Konstitutionsutskottets betänkande

2010/11:KU4

En reformerad grundlag (vilande grundlagsbeslut, m.m.)

Sammanfattning

I betänkandet anmäls för slutligt beslut vilande förslag till lagar om ändring i regeringsformen, tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen och riksdagsordningen. Det vilande förslaget till lag om ändring i regeringsformen innebär omfattande ändringar. Bland annat införs en ny bestämmelse om obligatorisk omröstning om statsministerns stöd i riksdagen efter ett val. Förändringarna innebär vidare att konstitutionsutskottets grundlagsstadgade rätt att få tillgång till handlingar i sin granskningsverksamhet utvidgas samt att uppenbarhetskravet vid lagprövning tas bort och att domstolarnas självständiga ställning markeras.

Andra ändringar i regeringsformen syftar till att stärka och tydliggöra enskildas skydd mot intrång i fri- och rättigheterna från det allmännas sida, bl.a. mot betydande integritetsintrång som innebär övervakning eller kartläggning. Vidare tydliggörs huvudprincipen om full ersättning vid expropriation och annat sådant förfogande, och grundlagsskyddet mot diskriminering utvidgas till att omfatta missgynnande med hänsyn till sexuell läggning. Bestämmelser om skydd för forskningens frihet och om att en rättegång ska vara rättvis och genomföras inom skälig tid införs också enligt förslaget.

Förslaget innebär även att bestämmelserna om kommuner och landsting samlas i ett eget kapitel och att det införs en proportionalitetsprincip som innebär att en inskränkning i den kommunala självstyrelsen inte bör gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet. Härutöver föreslås ändringar i bestämmelserna om normgivningsmakten och finansmakten, i bestämmelserna om överlåtelse av beslutanderätt till internationella organ och i regleringen som ska gälla i krig och krigsfara. Vidare innebär förslaget att regeringsformens krav på svenskt medborgarskap tas bort för vissa statliga anställningar och andra uppdrag än ordinarie domare, justitiekanslern, riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna. Dessutom ska det enligt förslaget uttryckligen anges att Sverige är medlem i Europeiska unionen och deltar i internationellt samarbete inom ramen för Förenta nationerna och Europarådet.

De föreslagna ändringarna i regeringsformen innebär också att en bestämmelse om att det finns en styrelse i Riksrevisionen tas bort i enlighet med den ordning som föreslås i betänkande 2010/11:KU17 Uppföljning av riksrevisionsreformen samt att det görs konsekvensändringar med anledning av de ändringar i yttrandefrihetsgrundlagen som tas upp i betänkande 2010/11:KU18 Grundlagsskydd för digital bio och andra yttrandefrihetsrättsliga frågor.

Språkliga och redaktionella ändringar föreslås i syfte att göra regleringen tydligare och könsneutral.

De föreslagna ändringarna i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen samt huvuddelen av ändringarna i riksdagsordningens huvudbestämmelser innebär en anpassning till ändrad numrering av paragrafer i regeringsformen. Det vilande förslaget i fråga om riksdagsordningen innebär dessutom att möjligheten att låta riksdagsärenden falla tas bort.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2011.

I betänkandet behandlar utskottet också regeringens förslag i proposition 2009/10:80 om ändringar i riksdagsordningens tilläggsbestämmelser samt i lagen (1975:1339) om justitiekanslerns tillsyn, lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän, kommunallagen (1991:900), lagen (1994:261) om fullmaktsanställning och vallagen (2005:837). De föreslagna ändringarna i kommunallagen innebär att det införs en möjlighet att besluta om extra val till fullmäktige mellan ordinarie val, att det blir tillräckligt med stöd av en tredjedel av fullmäktiges ledamöter för att hålla en kommunal rådgivande folkomröstning med anledning av s.k. folkinitiativ och att kravet på andelen initiativtagare höjs från 5 till 10 %. De föreslagna ändringarna i vallagen innebär bl.a. att valdagen flyttas från tredje till andra söndagen i september, att spärren för personrösterna i riksdagsvalet sänks från 8 till 5 % samt att valsedlarna ska innehålla en upplysning om personvalets innebörd. Ändringarna i övriga lagar är följdändringar till ändringarna i regeringsformen. Samtliga dessa lagar föreslås också träda i kraft den 1 januari 2011.

Utskottet föreslår att riksdagen slutligt antar det vilande förslaget till lagar om ändringar i regeringsformen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen samt riksdagsordningen såvitt avser huvudbestämmelserna. Utskottet tillstyrker vidare att riksdagen antar regeringens förslag till ändringar i riksdagsordningens tilläggsbestämmelser utom såvitt avser 7.13.1 som behandlas i ett annat betänkande (bet. 2010/11:KU2) samt lagar om ändringar i lagen om justitiekanslerns tillsyn, lagen med instruktion för Riksdagens ombudsmän, kommunallagen och lagen om fullmaktsanställning. Utskottet tillstyrker också i allt väsentligt regeringens förslag när det gäller vallagen. Utskottet lägger vidare på eget initiativ fram ett förslag till lag om ändring i riksdagsordningen.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.

Vilande lagförslag

 

Riksdagen antar slutligt det vilande förslaget i bilaga 2 och bilaga 3 delvis till lag om ändring i regeringsformen, lag om ändring i tryckfrihetsförordningen och lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen samt lag om ändring i riksdagsordningen såvitt avser huvudbestämmelserna.

Reservation 1 (SD)

2.

Övriga lagförslag

 

Riksdagen antar

dels regeringens förslag i bilaga 3 delvis till lag om ändring i riksdagsordningen, såvitt avser tilläggsbestämmelserna utom 7.13.1,

dels regeringens förslag i bilaga 4 till

a) lag om ändring i lagen ( 1975:1339) om justitiekanslerns tillsyn,

b) lag om ändring i lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän,

c) lag om ändring i kommunallagen (1991:900),

d) lag om ändring i lagen (1994:261) om fullmaktsanställning

dels utskottets förslag i bilaga 5 till

a) lag om ändring i riksdagsordningen,

b) lag om ändring i vallagen (2005:837).

Därmed bifaller riksdagen proposition 2009/10:80 punkterna 5–8 och bifaller delvis proposition 2009/10:80 punkterna 4 i denna del och 9.

Reservation 2 (SD)

Stockholm den 16 november 2010

På konstitutionsutskottets vägnar

Peter Eriksson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Peter Eriksson (MP), Per Bill (M), Peter Hultqvist (S), Andreas Norlén (M), Helene Petersson i Stockaryd (S), Lars Elinderson (M), Billy Gustafsson (S), Karl Sigfrid (M), Phia Andersson (S), Karin Granbom Ellison (FP), Hans Hoff (S), Per-Ingvar Johnsson (C), Hans Ekström (S), Kajsa Lunderquist (M), Tuve Skånberg (KD), Jonas Åkerlund (SD) och Mia Sydow Mölleby (V).

Redogörelse för ärendet

Bakgrund

Grundlag stiftas enligt 8 kap. 15 § första stycket regeringsformen genom två likalydande riksdagsbeslut. Det andra beslutet får enligt bestämmelsen inte fattas förrän det efter det första beslutet har hållits val till riksdagen i hela riket och den nyvalda riksdagen har samlats.

Enligt 8 kap. 16 § regeringsformen stiftas riksdagsordningen på detta sätt eller genom endast ett beslut om minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter förenar sig om beslutet. Tilläggsbestämmelse i riksdagsordningen beslutas dock i samma ordning som lag i allmänhet.

Konstitutionsutskottet ska enligt 3 kap. 14 § riksdagsordningen för slutligt beslut anmäla till kammaren vilande beslut i ärenden angående grundlag eller riksdagsordningen

Vilande förslag

Riksdagen beslutade den 2 juni 2010 (bet. 2009/10:KU19, prot. 2009/10:130) att som vilande anta dels det i proposition 2009/10:80 framlagda förslaget till lag om ändring i regeringsformen med vissa ändringar av redaktionell karaktär och ändringar till följd av förslag i proposition 2009/10:81 Grundlagsskydd för digital bio och andra yttrandefrihetsrättsliga frågor och i riksdagsstyrelsens framställning 2009/10:RS4 Uppföljning av riksrevisionsreformen, dels i proposition 2009/10:80 framlagda lagar om ändring i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen samt i riksdagsordningen, såvitt avser huvudbestämmelserna.

Det vilande förslaget till lagar om ändring i regeringsformen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen finns förtecknade i bilaga 1 och i sin helhet intagna i bilaga 2 och när det gäller riksdagsordningens huvudbestämmelser i bilaga 3.

Förslag till följdlagstiftning m.m.

I proposition 2009/10:80 yrkas också att riksdagen antar de förslag som lagts fram i propositionen om ändringar i riksdagsordningens tilläggsbestämmelser samt i lagen (1975:1339) om justitiekanslerns tillsyn, lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän, kommunallagen (1991:900), lagen (1994:261) om fullmaktsanställning och vallagen (2005:837). Enligt utskottets mening hade dessa lagförslag ett sådant samband med de föreslagna grundlagsändringarna att de bör antas först i samband med att riksdagen slutligt antar förslagen till grundlagsändringar. Utskottet föreslog därför i samband med den första behandlingen av de vilande förslagen att behandlingen i denna del skulle skjutas upp till riksmötet 2010/11. Riksdagen beslutade den 2 juni 2010 (prot. 2009/10:130) att i enlighet med detta skjuta upp behandlingen.

Lagförslagen finns i bilaga 4.

Utskottets överväganden

Vilande förslag till lagar om ändring i regeringsformen, tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen och riksdagsordningen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen slutligt antar det vilande förslaget i bilaga 2 och 3 delvis till lag om ändring i regeringsformen, lag om ändring i tryckfrihetsförordningen och lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen samt lag om ändring i riksdagsordningen, såvitt avser huvudbestämmelserna.

Jämför reservation 1 (SD).

Förslagets innebörd i korthet

Det vilande förslaget innebär omfattande ändringar i regeringsformen samt följdändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. En rad ändringar i riksdagsordningen föreslås också.

De föreslagna ändringarna i regeringsformen gäller bl.a. bestämmelserna om regeringen, om riksdagens kontrollmakt, om normprövning och om domstolarnas ställning. Ändringarna innebär bl.a. att en ny bestämmelse om obligatorisk omröstning om statsministerns stöd i riksdagen efter ett val införs, att konstitutionsutskottets grundlagsstadgade rätt att få tillgång till handlingar i sin granskningsverksamhet utvidgas, att uppenbarhetskravet vid lagprövning tas bort och att domstolarnas självständiga ställning markeras. Bestämmelserna om domstolarna samlas i ett eget kapitel.

I regeringsformens bestämmelser om de grundläggande fri- och rättigheterna föreslås flera ändringar som syftar till att stärka och tydliggöra enskildas skydd mot intrång i fri- och rättigheterna från det allmännas sida, bl.a. integritetsintrång som innebär övervakning eller kartläggning. Vidare föreslås en ändring i bestämmelsen om egendomsskyddet som innebär att huvudprincipen om full ersättning vid expropriation och annat sådant förfogande tydliggörs. Det föreslås även en ändring i bestämmelsen om diskrimineringsskydd som innebär att grundlagsskyddet utvidgas till att omfatta missgynnande med hänsyn till sexuell läggning. Regleringen av fri- och rättighetsskyddet kompletteras dessutom med en bestämmelse om skydd för forskningens frihet och en bestämmelse om att en rättegång ska genomföras rättvist och inom skälig tid. När det gäller kommunerna och landstingen föreslås ändringar i regeringsformen som innebär bl.a. att bestämmelserna samlas i ett eget kapitel och att det införs en proportionalitetsprincip som ålägger lagstiftaren en skyldighet att undersöka om det ändamål som en reglering avser att tillgodose kan uppnås på ett för det kommunala självbestämmandet mindre ingripande sätt. Vidare föreslås en rad ändringar i bestämmelserna om normgivningsmakten och finansmakten, i bestämmelserna om överlåtelse av beslutanderätt till internationella organ och i regleringen som ska gälla i krig och krigsfara. Förslaget innebär också att regeringsformens krav på svenskt medborgarskap tas bort för vissa anställningar och uppdrag. Dessutom ska det enligt förslaget i bestämmelserna om statsskickets grunder uttryckligen anges att Sverige är medlem i Europeiska unionen och deltar i internationellt samarbete inom ramen för Förenta nationerna och Europarådet.

Vid sidan av de sakliga ändringar som föreslås i regeringsformen föreslås även språkliga och redaktionella ändringar i syfte att göra regleringen mer överskådlig och tydligare och för att göra lagtexten könsneutral.

Det vilande förslaget om ändringar i riksdagsordningens huvudbestämmelser innebär förutom ändrade hänvisningar till bestämmelser i regeringsformen, att det införs en bestämmelse om att endast den som är svensk medborgare får inneha uppdrag som tillsätts genom val av riksdagen och en bestämmelse om att riksdagen får utse representanter i visst fall. Vidare tas möjligheten att låta motioner falla bort. Ändringarna i regeringsformen och övriga lagar föreslås träda i kraft den 1 januari 2011.

Utskottets anmälan och yttrande

Under 2009/10 års riksmöte har riksdagen som vilande antagit det förslag till lagar om ändring i regeringsformen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen samt riksdagsordningen såvitt avser huvudbestämmelserna som redovisats i det föregående. Genom detta betänkande anmäls nu det vilande beslutet till kammaren för slutligt beslut. Med hänvisning till vad utskottet anförde vid ärendets första behandling tillstyrker utskottet att riksdagen slutligt antar förslaget.

Övriga lagförslag

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till lag om ändring i riksdagsordningen, såvitt avser tilläggsbestämmelserna, samt lagar om ändring i lagen (1975:1339) om justitiekanslerns tillsyn, lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän, kommunallagen (1991:900), lagen (1994:261) om fullmaktsanställning och vallagen (2005:837).

Jämför reservation 2 (SD).

Propositionen

I proposition 2009/10:80 finns förslag om ändringar i riksdagsordningens tilläggsbestämmelser samt ändringar i lagen (1975:1339) om justitiekanslerns tillsyn, lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän, kommunallagen (1991:900), lagen (1994:261) om fullmaktsanställning och vallagen (2005:837).

Kommunallagen

De föreslagna ändringarna i kommunallagen (1991:900) innebär att det införs en möjlighet för fullmäktige att besluta om extra val till fullmäktige mellan ordinarie val. Extra val ska hållas om minst två tredjedelar av de närvarande ledamöterna röstar för det. Ett beslut om extra val får dock inte fattas förrän sex månader har förflutit från det nyvalda fullmäktiges första sammanträde. Ett ärende om extra val ska bordläggas första gången det tas upp till behandling i fullmäktige. Fullmäktige får fatta beslut utan föregående beredning.

Regeringen pekar på att det i vissa fall kan saknas politiska förutsättningar för att lösa problem som uppkommer med anledning av oklara eller instabila majoritetsförhållanden och att en möjlighet att i en sådan situation kunna besluta om extra val skulle vara ett sätt att lösa ett politiskt låst läge i fullmäktige. För att markera att extra val endast är avsett för extraordinära situationer ska det enligt regeringen kunna tillgripas endast om en klar majoritet i fullmäktige anser att det behövs. Vidare ska beslut om extra val inte kunna fattas förrän sex månader har förflutit sedan ett nyvalt fullmäktige haft sitt första sammanträde.

De föreslagna ändringarna i kommunallagen innebär dessutom att en rådgivande folkomröstning ska hållas i en fråga om minst 10 % av de röstberättigade begär det (folkinitiativ) i stället för minst 5 % som gäller enligt nuvarande regler. Initiativet ska vara skriftligt, ange den aktuella frågan samt innehålla initiativtagarnas namnteckningar, uppgifter om när anteckningarna gjorts, namnförtydliganden, personnummer och uppgift om deras adresser. Vid beräkningen av hur många som står bakom initiativet ska endast de räknas med som skrivit under initiativet under den sexmånadersperiod som föregått inlämnandet. För att förhindra att folkomröstning hålls i frågor som helt saknar förankring i fullmäktige ska det finnas en möjlighet för en kvalificerad majoritet om två tredjedelar av fullmäktiges närvarande ledamöter att avslå folkinitiativet.

Vallagen

Regeringen föreslår ändringar i vallagen som innebär att spärren för personrösterna i riksdagsvalet sänks från 8 till 5 % (14 kap. 9 §). Genom en sådan ändring kommer en enhetlig spärrnivå att gälla för personvalet i samtliga val, vilket enligt propositionen gör systemet tydligare. Enligt regeringen innebär det också att den intressekonflikt som finns mellan partiernas och väljarnas respektive krav på inflytande kan beaktas på ett godtagbart sätt, samtidigt som bättre förutsättningar skapas för att personvalet ska få ett tydligare genomslag i framtiden.

Regeringen föreslår dessutom att valdagen flyttas från tredje söndagen till andra söndagen i september (1 kap. 3 §). Regeringen framhåller att den reformerade ordningen för budgetbehandlingen i riksdagen innebär att tiden kan bli knapp både för regeringens arbete med budgetpropositionen och för riksdagens budgetbehandling under ett valår. Förutsättningarna för att en ny regering ska ha möjlighet att sätta sin prägel på sitt första budgetförslag blir begränsade. Det blir särskilt påtagligt om regeringsbildningen drar ut på tiden. Även om det inte sker något regeringsskifte kan den förändrade parlamentariska situationen efter ett val i vissa fall leda till svårigheter i budgetarbetet, t.ex. om förhandlingar måste bedrivas med snäva tidsramar mellan en minoritetsregering och ett eller flera samarbetspartier. Det är enligt propositionen naturligt att en ny regering så snart som möjligt vill få genomslag för den politik som den har fått väljarnas mandat att föra. Med hänsyn till att de snäva tidsramarna för budgetarbetet många gånger kan innebära påtagliga begränsningar i detta avseende finns det enligt regeringen goda skäl att förändra reglerna i syfte att vidga tidsramarna.

Ändringarna i vallagen innebär också att det införs en bestämmelse om valdag vid kommunala extra val. Landstings- eller kommunfullmäktige ska bestämma vilken dag som ska vara valdag efter samråd med den centrala valmyndigheten och länsstyrelsen. Regeringen föreslår vidare, för att öka förståelsen för personvalet hos väljarna, att det införs en ny bestämmelse som anger att en upplysning om personvalets innebörd ska finnas på valsedlar med uppgift om kandidater. Den närmare utformningen av valsedlarna regleras i de föreskrifter som finns i valförordningen (2005:874). Regeringen har enligt propositionen för avsikt att genom ändring av föreskrifterna i förordningen meddela närmare föreskrifter om hur upplysningen ska utformas.

Följdändringar m.m.

Ändringarna i riksdagsordningens tilläggsbestämmelser innebär i huvudsak att hänvisningar till vissa bestämmelser ändras så att de överensstämmer med ändringarna i regeringsformen. När det gäller tilläggsbestämmelse 2.7.1 om ordningen på föredragningslistan för kammarens sammanträden innebär ändringarna att också statsministeromröstning enligt 6 kap. 3 § regeringsformen omnämns.

De föreslagna ändringarna i lagen (1975:1339) om justitiekanslerns tillsyn och lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän är bl.a. i likhet med ändringen i lagen (1994:261) om fullmaktsanställning en följd av att Regeringsrätten byter namn till Högsta förvaltningsdomstolen. Vidare innebär lagförslagen, utöver att språket moderniseras, att bestämmelser om JK:s och JO:s rätt att närvara vid en domstols eller förvaltningsmyndighets överläggningar tas bort.

Utskottets ställningstagande

Utskottet berörde i betänkande 2009/10:KU19 förslagen i proposition 2009/10:80 till ändringar i riksdagsordningens tilläggsbestämmelser och lagar om ändring i vallagen, kommunallagen, lagen om justitiekanslerns tillsyn, lagen med instruktion för Riksdagens ombudsmän och lagen om fullmaktsanställning. Konstitutionsutskottet inhämtade ett yttrande från finansutskottet, som ansåg att riksdagsstyrelsen borde låta utreda frågan om det är lämpligt att korta tiden för budgetberedningen i riksdagen. Konstitutionsutskottet föreslog att riksdagen skulle tillkännage för riksdagsstyrelsen som sin mening vad utskottet anfört om bl.a. tidpunkten för avlämnande av budgetpropositionen. Utskottet delade regeringens bedömning att valdagen borde tidigareläggas en vecka och flyttas från tredje söndagen till andra söndagen i september. Utskottet ansåg dock att lagförslagen hade ett sådant samband med de föreslagna grundlagsändringarna att de borde antas först i samband med att riksdagen slutligt antar förslagen till grundlagsändringar. Riksdagen beslutade den 2 juni 2010 om ett tillkännagivande till riksdagsstyrelsen i enlighet med utskottets förslag. Riksdagen beslutade också att skjuta upp behandlingen av de aktuella lagförslagen. Utskottet tillstyrker nu i allt väsentligt dessa lagförslag. Mot bakgrund av några misskrivningar i regeringens förslag till lag om ändring i vallagen lägger utskottet dock fram ett eget lagförslag där dessa felskrivningar rättats. Utskottet föreslår också på eget initiativ en lag om ändring i riksdagsordningen som dels innebär följdändringar i tilläggsbestämmelse 7.2.2 med anledning av tidigare beslutade ändringar, dels en ny tilläggsbestämmelse (8.16.2) som för fullständighetens skull erinrar om att riksdagen enligt 4 § lagen om utnämning av ordinarie domare väljer två ledamöter och ersättare som representerar allmänheten i Domarnämnden.

Mot bakgrund av att riksdagsordningens tilläggsbestämmelse 7.13.1 behandlas i utskottets betänkande 2010/11:KU2 Uppföljning av riksrevisionsreformen bör den föreslagna ändringen i denna bestämmelse inte nu antas.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1.

Vilande lagförslag, punkt 1 (SD)

 

av Jonas Åkerlund (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen förkastar det vilande förslaget i bilaga 2 och 3 delvis till lag om ändring i regeringsformen, lag om ändring i tryckfrihetsförordningen och lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen samt lag om ändring i riksdagsordningen, såvitt avser huvudbestämmelserna.

Ställningstagande

Jag anser att Sverige snarast möjligt bör inleda förhandlingar om ett omedelbart svenskt utträde ur den överstatliga Europeiska unionen. Jag är mycket positiv till ett mellanstatligt samarbete mellan fria, demokratiska europeiska nationer när det gäller gränsöverskridande frågor som brottsbekämpning, miljöarbete och handel. Det svenska EU-medlemskapet berövar dock enligt min mening landet stora ekonomiska resurser som hade behövts för att stärka den svenska välfärden. Dessutom anser jag att unionens detaljstyrning och krav på likriktning utgör ett hot mot vårt lands kulturella särart och att EU:s alltmer överstatliga karaktär urholkar demokratin och begränsar de svenska medborgarnas inflytande över sin egen vardag.

Vikten av ett utträde ur EU gör att jag inte kan ställa mig bakom att det införs en bestämmelse i regeringsformen om medlemskap i EU. Mot bakgrund av den stora vikt jag lägger vid denna fråga och det förhållandet att det vilande förslaget bara kan antas eller förkastas i sin helhet är jag tvingad att yrka att hela det vilande förslaget förkastas trots att jag välkomnar stora delar av förslaget.

2.

Övriga lagförslag, punkt 2 (SD)

 

av Jonas Åkerlund (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag till

a) lag om ändring i riksdagsordningen, såvitt avser tilläggsbestämmelserna,

b). lag om ändring i lagen (1975:1339) om justitiekanslerns tillsyn,

c). lag om ändring i lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän,

d). lag om ändring i kommunallagen (1991:900).

e). lag om ändring i lagen (1994:261) om fullmaktsanställning samt

f). lag om ändring i vallagen (2005:837).

Därmed avslår riksdagen proposition 2009/10:80 punkterna 4 i denna del och 5–9.

Ställningstagande

Jag har i reservation 1 yrkat att det vilande förslaget förkastas. Som en konsekvens därav anser jag också att förslaget till följdlagstiftning bör avslås.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Vilande förslag

Riksdagen beslutade den 2 juni 2010 (bet. 2009/10:KU19, prot. 2009/10:130) att som vilande anta dels det i proposition 2009/10:80 framlagda förslaget till lag om ändring i regeringsformen med vissa ändringar av redaktionell karaktär och ändringar till följd av förslag i proposition 2009/10:81 Grundlagsskydd för digital bio och andra yttrandefrihetsrättsliga frågor och i riksdagsstyrelsens framställning 2009/10:RS4 Uppföljning av riksrevisionsreformen, dels i proposition 2009/10:80 framlagda lagar om ändring i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen samt i riksdagsordningen, såvitt avser huvudbestämmelserna.

Propositionen

Proposition 2009/10:80 En reformerad grundlag:

4.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i riksdagsordningen,

såvitt avser tilläggsbestämmelserna.

5.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1975:1339) om justitiekanslerns tillsyn.

6.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän.

7.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i kommunallagen (1991:900).

8.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:261) om fullmaktsanställning.

9.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i vallagen (2005:837).

Bilaga 2

Vilande lagförslag

Bilaga 3

Delvis vilande lagförslag delvis regeringens lagförslag

Bilaga 4

Regeringens lagförslag

 

Bilaga 5

Utskottets lagförslag

1 Förslag till lag om ändring i riksdagsordningen

Härigenom föreskrivs i fråga om riksdagsordningen1 [ Riksdagsordningen omtryckt 2007:726.]

dels att rubriken närmast före tilläggsbestämmelsen 8.16.1 ska lyda ”Tilläggsbestämmelser”

dels att tilläggsbestämmelsen 7.2.2 i ska ha följande lydelse,

dels att det i riksdagsordningen ska införas en ny tilläggsbestämmelse, 8.16.2, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

7 kap.

7.2.22 [ Senaste lydelse 2009:176.]

Valberedningen bereder inte val av riksföreståndare, vice riksföreståndare, person som skall inträda som tillfällig riksföreståndare, talman, vice talmän, riksdagsdirektör, riksdagens ombudsmän och ställföreträdande ombudsmän, riksrevisorer samt val till Statsrådsarvodesnämnden och Nämnden för lön till riksrevisorerna.

Valberedningen bereder inte val av riksföreståndare, vice riksföreståndare, person som skall inträda som tillfällig riksföreståndare, talman, vice talmän, riksdagsdirektör, riksdagens ombudsmän och ställföreträdande ombudsmän, riksrevisorer samt val till Statsrådsarvodesnämnden och Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna

Föreskrifter om beredning av val finns i fråga om ombudsmän och ställföreträdande ombudsmän i tilläggsbestämmelsen 8.11.2, i fråga om riksrevisorer i tilläggsbestämmelsen 8.12.1, i fråga om ledamöter i Statsrådsarvodesnämnden i tilläggsbestämmelsen 8.4.1 samt i fråga om ledamöter i Nämnden för lön till riksrevisorerna i tilläggsbestämmelsen 8.5.1.

Föreskrifter om beredning av val finns i fråga om riksdagsdirektör i tilläggsbestämmelsen 9.1.1, i fråga om ombudsmän och ställföreträdande ombudsmän i tilläggsbestämmelsen 8.11.2, i fråga om riksrevisorer i tilläggsbestämmelsen 8.12.1, i fråga om ledamöter i Statsrådsarvodesnämnden i tilläggsbestämmelsen 8.4.1 samt i fråga om ledamöter i Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna i tilläggsbestämmelsen 8.5.1.

8.16.2

 

Riksdagen väljer i enlighet med bestämmelserna i 4 § lagen (2010:000) om utnämning av ordinarie domare två ledamöter som representerar allmänheten i Domarnämnden och en personlig ersättare för var och en av dem.

––––––––––-

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.

2 Förslag till lag om ändring i vallagen (2005:837)

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 3 §, 6 kap. 3 § och 14 kap. 9 § vallagen (2005:837) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

3 §

Ordinarie val till riksdagen samt ordinarie val till landstings- och kommunfullmäktige skall hållas samma dag. Valdag skall vara den tredje söndagen i september. Val till Europaparlamentet skall hållas i juni vart femte år.

Vid omval till riksdagen bestämmer regeringen vilken dag som skall vara valdag. Vid omval till landstings- och kommunfullmäktige bestämmer den centrala valmyndigheten, efter samråd med länsstyrelsen, vilken dag som skall vara valdag.

Ordinarie val till riksdagen samt ordinarie val till landstings- och kommunfullmäktige ska hållas samma dag. Valdag ska vara den andra söndagen i september. Val till Europaparlamentet ska hållas i juni vart femte år.

Vid omval till riksdagen bestämmer regeringen vilken dag som ska vara valdag. Vid omval till landstings- och kommunfullmäktige bestämmer den centrala valmyndigheten, efter samråd med länsstyrelsen, vilken dag som ska vara valdag.

Vid extra val enligt 3 kap. 4 § regeringsformen bestämmer regeringen vilken dag som skall vara valdag.

Vid extra val enligt 6 kap. 3 § regeringsformen bestämmer riksdagens talman, efter samråd med den centrala valmyndigheten, vilken dag som skall vara valdag.

Vid extra val enligt 3 kap. 11 § regeringsformen bestämmer regeringen vilken dag som ska vara valdag

Vid extra val enligt 6 kap. 5 § regeringsformen bestämmer riksdagens talman, efter samråd med den centrala valmyndigheten, vilken dag som ska vara valdag.

 

Vid extra val enligt 5 kap. 5 a § kommunallagen (1991:900) bestämmer landstings- eller kommunfullmäktige, efter samråd med den centrala valmyndigheten och länsstyrelsen, vilken dag som ska vara valdag.

 

6 kap.

3 §

Kandidatnamn skall vara uppförda i nummerordning. Varje kandidat skall identifieras så att det framgår vem som avses. Valsedlarna skall dessutom vara utformade så att väljarna kan lämna en särskild personröst.

Kandidatnamn ska vara uppförda i nummerordning. Varje kandidat ska identifieras så att det framgår vem som avses. Valsedlarna ska dessutom vara utformade så att väljarna kan lämna en sär skild personröst och innehålla upplysning om personvalets innebörd.

 

 

14 kap.

9 §

I första hand skall ordningen mellan kandidaterna bestämmas på grundval av storleken på varje kandidats personliga röstetal. Personligt röstetal skall fastställas bara för en kandidat som fått särskilda personröster som motsvarar minst 8 procent av partiets röstetal i valkretsen.

I första hand ska ordningen mellan kandidaterna bestämmas på grundval av storleken på varje kandidats personliga röstetal. Personligt röstetal ska fastställas bara för en kandidat som fått särskilda personröster som motsvarar minst 5 procent av partiets röstetal i valkretsen

Ett personligt röstetal fastställs på grundval av de särskilda personröster som avgivits för kandidaten. Valsedlar på vilka det lämnats särskilda personröster ordnas gruppvis efter partibeteckning. Därefter räknas antalet personröster för varje kandidat i gruppen. En kandidats personliga röstetal är lika med antalet personröster som har lämnats för kandidaten under samma partibeteckning. Den kandidat som har störst personligt röstetal tar första plats i ordningen, den som har näst störst tar andra plats och så vidare enligt samma grund.

–––––––––-

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.