2010/11:NU1 Utgiftsområde 24 Näringsliv

Näringsutskottets betänkande 2010/11:NU1
Utgiftsområde 24 Näringsliv

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker de av regeringen i budgetpropositionen (prop. 2010/11:1) föreslagna anslagen för budgetåret 2011 inom utgiftsområde 24 Näringsliv, totalt ca 5,5 miljarder kronor. Motioner med förslag om andra anslagsbelopp än vad regeringen föreslagit avstyrks av utskottet. Företrädarna i utskottet för Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet har avstått från att delta i beslutet om anslag. De erinrar i ett särskilt yttrande om det budgetförslag som lagts fram i en gemensam motion av dessa partier. Representanten i utskottet för Sverigedemokraterna har också avstått från att delta i beslutet om anslag och erinrar i ett särskilt yttrande om det budgetförslag som lagts fram av detta parti.

Riksdagen bör enligt utskottet avslå samtliga motionsyrkanden om näringspolitikens inriktning. Utskottet redogör för sin syn på denna inriktning och erinrar om det mål för näringspolitiken som riksdagen har beslutat om. Målet är att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag, för att därigenom bryta utanförskapet. I en reservation (S, MP, V) presenteras dessa partiers gemensamma uppfattning i frågan.

Utskottet tillstyrker slutligen att riksdagen godkänner att det införs en ny koncernstruktur för Teracom AB och att regeringen ges det bemyndigande som behövs för detta.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.	Näringspolitikens inriktning
	Riksdagen avslår motionerna 2010/11:N216, 2010/11:N219, 2010/11:N226, 2010/11:N227, 2010/11:N264, 2010/11:N266, 2010/11:N303, 2010/11:N308, 2010/11:N336, 2010/11:N356, 2010/11:N357, 2010/11:N361 yrkandena 2–4 och 2010/11:N371.

Reservation (S, MP, V)

Teracom AB

Riksdagen godkänner regeringens förslag om ny koncernstruktur för Teracom AB och bemyndigar regeringen att vidta därför behövliga åtgärder, innefattande att förvärva ett aktiebolag som ska ta över ansvaret för den verksamhet som riksdagen tidigare beslutat för Teracom AB med de förtydliganden som regeringen föreslår samt att överföra aktierna i Teracom AB till detta bolag genom ett aktieägartillskott. Därmed bifaller riksdagen proposition 2010/11:1 utgiftsområde 24 punkt 2.

3.	Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv
	a)	Bemyndigande för anslaget 1:2
	Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2011 för ramanslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 000 000 000 kr under 2012–2016. Därmed bifaller riksdagen proposition 2010/11:1 utgiftsområde 24 punkt 3.
	b)	Bemyndigande för anslaget 1;5
	Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2011 för ramanslaget 1:5 Näringslivsutveckling m.m. besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 450 000 000 kr under 2012–2014. Därmed bifaller riksdagen proposition 2010/11:1 utgiftsområde 24 punkt 4.
	c)	Bemyndigande för anslaget 1:8
	Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2011 för ramanslaget 1:8 Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m. besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 6 000 000 kr under 2012–2014. Därmed bifaller riksdagen proposition 2010/11:1 utgiftsområde 24 punkt 5.
	d)	Bemyndigande för anslaget 1:9
	Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2011 för ramanslaget 1:9 Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 9 300 000 kr under 2012–2014. Därmed bifaller riksdagen proposition 2010/11:1 utgiftsområde 24 punkt 6.
	e)	Bemyndigande för anslaget 1:15
	Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2011 för ramanslaget 1:15 Rymdverksamhet besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 340 000 000 kr under 2012–2017. Därmed bifaller riksdagen proposition 2010/11:1 utgiftsområde 24 punkt 7.
	f)	Bemyndigande för anslaget 1:25
	Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2011 för ramanslaget 1:25 Avgifter till internationella organisationer besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 600 000 000 kr under 2012–2017. Därmed bifaller riksdagen proposition 2010/11:1 utgiftsområde 24 punkt 8.
	g)	Bemyndigande avseende kreditgarantier till företag i fordonsklustret
	Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2011 besluta om statliga kreditgarantier till företag i fordonsklustret för upptagande av lån i Europeiska investeringsbanken för omställning till grön teknologi m.m. intill ett belopp av 20 000 000 000 kr mot fullgoda säkerheter och med marknadsreglerande avgifter under normalt marknadsläge. Därmed bifaller riksdagen proposition 2010/11:1 utgiftsområde 24 punkt 9.
	h)	Bemyndigande avseende exportkreditgarantier
	Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2011 ikläda staten betalningsansvar intill ett belopp av högst 500 000 000 000 kr för exportkreditgarantier. Därmed bifaller riksdagen proposition 2010/11:1 utgiftsområde 24 punkt 10.
	i)	Bemyndigande avseende investeringsgarantier
	Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2011 ikläda staten betalningsansvar intill ett belopp av högst 10 000 000 000 kr för investeringsgarantier. Därmed bifaller riksdagen proposition 2010/11:1 utgiftsområde 24 punkt 11.
	j)	Bemyndigande avseende upplåningsrätt för Exportkreditnämnden
	Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2011 besluta att Exportkreditnämnden får obegränsad upplåningsrätt i Riksgäldskontoret för skadeutbetalning. Därmed bifaller riksdagen proposition 2010/11:1 utgiftsområde 24 punkt 12.
	k)	Bemyndigande avseende lån till AB Svensk Exportkredit
	Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2011 besluta om lån till AB Svensk Exportkredit intill ett belopp av högst 100 000 000 000 kr. Därmed bifaller riksdagen proposition 2010/11:1 utgiftsområde 24 punkt 13.
	l)	Bemyndigande avseende kreditgaranti för AB Svensk Exportkredit
	Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2011 besluta om kreditgaranti för upplåning till AB Svensk Exportkredit intill ett belopp av högst 250 000 000 000 kr. Därmed bifaller riksdagen proposition 2010/11:1 utgiftsområde 24 punkt 14.
	m)	Bemyndigande avseende avskaffande av grundfondsförbindelsen till AB Svensk Exportkredit
	Riksdagen bemyndigar regeringen att avskaffa grundfondsförbindelsen till AB Svensk Exportkredit. Därmed bifaller riksdagen proposition 2010/11:1 utgiftsområde 24 punkt 15.
	n)	Anslagen under utgiftsområde 24 Näringsliv
	Riksdagen anvisar för budgetåret 2011 anslagen under utgiftsområde 24 Näringsliv enligt utskottets förslag i bilaga 3. Därmed bifaller riksdagen proposition 2010/11:1 utgiftsområde 24 punkt 16.
	o)	Motioner rörande anslagen m.m.
	Riksdagen avslår motionerna 2010/11:N361 yrkande 1 och 2010/11:N406.

Stockholm den 7 december 2010

På näringsutskottets vägnar

Maria Wetterstrand

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Maria Wetterstrand (MP)¹, Jessica Polfjärd (M), Hans Rothenberg (M), Carina Adolfsson Elgestam (S)², Olof Lavesson (M), Krister Örnfjäder (S)³, Cecilie Tenfjord-Toftby (M), Ann-Kristine Johansson (S)⁴, Börje Vestlund (S)⁵, Lars Isovaara (SD)⁶, Kent Persson (V)⁷, Ingela Nylund Watz (S)⁸, Ingemar Nilsson (S)⁹, Lotta Olsson (M), Liselott Hagberg (FP), Helena Lindahl (C) och Mikael Oscarsson (KD).

¹	Avstår från ställningstagande under punkt 3.

²	Avstår från ställningstagande under punkt 3.

³	Avstår från ställningstagande under punkt 3.

⁴	Avstår från ställningstagande under punkt 3.

⁵	Avstår från ställningstagande under punkt 3.

⁶	Avstår från ställningstagande under punkt 3.

⁷	Avstår från ställningstagande under punkt 3.

⁸	Avstår från ställningstagande under punkt 3.

⁹	Avstår från ställningstagande under punkt 3.

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlas

·. proposition 2010/11:1 (budgetpropositionen) vad gäller utgiftsområde 24 Näringsliv

·. 14 motioner från allmänna motionstiden.

Under beredningen av ärendet har företrädare för följande myndigheter som verkar inom näringspolitiken informerat utskottet om sin verksamhet: Konkurrensverket, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys), Tillväxtverket och Verket för innovationssystem (Vinnova). Företrädare för branschorganisationen Swedish Incubators & Science Parks har också lämnat information om sin verksamhet.

Vidare har statssekreterare Erik Thedéen, Finansdepartementet, lämnat kompletterande upplysningar om förslaget om ny koncernstruktur för Teracom AB.

Utskottets överväganden

Inledning

Riksdagen fattar den 8 december 2010 beslut om ramarna för de olika utgiftsområdena för 2011 och en preliminär fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2012–2014. Finansutskottet justerade vid sitt sammanträde den 25 november 2010 betänkande 2010/11:FiU1, i vilket ramar för de olika utgiftsområdena, däribland utgiftsområde 24 Näringsliv, fastställts baserade på förslagen i budgetpropositionen. Avvikelser från dessa ramar har förordats i två reservationer (S, MP, V respektive SD). Av följande tabell framgår regeringens och de olika oppositionspartiernas förslag till ram för utgiftsområde 24 Näringsliv. Regeringens förslag till ram för utgiftsområde 24 för 2011 är ca 5,5 miljarder kronor.

Tabell Regeringens och oppositionspartiernas förslag till utgiftsnivåer för utgiftsområde 24 Näringsliv

Miljoner kronor

År	Regeringens förslag	Avvikelser
		S, MP, V	SD
2011 (föresl. utgiftsram)	5 474	+60	+350
2012 (utgiftsberäkning)	5 491
2013 (utgiftsberäkning)	5 460
2014 (utgiftsberäkning)	5 536

Efter inledande avsnitt om näringspolitikens inriktning och om Teracom AB behandlas i det följande regeringens förslag till anslag inom utgiftsområde 24 och motsvarande förslag i de aktuella motionerna. De förslag som lagts fram i motionerna har dock som utgångspunkt en annan ram för utgiftsområdet än vad regeringen har föreslagit och vad riksdagen kan förväntas ställa sig bakom. Beslut om anslag inom ett utgiftsområde ska, enligt budgetprocessens regler, fattas genom ett beslut. De olika anslagen ska alltså fastställas i ett och samma beslut.

Näringspolitikens inriktning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om näringspolitikens inriktning. Utskottet redogör för sin syn på denna inriktning och erinrar om det mål för näringspolitiken som riksdagen har beslutat om. Målet är att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag, för att därigenom bryta utanförskapet.

Jämför reservation (S, MP, V) och särskilt yttrande 1 (SD).

Propositionen

Målet för näringspolitiken är att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag, för att därigenom bryta utanförskapet. De näringspolitiska insatserna ska även bidra till att uppnå målen i EU:s gemensamma strategi för tillväxt och sysselsättning.

Utgiftsområde 24 Näringsliv omfattar dels näringspolitik, dels utrikeshandel, handels- och investeringsfrämjande. Inom näringspolitiken ryms företagsutveckling, främjande av entreprenörskap, innovationsutveckling, regelförenkling, konkurrensfrämjande arbete, turistfrämjande samt immaterial- och associationsrättsliga frågor. Vidare ingår undersökning av och information om landets geologi och mineralhantering samt tillstånd och tillsyn enligt minerallagen (1991:45) samt miljösäkring. Därutöver inbegrips bidrag till forskning och utveckling inom bl.a. metrologi, bidrag till rymdverksamhet och ansvar för säkerhetsfrågor inom elområdet. Myndigheter som verkar inom näringspolitiken är Verket för innovationssystem (Vinnova), Tillväxtverket, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys), Sveriges geologiska undersökning (SGU), Patentbesvärsrätten (PBR), Patent- och registreringsverket (PRV), Bolagsverket, Konkurrensverket, Rymdstyrelsen och Revisorsnämnden. Dessutom inrättades Patentombudsnämnden den 1 september 2010. Statligt ägda bolag och stiftelser m.m. som är verksamma inom näringspolitiken är Almi Företagspartner AB (Almi), Visit Sweden AB, AB Göta kanalbolag, RISE Research Institutes of Sweden Holding AB, Innovationsbron AB samt Stiftelsen Industrifonden och Stiftelsen Svensk Industridesign.

Under rubriken Politikens inriktning sägs att regeringens vision är att Sverige ska bli ett av världens bästa länder att starta, driva och utveckla företag i för att kunna möta den ökande globala konkurrensen. Sverige behöver ett dynamiskt och innovativt näringslivsklimat som gör att entreprenörer och företagare ser Sverige som det mest attraktiva landet i en kunskapsintensiv, föränderlig och globaliserad värld. Det är också centralt att företagare känner att möjligheterna att utveckla och expandera verksamheten förbättras. Sverige behöver fler kvinnor och män som ser entreprenörskap och företagande som ett självklart val, och det behövs fler och växande företag som vågar anställa fler personer i alla delar av landet.

Ett näringslivsklimat som stärker Sveriges konkurrens- och attraktionskraft förutsätter insatser inom många olika politikområden. Skatter, transporter, IT, forskning, utbildning, handels- och investeringsfrämjande, arbetsmarknad, sociala trygghetssystem för företagare, energi, miljö, landsbygdsutveckling, kultur och regional tillväxt är exempel på områden med stor betydelse i ett näringspolitiskt perspektiv. De första stegen mot ett företagsklimat i världsklass är tagna, men det behöver göras mer, säger regeringen och fortsätter därför arbetet med att utveckla en mer samlad och tvärsektoriell näringspolitik. I propositionen sammanfattas regeringens inriktning av insatserna inom näringspolitikens områden under kommande budgetår i följande fem punkter:

·. Fler och växande företag

För att öka effektiviteten i främjandesystemet krävs insatser för att utveckla företagsfinansiering, information och rådgivning riktad till befintliga och blivande företagare.

·. Ett dynamiskt och innovativt näringsliv

Arbetet med att bygga starka forsknings- och innovationsmiljöer ska fortsätta.

·. Förenkla för företagen

Arbetet med att förenkla företagens vardag fortsätter med hög prioritet. Nya mål och indikatorer ska utvecklas, och förenklingsarbetet ska få ökat genomslag på regional och lokal nivå.

·. Väl fungerande marknader

För att skapa tillväxt är det nödvändigt att vidta konkurrensfrämjande åtgärder inom hela samhällsekonomin. Det handlar bl.a. om att öppna nya marknader för konkurrens, se över olika marknaders funktionssätt, stimulera mångfald genom sänkta inträdesbarriärer för nya företag, skapa lika villkor mellan offentligt och privat företagande och stärka konsumenternas ställning genom bättre information och underlättad rörlighet.

·. Aktivt ägande med värdeskapande i fokus

Regeringens övergripande mål för förvaltningen av företag med statligt ägande är att skapa värde och i förekommande fall se till att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs. Regeringens politik att minska det statliga ägandet ligger fast.

I den nu aktuella propositionen redovisar regeringen åtgärder för ett stärkt företagsklimat under följande punkter (vissa av åtgärderna tillhör inte näringsutskottets ansvarsområde):

·. Utvecklad kapitalförsörjning

För att utveckla de statliga kapitalförsörjningsinsatserna avser regeringen bl.a. att kartlägga och analysera utbudet av lån och riskkapital. Ett råd bör inrättas som stöd för uppdraget hos myndigheten Tillväxtanalys att följa kapitalmarknadens utveckling och dess påverkan, särskilt på små och medelstora företags tillgång till kapital.

·. Översyn av statens riskkapitalaktörer

Regeringen avser att tillsätta en utredning av samtliga statliga riskkapitalaktörers uppdrag, investeringsinriktning och kapitalstruktur i syfte att finna en mer effektiv resursallokering och aktörsstruktur.

·. Miljöteknik

Regeringen föreslår en särskild satsning för att stärka och vidareutveckla kompetens och tillvarata potentialer inom den svenska miljötekniksektorn. En nationell miljöteknikstrategi ska tas fram.

·. Kvinnors företagande

Regeringen föreslår fortsatta riktade åtgärder för att uppmuntra och stimulera till ökat företagande bland kvinnor.

·. Företagare med utländsk bakgrund

Regeringen avser att fortsätta att genomföra insatser för att främja företagande bland personer med utländsk bakgrund, t.ex. satsningar på mentorskap och rådgivning, mikrolån och en fortsättning av verksamheten Nystartskontor.

·. Förenkla för företagen

Arbetet med att förenkla för företagen fortsätter, bl.a. genom att minska företagens regelbörda. Målet är att skapa en märkbar positiv förändring i företagens vardag, särskilt för små och medelstora företag. Regeringen förlängde i september 2010 Regelrådets mandat till utgången av 2014 (dir. 2010:96).

·. Forskning och innovation

För att förbättra förutsättningarna för innovation och kunskapsintensivt företagande föreslår regeringen inom ramen för en nationell innovationsstrategi insatser för bl.a. ökad tjänsteinnovation, inkubatorer och ungas innovationer. Insatserna för att öka nyttiggörandet av resultaten från offentligt finansierad forskning inom akademin och vid forskningsinstitut fortsätter. Regeringen förstärker anslaget till Innovationsbron AB för insatser inom såddfinansiering och affärsutveckling.

·. Gröna näringar

De gröna näringarnas möjligheter att skapa investeringar och företagande på landsbygden tillvaratas bl.a. genom regeringens satsning på visionen Sverige – det nya matlandet (tillhör inte näringsutskottets ansvarsområde).

·. Entreprenörskap i skolan

Regeringen vill fortsätta arbetet enligt den strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet som togs fram 2009 och öka verksamhetsstödet till organisationer som arbetar med entreprenörskap i skolan (tillhör inte näringsutskottets ansvarsområde).

·. Insatser för exportfrämjande förstärks

Regeringen prioriterar ett aktivt exportfrämjande som möter de små och medelstora företagens behov och föreslår utökade resurser för exportfrämjande verksamhet. Stor vikt fästs vid att möjligheter till synergier och samverkan mellan främjandets olika delar tas till vara, liksom mellan myndigheter och organisationer som arbetar med företagsutveckling och internationalisering.

·. Utredning av företagsbeskattningen

För att upprätthålla ett internationellt konkurrenskraftigt företagsklimat avser regeringen att tillsätta en utredning av företagsbeskattningen, med syftet att utforma beskattningen så att investeringar, produktivitet, sysselsättning och välfärd gynnas (tillhör inte näringsutskottets ansvarsområde).

·. Lägre mervärdesskatt på restaurang- och cateringtjänster

Regeringens reformambitioner under 2012–2014 betingas av att det uppstår ett varaktigt reformutrymme. Först när det är säkerställt att överskottsmålet nås och ett varaktigt reformutrymme uppstått kan regeringens reformambitioner realiseras. En reformambition är att sänka mervärdesskattesatsen på restaurang- och cateringtjänster från 25 till 12 %. En utredning ska tillsättas med uppdrag att ta fram ett lagförslag. (Tillhör inte näringsutskottets ansvarsområde.)

·. Jobbskatteavdraget

Regeringens ambition att genomföra ett femte steg i jobbskatteavdraget, när det är säkerställt att överskottsmålet nås och ett varaktigt reformutrymme uppstått, ses som positivt även för företagandet, eftersom det också omfattar dem som har arbetsinkomster från aktiv näringsverksamhet (tillhör inte näringsutskottets ansvarsområde).

·. Inlandsinnovation AB

I hösttilläggsbudgeten för 2010 (prop. 2010/11:2) föreslås ett bemyndigande till regeringen att i aktiebolagsform bedriva finansieringsverksamhet och annan verksamhet för att främja innovation och företagande i norra Sveriges inland och att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att för detta ändamål förvärva ett aktiebolag – Inlandsinnovation – och ge ett kapitaltillskott till ett sådant bolag med 2 miljarder kronor.

·. Utredning om nystartszoner i utsatta områden

Regeringen avser att tillsätta en utredning som ska se över möjligheten att införa ett system med skattelättnader för företag i särskilt utsatta områden, s.k. nystartszoner (tillhör inte näringsutskottets ansvarsområde).

·. Förändringar i skuldsaneringslagen

För att minska risken med företagande och därmed främja ett ökat entreprenörskap avser regeringen att föreslå två förändringar i skuldsaneringslagen – dels att skuldernas ålder inte längre beaktas särskilt vid bedömningen av om det är skäligt att bevilja skuldsanering, dels att aktiva näringsidkare ska kunna få skuldsanering (tillhör inte näringsutskottets ansvarsområde).

Utrikeshandel, handels- och investeringsfrämjande består av följande verksamhetsområden: handels- och investeringsfrämjande, EU:s inre marknad och internationell handelspolitik. Inom denna del av utgiftsområdet finns följande myndigheter och andra statliga verksamheter: Kommerskollegium, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac), Exportkreditnämnden (EKN), Myndigheten för utländska investeringar i Sverige (Invest Sweden), Sveriges exportråd (Exportrådet) och AB Svensk Exportkredit (SEK). Vidare anslås medel för svenskt deltagande i internationella handelsorganisationer och bidrag till Sveriges Standardiseringsråd (SSR).

Handels- och investeringsfrämjandet ska stärka svenska företags förmåga att ta till vara de möjligheter som globaliseringen medför. Detta sker genom att främja små och medelstora företags export och internationalisering samt svenska företags affärer på viktiga marknader. Det görs också genom att attrahera utländska direktinvesteringar. I den ekonomiska krisens spår riskerar trösklarna för svenska företag att handla med omvärlden att öka. När villkoren för den globala handeln försämras eller snedvrids är det särskilt angeläget att insatserna för en stärkt frihandel kompletteras med ett effektivt handels- och investeringsfrämjande. Regeringen fäster stor vikt vid ett internationellt affärsfrämjande som skapar förutsättningar för marknads- och företagsutveckling och ämnar effektivisera och vidareutveckla denna verksamhet. Den potential som finns bland småföretag att ta steget ut på exportmarknaden ska tas till vara genom att främja deras förmåga till internationalisering. Exportfrämjandet ska göra det enklare för svenska företag att växa internationellt. För att de offentliga insatser som görs på området ska nå så många företag som möjligt och ha förutsättningar att uppnå största möjliga effekt, krävs en ökad samverkan, inklusive mellan statliga, regionala och lokala främjandeaktörer. I syfte att stärka företagens förmåga att växa och verka på den globala marknaden avser regeringen att inom ramen för statens åtaganden fortsätta arbetet med att främja internationalisering med fokus på små och medelstora företag, bl.a. genom utarbetande av en internationaliseringsstrategi. Regeringen överväger att under budgetåret se över myndighetsstrukturen för Sverige-, handels- och investeringsfrämjandena i syfte att utnyttja tillgängliga resurser så effektivt som möjligt.

En stark och väl fungerande inre marknad är grundstenen i EU:s arbete med att stärka konkurrenskraften. Regeringen anser att en väl fungerande inre marknad bidrar till att uppfylla regeringens mål om jobb, tillväxt och ökad konkurrenskraft. EU:s tillväxtstrategi, EU 2020, betonar vikten av en stark och väl fungerande inre marknad. Arbetet med att utveckla den inre marknaden präglas främst av att ta fram ny lagstiftning och en mer effektiv tillämpning av och ett genomförande av existerande regelverk. Handelspolitiken kan utgöra ett viktigt instrument för att tillvarata globaliseringens möjligheter och begränsa dess möjliga avigsidor, inte minst i tider av ekonomisk kris. Tydliga, icke-diskriminerande, globala regler för internationell handel är avgörande för hållbar tillväxt och utveckling.

Motionerna

I flerpartimotion 2010/11:N361 (S, MP, V) begärs tre tillkännagivanden – om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag på inrättande av en ny riskkapitalfond, om att inrätta innovationsprogram för en konkurrenskraftig industri och kunskapsintensiv tjänstesektor samt om åtgärder för ökad konkurrenskraft. För att klara den tuffa internationella konkurrensen måste svenska företag ständigt utvecklas och nya växa fram, säger motionärerna, som vill att Sverige ska vara en ledande industrination med en kunskapsintensiv tjänstesektor. Det behövs mer forskning, fler innovationer, mer riskkapital och bättre villkor för småföretag. Forskningen måste kontinuerligt stärkas så att Sverige kan konkurrera med högt kunskapsinnehåll, inte låga löner, anser motionärerna. De föreslår att det ska inrättas ett innovationsprogram för en konkurrenskraftig industri och kunskapsintensiv tjänstesektor.

För att stärka tillgången på riskkapital föreslår motionärerna också att det inrättas en ny riskkapitalfond och att den tillförs 5 miljarder kronor, genom en extra utdelning från Vattenfall AB. Fonden, som ska agera marknadskompletterande, ska bidra till att tillgodose näringslivets kapitalbehov, med särskilt fokus på innovativa små och medelstora industri- och tjänsteföretag. Insatser som stärker det svenska näringslivets långsiktiga konkurrenskraft ska särskilt prioriteras. Fonden ska t.ex. kunna användas för satsningar på företag som verkar i branschen för miljöteknik.

I motionen föreslås ytterligare åtgärder för ökad konkurrenskraft. För att förenkla företagarnas vardag anser motionärerna att det bör skapas en s.k. one-stop-tillståndsportal och att företagens möjligheter att själva välja karenstid i sjukförsäkringen bör förbättras. Socialavgifterna för småföretag bör sänkas under 2011 och 2012, anser motionärerna. De har också, i likhet med regeringen, en reformambition att under mandatperioden sänka mervärdesskatten för restauranger, givet att det finns ett varaktigt reformutrymme. Om ytterligare ekonomiskt utrymme uppstår aviseras andra lättnader för småföretagen, t.ex. sänkningar av mervärdesskatten i andra delar av tjänstesektorn, sänkta arbetsgivaravgifter, minskade sjuklönekostnader och ett riskkapitalavdrag.

I motion 2010/11:N226 (S) efterfrågas en framtidsinriktad näringspolitik som underlättar för företagen att växa och anställa fler personer. I en sådan politik bör följande ingå: förbättrade möjligheter att anställa genom sänkt arbetsgivaravgift särskilt för arbetslösa ungdomar, satsningar på den kunskapsintensiva tjänstesektorn och den högtekniska industrin (vilket innefattar investeringar i forskning och utbildning), förenkling av möjligheterna att röra sig mellan företagande och lönearbete, stimulans av nyföretagandet samt förbättrade möjligheter för företag att få tillgång till riskvilligt kapital genom inrättande av en ny riskkapitalfond och genom införande av ett riskkapitalavdrag för investeringar i nystartade företag.

Det behövs åtgärder för att förbättra villkoren för småföretagare, anförs det i motion 2010/11:N264 (S). Insatser förordas när det gäller tillgång på riskkapital, stimulans av andra företagsformer för nya företag såsom löntagarägda företag och kooperativ, framtagande av ett skattesystem som främjar tillväxt samtidigt som det är rättvist och utformning av trygghetssystem som även omfattar företagare.

I motion 2010/11:N266 (S) begärs ett tillkännagivande om att Sverige behöver utveckla en modell för att stärka konkurrenskraften och för en bättre samverkan mellan staten, universiteten och högskolorna samt näringslivets aktörer. En viktig plattform i detta arbete bör vara att vidareutveckla de branschprogram som initierades 2005 men som regeringen har avvecklat.

Ett tillkännagivande om vikten av att satsa på fler jobb i små och medelstora företag föreslås i motion 2010/11:N303 (S). Det behövs mer forskning, fler innovationer, mer riskkapital, bättre villkor för små och medelstora företag, innovationsprogram, forskningsavdrag, regelförenkling, en förbättring av företagens möjligheter att välja karenstid i sjukförsäkringen, en förbättrad tillgång på riskkapital genom inrättande av en riskkapitalfond, investeringar i kommunikationer och en sänkning av socialavgifterna för småföretag, anför motionären.

Riksdagen bör göra ett tillkännagivande om behovet av att kartlägga basindustrins villkor i ett internationellt och långsiktigt perspektiv, anförs det i motion 2010/11:N336 (S). Detta behövs för att basindustrin ska kunna konkurrera på lika villkor på den internationella marknaden. Basindustrin, dvs. skogs-, pappers-, kemi-, gruv-, järn- och stålindustrierna, är av största vikt för tillväxten och välståndet, säger motionärerna. De anser att tillgången på energi och energikostnaderna för den elintensiva industrin är av stor betydelse för basindustrin och att forskning och utveckling behöver prioriteras.

I motion 2010/11:N356 (S) begärs ett tillkännagivande om nya gröna jobb och i motion 2010/11:N357 (S) föreslås ett tillkännagivande om att förstärka Exportrådets, Vinnovas och Tillväxtverkets insatser för att skapa reella möjligheter för svenska miljöteknikföretag att expandera. Motiveringarna bakom motionerna är likartade. Enligt Exportrådet växer världsmarknaden för miljöteknik med 5–20 % per år och uppskattas omsätta 6 000 miljarder kronor 2010. Det finns dock hinder för och risker med hur exporten av miljöteknik kan komma att utvecklas, anför motionärerna och pekar på att ett problem är bristen på stora företag – en stor del av de svenska miljöteknikföretagen har färre än 50 anställda.

Åtgärder för industrin efterfrågas i motion 2010/11:N371 (S). Den svenska industrin har hävdat sig väl i den internationella konkurrensen, men den nedprioritering av industripolitiken som skett under de senaste åren oroar, anför motionärerna. De anser att det krävs en kraftfullare näringspolitik med såväl kortsiktiga verktyg för att hantera akuta kriser som långsiktiga, strategiska satsningar för att stärka den framtida konkurrenskraften. I motionen föreslås åtgärder under följande rubriker: Stärk forskning och utveckling, Uppgradera kompetensen hos arbetskraften, Riskkapital för de små företagen, Infrastruktur för effektiva försörjningssystem, Innovativ offentlig upphandling, Långsiktig energiförsörjning och Industrin och klimatpolitiken.

I motion 2010/11:N227 (M) föreslås ett tillkännagivande om ett bättre företagsklimat, för att skapa fler jobb och minska utanförskapet. Entreprenörskap och företag kan inte planeras fram, men finans- och utbildningspolitiska styrmedel kan göra det mer sannolikt att framgångsrika företag kan etableras, säger motionärerna. De anser att ett viktigt led i att skapa ett Sverige där egenföretagande snarare är regel än undantag är att se till att en entreprenöriell anda genomsyrar hela utbildningssystemet. Med minskad byråkrati och ökade satsningar på entreprenörskap ges företagarna ökade möjligheter att utvecklas, anför motionärerna.

Det behövs en motsvarande verksamhet som den Globaliseringsrådet bedrev, där frågor kring framtidens välfärd och konkurrenskraft koordineras, anförs det i motion 2010/11:N308 (M). Detta bör vara en kontinuerlig verksamhet som omfattar näringsliv, universitet, myndigheter etc. I ett första steg bör en framtidsfärdplan utarbetas för den svenska ekonomin – för sektorer som IT och telekommunikation, miljöteknik, medicin, transport, teknik och industri och för potentiella framtidssektorer – anser motionären. I ett andra steg bör framtidsfärdplanen kontinuerligt uppdateras när nya rön och tendenser uppstår.

Även motion 2010/11:N216 (FP) tar sin utgångspunkt i Globaliseringsrådets arbete, och motionären efterfrågar ett tillkännagivande om att rådets arbete ska leda till konkret handling. Det har kommit många positiva reaktioner på Globaliseringsrådets slutrapport – från bl.a. Riksbanken, Kommerskollegium, Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) och Företagarna. Svenskt Näringsliv hyser dock oro för att rådets arbete inte ska leda till konkret handling, säger motionären. Han påpekar att omfattande analyser och många förslag om åtgärder har kommit fram inom ramen för Globaliseringsrådets arbete.

Det bör inrättas ett övergripande mål för entreprenörskapspolitiken, anförs det i motion 2010/11:N219 (FP). Den omläggning av politiken som krävs på en lång rad områden behöver ett samlat mål för att kunna realiseras, anser motionärerna och anger att fokus i en sådan inriktning ska vara på växande, innovativa företag med utgångspunkt i de krav och utmaningar som globaliseringen ställer. De statliga insatserna för finansiering, rådgivning och ekonomiskt stöd bör renodlas, och systematiska utvärderingar av politiken måste genomföras, anser motionärerna. De föreslår att ett mål ska sättas upp: att Sverige ska ha det bästa klimatet för innovativa företag i majoriteten av de internationella jämförelser som görs av renommerade organisationer.

Vissa kompletterande uppgifter

Utskottet behandlade hösten 2009 ett antal motionsyrkanden om näringspolitikens inriktning (bet. 2009/10:NU1). Utskottet redogjorde för sin syn i denna fråga och erinrade om det mål för näringspolitiken som riksdagen har beslutat om. I en reservation (S, V, MP) presenterades dessa partiers gemensamma uppfattning i frågan

När det gäller det tidigare nämnda förslaget om Inlandsinnovation i hösttilläggsbudgeten för 2010 kan noteras att utskottet nyligen behandlade detta i sitt yttrande till finansutskottet över tilläggsbudgeten (yttr. 2010/11:NU2y). I yttrandet föreslog näringsutskottet att finansutskottet skulle tillstyrka förslagen i propositionen med villkoret att regeringen återkommer till riksdagen med en mer detaljerad redovisning av inriktningen av det nya bolagets verksamhet. Innan riksdagen har getts möjlighet att behandla denna komplettering bör regeringen avvakta att sätta i gång den praktiska verksamheten i det nya bolaget. Finansutskottet, som justerade sitt betänkande om hösttilläggsbudgeten (bet. 2010/11:FiU11) den 25 november, gjorde samma ställningstagande som näringsutskottet. Kammaren fattar beslut i frågan den 8 december.

Under allmänna motionstiden väcktes ett stort antal motioner – ett drygt sjuttiotal – om olika näringspolitiska frågor. Det handlar om företagsfrämjande (finansiering, information och rådgivning, kvinnors företagande, företagare med utländsk bakgrund samt social ekonomi och socialt företagande), turism, rymdverksamhet och vissa forskningsfrågor. Dessa motioner planeras att bli behandlade i ett näringspolitiskt motionsbetänkande under våren 2011.

Utskottets ställningstagande

Goda villkor för företagande är avgörande för ekonomisk tillväxt. För att uppnå en hög nivå på de privata investeringarna krävs att Sverige har ett bra företagsklimat. Politiken ska också bidra till hög produktivitetstillväxt genom att skapa goda förutsättningar för konkurrens, forskning, innovation och lärande.

Ett konkurrenskraftigt näringsliv förutsätter ett gott företagsklimat som skapas genom insatser inom många olika politikområden. Skatter, transporter, IT, forskning, utbildning, handels- och investeringsfrämjande, arbetsmarknad, sociala trygghetssystem för företagare, energi, miljö, landsbygdsutveckling, kultur och regional tillväxt är exempel på områden med stor betydelse i ett näringspolitiskt perspektiv. I en alltmer integrerad världsekonomi ökar möjligheterna men också konkurrensen för svenska företag.

Ett bra entreprenörs- och företagsklimat är, enligt utskottets mening, avgörande för att svensk ekonomi ska växa och vara livskraftig i en allt öppnare världsekonomi. En positiv och öppen attityd till företagande och företagsamhet är en förutsättning för ett ökat nyföretagande. Fler företag och jobb kräver ett dynamiskt näringsliv och fler innovationer. När ny kunskap och nya idéer omsätts i lönsamma verksamheter och nya produkter och tjänster, skapas bättre förutsättningar för en långsiktigt hållbar tillväxt i hela landet. Att återupprätta arbetslinjen i Sverige är att bygga en stabil grund för trygghetssystemen. Full sysselsättning är det främsta medlet mot växande klyftor och orättvisor i samhället.

Regeringen bedriver en tillväxtpolitik som tar sin utgångspunkt i företagsperspektivet och som syftar till att skapa bättre förutsättningar för nystart av företag och företagstillväxt. Många politikområden är av central betydelse för företagsklimatet och därmed för entreprenörskapet och näringslivsdynamiken. Ett konkurrenskraftigt näringsliv kräver att näringspolitiken utgår från flera perspektiv. Makroekonomisk stabilitet, goda ramvillkor för företagande och näringspolitiska insatser är nödvändiga för att främja tillväxt i nya och befintliga företag. Tillvaratagandet av möjligheterna till tillväxt i såväl nya som befintliga företag förutsätter att företagens kompetens- och kapitalbehov kan tillgodoses. Det ställer krav på en flexibel arbetsmarknad, en väl fungerande kapitalmarknad, en utformning av skattesystemet som främjar start och tillväxt av företag samt en anpassning av trygghetssystemen till företagarnas behov.

För att skapa förutsättningar för fler och växande företag behövs såväl generella insatser som riktade åtgärder för företagande. För att fler ska bli företagare krävs att fler individer ser företagande som lika självklart och möjligt som en anställning. Nya företag etableras för närvarande främst inom tjänstesektorn, där också många av de växande företagen är verksamma. De nya företagen stärker konkurrensen och bidrar därmed även till utvecklingen av befintliga företag, vilket förbättrar förutsättningarna för tillväxt och ökad sysselsättning. I takt med att Sverige i allt högre grad blir en kunskapsbaserad ekonomi ökar betydelsen av tjänsteinnovationer, såsom organisatoriska innovationer och marknadsinnovationer. Tjänsteinnovationerna, som är viktiga för att öka konkurrenskraften inom såväl tjänstesektorn som varusektorn, påverkas bl.a. av regleringar, entreprenörskapspolicy, utbildning, forskning och utveckling samt konkurrensregler. Detta ställer krav på att ramverken och de näringspolitiska insatserna stöder denna utveckling.

I ett par motioner (M, FP) refereras det till Globaliseringsrådets arbete. Rådet pekade i sin slutrapport Bortom krisen – Om ett framgångsrikt Sverige i den nya globala ekonomin (Ds 2009:21) bl.a. på att Sverige måste prioritera konkurrenskraft, omställningsförmåga och attraktivitet högre, för att säkra tillväxt på lång sikt. Den näringspolitik som regeringen bedriver och som utskottet ställer sig bakom har denna inriktning.

Under utgiftsområde 24 Näringsliv ryms olika insatser för att främja start av nya och tillväxt av befintliga företag. Det handlar om mer generella insatser, såsom insatser för att främja forskning och utveckling samt innovation, konkurrensfrämjande åtgärder och regelförenkling. Det rör sig också om mer riktade insatser, såsom åtgärder för att främja kvinnors företagande, företagande bland personer med utländsk bakgrund samt social ekonomi och socialt företagande.

I flerpartimotion 2010/11:N361 (S, MP, V) förordas i allmänna termer ökade insatser när det gäller innovation, forskning och utveckling, riskkapital, tjänstesektorn, småföretag m.m. Alla dessa delar ingår i den näringspolitik som regeringen bedriver och som utskottet stöder. När det gäller främjande av innovationer, som tas upp i motionen liksom i andra här aktuella motioner från enskilda motionärer, vill utskottet peka på de insatser som regeringen gör vid implementeringen av den forskningspolitiska propositionen (prop. 2008/09:50). Regeringen antog vidare i juli 2010 en strategi för ökad tjänsteinnovation. Utskottet vill också erinra om att ett enhälligt utskott, som tidigare redovisats, nyligen ställt sig bakom ett förslag i hösttilläggsbudgeten för 2010 om att det ska inrättas ett aktiebolag – Inlandsinnovation AB – som ska bedriva finansieringsverksamhet och annan verksamhet för att främja innovation och företagande i norra Sveriges inland och att bolaget ska ges ett kapital på 2 miljarder kronor. Regeringen ska återkomma till riksdagen med en mer detaljerad redovisning av inriktningen av det nya bolagets verksamhet, innan den praktiska verksamheten i det nya bolaget sätts i gång.

Utskottet avstyrker med vad som nu anförts de här aktuella motionerna i berörda delar. Utskottet noterar därvid att det i några av motionerna, som väckts av motionärer från Moderata samlingspartiet och Folkpartiet, finns yrkanden som i stort överensstämmer med den syn på näringspolitiken som utskottet har. Det rör sig om åtgärder för ett bättre företagsklimat och hur entreprenörskap samt forskning och utveckling hos företagen ska främjas. Utskottet anser att det som motionärerna efterfrågar ligger i linje med den näringspolitik som regeringen bedriver och att något uttalande från riksdagen därmed inte behövs.

Teracom AB

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godkänner att det införs en ny koncernstruktur för Teracom AB och att regeringen ges det bemyndigande som behövs för detta.

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att det införs en ny koncernstruktur för Teracom AB, med bildande av ett nytt moderbolag. Vidare föreslås att regeringen bemyndigas att vidta därför behövliga åtgärder, innefattande att förvärva ett aktiebolag som ska ta över ansvaret för den verksamhet som riksdagen tidigare beslutat för Teracom med de förtydliganden som anges i propositionen samt överföra aktierna i Teracom till detta bolag genom ett aktieägartillskott. Förtydligandena innebär att utsändnings- och överföringstjänster ska ske på likvärdiga villkor i Sverige och att den grundläggande infrastrukturen ska erbjudas över hela eller delar av Sverige.

Teracomkoncernen erbjuder nätlösningar för distribution av medier och bedriver betal-tv-verksamhet. Verksamheten bedrivs under varumärkena Teracom, Boxer och Plus TV. Teracomkoncernens legala struktur har efter expansion i Danmark och Finland blivit mindre lämplig, sägs det i propositionen. Koncernen består för närvarande av sju legala enheter – moderbolaget, fyra dotterbolag och två dotterdotterbolag. Fyra av bolagen är verksamhetsdrivande och tre är vilande. Det finns, enligt regeringen, ett behov av att skapa förutsättningar för effektivare styrning av koncernen, med en tydligare ansvarsfördelning mellan styrelse, koncernledning och rörelsedrivande bolag.

Den föreslagna ändrade koncernstrukturen innebär att ett nytt moderbolag skapas för de existerande koncernbolagen. Dessa blir då parallella dotterbolag direkt under det nya moderbolaget, som alltså blir ett holdingbolag. Denna struktur renodlar ägarens styrning av koncernen, eftersom den egentliga styrningen av verksamheten hanteras genom holdingbolaget. För att genomföra detta avser regeringen att förvärva ett tomt aktiebolag, ett s.k. lagerbolag, till vilket aktierna i Teracom ska överföras genom ett aktieägartillskott. Därefter ska Teracoms nuvarande dotterbolag överföras till det nya moderbolaget, så långt möjligt genom utdelning och sedan mot revers. För det fall regeringen inför genomförandet av den nya koncernstrukturen finner den vara behäftad med några väsentliga nackdelar för ägaren staten eller för Teracom, jämfört med den nuvarande strukturen, avser regeringen dock inte att ändra koncernstrukturen.

Den nya koncernstrukturen innebär inte någon förändring av den verksamhetsinriktning som angetts av riksdagen, betonas det i propositionen. Det nya moderbolaget kommer att ta över ansvaret för den verksamhet som riksdagen tidigare beslutat för Teracom, men själva verksamheten kommer även fortsättningsvis att bedrivas i något av koncernens dotterbolag. Den verksamhetsinriktning som riksdagen tidigare beslutat behöver dock, enligt regeringen, förtydligas så att det framgår att utsändnings- och överföringstjänster ska ske på likvärdiga villkor i Sverige och att den grundläggande infrastrukturen ska erbjudas över hela eller delar av Sverige. Om regeringen senare bedömer att det nya moderbolaget bör avyttras kommer regeringen att föreslå riksdagen detta. Detsamma gäller nätverksamheten i Sverige, vilken utför riksdagens tidigare beslutade uppdrag.

Vissa kompletterande uppgifter

Allmänt om Teracom

Teracom, som tidigare var en del av Televerket, är sedan 1992 en fristående nätoperatör som distribuerar radio- och tv-program och telekommunikationstjänster till hushåll och företag. Teracom ska enligt bolagsordningen (§ 3) bedriva utsändning och överföring av radio- och tv-program samt därmed förenlig verksamhet. Bolaget ska erbjuda programbolagen utsändnings- och överföringstjänster på likvärdiga villkor. Bolaget ska, om efterfrågan från programbolagen finns, erbjuda en grundläggande infrastruktur över hela eller delar av landet. Detta gäller under förutsättning att programbolagen enligt sina sändningstillstånd är skyldiga att sända eller överföra med den efterfrågade räckvidden i ett marknät. Bolaget ska utifrån dessa utgångspunkter och de regulativa förutsättningarna agera uteslutande affärsmässigt.

Skrivelse från Teracoms styrelse

Frågan om ny koncernstruktur för Teracom aktualiserades i en skrivelse till regeringen (Näringsdepartementet) från Teracoms styrelse i juni 2010. Förslaget till ändrad koncernstruktur har, enligt skrivelsen, som övergripande syfte att skapa tydlighet vad gäller ledningen av koncernen och förbättrade möjligheter att utvinna synergier.

Information från Finansdepartementet

Vid utskottets sammanträde den 2 december lämnade statssekreterare Erik Thedéen, Finansdepartementet, information om förslaget om ny koncernstruktur för Teracom AB. Statssekreteraren redovisade bakgrunden för förslaget. De viktigaste skälen bakom förslaget angavs vara följande:

·. Effektivare styrning av koncernen med en tydligare ansvarsfördelning mellan styrelse/koncernledning och rörelsedrivande bolag.

·. Ökade möjligheter till synergier, bl.a. genom att koncerngemensamma funktioner kan placeras i moderbolaget.

·. Tydligare rapporteringsvägar från dotterbolag till koncernledning.

·. Ökad flexibilitet vid köp och försäljning av bolag inom koncernen.

·. Ökad tydlighet i koncernstrukturen ger enklare extern och intern kommunikation (dvs. synligare skillnad mellan moderbolag och rörelsedrivande bolag).

Bolaget har utvärderat två tillvägagångssätt för att uppnå den nya koncernstrukturen. Det ena är att låta nuvarande Teracom bli moderbolag och det andra är att skapa ett nytt bolag för denna funktion. Det senare alternativet är regeringens förslag. Det första alternativet medför vissa nackdelar, eftersom Teracom är ett verksamhetsdrivande nätbolag med ett stort antal avtal kopplade till den nuvarande verksamheten. Att flytta denna verksamhet till en annan legal enhet är komplicerat och kostsamt med en rad sidoeffekter. Att i stället inrätta ett holdingbolag utan verksamhet som moderbolag är administrativt enklare. En sådan struktur renodlar och behåller ägarens styrning av koncernen – den egentliga styrningen av verksamheten i koncernen och de rörelsedrivande bolagen kommer då att hanteras från holdingbolagets styrelse. Detta kommer att ske med beaktande av både de formella bolagsrättsliga krav som gäller för dotterbolagen och externa minoritetsägares rättigheter enligt lag och avtal.

Förvärv och avyttringar kommer endast att kunna ske i enlighet med den verksamhetsinriktning som angetts av riksdagen och som framgår av Teracoms bolagsordning, noterade statssekreteraren. Dispositioner utanför verksamhetsinriktningen förutsätter riksdagsbeslut.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning att den föreslagna nya koncernstrukturen för Teracom ger förutsättningar för en ökad effektivitet i styrningen av koncernen. Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner regeringens förslag och ger regeringen det begärda bemyndigandet.

Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen anvisar anslagen under utgiftsområde 24 Näringsliv i enlighet med vad utskottet föreslår och som framgår av bilaga 3. Utskottets förslag till anslag överensstämmer med regeringens förslag. Riksdagen beslutar också enligt de förslag om bemyndiganden som läggs fram i propositionen och som behandlas i detta sammanhang. Slutligen avslår riksdagen de här aktuella motionsyrkandena.

Jämför särskilda yttrandena 2 (S, MP, V) och 3 (SD).

Inledning

Utskottet redogör i det följande för regeringens förslag om anslag och bemyndiganden avseende de olika verksamheter och områden som ingår i utgiftsområde 24 Näringsliv och motsvarande förslag i motioner (se bilaga 2). Regeringens respektive oppositionspartiernas förslag redovisas övergripande.

Propositionen

Regeringen föreslår, som tidigare redovisats, anslag inom utgiftsområde 24 Näringsliv på totalt 5,5 miljarder kronor. Hur detta belopp fördelas på de olika anslagen inom utgiftsområdet framgår av bilaga 2. Av de 32 anslagen inom utgiftsområdet svarar 12 tillsammans för 91 % av utgiftsområdets totala anslagsbelopp. I fallande storleksordning gäller det följande anslag: Vinnova: Forskning och utveckling (1 938 miljoner kronor), Näringslivsutveckling m.m. (641 miljoner kronor), Institutens strategiska kompetensmedel m.m. (468 miljoner kronor), Avgifter till internationella organisationer (443 miljoner kronor), Tillväxtverket (359 miljoner kronor), Rymdverksamhet (258 miljoner kronor), Exportfrämjande verksamhet (194 miljoner kronor), SGU: Geologisk undersökningsverksamhet m.m. (180 miljoner kronor), Vinnova: Förvaltningskostnader (143 miljoner kronor), Turistfrämjande (140 miljoner kronor), Konkurrensverket (128 miljoner kronor) och Bidrag till kommersialisering av kunskap och innovation m.m. (110 miljoner kronor). I det följande redovisas de anslag för vilka regeringen föreslår förändringar för 2011 jämfört med 2010 års anslagsnivåer och som inte avser enbart pris- och löneomräkning.

Anslaget Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling (1:2), som är beräknat till ca 1 938 miljoner kronor, finansierar behovsmotiverad forsknings- och utvecklingsverksamhet samt utveckling av innovationssystemet. Regeringen föreslår att anslaget ökas med 7,5 miljoner kronor. Ökningen består av en återföring på 10 miljoner kronor av tidigare finansiering av anslaget Rymdverksamhet (1:15), samtidigt som en överföring på 3 miljoner kronor sker till anslaget Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien (1:16). Det kan noteras att skillnaden mellan återföring och överföring är 7 miljoner kronor, medan den föreslagna ökningen av anslaget är 7,5 miljoner kronor, vilket förklaras av en beräkningsteknisk effekt kopplad till pris- och löneomräkning.

Från anslaget Tillväxtverket (1:4), som är beräknat till ca 359 miljoner kronor, finansieras Tillväxtverkets förvaltningskostnader och driftsbidrag till Almi Företagspartner AB (Almi). Av anslaget beräknas totalt 125 miljoner kronor användas för driftsbidrag till Almi under 2011. För åren 2008–2010 har anslaget ökats med 80 miljoner kronor för ett förstärkt driftsbidrag till Almi. För 2011–2014 föreslår regeringen att anslaget tillförs 70 miljoner kronor per år för driftsbidrag till Almi, varav 10 miljoner kronor avser åtgärder för att öka utlåningen till företagare med utländsk bakgrund. Sammantaget innebär regeringens förslag att anslaget för 2011 minskas med 10 miljoner kronor.

Anslaget Näringslivsutveckling m.m. (1:5), som är beräknat till ca 641 miljoner kronor, används för näringslivsfrämjande åtgärder och till tjänsten Nystartskontoret. Regeringen föreslår att anslaget för 2011 ökas med totalt sett 80 miljoner kronor. Bakom denna siffra finns ett antal ökningar och minskningar enligt följande. En ökning av anslaget föreslås med 20 miljoner kronor 2011 för det projekt som Innovatum teknikpark i Trollhättan driver i syfte att utveckla elbilstekniken. För en fortsatt förstärkning av satsningen på Tillväxtverkets underleverantörsprogram föreslår regeringen att anslaget ökas med 15 miljoner kronor per år under 2011 och 2012. Regeringen föreslår att anslaget tillförs 100 miljoner kronor per år under 2011–2014 för fortsatta särskilda insatser för att främja kvinnors företagande, samtidigt som den treåriga insats om 100 miljoner kronor per år under perioden 2007–2009 som genomfördes för kvinnors företagande och som förlängdes till 2010 med 100 miljoner kronor upphör, dvs. nettoeffekten på detta område är ±0. För 2011–2014 föreslår regeringen vidare en ökning per år med 15 miljoner kronor till förstärkta insatser i syfte att förenkla för företagen och med 90 miljoner kronor för förstärkta innovationsinsatser. För fortsatta särskilda insatser för miljöteknik föreslår regeringen en ökning av anslaget med 100 miljoner kronor, samtidigt som anslaget minskar fr.o.m. 2011 med 50 miljoner kronor till följd av att de särskilda miljöteknikinsatser om 150 miljoner kronor per år som bedrevs under 2007–2010 inte längre finansieras via anslaget. Vidare föreslås anslaget minska med 20 miljoner kronor till följd av att den särskilda finansieringen av insatserna för att underlätta för personer med utländsk bakgrund att starta och driva företag som har bedrivits under 2008–2010 avslutas. Regeringen föreslår två överföringar till andra anslag. Den ena gäller en minskning med 3,5 miljoner kronor fr.o.m. 2011 för att finansiera ökningen av anslaget Utveckling av skolväsende och annan pedagogisk verksamhet (1:5) under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Den andra överföringen gäller en minskning med 1 miljon kronor 2011 för att finansiera ökningen av anslaget Konkurrensforskning (1:18). Slutligen ökas anslaget med 10 miljoner kronor fr.o.m. 2011, då de medel som tidigare har överförts till anslaget Regeringskansliet m.m. (4:1) inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse med anledning av Regelrådets inrättande återförs till anslaget.

Från anslaget Turistfrämjande (1:7), som är beräknat till ca 140 miljoner kronor, finansieras statens aktieägartillskott till Visit Sweden AB. En minskning av anslagsnivån för 2011 med 10 miljoner kronor sker till följd av utfasning av tidigare gjorda tillfälliga satsningar.

Under anslaget Rymdverksamhet (1:15), som är beräknat till ca 258 miljoner kronor, anvisas medel för industriutvecklingsprojekt, fjärranalys och forskning, som bedrivs inom ramen för deltagande i internationella samarbeten, multilateralt eller bilateralt, samt inom nationella program. Vidare bekostas vissa informationsinsatser från anslaget. En minskning av anslagsnivån för 2011 med 11,4 miljoner kronor sker till följd av utfasningar av tidigare genomförda tillfälliga satsningar. Anslaget minskas med 427,1 miljoner kronor genom överföring av medel till ett föreslaget nytt anslag, Avgifter till internationella organisationer (1:25).

Från anslaget Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien (1:16), som är beräknat till ca 8 miljoner kronor, lämnas bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademiens (IVA) grundläggande verksamhet, såsom ledningsfunktion och utrednings- och informationsverksamhet. IVA:s verksamhet inriktas på att följa, analysera och sprida information om främst forskning, teknikutveckling och innovation. Regeringen föreslår en ökning av anslaget med 3 miljoner kronor. Regeringen gör bedömningen att IVA:s verksamhet bidrar med viktiga underlag för utveckling av politiken för tillväxt, innovation och forskning. IVA arbetar aktivt för att ytterligare förädla sin funktion som analysstöd med koppling till näringspolitiken och forskningspolitiken. Nivån på anslaget till IVA har varit konstant under ca 15 år. Med hänvisning till ökade kontakter med regeringen och med Regeringskansliet och den ökade nytta som IVA därigenom levererar finner regeringen att det finns goda skäl att förstärka IVA:s anslag.

Anslaget Konkurrensverket (1:17), som är beräknat till ca 128 miljoner kronor, används för Konkurrensverkets förvaltningskostnader. Till följd av lagen (2010:536) om valfrihet hos Arbetsförmedlingen, som trädde i kraft den 1 juli 2010, får Konkurrensverket vissa tillkommande uppgifter och initiala kostnader. Regeringen föreslår därför en överföring med 0,4 miljoner kronor från anslaget Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader (1:1) under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv.

Från anslaget Konkurrensforskning (1:18), som är beräknat till ca 14 miljoner kronor, finansieras konkurrensrelaterad forskning inom i första hand disciplinerna ekonomi och juridik. Konkurrensverket har getts i uppdrag av regeringen att genomföra en studie av konkurrens- och marknadsförhållandena i livsmedelskedjan. För detta ändamål gör regeringen, som tidigare nämnts, en överföring med 1 miljon kronor för 2011 från anslaget Näringslivsutveckling m.m. (1:5).

Anslaget Kostnader för omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag m.m. (1:20), som är beräknat till ca 43 miljoner kronor, används för att täcka kostnader för omstrukturering, genomlysning och försäljning av företag med statligt ägande. Staten är en betydande företagsägare i Sverige. I regeringens arbete med förvaltningen av bolag ingår att arbeta med olika typer av ägarfrågor och att såväl förbereda beslut som genomföra de beslut riksdagen fattat avseende det statliga ägandet och ett antal specifika bolag. Ett viktigt verktyg i utvärderingen av förvaltningen av den del av statens tillgångar som finns i företag med statligt ägande är genomlysning. Extern rådgivning är ett komplement till Regeringskansliets löpande förvaltning, t.ex. anlitas extern expertis vid omstrukturering, genomlysning och försäljning av företag med statligt ägande. Rådgivningskostnaderna minskade under 2009 jämfört med föregående år, vilket berodde på ett minskat behov av rådgivning i samband med försäljning av aktier i statligt ägda företag. Ett råd för försäljning av aktier i bolag med statligt ägande har inrättats (dir. 2007:130), och kostnaderna för rådets verksamhet belastar anslaget Regeringskansliet m.m. under utgiftsområde 1 Rikets styrelse, efter en omföring från det här aktuella anslaget. Rådets uppdrag är tidsbegränsat och avser för närvarande tiden till 2010 års utgång, men regeringen avser att förlänga rådets uppdrag. Liksom för perioden 2008–2010 föreslår regeringen därför att rådets kostnader 2011–2014 finansieras på motsvarande sätt som för närvarande, genom att 1,9 miljoner kronor överförs till anslaget Regeringskansliet m.m. under utgiftsområde 1 Rikets styrelse. Regeringen föreslår vidare en ökning av det här aktuella anslaget med 20 miljoner kronor per år under 2011–2014 för att anslagsnivån i högre utsträckning ska motsvara de beräknade utgifterna för omstrukturering, genomlysning och försäljning av företag med statligt ägande.

Från anslaget Avgifter till vissa internationella organisationer (1:22), som är beräknat till ca 18 miljoner kronor, finansieras avgifter och bidrag för Sveriges deltagande i vissa internationella näringspolitiska organ. Regeringen föreslår en ökning av anslaget med 12 miljoner kronor för att finansiera kostnader för medlemskap i FN:s organisation för industriell utveckling (Unido) och en minskning av anslaget Biståndsverksamhet (1:1) under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd med motsvarande belopp.

Anslaget Bidrag till kommersialisering av kunskap och innovation m.m. (1:24), som är beräknat till 110 miljoner kronor, finansierar tidig, marknadskompletterande såddfinansiering och affärsutveckling med syftet att öka affärsskapandet av forsknings- och kunskapsrelaterade affärsidéer med stor marknadspotential hos Innovationsbron AB. Regeringen föreslår att anslaget ökas med 60 miljoner kronor fr.o.m. 2011. Medlen tillförs för Innovationsbrons arbete med kommersialisering av forskning och kunskap.

Anslaget Avgifter till internationella organisationer (1:25), som är beräknat till ca 443 miljoner kronor, är nytt och består, som tidigare nämnts, av överföringar av medel från anslaget Rymdverksamhet (1:15).

Anslaget Bolagsverket (1:26), som är nytt och beräknat till 1,1 miljon kronor, används för Bolagsverkets förvaltningskostnader som kan hänföras till verkets övertagande av verksamhet med vissa associationsrättsliga ärenden och vissa ärenden som rör dödande av förkommen handling från Sveriges Domstolar. Detta är en följd av riksdagens beslut om ändring av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 4 Rättsväsendet och utgiftsområde 24 Näringsliv (prop. 2009/10:100, bet. 2009/10:KU39). Överföring av den nämnda verksamheten till Bolagsverket innebär tillkommande uppgifter och initiala kostnader för verket. För att täcka dessa kostnader föreslår regeringen att anslaget Bolagsverket (1:26) ökas med 1,1 miljon kronor för 2011 och att anslaget Sveriges Domstolar (1:5) under utgiftsområde 4 Rättsväsendet minskas med motsvarande belopp. För 2012–2014 beräknas inga medel på det här aktuella anslaget, då den löpande verksamheten hos Bolagsverket avses vara avgiftsfinansierad.

Från anslaget Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet (2:1), som är beräknat till ca 23 miljoner kronor, finansieras Swedacs myndighetsverksamhet, dvs. att utveckla ordningar för teknisk provning och kontroll, samordna marknadskontroll m.m. Huvuddelen av Swedacs omsättning kommer från ackrediteringsverksamheten som finansieras via avgifter. För att täcka kostnader för legal metrologi tillförs anslaget 950 000 kr. Beloppet finansieras genom minskning av anslagen Väghållning (1:1) under utgiftsområde 22 Kommunikationer med 450 000 kr och Energimarknadsinspektionen: Förvaltningskostnader (1:9) under utgiftsområde 21 Energi med 500 000 kr.

Anslaget Exportfrämjande (2:3), som är beräknat till ca 194 miljoner kronor, finansierar det statliga uppdraget till Sveriges exportråd (Exportrådet), exportfrämjande insatser, särskilda främjande- och handelspolitiska insatser samt Sverigeprofilering till stöd för främjande. Exportrådets verksamhet grundar sig på ett avtal mellan staten och Sveriges Allmänna Utrikeshandelsförening. I propositionen sägs att regeringen föreslår att resurserna för exportfrämjandet ökar med 30 miljoner kronor jämfört med beräkningarna i budgetpropositionen för 2010. I en tabell med härledning av anslagsnivån anges i stället en minskning av anslaget för 2011 med 15 miljoner kronor. Enligt uppgift från Utrikesdepartementet förklaras skillnaden med att anslaget för 2011 enligt föregående års budgetproposition skulle ha minskat med 45 miljoner kronor. Denna minskning föreslår regeringen nu ska uppgå till endast 15 miljoner kronor, vilket regeringen uttrycker som en ökning med 30 miljoner kronor.

Anslaget Avgifter till internationella handelsorganisationer (2:5), som är beräknat till ca 15 miljoner kronor, används för avgifter och bidrag för Sveriges deltagande i vissa internationella närings- och handelspolitiska organ. Regeringen föreslår en minskning av anslaget med 4 miljoner kronor. Någon kommentar till den föreslagna minskningen finns inte i propositionen. Enligt uppgift från Utrikesdepartementet förklaras minskningen av att den ökning med 4 miljoner kronor som föreslogs i förra årets budgetproposition inte finns med för 2011. Bedömningen är dock att det kommer att bli en tilläggsbudget under 2011, där beloppet på 4 miljoner kronor återförs till anslaget. Behovet av medel på anslaget bestäms av valutakurser.

Regeringen begär också bemyndiganden av riksdagen avseende ett antal anslag och verksamheter. Det gäller bemyndiganden att besluta om bidrag som medför behov av framtida anslag. De anslag som berörs är följande: Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling (1:2), Näringslivsutveckling m.m. (1:5), Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m. (1:8), Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning (1:9), Rymdverksamhet (1:15) och Avgifter till internationella organisationer (1:25). Tidsramarna för de föreslagna bemyndigandena framgår av förslagen till riksdagsbeslut punkterna 3–8 (se bilaga 1). Vidare begär regeringen bemyndiganden avseende kreditgarantier till företag i fordonsklustret för upptagande av lån i Europeiska investeringsbanken för omställning till grön teknologi m.m. (20 miljarder kronor), exportkreditgarantier (500 miljarder kronor), investeringsgarantier (10 miljarder kronor), obegränsad upplåningsrätt i Riksgäldskontoret för skadeutbetalning för Exportkreditnämnden, låneram (100 miljarder kronor) och kreditgaranti för upplåning (250 miljarder kronor) för AB Svensk Exportkredit. Slutligen föreslås att regeringen bemyndigas att avskaffa grundfondsförbindelsen för AB Svensk Exportkredit (se vidare i det följande).

Motionerna

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet

I flerpartimotion 2010/11:N361 av företrädare för Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet föreslås en total ökning av anslagen inom utgiftsområde 24 Näringsliv med 60 miljoner kronor. Ökningar föreslås för följande fyra anslag: Vinnovas anslag för forskning och utveckling (1:2) med 100 miljoner kronor, Turistfrämjande (1:7) med 50 miljoner kronor, Exportfrämjande verksamhet (2:3) med 40 miljoner kronor och Investeringsfrämjande (2:4) med 30 miljoner kronor. Minskningar föreslås för två anslag: Tillväxtverket (1:4) med 70 miljoner kronor och Näringslivsutveckling m.m. (1:5) med 90 miljoner kronor.

Den föreslagna ökningen med 100 miljoner kronor till Vinnovas anslag för forskning och utveckling är avsedd för programmet Forska & Väx som Vinnova driver.

I motionen förespråkas en mer offensiv politik för näringslivsutveckling och en stärkt riskkapitalförsörjning för små och medelstora företag. Detta möjliggör, enligt motionärerna, besparingar på de ökade resurser till Almi (med 70 miljoner kronor under anslaget 1:4) och på exportfrämjande (med 30 miljoner kronor under anslaget 2:3) som regeringen föreslår.

Motionärerna vill inrätta ett innovationsprogram för en konkurrenskraftig industri och kunskapsintensiv tjänstesektor på 100 miljoner kronor per år och föreslår därför 10 miljoner kronor mer än den av regeringen föreslagna satsningen på 90 miljoner kronor på förstärkta innovationsinsatser under anslaget Näringslivsutveckling m.m. (1:5). Samtidigt avvisar motionärerna regeringens satsning på 100 miljoner kronor för att främja kvinnors företagande under det nyssnämnda anslaget.

När det gäller anslaget Turistfrämjande (1:7) föreslår motionärerna en ökning med 50 miljoner kronor. Staten bör, i samarbete med kommuner, föreningar och företag, ta ett ökat ansvar för att locka besökare till Sverige, anser motionärerna.

Regeringens politik när det gäller företag med statligt ägande baseras på principen om utförsäljningar av statliga bolag för utförsäljningens egen skull, hävdar motionärerna. De avvisar den principen och föreslår att de ökade medel med 20 miljoner kronor som regeringen föreslår under anslaget Kostnader för omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag m.m. (1:20) för utgifter i samband med försäljningar av statliga bolag i stället ska användas till en förbättrad förvaltning av de statliga bolagen. Därför föreslår motionärerna ingen minskning av detta anslag.

För att stimulera till internationella affärsrelationer som får små företags verksamhet att växa vill motionärerna inrätta ett nytt program – Konkurrenskraft Sverige. Programmet ska bl.a. innehålla främjande av export och av utländska investeringar. Motionärerna föreslår en ökning med 100 miljoner kronor årligen till programmet under 2011 och 2012, fördelat mellan anslagen för export- respektive investeringsfrämjande (2:3 respektive 2:4). Samtidigt avvisas regeringens förslag om ökade resurser för exportfrämjande på 30 miljoner kronor.

Sverigedemokraterna

Sverigedemokraterna föreslår i motion 2010/11:N406 (SD) en total ökning av anslagen inom utgiftsområde 24 Näringsliv med 350 miljoner kronor. Ökningar föreslås på tre anslag – Vinnovas anslag för forskning och utveckling (1:2) med 200 miljoner kronor, Tillväxtverket (1:4) med 100 miljoner kronor och Turistfrämjande (1:7) med 50 miljoner kronor.

Motionärerna förespråkar flera insatser för att stärka företagandet och entreprenörskapet. De vill satsa särskilt på att stärka forskning och utveckling samt på att stärka stödet för nyföretagandet. Ett annat område som motionärerna prioriterar är att stärka Sveriges ställning som turistland.

Vissa kompletterande uppgifter

Avskaffande av grundfondsförbindelsen till AB Svensk Exportkredit

Regeringen begär, som redovisats, riksdagens bemyndigande att avskaffa grundfondsförbindelsen till AB Svensk Exportkredit (SEK). I propositionen lämnas ingen motivering till eller information om förslaget. Från Utrikesdepartementet har följande information erhållits.

Ärendet har sin upprinnelse i en skrivelse från Riksgäldskontoret (RGK) till regeringen i juli 2010. SEK:s uppgift är att främja näringslivets utveckling och internationella konkurrenskraft genom att tillhandahålla långsiktigt hållbara finansieringslösningar för export och infrastruktur. Därutöver administrerar SEK det statsstödda exportkreditsystemet. I samband med att staten 2003 blev ensam ägare till SEK – ABB Structured Finance Investment AB ägde 30 % av SEK fram till dess – utökades statens garantiåtagande gentemot SEK (prop. 2002/03:142, bet. 2002/03:NU14). Genom riksdagsbeslutet bemyndigades regeringen att – i samband med att den garantiförbindelse som ABB ingått gentemot SEK upphörde att gälla – ställa ut en garantiförbindelse gentemot SEK om högst 600 miljoner kronor som får ha en löptid på upp till 30 år. SEK har alltså rätt att förlänga garantin till 2033.

RGK föreslår i sin skrivelse att regeringen ska besluta att garantin inte ska kunna förlängas efter det att den befintliga avtalsperioden går ut 2011. Motivet är att RGK anser att det är principiellt olämpligt att ställa ut garantier som innebär löften om kapitaltillskott, då denna åtgärd är nära kopplad till statens roll som ägare. Denna otydliga rollfördelning mellan staten som ägare och staten som garantigivare leder bl.a. till problem med att prissätta garantierna på ett tillfredsställande sätt, sägs det. Därtill är det RGK:s uppfattning att detta stöd till SEK har spelat ut sin roll. RGK anser att det tidigare behovet nu har upphört, då SEK inte längre är underkapitaliserat, och att det finns problem för RGK att prissätta produkten då ingen motsvarighet finns på marknaden. Vidare hänvisar RGK till problemet med att skjuta till kapital vid sidan av statsbudgeten.

Regeringen bedömer att SEK:s behov av en grundfondsförbindelse i RGK inte längre föreligger. Detta styrks av att SEK har en stark kapitalbas. Dessutom aktualiserades den aktuella möjligheten t.ex. inte under finanskrisen, vilket talar för att denna möjlighet med stor sannolikhet inte kommer att användas. Grundfonden behövs inte heller längre för att signalera till lånemarknaden att staten är beredd att gå in med nytt kapital i SEK, eftersom ju detta gjordes under finanskrisen och då med ett betydligt högre belopp.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har i det föregående redovisat sin syn på näringspolitikens inriktning, vilken överensstämmer med regeringens. Förslagen i budgetpropositionen om anslag inom utgiftsområde 24 Näringsliv är beräknade med utgångspunkt i denna syn.

Finansutskottet justerade, som redovisats, i slutet av november sitt betänkande om utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna (bet. 2010/11:FiU1). När det gäller utgiftsområde 24 Näringsliv uppgår ramen till ca 5,5 miljarder kronor. Riksdagen fattar beslut om ramarna den 8 december. I budgetförslaget från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet föreslås ökade medel med 60 miljoner kronor, och i budgetförslaget från Sverigedemokraterna föreslås en ökning med 350 miljoner kronor. Innan utskottet något kommenterar de olika delarna i dessa förslag vill utskottet framhålla att budgetförslaget bör ses som en helhet där förslag under olika utgiftsområden ska samspela. Ansvar för de offentliga finanserna är en ledstjärna för regeringens budgetarbete. Det finns många områden inom utgiftsområdet 24 Näringsliv där ytterligare medel skulle kunna komma till användning. En ansvarsfull politik innebär dock att det måste göras avvägningar mellan olika områden.

Bakom den ökning av anslagen med totalt 60 miljoner kronor som föreslås i motion 2010/11:N361 (S, MP, V) finns förslag om ökningar av fyra anslag och minskningar av två anslag. Ökning av tre anslag summeras i motion 2010/11:N406 (SD) till en total ökning med 350 miljoner kronor. Ökade medel till insatser för att främja forskning och utveckling och innovation föreslås i båda motionerna. Utskottet vill här peka på att det i förra årets budgetproposition tillfördes – i enlighet med vad som hade aviserats i forsknings- och innovationspropositionen (prop. 2008/09:50) – ökade medel till anslagen för Vinnovas forskning och utveckling (1:2) och Institutens strategiska kompetensmedel m.m. (1:3) med 64 respektive 100 miljoner kronor. Dessutom infördes ett nytt anslag, Bidrag till kommersialisering av kunskap och innovation m.m. (1:25), till vilket 50 miljoner kronor anvisades. För det sistnämnda anslaget föreslås i årets budgetproposition, som redovisats, en ökning med 60 miljoner kronor för Innovationsbrons arbete med kommersialisering av forskning och kunskap. Utskottet anser att det är mycket angeläget att på olika sätt främja och underlätta forskning och utveckling och innovation för små och medelstora företag. De ökade medel som tillfördes förra året och de nu föreslagna ytterligare medlen innebär sammantaget att denna verksamhet kommer att kunna stärkas.

När det gäller åtgärder för att stärka innovationer vill utskottet vidare framhålla att regeringens budgetförslag innebär en ökning med 90 miljoner kronor under anslaget Näringslivsutveckling m.m. (1:5) för förstärkta innovationsinsatser. Utskottet konstaterar också i detta sammanhang med förvåning att Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet avvisar fortsatta särskilda insatser för att främja kvinnors företagande.

Ökade medel med 50 miljoner kronor till Turistfrämjande (1:7) föreslås i de båda här aktuella motionerna. Utskottet noterar att anslaget genom förra årets budgetproposition ökades med 50 miljoner kronor för att ytterligare ta vara på Sveriges potential och attraktionskraft som ett konkurrenskraftigt och hållbart turistland. Samtidigt skedde en utfasning av en tidigare tillfällig satsning med 10 miljoner kronor, vilket även görs för 2011.

I motion 2010/11:N361 (S, MP, V) föreslås att det ska inrättas ett nytt program för främjande av export och av utländska investeringar. I motionen sägs att detta program ska tilldelas ett ökat belopp på 100 miljoner kronor, men i praktiken innebär det en ökning med 70 miljoner kronor av de två berörda anslagen Exportfrämjande verksamhet (2:3) och Investeringsfrämjande (2:4), eftersom motionärerna avvisar regeringens förslag om en ökning av det förstnämnda anslaget med 30 miljoner kronor. Utskottet anser att de båda berörda främjandeverksamheterna är angelägna områden. För små och medelstora företag är exportfrämjande verksamhet av stor betydelse för att underlätta dessa företags möjligheter till internationalisering. Regeringen aviserar i budgetpropositionen att en internationaliseringsstrategi ska utarbetas och att en översyn av myndighetsstrukturen för Sverige-, handels- och investeringsfrämjandet övervägs i syfte att tillgängliga resurser ska utnyttjas så effektivt som möjligt. Utskottet välkomnar detta.

När det gäller förslagen till bemyndiganden som läggs fram i propositionen vill utskottet något kommentera det som rör avskaffandet av grundfondsförbindelsen till Svensk Exportkredit. Som tidigare redovisats lämnas ingen motivering till eller information om detta förslag i propositionen. Utskottet anser att det är angeläget att förslag i propositioner har en sådan underbyggnad att det blir möjligt för riksdagens ledamöter att ta ställning i den fråga som är aktuell utan att kompletterande information ska behöva hämtas in.

Med det anförda tillstyrker utskottet de anslag regeringen föreslagit för budgetåret 2011 inom utgiftsområde 24 Näringsliv (se bilaga 3). De övriga här aktuella förslagen till riksdagsbeslut som lagts fram i budgetpropositionen tillstyrks av utskottet. De motionsyrkanden som behandlas här avstyrks.

Reservation

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservation. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

Näringspolitikens inriktning, punkt 1 (S, MP, V)

av Maria Wetterstrand (MP), Carina Adolfsson Elgestam (S), Krister Örnfjäder (S), Ann-Kristine Johansson (S), Börje Vestlund (S), Kent Persson (V), Ingela Nylund Watz (S) och Ingemar Nilsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2010/11:N266 och 2010/11:N361 yrkandena 2–4 och avslår motionerna 2010/11:N216, 2010/11:N219, 2010/11:N226, 2010/11:N227, 2010/11:N264, 2010/11:N303, 2010/11:N308, 2010/11:N336, 2010/11:N356, 2010/11:N357 och 2010/11:N371.

Ställningstagande

Vår syn på vilken inriktning näringspolitiken bör ha framgår av motion 2010/11:N361 (S, MP, V). Företrädare för Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet förordade hösten 2008 och 2009 i reservationer till de då aktuella anslagsbetänkandena (bet. 2008/09:NU1 och bet. 2009/10:NU1) att målet för näringspolitiken ska ha följande lydelse: att främja en hållbar tillväxt och en ökad sysselsättning genom insatser för ökad konkurrenskraft och fler och växande företag.

För att klara den tuffa internationella konkurrensen måste svenska företag ständigt utvecklas och nya växa fram. Vi vill att Sverige ska vara en ledande industrination med en kunskapsintensiv tjänstesektor. Det behövs mer forskning, fler innovationer, mer riskkapital och bättre villkor för småföretag. Forskningen måste kontinuerligt stärkas så att Sverige kan konkurrera med högt kunskapsinnehåll, inte låga löner. Vi vill inrätta innovationsprogram för en konkurrenskraftig industri och kunskapsintensiv tjänstesektor.

Vi vill också inrätta en ny riskkapitalfond för att stärka tillgången på riskkapital. En extra utdelning från Vattenfall AB med 5 miljarder kronor bör göras för att skapa en ny riskkapitalfond. Den nya fonden ska agera marknadskompletterande. Fonden ska aktivt stimulera det breda näringslivets kapitalbehov, men med särskilt fokus på innovativa små och medelstora industri- och tjänsteföretag. Insatser som stärker det svenska näringslivets långsiktiga konkurrenskraft ska särskilt prioriteras. Fonden ska t.ex. kunna användas för satsningar på företag som verkar i branschen för miljöteknik. I detta sammanhang kan nämnas att ett enhälligt utskott, som tidigare redovisats, nyligen ställt sig bakom ett förslag i hösttilläggsbudgeten för 2010 om att det ska inrättas ett aktiebolag – Inlandsinnovation AB – som ska bedriva finansieringsverksamhet och annan verksamhet för att främja innovation och företagande i norra Sveriges inland och att bolaget ska ges ett kapital på 2 miljarder kronor. Regeringen ska återkomma till riksdagen med en mer detaljerad redovisning av inriktningen av det nya bolagets verksamhet, innan den praktiska verksamheten i det nya bolaget kan sättas i gång.

Vidare anser vi – i likhet med vad som anförs i motion 2010/11:N266 (S) – att regeringen bör utveckla en modell för att stärka konkurrenskraften och för en bättre samverkan mellan staten, universitet och högskolor samt näringslivets aktörer. En viktig plattform i detta arbete bör vara att vidareutveckla de branschprogram som initierades 2005 men som regeringen har avvecklat.

För att förenkla företagarnas vardag vill vi skapa en s.k. one-stop-tillståndsportal och förbättra företagens möjligheter att själva välja karenstid i sjukförsäkringen. Socialavgifterna för småföretag bör sänkas redan 2011 och 2012, så att det blir billigare att anställa. Vi har samma reformambition som regeringen att under mandatperioden sänka mervärdesskattesatsen för restauranger, givet att det finns ett varaktigt reformutrymme. Om ytterligare ekonomiskt utrymme uppstår anser vi att det bör genomföras ytterligare lättnader för småföretagen. Det kan handla om sänkningar av mervärdesskattesatsen i andra delar av tjänstesektorn, sänkta arbetsgivaravgifter, minskade sjuklönekostnader eller ett riskkapitalavdrag.

Med det anförda föreslår vi att riksdagen genom ett tillkännagivande uppmanar regeringen att återkomma till riksdagen med ett nytt förslag om mål för näringspolitiken i enlighet med vad vi har förordat. Vidare bör riksdagen genom tillkännagivandet uppmana regeringen att återkomma med förslag om inrättande av en ny riskkapitalfond i enlighet med vad som förordas i motion 2010/11:N361 (S, MP, V). I tillkännagivandet bör också ingå en uppmaning till regeringen att lämna förslag om att inrätta ett innovationsprogram för en konkurrenskraftig industri och kunskapsintensiv tjänstesektor och andra åtgärder för ökad konkurrenskraft som förordas i den nämnda motionen. I detta bör ingå att se över hur en modell för att stärka konkurrenskraften och för en bättre samverkan mellan staten, universitet och högskolor samt näringslivets aktörer kan utformas, varvid en utgångspunkt bör vara en vidareutveckling av de branschprogram som initierades 2005.

Med ett sådant beslut av riksdagen blir motionerna 2010/11:N361 (S, MP, V) och 2010/11:N266 (S) tillgodosedda och tillstyrks. I det här aktuella sammanhanget behandlas också några motioner från enskilda socialdemokratiska motionärer som ligger nära det vi här förordar beträffande näringspolitikens inriktning. Några särskilda riksdagsuttalanden av det slag som efterfrågas i dessa motioner anser vi dock inte behövs – därmed avstyrks motionerna. De fyra motioner från motionärer från Moderata samlingspartiet och Folkpartiet som också behandlas i detta sammanhang har yrkanden som ligger nära den näringspolitik som regeringen bedriver och som vi tar avstånd ifrån. Därmed avstyrks dessa motioner.

Särskilda yttranden

1.	Näringspolitikens inriktning, punkt 1 (SD)
	Lars Isovaara (SD) anför:

Jag har ingen avvikande uppfattning jämfört med företrädarna för regeringspartierna i utskottet när det gäller ställningstagandet till de här aktuella motionerna som tar upp olika aspekter av näringspolitikens inriktning. Samtliga motioner bör avslås. Jag vill dock erinra om att jag – i likhet med vad som anförs i motion 2010/11:N406 (SD) – anser att ytterligare medel borde tillskjutas vissa delar inom näringspolitiken, främst områdena forskning och utveckling samt stöd till nyföretagande.

2.	Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv, punkt 3 (S, MP, V)
	Maria Wetterstrand (MP), Carina Adolfsson Elgestam (S), Krister Örnfjäder (S), Ann-Kristine Johansson (S), Börje Vestlund (S), Kent Persson (V), Ingela Nylund Watz (S) och Ingemar Nilsson (S) anför:

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet har i en gemensam motion våren 2010 och i ett förslag till gemensam regeringsplattform presenterat sin politik för en ny färdriktning för Sverige. I valet fick vare sig den borgerliga alliansen eller de rödgröna egen majoritet i riksdagen. Den sittande regeringen har valt att fortsätta i minoritet. Vi har valt att fullfölja vårt åtagande mot de väljare som röstade rödgrönt och har därför lagt fram ett gemensamt alternativ till regeringens budgetförslag, baserat på våra vallöften.

Målet för den politik vi förordar är att Sverige ska vara ett jämlikt land. Ska målet kunna nås behöver fler möjligheter skapas. Barnens framtid ska inte avgöras av vad föräldrarna tjänar eller var man bor. Utbildning och trygghet ska vara för alla, så att vi kan utvecklas genom hela livet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter att påverka både sina egna liv och samhällsutvecklingen i stort. Ingen ska hindras av diskriminering. Alla ska kunna förverkliga sina drömmar och utveckla sina förmågor.

Ett jämlikt Sverige är ett framgångsrikt Sverige. Där tas all begåvning, alla talanger och all arbetsvilja till vara. Där bryr vi oss om varandra och där man kan känna sig trygg. Engagemang och nyfikenhet förvandlas till nya idéer och växande företag, och därmed jobb och framtidstro. Så kan Sverige konkurrera med kunskap och förnyelse i en värld av ständigt tuffare internationell konkurrens. Ett jämlikt Sverige förutsätter ett jämställt Sverige. För att minska klyftorna mellan kvinnor och män behöver en rad strukturella reformer genomföras. De ekonomiska skillnaderna mellan kvinnor och män ska minska. Att hålla samman Sverige är det viktigaste uppdraget för oss rödgröna partier.

I dag går utvecklingen i motsatt riktning. Unga möter stängda dörrar. Långtidsarbetslösheten biter sig fast på farligt höga nivåer. Svårt sjuka människor görs försäkringslösa. Klyftorna ökar, både mellan människor med höga och låga inkomster och mellan män och kvinnor. Den här utvecklingen är inte värdig ett välfärdsland som Sverige. På längre sikt hotar den förutsättningarna för jobb och ekonomisk utveckling.

Men det går att byta färdriktning. Det finns många företag som ropar efter arbetskraft, men inte hittar rätt kompetens – samtidigt som det finns många unga som inte vill något hellre än att jobba. Det finns stora investeringar som behöver göras i kollektivtrafik, järnvägar, bostäder, energieffektivisering och förnybar energi för att möta klimatutmaningen och göra Sverige till världsledande på grön omställning och miljöteknik – och med så många positiva följdeffekter i jobb och ekonomisk utveckling om vi tar vara på möjligheterna. Det finns så mycket kreativitet, engagemang och framtidstro – bara alla får chansen att växa.

Ett långsiktigt hållbart Sverige är ett framgångsrikt Sverige där vi är beredda att ta ansvar, för ekonomin, för jobben, för skolan, vården och omsorgen, för trygghet i livets olika skeden, för miljön och för kommande generationer. För oss är öppna gränser en förutsättning för en ansvarsfull ekonomisk politik. En öppnare värld där människor ges möjlighet att söka arbete i andra länder och där solidaritet och rätten att söka skydd undan förföljelse är självklar.

Sverige ska tillbaka till överskott i de offentliga finanserna. Reformer ska bara genomföras om det statsfinansiella läget så tillåter. De budgetpolitiska målen ska ligga fast. Vi lovar att inte sänka skatterna på lånade pengar. Vi vill att regeringen tillsätter en jämlikhetskommission för att analysera skillnader i livsvillkor och föreslå förändringar för att öka den sociala rörligheten.

Ett modernt välfärdsland där jobben, miljön och minskade klyftor sätts först – det är vårt framtidsland.

Riksdagen kan förväntas att den 8 december fatta beslut om att ramarna som återfinns i budgetpropositionen inte får överskridas. Efter detta återstår frågan om hur anslagen inom ramarna ska fördelas.

Vi har högre ambitioner än regeringen på utgiftsområde 24 Näringsliv. Därmed väljer vi att lägga fram ett särskilt yttrande som redovisar hur vi vill se inriktningen på politiken inom utgiftsområde 24. Vi anser att anslagen inom utgiftsområde 24 borde ha ökats med 60 miljoner kronor på det sätt som framgår av motion 2010/11:N361 (S, MP, V) och av bilaga 2.

När det gäller anslaget till forskning och utveckling (1:2), som Vinnova disponerar, anser vi att det borde ha tillförts 100 miljoner kronor per år. Medlen borde ha använts för programmet Forska & Väx för att underlätta forskning och utveckling.

Den mer offensiva politik för näringslivsutveckling och den förstärkning av riskkapitalförsörjningen för små och medelstora företag som vi förespråkar skulle också kunna möjliggöra besparingar på regeringens ökade resurser till Almi Företagspartner AB (70 miljoner kronor under anslaget 1:4) och exportfrämjande verksamhet (30 miljoner kronor under anslaget 2:3).

Vi anser att det borde inrättas ett innovationsprogram för en konkurrenskraftig industri och kunskapsintensiv tjänstesektor på 100 miljoner kronor per år. Dessa medel borde anvisas under anslaget till näringslivsutveckling m.m. (1:5), och därmed borde alltså 10 miljoner kronor mer än vad regeringen föreslår anvisas för förstärkta innovationsinsatser. De medel om 100 miljoner kronor som regeringen föreslår under anslaget och som avser ambassadörer för kvinnors företagande m.m. borde inte anvisas.

Staten bör, i samarbete med kommuner, föreningar och företag, ta ett ökat ansvar för att locka besökare till Sverige. Därför borde 50 miljoner kronor per år avsättas för detta ändamål under anslaget Turistfrämjande (1:7).

När det gäller anslaget Kostnader för omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag m.m. (1:20) vill vi erinra om att vi avvisar den princip som styr regeringens agerande och som innebär en politik med utförsäljningar av statliga bolag för utförsäljningens egen skull. Det belopp på 20 miljoner kronor som regeringen föreslår under detta anslag för utgifter i samband med försäljningar av statliga bolag borde i stället användas till en förbättrad förvaltning av de statliga bolagen.

För att stimulera till internationella affärsrelationer som får små företag att utveckla sin verksamhet och växa borde det inrättas ett nytt program – Konkurrenskraft Sverige. Ett sådant program skulle bl.a. innehålla främjande av export och av utländska investeringar. För detta ändamål borde 100 miljoner kronor anslås årligen under 2011 och 2012, fördelat mellan anslagen för export och investeringsfrämjande. Om ett sådant program skulle inrättas borde regeringens förslag om ökade resurser för exportfrämjande på 30 miljoner kronor kunna avvisas.

3.	Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv, punkt 3 (SD)
	Lars Isovaara (SD) anför:

Riksdagen kan i sitt beslut den 8 december med anledning av finansutskottets betänkande 2010/11:FiU1 om utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna förväntas komma att fastställa andra ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena i statens budget och göra en annan beräkning av statens inkomster avseende 2011 än vad som skulle bli fallet med det förslag som Sverigedemokraterna lagt fram i motion 2010/11:Fi231. Det innebär att riksdagen för 2011 kan förväntas låsa såväl utgiftstak som ramar för olika utgiftsområden och fatta beslut om de skatte- och avgiftsförändringar som ska träda i kraft 2011 i enlighet med de förslag som lagts fram i budgetpropositionen. För budgetåret 2011 kommer därmed att gälla att de samlade utgifterna för utgiftsområde 24 Näringsliv inte får överstiga ca 5,5 miljarder kronor under riksdagens fortsatta behandling. Det förslag som Sverigedemokraterna lagt fram för utgiftsområde 24 överstiger dock denna nivå och kan således inte formellt tas upp till behandling utan förändringar.

Eftersom riksdagen i första steget av budgetprocessen kan förväntas ge budgetpolitiken en helt annan inriktning än den jag önskat, avstår jag från att delta i utskottets beslut avseende punkt 3 om anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Sverigedemokraternas budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet paket där någon eller några delar inte kan brytas ut och behandlas isolerat. Jag vidhåller vår uppfattning och anser att anslagen inom utgiftsområde 24 borde ha ökats med 350 miljoner kronor på det sätt som framgår av motion 2010/11:N406 (SD) och av bilaga 2.

Ett flertal insatser för att stärka företagandet och entreprenörskapet i landet borde ha vidtagits. Ett område som det borde ha gjorts ökade insatser på är forskning och utveckling. Anslaget till forskning och utveckling (1:2), som Vinnova disponerar, borde ha tillförts ytterligare 200 miljoner kronor.

Det behövs också förstärkningar av stödet till nyföretagandet. Därför borde anslaget till Tillväxtverket (1:4) ha ökats med 100 miljoner kronor.

Ett annat område som borde prioriteras är turistfrämjandet. Sveriges ställning som turistland behöver stärkas, och anslaget till turistfrämjande (1:7) borde ha tillförts ytterligare 50 miljoner kronor.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2010/11:1 Budgetpropositionen för 2011 utgiftsområde 24:

2.	Riksdagen godkänner regeringens förslag om ny koncernstruktur för Teracom AB och bemyndigar regeringen att vidta därför behövliga åtgärder, innefattande att förvärva ett aktiebolag som ska ta över ansvaret för den verksamhet som riksdagen tidigare beslutat för Teracom med de förtydliganden som regeringen föreslår samt överföra aktierna i Teracom AB till detta bolag genom ett aktieägartillskott (avsnitt 3.6.2).
3.	Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2011 för ramanslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 000 000 000 kronor under 2012–2016 (avsnitt 3.8.2).
4.	Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2011 för ramanslaget 1:5 Näringslivsutveckling m.m. besluta om bidrag, som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 450 000 000 kronor under 2012–2014 (avsnitt 3.8.5).
5.	Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2011 för ramanslaget 1:8 Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m. besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 6 000 000 kronor under 2012–2014 (avsnitt 3.8.8).
6.	Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2011 för ramanslaget 1:9 Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 9 300 000 kronor under 2012–2014 (avsnitt 3.8.9).
7.	Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2011 för ramanslaget 1:15 Rymdverksamhet besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 340 000 000 kronor under 2012–2017 (avsnitt 3.8.15).
8.	Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2011 för ramanslaget 1:25 Avgifter till internationella organisationer besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 600 000 000 kronor under 2012–2017 (avsnitt 3.8.25).
9.	Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2011 besluta om statliga kreditgarantier till företag i fordonsklustret för upptagande av lån i Europeiska investeringsbanken för omställning till grön teknologi m.m. intill ett belopp av 20 000 000 000 kronor mot fullgoda säkerheter och med marknadsreglerande avgifter under normalt marknadsläge (avsnitt 3.8.27).
10.	Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2011 ikläda staten betalningsansvar intill ett belopp av högst 500 000 000 000 kronor för exportkreditgarantier (avsnitt 4.7.7).
11.	Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2011 ikläda staten betalningsansvar intill ett belopp av högst 10 000 000 000 kronor för investeringsgarantier (avsnitt 4.7.7).
12.	Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2011 besluta att Exportkreditnämnden får obegränsad upplåningsrätt i Riksgäldskontoret för skadeutbetalning (avsnitt 4.7.7).
13.	Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2011 besluta om lån till AB Svensk Exportkredit (SEK) intill ett belopp av högst 100 000 000 000 kronor (avsnitt 4.7.7).
14.	Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2011 besluta om kreditgaranti för upplåning till AB Svensk Exportkredit (SEK) intill ett belopp av högst 250 000 000 000 kronor (avsnitt 4.7.7).
15.	Riksdagen bemyndigar regeringen att avskaffa grundfondsförbindelsen till AB Svensk Exportkredit (avsnitt 4.7.7).
16.	Riksdagen anvisar för budgetåret 2011 anslagen under utgiftsområde 24 Näringsliv enligt uppställning under avsnitt 1 i propositionen.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2010

2010/11:N216 av Hans Backman (FP):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Globaliseringsrådets arbete ska leda till konkret handling.

2010/11:N219 av Hans Backman m.fl. (FP):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inrätta ett övergripande mål för entreprenörskapspolitiken.

2010/11:N226 av Carina Hägg (S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en framtidsinriktad näringslivspolitik.

2010/11:N227 av Gustav Nilsson och Betty Malmberg (båda M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett bättre företagsklimat.

2010/11:N264 av Johan Löfstrand m.fl. (S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om åtgärder för att förbättra villkoren för småföretagare.

2010/11:N266 av Carina Hägg (S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över hur Sverige kan utveckla en modell för att stärka konkurrenskraften och samverkan mellan stat, universitet och högskolor samt näringslivets olika aktörer.

2010/11:N303 av Thomas Strand (S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av att satsa på fler jobb i små och medelstora företag.

2010/11:N308 av Eliza Roszkowska Öberg (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en framtidsfärdplan för Sverige.

2010/11:N336 av Kurt Kvarnström m.fl. (S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över basindustrins villkor ur ett internationellt perspektiv.

2010/11:N356 av Matilda Ernkrans m.fl. (S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om nya gröna jobb.

2010/11:N357 av Pia Nilsson och Olle Thorell (båda S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att förstärka Exportrådets, Vinnovas och Tillväxtsverkets insatser för att skapa reella möjligheter för svenska miljöteknikföretag att expandera.

2010/11:N361 av Lars Johansson m.fl. (S, MP, V):

1.	Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 24 Näringsliv enligt uppställning:

(tabellen med förändringar är utelämnad här)

2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag på inrättandet av en ny riskkapitalfond.
3.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inrätta innovationsprogram för en konkurrenskraftig industri och kunskapsintensiv tjänstesektor.
4.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om åtgärder för ökad konkurrenskraft.

2010/11:N371 av Raimo Pärssinen m.fl. (S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om åtgärder för industrin.

2010/11:N406 av Johnny Skalin och Björn Söder (båda SD):

Riksdagen anvisar till utgiftsområde 24 Näringsliv 350 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit för budgetåret 2011 eller således 5 823 580 000 kr.

Bilaga 2

Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag för 2011 under utgiftsområde 24 Näringsliv

Tusental kronor

Anslag (ramanslag)		Regeringens förslag		Avvikelse i förhållande till regeringens förslag
					S MP V	SD
1:1	Verket för innovationssystem: Förvaltningskostnader		143 009
1:2	Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling		1 938 133		+100 000	+200 000
1:3	Institutens strategiska kompetensmedel m.m.		468 231
1:4	Tillväxtverket		358 942		–70 000	+100 000
1:5	Näringslivsutveckling m.m.		641 009		–90 000
1:6	Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser		78 748
1:7	Turistfrämjande		140 035		+50 000	+50 000
1:8	Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m.		180 334
1:9	Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning		5 673
1:10	Sveriges geologiska undersökning: Miljösäkring av oljelagringsanläggningar, m.m.		8 501
1:11	Patentbesvärsrätten		18 250
1:12	Bolagsverket: Finansiering av likvidatorer		7 952
1:13	Bidrag till terminologisk verksamhet		4 190
1:14	Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader		24 481
1:15	Rymdverksamhet		257 977
1:16	Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien		8 327
1:17	Konkurrensverket		127 826
1:18	Konkurrensforskning		14 344
1:19	Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning och drift av kanalen		19 910
1:20	Kostnader för omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag m.m.		42 950
1:21	Kapitalinsatser i statliga bolag		1 000
1:22	Avgifter till vissa internationella organisationer		17 780
1:23	Finansiering av rättegångskostnader		10 000
1:24	Bidrag till kommersialisering av kunskap och innovation m.m.		110 000
1:25	Avgifter till internationella organisationer		442 518
1:26	Bolagsverket		1 100
2:1	Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet		22 759
2:2	Kommerskollegium		79 920
2:3	Exportfrämjande verksamhet		193 889		+40 000
2:4	Investeringsfrämjande		58 863		+30 000
2:5	Avgifter till internationella handelsorganisationer		15 417
2:6	Bidrag till standardiseringen		31 512
	Summa för utgiftsområdet		5 473 580		+60 000	+350 000

Bilaga 3

Utskottets förslag till anslag för 2011 under utgiftsområde 24 Näringsliv

Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till anslagsfördelning

Tusental kronor

Anslag (ramanslag)		Utskottets förslag
1:1	Verket för innovationssystem: Förvaltningskostnader	143 009
1:2	Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling	1 938 133
1:3	Institutens strategiska kompetensmedel m.m.	468 231
1:4	Tillväxtverket	358 942
1:5	Näringslivsutveckling m.m.	641 009
1:6	Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser	78 748
1:7	Turistfrämjande	140 035
1:8	Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m.	180 334
1:9	Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning	5 673
1:10	Sveriges geologiska undersökning: Miljösäkring av oljelagringsanläggningar, m.m.	8 501
1:11	Patentbesvärsrätten	18 250
1:12	Bolagsverket: Finansiering av likvidatorer	7 952
1:13	Bidrag till terminologisk verksamhet	4 190
1:14	Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader	24 481
1:15	Rymdverksamhet	257 977
1:16	Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien	8 327
1:17	Konkurrensverket	127 826
1:18	Konkurrensforskning	14 344
1:19	Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning och drift av kanalen	19 910
1:20	Kostnader för omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag m.m.	42 950
1:21	Kapitalinsatser i statliga bolag	1 000
1:22	Avgifter till vissa internationella organisationer	17 780
1:23	Finansiering av rättegångskostnader	10 000
1:24	Bidrag till kommersialisering av kunskap och innovation m.m.	110 000
1:25	Avgifter till internationella organisationer	442 518
1:26	Bolagsverket	1 100
2:1	Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet	22 759
2:2	Kommerskollegium	79 920
2:3	Exportfrämjande verksamhet	193 889
2:4	Investeringsfrämjande	58 863
2:5	Avgifter till internationella handelsorganisationer	15 417
2:6	Bidrag till standardiseringen	31 512
	Summa för utgiftsområdet	5 473 580