Skatteutskottets betänkande 2010/11:SkU1 | |
Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution | |
Sammanfattning
I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag om anslag för 2011 under utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution (prop. 2010/11:1 utgiftsområde 3).
Utskottets ledamöter från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet och utskottets ledamot från Sverigedemokraterna redovisar sina förslag om högre anslag i två särskilda yttranden.
Utskottet avstyrker vidare motioner som gäller Tullverkets resursanvändning och verksamhet. I denna del har utskottets ledamöter från Socialdemokraterna lämnat en reservation.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. | Anslagen under utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution |
| Riksdagen anvisar för budgetåret 2011 anslagen under utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt regeringens förslag i bilaga 2. Därmed bifaller riksdagen proposition 2010/11:1 utgiftsområde 3 punkt 1 och avslår motionerna 2010/11:Sk404 och 2010/11:Sk423. |
2. | Tullverkets resursanvändning och verksamhet |
| Riksdagen avslår motionerna 2010/11:Sk279, 2010/11:Sk353 yrkande 3, 2010/11:Sk405 och 2010/11:So344 yrkande 3. |
Reservation (S)
Stockholm den 2 december 2010
På skatteutskottets vägnar
Henrik von Sydow
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Henrik von Sydow (M), Veronica Palm (S)
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
I ärendet behandlar utskottet förslagen i proposition 2010/11:1 utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution samt de motioner från den allmänna motionstiden 2010 som rör anslagen till och verksamheten vid myndigheterna inom utgiftsområdet.
Regeringens och motionärernas förslag till riksdagsbeslut redovisas i förteckningen över behandlade förslag, se bilaga 1. En sammanställning av regeringens och oppositionspartiernas anslagsförslag redovisas i bilaga 2.
Bakgrund
Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution omfattar anslagen till myndigheterna Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket. Även Kustbevakningen har viss verksamhet inom utgiftsområdet genom att myndigheten har ett självständigt ansvar för tullkontrollen till sjöss.
Under 2000-talet har Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket genomgått stora omorganisationer. Efter riksdagsbeslut hösten 2003 (bet. 2003/04:SkU2) avvecklades Riksskatteverket och de tio regionala myndigheterna, i stället inrättades den nuvarande myndigheten Skatteverket.
Våren 2006 beslutade riksdagen (bet. 2005/06:SkU35) om en ny organisation för kronofogdemyndigheterna, som innebar att de tio fristående myndigheterna slogs ihop till en rikstäckande kronofogdemyndighet. Kronofogdemyndigheten fick sedan en fristående ställning i förhållande till Skatteverket genom riksdagsbeslut våren 2007 (bet. 2006/07:SkU17). Samtidigt överfördes borgenärsuppgifter av offensiv natur från Kronofogdemyndigheten till Skatteverket. Kronofogdemyndigheten blev helt fristående från Skatteverket den 1 januari 2008.
För Tullverket trädde en ny organisation i kraft den 1 juli 2004 i syfte att bättre utnyttja resurserna och förbättra den brottsbekämpande verksamheten.
Utskottets överväganden
Anslagen under utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen anvisar för 2011 anslagen under utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution i enlighet med regeringens förslag och avslår motionsförslagen om högre anslagsbelopp.
Jämför särskilda yttrandena 1 (S, MP, V) och 2 (SD).
Propositionen
Regeringen föreslår att riksdagen för budgetåret 2011 anvisar anslag under utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt följande.
Tusental kronor
Anslag |
|
| |
1:1 | Skatteverket | ramanslag | 6 688 837 |
1:2 | Kronofogdemyndigheten | ramanslag | 1 731 497 |
1:3 | Tullverket | ramanslag | 1 588 647 |
| Summa för utgiftsområdet |
| 10 008 981 |
Regeringen framhåller att målet för utgiftsområdet är att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn och bidra till ett väl fungerande samhälle för medborgare och näringsliv samt motverka brottslighet.
Myndigheterna inom utgiftsområdet ska underlätta för medborgare och företag att göra rätt för sig.
Medborgare och företag ska känna förtroende för rättssäkerheten i regelsystemen. En enhetlig behandling av de företag och medborgare som kommer i kontakt med myndigheterna är en viktig rättssäkerhetsaspekt. En viktig uppgift för myndigheternas ledning är således att säkerställa att ärenden behandlas lika.
Myndigheterna ska se till att de regelverk och rutiner som de själva disponerar över är så enkla som möjligt till gagn för en kostnadseffektiv hantering. Regeringen understryker betydelsen av samtliga myndigheters fortsatta arbete med förenklingar av det egna regelverket och med att utarbeta förslag till förenklingar av de nationella och internationella regelverken.
Eftersom myndigheterna har likartad verksamhet när det gäller uppbördshanteringen och brottsbekämpningen är det väsentligt att de möjligheter till förenklingar och förbättringar som finns genom myndighetssamverkan tillvaratas. Regeringens särskilda satsning mot grov organiserad brottslighet, där samtliga myndigheter inom utgiftsområdet deltar, är enligt vad som anförs ett exempel på myndighetssamverkan. I det löpande arbetet ska myndigheterna kontinuerligt arbeta för att höja effektiviteten i verksamheten samtidigt som servicen till allmänheten och företagen förbättras.
Regeringen anför att kontinuerliga förändringar, rationaliseringar och en kostnadseffektiv verksamhet är nödvändigt för att klara framtidens krav på myndigheterna. Det är av stor vikt att arbeta med standardisering och automatisering av arbetsflöden. I myndigheternas uppgift ligger att organisera sig på ett sätt som bidrar till att förstärka förutsättningarna för att bedriva verksamheten effektivt. En förutsättning för att kunna säkerställa att verksamheten utvecklas i rätt riktning och att resurserna styrs till prioriterade områden är att myndigheterna kontinuerligt följer samhällsutvecklingen.
För att uppnå en effektiv och ändamålsenlig förvaltning är ledning, prioritering, intern styrning och uppföljning av all verksamhet inom myndigheterna viktig. Det är av stor betydelse att myndigheterna har ändamålsenliga interna system för att kunna följa verksamheten och bedöma enhetlighet, kvalitet, produktivitet och effektivitet.
Den ekonomiska integrationen i Europa tillsammans med globaliseringen av ekonomin och handeln medför delvis nya förutsättningar för myndigheternas verksamhet. Myndigheterna kommer kontinuerligt att behöva anpassa verksamheten till de nya förutsättningar som gäller.
I samarbetet mellan olika stater är det viktigt att den information som utbyts tas till vara på bästa sätt inom myndigheterna.
I det europeiska och övriga internationella administrativa samarbetet inom myndighetsområdena prioriteras insatser för regel- och procedurförenklingar, rationell användning av informationsteknik (IT), informationsutbyte och utbildningsinsatser.
Myndigheterna medverkar fortlöpande i det arbete som pågår inom EU. I detta arbete har myndigheterna en viktig uppgift att biträda regeringen med expertis i sakfrågor samt analysera problemställningar och föreslå ställningstaganden. Myndigheterna deltar även i förhandlingsarbetet, särskilt inom de genomförandekommittéer som leds av Europeiska kommissionen.
Vad gäller det fortsatta utvecklingsarbetet inom e-förvaltningen anser regeringen det vara av största vikt att myndigheterna uppträder samlat och vid behov gemensamt utvecklar och tillhandahåller tjänster som förenklar för medborgare, företag och aktörer inom den offentliga sektorn. I fråga om e-legitimationer och gemensamt verksamhetsstöd för staten har utgiftsområdets myndigheter en viktig roll. Regeringen anser att det är viktigt att arbetet med att bekämpa felaktiga utbetalningar, svartarbete och annat skattefusk fortsätter och att arbetet integreras i berörda myndigheters löpande verksamhet.
Riksrevisionen har granskat effekterna av sammanslagningarna av Skatteverket m.fl. myndigheter under 2004–2005 till s.k. en-myndigheter (Från många till en – sammanslagningar av myndigheter 2010:3). Enligt Riksrevisionen har en-myndighetsreformerna skapat bättre förutsättningar för rättslig styrning och fördelning av resurser samt lett till minskade variationer i handläggningstider vid Skatteverket. Regeringen anser att rapporten, i de delar den berör Skatteverket, är slutbehandlad.
När det gäller Skatteverket framhåller regeringen att en väl fungerande ledning, intern styrning och uppföljningssystem är grunden för en effektiv verksamhet. En förutsättning för detta är att arbetet med riskanalyser och uppföljningssystem fortsätter att utvecklas. För att allmänhet och företag ska känna förtroende för verksamheten är det väsentligt att t.ex. handläggningstider, rättstillämpning och kontrollnivåer är enhetliga. Även om Skatteverket har gjort en del på området och skillnaderna har minskat, anser regeringen att det finns förutsättningar för att ytterligare öka enhetligheten.
På e-förvaltningens område ligger Skatteverket i framkant vid en jämförelse med andra svenska myndigheter. Regeringen anser att det är viktigt att Skatteverkets utveckling av nya e-tjänster fortgår.
Syftet med kontroll och sanktioner är att stärka och upprätthålla normer. Kontrollen ska i huvudsak riktas mot avsiktliga fel och träffsäkerheten måste därför vara hög. För att öka de allmänpreventiva effekterna ska sådana områden prioriteras där det finns allvarliga fel och där fusket är särskilt förtroendeskadligt. För att öka den individualpreventiva effekten ska kontrollen ske tidigt och följas upp genom återkommande kontroller.
De öppna gränserna och en alltmer globaliserad ekonomi gör att hoten mot skattebasen ökar. Det internationella området kräver att Skatteverket intensifierar sin samverkan med andra myndigheter, såväl svenska som utländska. Det är viktigt att det finns möjligheter till informationsutbyte. Det internationella arbetet kräver en särskild struktur och kompetens. Det är därför viktigt att Skatteverket höjer sin kompetens avseende både personal och teknik för att klara av det internationella arbetet.
För att Skatteverket ska kunna bedriva verksamheten på ett effektivt och rättssäkert sätt behöver medel tillföras verksamheten. Därför ökas anslaget med 200 miljoner kronor engångsvis i hösttilläggsbudgeten för 2010 och med 115 miljoner kronor varaktigt från 2011. Skatteverket har redovisat en handlingsplan för hur myndigheten ska minska kreditutnyttjandet och bedriva verksamheten inom beräknade anslagsramar. Regeringen kommer att följa utvecklingen noga.
I budgetpropositionen för 2008 avsattes medel för åren 2008–2010 som stöd för forskning inom skatteområdet (prop. 2007/08:1 finansplan m.m. avsnitt 5.10). Regeringen anser att man bör fortsätta att stödja skatteforskning. Inom ramen för Skatteverkets förstärkta anslag avsätts 5 miljoner kronor per år för perioden 2011–2013 som stöd för forskning inom skatteområdet (prop. 2010/11:1 finansplan m.m. avsnitt 6.9).
Skatteverkets anslag ökas varaktigt med 40 miljoner kronor från 2011 för arbetet med slopad revisionsplikt. Anslaget påverkas vidare av att ett antal verksamheter överförs till Skatteverket (prop. 2009/10:100, bet. 2009/10:KU39). Anslaget minskas med 9 876 000 kr från 2014 till följd av att vissa gemensamma e-förvaltningsprojekt genomförs.
Tullverket ska fortsätta att förbättra och effektivisera uppbördshanteringen och servicen till företag.
Det är lika viktigt att myndigheten fortsätter att förbättra den brottsbekämpande verksamheten genom en målmedveten prioritering, styrning, modernisering och effektivisering av denna verksamhet. Det brottsförebyggande arbetet är viktigt. Att hindra att narkotika kommer in i Sverige ska även fortsättningsvis vara den högst prioriterade uppgiften för Tullverkets brottsbekämpande verksamhet. Tullverket ska även prioritera arbetet mot organiserad brottslighet och storskalig brottslighet samt ekonomisk brottslighet. Myndigheten ska också prioritera den storskaliga och frekventa illegala införseln av alkohol och tobak.
En viktig del är att se till att olika verksamheter inom myndigheten på ett bättre sätt samverkar på alla nivåer så att höjd effektivitet och kvalitet säkerställs inom både uppbörds- och brottsbekämpningsverksamheten. Den fördel som det innebär att kompetens från huvudprocesserna Effektiv handel och Brottsbekämpning finns inom samma myndighet måste utnyttjas i utvecklingen av verksamheten. Detta är centralt för en effektiv resursanvändning.
De olika delarna av förändringsarbetet ska stödja varandra i utvecklandet av en enhetlig, effektiv och ändamålsenlig verksamhet med hög kvalitet som når uppsatta mål.
Myndighetens arbete med förenklingar av regler och tullprocedurer ska fortgå. Ett tydligt fokus på utveckling av riskanalyser och kontrollmetoder är nödvändigt.
Tullverkets anslag ökas varaktigt med 14 miljoner kronor från 2011 för arbetet i regionala underrättelsecentrum och arbetet mot den organiserade brottsligheten. Tullverket övertar vissa verksamheter, och detta föranleder att medel flyttas över till Tullverkets anslag. Anslaget minskas med 2 363 000 kr från 2014 till följd av att vissa gemensamma e-förvaltningsprojekt genomförs.
Regeringen anser att effektivitets- och utvecklingsarbetet inom Kronofogdemyndigheten måste fortgå. Myndigheten ska på ett effektivt, partsneutralt och förtroendeingivande sätt verkställa beslut och driva in skulder. Vidare är det förebyggande arbetet av stor vikt för myndigheten. En god betalningsvilja ska upprätthållas.
Arbetet med förslag till förenklingar av regler och utveckling av arbetsmetoder ska fortgå.
Kronofogdemyndighetens anslag ökas varaktigt med 6 miljoner kronor från 2011 för arbetet i regionala underrättelsecentrum och mot den organiserade brottsligheten. Anslaget påverkas vidare av att ett antal verksamheter överförs till Kronofogdemyndigheten (prop. 2009/10:100, bet. 2009/10:KU39). Anslaget minskas med 2 526 000 kr från 2014 till följd av att vissa gemensamma e-förvaltningsprojekt genomförs.
I sammanhanget framhålls att regeringen avser att föreslå förändringar i skuldsaneringslagen i syfte att minska risken med företagande och därmed främja ett ökat entreprenörskap. Det ökade medelsbehov som följer av denna reform har beaktats genom att Kronofogdemyndighetens anslag har tillförts 50 miljoner kronor varaktigt från 2010 (prop. 2009/10:1).
Motionerna
I motion Sk404 av Veronica Palm m.fl. (S, MP, V) anför motionärerna att de lanserar ett brett program för att stävja skattefusk. För att detta ska kunna verkställas behöver Skatteverket mer resurser. De skjuter till 50 miljoner kronor för detta ändamål. Skatteverkets anslag minskas med 15 miljoner kronor eftersom motionärernas budgetalternativ innebär att skattereduktionen för hushållsnära tjänster upphör den 1 juli 2011.
I motion Sk423 av Johnny Skalin och Björn Söder (SD) anför motionärerna att tull och polis ska ges rätten att undersöka alla fordon och individer som anländer till, eller avser att resa från, Sverige. Tullens anslag förstärks därför med 80 miljoner kronor. Motionärerna anför vidare att fusket med sociala försäkringssystem och skatter måste beivras i högre grad än i dag. Motionärerna ökar därför anslaget till Skatteverket med 85 miljoner kronor.
Utskottets ställningstagande
Motionärernas förslag om högre anslag till Skatteverket och Tullverket förutsätter att riksdagens beslut om utgiftsramar för 2011 lämnar utrymme för dessa förslag. Riksdagen planerar att fatta sitt beslut om utgiftsramar för 2011 den 8 december 2010 (prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:FiU1).
Utskottet har i sitt yttrande till finansutskottet (yttr. 2010/11:SkU2y) över regeringens förslag till ram för utgiftsområde 3 avvisat motionsförslag från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet och från Sverigedemokraterna om en högre utgiftsram och har därvid berört de förslag om högre anslag till Skatteverket och Tullverket som låg till grund för förslagen om en högre ram.
I yttrandet till finansutskottet över ramen för utgiftsområde 3 avvisade utskottet förslagen om högre anslag till Skatteverket och hänvisade till att det pågår ett aktivt arbete på flera fronter som är inriktat på att komma till rätta med olika former av skattefusk och svartarbete och att den förhöjda anslagsnivå som regeringen föreslår när det gäller Skatteverket är väl avvägd och ger utrymme för att bedriva ett aktivt arbete mot skattefusk, svartarbete och grov organiserad brottslighet och utveckla detta. När det gäller motionärernas förslag om en höjning av anslaget till Tullverket för undersökning av alla fordon och individer som anländer till, eller avser att resa från, Sverige var utskottet inte berett att överväga en sådan förändring och erinrade om att målet för utgiftsområdet uppnås genom att eftersträvade tull-, skatte- och avgiftsintäkter, liksom efterlevnaden av in- och utförselrestriktionerna, säkerställs rättssäkert och på ett för samhället ekonomiskt effektivt sätt samt på ett sätt som är kostnadseffektivt och enkelt för medborgare och företag.
Utskottet anser att regeringens förslag om anslag under utgiftsområde 3 är väl avvägt och har inget att invända mot de överväganden som ligger till grund för förslaget.
Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag och avstyrker motionerna Sk404 (S, MP, V) och Sk423 (SD).
Tullverkets resursanvändning och verksamhet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om Tullverkets resurser, regionala prioriteringar och verksamhet i övrigt.
Jämför reservation (S).
Motionerna
I motion Sk279 av Patrick Reslow och Ewa Thalén Finné (M) anförs att Tullverket bör få klara och tydliga direktiv att även prioritera kontrollen av införsel av skjutvapen.
I motion Sk353 yrkande 3 av Anita Brodén och Christer Winbäck (FP) anförs att införseln av alkohol har inneburit att alkohol säljs till ungdomar från diverse skåp- och personbilar utan att polisen har resurser att ingripa. De begär att tillkännagivande om att det krävs att tull och polis har tillräckliga resurser för att kunna stoppa den illegala försäljningen av alkohol.
I motion Sk405 av Åsa Lindestam m.fl. (S) begärs ett tillkännagivande om att det finns ett behov av att fördela de resurser som finns för tullverksamhet över hela landet och med hänsyn till de geografiska förhållanden som Norrland har.
I motion So344 yrkande 3 av Kent Härstedt (S) anför motionären att det krävs resurser för att tullen och polisen ska kunna utveckla och fördjupa arbetet mot illegal införsel av alkohol
Utskottets ställningstagande
Utskottet erinrar om att målet för utgiftsområdet uppnås genom att eftersträvade tull-, skatte- och avgiftsintäkter, liksom efterlevnaden av in- och utförselrestriktionerna, ska säkerställas rättssäkert och på ett för samhället ekonomiskt effektivt sätt samt på ett sätt som är kostnadseffektivt och enkelt för medborgare och företag. Brottslighet inom tullområdet ska förebyggas och bekämpas, och medborgare och företag ska ha förtroende för Tullverkets verksamhet.
Brottsbekämpningen utgör 58 % av Tullverkets verksamhet och syftar till att övervaka och kontrollera trafiken till och från utlandet så att bestämmelserna om in- och utförsel av varor efterlevs.
En ny organisatorisk enhet, Nationella enheten, har skapats för att på en övergripande nivå samordna och prioritera operativ kontrollverksamhet inom myndigheten. Den nationella enheten ansvarar för den operativa riskanalys- och underrättelseanalysverksamheten i Tullverket. Tullverket har under året inriktat verksamheten på att begränsa den organiserade och storskaliga brottsligheten. De viktigaste hjälpmedlen har varit teleavlyssning, teleövervakning, kameraövervakning och rumsavlyssning. Andra metoder som ytterligare utvecklats och förfinats under året är informatörshantering och provokativa åtgärder. Förverkande av tillgångar har visat sig vara ett effektivt sätt att störa den organiserade brottsligheten.
En ökad nationell samverkan mot grov organiserad brottslighet (GOB) med övriga brottsbekämpande myndigheter har skett under året. Inom GOB har samverkan skett i det nationella operativa rådet samt i de regionala underrättelsecentrumen. Tullverket har nära samverkan även med utländska tull- och polismyndigheter samt med internationella samarbetsorgan som Europol och Östersjösamarbetet.
Samarbete om skjutvapen sker bl.a. inom Aktionsgruppen mot organiserad brottslighet i Östersjöområdet (Baltic Sea Task Force). I gruppen ingår representanter från Sverige, Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen, Norge, Polen, Ryssland och Tyskland. Arbetet bedrivs främst genom den s.k. operativa kommittén (OPC) och ett antal nätverk som knutits till denna. Ett sådant nätverk är Crossfire som arbetar med att bekämpa smuggling av skjutvapen. Samverkan sker mellan ländernas polisväsende, tullväsende, gränsbevakning, kustbevakning och deras motsvarigheter i andra länder samt Europol. Svenska myndigheter som deltar i Crossfire är bl.a. Kustbevakningen, Rikspolisstyrelsen och Tullverket. Tullverket deltar också i Europol, i det nordiska polis- och tullsamarbetet samt i Världstullorganisationens (WCO) globala nätverk Customs Enforcement Network (CEN). Till CEN:s databas rapporterar Tullverket och de andra deltagarländernas myndigheter information om beslag av skjutvapen. Informationen kan sedan användas för strategiska analyser och varningsmeddelanden om nya trender, smugglingsrutter etc.
Tullverket har under året prioriterat bekämpningen av de kriminella nätverk som står bakom organiserad och storskalig smuggling. Totalt har 30 kriminella nätverk identifierats, och Tullverket gör bedömningen att 26 av dem allvarligt skadats eller helt upphört med sin verksamhet. Resultatet av Tullverkets arbete är att 107 personer lagförts och antalet utdömda fängelseår uppgår till 634 år.
Trafikflödena till Sverige består varje år av cirka 75 miljoner objekt, fordon och personer som kan bli föremål för kontroll. Tullverkets närvarograd vid respektive gränspassage styrs av den aktuella hotbilden. Det är en fungerande samverkan mellan selekteringsförmåga, teknikstöd, rätt underrättelser, bra riskanalys och hög kompetens hos den enskilda tjänstemannen som är avgörande för träffprocenten i kontrollerna. Det är viktigt att Tullverket har förmågan att ha personal på rätt plats, i rätt tid och med rätt utrustning, inte antalet kontroller.
Utskottet delar regeringens bedömning att den högst prioriterade uppgiften för Tullverkets brottsbekämpande verksamhet ska vara att förhindra att narkotika kommer in i Sverige. Tullverket ska även prioritera arbetet mot organiserad brottslighet och storskalig brottslighet samt ekonomisk brottslighet. Myndigheten ska också prioritera den storskaliga och frekventa illegala införseln av alkohol och tobak. Som utskottet framhållit lämnar den anslagsnivå som regeringen föreslår utrymme för en fortsatt förbättring av Tullverkets brottsbekämpande verksamhet. Detta kan ske genom en målmedveten prioritering, styrning, modernisering och effektivisering. I sammanhanget kan vidare framhållas att Tullverkets anslag ökas varaktigt med 14 miljoner kronor från 2011 för arbetet i regionala underrättelsecentrum och mot den organiserade brottsligheten.
Med det anförda avstyrker utskottet de aktuella motionerna.
Reservation
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservation.
Tullverkets resursanvändning och verksamhet, punkt 2 (S) |
av Veronica Palm (S), Fredrik Olovsson (S), Christina Oskarsson (S), Hans Olsson (S), Christina Karlsson (S) och Peter Persson (S). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om behovet av att fördela de resurser som finns för tullverksamhet över hela landet och med hänsyn till de geografiska förhållanden som Norrland har. Därmed bifaller riksdagen motion 2010/11:Sk405 och avslår motionerna 2010/11:Sk279, 2010/11:Sk353 yrkande 3 och 2010/11:So344 yrkande 3.
Ställningstagande
Tullen i Norrland står inför stora prövningar.
Medelåldern bland personalen vid tullen i Norrland är hög, och detta gör att ett generationsskifte måste hanteras. På vissa håll är man i dag tre personer med 30 och ibland 40 mil till närmaste andra tullstationering. Dessa personer arbetar som gränspersonal, och här finns ett outtalat samhällsansvar när de är stationerade i glesbygd. Dessutom behövs kompetensöverföring under en längre tid för att inte tappa kompetens vid personalskiften.
Effektiv handel, en av de två uppgifter som tullen har, har ingen personal i Norrland. I dag finns allt stöd i Stockholm. Personalen i Stockholm gör resor upp till Norrland, men detta kostar både tid och pengar jämfört med att ha egen personal på plats som kan stödja företagen norrut. Före omorganiseringen fanns tullinfokontor i Haparanda, Umeå, Sundsvall, Östersund och Falun. Då man lade ned tullinfokontoren lade man även ned verksamheten med kvalitetssäkring av företag som fanns på flera av dessa orter.
Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna att det finns ett behov av att fördela de resurser som finns för tullverksamhet över hela landet och med hänsyn till de geografiska förhållanden som Norrland har.
Särskilda yttranden
1. | Anslagen under utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution, punkt 1 (S, MP, V) |
| Veronica Palm (S), Fredrik Olovsson (S), Christina Oskarsson (S), Hans Olsson (S), Christina Karlsson (S), Helena Leander (MP), Jacob Johnson (V) och Peter Persson (S) anför: |
Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet har i en gemensam vårmotion och i en gemensam regeringsplattform presenterat vår politik för en ny färdriktning för Sverige. I valet fick vare sig den borgerliga alliansen eller vi rödgröna egen majoritet i riksdagen. Den sittande regeringen har valt att fortsätta i minoritet. Vi har valt att fullfölja vårt åtagande mot de väljare som röstade rödgrönt och har därför lagt fram ett gemensamt alternativ till regeringens budgetförslag, baserat på våra vallöften.
Målet för vår politik är att Sverige ska vara ett jämlikt land. Ska målet kunna nås behöver fler möjligheter skapas. Barnens framtid ska inte avgöras av vad föräldrarna tjänar eller var man bor. Utbildning och trygghet ska vara för alla, så att vi kan utvecklas genom hela livet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter att påverka både sina egna liv och samhällsutvecklingen i stort. Ingen ska hindras av diskriminering. Alla ska kunna förverkliga sina drömmar och utveckla sina förmågor.
Ett jämlikt Sverige är ett framgångsrikt Sverige. Där tas all begåvning, alla talanger och all arbetsvilja till vara. Där bryr vi oss om varandra och där kan man känna sig trygg. Engagemang och nyfikenhet förvandlas till nya idéer och växande företag, och därmed jobb och framtidstro. Så kan Sverige konkurrera med kunskap och förnyelse i en värld av ständigt tuffare internationell konkurrens. Ett jämlikt Sverige förutsätter ett jämställt Sverige. För att minska klyftorna mellan kvinnor och män behöver en rad strukturella reformer genomföras. De ekonomiska skillnaderna mellan kvinnor och män ska minska. Att hålla samman Sverige är det viktigaste uppdraget för oss rödgröna partier.
I dag går utvecklingen i motsatt riktning. Unga möter stängda dörrar. Långtidsarbetslösheten biter sig fast på farligt höga nivåer. Svårt sjuka människor görs försäkringslösa. Klyftorna ökar, både mellan människor med höga och låga inkomster och mellan män och kvinnor. Den här utvecklingen är inte värdig ett välfärdsland som Sverige. På längre sikt hotar den förutsättningarna för jobb och ekonomisk utveckling.
Men det går att byta färdriktning. Det finns många företag som ropar efter arbetskraft, men inte hittar rätt kompetens – samtidigt som det finns många unga som inte vill något hellre än att jobba. Det finns stora investeringar som behöver göras i kollektivtrafik, järnvägar, bostäder, energieffektivisering och förnybar energi för att möta klimatutmaningen och göra Sverige till världsledande på grön omställning och miljöteknik – och många positiva följdeffekter i jobb och ekonomisk utveckling om vi tar vara på möjligheterna. Det finns så mycket kreativitet, engagemang och framtidstro – bara alla får chansen att växa.
Ett långsiktigt hållbart Sverige är ett framgångsrikt Sverige där vi är beredda att ta ansvar. För ekonomin, för jobben, för skolan, vården och omsorgen. För trygghet i livets olika skeden, för miljön och för kommande generationer. För oss är öppna gränser en förutsättning för en ansvarsfull ekonomisk politik. En öppnare värld där människor ges möjlighet att söka arbete i andra länder och där solidaritet och rätten att söka skydd undan förföljelse är självklar.
Sverige ska tillbaka till överskott i de offentliga finanserna. Reformer ska bara genomföras om det statsfinansiella läget så tillåter. De budgetpolitiska målen ska ligga fast. Vi lovar att inte sänka skatterna på lånade pengar. Vi vill att regeringen tillsätter en jämlikhetskommission för att analysera skillnader i livsvillkor och föreslå förändringar för att öka den sociala rörligheten.
Skatteverket beräknar att staten förlorar ca 130 miljarder kronor i uteblivna skatteintäkter varje år. Ekobrottsmyndigheten har konstaterat att kopplingen mellan den grova organiserade brottsligheten och den ekonomiska brottsligheten växer. Den svarta sektorn i Sverige har tydliga inslag av grov organiserad brottslighet som också ingår i europeiska och internationella nätverk. Skatteplanering som syftar till skattefusk sker ofta med hjälp av s.k. skatteparadis. Ett flertal myndigheter samverkar i dag nationellt och i regionala underrättelsecentrum (RUC) för att bekämpa den grova organiserade brottsligheten.
Vi har gemensamt tagit fram ett offensivt program mot skattefusk och ekobrott (jämför mot. 2010/11:Sk380). Programmet omfattar åtgärder på flera områden som kampen mot ekobrott och skattefusk i Europa (skatteparadisen), skatteflyktslagen, åtgärder mot penningtvätt, informationsutbytet inom EU och Europa, momsfusket, personalliggare och oannonserade kontrollbesök, individuell skattebetalning, entreprenadavdrag, prövning och återkallande av F-skattsedel, redovisningscentraler för taxibranschen samt utbytet av information om brottsmisstänkta.
För att Skatteverket snabbt och effektivt ska komma i gång med vårt program vill vi permanent stärka Skatteverkets resurser med 50 miljoner kronor. Denna satsning ger utrymme för att anställa uppemot 100 nya specialister.
Härutöver innebär vårt budgetalternativ att Skatteverkets medelsbehov kan minskas med 15 miljoner kronor eftersom vi avskaffar skattereduktionen för hushållsnära tjänster.
Vi har högre ambitioner än regeringen på utgiftsområde 3. Därmed väljer vi att inte delta i anslagsbeslutet och lägger fram ett särskilt yttrande som redovisar vilken inriktning vi vill se på politiken inom utgiftsområdet.
2. | Anslagen under utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution, punkt 1 (SD) |
| David Lång (SD) anför: |
Sverigedemokraterna är ett Sverigevänligt parti. Vi har idémässigt låtit oss inspireras av såväl socialkonservatism som delar av den svenska folkhemstanken. Syftet är att kombinera principen om grundläggande social rättvisa med traditionella värdekonservativa idéer.
Skatteinkomsterna är statens viktigaste intäktskälla och därmed en naturlig del av politiken, dels för att skatten tas in från medborgarna men också för att det är politikens uppgift att fördela samhällets gemensamma resurser. Det finns därför också ett särskilt behov av en rättvis skattepolitik, där skatten i någon mån tas ut efter bärkraft och där hela politiken utformas för att välfärden ska vara solidariskt finansierad. En grundläggande social rättvisa förutsätter också likhet inför lagen, vilket innebär att var och en har samma rättigheter och skyldigheter, inte bara i teorin utan också i praktiken. Därför måste skattefusk och organiserad brottslighet bekämpas bättre än i dag.
Sverigedemokraterna vill ge tull och polis rätten att undersöka alla fordon och individer som anländer till, eller avser att resa från, Sverige. Dagens situation gynnar människohandel, människosmuggling, smuggling av vapen och droger samt ekonomisk brottslighet. Sverige ska inte vara en fristad för krigsförbrytare, människosmugglare, organiserad brottslighet eller internationell terrorism. Tullen ska därför successivt ges utökade anslag. Vi förstärker anslaget till Tullverket med 80 miljoner kronor.
Även fusket med sociala försäkringssystem och skatter måste i en högre grad beivras. Skatteverket bedömer att skattefusket varje år kostar 133 miljarder kronor. Varje år upptaxerar Skatteverket – tack vare kontroller – individer och företag till ett samlat värde om ca 8 miljarder kronor. På grund av regeringens nedskärningar på området oroar sig Skatteverket för att man i framtiden inte kommer att kunna vara lika effektiv. Sverigedemokraterna ökar därför anslaget till Skatteverket med 85 miljoner kronor årligen för att en adekvat nivå av kontrollen vad gäller skatte- och bidragsfuskare ska uppnås.
När riksdagen beslutar om en lägre ram för utgiftsområdet än vi föreslagit väljer jag att inte delta i det nu aktuella anslagsbeslutet och redovisar därför vårt förslag i ett särskilt yttrande.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2010/11:1 Budgetpropositionen för 2011 utgiftsområde 3:
1. | Riksdagen anvisar för budgetåret 2011 anslagen under utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt följande uppställning: |
Anslagsbelopp
Tusental kronor
Anslag | Anslagstyp |
| |
1:1 | Skatteverket | Ramanslag | 6 688 837 |
1:2 | Kronofogdemyndigheten | Ramanslag | 1 731 497 |
1:3 | Tullverket | Ramanslag | 1 588 647 |
Summa | 10 008 981 | ||
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2010
2010/11:Sk279 av Patrick Reslow och Ewa Thalén Finné (båda M):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det i regleringsbrevet för Tullverket införs ett målområde för förbättrad kontroll över införsel av skjutvapen.
2010/11:Sk353 av Anita Brodén och Christer Winbäck (båda FP):
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av att tull och polis har tillräckliga resurser för att kunna stoppa den illegala försäljningen av alkohol. |
2010/11:Sk404 av Veronica Palm m.fl. (S, MP, V):
Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen 2011 under utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt uppställning:
Anslagsbelopp
Tusental kronor
|
| Regeringens förslag | Förändring |
1:1 | Skatteverket | 6 688 837 | 35 000 |
Summa |
| 35 000 | |
2010/11:Sk405 av Åsa Lindestam m.fl. (S):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att fördela de resurser som finns för tullverksamhet över hela landet och med hänsyn till de geografiska förhållanden som Norrland har.
2010/11:Sk423 av Johnny Skalin och Björn Söder (båda SD):
Riksdagen anvisar till utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution 165 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit för budgetåret 2011 eller således 10 173 981 000 kr.
2010/11:So344 av Kent Härstedt (S):
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om illegal gränshandel. |
Bilaga 2
Regeringens och oppositionens anslagsförslag
Regeringens och oppositionens förslag till anslag för 2011 under utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
Tusental kronor
Anslag (ramanslag) | Regeringen | S MP V | SD | |
1:1 | Skatteverket | 6 688 837 | +35 000 | +85 000 |
1:2 | Kronofogdemyndigheten | 1 731 497 |
|
|
1:3 | Tullverket | 1 588 647 |
| +80 000 |
| Summa för utgiftsområdet | 10 008 981 | +35 000 | +165 000 |