motionerna 2010/11:Sk210, 2010/11:Sk216, 2010/11:Sk230 yrkande 2, 2010/11:Sk232, 2010/11:Sk276, 2010/11:Sk278, 2010/11:Sk282, 2010/11:Sk290, 2010/11:Sk294, 2010/11:Sk328, 2010/11:Sk385 yrkandena 1–4, 2010/11:Sk421, 2010/11:Sk425, 2010/11:Sk431, 2010/11:Sk440, 2010/11:Sk441 och 2010/11:Sf357 yrkande 1.
Ställningstagande
Skatterna är statens viktigaste inkomstkälla och därmed en naturlig del av politiken eftersom det är politikens uppgift att fördela samhällets gemensamma resurser. Det är därför särskilt viktigt att skatten i någon mån tas ut efter bärkraft och att hela politiken utformas så att välfärden, även om utövarna kan variera, blir solidariskt finansierad. Samtidigt måste hänsyn tas till den långsiktiga samhällsutvecklingen, främst vad gäller utbildnings- och arbetsmarknadssituationen. Den progressiva beskattningen får inte ta bort incitamenten att anstränga sig – vare sig det gäller studier på högre nivå eller en strävan efter en karriär i arbetslivet. En alltför långtgående progressiv beskattning motverkar en optimal ekonomisk utveckling och påverkar därmed även välfärdens grundfundament negativt. Skatteuttaget ska justeras efter behovet av att upprätthålla en adekvat offentlig servicenivå.
Sverigedemokraterna vill skapa ett stort extrautrymme genom att motverka att låglöneländer konkurrerar om svenska jobb och genom att begränsa invandringen. Vi ställer oss därför bakom jobbskatteavdragets samtliga fyra steg men vill samtidigt ge arbetslösa en rimlig ekonomisk trygghet och pensionärer likvärdiga skattevillkor. Vi kan inte acceptera att pensionärerna ska betala högre skatt än löntagare vid lika inkomst. Pension är inget bidrag utan en uppskjuten lön, dvs. ersättning för tidigare utfört arbete. Vi föreslog därför i vår budgetmotion, som tyvärr avslogs av riksdagen, en kraftig skattesänkning för landets pensionärer på 9,9 miljarder kronor utöver regeringens ökade anslag, vilket helt skulle jämna ut skattenivån mellan löntagare och pensionärer.
Jag föreslår ett tillkännagivande till regeringen om vad jag nu anfört om lika beskattning av pension och lön och inriktningen av skattepolitiken i övrigt.
4. | Skatteskala, grundavdrag m.m., punkt 1 (V) |
| av Jacob Johnson (V). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om inriktningen av skattepolitiken och behovet av en bred skatteöversyn. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2010/11:Sk216, 2010/11:Sk278, 2010/11:Sk294, 2010/11:Sk340, 2010/11:Sk356, 2010/11:Sk385 yrkandena 1–4, 2010/11:Sk424 och 2010/11:Sf357 yrkande 1 och avslår motionerna 2010/11:Sk210, 2010/11:Sk230 yrkande 2, 2010/11:Sk232, 2010/11:Sk276, 2010/11:Sk282, 2010/11:Sk290, 2010/11:Sk328, 2010/11:Sk421, 2010/11:Sk425, 2010/11:Sk431, 2010/11:Sk440 och 2010/11:Sk441.
Ställningstagande
Målsättningen för Vänsterpartiets skattepolitik är att få fler människor i arbete, trygga välfärden och skapa förutsättningar för en hållbar utveckling. En hög sysselsättning är en förutsättning för att få resurser till den offentligt finansierade välfärden, som vi menar ska finansieras via skatterna. Skattesystemet ska vara rättvist. Vi anser också att utformningen av skattepolitiken måste ta hänsyn till kvinnors och mäns olika inkomster och ekonomiska villkor i övrigt, i syfte att utjämna de ekonomiska skillnaderna.
När det gäller skattesystemets utformning vill vi också betona vikten av att eftersträva ett system som är likformigt, är enkelt att tillämpa och har så få undantag som möjligt. Den borgerliga regeringens politik har gått i motsatt riktning. Kortsiktighet har gått före långsiktighet. Särreglerna blir allt fler och krånglet ökar. Utvecklingen har gått mot att utforma skatterna så att de riktar sig mot grupper av individer eller sektorer av näringslivet som gör att vi får fler undantag från en likformig beskattning. Därtill kommer att de genomförda skattesänkningarna är orättvisa. Sammantaget har reformer som jobbskatteavdraget, sänkt fastighetsskatt och slopandet av förmögenhetsskatten inte bara gynnat höginkomsttagare utan också på ett påtagligt sätt ökat mäns nettoinkomster jämfört med kvinnors.
Effekten av den förda politiken är ökade klyftor i samhället. Särskilt markant är skillnaden mellan dem som förvärvsarbetar och dem som inte gör det. Den som är sjuk, arbetslös eller går i pension får inte bara lägre inkomst utan betalar dessutom högre skatt än löntagare vid lika inkomster.
Jag menar att olika typer av inkomster av tjänst ska beskattas lika. Enligt min mening ska pensionärer inte beskattas hårdare än löntagare. Pension är uppskjuten lön och ska beskattas så. För att nå en likformig beskattning bör även skillnaden i beskattning minska mellan löntagare och andra grupper utöver pensionärer, t.ex. förtidspensionärer och personer som uppbär sjukersättning.
Jag anser att det är dags för en ny, bred skatteöversyn. Regeringen bör därför snarast tillsätta en parlamentarisk utredning med uppgift att återupprätta principerna om enkelhet och likformighet i skattesystemet. Vi måste också få ett skattesystem som på ett mer rättvist sätt kan finansiera en bra välfärd.
Vad jag nu anfört om inriktningen av skattepolitiken och behovet av en bred skatteöversyn bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
5. | Pensionsförsäkringar, punkt 2 (SD) |
| av David Lång (SD). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om en utvidgning av förmånstagarkretsen. Därmed bifaller riksdagen motion 2010/11:Sk269.
Ställningstagande
I inkomstskattelagen finns bestämmelser som reglerar vilka som får komma i fråga som förmånstagare till en pensionsförsäkring. Reglerna gäller såväl privata försäkringar som tjänstepensionsförsäkringar. I dagsläget är det make, maka, sambo och barn samt makes eller sambos barn. Uteslutna är således barnbarn, syskon, syskonbarn m.fl.
Nuvarande regler innebär enligt min mening en kraftig inskränkning av vissa medborgares frihet. Exempelvis kan ensamstående utan barn inte sätta in någon förmånstagare, vilket med tanke på att det rör sig som ett privat sparande är helt orimligt. Dessutom kan reglerna innebära att försäkringstagaren får låta pengarna gå vidare till sambos barn, men inte till egna barnbarn eller till syskonbarn om det egna barnet avlidit. En ytterligare orimlig konsekvens är att pengarna försvinner in i försäkringskollektivet i de fall godkända förmånstagare saknas. Min bestämda uppfattning är att staten inte ska ha synpunkter på vem som ska vara förmånstagare utan detta ska, utan inskränkningar, vara upp till försäkringstagaren. Begränsningen av förmånstagarkretsen bör därför tas bort. Jag tillstyrker således motion Sk269.
6. | Förmån av fri bil eller cykel, punkt 3 (MP) |
| av Helena Leander (MP). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om förmånsbeskattningen av biogasbilar. Därmed bifaller riksdagen motion 2010/11:N398 yrkande 6 och avslår motionerna 2010/11:Sk271 yrkande 2, 2010/11:Sk321 yrkande 1 och 2010/11:Sk442.
Ställningstagande
I dagsläget finns förmånliga skatteregler för förmånsbilar som drivs med biogas. Upp till 95 % av nybilsförsäljningen går till en juridisk person. Det är därför som definitionen av miljöbil och förmånsvärdena för dessa fått ett sådant genomslag i försäljningen. Regeringens obeslutsamhet om vad som ska gälla beträffande förmånsvärdena efter 2011 har fått negativa återverkningar på produktionen av Passats biogasbilar. Hälften av dem säljs för närvarande till Sverige. Regeringen bör därför snarast återkomma till riksdagen med förslag om att skapa stabila förutsättningar för en fortsatt god utveckling på marknaden för biogasbilar, t.ex. genom en reformerad förmånsbeskattning. Jag tillstyrker således motion N398 yrkande 6.
7. | Reseavdrag, punkt 6 (MP, V) |
| av Helena Leander (MP) och Jacob Johnson (V). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om ett reformerat reseavdrag. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2010/11:T502 yrkande 20 och 2010/11:T504 yrkande 23 och avslår motionerna 2010/11:Sk208, 2010/11:Sk233, 2010/11:Sk243, 2010/11:Sk265, 2010/11:Sk285, 2010/11:Sk358, 2010/11:Sk417 och 2010/11:A407 yrkande 12.
Ställningstagande
Dagens system för avdrag för resor till och från arbetet gynnar i första hand bilister. Vi delar uppfattningen i motionerna T502 och T504 om behovet av att införa ett avståndsbaserat reseavdragssystem där valet av färdmedel inte spelar någon roll. Ett sådant system skulle innebära att kollektivtrafikresenären får lika stort avdrag som bilisten, även om det är billigare att åka kollektivt, och det kan därför väntas stimulera fler människor att välja kollektiva färdmedel. Om ett avståndsbaserat reseavdragssystem varken ska bli kostsammare än dagens system eller missgynna glesbygdsbor krävs att det går att finna någon praktiskt genomförbar lösning för glesbygdsbor som inte skapar orättvisor och gränsdragningsproblem. Ifall detta skulle visa sig svårt vill vi hålla öppet för att glesbygdsbor kan komma att kompenseras utanför själva reseavdragssystemet. Riksdagen bör rikta ett tillkännagivande till regeringen om vad vi nu anfört.
8. | Skattereduktion för hushållstjänster och ROT-arbeten, punkt 10 (S) |
| av Veronica Palm (S), Fredrik Olovsson (S), Christina Oskarsson (S), Hans Olsson (S), Anders Karlsson (S) och Peter Persson (S). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om att avskaffa skattereduktionen för hushållstjänster och utvidga möjligheten till ROT-avdrag. Därmed bifaller riksdagen motion 2010/11:Sk214, bifaller delvis motionerna 2010/11:Sk293, 2010/11:Sk344, 2010/11:Sk346 och 2010/11:Sk347 samt avslår motionerna 2010/11:Sk206, 2010/11:Sk220, 2010/11:Sk225, 2010/11:Sk228, 2010/11:Sk253, 2010/11:Sk257, 2010/11:Sk272, 2010/11:Sk289, 2010/11:Sk320, 2010/11:Sk365, 2010/11:Sk378, 2010/11:Sk400 och 2010/11:Sk407.
Ställningstagande
Skattereduktion för utgifter för hushållsnära tjänster är en del i den orättvisa skattepolitik som förs av regeringen. Vi anser, nu liksom tidigare, att möjligheten till skattereduktion ska avskaffas. De effekter av avdragssystemet som hittills framkommit ger oss heller inga skäl att ändra vår uppfattning i denna fråga. Statistiska centralbyråns kartläggning våren 2010 visar t.ex. att majoriteten av beviljade avdrag gått till den fjärdedel av hushållen som har högst inkomst. Av de 81 000 hushåll som beviljades avdrag var t.ex. endast 107 ensamstående föräldrar med låg inkomst. Bland medelinkomsttagarna är det bara 1 % som köper hushållsnära tjänster. Systemet gynnar således personer med höga inkomster och innebär i realiteten att gemensamma resurser används för att ge skattefavörer åt högavlönade. Detta är en fördelningspolitik som vi inte kan ställa oss bakom. Skattereduktionen för hushållsnära tjänster har heller inte lett till den sysselsättningsökning som regeringen förutspått.
När det gäller ROT-avdraget anser vi att det bör utvidgas till att omfatta upprustning av bostäder i flerfamiljshus. Många av landets drygt 1,3 miljoner lägenheter är i stort behov av renovering och upprustning, inte minst gäller detta för det s.k. miljonprogrammets bostadsbestånd. Vi anser också att det bör läggas en klimatbonus på det nuvarande ROT-avdraget för att stimulera bl.a. småhusägare att göra energieffektiviseringar.
Det är inte bara i bostadsbeståndet som underhållet är eftersatt. Många skolfastigheter är dåligt underhållna, förbrukar mycket energi och erbjuder dessutom en undermålig arbetsmiljö för elever och lärare. Regeringen bör därför se över möjligheterna till ett ROT-avdrag för renovering av skolbyggnader. Det bör också övervägas att göra avdraget tillgängligt för Folkets Hus och bygdegårdar – dvs. för ideellt drivna och föreningsägda samlingslokaler – som oftast är den enda möjliga samlingslokalen för möten, större festligheter och kulturevenemang på landsbygden.
Slutligen anser vi i likhet med motionären bakom motion Sk344 att skattereduktion för ROT-arbeten även ska kunna ges till den som har vårdnaden om ett minderårigt barn som är ensam ägare till ett hus som båda bor i, och som barnet i fråga ärvt efter en bortgången förälder. Som reglerna är utformade i dag kan varken vårdnadshavaren eller barnet (som saknar egna inkomster) få del av skattereduktionen.
Vad vi nu anfört bör riksdagen med anledning av motionerna Sk214, Sk293, Sk344, Sk346 och Sk347 som sin mening ge regeringen till känna.
9. | Skattereduktion för hushållstjänster och ROT-arbeten, punkt 10 (V) |
| av Jacob Johnson (V). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om att avskaffa skattereduktionen för hushållstjänster och utvidga möjligheten till ROT-avdrag. Därmed bifaller riksdagen motion 2010/11:Sk214, bifaller delvis motion 2010/11:Sk346 och avslår motionerna 2010/11:Sk206, 2010/11:Sk220, 2010/11:Sk225, 2010/11:Sk228, 2010/11:Sk253, 2010/11:Sk257, 2010/11:Sk272, 2010/11:Sk289, 2010/11:Sk293, 2010/11:Sk320, 2010/11:Sk344, 2010/11:Sk347, 2010/11:Sk365, 2010/11:Sk378, 2010/11:Sk400 och 2010/11:Sk407.
Ställningstagande
Skattereduktion för utgifter för hushållsnära tjänster är en del i den orättvisa skattepolitik som förs av regeringen. Vänsterpartiet anser, nu liksom tidigare, att möjligheten till skattereduktion ska avskaffas. De effekter av avdragssystemet som hittills framkommit ger oss heller inga skäl att ändra vår uppfattning i denna fråga. Statistiska centralbyråns kartläggning våren 2010 visar t.ex. att majoriteten av beviljade avdrag gått till den fjärdedel av hushållen som har högst inkomst. Av de 81 000 hushåll som beviljades avdrag var t.ex. endast 107 ensamstående föräldrar med låg inkomst. Bland medelinkomsttagarna är det bara 1 % som köper hushållsnära tjänster. Systemet gynnar således personer med höga inkomster och innebär i realiteten att gemensamma resurser används för att ge skattefavörer åt högavlönade. Detta är en fördelningspolitik som vi inte kan ställa oss bakom. Skattereduktionen för hushållsnära tjänster har heller inte lett till den sysselsättningsökning som regeringen förutspått. Det sagda innebär att jag tillstyrker motion Sk214.
Vidare anser jag i likhet med motionärerna bakom motion Sk346 att ROT-avdraget ska utvidgas till att omfatta upprustning och energieffektivisering av bostäder i flerfamiljshus. Som framförs i motionen är många av landets drygt 1,3 miljoner lägenheter är i mycket stort behov av renovering och upprustning. Detta gäller inte minst för det s.k. miljonprogrammets bostadsbestånd. Jag finner det minst sagt märkligt att regeringen i ett läge med massarbetslöshet försitter chansen att investera i våra mest utsatta bostadsområden, vilket skulle skapa både jobb och ge kraft åt nödvändiga klimatinvesteringar.
10. | Fackföreningsavgift och a-kasseavgift, punkt 11 (S, V) |
| av Veronica Palm (S), Fredrik Olovsson (S), Christina Oskarsson (S), Hans Olsson (S), Anders Karlsson (S), Jacob Johnson (V) och Peter Persson (S). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om skattemässig neutralitet mellan avgifter till arbetsgivar- och löntagarorganisationer. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2010/11:Sk262, 2010/11:Sk315, 2010/11:Sk359 och 2010/11:Sk422.
Ställningstagande
Avdragsrätten för fackföreningsavgift och a-kassa infördes för att skapa skattemässig neutralitet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Arbetsgivarna har fortfarande möjlighet att göra avdrag för medlemsavgifter till arbetsgivarorganisationer. Att som den borgerliga regeringen gjort ta bort arbetstagarnas rätt till avdrag ger olika förutsättningar för arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer. Det har rubbat balansen på den svenska arbetsmarknaden. Denna politik är uttryck för en medveten strävan att underminera fackens ställning, trots att regeringen säger sig försvara kollektivavtalen. Många löntagare har fått sina avgifter till a-kassan höjda med hundratals kronor i månaden, och samtidigt har ersättningen försämrats. Detta har lett till att cirka en halv miljon människor har tvingats lämna a-kassan och nu står utan ett inkomstrelaterat skydd vid arbetslöshet. Av dessa skäl vill vi satsa på en kraftfull skattreduktion för medlemskap i a-kassan så att kostnaden för den enskilde sänks till 80 kr per månad. Därmed försvinner också differentieringen av a-kasseavgiften. Eftersom vi anser att skattemässig neutralitet ska råda mellan avgifter till arbetsgivar- och löntagarorganisationer vill vi också återinföra möjligheten till skattereduktion för medlemskap i fackförening.
Vi föreslår att riksdagen med anledning av motionerna Sk262, Sk315, Sk359 och Sk422 riktar ett tillkännagivande till regeringen om vad vi nu anfört.
11. | Idrottsutövare, punkt 12 (SD) |
| av David Lång (SD). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om behovet av reformer på skatteområdet för att motverka spelarflykten till bl.a. Danmark. Därmed bifaller riksdagen motion 2010/11:Sk341 och avslår motion 2010/11:Sk221.
Ställningstagande
Många svenska idrottsmän försvinner till våra grannländer, framför allt till Danmark och Norge. Spelarflykten har varit särskilt stor inom fotbollen och handbollen. Skälet till spelarflykten är att svenska klubbar inte kan konkurrera om spelarna på samma villkor som t.ex. de danska klubbarna. Som exempel kan nämnas att möjligheten att i Sverige bli beskattad enligt de regler som gäller för utomlands bosatta artister och idrottsmän (A-SINK) bara gäller om vistelsen här i landet understiger sex månader, medan motsvarande tid i Danmark är tre år. Detta är självklart en fördel för danska klubbar. Som anförs i motion Sk341 utmärks de nordiska länderna av likartade välfärdssystem som baseras på en generell och solidarisk beskattning. I likhet med motionären anser jag att även regelverket för idrottsutövarnas beskattning bör bli mer likartat. Detta skulle underlätta tillvaron för både idrottsmännen och klubbarna samt skapa bättre förutsättningar för svensk idrott. Jag föreslår ett tillkännagivande till regeringen om att se över möjligheten att skapa likvärdiga förutsättningar för svensk idrott jämfört med idrotten i övriga nordiska länder.
Särskilda yttranden
1. | Kostnadsersättningar från kommunen, punkt 7 (S, MP, V) |
| Veronica Palm (S), Fredrik Olovsson (S), Christina Oskarsson (S), Hans Olsson (S), Anders Karlsson (S), Helena Leander (MP), Jacob Johnson (V) och Peter Persson (S) anför: |
Det finns en stor grupp medborgare som i det tysta utför en viktig samhällelig insats mot en blygsam ersättning. Det handlar om personer som åtar sig uppdrag på frivillig basis som kontaktperson, stödfamilj, övervakare, god man etc. För att täcka de merkostnader som uppstår till följd av uppdraget får dessa personer omkostnadsersättning från kommunen. Ersättningen är skattepliktig. Avdrag medges vanligtvis med ett belopp som motsvarar den mottagna ersättningen, med den begränsning som följer av 12 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229). Fram till den 1 januari 2007 var beloppsgränsen, dvs. det icke avdragsgilla beloppet, 1 000 kr. Redan i sin första budgetproposition till riksdagen föreslog den borgerliga regeringen att beloppsgränsen för s.k. övriga utgifter skulle höjas till 5 000 kr. Bakgrunden till denna förändring var att man ville finansiera jobbskatteavdraget och förenkla Skatteverkets administration och kontroll av avdragen för övriga utgifter. Den kraftiga höjningen av beloppsgränsen för avdrag för övriga utgifter innebär för många familjehemsföräldrar och andra frivilligarbetare att hela den kostnadsersättning de fått blir beskattad. För att inte omöjliggöra en framtida rekrytering till dessa viktiga uppdrag måste regeringen skyndsamt återkomma med ett förslag till lösning på problemet. I samband med höjningen av beloppsgränsen gjordes kostnadsersättningar som en kommun betalar till dagbarnvårdare skattefria, och ett alternativ skulle kunna vara att låta detta undantag från skatteplikt omfatta även kostnadsersättningar som betalas ut till frivilligarbetarna.
2. | Skattereduktion för hushållstjänster och ROT-arbeten, punkt 10 (MP) |
| Helena Leander (MP) anför: |
Miljöpartiet har ställt sig kritiskt till regeringens skattereduktioner för hushållstjänster och s.k. ROT-arbeten, det s.k. HUS-avdraget, även om vi menar att miljöstyrande ROT-avdrag kan ha ett berättigande som tillfällig konjunkturåtgärd. Att gå in med en sådan kraftig skattereduktion som 50 % av arbetskostnaden till enskilda branscher riskerar att skapa snedvridningar och märkliga gränsdragningar. Så länge våra val inte går ut över andra bör det vara upp till den enskilde att prioritera sin konsumtion i stället för att riktade skattelättnader styr konsumtionen i en viss riktning.
Samtidigt är det svårt att bortse från att skattekilarna på arbete tenderar att missgynna konsumtion av arbetsintensiva tjänster jämfört med konsumtion av mindre arbetsintensiva varor som i sin tur kan vara mer miljöbelastande. Det finns därför anledning att vara vaksam så att skattesystemet inte försvårar en omläggning från ökad konsumtion av varor till konsumtion av fler tjänster, en omläggning som jag menar skulle vara önskvärd av miljöskäl. En betydligt bättre idé än nuvarande kraftiga skattelättnader som gynnar just ROT- och RUT-branscherna är att sänka momsen inom tjänstesektorn, för de branscher där detta numera är tillåtet enligt EU:s momsdirektiv. Jag är medveten om att även sänkt moms kan leda till konkurrenssnedvridningar och gränsdragningsproblem. Eftersom en momssänkning skulle omfatta fler tjänster än dagens HUS-avdrag samt innebära en mindre skatteskillnad gentemot andra tjänster är en sådan lösning att föredra ur konkurrenssynpunkt. En momssänkning skulle dessutom bli enklare att administrera och svårare att skattefuska med. I väntan på en sådan reform avstår jag nu från att ställa mig bakom förslag på omedelbara förändringar när det gäller skattereduktionerna för hushållstjänster och ROT-arbeten.
3. | Öresundsavtalet, punkt 14 (S) |
| Veronica Palm (S), Fredrik Olovsson (S), Christina Oskarsson (S), Hans Olsson (S), Anders Karlsson (S) och Peter Persson (S) anför: |
Arbetspendlingen över Öresund har ökat kraftigt på 2000-talet som en konsekvens av Öresundsbron och ett aktivt arbete för att integrera arbetsmarknaderna i Skåne och på Själland. Det har inneburit en regionförstoring som är bra för näringsliv, forskning och tillväxt. Samtidigt har frågan om skatteinkomster till den kommun där arbetspendlaren bor blivit alltmer laddad. Obalanser i avtalet medför att de svenska kommunerna tappar alltmer skatteintäkter.
Vi anser att det är hög tid att omförhandla skatteavtalet med Danmark. I takt med att arbetspendlingen ökar så ökar också skatteklyftan, och det blir allt svårare att få till stånd en rimlig och rättvis ordning. Regeringen har skickat en begäran om en gemensam utvärdering av avtalet till det danska Skatteministeriet. Vi menar att det redan nu kan konstateras att avtalet är ofördelaktigt för Sverige, även om det givetvis behövs ytterligare underlag om hur pass ofördelaktigt avtalet är. Genom att inte redan nu begära en omförhandling av avtalet förlorar man viktig tid. Riksdagen måste ge ett tydligt uppdrag till regeringen att prioritera frågan. Utgångspunkten för ett nytt avtal bör vara att bostadskommunerna och landstingen får en rimlig täckning för de välfärdstjänster de erbjuder pendlarna i form av skola, sjukvård etc. Vi avser att återkomma med förslag till riksdagsbeslut i samband med utskottets behandling av Riksrevisionens rapport Sveriges skatteavtal med andra länder – effekterna av regeringens arbete (RiR 2010:24).
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2010
2010/11:Sk206 av Lars Beckman (M):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att överväga att införa RIT-avdrag för att underlätta vardagen för äldre och skapa nya jobb åt yngre.
2010/11:Sk208 av Hans Backman (FP):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att domare och funktionärer i skatterättslig mening borde anses ha hemmet som tjänstgöringsställe.
2010/11:Sk210 av Kerstin Lundgren (C):
Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till förändring av villkoren för soldater i utlandstjänst i enlighet med vad som anförs i motionen.
2010/11:Sk214 av Ann-Christin Ahlberg (S):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att avskaffa skattereduktionen för hushållsnära tjänster.
2010/11:Sk215 av Ann-Christin Ahlberg (S):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över skattelagstiftningen i fråga om skattefrihet och avdrag för arbetskläder för att uppnå en mer könsneutral lagstiftning.
2010/11:Sk216 av Ann-Christin Ahlberg (S):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att skattesatsen bör vara densamma oavsett om man yrkesarbetar, är pensionär eller är sjukskriven.
2010/11:Sk218 av Anders Sellström (KD):
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ändringar i inkomstskattelagen. |
2010/11:Sk220 av Lars Beckman (M):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utveckla ROT-avdraget och RUT-avdraget.
2010/11:Sk221 av Lars Beckman (M):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om skattefrihet för idrottsföreningarnas funktionärer.
2010/11:Sk222 av Jan Ertsborn (FP):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över skattereglerna för omkostnadsersättningar från det offentliga.
2010/11:Sk225 av Lotta Finstorp och Margareta Cederfelt (båda M):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om RIT-avdrag.
2010/11:Sk226 av Lotta Finstorp och Walburga Habsburg Douglas (båda M):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om avdrag för friskvård.
2010/11:Sk228 av Hans Backman (FP):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att reglerna för HUS-avdragets ROT-tjänster skulle kunna utvecklas till att innefatta alla tillbyggnader och reparationer inom tomtgränsen.
2010/11:Sk230 av Hans Backman m.fl. (FP):
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en reformering av expertskatten. |
2010/11:Sk232 av Hans Backman m.fl. (FP):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en reformerad expertskatt för att underlätta invandring av kvalificerad arbetskraft.
2010/11:Sk233 av Hans Backman och Maria Lundqvist-Brömster (båda FP):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda möjligheterna att utöka reseavdraget.
2010/11:Sk241 av Anne Marie Brodén (M):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa ett skatteavdrag för välbeprövade alternativa metoder inom sjukvården (BOT-avdrag). |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheten till en försöksverksamhet med BOT-avdrag i ett eller flera län. |
2010/11:Sk243 av Ann-Britt Åsebol (M):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av bilkostnaderna för boende på landsbygden.
2010/11:Sk251 av Hans Wallmark (M):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av SINK-skatten. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att kontakter ska tas med Konungariket Spanien för en översyn av dubbellbeskattningsreglerna länderna emellan. |
2010/11:Sk252 av Anders Sellström (KD):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att friskvårdspengen breddas till att inkludera även utförsåkning.
2010/11:Sk253 av Irene Oskarsson (KD):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda möjligheten att inkludera ytterligare tjänster i HUS-avdraget.
2010/11:Sk257 av Walburga Habsburg Douglas och Elisabeth Svantesson (båda M):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en utvidgad möjlighet till avdrag för hushållsnära arbete.
2010/11:Sk262 av Josefin Brink m.fl. (V):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om avdragsrätt för medlemsavgift i facklig organisation.
2010/11:Sk265 av Jörgen Andersson (M):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett likvärdigt reseavdrag för egenägd bil och förmånsbil.
2010/11:Sk269 av Christine Jönsson (M):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att begränsningarna i fråga om förmånstagare till pensionsförsäkringar bör ses över.
2010/11:Sk271 av Jan R Andersson och Jörgen Andersson (båda M):
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn i syfte att förenkla systemet kring förmånsbeskattning av tjänstefordon. |
2010/11:Sk272 av Jan R Andersson (M):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ROT-avdrag för fönsterrenovering.
2010/11:Sk276 av Fredrick Federley (C):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om utredande och införande av samordnad platt skatt.
2010/11:Sk278 av Jan Lindholm (MP):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en bred skatteöversyn.
2010/11:Sk281 av Cecilia Widegren (M):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om personligt avdrag för friskvård.
2010/11:Sk282 av Cecilia Widegren (M):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över skattelagstiftningen för svenskar på internationella uppdrag.
2010/11:Sk285 av Anders Åkesson (C):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att undersöka möjligheterna att ändra reseavdraget så att det regleras i förhållande till gällande taxeringsvärde på den ort där arbetsresan startar.
2010/11:Sk289 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av ROT- och RUT-avdraget.
2010/11:Sk290 av Isabella Jernbeck och Malin Löfsjögård (båda M):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om värnskatten.
2010/11:Sk293 av Johan Löfstrand m.fl. (S):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att med hänsyn till bl.a. jobbkrisen se över möjligheterna till ett ROT-avdrag som omfattar även kulturbyggnader och viss offentlig verksamhet, exempelvis skollokaler.
2010/11:Sk294 av Phia Andersson (S):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av att få bort åldersdiskrimineringen i beskattningen.
2010/11:Sk308 av Anders Hansson och Ann-Charlotte Hammar Johnsson (båda M):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om förändring av villkoren för friskvårdsförmånen.
2010/11:Sk312 av Nina Lundström (FP):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tillsätta en utredning för att se över lagstiftningen i syfte att införa avdragsrätt för enskilda för folkhälsofrämjande åtgärder.
2010/11:Sk315 av Jörgen Hellman (S):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om avdragsrätt eller skatteavdrag för a-kasseavgift.
2010/11:Sk320 av Eliza Roszkowska Öberg (M):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa skattereduktion för trädfällning, markarbeten m.m.
2010/11:Sk321 av Caroline Szyber (KD):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av möjligheterna för arbetsgivare att tillhandahålla tjänstecyklar till sina medarbetare. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över reglerna kring friskvårdsreformer så att cykel inte likställs med ”andra dyrare träningsredskap”. |
2010/11:Sk324 av Jonas Jacobsson (M):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om genomförande av komparativa studier av de svenska och danska skattesystemen i syfte att identifiera möjliga förändringar som kan bidra till bättre integration mellan länderna.
2010/11:Sk325 av Ulf Nilsson m.fl. (FP):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att omförhandla skatteavtalet mellan Sverige och Danmark. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att fördela överförd skattekompensation direkt till skånska kommuner. |
2010/11:Sk328 av Jennie Nilsson m.fl. (S):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att verka för att den nödvändiga klimatomställningen och den gröna skatteväxlingen inte får fördelningsmässigt negativa effekter.
2010/11:Sk330 av Andreas Carlson och Lars-Axel Nordell (båda KD):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att undersöka hur avdragsrätten för friskvårdsbidragets kriterier kan göras mer flexibelt och innefatta fler verksamheter än i dag.
2010/11:Sk332 av Yvonne Andersson (KD):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att förutsättningarna för ett BOT-avdrag bör utredas.
2010/11:Sk340 av Susanne Eberstein och Ingemar Nilsson (båda S):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om beskattningen av pensionärer.
2010/11:Sk341 av Christer Adelsbo (S):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att skapa mer likvärdiga förutsättningar för den svenska idrotten jämfört med idrotten i övriga nordiska länder.
2010/11:Sk342 av Mikael Oscarsson m.fl. (KD):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en prioritering av reformen för avdragsrätt för gåvor till ideell hjälpverksamhet.
2010/11:Sk344 av Gunilla Svantorp (S):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över reglerna för ROT-avdrag.
2010/11:Sk346 av Carina Adolfsson Elgestam m.fl. (S):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av se över möjligheten att bygga ut ROT-avdraget till att även gälla för hyresrätter.
2010/11:Sk347 av Tomas Eneroth m.fl. (S):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att överväga ROT-avdrag för Folkets Hus och bygdegårdar.
2010/11:Sk356 av Lennart Axelsson m.fl. (S):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om det orättvisa i att pensionärer och löntagare betalar olika skatt på samma inkomst.
2010/11:Sk358 av Louise Malmström och Matilda Ernkrans (båda S):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheterna att införa ett nytt skatteavdrag för kollektivtrafikresande.
2010/11:Sk359 av Ingemar Nilsson och Susanne Eberstein (båda S):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om översyn av avdrag för medlemskap i intresseförening.
2010/11:Sk365 av Eliza Roszkowska Öberg och Erik Bengtzboe (båda M):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa skattereduktion för RIT-tjänster.
2010/11:Sk370 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om avdragsrätt för donationer till forskning vid svenska lärosäten.
2010/11:Sk371 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om avdragsrätt för gåvor till ideella organisationer.
2010/11:Sk375 av Helena Bouveng (M):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att låta ridsport ingå i friskvård.
2010/11:Sk376 av Helena Bouveng (M):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om avdragsrätt för företag i samband med friskvård.
2010/11:Sk378 av Karin Granbom Ellison (FP):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda möjligheten att införa separata tak för skattereduktion för ROT-arbete och hushållsarbete.
2010/11:Sk385 av Jörgen Hellman (S):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det s.k. jobbskatteavdraget mer syftar till att sänka skatter, dvs. har ideologiska motiv, än till att skapa fler arbetstillfällen. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det s.k. jobbskatteavdraget leder till ökade klyftor i samhället. |
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att pension är uppskjuten lön och inte bidrag. |
4. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det s.k. jobbskatteavdraget diskriminerar pensionärer. |
2010/11:Sk393 av Tommy Waidelich (S):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att se över Sveriges skatteavtal.
2010/11:Sk394 av Marie Nordén och Gunnar Sandberg (båda S):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om skattebestämmelser för frivilliga samhällsarbetare.
2010/11:Sk397 av Krister Hammarbergh (M):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör se över reglerna för friskvårdsavdrag.
2010/11:Sk399 av Tomas Tobé (M):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om skatteavtal med fler länder.
2010/11:Sk400 av Tomas Tobé (M):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inkludera mark- och trädgårdsarbeten i ROT-avdraget.
2010/11:Sk407 av Cecilia Widegren (M):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utvidga RUT-avdraget till att omfatta hundtillsyn.
2010/11:Sk408 av Staffan Anger (M):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om skattelättnad för donationer till forskning i Sverige.
2010/11:Sk417 av Sten Bergheden (M):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att genomföra en översyn av reseavdragen för landsbygdsbor.
2010/11:Sk420 av Bengt-Anders Johansson (M):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ridsport ska ses som friskvård och omfattas av avdragsrätten.
2010/11:Sk421 av Ann-Christin Ahlberg (S):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en jämställdhetsanalys av den förda skattesänkarpolitiken.
2010/11:Sk422 av Ann-Christin Ahlberg (S):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av skattereduktion eller skatteavdrag för medlemskap i a-kassa.
2010/11:Sk424 av Isak From och Katarina Köhler (båda S):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om rättvis skatt för pensionärer.
2010/11:Sk425 av Caroline Szyber (KD):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tillsätta en utredning för att se över förutsättningarna för en sänkning av inkomstskatten för löntagare och pensionärer, höjd brytpunkt för statlig inkomstskatt samt en slopad värnskatt.
2010/11:Sk431 av Gustav Blix (M):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att genomföra en översyn av beskattningen av granntjänster.
2010/11:Sk438 av Johan Linander och Per-Ingvar Johnsson (båda C):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör initiera en omförhandling av det dansk-svenska skatteavtalet.
2010/11:Sk440 av Finn Bengtsson och Annicka Engblom (båda M):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en fortsatt översyn av skattesystemet för lönearbetare i alla inkomstskikt.
2010/11:Sk441 av Finn Bengtsson och Jan Ericson (båda M):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av möjligheterna att avskaffa värnskatten.
2010/11:Sk442 av Finn Bengtsson och Jan R Andersson (båda M):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av regelverket för förmånsbeskattning av tjänstebilar.
2010/11:Sk448 av Roger Tiefensee (C):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av ett nytt dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Irland så att personer bosatta i Sverige och anställda av irländska arbetsgivare får en rättvis behandling i skattesystemet.
2010/11:Sf357 av Tomas Eneroth m.fl. (S):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om pensionärers ekonomiska situation. |
2010/11:So435 av Yvonne Andersson och Annika Eclund (båda KD):
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda möjligheten att införa ett system med kulturcheckar som ska vara en skattebefriad löneförmån från arbetsgivaren till löntagarna. |
2010/11:T502 av Maria Wetterstrand m.fl. (MP):
6. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att arbetsgivare bör ges möjlighet att skattefritt subventionera den anställdes cykling till och från jobbet, inom ramen för skattefri friskvård. |
20. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att förändra reseavdraget så att det blir avståndsbaserat och oberoende av färdmedel, så att avståndet mellan jobbet och hemmet avgör storleken på avdraget. |
2010/11:T504 av Stina Bergström m.fl. (MP):
23. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ändra reseavdraget så att det blir avståndsbaserat och oberoende av färdmedel. |
25. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att arbetsgivare bör få lov att skattefritt subventionera inköp av en cykel, i likhet med inköp av gymkort. |
2010/11:MJ278 av Cecilia Widegren (M):
6. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ridning och golf som friskvårdsförmån. |
2010/11:N398 av Stina Bergström m.fl. (MP):
6. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att skapa stabila förutsättningar för en fortsatt god utveckling på marknaden för biogasbilar, t.ex. genom en reformerad förmånsbeskattning. |
2010/11:A407 av Ulf Holm m.fl. (MP):
12. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tillsätta en utredning för att se över införandet av avdragsrätt för cykelresor till och från jobbet samt för kostnader för hälsovård. |
13. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tillsätta en utredning för att se över införandet av avdragsrätt för friskvård. |