Näringsutskottets betänkande 2010/11:NU8 | |
Regelförenklingsarbetet | |
Sammanfattning
I betänkandet behandlas regeringens skrivelse om regelförenklingsarbetet (skr. 2009/10:226) och ett tjugotal motionsyrkanden. Utskottet föreslår att riksdagen, genom ett tillkännagivande och med bifall till ett motionsyrkande, ska uppmana regeringen att inrätta en myndighetsgemensam portal för rådgivning samt registrerings- och tillståndsärenden för personer som vill starta företag. Det pågår visserligen redan ett arbete kring de aktuella frågorna, men utskottet anser att detta arbete behöver utvecklas, intensifieras och bli bättre. I en reservation (M, FP, C, KD) avvisas utskottets förslag. Reservanterna anser att regeringen redan bedriver ett sådant arbete som utskottet efterfrågar.
Utskottet avstyrker övriga motionsyrkanden, som tar upp frågor allmänt om regelförenkling. Under föregående mandatperiod åstadkom regeringen en intensifiering av regelförenklingsarbetet, och ett trendbrott skedde när de administrativa kostnaderna för företagen minskade, säger utskottet och understryker vikten av att regeringen fortsätter att driva regelförenklingsarbetet med uthållighet och kraft. I en reservation (S, MP, V) föreslås att riksdagen genom ett tillkännagivande ska uppmana regeringen att intensifiera regelförenklingsarbetet i enlighet med vad som förordas i reservationen.
Utskottet föreslår att regeringens skrivelse om regelförenklingsarbetet läggs till handlingarna.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. | Samordnad information vid företagsstart |
| Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför om inrättande av en myndighetsgemensam portal för rådgivning samt registrerings- och tillståndsförfaranden vid företagsstart. Därmed bifaller riksdagen motion 2009/10:N19 yrkande 2. |
Reservation 1 (M, FP, C, KD)
2. | Allmänt om regelförenkling |
| Riksdagen avslår motionerna 2009/10:N19 yrkande 1, 2010/11:C311 yrkande 6, 2010/11:MJ278 yrkande 9, 2010/11:N253, 2010/11:N259, 2010/11:N263, 2010/11:N274, 2010/11:N295, 2010/11:N324, 2010/11:N333 yrkande 6, 2010/11:N347, 2010/11:N348, 2010/11:N349 yrkandena 1–4, 2010/11:N365, 2010/11:N388, 2010/11:N412, 2010/11:N415, 2010/11:N418 och 2010/11:N420 samt lägger skrivelse 2009/10:226 till handlingarna. |
Reservation 2 (S, MP, V)
Stockholm den 15 mars 2011
På näringsutskottets vägnar
Mats Odell
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Mats Odell (KD), Jessica Polfjärd (M), Lars Johansson (S), Hans Rothenberg (M), Carina Adolfsson Elgestam (S), Olof Lavesson (M), Krister Örnfjäder (S), Cecilie Tenfjord-Toftby (M), Ann-Kristine Johansson (S), Eva Flyborg (FP), Börje Vestlund (S), Karin Åström (S), Jonas Jacobsson (M), Lars Isovaara (SD), Kent Persson (V), Helena Lindahl (C) och Lise Nordin (MP).
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
I detta betänkande behandlas
·. regeringens skrivelse 2009/10:226 om regelförenklingsarbetet 2006–2010
·. en motion som väckts med anledning av skrivelsen
·. 21 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2010.
Utskottets överväganden
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen uppmanar, genom ett tillkännagivande och med bifall till ett motionsyrkande, regeringen att inrätta en myndighetsgemensam portal för rådgivning samt registrerings- och tillståndsärenden för personer som vill starta företag.
Övriga motionsyrkanden, som tar upp frågor allmänt om regelförenkling, avslås av riksdagen.
Slutligen lägger riksdagen regeringens skrivelse om regelförenklingsarbetet till handlingarna.
Jämför reservationerna 1 (M, FP, C, KD) och 2 (S, MP, V).
Regeringens skrivelse
Inledning
På uppdrag av riksdagen våren 1999 (bet. 1998/99:NU6) lämnar regeringen en årlig redogörelse till riksdagen för regelförenklingsarbetet. I skrivelse 2009/10:226, som avlämnades till riksdagen i slutet av maj 2010, redogör regeringen för sitt regelförenklingsarbete under perioden 2006–2010. Vidare redovisas det arbete som bedrivits i Regeringskansliet och på myndigheter fr.o.m. våren 2009 t.o.m. våren 2010 inom ramen för det s.k. fjärde förenklingsuppdraget. Som en bakgrund till utvecklingen under de senaste åren beskrivs insatserna för regelförenkling fram till 2006. Ett arbete med att utveckla, fördjupa och bredda regelförenklingsarbetet påbörjades hösten 2009 i syfte att ta fram ett nytt bredare förenklingsprogram. Huvudinriktningen i det framtida förenklingsarbetet beskrivs översiktligt i skrivelsen.
Mål och förutsättningar för regelförenklingsarbetet
Regeringens övergripande mål för regelförenklingsarbetet under perioden 2006–2010 var att åstadkomma en märkbar positiv förändring i företagens vardag. Som ett led i detta ingick målet att minska företagens administrativa kostnader till följd av statliga regler med 25 % till 2010. Detta mål är ett övergripande nettomål och omfattar samtliga statliga regler med såväl nationellt ursprung som EU-ursprung. Målet innebär att de administrativa kostnaderna för företagen skulle vara 25 % lägre 2010 jämfört med i början av mandatperioden.
I skrivelsen identifieras tre faktorer som bedöms ha särskild betydelse för resultatet av regelförenklingsarbetet: att en stor del av regelbördan i Sverige har sin grund i EU-regelverk, den svenska regelgivningsprocessen samt ett relativt sett gott utgångsläge. När det gäller den förstnämnda faktorn påpekas att under 2009 har den andel av de administrativa kostnaderna för de svenska företagen som härrör från lagstiftning som har sin grund i eller motsvarar EU-rättsliga krav ökat med en procentenhet till totalt 53 %. I fråga om kostnaderna på livsmedels- och kommunikationsområdena kan i princip samtliga kostnader kopplas till EU-rättsliga krav. Den svenska regelgivningsprocessen beskrivs som en regelhierarki med regelgivning på flera nivåer: lagar som stiftas av riksdagen, förordningar som beslutas av regeringen, och föreskrifter, som är den största delen av regelbeståndet och som utfärdas av förvaltningsmyndigheter under regeringen. Myndigheter kan också utfärda allmänna råd som inte är bindande och rekommendationer. Utöver de föreskrifter som meddelas på central nivå utfärdas föreskrifter också på regional nivå, t.ex. av länsstyrelser, och på kommunal nivå av kommunerna, i form av t.ex. stadgor och taxor. Vidare påpekas att det är svårt att minska den befintliga regelbördan mot bakgrund av att svenska regler enligt internationella studier är förhållandevis väl utformade och att den svenska byråkratin är smidig i ett internationellt perspektiv.
I skrivelsen nämner regeringen också andra insatser som utgör komplement till regelförenklingsarbetet. Det gäller ett projekt om myndighetsstyrning som bedrivits sedan december 2007. Inom ramen för projektet har en försöksverksamhet med syfte att korta handläggningstider bedrivits vid Bolagsverket. Formerna för hur erfarenheterna från denna försöksverksamhet bör spridas till andra myndigheter övervägs för närvarande i Regeringskansliet. Riksdagen beslutade våren 2010, på regeringens förslag, om propositionen Offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxt (prop. 2009/10:175, bet. 2009/10:FiU38), i vilken lades fast mål och riktlinjer för den statliga förvaltningen. Statsförvaltningen ska i ännu högre grad än hittills bidra till att underlätta företagande och en hållbar tillväxt. Regeringen har vidare genomfört en översyn av den statliga tillsynsverksamheten i syfte att göra den mer ändamålsenlig, effektiv och rättssäker. I en skrivelse till riksdagen om en tydlig, rättssäker och effektiv tillsyn hösten 2009 (skr. 2009/10:79, bet. 2009/10:FiU12) redovisade regeringen generella bedömningar för hur en tillsynsreglering bör vara utformad. För att bli mer effektiv och rättssäker bör tillsynen bli tydligare och mer enhetlig, sades det. När det gäller e-förvaltning påminner regeringen om att den i mars 2009 inrättade en delegation, e-delegationen, som ska leda och samordna arbetet med att utveckla IT-baserade tjänster och lösningar i staten (dir. 2009:19). Delegationen består av myndighetscheferna från de största och IT-intensivaste myndigheterna. En av utgångspunkterna för e-delegationens arbete är att näringslivet ska stödjas genom förenklingar för företagen.
Organisation av och verktyg i regelförenklingsarbetet
Organisationen av regelförenklingsarbetet inom Regeringskansliet består av en statssekreterargrupp med statssekreterare från samtliga departement och med uppgift att stärka samordningen av regelförenklingsarbetet i Regeringskansliet, en interdepartemental arbetsgrupp, en enhet med övergripande samordningsansvar för regelförenklingsarbetet på Näringsdepartementet (för närvarande enheten för entreprenörskap), en enhet med samordningsansvar för arbetet på respektive departement och förenklingsansvariga på enheter eller avdelningar som till någon del ansvarar för frågor som berör företag. På myndighetsnivå svarar Tillväxtverket för råd och stöd till myndigheterna, och flertalet myndigheter har förenklingsansvariga. En central samrådsgrupp med näringslivet har inrättats för att diskutera regelförenklingsfrågor av övergripande karaktär.
De fem centrala verktygen i regelförenklingsarbetet är följande: mätningar av företagens administrativa kostnader, konsekvensutredningar vid regelgivning, Regelrådet, samråd med näringslivet och en handlingsplan.
Mätningar av företagens administrativa kostnader (det första verktyget) genomförs med den s.k. standardkostnadsmodellen, som är en kvalitativ metod som bygger på värderingar av hur mycket tid ett normaleffektivt företag avsätter för att hantera kraven i lagstiftningen på det sätt som de är avsedda att följas. Det som mäts är de kostnader som företaget har för att upprätta, överföra och lagra information till en statlig myndighet eller en tredje part till följd av krav i lagar, förordningar, föreskrifter eller allmänna råd. Datum för den s.k. nollbasen är den 1 juli 2006, och de administrativa kostnaderna för företagen i denna nollbas har beräknats till 96,5 miljarder kronor. Detta utgör det index utifrån vilket regeringens mål om att minska de administrativa kostnaderna med 25 % mäts.
Arbetet med att upprätta konsekvensutredningar (det andra verktyget) regleras i förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Från och med juni 2008 har detta arbete genom olika styrdokument gjorts enhetligt för kommittéer, Regeringskansliet och myndigheter. Samma krav på innehåll och kvalitet i en konsekvensutredning gäller för alla regelgivare; på så sätt uppnås synergieffekter, transparens och likformighet.
Regelrådet (det tredje verktyget), som inrättades i maj 2008, ska enligt sina direktiv (dir. 2008:57) granska utformningen av förslag till nya eller ändrade regler som kan få effekter av betydelse för företagens arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Vidare ska rådet bistå regelgivarna i arbetet med förenklingar för företagen. Regelrådet består av fyra ledamöter och fyra suppleanter och har till sin hjälp ett sekretariat med åtta personer. Genom förordningen (2008:530) om myndigheters inhämtande av yttrande från Regelrådet och en statssekreterarskrivelse med riktlinjer för Regeringskansliets överlämnande av underlag till Regelrådet (dnr N2008/5954/MK) finns det en skyldighet att överlämna konsekvensutredningar till rådet. Regeringen förlängde i september 2010 Regelrådets mandat till utgången av 2014 (dir. 2010:96).
Samråd och dialog med företag och näringslivsorganisationer (det fjärde verktyget) har varit en av hörnstenarna i regeringens arbete med regelförenkling under mandatperioden. Samtliga departement och den absoluta majoriteten av myndigheterna har samrått med näringslivet under mandatperioden.
Det femte verktyget – handlingsplan för regelförenklingsarbetet – har varit ett pågående arbete under hela mandatperioden, och planen har uppdaterats varje år. I handlingsplanen har avslutade, pågående och planerade förenklingsåtgärder angetts. Arbetet med handlingsplanen har omfattat alla departement och ett stort antal myndigheter. Det fjärde steget i handlingsplanen, som genomfördes i maj 2010, omfattar 1 150 genomförda, pågående och planerade förenklingsåtgärder, varav drygt 590 har genomförts under 2007–2009.
OECD:s granskning av regelförenklingsarbetet i Sverige
Inom OECD bedrivs sedan många år ett arbete med inriktning på regelkvalitet och regelreformering. På medlemsländernas begäran har OECD granskat regelreformeringsarbetet i över 20 av medlemsländerna. OECD:s granskning av Sverige ur ett regelreformeringsperspektiv genomfördes från hösten 2005 till december 2006. Slutrapporten (Sweden – Achieving Results for Sustained Growth), som presenterades i mars 2007, innehöll ett antal rekommendationer om hur det svenska regelreformeringsarbetet skulle kunna förbättras i olika avseenden. De flesta av OECD:s rekommendationer har hörsammats från svensk sida under den gångna mandatperioden. Sedan våren 2008 granskar OECD olika aspekter på regelreformering i EU:s 15 första medlemsstater, EU-15. Slutrapporten om granskningen av Sverige (Regulatory Management in Selected EU Member States: Background report on Sweden) presenterades våren 2010. I rapporten sägs att det har skett betydande framsteg under den gångna mandatperioden och att regeringen har visat en stark vilja att fortsätta att utveckla regelförenklingsarbetet. Rapporten innehåller ca 50 rekommendationer för det framtida arbetet med regelreformering och för hur arbetet kan stärkas på EU-nivå och på statlig, regional och lokal nivå. Regeringen avser att noga analysera dessa rekommendationer, varav en del hanteras i den nu aktuella skrivelsen, t.ex. i fråga om att förstärka arbetet på regional och lokal nivå, medan andra kommer att utgöra ett underlag i arbetet med att ta fram ett nytt förenklingsprogram för perioden 2011–2014.
Uppnådda resultat 2006–2010
Trots att nära hälften av de framtagna förenklingsåtgärderna under mandatperioden avsett annat än administrativa kostnader har dessa åtgärder hamnat i skuggan av 25-procentsmålet. De åtgärder och insatser som ingått i arbetet med att åstadkomma en märkbar positiv förändring i företagens vardag kan i grova drag delas in i följande grupper:
·. förenkling av regler
·. förenkling av den administrativa processen att följa reglerna
·. ökad samverkan och samordning mellan myndigheter
·. förbättrad service och tillgänglighet
·. förkortade handläggnings- och väntetider.
Under mandatperioden har det genomförts tre uppdateringar för förändringarna i de administrativa kostnaderna – under 2007, 2008 och 2009. Uppdatering av kostnaderna till följd av ändringar införda under 2010 är inte möjlig att genomföra förrän 2011. Regeringen har därför under våren 2010 gjort en prognos och kartläggning av hur företagens administrativa kostnader kommer att utvecklas under och efter 2010. Enligt denna beräkning har företagens totala administrativa kostnader minskat från 96,5 miljarder kronor 2006 till preliminärt 89,5 miljarder kronor netto 2010, dvs. efter att hänsyn även tagits till regeländringar som medfört ökade kostnader. Detta innebär en minskning av de administrativa kostnaderna med 7,3 %. Om hänsyn skulle tas till endast genomförda åtgärder som minskat de administrativa kostnaderna skulle bruttoresultatet utgöra en minskning med ca 11 %.
Minskningar redovisas för 12 av 17 regelområden. Den största minskningen i procent av företagens administrativa kostnader under perioden 2006–2010 har noterats på jordbruksområdet (–41,7 %), följt av energiområdet (–39,8 %) och livsmedelsområdet (–36,5 %). Den största minskningen i reella tal står dock livsmedelsområdet för med drygt 3 miljarder kronor och därefter associationsrättsområdet med en minskning på drygt 2,5 miljarder kronor. En ökning av de administrativa kostnaderna redovisas för 5 av 17 regelområden. Den största ökningen i procent av företagens administrativa kostnader under perioden 2006–2010 har noterats på hälso- och sjukvårdsområdet med 29,1 %. Den största ökningen i reella tal står dock skatteområdet för med ca 582 miljoner kronor och därefter finansmarknadsområdet med en ökning med ca 478 miljoner kronor. För 9 av 11 departement vars regelområden omfattas av mätningarna av de administrativa kostnaderna redovisas minskade kostnader. Den största minskningen i procent står Jordbruksdepartementet för (–36,9 %), följt av Integrations- och jämställdhetsdepartementet (–31,5 %) och därefter Försvarsdepartementet (–15,6 %). Den största ökningen av företagens administrativa kostnader i procent har noterats på Socialdepartementets område med 18 %. I reella tal står dock Finansdepartementet för den största ökningen med 1 017 miljoner kronor, vilket utgör en ökning med 10,2 %.
Regelförenklingsarbetet 2006–2010 inom EU
Vid Europeiska rådets möte i mars 2007 beslutades om målet att minska de administrativa kostnaderna för företagen som hör till EU:s regelverk med 25 % till 2012. Målet på EU-nivå är – till skillnad från motsvarande svenska mål – inget nettomål, dvs. det tar inte hänsyn till ny lagstiftning som tillkommer. Under 2007 påbörjade EU-kommissionen en kartläggning och mätning av företagens administrativa kostnader inom 13 prioriterade områden. Mätningarna indikerade att de administrativa kostnaderna på dessa områden uppgår till totalt ca 124 miljarder euro årligen. I avvaktan på slutförandet av mätningarna lanserade kommissionen våren 2007 och våren 2008 21 s.k. snabbspårsåtgärder. Hösten 2005 presenterade kommissionen ett rullande förenklingsprogram, som har uppdaterats med nya initiativ under 2006–2009. Den metod för systematisk analys av ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenser som är obligatorisk i fråga om alla förslag som finns i kommissionens årliga lagstiftnings- och arbetsprogram introducerades 2002. Som ett led i arbetet att stärka användningen av och kvaliteten på konsekvensutredningar inrättade kommissionen i november 2006 ”Impact Assessment Board”, som kan ses som ett internt regelråd, för att granska kvaliteten på konsekvensutredningar som tagits fram av kommissionen. Den har vidare under de senaste fyra åren inrättat två rådgivande högnivågrupper med olika roller i regelförenklingsarbetet.
Regelförenklingsarbetet 2011–2014
Regeringen avser att under perioden 2011–2014 med oförminskad kraft fortsätta arbetet med att förenkla företagens vardag. Det är dags att ta ett nytt språng i utvecklingen av förenklingsarbetet, sägs det i skrivelsen. Regeringen vill ta nästa steg genom att under perioden 2011–2014 bredda, utveckla och fördjupa arbetet för att förenkla företagens vardag ytterligare. Ett nytt förenklingsprogram håller på att utarbetas i Regeringskansliet. Det framtida förenklingsarbetet kommer inledningsvis att fokusera på följande fyra områden:
·. nya mål och nya indikatorer
·. Regelrådets verksamhet förlängs till 2014
·. målet att minska de administrativa kostnaderna för företagen förlängs till 2012
·. regelförenkling lokalt och regionalt för större avtryck i företagens vardag.
Regeringen vill åstadkomma följande i fråga om mål och nya indikatorer:
·. utveckla verktyg för att på ett tydligare sätt avläsa den upplevda vardagen för företagen och följa utvecklingen av en märkbar förändring i denna vardag
·. förenkla de regelverk som företagen upplever som irriterande och utveckla verktyg för att följa denna utveckling
·. utveckla verktyg för att kontinuerligt följa upp att regler, processer och förfaranden inom den offentliga förvaltningen utformas så att de är bättre anpassade till företagens villkor och verklighet.
Regeringen avser att ta initiativ till att ett program tas fram som kan utgöra en del av en plattform för regelförenkling på regional och lokal nivå. I detta sammanhang nämns de uppdrag som regeringen våren 2010 gav Tillväxtverket och Länsstyrelsen i Kronobergs län (se vidare i det följande).
Motionerna
Inledning
En motion har väckts med anledning av skrivelsen. I betänkandet behandlas också 21 motionsyrkanden om regelförenkling från allmänna motionstiden. I den följande redovisningen har motionerna grupperats under de två rubrikerna Allmänt om regelförenkling och Företagens uppgiftslämnande m.m. Grupperna är dock inte varandra uteslutande.
Allmänt om regelförenkling
I motion 2010/11:N19 (S, MP, V), som väckts med anledning av skrivelsen, begärs två tillkännagivanden, dels om behovet av breda regelförenklingsinsatser, dels om inrättandet av en myndighetsgemensam portal för rådgivning samt registrerings- och tillståndsförfaranden.
Den grundläggande utgångspunkten för regelförenklingsarbetet måste vara att skapa fler jobb genom fler och växande företag, anför motionärerna. De påpekar att de administrativa kostnaderna under mätperioden 2006–2009 har minskat med totalt 2 877 000 kr och att kostnaderna för livsmedelsområdet har minskat med 3 067 000 kr. Detta innebär att om den minskning som kan kopplas till livsmedelsområdet räknas bort har regelbördan i stället ökat med 0,2 %, säger motionärerna. De konstaterar att livsmedelsindustrin står för endast 1,3 % av den totala sysselsättningen och att livsmedelsföretagens andel av den totala stocken av företag är 0,3 %. Mycket talar för att den prognos som regeringen gör i skrivelsen om att regelbördan skulle kunna minska med 7,3 % över hela mätperioden 2006–2010 är mycket osäker och sannolikt överoptimistisk, anser motionärerna. De hänvisar till att Tillväxtverkets prognos är att den totala regelbördan skulle kunna minska med 6,1 % under perioden 2006–2010.
Företagens regelbörda är i princip oförändrad eller har till och med ökat något för den stora majoriteten företag, säger motionärerna. De anser att det krävs väsentligt mer kraftfulla insatser. En viktig utgångspunkt är att fokusera på fortsatt arbete på de områden som står för de största administrativa bördorna, nämligen associationsrätts-, bokförings- och skatteområdena. Dessa tre områden står för drygt hälften av företagens totala administrativa börda och inbegriper regler som omfattar i princip alla företag.
Motionärerna anser vidare att arbetet med att samordna olika statliga myndigheters arbete med t.ex. rådgivning samt registrerings- och tillståndsförfaranden måste intensifieras. Därför bör det inrättas en myndighetsgemensam s.k. one-stop-shop för personer som vill starta företag. Det pågår ett arbete kring detta på Tillväxtverket, men det behöver utvecklas och bli bättre, anför motionärerna.
Slutligen betonas i motionen att förslag om enklare regelverk alltid måste vägas mot de potentiellt negativa effekterna. Att ta bort regler som minskar myndigheternas kontrollmöjligheter kan i vissa fall vara kontraproduktivt ur ett näringspolitiskt perspektiv. Regelförenklingsarbetet måste också ta hänsyn till behovet av en effektiv och rättssäker skatteuppbörd, anser motionärerna.
Ett tillkännagivande om att arbetet med regelförenklingar och förbättrade villkor för entreprenörer, bl.a. inom hästnäringen, bör stärkas, föreslås i motion 2010/11:MJ278 (M).
I motion 2010/11:N253 (M) begärs ett tillkännagivande om att det ska bli enklare att driva småföretag i Sverige. Följande fyra förslag på åtgärder läggs fram i motionen: Fortsätt att ta bort gammal lagstiftning som inte längre fyller någon funktion, fortsätt med konsekvensbeskrivningar för att få ny företagssmartare lagstiftning, se till att det inrättas ett uppgiftskravsregister, samordna bättre kontroll och efterlevnad av gällande regler hos företagen.
Riksdagen bör genom ett tillkännagivande uppmana regeringen att intensifiera regelförenklingsarbetet med särskilt fokus på småföretagen, anförs det i motion 2010/11:N259 (M). En jämförelse av förenklingsarbetet före 2006 med resultatet för perioden 2006–2010 visar att arbetet har intensifierats och varit banbrytande på flera sätt, bl.a. genom inrättandet av Regelrådet och det historiska trendbrottet med minskade regelkostnader, anser motionären. Hon menar att det har hänt mer under den gångna mandatperioden än det har gjort sedan regelförenklingsfrågorna aktualiserades på 1970-talet. En minskad regelbörda är helt avgörande för företagsamheten, konkurrensen och lönsamheten – särskilt i de små företagen, anför motionären.
I motion 2010/11:N263 (M) föreslås ett tillkännagivande om behovet av fler regelförenklingar för Sveriges företag. Minskad regelbörda för företagen har flera positiva effekter – ökad konkurrenskraft, fler anställningar och ökad produktivitet, anför motionärerna. Sverige står sig i internationell jämförelse väl när det gäller administrativa kostnader för statliga regler. Åtgärder som skulle göra stor skillnad för småföretagen är bl.a. att förenkla processen för uppgiftslämnande från företag till myndigheter, att ytterligare förenkla deklarationen för företag och att förkorta handläggningstider för tillstånd hos statliga myndigheter, anser motionärerna.
Riksdagen bör uppmana regeringen att vidta åtgärder för att förenkla regelverken för säsongsföretag, anförs det i motion 2010/11:N347 (M). Den nuvarande lagstiftningen tar inte hänsyn till de skillnader som finns mellan säsongsföretag, som oftast är verksamma under ett fåtal månader om året, och andra typer av företag, menar motionären. Som exempel nämner hon ansökningsavgifter för servering av mat eller alkoholhaltiga drycker, där det tas ut en lika stor avgift för tillsyn av säsongsföretag som för företag som är verksamma året om. Den fasta tillsynsavgiften bör i stället fördelas över de månader som verksamheten bedrivs, medan den rörliga tillsynsavgiften, som baseras på årsomsättning av alkoholförsäljningen, bör kvarstå, anser motionären. Hon föreslår att regeringen ska göra en översyn av den befintliga lagstiftningen så att den anpassas till den aktuella verksamhetens driftsform och omfattning.
Regeringen bör prioritera restaurang- och turistföretagen i det pågående regelförenklingsarbetet för företagen, förordas det i motion 2010/11:N365 (M). För att turismen ska utvecklas är det viktigt att företagen upplever att myndigheterna underlättar ansökningar och annan pappershantering, anför motionären. Han föreslår att det ska inrättas ett gemensamt webbsystem för uppgiftsinhämtning, som alla myndigheter kan hämta uppgifter ifrån, och att kontrollfunktionerna ska samordnas.
Riksdagen bör genom ett tillkännagivande uppmana regeringen att se över förutsättningarna för att minska byråkratin för småföretagare, anförs det i motion 2010/11:N412 (M). Entreprenörer behöver fokusera på att marknadsföra, producera, utveckla och sälja produkter, säger motionärerna.
I motion 2010/11:N418 (M) föreslås ett tillkännagivande om att översynen av de regelverk som påverkar småskaliga näringsidkare bör påskyndas. Motionären noterar regeringens ambition när det gäller regelförenkling men hävdar att ett litet företag med fyra till fem anställda måste ha nästan en halvtidstjänst för att ta hand om den administration som olika myndigheter lägger på företaget.
En s.k. regleringsgiljotinsprocess som utförs av ett oberoende råd eller en kommitté kan vara en effektiv åtgärd för att minska regleringsbördan, anförs det i motion 2010/11:N420 (M). Denna metod, som prövats av vissa länder, innebär att följande tre frågor ställs: är den berörda regleringen nödvändig, är den laglig och är den företagsvänlig? De regleringar som har ett jakande svar på alla de tre frågorna behålls, de regleringar som har ett nekande svar på någon av de två första frågorna bör avskaffas, och de regleringar som har ett jakande svar på de två första frågorna men inte på den tredje bör revideras.
I motion 2010/11:N333 (FP), med rubriken Nya möjligheter för Dalsland och Värmland, begärs ett tillkännagivande om värdet av fortsatta förenklingar för företag. Komplicerade regler drabbar framför allt landsbygden, där de flesta en- och fåmansföretagen finns, anser motionärerna.
Arbetet med att minska regelbördan för små företag behöver fortsätta, anförs det i motion 2010/11:C311 (KD). De största minskningarna av de administrativa kostnaderna har noterats inom jordbruksområdet, konstaterar motionären. Hon anser att Landsbygdsdepartementet bör arbeta på motsvarande sätt med övriga verksamheter, i samverkan med övriga departement.
Regeringen är på rätt väg när det gäller regelförenklingsarbetet, men arbetet behöver intensifieras, anser motionären bakom motion 2010/11:N324 (KD).
Ett tillkännagivande om att regelverket för näringslivet bör förenklas, begärs i motion 2010/11:N415 (KD). Riksdagens beslut, på regeringens förslag, om att slopa revisionsplikten för ca 250 000 småföretag är mycket positivt, men det är inte tillräckligt, anser motionärerna. De menar att företag med högst 50 anställda, en balansomslutning på 41,5 miljoner kronor och en omsättning på 83 miljoner kronor bör få undantas från revisionsplikten.
Företagens uppgiftslämnande m.m.
Riksdagen bör genom ett tillkännagivande uppmana regeringen att överväga att införa ett tak för det antal statistikuppgifter som företagen måste lämna in, anförs det i motion 2010/11:N274 (M). Motionären nämner att Australien har infört ett sådant tak, vilket innebär att när ytterligare statistik ska krävas in måste något annat krav strykas. Regeringen bör ta del av de erfarenheter som gjorts i Australien.
I motion 2010/11:N295 (M) föreslås ett tillkännagivande om att det bör göras en översyn av myndigheternas insamling av uppgifter från företag, i syfte att åstadkomma en bättre samordning.
Det bör inrättas ett centralt uppgiftsregister för myndigheter med uppgiftskrav på företag, anförs det i motion 2010/11:N348 (M). Syftet med ett sådant register är att minska uppgiftslämnandet från företag till statliga myndigheter, genom att företaget bara behöver lämna en och samma uppgift en gång. En nackdel är att det kan uppstå frågor om sekretess, integritet och säkerhet, men om registret läggs upp så att alla myndigheter måste registrera och informera på ett och samma ställe bör dessa problem kunna hanteras, menar motionären. Hon anser att en näringsidkare ska kunna vända sig till registret för information om vilka krav som ställs i olika avseenden och för handledning i frågor som rör regeltillämpning.
Fyra tillkännagivanden begärs i motion 2010/11:N349 (M): om behovet av att förbjuda retroaktiva sanktioner som drabbar företag, om angelägenheten att regeringen omgående ser över vilka retroaktiva pålagor och sanktioner som kan drabba den enskilda företagaren, om vikten av att bindande förhandsbesked möjliggörs av kommuner och länsstyrelser och om tidsangivelser för beslut som påverkar ett företags verksamhet. Företagare som drabbas av retroaktiva sanktioner upplever ett problem, anför motionären och nämner som exempel tillbyggnad av stall. Om bygget bedöms ha utförts felaktigt, trots att det har gjorts i enlighet med förprövningen, blir de ekonomiska effekterna betungande, säger motionären. Hon anser att bindande förhandsbesked bör möjliggöras i ärenden som hanteras av kommuner och länsstyrelser. Inom ramen för arbetet med att minska den administrativa bördan bland företag är det angeläget att säkerställa att retroaktiva avgifter inte förekommer, eftersom de skapar oförutsägbarhet, anför motionären. Därutöver anser hon att tidsangivelser bör anges för beslut som drabbar företag, så att det blir lättare att planera.
I motion 2010/11:N388 (M) föreslås ett tillkännagivande om att företagens uppgiftslämnande till statliga myndigheter bör samordnas. För företagen tar arbetet med att lämna rapporter och uppgifter till olika myndigheter, bl.a. till Skatteverket och Bolagsverket, mycket tid, säger motionären.
Vissa kompletterande uppgifter
Riksdagens behandling av frågor om regelförenkling
Som nämnts inledningsvis lämnar regeringen, på uppdrag av riksdagen våren 1999 (bet. 1998/99:NU6), en årlig redogörelse till riksdagen för regelförenklingsarbetet. Hösten 2002 beslutade riksdagen (bet. 2002/03:NU1, rskr. 2002/03:74) – med bifall till en reservation (M, FP, KD, C, MP) – om ett uttalande till regeringen om en intensifiering av regelförenklingsarbetet. Det rörde sig om en genomgång under den dåvarande mandatperioden av det regelverk som berör företagandet, uppsättande av ett kvantitativt mål för regelförenklingsarbetet, åtgärder för en påtaglig minskning av företagens kostnader för regelverket under mandatperioden, framtagande av ett mått som visar hur regelbördan utvecklas, ökning av takten i regelförenklingsarbetet redan under 2003, inlämnande av anmälan till OECD med begäran om granskning av regelförenklingsarbetet i Sverige, uppsättande av tidsgränser för berörda myndigheter i samband med administration av företagsstart samt tillseende av att myndigheter agerar som s.k. lots vid företagskontakter.
Under riksmötet 2009/10 tog utskottet upp frågor om regelförenkling vid två tillfällen. I oktober 2009 behandlade utskottet regeringens föregående skrivelse om regelförenklingsarbetet (skr. 2008/09:206) och motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2008. Utskottet föreslog att skrivelsen skulle läggas till handlingarna och att samtliga motionsyrkanden skulle avslås. I en reservation (S, V, MP) föreslogs ett tillkännagivande om att regeringen borde intensifiera regelförenklingsarbetet. Riksdagen följde utskottet. I juni 2010 behandlade utskottet ett antal motionsyrkanden om regelförenkling från allmänna motionstiden 2009 i ett betänkande om företagsutveckling – statliga insatser för finansiering och rådgivning, med anledning av proposition 2009/10:148. Utskottet avstyrkte enhälligt dessa motionsyrkanden med hänvisning till den skrivelse som nu är aktuell om regelförenklingsarbetet som regeringen då nyligen hade lämnat och som utskottet konstaterade skulle komma att behandlas under riksmötet 2010/11. Riksdagen följde utskottet.
Uppdrag
Regeringen gav under 2010 särskilda uppdrag när det gäller regelförenkling till Tillväxtverket, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) och Länsstyrelsen i Kronobergs län. Dessa uppdrag har som framgår av följande redovisning rapporterats till regeringen under 2010. Enligt uppgift från Näringsdepartementet analyseras dessa rapporter nu och utgör ett underlag för ställningstagande till det fortsatta arbetet med att förenkla för företagen.
Tillväxtverket
Insatser för att främja arbetet med regelförenkling på kommunal nivå
Regeringen gav våren 2010 Tillväxtverket i uppdrag att utarbeta förslag till insatser för att främja arbetet med regelförenkling på kommunal nivå. Uppdraget redovisades till Näringsdepartementet i december 2010 (dnr 012-2010-2708). Slutsatserna och förslag på insatser baseras i huvudsak på synpunkter och förslag som kommit fram vid samrådsmöten med näringslivsorganisationer, kommuner, länsstyrelser och centrala myndigheter samt från tidigare genomförda undersökningar och utredningar. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Länsstyrelsen i Kronobergs län har ingått bland samrådspartnerna.
När det gäller förutsättningar och drivkrafter är Tillväxtverkets slutsats att kommunerna har förutsättningar att genom eget utvecklingsarbete förenkla för företagen. Det finns däremot behov av resurser för att stödja de minsta kommunerna i deras förenklingsarbete, ekonomiskt eller på annat sätt. Enligt kommunerna finns det starka interna drivkrafter för ett förenklingsarbete, men förutsättningarna påverkas i hög grad av regelverkens utformning och hur myndigheter stöder kommunerna. Myndigheterna har inte samma interna drivkrafter och behöver styrdokument från regeringen för att kunna bedriva ett framgångsrikt förenklingsarbete, bl.a. på den kommunala nivån, sägs det.
Beträffande samverkan och effektivt förenklingsarbete på kommunal nivå bedömer Tillväxtverket att det behövs en särskild arena som utgår från företagens behov och där berörda departement, myndigheter och kommuner finns representerade tillsammans med företrädare för näringslivet. Det är angeläget att en utsedd länsstyrelse kan samordna länsstyrelserna och kommunerna, där det krävs någon form av samverkan.
När det gäller uppföljning och indikatorer bedömer Tillväxtverket att den undersökning benämnd Insikt som är upplagd enligt Statistiska centralbyråns analysmodell med nöjd-kund-index (NKI) och som genomförs av SKL första gången 2011 täcker behovet av uppföljning av kommunernas arbete med att förenkla för företagen. SKL erbjuder samtliga 290 kommuner att delta i undersökningen, och 166 kommuner deltar 2011. Det är angeläget att små kommuner ingår, då dessa utgör en betydande andel och möter andra utmaningar än större kommuner, anser Tillväxtverket. En målsättning bör vara att så många som möjligt av kommunerna deltar i nästa undersökning som planeras bli genomförd 2013.
I rapporten lämnas förslag om följande elva insatser – utan inbördes ordning:
·. Förenklingsforum
·. Tydliggjorda handläggningstider för företag
·. Analys utifrån resultatet från NKI-undersökningen Insikt
·. Utbildningen Förenkla – helt enkelt
·. Rådgivning och myndighetsutövning
·. Samordnad information till företag om regelverkens krav
·. Informationsinsatser till kommunerna innan nya eller ändrade regler träder i kraft
·. Stödmaterial till kommunerna
·. Tillgång till kompetensstöd för kommunerna
·. Praktiskt inriktade utbildningar för kommunala tjänstemän
·. Samarbetsmöjligheter mellan kommuner
Tillväxtverket prioriterar att de fyra förstnämnda insatserna genomförs i närtid.
Andra uppdrag till Tillväxtverket
Tillväxtverket har i sitt regleringsbrev för 2011 fått fyra nya uppdrag när det gäller regelförenkling. Ett uppdrag avser att Tillväxtverket i en rapport ska redogöra för den senaste utvecklingen av förenklingsarbetet i Sverige samt för tendenser och genomförda insatser med betydelse för det svenska förenklingsarbetet på europeisk nivå. Rapporten ska vara Regeringskansliet (Näringsdepartementet) till handa senast den 30 september 2011.
Enligt ett annat uppdrag ska Tillväxtverket göra en översyn av databasen Malin samt lämna förslag på verktyg som kan vara till stöd vid beräkningar av administrativa kostnader som ska framgå av en konsekvensutredning. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 30 september 2011.
Tillväxtverket ska enligt ett tredje uppdrag kartlägga och redogöra för eventuella skillnader i utvecklingen av företagens administrativa kostnader 2006–2010 för små och stora företag. Rapporten ska vara Regeringskansliet (Näringsdepartementet) till handa senast den 17 december 2011.
Det fjärde uppdraget innebär att Tillväxtverket, i samverkan med Bolagsverket och i samråd med Skatteverket, ska lämna förslag på hur statliga informations- och vägledningstjänster riktade till blivande respektive befintliga företagare kan vidareutvecklas, samordnas och förstärkas. Uppdraget har nyligen redovisats till Näringsdepartementet (se vidare i det följande).
I sammanhanget kan nämnas att näringsminister Maud Olofsson vid ett seminarium om regelagendan 2011–2014, anordnat i riksdagen den 8 december 2010, sade att avsikten är att Tillväxtverket ska ges en mer operativ och stödjande roll i regelförenklingsarbetet.
Tillväxtanalys
Regelbördans ekonomiska effekter – En teoretisk och empirisk analys
Regeringen gav våren 2010 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) i uppdrag att under 2010 genomföra studier av reglers effekter för företag. Slutrapporten Regelbördans ekonomiska effekter – En teoretisk och empirisk analys (2010:14) redovisades till Näringsdepartementet i december 2010. Rapporten bygger på ett forskningsarbete som utförts av det fristående forskningsinstitutet Ratio. Rapporten fokuserar på hur regelbördan påverkar företags- och näringslivsdynamiken men även på betydelsen av reglers utformning. Tillväxtanalys bedömer att rapporten är viktig i det fortsatta arbetet med regelförenkling och en förbättrad regleringsprocess. Ett betydelsefullt bidrag anses vara att den ger belägg för att de indirekta effekterna är ansenliga.
I rapporten sägs att det finns starka belägg för att en hög regelbörda påverkar inträdet av nya företag negativt och på så sätt bidrar till ett försämrat konkurrenstryck och entreprenörskap samt till lägre ekonomisk tillväxt. Tillväxtanalys anser att mandatet för den funktion Regelrådet har bör stärkas. En förbättrad regleringsprocess, som skulle stärka Regelrådets roll och öka transparensen, innebär att utredningar, kommittéer och myndigheter skulle följa tydligare riktlinjer för hur strukturerade konsekvensanalyser ska genomföras. Regelrådet skulle i en sådan process även komma in på ett tidigare stadium och dess yttrande biläggas förslaget eller betänkandet när detta sänds ut på remiss.
Slutligen menar Tillväxtanalys att det finns ett fortsatt behov av forskning kring de indirekta, ekonomiska effekterna av regelbördan och de underliggande mekanismerna. Det anses också nödvändigt att undersöka detaljerna kring hur det institutionella ramverket ska utformas för att på bästa möjliga sätt främja tillkomsten av samhällsekonomiskt effektiva regler.
Regelbörda och ekonomisk utveckling – en forskningsöversikt
En del i det nyssnämnda uppdraget till Tillväxtanalys innebar att sammanställa en forskningsöversikt och att utarbeta ett teoretiskt ramverk som skulle utgöra en grund för det fortsatta arbetet. Denna del av uppdraget redovisades i maj 2010 i rapporten Regelbörda och ekonomisk utveckling – en forskningsöversikt (2010:7).
Ytterligare uppdrag
I regleringsbrevet för 2011 ges Tillväxtanalys ett nytt uppdrag under rubriken Kunskapsplattform om reglers effekter för företagande och ekonomisk utveckling. Det finns ett behov av vidare studier av reglers effekter för företagande och ekonomisk utveckling utifrån såväl internationella som svenska förhållanden, sägs det. Det hänvisas till den nyssnämnda studien som visar att kunskapsluckorna är som störst vad avser reglers och regelbördans effekter på näringslivs- och företagsdynamik. Det finns ett behov av vidare studier av såväl internationella som svenska förhållanden avseende sambandet mellan minskad regelbörda och tillväxt.
Tillväxtanalys ska enligt uppdraget i regleringsbrevet bestämma inriktning för det fortsatta arbetet inom området tillsammans med Regeringskansliet (Näringsdepartementet). Det ska göras inom två månader efter inrapporteringen av det tidigare redovisade uppdraget. Detta innebär att detta fortsättningsuppdrag kommer att preciseras under mars 2011.
Länsstyrelsen i Kronobergs län
Regeringen gav i maj 2010 i uppdrag åt Länsstyrelsen i Kronobergs län att föreslå hur länsstyrelsernas arbete med att förenkla för företag ska genomföras på ett systematiskt sätt. Arbetet redovisades i december 2010 i rapporten En märkbart positiv förändring i företagens vardag! Rapport från Länsstyrelsen i Kronobergs län med förslag till hur länsstyrelsernas arbete kan utformas för att bidra till regeringens mål för regelförenkling (dnr 100-2139-10).
I rapporten konstateras att det finns goda förutsättningar för länsstyrelserna att utveckla verksamheten för att uppnå en märkbar förenkling i vardagen för länsstyrelsens brukare. Som förslag på åtgärder för att uppnå en märkbar förändring föreslås dels en allmän informations- och kompetenshöjande insats för att generellt öka kunskapen hos medarbetarna om arbetet med att förenkla för företag, dels specifikt riktade och verksamhetsanpassade åtgärder för utvalda, prioriterade verksamhetsområden inom länsstyrelserna. Det föreslås vidare att regeringen ger en länsstyrelse i uppdrag att samordna och bevaka hur arbetet fortskrider. Denna länsstyrelse föreslås även ansvara för en gemensam återrapportering till regeringen, utgöra kontakt gentemot centrala myndigheter och ha ansvar för att fånga upp och kanalisera onödigt krångliga regler till respektive myndighet. Slutligen föreslås att Tillväxtverket ska ges i uppdrag att stödja länsstyrelserna i arbetet och att särskilt stödja den samordnande länsstyrelsen.
Företagens uppgiftslämnande
Frågan om företagens uppgiftslämnande och införande av ett uppgiftskravsregister för företag tas upp i några motioner. I skrivelsens avsnitt om förenklingsåtgärder i handlingsplanen (s. 77) redovisas åtgärden förenklat uppgiftslämnande för företag genom ett uppgiftslämnarregister som exempel på åtgärder som är planerade eller pågående och som har sin grund i förslag från näringslivet. Syftet med åtgärden är att väsentligen minska uppgiftslämnandet från företag till statliga myndigheter genom återanvändning av uppgifter som redan lämnats en gång till statliga myndigheter. Regeringen gav i oktober 2008 Bolagsverket i uppdrag att utarbeta ett förslag till minskat uppgiftslämnande för företag. Utgångspunkten var att en och samma uppgift bara ska behöva lämnas en gång till statliga myndigheter och att myndigheterna i största möjliga mån ska hämta uppgifter från varandra. Bolagsverket redovisade sitt förslag i april 2009 – Förslag till minskat uppgiftslämnande för företag (AD 62-1047/2008). Verket har presenterat förslag på hur hanteringen av uppgifter kan samordnas och effektiviseras samt hur uppgifterna kan återanvändas av myndigheterna, och i skrivelsen lämnas en beskrivning av förslaget. Det innebär att ett samordningsorgan ska inrättas. Om en statlig myndighet vill införa ett nytt uppgiftskrav ska samordningsorganet undersöka om samma uppgift redan samlas in av någon annan myndighet. Om uppgifterna är användbara och tillgängliga ska dessa uppgifter användas i stället för att på nytt hämtas in från företagen. För att möjliggöra detta arbete behöver en kartläggning genomföras över vilka krav som myndigheter riktar mot företagen, vilka myndigheter som samlar in uppgifterna etc. Denna information ska samlas i ett särskilt referensregister som administreras av samordningsorganet. Andra funktioner för samordningsorganet föreslås vara att fungera som samrådsinstans vid tillskapandet av nya uppgiftskrav, informationsbank och statistik.
Enligt uppgift från Näringsdepartementet analyseras och bereds Bolagsverkets förslag för närvarande i Regeringskansliet.
När det gäller företagens uppgiftslämnande kan vidare noteras vad som sägs i skrivelsen (s. 85) i ett avsnitt om genomförda och avslutade åtgärder 2007–2009 om genomgång av samtliga statistikprodukter hos Statistiska centralbyrån (SCB). Syftet med arbetet har varit att ta fram förenklingsförslag som ger en minskning med 25 % inom statistikområdet. Under 2008 genomförde SCB en prövning av samtliga statistikprodukter där privata näringsidkare är skyldiga att lämna uppgifter. I varje undersökning prövades innehåll, omfattning och frekvens i syfte att ta fram åtgärdsförslag som skulle leda till en minskad kostnad för företagen med 25 %. Åtgärderna som föreslogs avsåg både minskat urval och förändring av innehållet i 35 % av produkterna och lägre frekvens i 43 % av produkterna. De åtgärdsförslag som förts fram prövades därefter i förhållande till nationalräkenskapernas behov av underlag för beräkning av BNP m.m. Bedömningen resulterade i att 17 av 45 föreslagna förenklingsåtgärder klassificerades som oacceptabla, 7 förslag kunde eventuellt accepteras efter ytterligare utredning och 21 förslag bedömdes som acceptabla utifrån nationalräkenskapernas behov. De förslag som krävde ytterligare utredning har under 2009 utretts och sedan klassificerats om. Av dessa 7 förslag bedömdes 2 få för stor inverkan på kvaliteten i underlagen till nationalräkenskaperna. Samtliga förslag som inte bedömts påverka kvaliteten i nationalräkenskaperna har under 2009 diskuterats med statistikens övriga användare i programråden för ekonomisk statistik, arbetsmarknadsstatistik, regional statistik, mark och bebyggelse samt programrådet för miljöräkenskaper och miljö. Användarna representerar olika myndigheter, branschorganisationer, departement och kommuner. Användarna av statistiken har generellt haft starka invändningar mot de föreslagna förändringarna. De förenklingsförslag som accepterats av användarna av statistiken har genomförts under 2008–2010. I ett par fall pågår en översyn av hela statistikprodukten, vilket förväntas leda till bl.a. minskade kostnader för uppgiftslämnarna.
Samordnad information vid företagsstart
Frågan om att inrätta en portal för rådgivning och registrerings- och tillståndsärenden tas upp i en motion. I skrivelsen redovisas under rubriken Samarbete och samordning mellan myndigheter (s. 106) det arbete som gjorts för att ta fram den gemensamma webbportalen verksamt.se. Bolagsverket, Tillväxtverket och Skatteverket har gemensamt utvecklat denna företagarsajt. Myndigheterna tillhandahåller via sajten information, verktyg och e-tjänster som gör det enklare för den som driver eller vill starta företag. Verksamt.se utgår från företagarens situation och processer, och information finns under rubrikerna Fundera, Starta, Driva, Utveckla och Avveckla. Sajten utvecklas i dialog med användarna. Tanken är att de uppgifter som behöver lämnas till myndigheter vid start av företag ska kunna lämnas i e-tjänster på verksamt.se. Den svenska kontaktpunkten för tjänster enligt EU:s tjänstedirektiv ligger inom verksamt.se.
I skrivelsen (s. 106) redogörs också för Samverkansgruppen för att starta och driva företag, som består av Arbetsförmedlingen, Bolagsverket, Försäkringskassan, Tillväxtverket, Skatteverket och Tullverket. Gruppen koordineras och administreras av Tillväxtverket. Syftet med gruppen är att göra det enklare för medborgare och företagare att starta och driva företag genom samordning av viss information, service och tjänster mellan deltagande myndigheter. Samverkan är i första hand horisontell mellan medverkande myndigheter, men den kan vid behov utökas såväl horisontellt med andra myndigheter som vertikalt med kommuner och andra aktörer. Gruppen startade 2006 och beslut om utveckling och budget fattas årsvis. Förvaltningen av de befintliga produkterna sker enligt en rullande, treårig plan.
Tillväxtverket har, som tidigare nämnts, getts i uppdrag av regeringen att i samverkan med Bolagsverket och i samråd med Skatteverket lämna förslag på hur statliga informations- och vägledningstjänster riktade till blivande respektive befintliga företagare kan vidareutvecklas, samordnas och förstärkas. Uppdraget redovisades den 1 mars 2011. I rapporten föreslås en långsiktig satsning fokuserad på att utveckla den statliga informations- och myndighetsservicen med utgångspunkt i det nyssnämnda pågående myndighetssamarbetet Samverkansgruppen för att starta och driva företag, där flera viktiga myndigheter för företagande redan ingår för närvarande. Satsningen ska fokusera på att vidareutveckla företagarsajten verksamt.se och andra produkter som tagits fram inom ramen för Samverkansgruppen (Starta företag-dagen, Starta företag-broschyren, etc.) samt att ta fram nya produkter med starkare fokus på att driva och utveckla företag.
För att kunna påbörja arbetet med vidareutveckling, samordning och förstärkning krävs, enligt rapporten, att den långsiktiga ambitionsnivån fastställs och att finansieringen säkras. Myndigheterna uppskattar att hela satsningen – utöver redan finansierad verksamhet – kostar åtminstone 15–20 miljoner kronor per år under en treårsperiod. Följande förslag lämnas:
·. Ta fram en gemensam målbild för informations- och vägledningstjänster (myndighetsservice) i Sverige och en strategi för hur denna målbild ska nås.
·. Genomför behovsanalyser av olika målgruppers behov av myndighetsservice samt processkartläggning och omvärldsanalys för att få en bild av vad olika aktörer gör inom systemet.
·. Ta fram en strategi som grund för hur myndighetsservice ska utvecklas för olika informationskanaler och hur dessa ska samordnas.
·. Stärk den pågående utvecklingen av sajten verksamt.se genom att vidareutveckla innehåll och e-tjänster med fokus på faserna driva och utveckla företag.
·. Stärk den pågående utvecklingen av samspelet mellan aktörer och tjänster på nationell, regional och lokal nivå.
·. Inför användarsupport för sajten verksamt.se och annan gemensam myndighetsservice.
·. Stärk det pågående arbetet med att göra myndighetsservice känd och använd.
·. Stärk det pågående arbetet med gemensam elektronisk infrastruktur, standarder och format.
·. Ta fram förslag till förändrade regler för att möjliggöra myndighetssamverkan och förbättrade e-tjänster.
·. Ta fram förslag till förbättrade förutsättningar för myndighetssamverkan.
Förslagen kommer nu att beredas inom Näringsdepartementet.
Tillväxtverket ska vidare, enligt sitt regleringsbrev, redovisa vilka initiativ som myndigheten tagit för att vidareutveckla och förbättra service som t.ex. information, vägledning och interaktiva tjänster riktade till blivande respektive befintliga företagare senast den 15 oktober 2011 till Regeringskansliet (Näringsdepartementet). Motsvarande gäller för ytterligare elva myndigheter enligt regleringsbrev för respektive myndighet, nämligen Verket för innovationssystem (Vinnova), Patent- och registreringsverket (PRV), Konkurrensverket, Bolagsverket, Länsstyrelserna, Kommerskollegium, Myndigheten för utländska investeringar i Sverige (Invest Sweden), Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac), Arbetsmiljöverket, Jordbruksverket och Skogsstyrelsen. Ytterligare tre myndigheter – Skatteverket, Tullverket och Försäkringskassan – har sedan tidigare motsvarande krav i sina instruktioner eller regleringsbrev. Regeringen kommer genom årsredovisningarna att få information om vilka initiativ dessa tre myndigheter har vidtagit. De nu nämnda åtgärderna aviserades av regeringen våren 2010 i propositionen om företagsutveckling – statliga insatser för finansiering och rådgivning (prop. 2009/2010:148).
I sammanhanget kan också nämnas tjänsterna Startlinjen och Nystartskontor, som Tillväxtverket tillhandahåller.
Överläggning om smart lagstiftning
Utskottet hade i januari 2011 överläggning med näringsminister Maud Olofsson om EU-kommissionens meddelande om smart lagstiftning i Europeiska unionen, (KOM(2010 543), som hade lämnats i oktober 2010. Regeringens preliminära ståndpunkt redovisades i en faktapromemoria (2010/11:FPM21) i november 2010. Där sades att regeringen välkomnar meddelandet. Det är viktigt med ett fortsatt, intensifierat arbete på EU-nivå med att förenkla befintlig lagstiftning, minska de administrativa bördorna för företagen, stärka användningen av och kvaliteten på konsekvensbedömningar (ex ante) respektive utvärderingar (ex post) av lagstiftning samt förbättra samrådet med olika berörda parter i lagstiftnings- och beslutsprocesserna. Detta arbete måste leda till konkreta, påvisbara resultat i företagens vardag. Regeringen avser att verka för att regelförenklingsförslag processas så effektivt som möjligt inom ramen för olika rådskonstellationer. Varje förenklingsförslag på EU-nivå får dock bedömas var för sig när det väl presenteras. Arbetet med att åstadkomma smart lagstiftning och regelförenkling är en prioriterad fråga för regeringen på EU-nivå och ligger i linje med motsvarande höga förenklingsambitioner på nationell nivå. Mot bakgrund av Sveriges budgetrestriktiva hållning är en av flera utgångspunkter för regeringen att agera för att meddelandets eventuella ekonomiska konsekvenser begränsas på både statsbudgeten och EU-budgeten, sades det.
Vid överläggningen ställde sig utskottet bakom regeringens ståndpunkt. En avvikande mening (S) avlämnades som innebar att regeringen bör driva regelförenklingsarbetet inom EU med större kraft. Detta är särskilt viktigt med hänsyn till att ca 53 % av de svenska företagens administrativa kostnader är hänförliga till EU:s regelverk. Generellt kan arbetet med regelförenkling inom EU sägas vara karakteriserat av för litet åtgärder och av att de åtgärder som trots allt vidtas kommer för sent, anfördes det i den avvikande meningen.
Skrivelser om regelförenklingsarbetet
I den propositionsförteckning för riksmötet 2010/11 som regeringen lämnade den 18 januari finns ingen ny skrivelse om regelförenklingsarbetet upptagen. Enligt uppgift från Näringsdepartementet har, med hänvisning till att arbetet med att förenkla för företagen har gått in i en ny fas, en bedömning gjorts att någon skrivelse till riksdagen med substantiellt innehåll inte är möjlig att ta fram på sätt som tidigare har skett.
I detta sammanhang kan också nämnas att de uppdateringar av mätningarna av de administrativa kostnaderna som tidigare genomförts framöver inte ska göras årligen. Enligt uppgift från Tillväxtverket ska nästa beräkning av de administrativa kostnaderna göras i slutet av 2012 och redovisas 2013.
Det kan vidare noteras att näringsminister Maud Olofsson vid det tidigare nämnda seminariet om regelagendan 2011–2014, som anordnades i riksdagen den 8 december 2010, sade att hon välkomnar att näringsutskottet är aktivt när det gäller att granska och följa upp regeringens regelförenklingsarbete.
Utskottets ställningstagande
Inledning
Utskottets ställningstagande redovisas under de två rubrikerna Samordnad information vid företagsstart och Allmänt om regelförenkling.
Innan utskottet går in på dessa frågor vill utskottet dock beröra den betydelse som regeringens årliga redogörelser har för riksdagens möjligheter att följa regeringens arbete på regelförenklingsområdet. Systemet med årliga redogörelser från regeringen om regelförenklingsarbetet baseras på ett tillkännagivande av riksdagen 1999. Det finns en samsyn mellan företrädare för olika partier i utskottet om betydelsen av regelförenklingsarbetet, även om det finns skillnader i synen på hur detta arbete bör bedrivas. Utskottet vill därför poängtera vikten av att regeringen – i enlighet med riksdagens tillkännagivande – lämnar årliga redogörelser för regelförenklingsarbetet.
Samordnad information vid företagsstart
För att klara den hårda, internationella konkurrensen måste svenska företag ständigt utvecklas och nya växa fram. Att på olika sätt underlätta för personer som vill starta företag är en central del av näringspolitiken. En väsentlig del i detta är, som föreslås i motion 2010/11:N19 (S, MP, V), att inrätta en myndighetsgemensam portal för rådgivning samt registrerings- och tillståndsförfaranden.
Utskottet delar motionärernas åsikt att det måste ske en intensifiering av arbetet med att samordna olika statliga myndigheters arbete med t.ex. information till blivande företagare och hantering av registrerings- och tillståndsärenden. Som redovisats har olika åtgärder med detta syfte redan vidtagits. Via webbportalen verksamt.se tillhandahåller Bolagsverket, Tillväxtverket och Skatteverket information, verktyg och e-tjänster som bl.a. ska underlätta för dem som vill starta företag. Tillväxtverket har vidare haft i uppdrag att, i samverkan med Bolagsverket och i samråd med Skatteverket, lämna förslag på hur statliga informations- och vägledningstjänster riktade till blivande respektive befintliga företagare kan vidareutvecklas, samordnas och förstärkas. Uppdraget har nyligen redovisats. Myndigheterna föreslår en satsning under en treårsperiod och med förutsättning att finansieringen säkras. Satsningen innefattar en utveckling av den statliga informations- och myndighetsservicen med utgångspunkt i det tidigare nämnda pågående myndighetssamarbetet Samverkansgruppen för att starta och driva företag. Fokus ska ligga på en vidareutveckling av företagarsajten verksamt.se och de andra produkter som tagits fram inom ramen för samverkansgruppen samt framtagande av nya produkter.
Det pågår således ett arbete kring de frågor som här är aktuella. Detta arbete behöver dock utvecklas, intensifieras och bli bättre. Därför bör det omgående inrättas en myndighetsgemensam s.k. one-stop-shop för personer som vill starta företag. Riksdagen bör genom ett tillkännagivande uppmana regeringen att verkställa detta. Därmed blir den nämnda motionen tillgodosedd i denna del och tillstyrks.
Allmänt om regelförenkling
En av regeringens viktigare insatser för att skapa fler jobb och välfärd har varit och kommer fortsatt att vara att förenkla vardagen för Sveriges entreprenörer och företag. Genom att bl.a. skapa bättre regelverk och minska företagens administrativa kostnader blir det enklare och mer lönsamt att starta och driva företag. Det ökar företagens utrymme att ägna tid och resurser åt att utveckla verksamheten. Genom enklare regler sänks trösklarna för att fler företag startas och växer. Regeringen har sedan 2006 lagt en stabil grund för regelförenklingsarbetet. För första gången har det skett ett trendbrott när det gäller regelförenkling. Mellan 2006 och 2010 beräknas företagens administrativa kostnader ha minskat med 7,3 % netto. Det motsvarar drygt 7 miljarder kronor i minskade årliga kostnader för företagen.
I de här aktuella motionerna efterfrågas ytterligare insatser på regelförenklingsområdet av olika slag. Utskottet delar motionärernas åsikt att regelförenklingsarbetet måste drivas vidare med kraft. Som redovisats i skrivelsen avser regeringen att bl.a. förenkla de regelverk som företagen upplever som irriterande och att utveckla verktyg för att kontinuerligt följa upp att regler, processer och förfaranden inom den offentliga förvaltningen utformas så att de är bättre anpassade till företagens villkor och verklighet. Utskottet stöder helt denna inriktning av arbetet.
Vidare anser utskottet att regeringens avsikt att inrikta regelförenklingsarbetet också på de regionala och lokala nivåerna är mycket bra. Många företag upplever regler och deras hantering på dessa nivåer som besvärliga. Regelrådet har en viktig roll i regelförenklingsarbetet, och utskottet noterar med tillfredsställelse att rådets mandat har förlängts till utgången av 2014.
En omständighet att beakta i regelförenklingsarbetet är att mer än hälften av de administrativa kostnaderna för företagen härrör från EU-rättsliga krav. Det är därför viktigt att regeringen är aktiv inom EU med att pressa på och utveckla EU:s regelförenklingsarbete.
Utskottet vill också framhålla att regelförenklingsarbetet, som har pågått under många år, är komplicerat. Tidigare socialdemokratiska regeringar hade ambitioner på området, men resultaten var begränsade. Under föregående mandatperiod åstadkom regeringen en intensifiering av regelförenklingsarbetet, och ett trendbrott skedde när de administrativa kostnaderna för företagen minskade. Utskottet vill understryka vikten av att regeringen fortsätter att driva regelförenklingsarbetet med uthållighet och kraft.
När det gäller företagens uppgiftslämnande har Bolagsverket våren 2009 lämnat en rapport med förslag om minskat uppgiftslämnande för företag. Rapporten är föremål för beredning inom Regeringskansliet. Utskottet vill också hänvisa till det arbete som SCB bedriver och som har lett till olika förenklingsåtgärder inom olika statistikgrenar.
Med det anförda avstyrker utskottet samtliga här aktuella motioner i dessa delar. Riksdagen bör lägga regeringens skrivelse om regelförenklingsarbetet till handlingarna.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. | Samordnad information vid företagsstart, punkt 1 (M, FP, C, KD) |
| av Mats Odell (KD), Jessica Polfjärd (M), Hans Rothenberg (M), Olof Lavesson (M), Cecilie Tenfjord-Toftby (M), Eva Flyborg (FP), Jonas Jacobsson (M) och Helena Lindahl (C). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår motion 2009/10:N19 yrkande 2.
Ställningstagande
Regeringen bedriver en tillväxtpolitik som tar sin utgångspunkt i företagsperspektivet och som syftar till att skapa bättre förutsättningar för nystart av företag och företagstillväxt. För att fler ska bli företagare krävs att fler individer ser företagande som lika självklart och möjligt som en anställning.
Enligt vår mening ska det vara så enkelt som möjligt att starta företag. Det finns behov av information, rådgivning, nätverk och mötesplatser för de personer som vill starta företag. Det krävs också en samordning av statliga informations- och vägledningstjänster riktade till blivande företagare. I motion 2010/11:N19 (S, MP, V) föreslås att riksdagen ska göra ett tillkännagivande om inrättande av en myndighetsgemensam portal för rådgivning samt registrerings- och tillståndsförfaranden.
I den proposition om statliga insatser för finansiering och rådgivning för företagsutveckling (prop. 2009/10:148) som regeringen lade fram våren 2010 och som riksdagen ställde sig bakom (bet. 2009/10:NU25) sägs att grundläggande service i form av information och vägledning är av stor vikt för nya och etablerade företag. Staten har ett ansvar för att tillhandahålla lättillgänglig information och service avseende de regler och villkor som gäller för företagande. Den myndighetsservice som blivande och befintliga företagare erbjuds bör utvecklas, samordnas och förstärkas för att företagarnas behov bättre ska tillgodoses, sades det. I propositionen aviserade regeringen bl.a. att Tillväxtverket skulle ges i uppdrag att, i samverkan med myndigheter av stor betydelse för företagande, vidareutveckla information och vägledning inklusive interaktiva tjänster riktade till nya och växande företag. Vidare sades att regeringen avsåg att följa upp hur myndigheters service till företagare utvecklas.
Bolagsverket och Tillväxtverket har, som redogjorts för, nyligen redovisat sitt uppdrag att i samråd med Skatteverket lämna förslag på hur statliga informations- och vägledningstjänster riktade till blivande respektive befintliga företagare kan vidareutvecklas, samordnas och förstärkas. Myndigheterna föreslår en långsiktig satsning fokuserad på att utveckla den statliga informations- och myndighetsservicen med utgångspunkt i det tidigare nämnda pågående myndighetssamarbetet Samverkansgruppen för att starta och driva företag, där flera viktiga myndigheter för företagande redan ingår för närvarande. Satsningen ska fokusera på en vidareutveckling av företagarsajten verksamt.se, där Bolagsverket, Tillväxtverket och Skatteverket tillhandahåller information, verktyg och e-tjänster som gör det enklare för den som driver eller vill starta företag. Därutöver föreslås en vidareutveckling av andra produkter som tagits fram inom ramen för Samverkansgruppen (Starta företag-dagen, Starta företag-broschyren etc.) och framtagande av nya produkter med starkare fokus på att driva och utveckla företag. Beredning av myndigheternas förslag kommer nu att ske i Näringsdepartementet. Dessutom kommer, som nämnts, 15 myndigheter att under hösten 2011 redovisa vilka initiativ som respektive myndighet tagit för att vidareutveckla och förbättra service som t.ex. information, vägledning och interaktiva tjänster riktade till blivande respektive befintliga företagare. De här redovisade åtgärderna är sådana som aviserades i den nyssnämnda propositionen.
Sammantaget anser vi att regeringen bedriver ett ambitiöst och målinriktat arbete när det gäller information och vägledning från myndigheter till personer som vill starta företag. Vi har således ingen annan syn på angelägenheten av att på olika sätt underlätta startande av företag än vad som ligger bakom den aktuella motionen. Samtidigt anser vi att ett tillkännagivande från riksdagen inte skulle föra frågan framåt, eftersom regeringen redan för närvarande bedriver ett sådant arbete som efterfrågas i motionen. Ett tillkännagivande skulle i detta läge bara öka byråkratin i Regeringskansliet och hos berörda myndigheter och därmed snarare försvåra det angelägna arbetet med att underlätta och förenkla för personer som vill starta företag. Därmed avstyrker vi motionen i denna del.
2. | Allmänt om regelförenkling, punkt 2 (S, MP, V) |
| av Lars Johansson (S), Carina Adolfsson Elgestam (S), Krister Örnfjäder (S), Ann-Kristine Johansson (S), Börje Vestlund (S), Karin Åström (S), Kent Persson (V) och Lise Nordin (MP). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2009/10:N19 yrkande 1, avslår motionerna 2010/11:C311 yrkande 6, 2010/11:MJ278 yrkande 9, 2010/11:N253, 2010/11:N259, 2010/11:N263, 2010/11:N274, 2010/11:N295, 2010/11:N324, 2010/11:N333 yrkande 6, 2010/11:N347, 2010/11:N348, 2010/11:N349 yrkandena 1–4, 2010/11:N365, 2010/11:N388, 2010/11:N412, 2010/11:N415, 2010/11:N418 och 2010/11:N420 samt lägger skrivelse 2009/10:226 till handlingarna.
Ställningstagande
Vi anser – i likhet med vad som anförs i motion 2010/11:N19 (S, MP, V) – att regeringen har misslyckats grovt med regelförenklingsarbetet. Regeringen har haft som mål att minska de administrativa kostnaderna för företagen med 25 % fram till 2010. Enligt Tillväxtverkets mätningar har dessa kostnader fram till 2009 minskat med endast 3,4 %. De mätningar som görs av Näringslivets regelnämnd (NNR) ger motsvarande bild. Den uppföljning av företagens totala regelkostnader som NNR publicerade i mars 2010 visar att dessa kostnader hos de undersökta företagen kan betraktas som oförändrade under de senaste tre åren.
Den grundläggande utgångspunkten för regelförenklingsarbetet måste vara att skapa fler jobb genom fler och växande företag. Det är intressant att konstatera att minskningen av de administrativa kostnaderna under mätperioden 2006–2009 väsentligen kan hänföras till enklare regler vid livsmedelsproduktion. Livsmedelsindustrin står för endast 1,3 % av den totala sysselsättningen, och livsmedelsföretagens andel av den totala stocken av företag är 0,3 %. Om den minskning som är direkt hänförlig till livsmedelsindustrin räknas bort så har de administrativa kostnaderna i stället ökat något (+0,2 %).
I skrivelsen redovisar regeringen en prognos som innebär att de administrativa kostnaderna skulle minska med 7,3 % sett över hela mätperioden 2006–2010, under förutsättning att den slopade revisionsplikten beaktas. Mycket talar dock för att detta är en mycket osäker och sannolikt överoptimistisk prognos. Regeringen anger också i skrivelsen (s. 40) att alla siffror för 2010 som redovisas i tabellerna ska ses som mycket preliminära och inte på något sätt slutgiltiga. Vi konstaterar att Tillväxtverket gör en försiktigare prognos än regeringen. För hela mätperioden 2006–2010 bedömde verket att de administrativa kostnaderna skulle minska med 6,1 %.
Den prognostiserade minskningen av regelbördan under den senare delen av 2010 härrör i allt väsentligt från den slopade revisionsplikten för små företag. De faktiska effekterna av den slopade revisionsplikten är dock mycket osäkra. Det är mycket troligt att en betydande del av företagen kommer att behålla revisionen, eftersom revision ofta ställs som villkor vid bankernas kreditgivning. Sammantaget anser vi att regeringen gör en alltför optimistisk prognos över de administrativa kostnadernas utveckling under 2010.
Vi anser att det krävs väsentligt mer kraftfulla insatser när det gäller regelförenkling. En viktig utgångspunkt är att fokusera på fortsatt arbete på de områden som står för de största administrativa bördorna, nämligen associationsrätts-, bokförings- och skatteområdena. Dessa tre områden står för drygt hälften av företagens totala administrativa kostnader och omfattar regler som berör i princip alla företag.
Slutligen vill vi betona att förslag om enklare regelverk alltid måste vägas mot potentiellt negativa effekter. Att ta bort regler som minskar myndigheternas kontrollmöjligheter kan i vissa fall vara kontraproduktivt ur ett näringspolitiskt perspektiv. Det gäller inte minst livsmedelsbranschen, som i hög grad bygger sitt starka varumärke på mervärden i form av god djurhållning och hög livsmedelssäkerhet. Regelförenklingsarbetet måste också ta hänsyn till behovet av en effektiv och rättssäker skatteuppbörd.
Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen genom ett tillkännagivande ska uppmana regeringen att intensifiera regelförenklingsarbetet i enlighet med vad vi har förordat. Genom ett sådant beslut som vi föreslår blir motion 2009/10:N19 (S, MP, V) helt tillgodosedd i denna del och tillstyrks. Övriga motioner avstyrks i aktuella delar. Riksdagen bör vidare lägga regeringens skrivelse till handlingarna.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Skrivelsen
Regeringens skrivelse 2009/10:226 Regelförenklingsarbetet 2006–2010.
Följdmotionen
2009/10:N19 av Tomas Eneroth m.fl. (S, MP, V):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av breda regelförenklingsinsatser. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inrättandet av en myndighetsgemensam portal för rådgivning samt registrerings- och tillståndsförfaranden. |
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2010
2010/11:C311 av Irene Oskarsson (KD):
6. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att fortsätta arbetet med att minska regelkrånglet för mindre företag. |
2010/11:MJ278 av Cecilia Widegren (M):
9. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att stärka arbetet med regelförenklingar och förbättrade villkor för Sveriges entreprenörer, däribland inom hästnäringen. |
2010/11:N253 av Katarina Brännström (M):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det ska bli enklare att driva småföretag i Sverige.
2010/11:N259 av Maria Plass (M):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att intensifiera regelförenklingsarbetet med särskilt fokus på småföretagen.
2010/11:N263 av Johan Forssell och Margareta Cederfelt (båda M):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om fler regelförenklingar för Sveriges företag.
2010/11:N274 av Ewa Thalén Finné (M):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om tak för antalet statistikuppgifter företagen måste lämna in.
2010/11:N295 av Jan Ericson (M):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över myndigheters insamling av uppgifter från företag.
2010/11:N324 av Otto von Arnold (KD):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att intensifiera arbetet med att minska företagens administrativa kostnader.
2010/11:N333 av Anita Brodén och Nina Larsson (båda FP):
6. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om värdet av fortsatta förenklingar för företag. |
2010/11:N347 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att förenkla regelverken för säsongsföretag.
2010/11:N348 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att upprätta ett centralt uppgiftsregister för myndigheter med uppgiftskrav på företag.
2010/11:N349 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att förbjuda retroaktiva sanktioner som drabbar företag. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om angelägenheten att regeringen omgående ser över vilka retroaktiva pålagor och sanktioner som kan drabba den enskilda företagaren. |
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av att bindande förhandsbesked möjliggörs av kommuner och länsstyrelser. |
4. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om tidsangivelser för beslut som påverkar ett företags verksamhet. |
2010/11:N365 av Lars-Arne Staxäng (M):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om regelförenklingar för restaurang- och turismföretag.
2010/11:N388 av Jessika Vilhelmsson (M):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att samordna företagens uppgiftslämnande till statliga myndigheter.
2010/11:N412 av Metin Ataseven och Fredrik Schulte (båda M):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för att minska byråkratin för småföretagare.
2010/11:N415 av Lars-Axel Nordell och Mikael Oscarsson (båda KD):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att förenkla regelverket för näringslivet.
2010/11:N418 av Marietta de Pourbaix-Lundin (M):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att påskynda översynen av de regelverk som påverkar småskaliga näringsidkare.
2010/11:N420 av Johnny Munkhammar (M):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en regleringsgiljotinsprocess.