Miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2010/11:MJU25 | |
Havs- och vattenmyndigheten | |
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2010/11:86 Havs- och vattenmyndigheten och en följdmotion med två yrkanden.
Regeringen föreslår i propositionen de lagändringar som behövs för att de verksamheter som rör havs- och vattenmiljön och som Naturvårdsverket eller Fiskeriverket ansvarar för i dag ska kunna föras över till Havs- och vattenmyndigheten. Den nya myndigheten ska inleda sin verksamhet den 1 juli 2011. I propositionen föreslås också de lagändringar som behövs för att de verksamheter som inte ska föras över till Havs- och vattenmyndigheten ska kunna inordnas i Jordbruksverkets verksamhetsområde, så att Fiskeriverket kan avvecklas. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2011.
Utskottet ställer sig bakom de bedömningar som regeringen gör i propositionen, tillstyrker regeringens lagförslag och avstyrker motionsyrkandena. I betänkandet finns två reservationer.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. | Havs- och vattenmyndighetens rätt att föra talan m.m. |
| Riksdagen antar 22 kap. 6 § regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken. Därmed bifaller riksdagen proposition 2010/11:86 punkt 1 i denna del och avslår motion 2010/11:MJ6 yrkande 1. |
Reservation 1 (S, MP, V)
2. | Lagförslagen i övrigt |
| Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i miljöbalken, 2. lag om ändring i lagen (1929:405) med vissa föreskrifter angående tillämpningen här i riket av svensk-norska vattenrättskonventionen av den 11 maj 1929, 3. lag om ändring i lagen (1976:997) om vattenförbund, 4. lag om upphävande av lagen (1985:139) om ersättning för intrång i enskild fiskerätt, 5. lag om ändring i fiskelagen (1993:787), 6. lag om ändring i lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet, 7. lag om ändring i epizootilagen (1999:657), 8. lag om ändring i tullagen (2000:1281), 9. lag om ändring i lagen (2006:924) om Antarktis, 10. lag om ändring i lagen (2009:619) om djurskyddskontrollregister, 11. lag om ändring i lagen (2009:866) om överlåtbara fiskerättigheter, 12. lag om ändring i lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar i den mån lagförslagen inte omfattas av vad utskottet har föreslagit ovan. Därmed bifaller riksdagen proposition 2010/11:86 punkt 1 i denna del. |
3. | Ersättning för intrång i fiske på grund av militär verksamhet |
| Riksdagen godkänner att riksdagens tidigare ställningstaganden om ersättning för skada på eller intrång i fiske till följd av militär verksamhet när det gäller Kungl. Maj:ts brev daterat den 4 december 1964 och kungörelsen (1964:811) om ersättning för intrång i fiske till följd av militär verksamhet inte längre ska gälla. Därmed bifaller riksdagen proposition 2010/11:86 punkt 2. |
4. | Överlåtbara fiskerättigheter |
| Riksdagen avslår motion 2010/11:MJ6 yrkande 2. |
Reservation 2 (S, MP, V)
Stockholm den 5 maj 2011
På miljö- och jordbruksutskottets vägnar
Matilda Ernkrans
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Matilda Ernkrans (S), Bengt-Anders Johansson (M), Lars Hjälmered (M), Johan Löfstrand (S), Rune Wikström (M), Helén Pettersson i Umeå (S), Johan Hultberg (M), Sara Karlsson (S), Pyry Niemi (S), Åsa Coenraads (M), Irene Oskarsson (KD), Josef Fransson (SD), Jens Holm (V), Suzanne Svensson (S), Roger Tiefensee (C), Kew Nordqvist (MP) och Lars Tysklind (FP).
Redogörelse för ärendet
Bakgrund
Regeringen beslutade den 10 september 2009 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att lämna förslag om vilka verksamheter inom i första hand Naturvårdsverket, Fiskeriverket och de fem vattenmyndigheterna som ska ingå i en ny myndighet för havsmiljöfrågor. I ett tilläggsdirektiv den 4 februari 2010 ändrades uppdraget så att utredaren inte behövde lämna förslag till författningsändringar. I februari 2010 överlämnade utredningen betänkandet En myndighet för havs- och vattenmiljö (SOU 2010:8). Betänkandet har remissbehandlats. Regeringen beslutade den 19 november 2009 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att lämna förslag till en framtida organisering av de verksamheter inom Fiskeriverket som inte ska föras över till Havs- och vattenmyndigheten och som bör utföras av en förvaltningsmyndighet. I februari 2010 överlämnade utredningen betänkandet Den framtida organisationen för vissa fiskefrågor (SOU 2010:9). I betänkandet föreslås att de verksamhetsområden som inte ska överföras till Havs- och vattenmyndigheten i stället ska överföras till Statens jordbruksverk. Betänkandet innehöll inga författningsförslag.
Regeringen beslutade den 17 juni 2010 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att förbereda och genomföra bildandet av Havs- och vattenmyndigheten (dir. 2010:68). Utredningen antog namnet Utredningen om inrättande av en myndighet för havs- och vattenmiljö. Utredarens arbete genomförs i två etapper. I den första etappen ska utredaren bl.a. analysera och tydliggöra de gränsdragningar av verksamheter som identifierats i fråga om den nya myndigheten och andra berörda myndigheter och lämna förslag på lämplig hemvist för respektive verksamhet. Utredningen om inrättande av en myndighet för havs- och vattenmiljö redovisade den 24 juni 2010 en delrapport med titeln Gränsdragning av verksamheter för en myndighet för havs- och vattenmiljö – analysfas. Rapporten innehöll inga författningsförslag. Naturvårdsverket, Jordbruksverket och Fiskeriverket har getts tillfälle att yttra sig över rapporten. Mot den angivna bakgrunden har Miljödepartementet i samarbete med Landsbygdsdepartementet tagit fram en promemoria med titeln En havs- och vattenmyndighet med förslag till de författningsändringar och nya författningar som behövs för att Havs- och vattenmyndigheten ska kunna inleda sin verksamhet den 1 juli 2011. Promemorian har remissbehandlats.
De föreslagna ändringarna är en följd av de organisatoriska förändringar som inrättandet av den nya Havs- och vattenmyndigheten medför. Ändringarna innebär att benämningarna Fiskeriverket och Naturvårdsverket ersätts med Havs- och vattenmyndigheten eller att Havs- och vattenmyndigheten omnämns tillsammans med Naturvårdsverket eller Jordbruksverket i ett antal författningar. Några bestämmelser tas bort, eftersom de specifikt gäller Fiskeriverket i den roll verket har i dag och Havs- och vattenmyndigheten, eller någon annan myndighet, inte ska ta över dem. Lagen (1985:139) om ersättning för intrång i enskild fiskerätt är föråldrad. Övriga författningsändringar är endast språkliga. Författningstekniskt och även i övrigt har regeringen bedömt att förslagen är av en sådan beskaffenhet att Lagrådets granskning skulle sakna betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande.
De verksamheter som rör havs- och vattenmiljön och som Naturvårdsverket eller Fiskeriverket ansvarar för i dag ska föras över till den nya Havs- och vattenmyndigheten, som ska inleda sin verksamhet den 1 juli 2011. Alla verksamheter vid Fiskeriverket ska dock inte föras över till Havs- och vattenmyndigheten utan vissa ska inordnas i Jordbruksverkets verksamhetsområde. Därefter kan Fiskeriverket avvecklas. Dessa organisatoriska förändringar innebär att bestämmelser i miljöbalken och ett antal lagar behöver ändras.
Propositionens huvudsakliga innehåll
Regeringen föreslår i propositionen de lagändringar som behövs för att de verksamheter som rör havs- och vattenmiljön och som Naturvårdsverket eller Fiskeriverket ansvarar för i dag ska kunna föras över till Havs- och vattenmyndigheten. Den nya myndigheten ska inleda sin verksamhet den 1 juli 2011. I propositionen föreslås också de lagändringar som behövs för att de verksamheter som inte ska föras över till Havs- och vattenmyndigheten ska kunna inordnas i Jordbruksverkets verksamhetsområde, så att Fiskeriverket kan avvecklas. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2011.
Utskottets överväganden
Lagförslagen m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens lagförslag och avslår två motionsyrkanden (MP) om att 22 kap. 6 § tredje stycket miljöbalken ska kvarstå med i huvudsak nuvarande lydelse och att inga nya överlåtbara fiskerättigheter ska fastställas utan en grundlig utvärdering. Vidare godkänner riksdagen regeringens förslag att Kungl. Maj:ts brev daterat den 4 december 1964 och kungörelsen (1964:811) om ersättning för intrång i fiske till följd av militär verksamhet inte längre ska gälla. I stället får regeringen meddela de föreskrifter som behövs.
Jämför reservationerna 1 (S, MP, V) och 2 (S, MP, V).
Propositionen
Miljöbalken och lagen om mark- och miljödomstolar m.m.
Med anledning av inrättandet av Havs- och vattenmyndigheten och Fiskeriverkets samtidiga avveckling föreslår regeringen ändringar i miljöbalken. En myndighet eller kommun ska samråda med Havs- och vattenmyndigheten i fråga om planer och program på nationell nivå. Havs- och vattenmyndigheten ska få begära att en mark- och miljödomstol ska överlämna ett mål till regeringen för prövning. Mark- och miljödomstolen ska även skicka ett exemplar av ansökningshandlingarna och kungörelsen i ett ansökningsmål till Havs- och vattenmyndigheten. Havs- och vattenmyndigheten ska, när det behövs, föra talan i ansökningsmål för att tillvarata miljöintressen och andra allmänna intressen. Bestämmelsen om Fiskeriverkets skyldighet att i ansökningsmål yttra sig om en vattenanläggnings eller verksamhets inverkan på det allmänna fiskeintresset och att anmäla om det krävs en undersökning på plats ska utgå. Havs- och vattenmyndigheten ska få ansöka om prövning i fråga om återkallelse av tillstånd, dispens eller godkännande, förbud mot fortsatt verksamhet och omprövning av tillstånd. Havs- och vattenmyndigheten ska få föra talan i fråga om allmänna intressen när det gäller ändringar av vattenverksamheter eller vattenanläggningar för att förebygga eller minska framtida skador. Havs- och vattenmyndigheten ska svara för sina kostnader vid mark- och miljödomstolen i mål som gäller återkallelse, förbud mot fortsatt verksamhet eller omprövning. I mål som gäller omprövning för att förbättra en anläggnings säkerhet ska Havs- och vattenmyndigheten inte svara för kostnader som uppkommer för andra motparter än tillståndshavaren. Havs- och vattenmyndigheten ska utöva tillsyn i enlighet med vad regeringen bestämmer. Havs- och vattenmyndigheten ska ges tillfälle att utöva tillsyn över att villkor till skydd för fisket uppfylls.
Inrättandet av Havs- och vattenmyndigheten innebär att lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar bör ändras så att den slår fast att det i mark- och miljödomstolarna ska finnas särskilda ledamöter som har erfarenhet av sådana sakfrågor som också faller inom Havs- och vattenmyndighetens verksamhetsområde. Lagen (1976:997) om vattenförbund bör ändras så att Naturvårdsverket ersätts med Havs- och vattenmyndigheten när det gäller att få en avskrift av en synemans utlåtande med besvärshänvisning, få samtliga handlingar efter den slutliga prövningen av förrättningen och föra en förteckning över alla vattenförbund samt att få kungörelsen och en avskrift av besvärshandlingarna i ett mål. Vidare bör Naturvårdsverket ersättas med Havs- och vattenmyndigheten när det gäller att föra talan mot beslut i fråga om förbundsbildning, verksamhetens inriktning eller verksamhetsområdets avgränsning, och att få en avskrift av förrättningsmannens beslut och samtliga handlingar sedan beslutet har vunnit laga kraft. Lagen (2006:924) om Antarktis bör ändras så att även Havs- och vattenmyndigheten får rätt att överklaga beslut om tillstånd som en förvaltningsmyndighet har meddelat enligt den nämnda lagen eller bestämmelser som har meddelats med stöd av den lagen.
Fiskelagen m.m.
Inrättandet av Havs- och vattenmyndigheten och Fiskeriverkets samtidiga avveckling innebär att ändringar bör göras i fiskelagen (1993:787). Befattningshavare hos Havs- och vattenmyndigheten ska få tillträde till de utrymmen och tillgång till de handlingar som behövs för kontroll av att fiskelagen och föreskrifter som meddelats med stöd av lagen samt föreskrifter om fisket i EU:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken följs. Havs- och vattenmyndigheten ska ha rätt att besluta om rättelse om någon inte rättar sig efter lagen eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen eller inte följer ett meddelat föreläggande. Befattningshavare hos Havs- och vattenmyndigheten ska ha rätt att ta egendom i beslag. Havs- och vattenmyndigheten ska besluta om sanktionsavgifter, återkallelse av licenser och tillstånd samt landningsavgifter. Länsstyrelsens beslut får överklagas hos Jordbruksverket om beslutet rör vattenbruk och hos Havs- och vattenmyndigheten i övriga frågor. Havs- och vattenmyndighetens och Jordbruksverkets beslut i enskilda fall får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Lagen (1929:405) med vissa föreskrifter angående tillämpningen här i riket av svensk-norska vattenrättskonventionen av den 11 maj 1929 bör ändras så att ett exemplar av kungörelsen om en ansökan skickas till Havs- och vattenmyndigheten.
Lagen (1985:139) om ersättning för intrång i enskild fiskerätt ger innehavare av enskild fiskerätt rätt till ersättning om bestämmelserna om handredskapsfiske i lagen (1950:596) om rätt till fiske medför ett inkomstbortfall. Anspråk på ersättning skulle enligt 3 § lagen om ersättning för intrång i enskild fiskerätt ha framställts före utgången av 1989. Lagen ger inte längre möjlighet att begära en sådan ersättning och regeringen föreslår därför att lagen upphävs.
Lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet bör ändras så att en årlig fiskeavgift och en engångsavgift betalas till Havs- och vattenmyndigheten. Bestämmelsen om Fiskeriverkets rätt att föreslå en sakkunnig ska utgå med hänsyn till förslaget om en ändring i miljöbalken, som återges ovan, enligt vilket Havs- och vattenmyndigheten ska ha rätt att, inom sitt ansvarsområde, föra det allmännas talan i domstol redan när myndigheten inleder sin verksamhet.
Epizootilagen (1999:657) bör ändras så att Havs- och vattenmyndigheten underrättas vid misstanke om epizootisk sjukdom hos fisk. Tullagen (2000:1281) ska enligt regeringens förslag ändras så att Tullverket på begäran tillhandahåller även Havs- och vattenmyndigheten uppgifter som förekommer hos Tullverket och som rör import eller export av varor.
Lagen (2009:619) om djurskyddskontrollregister bör ändras så att Fiskeriverkets skyldighet att lämna uppgifter till Jordbruksverket tas bort. I registret får endast uppgifter om den som är föremål för djurskyddskontroll enligt djurskyddslagen (1988:534) behandlas. Djurskyddslagen omfattar alla djur som hålls i fångenskap. Av 7 § lagen om djurskyddskontrollregister framgår att bl.a. Fiskeriverket ska lämna uppgifter till Jordbruksverket. Jordbruksverket kommer i fortsättningen att vara ansvarig myndighet när det gäller vattenbruk. Det fiskodlingsregister som Fiskeriverket för närvarande ansvarar för ska i stället föras av Jordbruksverket. Jordbruksverket kommer således att förfoga över uppgifterna inom detta område. Fiskeriverket bör därför inte nämnas i bestämmelsen och det finns inte skäl att sätta någon annan myndighet i verkets ställe.
Inrättandet av Havs- och vattenmyndigheten och Fiskeriverkets samtidiga avveckling innebär att följande ändringar bör göras i lagen (2009:866) om överlåtbara fiskerättigheter. Havs- och vattenmyndigheten får bestämma en överlåtbar andel (fiskerättigheter) av den del av den nationella fiskekvoten som görs tillgänglig för pelagiskt fiske genom individuella kvoter för yrkesfiskare med fartygstillstånd. Havs- och vattenmyndigheten ska godkänna överlåtelser av fiskerättigheter mellan yrkesfiskare och i sitt beslut om godkännande fastställa parternas innehav av fiskerättigheter. Havs- och vattenmyndigheten får, om det finns särskilda skäl, godkänna en överlåtelse trots att yrkesfiskaren efter förvärvet har ett större innehav av fiskerättigheter än vad som är tillåtet. Fiskerättigheterna gäller i tio år från dagen för Havs- och vattenmyndighetens beslut om att fastställa fiskerättigheterna. Havs- och vattenmyndigheten får besluta att dra in eller begränsa fiskerättigheter om innehavarens fartygstillstånd har återkallats eller begränsats. Havs- och vattenmyndighetens beslut får överklagas i allmän förvaltningsdomstol.
De föreslagna lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2011.
Ersättning för intrång i fiske på grund av militär verksamhet
Med anledning av inrättandet av Havs- och vattenmyndigheten föreslår regeringen att bestämmelserna om ersättning för intrång i fiske på grund av militär verksamhet ändras. I kungörelsen (1964:811) om ersättning för intrång i fiske till följd av militär verksamhet anges att det är s.k. fiskeskyddsnämnder eller Försvarsmakten som beslutar om ersättning. Närmare bestämmelser om nämndernas uppgifter och organisation finns i ett kungligt brev daterat den 4 december 1964. Det finns s.k. riksdagsbindningar vad avser förutsättningarna och grunderna för ersättning för skada på fiske till följd av militär verksamhet m.m. (prop. 1964:160 s. 30).
Regeringen framhåller att frågan om ersättning för skada på fiske till följd av militär verksamhet numera inte är av sådan natur eller på annat sätt av principiellt intresse att den bör underställas riksdagen. Vidare faller de bestämmelser som behövs på området inom ramen för regeringens restkompetens. Det är därför lämpligt att tidigare riksdagsbindningar inte längre ska begränsa regeringens beslutsmöjligheter. Riksdagen bör godkänna att riksdagens tidigare ställningstaganden om ersättning för skada på eller intrång i fiske till följd av militär verksamhet när det gäller Kungl. Maj:ts brev daterat den 4 december 1964 och kungörelsen (1964:811) om ersättning för intrång i fiske till följd av militär verksamhet inte längre ska gälla. Det ska i stället ankomma på regeringen att meddela de föreskrifter som behövs.
Motionen
Enligt motion MJ6 (MP) bör riksdagen besluta att 22 kap. 6 § tredje stycket miljöbalken kvarstår med nuvarande lydelse, med den ändringen att ”Fiskeriverket” ersätts med ”Havs- och vattenmyndigheten” (yrkande 1). Propositionen tar inte med förslaget att Havs- och vattenmyndigheten ska överta Fiskeriverkets roll enligt nuvarande 22 kap. 6 § tredje stycket miljöbalken. Fiskeriverkets roll har varit att på ett sakkunnigt sätt yttra sig över vattenanläggningars och vattenverksamheters inverkan på fiskeintresset. Bevakningen av det allmänna fiskeintresset, dvs. förutsättningarna för fisk i våra vattenmiljöer, har fungerat som en hävstång för hela den biologiska mångfalden i dessa miljöer. Borttagandet av obligatoriska yttranden samt utredningar av en expertmyndighet medför en försvagad bevakning av inverkan på både biologisk mångfald, fiskbestånden och vattenmiljön i miljöprövningen. En sådan försvagning överensstämmer inte med riksdagens nyligen upprepade vilja att installera omlöp för upp- eller nedvandrande fisk vid vattenkraftverken.
I motionen föreslås vidare att inga nya överlåtbara fiskerättigheter fastställs utan en grundlig utvärdering av systemet (yrkande 2). År 2009 sjösatte regeringen ett system med överlåtbara fiskekvoter. Nu föreslås den nya Havs- och vattenmyndigheten få rätt att fastställa fiskerättigheter som gäller i tio år från dagen för myndighetens beslut. Det nuvarande systemet är att se som ett försök. Nya rättigheter bör inte fastställas under perioden. Om så sker bör nya rättigheter inte ha en giltighetstid på tio år från dagen för Havs- och vattenmyndighetens beslut, utan tio år från den ursprungliga tilldelningen, som fastställdes av Fiskeriverket.
Utskottets ställningstagande
Förfarandet vid mark- och miljödomstolarna i ansökningsmål regleras i 22 kap. miljöbalken. Enligt 22 kap. 4 § första stycket miljöbalken ska, som huvudregel, ett exemplar av ansökningshandlingen och kungörelsen i målet sändas till Naturvårdsverket, Kammarkollegiet, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, länsstyrelsen och den eller de berörda kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Som regeringen anför i propositionen ska de aktuella myndigheterna, när det behövs, föra talan i målet för att tillvarata miljöintressen och andra allmänna intressen enligt 22 kap. 6 § första stycket miljöbalken. Regeringen föreslår att de nämnda bestämmelserna ändras så att även Havs- och vattenmyndigheten ska ha rätt att få ansökningshandlingen och kungörelsen i målet och att föra talan för att tillvarata miljöintressen och andra allmänna intressen.
I 22 kap. 6 § tredje stycket miljöbalken finns särskilda bestämmelser som gäller det allmänna fiskeintresset. Om handlingar har sänts till Fiskeriverket enligt 4 §, ska verket yttra sig om en vattenanläggnings eller verksamhets inverkan på det allmänna fiskeintresset och föreslå de bestämmelser som behövs för att skydda fisket. Om verket anser att ett sådant yttrande kräver en undersökning på plats, ska verket anmäla behovet av en sådan undersökning och mark- och miljödomstolen ska förordna om en sakkunnigutredning. Enligt förslaget i den remitterade promemorian ska Havs- och vattenmyndigheten överta dessa befogenheter från Fiskeriverket. Enligt Utredningen om inrättande av en myndighet för havs- och vattenmiljö och Länsstyrelsen i Västernorrlands län bör 22 kap. 6 § tredje stycket miljöbalken utgå, då det saknas behov av de nämnda bestämmelserna. Man anförde att när det gäller frågan om att yttra sig i målet ska Havs- och vattenmyndigheten, enligt den föreslagna bestämmelsen i 22 kap. 6 § första stycket miljöbalken, ha rätt att föra talan för att tillvarata miljöintressen och andra allmänna intressen.
Som regeringen anför i propositionen följer det av Havs- och vattenmyndighetens föreslagna rätt att som part föra talan i målet även en rätt att yttra sig om inverkan på det allmänna fiskeintresset och att föreslå bestämmelser som behövs till skydd för fisket. En skillnad mellan tredje och första stycket är dock att ett yttrande alltid ska lämnas men att skyldigheten att föra talan är begränsad till de fall då det behövs. I många fall som rör verksamheter med påverkan på vatten är även fiskefrågor av central betydelse. Länsstyrelsernas och Havs- och vattenmyndighetens ansvar för såväl fiske- som vattenmiljöfrågor utgör ett skydd för det allmänna fiskeintresset. En myndighet som för talan kan vidare yrka att mark- och miljödomstolen ska förordna om en sakkunnigutredning. Mark- och miljödomstolen har enligt andra bestämmelser i 22 kap. miljöbalken en skyldighet att se till att utredningen i målet får den inriktning och omfattning som krävs. Om det för bedömningen av målet behövs en särskild utredning kan domstolen förordna en eller flera sakkunniga, som efter en förberedande undersökning ska avge ett utlåtande i målet. Dessa bestämmelser tillgodoser intresset av att fiskefrågorna får en allsidig och grundlig belysning. Sammanfattningsvis delar utskottet regeringens bedömning att 22 kap. 6 § tredje stycket miljöbalken kan tas bort. På så sätt får Havs- och vattenmyndigheten en ställning som motsvarar övriga myndigheters ställning enligt första stycket i den nämnda bestämmelsen. Utskottet delar vidare regeringens bedömningar i fråga om övriga lagförslag och finner att dessa är ändamålsenligt utformade. Med det anförda föreslår utskottet att motion MJ6 (MP) yrkande 1 avstyrks och att riksdagen antar de lagförslag som läggs fram i propositionen.
Utskottet bedömer att regeringen bör meddela de föreskrifter som behövs i fråga om förutsättningarna och grunderna för ersättning för skada på fiske till följd av militär verksamhet m.m. Utskottet föreslår därmed att riksdagen godkänner regeringens förslag att Kungl. Maj:ts brev daterat den 4 december 1964 och kungörelsen (1964:811) om ersättning för intrång i fiske till följd av militär verksamhet inte längre ska gälla.
När det gäller fördelning av fiskerättigheter vill utskottet anföra följande. Fiskeriverket beslutade i november 2009 om en fördelning av fiskerättigheter till fartygstillståndshavare genom att fastställa en individuell andel uttryckt i promille. Eftersom rättigheterna enligt lagen har en giltighetstid på tio år upphör de att gälla 2019. Både de totala pelagiska kvoterna, som tilldelats av EU, och hela den del som Fiskeriverket har avsatt för det rättighetsbaserade systemet har fördelats, med undantag för fyra kvoter där fördelningen har överklagats (en marginell reserv kvarhålls för att tillåta viss justering). Enligt Fiskeriverket finns det därför inga möjligheter att, utan att ändra i gynnande beslut, dela ut ytterligare pelagiska rättigheter till andra än dem som omfattas av den ursprungliga fördelningen som gäller i tio år, oberoende av myndighetsbytet och överlåtelser mellan rättighetshavare. Vidare noterar utskottet att Fiskelagsutredningen föreslog att det ska finnas en möjlighet för regeringen att utsträcka lagen om överlåtbara fiskerättigheter även till det övriga fisket, som inte utgör pelagiskt yrkesfiske. Utredningen bedömde att det borde ske först sedan lagen utvärderats för det pelagiska fisket (SOU 2010:42 s. 520–521) Enligt Lantbruksdepartementet bereds Fiskelagsutredningens betänkande för närvarande i Regeringskansliet. Med det anförda föreslår utskottet att motion MJ6 (MP) yrkande 2 lämnas utan vidare åtgärd.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. | Havs- och vattenmyndighetens rätt att föra talan m.m., punkt 1 (S, MP, V) |
| av Matilda Ernkrans (S), Johan Löfstrand (S), Helén Pettersson i Umeå (S), Sara Karlsson (S), Pyry Niemi (S), Jens Holm (V), Suzanne Svensson (S) och Kew Nordqvist (MP). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen antar 22 kap. 6 § regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken, med den ändringen att bestämmelsen får den lydelse som reservanterna föreslår i bilaga 3. Därmed bifaller riksdagen motion 2010/11:MJ6 yrkande 1 och bifaller delvis proposition 2010/11:86 punkt 1 i denna del.
Ställningstagande
Propositionen tar inte med förslaget att Havs- och vattenmyndigheten ska överta Fiskeriverkets roll enligt nuvarande 22 kap. 6 § tredje stycket miljöbalken. Fiskeriverkets roll har varit att på ett sakkunnigt sätt yttra sig över vattenanläggningars och vattenverksamheters inverkan på fiskeintresset. Bevakningen av det allmänna fiskeintresset, dvs. förutsättningarna för fisk i våra vattenmiljöer, har fungerat som en hävstång för hela den biologiska mångfalden i dessa miljöer. Borttagandet av obligatoriska yttranden samt utredningar av en expertmyndighet medför en försvagad bevakning av inverkan på både biologisk mångfald, fiskbestånden och vattenmiljön i miljöprövningen. En sådan försvagning överensstämmer inte med riksdagens nyligen upprepade vilja att installera omlöp för upp- eller nedvandrande fisk vid vattenkraftverken. Bestämmelsen i 22 kap. 6 § tredje stycket miljöbalken bör kvarstå med nuvarande lydelse, med den ändringen att ”Fiskeriverket” ersätts med ”Havs- och vattenmyndigheten”. Riksdagen bör justera regeringens förslag i enlighet med det anförda.
2. | Överlåtbara fiskerättigheter, punkt 4 (S, MP, V) |
| av Matilda Ernkrans (S), Johan Löfstrand (S), Helén Pettersson i Umeå (S), Sara Karlsson (S), Pyry Niemi (S), Jens Holm (V), Suzanne Svensson (S) och Kew Nordqvist (MP). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2010/11:MJ6 yrkande 2.
Ställningstagande
År 2009 sjösatte regeringen ett system med överlåtbara fiskekvoter. Nu föreslås den nya Havs- och vattenmyndigheten få rätt att fastställa fiskerättigheter som gäller i tio år från dagen för myndighetens beslut. Det nuvarande systemet är att se som ett försök. Nya rättigheter bör inte fastställas under perioden. Om så sker bör nya rättigheter inte ha en giltighetstid på tio år från dagen för Havs- och vattenmyndighetens beslut, utan tio år från den ursprungliga tilldelningen, som fastställdes av Fiskeriverket. Innan nya fiskerättigheter fastställs behövs en grundlig utvärdering av systemet. Det anförda bör ges regeringen till känna.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2010/11:86 Havs- och vattenmyndigheten:
1. | Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i miljöbalken, 2. lag om ändring i lagen (1929:405) med vissa föreskrifter angående tillämpningen här i riket av svensk-norska vattenrättskonventionen av den 11 maj 1929, 3. lag om ändring i lagen (1976:997) om vattenförbund, 4. lag om upphävande av lagen (1985:139) om ersättning för intrång i enskild fiskerätt, 5. lag om ändring i fiskelagen (1993:787), 6. lag om ändring i lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet, 7. lag om ändring i epizootilagen (1999:657), 8. lag om ändring i tullagen (2000:1281), 9. lag om ändring i lagen (2006:924) om Antarktis, 10. lag om ändring i lagen (2009:619) om djurskyddskontrollregister, 11. lag om ändring i lagen (2009:866) om överlåtbara fiskerättigheter, 12. lag om ändring i lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar. |
2. | Riksdagen godkänner att riksdagens tidigare ställningstaganden om ersättning för skada eller intrång i fiske till följd av militär verksamhet när det gäller Kungl. Maj:ts brev av den 4 december 1964 och kungörelsen (1964:811) om ersättning för intrång i fiske till följd av militär verksamhet inte längre ska gälla (avsnitt 5.13). |
Följdmotionen
2010/11:MJ6 av Åsa Romson och Tina Ehn (båda MP):
1. | Riksdagen beslutar att 22 kap. 6 § tredje stycket miljöbalken kvarstår med nuvarande lydelse, med den ändringen att ”Fiskeriverket” i tredje stycket ersätts med ”Havs- och vattenmyndigheten”. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inga nya överlåtbara fiskerättigheter bör fastställas utan en grundlig utvärdering av det system som sjösattes 2009. |
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Bilaga 3
Reservanternas lagförslag
Förslag till lag om ändring i miljöbalken
Härigenom föreskrivs att 22 kap. 6 § miljöbalken i stället för dess lydelse enligt lagen (2010:923) om ändring i miljöbalken ska ha följande lydelse.