Finansutskottets betänkande 2010/11:FiU38 | |
Investeringsfondsfrågor | |
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2010/11:135 Investeringsfondsfrågor. Utskottet tar också genom betänkandet ett initiativ med förslag om en rättelse i försäkringsrörelselagen (2010:2043). Det har inte väckts några motioner med anledning av propositionen.
I propositionen lämnas förslag till lagändringar som syftar till att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag). Direktivet, som ersätter ett äldre direktiv på området, innehåller regler för värdepappersfonder och fondbolag. Förändringarna innebär bl.a. att det blir möjligt för svenska fondbolag att förvalta värdepappersfonder i andra länder inom EES och för utländska bolag att förvalta svenska värdepappersfonder. Det införs regler för gränsöverskridande fusion av värdepappersfonder, och processen för att marknadsföra värdepappersfonder i andra länder inom EES förenklas. Vidare ändras placeringsreglerna så att alla medel i en värdepappersfond får placeras i en annan värdepappersfond. Informationen till investerare fullharmoniseras i syfte att göra den mer konsumentvänlig. Regeringen föreslår i propositionen också vissa andra ändringar än de som är direkt motiverade av direktivet.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2011, med undantag för den föreslagna ändringen i lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar som föreslås träda i kraft den 31 december 2011.
Utskottet föreslår att riksdagen antar dels regeringens lagförslag, dels utskottets förslag till ändring i 16 kap. 17 § första stycket försäkringsrörelselagen (2010:2043).
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Investeringsfondsfrågor m.m. |
Riksdagen dels antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument, 2. lag om ändring i lagen (2002:562) om elektronisk handel och andra informationssamhällets tjänster, 3. lag om ändring i lagen (2004:46) om investeringsfonder, dock att i 5 a kap. 6 § första stycket ska ordet "styckena" ändras till "stycket", 4. lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, 5. lag om ändring i lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar, 6. lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, 7. lag om ändring i socialförsäkringsbalken, 8. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043), dels beslutar 9. att 16 kap. 17 § försäkringsrörelselagen (2010:2043) ska få ändrad lydelse i enlighet med vad utskottet föreslår i bilaga 3, 10. om sådan ändring av ingressen till regeringens förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043) som föranleds av detta. Därmed bifaller riksdagen proposition 2010/11:135. |
Stockholm den 14 juni 2011
På finansutskottets vägnar
Anna Kinberg Batra
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Anna Kinberg Batra (M), Tommy Waidelich (S), Elisabeth Svantesson (M), Pia Nilsson (S), Göran Pettersson (M), Jörgen Hellman (S), Meeri Wasberg (S), Carl B Hamilton (FP), Bo Bernhardsson (S), Annie Johansson (C), Marie Nordén (S), Staffan Anger (M), Mikaela Valtersson (MP), Anders Sellström (KD), Johnny Skalin (SD), Ulla Andersson (V) och Jörgen Andersson (M).
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
Europaparlamentet och rådet antog den 13 juli 2009 direktiv 2009/65/EG om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) (i det följande benämnt UCITS IV-direktivet, vilket är en förkortning för Undertakings for Collective Investment in Transferable Securities). Därefter har Europeiska kommissionen i enlighet med ett i direktivet föreskrivet kommittéförfarande antagit fyra rättsakter, två direktiv och två förordningar, som kompletterar direktivet.
Under förhandlingarna om UCITS IV-direktivet och kommissionens genomförandeåtgärder har två faktapromemorior upprättats och överlämnats till riksdagen (2008/09:FPM19 och 2009/10:FPM66).
Regeringen beslutade den 22 oktober 2009 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag bl.a. att lämna förslag till hur UCITS IV-direktivet ska genomföras i svensk rätt. Utredningen antog namnet Investeringsfondsutredningen. Utredningen har avgett betänkandet Fondverksamhet över gränserna, genomförande av UCITS IV-direktivet (SOU 2010:78). Betänkandet har remissbehandlats. Finansdepartementet har även remitterat två promemorior, dels en om ägarprövning i fondbolag, dels en om ändring i lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar.
De huvudsakliga lagförslagen har granskats av Lagrådet.
Efter det att regeringen överlämnat proposition 2010/11:135 har Finansdepartementet sänt en förfrågan till utskottet om det är möjligt för utskottet att föreslå en ändring av rättelsekaraktär i försäkringsrörelselagen (2010:2043).
Regeringens förslag återges i bilaga 1 och lagförslagen i bilaga 2. Utskottets lagförslag finns i bilaga 3.
Bakgrund
UCITS IV-direktivet, som ersätter ett äldre direktiv på området (UCITS-direktivet om fondföretag från 1985), innehåller regler för värdepappersfonder och fondföretag. Bakgrunden till att kommissionen lade fram ett förslag till nytt direktiv var ett behov av att anpassa de rättsliga ramar som fondföretag omfattas av till 2000-talets finansiella marknader. De nya reglerna i direktivet syftar framför allt till att möjliggöra en effektivisering av fondverksamhet och att underlätta gränsöverskridande verksamhet. UCITS IV-direktivet har tagits fram med 1985 års UCITS-direktiv som utgångspunkt och utgör en omarbetning av detta direktiv. Det innebär att många av reglerna i UCITS IV-direktivet flyttats över oförändrade från det tidigare direktivet. Det nya direktivet innehåller dock även väsentliga förändringar. De ändringar som gjorts syftar främst till att öka möjligheterna för en effektiv förvaltning av fondföretag, att göra det enklare för fondförvaltare att verka i andra medlemsstater än den egna och att förbättra informationen till investerare.
De lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa de nya reglerna i UCITS IV-direktivet ska offentliggöras senast den 30 juni 2011 och tillämpas fr.o.m. den 1 juli 2011.
Den svenska fondlagstiftningen
Den svenska lagstiftningen om investeringsfonder finns i lagen (2004:46) om investeringsfonder. I lagen används begreppet investeringsfonder som ett samlingsnamn för värdepappersfonder och specialfonder. Värdepappersfonder är fonder som uppfyller UCITS-direktivets krav och är således fondföretag i UCITS-direktivets mening. Specialfonder är nationellt reglerade och omfattas inte av direktivets regler. I många avseenden är regleringen i lagen om investeringsfonder dock densamma för värdepappersfonder och specialfonder. Specialfonderna får emellertid i vissa avseenden avvika från de bestämmelser som gäller för värdepappersfonder. Det gäller framför allt placeringsbestämmelserna. Värdepappersfonder måste vända sig till allmänheten. Specialfonder behöver inte, men får, vända sig till allmänheten.
De svenska investeringsfonderna är kontraktsrättsliga fonder. En svensk fond är således inte ett självständigt rättssubjekt och kan därför inte förvärva rättigheter eller ikläda sig skyldigheter. Fondandelsägarnas äganderätt till fonden är kraftigt beskuren och medför endast en rätt att få sin andel i fonden inlöst samt i förekommande fall erhålla utdelning. I gengäld ansvarar inte fondandelsägarna för förpliktelser som avser fonden. Förvaltningen av fonden sköts av en fondförvaltare – ett fondbolag eller, såvitt avser specialfonder, ett värdepappersbolag eller ett svenskt kreditinstitut. Endast fondbolag får förvalta värdepappersfonder och är förvaltningsbolag i UCITS-direktivets mening. Fondförvaltaren företräder andelsägarna i alla frågor som rör investeringsfonden, men ska i förvaltningen handla uteslutande i andelsägarnas gemensamma intresse.
Begreppet fondföretag används i lagen om investeringsfonder för att beteckna utländska fonder, såväl sådana som följer UCITS-direktivet som andra fonder. Ett sådant fondföretag kan vara bildat på såväl kontraktsrättslig som associationsrättslig grund. Begreppet förvaltningsbolag används i lagen om investeringsfonder för att beteckna utländska fondförvaltare, såväl sådana som följer UCITS-direktivet som andra.
Finansinspektionen har tillsyn över svenska fondförvaltare och förvaringsinstitut samt över utländska motsvarigheter som driver verksamhet i Sverige. Inspektionen prövar de ärenden där tillstånd krävs enligt lagen om investeringsfonder.
Lagrådets yttrande
Lagrådet anförde i sitt yttrande (prop. 2010/11:135 del 2 s. 290 f.) bl.a. följande. Lagrådet förordar, för att undvika en eventuell konflikt med regeringsformens bestämmelser om normgivning, att direktiv, möjligen med undantag av vissa direktivbundna definitioner, genomförs utan hänvisning till hela eller delar av direktivets innehåll. Ett minimikrav vid all hänvisning till innehållet i ett direktiv bör åtminstone vara att det framgår vilken lydelse av direktivet som hänvisningen åsyftar. Lagrådet framförde därefter synpunkter på vissa bestämmelser i förslaget till lag om ändring i lagen (2004:46) om investeringsfonder.
Regeringen har i propositionen, utom i fråga om synpunkterna om hänvisningar i lagtext till EU-direktiv, i allt väsentligt följt Lagrådets förslag. När det gäller hänvisningar i lagtext till EU-direktiv skriver regeringen (prop. 2010/11:135 s. 120 f.) att den har övervägt flera tänkbara sätt att genomföra direktivets regler och har stannat för att det bör göras i lag samt att en hänvisning då är att föredra framför att återge reglerna i direktivet i lagtexten. Hänvisningen till direktivet har utformats på det sätt som är brukligt i svenska författningar. För hänvisningar till EU-direktiv gäller att man första gången som ett direktiv nämns i en författning skriver ut direktivets fullständiga namn. Om direktivet har ändrats ska detta anges. Avsikten är således att hänvisningen ska avse det aktuella direktivet i den lydelse som direktivet har när lagen antas av riksdagen. Om de artiklar i direktivet som det hänvisas till skulle ändras, måste också lagtexten ändras så att det framgår att det är den ändrade lydelsen som avses.
Regeringen har efter lagrådsföredragningen även gjort justeringar i ett antal bestämmelser. Justeringarna är enligt regeringen av en sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande över dem skulle sakna betydelse. Därutöver har vissa redaktionella ändringar gjorts i förhållande till lagrådsremissen.
Ekonomiska konsekvenser
Regeringen påpekar att förslagen i propositionen i huvudsak gäller genomförandet av EU-direktiv, som i stort inte lämnar utrymme för andra nationella regleringar än de som följer av direktivens bestämmelser. Regeringen har i förslagen till genomförande eftersträvat att inte gå utöver vad direktiven kräver, om det inte finns särskilda skäl för det. Med något undantag föreslår regeringen att UCITS IV-direktivet genomförs i svensk rätt utan några nationella påslag. De betungande nya kraven på bolagens organisation och drift av verksamheten genomförs i huvudsak i föreskrifter och behandlas därför i annat sammanhang. De betungande kraven på nytt innehåll i faktablad framgår av en direkt gällande EU-förordning. De rent nationella förslagen bedöms av regeringen inte vara betungande för svenska företag.
De bestämmelser som föreslås för att genomföra UCITS IV-direktivet syftar främst till att öka möjligheterna till en effektiv förvaltning av fondföretag, men även till förbättringar för konsumenter genom en ökad harmonisering av information om fondföretag. De förändringar som föreslås vid sidan av genomförandet av direktivet syftar även de till att ge ökade möjligheter till en kostnadseffektiv och konkurrenskraftig fondförvaltning, med ett bibehållet gott konsumentskydd för fondsparande.
Regeringen uppger att det är svårt att i detalj uppskatta hur förslaget påverkar företagens kostnader och konkurrenssituation, och den redogör för de mer generella effekter på fondbolagens kostnader och konkurrenssituation som förväntas av förslaget. För fondbolagen kan de föreslagna lagändringarna enligt regeringen förväntas medföra lägre administrationskostnader och kapitalkostnader i den mån synergieffekter kan uppnås genom reglerna om förvaltningsbolagspass, fusioner av fonder, mottagar- och matarfonder samt ett enklare förfarande vid gränsöverskridande marknadsföring.
Regeringen framhåller vidare att de ökade möjligheterna att ändra fondbestämmelser, samt att en fond i samband med en fondfusion kan ändra karaktär, kan innebära en viss försämring av skyddet för investerarna. Stor vikt har dock lagts vid bättre information till andelsägare och rätt till inlösen såväl vid väsentliga fondbestämmelseändringar som vid fondfusioner. Regeringen bedömer att de möjligheter att effektivisera och minska kostnaderna för fondverksamheten som förslagen innebär i förlängningen bör leda till lägre kostnader även för investerare genom lägre avgiftsuttag.
För Finansinspektionen medför de föreslagna bestämmelserna bl.a. att vissa nya uppgifter läggs på inspektionen och att den kommer att behöva utfärda omfattande nya föreskrifter.
För den svenska fondmarknaden gör regeringen den sammanfattande bedömningen att de föreslagna lagändringarna gör det möjligt för de svenska fondbolagen att bevara sin konkurrenskraft på marknaden och att en utflyttning av fonder till andra länder därmed motverkas.
Utskottets överväganden
Investeringsfondsfrågor m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens lagförslag som bl.a. innebär ändrade regler för gränsöverskridande fondverksamhet, ändrade placeringsregler och nya regler om information till investerare. Dessutom beslutar riksdagen att 16 kap. 17 § försäkringsrörelselagen (2010:2043) får den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3.
Propositionens huvudsakliga innehåll
Gränsöverskridande fondförvaltning
I UCITS IV-direktivet har kravet på att ett fondföretag måste förvaltas av ett förvaltningsbolag som är etablerat i samma land som fondföretaget tagits bort. De regler i EU-direktiv som ger företag möjlighet att driva verksamhet i andra medlemsstater (dvs. på den inre marknaden) med stöd av sitt tillstånd i hemlandet, brukar benämnas pass. Genom de nya reglerna i UCITS IV-direktivet införs ett utvidgat förvaltningsbolagspass som täcker all verksamhet som bolagen i sina respektive hemländer har tillstånd för.
Regeringen föreslår att definitionen i lagen om investeringsfonder av fondföretags hemland ändras så att den anpassas till den nya definitionen i UCITS IV-direktivet. Vidare föreslås vissa ändringar beträffande svenska bolags (fondbolags) förvaltning av utländska fonder (fondföretag). Dessa ändringar berör bl.a. underrättelse till Finansinspektionen om den gränsöverskridande verksamheten och tillämpliga bestämmelser och tillsyn när ett fondbolag förvaltar ett fondföretag. Det föreslås även att bestämmelser införs som reglerar förvaltningsbolags förvaltning av värdepappersfonder. Dessa avser bl.a. sådana frågor som vad en underrättelse till Finansinspektionen om gränsöverskridande verksamhet ska innehålla, godkännande av förvaltningsbolag som förvaltare av en värdepappersfond och vilka åtgärder som förvaltningsbolaget ska vidta i Sverige för att kunna göra utbetalningar till andelsägare, lösa in andelar, tillhandahålla information och hantera klagomål samt ingripandemöjligheter för Finansinspektionen.
När det gäller de grundläggande rörelsereglerna i UCITS IV-direktivet om organisatoriska krav och uppföranderegler föreslår regeringen att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om vad ett fondbolag ska iaktta för att uppfylla skyldigheterna i fråga. Även vissa andra bemyndiganden föreslås för att införliva direktivet.
Gränsöverskridande marknadsföring
Fondföretag har rätt att saluföra sina andelar i andra medlemsstater med stöd av företagets tillstånd i hemlandet. I UCITS IV-direktivet har anmälningsförfarandet vid marknadsföring av andelar i fondföretag i andra medlemsstater ändrats. Ett fondföretag som avser att marknadsföra andelar i företaget i en annan medlemsstat än i sitt hemland ska, enligt det nya direktivet, lämna en skriftlig anmälan till den behöriga myndigheten i hemlandet och inte, som tidigare, till den behöriga myndigheten i värdlandet. En förutsättning för att få marknadsföra och sälja fondandelar i andra medlemsstater är att fondföretaget vidtar nödvändiga åtgärder för att i värdlandet kunna göra utbetalningar till andelsägarna, lösa in andelar och lämna den information som företaget enligt reglerna i hemlandet är skyldigt att tillhandahålla.
Regeringen föreslår att det i lagen om investeringsfonder införs bestämmelser bl.a. om förfarandet vid marknadsföring av värdepappersfondandelar i ett annat land inom EES, om förfarande vid marknadsföring av andelar i fondföretag i Sverige och om underrättelse- respektive tillståndspliktens inträde vid marknadsföring av andelar i fondföretag.
Faktablad
För varje investeringsfond ska det enligt lagen om investeringsfonder finnas ett aktuellt faktablad, som på ett lättbegripligt sätt och i sammanfattning innehåller den grundläggande information som behövs för att man ska kunna bedöma fonden och den risk som är förenad med att investera i den. UCITS IV-direktivet innehåller nya regler för det sammanfattande dokumentet faktablad. Huvudprinciperna för vad som ska ingå i faktabladet och på vilket sätt informationen ska lämnas till investerarna framgår av direktivet. Baserat på dessa regler har Europeiska kommissionen utfärdat en förordning, (EU) nr 583/2010, som uttömmande anger vad som ska anges i ett faktablad för en värdepappersfond. Förordningen blir direkt tillämplig för värdepappersfonder. Det innebär att reglerna fullharmoniseras.
Regeringen föreslår att det som anges om faktabladets form och innehåll i kommissionens förordning (EU) nr 583/2010 i tillämpliga delar också ska gälla faktablad för specialfonder.
Innehållet i faktabladet ska enligt UCITS IV-direktivet vara rättvisande, tydligt och icke vilseledande samt förenligt med de relevanta delarna i informationsbroschyren. Regeringen föreslår att en bestämmelse tas in i lagen om investeringsfonder som motsvarar direktivets bestämmelse samt att det som en upplysning om att faktabladets innehåll och form regleras i EU-förordningen tas in en hänvisning till denna i samma lag. Vidare föreslår regeringen att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela närmare föreskrifter i fråga om tillhandahållandet av information.
Matarfonder och mottagarfonder
I UCITS IV-direktivet ges en möjlighet för fondföretag att bli s.k. feederfonder. Det innebär att upp till 100 % av fondmedlen kan placeras i ett annat fondföretag, s.k. masterfondföretag. De i UCITS IV-direktivet använda begreppen feederfondföretag och masterfondföretag föreslås motsvaras i svensk lag av begreppen matarfond och mottagarfond samt – för utländska fonder – matarfondföretag och mottagarfondföretag.
Syftet med de nya reglerna om placeringsinriktning är, liksom beträffande bestämmelserna om fusion mellan fonder, att medge stordriftsfördelar och specialiseringsvinster för fondmarknaden. Eftersom placeringsinriktningen innebär vissa risker för andelsägarna i form av bl.a. minskad insyn krävs det att vissa frågor regleras särskilt. Genom UCITS IV-direktivet införs harmoniserade regler bl.a. beträffande informationsutbyte i syfte att skydda fondandelsägarna.
UCITS IV-direktivet innebär att det i svensk rätt måste göras möjligt att placera minst 85 % av en värdepappersfonds tillgångar i en mottagarfond. De vanliga bestämmelserna om placeringar i olika typer av finansiella instrument kan inte gälla för en sådan värdepappersfond. I stället måste det införas särskilda placeringsregler.
Regeringen föreslår att det i lagen om investeringsfonder ska införas ett nytt kapitel, 5 a kap., för att genomföra de nya placeringsreglerna. Placeringsreglerna innebär i huvudsak följande. En värdepappersfond kan vara en matarfond, vilket innebär att minst 85 % av fondmedlen måste placeras i en annan värdepappersfond eller i ett fondföretag som i sitt hemland har tillstånd att driva verksamhet enligt UCITS IV-direktivet (mottagarfond). Den fond eller det fondföretag som medlen placeras i får inte vara en matarfond eller ett matarfondföretag och mottagarfondens eller mottagarfondföretagets medel får inte placeras i en matarfond eller ett matarfondföretag. Resterande fondmedel får bestå av likvida medel som behövs för förvaltningen av fonden och derivatinstrument. Derivatinstrument får bara användas i syfte att skydda tillgångarna i fonden.
Det föreslagna 5 a kap. innehåller även bestämmelser om bl.a. tillståndskrav, informationsutbyte och samordning, informationsmaterial om fonderna samt följder av att mottagarfonden eller mottagarfondföretaget upplöses, fusioneras eller delas.
Regeringen föreslår att de bestämmelser beträffande matar- och mottagarfonder som kan tillämpas på specialfonder ska gälla även för specialfonder som fungerar som matar- eller mottagarfonder.
Fusioner
EU-rätten har tidigare inte innehållit några bestämmelser om fusioner för fondföretag, varken när det gäller inhemska eller gränsöverskridande fusioner. Bakgrunden till de nya reglerna om gränsöverskridande fusioner av fonder och fondföretag är att kommissionen anser att det finns ett behov av att effektivisera den europeiska fondmarknaden och harmonisera nationella regler för fondfusioner.
UCITS IV-direktivet tillåter tre fusionstekniker varav två tekniker har motsvarighet i svensk lagstiftning, absorption och kombination. Ett EES-land behöver inte införa bestämmelser om alla tre typerna av fusioner som är beskrivna i direktivet, men varje EES-land måste erkänna överföringar av tillgångar till följd av de olika typerna av fusioner. Regeringen föreslår att inga andra former av fusion än de som gäller i dag godtas i svensk fondlagstiftning.
Regeringen föreslår att det i 8 kap. lagen om investeringsfonder tas in de bestämmelser om fusioner som krävs för att genomföra direktivet. Enligt regeringen bör dessa bestämmelser även gälla för sådana inhemska fusioner som inte omfattas av direktivets tillämpningsområde.
De bestämmelser som enligt förslaget ska tas in i 8 kap. gäller bl.a. fusionsvederlag, ansökan om tillstånd till fusion, fondandelsägarnas rättigheter vid en fusion, senareläggning av försäljning och inlösen av fondandelar, fusionens rättsverkningar samt underrättelse och offentliggörande.
Ägarprövning i fondbolag
Reglerna i UCITS IV-direktivet om kvalificerade innehav i förvaltningsbolag innebär att motsvarande regler ska gälla som för värdepappersföretag. Regeringen föreslår därför att bestämmelserna om ägarprövning i 11 kap. lagen om investeringsfonder, dvs. prövning av vissa större förvärv av aktier i ett fondbolag, ska anpassas till motsvarande bestämmelser i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden. Reglerna för hur ett kvalificerat innehav ska beräknas har även ändrats i direktivet och föranleder ändringar i lagen om investeringsfonder.
Tillsyn, kontroll- och ingripandemöjligheter m.m.
I UCITS IV-direktivet har det införts nya bestämmelser som anger vilka kontroll- och ingripandebefogenheter som medlemsstaterna åtminstone måste se till att den behöriga myndigheten har för att kunna utföra sina tillsynsuppgifter. De i direktivet uppräknade befogenheterna är inte avsedda att vara uttömmande utan utgör en miniminivå för regleringen. I UCITS IV-direktivet har det även införts nya regler som ger Finansinspektionen möjlighet att vidta åtgärder mot fondföretag som vid marknadsföringen av sina andelar i Sverige åsidosätter sådana skyldigheter enligt direktivet som primärt omfattas av tillsyn i fondföretagets hemland. När ett förvaltningsbolag förvaltar ett fondföretag som är etablerat i ett annat land inom EES än bolagets hemland ska bolaget följa bestämmelser om organisatoriska krav m.m. i sitt hemland, men bestämmelser som avser fondföretagets bildande och drift i fondföretagets hemland. Även tillsynen följer denna uppdelning av kompetens.
Svensk rätt uppfyller redan de krav som UCITS IV-direktivet ställer på vilka kontroll- och ingripandebefogenheter behöriga myndigheter åtminstone måste ha för att kunna uppfylla sina tillsynsuppgifter. Befogenheterna innefattar bl.a. rätten att få tillgång till handlingar, begära upplysningar och utföra kontroller på plats. Finansinspektionen ska även ha rätt att återkalla tillstånd, begära tillfälligt näringsförbud samt överlämna ärenden för lagföring. Regeringen bedömer att någon ytterligare lagreglering inte är nödvändig för att uppfylla miniminivån för regleringen.
Finansinspektionen får enligt gällande rätt ingripa mot ett fondföretag som marknadsför andelar i Sverige om företaget åsidosätter sina skyldigheter enligt svensk rätt. UCITS IV-direktivet innehåller nya regler som innebär att ett ingripande i vissa fall får ske även om ett sådant fondföretag inte bryter mot någon svensk bestämmelse, utan mot bestämmelser som enligt direktivet gäller i fondföretagets hemland. Regeringen föreslår att en ny bestämmelse införs i lagen om investeringsfonder för att genomföra dessa regler.
Enligt UCITS IV-direktivet ska Finansinspektionen i sin tillsynsverksamhet samarbeta och utbyta information med andra behöriga myndigheter i den utsträckning som följer av direktivet. Inspektionen ska bl.a. lämna eller kontrollera information som behövs för att en behörig myndighet i ett annat land inom EES ska kunna utöva sin tillsyn enligt UCITS IV-direktivet. Den utländska myndigheten ska också kunna få vara närvarande vid en kontroll av information på plats som görs av inspektionen. Regeringen bedömer att direktivets krav på informationsutbyte redan kan komma till stånd inom ramen för gällande rätt. Med beaktande av direktivets krav på samarbete är det dock enligt regeringen lämpligt att i lag slå fast att Finansinspektionen ska samarbeta och utbyta information med andra medlemsstaters behöriga myndigheter.
Hantering av klagomål och tvistelösning
Enligt UCITS IV-direktivet ska medlemsstaterna se till att det finns effektiva och ändamålsenliga förfaranden för klagomål och prövning utanför domstol av konsumenttvister rörande fondföretags verksamhet, då så är lämpligt med utnyttjande av befintliga organ. Det ställs även vissa krav på möjlighet till prövning i domstol eller av behörig administrativ myndighet. Regeringen bedömer att de krav som ställs i UCITS IV-direktivet är tillgodosedda genom de regelverk som redan finns i dag.
Ändringar i fondbestämmelser och information till fondandelsägare vid förvaltarregistrering
Fondbestämmelserna ska ange grunderna för fonden som bl.a. avser placeringsinriktningen, om utdelning ska ske och sättet för utdelning, beräkningen av fondens och andelarnas värde, grunderna för beräkning av priset för försäljning och inlösen av fondandelarna samt för beräkning av den ersättning som fondbolaget och förvaringsinstitutet får ta ut av fonden. Bestämmelserna ska även innehålla uppgifter om fondens räkenskapsår samt om när och var fondens halvårsredogörelse, årsberättelse och priset för försäljning och inlösen av fondandelarna ska offentliggöras. I Finansinspektionens föreskrifter finns närmare bestämmelser om vad fondbestämmelserna ska innehålla. Fondbestämmelser och ändringar i dem ska enligt lagen om investeringsfonder godkännas av Finansinspektionen.
Enligt regeringens förslag ska ändringar i fondbestämmelser godkännas om fondbestämmelserna i sig är skäliga och ändringen inte strider mot andelsägarnas gemensamma intresse. Finansinspektionen ska alltjämt få besluta att berörda andelsägare ska underrättas om ändringen. Om en ändring av fondbestämmelserna är av väsentlig betydelse för andelsägare, ska Finansinspektionen besluta att berörda andelsägare ska ha rätt att lösa in sina fondandelar innan ändringen börjar tillämpas utan att andra avgifter tas ut än vad som motsvarar kostnaderna för att avveckla värdepapper till följd av inlösen. En underrättelse om ändringar av fondbestämmelser ska innehålla lämplig information om syftet med fondbestämmelseändringen och vilka konsekvenser den kan få för andelsägarna samt, i förekommande fall, om rätten till inlösen. I de fall andelsägare ska underrättas om ändringen är en ytterligare förutsättning för godkännande av ändrade fondbestämmelser att underrättelsen uppfyller nämnda krav. Regeringen föreslår att Finansinspektionen även i fortsättningen får besluta att vissa ändringar i fondbestämmelserna inte ska få tillämpas förrän efter en viss tid. Regeringen föreslår att Finansinspektionen ska få fatta ett sådant beslut även vid godkännande av nya fondbestämmelser. Den nuvarande tidsfristen om tre månader ska enligt förslaget tas bort. Regeringen föreslår att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om vad underrättelsen till andelsägare ska innehålla och på vilket sätt underrättelse ska ske.
Övriga frågor
I detta avsnitt sammanfattas de förslag till lagändringar som inte har direkt anknytning till genomförandet av UCITS IV-direktivet. Regeringen anger att ett väsentligt syfte med de föreslagna ändringarna är att stärka konkurrensförutsättningarna för den svenska fondmarknaden i ett internationellt perspektiv.
Möjlighet att ha olika andelsklasser i en investeringsfond: Regeringen föreslår att det i en investeringsfond ska få finnas andelar av olika slag (andelsklasser). Andelsklasserna i en och samma fond föreslås få vara förenade med olika villkor för utdelning, avgifter, lägsta teckningsbelopp och i vilken valuta andelarna tecknas och inlöses. Regeringen anser, med tanke på att andelsklasser är en för svenska förhållanden ny företeelse och innebär en delvis komplex hantering både administrativt och ur informationssynpunkt, att det finns skäl att gå stegvis fram och att om erfarenheterna visar sig positiva kan man överväga ytterligare möjligheter att godkänna andra typer av andelsklasser. Den rådande principen om likabehandling av alla andelar i fonden modifieras endast på så sätt att de villkor som får föreskrivas i fondbestämmelserna för respektive andelsklass får skilja sig åt mellan andelarna i fonden. I övrigt ska alla villkor vara lika. Det ska åligga fondbolaget att identifiera och hantera de eventuella intressekonflikter som kan uppkomma mellan olika fondandelsklasser och att, i samband med att fondbestämmelserna prövas av Finansinspektionen, på ett tydligt sätt visa att dessa förutsättningar är uppfyllda.
Handel med fondandelar på en reglerad marknad: UCITS IV-direktivet tillåter att fondbolag, i stället för att erbjuda möjlighet till inlösen av fondandelar i börshandlade fonder, erbjuder möjlighet till försäljning på sekundärmarknaden om det samtidigt vidtar åtgärder för att säkerställa att det noterade fondandelsvärdet inte i någon väsentlig mån avviker från det underliggande fondandelsvärdet. Regeringen föreslår att denna särreglering införs i svensk rätt. Om, av något skäl, en försäljning på sekundärmarknaden inte kan ske, kvarstår fondbolagets skyldighet mot andelsägaren och inlösenskyldigheten återgår till fondbolaget.
Utfärdande av fondandelar innan betalning tillförts fonden: Regeringen föreslår att ett fondbolag ska få medge att fondandelar utfärdas utan att betalning samtidigt tillförs fonden. En förutsättning för detta ska vara att det är säkerställt att betalning tillförs fonden inom rimlig tid. Bakgrunden till regeringens förslag är i korthet följande. De gällande svenska bestämmelserna är något striktare än motsvarande bestämmelser i UCITS IV-direktivet. Detta kan få till följd att en investerare, som inte vill ha sina medel oplacerade under någon tid, kan komma att avstå från att investera i en svensk fond. Enligt regeringens uppfattning finns skäl att införa en reglering som är i linje med den som anges i UCITS IV-direktivet.
Senareläggning av försäljning och inlösen av fondandelar i vissa fall: Regeringen föreslår att ett fondbolag i undantagsfall ska få senarelägga försäljning och inlösen av fondandelar om det behövs av hänsyn till andelsägarnas intressen. Vidare föreslår regeringen att Finansinspektionen ska få besluta att ett fondbolag ska senarelägga försäljning och inlösen av fondandelar, om det är i andelsägarnas eller allmänhetens intresse. I det senare ingår situationer där utvecklingen på fondmarknaden kan få betydelse för finansmarknaderna mer brett och för den finansiella stabiliteten.
Fondbolags utförande av uppgifter på uppdrag: Regeringen föreslår att fondbolag inte längre ska behöva ett särskilt tillstånd för att få utföra visst arbete och vissa funktioner på uppdrag av någon annan, s.k. insourcing. Enligt UCITS IV-direktivet synes det förutsatt att ett förvaltningsbolag inom ramen för sitt verksamhetstillstånd kan utföra motsvarande verksamhet på uppdrag av någon annan, utan något särskilt tillstånd för detta.
Uppdragsavtal som avser distribution av fondandelar: Regeringen föreslår att uppdragsavtal som avser distribution av fondandelar inte ska behöva ges in till Finansinspektionen och att sådana avtal inte ska omfattas av lagens krav avseende innehållet i ett uppdragsavtal.
Avveckling av en fond i vissa fall: Regeringen föreslår att en fond som varken har fondandelsägare eller fondförmögenhet får avvecklas, om Finansinspektionen ger tillstånd till det. Enligt nuvarande regler får fondbolaget inte självt avveckla en fond. Skälet till det är att det finns ett värde i att låta någon annan än fondbolaget ta hand om avvecklingen och därigenom skapa garantier för att avvecklingen går till på rätt sätt. I vissa fall kan det dock finnas skäl för att förenkla förfarandet när det gäller avvecklingen av en fond. Regeringen anser att det bör vara möjligt att genom ett förenklat förfarande kunna avveckla en fond som saknar andelsägare, inte har några tillgångar eller skulder och där avvecklingen av fonden gått till på ett sätt som är förenligt med andelsägarnas intresse.
Frågor som diskuteras i propositionen men som i nuläget inte föranleder lagförslag: I den utredning (SOU 2010:78) som föregick propositionen ges förslag om delning av investeringsfonder och att det ska införas en möjlighet för fondbolagen att arbeta med s.k. justerat fondandelsvärde. Regeringens bedömning är att det inte är lämpligt i dagsläget att föreslå de nämnda förändringarna. Enligt regeringen krävs ytterligare överväganden innan sådana förändringar kan föreslås.
Ändringar i lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar
Under remissförfarandet som föregick proposition 2010/11:110 Ändrade kapitaltäckningsregler gjorde Riksbanken och Finansinspektionen påpekanden som regeringen angav att det fanns goda skäl för, men som regeringen ansåg att det inte fanns tillräckligt beredningsunderlag för att lämna ett lagförslag om (se prop. 2010/11:110 s. 107). Regeringen har nu berett frågan och kommer med förslag till ändring i lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar.
Bakgrunden till förslaget är de ändringar i direktiv 2006/48/EG (kreditinstitutsdirektivet) genom vilka det införs en skyldighet för den behöriga myndigheten att, med hänsyn till resultatet av löpande tillsynsåtgärder, bedöma huruvida ett institut ska påföras ett högre kapitalbaskrav än miniminivån för att täcka de risker som institutet är eller kan komma att vara exponerat för. Vid denna bedömning ska myndigheten beakta kvantitativa och kvalitativa aspekter av institutens bedömningsprocesser avseende metoder för att utvärdera om det interna kapitalet är tillräckligt med hänsyn till dess risk, institutets styrformer, metoder och mekanismer för riskhantering samt resultat av tillsynsanalyser.
Regeringen föreslår att en ny bestämmelse införs i 2 kap. 2 § lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar som stadgar att Finansinspektionen får besluta om förhöjt kapitalbaskrav om inspektionen i samband med en kapitalutvärdering anser att det behövs för att täcka de risker som institutet är exponerat för. Enligt gällande regelverk är en förutsättning för att inspektionen ska kunna fatta ett beslut om ökad kapitalbas att någon annan åtgärd inte är tillräcklig för att få institutet att rätta bristerna inom rimlig tid. Den föreslagna bestämmelsen innebär att inspektionen inte ska vara skyldig att först överväga andra åtgärder. Bestämmelsen ger Finansinspektionen möjlighet att ingripa innan allvarliga problem uppstår i ett institut.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Enligt UCITS IV-direktivet ska medlemsstaterna senast den 30 juni 2011 anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa UCITS IV-direktivet. Bestämmelserna ska tillämpas fr.o.m. den 1 juli 2011. Lagförslagen för genomförande av UCITS IV-direktivet i Sverige kommer emellertid att kunna träda i kraft först den 1 augusti 2011. Även de förslag till ändringar i lagen om investeringsfonder som inte är direkt kopplade till UCITS IV-direktivet bör enligt regeringen träda i kraft den 1 augusti 2011. När det gäller ändringarna i lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar följer av direktiv 2010/76/EU att medlemsstaterna ska sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga senast den 31 december 2011. Ändringarna i lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar ska enligt förslaget därför träda i kraft den dagen.
Regeringen föreslår särskilda övergångsbestämmelser för de fondföretag som för närvarande marknadsför sina andelar i Sverige och som enligt den nya regleringen kommer att omfattas av tillståndsplikt. Vidare föreslår regeringen en särskild övergångsperiod när det gäller befintliga faktablad. Det föreslås även en särskild övergångsbestämmelse beträffande specialfonder som liknar matarfonder.
Rättelse i försäkringsrörelselagen
Den 1 april 2011 trädde en ny försäkringsrörelselag (2010:2043) i kraft. Finansinspektionen har upptäckt en felaktig hänvisning i lagen som medför att inspektionen inte har möjlighet att ta ut en förseningsavgift av försäkringsföretag som inte i tid lämnar föreskriven information till inspektionen. Det är hänvisningen i 16 kap. 17 § första stycket försäkringsrörelselagen till 14 kap. 17 § 1 samma lag som är felaktig. Det riktiga är en hänvisning till 14 kap. 18 § andra stycket 1. Utskottet har uppmärksammats på behovet av rättelse genom en promemoria upprättad inom Finansdepartementet.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottet innebär förslagen i denna proposition att UCITS IV-direktivet genomförs i svensk lagstiftning på ett väl avvägt sätt. I fråga om de förslag till ändringar som inte är direkt motiverade av direktivet anser utskottet att förslagen främjar de syften regeringen framhåller om att ge ökade möjligheter till en kostnadseffektiv och konkurrenskraftig fondförvaltning, med ett bibehållet gott konsumentskydd för fondsparande. Utskottet tillstyrker lagförslagen i propositionen med en mindre språklig korrigering.
När det gäller behovet av rättelse i försäkringsrörelselagen (2010:2043) konstaterar utskottet att det är fråga om ett förbiseende i ett tidigare lagstiftningsärende och att det är fråga om en sådan rättelse som det inte finns anledning att inhämta Lagrådets yttrande över. Utskottet föreslår att riksdagen antar utskottets förslag till lagändring i bilaga 3. Ändringen föreslås träda i kraft den 1 augusti 2011, dvs. samma dag som den övervägande delen av lagförslagen i propositionen föreslås träda i kraft.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2010/11:135 Investeringsfondsfrågor:
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument,
2. lag om ändring i lagen (2002:562) om elektronisk handel och andra informationssamhällets tjänster,
3. lag om ändring i lagen (2004:46) om investeringsfonder,
4. lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,
5. lag om ändring i lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar,
6. lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,
7. lag om ändring i socialförsäkringsbalken,
8. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043).
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Bilaga 3
Utskottets lagförslag
Förslaget till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043)
Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
16 kap. 17 § | |
Om ett försäkringsföretag inte i tid lämnar de upplysningar som har föreskrivits med stöd av 14 kap. 17 § 1, får Finansinspektionen besluta att företaget ska betala en förseningsavgift med högst 100 000 kronor. Avgiften tillfaller staten. | Om ett försäkringsföretag inte i tid lämnar de upplysningar som har föreskrivits med stöd av 14 kap. 18 § andra stycket 1, får Finansinspektionen besluta att företaget ska betala en förseningsavgift med högst 100 000 kronor. Avgiften tillfaller staten. |