2010/11:JuU2 Ny delgivningslag

Justitieutskottets betänkande 2010/11:JuU2
Ny delgivningslag

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2009/10:237 Ny delgivningslag.

I propositionen föreslår regeringen en ny delgivningslag som ska ersätta den nuvarande lagen från 1971. Regeringen föreslår även att det införs en lag om auktorisation av delgivningsföretag. Därutöver föreslår regeringen följdändringar i ett stort antal lagar som hänvisar till delgivningslagen eller som på annat sätt påverkas av förslaget.

Regeringen anför att förslagen syftar till att ge bättre förutsättningar för en effektiv och säker hantering av delgivningar. Detta sker bl.a. genom att regleringen görs mer överskådlig och lättillämpad. Det skapas större möjligheter att använda elektronisk kommunikation. Vidare läggs ett större ansvar på parterna att bevaka handlingar som domstolar och andra myndigheter skickar i pågående mål och ärenden.

I propositionen föreslår regeringen också att anställda vid bl.a. en polismyndighet, en åklagarmyndighet, en domstol, Kronofogdemyndigheten och Skatteverket ska få behörighet att utföra stämningsmannadelgivning. Nämndemän i en tingsrätt och notarius publicus ska däremot inte längre ha sådan behörighet.

Den föreslagna lagen om auktorisation av privata delgivningsföretag innebär att godkänd personal vid sådana företag ges samma delgivningsbefogenheter som offentliga stämningsmän och andra personalkategorier med stämningsmannabehörighet. Frågor om auktorisation och godkännande ska prövas av en länsstyrelse, som också ska fungera som tillsynsmyndighet för de auktoriserade delgivningsföretagen. Rikspolisstyrelsen ska beredas tillfälle att yttra sig innan en ansökan om auktorisation beviljas.

Regeringen anser att frågan om vilken eller vilka länsstyrelser som ska tilldelas uppgiften som tillsynsmyndighet m.m. bör övervägas ytterligare. I propositionen föreslås därför att regeringen ska meddela föreskrifter om detta.

Lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 april 2011.

Ingen motion har väckts med anledning av propositionen, och utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens lagförslag. I betänkandet finns ett särskilt yttrande (SD).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Regeringens lagförslag

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. delgivningslag,

2. lag om auktorisation av delgivningsföretag,

3. lag om ändring i ärvdabalken,

4. lag om ändring i jordabalken,

5. lag om ändring i rättegångsbalken,

6. lag om ändring i utsökningsbalken,

7. lag om ändring i socialförsäkringsbalken,

8. lag om ändring i lagen (1970:417) om marknadsdomstol m.m.,

9. lag om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291),

10. lag om ändring i expropriationslagen (1972:719),

11. lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder,

12. lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter,

13. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),

14. lag om ändring i lagen (1986:371) om flyttning av fartyg i allmän hamn,

15. lag om ändring i lagen (1986:1009) om förfarandet i vissa fall vid förverkande m.m., med den ändringen att orden "lagen (1962:381) om allmän försäkring" i 4 § andra stycket ska bytas ut mot "2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken",

16. lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10),

17. lag om ändring i sparbankslagen (1987:619),

18. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,

19. lag om ändring i konkurslagen (1987:672),

20. lag om ändring i lagen (1988:97) om förfarandet hos kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara m.m.,

21. lag om ändring i lagen (1988:688) om besöksförbud,

22. lag om ändring i lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall,

23. lag om ändring i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga,

24. lag om ändring i lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden,

25. lag om ändring i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning,

26. lag om ändring i minerallagen (1991:45),

27. lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614),

28. lag om ändring i lagen (1991:852) om betalningsföreläggande för fordringar i arbetstvister och fordringar som skall prövas av Statens va-nämnd,

29. lag om ändring i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård,

30. lag om ändring i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.,

31. lag om ändring i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden,

32. lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220),

33. lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker,

34. lag om ändring i lagen (1996:242) om domstolsärenden,

35. lag om ändring i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion,

36. lag om ändring i ellagen (1997:857),

37. lag om ändring i personuppgiftslagen (1998:204),

38. lag om ändring i körkortslagen (1998:488),

39. lag om ändring i lagen (2000:1219) om internationellt tullsamarbete,

40. lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453),

41. lag om ändring i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation,

42. lag om ändring i smittskyddslagen (2004:168),

43. lag om ändring i lagen (2005:321) om tillträdesförbud vid idrottsarrangemang,

44. lag om ändring i naturgaslagen (2005:403),

45. lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551),

46. lag om ändring i lagen (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter,

47. lag om ändring i diskrimineringslagen (2008:567),

48. lag om ändring i lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut,

49. lag om ändring i lagen (2008:879) om europeiskt betalningsföreläggande,

50. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), utom såvitt avser bilagan till lagen,

51. lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900),

52. lag om ändring i postlagen (2010:1045),

53. lag om ändring i lagen (2010:1065) om kollektivtrafik,

54. lag om ändring i lagen (2010:996) om ändring i expropriationslagen (1972:719).

Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2009/10:237 i denna del.

Stockholm den 16 november 2010

På justitieutskottets vägnar

Morgan Johansson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Morgan Johansson (S), Johan Linander (C), Krister Hammarbergh (M), Kerstin Haglö (S), Ulrika Karlsson i Uppsala (M), Christer Adelsbo (S), Helena Bouveng (M), Elin Lundgren (S), Johan Pehrson (FP), Arhe Hamednaca (S), Patrick Reslow (M), Maria Ferm (MP), Caroline Szyber (KD), Kent Ekeroth (SD), Lena Olsson (V), Carl-Oskar Bohlin (M) och Mattias Jonsson (S).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Den nuvarande delgivningslagen (1970:428) trädde i kraft den 1 januari 1971. Lagen har sedan ikraftträdandet ändrats vid flera tillfällen. Bland annat har förenklad delgivning, telefondelgivning och särskild delgivning med aktiebolag införts.

Frågan om delgivning har utretts ur olika aspekter vid flera tillfällen under senare år. Bland annat har Domstolsverket och Polisverksamhetsutredningen (SOU 2002:70) lämnat förslag till lagändringar i olika hänseenden.

Inom Justitiedepartementet har departementspromemorian Ny delgivningslag m.m. (Ds 2009:28) utarbetats. I promemorian har en allmän översyn av delgivningsbestämmelserna gjorts. Där föreslås bl.a. en ny delgivningslag och en lag om auktoriserade delgivningsföretag. Promemorian har remissbehandlats. Remissyttrandena finns tillgängliga i Justitiedepartementet (dnr Ju2009/5326/DOM).

I propositionen behandlar regeringen de förslag som lagts fram i promemorian.

Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2. Lagförslagen har granskats av Lagrådet. I några avseenden har regeringen gjort en annan bedömning än Lagrådet (se avsnitt 5.5, 7.5, 12.3, 14.3 och 16 i propositionen). I övrigt har förslagen anpassats efter Lagrådets synpunkter.

För att uppnå lagteknisk samordning har regeringens förslag till ändring i lagen (1981:533) om fiskevårdsområden och dess ikraftträdande- och övergångsbestämmelse överlämnats till miljö- och jordbruksutskottet. Lagförslaget bereds tillsammans med proposition 2009/10:227 Fiskevårdsområden. Av samma skäl har regeringens förslag till ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) överlämnats till kulturutskottet vad avser bilagan till lagen och dess ikraftträdande- och övergångsbestämmelse. Lagförslaget när det gäller bilagan bereds tillsammans med proposition 2009/10:238 Framtidens friluftsliv.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Regeringen anför att förslaget syftar till att ge bättre förutsättningar för en effektiv och säker hantering av delgivningar. Detta sker bl.a. genom att regleringen görs mer överskådlig och lättillämpad. Det skapas större möjligheter att använda elektronisk kommunikation. Vidare läggs ett större ansvar på parterna att bevaka handlingar som domstolar och andra myndigheter skickar i pågående mål och ärenden.

Regeringen föreslår också att anställda vid bl.a. en polismyndighet, en åklagarmyndighet, en domstol, Kronofogdemyndigheten och Skatteverket ska få behörighet att utföra stämningsmannadelgivning. Nämndemän i en tingsrätt och notarius publicus ska däremot inte längre ha sådan behörighet.

Den föreslagna lagen om auktorisation av privata delgivningsföretag innebär att godkänd personal vid sådana företag får samma delgivningsbefogenheter som offentliga stämningsmän och andra personalkategorier med stämningsmannabehörighet. Frågor om auktorisation och godkännande ska prövas av en länsstyrelse, som också ska fungera som tillsynsmyndighet för de auktoriserade delgivningsföretagen. Rikspolisstyrelsen ska beredas tillfälle att yttra sig innan en ansökan om auktorisation beviljas.

Lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 april 2011.

Utskottets överväganden

Ny delgivningslag m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens förslag till ny delgivningslag. Riksdagen antar regeringens förslag till följdändringar i lagar som hänvisar till delgivningslagen eller som på annat sätt påverkas av förslaget. Jämför särskilt yttrande (SD).

Propositionen

Behovet av en ny delgivningslag

Regeringen framhåller i propositionen att delgivningslagen fyller en viktig funktion ur ett rättssäkerhetsperspektiv. Reglerna syftar till att skapa rimliga garantier för att en person som berörs av ett mål eller ett ärende har kunnat ta del av innehållet i de aktuella handlingarna. Samtidigt, anför regeringen, får delgivningsreglerna inte vara utformade på ett sätt som gör att de hindrar eller försenar rättegångar och andra rättsliga förfaranden. Bestämmelserna måste alltså tillgodose kraven på både effektivitet och rättssäkerhet.

Regeringen konstaterar att även om många delgivningar kan genomföras snabbt och enkelt är det alltför vanligt att personer agerar på ett sätt som försvårar delgivning. Någon av parterna kan ha ett intresse av att förhala det rättsliga förfarandet för att därigenom skjuta upp ett avgörande som kan få negativa konsekvenser för honom eller henne. Enligt uppgift i propositionen är problemet med inställda huvudförhandlingar särskilt påtagligt i brottmål, där nästan var fjärde huvudförhandling ställs in. Den vanligaste orsaken är delgivningsproblem (se Domstolsverkets rapport 2009:3).

Enligt regeringen bör delgivningsreglerna ge myndigheterna de verktyg och den flexibilitet som behövs för en skyndsam och ändamålsenlig hantering. De möjligheter som elektronisk kommunikation ger bör kunna tas till vara i en högre grad än hittills. Vidare gör regeringen bedömningen att ett större ansvar bör kunna läggas på parterna. Myndigheterna bör alltså i större utsträckning än tidigare kunna lita på att registrerade och anmälda adresser är aktuella och kan användas för delgivning. Regeringen anser dessutom att delgivningsbestämmelserna behöver moderniseras för att bli tydligare och enklare att tillämpa.

Regeringen föreslår mot denna bakgrund att den nuvarande delgivningslagen ersätts med en ny delgivningslag som är mer lättillgänglig.

Dessutom föreslår regeringen följdändringar i ett stort antal lagar som hänvisar till delgivningslagen eller som på annat sätt berörs av förslaget.

Förslaget till ny delgivningslag

I regeringens förslag till ny delgivningslag har en övergripande språklig och redaktionell omarbetning gjorts i förhållande till den nuvarande lagen. Vissa begrepp, som enligt regeringen framstår som omoderna eller som inte längre kan anses fylla någon egentlig funktion, har utgått eller ersatts med andra uttryck. Som exempel kan nämnas att uttrycket ”ordinär delgivning” – som enligt den nuvarande delgivningslagen innefattar såväl delgivning med mottagningsbevis och förenklad delgivning som särskild delgivning med aktiebolag – har avskaffats.

Innehållsmässigt motsvarar delgivningsbestämmelserna i regeringens förslag till stora delar vad som gäller enligt den nuvarande regleringen. Regeringens förslag innehåller emellertid också flera viktiga materiella förändringar jämfört med den nuvarande delgivningslagen. Bland dessa ändringar förtjänar följande att nämnas här.

Myndigheter får möjlighet att delge handlingar genom att skicka dem på elektronisk väg.

Ett nytt teknikneutralt delgivningssätt, muntlig delgivning, införs. Muntlig delgivning ersätter de nuvarande reglerna om mötesdelgivning och telefondelgivning. Muntlig delgivning ska vara förbehållen myndigheter och ska inte få användas för delgivning av stämningsansökningar och andra handlingar varigenom ett förfarande inleds.

Anställda vid bl.a. en polismyndighet, en åklagarmyndighet, en domstol, Kronofogdemyndigheten och Skatteverket får behörighet att utföra stämningsmannadelgivning. Nämndemän i en tingsrätt och notarius publicus ska däremot inte längre ha sådan behörighet.

Spikning, dvs. delgivning genom att handlingen lämnas i delgivningsmottagarens hemvist eller på lämplig plats i anslutning till bostaden, får enligt förslaget utföras inom ramen för stämningsmannadelgivningen. Detta innebär att stämningsmannen själv får avgöra om det i det enskilda fallet finns förutsättningar för spikning eller inte.

Närmare om förenklad delgivning

Propositionen innehåller flera förändringar i sak när det gäller förenklad delgivning. Till att börja med görs bestämmelsen om förenklad delgivning teknikneutral, såtillvida att handlingen och kontrollmeddelandet ska skickas till delgivningsmottagarens senast kända adress. Om den adressen inte kan användas får handlingen och kontrollmeddelandet skickas till delgivningsmottagarens folkbokföringsadress.

Om förenklad delgivning inte kan användas till följd av att den person som är delgivningsmottagare har ändrat postadress utan att anmäla detta vare sig till den myndighet som handlägger ärendet eller till Skatteverket, Försäkringskassan eller ett postbefordringsföretag för folkbokföring, ska i stället kungörelsedelgivning få användas.

Liksom tidigare får förenklad delgivning som huvudregel inte avse handlingar som inleder ett förfarande vid en myndighet.

Enligt regeringen finns det dock anledning att i vissa situationer tillåta att förenklad delgivning används när en handling som inleder ett förfarande ska delges.

Förenklad delgivning ska således bl.a. få användas i allmän domstol respektive allmän förvaltningsdomstol i de fall informationen om att delgivningssättet kan komma att användas har lämnats av underinstansen. Dessa undantagsbestämmelser tas in i rättegångsbalken, lagen (1996:242) om domstolsärenden, förvaltningsprocesslagen (1971:291) och lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning.

Förenklad delgivning ska vidare under vissa förutsättningar få användas i förhållande till den tilltalade även vid delgivning av stämning och andra handlingar i ett brottmål. Denna undantagsbestämmelse tas in i rättegångsbalken.

Privat stämningsmannadelgivning

Regeringen anför i propositionen bl.a. att stämningsmannaverksamheten enligt uppgift från domstolar och andra uppdragsmyndigheter inte fungerar tillfredsställande i alla delar av landet. De privata delgivningsföretagens tjänster efterfrågas i allt högre grad. Enligt regeringen har det i flera sammanhang framförts att det finns ett behov av en lagreglering för att säkerställa att verksamheten bedrivs under ordnade former.

Regeringen föreslår att privat stämningsmannadelgivning införs som ett komplement till den offentliga delgivningsverksamheten. Enligt förslaget till ny delgivningslag ska anställda vid auktoriserade delgivningsföretag få samma delgivningsbefogenheter som stämningsmän och andra personalkategorier med stämningsmannabehörighet.

Utskottets ställningstagande

Sedan den nuvarande delgivningslagen trädde i kraft 1971 har den ändrats vid ett stort antal tillfällen, bl.a. genom att flera nya delgivningsformer har införts. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att lagen nu framstår som omodern och oöverskådlig. Bestämmelserna anses av många vara svåra att tillämpa. Vidare framstår vissa begrepp i lagen som omoderna eller utan någon egentlig funktion. Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning att en ny, mer lättillgänglig delgivningslag bör ersätta den nuvarande lagen.

Som regeringen framhåller är delgivningslagen viktig ur ett rättssäkerhetsperspektiv. Delgivningsreglerna måste emellertid också tillgodose kraven på effektivitet i handläggningen av mål och ärenden. Regeringens förslag till ny delgivningslag framstår enligt utskottet som väl avvägt när det gäller balansen mellan rättssäkerhet och effektivitet. Enligt utskottets bedömning får myndigheterna med den föreslagna regleringen goda förutsättningar att använda delgivningsverktyget på ett effektivt sätt samtidigt som reglerna måste anses tillfredsställande ur rättssäkerhetssynpunkt. Utskottet ställer sig alltså bakom regeringens förslag till förändringar i sak såväl i delgivningslagen som i övriga lagar som påverkas av förslaget.

Utskottet utgår från att regeringen följer vilka effekter som de föreslagna lagändringarna får för rättssäkerheten och effektiviteten i delgivningsförfarandet.

Utskottet ser även positivt på den redaktionella och språkliga utformningen av den föreslagna delgivningslagen. Lagförslaget framstår som väl genomarbetat och synes motsvara högt ställda krav på lättillgänglighet och tydlighet.

Behovet av de följdändringar som regeringen föreslår i ett stort antal lagar är uppenbart, och utskottet ställer sig bakom dessa förslag. Det innebär att utskottet även tillstyrker regeringens förslag till ändring i lagen (1981:533) om fiskevårdsområden och ändring i bilagan till offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Dessa förslag har överlämnats till miljö- och jordbruksutskottet respektive kulturutskottet för lagteknisk samordning. Förslagen bereds i de utskotten tillsammans med proposition 2009/10:227 Fiskevårdsområden (bet. 2010/11:MJU4) respektive proposition 2009/10:238 Framtidens friluftsliv (bet. 2010/11:KrU3).

När det gäller förslaget till ändring i lagen (1986:1009) om förfarandet i vissa fall vid förverkande m.m. behöver en korrigering göras med hänsyn till en kommande lagändring (se prop. 2009/10:222 Följdändringar med anledning av socialförsäkringsbalken och bet. 2010/11:SfU4).

Lagförslagen har inte lett till några motionsyrkanden eller andra invändningar under utskottsbehandlingen. Utskottet föreslår att riksdagen, med den korrigering som angetts ovan, antar regeringens förslag till ny delgivningslag och övriga lagförslag i denna del.

Lag om auktorisation av delgivningsföretag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om auktorisation av delgivningsföretag.

Jämför särskilt yttrande (SD).

Bakgrund

I Sverige finns ett antal privata delgivningsföretag som utför buddelgivning. Sådan delgivning innebär att handlingen lämnas över personligen till den som söks för delgivning.

Enligt den nuvarande regleringen har de som är anställda vid privata delgivningsföretag inte samma befogenheter som stämningsmän. Anställda vid privata delgivningsföretag får t.ex. inte utföra surrogatdelgivning eller verkställa beslut om spikning, vilket stämningsmän får göra.

Propositionen

Som redan framgått föreslår regeringen att privat stämningsmannadelgivning införs som ett komplement till den offentliga delgivningsverksamheten. Detta sker genom särskilda bestämmelser om auktorisation av privata delgivningsföretag som tas in i en särskild lag. Anställda vid auktoriserade delgivningsföretag ska ha samma delgivningsbefogenheter som stämningsmän och andra personalkategorier med stämningsmannabehörighet. Bestämmelser om detta införs i den nya delgivningslagen.

Enligt förslaget till lag om auktorisation av privata delgivningsföretag får delgivningsföretag ansöka om auktorisation. Auktorisation får beviljas om det med hänsyn till organisation, ledning och ägande kan antas att verksamheten kommer att bedrivas i överensstämmelse med lagen och på ett sakkunnigt och omdömesgillt sätt.

All personal hos ett auktoriserat delgivningsföretag ska vara godkänd vid en prövning som avser laglydnad och lämplighet i övrigt för anställning i ett sådant företag.

Frågor om auktorisation och godkännande ska prövas av en länsstyrelse, som också ska fungera som tillsynsmyndighet för de auktoriserade delgivningsföretagen. Rikspolisstyrelsen ska beredas tillfälle att yttra sig innan en ansökan om auktorisation beviljas.

Utskottets ställningstagande

I likhet med regeringen anser utskottet att tiden nu är mogen för att införa privat stämningsmannadelgivning som ett komplement till den offentliga delgivningsverksamheten. En lagreglering på området framstår enligt utskottet som angelägen, bl.a. för att säkerställa att den privata delgivningsverksamheten bedrivs under ordnade former och att den står under fortlöpande tillsyn.

Regeringens förslag har inte heller i denna del lett till några motionsyrkanden eller andra invändningar under utskottsbehandlingen. Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om auktoriserade delgivningsföretag.

Särskilt yttrande

Regeringens lagförslag (SD)

Kent Ekeroth (SD) anför:

Sverigedemokraterna är tveksamma till den nya lagen om delgivning eftersom vi ogärna ser en ökad privatisering av rättsprocessen i Sverige. Den nya delgivningslagen med rättighet för privata företag att delge fullt ut är ett steg i en sådan riktning. Vi menar att de invändningar mot detta lagförslag som framförs av Polisförbundet samt Rikspolisstyrelsen är relevanta och bör tas på allvar.

Dock är det av betydelse om den nya lagen faktiskt medför att det rättsliga förfarandet blir mer effektivt och minskar antalet inställda huvudförhandlingar. I så fall kan denna lagändring motiveras.

Sverigedemokraterna är med ovanstående kommentarer villiga att godta gällande proposition med förbehållet att om Polisförbundets och Rikspolisstyrelsens farhågor besannas ämnar vi motionera om att ta bort den privata stämningsmannabehörigheten för att upprätthålla en hög rättssäkerhet i Sverige.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2009/10:237 Ny delgivningslag:

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. delgivningslag,

2. lag om auktorisation av delgivningsföretag,

3. lag om ändring i ärvdabalken,

4. lag om ändring i jordabalken,

5. lag om ändring i rättegångsbalken,

6. lag om ändring i utsökningsbalken,

7. lag om ändring i socialförsäkringsbalken,

8. lag om ändring i lagen (1970:417) om marknadsdomstol m.m.,

9. lag om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291),

10. lag om ändring i expropriationslagen (1972:719),

11. lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder,

12. lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter,

14. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),

15. lag om ändring i lagen (1986:371) om flyttning av fartyg i allmän hamn,

16. lag om ändring i lagen (1986:1009) om förfarandet i vissa fall vid förverkande m.m.,

17. lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10),

18. lag om ändring i sparbankslagen (1987:619),

19. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,

20. lag om ändring i konkurslagen (1987:672),

21. lag om ändring i lagen (1988:97) om förfarandet hos kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara m.m.,

22. lag om ändring i lagen (1988:688) om besöksförbud,

23. lag om ändring i lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall,

24. lag om ändring i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga,

25. lag om ändring i lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden,

26. lag om ändring i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning,

27. lag om ändring i minerallagen (1991:45),

28. lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614),

29. lag om ändring i lagen (1991:852) om betalningsföreläggande för fordringar i arbetstvister och fordringar som skall prövas av Statens va-nämnd,

30. lag om ändring i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård,

31. lag om ändring i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.,

32. lag om ändring i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden,

33. lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220),

34. lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker,

35. lag om ändring i lagen (1996:242) om domstolsärenden,

36. lag om ändring i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion,

37. lag om ändring i ellagen (1997:857),

38. lag om ändring i personuppgiftslagen (1998:204),

39. lag om ändring i körkortslagen (1998:488),

40. lag om ändring i lagen (2000:1219) om internationellt tullsamarbete,

41. lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453),

42. lag om ändring i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation,

43. lag om ändring i smittskyddslagen (2004:168),

44. lag om ändring i lagen (2005:321) om tillträdesförbud vid idrottsarrangemang,

45. lag om ändring i naturgaslagen (2005:403),

46. lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551),

47. lag om ändring i lagen (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter,

48. lag om ändring i diskrimineringslagen (2008:567),

49. lag om ändring i lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut,

50. lag om ändring i lagen (2008:879) om europeiskt betalningsföreläggande,

51. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),

52. lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:000),

53. lag om ändring i postlagen (2010:000),

54. lag om ändring i lagen (2010:000) om kollektivtrafik,

55. lag om ändring i lagen (2010:000) om ändring i expropriationslagen (1972:719).

Förslag 13 behandlas i ett annat sammanhang. Förslag 51 behandlas i ett annat sammanhang såvitt avser bilagan till lagen.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag