2010/11:KU11 Godkännande av EU:s regler om övergångsåtgärder avseende Europaparlamentets sammansättning

Konstitutionsutskottets betänkande 2010/11:KU11
Godkännande av EU:s regler om övergångsåtgärder avseende Europaparlamentets sammansättning

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens proposition 2010/11:22 Godkännande av EU:s regler om övergångsåtgärder avseende Europaparlamentets sammansättning.

I propositionen föreslår regeringen att riksdagen godkänner protokollet om ändring av protokollet om övergångsbestämmelser som är fogat till fördraget om Europeiska unionen, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen. Vidare föreslår regeringen ändringar i lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen, den s.k. anslutningslagen, och vallagen (2005:837).

Förslaget innebär i huvudsak att antalet ledamöter i Europaparlamentet fram till slutet av valperioden 2009–2014 ökas till 754. Detta innebär ett tillfälligt överskridande av antalet ledamöter både enligt bestämmelserna i de fördrag som var i kraft vid valen till Europaparlamentet i juni 2009 (högst 736 ledamöter) och enligt artikel 14.2 första stycket i EU-fördraget ändrat genom Lissabonfördraget (högst 750 ledamöter plus ordföranden). En fördragsändring i form av övergångsbestämmelser är därför nödvändig. Sverige föreslås godkänna protokollet om ändring av protokollet om övergångsbestämmelser. Eftersom ingåendet av den internationella överenskommelse som protokollet om ändring i protokollet om övergångsbestämmelser utgör förutsätter ändringar i lag krävs enligt 10 kap. 2 § regeringsformen riksdagens godkännande av protokollet om ändring i protokollet om övergångsbestämmelser.

Den föreslagna ändringen i anslutningslagen innebär att protokollet om ändring av protokollet med övergångsbestämmelser förs till uppräkningen i lagens 4 §. I vallagen föreslås en bestämmelse om fördelning av ytterligare mandat som Sverige får i Europaparlamentet under en löpande valperiod.

Ändringen i anslutningslagen föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer; det kan inte nu förutses när samtliga förutsättningar för ikraftträdande av protokollet om ändring av protokollet om övergångsbestämmelser är uppfyllda, varför det bör ankomma på regeringen att bevaka detta och besluta när lagändringen ska träda i kraft. Ändringen i vallagen föreslås träda i kraft den 1 december 2010, som är den tidpunkt då nya ledamöter i Europaparlamentet tidigast kan komma att utses.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.	Godkännande av protokollet om ändring av protokollet om övergångsbestämmelser
	Riksdagen godkänner protokollet den 23 juni 2010 om ändring av protokollet om övergångsbestämmelser som är fogat till fördraget om Europeiska unionen, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen. Därmed bifaller riksdagen proposition 2010/11:22 punkt 1.

2.	Lagförslagen
	Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen och regeringens förslag till lag om ändring i vallagen (2005:837). Därmed bifaller riksdagen proposition 2010/11:22 punkterna 2 och 3.

Stockholm den 9 november 2010

På konstitutionsutskottets vägnar

Peter Eriksson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Peter Eriksson (MP), Per Bill (M), Peter Hultqvist (S), Andreas Norlén (M), Helene Petersson i Stockaryd (S), Billy Gustafsson (S), Karl Sigfrid (M), Phia Andersson (S), Karin Granbom Ellison (FP), Hans Hoff (S), Per-Ingvar Johnsson (C), Hans Ekström (S), Kajsa Lunderquist (M), Tuve Skånberg (KD), Jonas Åkerlund (SD), Mia Sydow Mölleby (V) och Ann-Britt Åsebol (M).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I proposition 2010/11:22 finns förslag om godkännande av EU:s regler om ändring av övergångsbestämmelser som avser Europaparlamentets sammansättning och om vissa lagändringar som följer därav. Regeringen redogör i propositionen för ärendets beredning fram till dess att propositionen beslutades. Där framgår bl.a. att en inom Statsrådsberedningen upprättad promemoria har remissbehandlats och att beredningsunderlaget därefter har kompletterats genom en promemoria med utkast till proposition som remitterats till Valprövningsnämnden och Valmyndigheten.

Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner protokollet om ändring av protokollet om övergångsbestämmelser som är fogat till fördraget om Europeiska unionen, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen. Ett godkännande av protokollet om ändring av protokollet om övergångsbestämmelser föranleder en ändring i lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. I propositionen läggs ett förslag till en sådan lagändring fram, som föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer.

Vidare föreslås en ändring i vallagen (2005:837) som innebär att det klargörs att Valmyndigheten ska fördela mandat och utse nya ledamöter och ersättare om Sverige under en löpande valperiod får ytterligare platser i Europaparlamentet. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 december 2010.

Utskottets överväganden

Godkännande av protokollet om ändring av protokollet om övergångsbestämmelser

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner protokollet om ändring av protokollet om övergångsbestämmelser som är fogat till fördraget om Europeiska unionen, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen. Antalet ledamöter i Europaparlamentet fram till slutet av valperioden 2009–2014 ökas därigenom till 754.

Bakgrund

Vid valen till Europaparlamentet i juni 2009 hade Lissabonfördraget om ändring av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättande av Europeiska gemenskapen (Lissabonfördraget) inte trätt i kraft. Taket för antalet ledamöter till Europaparlamentet var då 736 med verkan fr.o.m. början av valperioden 2009–2014. Av de 736 platserna har Sverige 18; i övrigt fördelades platserna enligt följande: Tyskland 99, Frankrike, Italien och Förenade kungariket vardera 72, Spanien och Polen vardera 50, Rumänien 33, Nederländerna 25, Belgien, Tjeckien, Grekland, Ungern och Portugal vardera 22, Bulgarien och Österrike vardera 17, Danmark, Slovakien och Finland vardera 13, Irland och Litauen vardera 12, Lettland 8, Slovenien 7, Estland, Cypern och Luxemburg vardera 6 samt Malta 5 (artikel 9 i fördraget om Bulgariens och Rumäniens anslutning till Europeiska unionen).

Genom Lissabonfördraget, som trädde i kraft den 1 december 2009, ändrades bestämmelserna om Europaparlamentets sammansättning (artikel 14.2 i EU-fördraget ändrat genom Lissabonfördraget). Antalet platser i Europaparlamentet utökades till högst 750 plus ordföranden, lägsta antalet ledamöter per medlemsstat anges till 6 och ingen medlemsstat får tilldelas fler än 96 platser. Europeiska rådet ska på Europaparlamentets initiativ och med dess godkännande med enhällighet anta ett beslut om Europaparlamentets sammansättning med respekt för principen om degressiv proportionalitet. En närmare definition av principen ges inte.

Enligt artikel 2 i protokollet med övergångsbestämmelser som är fogat till fördraget om Europeiska unionen, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen ska Europeiska rådet i god tid före 2009 års val till Europaparlamentet anta ett beslut om parlamentets sammansättning.

När Lissabonfördraget undertecknades, den 13 december 2007, hade Europeiska rådet inte fattat något formellt beslut om Europaparlamentets sammansättning. I ett utkast till beslut angavs att principen om degressiv proportionalitet ska tillämpas så att fördelningen av antalet platser i Europaparlamentet i så hög grad som möjligt avspeglar befolkningsmängden i olika medlemsstater. Ju större befolkning ett land har, desto fler platser har landet rätt till och desto fler invånare ska företrädas av varje ledamot. I utkastet angavs antalet ledamöter i Europaparlamentet per medlemsstat med verkan fr.o.m. början av valperioden 2009–2014. Det innebar ett utökat antal ledamöter i tolv medlemsstater. Vidare angavs i utkastet att beslutet ska ses över i tillräckligt god tid före valperioden 2014–2019. Europaparlamentet hade gett sitt politiska godkännande till utkastet. Enligt en gemensam förklaring (4) om Europaparlamentets sammansättning kommer en extra plats att tilldelas Italien. Enligt en gemensam förklaring (5) om Europeiska rådets politiska överenskommelse om utkastet till beslut om Europaparlamentets sammansättning, ska ett reviderat utkast till beslut om Europaparlamentets sammansättning för valperioden 2009–2014 bli föremål för en politisk överenskommelse i Europeiska rådet, grundat på Europaparlamentets förslag.

Europeiska rådet gjorde vid sitt möte den 11 och 12 december 2008 ett uttalande om Europaparlamentets sammansättning. Uttalandet innebär att om Lissabonfördraget träder i kraft efter valet till Europaparlamentet i juni 2009, kommer det så snart som möjligt att antas övergångsbestämmelser i syfte att, fram till slutet av valperioden 2009–2014 och i enlighet med de siffror som fastställdes inom ramen för den regeringskonferens som godkände Lissabonfördraget, öka antalet Europaparlamentsledamöter i de tolv medlemsstater för vilka det fastställdes att antalet ledamöter i Europaparlamentet skulle öka. Det totala antalet ledamöter i Europaparlamentet kommer följaktligen att öka till 754 fram till slutet av valperioden 2009–2014.

Europeiska rådet godkände vid sitt möte den 18 och 19 juni 2009 att 18 platser kommer att läggas till de 736 platser som fylldes vid valet till Europaparlamentet i juni 2009. De extra ledamöterna fördelas enligt följande. Spanien 4, Frankrike, Österrike och Sverige vardera 2, Bulgarien, Italien, Lettland, Malta, Nederländerna, Polen, Slovenien och Förenade kungariket vardera 1. För att fylla återstående platser kommer de berörda medlemsstaterna att utse personer i enlighet med sin nationella lagstiftning och på villkor att de har valts i allmänna direkta val, dvs. antingen i ett särskilt val eller på grundval av resultatet av Europaparlamentsvalet i juni 2009 eller genom att deras nationella parlament bland sina ledamöter utser det antal ledamöter som krävs. Det sagda regleras i artikel 2 i protokollet med övergångsbestämmelser, i dess lydelse enligt artikel 1 i protokollet om ändring av protokollet om övergångsbestämmelser. Protokollet om ändring av protokollet om övergångsbestämmelser är daterat den 23 juni 2010.

Propositionen

Övergångsbestämmelser om Europaparlamentets sammansättning

Förslaget innebär i huvudsak att antalet ledamöter i Europaparlamentet fram till slutet av mandatperioden 2009–2014 ökas till 754. Detta innebär ett tillfälligt överskridande av antalet ledamöter både enligt bestämmelserna i de fördrag som var i kraft vid valen till Europaparlamentet i juni 2009 (högst 736 ledamöter) och enligt artikel 14.2 första stycket i EU-fördraget ändrat genom Lissabonfördraget (750 ledamöter plus ordföranden). En fördragsändring i form av övergångsbestämmelser är därför nödvändig. Sverige föreslås godkänna protokollet om ändring av protokollet om övergångsbestämmelser. Ingåendet av den internationella överenskommelse som protokollet om ändring i protokollet om övergångsbestämmelser utgör förutsätter ändringar i lag. Därför krävs enligt 10 kap. 2 § regeringsformen riksdagens godkännande av protokollet om ändring av protokollet om övergångsbestämmelser.

Utskottets ställningstagande

En fördragsändring i form av övergångsbestämmelser avseende Europaparlamentets sammansättning fram till slutet av valperioden 2009–2014 är nödvändig för att de medlemsstater som skulle ha haft fler ledamöter i Europaparlamentet om Lissabonfördraget hade varit i kraft vid valen i juni 2009 ska ges möjlighet att förfoga över och besätta motsvarande antal extra platser. Det finns enligt utskottets mening goda skäl för Sverige att tillträda protokollet.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen ska godkänna protokollet om ändring av protokollet om övergångsbestämmelser som är fogat till fördraget om Europeiska unionen, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen.

Lagförslagen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen och förslag till lag om ändring i vallagen. Därigenom genomförs protokollet om ändring av protokollet om övergångsbestämmelser i svensk lag.

Gällande svensk lagstiftning

Anslutningslagen

I anslutningslagen föreskrivs att anslutningsfördraget och de grundläggande fördragen m.m. gäller här i landet med den verkan som följer av fördragen (2 §). Vidare föreskrivs i 3 § i lagen att unionens beslut gäller här i landet i den omfattning och med den verkan som följer av bl.a. de fördrag som anges i 4 §. I 3 § kommer således överlåtelsen av beslutanderätt till unionen till uttryck. I 4 § räknas de fördrag och andra instrument upp som avses i 2 och 3 §§.

Vallagen

I 14 kap. 1 § första stycket vallagen föreskrivs att den centrala valmyndigheten på grundval av resultatet av den slutliga rösträkningen ska fördela mandaten i Europaparlamentet samt fastställa vilka kandidater som har valts till ledamöter och ersättare.

Den gällande ordningen förutsätter att ledamöter och ersättare utses i ett sammanhang efter röstsammanräkningen i samband med valet och att valet avslutas genom att valresultatet kungörs. Under en löpande valperiod kan en ny ledamot enligt gällande ordning utses endast om en ledamot av någon anledning lämnar sin plats. En ny ledamot utses i sådant fall först efter anmälan av Europaparlamentet. Även nya ersättare utses först efter anmälan av Europaparlamentet (14 kap. 24 § vallagen).

Enligt 15 kap. 1 § vallagen får beslut och andra åtgärder enligt lagen överklagas endast i den utsträckning som anges i det kapitlet. Av 15 kap. 3 § 4 och 4 § vallagen följer att ett beslut av bl.a. Valmyndigheten att fastställa utgången av ett val får överklagas hos Valprövningsnämnden. Detsamma gäller i fråga om ett beslut att fastställa en sammanräkning för att förordna efterträdare efter avgångna ledamöter eller nya ersättare under en löpande valperiod.

Propositionen

Ändring i anslutningslagen

Protokollet om ändring av protokollet om övergångsbestämmelser bör föras in i förteckningen över de grundläggande fördragen m.m. i 4 § anslutningslagen, för att därmed bli införlivat med svensk rätt. Protokollet om ändring av protokollet om övergångsbestämmelser förutsätter inte någon överlåtelse av beslutanderätt till EU; lagändringen är således närmast av redaktionell karaktär.

Ändring i vallagen

För att fylla återstående platser ska de berörda medlemsstaterna, som framgått, utse personer i enlighet med sin nationella lagstiftning. Det kan, enligt protokollet om ändring av protokollet om övergångsbestämmelser, ske genom allmänna direkta fyllnadsval, genom hänvisning till resultaten av valen till Europaparlamentet den 4–7 juni 2009 eller genom att en medlemsstats nationella parlament bland sina ledamöter utser det antal ledamöter som krävs enligt det förfarande som fastställts i den medlemsstaten.

I propositionen anförs att det enligt regeringens mening för Sveriges del framstår som mest naturligt att resultatet av sammanräkningen av rösterna i det senaste valet till Europaparlamentet läggs till grund för vilka personer som ska utses till ledamöter och ersättare när de ytterligare mandaten tillsätts. I Sverige bör alltså den procedur tillämpas som anges i artikel 2.2 (b) i övergångsbestämmelserna, i dess lydelse enligt artikel 1 i protokollet om ändring av protokollet om övergångsbestämmelser.

Mot bakgrund av att det inte finns någon bestämmelse i lag som anger på vilken grund de ytterligare ledamöterna ska utses, anser regeringen att det finns skäl att genom en uttrycklig föreskrift i vallagen slå fast vad som ska gälla om Sverige under en löpande valperiod tilldelas ytterligare platser i Europaparlamentet. Enligt regeringens förslag är det i en sådan situation valresultatet vid det senaste valet till Europaparlamentet som ska utgöra utgångspunkt för mandatfördelningen och fastställandet av ledamöter och ersättare för de ytterligare platserna.

Ikraftträdande

Ändringen i anslutningslagen som är föranledd av protokollet om ändring av protokollet om övergångsbestämmelser ska, enligt förslaget, träda i kraft vid ändringsprotokollets ikraftträdande. Enligt artikel 2 i protokollet om ändring av protokollet om övergångsbestämmelser ska protokollet träda i kraft den 1 december 2010, under förutsättning att samtliga ratifikationsinstrument har deponerats eller, om så inte är fallet, den första dagen i den månad som följer efter det att det sista ratifikationsinstrumentet har deponerats.

Det kan, enligt propositionen, inte nu förutses när samtliga förutsättningar är uppfyllda för att protokollet om ändring av protokollet om övergångsbestämmelser ska träda i kraft. Regeringen bör därför bevaka detta och besluta när lagändringen ska träda i kraft.

Ändringen i vallagen föreslås träda i kraft vid den tidpunkt då nya ledamöter i Europaparlamentet tidigast kan komma att utses, dvs. den 1 december 2010.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens uppfattning att protokollet om ändring i protokollet om övergångsbestämmelser bör föras in i förteckningen över de grundläggande fördragen m.m. i 4 § anslutningslagen. Detta innebär att protokollet införlivas med svensk rätt och blir gällande här i landet.

Vidare instämmer utskottet i vad regeringen anfört om att det för Sveriges del framstår som mest naturligt att resultatet av sammanräkningen av rösterna i det senaste valet till Europaparlamentet läggs till grund för vilka personer som ska utses till ledamöter och ersättare när de ytterligare mandaten tillsätts. I Sverige bör alltså den procedur tillämpas som anges i artikel 2.2 (b) i övergångsbestämmelserna, i dess lydelse enligt artikel 1 i protokollet om ändring av protokollet om övergångsbestämmelser. Det finns skäl att genom en uttrycklig föreskrift i vallagen slå fast detta.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till lag om ändring i lagen med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen och till lag om ändring i vallagen.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2010/11:22 Godkännande av EU:s regler om övergångsåtgärder avseende Europaparlamentets sammansättning:

1.	Riksdagen godkänner det protokoll om ändring av protokollet om övergångsbestämmelser som är fogat till fördraget om Europeiska unionen, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och fördraget om upprättande av Europeiska atomenergigemenskapen.
2.	Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen.
3.	Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i vallagen (2005:837).

Bilaga 2

Regeringens lagförslag