Ds 2009:24

Effektivare skatter

på klimat- och energiområdet

Finansdepartementet

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm

Orderfax: 08-598 191 91 Ordertel: 08-598 191 90 E-post: order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se

Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, (SB PM 2003:2, reviderad 2009-05-02)

– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss

Tryckt av Edita Sverige AB

Stockholm 2009

ISBN 978-91-38-23233-0

ISSN 0284-6012

Innehåll

1 Lagtext........................................................................

9

1.1Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt

på energi......................................................................................

9

1.2Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt

på energi....................................................................................

16

1.3Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt

på energi....................................................................................

46

1.4Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt

på energi....................................................................................

52

1.5Förslag till lag om ändring i vägtrafikskattelagen

(2006:227) ................................................................................

70

1.6Förslag till lag om ändring i vägtrafikskattelagen

(2006:227) ................................................................................

72

1.7Förslag till lag om ändring i vägtrafikskattelagen

(2006:227) ..............................................................................

105

1.8Förslag till lag om ändring i lagen (2006:228) med

särskilda bestämmelser om fordonsskatt..............................

106

1.9Förslag till lag om ändring i lagen (2006:228) med

särskilda bestämmelser om fordonsskatt

..............................111

2 Frågor som tas upp i promemorian .............................

115

3 Grundläggande förutsättningar – mål och utgångsläge.. 119

3

Innehåll

Ds 2009:24

3.1 Mål på klimat- och energiområdet ........................................

119

3.1.1 Mål för minskade utsläpp av växthusgaser ................

120

3.1.2

Mål för andel förnybar energi.....................................

124

3.1.3

Mål för effektivare energianvändning........................

125

3.2Bestämmelser om koldioxidskatt och energiskatt på

 

bränslen...................................................................................

126

 

3.2.1

Gemenskapsrättsliga regler ........................................

126

 

3.2.2

Dagens koldioxid- och energiskatter i Sverige..........

130

4

Principer för utformningen av effektiva skatter på

 

 

klimat- och energiområdet .........................................

133

4.1Allmänna principer för utformningen av effektiva

 

skatter på klimat- och energiområdet ...................................

133

 

4.1.1 Skatt jämfört med subvention....................................

134

 

4.1.2 Teknikutveckling för att minska utsläppen av

 

 

växthusgaser ................................................................

135

 

4.1.3 Kostnadseffektivitet i miljöpolitiken.........................

136

4.2

Principer för uttag av koldioxidskatt ....................................

137

4.3

Fordonsskatt...........................................................................

138

4.4Principer för samordning av koldioxidskatt och

utsläppshandelssystem ...........................................................

139

4.5 Principer för uttag av energiskatt..........................................

141

4.6Schematisk beskrivning av principer för koldioxidskatt

 

och energiskatt .......................................................................

141

5

Koldioxidskatt ..........................................................

143

5.1

Inledning.................................................................................

143

5.2

Framtida utveckling av nivån på koldioxidskatten...............

146

5.3

Höjning av koldioxidskatten för 2010 ..................................

147

5.4Höjd koldioxidskatt för uppvärmningsbränslen m.m. inom jordbruks-, skogsbruks- och

vattenbruksverksamheterna samt industri som inte

omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter .....148

4

Ds 2009:24

Innehåll

5.5 Ändrad definition av begreppet kraftvärmeproduktion......

150

5.6Nedsättning av koldioxidskatten för energiintensiva

företag (0,8-procentsregeln) .................................................

152

5.7Sänkt återbetalning av koldioxidskatt för dieselolja i

jordbruks- och skogsbruksmaskiner ....................................

154

5.8Samordningen mellan ekonomiska styrmedel för anläggningar som omfattas av EU:s system för handel

med utsläppsrätter..................................................................

155

5.9Koldioxidskatt på naturgas och gasol vid

drivmedelsanvändning ...........................................................

157

5.10Koldioxidskatt på fossila bränslen som förbrukas i vissa industriella processer utanför EU:s system för handel

 

med utsläppsrätter..................................................................

159

6

Energiskatt ..............................................................

163

6.1

Energiskatt på bränslen för uppvärmning ............................

163

 

6.1.1 Inledning .....................................................................

163

 

6.1.2 Vissa fakta om dagens användning av biobränslen

 

 

för uppvärmning .........................................................

163

 

6.1.3 Energiskatt på biobränslen för uppvärmning?..........

165

 

6.1.4 Energiskatten på fossila uppvärmningsbränslen.......

169

6.2

Energiskatt på drivmedel.......................................................

175

 

6.2.1 Höjd energiskatt på dieselolja....................................

175

 

6.2.2 Framtida beskattning av biodrivmedel......................

177

6.3Skattefriheten för vissa biobränslen villkoras av

hållbarhetskriterier, m.m. ......................................................

179

6.4Omräkning av koldioxid- och energiskattesatserna efter

 

prisutvecklingen (indexering) ...............................................

183

7

Fordonsskatt............................................................

185

7.1

Nuvarande system för uttag av fordonsskatt.......................

185

 

7.1.1 Inledning .....................................................................

185

 

7.1.2 Närmare om det koldioxidbaserade

 

 

fordonsskattesystemet ...............................................

186

5

Innehåll

Ds 2009:24

7.2Ändringar i fordonsskatten för dieseldrivna personbilar

i det koldioxidrelaterade systemet.........................................

187

7.3 Ökad koldioxidrelatering av fordonsskatten........................

193

7.4Justeringar i den viktbaserade fordonsskatten för

personbilar ..............................................................................

195

7.5Koldioxidbaserad fordonsskatt för lätta lastbilar, lätta

 

bussar och husbilar.................................................................

197

7.6

Fordonsskatt för tunga lastbilar och tunga bussar...............

199

8

Konsekvenser ...........................................................

201

8.1

Inledning.................................................................................

201

8.2

Offentligfinansiella effekter ..................................................

205

8.3

Miljöeffekter...........................................................................

206

 

8.3.1 Åtgärder utanför EU:s system för handel med

 

 

 

utsläppsrätter...............................................................

206

 

8.3.2 Åtgärder inom EU:s system för handel med

 

 

 

utsläppsrätter...............................................................

207

 

8.3.3 Fordonsskattereform inklusive höjd energiskatt

 

 

 

på dieselolja..................................................................

208

8.4

Samhällsekonomiska effekter ................................................

208

8.5

Administrativa kostnader ......................................................

209

8.6

Effekter för näringslivet.........................................................

210

 

8.6.1 Effekter för industrin utanför EU:s system för

 

 

 

handel med utsläppsrätter...........................................

211

 

8.6.2

Effekter för åkerinäringen..........................................

212

 

8.6.3

Effekter för jordbruket...............................................

212

 

8.6.4

Effekter för skogsbruket ............................................

213

8.7

Effekter för hushållen ............................................................

213

9

Författningskommentarer...........................................

215

9.1Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om

skatt på energi, lagförslag 1.1.................................................

215

6

Ds 2009:24

Innehåll

9.2Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om

skatt på energi, lagförslag 1.2 ................................................

217

9.3Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om

skatt på energi, lagförslag 1.3 ................................................

223

9.4Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om

skatt på energi, lagförslag 1.4 ................................................

224

9.5Förslaget till lag om ändring i vägtrafikskattelagen

(2006:227), lagförslag 1.5 ......................................................

226

9.6Förslaget till lag om ändring i vägtrafikskattelagen

(2006:227). lagförslag 1.6 ......................................................

227

9.7Förslaget till lag om ändring i vägtrafikskattelagen

(2006:227), lagförslag 1.7 ......................................................

229

9.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (2006:228) med

 

särskilda bestämmelser om fordonsskatt, lagförslag 1.8 .....

229

9.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (2006:228) med

 

särskilda bestämmelser om fordonsskatt, lagförslag 1.9 .....

230

7

1Lagtext

1.1Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1776) om skatt på energi

dels att 2 kap. 10 § ska upphöra att gälla,

dels att rubriken närmast före 2 kap. 10 § ska utgå,

dels att 2 kap. 1 § och 11 kap. 3 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

2 kap.

1 §1

Energiskatt och koldioxidskatt ska, om inte annat följer av andra stycket, betalas för följande bränslen med angivna belopp:

KN-nr

 

Slag av bränsle

Skattebelopp

 

 

 

 

 

Energiskatt

Koldioxidskatt

Summa skatt

1. 2710 11

31,

Bensin som

 

 

 

2710 11

41,

uppfyller krav

 

 

 

2710 11

45

för

 

 

 

eller

 

 

 

 

 

2710 11

49

 

 

 

 

 

 

a) miljöklass 1

 

 

 

 

 

– motorbensin

2 kr 95 öre

2 kr 34 öre

5 kr 29 öre

 

 

 

per liter

per liter

per liter

 

 

– alkylatbensin

1 kr 32 öre

2 kr 34 öre

3 kr 66 öre

 

 

 

per liter

per liter

per liter

1 Senaste lydelse 2007:1393.

9

Lagtext

Ds 2009:24

 

KN-nr

Slag av bränsle

Skattebelopp

 

 

 

 

 

Energiskatt

Koldioxidskatt

Summa skatt

 

 

b) miljöklass 2

2 kr 98 öre

2 kr 34 öre per

5 kr 32 öre

 

 

 

per liter

liter

per liter

2.

2710 11 31,

Annan bensin

3 kr 68 öre

2 kr 34 öre

6 kr 2 öre

 

2710 11 51

än som avses

per liter

per liter

per liter

 

eller

under 1

 

 

 

 

2710 11 59

 

 

 

 

3.

2710 19 21,

Eldningsolja,

 

 

 

 

2710 19 25,

dieselbrännolja,

 

 

 

 

2710 19 41–

fotogen, m.m.

 

 

 

 

2710 19 49

som

 

 

 

 

eller

 

 

 

 

 

2710 19 61–

 

 

 

 

 

2710 19 69

 

 

 

 

 

 

a) har försetts

764 kr per

2 883 kr per m3

3 647 kr per

 

 

med märk- och

m3

 

m3

 

 

färgämnen eller

 

 

 

 

 

ger mindre än

 

 

 

 

 

85 volymprocent

 

 

 

 

 

destillat vid

 

 

 

 

 

350oC,

 

 

 

 

 

b) inte har för-

 

 

 

 

 

setts med märk-

 

 

 

 

 

och färgämnen

 

 

 

 

 

och ger minst

 

 

 

 

 

85 volymprocent

 

 

 

 

 

destillat vid

 

 

 

 

 

350oC, tillhörig

 

 

 

 

 

miljöklass 1

1 277 kr per

2 883 kr per m3

4 160 kr per

 

 

 

m3

 

m3

 

 

miljöklass 2

1 530 kr per

2 883 kr per m3

4 413 kr per

 

 

 

m3

 

m3

 

 

miljöklass 3 eller

1 633 kr per

2 883 kr per m3

4 546 kr per

 

 

inte tillhör

m3

 

m3

 

 

någon miljöklass

 

 

 

4.

2711 12 11–

Gasol som

 

 

 

 

2711 19 00

används för

 

 

 

 

 

a) drift av

0 kr per

1 584 kr per

1 584 kr per

 

 

motordrivet

1 000 kg

1 000 kg

1 000 kg

10

Ds 2009:24 Lagtext

 

KN-nr

Slag av bränsle

Skattebelopp

 

 

 

 

 

Energiskatt

Koldioxidskatt

Summa skatt

 

 

fordon, fartyg

 

 

 

 

 

eller luftfartyg

 

 

 

 

 

b) annat

150 kr per

3 033 kr per

3 183 kr per

 

 

ändamål än som

1 000 kg

1 000 kg

1 000 kg

 

 

avses under a

 

 

 

5.

2711 11 00,

Naturgas som

 

 

 

 

2711 21 00

används för

 

 

 

 

 

a) drift av

0 kr per

1 282 kr per

1 282 kr per

 

 

motordrivet

1 000 m3

1 000 m3

1 000 m3

 

 

fordon, fartyg

 

 

 

 

 

eller luftfartyg

 

 

 

 

 

b) annat

247 kr per

2 159 kr per

2 406 kr per

 

 

ändamål än som

1 000 m3

1 000 m3

1 000 m3

 

 

avses under a

 

 

 

6.

2701, 2702

Kol och koks

325 kr per

2 509 kr per

2 834 kr per

 

eller 2704

 

1 000 kg

1 000 kg

1 000 kg

I fall som avses i 4 kap. 1 § 7 och 8 och 12 § 4 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika användningssätt.

För kalenderåret 2009 och efterföljande kalenderår ska de i första stycket angivna skattebeloppen räknas om enligt 10 §.

11

Lagtext

Ds 2009:24

Föreslagen lydelse

2 kap.

1 §

Energiskatt och koldioxidskatt ska, om inte annat följer av andra stycket, betalas för följande bränslen med angivna belopp:

 

KN-nr

 

Slag av bränsle

Skattebelopp

 

 

 

 

 

 

Energiskatt

Koldioxidskatt

Summa skatt

1.

2710 11

31,

Bensin som

 

 

 

 

2710 11

41,

uppfyller krav

 

 

 

 

2710 11

45

för

 

 

 

 

eller

 

 

 

 

 

 

2710 11

49

 

 

 

 

 

 

 

a) miljöklass 1

 

 

 

 

 

 

– motorbensin

3 kr 06 öre

2 kr 44 öre

5 kr 50 öre

 

 

 

 

per liter

per liter

per liter

 

 

 

– alkylatbensin

1 kr 37 öre

2 kr 44 öre

3 kr 81 öre

 

 

 

 

per liter

per liter

per liter

 

 

 

b) miljöklass 2

3 kr 9 öre

2 kr 44 öre

5 kr 53 öre

 

 

 

 

per liter

per liter

per liter

2.

2710 11

31,

Annan bensin

3 kr 81 öre

2 kr 44 öre

6 kr 25 öre

 

2710 11

51

än som avses

per liter

per liter

per liter

 

eller

 

under 1

 

 

 

 

2710 11

59

 

 

 

 

3.

2710 19

21,

Eldningsolja,

 

 

 

 

2710 19

25,

dieselbrännolja,

 

 

 

 

2710 19

41–

fotogen, m.m.

 

 

 

 

2710 19 49

som

 

 

 

 

eller

 

 

 

 

 

 

2710 19

61–

 

 

 

 

 

2710 19

69

 

 

 

 

 

 

 

a) har försetts

791 kr per

3 007 kr per

3 798 kr per

 

 

 

med märk- och

m3

m3

m3

 

 

 

färgämnen eller

 

 

 

ger mindre än 85 volym- procent destillat vid 350oC,

12

Ds 2009:24

Lagtext

 

KN-nr

Slag av bränsle

Skattebelopp

 

 

 

 

 

Energiskatt

Koldioxidskatt

Summa skatt

 

 

b) inte har

 

 

 

 

 

försetts med

 

 

 

 

 

märk- och

 

 

 

 

 

färgämnen och

 

 

 

 

 

ger minst

 

 

 

 

 

85 volymprocent

 

 

 

 

 

destillat vid

 

 

 

 

 

350oC, tillhörig

 

 

 

 

 

miljöklass 1

1 321 kr per

3 007 kr per

4 328 kr per

 

 

 

m3

m3

m3

 

 

miljöklass 2

1 583 kr per

3 007 kr per

4 590 kr per

 

 

 

m3

m3

m3

 

 

miljöklass 3 eller

1 721 kr per

3 007 kr per

4 728 kr per

 

 

inte tillhör

m3

m3

m3

 

 

någon miljöklass

 

 

 

4.

2711 12 11–

Gasol som

 

 

 

 

2711 19 00

används för

 

 

 

 

 

a) drift av

0 kr per

1 652 kr per

1 652 kr per

 

 

motordrivet

1 000 kg

1 000 kg

1 000 kg

 

 

fordon, fartyg

 

 

 

 

 

eller luftfartyg

 

 

 

 

 

b) annat

155 kr per

3 164 kr per

3 319 kr per

 

 

ändamål än som

1 000 kg

1 000 kg

1 000 kg

 

 

avses under a

 

 

 

5.

2711 11 00,

Naturgas som

 

 

 

 

2711 21 00

används för

 

 

 

 

 

a) drift av

0 kr per

1 337 kr per

1 337 kr per

 

 

motordrivet

1 000 m3

1 000 m3

1 000 m3

 

 

fordon, fartyg

 

 

 

 

 

eller luftfartyg

 

 

 

 

 

b) annat

256 kr per

2 252 kr per

2 508 kr per

 

 

ändamål än som

1 000 m3

1 000 m3

1 000 m3

 

 

avses under a

 

 

 

6.

2701, 2702

Kol och koks

336 kr per

2 617 kr per

2 953 kr per

 

eller 2704

 

1 000 kg

1 000 kg

1 000 kg

13

Lagtext

Ds 2009:24

I fall som avses i 4 kap. 1 § 7 och 8 och 12 § 4 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika användningssätt.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

11 kap.

Energiskatten utgör

3 §2

 

1. 0,5 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas i industriell verksamhet i tillverkningsprocessen eller vid yrkes-

mässig växthusodling,

 

 

 

 

 

 

 

2. 17,8 öre per kilowattimme

2. 18,5 öre per kilowattimme

för annan elektrisk kraft än som

för annan elektrisk kraft än som

avses under 1 och som för-

avses under 1 och som för-

brukas i kommuner som anges i

brukas i kommuner som anges i

4 §, och

4 §, och

 

 

 

 

 

 

3. 27,0 öre per kilowattimme

3. 28,0 öre per kilowattimme

för elektrisk kraft som för-

för elektrisk kraft som för-

brukas i övriga fall.

brukas i övriga fall.

 

 

 

 

För kalenderåret 2009 och

För

kalenderåret

2011

och

efterföljande kalenderår ska de i

efterföljande

kalenderår

ska

första stycket angivna skatte-

energiskatt betalas

med

belopp

beloppen räknas om på det sätt

som efter en årlig omräkning

som i fråga om skatt på bränslen

motsvarar de i första stycket

anges i 2 kap. 10 §. Belopp som

angivna

skattebeloppen multipli-

anges i tiondels ören ska dock

cerade

med

det

jämförelsetal,

avrundas till hela tiondels ören.

uttryckt i procent, som anger

 

förhållandet mellan det allmänna

 

prisläget i juni månad året när-

 

mast före det år beräkningen

 

avser och prisläget i juni 2009.

 

Belopp som anges i tiondels

 

ören ska dock avrundas till hela

 

tiondels ören.

 

 

 

 

 

 

Regeringen

fastställer

 

före

 

november månads utgång de om-

 

räknade

skattebelopp

som

enligt

 

denna paragraf ska

tas

ut

för

2 Senaste lydelse SFS 2007:1387.

14

Ds 2009:24

Lagtext

påföljande kalenderår.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.

2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

15

Lagtext

Ds 2009:24

1.2Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1776) om skatt på energi

dels att 6 a kap. 3 a §§ ska upphöra att gälla,

dels att 1 kap. 10 §, 2 kap. 1, 1 a, 2, 4 och 11 §§, 4 kap. 12 och 13 §§, 6 kap. 4 §, 6 a kap. 1–3 och 5 §§, 7 kap. 1 och 3–4 §§, 8 kap. 1 § samt 9 kap. 2, 5, 7–9 och 9 b §§ ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 7 kap. 4 §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

1 kap.

 

10 §3

Med kraftvärmeproduktion förstås samtidig produktion av värme och skattepliktig elektrisk kraft i en och samma process, om

1. den värme som uppkommer nyttiggörs, och

2. elverkningsgraden uppgår

2. elverkningsgraden uppgår

till minst 5 procent.

till minst 15 procent.

Lydelse enligt lagförslag 1.1

2 kap.

1 §

Energiskatt och koldioxidskatt ska, om inte annat följer av andra stycket, betalas för följande bränslen med angivna belopp:

KN-nr

Slag av bränsle Skatte-

 

 

belopp

 

 

Energiskatt Koldioxidskatt Summa skatt

1.2710 11 31, Bensin som

2710 11 41, uppfyller krav

2710 11 45 för eller

2710 11 49

3 Senaste lydelse SFS 2008:561.

16

Ds 2009:24

Lagtext

 

KN-nr

Slag av bränsle

Skatte-

 

 

 

 

 

belopp

 

 

 

 

 

Energiskatt

Koldioxidskatt

Summa skatt

 

 

a) miljöklass 1

 

 

 

 

 

– motorbensin

3 kr 06 öre

2 kr 44 öre

5 kr 50 öre

 

 

 

per liter

per liter

per liter

 

 

– alkylatbensin

1 kr 37 öre

2 kr 44 öre

3 kr 81 öre

 

 

 

per liter

per liter

per liter

 

 

b) miljöklass 2

3 kr 09 öre

2 kr 44 öre

5 kr 53 öre

 

 

 

per liter

per liter

per liter

2.

2710 11 31,

Annan bensin

3 kr 81 öre

2 kr 44 öre

6 kr 25 öre

 

2710 11 51

än som avses

per liter

per liter

per liter

 

eller

under 1

 

 

 

 

2710 11 59

 

 

 

 

3.

2710 19 21,

Eldningsolja,

 

 

 

 

2710 19 25,

dieselbrännolja,

 

 

 

 

2710 19

fotogen, m.m.

 

 

 

 

41–

som

 

 

 

 

2710 19 49

 

 

 

 

 

eller

 

 

 

 

 

2710 19 61

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2710 19 69

 

 

 

 

 

 

a) har försetts

791 kr per

3 007 kr per

3 798 kr per

 

 

med märk- och

m3

m3

m3

 

 

färgämnen eller

 

 

 

 

 

ger mindre än

 

 

 

85 volym- procent destillat vid 350oC,

b) inte har försetts med märk- och färgämnen och ger minst 85 volymprocent destillat vid 350oC, tillhörig

17

Lagtext

Ds 2009:24

 

KN-nr

Slag av bränsle

Skatte-

 

 

 

 

 

belopp

 

 

 

 

 

Energiskatt

Koldioxidskatt

Summa skatt

 

 

miljöklass 1

1 321 kr per

3 007 kr per

4 328 kr per

 

 

 

m3

m3

m3

 

 

miljöklass 2

1 583 kr per

3 007 kr per

4 590 kr per

 

 

 

m3

m3

m3

 

 

miljöklass 3

1 721 kr per

3 007 kr per

4 728 kr per

 

 

eller inte tillhör

m3

m3

m3

 

 

någon

 

 

 

 

 

miljöklass

 

 

 

4.

2711 12 11–

Gasol som

 

 

 

 

2711 19 00

används för

 

 

 

 

 

a) drift av

0 kr per

1 652 kr per

1 652 kr per

 

 

motordrivet

1 000 kg

1 000 kg

1 000 kg

 

 

fordon, fartyg

 

 

 

 

 

eller luftfartyg

 

 

 

 

 

b) annat ända-

155 kr per

3 164 kr per

3 319 kr per

 

 

mål än som av-

1 000 kg

1 000 kg

1 000 kg

 

 

ses under a

 

 

 

5.

2711 11 00,

Naturgas som

 

 

 

 

2711 21 00

används för

 

 

 

 

 

a) drift av

0 kr per

1 337 kr per

1 337 kr per

 

 

motordrivet

1 000 m3

1 000 m3

1 000 m3

 

 

fordon, fartyg

 

 

 

 

 

eller luftfartyg

 

 

 

 

 

b) annat

256 kr per

2 252 kr per

2 508 kr per

 

 

ändamål än som

1 000 m3

1 000 m3

1 000 m3

 

 

avses under a

 

 

 

6.

2701, 2702

Kol och koks

336 kr per

2 617 kr per

2 953 kr per

 

eller 2704

 

1 000 kg

1 000 kg

1 000 kg

I fall som avses i 4 kap. 1 § 7 och 8 och 12 § 4 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika användningssätt.

18

Ds 2009:24

Lagtext

Föreslagen lydelse

2 kap.

1 §

Energiskatt och koldioxidskatt ska, om inte annat följer av andra stycket, betalas för följande bränslen med angivna belopp:

 

KN-nr

Slag av bränsle

Skattebelopp

 

 

 

 

 

Energiskatt

Koldioxidskatt

Summa

 

 

 

 

 

skatt

1.

2710 11 31,

Bensin som

 

 

 

 

2710 11 41,

uppfyller krav

 

 

 

 

2710 11 45

för

 

 

 

 

eller

 

 

 

 

 

2710 11 49

 

 

 

 

 

 

a) miljöklass 1

 

 

 

 

 

– motorbensin

3 kr 07 öre

2 kr 45 öre

5 kr 52 öre

 

 

 

per liter

per liter

per liter

 

 

– alkylatbensin

1 kr 37 öre

2 kr 45 öre

3 kr 82 öre

 

 

 

per liter

per liter

per liter

 

 

b) miljöklass 2

3 kr 10 öre

2 kr 45 öre

5 kr 55 öre

 

 

 

per liter

per liter

per liter

2.

2710 11 31,

Annan bensin

3 kr 82 öre

2 kr 45 öre

6 kr 27 öre

 

2710 11 51

än som avses

per liter

per liter

per liter

 

eller

under 1

 

 

 

 

2710 11 59

 

 

 

 

3.

2710 19 21,

Eldningsolja,

 

 

 

 

2710 19 25,

dieselbrännolja,

 

 

 

 

2710 19 41–

fotogen, m.m.

 

 

 

 

2710 19 49

som

 

 

 

 

eller

 

 

 

 

 

2710 19 61–

 

 

 

 

 

2710 19 69

 

 

 

 

 

 

a) har försetts

797 kr per

3 016 kr per

3 813 kr per

 

 

med märk- och

m3

m3

m3

 

 

färgämnen eller

 

 

 

 

 

ger mindre än

 

 

 

85 volym- procent destillat vid 350oC,

19

Lagtext

Ds 2009:24

 

KN-nr

Slag av

Skattebelopp

 

 

 

 

bränsle

 

 

 

 

 

 

Energiskatt

Koldioxidskatt

Summa

 

 

 

 

 

skatt

 

 

b) inte har

 

 

 

 

 

försetts med

 

 

 

 

 

märk- och

 

 

 

 

 

färgämnen

 

 

 

 

 

och ger minst

 

 

 

 

 

85 volym-

 

 

 

 

 

procent

 

 

 

 

 

destillat vid

 

 

 

 

 

350oC,

 

 

 

 

 

tillhörig

 

 

 

 

 

miljöklass 1

1 525 kr per

3 016 kr per

4 541 kr per

 

 

 

m3

m3

m3

 

 

miljöklass 2

1 788 kr per

3 016 kr per

4 804 kr per

 

 

 

m3

m3

m3

 

 

miljöklass 3

1 926 kr per

3 016 kr per

4 942 kr per

 

 

eller inte

m3

m3

m3

 

 

tillhör någon

 

 

 

 

 

miljöklass

 

 

 

4.

2711 12 11–

Gasol som

 

 

 

 

2711 19 00

används för

 

 

 

 

 

a) drift av

0 kr per

2 221 kr per

2 221 kr per

 

 

motordrivet

1 000 kg

1 000 kg

1 000 kg

 

 

fordon, fartyg

 

 

 

 

 

eller

 

 

 

 

 

luftfartyg

 

 

 

 

 

b) annat

1 024 kr per

3 173 kr per

4 197 kr per

 

 

ändamål än

1 000 kg

1 000 kg

1 000 kg

 

 

som avses

 

 

 

 

 

under a

 

 

 

5.

2711 11 00,

Naturgas som

 

 

 

 

2711 21 00

används för

 

 

 

 

 

a) drift av

0 kr per

1 581 kr per

1 581 kr per

 

 

motordrivet

1 000 m3

1 000 m3

1 000 m3

 

 

fordon, fartyg

 

 

 

 

 

eller

 

 

 

 

 

luftfartyg

 

 

 

20

För kalenderåret 2012 och efterföljande kalenderår ska energiskatt och koldioxidskatt betalas med belopp som efter en årlig omräkning motsvarar de i 1 § angivna skattebeloppen multiplicerade med det jäm- förelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni månad året närmast före det år beräk- ningen avser och prisläget i juni 2010.
Regeringen fastställer före november månads utgång de omräknade skattebelopp som en- ligt denna paragraf ska tas ut för påföljande kalenderår. Beloppen avrundas till hela kronor och ören.

Ds 2009:24 Lagtext

b) annat

880 kr per

2 259 kr per

3 139 kr per

ändamål än

1 000 m3

1 000 m3

1 000 m3

som avses

 

 

 

under a

 

 

 

6. 2701, 2702 Kol och koks

605 kr per

2 625 kr per

3 230 kr per

eller 2704

1 000 kg

1 000 kg

1 000 kg

I fall som avses i 4 kap. 1 § 7 och 8 och 12 § 4 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika användningssätt.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

2 kap.

1 a §4

Energiskatt skall även betalas för råtallolja (KN-nr 3803 00 10) med en skattesats som motsvarar den sammanlagda skatt som tas ut på bränsle enligt 1 § första stycket 3 a.

2 §5

 

För bränslen som beskattas

För

bränslen som beskattas

enligt 1 § första stycket 1–3 eller

enligt

1 § första stycket 1-3

4Senaste lydelse SFS 1998:1699.

5Senaste lydelse SFS 2006:1508.

21

Lagtext

Ds 2009:24

enligt 1 a § gäller angivna

gäller

angivna

skattebelopp

skattebelopp

bränslets

volym

bränslets

volym

 

vid

en

vid en temperatur av 15°C. Om

temperatur av 15°C. Om en

en skattskyldig visar att bränslet

skattskyldig

visar

att

bränslet

när skattskyldigheten

inträder

när skattskyldigheten

inträder

har en annan temperatur får

har en annan temperatur får

volymen räknas om till 15°C.

volymen räknas om till 15°C.

Om skattskyldighet inträder vid

Om skattskyldighet inträder vid

leverans till en köpare som inte

leverans till en köpare som inte

är

registrerad

som skattskyldig

är registrerad som

skattskyldig

för bränslen, får dock omräk-

för bränslen, får dock omräk-

ning göras endast om detta

ning göras endast om detta

särskilt avtalats

mellan

säljaren

särskilt

avtalats

mellan säljaren

och köparen.

 

 

 

 

och köparen.

 

 

 

 

 

För bränslen

som

beskattas

För

bränslen

som

beskattas

enligt 1 § första stycket 5 skall

enligt 1 § första stycket 5 ska de

de

angivna

 

skattebeloppen

angivna

skattebeloppen beräk-

beräknas på volymen vid en

nas på volymen vid en

temperatur av 0°C och ett tryck

temperatur av 0°C och ett tryck

av 101,325 kilopascal.

 

 

av 101,325 kilopascal.

 

 

 

 

 

 

 

4 §6

 

 

 

 

 

 

 

Energiskatt

 

och

koldioxid-

Energiskatt

och

koldioxid-

skatt skall betalas även för andra

skatt ska betalas även för andra

produkter än som avses i 1, 1 a

produkter än som avses i 1 och

och 3 §§, om en sådan produkt

3 §§, om en sådan produkt

 

1.är avsedd att förbrukas, säljs eller förbrukas som motorbränsle eller som tillsats till motorbränsle eller som medel för att öka motorbränslets volym, eller

2.innehåller annat kolväte än torv och är avsedd att förbrukas, säljs eller förbrukas som bränsle för uppvärmning.

Skatt skall i fall som avses i första stycket betalas med de skattebelopp som gäller för lik- värdigt bränsle enligt 1 §. Skatt enligt första stycket 2 skall dock betalas endast för den del av produkten som består av kol- väten.

Skatt ska i fall som avses i första stycket betalas med de skattebelopp som gäller för lik- värdigt bränsle enligt 1 §. Skatt enligt första stycket 2 ska dock betalas endast för den del av produkten som består av kol- väten.

6 Senaste lydelse SFS 2006:1508.

22

Ds 2009:24 Lagtext

 

 

 

 

 

11 §7

 

 

 

 

 

Energiskatt

 

och

koldioxid-

Energiskatt

och

koldioxid-

skatt skall inte betalas för

 

skatt ska inte betalas för

 

1. metan som framställts av

 

 

 

 

 

 

biomassa,

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2. bränslen enligt KN-nr

1. bränslen enligt KN-nr

4401 och 4402, med undantag

4401 och 4402, med undantag

för träavfall som härrör från

för träavfall som härrör från

hushållsavfall,

 

 

 

 

hushållsavfall,

 

 

 

 

3. bränslen enligt KN-nr

2. bränslen enligt KN-nr

2705, som uppkommit vid en

2705, som uppkommit vid en

process som

avses

i 6 a

kap.

process

som

avses

i 6 a

kap.

1 § 1 eller i 11 kap. 9 § 2, när

1 § 1 eller i 11 kap. 9 § 2, när

dessa är avsedda att förbrukas,

dessa är avsedda att förbrukas,

säljs eller förbrukas som bränsle

säljs eller förbrukas som bränsle

för uppvärmning,

 

 

för uppvärmning,

 

 

 

4. bränsle som tillhandahålls i

3. bränsle som tillhandahålls i

en särskild

förpackning

om

en särskild

förpackning

om

högst en liter,

 

 

 

 

högst en liter,

 

 

 

 

5. bränsle enligt 1 kap. 3 a §

4. bränsle enligt 1 kap. 3 a §

som till följd av bränslets

som till följd av bränslets

beskaffenhet förlorats i sam-

beskaffenhet förlorats i sam-

band med att det framställts,

band med att det framställts,

bearbetats, lagrats eller tran-

bearbetats, lagrats eller tran-

sporterats.

 

 

 

 

sporterats.

 

 

 

 

För

varumottagare

och

För

varumottagare

och

skatterepresentant som avses i

skatterepresentant

som avses i

4 kap. 8 § gäller dock första

4 kap. 8 § gäller dock första

stycket 5 endast bränsle som

stycket 4 endast bränsle som

förlorats

under

transport

till

förlorats

under

transport

till

varumottagaren.

 

 

 

varumottagaren.

 

 

 

 

 

 

 

 

4 kap.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

12 §8

 

 

 

 

 

Skattskyldig

för

energiskatt

Skattskyldig för

energiskatt,

för råtallolja samt för energi-

koldioxidskatt

och

svavelskatt

skatt, koldioxidskatt och svavel-

för bränslen enligt 2 kap. 1 §

skatt för

bränslen enligt 2 kap.

första stycket

5

och 6, andra

7Senaste lydelse SFS 2007: 778.

8Senaste lydelse SFS 2006:1508.

23

Lagtext

Ds 2009:24

1 § första stycket 5 och 6, andra bränslen enligt 3 § än sådana som avses i 1 kap. 3 a §, bränslen enligt 4 § samt vad gäller svavelskatt även bränslen enligt 3 kap. 1 § 1 är den som

bränslen enligt 3 § än sådana som avses i 1 kap. 3 a §, bränslen enligt 4 § samt vad gäller svavelskatt även bränslen enligt 3 kap. 1 § 1 är den som

1.godkänts som lagerhållare enligt 15 §,

2.i annat fall än som avses i 1 utvinner, tillverkar eller bearbetar bränsle,

3.i annat fall än som avses i 1 och 2 för in bränsle till Sverige från ett annat EG-land eller tar emot en sådan leverans, och

4. förvärvat bränsle för vilket ingen skatt eller lägre skatt skall betalas när bränslet används för visst ändamål men som an- vänder bränslet för ett ändamål som medför att skatt skall betalas med högre belopp.

4. förvärvat bränsle för vilket ingen skatt eller lägre skatt ska betalas när bränslet används för visst ändamål men som an- vänder bränslet för ett ändamål som medför att skatt ska betalas med högre belopp.

13 §9

Skattskyldig

Skattskyldig för

1. för energiskatt för import av

 

råtallolja,

 

2. för energiskatt, koldioxid-

1. energiskatt, koldioxidskatt

skatt och svavelskatt för import

och svavelskatt för import av

av bränslen enligt 2 kap. 1 §

bränslen enligt 2 kap. 1 § första

första stycket 5 och 6, andra

stycket 5 och 6, andra bränslen

bränslen enligt 3 § än sådana

enligt 3 § än sådana som avses i

som avses i 1 kap. 3 a § samt av

1 kap. 3 a § samt av bränslen

bränslen enligt 4 §, och

enligt 4 §, och

3. för svavelskatt för import

2. svavelskatt för import av

av bränslen som avses i 3 kap.

bränslen som avses i 3 kap. 1 § 1

1 § 1 är,

är,

a) om en tullskuld uppkommer i Sverige till följd av

importen: den som är skyldig att betala tullen,

b) om importen avser en

b) om importen avser en

gemenskapsvara eller om bräns-

gemenskapsvara eller om bräns-

let skall förtullas i Sverige men

let ska förtullas i Sverige men

inte är belagt med tull: den som

inte är belagt med tull: den som

9 Senaste lydelse SFS 2006:1508.

24

Ds 2009:24 Lagtext

skulle ha varit skyldig att betala

skulle ha varit skyldig att betala

tullen om bränslet hade varit

tullen om bränslet hade varit

tullbelagt,

tullbelagt,

c) om skyldighet att betala tull med anledning av importen uppkommer, eller skulle ha uppkommit om bränslet hade varit belagt med tull, i ett annat EG-land till följd av att ett sådant mellanstatligt enhetstillstånd som avses i 4 kap. 24 § andra stycket tullagen (2000:1281) åberopas: innehavaren av tillståndet.

Med tullskuld och gemenskapsvara förstås detsamma som i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen.

 

 

 

 

 

6 kap.

 

 

 

 

 

 

 

 

4 §10

 

 

 

Upplagshavare

eller

varu-

Upplagshavare

eller

varu-

mottagare som tar emot bränsle

mottagare som tar emot bränsle

från ett annat EG-land skall

från ett annat EG-land ska

senast 15 dagar efter utgången

senast 15 dagar efter utgången

av den

kalendermånad

under

av den

kalendermånad

under

vilken

bränslet

tagits

emot

vilken

bränslet

tagits

emot

underteckna

ett

exemplar

av

underteckna ett

exemplar av

ledsagardokumentet

(retur-

ledsagardokumentet

(retur-

exemplaret) och skicka tillbaka

exemplaret) och skicka tillbaka

det till avsändaren i det andra

det till avsändaren i det andra

EG-landet.

 

 

 

 

EG-landet.

 

 

Beskattningsmyndigheten

Beskattningsmyndigheten

skall på returexemplaret attes-

ska på returexemplaret attestera

tera andra förluster än sådana

andra förluster än sådana som

som avses i 2 kap. 11 § första

avses i 2 kap. 11 § första stycket

stycket 5 och 7 kap. 6 §, under

4 och 7 kap. 6 §, under förut-

förutsättning

att

förlusterna

sättning att förlusterna upp-

uppkommit

under transport

kommit

under transport inom

inom EG och konstaterats i

EG och konstaterats i Sverige.

Sverige.

 

 

 

 

 

Om obeskattat bränsle som

Om

obeskattat

bränsle

som

avses i 1 kap. 3 a § transporteras

avses i 1 kap. 3 a § transporteras

från ett skatteupplag i ett annat

från ett skatteupplag i ett annat

EG-land till Sverige och

andra

EG-land till Sverige och

andra

förluster än sådana som avses i

10 Senaste lydelse SFS 2006:1508.

25

Lagtext

Ds 2009:24

förluster än sådana som avses i 2 kap. 11 § första stycket 5 och 7 kap. 6 § under transporten uppkommit i ett annat EG-land, skall beskattningsmyndigheten vid bränslets ankomst till Sverige ange i vilken omfattning beskattning skall ske av de förlorade bränslemängderna samt hur skatten skall beräknas. Beskattningsmyndigheten skall skicka en kopia av retur- exemplaret till behörig myndig- het i det EG-land där förlusten konstaterats.

2 kap. 11 § första stycket 4 och

7 kap. 6 § under transporten uppkommit i ett annat EG-land, ska beskattningsmyndigheten vid bränslets ankomst till Sverige ange i vilken omfattning beskattning ska ske av de förlorade bränslemängderna samt hur skatten ska beräknas. Beskattningsmyndigheten ska skicka en kopia av retur- exemplaret till behörig myndig- het i det EG-land där förlusten konstaterats.

Nuvarande lydelse

6 a kap.

1 §11

Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i före- kommande fall med undantag för vissa bränsleslag, ska helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges.

Ändamål

Bränsle som

Befrielse

Befrielse

Befrielse

 

inte ger

från

från kol-

från

 

befrielse

energi-

dioxid-

svavel-

 

 

skatt

skatt

skatt

1. Förbrukning

 

 

 

 

a) för annat ändamål än

 

100

100

100

som motorbränsle eller

 

procent

procent

procent

som bränsle för upp-

 

 

 

 

värmning

 

 

 

 

b) i metallurgiska

 

100

100

100

processer under förut-

 

procent

procent

procent

sättning att det ingående

 

 

 

 

materialet genom upp-

 

 

 

 

11 Senaste lydelse SFS 2008:562.

26

Ds 2009:24 Lagtext

Ändamål

Bränsle som

Befrielse

Befrielse

Befrielse

 

inte ger

från

från kol-

från

 

befrielse

energi-

dioxid-

svavel-

 

 

skatt

skatt

skatt

värmning i ugnar för-

 

 

 

 

ändras kemiskt eller

 

 

 

 

dess inre fysikaliska

 

 

 

 

struktur förändras eller

 

 

 

 

bibehålls i skänkar eller

 

 

 

 

liknande kärl

 

 

 

 

c) i annat fall än som

 

100

100

100

avses i a eller b, då

 

procent

procent

procent

bränslet i en och samma

 

 

 

 

process används både

 

 

 

 

som bränsle för upp-

 

 

 

 

värmning och för annat

 

 

 

 

ändamål än som motor-

 

 

 

 

bränsle eller bränsle för

 

 

 

 

uppvärmning

 

 

 

 

2. Förbrukning i tåg

Bensin,

100

100

100

eller annat spårbundet

bränsle som

procent

procent

procent

färdmedel

avses i 2 kap.

 

 

 

 

1 § första

 

 

 

 

stycket 3 b

 

 

 

3. Förbrukning i skepp,

Bensin,

100

100

100

när skeppet inte används

bränsle som

procent

procent

procent

för privat ändamål

avses i 2 kap.

 

 

 

 

1 § första

 

 

 

 

stycket 3 b

 

 

 

4. Förbrukning i båt för

Bensin,

100

100

100

vilken medgivande

bränsle som

procent

procent

procent

enligt 2 kap. 9 § eller

avses i 2 kap.

 

 

 

fartygstillstånd enligt

1 § första

 

 

 

fiskelagen (1993:787)

stycket 3 b

 

 

 

meddelats, när båten

 

 

 

 

inte används för privat

 

 

 

 

ändamål

 

 

 

 

27

Lagtext

Ds 2009:24

Ändamål

Bränsle som

Befrielse

Befrielse

Befrielse

 

inte ger

från

från kol-

från

 

befrielse

energi-

dioxid-

svavel-

 

 

skatt

skatt

skatt

5. Förbrukning i

 

 

 

 

a) luftfartyg, när luftfar-

Andra

100

100

100

tyget inte används för

bränslen än

procent

procent

procent

privat ändamål

flygfotogen

 

 

 

 

(KN-nr

 

 

 

 

2710 19 21)

 

 

 

b) luftfartygsmotorer i

Andra

100

100

100

provbädd eller i liknande

bränslen än

procent

procent

procent

anordning

flygbensin

 

 

 

 

(KN-nr

 

 

 

 

2710 11 31)

 

 

 

 

och

 

 

 

 

flygfotogen

 

 

 

6. Förbrukning vid

 

100

100

100

framställning av

 

procent

procent

procent

energiprodukter eller

 

 

 

 

andra produkter för

 

 

 

 

vilka skatteplikt har

 

 

 

 

inträtt för tillverkaren

 

 

 

 

7. Förbrukning för fram-

Bränsle som

100

100

ställning av skattepliktig

avses i 2 kap. 1 §

procent

procent

 

elektrisk kraft

första stycket 3

 

 

 

 

b

 

 

 

8. –

 

9. Om skattebefrielse

Bensin,

 

 

 

inte följer av tidigare

råtallolja,

 

 

 

punkter, förbrukning

bränsle som

 

 

 

för annat ändamål än

avses i 2 kap.

 

 

 

drift av motordrivna

1 § första

 

 

 

fordon vid

stycket 3 b

 

 

 

tillverkningsprocessen i

 

 

 

 

28

Ds 2009:24 Lagtext

Ändamål

Bränsle som

Befrielse

Befrielse

Befrielse

 

inte ger

från

från kol-

från

 

befrielse

energi-

dioxid-

svavel-

 

 

skatt

skatt

skatt

industriell verksamhet

 

 

 

 

a) i en anläggning för

 

100

85

vilken utsläppsrätter ska

 

procent

procent

 

överlämnas enligt 6 kap.

 

 

 

 

1 § lagen (2004:1199)

 

 

 

 

om handel med

 

 

 

 

utsläppsrätter

 

 

 

 

b) i andra fall än som

 

100

79

avses under a

 

procent

procent

 

10. Om skattebefrielse

Bensin,

100

79

inte följer av tidigare

råtallolja,

procent

procent

 

punkter, förbrukning

bränsle som

 

 

 

för annat ändamål än

avses i 2 kap.

 

 

 

drift av motordrivna

1 § första

 

 

 

fordon vid yrkesmässig

stycket 3 b

 

 

 

växthusodling

 

 

 

 

11. Om skattebefrielse

Bensin,

100

79

inte följer av tidigare

råtallolja,

procent

procent

 

punkter, förbrukning

bränsle som

 

 

 

för annat ändamål än

avses i 2 kap.

 

 

 

drift av motordrivna

1 § första

 

 

 

fordon i yrkesmässig

stycket 3 b

 

 

 

jordbruks-, skogsbruks-

 

 

 

 

eller vattenbruksverk-

 

 

 

 

samhet

 

 

 

 

12. Om skattebefrielse

 

100

inte följer av tidigare

 

 

 

procent

punkter, förbrukning i

 

 

 

 

sodapannor eller i lut-

 

 

 

 

pannor

 

 

 

 

13. Förbrukning vid till-

Andra

100

79

29

Lagtext

Ds 2009:24

Ändamål

Bränsle som

Befrielse

Befrielse

Befrielse

 

inte ger

från

från kol-

från

 

befrielse

energi-

dioxid-

svavel-

 

 

skatt

skatt

skatt

verkningsprocessen i

bränslen än

procent

procent

 

gruvindustriell

bränsle som

 

 

 

verksamhet för drift av

avses i 2 kap.

 

 

 

andra motordrivna

1 § första

 

 

 

fordon än personbilar,

stycket 3 b

 

 

 

lastbilar och bussar

 

 

 

 

14. Förbrukning i yrkes-

Andra bränslen

79

mässig jordbruks-, skogs-

än bränsle som

 

procent

 

bruks- eller vattenbruks-

avses i 2 kap.

 

 

 

verksamhet för drift av

1 § första

 

 

 

andra motordrivna

stycket 3b

 

 

 

fordon än personbilar,

 

 

 

 

lastbilar och bussar

 

 

 

 

15. –

 

16. Förbrukning i

 

100

100

100

processer för framställ-

 

procent

procent

procent

ning av andra minera-

 

 

 

 

liska ämnen än metaller

 

 

 

 

under förutsättning att

 

 

 

 

det ingående materialet

 

 

 

 

genom uppvärmning i

 

 

 

 

ugnar förändras kemiskt

 

 

 

 

eller dess inre fysikaliska

 

 

 

 

struktur förändras

 

 

 

 

17. Om skattebefrielse

Råtallolja och

 

 

 

inte följer av tidigare

bränsle som

 

 

 

punkter, förbrukning

avses i 2 kap.

 

 

 

för framställning av

1 § första

 

 

 

värme i en anläggning

stycket 3 b

 

 

 

för vilken utsläppsrätter

 

 

 

 

ska överlämnas enligt

 

 

 

 

6 kap. 1 § lagen om

 

 

 

 

handel med utsläpps-

 

 

 

 

30

Ds 2009:24 Lagtext

Ändamål

Bränsle som

Befrielse

Befrielse

Befrielse

 

inte ger

från

från kol-

från

 

befrielse

energi-

dioxid-

svavel-

 

 

skatt

skatt

skatt

rätter

 

 

 

 

a) i kraftvärme-

 

100

85

 

produktion

 

procent

procent

b) i annan värme-

 

6

produktion

 

 

procent

 

Föreslagen lydelse

6 a kap.

1 §

Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i före- kommande fall med undantag för vissa bränsleslag, ska helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges.

Ändamål

Bränsle som

Befrielse

Befrielse

Befrielse

 

inte ger

från

från kol-

från

 

befrielse

energi-

dioxid-

svavel-

 

 

skatt

skatt

skatt

1. Förbrukning

 

 

 

 

a) för annat ändamål än

 

100

100

100

som motorbränsle eller

 

procent

procent

procent

som bränsle för upp-

 

 

 

 

värmning

 

 

 

 

b) i metallurgiska

 

100

100

100

processer under förut-

 

procent

procent

procent

sättning att det ingående

 

 

 

 

materialet genom upp-

 

 

 

 

värmning i ugnar för-

 

 

 

 

ändras kemiskt eller

 

 

 

 

dess inre fysikaliska

 

 

 

 

struktur förändras eller

 

 

 

 

bibehålls i skänkar eller

 

 

 

 

liknande kärl

 

 

 

 

31

Lagtext

Ds 2009:24

Ändamål

Bränsle som

Befrielse

Befrielse

Befrielse

 

inte ger

från

från kol-

från

 

befrielse

energi-

dioxid-

svavel-

 

 

skatt

skatt

skatt

c) i annat fall än som

 

100

100

100

avses i a eller b, då

 

procent

procent

procent

bränslet i en och samma

 

 

 

 

process används både

 

 

 

 

som bränsle för upp-

 

 

 

 

värmning och för annat

 

 

 

 

ändamål än som motor-

 

 

 

 

bränsle eller bränsle för

 

 

 

 

uppvärmning

 

 

 

 

2. Förbrukning i tåg

Bensin,

100

100

100

eller annat spårbundet

bränsle som

procent

procent

procent

färdmedel

avses i 2 kap.

 

 

 

 

1 § första

 

 

 

 

stycket 3 b

 

 

 

3. Förbrukning i skepp,

Bensin,

100

100

100

när skeppet inte används

bränsle som

procent

procent

procent

för privat ändamål

avses i 2 kap.

 

 

 

 

1 § första

 

 

 

 

stycket 3 b

 

 

 

4. Förbrukning i båt för

Bensin,

100

100

100

vilken medgivande en-

bränsle som

procent

procent

procent

ligt 2 kap. 9 § eller

avses i 2 kap.

 

 

 

fartygstillstånd enligt

1 § första

 

 

 

fiskelagen (1993:787)

stycket 3 b

 

 

 

meddelats, när båten

 

 

 

 

inte används för privat

 

 

 

 

ändamål

 

 

 

 

5. Förbrukning i

 

 

 

 

a) luftfartyg, när luftfar-

Andra

100

100

100

tyget inte används för

bränslen än

procent

procent

procent

privat ändamål

flygfotogen

 

 

 

 

(KN-nr

 

 

 

 

2710 19 21)

 

 

 

32

Ds 2009:24 Lagtext

Ändamål

Bränsle som

Befrielse

Befrielse

Befrielse

 

inte ger

från

från kol-

från

 

befrielse

energi-

dioxid-

svavel-

 

 

skatt

skatt

skatt

b) luftfartygsmotorer i

Andra

100

100

100

provbädd eller i liknande

bränslen än

procent

procent

procent

anordning

flygbensin

 

 

 

 

(KN-nr

 

 

 

 

2710 11 31)

 

 

 

 

och

 

 

 

 

flygfotogen

 

 

 

6. Förbrukning vid

 

100

100

100

framställning av

 

procent

procent

procent

energiprodukter eller

 

 

 

 

andra produkter för

 

 

 

 

vilka skatteplikt har

 

 

 

 

inträtt för tillverkaren

 

 

 

 

7. Förbrukning för

Bränsle som

100

100

framställning av

avses i 2 kap.

procent

procent

 

skattepliktig elektrisk

1 § första

 

 

 

kraft

stycket 3 b

 

 

 

8. –

 

9. Om skattebefrielse

Bensin,

 

 

 

inte följer av tidigare

bränsle som

 

 

 

punkter, förbrukning

avses i 2 kap.

 

 

 

för annat ändamål än

1 § första

 

 

 

drift av motordrivna

stycket 3 b

 

 

 

fordon vid tillverk-

 

 

 

 

ningsprocessen i

 

 

 

 

industriell verksamhet

 

 

 

 

a) i en anläggning för

 

70

100

vilken utsläppsrätter ska

 

procent

procent

 

överlämnas enligt 6 kap.

 

 

 

 

1 § lagen (2004:1199)

 

 

 

 

33

Lagtext

Ds 2009:24

Ändamål

Bränsle som

Befrielse

Befrielse

Befrielse

 

inte ger

från

från kol-

från

 

befrielse

energi-

dioxid-

svavel-

 

 

skatt

skatt

skatt

om handel med ut-

 

 

 

 

släppsrätter

 

 

 

 

b) i andra fall än som

 

70

70

avses under a

 

procent

procent

 

10. Om skattebefrielse

Bensin,

70

70

inte följer av tidigare

bränsle som

procent

procent

 

punkter, förbrukning

avses i 2 kap.

 

 

 

för annat ändamål än

1 § första

 

 

 

drift av motordrivna

stycket 3 b

 

 

 

fordon vid yrkesmässig

 

 

 

 

växthusodling

 

 

 

 

11. Om skattebefrielse

Bensin,

70

70

inte följer av tidigare

bränsle som

procent

procent

 

punkter, förbrukning

avses i 2 kap.

 

 

 

för annat ändamål än

1 § första

 

 

 

drift av motordrivna

stycket 3 b

 

 

 

fordon i yrkesmässig

 

 

 

 

jordbruks-, skogsbruks-

 

 

 

 

eller vattenbruksverk-

 

 

 

 

samhet

 

 

 

 

12. Om skattebefrielse

 

100

inte följer av tidigare

 

 

 

procent

punkter, förbrukning i

 

 

 

 

sodapannor eller i lut-

 

 

 

 

pannor

 

 

 

 

13. Förbrukning vid till-

Andra

70

70

verkningsprocessen i

bränslen än

procent

procent

 

gruvindustriell verksam-

bränsle som

 

 

 

het för drift av andra

avses i 2 kap.

 

 

 

motordrivna fordon än

1 § första

 

 

 

personbilar, lastbilar och

stycket 3 b

 

 

 

bussar

 

 

 

 

34

Ds 2009:24 Lagtext

Ändamål

Bränsle som

Befrielse

Befrielse

Befrielse

 

inte ger

från

från kol-

från

 

befrielse

energi-

dioxid-

svavel-

 

 

skatt

skatt

skatt

14. –

15.

16.Förbrukning i processer för framställ- ning av andra minera- liska ämnen än metaller under förutsättning att det ingående materialet genom uppvärmning i ugnar förändras kemiskt eller dess inre fysikaliska struktur förändras

17.Om skattebefrielse inte följer av tidigare punkter, förbrukning för framställning av värme i en anläggning för vilken utsläppsrätter ska överlämnas enligt

6kap. 1 § lagen om handel med utsläppsrätter

a) i kraftvärme- produktion

b) i annan värme- produktion

100

100

100

procent

procent

procent

Bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b

70

93

 

procent

procent

6

 

procent

 

35

Lagtext

Ds 2009:24

Nuvarande lydelse

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

2 §12

 

 

Om

råtallolja förbrukas

för

Om bränsle som avses i 2 kap.

ändamål som anges i 1 § 9 b–11

1 § första stycket 3 b förbrukas i

medges befrielse från energi-

yrkesmässig jordbruks-, skogs-

skatten med ett belopp som mot-

bruks- eller vattenbruksverksam-

svarar 100 procent av den

het för drift av andra motor-

energiskatt och 79 procent av den

drivna

fordon

än personbilar,

koldioxidskatt som tas ut på

lastbilar

och

bussar medges

bränsle enligt 2 kap. 1 § första

befrielse från koldioxidskatt med

stycket 3 a.

 

för

2 100 kronor per kubikmeter.

Om

råtallolja

förbrukas

 

 

 

ändamål som anges i 1 § 9 a eller

 

 

 

17 a, medges befrielse från

 

 

 

energiskatten med ett belopp som

 

 

 

motsvarar 100 procent av den

 

 

 

energiskatt och 85 procent av den

 

 

 

koldioxidskatt som tas ut på

 

 

 

bränsle enligt 2 kap. 1 § första

 

 

 

stycket 3 a.

 

 

 

 

 

Om

råtallolja förbrukas

för

 

 

 

ändamål som anges i 1 § 17 b,

 

 

 

medges befrielse från energi-

 

 

 

skatten med ett belopp som

 

 

 

motsvarar 6 procent av den

 

 

 

koldioxidskatt som tas ut på

 

 

 

bränsle enligt 2 kap. 1 § första

 

 

 

stycket 3 a.

 

 

 

 

 

 

 

 

3 §13

 

 

Vid

annan

kraftvärmepro-

Vid

annan

kraftvärmepro-

duktion än som avses i 1 § 17 a

duktion än som avses i 1 § 17 a

medges, för den del av bränslet

medges, för den del av bränslet

som förbrukas för framställning

som förbrukas för framställning

av värme, befrielse från energi-

av värme, befrielse från energi-

skatt med 100 procent och från

skatt med 70 procent och från

koldioxidskatt i den omfattning

koldioxidskatt med 70 procent.

som anges i andra stycket.

 

 

 

 

12Senaste lydelse SFS 2008:561.

13Senaste lydelse SFS 2008:561.

36

Ds 2009:24 Lagtext

Befrielse enligt första stycket medges från 19 procent av koldioxidskatten, om elverknings- graden uppgår till 5 procent. Om elverkningsgraden är högre än 5 procent, ökar den procentuella befrielsen från koldioxidskatt med sex gånger det antal procent- enheter som verkningsgraden överstiger 5 procent till dess

verkningsgraden

uppgår

till

15 procent. Om

elverknings-

graden är 15 procent eller högre, medges befrielse från 79 procent av koldioxidskatten.

För bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b medges inte någon skattbefrielse enligt denna paragraf.

5 §14

De begränsningar av skatte-

De begränsningar av skatte-

befrielsen i 1 § och 3 § tredje

befrielsen i 1 § och 3 § andra

stycket som gäller bensin och

stycket som gäller bensin och

bränsle som avses i 2 kap.

bränsle som avses i 2 kap. 1 §

1 första stycket 3 b ska även

första stycket 3 b ska även gälla

gälla för bränsle som avses i

för bränsle som avses i 2 kap. 3

2 kap. 3 och 4 §§ och som be-

och 4 §§ och som beskattas på

skattas på samma sätt.

samma sätt.

7 kap.

1 §15

Den som är skattskyldig får göra avdrag för skatt på bränsle

1.för vilket skattskyldighet tidigare har inträtt,

2.som tagits tillbaka i samband med återgång av köp,

3.som av den skattskyldige exporterats till tredje land eller förts till frizon eller frilager för annat ändamål än att förbrukas där,

4.som förbrukats på ett sätt som ger rätt till skattebefrielse enligt 6 a kap.,

14Senaste lydelse SFS 2008:561.

15Senaste lydelse SFS 2001: 518.

37

Lagtext

Ds 2009:24

5.som har tagits emot av en skattebefriad förbrukare i enlighet med vad som framgår av dennes godkännande,

6.som har tagits emot för förbrukning i skepp eller luftfartyg med de undantag i fråga om vissa bränslen som anges i 6 a kap. 1

§3 och 5,

7.som har tagits emot för förbrukning i båtar som avses i 6 a kap. 1 § 4 med de undantag i fråga om vissa bränslen som anges i denna punkt.

Om en skattebefriad för- brukare har meddelats ett beslut om preliminär skattesats enligt 9 kap. 9 b §, får avdrag enligt första stycket 5 göras enligt den lägre koldioxidskattesats eller, beträffande råtallolja, energi- skattesats som följer av beslutet.

Om en skattebefriad för- brukare har meddelats ett beslut om preliminär skattesats enligt 9 kap. 9 b §, får avdrag enligt första stycket 5 göras enligt den lägre koldioxidskattesats som följer av beslutet.

3 §16

En skattskyldig får göra avdrag för skatt på bränsle som han har förbrukat eller sålt som bränsle för uppvärmning och som utgör en energiprodukt enligt

1.KN-nr 1507–1518,

2.KN-nr 2905 11 00, som inte är av syntetiskt ursprung, eller

3.KN-nr 3824 90 99.

Första stycket gäller också om produkterna ingår som en

beståndsdel i ett annat bränsle.

För produkt enligt KN-nr 3824 90 99 gäller första och andra styckena endast för skatt på den del av bränslet som framställts av biomassa.

Första–tredje styckena gäller endast i den mån bränslet uppfyller de hållbarhetskriterier som gäller enligt artikel 17 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring av och ett senare

16 Senaste lydelse SFS 2007:778.

38

Ds 2009:24

Lagtext

upphävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG17.

4 §18

En skattskyldig får göra av- drag för skatt på metan som framställts av biomassa och som han har förbrukat eller sålt som motorbränsle eller som bränsle för uppvärmning.

Första stycket gäller endast om bränslet uppfyller de hållbar- hetskriterier som gäller enligt artikel 17 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främ- jande av användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG i fråga om

1.vätskeformig eller gasformig metan som förbrukats eller sålts som motorbränsle, eller

2.vätskeformig metan som förbrukats eller sålts som bränsle för uppvärmning.

8 kap.

1 §19

Som skattebefriad förbrukare får godkännas den som förbrukar bränsle för ändamål som anges i 6 a kap. 1 § 1-5, 10, 12 eller 16 om han med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständligheterna i övrigt är lämplig.

Ett godkännande enligt första stycket får meddelas för viss tid eller tills vidare. Godkännande tills vidare får meddelas den

17EUT L 140, 5.6.2009, s. 16, Celex 32009L0028.

18Tidigare 7 kap. 4 § upphävd genom SFS 2001:518.

19Senaste lydelse SFS 2006:1508.

39

Lagtext

Ds 2009:24

som tidigare hanterat obeskattat bränsle utan anmärkning. Ett godkännande får förenas med villkor.

Den som godkänts som skattebefriad förbrukare har rätt att från en skattskyldig köpa bränsle i de fall där bränslet enligt 6 a

kap. är befriat från skatt.

 

Om en skattebefriad för-

Om en skattebefriad för-

brukare har meddelats ett beslut

brukare har meddelats ett beslut

om preliminär skattesats

enligt

om preliminär skattesats enligt

9 kap. 9 b §, får köp enligt tredje

9 kap. 9 b §, får köp enligt tredje

stycket ske till den lägre kol-

stycket ske till den lägre kol-

dioxidskattesats

eller,

beträf-

dioxidskattesats som följer av

fande råtallolja,

energiskattesats

beslutet.

som följer av beslutet.

9 kap.

2 §20

Om någon som inte är skattskyldig eller skattebefriad förbrukare har förbrukat bränsle på ett sådant sätt som ger rätt till skattebefrielse enligt 6 a kap. medger beskattningsmyndigheten efter ansökan återbetalning av skatten på bränslet.

Har

beslut

om

preliminär

Har

beslut

om preliminär

skattesats

meddelats

enligt

skattesats meddelats

enligt

9 kap.

9

b §

får återbetalning

9 kap. 9 b § får återbetalning

enligt

första

stycket

medges

enligt

första

stycket

medges

enligt den lägre koldioxidskatte-

enligt den lägre koldioxidskatte-

sats eller,

beträffande

 

råtallolja,

sats som följer av beslutet.

energiskattesats

som

följer av

 

 

 

 

beslutet.

 

 

 

 

 

 

 

 

5 §21

Beskattningsmyndigheten medger, i den omfattning som anges i andra–fjärde styckena, efter ansökan återbetalning av skatt på elektrisk kraft och bränsle som förbrukats för framställning av värme som levererats för ändamål som ger skattebefrielse enligt 6 a kap. 1 § 1, 6, 9-11 eller 16 eller enligt 11 kap. 9 § 2, 3 eller 5.

Återbetalning medges vid leverans för

20Senaste lydelse SFS 2001:518.

21Senaste lydelse SFS 2006:1508.

40

Ds 2009:24

Lagtext

1. tillverkningsprocessen i industriell verksamhet eller för yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverk- samhet, för

a)elektrisk kraft med den del av energiskatten som överstiger 0,5 öre per kilowattimme,

b)råtallolja med ett energi-

skattebelopp

som motsvarar hela

 

 

 

 

 

 

den energiskatt och 79 procent av

 

 

 

 

 

 

den koldioxidskatt som tas ut på

 

 

 

 

 

 

bränsle som avses i 2 kap. 1 §

 

 

 

 

 

 

första stycket 3 a,

 

 

 

 

 

 

 

 

c) andra bränslen än råtall-

b) bränslen med 70 procent

olja med hela energiskatten och

av energiskatten och 70 procent

79 procent av koldioxidskatten,

av koldioxidskatten,

 

 

2. annat ändamål än som avses under 1, med hela

 

energiskatten på elektrisk kraft och med hela energiskatten,

 

koldioxidskatten och svavelskatten på bränsle.

 

 

 

Om elektrisk kraft och ett

Om elektrisk kraft och ett

eller

flera

bränslen

förbrukas

eller

flera

bränslen

förbrukas

samtidigt för denna värmefram-

samtidigt för denna värmefram-

ställning, skall

energislagen

vid

ställning,

ska

energislagen

vid

beräkning

av

återbetalningen

beräkning

av

återbetalningen

fördelas genom proportionering

fördelas genom proportionering

i förhållande

till

respektive

i förhållande

till

respektive

energislag. Dock får fördel-

energislag. Dock får fördel-

ningen mellan

bränslena väljas

ningen mellan

bränslena väljas

fritt.

Motsvarande

gäller

för

fritt.

Motsvarande

gäller

för

värme som har levererats från

värme som har levererats från

kraftvärmeproduktion.

 

kraftvärmeproduktion.

 

För bensin och bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket

 

3 b medges inte någon återbetalning av skatt enligt denna

paragraf.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Har

beslut

om preliminär

Har

beslut

om

preliminär

skattesats

meddelats

enligt

skattesats

meddelats

enligt

9 kap.

9

b §

medges

åter-

9 kap.

9

b §

medges

åter-

betalning enligt den lägre kol-

betalning enligt den lägre kol-

dioxidskattesats

eller,

beträf-

dioxidskattesats

som

följer av

fande råtallolja,

energiskattesats

beslutet.

 

 

 

 

som följer av beslutet.

41

Ansökan om återbetalning eller kompensation enligt 2–6 §§ ska omfatta en period om ett kalenderkvartal och ska lämnas in till beskattningsmyndigheten inom tre år efter periodens utgång. I fråga om återbetalning enligt 2 § som sker med stöd av 6 a kap. 1 § 11 eller 2 § ska dock återbetalningen omfatta en period om ett kalenderår. Om sökanden beräknas förbruka bränsle i större omfattning, får dock beskattningsmyndigheten medge att ansökan görs per kalenderkvartal. Ett sådant beslut får återkallas om sökan- den begär det eller förut- sättningar för medgivande inte finns.

Lagtext

Ds 2009:24

7 §22 Ansökan om återbetalning

eller kompensation enligt 2–6 §§ ska omfatta en period om ett kalenderkvartal och ska lämnas in till beskattningsmyndigheten inom tre år efter periodens utgång. I fråga om återbetalning enligt 2 § som sker med stöd av 6 a kap. 1 § 11 eller 14 ska dock återbetalningen omfatta en period om ett kalenderår. Om sökanden beräknas förbruka bränsle i större omfattning, får dock beskattningsmyndigheten medge att ansökan görs per kalenderkvartal. Ett sådant beslut får återkallas om sökan- den begär det eller förut- sättningar för medgivande inte finns.

8 §23

Rätt till återbetalning eller kompensation enligt 2–6 §§ före- ligger endast när ersättningen för ett kalenderkvartal uppgår till

a)minst 1 000 kronor i fall som avses i 2, 4, 5 eller 6 §, och

b)minst 500 kronor i fall som avses i 3 §.

Sådan återbetalning enligt 2 §

Sådan återbetalning enligt 2 §

som sker med stöd av 6 a kap.

som sker med stöd av 6 a kap.

1 § 11 eller 14 får dock göras när

1 § 11 eller 2 § får dock göras

den sammanlagda ersättningen

när den sammanlagda ersätt-

uppgår till minst 500 kronor per

ningen

uppgår

till

minst

kalenderår.

500 kronor per kalenderår.

9 §24

 

 

 

Utöver möjligheterna till

Utöver möjligheterna till

skattebefrielse enligt 6 a kap. får

skattebefrielse enligt 6 a kap. får

skatten sättas ned för bränsle

skatten

sättas ned

för

bränsle

22Senaste lydelse SFS 2007:1387.

23Senaste lydelse SFS 2007:1387.

24Senaste lydelse SFS 2006:1508.

42

Ds 2009:24 Lagtext

som förbrukats av ett energi-

som förbrukats av ett energi-

intensivt företag för uppvärm-

intensivt företag för uppvärm-

ning eller för drift av stationära

ning eller för drift av stationära

motorer

vid

tillverknings-

motorer

vid

tillverknings-

processen i industriell verksam-

processen i industriell verksam-

het eller i yrkesmässig jord-

het eller i yrkesmässig jord-

bruks-, skogsbruks- eller vatten-

bruks-, skogsbruks- eller vatten-

bruksverksamhet. Beskattnings-

bruksverksamhet. Beskattnings-

myndigheten medger efter an-

myndigheten medger efter an-

sökan nedsättning av koldioxid-

sökan nedsättning av koldioxid-

skatten eller, beträffande råtall-

skatten för den del av skatten

olja, energiskatten för den del av

som överstiger 1,2 procent av de

skatten

som

överstiger

0,8

framställda

produkternas för-

procent av de framställda pro-

säljningsvärde.

Nedsättning

dukternas

försäljningsvärde.

medges med sådant belopp att

Nedsättning medges med sådant

den överskjutande skattebelast-

belopp att den

överskjutande

ningen inte överstiger 24 pro-

skattebelastningen inte

över-

cent av

det

överskjutande

stiger 24 procent av det över-

skattebeloppet för

bränslet.

skjutande

skattebeloppet

för

 

 

 

bränslet.

Bestämmelserna i första stycket gäller även mottagare av värmeleveranser om värmen har använts vid tillverkningsprocessen i industriell verksamhet eller i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet. I sådana fall avses med bränsle det bränsle som förbrukats för framställning av värmen. Om olika bränslen förbrukas samtidigt för denna värmeframställning får fördelningen mellan bränslena väljas fritt vid beräkning av ned- sättningen. Motsvarande gäller för mottagare av värmeleveranser från kraftvärmeproduktion.

Vid beräkning av nedsättning enligt första eller andra stycket får den koldioxidskatt som är hänförlig till följande bränslen dock inte sättas ned mer än att den motsvarar minst

a)21 euro per kubikmeter dieselbrännolja (KN-nr 2710 19 41–2710 19 49) eller fotogen (KN-nr 2710 19 21 eller 2710 19 25),

b)14,30 euro per kubikmeter eldningsolja (KN-nr 2710 19 61–2710 19 69),

c)41 euro per 1 000 kilogram gasol (KN-nr 2711 12 11–2711 19 00) som förbrukats för drift av stationära motorer,

43

Lagtext

Ds 2009:24

d)5,40 euro per 1 000 kubikmeter naturgas (KN-nr 2711 11 00 eller 2711 21 00), och

e)4,10 euro per 1 000 kilogram kol och koks (KN-nr 2701,

2702 och 2704),

 

varvid det nedsatta skatte-

varvid det nedsatta skatte-

beloppet i genomsnitt alltid

beloppet i genomsnitt alltid

minst skall motsvara minimi-

minst ska motsvara minimi-

skattenivåerna för de för-

skattenivåerna för de för-

brukade energislagen.

brukade energislagen.

Omräkning av de belopp i euro som anges i tredje stycket görs för varje kalenderår enligt den kurs i svenska kronor för euro som gällde den första vardagen i oktober året innan och som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Begränsningarna av nedsättningen av skatt i tredje stycket

gäller också för bränsle enligt 2 kap. 3 och 4 §§.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

9 b §25

 

 

 

 

 

Ansökan

om

nedsättning

Ansökan

om

nedsättning

enligt 9 § skall omfatta en

enligt 9 § ska omfatta en period

period om ett kalenderår och

om ett kalenderår och ska

skall lämnas in till beskattnings-

lämnas in till beskattnings-

myndigheten inom tre år efter

myndigheten inom tre år efter

kalenderårets

utgång. Ansökan

kalenderårets

utgång. Ansökan

skall innehålla uppgifter om hur

ska innehålla uppgifter om hur

mycket bränsle som förbrukats

mycket bränsle som förbrukats

under kalenderåret och försälj-

under kalenderåret och försälj-

ningsvärdet

de

produkter

ningsvärdet

de

produkter

som

framställts

under året.

som

framställts

under

året.

Sökanden skall även lämna de

Sökanden ska även lämna de

uppgifter som enligt 1 kap. 8 §

uppgifter som enligt 1 kap. 8 §

behövs för att beräkna energi-

behövs för att beräkna energi-

intensiteten hos det företag som

intensiteten hos det företag som

ansökan avser.

 

 

 

ansökan avser.

 

 

 

Beskattningsmyndigheten får

Beskattningsmyndigheten får

efter

ansökan

bestämma

en

efter

ansökan

bestämma

en

preliminär

koldioxidskattesats

preliminär

koldioxidskattesats

eller,

beträffande

råtallolja,

en

enligt vilken skatt ska tas ut

preliminär energiskattesats enligt

under ett kalenderår. De upp-

vilken skatt skall tas ut under ett

gifter som enligt första stycket

25 Senaste lydelse SFS 2006:1508.

44

Ds 2009:24 Lagtext

kalenderår. De uppgifter

 

som

ska lämnas av sökanden ska i en

enligt första stycket skall lämnas

ansökan om preliminär skatte-

av sökanden skall i en ansökan

sats lämnas i form av en

om preliminär skattesats lämnas

uppskattning.

Har

beslut

om

i form av en uppskattning. Har

preliminär skattesats

meddelats

beslut om preliminär skattesats

ska sökanden, när det kalenderår

meddelats

skall

sökanden,

när

som beslutet avser gått ut,

det

kalenderår

som

beslutet

komplettera sin ansökan med de

avser gått ut, komplettera sin

verkliga uppgifterna. Komplet-

ansökan

med

de

verkliga

teringen ska ha kommit in till

uppgifterna.

Kompletteringen

beskattningsmyndigheten senast

skall ha kommit in till beskatt-

tre år efter utgången av det

ningsmyndigheten senast tre år

kalenderår som ansökan avser.

efter utgången av det kalenderår

 

 

 

 

 

 

 

 

 

som ansökan avser.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Beskattningsmyndigheten

Beskattningsmyndigheten

skall för varje sökande som

ska för varje sökande som

meddelats beslut om preliminär

meddelats beslut om preliminär

skattesats fatta ett slutligt beslut

skattesats fatta ett slutligt beslut

om

skattenedsättning

för

det

om

skattenedsättning

för

det

bränsle som

förbrukats

under

bränsle som

 

förbrukats

under

kalenderåret.

Genom

beslutet

kalenderåret.

 

Genom

beslutet

kan skatt påföras sökanden eller

kan skatt påföras sökanden eller

återbetalas

 

till

honom.

 

Kan

återbetalas

till

honom.

 

Kan

sökandens uppgifter inte läggas

sökandens uppgifter inte läggas

till

grund

 

för

en tillförlitlig

till

grund

för

en

tillförlitlig

beräkning eller saknas uppgifter

beräkning eller saknas uppgifter

från

honom, får

beslut

fattas

från

honom,

får

beslut

fattas

efter skälig grund.

 

 

 

efter skälig grund.

 

 

 

 

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.

2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

45

Lagtext

Ds 2009:24

1.3Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

Härigenom föreskrivs 2 kap. 1 och 1 a §§ och 6 a kap. 2 § lagen (1994:1776) om skatt på energi ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt lagförslag 1.2

2kap.

1 §

Energiskatt och koldioxidskatt ska, om inte annat följer av andra stycket, betalas för följande bränslen med angivna belopp:

 

KN-nr

Slag av bränsle

Skattebelopp

 

 

 

 

 

Energiskatt

Koldioxidskatt

Summa skatt

1.

2710 11 31,

Bensin som

 

 

 

 

2710 11 41,

uppfyller krav

 

 

 

 

2710 11 45

för

 

 

 

 

eller

 

 

 

 

 

2710 11 49

 

 

 

 

 

 

a) miljöklass 1

 

 

 

 

 

– motorbensin

3 kr 07 öre

2 kr 45 öre

5 kr 52 öre

 

 

 

per liter

per liter

per liter

 

 

– alkylatbensin

1 kr 37 öre

2 kr 45 öre

3 kr 82 öre

 

 

 

per liter

per liter

per liter

 

 

b) miljöklass 2

3 kr 10 öre

2 kr 45 öre

5 kr 55 öre

 

 

 

per liter

per liter

per liter

2.

2710 11 31,

Annan bensin

3 kr 82 öre

2 kr 45 öre

6 kr 27 öre

 

2710 11 51

än som avses

per liter

per liter

per liter

 

eller

under 1

 

 

 

 

2710 11 59

 

 

 

 

3.

2710 19 21,

Eldningsolja,

 

 

 

 

2710 19 25,

dieselbrännolja,

 

 

 

 

2710 19 41–

fotogen, m.m.

 

 

 

 

2710 19 49

som

 

 

 

 

eller

 

 

 

 

 

2710 19 61–

 

 

 

 

 

2710 19 69

 

 

 

 

a) har försetts

797

kr per 3 016 kr

med märk- och

m3

m3

färgämnen eller

 

 

per 3 813 kr per m3

46

Ds 2009:24 Lagtext

 

KN-nr

Slag av bränsle

Skattebelopp

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Energiskatt

Koldioxidskatt

Summa skatt

 

 

ger mindre än

 

 

 

 

 

 

 

 

 

85 volym-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

procent

 

 

 

 

 

 

 

 

 

destillat vid

 

 

 

 

 

 

 

 

 

350oC,

 

 

 

 

 

 

 

 

 

b) inte har

 

 

 

 

 

 

 

 

 

försetts med

 

 

 

 

 

 

 

 

 

märk- och

 

 

 

 

 

 

 

 

 

färgämnen och

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ger minst 85

 

 

 

 

 

 

 

 

 

volymprocent

 

 

 

 

 

 

 

 

 

destillat vid

 

 

 

 

 

 

 

 

 

350oC, tillhörig

 

 

 

 

 

 

 

 

 

miljöklass 1

1 525 kr per

3 016

kr

per

4 541

kr

per

 

 

 

m3

m3

 

 

m3

 

 

 

 

miljöklass 2

1 788 kr per

3 016

kr

per

4 804

kr

per

 

 

 

m3

m3

 

 

m3

 

 

 

 

miljöklass 3

1 926 kr per

3 016

kr

per

4 942

kr

per

 

 

eller inte tillhör

m3

m3

 

 

m3

 

 

 

 

någon

 

 

 

 

 

 

 

 

 

miljöklass

 

 

 

 

 

 

 

4.

2711 12 11–

Gasol som

 

 

 

 

 

 

 

 

2711 19 00

används för

 

 

 

 

 

 

 

 

 

a) drift av

0 kr per

2 221 kr per

2 221 kr per

 

 

motordrivet

1 000 kg

1 000 kg

 

1 000 kg

 

 

 

fordon, fartyg

 

 

 

 

 

 

 

 

 

eller luftfartyg

 

 

 

 

 

 

 

 

 

b) annat

1 024 kr per

3 173

kr

per

4 197

kr

per

 

 

ändamål än

1 000 kg

1 000 kg

 

1 000 kg

 

 

 

under a

 

 

 

 

 

 

 

5.

2711 11 00,

Naturgas som

 

 

 

 

 

 

 

 

2711 21 00

används för

 

 

 

 

 

 

 

 

 

a) drift av

0 kr per

1 581 kr per

1 581 kr per

 

 

motordrivet

1 000 m3

1 000 m3

 

1 000 m3

 

 

 

fordon, fartyg

 

 

 

 

 

 

 

 

 

eller luftfartyg

 

 

 

 

 

 

 

 

 

b) annat

880 kr per

2 259 kr per

3 139 kr per

 

 

ändamål än

1 000 m3

1 000 m3

 

1 000 m3

 

 

 

under a

 

 

 

 

 

 

 

47

Lagtext

Ds 2009:24

KN-nr

Slag av bränsle

Skattebelopp

 

 

 

 

Energiskatt

Koldioxidskatt

Summa skatt

6. 2701, 2702

Kol och koks

605 kr per

2 625 kr per

3 230 kr per

eller 2704

 

1 000 kg

1 000 kg

1 000 kg

I fall som avses i 4 kap. 1 § 7 och 8 och 12 § 4 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika användningssätt.

Föreslagen lydelse

2 kap.

1 §

Energiskatt och koldioxidskatt ska, om inte annat följer av andra stycket, betalas för följande bränslen med angivna belopp:

 

KN-nr

Slag av bränsle

Skattebelopp

 

 

 

 

 

Energiskatt

Koldioxidskatt

Summa skatt

1.

2710 11 31,

Bensin som

 

 

 

 

2710 11 41,

uppfyller krav

 

 

 

 

2710 11 45

för

 

 

 

 

eller

 

 

 

 

 

2710 11 49

 

 

 

 

 

 

a) miljöklass 1

 

 

 

 

 

– motorbensin

3 kr 13 öre

2 kr 50 öre

5 kr 63 öre

 

 

 

per liter

per liter

per liter

 

 

– alkylatbensin

1 kr 40 öre

2 kr 50 öre

3 kr 90 öre

 

 

 

per liter

per liter

per liter

 

 

b) miljöklass 2

3 kr 16 öre

2 kr 50 öre

5 kr 66 öre

 

 

 

per liter

per liter

per liter

2.

2710 11 31,

Annan bensin

3 kr 90 öre

2 kr 50 öre

6 kr 40 öre

 

2710 11 51

än som avses

per liter

per liter

per liter

 

eller

under 1

 

 

 

 

2710 11 59

 

 

 

 

3.

2710 19 21,

Eldningsolja,

 

 

 

 

2710 19 25,

dieselbrännolja,

 

 

 

 

2710 19 41–

fotogen, m.m.

 

 

 

 

2710 19 49

som

 

 

 

 

eller

 

 

 

 

48

Ds 2009:24 Lagtext

 

KN-nr

Slag av bränsle

Skattebelopp

 

 

 

 

 

Energiskatt

Koldioxidskatt

Summa skatt

 

2710 19 61–

 

 

 

 

 

2710 19 69

 

 

 

 

 

 

a) har försetts

813 kr per

3 076 kr per m3

3 889 kr per

 

 

med märk- och

m3

 

m3

 

 

färgämnen eller

 

 

 

 

 

ger mindre än

 

 

 

 

 

85 volym-

 

 

 

 

 

procent

 

 

 

 

 

destillat vid

 

 

 

 

 

350oC,

 

 

 

 

 

b) inte har

 

 

 

 

 

försetts med

 

 

 

 

 

märk- och

 

 

 

 

 

färgämnen och

 

 

 

 

 

ger minst 85

 

 

 

 

 

volymprocent

 

 

 

 

 

destillat vid

 

 

 

 

 

350oC, tillhörig

 

 

 

 

 

miljöklass 1

1 755 kr per

3 076 kr per m3

4 831 kr per

 

 

 

m3

 

m3

 

 

miljöklass 2

2 024 kr per

3 076 kr per m3

5 100 kr per

 

 

 

m3

 

m3

 

 

miljöklass 3

2 164 kr per

3 076 kr per m3

5 240 kr per

 

 

eller inte tillhör

m3

 

m3

 

 

någon

 

 

 

 

 

miljöklass

 

 

 

4.

2711 12 11–

Gasol som

 

 

 

 

2711 19 00

används för

 

 

 

 

 

a) drift av

0 kr per

2 589 kr per

2 589 kr per

 

 

motordrivet

1 000 kg

1 000 kg

1 000 kg

 

 

fordon, fartyg

 

 

 

 

 

eller luftfartyg

 

 

 

 

 

b) annat

1 045 kr per

3 236 kr per

4 281 kr per

 

 

ändamål än

1 000 kg

1 000 kg

1 000 kg

 

 

under a

 

 

 

5.

2711 11 00,

Naturgas som

 

 

 

 

2711 21 00

används för

 

 

 

49

Lagtext

Ds 2009:24

KN-nr

Slag av bränsle

Skattebelopp

 

 

 

 

Energiskatt

Koldioxidskatt

Summa skatt

 

a) drift av

0 kr per

1 853 kr per

1 853 kr per

 

motordrivet

1 000 m3

1 000 m3

1 000 m3

 

fordon, fartyg

 

 

 

 

eller luftfartyg

 

 

 

 

b) annat

898 kr per

2 304 kr per

3 202 kr per

 

ändamål än

1 000 m3

1 000 m3

1 000 m3

 

under a

 

 

 

6. 2701, 2702

Kol och koks

617 kr per

2 678 kr per

3 295 kr per

eller 2704

 

1 000 kg

1 000 kg

1 000 kg

I fall som avses i 4 kap. 1 § 7 och 8 och 12 § 4 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika användningssätt.

Lydelse enligt lagförslag 1.2

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

 

 

 

 

1 a §

 

 

 

 

 

För kalenderåret

2012

och

För kalenderåret

2014

och

efterföljande

kalenderår

ska

efterföljande kalenderår

ska

energiskatt

och koldioxidskatt

energiskatt

och

koldioxidskatt

betalas med belopp som efter en

betalas med belopp som efter en

årlig omräkning motsvarar de i

årlig omräkning motsvarar de i

1 §

angivna

skattebeloppen

1 §

angivna

skattebeloppen

multiplicerade med det jäm-

multiplicerade med det jäm-

förelsetal,

uttryckt i

procent,

förelsetal,

uttryckt

i procent,

som

anger

förhållandet mellan

som

anger

förhållandet mellan

det allmänna prisläget i juni

det allmänna prisläget i juni

månad året närmast före det år

månad året närmast före det år

beräkningen avser och prisläget i

beräkningen avser och prisläget i

juni 2009.

 

 

 

 

juni 2012.

 

 

 

 

Regeringen fastställer före november månads utgång de om- räknade skattebelopp som enligt denna paragraf ska tas ut för påföljande kalenderår. Beloppen avrundas till hela kronor och ören.

50

Om bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b förbrukas i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet för drift av andra motordrivna fordon än personbilar, lastbilar och bussar medges befrielse från koldioxid- skatt med 1 700 kronor per kubikmeter.

Ds 2009:24

Lagtext

6 a kap.

2 § Om bränsle som avses i

2 kap. 1 § första stycket 3 b förbrukas i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet för drift av andra motordrivna fordon än personbilar, lastbilar och bussar medges befrielse från koldioxid- skatt med 2 100 kronor per kubikmeter.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013.

2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

51

Lagtext

Ds 2009:24

1.4Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1776) om skatt på energi

dels att 1 kap. 8 § samt 9 kap. 9, 9 a och 9 b §§ ska upphöra att gälla,

dels att 2 kap. 1 och 1 a §§, 6 a kap. 1, 2 och 3 §§, 7 kap. 1 §, 8 kap. 1 § samt 9 kap. 2 och 5 §§ ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt lagförslag 1.3

2 kap.

1 §

Energiskatt och koldioxidskatt ska, om inte annat följer av andra stycket, betalas för följande bränslen med angivna belopp:

 

KN-nr

 

Slag av bränsle

Skattebelopp

 

 

 

 

 

 

Energiskatt

Koldioxidskatt

Summa skatt

1.

2710 11

31,

Bensin som

 

 

 

 

2710 11

41,

uppfyller krav

 

 

 

 

2710 11

45

för

 

 

 

 

eller

 

 

 

 

 

 

2710 11

49

 

 

 

 

 

 

 

a) miljöklass 1

 

 

 

 

 

 

– motorbensin

3 kr 13 öre

2 kr 50 öre

5 kr 63 öre

 

 

 

 

per liter

per liter

per liter

 

 

 

– alkylatbensin

1 kr 40 öre

2 kr 50 öre

3 kr 90 öre

 

 

 

 

per liter

per liter

per liter

 

 

 

b) miljöklass 2

3 kr 16 öre

2 kr 50 öre

5 kr 66 öre

 

 

 

 

per liter

per liter

per liter

2.

2710 11

31,

Annan bensin

3 kr 90 öre

2 kr 50 öre

6 kr 40 öre

 

2710 11

51

än som avses

per liter

per liter

per liter

 

eller

 

under 1

 

 

 

 

2710 11

59

 

 

 

 

3.

2710 19

21,

Eldningsolja,

 

 

 

 

2710 19

25,

dieselbrännolja,

 

 

 

 

2710 19

41–

fotogen, m.m.

 

 

 

 

2710 19

49

som

 

 

 

52

Ds 2009:24 Lagtext

 

KN-nr

Slag av bränsle

Skattebelopp

 

 

 

 

 

Energiskatt

Koldioxidskatt

Summa skatt

 

eller

 

 

 

 

 

2710 19 61–

 

 

 

 

 

2710 19 69

 

 

 

 

 

 

a) har försetts

813 kr per

3 076 kr per m3

3 889 kr per

 

 

med märk- och

m3

 

m3

 

 

färgämnen eller

 

 

 

 

 

ger mindre än

 

 

 

 

 

85 volym-

 

 

 

 

 

procent

 

 

 

 

 

destillat vid

 

 

 

 

 

350oC,

 

 

 

 

 

b) inte har

 

 

 

 

 

försetts med

 

 

 

 

 

märk- och

 

 

 

 

 

färgämnen och

 

 

 

 

 

ger minst 85

 

 

 

 

 

volymprocent

 

 

 

 

 

destillat vid

 

 

 

 

 

350oC, tillhörig

 

 

 

 

 

miljöklass 1

1 755 kr per

3 076 kr per m3

4 831 kr per

 

 

 

m3

 

m3

 

 

miljöklass 2

2 024 kr per

3 076 kr per m3

5 100 kr per

 

 

 

m3

 

m3

 

 

miljöklass 3

2 164 kr per

3 076 kr per m3

5 240 kr per

 

 

eller inte tillhör

m3

 

m3

 

 

någon

 

 

 

 

 

miljöklass

 

 

 

4.

2711 12 11–

Gasol som

 

 

 

 

2711 19 00

används för

 

 

 

 

 

a) drift av

0 kr per

2 589 kr per

2 589 kr per

 

 

motordrivet

1 000 kg

1 000 kg

1 000 kg

 

 

fordon, fartyg

 

 

 

 

 

eller luftfartyg

 

 

 

 

 

b) annat

1 045 kr per

3 236 kr per

4 281 kr per

 

 

ändamål än

1 000 kg

1 000 kg

1 000 kg

 

 

under a

 

 

 

5.

2711 11 00,

Naturgas som

 

 

 

 

2711 21 00

används för

 

 

 

53

Lagtext

Ds 2009:24

KN-nr

Slag av bränsle

Skattebelopp

 

 

 

 

Energiskatt

Koldioxidskatt

Summa skatt

 

a) drift av

0 kr per

1 853 kr per

1 853 kr per

 

motordrivet

1 000 m3

1 000 m3

1 000 m3

 

fordon, fartyg

 

 

 

 

eller luftfartyg

 

 

 

 

b) annat

898 kr per

2 304 kr per

3 202 kr per

 

ändamål än

1 000 m3

1 000 m3

1 000 m3

 

under a

 

 

 

6. 2701, 2702

Kol och koks

617 kr per

2 678 kr per

3 295 kr per

eller 2704

 

1 000 kg

1 000 kg

1 000 kg

I fall som avses i 4 kap. 1 § 7 och 8 och 12 § 4 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika användningssätt.

Föreslagen lydelse

2 kap.

1 §

Energiskatt och koldioxidskatt ska, om inte annat följer av andra stycket, betalas för följande bränslen med angivna belopp:

 

KN-nr

 

Slag av bränsle

Skattebelopp

 

 

 

 

 

 

Energiskatt

Koldioxidskatt

Summa skatt

1.

2710 11

31,

Bensin som

 

 

 

 

2710 11

41,

uppfyller krav

 

 

 

 

2710 11

45

för

 

 

 

 

eller

 

 

 

 

 

 

2710 11

49

 

 

 

 

 

 

 

a) miljöklass 1

 

 

 

 

 

 

– motorbensin

3 kr 25 öre

2 kr 60 öre

5 kr 85 öre

 

 

 

 

per liter

per liter

per liter

 

 

 

– alkylatbensin

1 kr 45 öre

2 kr 60 öre

4 kr 05 öre

 

 

 

 

per liter

per liter

per liter

 

 

 

b) miljöklass 2

3 kr 29 öre

2 kr 60 öre

5 kr 89 öre

 

 

 

 

per liter

per liter

per liter

2.

2710 11

31,

Annan bensin

4 kr 05 öre

2 kr 60 öre

6 kr 65 öre

 

2710 11

51

än som avses

per liter

per liter

per liter

54

Ds 2009:24 Lagtext

 

KN-nr

Slag av bränsle

Skattebelopp

 

 

 

 

 

Energiskatt

Koldioxidskatt

Summa skatt

 

eller

under 1

 

 

 

 

2710 11 59

 

 

 

 

3.

2710 19 21,

Eldningsolja,

 

 

 

 

2710 19 25,

dieselbrännolja,

 

 

 

 

2710 19 41–

fotogen, m.m.

 

 

 

 

2710 19 49

som

 

 

 

 

eller

 

 

 

 

 

2710 19 61–

 

 

 

 

 

2710 19 69

 

 

 

 

 

 

a) har försetts

846 kr per

3 201 kr per m3

4 047 kr per

 

 

med märk- och

m3

 

m3

 

 

färgämnen eller

 

 

 

 

 

ger mindre än

 

 

 

 

 

85 volym-

 

 

 

 

 

procent

 

 

 

 

 

destillat vid

 

 

 

 

 

350oC,

 

 

 

 

 

b) inte har

 

 

 

 

 

försetts med

 

 

 

 

 

märk- och

 

 

 

 

 

färgämnen och

 

 

 

 

 

ger minst 85

 

 

 

 

 

volymprocent

 

 

 

 

 

destillat vid

 

 

 

 

 

350oC, tillhörig

 

 

 

 

 

miljöklass 1

1 826 kr per 3 201 kr per m3

5 027 kr per

 

 

 

m3

 

m3

 

 

miljöklass 2

2 105 kr per 3 201 kr per m3

5 306 kr per

 

 

 

m3

 

m3

 

 

miljöklass 3

2 252 kr per 3 201 kr per m3

5 452 kr per

 

 

eller inte tillhör

m3

 

m3

 

 

någon

 

 

 

 

 

miljöklass

 

 

 

4.

2711 12 11–

Gasol som

 

 

 

 

2711 19 00

används för

 

 

 

 

 

a) drift av

0 kr per

3 367 kr per

3 367 kr per

 

 

motordrivet

1 000 kg

1 000 kg

1 000 kg

 

 

fordon, fartyg

 

 

 

 

 

eller luftfartyg

 

 

 

55

Lagtext

Ds 2009:24

 

KN-nr

Slag av bränsle

Skattebelopp

 

 

 

 

 

Energiskatt

Koldioxidskatt

Summa skatt

 

 

b) annat

1 087 kr per

3 367 kr per

4 454 kr per

 

 

ändamål än

1 000 kg

1 000 kg

1 000 kg

 

 

under a

 

 

 

5.

2711 11 00,

Naturgas som

 

 

 

 

2711 21 00

används för

 

 

 

 

 

a) drift av

0 kr per

2 397 kr per

2 397 kr per

 

 

motordrivet

1 000 m3

1 000 m3

1 000 m3

 

 

fordon, fartyg

 

 

 

 

 

eller luftfartyg

 

 

 

 

 

b) annat

934 kr per

2 397 kr per

3 331 kr per

 

 

ändamål än

1 000 m3

1 000 m3

1 000 m3

 

 

under a

 

 

 

6.

2701, 2702

Kol och koks

642 kr per

2 786 kr per

3 428 kr per

 

eller 2704

 

1 000 kg

1 000 kg

1 000 kg

I fall som avses i 4 kap. 1 § 7 och 8 och 12 § 4 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika användningssätt.

Lydelse enligt lagförslag 1.3

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

 

 

 

 

1 a §

 

 

 

 

 

För kalenderåret

2014

och

För kalenderåret

2016

och

efterföljande

kalenderår

ska

efterföljande kalenderår

ska

energiskatt

och koldioxidskatt

energiskatt

och

koldioxidskatt

betalas med belopp som efter en

betalas med belopp som efter en

årlig omräkning motsvarar de i

årlig omräkning motsvarar de i

1 §

angivna

skattebeloppen

1 §

angivna

skattebeloppen

multiplicerade med det jäm-

multiplicerade med det jäm-

förelsetal,

uttryckt

i procent,

förelsetal,

uttryckt

i procent,

som

anger

förhållandet mellan

som

anger

förhållandet mellan

det allmänna prisläget i juni

det allmänna prisläget i juni

månad året närmast före det år

månad året närmast före det år

beräkningen avser och prisläget i

beräkningen avser och prisläget i

juni 2012.

 

 

 

 

juni 2014.

 

 

 

 

56

Ds 2009:24

Lagtext

Regeringen fastställer före november månads utgång de om- räknade skattebelopp som enligt denna paragraf ska tas ut för påföljande kalenderår. Beloppen avrundas till hela kronor och ören.

Lydelse enligt lagförslag 1.2

6 a kap.

1 §

Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i före- kommande fall med undantag för vissa bränsleslag, ska helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges.

Ändamål

Bränsle som

Befrielse

Befrielse

Befrielse

 

inte ger

från

från kol-

från

 

befrielse

energi-

dioxid-

svavel-

 

 

skatt

skatt

skatt

1. Förbrukning

 

 

 

 

a) för annat ändamål än

 

100

100

100

som motorbränsle eller

 

procent

procent

procent

som bränsle för upp-

 

 

 

 

värmning

 

 

 

 

b) i metallurgiska

 

100

100

100

processer under förut-

 

procent

procent

procent

sättning att det ingående

 

 

 

 

materialet genom upp-

 

 

 

 

värmning i ugnar

 

 

 

 

förändras kemiskt eller

 

 

 

 

dess inre fysikaliska

 

 

 

 

struktur förändras eller

 

 

 

 

bibehålls i skänkar eller

 

 

 

 

liknande kärl

 

 

 

 

c) i annat fall än som

 

100

100

100

avses i a eller b, då

 

procent

procent

procent

bränslet i en och samma

 

 

 

 

process används både

 

 

 

 

som bränsle för upp-

 

 

 

 

värmning och för annat

 

 

 

 

57

Lagtext

Ds 2009:24

Ändamål

Bränsle som

Befrielse

Befrielse

Befrielse

 

inte ger

från

från kol-

från

 

befrielse

energi-

dioxid-

svavel-

 

 

skatt

skatt

skatt

ändamål än som motor-

 

 

 

 

bränsle eller bränsle för

 

 

 

 

uppvärmning

 

 

 

 

2. Förbrukning i tåg

Bensin,

100

100

100

eller annat spårbundet

bränsle som

procent

procent

procent

färdmedel

avses i 2 kap.

 

 

 

 

1 § första

 

 

 

 

stycket 3 b

 

 

 

3. Förbrukning i skepp,

Bensin,

100

100

100

när skeppet inte används

bränsle som

procent

procent

procent

för privat ändamål

avses i 2 kap.

 

 

 

 

1 § första

 

 

 

 

stycket 3 b

 

 

 

4. Förbrukning i båt för

Bensin,

100

100

100

vilken medgivande en-

bränsle som

procent

procent

procent

ligt 2 kap. 9 § eller

avses i 2 kap.

 

 

 

fartygstillstånd enligt

1 § första

 

 

 

fiskelagen (1993:787)

stycket 3 b

 

 

 

meddelats, när båten

 

 

 

 

inte används för privat

 

 

 

 

ändamål

 

 

 

 

5. Förbrukning i

 

 

 

 

a) luftfartyg, när luftfar-

Andra

100

100

100

tyget inte används för

bränslen än

procent

procent

procent

privat ändamål

flygfotogen

 

 

 

 

(KN-nr

 

 

 

 

2710 19 21)

 

 

 

b) luftfartygsmotorer i

Andra

100

100

100

provbädd eller i liknande

bränslen än

procent

procent

procent

anordning

flygbensin

 

 

 

 

(KN-nr

 

 

 

 

2710 11 31)

 

 

 

58

Ds 2009:24 Lagtext

Ändamål

Bränsle som

Befrielse

Befrielse

Befrielse

 

inte ger

från

från kol-

från

 

befrielse

energi-

dioxid-

svavel-

 

 

skatt

skatt

skatt

 

och

 

 

 

 

flygfotogen

 

 

 

6. Förbrukning vid

 

100

100

100

framställning av energi-

 

procent

procent

procent

produkter eller andra

 

 

 

 

produkter för vilka

 

 

 

 

skatteplikt har inträtt

 

 

 

 

för tillverkaren

 

 

 

 

7. Förbrukning för

Bränsle som

100

100

framställning av

avses i 2 kap.

procent

procent

 

skattepliktig elektrisk

1 § första

 

 

 

kraft

stycket 3 b

 

 

 

8. –

 

9. Om skattebefrielse

Bensin,

 

 

 

inte följer av tidigare

bränsle som

 

 

 

punkter, förbrukning

avses i 2 kap.

 

 

 

för annat ändamål än

1 § första

 

 

 

drift av motordrivna

stycket 3 b

 

 

 

fordon vid tillverk-

 

 

 

 

ningsprocessen i

 

 

 

 

industriell verksamhet

 

 

 

 

a) i en anläggning för

 

70

100

vilken utsläppsrätter ska

 

procent

procent

 

överlämnas enligt 6 kap.

 

 

 

 

1 § lagen (2004:1199)

 

 

 

 

om handel med

 

 

 

 

utsläppsrätter

 

 

 

 

b) i andra fall än som

 

70

70

avses under a

 

procent

procent

 

10. Om skattebefrielse

Bensin,

70

70

59

Lagtext

Ds 2009:24

Ändamål

Bränsle som

Befrielse

Befrielse

Befrielse

 

inte ger

från

från kol-

från

 

befrielse

energi-

dioxid-

svavel-

 

 

skatt

skatt

skatt

inte följer av tidigare

bränsle som

procent

procent

 

punkter, förbrukning

avses i 2 kap.

 

 

 

för annat ändamål än

1 § första

 

 

 

drift av motordrivna

stycket 3 b

 

 

 

fordon vid yrkesmässig

 

 

 

 

växthusodling

 

 

 

 

11. Om skattebefrielse

Bensin,

70

70

inte följer av tidigare

bränsle som

procent

procent

 

punkter, förbrukning

avses i 2 kap.

 

 

 

för annat ändamål än

1 § första

 

 

 

drift av motordrivna

stycket 3 b

 

 

 

fordon i yrkesmässig

 

 

 

 

jordbruks-, skogsbruks-

 

 

 

 

eller vattenbruksverk-

 

 

 

 

samhet

 

 

 

 

12. Om skattebefrielse

 

100

inte följer av tidigare

 

 

 

procent

punkter, förbrukning i

 

 

 

 

sodapannor eller i

 

 

 

 

lutpannor

 

 

 

 

13. Förbrukning vid till-

Andra

70

70

verkningsprocessen i

bränslen än

procent

procent

 

gruvindustriell verksam-

bränsle som

 

 

 

het för drift av andra

avses i 2 kap.

 

 

 

motordrivna fordon än

1 § första

 

 

 

personbilar, lastbilar och

stycket 3 b

 

 

 

bussar

 

 

 

 

14. –

 

15. –

 

16. Förbrukning i

 

100

100

100

processer för

 

procent

procent

procent

60

Ds 2009:24 Lagtext

Ändamål

Bränsle som

Befrielse

Befrielse

Befrielse

 

inte ger

från

från kol-

från

 

befrielse

energi-

dioxid-

svavel-

 

 

skatt

skatt

skatt

framställning av andra

 

 

 

 

mineraliska ämnen än

 

 

 

 

metaller under förut-

 

 

 

 

sättning att det ingående

 

 

 

 

materialet genom upp-

 

 

 

 

värmning i ugnar

 

 

 

 

förändras kemiskt eller

 

 

 

 

dess inre fysikaliska

 

 

 

 

struktur förändras

 

 

 

 

17. Om skattebefrielse

Bränsle som

 

 

 

inte följer av tidigare

avses i 2 kap.

 

 

 

punkter, förbrukning

1 § första

 

 

 

för framställning av

stycket 3 b

 

 

 

värme i en anläggning

 

 

 

 

för vilken utsläppsrätter

 

 

 

 

ska överlämnas enligt

 

 

 

 

6 kap. 1 § lagen om

 

 

 

 

handel med utsläpps-

 

 

 

 

rätter

 

 

 

 

a) i kraftvärme-

 

70

93

 

produktion

 

procent

procent

b) i annan värme-

 

6

produktion

 

 

procent

 

61

Lagtext

Ds 2009:24

Föreslagen lydelse

6 a kap.

1 §

Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i före- kommande fall med undantag för vissa bränsleslag, ska helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges.

Ändamål

Bränsle som

Befrielse

Befrielse

Befrielse

 

inte ger

från

från kol-

från

 

befrielse

energi-

dioxid-

svavel-

 

 

skatt

skatt

skatt

1. Förbrukning

 

 

 

 

a) för annat ändamål än

 

100

100

100

som motorbränsle eller

 

procent

procent

procent

som bränsle för

 

 

 

 

uppvärmning

 

 

 

 

b) i metallurgiska

 

100

100

100

processer under förut-

 

procent

procent

procent

sättning att det ingående

 

 

 

 

materialet genom upp-

 

 

 

 

värmning i ugnar

 

 

 

 

förändras kemiskt eller

 

 

 

 

dess inre fysikaliska

 

 

 

 

struktur förändras eller

 

 

 

 

bibehålls i skänkar eller

 

 

 

 

liknande kärl

 

 

 

 

c) i annat fall än som

 

100

100

100

avses i a eller b, då

 

procent

procent

procent

bränslet i en och samma

 

 

 

 

process används både

 

 

 

 

som bränsle för

 

 

 

 

uppvärmning och för

 

 

 

 

annat ändamål än som

 

 

 

 

motorbränsle eller

 

 

 

 

bränsle för uppvärmning

 

 

 

 

2. Förbrukning i tåg

Bensin,

100

100

100

62

Ds 2009:24 Lagtext

Ändamål

Bränsle som

Befrielse

Befrielse

Befrielse

 

inte ger

från

från kol-

från

 

befrielse

energi-

dioxid-

svavel-

 

 

skatt

skatt

skatt

eller annat spårbundet

bränsle som

procent

procent

procent

färdmedel

avses i 2 kap.

 

 

 

 

1 § första

 

 

 

 

stycket 3 b

 

 

 

3. Förbrukning i skepp,

Bensin,

100

100

100

när skeppet inte används

bränsle som

procent

procent

procent

för privat ändamål

avses i 2 kap.

 

 

 

 

1 § första

 

 

 

 

stycket 3 b

 

 

 

4. Förbrukning i båt för

Bensin,

100

100

100

vilken medgivande

bränsle som

procent

procent

procent

enligt 2 kap. 9 § eller

avses i 2 kap.

 

 

 

fartygstillstånd enligt

1 § första

 

 

 

fiskelagen (1993:787)

stycket 3 b

 

 

 

meddelats, när båten

 

 

 

 

inte används för privat

 

 

 

 

ändamål

 

 

 

 

5. Förbrukning i

 

 

 

 

a) luftfartyg, när luftfar-

Andra

100

100

100

tyget inte används för

bränslen än

procent

procent

procent

privat ändamål

flygfotogen

 

 

 

 

(KN-nr

 

 

 

 

2710 19 21)

 

 

 

b) luftfartygsmotorer i

Andra

100

100

100

provbädd eller i liknande

bränslen än

procent

procent

procent

anordning

flygbensin

 

 

 

 

(KN-nr

 

 

 

 

2710 11 31)

 

 

 

 

och

 

 

 

 

flygfotogen

 

 

 

6. Förbrukning vid

 

100

100

100

framställning av

 

procent

procent

procent

63

Lagtext

Ds 2009:24

Ändamål

Bränsle som

Befrielse

Befrielse

Befrielse

 

inte ger

från

från kol-

från

 

befrielse

energi-

dioxid-

svavel-

 

 

skatt

skatt

skatt

energiprodukter eller

 

 

 

 

andra produkter för

 

 

 

 

vilka skatteplikt har

 

 

 

 

inträtt för tillverkaren

 

 

 

 

7. Förbrukning för

Bränsle som

100

100

framställning av

avses i 2 kap.

procent

procent

 

skattepliktig elektrisk

1 § första

 

 

 

kraft

stycket 3 b

 

 

 

8. –

 

9. Om skattebefrielse

Bensin,

 

 

 

inte följer av tidigare

bränsle som

 

 

 

punkter, förbrukning

avses i 2 kap.

 

 

 

för annat ändamål än

1 § första

 

 

 

drift av motordrivna

stycket 3 b

 

 

 

fordon vid tillverknings-

 

 

 

 

processen i industriell

 

 

 

 

verksamhet

 

 

 

 

a) i en anläggning för

 

70

100

vilken utsläppsrätter ska

 

procent

procent

 

överlämnas enligt 6 kap.

 

 

 

 

1 § lagen (2004:1199)

 

 

 

 

om handel med ut-

 

 

 

 

släppsrätter

 

 

 

 

b) i andra fall än som

 

70

40

avses under a

 

procent

procent

 

10. Om skattebefrielse

Bensin,

70

40

inte följer av tidigare

bränsle som

procent

procent

 

punkter, förbrukning

avses i 2 kap.

 

 

 

för annat ändamål än

1 § första

 

 

 

drift av motordrivna

stycket 3 b

 

 

 

fordon vid yrkesmässig

 

 

 

 

64

Ds 2009:24 Lagtext

Ändamål

Bränsle som

Befrielse

Befrielse

Befrielse

 

inte ger

från

från kol-

från

 

befrielse

energi-

dioxid-

svavel-

 

 

skatt

skatt

skatt

växthusodling

 

 

 

 

11. Om skattebefrielse

Bensin,

70

40

inte följer av tidigare

bränsle som

procent

procent

 

punkter, förbrukning

avses i 2 kap.

 

 

 

för annat ändamål än

1 § första

 

 

 

drift av motordrivna

stycket 3 b

 

 

 

fordon i yrkesmässig

 

 

 

 

jordbruks-, skogsbruks-

 

 

 

 

eller vattenbruksverk-

 

 

 

 

samhet

 

 

 

 

12. Om skattebefrielse

 

100

inte följer av tidigare

 

 

 

procent

punkter, förbrukning i

 

 

 

 

sodapannor eller i lut-

 

 

 

 

pannor

 

 

 

 

13. Förbrukning vid till-

Andra

70

40

verkningsprocessen i

bränslen än

procent

procent

 

gruvindustriell verksam-

bränsle som

 

 

 

het för drift av andra

avses i 2 kap.

 

 

 

motordrivna fordon än

1 § första

 

 

 

personbilar, lastbilar och

stycket 3 b

 

 

 

bussar

 

 

 

 

14. –

 

15. –

 

16. Förbrukning i

 

100

100

100

processer för framställ-

 

procent

procent

procent

ning av andra minera-

 

 

 

 

liska ämnen än metaller

 

 

 

 

under förutsättning att

 

 

 

 

det ingående materialet

 

 

 

 

genom uppvärmning i

 

 

 

 

65

Lagtext

Ds 2009:24

Ändamål

 

Bränsle som

Befrielse

Befrielse

Befrielse

 

 

 

 

inte ger

från

 

från kol-

från

 

 

 

 

befrielse

energi-

dioxid-

 

svavel-

 

 

 

 

 

 

skatt

 

skatt

 

skatt

 

 

ugnar förändras kemiskt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

eller dess inre fysikaliska

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

struktur förändras

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

17. Om skattebefrielse

Bränsle som

 

 

 

 

 

 

 

 

inte följer av tidigare

avses i 2 kap.

 

 

 

 

 

 

 

 

punkter, förbrukning

1 § första

 

 

 

 

 

 

 

 

för framställning av

stycket 3 b

 

 

 

 

 

 

 

 

värme i en anläggning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

för vilken utsläppsrätter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ska överlämnas enligt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6 kap. 1 § lagen om

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

handel med utsläpps-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

rätter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

a) i kraftvärme-

 

 

70

 

93

 

 

 

 

 

produktion

 

 

 

procent

procent

 

 

 

 

b) i annan

 

 

 

 

6

 

 

 

 

värmeproduktion

 

 

 

 

procent

 

 

 

 

 

Lydelse enligt lagförslag 1.3

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

 

 

 

 

2 §

 

 

 

 

 

 

 

Om bränsle som avses i

Om

bränsle

som

avses i

2 kap. 1 § första stycket 3 b

2 kap. 1 § första stycket 3 b

förbrukas i yrkesmässig jord-

förbrukas i yrkesmässig jord-

bruks-,

skogsbruks-

eller

bruks-, skogsbruks- eller vatten-

vattenbruksverksamhet för drift

bruksverksamhet

för

drift

 

av

av andra motordrivna fordon än

andra

motordrivna

fordon

än

personbilar, lastbilar och bussar

personbilar, lastbilar och bussar

medges befrielse från koldioxid-

medges befrielse från koldioxid-

skatt med

1 700

kronor

per

skatt

med

900

 

kronor

per

kubikmeter.

 

 

kubikmeter.

 

 

 

 

 

66

Ds 2009:24 Lagtext

Lydelse enligt lagförslag 1.2

Föreslagen lydelse

3 §

Vid annan kraftvärmepro-

Vid annan kraftvärmepro-

duktion än som avses i 1 § 17 a

duktion än som avses i 1 § 17 a

medges, för den del av bränslet

medges, för den del av bränslet

som förbrukas för framställning

som förbrukas för framställning

av värme, befrielse från energi-

av värme, befrielse från energi-

skatt med 70 procent och från

skatt med 70 procent och från

koldioxidskatt med 70 procent.

koldioxidskatt med 40 procent.

För bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b medges inte någon skattbefrielse enligt denna paragraf.

7kap.

1 §

Den som är skattskyldig får göra avdrag för skatt på bränsle

1.för vilket skattskyldighet tidigare har inträtt,

2.som tagits tillbaka i samband med återgång av köp,

3.som av den skattskyldige exporterats till tredje land eller förts till frizon eller frilager för annat ändamål än att förbrukas där,

4.som förbrukats på ett sätt som ger rätt till skattebefrielse enligt 6 a kap.,

5.som har tagits emot av en skattebefriad förbrukare i enlighet med vad som framgår av dennes godkännande,

6.som har tagits emot för förbrukning i skepp eller luftfartyg med de undantag i fråga om vissa bränslen som anges i 6 a kap. 1

§3 och 5,

7.som har tagits emot för förbrukning i båtar som avses i 6 a kap. 1 § 4 med de undantag i fråga om vissa bränslen som anges i denna punkt.

Om en skattebefriad för- brukare har meddelats ett beslut

om preliminär skattesats enligt 9 kap. 9 b §, får avdrag enligt första stycket 5 göras enligt den lägre koldioxidskattesats som följer av beslutet.

67

Lagtext

Ds 2009:24

8 kap.

1 §

Som skattebefriad förbrukare får godkännas den som för- brukar bränsle för ändamål som anges i 6 a kap. 1 § 1–5, 10, 12 eller 16 om han med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt är lämplig.

Ett godkännande enligt första stycket får meddelas för viss tid eller tills vidare. Godkännande tills vidare får meddelas den som tidigare hanterat obeskattat bränsle utan anmärkning. Ett godkännande får förenas med villkor.

Den som godkänts som skattebefriad förbrukare har rätt att från en skattskyldig köpa bränsle i de fall där bränslet enligt 6 a kap. är befriat från skatt.

Om en skattebefriad för- brukare har meddelats ett beslut om preliminär skattesats enligt 9 kap. 9 b §, får köp enligt tredje stycket ske till den lägre kol- dioxidskattesats som följer av beslutet.

9 kap.

2 §

Om någon som inte är skattskyldig eller skattebefriad förbrukare har förbrukat bränsle på ett sådant sätt som ger rätt till skattebefrielse enligt 6 a kap. medger beskattningsmyndig- heten efter ansökan återbetalning av skatten på bränslet.

Har beslut om preliminär skattesats meddelats enligt 9 kap. 9 b § får återbetalning enligt första stycket medges enligt den lägre koldioxidskattesats som följer av beslutet.

5 §

Beskattningsmyndigheten medger, i den omfattning som anges i andra–fjärde styckena, efter ansökan återbetalning av skatt på elektrisk kraft och bränsle som förbrukats för framställning av värme som levererats för ändamål som ger skattebefrielse enligt 6 a kap. 1 § 1, 6, 9–11 eller 16 eller enligt 11 kap. 9 § 2, 3 eller 5.

68

Ds 2009:24 Lagtext

Återbetalning medges vid leverans för

1. tillverkningsprocessen i industriell verksamhet eller för yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruks- verksamhet, för

a) elektrisk kraft med den del av energiskatten som över-

stiger 0,5 öre per kilowattimme,

 

b) bränslen med 70 procent

b) bränslen med 70 procent

av energiskatten och 70 procent

av energiskatten och 40 procent

av koldioxidskatten,

av koldioxidskatten,

2. annat ändamål än som avses under 1, med hela energiskatten på elektrisk kraft och med hela energiskatten, koldioxidskatten och svavelskatten på bränsle.

Om elektrisk kraft och ett eller flera bränslen förbrukas samtidigt för denna värmeframställning, ska energislagen vid beräkning av återbetalningen fördelas genom proportionering i förhållande till respektive energislag. Dock får fördelningen mellan bränslena väljas fritt. Motsvarande gäller för värme som har levererats från kraftvärmeproduktion.

För bensin och bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b medges inte någon återbetalning av skatt enligt denna paragraf.

Har beslut om preliminär skattesats meddelats enligt 9 kap. 9 b § medges återbetalning enligt den lägre koldioxidskattesats som följer av beslutet.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.

2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

69

Lagtext

Ds 2009:24

1.5Förslag till lag om ändring i vägtrafikskattelagen (2006:227)

Härigenom föreskrivs att bilaga 2 till vägtrafikskattelagen (2006:227) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

 

 

 

Bilaga 2

Fordonsskatt

 

 

 

 

 

 

 

Fordonsslag

Skattevikt,

Skatt,

 

 

kilogram

kronor

 

 

 

grund-

tilläggsbelopp

 

 

belopp

för varje helt

 

 

 

hundratal kilo-

 

 

 

gram över den

 

 

 

lägsta vikten i

 

 

 

klassen

A Tunga bussar

 

 

 

1.

Tunga bussar som inte

3 501 –

984

 

kan drivas med dieselolja

2.

Tunga bussar som kan

 

 

 

 

drivas med dieselolja

 

 

 

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

70

Ds 2009:24 Lagtext

Föreslagen lydelse

 

 

Bilaga 2

Fordonsskatt

 

 

 

 

 

 

 

Fordonsslag

Skattevikt,

Skatt,

 

 

kilogram

kronor

 

 

 

grund-

tilläggsbelopp

 

 

belopp

för varje helt

 

 

 

hundratal kilo-

 

 

 

gram över den

 

 

 

lägsta vikten i

 

 

 

klassen

A Tunga bussar

 

 

 

1. Tunga bussar som inte

 

 

 

kan drivas med dieselolja

 

 

 

samt bussar i Miljöklass

 

 

 

Hybrid med återvinning

 

 

 

av bromsenergi och

 

 

 

möjlighet till drift med

 

 

 

elektricitet för en

 

 

 

sammanhängande

 

 

 

vägsträcka om minst en

 

 

 

kilometer under vilken

 

 

 

den framförs i en hastighet

 

 

 

av minst 50 kilometer per

3 501 –

984

 

timme

2. Tunga bussar som kan drivas med dieselolja

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.

71

Lagtext

Ds 2009:24

1.6Förslag till lag om ändring i vägtrafikskattelagen (2006:227)

Härigenom föreskrivs i fråga om vägtrafikskattelagen (2006:227)

dels att 1 kap. 1 §, 2 kap. 7, 9–12 §§, rubriken närmast före 7 § samt bilaga 2 ska ha följande lydelse,

dels att bilaga 3 ska upphöra att gälla.

Nuvarande lydelse

 

 

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

 

 

 

 

1 kap.

 

 

 

 

Vägtrafikskatt

i

form av

1 §

Vägtrafikskatt

i

form av

 

fordonsskatt

och

saluvagns-

fordonsskatt

och

 

saluvagns-

skatt skall betalas till staten

skatt ska betalas till staten för

för vissa fordon enligt denna

vissa fordon enligt denna lag.

lag.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

För vissa personbilar samt

 

För vissa personbilar, lätta

lätta bussar och lätta lastbilar

bussar och lätta lastbilar ska

skall fordonsskatt

i

stället

fordonsskatt

i stället

betalas

betalas till staten enligt lagen

till

staten

enligt

lagen

(2006:228)

med

 

särskilda

(2006:228)

med

 

särskilda

bestämmelser om

fordons-

bestämmelser

om

fordons-

skatt.

 

 

 

 

skatt.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2 kap.

 

 

 

 

Personbilar

 

 

 

 

Personbilar, lätta bussar och

 

 

 

 

 

lätta lastbilar

 

 

 

 

Fordonsskatten tas ut med

7 §1

Fordonsskatten tas ut med

 

ett grundbelopp och i före-

ett grundbelopp och i före-

kommande fall ett koldioxid-

kommande fall ett koldioxid-

belopp för personbilar som

belopp för

 

 

 

 

1. enligt

uppgift

i

väg-

 

1. personbilar

som

enligt

trafikregistret är av fordonsår

uppgift i vägtrafikregistret är

2006 eller senare, eller

 

av fordonsår 2006 eller senare,

1 Senaste lydelse 2006:473.

72

Ds 2009:24 Lagtext

 

 

 

 

 

 

 

 

eller

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2. är av tidigare fordonsår

 

2. personbilar

som

 

är

av

än 2006, men uppfyller kraven

tidigare

fordonsår

än

2006,

för miljöklass 2005, El eller

men

uppfyller

kraven

för

Hybrid enligt bilaga 1 till

miljöklass

2005,

El

 

eller

lagen (2001:1080) om motor-

Hybrid enligt bilaga 1 till

fordons

 

avgasrening

och

lagen (2001:1080) om motor-

motorbränslen.

 

 

 

fordons

 

avgasrening

 

och

 

 

 

 

 

 

 

 

motorbränslen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3. personbilar klass II, lätta

 

 

 

 

 

 

 

 

bussar och lätta lastbilar som

 

 

 

 

 

 

 

 

blivit

skattepliktiga

för

första

 

 

 

 

 

 

 

 

gången efter utgången av år

 

 

 

 

 

 

 

 

2010

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

För bilar som kan drivas

 

 

 

 

 

 

 

 

med dieselolja ska summan av

 

 

 

 

 

 

 

 

grundbeloppet

och

koldioxid-

 

 

 

 

 

 

 

 

beloppet

multipliceras

med en

 

 

 

 

 

 

 

 

bränslefaktor och ett miljö-

 

 

 

 

 

 

 

 

tillägg tas ut.

 

 

 

 

 

 

 

Koldioxidbeloppet

är

för

9 §

Koldioxidbeloppet

 

är

för

 

 

 

ett

skatteår

15 kronor

per

ett

skatteår

20 kronor

per

gram koldioxid som fordonet

gram koldioxid som fordonet

vid blandad körning släpper ut

vid blandad körning släpper ut

per

kilometer

 

utöver

per

 

kilometer

 

 

utöver

100 gram.

Uppgift

om

for-

120 gram.

Uppgift

om

for-

donets

utsläpp av

koldioxid

donets

 

utsläpp

av

koldioxid

vid blandad körning hämtas i

vid blandad körning hämtas i

vägtrafikregistret.

 

 

 

vägtrafikregistret.

 

 

 

 

 

För fordon som är utrus-

 

För fordon som är utrus-

tade med teknik för drift med

tade med teknik för drift med

en

bränsleblandning

som

till

en

bränsleblandning

som till

övervägande

del

består

av

övervägande

del

består

av

alkohol, eller helt eller delvis

alkohol, eller helt eller delvis

med annan gas än gasol, är

med annan gas än gasol, är

koldioxidbeloppet

10 kronor

koldioxidbeloppet

10 kronor

per gram koldioxid som for-

per gram koldioxid som for-

donet vid

blandad

körning

donet

vid

blandad

körning

släpper

ut

per kilometer

ut-

släpper

ut

per

kilometer

ut-

73

Lagtext

Ds 2009:24

över 100 gram. Uppgift om fordonets utsläpp av kol- dioxid vid blandad körning hämtas i vägtrafikregistret.

Om det för fordon som avses i andra stycket finns uppgift om ett sådant fordons utsläpp av koldioxid vid drift med en bränsleblandning som till övervägande del består av alkohol, eller helt eller delvis med annan gas än gasol, skall den uppgiften användas.

över 120 gram. Uppgift om fordonets utsläpp av kol- dioxid vid blandad körning hämtas i vägtrafikregistret.

Om det för fordon som avses i andra stycket finns uppgift om ett sådant fordons utsläpp av koldioxid vid drift med en bränsleblandning som till övervägande del består av alkohol, eller helt eller delvis med annan gas än gasol, ska den uppgiften användas.

 

 

 

 

 

10 §2

 

 

 

 

 

För

personbilar

som

kan

Bränslefaktorn är 2,55.

 

drivas med dieselolja och som

 

 

 

 

 

 

blivit skattepliktiga

för

första

 

 

 

 

 

 

gången före utgången av år

 

 

 

 

 

 

2007

ska

summan

av

 

 

 

 

 

 

grundbeloppet

och

koldioxid-

 

 

 

 

 

 

beloppet

multipliceras med en

 

 

 

 

 

 

miljö- och bränslefaktor om

 

 

 

 

 

 

3,3.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

För

personbilar

som

kan

Miljötillägget är

 

 

 

drivas med dieselolja och som

a) 500

kronor

för

fordon

blivit skattepliktiga

för

första

som

blivit

skattepliktiga

för

gången efter utgången av år

första gången före utgången av

2007

ska

summan

av

år 2007, och

 

 

 

grundbeloppet

och

koldioxid-

b) 250

kronor

för

fordon

beloppet

multipliceras med en

som

blivit

skattepliktiga

för

miljö- och bränslefaktor om

första gången efter utgången av

3,15.

 

 

 

 

år 2007.

 

 

 

 

För en personbil som blivit skattepliktig för första gången före utgången av år 2007 och som uppfyller kraven för miljöklass 2005 PM enligt bilaga 1 till lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen, ska fordons- skatten minskas med 6 000 kronor.

2 Senaste lydelse 2007:1391.

74

Ds 2009:24

Lagtext

Skatteminskningen i tredje stycket avräknas efter hand vid beslut om fordonsskatt, dock längst till och med den 31 decem- ber 2012.

För personbilar som hör hemma i en kommun som anges i bilaga 1 till denna lag skall fordonsskatten betalas endast till den del fordons- skatten, efter avräkning enligt 2 kap. 10 § fjärde stycket, för skatteår överstiger 384 kro- nor.

En personbil anses höra hemma i den kommun där den skattskyldige har sin adress enligt vägtrafikregistret vid den tidpunkt som anges i 5 kap. 2 §. Första stycket tillämpas endast i samband med att fordonsskatt skall betalas enligt vad som i övrigt gäller i denna lag.

11 §3

För personbil klass I som hör hemma i en kommun som anges i bilaga 1 till denna lag ska fordonsskatten betalas endast till den del fordons- skatten, efter avräkning enligt 2 kap. 10 § fjärde stycket, för skatteår överstiger 384 kro- nor.

En personbil anses höra hemma i den kommun där den skattskyldige har sin adress enligt vägtrafikregistret vid den tidpunkt som anges i 5 kap. 2 §. Första stycket tillämpas endast i samband med att fordonsskatt ska betalas enligt vad som i övrigt gäller i denna lag.

12 §4

För följande fordon framgår fordonsskattens storlek för ett skatteår av bilaga 2 till denna lag:

1. tunga bussar och tunga 1. tunga bussar och tunga lastbilar som inte beskattas i lastbilar,

enlighet med andra stycket,

2.traktorer, motorredskap och tunga terrängvagnar, samt

3.släpvagnar.

För sådana tunga bussar och tunga lastbilar som uppfyller kraven för miljöklass 2005 eller högre ställda krav enligt bilaga 1 till lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och

3Senaste lydelse 2007:1391.

4Senaste lydelse 2009:228.

75

Lagtext

Ds 2009:24

motorbränslen, framgår for- donsskattens storlek till och med den 30 september 2009 för ett skatteår av bilaga 3 till denna lag. Detta gäller inte för EG-mobilkranar.

I fråga om EG-mobilkranar, traktorer, motorredskap och tunga terrängvagnar finns kompletterande bestämmelser i 18 och 19 §§.

Lydelse enligt lagförslag 1.56

 

 

 

Bilaga 2

Fordonsskatt

 

 

 

 

 

 

 

Fordonsslag

Skattevikt,

Skatt,

 

 

kilogram

kronor

 

 

 

grund-

tilläggsbelopp

 

 

belopp

för varje helt

 

 

 

hundratal kilo-

 

 

 

gram över den

 

 

 

lägsta vikten i

 

 

 

klassen

A Tunga bussar

 

 

 

1.Tunga bussar som inte kan drivas med dieselolja samt bussar i Miljöklass Hybrid med återvinning av bromsenergi och möjlighet till drift med elektricitet för en sammanhängande vägsträcka om minst en kilometer under vilken den framförs i en hastighet av minst

50 kilometer per timme

3 501 –

984

6 Förslaget i avsnitt 1.5 är en transumering av bilaga 2. För fullständig lydelse med skattebelopp, se SFS 2006:227.

76

Ds 2009:24 Lagtext

Fordonsslag

Skattevikt,

Skatt,

 

 

kilogram

kronor

 

 

 

grund-

tilläggsbelopp

 

 

belopp

för varje helt

 

 

 

hundratal kilo-

 

 

 

gram över den

 

 

 

lägsta vikten i

 

 

 

klassen

2.Tunga bussar som kan drivas med dieselolja

2.1 med två hjulaxlar

3 501 –

3 999

2 761

 

4 000

4 999

2 877

 

5 000

5 999

3 108

 

6 000

6 999

3 398

 

7 000

7 999

3 662

 

8 000

8 999

3 926

 

9 000

9 999

4 190

 

10 000

– 10 999

4 441

 

11 000

– 11 999

5 277

 

12 000

– 12 999

6 113

 

13 000

– 13 999

6 933

 

14 000

– 14 999

9 193

 

15 000

– 15 999 13 833

 

16 000

– 16 999 14 893

 

17 000

– 17 999 19 493

 

18 000

– 18 999 24 093

 

19 000

 

28 693

2.2 med tre hjulaxlar

3 501 –

3 999

2 547

 

4 000

4 999

2 657

 

5 000

5 999

2 877

 

6 000

6 999

3 101

 

7 000

7 999

3 310

 

8 000

8 999

3 519

 

9 000

9 999

3 728

 

10 000

– 10 999

3 937

 

11 000

– 11 999

4 146

 

12 000

– 12 999

4 355

77

Lagtext

Ds 2009:24

Fordonsslag

Skattevikt,

 

Skatt,

 

 

kilogram

 

 

kronor

 

 

 

 

 

grund-

tilläggsbelopp

 

 

 

 

belopp

för varje helt

 

 

 

 

 

hundratal kilo-

 

 

 

 

 

gram över den

 

 

 

 

 

lägsta vikten i

 

 

 

 

 

klassen

 

13 000

– 13 999

4 586

 

14 000

– 14 999

6 401

 

15 000

– 15 999

8 216

 

16 000

– 16 999 10 031

 

17 000

– 17 999 10 769

 

18 000

– 18 999 12 397

 

19 000

– 19 999 13 492

 

20 000

– 20 999 15 583

 

21 000

– 21 999 18 483

 

22 000

– 22 999 21 382

 

23 000

– 23 999 22 675

 

24 000

– 24 999 25 701

 

25 000

– 25 999 28 101

 

26 000

– 26 999 30 501

 

27 000

– 27 999 32 901

 

28 000

– 28 999 35 301

 

29 000

 

37 701

2.3 med fyra eller flera

3 501 –

3 999

2 547

hjulaxlar

 

4 000

4 999

2 657

 

5 000

5 999

2 877

 

6 000

6 999

3 101

 

7 000

7 999

3 310

 

8 000

8 999

3 519

 

9 000

9 999

3 728

 

10 000

– 10 999

3 937

 

11 000

– 11 999

4 146

 

12 000

– 12 999

4 355

 

13 000

– 13 999

4 586

 

14 000

– 14 999

5 686

 

15 000

– 15 999

6 786

78

Ds 2009:24 Lagtext

Fordonsslag

Skattevikt,

Skatt,

 

 

kilogram

 

kronor

 

 

 

 

grund-

tilläggsbelopp

 

 

 

belopp

för varje helt

 

 

 

 

hundratal kilo-

 

 

 

 

gram över den

 

 

 

 

lägsta vikten i

 

 

 

 

klassen

 

16 000

– 16 999

7 886

 

17 000

– 17 999

8 986

 

18 000

– 18 999 10 086

 

19 000

– 19 999 10 169

 

20 000

– 20 999 11 169

 

21 000

– 21 999 12 169

 

22 000

– 22 999 13 169

 

23 000

– 23 999 14 169

 

24 000

– 24 999 15 185

 

25 000

– 25 999 16 655

 

26 000

– 26 999 18 125

 

27 000

– 27 999 19 595

 

28 000

– 28 999 21 065

 

29 000

– 29 999 22 535

 

30 000

– 30 999 24 005

 

31 000

– 31 999 25 475

 

32 000

26 945

B Tunga lastbilar

 

 

 

 

1. Tunga lastbilar som inte

3 501 –

984

kan drivas med dieselolja

2. Tunga lastbilar som kan

 

 

 

 

drivas med dieselolja

 

 

 

 

2.1 med anordning för

 

 

 

 

påhängsvagn, med två

 

 

 

 

hjulaxlar,

 

 

 

 

2.1.1 inte vägavgifts-

 

 

 

 

pliktiga enligt lagen

 

 

 

 

(1997:1137) om vägavgift

3 501 – 5 999

3 403

79

Lagtext

Ds 2009:24

Fordonsslag

Skattevikt,

 

Skatt,

 

 

kilogram

 

 

kronor

 

 

 

 

 

grund-

tilläggsbelopp

 

 

 

 

belopp

för varje helt

 

 

 

 

 

hundratal kilo-

 

 

 

 

 

gram över den

 

 

 

 

 

lägsta vikten i

 

 

 

 

 

klassen

för vissa tunga fordon

6 000

6 999

3 769

 

 

7 000

7 999

5 954

 

8 000

8 999

7 073

 

9 000

9 999

9 271

 

10 000

– 10 999

9 742

 

11 000

– 11 999 12 952

 

12 000

– 12 999 14 701

 

13 000

– 13 999 18 562

 

14 000

 

19 511

2.1.2 vägavgiftspliktiga

 

 

 

 

 

enligt lagen (1997:1137)

 

 

 

 

 

om vägavgift för vissa

 

 

 

 

 

tunga fordon

7 000 –

7 999

1 891

 

8 000

8 999

2 283

 

9 000

– 10 999

3 748

 

11 000

– 12 999

5 203

 

13 000

15 999

7 900

 

16 000

16 999

8 278

 

17 000

17 999 11 258

 

18 000

 

14 238

2.2 med anordning för

 

 

 

 

 

påhängsvagn, med tre

 

 

 

 

 

eller flera hjulaxlar,

 

 

 

 

 

2.2.1 inte vägavgifts-

 

 

 

 

 

pliktiga enligt lagen

 

 

 

 

 

(1997:1137) om vägavgift

3 501 –

4 999

2 936

för vissa tunga fordon

 

5 000

5 999

3 109

80

Ds 2009:24 Lagtext

Fordonsslag

Skattevikt,

 

Skatt,

 

 

kilogram

 

 

kronor

 

 

 

 

 

grund-

tilläggsbelopp

 

 

 

 

belopp

för varje helt

 

 

 

 

 

hundratal kilo-

 

 

 

 

 

gram över den

 

 

 

 

 

lägsta vikten i

 

 

 

 

 

klassen

 

6 000

6 999

3 878

 

7 000

7 999

9 299

 

8 000

8 999 12 123

 

9 000

9 999 12 992

 

10 000

– 10 999 17 244

 

11 000

– 11 999 18 124

 

12 000

– 12 999 19 235

 

13 000

– 13 999 20 346

 

14 000

– 14 999 21 457

 

15 000

21 999 22 017

 

22 000

– 22 999 23 777

 

23 000

– 23 999 25 932

 

24 000

– 24 999 27 782

 

25 000

– 25 999 29 632

 

26 000

– 26 999 31 482

 

27 000

– 27 999 33 332

 

28 000

– 28 999 35 182

 

29 000

– 29 999 37 032

 

30 000

– 30 999 38 882

 

31 000

 

40 732

2.2.2 vägavgiftspliktiga

 

 

 

 

 

enligt lagen (1997:1137)

 

 

 

 

 

om vägavgift för tunga

7 000 – 17 999

5 080

fordon

 

18 000

– 19 999

7 027

 

20 000

20 999 10 395

 

21 000

– 21 999 11 083

 

22 000

– 22 999 13 253

 

23 000

– 23 999 15 408

 

24 000

– 24 999 17 258

 

25 000

– 25 999 19 108

81

Lagtext

Ds 2009:24

Fordonsslag

Skattevikt,

 

Skatt,

 

 

kilogram

 

 

kronor

 

 

 

 

 

grund-

tilläggsbelopp

 

 

 

 

belopp

för varje helt

 

 

 

 

 

hundratal kilo-

 

 

 

 

 

gram över den

 

 

 

 

 

lägsta vikten i

 

 

 

 

 

klassen

 

26 000

– 26 999 20 958

 

27 000

– 27 999 22 808

 

28 000

– 28 999 24 658

 

29 000

– 29 999 26 508

 

30 000

– 30 999 28 358

 

31 000

– 31 999 30 208

 

32 000

 

32 058

2.3 med annan drag-

 

 

 

 

 

anordning än anordning

 

 

 

 

 

för påhängsvagn, med två

 

 

 

 

 

hjulaxlar,

 

 

 

 

 

2.3.1 inte vägavgifts-

 

 

 

 

 

pliktiga enligt lagen

 

 

 

 

 

(1997:1137) om vägavgift

 

 

 

 

 

för vissa tunga fordon

3 501 –

8 999

2 662

 

9 000

9 999

2 802

 

10 000

– 10 999

3 103

 

11 000

– 11 999

4 181

 

12 000

– 12 999

5 259

 

13 000

– 13 999

5 761

 

14 000

– 14 999

6 737

 

15 000

– 15 999

8 487

 

16 000

– 16 999 10 237

 

17 000

 

11 984

2.3.2 vägavgiftspliktiga

 

 

 

 

 

enligt lagen (1997:1137)

 

 

 

 

 

om vägavgift för vissa

 

 

 

345

tunga fordon

7 000 – 12 999

 

13 000

13 999

800

82

Ds 2009:24 Lagtext

Fordonsslag

Skattevikt,

Skatt,

 

 

kilogram

 

kronor

 

 

 

 

grund-

tilläggsbelopp

 

 

 

belopp

för varje helt

 

 

 

 

hundratal kilo-

 

 

 

 

gram över den

 

 

 

 

lägsta vikten i

 

 

 

 

klassen

 

14 000

14 999

1 100

 

15 000

15 999

2 307

 

16 000

16 999

2 327

 

17 000

17 999

2 376

 

18 000

3 750

2.4 med annan drag-

 

 

 

 

anordning än anordning

 

 

 

 

för påhängsvagn, med tre

 

 

 

 

eller flera hjulaxlar,

 

 

 

 

2.4.1 inte vägavgifts-

 

 

 

 

pliktiga enligt lagen

 

 

 

 

(1997:1137) om vägavgift

 

 

 

 

för vissa tunga fordon

3 501 – 11 999

2 455

 

12 000 – 12 999

3 345

 

13 000 – 13 999

4 192

 

14 000 – 14 999

5 039

 

15 000 – 15 999

5 886

 

16 000 – 16 999

7 382

 

17 000 – 17 999

8 071

 

18 000 – 18 999

9 443

 

19 000 – 19 999 11 163

 

20 000 – 20 999 12 883

 

21 000 – 21 999 14 603

 

22 000 – 22 999 16 323

 

23 000 – 23 999 18 043

 

24 000 – 24 999 19 763

 

25 000 – 25 999 21 483

 

26 000 – 26 999 23 203

 

27 000 – 27 999 24 923

 

28 000 – 28 999 26 643

83

Lagtext

Ds 2009:24

Fordonsslag

Skattevikt,

 

Skatt,

 

 

kilogram

 

 

kronor

 

 

 

 

 

grund-

tilläggsbelopp

 

 

 

 

belopp

för varje helt

 

 

 

 

 

hundratal kilo-

 

 

 

 

 

gram över den

 

 

 

 

 

lägsta vikten i

 

 

 

 

 

klassen

 

29 000

– 29 999 28 363

 

30 000

– 30 999 30 083

 

31 000

 

31 803

2.4.2 vägavgiftspliktiga

 

 

 

 

 

enligt lagen (1997:1137)

 

 

 

 

 

om vägavgift för vissa

 

 

 

 

 

tunga fordon

7 000 – 16 999

575

 

17 000

– 18 999

1 000

 

19 000

– 19 999

1 212

 

20 000

– 20 999

2 359

 

21 000

– 21 999

4 079

 

22 000

– 22 999

5 799

 

23 000

– 23 999

7 519

 

24 000

– 24 999

9 239

 

25 000

– 25 999 10 959

 

26 000

– 26 999 12 679

 

27 000

– 27 999 14 399

 

28 000

– 28 999 16 119

 

29 000

– 29 999 17 839

 

30 000

– 30 999 19 559

 

31 000

– 31 999 21 279

 

32 000

 

22 999

2.5 utan draganordning,

 

 

 

 

 

med två hjulaxlar,

 

 

 

 

 

2.5.1 inte vägavgifts-

 

 

 

 

 

pliktiga enligt lagen

 

 

 

 

 

(1997:1137) om vägavgift

 

 

 

 

 

för vissa tunga fordon

3 501 –

8 999

2 662

 

9 000

9 999

2 802

84

Ds 2009:24 Lagtext

Fordonsslag

Skattevikt,

Skatt,

 

 

kilogram

 

kronor

 

 

 

 

grund-

tilläggsbelopp

 

 

 

belopp

för varje helt

 

 

 

 

hundratal kilo-

 

 

 

 

gram över den

 

 

 

 

lägsta vikten i

 

 

 

 

klassen

 

10 000

– 10 999

3 103

 

11 000

– 11 999

4 181

 

12 000

– 12 999

5 259

 

13 000

– 13 999

5 761

 

14 000

– 14 999

6 737

 

15 000

– 15 999

8 487

 

16 000

– 16 999 10 237

 

17 000

11 984

2.5.2 vägavgiftspliktiga

 

 

 

 

enligt lagen (1997:1137)

 

 

 

 

om vägavgift för vissa

12 000 – 12 999

347

tunga fordon

 

13 000

– 13 999

962

 

14 000

– 14 999

1 480

 

15 000

15 999

3 066

 

16 000

– 16 999

3 923

 

17 000

– 17 999

5 670

2.6 utan draganordning,

18 000

7 960

 

 

 

 

med tre hjulaxlar,

 

 

 

 

2.6.1 inte vägavgifts-

 

 

 

 

pliktiga enligt lagen

 

 

 

 

(1997:1137) om vägavgift

 

 

 

 

för vissa tunga fordon

3 501 – 11 999

2 455

 

12 000 – 12 999

3 345

 

13 000 – 13 999

4 192

 

14 000 – 14 999

5 039

 

15 000 – 15 999

5 886

 

16 000 – 16 999

7 382

 

17 000 – 17 999

8 071

85

Lagtext

Ds 2009:24

Fordonsslag

Skattevikt,

Skatt,

 

 

kilogram

kronor

 

 

 

grund-

tilläggsbelopp

 

 

belopp

för varje helt

 

 

 

hundratal kilo-

 

 

 

gram över den

 

 

 

lägsta vikten i

 

 

 

klassen

 

18 000 – 18 999

9 443

 

19 000 – 19 999 11 163

 

20 000 – 20 999 12 883

 

21 000 21 999 14 603

 

22 000 22 999 16 323

 

23 000 23 999 18 043

 

24 000 24 999 19 763

 

25 000 25 999 21 483

 

26 000 26 999 23 203

 

27 000 27 999 24 923

 

28 000 28 999 26 643

 

29 000 29 999 28 363

 

30 000 30 999 30 083

 

31 000

31 803

2.6.2 vägavgiftspliktiga

 

 

 

enligt lagen (1997:1137)

 

 

 

om vägavgift för vissa

 

 

 

tunga fordon

12 000 – 16 999

604

 

17 000 – 17 999

1 757

 

18 000 – 18 999

3 129

 

19 000 – 19 999

4 849

 

20 000 – 20 999

6 569

 

21 000 – 21 999

8 289

 

22 000 – 22 999 10 009

 

23 000 – 23 999 11 729

 

24 000 – 24 999 13 449

 

25 000 – 25 999 15 169

 

26 000 –

16 889

2.7 utan draganordning, med fyra eller flera

86

Ds 2009:24 Lagtext

Fordonsslag

Skattevikt,

Skatt,

 

 

kilogram

kronor

 

 

 

grund-

tilläggsbelopp

 

 

belopp

för varje helt

 

 

 

hundratal kilo-

 

 

 

gram över den

 

 

 

lägsta vikten i

 

 

 

klassen

hjulaxlar,

 

 

 

2.7.1 inte vägavgifts-

 

 

 

pliktiga enligt lagen

 

 

 

(1997:1137) om vägavgift

 

 

 

för vissa tunga fordon

3 501 – 11 999

2 455

 

12 000 – 12 999

3 345

 

13 000 – 13 999

4 192

 

14 000 – 14 999

5 039

 

15 000 – 15 999

5 886

 

16 000 – 16 999

7 382

 

17 000 – 17 999

8 071

 

18 000 – 18 999

9 443

 

19 000 – 19 999 11 163

 

20 000 – 20 999 12 883

 

21 000 – 21 999 14 603

 

22 000 – 22 999 16 323

 

23 000 – 23 999 18 043

 

24 000 – 24 999 19 763

 

25 000 – 25 999 21 483

 

26 000 – 26 999 23 203

 

27 000 – 27 999 24 923

 

28 000 – 28 999 26 643

 

29 000 – 29 999 28 363

 

30 000 – 30 999 30 083

 

31 000 –

31 803

2.7.2 vägavgiftspliktiga

 

 

 

enligt lagen (1997:1137)

 

 

 

om vägavgift för vissa

 

 

 

tunga fordon

12 000 – 16 999

1 229

87

Lagtext

Ds 2009:24

Fordonsslag

Skattevikt,

Skatt,

 

 

kilogram

kronor

 

 

 

grund-

tilläggsbelopp

 

 

belopp

för varje helt

 

 

 

hundratal kilo-

 

 

 

gram över den

 

 

 

lägsta vikten i

 

 

 

klassen

 

17 000 – 18 999

1 242

 

19 000 – 19 999

1 611

 

20 000 – 20 999

2 359

 

21 000 – 21 999

4 079

 

22 000 – 22 999

5 799

 

23 000 – 23 999

7 519

 

24 000 – 24 999

9 239

 

25 000 – 25 999 10 959

 

26 000 – 26 999 12 679

 

27 000 – 27 999 14 399

 

28 000 – 28 999 16 119

 

29 000 – 29 999 17 839

 

30 000 – 30 999 19 559

 

31 000 – 31 999 21 279

 

32 000 –

22 999

CEG-mobilkranar, traktorer, motorredskap och tunga terrängvagnar

1.

Traktorer och motorred-

 

 

 

 

 

 

skap som hör till

 

 

 

 

 

 

skatteklass I

0

1 300

370

0

 

 

1 301

3 000

425

55

 

 

3 001

7 000

1 360

95

 

 

7 001

 

5 160

168

2.

Motorredskap som inte

 

 

 

 

 

 

beskattas enligt punkt 1

 

 

 

 

 

 

och mobilkranar

2 001

 

1 000

0

3.Tunga terrängvagnar som hör till skatteklass I

88

Ds 2009:24 Lagtext

Fordonsslag

Skattevikt,

 

Skatt,

 

 

kilogram

 

 

kronor

 

 

 

 

 

grund-

tilläggsbelopp

 

 

 

 

belopp

för varje helt

 

 

 

 

 

hundratal kilo-

 

 

 

 

 

gram över den

 

 

 

 

 

lägsta vikten i

 

 

 

 

 

klassen

3.1 med två hjulaxlar

2 001 –

6 000

300

35

 

6 001

– 14 000

1 700

70

 

14 001

 

7 300

200

3.2 med tre eller flera

2 001 –

6 000

300

30

hjulaxlar

 

6 001

– 14 000

1 500

50

 

14 001

– 18 000

5 500

130

 

18 001

 

10 700

170

D Släpvagnar

1.Släpvagnar med skatte- vikt över 750 men högst

3 000 kilogram

751

2 000

360

0

 

2 001

3 000

380

21

2.Släpvagnar med skatte- vikt över 3 000 kilogram, som dras av en bil som inte kan drivas med dieselolja,

2.1 med en hjulaxel

3 001

 

580

11

2.2 med två hjulaxlar

3 001

13 000

580

9

 

13 001

 

1 480

0

2.3 med tre eller flera

 

 

 

 

 

hjulaxlar

3 001

13 000

580

6

 

13 001

 

1 180

0

89

Lagtext

Ds 2009:24

Fordonsslag

Skattevikt,

Skatt,

 

 

kilogram

kronor

 

 

 

grund-

tilläggsbelopp

 

 

belopp

för varje helt

 

 

 

hundratal kilo-

 

 

 

gram över den

 

 

 

lägsta vikten i

 

 

 

klassen

3.Släpvagnar med skatte- vikt över 3 000 kilogram, som dras av en bil som kan drivas med dieselolja, om det är fråga om

3.1 styraxel för påhängs- vagn,

3.1.1 med en hjulaxel

3 001 –

5 000

630

78

 

5 001

8 000

2 190

107

 

8 001

 

5 400

198

3.1.2 med två eller flera

 

 

 

 

 

hjulaxlar

3 001 –

8 000

610

42

 

8 001

– 11 000

2 710

76

 

11 001

– 14 000

4 990

114

 

14 001

 

8 410

160

3.2 andra släpvagnar,

 

 

 

 

 

3.2.1 med en hjulaxel

3 001 –

8 000

320

36

 

8 001

 

2 120

64

3.2.2 med två hjulaxlar

3 001 –

8 000

310

23

 

8 001

– 11 000

1 460

38

 

11 001

– 14 000

2 600

58

 

14 001

– 17 000

4 340

76

 

17 001

 

6 620

84

3.2.3 med tre eller flera

 

 

 

 

 

hjulaxlar

3 001 –

11 000

300

14

90

Ds 2009:24 Lagtext

Fordonsslag

Skattevikt,

Skatt,

 

 

kilogram

kronor

 

 

 

grund-

tilläggsbelopp

 

 

belopp

för varje helt

 

 

 

hundratal kilo-

 

 

 

gram över den

 

 

 

lägsta vikten i

 

 

 

klassen

 

11 001 – 17 000

1 420

30

 

17 001 – 25 000

3 220

50

 

25 001 –

7 220

65

4.Släpvagnar med skatte- vikt över 3 000 kilogram, som dras av en traktor, ett motorredskap eller en tung terrängvagn skatteklass I,

4.1 med en hjulaxel

3 001 –

8 000

550

45

 

8 001

 

2 800

120

4.2 med två hjulaxlar

3 001 –

8 000

550

20

 

8 001

– 11 000

1 550

50

 

11 001

– 17 000

3 050

170

 

17 001

 

13 250

250

4.3 med tre eller flera

3 001 –

11 000

 

 

hjulaxlar

550

20

 

11 001

– 14 000

2 150

40

 

14 001

– 20 000

3 350

75

 

20 001

– 25 000

7 850

105

 

25 001

– 30 000 13 100

120

 

30 001

 

19 100

45

91

Lagtext

Ds 2009:24

Föreslagen lydelse

 

 

 

Bilaga 2

Fordonsskatt

 

 

 

 

 

 

 

Fordonsslag

Skattevikt,

Skatt,

 

 

kilogram

kronor

 

 

 

grund-

tilläggsbelopp

 

 

belopp

för varje helt

 

 

 

hundratal kilo-

 

 

 

gram över den

 

 

 

lägsta vikten i

 

 

 

klassen

A Tunga bussar

 

 

 

1.Tunga bussar som inte kan drivas med dieselolja samt bussar i Miljöklass Hybrid med återvinning av bromsenergi och möjlighet till drift med elektricitet för en sammanhängande vägsträcka om minst en kilometer under vilken

den framförs i en

 

 

 

 

hastighet av minst

3 501 –

 

984

 

50 kilometer per timme

 

2. Tunga bussar som kan

 

 

 

 

drivas med dieselolja

 

 

 

 

2.1 med två hjulaxlar

3 501 –

3 999

2 510

 

4 000 –

4 999

2 615

 

5 000 –

5 999

2 825

 

6 000 –

6 999

3 089

 

7 000 –

7 999

3 329

 

8 000 –

8 999

3 569

 

9 000 –

9 999

3 809

92

Ds 2009:24 Lagtext

Fordonsslag

Skattevikt,

 

Skatt,

 

 

kilogram

 

 

kronor

 

 

 

 

 

grund-

tilläggsbelopp

 

 

 

 

belopp

för varje helt

 

 

 

 

 

hundratal kilo-

 

 

 

 

 

gram över den

 

 

 

 

 

lägsta vikten i

 

 

 

 

 

klassen

 

10 000

– 10 999

4 037

 

11 000

– 11 999

4 797

 

12 000

– 12 999

5 574

 

13 000

– 13 999

6 292

 

14 000

– 14 999

8 949

 

15 000

– 15 999 12 575

 

16 000

– 16 999 13 769

 

17 000

– 17 999 16 622

 

18 000

– 18 999 18 932

 

19 000

 

23 532

2.2 med tre hjulaxlar

3 501 –

3 999

2 315

 

4 000

4 999

2 415

 

5 000

5 999

2 615

 

6 000

6 999

2 819

 

7 000

7 999

3 009

 

8 000

8 999

3 199

 

9 000

9 999

3 389

 

10 000

– 10 999

3 579

 

11 000

– 11 999

3 769

 

12 000

– 12 999

4 011

 

13 000

– 13 999

4 221

 

14 000

– 14 999

5 871

 

15 000

– 15 999

7 521

 

16 000

– 16 999

9 171

 

17 000

– 17 999 10 146

 

18 000

– 18 999 10 402

 

19 000

– 19 999 10 444

 

20 000

– 20 999 10 485

 

21 000

– 21 999 12 462

 

22 000

– 22 999 13 641

 

23 000

– 23 999 14 471

93

Lagtext

Ds 2009:24

Fordonsslag

Skattevikt,

 

Skatt,

 

 

kilogram

 

 

kronor

 

 

 

 

 

grund-

tilläggsbelopp

 

 

 

 

belopp

för varje helt

 

 

 

 

 

hundratal kilo-

 

 

 

 

 

gram över den

 

 

 

 

 

lägsta vikten i

 

 

 

 

 

klassen

 

24 000

– 24 999 15 777

 

25 000

– 25 999 16 457

 

26 000

– 26 999 17 137

 

27 000

– 27 999 19 537

 

28 000

– 28 999 21 937

 

29 000

 

24 337

2.3 med fyra eller flera

3 501 –

3 999

2 315

hjulaxlar

 

4 000

4 999

2 415

 

5 000

5 999

2 615

 

6 000

6 999

2 819

 

7 000

7 999

3 009

 

8 000

8 999

3 199

 

9 000

9 999

3 389

 

10 000

– 10 999

3 579

 

11 000

– 11 999

3 769

 

12 000

– 12 999

4 010

 

13 000

– 13 999

4 251

 

14 000

– 14 999

4 492

 

15 000

– 15 999

5 492

 

16 000

– 16 999

6 492

 

17 000

– 17 999

8 074

 

18 000

– 18 999

9 074

 

19 000

– 19 999

9 152

 

20 000

– 20 999 10 052

 

21 000

– 21 999 10 952

 

22 000

– 22 999 11 852

 

23 000

– 23 999 12 752

 

24 000

– 24 999 13 667

 

25 000

– 25 999 14 990

 

26 000

– 26 999 16 313

94

Ds 2009:24 Lagtext

Fordonsslag

Skattevikt,

 

Skatt,

 

 

kilogram

 

 

kronor

 

 

 

 

 

grund-

tilläggsbelopp

 

 

 

 

belopp

för varje helt

 

 

 

 

 

hundratal kilo-

 

 

 

 

 

gram över den

 

 

 

 

 

lägsta vikten i

 

 

 

 

 

klassen

 

27 000

– 27 999 17 636

 

28 000

– 28 999 18 959

 

29 000

– 29 999 20 282

 

30 000

– 30 999 21 605

 

31 000

– 31 999 22 928

 

32 000

 

24 251

B Tunga lastbilar

 

 

 

 

 

1. Tunga lastbilar som inte

 

 

 

 

 

kan drivas med dieselolja

3 501 –

 

984

2. Tunga lastbilar som kan

 

 

 

 

 

drivas med dieselolja

 

 

 

 

 

2.1 med anordning för

 

 

 

 

 

påhängsvagn, med två

 

 

 

 

 

hjulaxlar,

 

 

 

 

 

2.1.1 inte vägavgifts-

 

 

 

 

 

pliktiga enligt lagen

 

 

 

 

 

(1997:1137) om vägavgift

 

 

 

3 094

för vissa tunga fordon

3 501 –

5 999

 

6 000

6 999

3 426

 

7 000

7 999

5 413

 

8 000

8 999

6 430

 

9 000

9 999

8 429

 

10 000

– 10 999

8 857

 

11 000

– 11 999 11 775

 

12 000

– 12 999 13 365

 

13 000

– 13 999 16 875

 

14 000

 

17 737

95

Lagtext

Ds 2009:24

Fordonsslag

Skattevikt,

 

Skatt,

 

 

kilogram

 

 

kronor

 

 

 

 

 

grund-

tilläggsbelopp

 

 

 

 

belopp

för varje helt

 

 

 

 

 

hundratal kilo-

 

 

 

 

 

gram över den

 

 

 

 

 

lägsta vikten i

 

 

 

 

 

klassen

2.1.2 vägavgiftspliktiga

 

 

 

 

 

enligt lagen (1997:1137)

 

 

 

 

 

om vägavgift för vissa

 

 

 

 

 

tunga fordon

7 000 –

7 999

1 727

 

8 000

8 999

2 084

 

9 000

– 10 999

3 423

 

11 000

– 12 999

4 751

 

13 000

 

7 213

2.2 med anordning för

 

 

 

 

 

påhängsvagn, med tre

 

 

 

 

 

eller flera hjulaxlar,

 

 

 

 

 

2.2.1 inte vägavgifts-

 

 

 

 

 

pliktiga enligt lagen

 

 

 

 

 

(1997:1137) om vägavgift

 

 

 

 

 

för vissa tunga fordon

3 501 –

4 999

2 669

 

5 000

5 999

2 826

 

6 000

6 999

3 525

 

7 000

7 999

8 453

 

8 000

8 999

11 021

 

9 000

9 999

11 811

 

10 000

– 10 999 15 676

 

11 000

– 11 999 16 476

 

12 000

– 12 999 17 486

 

13 000

– 13 999 18 496

 

14 000

– 14 999 19 506

 

15 000

 

20 015

2.2.2 vägavgiftspliktiga enligt lagen (1997:1137) om vägavgift för tunga

96

Ds 2009:24 Lagtext

Fordonsslag

Skattevikt,

 

Skatt,

 

 

kilogram

 

 

kronor

 

 

 

 

 

grund-

tilläggsbelopp

 

 

 

 

belopp

för varje helt

 

 

 

 

 

hundratal kilo-

 

 

 

 

 

gram över den

 

 

 

 

 

lägsta vikten i

 

 

 

 

 

klassen

fordon

7 000 – 17 999

4 638

 

18 000

– 19 999

6 416

 

20 000

 

9 491

2.3 med annan drag-

 

 

 

 

 

anordning än anordning

 

 

 

 

 

för påhängsvagn, med två

 

 

 

 

 

hjulaxlar,

 

 

 

 

 

2.3.1 inte vägavgifts-

 

 

 

 

 

pliktiga enligt lagen

 

 

 

 

 

(1997:1137) om vägavgift

3 501 –

8 999

2 420

för vissa tunga fordon

 

9 000

9 999

2 547

 

10 000

– 10 999

2 821

 

11 000

– 11 999

3 801

 

12 000

– 12 999

4 781

 

13 000

– 13 999

5 261

 

14 000

– 14 999

5 937

 

15 000

– 15 999

6 480

 

16 000

– 16 999

8 210

 

17 000

 

9 908

2.3.2 vägavgiftspliktiga

 

 

 

 

 

enligt lagen (1997:1137)

 

 

 

 

 

om vägavgift för vissa

7 000 –

 

300

tunga fordon

 

2.4 med annan drag- anordning än anordning för påhängsvagn, med tre

97

Lagtext

Ds 2009:24

Fordonsslag

Skattevikt,

 

Skatt,

 

 

kilogram

 

 

kronor

 

 

 

 

 

grund-

tilläggsbelopp

 

 

 

 

belopp

för varje helt

 

 

 

 

 

hundratal kilo-

 

 

 

 

 

gram över den

 

 

 

 

 

lägsta vikten i

 

 

 

 

 

klassen

eller flera hjulaxlar,

 

 

 

 

 

2.4.1 inte vägavgifts-

 

 

 

 

 

pliktiga enligt lagen

 

 

 

 

 

(1997:1137) om vägavgift

 

 

 

 

 

för vissa tunga fordon

3 501 –

11 999

2 232

 

12 000

– 12 999

3 041

 

13 000

– 13 999

3 811

 

14 000

– 14 999

4 581

 

15 000

– 15 999

5 351

 

16 000

– 16 999

6 711

 

17 000

– 17 999

7 571

 

18 000

– 18 999

8 943

 

19 000

– 19 999 10 451

 

20 000

 

11 024

2.4.2 vägavgiftspliktiga

 

 

 

 

 

enligt lagen (1997:1137)

 

 

 

 

 

om vägavgift för vissa

7 000 –

 

500

tunga fordon

 

2.5 utan draganordning,

 

 

 

 

 

med två hjulaxlar,

 

 

 

 

 

2.5.1 inte vägavgifts-

 

 

 

 

 

pliktiga enligt lagen

 

 

 

 

 

(1997:1137) om vägavgift

 

 

 

 

 

för vissa tunga fordon

3 501 –

8 999

2 420

 

9 000

9 999

2 547

 

10 000

– 10 999

2 821

 

11 000

– 11 999

3 801

 

12 000

– 12 999

4 781

98

Ds 2009:24 Lagtext

Fordonsslag

Skattevikt,

Skatt,

 

 

kilogram

 

kronor

 

 

 

 

grund-

tilläggsbelopp

 

 

 

belopp

för varje helt

 

 

 

 

hundratal kilo-

 

 

 

 

gram över den

 

 

 

 

lägsta vikten i

 

 

 

 

klassen

 

13 000

– 13 999

5 261

 

14 000

– 14 999

5 937

 

15 000

– 15 999

6 480

 

16 000

– 16 999

8 210

 

17 000

9 908

2.5.2 vägavgiftspliktiga

 

 

 

 

enligt lagen (1997:1137)

 

 

 

 

om vägavgift för vissa

 

 

317

tunga fordon

12 000 – 12 999

 

13 000

– 13 999

879

 

14 000

– 14 999

1 236

 

15 000

2 799

2.6 utan draganordning,

 

 

 

 

 

 

 

med tre hjulaxlar,

 

 

 

 

2.6.1 inte vägavgifts-

 

 

 

 

pliktiga enligt lagen

 

 

 

 

(1997:1137) om vägavgift

 

 

 

 

för vissa tunga fordon

3 501 – 11 999

2 232

 

12 000 – 12 999

3 041

 

13 000 – 13 999

3 811

 

14 000 – 14 999

4 581

 

15 000 – 15 999

5 351

 

16 000 – 16 999

6 711

 

17 000 – 17 999

7 571

 

18 000 – 18 999

8 943

 

19 000 – 19 999 10 451

 

20 000 – 20 999 11 024

2.6.2 vägavgiftspliktiga

99

Lagtext

Ds 2009:24

Fordonsslag

Skattevikt,

Skatt,

 

 

kilogram

 

kronor

 

 

 

 

grund-

tilläggsbelopp

 

 

 

belopp

för varje helt

 

 

 

 

hundratal kilo-

 

 

 

 

gram över den

 

 

 

 

lägsta vikten i

 

 

 

 

klassen

enligt lagen (1997:1137)

 

 

 

 

om vägavgift för vissa

 

 

 

 

tunga fordon

12 000

– 16 999

552

 

17 000

18 999

1 134

 

19 000

20 999

1 471

 

21 000

22 999

2 268

 

23 000

3 525

2.7 utan draganordning,

 

 

 

 

med fyra eller flera

 

 

 

 

hjulaxlar,

 

 

 

 

2.7.1 inte vägavgifts-

 

 

 

 

pliktiga enligt lagen

 

 

 

 

(1997:1137) om vägavgift

3 501

– 11 999

2 232

för vissa tunga fordon

 

12 000

– 12 999

3 041

 

13 000

– 13 999

3 811

 

14 000

– 14 999

4 581

 

15 000

– 15 999

5 351

 

16 000

– 16 999

6 711

 

17 000

– 17 999

7 571

 

18 000

– 18 999

8 943

 

19 000

– 19 999 10 451

 

20 000

11 024

2.7.2 vägavgiftspliktiga

 

 

 

 

enligt lagen (1997:1137)

 

 

 

 

om vägavgift för vissa

 

 

 

 

tunga fordon

12 000

– 16 999

552

 

17 000

– 18 999

1 134

 

19 000

22 999

1 471

100

Ds 2009:24 Lagtext

Fordonsslag

Skattevikt,

Skatt,

 

 

kilogram

kronor

 

 

 

grund-

tilläggsbelopp

 

 

belopp

för varje helt

 

 

 

hundratal kilo-

 

 

 

gram över den

 

 

 

lägsta vikten i

 

 

 

klassen

 

23 000 24 999

1 492

 

25 000 26 999

2 329

 

27 000 28 999

3 698

 

29 000

5 486

CEG-mobilkranar, traktorer, motorredskap och tunga terrängvagnar

1. Traktorer och motor-

 

 

 

 

 

redskap som hör till

0

1 300

370

0

skatteklass I

 

1 301

3 000

425

55

 

3 001

7 000

1 360

95

 

7 001

 

5 160

168

2.Motorredskap som inte beskattas enligt punkt 1

och mobilkranar

2 001 –

1 000

0

3.Tunga terrängvagnar som hör till skatteklass I

3.1 med två hjulaxlar

2 001 –

6 000

300

35

 

6 001

– 14 000

1 700

70

 

14 001

 

7 300

200

3.2 med tre eller flera

2 001 –

6 000

300

30

hjulaxlar

 

6 001

– 14 000

1 500

50

 

14 001

– 18 000

5 500

130

 

18 001

 

10 700

170

101

Lagtext

Ds 2009:24

Fordonsslag

Skattevikt,

Skatt,

 

 

kilogram

kronor

 

 

 

grund-

tilläggsbelopp

 

 

belopp

för varje helt

 

 

 

hundratal kilo-

 

 

 

gram över den

 

 

 

lägsta vikten i

 

 

 

klassen

D Släpvagnar

1.Släpvagnar med skatte- vikt över 750 men högst

3 000 kilogram

751

2 000

360

0

 

2 001

3 000

380

21

2.Släpvagnar med skatte- vikt över 3 000 kilogram, som dras av en bil som inte kan drivas med dieselolja,

2.1 med en hjulaxel

3 001

 

580

11

2.2 med två hjulaxlar

3 001

13 000

580

9

 

13 001

 

1 480

0

2.3 med tre eller flera

 

 

 

 

 

hjulaxlar

3 001

13 000

580

6

 

13 001

 

1 180

0

3.Släpvagnar med skatte- vikt över 3 000 kilogram, som dras av en bil som kan drivas med dieselolja, om det är fråga om

3.1 styraxel för påhängs- vagn,

3.1.1 med en hjulaxel

3 001 – 5 000

630

78

102

Ds 2009:24 Lagtext

Fordonsslag

Skattevikt,

 

Skatt,

 

 

kilogram

 

 

kronor

 

 

 

 

 

grund-

tilläggsbelopp

 

 

 

 

belopp

för varje helt

 

 

 

 

 

hundratal kilo-

 

 

 

 

 

gram över den

 

 

 

 

 

lägsta vikten i

 

 

 

 

 

klassen

 

5 001

8 000

2 190

107

 

8 001

 

5 400

198

3.1.2 med två eller flera

 

 

 

 

 

hjulaxlar

3 001 –

8 000

610

42

 

8 001

– 11 000

2 710

76

 

11 001

– 14 000

4 990

114

 

14 001

 

8 410

160

3.2 andra släpvagnar,

 

 

 

 

 

3.2.1 med en hjulaxel

3 001 –

8 000

320

36

 

8 001

 

2 120

64

3.2.2 med två hjulaxlar

3 001 –

8 000

310

23

 

8 001

– 11 000

1 460

38

 

11 001

– 14 000

2 600

58

 

14 001

– 17 000

4 340

76

 

17 001

 

6 620

84

3.2.3 med tre eller flera

 

 

 

 

 

hjulaxlar

3 001 –

11 000

300

14

 

11 001

– 17 000

1 420

30

 

17 001

– 25 000

3 220

50

 

25 001

 

7 220

65

4.Släpvagnar med skatte- vikt över 3 000 kilogram, som dras av en traktor, ett motorredskap eller en tung terrängvagn skatteklass I,

103

Lagtext

Ds 2009:24

Fordonsslag

Skattevikt,

 

Skatt,

 

 

kilogram

 

 

kronor

 

 

 

 

 

grund-

tilläggsbelopp

 

 

 

 

belopp

för varje helt

 

 

 

 

 

hundratal kilo-

 

 

 

 

 

gram över den

 

 

 

 

 

lägsta vikten i

 

 

 

 

 

klassen

4.1 med en hjulaxel

3 001 –

8 000

550

45

 

8 001

 

2 800

120

4.2 med två hjulaxlar

3 001 –

8 000

550

20

 

8 001

– 11 000

1 550

50

 

11 001

– 17 000

3 050

170

 

17 001

 

13 250

250

4.3 med tre eller flera

3 001 –

11 000

 

 

hjulaxlar

550

20

 

11 001

– 14 000

2 150

40

 

14 001

– 20 000

3 350

75

 

20 001

– 25 000

7 850

105

 

25 001

– 30 000 13 100

120

 

30 001

 

19 100

45

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.

104

Ds 2009:24

Lagtext

1.7Förslag till lag om ändring i vägtrafikskattelagen (2006:227)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 10 § vägtrafikskattelagen (2006:227) ska ha följande lydelse.

Lydelse enlig lagförslag1.6

Föreslagen lydelse

 

2 kap.

 

10 §

Bränslefaktorn är 2,55.

Bränslefaktorn är 2,4.

Miljötillägget är

 

a)500 kronor för fordon som blivit skattepliktiga för första gången före utgången av år 2007, och

b)250 kronor för fordon som blivit skattepliktiga för första gången efter utgången av år 2007.

För en personbil som blivit skattepliktig för första gången före utgången av år 2007 och som uppfyller kraven för miljöklass 2005 PM enligt bilaga 1 till lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen, ska

fordonsskatten minskas

med

6 000 kronor.

 

Skatteminskningen i

tredje

stycket avräknas efter hand vid

beslut

om

fordonsskatt,

dock

längst

till

och med

den

31 december 2012.

 

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013. Tredje och fjärde styckena i paragrafen gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

105

Lagtext

Ds 2009:24

1.8Förslag till lag om ändring i lagen (2006:228) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt

Härigenom föreskrivs att 1 och 3 §§ samt bilagan till lagen (2006:228) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Fordonsskatt skall betalas till staten enligt denna lag för sådana personbilar som avses i 3 § samt för lätta bussar och lätta lastbilar.

För övriga fordon finns bestämmelser om skatt på fordon i vägtrafikskattelagen (2006:227).

Föreslagen lydelse

1 §

Fordonsskatt ska betalas till staten enligt denna lag för sådana bilar som avses i 3 §.

För övriga fordon finns bestämmelser om skatt på fordon i vägtrafikskattelagen (2006:227).

3 §

Följande fordon är, om annat inte följer av 4 §, skattepliktiga om de är eller bör vara registrerade i vägtrafikregistret och inte är avställda eller endast tillfälligt registrerade, nämligen

1. personbilar klass I som

a)enligt uppgift i vägtrafikregistret är av fordonsår 2005 eller tidigare, och

b)inte uppfyller kraven för miljöklass 2005, El eller Hybrid enligt bilaga 1 till lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen, samt

2. personbilar klass II, lätta bussar och lätta lastbilar.

2. personbilar klass II, lätta bussar och lätta lastbilar som blivit skattepliktig för första gången före utgången av år 2010.

106

Ds 2009:24 Lagtext

Nuvarande lydelse

Bilaga

Fordonsskatt

Fordonsslag

Skattevikt,

Skatt,

 

kilogram

kronor

 

 

grundbelopp tilläggsbelopp

 

 

för varje helt

 

 

hundratal

 

 

kilogram över

 

 

den lägsta

 

 

vikten i klassen

A Personbilar klass I

 

 

1.Personbilar klass I som inte kan drivas

med dieselolja

0–

900

720

0

 

901–

 

903

183

2.Personbilar klass I som kan drivas med

dieselolja

0

900

2 187

0

 

901

 

2 741

554

B Lätta bussar

1.Lätta bussar som inte kan drivas med

dieselolja

0 – 1 300

720

0

 

1 301

– 1 600

903

164

 

1 601

– 3 000

1 396

129

 

3 001

– 3 500

3 197

0

2. Lätta bussar som kan

 

 

 

 

drivas med dieselolja

0 – 1 300

2 187

0

 

1 301

– 1 600

2 339

59

 

1 601

– 3 000

2 517

178

 

3 001

– 3 500

5 018

0

CLätta lastbilar och personbilar klass II

107

Lagtext

Ds 2009:24

Fordonsslag

Skattevikt,

Skatt,

 

kilogram

kronor

grundbelopp tilläggsbelopp för varje helt hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen

1. Lätta lastbilar och

 

 

 

 

personbilar klass II

 

 

 

 

som inte kan drivas

 

 

 

 

med dieselolja

0

– 1 300

720

0

 

1 301

– 1 600

903

164

 

1 601

– 3 000

1 396

129

 

3 001

3 197

0

2.Lätta lastbilar och personbilar klass II som kan drivas med

dieselolja

0

– 1 300

2 187

0

 

1 301

– 1 600

2 339

59

 

1 601

– 3 000

2 517

178

 

3 001

5 018

0

108

Ds 2009:24 Lagtext

Föreslagen lydelse

Bilaga

Fordonsskatt

Fordonsslag

Skattevikt,

Skatt,

 

kilogram

kronor

 

 

grundbelopp tilläggsbelopp

 

 

för varje helt

 

 

hundratal

 

 

kilogram över

 

 

den lägsta

 

 

vikten i klassen

A Personbilar klass I

 

 

1.Personbilar klass I som inte kan drivas

med dieselolja

0

900

741

0

 

901

 

930

188

2.Personbilar klass I som kan drivas med

 

dieselolja

0

– 900

2 098

0

 

 

901

2 629

531

B

Lätta bussar

 

 

 

 

1.

Lätta bussar som inte

 

 

 

 

 

kan drivas med

 

 

 

 

 

dieselolja

0

– 1 300

720

0

 

 

1 301

– 1 600

903

164

 

 

1 601

– 3 000

1 396

129

 

 

3 001

– 3 500

3 197

0

2.

Lätta bussar som kan

 

 

 

 

 

drivas med dieselolja

0

– 1 300

2 187

0

 

 

1 301

– 1 600

2 339

59

 

 

1 601

– 3 000

2 517

178

 

 

3 001

– 3 500

5 018

0

109

Lagtext

Ds 2009:24

Fordonsslag

Skattevikt,

Skatt,

 

 

 

 

kilogram

kronor

 

 

 

 

 

grundbelopp

tilläggsbelopp

 

 

 

 

för varje helt

 

 

 

 

hundratal

 

 

 

 

kilogram över

 

 

 

 

den lägsta

 

 

 

 

vikten i klassen

C

Lätta lastbilar och

 

 

 

 

 

personbilar klass II

 

 

 

 

1.

Lätta lastbilar och

 

 

 

 

 

personbilar klass II

 

 

 

 

 

som inte kan drivas

 

 

 

 

 

med dieselolja

0 – 1 300

720

0

 

 

1 301 – 1 600

903

164

 

 

1 601 – 3 000

1 396

129

 

 

3 001 –

3 197

0

2.

Lätta lastbilar och

 

 

 

 

 

personbilar klass II

 

 

 

 

 

som kan drivas med

 

 

 

 

 

dieselolja

0 – 1 300

2 187

0

 

 

1 301 – 1 600

2 339

59

 

 

1 601 – 3 000

2 517

178

 

 

3 001 –

5 018

0

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.

110

1.9Förslag till lag om ändring i lagen (2006:228) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt

Härigenom föreskrivs att bilagan till lagen (2006:228) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt lagförslag 1.8

Bilaga

Fordonsskatt

Fordonsslag

Skattevikt,

Skatt,

 

kilogram

kronor

 

 

grundbelopp tilläggsbelopp

 

 

för varje helt

 

 

hundratal

 

 

kilogram över

 

 

den lägsta

 

 

vikten i klassen

A Personbilar klass I

 

 

1.Personbilar klass I som inte kan drivas

med dieselolja

0

900

741

0

 

901

 

930

188

2.Personbilar klass I som kan drivas med

 

dieselolja

0

– 900

2 098

0

 

 

901

2 629

531

B

Lätta bussar

 

 

 

 

1.

Lätta bussar som inte

 

 

 

 

 

kan drivas med

 

 

 

 

 

dieselolja

0

– 1 300

720

0

 

 

1 301

– 1 600

903

164

 

 

1 601

– 3 000

1 396

129

 

 

3 001

– 3 500

3 197

0

2.

Lätta bussar som kan

 

 

 

 

 

drivas med dieselolja

0

– 1 300

2 187

0

 

 

1 301

– 1 600

2 339

59

111

Lagtext

Ds 2009:24

Fordonsslag

Skattevikt,

Skatt,

 

 

kilogram

kronor

 

 

 

grundbelopp

tilläggsbelopp

 

 

 

för varje helt

 

 

 

hundratal

 

 

 

kilogram över

 

 

 

den lägsta

 

 

 

vikten i klassen

 

1 601 – 3 000

2 517

178

 

3 001 – 3 500

5 018

0

CLätta lastbilar och personbilar klass II

1. Lätta lastbilar och

 

 

 

 

personbilar klass II

 

 

 

 

som inte kan drivas

 

 

 

 

med dieselolja

0

– 1 300

720

0

 

1 301

– 1 600

903

164

 

1 601

– 3 000

1 396

129

 

3 001

3 197

0

2.Lätta lastbilar och personbilar klass II som kan drivas med

dieselolja

0

– 1 300

2 187

0

 

1 301

– 1 600

2 339

59

 

1 601

– 3 000

2 517

178

 

3 001

5 018

0

112

Ds 2009:24 Lagtext

Föreslagen lydelse

Fordonsskatt

 

 

 

Bilaga

 

 

 

 

 

Fordonsslag

Skattevikt,

 

Skatt,

 

 

 

 

kilogram

 

kronor

 

 

 

 

 

 

grundbelopp

tilläggsbelopp

 

 

 

 

 

för varje helt

 

 

 

 

 

hundratal

 

 

 

 

 

kilogram över

 

 

 

 

 

den lägsta

 

 

 

 

 

vikten i klassen

A

Personbilar klass I

 

 

 

 

 

1.

Personbilar klass I

 

 

 

 

 

 

som inte kan drivas

 

 

 

 

 

 

med dieselolja

0 –

900

741

0

 

 

901 –

 

930

188

2.

Personbilar klass I

 

 

 

 

 

 

som kan drivas med

 

 

 

 

 

 

dieselolja

0 –

900

2 008

0

 

 

901 –

 

2 517

508

B Lätta bussar

1.Lätta bussar som inte kan drivas med

dieselolja

0 – 1 300

720

0

 

1 301

– 1 600

903

164

 

1 601

– 3 000

1 396

129

 

3 001

– 3 500

3 197

0

2. Lätta bussar som kan

 

 

 

 

drivas med dieselolja

0 – 1 300

2 187

0

 

1 301

– 1 600

2 339

59

 

1 601

– 3 000

2 517

178

 

3 001

– 3 500

5 018

0

113

Lagtext

Ds 2009:24

Fordonsslag

Skattevikt,

Skatt,

 

 

 

 

kilogram

kronor

 

 

 

 

 

grundbelopp

tilläggsbelopp

 

 

 

 

för varje helt

 

 

 

 

hundratal

 

 

 

 

kilogram över

 

 

 

 

den lägsta

 

 

 

 

vikten i klassen

C

Lätta lastbilar och

 

 

 

 

 

personbilar klass II

 

 

 

 

1.

Lätta lastbilar och

 

 

 

 

 

personbilar klass II

 

 

 

 

 

som inte kan drivas

 

 

 

 

 

med dieselolja

0 – 1 300

720

0

 

 

1 301 – 1 600

903

164

 

 

1 601 – 3 000

1 396

129

 

 

3 001 –

3 197

0

2.

Lätta lastbilar och

 

 

 

 

 

personbilar klass II

 

 

 

 

 

som kan drivas med

 

 

 

 

 

dieselolja

0 – 1 300

2 187

0

 

 

1 301 – 1 600

2 339

59

 

 

1 601 – 3 000

2 517

178

 

 

3 001 –

5 018

0

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013.

114

2Frågor som tas upp i promemorian

Ändringar av bränsle- och fordonsbeskattningen som aviserats i 2009 års klimatpropositionen

Sverige och andra länder står inför stora utmaningar inom klimat- och energiområdet, inte minst från den globala uppvärmningen. Dessa utmaningar måste tacklas gemensamt, effektivt och utan dröjsmål. Miljöskatter och andra ekonomiska styrmedel är av central betydelse för att framtida mål på klimat- och energiområdet ska kunna nås. Styrmedel ska utformas på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt och med hänsyn till medborgarnas förutsättningar. Olika ekonomiska styrmedel ger olika incitament och för att de ska vara effektiva måste de samordnas. En viktig utgångspunkt för miljöpolitiska styrmedel är att de, i möjligaste mån, ska utformas så att förorenaren betalar för sin miljöpåverkan. Regeringen bedriver därför, som aviserats i budgetpropositionerna för 2008 och 2009, ett arbete med syfte att föreslå vissa ändringar av främst miljöskatterna så att effektiviteten av den förda miljö- och energi- politiken förbättras. Detta arbete är angeläget och inriktas på att åstadkomma en förbättrad samordning mellan de olika ekonomiska styrmedlen på området.

Regeringen har i 2009 års klimatproposition (prop. 2008/09:162 En sammanhållen klimat- och energipolitik), mot bakgrund av det hittills genomförda analysarbetet inom Regeringskansliet, aviserat vissa strukturella förändringar av skattesystemet, i syfte att göra det enklare att genomföra träffsäkra och ändamålsenliga styr- medelsförändringar. Med utgångspunkt i den förändrade skatte- strukturen har regeringen aviserat skatteförslag som bedöms minska utsläppen av växthusgaser samt bidra till att målen för andel förnybar energi och ökad energieffektivisering kan uppnås.

115

Frågor som tas upp i promemorian

Ds 2009:24

I denna promemoria redovisas förslag till lagstiftning i dessa frågor. Det rör sig om åtgärder som är avsedda att träda i kraft successivt vid fyra olika tidpunkter – den 1 januari 2010, den 1 januari 2011, den 1 januari 2013 samt den 1 januari 2015. Förslag till lagstiftning om det i 2009 års klimatproposition aviserade undantaget från fordonsskatt för nya miljöbilar under de första fem åren remitteras i särskild ordning.

Övriga frågor

I promemorian utvecklas vidare de teoretiska utgångspunkter och allmänna principer som bör gälla för samordnade och effektiva ekonomiska styrmedel på klimat- och energiområdet. Utifrån dessa principer redovisas också förslag och bedömningar i vissa andra frågor inom koldioxid- och energibeskattningen än de som aviserats i 2009 års klimatproposition. Det rör sig om beskatt- ningen av biobränslen för uppvärmning samt av naturgas och gasol som drivmedel. Vidare lämnas förslag om sänkt fordonsskatt för elhybridbussar.

Statsstödsaspekter

I promemorian behandlas ett flertal förslag som rör bestämmelser om nedsättning av skatt som utgör driftsstöd i enligt artikel 87 i EG-fördraget. Huvudregeln i sådana fall är att kommissionen, utifrån EG:s regler om statsstöd, måste pröva och godkänna åtgärdernas förenlighet med den gemensamma marknaden innan de kan träda i kraft. Kommissionen har dock på senare år sökt förenkla förfarandet kring statsstödsprövningen. Kommissionen har antagit ett antal s.k. gruppundantagsförordningar, där vissa kategorier av stöd anses förenliga med EG-fördraget under förutsättning att vissa villkor uppfylls. I dessa fall kan medlems- staterna införa åtgärder inom ramen för förordningarna utan att behöva iaktta det normala förfarandet med föranmälan och kommissionens godkännande av åtgärderna.

De förslag i denna promemoria som rör åtgärder som innefattar statsstöd är de lägre generella skattenivåerna för industriföretag i förhållande till företag inom servicesektorn, den s.k. 0,8- procentsregeln samt de särskilda skattereglerna för anläggningar

116

Ds 2009:24

Frågor som tas upp i promemorian

inom EU:s system för handel med utsläppsrätter. Samtliga dessa fall täcks av kommissionens allmänna gruppundantagsförordning . De krav som ställs i artikel 25 av förordningen är uppfyllda (skatte- nedsättningarna har stöd i energiskattedirektivet och de berörda företagen betalar åtminstone den minimiskattenivå för gemen- skapen som lagts fast i detta direktiv). Någon skyldighet att anmäla åtgärderna till kommissionen för statsstödsgranskning finns således inte. Vissa regler om informationsskyldighet och årlig rapportering av stödordningarna finns i artiklarna 9–11 av förordningen.

Övriga frågor som behandlas i promemorian medför inte sådana ändringar att gemenskapsrättens regler om statsstöd aktualiseras. Någon anmälan till kommissionen för statsstödsgranskning behövs alltså inte heller i dessa delar.

117

3Grundläggande förutsättningar – mål och utgångsläge

3.1Mål på klimat- och energiområdet

Sveriges nationella klimatpolitik bygger i hög grad på samarbete inom EU. Medlemsstaterna har en gemensam politik på klimat- och energiområdet med mål för utsläpp av växthusgaser och andel förnybar energi. Europeiska rådet beslutade i mars 2007 om mål på EU-nivå fram till 2020 (”Triple 20 by 2020”):

20 procent mindre utsläpp av växthusgaser

20 procent andel förnybar energi

20 procent effektivare energianvändning

För mål om mindre utsläpp av växthusgaser och effektivare energianvändning är jämförelseåret 1990.

Inom EU slöts i december 2008 en överenskommelse mellan rådet och Europaparlamentet om ett klimat- och energipaket. I och med denna överenskommelse har bindande mål för minskade utsläpp av växthusgaser och för andel förnybar energi lagts fast för alla medlemsstater. Dessa mål ska uppnås till 2020. Det överens- komna målet för 20 procent effektivare energianvändning 2020 är dock inte bindande.

Med utgångspunkt från de inom EU fastlagda klimat- och energipolitiska målen har regeringen i de nyligen lagda klimat- och energipropositionerna (prop. 2008/09:162 och prop. 2008/09:163) föreslagit följande nationella mål till 2020:

40 procent minskning av utsläppen av växthusgaser

50 procent andel förnybar energi

10 procent förnybar energi i transportsektorn

20 procent effektivare energianvändning

119

Grundläggande förutsättningar – mål och utgångsläge

Ds 2009:24

3.1.1Mål för minskade utsläpp av växthusgaser

Enligt regeringens klimatproposition bör utsläppen av växthusgaser för Sverige 2020 vara 40 procent lägre än utsläppen 1990. Målet gäller för de verksamheter som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter (se prop. 2008/09:162, s. 31). Detta innebär att utsläppen av växthusgaser för dessa verksamheter till år 2020 ska ha minskat med cirka 20 miljoner ton koldioxidekvivalenter i förhållande till 1990 års nivå. Två tredje- delar av dessa minskningar ska ske i Sverige och en tredjedel i form av investeringar i andra EU-länder eller s.k. flexibla mekanismer enligt Kyotoprotokollet, se nästa avsnitt. För att nå målet anser regeringen att redan beslutade styrmedel ska kompletteras med utvecklade ekonomiska styrmedel. Med utvecklade ekonomiska styrmedel menas förändringar av befintliga styrmedel, men även eventuellt nya styrmedel Sådana utvecklade ekonomiska styrmedel ska kunna bidra till en minskning av utsläppen med två miljoner ton.

I prop. 2008/09:162 anger regeringen även en vision till 2050 om att Sverige då inte har några nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären.

3.1.1.1Kyotoprotokollet och flexibla mekanismer

Den internationella processen för att minska utsläppen av växthusgaser sker inom ramen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar (klimatkonventionen) och tillhörande juridiskt bindande protokoll, Kyotoprotokollet. Klimatkonventionen trädde i kraft 1994 och Kyotoprotokollet 2005. I dag är 192 länder parter till konventionen medan protokollet hittills har ratificerats av 184 länder.

Kyotoprotokollet antogs vid klimatkonventionens tredje s.k. partsmöte i Kyoto i Japan i december 1997. Genom detta har de industrialiserade länderna åtagit sig att begränsa sina nettoutsläpp av de sex viktigaste växthusgaserna. Nettoutsläppen ska samman- lagt begränsas med drygt fem procent som ett genomsnitt under perioden 2008–2012, jämfört med 1990 års nivå. Dessa länder har tilldelats utsläppskvoter. USA har inte ratificerat protokollet, vilket innebär att de globala utsläppsminskningarna i praktiken inte blir så stora. Även utvecklingsländerna omfattas av protokollet men de

120

Ds 2009:24 Grundläggande förutsättningar – mål och utgångsläge

saknar bindande utsläppsåtaganden under den första åtagande- perioden.

Kyotoprotokollet slår fast att länderna var för sig eller gemen- samt ska se till att deras sammanlagda utsläpp av växthusgaserna inte överstiger utsläppsutrymmet. De medel protokollet ger för att genom internationellt samarbete gemensamt uppfylla åtagandena är tre olika typer av s.k. flexibla mekanismer:

International Emission Trading (IET): Handel med utsläppsrätter där länder med utsläppskvoter handlar kvotenheter med varandra.

Joint Implementation (JI): Gemensamt genomförande där ett land med åtagande enligt Kyotoprotokollet finansierar utsläppsminskande projekt i andra åtagandeländer och tillgodoräknar sig (delar av) av denna utsläppsminskning.

Clean Development Mechanism (CDM): Mekanismer för ren utveckling där ett land med åtagande enligt Kyotoprotokollet finansierar projekt i länder utan åtaganden (utvecklingsländer) och tillgodoräknar sig (delar av) denna utsläppsminskning.

Kyotoprotokollet definierar även tidsmässig flexibilitet. Det går t.ex. att spara outnyttjade kvotenheter till framtida åtagande- perioder.

Kyotoprotokollets åtaganden löper ut 2012. Samtliga parter har enats om att ett nytt avtal ska beslutas under klimatkonventionens partsmöte i Köpenhamn i december 2009.

3.1.1.2EU:s system för handel med utsläppsrätter

Den 1 januari 2005 inleddes den första perioden av EU:s system för handel med utsläppsrätter. Handelssystemet är en del i de internationella ansträngningarna att minska och begränsa utsläppen av växthusgaser i enlighet med åtaganden i Kyotoprotokollet. De grundläggande reglerna om handelssystemet finns i handelsdirektivet1. I länkdirektivet2 knyter EU handelssystemet till

1Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG, EUT L 275, 25.10.2003 s. 32, Celex 32003L087.

2Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/101/EG av den 27 oktober 2004 om ändring av direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen, i överensstämmelse med Kyotoprotokollets projektbaserade mekanismer, EUT L 338, 13.11.2004, s. 18, Celex 32004L0101.

121

Grundläggande förutsättningar – mål och utgångsläge

Ds 2009:24

Kyotoprotokollets regelverk och mekanismer. Handelssystemet är genom de projektbaserade mekanismerna CDM och JI länkat till omkring 150 länder. Kvotenheter från dessa länder kan i viss omfattning tillföras handelssystemet genom att företagen inom detta system kan tillgodogöra sig utsläppsminskningar för JI och CDM. Handelsdirektivet har genomförts i svensk rätt genom lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter (jfr prop. 2004/05:18).

Handelssystemet inleddes med en försöksperiod under åren 2005–2007 och den första åtagandeperioden omfattar åren 2008– 2012. Utsläppsrätter till svenska anläggningar har hittills tilldelats gratis. Handelsdirektivet ger möjlighet till auktionering av 5 procent av utsläppsrätterna, 10 procent fr.o.m. 2008. Handels- systemet omfattar utsläpp av koldioxid från större förbrännings- anläggningar (över 20 MW) inom tillverkningsindustrin, kraft- och värmeverk samt oljeraffinaderier och anläggningar där produktion och bearbetning sker av järn, stål, glas, glasfiber, cement, keramik, papper och pappersmassa.

En del i klimat- och energipaketet från december 2008 är ändringar av handelsdirektivet3 Dessa innebär en ytterligare harmonisering på EU-nivå och utvidgning av handelssystemet inför nästa handelsperiod 2013–2020. Ett tak för och fördelning av utsläppsrätter ska bestämmas på EU-nivå. Detta skiljer sig från nuvarande fördelningsprocess, där medlemsstaterna lämnar nationella fördelningsplaner som slutligen godtas av kommissionen. Auktionering ska vara huvudregeln, men gratis tilldelning kan fortsätta för vissa anläggningar framför allt för att motverka risken för s.k. koldioxidläckage. Handelssystemet utvidgas med några fler sektorer, bl.a. aluminiumindustrin och delar av kemiindustrin samt några flera växthusgaser (perfluor- kolväten och dikväveoxid). Att luftfarten inkluderas i handels- systemet redan 2012 har beslutats i ett separat direktiv. Enskilda medlemsstater kan efter godkännande från kommissionen inkludera ytterligare sektorer och anläggningar. Medlemsstaterna har också möjlighet att undanta mindre anläggningar med utsläpp under 25 000 ton per år och termisk effekt under 35 MW, men ett villkor är då att motsvarande utsläppsminskningar uppnås för dessa anläggningar med andra styrmedel eller åtgärder.

3 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/29/EG av den 23 april 2009 om ändring av direktiv 2003/87/EG i avsikt att förbättra och utvidga gemenskapssystemet för handel med utsläppsrätter för växthusgaser, EUT L 140, 5.6.2009, s. 63, Celex 32009L0029.

122

Ds 2009:24

Grundläggande förutsättningar – mål och utgångsläge

Utsläppen av växthusgaser från anläggningar i Sverige inom handelssystemet uppgick till cirka 22 miljoner ton koldioxid- ekvivalenter 2007. Detta motsvarar cirka 34 procent av de totala ut- släppen av växthusgaser i Sverige.

3.1.1.3EU:s mål för minskade utsläpp av växthusgaser 2020

EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20 procent 2020 jämfört med 1990. Vid ett internationellt avtal där andra industrialiserade länder gör liknande åtaganden skärps målet till 30 procent. Utgångspunkten för de åtgärder som behöver vidtas, både på EU-nivå och i Sverige, är det s.k. tvågradsmålet. Detta mål innebär att de globala utsläppen av växthusgaser måste minska till den nivå som krävs för att begränsa temperaturökningen till två grader jämfört med förindustriell nivå. Regeringen gör i klimat- propositionen bedömningen att Sveriges åtagande och vision på längre sikt bör utgå från en ambition att stabilisera koncentrationen av växthusgaser i atmosfären på 400 ppmv4 koldioxidekvivalenter (se prop. 2008/09:162, s. 35).

Det övergripande minskningsmålet på EU-nivå fördelas mellan EU:s system för handel med utsläppsrätter och verksamheter som inte omfattas av handelssystemet. Målet för EU:s system för handel med utsläppsrätter uppgår till en minskning med 21 procent till 2020 jämfört med 2005 om EU gemensamt ska minska utsläppen med 20 procent till 2020 jämfört med 1990. Taket för utsläppsrätter kan komma att justeras ned om ett internationellt avtal föranleder ett striktare mål för EU:s utsläppsminskning. Detta mål gäller för hela den handlande sektorn i EU och fördelas inte på medlemsstaterna.

Utanför handelssystemet ska utsläppsminskningarna motsvara 10 procent fram till 2020 jämfört med 2005. Utsläppsminskningar som ska åstadkommas utanför handelssystemet fördelas med utgångspunkt i respektive medlemsstats BNP per capita. Ansvars- fördelningen innebär att Sverige ska minska utsläppen från verksamheter utanför handelssystemet med 17 procent fram till 2020 jämfört med 2005, vilket motsvarar en minskning med cirka 25 procent jämfört med 1990. Denna fördelning gäller inte om ett internationellt ambitiöst klimatavtal kan nås. Om ett sådant avtal godkänns ska EU minska utsläppen ytterligare och fördela sitt nya

4 ppmv = miljondelar

123

Grundläggande förutsättningar – mål och utgångsläge

Ds 2009:24

åtagande mellan medlemsstaterna. Det av regeringen föreslagna svenska målet om att utsläppen från verksamheter utanför handels- systemet bör minska med 40 procent 2020 jämfört med 1990 är alltså betydligt mer ambitiöst än det som följer av EU:s ansvarsfördelning.

3.1.2Mål för andel förnybar energi

Andelen förnybar energi 2020 bör vara minst 50 procent av den totala energianvändningen enligt regeringens energiproposition (se prop. 2008/09:163, s. 38).

Bakgrunden till målet är det bindande mål om 49 procent förnybar energi av totala energianvändningen i Sverige som slagits fast i direktivet om förnybar energi5. Direktivet syftar till att öka EU:s andel av förnybar energi från 8,5 till 20 procent från 2005 till 2020. Varje medlemsstats del i ansvaret att nå detta gemenskaps- övergripande mål har slagits fast i den s.k. bördefördelningen. Fördelningen beaktar bl.a. BNP per capita i de olika medlems- staterna. För Sverige innebär denna fördelning ett bindande mål om 49 procent förnybar energi av totala energianvändningen i Sverige vilket ska jämföras med en faktiskt andel om 39,8 procent 2005. Det av regeringen föreslagna svenska målet om 50 procent förnybar energi till 2020 är alltså mer ambitiöst än det mål som följer av EU:s bördefördelning. Därtill kommer ett EU-gemensamt bindande mål om 10 procent förnybar energi i transporter till 2020. Detta mål för transporter har inte fördelats mellan medlems- staterna utan är en miniminivå för respektive medlemsstat.

Direktiv om förnybar energi innehåller även hållbarhetskriterier för biodrivmedel och andra flytande biobränslen (artikel 17-19)6. Initialt föreslås kriterierna enbart gälla biodrivmedel samt flytande biobränslen när de används för el- och värmeproduktion. Sådana biobränslen som inte uppfyller hållbarhetskriterierna får inte räknas in i uppfyllande av målet. De är dessutom inte berättigade till någon form av finansiellt stöd. Syftet är att säkerställa att de bio- drivmedel och flytande biobränslen som uppfyller kriterierna ger betydande minskning av växthusgasutsläpp samt att produktionen

5Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG, EUT L 140, 5.6.2009, s. 16, Celex 32009L0028.

6Jfr vidare om hållbarhetskriterierna under avsnitt 6.3.

124

Ds 2009:24

Grundläggande förutsättningar – mål och utgångsläge

inte föröder värdefull biodiversitet. Exempelvis föreslås att enbart biodrivmedel som genererar minst 35 procent mindre växthusgaser i hela livscykelkedjan (jämfört med bensin och dieselolja) ska accepteras.

Principen för beräkning för uppfyllande av det övergripande målet för andel förnybar energi till 2020 beskrivs av kvoten:

Användning av förnybar energi i Sverige

Användning av energi i Sverige

I täljaren i kvoten ingår förnybar elproduktion, förnybar fjärrvärme- och fjärrkylaproduktion samt övrig slutlig användning av förnybar energi. Biodrivmedel eller andra flytande biobränslen som inte uppfyller fastlagda hållbarhetskriterier ingår inte i täljaren.

I nämnaren i kvoten ingår slutligt användning av energi, använd- ning av el och värme för el- och värmeproduktion samt över- föringsförluster i elnätet och i fjärrvärmenätet.

Det svenska målet för att öka andelen förnybar energi till 50 procent 2020 kan nås genom en ökad användning av förnybar energi i täljaren samt genom minskad användning av energi i nämnaren. Om användningen av förnybar energi i täljaren, minskar procentuellt lika mycket som användning av energi i nämnaren, innebär det dock att andelen förnybar energi fortfarande blir konstant.

Om energieffektiviseringen leder till att enbart användningen av icke-förnybar energi minskar, ökar andelen förnybar energi. Om effektiviseringen leder till att enbart användningen av förnybar energi i täljaren minskar, minskar andelen förnybar energi.

Energimyndigheten har i olika prognoser redovisat att Sverige har goda förutsättningar att nå målet för andel förnybar energi men att en förstärkning av befintliga styrmedel är nödvändig.

3.1.3Mål för effektivare energianvändning

Ett mål om 20 procent effektivare energianvändning bör sättas upp till år 2020 enligt regeringens energiproposition (se prop. 2008/09:163, s. 39). Målet uttrycks som ett sektorsövergripande mål om minskad energiintensitet om 20 procent mellan år 2008 och 2020, d.v.s. den tillförda energin per BNP-enhet i fasta priser bör minska med 20 procent.

125

Grundläggande förutsättningar – mål och utgångsläge

Ds 2009:24

Regeringen gör bedömningen i prop. 2008/09:163 att energieffektivisering bör bedömas utifrån ett systemperspektiv, vilket innebär att effektiviseringen i sig inte uppfattas som det egentliga målet. I stället är det den nytta som uppnås i form av mindre resursförbrukning, mindre miljöpåverkande utsläpp och på sikt lägre kostnader som ska ses som det egentliga syftet med energieffektiviseringen. Målet om 20 procent effektivare användning av energi är ett icke-bindande mål på EU-nivå.

3.2Bestämmelser om koldioxidskatt och energiskatt på bränslen

3.2.1Gemenskapsrättsliga regler

3.2.1.1Energiskattedirektivet

Energiskattedirektivet7 lägger fast ramen för hur medlemsstaterna ska utforma sin nationella beskattning av bränslen och el. I denna promemoria behandlas endast bränslebeskattningen, varför reglerna för skatt på el inte tas upp närmare.

De bränslen som omfattas av energiskattedirektivet svarar för den helt övervägande delen av den totala bränsleförbrukningen inom EU. Det rör sig om alla drivmedel, såväl fossila som sådana som har framställts av biomassa. I fråga om uppvärmningsbränslen omfattar energiskattedirektivet till en början en rad uppräknade bränslen. Det är främst fossila bränslen, men även vissa biobränslen

– som vegetabiliska och animaliska oljor och fetter samt biogas. Utöver dessa uppräknade bränslen, ska även andra kolväten (dock inte torv) beskattas.

I följande tabell finns det en förteckning över de bränslen som omfattas av energiskattedirektivet. Direktivet definierar flertalet bränslen genom aktuellt statistiknummer i EU:s tulltaxa, den s.k. kombinerade nomenklaturen (KN-nr), utan att ange några benämningar. Det finns därför anledning att närmare beskriva vilka huvudsakliga produkter som avses.

7 Rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet, EUT L 283, 31.10.2003, s. 51, Celex 32003L0096.

126

Ds 2009:24 Grundläggande förutsättningar – mål och utgångsläge

Tabell 3.1

Bränslen som omfattas av energiskattedirektivet

 

 

 

 

 

Produkter enligt KN-nr

Huvudsaklig omfattning

Exempel

1

1507–1518

Vegetabiliska och animaliska

Rapsolja, palmolja

 

 

 

oljor och fetter

 

2

2701, 2702, 2704–2715

Stenkol, brunkol, koks, kolgas

 

 

 

 

(koksugnsgas m.m.), råolja,

 

 

 

 

bensin, dieselolja, eldningsolja,

 

 

 

 

gasol, naturgas, biogas,

 

 

 

 

bitumen, oljeskiffrar

 

3

2901 och 2902

Acykliska och cykliska kolväten

Toluen

 

 

 

 

Xylen

4

2905 11 00, som inte är av

Metanol

 

 

syntetiskt ursprung

 

 

5

3403

 

Beredda smörjmedel

Rostskyddsolja

 

 

 

 

Skärolja

6

3811

 

Antiknackmedel

 

7

3817

 

Alkylbensen och alkylnaftalen

 

8

3824 90 99

Diverse kemiska produkter

FAME och E85 (en

 

 

 

inbegripet sådana som består

blandning som

 

 

 

av blandningar av

innehåller 85 procent

 

 

 

naturprodukter

etanol och resten

 

 

 

 

bensin m.m.)

9

 

 

Övriga bränslen som används

Etanol

 

 

 

som drivmedel

 

10

 

 

Övriga kolväten, dock inte torv,

 

 

 

 

som används som bränsle för

 

 

 

 

uppvärmning

 

 

 

 

 

 

Medlemsstaterna får även beskatta bränslen som inte omfattas av energiskattedirektivet. Beskattningen av sådana bränslen har således inga gemenskapsrättsliga skatteregler som lägger ramen för beskattningen. Däremot bör noteras att all nationell beskattning, oavsett om det finns bestämmelser om skatterna i ett EU-direktiv eller inte, måste vara utformad så att den inte kommer i konflikt med EU:s statsstödsregler (se vidare avsnitt 3.2.1.2 samt, i fråga om bränslen som inte omfattas av energiskattedirektivet, även avsnitt 6.1.3).

De bränslen är aktuella är främst fasta biobränslen, som ved, flis och pelletter samt hushållsavfall och olika restprodukter från industriproduktion. I Sverige och ett fåtal andra medlemsstater i norra Europa svarar dessa bränslen för en betydande och ökande

127

Grundläggande förutsättningar – mål och utgångsläge

Ds 2009:24

andel av bränsleförbrukningen, medan de i stora delar av övriga EU ännu endast står för en mycket liten andel.

Huvudregeln för bränslen som omfattas av energiskatte- direktivet är att medlemsstaterna ska ta ut en skatt, som minst uppgår till de minimiskattenivåer som enligt direktivet gäller för olika bränslen. I förhållande till energiskattedirektivet är de svenska koldioxid- och energiskatterna delar av den punktskatt som måste tas ut för att uppfylla direktivets minimiskattenivåer.

Minimiskattenivåer finns för de fossila drivmedlen bensin, dieselolja, gasol och naturgas samt för de fossila uppvärmnings- bränslena eldningsolja, gasol, naturgas och kol. För övriga bränslen, som omfattas av energiskattedirektivet men för vilka det inte finns minimiskattenivåer, gäller en bestämmelse om beskattning i nivå med likvärdigt bränsle. Medlemsstaten ska beskatta dessa övriga bränslen i nivå med den nationella skatt som gäller för det lik- värdiga bränsle, som har en minimiskattenivå i direktivet. Detta innebär beskattning med samma belopp, uttryckt i den enhet för vilken minimiskattesatsen är angiven. Det betyder att t.ex. FAME som används som drivmedel ska beskattas på samma skatt per liter som det fossila bränsle som bedöms vara likvärdigt, i detta fall dieselolja.

Utgångspunkten enligt energiskattedirektivet är att en och samma skattenivå, som minst uppfyller minimiskattenivåerna, ska tas ut för all förbrukning av ett bränsle som drivmedel respektive som för uppvärmning. Avsteg från denna princip måste vara tillåtet enligt direktivet. Det finns i direktivet en rad olika möjligheter, och i vissa fall skyldigheter, för medlemsstaterna att ge skattelättnader. Sverige har i varierande utsträckning utnyttjat dessa möjligheter. Som exempel kan nämnas lägre skattenivåer, dock över minimi- skattenivåerna, för bränsleförbrukning i vissa sektorer av närings- livet samt skattebefrielse för koldioxidneutrala drivmedel samt för biogas och för vegetabiliska och animaliska oljor och fetter m.m. som uppvärmningsbränsle.

Gemenskapsrätten innehåller också bestämmelser om förfarandet vid själva skattläggningen av de bränslen som omfattas av energiskattedirektivet. Vissa av dessa bestämmelser finns i energiskattedirektivet, men huvuddelen av förfarandereglerna följer av det s.k. cirkulationsdirektivet8.

8 Rådets direktiv 92/12/EEG av den 25 februari 1992 om allmänna regler för punktskattepliktiga varor och om innehav, flyttning och övervakning av sådana varor (EGT L 76, 23.3.1992, s. 1, Celex 31992L0012.

128

Ds 2009:24

Grundläggande förutsättningar – mål och utgångsläge

3.2.1.2EU:s statsstödsregler

EG-fördraget innehåller vissa gemensamma konkurrensregler som är tillämpliga på företag och som syftar till att skydda den gemensamma marknaden, så att konkurrensen på den inte sned- vrids. En viktig del av dessa konkurrensregler är bestämmelserna om statsstöd, som finns i artiklarna 87-90 i EG-fördraget. Utgångspunkten för dessa regler är ett generellt förbud mot stats- stöd, av vilket slag det än är, som påverkar handeln mellan medlemsstaterna och som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion.

Statsstöd kan emellertid tillåtas under vissa förutsättningar, som t.ex. främjande av miljöskydd. Kommissionen ska kontrollera att statsstöd som medlemsstaterna ger företagen inte snedvrider konkurrensen. Kontrollen sker genom ett krav på förhandsanmälan och kommissionen måste godkänna stödet innan det kan träda i kraft. Om ett stöd införts utan kommissionens godkännande och om det inte kan godkännas i efterhand, ska stödet krävas tillbaka från stödmottagaren.

Ett av EU:s mål är att stärka skyddet för miljön, vilket bl.a. ska ske genom att företagen inom EU ska stå för de kostnader som olika föroreningar ger upphov till. Detta kan ske genom att medlemsstaterna inför olika marknadsbaserade styrmedel som t.ex. miljörelaterade skatter eller system för handel med utsläppsrätter. Som en del i att uppnå miljömålen presenterade kommissionen under 2008 riktlinjer för statsstöd på detta område, de s.k. miljö- skyddsriktlinjerna9. Riktlinjerna utgjorde en del av det klimatpaket som Europeiska rådet beslutade om i mars 2007 och ersatte äldre riktlinjer på området. Grundförutsättningen för att statsstöd till skydd för miljön ska kunna ges, är att stödet har en stimulans- effekt, är nödvändigt för att åtgärden ska komma till stånd och är proportionellt. Dessutom måste de positiva effekterna av stödet vara större än dess negativa påverkan på konkurrensen. Undantag och nedsättningar från miljörelaterade skatter behandlas i en särskild avdelning av riktlinjerna.

Både koldioxidskatten och energiskatten är att anse som miljörelaterade skatter. Nedsättning av eller befrielse från skatterna är i flertalet fall utformade så att vissa företag gynnas och konkurrensen på den gemensamma marknaden riskerar att

9 Gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd, EUT C 82, 1.4.2008, s. 1, Celex 52008XC0401(03).

129

Grundläggande förutsättningar – mål och utgångsläge

Ds 2009:24

snedvridas. Åtgärderna utgör därför definitionsmässigt statsstöd. Mer undantagsvis kan dock skattereglerna utformas på ett sådant sätt att de anses följa skattesystemets art och funktion. I dessa fall innebär åtgärderna inte statsstöd och är förenliga med EG- fördraget.

För bränslen som omfattas av energiskattedirektivet gör de nya miljöskyddsriktlinjerna det möjligt för medlemsstaterna att ge skattenedsättningar i den utsträckning som direktivet tillåter, så länge företagen i vart fall betalar en skatt som minst motsvarar den minimiskattenivå som ställts upp i direktivet. Respekteras minimiskattenivån anses kraven på proportionalitet och nödvändig- het vara uppfyllda. I dessa fall är vidare kommissionens allmänna gruppundantagsförordning tillämplig. Detta innebär att någon skyldighet att i förväg anmäla åtgärderna till kommissionen för statsstödsgranskning inte finns. Vissa regler om informations- skyldighet och årlig rapportering av stödordningarna finns dock.

Miljöskyddsriktlinjerna reglerar även de fall skattenedsättningen avser en skatt på bränslen som inte omfattas av energiskatte- direktivet eller om skatten på bränslen inom energiskattedirektivet understiger minimiskattenivåerna enligt detta direktiv. I sådana fall måste medlemsstaten visa att nedsättningen är nödvändig och proportionell för att den ska godkännas. Miljöskyddsriktlinjerna innehåller detaljerade bestämmelser för hur denna prövning ska gå till. Generellt kan sägas att det bedöms vara svårt att få en skatte- nedsättning ner till noll godkänd enligt de nya riktlinjerna.

3.2.2Dagens koldioxid- och energiskatter i Sverige

I figur 3.1 nedan presenteras en översiktlig beskrivning av hur dagens koldioxid- och energiskatter är utformade i Sverige. Reglerna för beskattningen finns i lagen (1994:1776) om skatt på energi. Figuren visar de centrala principerna för uttag av dessa skatter och fångar merparten av energianvändning och koldioxidutsläpp i Sverige. Det bör dock betonas att det finns en rad undantag och specialfall som saknas i figuren. Som exempel kan nämnas att bränslen som används inom sjöfart och luftfart i allt väsentligt inte beskattas. Vidare beskattas bränslen när de används som drivmedel eller som uppvärmningsbränsle. Skatt tas däremot inte ut vid användning av t.ex. kol i masugnar och andra

130

Ds 2009:24

Grundläggande förutsättningar – mål och utgångsläge

metallurgiska processer inom järn- och stålindustrin för att åstad- komma kemiska eller fysikaliska förändringar.

Som kan utläsas i figuren beskattas koldioxid med i huvudsak två nivåer. Den generella, i bland kallad normalskattenivån, är 105 öre per kg. Den andra koldioxidskattnivån är nedsatt till 21 procent för industri som är utanför EU:s handelssystem för utsläppsrätter (EU ETS) och till 15 procent för industri inom EU ETS.

Vidare framgår det att energiskatten varierar mellan bränslen och sektorer. Energiskatt tas alltså i dag inte ut proportionellt efter energiinnehåll. Det bör dock noteras att energiskatten är noll för industrin, jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamheter samt för värmeproduktion i kraftvärmeverk och att vare sig energi- skatt eller koldioxidskatt tas ut för flertalet biobränslen.

Utöver koldioxidskatt och energiskatt tas i Sverige också ut svavelskatt på bränslen. Denna skatt omfattas inte av reglerna i energiskattedirektivet och behandlas inte närmare i denna promemoria.

131

132

Figur 3.1 Översiktlig beskrivning av dagens koldioxid- och energiskatter i Sverige

 

Drivmedel (alla

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

drivmedel omfattas av

 

 

 

 

 

 

Uppvärmningsbränslen

 

 

 

 

Uppvärmningsbränslen -

 

 

 

Bränsle för

 

 

 

 

 

 

 

som omfattas av EU:s

 

 

 

som inte omfattas av EU:s

 

 

framställning av el

 

EU:s

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

energiskattedirektiv

 

 

 

 

energiskattedirektiv

 

 

 

 

 

 

 

 

energiskattedirektiv

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fossila drivmedel

 

 

Biodrivmedel

 

 

 

Fossila

 

 

 

Biobränslen

 

 

 

Biobränslen

 

 

Bränsle för

 

(diesel, bens in,

 

 

(etanol, biogas,

 

 

 

bränslen

 

 

 

(vegetabiliska

 

 

 

(ved, flis

 

 

elproduktion

 

naturgas, gasol).

 

 

FAME).

 

 

 

(eldningsolja,

 

 

 

och

 

 

 

pelletter,

 

 

beskattas ej. El

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

kol, naturgas,

 

 

 

animaliska

 

 

 

returlutar,

 

 

beskattas i stället i

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

gasol m.m.).

 

 

 

oljor och

 

 

 

råtallolja

 

 

slutanvändarledet.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

fetter, biogas

 

 

 

m.m.).

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

m.m.).

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bensin & diesel:

 

CO2-skatt 0 öre/kg

 

Utanför EU ETS:

 

 

CO2-skatt 0 öre/kg

 

 

CO2-skatt 0 öre/kg

 

 

 

 

 

CO2-skatt 105 öre/kg

 

Energiskatt 0 öre/kWh

 

CO2-skatt 105 öre/kg

Hus håll &

 

Energiskatt 0 öre/kWh

 

Energiskatt:

 

 

 

 

 

Energiskatt:

 

 

 

 

 

 

Energiskatt 1-8 öre/kWh

service

 

 

 

 

 

 

 

Råtallolja 36 öre/kWh

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bensin 34 öre/kWh

 

 

 

 

 

 

m.m.

 

 

 

 

 

 

 

Övriga 0 öre/kWh

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Diesel 13 öre/kWh

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Industri,

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Naturgas & gasol:

 

 

 

 

 

 

CO2-skatt 105 öre/kg*21%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

jordbruk,

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bränslen för

 

CO2-skatt 105 öre/kg*59%

 

 

 

 

 

 

Energiskatt 0 öre/kWh

skogsbruk &

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

elproduktion:

 

Energiskatt 0 öre/kWh

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

vattenbruk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

CO2-skatt 0 öre/k g

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Diesel i arbetsmaskiner

 

 

 

 

 

 

Inom EU ETS:

Industri &

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Energis katt 0

 

inom jordbruk, skogsbruk

 

 

 

 

 

 

CO2-skatt 105 öre/kg*15%

värme-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

öre/kWh

 

och vattenbruk:

 

 

 

 

 

 

produktion i

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

CO2-skatt 105 öre/kg*21%

 

 

 

 

 

 

Energiskatt 0 öre/kWh

kraft-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Energiskatt 13 öre/kWh

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

värmeverk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Diesel i viss gruvindustriell

 

 

 

 

 

 

CO2-skatt 105 öre/kg*94%

Annan

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

verksamhet:

 

 

 

 

 

 

Energiskatt 1-8 öre/kWh

värme-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

CO2-skatt 105 öre/kg*21%

 

 

 

 

 

 

produktion

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Energiskatt 0 öre/kWh

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

utgångsläge och mål – förutsättningar Grundläggande

2009:24 Ds

4Principer för utformningen av effektiva skatter på klimat- och energiområdet

4.1Allmänna principer för utformningen av effektiva skatter på klimat- och energiområdet

Miljöskatter och andra ekonomiska styrmedel är centrala för att målen på klimat- och energiområdet ska kunna nås. Väl avvägda ekonomiska styrmedel syftar till att uppnå målen på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt. De ska i princip avspegla s.k. externa effekter så att hushållen och företagen beaktar miljöeffekter i adekvat utsträckning.

En viktig utgångspunkt för miljöpolitiska styrmedel är att de, i möjligaste mån, ska utformas så att förorenaren betalar för sin miljöpåverkan. De ska i största möjliga utsträckning vara kostnadseffektiva, teknikneutrala och administrativt enkla. Styrmedlen bör utformas med hänsyn till medborgarnas förutsättningar, vilket innebär att fördelnings- och övergångseffekter inte ska bli oskäliga. Om justeringen av miljöskatter leder till betydande fördelningseffekter är det generellt sett bättre att hantera fördelningsproblematiken med andra åtgärder än att avstå från att justera miljöskatterna. Genom höjda miljöskatter kan det dock skapas ett offentligfinansiellt utrymme att sänka andra skatter. En sådan förändring kan mildra negativa fördelningseffekter. Utgångspunkten är att ett hushåll eller ett företag som belastar miljön förhållandevis mycket också betalar förhållandevis mycket i miljöskatter.

För att uppnå mål inom klimat- och energipolitiken har överlåtelsebara utsläppsrätter samt koldioxidskatt och energiskatt en framträdande roll, eftersom de har goda förutsättningar att vara verkningsfulla och kostnadseffektiva. Under förutsättning att

133

Principer för utformningen av effektiva skatter på klimat- och energiområdet

Ds 2009:24

utsläppsrätterna auktioneras ut i stället för att tilldelas gratis bidrar ett system med utsläppsrätter till att uppfylla principen om att förorenaren betalar. Motsvarande gäller för koldioxidskatten.

Ytterligare samordning mellan EU:s system för handel med utsläppsrätter och koldioxidskatten kan leda till ökad samhällsekonomisk effektivitet. I syfte att göra det enklare att genomföra träffsäkra och kostnadseffektiva styrmedelsförändringar bör också vissa strukturella förändringar göras av skattesystemet. Genom detta åstadkommes också en tydligare koppling mellan mål och medel.

Det är angeläget att förändringar av beskattningen sker varsamt och stegvis. Härigenom säkerställs att övergångseffekterna blir rimliga för berörda hushåll och företag.

Klimatfrågan är global och behovet av internationell samordning inom klimatområdet är mycket stort. Det finns annars risk för att de åtgärder som enskilda länder eller grupper av länder vidtar får begränsad effekt genom så kallat koldioxidläckage. Koldioxidläckage uppstår när utsläppen flyttar till länder som inte är bundna av utsläppsreduktioner genom internationella åtaganden. Om exempelvis endast vissa länder vidtar åtgärder för att minska användningen av fossila bränslen kan världsmarknadspriset på bensin, olja m.m. sjunka. De lägre priserna stimulerar användningen i andra länder. Ett annat exempel är att produktionen i länder med utsläppsbegränsningar kan flytta till länder utan begränsningar. Utsläppen reducerar i sådana fall inte på global nivå. Risken för koldioxidläckage är avhängig hur ett framtida globalt klimatavtal efter 2012 ser ut.

4.1.1Skatt jämfört med subvention

För att åstadkomma en samhällsekonomiskt effektiv klimat- och energipolitik är oftast generella ekonomiska styrmedel att föredra framför riktade styrmedel i form av subventioner. En fördel med generella ekonomiska styrmedel är att dessa är teknikneutrala och inte kräver detaljkunskaper för att kostnadseffektvitet ska kunna nås. Vid beskattning kommer varje aktör att jämföra kostnaden för att exempelvis släppa ut en enhet koldioxid med kostnaden att minska motsvarande mängd utsläpp. På så vis genomför de olika aktörerna åtgärder med kostnader som är lägre än skattekostnaden

134

Ds 2009:24 Principer för utformningen av effektiva skatter på klimat- och energiområdet

på marginalen. I hela ekonomin genomförs därmed åtgärder till lägsta möjliga kostnad.

En skillnad mellan skatter och subventioner på miljöområdet är att medan en skatt via kostnadsökningar för t.ex. företagen stimulerar till minskad miljöpåverkan, kan en subvention i vissa fall leda till ökad lönsamhet för företagen på ett sådant sätt att de totala miljöeffekterna faktiskt ökar. Tillfälliga investeringsstöd kan dock, om de är utformade som en engångssubvention av fasta kostnader, minska dessa risker. Å andra sidan visar erfarenheter att investeringsstöd har höga administrativa kostnader, jämfört med styrning via skatteuttag.

Om skatter används som styrmedel innebär det i flertalet fall att behovet av att betala ut stöd för att bidra till att uppnå målen minskar, vilket bedöms leda till ökad samhällsekonomisk effektivitet. Vid subvention uppfylls dessutom inte principen om att förenaren ska betala för sin miljöpåverkan.

Subventioner kan dock vara samhällsekonomiskt motiverade när positiva externa effekter förekommer. Exempel på en positiv externa effekt är när samhället har att vinna på att fler företag investerar och detta innebär att samhället i stort kan dra nytta av de lärdomar som görs vid användning av exempelvis en ny teknologi.

4.1.2Teknikutveckling för att minska utsläppen av växthusgaser

Teknikutveckling kan vara resurskrävande för enskilda företag. Att teknikutveckling är resurskrävande motiverar allmänt sett inte statliga subventioner. Däremot kan, som nämnts ovan, förekomsten av en positiv extern effekt motivera subventioner. Ett exempel är att vissa tekniker inte kommer till stånd via privata investeringar om andra än investeraren får en betydande del av avkastningen, dvs. får fördel av den positiva externa effekten utan att bära kostnaderna för att utveckla tekniken. Det kan vara fallet när de potentiella vinsterna av investeringar är svåra att skydda genom patenträttigheter. Om denna positiva externa effekt är betydelsefull, innebär det att det investeras mindre i exempelvis miljörelaterade projekt än vad som är samhällsekonomiskt effektivt.

Koldioxidskatt och utsläppshandelssystem stimulerar till teknikutveckling för reduktion av utsläpp av växthusgaser,

135

Principer för utformningen av effektiva skatter på klimat- och energiområdet

Ds 2009:24

eftersom utsläppen blir prissatta och leder till högre privatekonomiska kostnader. Ju högre dessa kostnader är desto större blir drivkrafterna till teknikutveckling.

Många bedömare anser dock att koldioxidskatt och utsläppshandel oftast inte i tillräcklig utsträckning kan stimulera teknikutveckling1. Koldioxidskatt och utsläppshandel kan bidra till genomförande av åtgärder med hjälp av redan befintlig teknik, men dessa styrmedel kan inte isolerat stimulera fram ny teknik i den omfattning som kan krävas för nå mer långtgående mål. Om nyttan av ny teknik är spridd över flera länder kan det krävas internationella avtal och samverkan över gränser för att stöd på tekniksidan ska bli effektiva. En väl avvägd samordning av tekniksatsningar bör beakta olika nationers komparativa fördelar2.

Det blir en politisk avvägning av var och hur mycket statligt stöd som sammanlagt ska ges till teknikutveckling. Därutöver behöver det politiskt värderas hur mycket som ska satsas på teknikutveckling för att reducera växthusgaser och hur mycket som ska satsas på annan teknikutveckling. Vid tekniksatsningen bör dessutom stödet trappas ned allteftersom tekniken mognar och kostnadsnackdelarna för teknologin minskar.

Det ska även nämnas att om beslutsfattare signalerar att taket för utsläppshandeln skärps eller att koldioxidskatten höjs kan incitamenten för teknikutveckling stärkas. I sådana fall kan behovet av statligt stöd till teknikutveckling minska.

4.1.3Kostnadseffektivitet i miljöpolitiken

Med kostnadseffektivitet i miljöpolitiken avses att ett miljömål nås till lägsta möjliga kostnad eller att största möjliga miljönytta ska nås för en given kostnad.

I analyser av kostnadseffektivitet värderas inte miljönyttan i kronor, utan ”bara” i termer av kvantifierade miljöeffekter (t.ex. mätt som ton minskade utsläpp). Denna analys skiljer sig sålunda från samhällsekonomisk eller välfärdsekonomisk analys där miljönyttan i kronor ställs mot kostnader i kronor.

1 Stern Review: The Economics of Climate Change 2006. Vetenskapligt underlag för klimatpolitiken: Rapport från vetenskapliga rådet för klimatfrågor 2007. Alfsen, K. H. and Eskeland G.S. A broader palette: The role of technology in the climate policy; Report to the Expert Group for Environmental Studies 2007:1.

2 Alfsen, K. H. and Eskeland G.S. A broader palette: The role of technology in the climate policy; Report to the Expert Group for Environmental Studies 2007:1.

136

Ds 2009:24 Principer för utformningen av effektiva skatter på klimat- och energiområdet

Olika åtgärder eller styrmedelsförslag kan – om information finns – rangordnas efter tilltagande samhälleliga kostnad. Vid exempelvis införande eller förändring av styrmedel ska kostnader för administration, kontroll och uppföljning beaktas. Däremot utgör inbetalda skattebelopp i sig ingen reell kostnad på samhällsnivå. Inbetalda pengar byter endast ägare och utgör, utöver eventuella administrativa kostnader, därmed inte en real resurs- förbrukning. Skatteuttaget får dock fördelningspolitiska och offentligfinansiella effekter som, utöver kravet på kostnads- effektivitet, bör beaktas.

4.2Principer för uttag av koldioxidskatt

En grundläggande tanke och en förutsättning för att styrningen ska bli kostnadseffektiv är att styrmedlet riktar sig mot det grundproblem som ska åtgärdas. Eftersom utsläpp av koldioxid är grundproblemet, bör styrmedlet så direkt och träffsäkert som möjligt utformas så att utsläppen av koldioxid blir så dyrt att den externa effekten beaktas i adekvat utsträckning. Detta är huvudmotivet för en koldioxidskatt.

Koldioxidskatten ska betalas för utsläpp av fossil koldioxid. Den bör vidare vara neutral mellan olika fossila bränslen och i allt väsentligt heltäckande, så att varje kilo koldioxid kostar lika mycket att släppa ut oberoende av bränsle och hur bränslet används. Avsteg från denna princip kan dock vara motiverade om koldioxidläckage uppstår. Koldioxidläckage uppstår när utsläppen flyttar till länder som inte är bundna av utsläppsreduktioner genom internationella åtaganden. Risken för koldioxidläckage är avhängig hur ett framtida globalt klimatavtal efter 2012 ser ut. Grovt sett kan bränsleförbrukning från hushålls- och servicesektor inte flytta, medan bränsleförbrukning inom industrin riskerar att flytta på ett sådant sätt att koldioxidläckage uppstår.

Koldioxidskatten bör utgå från en generell nivå som ska bestämmas av beslutsfattarnas (riksdagens) värdering av minskade koldioxidutsläpp från de svenska hushålls- och servicesektorerna. Därutöver bör en lägre nivå som beaktar koldioxidläckage, bestämmas som avspeglar beslutsfattarnas värdering av minskade koldioxidutsläpp från industrin m.m. utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter.

137

Principer för utformningen av effektiva skatter på klimat- och energiområdet

Ds 2009:24

Genom att öka kostnaderna för koldioxidutsläpp kommer de aktörer som kan minska sina koldioxidutsläpp till förhållandevis låga kostnader att göra detta, så länge åtgärderna kostar mindre jämfört med att betala koldioxidskatt. På så vis genomför de olika aktörerna åtgärder med kostnader som är lägre än skattekostnaden på marginalen. I hela ekonomin genomförs sammantaget åtgärder till lägsta möjliga kostnad.

Om exempelvis en väl avvägd koldioxidskatt bidrar till sådan styrning att målet för minskade växthusgaser nås, finns det i princip inget samhällsekonomiskt motiv för ytterligare styrning bort från koldioxidutsläpp. Detta innebär att kompletterande styrmedel såsom exempelvis sänkt förmånsvärde på miljöbilar och trängselskatt för att nå klimatmål är omotiverade. Vissa styrmedel kan bidra till att uppfylla andra mål, men bör då motiveras av dessa och inte av klimatskäl. Exempelvis bör en trängselskatt primärt motiveras av att den bidrar till reducerad trängsel och inte med dess effekt på utsläppet av växthusgaser. Det är viktigt att åtgärder som ger upphov till flera effekter analyseras med samhällsekonomiska konsekvensanalyser.

Olika former av marknadsmisslyckanden (t.ex. informationsbrist) kan dock motivera kompletterande styrmedel utöver koldioxidskatt. De kompletterande styrmedel som bäst hanterar det identifierade marknadsmisslyckandet bör i så fall användas.

Som framgått av figur 3.1 finns det i dag olika nedsättningar från den generella koldioxidskattenivån. För att utsläppsminskningar ska kunna nås på ett kostnadseffektivt sätt, är i ett första skede angeläget att begränsa dessa nedsättningar. Sådana åtgärder medför ytterligare reduktion av koldioxidutsläpp inom sektorer eller områden med låga marginalkostnader. Därmed genomförs de billigaste åtgärderna först. Inriktningen bör således vara att nedsättningar slopas på lång sikt, dock med beaktande av koldioxidläckage som kan motivera avsteg från en enhetlig koldioxidskatt.

4.3Fordonsskatt

Fordonsskatten tas årligen ut på personbilar, bussar, lastbilar m.m. Skatten varierar främst med fordonsslag, drivmedel, vikt samt koldioxidutsläpp per kilometer.

138

Ds 2009:24 Principer för utformningen av effektiva skatter på klimat- och energiområdet

För transporter är en styrning mot lägre koldioxidutsläpp via koldioxidskatt allmänt sett att föredra framför en styrning via t.ex. fordonsskatten. Fordonsskatten träffar inte direkt koldioxidutsläppen, eftersom denna skatt är oberoende av körsträckan medan koldioxidskatten är proportionell mot koldioxidutsläpp, dvs. koldioxidskatten är träffsäkrare. Skatteuttaget bör i högre utsträckning bero på drivmedelsförbrukningen och i lägre utsträckning bero på fordonsskatten. Om koldioxidskatten sätts på en adekvat nivå – dvs. en nivå som medför att klimatmålen nås – finns inget samhällsekonomiskt motiv för ytterligare styrning. Emellertid kan incitament kopplat till fordonet komplettera koldioxidskatten och energiskatten:

Om koldioxidskatten inte kan sättas på den adekvata nivån.

Om koldioxidskatten är satt på en adekvat nivå, men konsumenten vid köpögonblicket har bristande information om den framtida totala bränslekostnaden när fordonet brukas.

Om regleringar riktade mot bilindustrin som syftar till att begränsa de specifika koldioxidutsläppen (t.ex. att bindande utsläppskrav för biltillverkarna på i genomsnitt 130 gram koldioxid per kilometer för nya personbilar 2012) bedöms svåra att nå utan kompletterande styrning genom fordonsskatten.

4.4Principer för samordning av koldioxidskatt och utsläppshandelssystem

Grundprincipen är att all fossil bränsleförbrukning som leder till utsläpp av koldioxid i atmosfären antingen bör påföras koldioxidskatt eller omfattas av ett utsläppshandelssystem.

Koldioxidskatten är det styrmedel som har störst potential att träffsäkert och kostnadseffektivt begränsa koldioxidutsläppen utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter. Utsläpp av koldioxid från svenska anläggningar som ingår i handelssystemet regleras på EU-nivå och bör därför i princip inte bli föremål för tillkommande nationella ekonomiska styrmedel avseende koldioxidutsläpp. Om ett slopande av koldioxidskatten för anläggningar inom handelssystemet medför konflikt med andra mål kan det finnas vissa skäl att behålla koldioxidskatten för sådana

139

Principer för utformningen av effektiva skatter på klimat- och energiområdet

Ds 2009:24

anläggningar. Det finns två mål som kan komma i konflikt med slopandet av koldioxidskatt, dels det nationella målet för 50 procent förnybar energi, dels regeringens prioritering att användningen av fossila bränslen för uppvärmning ska avvecklas till 2020 (se vidare prop. 2008/09:162, s 12). Emellertid bör det styrmedel som träffsäkert och kostnadseffektivt når andra mål användas.

Bränslen som används i vissa energiintensiva industriella processer är i dag befriade från såväl koldioxidskatt som energiskatt I handelssystemet omfattas samtliga koldioxidutsläpp från anläggningar som ingår i systemet, dvs. även koldioxidutsläpp från skattebefriade industriella processer inom exempelvis glas-, keramik- och ståltillverkning. Anläggningar som underskrider vissa kapacitetsgränser omfattas dock inte av handelssystemet. De ändringar som 2013 genomförs av handelssystemet medför bl.a. att medlemsstaterna i större utsträckning än i dag kan undanta mindre anläggningar från handelssystemet. Som villkor för denna utökade möjlighet gäller att motsvarande utsläppsminskningar uppnås för dessa anläggningar med andra styrmedel eller åtgärder.

Om fossil bränsleförbrukning från mindre anläggningar inte ingår i handelssystemet och samtidigt är befriade från koldioxidskatt omfattas utsläppen följaktligen inte av något ekonomiskt styrmedel. Detta strider mot den grundprincip som tidigare angetts i detta avsnitt.

Ett sätt att se till att företagen möter samma koldioxidpris inom och utanför handelssystemet kan vara att ta ut koldioxidskatt för bränsleförbrukning i de mindre anläggningar som inte omfattas av handelssystemet. Om företagen möter samma koldioxidpris kan det leda till kostnadseffektivitet. Det kan dock vara svårt att sätta koldioxidskatten till en nivå som exakt motsvarar koldioxidpriset inom handelssystemet. En möjlighet för att uppnå samma pris kunde därför vara att företagen ges möjlighet att få befrielse från koldioxidskatten om de köper en utsläppsrätt motsvarande samma mängd utsläpp som omfattas av skatten. Motsvarande möjlighet till skattebefrielse borde då ges till inköp av kvotenheter under Kyotoprotokollet. I sådana fall kopplas det nationella koldioxid- skattesystemet till det internationella systemet för flexibla mekanismer under Kyotoprotokollet, se avsnitt 3.1.1. Så länge koldioxidskatten är högre eller lika med priset på utsläppsrätten eller kvotenheten har företagen incitament att nyttja en sådan möjlighet, vilket alltså kan leda till kostnadseffektivitet.

140

Ds 2009:24 Principer för utformningen av effektiva skatter på klimat- och energiområdet

4.5Principer för uttag av energiskatt

Energiskatten har historiskt sett varit fiskal men har gradvis fått en allt mer resursstyrande karaktär. Vid fiskal beskattning bör en skattebas som är robust, dvs. inte flyttar, beskattas högre än en skattebas som är lättrörlig. Syftet är att maximera statens intäkter till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnad.

Det är önskvärt att energiskatten får en i allt högre grad resursstyrande karaktär för att målen för andel förnybar energi och effektivare energianvändning ska kunna nås till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnad. Om energiskatten ska främja målet för effektivare energianvändning bör energiskatten i princip tas ut på all energi på ett likformigt sätt. Om energiskatten ska främja målet för andel förnybara bränslen bör skatten enbart tas ut på icke-förnybar energi. Eftersom det finns mål för både effektivare energianvändning och andel förnybar energi bör alltså:

Energiskatten vara proportionell efter energiinnehåll och tas ut för alla bränslen med anledning av att målet för effektivare energianvändning mäts i termer av energiinnehåll.

Energiskatten vara högre, men fortfarande proportionell efter energiinnehåll, för de fossila bränslena med anledning av målet för andelen förnybar energi (som också mäts i termer av energiinnehåll).

Om energiskatten kan sättas på en sådan nivå att mål om effektivare energianvändning och andel förnybar energi nås, finns det i princip inget samhällsekonomiskt motiv för ytterligare styrning. Det bör noteras att koldioxidskatten också styr mot målen för effektivare energianvändning och andelen förnybar energi.

4.6Schematisk beskrivning av principer för koldioxidskatt och energiskatt

Syftet med de förändringar i koldioxidskatten och energiskatten som närmare presenteras i kapitel 5 och 6 är att främja att målen för minskade utsläpp av växthusgaser, andel förnybar energi och effektivare energianvändning nås till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnad. Genom att de olika skatternas roller

141

Principer för utformningen av effektiva skatter på klimat- och energiområdet

Ds 2009:24

tydliggörs skapas ett överskådligt och begripligt skattesystem. Detta kan utgöra en stabil grund för regeringen att arbeta vidare utifrån vid utformningen av de åtgärder som krävs för att Sverige ska uppfylla såväl sin del av EU:s klimat- och energipolitiska mål som nationella mål på detta område.

I tabell 4.1 nedan beskrivs schematiskt hur olika typer av för- brukning principiellt bör beskattas med koldioxidskatt respektive energiskatt med utgångspunkt från målen om minskade utsläpp av växthusgaser, andel förnybar energi och effektivare energi- användning.

Tabell 4.1

Principer för beskattning av bränslen

 

 

 

 

 

 

Typ av förbrukning

CO2-

Energiskatt för

Energiskatt för att

Förhöjd

 

 

skatt

att främja målet

främja målet för

energiskatt

 

 

 

för andel

effektivare

p.g.a.

 

 

 

förnybar energi

energianvändning

trafikrelaterade

 

 

 

 

 

externa

 

 

 

 

 

kostnader

Drivmedel

 

 

 

 

 

Fossila bränslen

 

>0

>0

>0

>0

Biobränslen som

 

0

0

>0

>0

uppfyller

 

 

 

 

 

hållbarhetskriterier

 

 

 

 

Biobränslen som inte

0

>0

>0

>0

uppfyller

 

 

 

 

 

hållbarhetskriterier

 

 

 

 

Uppvärmning

 

 

 

 

 

Fossila bränslen

 

>0

>0

>0

utanför EU ETS

 

 

 

 

 

Fossila bränslen inom

0

>0

>0

EU ETS

 

 

 

 

 

Biobränslen som

 

0

0

>0

uppfyller

 

 

 

 

 

hållbarhetskriterier

 

 

 

 

Biobränslen som inte

0

>0

>0

uppfyller

 

 

 

 

 

hållbarhetskriterier

 

 

 

 

Det ska dock betonas att detta är principer som av olika skäl, vilka närmare beskrivs i kapitlen 5 och 6, inte alltid har resulterat i förslag i denna promemoria.

142

5Koldioxidskatt

5.1Inledning

I kapitel 4 har vissa allmänna principer lagts fast för hur koldioxid- och energibeskattningen bör utformas för att främja målen för minskade utsläpp av växthusgaser, andel förnybar energi och effektivare energianvändning. Utifrån dessa principer behandlas i detta kapitel närmare koldioxidskattens roll i detta arbete. De förslag som lämnas i detta kapitel redovisas i figur 5.2 nedan. I figuren finns en översikt över ändringar av koldioxidskatten och energiskatten i förhållande till hur dagens regler ser ut. Figur 5.1 redovisar dagens koldioxid- och energiskatter i Sverige och är i princip densamma som figur 3.1, med skillnaden att det i figur 5.1 markeras var i skattesystemet som ändringar görs.

I figur 5.2 visas de föreslagna skattenivåerna och tidpunkterna för ikraftträdande. I denna figur framgår dock inte de ändringar som sker av samtliga skattesatser utifrån prognostiserade för- ändringar av den allmänna prisutvecklingen, eller förslagen om att:

Koldioxidskatten framöver bör anpassas i den omfattning och takt som tillsammans med övriga förändringar av de ekonomiska styrmedlen ger en sammanlagd minskning av utsläppen av växthusgaser utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter med 2 miljoner ton till 2020.

Skatten på råtallolja slopas.

Den s.k. 0,8-procentsregeln slopas.

143

144

Figur 5.1 Översiktlig beskrivning av dagens koldioxid- och energiskatter i Sverige

 

 

Drivmedel (alla

 

 

 

 

Uppvärmningsbränslen

 

 

 

Uppvärmningsbränslen -

 

 

Bränsle för

 

drivmedel omfattas av

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

som omfattas av EU:s

 

 

 

som inte omfattas av EU:s

 

 

framställning av el

 

 

EU:s

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

energiskattedirektiv

 

 

 

energiskattedirektiv

 

 

 

 

 

 

energiskattedirektiv

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fossila drivmedel

 

 

Biodrivmedel

 

Fossila

 

Biobränslen

 

 

Biobränslen

 

 

Bränsle för

 

(diesel, bensin,

 

 

(etanol, biogas,

 

bränslen

 

(vegetabiliska

 

 

(ved, flis

 

 

elproduktion

 

naturgas, gasol).

 

 

FAME).

 

(eldningsolja,

 

och

 

 

pelletter,

 

 

beskattas ej. El

 

 

 

 

 

 

 

 

 

kol, naturgas,

 

animaliska

 

 

returlutar,

 

 

beskattas i stället i

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

gasol m.m.).

 

oljor och

 

 

råtallolja

 

 

slutanvändarledet.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

fetter, biogas

 

 

m.m.).

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

m.m.).

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bensin & diesel:

CO2-skatt 0 öre/kg

 

Utanför EU ETS:

 

CO2-skatt 105 öre/kg

Energiskatt 0 öre/kWh

 

CO2-skatt 105 öre/kg

Hushåll &

Energiskatt:

 

 

Energiskatt 1-8 öre/kWh

service

 

 

Bensin 34 öre/kWh

 

 

m.m.

 

 

 

Diesel 13 öre/kWh

 

 

 

Industri,

Naturgas & gasol:

 

 

CO2-skatt 105 öre/kg*21%

 

 

jordbruk,

CO2-skatt 105 öre/kg*59%

 

 

Energiskatt 0 öre/kWh

skogsbruk &

Energiskatt 0 öre/kWh

 

 

 

vattenbruk

 

 

 

 

Diesel i arbetsmaskiner

 

 

Inom EU ETS:

Industri &

inom jordbruk, skogsbruk

 

 

CO2-skatt 105 öre/kg*15%

värme-

och vattenbruk:

 

 

produktion i

CO2-skatt 105 öre/kg*21%

 

 

Energiskatt 0 öre/kWh

kraft-

Energiskatt 13 öre/kWh

 

 

 

värmeverk

 

 

 

 

Diesel i viss gruvindustriell

 

 

CO2-skatt 105 öre/kg*94%

Annan

verksamhet:

 

 

Energiskatt 1-8 öre/kWh

värme-

CO2-skatt 105 öre/kg*21%

 

 

produktion

 

 

 

 

 

 

 

Energiskatt 0 öre/kWh

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

CO2-skatt 0 öre/kg

CO2-skatt 0 öre/kg

Energiskatt 0 öre/kWh

Energiskatt:

 

Råtallolja 36 öre/kWh

 

Övriga 0 öre/kWh

Bränslen för elproduktion:

CO2-skatt 0 öre/kg

Energiskatt 0 öre/kWh

Koldioxidskatt

2009:24 Ds

145

Figur 5.2 Beskrivning av förslag om koldioxidskatt och energiskatt samt tidpunkter för ikraftträdande

 

Drivmedel

 

Nuvarande

Förslag 2011

Förslag 2013

Förslag 2015

Bensin & diesel:

Bensin & diesel:

Bensin & diesel:

Bensin & diesel:

CO2-skatt 105 öre/kg

CO2-skatt 105 öre/kg

CO2-skatt 105 öre/kg

CO2-skatt 105 öre/kg

Energiskatt:

Energiskatt:

Energiskatt:

Energiskatt:

Bensin 34 öre/kWh (3,08 kr/l)

Bensin 34 öre/kWh (3,08 kr/l)

Bensin 34 öre/kWh (3,08 kr/l)

Bensin 34 öre/kWh (3,08 kr/l)

Diesel 13 öre/kWh (1,33 kr/l)

Diesel 15 öre/kWh (1,53 k r/l)

Diesel 17 öre/kWh (1,73 kr/l)

Diesel 17 öre/kWh (1,73 kr/)

Naturgas & gasol:

Naturgas & gasol:

Naturgas & gasol:

Naturgas & gasol:

CO2-skatt 105 öre/kg*59%

CO2-skatt 105 öre/kg*70%

CO2-skatt 105 öre/kg*80%

CO2-skatt 105 öre/kg

Energiskatt 0 öre/kWh

Energiskatt 0 öre/kWh

Energiskatt 0 öre/kWh

Energiskatt 0 öre/kWh

Diesel i arbetsmaskiner inom

Diesel i arbetsmaskiner inom

Diesel i arbetsmaskiner inom

Diesel i arbetsmaskiner inom

jordbruk, skogsbruk och

jordbruk, skogsbruk och

jordbruk, skogsbruk och

jordbruk, skogsbruk och

vattenbruk:

vattenbruk:

vattenbruk:

vattenbruk:

Återbetald CO2-skatt 2,38 kr/l

Återbetald CO2-sk att 2,10 kr/l

Återbetald CO2-skatt 1,70 kr/l

Återbetald CO2-skatt 0,90 kr/l

Energiskatt 13 öre/kWh

Energiskatt 15 öre/kWh

Energiskatt 17 öre/kWh

Energiskatt 17 öre/kWh

Diesel i viss gruvindustriell

Diesel i viss gruvindustriell

Diesel i viss gruvindustriell

Diesel i viss gruvindustriell

verksamhet:

verksamhet:

verksamhet:

verksamhet:

CO2-skatt 105 öre/kg*21%

CO2-skatt 105 öre/kg*30%

CO2-skatt 105 öre/kg*30%

CO2-skatt 105 öre/kg*60%

Energiskatt 0 öre/kWh

 

Energiskatt 2,4 öre/kWh

Energiskatt 2,4 öre/kWh

Energiskatt 2,4 öre/kWh

Uppvärmningsbränslen som omfattas av EU:s energiskattedirektiv

Nuvarande

 

Förslag 2011

Förslag 2015

Utanför EU ETS:

 

Utanför EU ETS:

 

Utanför EU ETS:

 

CO2-skatt 105 öre/kg

Hushåll &

CO2-skatt 105 öre/kg

Hushåll &

CO2-skatt 105 öre/kg

Hushåll &

Energiskatt 1-8 öre/kWh

service

Energiskatt 8 öre/kWh

service m.m.

Energiskatt 8 öre/kWh

service m.m.

m.m.

 

Industri,

CO2-skatt 105 öre/kg*30%

Industri, jordbruk,

CO2-skatt 105 öre/kg*60%

Industri, jordbruk,

CO2-skatt 105 öre/kg*21%

jordbruk,

Energiskatt 2,4 öre/kWh

skogsbruk & vattenbruk

Energiskatt 2,4 öre/kWh

skogsbruk & vattenbruk

 

 

Energiskatt 0 öre/kWh

skogsbruk &

Inom EU ETS:

 

Inom EU ETS:

 

vattenbruk

 

 

 

Industri &

CO2-skatt 0 öre/kg

Industri

CO -skatt 0 öre/kg

Industri

Inom EU ETS:

Energiskatt 2,4 öre/kWh

2

värme-

 

Energiskatt 2,4 öre/kWh

 

CO2-skatt 105 öre/kg*15%

produktion i

CO2-skatt 105 öre/kg*7%

Värmeproduktion i

CO -skatt 105 öre/kg*7%

Värmeproduktion i

kraft-

Energiskatt 0 öre/kWh

värmeverk

Energiskatt 2,4 öre/kWh

kraftvärmeverk

Energiskatt 2,4 öre/kWh

kraftvärmeverk

CO2-skatt 105 öre/kg*94%

Annan

CO2-skatt 105 öre/kg*94%

Annan

CO2-skatt 105 öre/kg*94%

Annan

värme-

Energiskatt 1-8 öre/kWh

Energiskatt 8 öre/kWh

värmeproduktion

Energiskatt 8 öre/kWh

värmeproduktion

produktion

2009:24 Ds

Koldioxidskatt

Koldioxidskatt

Ds 2009:24

5.2Framtida utveckling av nivån på koldioxidskatten

Bedömning: Nivån på koldioxidskatten bör, utöver den årliga justeringen enligt konsumentprisindex, framöver anpassas i den omfattning och takt som tillsammans med övriga förändringar av de ekonomiska styrmedlen ger en sammanlagd minskning av utsläppen av växthusgaser utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter med 2 miljoner ton till 2020.

Skälen för bedömningen: Sverige och andra länder står inför stora utmaningar från den globala uppvärmningen. Koldioxid- skatten är det ekonomiska styrmedel utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter som mest träffsäkert leder till utsläpps- minskningar på ett kostnadseffektivt sätt. Koldioxidskatten bör därför utanför handelssystemet även i fortsättningen vara det primära styrmedlet för att Sverige på ett samhällsekonomiskt kostnadseffektivt sätt ska uppfylla sin del av såväl åtagandena på internationell och EU-nivå som nationella mål på området.

Koldioxid- och energiskatterna justeras i dag årligen med konsumentprisindex. Denna justering bör behållas. Utöver indexeringen bör dock även höjningar ske av koldioxidskattenivån i den omfattning och takt som, tillsammans med övriga förändringar av de ekonomiska styrmedlen, ger en sammanlagd minskning av utsläppen av växthusgaser utanför den handlande sektorn med 2 miljoner ton till 2020 på ett verkningsfullt och kostnadseffektivt sätt. Den närmare utformningen av koldioxidskattens nivå bör dock övervägas efter hand. Viktiga aspekter att ta hänsyn till vid dessa överväganden är det rådande konjunkturläget, hur klimat- arbetet fortskrider nationellt och internationellt och hur världs- marknadspriset på olja utvecklas.

146

Ds 2009:24

Koldioxidskatt

5.3Höjning av koldioxidskatten för 2010

Förslag: Den generella koldioxidskatten höjs med 1 öre per kg koldioxid för att finansiera slopandet av den s.k. avfalls- förbränningsskatten. Efter höjningen med 1 öre per kg kol- dioxid och den årliga justeringen enligt prognostiserat konsumentprisindex blir den generella koldioxidskatten 105 öre per kg koldioxid 2010.

Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2010.

Skälen för förslaget: Regeringen har i 2009 års klimat- proposition aviserat att den s.k. avfallsförbränningsskatten (energiskatt och koldioxidskatt på fossilt kol i visst hushållsavfall) ska slopas den 1 september 2010 (se prop. 2008/09:162 s. 75 f.). Det skattebortfall som slopandet innebär bör finansieras genom en höjning av den generella koldioxidskatten med 1 öre per kg koldioxid. I och med höjningen säkerställs även mer än väl att ambitionen i den svenska klimatpolitiken inte sänks som en följd av att avfallsförbränningsskatten slopas.

Höjningen av koldioxidskatten ingår som en del i finansieringen av det program för energieffektivisering som regeringen har redo- gjort för i den energipolitiska propositionen (se prop. 2008/09:162 s. 80 f.). Höjningen bör därför träda i kraft den 1 januari 2010, även om avfallsförbränningsskatten avses slopas först den 1 september samma år.

För 2010 väntas dock den årliga justeringen av skattesatserna enligt prognostiserat konsumentprisindex medföra att koldioxid- och energiskattesatserna sänks, i förhållande till de skattenivåer som gäller för 2009. Indexomräkningen bör beaktas vid beräk- ningen av de skattesatser som för 2010 föreslås i denna promemoria. De omräknade skattesatserna baseras på den prognostiserade förändringen i konsumentprisindex mellan juni 2008 och juni 2009. Enligt regeringens prognos i prop. 2008/09:100 förväntas konsumentprisindex under denna period sjunka med 0,8 procent. Enligt omräkningen sänks koldioxidskatten från 105 till 104 öre per kg koldioxid. I och med höjningen av den generella koldioxidskatten med 1 öre per kg koldioxid balanseras koldioxid- skatten upp till 105 öre per kg koldioxid 2010. Uttryckt i volym- respektive viktenhet kommer således de nya koldioxid-

147

Koldioxidskatt

Ds 2009:24

skattesatserna för de olika bränslena 2010, efter justering för prognostiserad förändring av konsumentprisindex, vara i paritet med 2009 års nivåer. Angående indexomräkningen, jfr vidare under avsnitt 6.4.

Förslaget föranleder ändringar i 2 kap. 1 § lagen (1994:1776) om skatt på energi. Ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 2010.

5.4Höjd koldioxidskatt för uppvärmningsbränslen m.m. inom jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamheterna samt industri som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter

Förslag: Koldioxidskatten på bränslen för uppvärmning och drift av stationära motorer inom industrin utanför handels- systemet samt jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruks- verksamheterna höjs från dagens 21 procent till 60 procent av den generella koldioxidskattenivån 2015. Ett första steg, till 30 procent, tas redan 2011. Motsvarande höjningar görs även för dieselolja som förbrukas i viss gruvindustriell verksamhet.

Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2011 respektive den 1 januari 2015.

Skälen för förslaget: Nästan all energiintensiv industri omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter. Energikostnadernas andel av de totala kostnaderna för företag utanför handelssystemet är generellt låga, med undantag för framför allt växthusnäringen. Det innebär att en högre koldioxidskatt än i dag kan tas ut utanför handelssystemet, utan att det i någon större utsträckning medför att utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser flyttar på ett sådant sätt att de globala utsläppen inte minskar.

I dag tas ingen energiskatt och en lägre koldioxidskatt än den generella nivån ut för bränslen som förbrukas för uppvärmning och drift av stationära motorer vid tillverkningsprocessen i industriell verksamhet (fortsättningsvis industrin) utanför handelssystemet samt i jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamheterna. Denna lägre skattenivå uppgår till 21 procent av den generella koldioxidskattenivån, som för 2009 utgör 105 öre per kg koldioxid.

148

Ds 2009:24 Koldioxidskatt

Detta innebär en koldioxidbelastning om 22 öre per kg koldioxid för bränsleförbrukning i de aktuella sektorerna. Samma skatt, dvs. noll energiskatt och 21 procent koldioxidskatt, tas ut för dieselolja som förbrukas vid tillverkningsprocessen i gruvindustriell verksamhet för drift av andra motordrivna fordon än personbilar, lastbilar och bussar. I den mån värmeproduktion i kraftvärme- anläggningar förekommer utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter, beskattas bränsle som används för detta ändamål på samma sätt (dvs. noll energiskatt och en 21-procentig koldioxidskatt).

I syfte att skapa ett ökat incitament för företag inom dessa sektorer att på ett kostnadseffektivt sätt vidta åtgärder som minskar växthusgasutsläppen, bör den nuvarande koldioxidskatte- nivån höjas. Som ett första steg bör en höjning från 21 till 30

procent

av den generella koldioxidskattenivån

genomföras

den

1 januari 2011.

Därefter bör en höjning ske

till

60

procent den

1 januari

2015.

Koldioxidskatten kommer

efter

dessa

båda

höjningar att för de aktuella förbrukarkategorierna motsvara drygt 60 öre per kg koldioxid i 2009 års skattesatser (60 procent av skattenivån på 105 öre per kg koldioxid). Vid en generell kol- dioxidskattehöjning blir skattekostnaden i stället 60 procent av den högre generella koldioxidskattenivån. Även i fortsättningen bör beskattningen av dieselolja som används i vissa fordon inom gruvindustriell verksamhet följa den som gäller för förbrukning av uppvärmningsbränslen inom industrin utanför handelssystemet.

Genom åtgärderna bedöms användningen av fossila bränslen och därigenom utsläppen av koldioxid från de berörda verk- samheterna minska, samtidigt som principen om att förorenaren ska betala för sin miljöpåverkan i större utsträckning uppfylls.

Enligt Konjunkturinstitutet1 leder en höjning till 60 procent av den generella nivån enbart till försumbara effekter på BNP. Industrin utanför handelssystemet omfattar främst livsmedel-, kemi- och verkstadsindustri. Det är ofta många små företag (t.ex. 23 000 verkstadsföretag och 3 000 livsmedelsföretag). Endast cirka 4 500 av landets totala 55 000 industriföretag använder dock i dag fossila bränslen för uppvärmning (övriga använder el, fjärrvärme och biobränslen). Av landets totalt 70 000 jordbruksföretag använder mindre än 5 000 fossila bränslen för uppvärmning. Cirka

1 En samhällsekonomisk granskning av Klimatberedningens handlingsplan för svensk klimatpolitik. Konjunkturinstitutet Specialstudie nr 18 juni 2008.

149

Koldioxidskatt

Ds 2009:24

350 företag använder dieselolja för drift av speciella fordon som används för att utvinna mineral i gruvindustriell verksamhet. Fler och fler sådana fordon drivs av el i stället för med dieselolja. Även om det inte är möjligt för alla fordonen att använda el, kan dock förslagen om ändrad beskattning påskynda övergången till eldrift.

Nedan ges ett exempel på ett verkstadsföretag som tillverkar maskiner. Med i tabellen finns även införande av energiskatt på fossila bränslen, se vidare avsnitt 6.1.4.2 om detta förslag.

Tabell 5.1 Typföretag => Verkstad (maskintillverkning, 26 anställda)

Skattenivå

Skattekostnad

Procent av

 

 

förädlingsvärde

 

 

 

21 % av generell CO2-skatt (nuvarande nivå)

19 200 kr

0,15 %

30 % av generell CO2-skatt samt energiskatt,

35 100 kr

0,27 %

2,4 öre/kWh

 

 

60 % av generell CO2-skatt samt energiskatt,

62 700 kr

0,48 %

2,4 öre/kWh

 

 

 

 

 

Källa: Förädlingsvärde FRIDA-databasen för 2006, Skattekostnad i 2009 års skattebelopp

Förslaget föranleder ändringar i 6 a kap. 1, 3 och 5 §§ och 9 kap. 5 § lagen (1994:1776) om skatt på energi. Ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 2011 respektive den 1 januari 2015.

5.5Ändrad definition av begreppet kraftvärmeproduktion

Förslag: För att medge koldioxid- och energiskattelättnader för bränslen som förbrukas för framställning av värme i kraftvärmeproduktion krävs en elverkningsgrad vid denna produktion om minst 15 procent. Den i dag successivt ökande koldioxidskattelättnaden, för kraftvärmeproduktion med en elverkningsgrad om minst 5 procent och mindre än 15 procent, slopas.

Ändringen träder i kraft den 1 januari 2011.

Skälen för förslaget: I samband med att koldioxidskatt och energiskatt infördes på fossilt kol i visst hushållsavfall (den s.k. avfallsförbränningsskatten) genomfördes vissa förändringar av

150

Ds 2009:24

Koldioxidskatt

förutsättningarna för skattelättnader för bränslen som förbrukats för framställning av värme i annan kraftvärmeproduktion än sådan som sker i anläggningar som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter (se prop. 2005/06:125 s. 53 ff.). I allt väsentligt är tillämpningsområdet för dessa regler avfallsförbrännings- anläggningar, vars bränsleinsats är mer heterogen än andra bränslen. Reglerna innebär en successivt mindre koldioxidskatt för bränslen som förbrukas för framställning av värme genom kraftvärmeproduktion med en elverkningsgrad mellan 5 och 15 procent. Regeringen har i 2009 års klimatproposition aviserat att avfallsförbränningsskatten ska slopas den 1 september 2010. Det finns mot den bakgrunden inte längre anledning att ha kvar reglerna om en successivt minskad koldioxidskatt, utan dessa kan slopas.

Följden av ändringen blir således att samma beskattning gäller för all värme som framställs vid kraftvärmeproduktion, i den mån sådan förekommer utanför handelssystemet. Genom förslag i denna promemoria utgör dessa skattelättnader från och med den 1 januari 2011 en energiskatt om 30 procent av den generella energiskattenivån och en koldioxidskatt om 30 procent av den generella koldioxidskattenivån, se avsnitt 5.4. I syfte att åstad- komma en önskvärd styrning mot högeffektiv kraftvärme bör gränsen för när dessa skattelättnader ges sättas vid en elverknings- grad vid kraftvärmeproduktion om minst 15 procent. Denna el- verkningsgrad är också avgörande för om skattelättnader ges för bränslen som förbrukas i en kraftvärmeanläggning som omfattas av handelssystemet.

Förslaget föranleder ändringar i 1 kap. 10 § samt 6 a kap. 3 och 5 §§ lagen (1994:1776) om skatt på energi. Ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 2011.

151

Koldioxidskatt

Ds 2009:24

5.6Nedsättning av koldioxidskatten för energiintensiva företag (0,8-procentsregeln)

Förslag: Begränsningsnivån i den s.k. 0,8-procentsregeln, som omfattar energiintensiva industriföretag samt jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamheter, fasas ut i två steg. Det första steget tas 2011 genom att begränsningsnivån höjs från 0,8 till 1,2 procent av de framställda produkternas försäljningsvärde. Därefter slopas regeln helt 2015.

Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2011 respektive den 1 januari 2015.

Bakgrunden till förslaget: Utöver den generellt lägre skatte- nivån, i form av ingen energiskatt och 21 procent av den generella koldioxidskattenivån, som i dag gäller för uppvärmningsbränslen som förbrukas av energiintensiva industriföretag utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter samt i jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamheter, kan dessa företag ges ytterligare nedsättning av koldioxidskatten genom den s.k. 0,8- procentsregeln. Den innebär att för företag där koldioxidskatten överstiger 0,8 procent av försäljningsvärdet (omsättningen) sätts det överskjutande beloppet ned till 24 procent av den skatt som annars skulle ha betalats. För berörda företag innebär det en koldioxidskattenivå på marginalen som motsvarar 5 öre per kg koldioxid 2009 (= 105 öre per kg koldioxid*0,21*0,24). Ungefär 20 industriföretag inom främst asfalt- och textilsektorerna ges i dag skattelättnader med sammanlagt högst 10 miljoner kronor per år med stöd av 0,8-procentsregeln. Inget av de industriföretag som i dag får skattenedsättning genom 0,8-procentsregeln omfattas av handelssystemet. Även drygt 600 växthusföretag ges skattelätt- nader med sammanlagt ca 20 miljoner kronor per år.

Före 2007 gavs ett 50-tal industriföretag en total nedsättning om cirka 180 miljoner kronor per år, vilket alltså kan jämföras med en nuvarande nedsättning om högst 10 miljoner kronor per år. Huvudförklaringen till denna minskning är att från den 1 januari 2007 utvidgades det skattefria området för fossila bränsle som används till andra ändamål än som motorbränsle eller för uppvärmning, bl.a. i masugnar och andra metallurgiska processer för att åstadkomma kemiska eller fysikaliska förändringar. Den 1

152

Ds 2009:24

Koldioxidskatt

juli 2008 sänktes vidare koldioxidskatten för bränsle som förbrukas i industrianläggningar inom handelssystemet från 21 procent till 15 procent av den generella koldioxidskattenivån. Även denna förändring har bidragit till att vissa ytterligare industriföretag inte längre omfattas av 0,8-procentsregeln.

Skälen för förslaget: Det är angeläget att även företag som omfattas av 0,8-procentsregeln ges ett ekonomiskt incitament att på ett kostnadseffektivt sätt vidta åtgärder som minskar växthus- gasutsläppen. Exempelvis består växthusnäringens energianvänd- ning alltjämt i hög grad av fossila bränslen, även om fler och fler företag ställer om till biobränslebaserad uppvärmning. Denna omställning bör påskyndas, men på ett varsamt sätt. Ett slopande av 0,8-procentsregeln bör därför ske stegvis. I ett första steg bör begränsningsnivån höjas från 0,8 till 1,2 procent av de framställda produkternas försäljningsvärde från och med den 1 januari 2011. Regeln bör därefter slopas den 1 januari 2015.

Växthusnäringen består av cirka 900 små företag. Cirka 70 procent av deras totala energiförbrukning utgörs av fossila bränslen, jämfört med 20 procent för t.ex. verkstadsindustrin. Förslaget kan innebära att inhemsk produktion i växthus ersätts av import. Risken för s.k. koldioxidläckage bedöms dock bli obefintlig vid import från andra EU-länder, eftersom även dessa har bindande åtaganden om att begränsa utsläpp av växthusgaser.

Genom åtgärden bedöms utsläppen av koldioxid från de berörda verksamheterna minska, samtidigt som regelverket förenklas och principen om att förorenaren ska betala för sin miljöpåverkan i större utsträckning uppfylls.

Ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 2011 respektive den 1 januari 2015. Det första steget av förslaget föranleder ändringar i 9 kap. 9 och 9 b §§ lagen (1994:1776) om skatt på energi. Det andra steget av förslaget föranleder slopande av 1 kap. 8 § samt 9 kap. 9, 9 a och 9 b §§ samma lag.

Äldre bestämmelser bör fortfarande tillämpas för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. Detta innebär alltså att de berörda företag alltjämt kan ansöka om nedsättning senast tre år efter utgången av det kalenderår som ansökan avser, dvs. för kalenderåret 2010 senast den 31 december 2013 och för kalenderåret 2014 senast den 31 december 2017.

153

Koldioxidskatt

Ds 2009:24

5.7Sänkt återbetalning av koldioxidskatt för dieselolja i jordbruks- och skogsbruksmaskiner

Förslag: Dagens återbetalning av koldioxidskatten för dieselolja i jordbruks- och skogsbruksmaskiner med 2,38 kronor per liter sänks till 2,10 kronor 2011, 1,70 kronor 2013 och 90 öre 2015.

Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2011, den 1 januari 2013 respektive den 1 januari 2015.

Skälen för förslaget: I dag sker en återbetalning av koldioxid- skatten med 79 procent för dieselolja som förbrukas i jordbruks- och skogsbruksmaskiner. Denna skattelättnad motsvarar med 2009 års skattesatser 2,38 kronor per liter dieselolja.

I syfte att minska bränsleförbrukningen, och i synnerhet användningen av fossila bränslen, bör den aktuella återbetalningen av koldioxidskatten successivt minska. Det första steget bör tas 2011 då återbetalningen bör uppgå till 2,10 kronor per liter. Därefter bör återbetalningen sänkas till 1,70 kronor 2013 för att 2015 begränsas till 90 öre. Genom dessa åtgärder ges jordbrukets och skogsbrukets företag ett ökat incitament att genomföra olika åtgärder som påskyndar omställningen till minskade växthusgasutsläpp.

Förslaget kan innebära mer betydande skattehöjningar för den intensiva växtodlingen i södra Sverige, medan nötköttsproduktion påverkas minst bland de enskilda produktionsgrenarna. Exempelvis kan från 2015 ett växtodlingsföretag i Skåne med 200 hektar mark få ökade kostnader för koldioxidskatt med cirka 50 000 kronor per år och en genomsnittlig mjölkbonde med cirka 20 000 kronor per år. Beräkningen förutsätter dock att inga åtgärder genomförs för att begränsa användningen av dieselolja i arbetsmaskiner. De åtgärder som på kortare eller längre sikt kan genomföras är att justera skötselmetoder, modernisera maskinparken eller att ersätta dieselolja med biodrivmedel. Emellertid bedöms bytesmöjligheten mellan fossila bränslen och biodrivmedel vara måttlig på kort- och medellång sikt.

Förslaget föranleder ändringar i 6 a kap. 1 och 2 §§ samt 9 kap. 7 och 8 §§ lagen (1994:1776) om skatt på energi. Ändringarna bör genomföras den 1 januari 2011, den 1 januari 2013 respektive den 1 januari 2015.

154

Ds 2009:24

Koldioxidskatt

5.8Samordningen mellan ekonomiska styrmedel för anläggningar som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter

Förslag: Koldioxidskatten slopas för bränslen som förbrukas i industrianläggningar som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter. Koldioxidskatten för bränslen som för- brukas i kraftvärmeanläggningar inom handelssystemet sänks till 7 procent av den generella koldioxidskattenivån. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2011.

Bedömning: Nuvarande nivå om 94 procent koldioxidskatt för övriga värmeanläggningar inom handelssystemet bör inte ändras.

Skälen för förslaget och bedömningen: Utsläpp av växthus- gaser från anläggningar inom EU:s system för handel med utsläppsrätter regleras på EU-nivå genom handelssystemet och bör därför i princip inte vara föremål för ytterligare nationella styrmedel avseende koldioxidutsläpp, som t.ex. en koldioxidskatt. En koldioxidskatt minskar inte de totala koldioxidutsläppen inom handelssystemet, utan påverkar endast var inom systemet som utsläppen sker.

Koldioxidbeskattningen av bränslen inom handelssystemet har i ett första steg sänkts från och med den 1 juli 2008 (se prop. 2007/08:21, bet. 2007/08:SkU 27, rskr. 2007/08:238). Regeringen har i budgetpropositionen för 2008 (se prop. 2007/08:1, finansplan m.m., avsnitt 5.6.3, s. 121 f.) aviserat att ett andra steg av skattesänkningar för anläggningar inom handelssystemet bör genomföras den 1 januari 2010. Detta andra steg skulle innebära att koldioxidskatten för bränslen som förbrukas i industri- och kraft- värmeanläggningar som omfattas av handelssystemet skulle tas ut med belopp som motsvarar cirka 7 procent av 2008 års koldioxid- skattenivå, varigenom EU:s minimiskattenivåer skulle iakttas. Även övriga värmeanläggningar inom handelssystemet skulle ges en motsvarande ökning av nedsättningen, uttryckt i procentenheter. Detta skulle med 2009 års skatteregler innebära att koldioxidskattebelastningen för dessa anläggningar skulle motsvara 86 procent av 2008 års koldioxidskattenivå.

155

Koldioxidskatt

Ds 2009:24

Det rådande konjunkturläget innebär dock att ändringar av koldioxidskatten och energiskatten bör genomföras först 2011. Det tidigare aviserade andra steget av skattesänkningarna bör därför inte genomföras 2010. Medlen från denna åtgärd ingår under 2010 som en del i finansieringen av det program för energieffektivisering som regeringen har redogjort för i den energipolitiska propositionen. 300 miljoner kronor avsätts för detta program i fem år och finansieras inom ramen för energibeskattningen.

Genom förslag i denna promemoria genomförs strukturella skatteförändringar av energiskatten för uppvärmningsbränslen den 1 januari 2011 (se avsnitt 6.1.4.2). I samband med dessa ändringar bör anpassningar av skatteuttaget för bränslen inom handels- systemet ske till den nya skattestrukturen. Koldioxidskatten bör då helt slopas för bränslen som förbrukas i industrianläggningar inom handelssystemet. EU:s minimiskattenivåer iakttas genom den samtidigt införda energiskatten på bränslen om 2,4 öre per kWh. De ändringar som genomförs den 1 januari 2011 medför i stort sett samma beloppsmässiga ändringar i skatteuttaget för de aktuella industriföretagen, som tidigare aviserade ändringar skulle ha inneburit 2010. Sammantaget medför förslaget skattesänkningar för industrianläggningar inom handelssystemet med 140 miljoner kronor.

När det gäller beskattningen av fossila bränslen för värme- produktion i såväl kraftvärmeanläggningar som andra värmeanlägg- ningar inom handelssystemet bör skattebelastningen ligga kvar på nuvarande nivå. Detta för att inte riskera att det blir svårare för Sverige att uppfylla sitt mål för andel förnybar energi till 2020 och för att inte riskera att användningen av fossila bränslen ökar. Koldioxidskatten bör därför inte slopas, utan sättas ned från 15 till 7 procent av den generella nivån. Denna nivå och införandet av en energiskatt innebär att det samlade skatteuttaget på eldningsolja i kraftvärmeanläggningar blir i princip detsamma 2011 som under 2009 och 2010. Skatten på naturgas ökar dock med motsvarande 0,8 öre per kWh jämfört med nuvarande nivå i kraftvärme- anläggningar.

De skäl som anförts för att behålla nuvarande skattenivå för kraftvärmeanläggningar, är i minst lika hög grad gällande för övriga värmeanläggningar inom handelssystemet. Koldioxidskattenivån för förbrukning i dessa anläggningar bör därför även framdeles vara

156

Ds 2009:24

Koldioxidskatt

94 procent av den generella nivån. Liksom i dag bör energiskatten för dessa anläggningar tas ut på samma nivå som gäller för övrig förbrukning inom hushålls- och servicesektorerna. Denna nivå kommer att uppgå till 8 öre per kWh i 2009 års skattenivå. Den i avsnitt 6.1.4.1 föreslagna energiskatteomläggen medför att energiskatten höjs för kol, naturgas och gasol. Dessa bränslen används dock endast i marginell omfattning för värmeproduktion.

En stor del av den svenska energiintensiva industrin omfattas av handelssystemet. Cirka 100 företag omfattas inom stål-, glas-, cement-, massa- och pappersindustri. Även större förbrännings- anläggningar inom flera industrisektorer omfattas, t.ex. kemi-, livsmedels- och verkstadsindustri samt gruvor. För exempelvis pappersindustrin innebär omläggningen att skattekostnaden sammantaget förväntas minska med 0,5 procent av förädlings- värdet. Effekterna bedöms bli relativt små för kraftvärme- och värmeverk jämfört med dagens beskattning.

Förslaget föranleder ändringar i 6 a kap. 1 § lagen (1994:1776) om skatt på energi. Ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 2011.

5.9Koldioxidskatt på naturgas och gasol vid drivmedelsanvändning

Förslag: Koldioxidskatten på naturgas och gasol vid driv- medelsanvändning höjs 2015 till den generella koldioxid- skattenivån, som i dag motsvarar 105 öre per kg koldioxid. Höjningarna sker stegvis, genom höjningar till belopp som motsvarar 70 procent 2011 och 80 procent 2013, allt uttryckt i andel av den generella koldioxidskattenivån.

Ändringar träder i kraft den 1 januari 2011, den 1 januari 2013 samt den 1 januari 2015.

Bakgrunden till förslaget: Energiskatt på naturgas infördes i Sverige 1985. Energiskatten kompletterades 1991 med koldioxid- skatt. Fram till 1995 gjordes ingen differentiering av skatterna på naturgas mellan användning som drivmedel och som uppvärm- ningsbränsle. 1995 höjdes visserligen energiskatten för naturgas för drivmedelsförbrukning. Under åren 1995–1999 beviljade dock

157

Koldioxidskatt

Ds 2009:24

regeringen skattelättnader för naturgas som drivmedel. Detta skedde i syfte att stimulera introduktionen av naturgas för sådan användning.

Den 1 januari 2000 genomfördes ändringar i lagen (1994:1776) om skatt på energi, LSE, som innebar att en och samma energiskattesats infördes för naturgas, oavsett användning som drivmedel eller för uppvärmning (se prop. 1999/2000:9, SFS 1999:1324). I samband med höjningar av koldioxidskatten, som genomfördes den 1 januari 2001, justerades skattesatserna för naturgas för drivmedelsanvändning i syfte att säkerställa att skattebelastningen inom transportsektorn inte skulle öka på andra bränslen än dieselolja (se prop. 2000/01:1 s. 227, bet. 2000/01:FiU1, SFS 2000:1155). Sålunda sattes för naturgas för drivmedelsanvändning energiskatten till noll och koldioxidskatten till ett lägre belopp, än som följde av den gängse beräkningen utifrån naturgasens kolinnehåll. Motsvarande justeringar gjordes av beskattningen av gasol för drivmedelsanvändning.

Fossil naturgas och biogas används i Sverige i gasdrivna fordon, medan däremot gasol i praktiken förekommer sparsamt för sådant ändamål. Även om skattereglerna likställer all drivmedels- användning, dvs. såväl i motordrivna fordon som i luftfartyg och fartyg, får användningen av gasformiga bränslen i luftfartyg och fartyg anses vara försumbar. Gasol används dock i viss utsträckning i luftballonger.

Användningen av både naturgas och biogas för fordonsdrift ökar årligen. Prognoser för 2009 visar på en användning av 28 miljoner m3 fossil naturgas och 41 miljoner m3 biogas till fordonsdrift. Det är en ökning med 5 procent för naturgasens och med 21 procent för biogasens del, jämfört med 2008.

Skälen för förslaget: Naturgas och gasol som används för uppvärmning och drift av stationära motorer beskattas i dag med den generella koldioxidskattesatsen, som i 2009 års skattenivå motsvarar 105 öre per kg koldioxid. Koldioxidskatten är det ekonomiska styrmedel utanför den handlande sektorn som mest träffsäkert leder till utsläppsminskningar på ett kostnadseffektivt sätt (jfr regeringens uttalanden i 2009 års klimatproposition, prop. 2008/09:162 s. 63). I syfte att minska utsläppen av växthusgaser, bör koldioxidskatten tas ut på naturgas och gasol för drivmedels- användning efter samma principer som gäller för andra fossila drivmedel. Koldioxidskatten bör således för naturgas och gasol som används för drift av motordrivna fordon, fartyg eller luftfartyg

158

Ds 2009:24

Koldioxidskatt

höjas till den generella koldioxidskattenivån, som för 2009 mot- svarar 105 öre per kg koldioxid. En koldioxidskatt efter denna princip tas redan ut för naturgas och gasol som förbrukas som bränsle för uppvärmning och drift av stationära motorer. Höjningen av koldioxidskatten för naturgas och gasol för drivmedelsanvändning bör dock ske stegvis och höjningen till den generella koldioxidskattenivån bör genomföras fullt ut först 2015. Innan dess bör höjningar ske till belopp som motsvarar 70 procent 2011 och 80 procent 2013, allt uttryckt i andel av den generella koldioxidskattenivån.

Energiskatt på fossila bränslen skapar incitament för den omläggning av energiförbrukningen som är nödvändig för att målen för andel förnybar energi och effektivare energianvändning ska kunna nås. En energiskatt på fossil naturgas för drivmedels- användning ger ett incitament till en önskvärd övergång till en högre andel i biogas i naturgasnätet. Frågan om även energiskatt bör tas ut på naturgas och gasol vid drivmedelsanvändning bör dock närmare övervägas i annat sammanhang tillsammans med utvecklingen av marknaden för biogas.

Förslaget föranleder ändringar i 2 kap. 1 och 1 a §§ LSE. Ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 2011, den 1 januari 2013 respektive den 1 januari 2015.

5.10Koldioxidskatt på fossila bränslen som förbrukas i vissa industriella processer utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter

Bedömning: Förutsättningar för att utvidga koldioxidskatten till att tas ut för fossila bränslen som förbrukas i vissa industriella processer utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter bör undersökas vidare. En eventuell utvidgning rör fossila bränslen som, främst inom metallurgiska och mineralogiska processer, förbrukas för annat ändamål än som motorbränsle eller som bränsle för uppvärmning.

Bakgrunden till bedömningen: Bränslen som används i vissa energiintensiva industriella processer är i dag befriade från såväl koldioxid- som energiskatt. Skattefriheten är utformad efter den ram för beskattningen som ges av energiskattedirektivet, jfr

159

Koldioxidskatt

Ds 2009:24

överväganden i samband med införandet av de nuvarande regler i prop. 2006/07:13 s. 80 ff. Det rör sig huvudsakligen om bränsle- tillförsel i ugnar för att tillföra energi och för att åstadkomma de höga temperaturer som fordras för att kemiska eller fysikaliska förändringar ska kunna äga rum. Tillverkning av råjärn i masugn samt smältning av järn, stål och andra metaller är exempel på sådana processer. I vissa fall är energitillförseln nödvändig för att strukturförändringar i materialet ska äga rum (t.ex. varm- bearbetning och värmebehandling i metaller). Definitionsmässigt är det fråga om bränsleanvändning för annat ändamål än som motor- bränsle eller som bränsle för uppvärmning, dubbel användning av bränslen (s.k. dual-use) samt bränslen i mineralogiska processer. Även bränslen som används för framställning av energiprodukter i t.ex. raffinaderier är skattebefriade.

I EU:s system för handel med utsläppsrätter omfattas i princip samtliga koldioxidutsläpp från anläggningar som ingår i systemet, dvs. även koldioxidutsläpp från bränslen som används för andra ändamål än som motorbränsle eller som bränsle för uppvärmning. Koldioxidutsläpp från processer, exempelvis inom glas-, keramik- och ståltillverkning, regleras således på EU-nivå genom handels- systemet. Anläggningar som underskrider vissa kapacitetsgränser omfattas dock inte av handelssystemet. Om fossil bränsleförbrukning från mindre anläggningar inte ingår i handels- systemet och är befriad från koldioxidskatt omfattas utsläppen följaktligen inte av något ekonomiskt styrmedel för minskade utsläpp av koldioxid.

I sammanhanget är det av intresse att kommissionen för närvarande arbetar med att ta fram ett förslag till ändringar av det nuvarande energiskattedirektivet. Arbetet tar sin utgångspunkt i principer som presenterades av kommissionen i dess Grönbok om marknadsbaserade styrmedel inom miljöpolitiken och näraliggande politikområden (2007). En av de frågor som väntas tas upp i förslaget är en uppdelning av minimiskattenivåerna i en energi- skattedel, beräknad utifrån bränslets energiinnehåll, och en koldioxidskattedel. Koldioxidskattedelen skulle, till skillnad från energiskatten, omfatta även sådan förbrukning som sker i processer som i dag inte omfattas av energiskattedirektivet (se artikel 2.4 b i direktivet, dvs. metallurgiska och andra dual-use processer, mineralogiska processer samt även annan användning av energi-

160

Ds 2009:24 Koldioxidskatt

produkter för annat ändamål än som motorbränsle eller som bränsle för uppvärmning).

Skälen för bedömningen: För utsläpp utanför handelssystemet är koldioxidskatten det ekonomiska styrmedel som mest träffsäkert och kostnadseffektivt leder till utsläppsbegränsningar. Principen för koldioxidskatten är att den ska vara heltäckande samt enhetlig förutom skillnader motiverat av att konkurrens- förutsättningar försämras för produktion i Sverige på ett sådant sätt att koldioxidläckage uppstår. För att få en bättre koordination mellan bränsleförbrukning inom och utanför handelssystemet bör därför samtliga koldioxidutsläpp från industrianläggningar utanför handelssystemet omfattas av koldioxidskatt. En sådan utvidgning av koldioxidskatten aktualiseras inte minst mot bakgrund av den ökade möjlighet för medlemsstaterna att fr.o.m. 2013 undanta mindre anläggningar från handelssystemet. Gränsen är satt till anläggningar med utsläpp under 25 000 ton per år och termisk effekt under 35 MW. Som villkor för detta gäller att motsvarande utsläppsminskning uppnås för dessa anläggningar med andra styrmedel eller åtgärder. I samband med fortsatta överväganden om hur ändringar i EU:s system för handel med utsläppsrätter ska genomföras i den svenska lagstiftningen, bör en analys göras om förutsättningarna för att utvidga koldioxidskatten till att också omfatta bränslen som förbrukas i mindre anläggningar som inte omfattas av handelssystemet.

Handelssystemet omfattar i dag huvuddelen av koldioxidutsläpp från metallurgiska och mineralogiska processer samt i övrigt från processer där bränsleförbrukningen sker för andra ändamål än som motorbränsle. De tillkommande utsläpp som skulle täckas av en utvidgning av koldioxidskatten är därför sannolikt relativt små. EU:s handelsystem utvidgas 2013 till att omfatta fler sektorer än i dag, bl.a. aluminiumindustri och ytterligare delar av kemiindustrin. Efter 2013 bedöms att det främst kommer att vara ett antal mindre gjuterier samt vissa mindre glastillverkare som inte omfattas av handelssystemet och som förbrukar bränsle som i dag är skattebefriad med stöd av reglerna om skattefrihet för förbrukning för andra ändamål än som motorbränsle eller bränsle för uppvärmning m.m. Det är uppskattningsvis cirka 160 gjuteriföretag som inte kommer att omfattas av handelssystemet 2013.

161

Koldioxidskatt

Ds 2009:24

I tabell 5.2 ges ett exempel på ett mindre gjuteriföretag och hur stor andel av förädlingsvärdet som den ökade skattekostnaden kan motsvara:

Tabell 5.2 Typföretag => Litet gjuteriföretag, 26 anställda

Skattenivå, procent av koldioxidskatt

Skattekostnad

Procent av förädlingsvärde

0 % (nuvarande nivå)

0

0 %

30 %

72 500 kr

0,56 %

60 %

145 000 kr

1,12 %

 

 

 

Källa: Förädlingsvärde FRIDA-databasen för 2006. Skattekostnad i 2009 års skattesatser.

Kompletterande analyser om omfattningen av den tillkommande skattebasen och vilka effekter en utvidgning medför i fråga om bl.a. styrning mot minskade koldioxidsutsläpp och risken för koldioxid- läckage bör ske innan ett ställningstagande tas till om koldioxid- skatten bör utvidgas. I den fortsatta analysen är EU:s regler om statsstöd av särskilt intresse.

162

6 Energiskatt

6.1Energiskatt på bränslen för uppvärmning

6.1.1Inledning

I kapitel 4 har vissa allmänna principer lagts fast för hur koldioxid- och energibeskattningen bör utformas för att främja målen för minskade utsläpp av växthusgaser, andel förnybar energi och effek- tivare energianvändning. Utifrån dessa principer behandlas i detta kapitel närmare energiskattens roll i detta arbete. En fråga som bör undersökas är om energiskatten på uppvärmningsbränslen bör tas ut på en mer generell bas än i dag (jfr prop. 2008/09:1, finansplanen m.m., avsnitt 6.2.5.1 s. 151 f.). I detta sammanhang finns det även anledning att överväga den nuvarande beskattningen av råtallolja.

De förslag som lämnas i detta kapitel redovisas i figurerna 5.1 och 5.2. Figur 5.1 redovisar dagens koldioxid- och energiskatter i Sverige och är densamma som figur 3.1, med skillnaden att det i figur 5.1 markeras var i skattesystemet som ändringar görs. I figur 5.2 visas de föreslagna skattenivåerna och tidpunkterna för ikraft- trädande.

6.1.2Vissa fakta om dagens användning av biobränslen för uppvärmning

Användningen av biobränslen, torv och avfall i det svenska energi- systemet har ökat genom åren, från drygt 10 procent av den totala energianvändningen under 1980-talet till 19 procent år 2007 Biobränslen används för uppvärmning framför allt inom skogs- industrin, i fjärrvärmeverk, till elproduktion och vid uppvärmning av bostäder. Merparten av ökningen kan hänföras till industrin och fjärrvärmeverken, men även användningen inom hushållssektorn

163

Energiskatt

Ds 2009:24

ökar. Under 2007 uppgick den totala användningen av biobränslen, torv och avfall till 120 TWh. Förbrukningens fördelning på olika sektorer inom samhället framgår av tabell 6.1 nedan.

Tabell 6.1 Total slutlig förbrukning av biobränslen, torv och avfall i Sverige, uppdelat på sektorer, år 2007

Sektor

TWh

Procentuell andel av total slutlig användning av

 

 

biobränslen, torv och avfall

 

 

 

Industri

55

46 %

Fjärrvärme

37

31 %

Hushåll, service

14

11 %

Elproduktion

12

10 %

Transporter

2

2 %

Totalt

120

 

 

 

 

Källa: Energimyndigheten, Energiläget i siffror 2008 och egen bearbetning.

Sålunda kan konstateras att nära 90 procent av dagens svenska förbrukning av biobränslen, torv och avfall används för upp- värmning. Med undantag för råtallolja tas ingen energiskatt i dag ut för dessa bränslen. Av skattesystemets uppbyggnad följer att bränslen som används för elproduktion är skattefria, medan däremot en energiskatt på all el, oavsett ursprung, tas ut vid leverans till kund.

Trädbränslen är den förnybara energikälla som används mest i Sverige. Det rör sig om såväl oförädlade produkter som ved, bark och spån från grenar, toppar och andra rester som blir över när man avverkar skog, returträ och energiskog, eller rester från när man tillverkar pappersmassa (s.k. returlutar) som förädlade bränsle- produkter som pelletter, briketter och flis. Även hushållsavfall och andra former av brännbara avfalls- och restprodukter används som bränsle för uppvärmning. En näraliggande möjlighet till att ersätta fossila oljeprodukter, särskilt i värmeverk, är att använda vegetabiliska och animaliska oljor och fetter.

I tabell 6.2 nedan redovisas hur stor andel av den totala energi- förbrukningen inom sektorerna industri, fjärrvärme samt bostäder och service som utgörs av biobränslen, torv och avfall. En viss, mindre del av industrins förbrukning är drivmedel i arbetsmaskiner och stationära motorer, men i huvudsak avser de redovisade mängderna uppvärmningsbränslen.

164

Ds 2009:24

Energiskatt

Tabell 6.2 Förbrukning av biobränslen, torv och avfall i Sverige för uppvärmning, uttryckt som andel av den totala energiförbrukningen i respektive sektor, år 2007

Sektor

Procentuell andel av total energiförbrukning i sektorn

Industri

35 %

Fjärrvärme

69 %

Bostäder, service

10 %

 

 

Källa: Energimyndigheten, Energiläget i siffror 2008 och egen bearbetning.

Införandet av koldioxidskatt i kombination med en kontinuerligt höjd beskattning av fossila bränslen har lett till en kraftig ökning av användningen av biobränslen. Merparten av den ökningen har skett i värmesektorn, men också användningen inom hushållssektorn ökar. Det rör sig således om sektorer där det i allt väsentligt inte finns några nedsättningar eller undantag från koldioxid- och energibeskattningen.

Den ökade användningen av biobränslen har i hög grad bidragit till en god uppfyllelse av olika mål på klimat- och energiområdet. Exempelvis har utsläppen av växthusgaser under samtliga år sedan 1999 legat under 1990 års nivå. Samtidigt med denna utsläpps- minskning har ekonomin växt. Den största minskningen av växthusgasutsläpp har, som nyss nämnts, skett inom hushålls- och servicesektorerna. Samtidigt har användningen av fjärrvärme ökat. Men eftersom denna ökning främst har skett genom användning av biobränslen har inte fjärrvärmeproduktionens utsläpp ökat. För en närmare redovisning av utsläppsutvecklingen i Sverige, se kapitel 6 i 2009 års klimatproposition (prop. 2008/09:162 s. 46).

6.1.3Energiskatt på biobränslen för uppvärmning?

Bedömning: Det är för närvarande inte aktuellt att införa energi- skatt på fasta trädbränslen (ved, flis, pelletter etc.), skogsindustrins s.k. returlutar eller på torv. Skattefrihet bör tills vidare fortsätta att gälla för vegetabiliska och animaliska oljor och fetter m.m. samt för biogas som förbrukas som bränsle för uppvärmning.

Förslag: Energiskatten på råtallolja slopas. Ändringen träder i kraft den 1 januari 2011.

Bakgrunden till bedömningen och förslaget: I kapitel 3 redovisas i stora drag hur de svenska koldioxid- och energi-

165

Energiskatt

Ds 2009:24

skatterna är utformade. Energiskattedirektivet innehåller harmoni- serade regler inom EU för beskattningen av en rad olika bränslen. EU:s statsstödsregler måste beaktas vid utformningen av den nationella beskattningen. Detta gäller även om det aktuella bränslet inte omfattas av energiskattedirektivet. Bedömningen av om en nationell beskattning ger vissa företag fördelar i förhållande till andra görs i förhållande vad som anses vara den normala skatte- behandlingen för företagen på området.

Uppvärmningsbränslen som omfattas av energiskattedirektivet

Vad gäller uppvärmningsbränslen innehåller energiskattedirektivet regler för beskattningen av i princip samtliga fossila bränslen (eldningsolja, kol, naturgas, gasol m.m.) samt vissa biobränslen (främst vegetabiliska och animaliska oljor och fetter samt biogas). Utgångspunkten är att respektive bränsle ska beskattas med ett belopp som minst uppgår till fastlagda minimiskattenivåer. Avsteg från denna princip måste vara tillåtna enligt direktivet. Detta innebär alltså att direktivet måste ge medlemsstaterna rätt att tillämpa differentierade skattenivåer eller skattefrihet för särskilt angivna fall.

Energiskattedirektivet ger medlemsstaterna en möjlighet att ge skattelättnader för bränslen som framställts av biomassa (se artikel 16.1 i energiskattedirektivet). Sverige har för uppvärmnings- bränslen utnyttjat denna möjlighet till att skattebefria biogas samt vegetabiliska och animaliska oljor och fetter, icke syntetisk metanol och fettsyrametylestrar m.m. Denna skattebefrielse innebär att vissa företag gynnas. En sådan skattefrihet är att betrakta som driftsstöd enligt artikel 87 i EG-fördraget. Kommissionens tillstånd enligt EU:s statsstödsregler krävs därför. Kommissionen har godkänt skattebefrielsen t.o.m. utgången av 20121. Ett led i stats- stödsprövningen är att säkerställa att skattelättnaden inte är så stor att den leder till att de berörda bränslena överkompenseras (jfr även artikel 16.3 i energiskattedirektivet).

Energiskattedirektivets möjlighet att ge skattelättnader för bränslen framställda av biomassa upphör att gälla när medlems- staterna enligt rättsligt bindande krav i gemenskapslagstiftningen är skyldiga att uppfylla ett krav på viss andel av dessa bränslen på marknaden (se artikel 16.5 i energiskattedirektivet). Så vitt kan

1 Kommissionens beslut den 22 juni 2007 i statsstödsärende N 866/2006, EUT C 220/2.

166

Ds 2009:24

Energiskatt

bedömas innebär detta att möjligheten att ge skattelättnader upphör 2020, då EU:s mål om en minsta andel av förnybar energi av den totala energiförbrukningen i medlemsstaterna ska vara uppnått.

Uppvärmningsbränslen som inte omfattas av energiskattedirektivet

Fasta biobränslen, som ved, flis och pelletter, omfattas inte av reglerna i energiskattedirektivet. Detsamma gäller skogsindustrins s.k. returlutar, råtallolja och torvbränslen samt hushållsavfall och andra restprodukter. Även om inte energiskattedirektivet lägger hinder i vägen för en nationell beskattning av sådana bränslen, måste dock en sådan beskattning utformas så att generella gemenskapsrättsliga principer iakttas. Av särskilt betydelse i detta sammanhang är att skatten inte får utformas på ett sätt som strider mot EU:s statsstödsregler. För miljöskatter som inte omfattas av energiskattedirektivet gäller särskilda bestämmelser i punkterna 154–159 av miljöskyddsriktlinjerna2. Inte minst är frågan om industrins restprodukter som en möjlig skattebas en komplicerad fråga, jfr Avfallsskatteutredningens analys i betänkandet SOU 2009:9, s. 193 ff.

När det gäller uppvärmningsbränslen som inte omfattas av energiskattedirektivet, är det upp till den enskilda medlemsstaten att bestämma vilken utgångspunkt som ska gälla för beskattningen. Statsstödsreglerna talar starkt för lika behandling av samtliga bränslen som inte omfattas av energiskattedirektivet. En ordning, som innebär att vissa av dessa bränslen beskattas medan andra inte beskattas, riskerar att strida mot statsstödsreglerna. De företag som förbrukar bränslen som inte beskattas gynnas i förhållande till företag som använder beskattade bränslen.

Uppvärmningsbränslen som inte omfattas av energiskatte- direktivet beskattas i dag i Sverige endast i ringa omfattning. Skatt på biobränslet råtallolja vid användning som uppvärmningsbränsle infördes 1999. Råtallolja är en biprodukt från tillverkningen av pappersmassa på kemisk väg. Avsikten med skatten var att söka minska de negativa effekter som energibeskattningen indirekt kan ha för viss kemisk förädlingsindustris råvaruinköp av råtallolja. Vidare beskattas i dag innehållet av fossilt kol i hushållsavfall (jfr

2 Gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd, EUT C 82, 1.4.2008, s. 1, Celex 52008XC0401(03).

167

Energiskatt

Ds 2009:24

dock avsnitt 5.3 om att regeringen i 2009 års klimatproposition har bedömt att den skatten bör slopas).

Skälen för bedömningen och förslaget: En förhållandevis stor del av bränsleförbrukningen för uppvärmning består av biobränslen som i dag är skattefria. En energiskatt med en utvidgad skattebas skulle bidra till att hålla nere den totala energiförbrukningen och därmed bidra till att uppnå målet för effektivare energianvändning. I sammanhanget bör även beaktas statens behov av att energiskatten kan utgöra en stabil bas för framtida skatteintäkter.

Utifrån dessa utgångspunkter borde energiskatten utformas så generellt som möjligt. Ett teoretiskt korrekt angreppssätt vore att beskatta ”allt” som förbrukas som bränsle för uppvärmning, eller med andra ord utvidga energiskatten till att också omfatta biobränslen. Ett krav som bör ställas på ett skattesystem är dock att det är praktiskt hanterbart med en rimlig grad av förutsägbarhet och med rimliga möjligheter till kontroll, samtidigt som det är administrativt enkelt för företagen. Detta talar för att begränsa skatteplikten och endast ta ut energiskatt på vissa utvalda bränslen. Å andra sidan riskerar en sådan begränsning att leda till att vissa av biobränslena får omotiverade skattemässiga fördelar, vilket i sin tur riskerar att strida mot statsstödsreglerna.

Skattefriheten för biobränslen för uppvärmning har bidragit till att stimulera användningen av dessa bränslen, främst som ersättning till fossila bränslen inom energisektorn. För att Sverige ska kunna nå målet för andel förnybar energi till 2020, kommer betydande insatser att krävas. En energiskatt på biobränslen riskerar att försvåra Sveriges möjligheter att nå detta mål. Det bör därför för närvarande inte införas energiskatt på fasta trädbränslen (ved, flis, pelletter etc.) eller på skogsindustrins s.k. returlutar. Vidare bör tills vidare dagens skattefrihet fortsätta att gälla för vegetabiliska och animaliska oljor och fetter samt för biogas som förbrukas som bränsle för uppvärmning. Skattefriheten bör villkoras av att hållbarhetskriterierna i direktivet om förnybar energi är uppfyllda (se avsnitt 6.3).

I syfte att undvika att skattefriheten för fasta trädbränslen och returlutar medför statsstödsproblem för de företag som förbrukar sådana bränslen, bör samtliga uppvärmningsbränslen som inte omfattas av energiskattedirektivet behandlas lika skattemässigt. Detta innebär att dagens beskattning av råtallolja bör avskaffas och att det för närvarande inte är aktuellt att ta ut energiskatt på torv.

168

Ds 2009:24

Energiskatt

Förslaget om att energiskatten på råtallolja bör avskaffas kan medföra en ökad konkurrens om råtallolja som bränsle för uppvärmning och som råvara för viss kemisk förädlingsindustri.

Förslaget föranleder dels ändringar i 4 kap. 12 och 13 §§, 6 a kap. 1 §, 7 kap. 1 §, 8 kap. 1 §, 9 kap. 2, 5, 9 och 9 b §§ lagen (1994:1776) om skatt på energi, dels att 2 kap. 1 a §, 6 a kap. 2 och 3 §§ i denna lag upphör att gälla.

Ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 2011.

6.1.4Energiskatten på fossila uppvärmningsbränslen

6.1.4.1Omläggning av energiskatten på fossila uppvärmningsbränslen efter energiinnehåll

Förslag: Energiskatten på fossila uppvärmningsbränslen struktureras om efter bränslets energiinnehåll. Utgångspunkten för omläggningen är energiskattesatsen på eldningsolja, som med 2009 års skattesats om 797 kronor per m3 motsvarar 8 öre per kWh. Uttryckt i volym- respektive viktenhet beräknas de nya skattesatserna för 2011 uppgå till 797 kronor per m3 eldningsolja, 1 024 kronor per 1 000 kg gasol, 880 kronor per 1 000 m3 naturgas samt till 625 kronor per 1 000 kg kol och koks.

Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2011.

Skälen för förslaget: Som ett led i de strukturella förändringarna av beskattningen av energi bör vissa justeringar göras av energiskatten på fossila uppvärmningsbränslen. För att uppnå en effektiv styrning mot olika mål på EU respektive nationell nivå är det angeläget att skatterna är utformade på ett kostnadseffektivt sätt. Även om energiskatten redan i dag har ett styrande inslag, genom att den verkar allmänt dämpande på energi- användningen och alltså bidrar till en effektivare energianvändning, bör denna roll förstärkas och göras mer tydlig.

I den skattemodell som presenterades av Skatteväxlings- kommittén (se SOU 1997:11) utformades energiskatten (vilken då ansågs utgöra en rent fiskal skattekomponent) strikt efter energiinnehåll. Skatten skulle alltså tas ut på ett neutralt sätt. Detta bör alltjämt vara en naturlig utgångspunkt för en omläggning av energiskatten, även om energiskatten numera också bör tjäna andra syften är de rent fiskala.

169

Energiskatt

Ds 2009:24

Energiskatten torde vara det bästa styrmedlet för att kostnadseffektivt uppnå målet för effektivare energianvändning. Som framgår av avsnitt 6.1.3 bör skattebasen för uppvärmnings- bränslen även i fortsättningen omfatta enbart fossila bränslen. Detta innebär att energiskatten även bidrar till att nå det uppsatta målet för andel förnybar energi. Energiskatten kommer dock även i fortsättningen att vara statsfinansiellt relevant, eftersom använd- ning av fossila uppvärmningsbränslen bedöms finnas kvar ännu en tid.

Energiskatten bör alltså tas ut efter en likformig grund. Denna grund föreslås vara energiinnehållet i respektive bränsle. Genom att koppla energiskatten till objektiva egenskaper hos bränslet i form av energiinnehåll skapas en logisk grund för energiskatten. Vidare innebär det att det är möjligt att ändra skattesatserna med mindre risk för snedvridningar. Sammantaget skapar detta goda förutsätt- ningar för att på ett kostnadseffektivt sätt använda energibeskatt- ningen som ett viktigt medel för att nå målen för effektivare energianvändning och andel förnybar energi

En energiskatt proportionell efter energiinnehåll är neutral mellan bränslen i den meningen att den blir densamma per kWh. Omläggningen bedöms ha viss effekt på valet av bränsle, eftersom nuvarande energiskatt inte är proportionell efter energiinnehåll. Utgångspunkten för omläggningen bör vara energiskattesatsen på eldningsolja, som 2009 motsvarar 8 öre per kWh.

Vidare stärker omläggningen av energiskatten koldioxidskattens styrande effekt i klimathänseende. Eldningsolja har för närvarande den högsta energiskatten per kWh av de fossila bränslena. Både kol och naturgas har således en lägre energiskatt, uttryckt per kWh. Detta innebär att kol och naturgas, även med hänsyn till koldioxidskatten, sammanlagt beskattas lägre än eldningsolja i för- hållande till utsläpp av koldioxid. Detta är av klimatskäl inte motiverat.

Koldioxid- och energiskatterna justeras årligen med konsument- prisindex. Eftersom omläggningen föreslås genomföras den 1 januari 2011 är det den justerade energiskattesatsen för 2011 som bör vara utgångspunkt för omläggningen. Den generella energi- skattenivån den 1 januari 2011 beräknas motsvara 7,97 öre per kWh, vilket avrundas till 8,0 öre per kWh. 2011 kvarstår således energiskatten på eldningsolja på 2009 års skattenivå.

I lagen (1994:1776) om skatt på energi (LSE) bör skatten för eldningsolja, gasol, naturgas samt för kol och koks uttryckas i

170

Ds 2009:24

Energiskatt

dagens volym- respektive viktenheter. De olika skattesatser som blir resultatet av förslaget redovisas nedan i tabell 6.3. För övriga skattepliktiga produkter, som t.ex. petroleumkoks, behålls den nuvarande bestämmelsen om beskattning i nivå med likvärdigt bränsle, eftersom det direkt följer av tvingande gemenskapsrätt (se artikel 2.3 i energiskattedirektivet och 2 kap. 3 § LSE). Den lägre energiskattenivån, som föreslås gälla för förbrukning i vissa sektorer, uttrycks i lagen om skatt på energi som en procentuell skattebefrielse, se nedan avsnitt 6.1.4.2.

I tabell 6.3 redovisas riktvärden för energiinnehåll och hur stora utsläpp av fossilt koldioxid som en enhet bedöms ge upphov till. Därutöver redovisas nuvarande energiskattenivåer och föreslagna nivåer den 1 januari 2011 där även förändringar i konsument- prisindex beaktats.

Tabell 6.3 Koldioxidskatt och energiskatt på fossila bränslen för uppvärmning, nuvarande och förslag

Slag av bränsle

Eldningsolja

Gasol

Naturgas

Kol och

koks

Enhet

m3

ton

1000 m3

ton

Energiinnehåll, kWh per enhet a

9960

12800

11000

7560

Koldioxidutsläpp, kg/enhet b

2855

2993

2138

2484

Nuvarande:

 

 

 

 

Energiskatt per 1 januari 2009, kr

797

156

258

339

Koldioxidskatt per 1 januari 2009, kr

3007

3164

2252

2617

Total skatt (exkl. moms), kr

3804

3320

2510

2956

Förslag energiskatt 1 januari 2011:

 

 

 

 

Energiskatt, kr

797

1024

880

605

Koldioxidskatt, kr

3007

3164

2252

2617

Total skatt (exkl. moms), kr

3804

4188

3132

3222

Förändring, kr per enhet

0

868

622

266

a Omräkningsfaktorer för effektiva värmevärden, som används av SCB och Energimyndigheten.

b Prop.1989/90, s. 150.

De föreslagna förändringarna innebär högre energiskatt på gasol, naturgas, kol och koks. Hushåll med naturgasuppvärmning (normalvilla, årsförbrukning 15 000 kWh) får en kostnadsökning om 1 011 kronor per år inklusive moms. Den årliga kostnaden för uppvärmning motsvarar drygt 11 000 kronor innan skattehöj- ningen. Vid omläggning innebär det en ökad årlig kostnad med 10 procent.

171

Energiskatt

Ds 2009:24

Förslaget föranleder ändringar i 2 kap. 1 § LSE. Ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 2011.

6.1.4.2Energiskatten på fossila uppvärmningsbränslen m.m. i vissa sektorer

Förslag: Energiskatt införs på fossila bränslen för uppvärmning och drift av stationära motorer i sektorer där energiskatten i dag är noll, dvs. inom industrin, jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamheterna samt för värmeproduktion i kraft- värmeverk. Energiskatten för sådan bränsleförbrukning sätts dock till en lägre nivå än förbrukning i övriga sektorer. Den lägre energiskattenivån uppgår till 30 procent av den generella energi- skattenivån, vilket med 2009 års skattesatser motsvarar 2,4 öre per kWh. Motsvarande energiskatt införs också för dieselolja som förbrukas i viss gruvindustriell verksamhet.

Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2011.

Bakgrunden till förslaget: Dagens koldioxid- och energiskatteregler innehåller en sektorsvis differentiering av skattenivåerna för fossila bränslen som förbrukas som bränsle för uppvärmning och drift av stationära motorer. Ingen energiskatt och en lägre koldioxidskatt än den generella nivån tas ut vid sådan förbrukning som sker vid tillverkningsprocessen i industriell verksamhet (fortsättningsvis industrin), jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamheterna samt för värmeproduktion i kraftvärmeverk. Om förbrukningen sker i en industri- eller kraft- värmeanläggning som omfattas av EU:s system för handel med ut- släppsrätter utgör koldioxidskatten 15 procent av den generella skattenivån; för förbrukning i sådana anläggningar utanför handels- systemet betalas en 21-procentig koldioxidskatt. Detsamma gäller förbrukning för uppvärmning eller drift av stationära motorer inom jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamheterna. Samma skatt, dvs. noll energiskatt och 21 procent av den generella koldioxidskattenivån, tas ut för dieselolja som förbrukas vid till- verkningsprocessen i gruvindustriell verksamhet för drift av andra motordrivna fordon än personbilar, lastbilar och bussar.

Skälen för förslaget: För att målet för andel förnybar energi ska kunna nås, krävs att samtliga sektorer i samhället genomför en om- ställning av sin energianvändning. I syfte att skapa nödvändiga

172

Ds 2009:24

Energiskatt

incitament för denna omläggning, bör energiskatt tas ut på fossila bränslen som förbrukas för uppvärmning inom samtliga sektorer i samhället. Energiskatt bör alltså även införas för sådana bränslen som förbrukas som bränsle för uppvärmning eller drift av stationära motorer inom sektorer där sådan energiförbrukning i dag är nollbeskattad, dvs. inom industrin, jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamheterna samt för värmeproduktion i kraft- värmeverk. En lägre energiskattenivå bör dock tillämpas för dessa sektorer. Som framgått av avsnitt 5.8 föreslås att koldioxidskatten slopas för industrianläggningar inom EU:s system för handel med utsläppsrätter. I syfte att säkerställa att minimiskattenivåerna enligt energiskattedirektivet alltid iakttas, bör den lägre energiskattenivån motsvara EU:s minimiskattenivå för lätt eldningsolja om 21 euro per 1 000 liter. Med nuvarande växelkurs innebär det en nivå som motsvarar 2,4 öre per kWh.

Den lägre nivån bör tas ut för alla fossila bränslen som förbrukas för uppvärmning eller drift av stationära motorer inom industrin, jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamheterna samt för värmeproduktion i kraftvärmeverk. Detta gäller alltså oavsett om det rör sig om anläggningar inom eller utanför handelssystemet. Anledningen till detta är att uppdelningen i handlande respektive icke handlande sektor endast är av betydelse avseende styrningen mot minskade utsläpp av växthusgaser. För energiskattens del bör det således vara avgörande att det rör sig om fossila bränslen som förbrukas för uppvärmning eller drift av stationära motorer inom industrin, jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamheterna samt för värmeproduktion i kraftvärmeverk. Detta innebär att bränsleförbrukning i kommunala värmeverk – som klassificeringsmässigt ryms inom servicesektorn – åsätts en energiskatt motsvarande 8 öre per kWh (i 2009 års skattesatser), till skillnad från motsvarande förbrukning i kraft- värmeverk, vars energiskatt enligt ovan ska utgöra 2,4 öre per kWh. Vidare är det lämpligt att behålla samma energiskattenivå för värmeverken som för individuell uppvärmning inom service- och hushållssektorerna. För leverans av värme till industriell verksamhet eller till jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruks- verksamhet bör, liksom i dag, beskattningen av de insatta bränslena motsvara vad som skulle ha gällt om bränslena förbrukats direkt i verksamheterna.

Den lägre energiskattenivån, som enligt ovan ska gälla för förbrukning i industrin, jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruks-

173

Energiskatt

Ds 2009:24

verksamheterna eller för värmeproduktion i kraftvärmeverk bör i LSE uttryckas som en procentuell skattebefrielse. Denna bör bestämmas till 70 procent av den generella energiskattenivån för respektive bränsle, vilket alltså innebär att företagen betalar en energiskatt som utgör 30 procent. Uttryckt i 2009 års skattesatser blir energiskatten för eldningsolja 239 kronor per m3 (797 kronor * 0,30). Vid justering av energiskattenivåerna enligt konsument- prisindex blir energiskattekostnaden i stället 30 procent av den justerade generella energiskattenivån.

Även i fortsättningen bör beskattningen av dieselolja som används i vissa fordon inom gruvindustriell verksamhet följa den som gäller för förbrukning av uppvärmningsbränslen inom industrin. Även denna bränsleförbrukning bör alltså beläggas med en energiskatt som motsvarar 2,4 öre per kWh eller, uttryckt i 2009 års skattesats, 239 kronor per m3. Eftersom den generella energiskatten på dieselolja är högre än motsvarande skatt på eldningsolja, innebär detta att den procentuella energiskattebefriel- sen för s.k. gruvdiesel bör uttryckas som en 82-procentig skatte- lättnad för att åstadkomma att den faktiska energiskatten som betalas för dieselolja, miljöklass 1, är 18 procent av den generella energiskattenivån eller 239 kronor per m3. Vid justering av energi- skattenivåerna enligt konsumentprisindex blir energiskattekost- naden i stället 18 procent av den högre generella energiskattenivån.

I avsnitt 5.4 anges effekter för ett verkstadsföretag av de samlade förslagen om ändringar av koldioxid- och energiskatterna.

Förslaget föranleder ändringar i 6 a kap. 1 § samt 9 kap. 5 § lagen (1994:1776) om skatt på energi. Ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 2011.

174

Ds 2009:24

Energiskatt

6.2Energiskatt på drivmedel

6.2.1Höjd energiskatt på dieselolja

Förslag: Energiskatten på dieselolja höjs, utöver den sedvanliga årliga indexomräkningen, i två steg med sammanlagt 40 öre per liter. En första höjning med 20 öre per liter sker den 1 januari 2011 och en andra höjning med 20 öre per liter den 1 januari 2013.

Bedömning: Energiskatten på fossila drivmedel bör i ökad utsträckning tas ut efter bränslets energiinnehåll. Energiskattens nivå bör även beakta de externa kostnader som trafiken ger upphov till.

Skälen för förslaget och bedömningen: Skatteuttaget bör i högre utsträckning bero på drivmedelsförbrukningen och i lägre utsträckning bero på ägandet av ett fordon. Den rörliga skatte- kostnaden på dieselolja bör öka och växlas mot lägre fordonsskatt. Detta ligger i linje med vad regeringen uttalade i budget- propositionen för 2008 (se prop. 2007/08:1, finansplan m.m., avsnitt 5.6.4, s. 122 f.). Där framhölls att en styrning av bränsle- förbrukningen via skatten på drivmedel är att föredra framför en styrning via fordonsskatten, eftersom fordonsskatten är oberoende av körsträckan.

De skäl som anges till varför energiskatten bör tas ut efter energiinnehåll för uppvärmningsbränslen, är också giltiga för energiskatten på drivmedel. Beräknat efter energiinnehåll är skill- naden mellan skatten på dieselolja och den på bensin förhållandevis stor samtidigt som den för personbilar balanseras av en skillnad i fordonsskatt i motsatt riktning. Om omläggningen skulle göras budgetneutral, skulle detta innebära att skatten på bensin sänks med 77 öre per liter. Det är inte en önskvärd effekt. Om energi- skatten bestäms utifrån dagens skatt på bensin skulle det å andra sidan betyda att skatten på dieselolja måste höjas med drygt 2 kronor per liter, vilket inte heller är rimligt. Med en sådan skatte- höjning skulle incitamenten för den tunga trafiken att tanka diesel- olja i länder med lägre skatt, s.k. ekonomitankning, bli betydande. I figur 6.1. nedan visas skatten på dieselolja i EU:s medlemsstater. Det framgår där att Sverige den 1 januari 2009 har den fjärde högsta skatten på dieselolja och att Sverige efter höjningen på 40 öre per

175

Energiskatt

Ds 2009:24

liter får den näst högsta 2013, givet att skattehöjningar inte görs i andra länder. Av dessa skäl är det för närvarande inte möjligt att helt lägga om beskattningen av drivmedel till en energiskatt efter energiinnehåll. På sikt är det dock önskvärt att utvecklingen går i den riktningen.

Figur 6.1 Jämförelse av skatt på dieselolja i EU:s medlemsstater

Skatt dieselolja, euro per 1000 liter (1 januari 2009)

700

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

600

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

500

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

400

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

300

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

200

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

100

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Malta

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Slovakien

 

Sverige +0,40 kr/l

 

Cypern

Rumänien

Grekland

Spanien

Luxemburg

Bulgarien

Belgien

Litauen

Lettland

Estland

Polen

Finland

Portugal

Ungern

Irland

Österrike

Danmark

Slovenien

Tjeckien

Nederländerna

Italien

Frankrike

Sverige

Tyskland

Storbritannien

Källa: European Commission, 2009 (http://ec.europa.eu/taxation_customs/index_en.htm) Excise Duty Tables. Part II – Energy products and Electricity, REF1.028, January 2009. Officiell växelkurs den 1 oktober 2008 har använts. För Sverige motsvarade 1 euro då 9,7268 kronor.

Som ett första steg bör energiskatten på dieselolja höjas med 20 öre per liter den 1 januari 2011 och som ett andra steg med ytterligare 20 öre per liter 1 januari 2013.

Sammanlagt innebär höjningarna av skatten på dieselolja med 40 öre per liter (50 öre inklusive moms) en ökad årlig kostnad med 450 kronor per år för en genomsnittlig privatbilist (0,60 liter per mil*1 500 mil*0,50 kronor per liter). En höjd energiskatt på diesel- olja bör också leda till sänkningar av fordonsskatten, se kapitel 7. Se avsnitt 7.2 och 7.4 för den samlade effekten för en privatbilist av ändringar i skatten på dieselolja och fordonsskatten. För de samlade effekterna för yrkesbilister, se tabell 7.4 i avsnitt 7.6.

176

Ds 2009:24

Energiskatt

Vid framtida bestämning av energiskattens storlek bör förutsätt- ningarna att kostnadseffektivt öka energieffektiviseringen och att bidra till målen för andel förnybar energi respektive utsläpp av växthusgaser beaktas. Vid sidan av detta, och förutom de fiskala aspekterna, är det även av intresse att närmare undersöka möjlig- heterna att via skatten också fånga upp vissa samhällsekonomiska kostnader av vägtrafiken såsom slitage på väg, bullerstörning och olyckor. En möjlighet som bör undersökas vidare är sålunda i vad mån skatten på drivmedel generellt bör differentieras utifrån driv- medlets användning i fordon som trafikerar allmän väg (personbilar, lastbilar och bussar) samt övriga motordrivna fordon.

Förslaget föranleder ändringar i 2 kap. 1 § lagen (1994:1776) om skatt på energi. De två stegen av ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 2011 respektive den 1 januari 2013.

6.2.2Framtida beskattning av biodrivmedel

Bedömning: I vad mån skattelättnader fortsättningsvis bör ges för biodrivmedel bör bedömas i samband med fortsatta över- väganden om införandet av ett kvotpliktssystem för dessa bränslen samt med genomförandet av de nya bränslespecifika- tionerna i bränslekvalitetsdirektivet.

Skälen för bedömningen: Biodrivmedel är för närvarande helt befriade från koldioxid- och energiskatter i Sverige. Skatte- befrielsen åstadkoms genom undantag från skatteplikt vad gäller biogas samt i fråga om etanol och övriga biodrivmedel genom dispensbeslut av regeringen. Regeringen har uttalat att den generella skattebefrielsen bör gälla längst till och med utgången av 2013, då statsstödsgodkännandet för den nuvarande svenska skatte- strategin löper ut3.

En kvotplikt kan på sikt vara ett alternativ för att främja användningen av biodrivmedel och bidra till att nå målet för 10 procent andel förnybar energi i transportsektorn. Regeringen har därför givit Statens energimyndighet i uppdrag att analysera förutsättningar för och konsekvenser av ett kvotpliktssystem (jfr 2009 års klimatproposition, prop. 2008/09:162 s. 86). En kvotplikt

3 Se prop. 2008/09:1, finansplan m.m., avsnitt 6.2.5.4, s. 153 samt kommissionens statsstödsgodkännande, som publicerats i EUT C 303, 13.12.2006, s. 77.

177

Energiskatt

Ds 2009:24

innebär att en viss andel av försäljningen av drivmedel ska utgöras av biodrivmedel. Syftet med ett kvotpliktssystem skulle vara att påskynda introduktionen av förnybara drivmedel i transport- sektorn och att därmed bidra till uppfyllelsen av nationella och europeiska mål för användning av sådana drivmedel. I uppdraget, som ska redovisas senast den 15 september 2009, ingår att analysera om det även med ett kvotpliktssystem finns ett behov av att skattebefria vissa typer av biodrivmedel.

Vidare har Transportstyrelsen av regeringen fått i uppdrag att analysera och föreslå hur EU:s nya bränslekvalitetsdirektiv på lämpligt sätt kan genomföras i svensk rätt. I översynen ingår även att beakta utvecklingen av nuvarande och kommande biodrivmedel så att miljömässigt bra biodrivmedel inte hämmas. Uppdraget ska redovisas senast den 1 oktober 2009. Bland de nya reglerna i direktivet finns en ändrad bränslespecifikation som gör att det blir möjligt att blanda in upp till 10 procent etanol i bensin samt 7 procent FAME i dieselolja. Regeringen har i prop. 2008/09:162 s. 83 f. uttalat att en förutsättning för att användningen av biodriv- medel ska kunna öka snabbt och till lägre kostnader är att möjlig- heterna att blanda in biodrivmedel i bensin och dieselolja ökar samt att tidpunkten för genomförandet av denna högre andel låginblandning av etanol i bensin respektive FAME i dieselolja är beroende av hur skattebortfallet kan kompenseras.

Regeringen har i 2009 års klimatproposition uttalat att effektivisering och förnybar energi i transportsektorn är viktiga komponenter i regeringens samlade satsning för en väg ut ur beroendet av fossil energi och för att nå uppsatta klimatmål samt målet om minst 10 procent förnybar energi i transportsektorn till 2020(se prop. 2008/09:163 s. 39). Frågan om fortsatta skatte- lättnader för samtliga eller vissa biodrivmedel bör bedömas i sam- band med överväganden om införandet av ett kvotpliktssystem för dessa bränslen samt med genomförandet av de nya bränslespecifikationerna i bränslekvalitetsdirektivet.

178

Ds 2009:24

Energiskatt

6.3Skattefriheten för vissa biobränslen villkoras av hållbarhetskriterier, m.m.

Förslag: Skattefriheten för vegetabiliska och animaliska oljor och fetter m.m. som förbrukas som bränsle för uppvärmning samt för biogas som förbrukas som bränsle för uppvärmning eller som drivmedel villkoras av att bränslena uppfyller hållbarhetskriterierna i direktivet om förnybar energi.

Dagens undantag från skatteplikt för biogas slopas och skatte- friheten för biogas åstadkoms i stället genom avdragsbestämmelser.

Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2011.

Bedömning: Om skattelättnader ges för andra biodrivmedel än biogas bör dessa skattelättnader, från och med den 1 januari 2011, villkoras av att bränslena uppfyller hållbarhetskriterierna i direktivet om förnybar energi. I den mån skattelättnaderna ges genom regeringsbeslut (s.k. pilotprojektsdispenser) bör detta villkor föras in i respektive beslut.

Bakgrunden till förslaget och bedömningen: Av artikel 17.1 c i direktivet om förnybar energi4 följer att biodrivmedel och flytande biobränslen måste uppfylla fastlagda hållbarhetskriteriet för att få ges finansiellt stöd. Enligt definitioner i artikel 2, punkterna h) respektive i) i direktivet, avses med flytande biobränslen vätske- formiga bränslen för andra energiändamål än för transportändamål, inbegripet el, uppvärmning och kylning, som framställts av bio- massa samt med biodrivmedel vätskeformiga eller gasformiga bränslen som framställs av biomassa och som används för transportändamål.

Hållbarhetskriterierna ska garantera att biodrivmedel och andra flytande biobränslen framställts på ett hållbart sätt. Syftet med detta är att undvika utarmning av värdefulla naturmiljöer och att säkerställa att användningen av bränslet innebär minskade utsläpp av växthusgaser. Biodrivmedel och andra flytande biobränslen måste uppfylla dessa kriterier för att få tillgodoräknas målen som sätts upp i direktivet, liksom för att få användas för uppfyllande av nationella kvoter eller åtnjuta finansiellt stöd. Kriterierna tar sin utgångspunkt i växthusgasutsläppen för biodrivmedlet ur ett livs-

4 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare upp- hävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG, EUT L 140, 5.6.2009, s. 16, Celex 32009L0028.

179

Energiskatt

Ds 2009:24

cykelperspektiv, biologisk mångfald, markanvändning och kollager, se vidare 2009 års energipolitiska proposition (prop. 2008/09:163 s. 21 f.)

Med finansiellt stöd bör avses att åtgärden utgör en skattelättnad eller annat driftsstöd till berörda företag som är betrakta som statsstöd. Som framgått av avsnitt 6.1.3 ovan är dagens skattefrihet för vegetabiliska och animaliska oljor och fetter m.m. samt biogas för uppvärmning att betrakta som statsstöd. Däremot är skatte- friheten för de bränslen som inte omfattas av energiskatte- direktivet, under förutsättning att samtliga sådana bränslen be- handlas lika skattemässigt, inte statsstöd.

Medlemsstaterna är, enligt direktivet om förnybar energi, skyldiga att sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författ- ningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast 18 månader efter att direktivet har trätt i kraft. Direktivet träder i kraft den tjugonde dagen efter att det har publicerats i Europeiska unionens tidning, dvs. den 25 juni 2009. Direktivet ska således vara genomfört i medlemsstaterna senast den 25 december 2010.

Skälen för förslaget och bedömningen: Frågan om fortsatt skattefrihet för biobränslen har behandlats ovan i avsnitt 6.1.3 och 6.2.2. Som ett led i den nödvändiga anpassningen till direktivet om förnybar energi bör skattefriheten för vegetabiliska och animaliska oljor och fetter m.m. samt biogas som uppvärmningsbränsle vill- koras av att bränslena uppfyller de hållbarhetskriterier som lagts fast i direktivet. Regler om detta bör införas i lagen (1994:1776) om skatt på energi (LSE). Det följer för övrigt redan av de gällande miljöstödsriktlinjerna på statsstödsområdet att skattelättnader (som definitionsmässigt är en form av statsstöd) endast bör tillåtas när det gäller hållbara biobränslen (se punkten 101 av riktlinjerna). Med hållbara biobränslen avses produkter som uppfyller ovan nämnda hållbarhetskriterier (se definitionen i punkten 70, underpunkten 8 i miljöstödsriktlinjerna).

En fortsatt skattefrihet för biogas för drivmedelsanvändning bör

– i likhet med skattereglernas utformning för övriga biodrivmedel – övervägas i samband med ett eventuellt införande av ett nationellt kvotpliktssystem för bränslen samt med genomförandet av de nya bränslespecifikationerna i bränslekvalitetsdirektivet. Intill dess ändringar görs av reglerna i LSE, följer dock skattefrihet för biogas såväl som uppvärmningsbränsle som drivmedel enligt uttryckliga bestämmelser i den lagen (se 7 kap. 4 § i den lydelse som föreslås i denna promemoria). Det finns därför anledning att från och med

180

Ds 2009:24

Energiskatt

den 1 januari 2011 villkora också skattefriheten för biogas som används som drivmedel av att hållbarhetskriterierna uppfylls.

Skattelättnader för andra biodrivmedel än biogas ges i dag genom regeringsbeslut (s.k. pilotprojektsdispenser). Dessa beslut gäller som längst till och med utgången av 2010. I den mån skattelättnader kommer att ges för dessa biodrivmedel även för tid efter 2010, bör säkerställas att denna skattelättnad villkoras av att hållbarhetskriterierna i direktivet om förnybar energi är uppfyllda.

I och med att direktivet om förnybar energi har trätt i kraft vidtar det nationella arbetet med att genomföra direktivets regler i svensk lagstiftning (jfr prop. 2008/09:163 s. 40 f.). En del i detta arbete är att utarbeta närmare bestämmelser om tillämpningen av hållbarhetskriterierna. Nationell lagstiftning antas finnas på plats i sådan tid att kriterierna kan tillämpas vid prövning av skattefrihet för bränslen som förbrukats eller sålts för förbrukning från och med den 1 januari 2011.

Om ett bränsle inte uppfyller hållbarhetskriterierna ska skatt tas ut på bränslet enligt gällande bestämmelser i LSE. För biogas, som i likhet med annan naturgas statistiskt hänförs under KN-nr 2711 11 00 eller 2711 21 00, innebär detta såväl energiskatt som koldioxidskatt enligt 2 kap. 1 § första stycket 4 LSE, dvs. nivån för naturgas.

För vegetabiliska och animaliska oljor och fetter gäller regeln i 2 kap. 3 § LSE om beskattning i nivå med likvärdigt fossilt bränsle, dvs. eldningsolja. Motsvarande gäller för andra biodrivmedel än biogas, varvid likvärdigt bränsle är bensin eller dieselolja. Även i dessa fall tas alltså koldioxidskatt ut även för produkter framställda av biomassa. Detta är ett avsteg från den principiella utgångspunkt om noll koldioxidskatt för biobränslen, som lagts fram i avsnitt 4.

Avsteget grundar sig på de tvingande reglerna i dagens energi- skattedirektiv om beskattning i nivå med likvärdigt bränsle, jfr avsnitt 3.2.1.1. Direktivet behandlar den punktskatt som medlems- staterna ska ta ut, utan att skilja mellan om denna skatt är en energiskatt eller en koldioxidskatt. Sverige har valt att ta ut både energiskatt och koldioxidskatt på fossila bränslen. Detta innebär att bestämmelsen i direktivet om att beskatta bränslen för vilka det inte finns minimiskattenivåer, i nivå med den nationella punktskatt som gäller för likvärdigt bränsle, medför att biodrivmedel ska beskattas med den totala skatt som tas ut på det likvärdiga fossila bränslet bensin eller dieselolja. Att mot den bakgrunden underlåta att ta ut koldioxidskatt för ett biodrivmedel som inte uppfyller

181

Energiskatt

Ds 2009:24

hållbarhetskriterierna innebär att ett finansiellt stöd ges. Detta är, som nämnts inledningsvis i detta avsnitt, inte tillåtet enligt reglerna i direktivet om förnybar energi.

Om en framtida omläggning av energibeskattningen skulle resultera i en koldioxidskattebefrielse för biobränslen, får det över- vägas vilken skatt som ska tas ut på vegetabiliska och animaliska oljor och fetter som inte uppfyller hållbarhetskriterierna.

Vad gäller biogas är det endast punkten 2 av hållbarhets- kriterierna i artikel 17 av direktivet om förnybar energi som är relevant. Det rör sig om minskning av växthusutsläpp vid använd- ning av detta bränsle i förhållande till motsvarande fossila bränsle. Anledning saknas att anta att den biogas som i dag framställs i Sverige inte skulle uppfylla dessa krav. För att uppfylla kraven i direktivet om förnybar energi bör ändock skattefriheten för biogas formellt villkoras av att hållbarhetskriterierna uppfylls.

Skattefriheten för biogas (metan som framställs genom biologiska processer) åstadkoms enligt nuvarande regler i LSE genom undantag från skatteplikten. Det är nödvändigt för regeringen att ha tillgång till uppgifter om skattefria volymer för att kunna genomföra den statsstödskontroll som Sverige har åtagit sig att göra. De skattefria volymerna bör därför omfattas av deklarationsplikt och skattefriheten ges inom ramen för reglerna om avdrag för skatt eller återbetalning av skatt. Denna omläggning bedöms endast i mindre omfattning öka den administrativa bördan för företagen.

Förslaget föranleder ändringar i 2 kap. 11 §, 6 kap. 4 § och 7 kap. 3 § LSE samt införandet av en ny paragraf, 7 kap. 4 §, i denna lag. Ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 2011.

182

Ds 2009:24

Energiskatt

6.4Omräkning av koldioxid- och energiskattesatserna efter prisutvecklingen (indexering)

Förslag: Indexomräkningen av koldioxid- och energiskatte- satserna för fossila bränslen görs för åren 2010, 2011, 2013 och 2015 i samband med övriga ändringar av lagbestämmelserna om skattesatserna för dessa år som föreslås i denna promemoria. Omräkningen baseras på prognostiserade förändringar i konsumentprisindex. För 2012, 2014 samt för 2016 och framåt sker omräkningen genom en förordning som utfärdas av regeringen med stöd av en bestämmelse i lagen om skatt på energi. I dessa fall grundar sig beräkningen på faktiska förändringar i konsumentprisindex. På motsvarande sätt görs indexomräkning av energiskattesatserna på el för 2010.

Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2010, den 1 januari 2011 respektive den 1 januari 2013.

Skälen för förslaget: Koldioxid- och energiskattesatserna på fossila bränslen framgår av 2 kap. 1 § lagen (1994:1776) om skatt på energi (LSE). På motsvarande sätt anges energiskattesatserna på el i 11 kap. 3 § LSE. Sedan 1994 ska det enligt bestämmelser i LSE ske en årlig indexomräkning av såväl koldioxid- och energiskatte- satserna på fossila bränslen som energiskattesatserna på el. Syftet är att realvärdesäkra skattesatserna. En mervärdesskatteeffekt till- kommer om energipriserna höjs i motsvarande mån och om köparen är en privatperson. För företag som har rätt att dra av in- gående mervärdesskatt uppkommer inte den effekten.

Varje år, senast i november, ska regeringen beräkna det kom- mande kalenderårets koldioxid- och energiskattesatser med hänsyn till den allmänna prisutvecklingen. De skattesatser som gäller under 2009 baseras således på förändringen i konsumentprisindex mellan juni månad 2007 och juni månad 2008 och framgår av regeringens förordning om fastställande av omräknade belopp för energiskatt och koldioxidskatt för år 2009 (SFS 2008: 853).

När regeringen för ett visst kalenderår lagt fast de omräknade skattebeloppen genom en förordning återfinns alltså inte de gällande skattebeloppen i 2 kap. 1 § och 11 kap. 3 § LSE utan anges i stället i den förordning med omräknade belopp som regeringen utfärdat med stöd av bestämmelser i LSE. Av tydlighetsskäl har

183

Energiskatt

Ds 2009:24

regeringen dock i flera fall under senare år valt att göra indexom- räkningen i samband med ett lagstiftningsärende då andra änd- ringar gjorts av skattesatserna i LSE.

I denna promemoria lämnas förslag om ett flertal ändringar av koldioxid- och energiskattesatserna på fossila bränslen (se avsnitten 5.2, 6.1.4.1 och 6.2.1). Det är därför av praktiska skäl lämpligt att ta hänsyn till den allmänna prisutvecklingen vid bestämmandet av alla skattesatser som ska träda i kraft den 1 januari 2010, den 1 januari 2011, den 1 januari 2013 och den 1 januari 2015. Härvid används beräkningar av den förväntade prisutvecklingen inför dessa år.

Några förslag till ändrade skattesatser som ska träda i kraft den 1 januari 2012 lämnas inte i denna promemoria. För detta år ska alltså indexomräkning av skattebeloppen ske genom en förordning som utfärdas av regeringen med stöd av bestämmelser i LSE.

I promemorian läggs inte fram några förslag till ändringar av energiskattesatserna på el. Av tydlighetsskäl bör det dock inte före- komma att endast skattesatserna på el för 2010 framgår av en för- ordning, medan skattesatserna på fossila bränslen framgår direkt av 2 kap. 1 § LSE. Förslag lämnas därför i denna promemoria om in- dexomräkning av energiskatteskattesatserna på el för 2010. Index- omräkning för energiskattesatserna på el för kalenderåren 2011 och framåt bör dock ske genom fastställande av skattebeloppen i en förordning med stöd av regler i LSE. Av tydlighetsskäl läggs samtliga materiella bestämmelser för denna omräkning i anslutning till skattesatsreglerna i 11 kap. 3 § LSE, i stället för som i dag genom en hänvisning till motsvarande bestämmelser för bränslen.

Indexomräkningen av skattesatserna för fossila bränslen avses att från och med kalenderåret 2014 ske genom tillämpning av be- stämmelserna i LSE om regeringens omräkning i förordning.

Regeringen har i 2009 års klimatproposition aviserat att kol- dioxidskatten och energiskatten på fossilt kol i hushållsavfall (den s.k. avfallsförbränningsskatten) ska slopas per den 1 september 2010. För kalenderåret 2010 bör indexomräkning av dessa skatte- satser ske av regeringen i förordning i november 2009 enligt gällande regler i LSE (se 2 kap. 4 a § fjärde stycket och 10 §). Något förslag om indexomräkning i den delen lämnas därför inte i denna promemoria.

Förslaget föranleder ett slopande av 2 kap. 10 § samt ändringar i 2 kap. 1 och 1 a §§ samt 11 kap. 3 § LSE. Ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 2010, den 1 januari 2011 respektive den 1 januari 2013.

184

7 Fordonsskatt

7.1Nuvarande system för uttag av fordonsskatt

7.1.1Inledning

För nya personbilar tas fordonsskatt ut på grundval av deras specifika koldioxidutsläpp per kilometer1. För äldre personbilar, lätta bussar och lätta lastbilar bestäms fordonsskatten utifrån deras vikt. Även fordonsskatten för tunga bussar och tunga lastbilar bestäms utifrån deras vikt.

En utgångspunkt för dagens uttag av fordonsskatt för samtliga lätta fordon är att den sammanlagda skattebelastningen ska vara lika stor oavsett vilket drivmedel som används. För att kompensera att skatten på dieselolja är lägre än skatten på bensin, finns därför ett särskilt påslag i fordonsskatten för dieseldrivna lätta fordon. Tanken är att det sammanlagda skatteuttaget vid en viss genomsnittlig årlig körsträcka ska belasta dieseldrivna och bensindrivna fordon lika. För den viktbaserade fordonsskatten regleras detta förhållande genom att skattenivån i respektive viktintervall är högre för fordon som kan drivas med dieselolja än skatten för de fordon som inte kan drivas med dieselolja. För den koldioxidbaserade fordonsskatten är det den s.k. bränslefaktorn som används för att höja fordonsskatten för dieseldrivna personbilar för att ta hänsyn till den lägre skatten på dieselolja. Bränslefaktorn tillämpas inte självständigt, utan ingår i den gemensamma miljö- och bränslefaktorn. Den del av den sammanlagda faktorn som benämns miljöfaktor har till syfte att kompensera att avgaskrav för dieseldrivna personbilar är mindre stränga avseende partiklar och kväveoxider än för bensindrivna personbilar.

1 Med nya personbilar avses de som är av fordonsår 2006 eller senare eller är av tidigare fordonsår men som uppfyller miljöklass 2005, miljöklass El eller miljöklass Hybrid.

185

Fordonsskatt

Ds 2009:24

7.1.2Närmare om det koldioxidbaserade fordonsskattesystemet

Den koldioxidrelaterade fordonsskatten för personbilar klass I tas ut med summan av ett grundbelopp (360 kronor) och ett koldioxidbelopp. Skatteberäkningen för bilar som kan drivas med dieselolja innefattar dessutom att denna summa multipliceras med miljö- och bränslefaktorn.

Koldioxidbeloppet uppgår som huvudregel till 15 kronor per gram koldioxid som fordonet vid blandad körning släpper ut per kilometer utöver 100 gram. Huvudregeln är tillämplig på fordon som endast kan drivas med konventionella bränslen, dvs. bensin och dieselolja, eller som uppfyller miljöklass Hybrid. Uppgifter om specifika koldioxidutsläpp hämtas från vägtrafikregistret och framgår av fordonens typgodkännande inom EU.

Fordon som kan drivas med både alternativa och konventionella bränslen har i princip två olika utsläppsvärden för koldioxid beroende på vilken typ av bränsle som används. I typgodkännanden och vägtrafikregistret saknas emellertid för närvarande i stor utsträckning rättvisande koldioxiduppgifter avseende körning med alternativa bränslen. Detta gäller generellt för bilar som kan drivas med etanol, men också i viss utsträckning för bilar som kan drivas med natur- eller biogas.

Mot bakgrund härav och av att koldioxidutsläppet generellt är lägre om ett fordon drivs med ett alternativt bränsle jämfört med ett konventionellt bränsle, beräknas koldioxidbeloppet med ett lägre belopp. Beloppet är 10 kronor per gram för bilar som är utrustade med teknik för drift med en bränsleblandning som till övervägande del består av alkohol, eller helt eller delvis med annan gas än gasol (se prop. 2005/06:65, s. 89). Om det finns rättvisande koldioxiduppgifter i vägtrafikregistret avseende körning med det alternativa drivmedlet, ska dessa användas. Koldioxidbeloppet beräknas även i dessa fall efter 10 kronor per gram.

Miljö- och bränslefaktorn för dieselbilar är 3,3 för bilar som blivit skattepliktiga för första gången före utgången av 2007 och 3,15 för bilar som blivit skattepliktiga för första gången efter utgången av 2007.

Den lägre miljö- och bränslefaktorn infördes den 1 januari 2008 med motiveringen att avgaskraven avseende partiklar och kväveoxider för nya dieselpersonbilar närmar sig kraven för bensinpersonbilar. I propositionen (prop. 2007/08:11, s. 47) till

186

Ds 2009:24

Fordonsskatt

grund för ändringen uttalade regeringen att skillnaden i utsläpp mellan dieseldrivna och bensindrivna personbilar är mindre i de avgaskrav som blir obligatoriska för nya bilmodeller den 1 september 2009 än i tidigare avgaskrav. Vidare konstaterade regeringen att det redan var runt 90 procent av alla nya diesel- personbilar som uppfyllde de kommande kraven vad gäller utsläpp av partiklar.

Vid sidan av de förslag angående fordonsskatt som redogörs för nedan, har regeringen i 2009 år klimatproposition (prop. 2008/09:162) gjort bedömningen att miljöbilar bör undantas från fordonsskatt i fem år i syfte att påskynda utvecklingen mot miljömässigt allt bättre bilar. Skattebefrielsen bör tillämpas för bilar som tas i bruk från och med 1 juli 2009. Detta förslag behandlas i en särskild promemoria.

7.2Ändringar i fordonsskatten för dieseldrivna personbilar i det koldioxidrelaterade systemet

Förslag: Miljöfaktorn för dieseldrivna personbilar görs om till ett fast miljötillägg. För fordon i den koldioxidrelaterade fordonsskatten tagna i bruk före den 1 januari 2008 föreslås miljötillägget vara 500 kronor och för fordon tagna i bruk efter den 1 januari 2008 föreslås miljötillägget vara 250 kronor. Storleken på bränslefaktorn bestäms med utgångspunkt i en genomsnittlig dieseldriven personbil som kör en genomsnittlig årlig körsträcka och skillnaden i drivmedelsskatt för bensin och dieselolja. Bränslefaktorn för dieselbilar sänks till 2,55 den 1 januari 2011 som en följd av att skatten på dieselolja höjs med 20 öre per liter. Den 1 januari 2013 sänks bränslefaktorn ytterligare, från 2,55 till 2,4, som en följd av att energiskatten på dieselolja då höjs med ytterligare 20 öre per liter.

Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2011 respektive den 1 januari 2013.

187

Fordonsskatt

Ds 2009:24

Skälen för förslagen:

Miljöfaktorn görs om till ett fast miljötillägg

Den s.k. miljö- och bränslefaktorn ska beakta dieselbilens högre specifika kväveoxidutsläpp (och partiklar för de fordon som inte uppfyller miljöklass 2005 PM) och den lägre energiskatten på dieselolja. Nuvarande miljö- och bränslefaktor är 3,15 eller 3,3 beroende på när fordonet tagits i trafik. Fordonsskatten höjs för närvarande med 30 procent (miljöfaktor 1,3) eller 15 procent (miljöfaktor 1,15) av fordonsskattens grundbelopp och koldioxidbelopp. För bilar som tagits i bruk före den 1 januari 2008 tillämpas den högre miljöfaktorn medan för bilar som tagits i bruk från och med den 1 januari 2008 tillämpas den lägre miljöfaktorn.

Nuvarande utformning innebär att höjningar av koldioxidbeloppet slår oproportionerligt hårt mot dieseldrivna personbilar, i synnerhet i de högre utsläppsintervallen. I och med att den koldioxidbaserade fordonskatten räknas upp med en miljö- och bränslefaktor medför det att skattekostnaden, bl.a. relaterat till kväveoxidutsläpp och partiklar, blir högre ju högre de specifika koldioxidutsläppen är per kilometer. Detta är givetvis inte avsikten. Att bryta ut miljöfaktorn och göra om den till ett fast tillägg på en bestämd nivå i kronor, ger vid skattehöjningar en mer korrekt och rättvis beskattning för dieselbilar med höga specifika koldioxidutsläpp, jämfört med motsvarande bensinbilar. Syftet är att alltså uppnå en mer likformig beskattning i förhållande till avgaskrav. Dessa avgaskrav är lika för bilar upp till 2,5 ton, och det är mycket få dieseldrivna personbilar som väger mer än 2,5 ton.

Miljötilläggets storlek bör beloppsmässigt motsvara nuvarande miljöfaktor för en genomsnittlig dieseldriven bil. Förslaget är att miljöfaktorn för fordon i det koldioxidrelaterade systemet tagna i bruk efter den 1 januari 2008 görs om till ett fast tillägg på 250 kronor. För fordon tagna i bruk före den 1 januari 2008 föreslås miljötillägget vara 500 kronor.

Konsekvensen av att göra om miljöfaktorn till ett fast tillägg är att dieseldrivna personbilar med relativt låga specifika koldioxidutsläpp får något högre fordonskatt och de med relativt höga specifika koldioxidutsläpp får något sänkt fordonskatt. Detta bör inte ses som en felaktig miljöstyrning, eftersom personbilar oavsett specifika koldioxidutsläpp ska uppfylla samma avgaskrav

188

Ds 2009:24

Fordonsskatt

och det därför inte kan anses motiverat att miljötillägget ska skilja sig åt.

Den kvarvarande bränslefaktorn i det koldioxidrelaterade systemet, efter det att miljöfaktorn gjorts om till ett fast tillägg, uppgår till 3,0 oavsett datum för ibruktagande.

Bränslefaktorn kalibreras om

Utgångspunkten är, som nämnts i avsnitt 7.1, att den sammanlagda fordonsskatten och drivmedelsskatten beloppsmässigt ska vara lika för en specifik bil oavsett om den drivs med en dieselmotor eller bensinmotor. Den lägre energiskatten på dieselolja, jämförd med energiskatten på bensin, motiverar därför ett skattepåslag för dieselbilar i form av en bränslefaktor i den koldioxidbaserade fordonsskatten eller en högre fordonsskatt i den viktbaserade fordonsskatten.

Bränslefaktorn och den högre fordonsskatten har bestämts utifrån en rimlighetsbedömning med hänsyn till genomsnittliga körsträckor, genomsnittlig bränsleförbrukning m.m.. Storleken på bränslefaktorn och den högre fordonsskatten bygger således på brukandet hos en genomsnittlig bilist.

Det sätt som fordonsskatten konstruerats på innebär således att dieselbilar har en högre fast årlig skatt (fordonsskatten) än bensinbilar, men en lägre rörlig skatt (skatten på dieselolja). För bensinbilar är den fasta skatten således lägre, men de har en högre rörlig skatt. Vid användandet av en bränslefaktor kommer det totala skatteuttaget att vara lika för bensinbilar och dieselbilar vid en viss körsträcka även om drivmedelsskatten för dieselbilar är lägre. Fordonsskattens andel av det totala skatteuttaget minskar ju mer dieselbilen körs. Vid längre körsträckor kommer det således att vara fördelaktigare skattemässigt med dieseldrift. Vid en körsträcka som understiger den körsträcka då det totala skatteuttaget är lika, kommer det totala skatteuttaget att vara lägre för bensinbilar. Beroende på i vilken utsträckning ett fordon används kommer således skatteuttaget att gynna respektive missgynna de olika motoralternativen.

Den koldioxidbaserade fordonsskatten ska styra mot lägre utsläpp av koldioxid. Det är därför angeläget att den fördel som dieselbilar ofta idag har med ett lägre koldioxidbelopp inte tas

189

Fordonsskatt

Ds 2009:24

tillbaka genom en för hög bränslefaktor2. I den koldioxidbaserade fordonsskatten leder dock den nuvarande bränslefaktorn till ett för högt totalt skatteuttag för dieselbilar. Eftersom en dieselmotor generellt sett använder bränslet mer effektivt, släpper en bil ut mindre koldioxid per kilometer om motorn drivs med dieselolja jämfört med bensin, om bilarna är lika stora. Nuvarande bränslefaktor är därför för hög, eftersom den bygger på att den sammanlagda skattebelastningen för en genomsnittlig bilist ska vara lika stor oavsett vilket drivmedel som används. I stället bör utgångspunkten vara att en dieselbilist ska betala extra fordonsskatt motsvarande vad denna bilist, räknat per kWh, skulle betalat in i energiskatt på dieselolja om den var lika hög som bensinskatten. Storleken på bränslefaktorn bör därför beräknas utifrån skillnaden i drivmedelskatt för bensin och dieselolja för en genomsnittlig dieseldriven personbil som kör en genomsnittlig årlig körsträcka. Därmed tas hänsyn till att dieselbilar allmänt sett har lägre specifika koldioxidutsläpp per kilometer.

Energiskatten på bensin bör används som referens vid den nya beräkningen av bränslefaktorn. Energiskatten på bensin, miljöklass 1, är 3,08 kronor per liter (34,2 öre per kWh). På dieselolja, miljöklass 1, är den 1,33 kronor per liter (13,4 öre per kWh)3. Med denna utgångspunkt innebär det att när drivmedelsskatten tas ut på samma sätt för bensin och dieselolja, ska fordonsskatten vara lika för bilar med samma specifika koldioxidutsläpp (gram per kilometer) oavsett om de drivs med bensin eller dieselolja.

Bränslefaktorn uppgår som tidigare nämnts till 3,0 när denna inte ingår som en del av miljö- och bränslefaktorn. Kalibrering utifrån den nya utgångspunkten innebär utbrutet för sig själv att bränslefaktorn sänks från 3,0 till 2,7. Till detta kommer ytterligare sänkningar med anledning av höjd energiskatt på dieselolja.

Bränslefaktorn bör fastställas på ett transparent sätt. I tabell 7.1 visas förslaget, inklusive en känslighetsanalys med alternativa antaganden avseende specifika koldioxidutsläpp och körsträcka. En av utgångspunkterna för beräkningen är att miljötillägget ligger utanför kalibreringen, eftersom avgaskraven inte har något att göra med drivmedelsbeskattningen. Energiskattesubventionen fås genom att multiplicera skillnaden mellan energiskatt på dieselolja

2 Samma resonemang gör sig inte gällande avseende dieselbilar i den viktbaserade fordonsskatten eftersom hänsyn inte tas till utsläpp av koldioxid vid bestämmandet av skatten.

3 I praktiken utgörs nästan all bensin- och dieselanvändning av miljöklass 1.

190

Ds 2009:24

Fordonsskatt

och bensin (inklusive moms) med genomsnittlig körsträcka och drivmedelsförbrukning. Formeln för att kalibrera bränslefaktorn (BF) är:

BF=(Fordonsskattutan BF+energiskattesubvention)/Fordonskattutan BF

För en ungefärlig genomsnittsbilist, se förslagskolumn i tabell 7.1, innebär det att: BF =(1360 +2319)/1360 2,7. Som framgår i tabellen syftar kalibreringen till att vara ungefärlig. Ett viktigt motiv till att avrunda typvärden är att markera att bränslefaktorn inte bör kalibreras vid små förändringar, varken vad gäller någon av parametrarna som rör drivmedelskostnad (specifika koldioxidutsläpp, genomsnittlig körsträcka, drivmedels- förbrukning) eller vid mindre ändringar av uttaget av fordonsskatt. Vid stora förändringar bör dock bränslefaktorn ses över och eventuellt kalibreras om. Det bör vidare noteras att beräkning av bränslefaktorn har beaktat att moms normalt ingår i drivmedelskostnaden.

Tabell 7.1

Antaganden och beräkningar för att kalibrera om bränslefaktorn

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Förslag

 

 

 

 

 

a

CO2-utsläpp per km A

gr/km

170

167

180

160

170

170

b

Drivmedelsförbrukning

l/mil

0,6

0,627

0,675

0,600

0,638

0,638

c

Körsträcka B

 

mil

1500

1473

1500

1500

1300

1700

d

Energiskatteskillnad, exkl. moms C

kr/l

2,061

2,061

2,061

2,061

2,061

2,061

e

”Energiskattesubvention”, exkl. moms

kr

1855

1903

2088

1856

1709

2235

f

”Energiskattesubvention”, inkl moms

kr

2319

2378

2610

2320

2137

2794

g

Fordonsskatt utan miljötillägg (lika ren

kr

1360

1300

1560

1160

1360

1360

 

som bensindrivna) D

 

 

 

 

 

 

 

 

h

Dieselbilen bör idag betala (=f+g)

kr

3679

3678

4170

3480

3497

4154

i

Bränslefaktor (h/g)

 

2,70

2,83

2,67

3,00

2,57

3,05

AGenomsnittliga specifika koldioxidutsläpp är 167 gram för dieselbilen, genomsnittet för det totala antalet registrerade dieseldrivna personbilar 2008 (Källa: Vägverket).

BGenomsnittlig körsträcka 2007 för 4 482 060 personbilar är 1473 mil. Källa: SIKA, Tabell PB12 i http://sika-institute.se/upload/Statistik/Fordon/Körsträckor%20-%202007.xls

CFör dieselolja är energiskatten omräknad till vad den ska vara om man utgår från energiinnehåll och använder bensin som norm.

DFormeln för fordonskatten som används är den som föreslås träda i kraft 1 januari 2011, exklusive bränslefaktor och miljötillägg: 360+(170-120)*20=1 360 kronor.

191

Fordonsskatt

Ds 2009:24

Konsekvensen av denna komponent i omläggningen är att dieseldrivna personbilar får sänkt fordonsskatt. Dieseldrivna personbilar kommer även fortsättningsvis att betala mer i fordonsskatt än motsvarande bensinbil, men skillnaden blir mindre.

Sänkt bränslefaktor vid höjd skatt på dieselolja

Vid ändringar i relationen mellan energiskatten på bensin och dieselolja ska bränslefaktorn i den koldioxidbaserade fordonsskatten och motsvarande skatteskillnad i den viktbaserade fordonsskatten justeras. Ändringarna i den viktbaserade fordonsskatten behandlas i avsnitt 7.4.

Ändringar av bränslefaktorn som görs i samband med ändrad drivmedelsbeskattning bör kunna förutses på ett överskådligt sätt. Gapet mellan skatt på dieselolja och bensin – där bensinskatt utgör referensnivå – bör bestämma bränslefaktorn med utgångspunkt från kalibreringen ovan.

Om skatten på dieselolja höjs med 0,20 kronor per liter (0,25 kronor per liter inklusive moms) innebär det att gapet mellan energiskatten på bensin respektive dieselolja minskar från 2,061 kronor per liter till 1,861. Det innebär att energiskattesubventionen för dieseln blir 2 094 kronor per år (1,861 * 1,25 * 1500 * 0,6). Bränslefaktorn (BF) beräknas med samma formel som ovan:

BF =(Fordonsskattutan BF+ energiskattesubvention)/Fordonskattutan BF

Det innebär, när typbilisten används som grund, att:

BF =(1 360+2 094)/1 360 2,55 vid 20 öres höjning, och

BF =(1 360+1 869)/1 360 2,4 vid 40 öres höjning.

När skatten på dieselolja höjs med 20 öre per liter den 1 januari 2011 motiverar detta att bränslefaktorn sänks ytterligare, från 2,7 till 2,55. När skatten på dieselolja ytterligare höjs den 1 januari 2013 bör bränslefaktorn sänkas från 2,55 till 2,4.

Ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 2011 respektive den 1 januari 2013. Förslagen föranleder ändringar i 2 kap. 10 § vägtrafikskattelagen (2006:227).

192

Ds 2009:24

Fordonsskatt

7.3Ökad koldioxidrelatering av fordonsskatten

Förslag: Koldioxidbeloppet i den koldioxidbaserade fordons- skatten höjs från 15 till 20 kronor per gram koldioxid som bilen släpper ut per kilometer. Gränsen för när koldioxidbeloppet tas ut höjs från 100 till 120 gram koldioxid per kilometer.

Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2011.

Skälen för förslaget: För att förstärka styrningen mot lägre koldioxidutsläpp i den koldioxidrelaterade fordonsskatten, bör det belopp som tas ut per gram koldioxid som bilen släpper ut per kilometer höjas från 15 till 20 kronor. Därmed ges ett ökat incitament till köp av bilar med låga specifika koldioxidutsläpp. För bilar som kan drivas med alkohol eller gas ska nuvarande belopp om 10 kronor per gram koldioxid som bilen släpper ut per kilometer kvarstå. Samtidigt bör utsläppsnivån för när koldioxidbeloppet börjar tas ut höjas från 100 gram till 120 gram koldioxid per kilometer. Ett skäl till att höja utsläppsnivån för när koldioxidbeloppet börjar tas ut från 100 gram till 120 gram, är att öka koldioxiddifferentieringen utan att förändra det totala fordonsskatteuttaget för de bensindrivna personbilarna.

När alla ändringar i fordonsskatten beaktas innebär detta att dieseldrivna personbilar får sänkt fordonsskatt (när även den justerade bränslefaktorn och det utbrutna miljötillägget beaktas). Bensindrivna bilar som släpper ut mer än 180 gram koldioxid per kilometer (motsvarar cirka 0,75 liter per mil) får höjd fordonsskatt, medan bensindrivna bilar som släpper ut mindre än 180 gram får sänkt fordonsskatt. Även etanolbilar får sänkt fordonsskatt. Äldre dieselbilar med mycket låga specifika koldioxidutsläpp kan dock få en begränsad höjning med anledning av att det utbrutna miljötillägget för bilar som tagits i bruk före 2008 är högre än den nuvarande miljöfaktorn för dessa bilar. Höjningen för dessa bilar kan när reformen fått fullt genomslag – fr.o.m. den 1 januari 2013 när bränslefaktorn är 2,4 och med ett miljötillägg på 500 kronor – som mest uppgå till 176 kronor per år.

En markant förändring av det koldioxidrelaterade systemet kan föranleda en ny beräkning av bränslefaktorn, eftersom denna faktor inte bara beror på energiskattesubventionen utan även på fordonsskattens storlek utan bränslefaktor. Skälet är att det vid en högre fordonsskattenivå inte krävs lika hög bränslefaktor. Vid

193

Fordonsskatt

Ds 2009:24

kalibrering av den nya bränslefaktorn i avsnitt 7.2 har den nu föreslagna ökade koldioxidrelateringen av fordonsskatten beaktats.

I tabell 7.2 nedan visas hur den ökade koldioxidrelateringen inklusive en justerad bränslefaktor efter en höjning på energiskatten på dieselolja med 40 öre per liter (50 öre inklusive moms) påverkar fordonsskatten för ett urval av personbilar med olika specifika koldioxidutsläpp. En sänkt bränslefaktor från 3 till 2,4 ger en lägre fordonsskatt på mellan 800 och 1 000 kronor för dieseldrivna personbilar. Det framgår också att personbilar som kan drivas med alternativt bränsle (t.ex. etanol) får en sänkt skatt med 200 kronor per år, vilket är en följd av att gränsen för när koldioxidbelopp tas ut föreslås ändras från 100 till 120 gram per kilometer.

Tabell 7.2 Exempel på fordonsskatteändring, kronor per år*

Personbil

Ändring i fordonsskatt

Volvo V70 2,4D (diesel, 178 g/km)

-922

Volvo V50 1,6DRIVe (diesel, 118 g/km)

-871

Volvo V50 2,0D, (diesel, 153 g/km

-940

Saab 9-3 (diesel, 149 g/km)

-943

Saab 9-5 (diesel, 174 g/km)

-925

Volvo V70 2,0 (bensin, 206 g/km)

130

Bensindriven (180 g/km)

0

Bensindriven (120 g/km)

-300

Bensindriven (100 g/km)

0

Alternativbränsledriven

-200

* Förutsättningar: Bränslefaktor 2,4; 15 till 20 kr i koldioxidbelopp; oförändrat grundbelopp på 360 kr; gräns för uttag av CO2-belopp höjs från 100 till 120; miljötillägg på 250 kr; 10 kr för alternativbränslebilar

Den höjda skatten på dieselolja med 50 öre inklusive moms innebär för en typbilist att kostnaden för dieselolja samtidigt ökar med 450 kronor per år (0,60 liter per mil*1500 mil*0,50 kronor per liter).

194

Ds 2009:24

Fordonsskatt

Den ökade koldioxidrelateringen av fordonsskatten kan också beskrivas med hjälp av formler, se tabell 7.3.

Tabell 7.3 Fordonsskatt för lätta fordon den 1 januari 2011i

Bensindrivna

Dieseldrivna inkl. miljötillägg 250 kr i i Dieseldrivna inkl. miljötillägg 500 kr i i Alternativbränsledrivna

360+(CO2utsläpp per km-120)*20 (360+(CO2utsläpp per km-120)*20)*2,55+250 (360+(CO2utsläpp per km-120)*20)*2,55+500 360+(CO2utsläpp per km-120)*10

i Notera att CO2-beloppet betalas för utsläppen över 120 gram. Om de specifika koldioxidutsläppen är 120 gram per km eller lägre ska därför uttrycket ”(CO2utsläpp per km-120)*20 vara lika med noll. För dessa fordon utgörs fordonsskatten endast av grundbeloppet för bensindrivna och alternativbränsledrivna. För dieseldrivna utgör fordonsskatten av grundbeloppet multiplicerat med bränslefaktor plus miljötillägg.

i i Bränslefaktorn sänks från 2,55 till 2,4 den 1 januari 2013.

Ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 2011. Förslagen föranleder ändringar i 2 kap. 9 § vägtrafikskattelagen (2006:227).

7.4Justeringar i den viktbaserade fordonsskatten för personbilar

Förslag: Fordonsskatten för de bilar som beskattas efter vikt höjs för bensindrivna personbilar med 3 procent och sänks för dieseldrivna personbilar med 4 procent

Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2011.

Den 1 januari 2013 sänks fordonskatten för dieseldrivna personbilar med ytterligare med cirka 4 procent.

Skälen för förslaget: Vid större ändringar av den koldioxidrelaterade fordonsskatten bör följdändringar göras för bilarna i den viktbaserade fordonsskatten. Detta för att undvika att de äldre fordonen, som allmänt sett är sämre från och miljö- och trafiksäkerhetssynpunkt, beskattas lindrigare. Eftersom koldioxidbeloppet höjts från 15 till 20 kronor i den koldioxidbaserade fordonsskatten bör fordonsskatten för de personbilar som beskattas efter vikt höjas i motsvarande grad. Förslaget innebär höjningar för de drygt två miljoner bensindrivna bilarna i det viktbaserade systemet med 3 procent av nuvarande fordonskattebelopp. Höjningen uppgår till 50 kronor för en bensinbil som väger mellan 1 401 och 1 500 kg. En Volvo V70, eller

195

Fordonsskatt

Ds 2009:24

annan äldre bensinbil med motsvarande vikt, får cirka 100 kronor per år i höjning, vilket är ungefär i paritet med höjningen för Volvo V70 som omfattas av den koldioxidbaserade fordonsskatten. För dieseldrivna bilar slår höjningen inte igenom då fordonsskatten föreslås sänkas med anledning av höjd skatt på dieselolja, se nedan.

Eftersom energiskatten på dieselolja höjs med sammanlagt 40 öre per liter (se avsnitt 6.2.1), utan att någon motsvarande höjning görs av energiskatten på bensin, bör skillnaden i fordonsskatten mellan bensin- och dieseldrivna personbilar minskas i motsvarande mån. Detta innebär att fordonsskatten för dieselpersonbilar i den viktbaserade fordonsskatten sänks med 4 procent vid den första höjningen av energiskatten på dieselolja med 20 öre per liter (25 öre per liter inklusive moms), och drygt 4 procent vid den andra höjningen. Sänkningarna beaktar ändringar i den koldioxidbaserade fordonsskatten (införande av ett fast miljötillägg, det höjda koldioxidbeloppet och gräns för uttag av koldioxidbelopp). För en dieseldriven personbil i det viktbaserade systemet som väger mellan 1 401 och 1 500 kg innebär detta att fordonskatten sänks med 227 kronor per år fr.o.m. den 1 januari 2011 och med ytterligare 227 kronor per år fr.o.m. den 1 januari 2013. Det motsvarar den ökade kostnaden per år för en bilist som kör 1 500 mil på ett år och har en drivmedelsförbrukning på 0,60 liter per mil när skatten på dieselolja ökar med 25 öre per liter inklusive moms (0,60 l per mil*1 500 mil*0,25 kr per l = 225 kr). För en dieseldriven personbil i det viktbaserade systemet med den

lägsta skattevikten

(0-900 kg) sänks

fordonsskatten

från

2 187 kronor per år

till 2 008 kronor per

år 2013. Detta

kan

jämföras med att en dieseldriven personbil i det koldioxidbaserade systemet som släpper ut 100 gram koldioxid per kilometer 2013 får en årlig fordonsskatt på 864 kronor plus miljötillägg på 250 eller 500 kronor per år.

Ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 2011 respektive den 1 januari 2013. Förslagen föranleder ändringar i bilagan till lagen (2006:228) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt.

196

Ds 2009:24

Fordonsskatt

7.5Koldioxidbaserad fordonsskatt för lätta lastbilar, lätta bussar och husbilar

Förslag: Lätta lastbilar, lätta bussar och husbilar inordnas i den koldioxidbaserade fordonsskatten. Detta ska endast gälla för fordon som tas i bruk för första gången efter 2010.

Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2011.

Skälen för förslaget: För personbilar klass II (husbilar), samt för lätta bussar och lätta lastbilar bestäms fordonsskatten utifrån huruvida fordonet kan respektive inte kan drivas med dieselolja samt fordonets skattevikt. Lätta lastbilar, lätta bussar och husbilar omfattas således inte av den koldioxidrelaterade fordonsskatten. Det främsta skälet har varit att det tidigare inte funnits uppgifter i vägtrafikregistret om dessa bilars utsläpp. För nya lätta lastbilar är dock från och med den 1 januari 2008 uppgift om specifika koldioxidutsläpp obligatoriskt vid typgodkännande.

Generellt sett är fordonsskatten för dessa fordon lägre än för jämförbara personbilar klass I. Dessa bilar är alltså skattemässigt gynnade jämfört med motsvarande personbil. Skillnaden är särskilt tydlig när det gäller dieselfordon men finns också för tyngre bensinfordon. För lätta lastbilar m.m. som ger upphov till låga koldioxidutsläpp, t.ex. bilar som kan drivas på bio- och naturgas, kan fordonsskatten dock vara högre än för jämförbara personbilar klass I. Den lägre skattenivån kan därutöver ifrågasättas, eftersom dessa bilar inte behöver uppfylla lika strikta utsläppskrav som personbilar och därför utövar större miljöpåverkan än genomsnittliga personbilar. En beskattning av samtliga lätta bilar utifrån koldioxidutsläpp ger en tydligare miljöstyrning och en renodling av fordonsskattens utformning. Mot denna bakgrund föreslås att fordonsskatten för lätta lastbilar, lätta bussar och husbilar bör differentieras efter bilarnas specifika koldioxidutsläpp.

Nuvarande miljö- och bränslefaktor i den koldioxidrelaterade fordonsskatten kommer att medföra förhållandevis stora höjningar av fordonsskatten för vissa dieseldrivna lätta lastbilar, lätta bussar och husbilar, jämfört med nuvarande fordonsskatt. Även med de sänkningar av bränslefaktorn som förslås ovan innebär det höjd fordonsskatt. Konsekvenserna av en sådan höjning av fordonsskatten får anses oskäliga för dem som tidigare köpt dessa bilar, framför allt eftersom dessa ofta utgjort en investering i små

197

Fordonsskatt

Ds 2009:24

eller medelstora företag. Äldre lätta lastbilar, lätta bussar och husbilar bör därför kvarstå i den viktbaserade fordonsskatten.

I samband med införandet av koldioxidbaserad fordonsskatt för personbilar bestämdes avgränsningen för vilka bilar som skulle omfattas av respektive fordonsskatteuttag utifrån fordonsår och miljöklass. Det innebär att bilar köpta vid samma tidpunkt kunde komma att beskattas med stöd av olika baser, dvs. i princip antingen vikt eller specifika koldioxidutsläpp, beroende på vilken miljöklass som uppfylldes. Detta får anses mindre lämpligt för nu aktuella fordon med hänsyn till att infogande i den koldioxidbaserade fordonsskatten innebär större skattehöjningar för ett stort antal fordon. Den koldioxidbaserade fordonsskatten bör därför endast omfatta nya lätta lastbilar, lätta bussar och husbilar, dvs. bilar som köpts efter ikraftträdande av förslaget. Det är därför endast bilar som tagits i bruk vid dagen för ikraftträdandet och därefter som ska infogas i den koldioxidrelaterade fordonsskatten.

Fordonsskatten för de vanligast förekommande dieseldrivna lätta lastbilarna kan komma att höjas med 500–3 000 kronor. För bensinfordon kan skatten sänkas med cirka 100 kronor för de mindre lätta lastbilarna. Fordonsskatten för de större bensindrivna lätta fordonen kan höjas med upp till cirka 500 kronor. En temporär konsekvens av förslaget är att nybilsförsäljningen efter den 1 januari 2011 kan påverkas.

Eftersom det inte finns uppgifter om specifika koldioxidutsläpp för bl.a. lätta bussar i vägtrafikregistret, kommer det att krävas att värdena för dessa fordon uppskattas. Detta bör kunna göras på samma sätt som för de personbilar för vilka det inte finns utsläppsvärden avseende koldioxid i vägtrafikregistret.

Förslaget innebär att skillnaderna i beskattning mellan jämförbara lätta lastbilar och personbilar klass I kommer att undanröjas på sikt. Till följd härav undanröjs också förekomsten av att dieseldrivna personbilar huvudsakligen av skatteskäl byggs om till och registreras som lastbilar. Förslagets effekter på miljön bedöms inledningsvis vara små, eftersom förslaget inte berör befintliga fordon. Den koldioxidbaserade fordonsskatten kan dock öka efterfrågan på nya fordon som kan drivas med alternativa drivmedel, eftersom dessa fordon generellt sett får en lägre fordonsskatt jämfört med motsvarande konventionella fordon. På motsvarande sätt kan efterfrågan på konventionella fordon som ger upphov till låga koldioxidutsläpp öka.

198

Ds 2009:24

Fordonsskatt

Ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 2011. Förslaget föranleder ändringar i 1 kap. 1 §, 2 kap. 7 och 11 §§ vägtrafikskattelagen (2006:227) samt 1 och 3 §§ lagen (2006:228) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt.

7.6Fordonsskatt för tunga lastbilar och tunga bussar

Förslag: Fordonsskatten för tunga lastbilar och tunga bussar sänks till EU:s minimiskattenivåer. För tunga elhybridbussar sänks fordonsskatten ytterligare. Ändringarna träder be- träffande elhybridbussar i kraft den 1 januari 2010 och i övrigt den 1 januari 2011.

Bakgrunden till förslaget: Fordonsskatten för tunga lastbilar och tunga bussar bestäms utifrån fordonets vikt och antal axlar och tas ut med olika belopp beroende på om de uppfyller de avgaskrav som blev obligatoriska den 1 oktober 2006, dvs. miljöklass 2005 eller strängare avgaskrav. Den lägre skattenivån för de lastbilar och bussar som uppfyller dessa avgaskrav har bestämts till de miniminivåer som föreskrivs i Eurovinjettdirektivet4. Denna skattelättnad upphör dock den 1 oktober 2009 (se prop. 2005/06:167, bet. 2005/06:SkU27, rskr. 2005/06:290).

Skälen för förslaget: Som nämnts ovan i 6.3.1 ska energiskatten på dieselolja höjas i två steg med sammanlagt 40 öre per liter. Det medför ett högre kostnadsläge för den svenska åkerinäringen och en sämre konkurrenssituation gentemot utländska fordon. För att kompensera den tunga trafiken för ökade skattekostnader, bör fordonsskatten för tunga lastbilar och tunga bussar bestämmas till de belopp som motsvarar de miniminivåer som anges i direktiv 1996/62/EG. Genom att tillämpa minimiskattenivåerna redan från 2011 kommer den tunga trafiken att kompenseras fullt ut för det inledande steget av höjningarna av skatten på dieselolja. Det är först vid det andra steget av dieselskattehöjningarna som det blir en nettoskattehöjning för den tunga trafiken.

4 Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/62/EG om avgifter på tunga godsfordon för användningen av viss infrastruktur, EGT L 187, 20.7.1999, s. 42, Celex 31999L0062.

199

Fordonsskatt

Ds 2009:24

Förslaget innebär att alla tunga lastbilar omfattas av sänkningen ned till direktivets miniminivåer. I tabell 7.4 nedan visas förslagens effekter för ett fjärrbilsekipage och för en regionaldistributör.

Tabell 7.4 Typfall över höjd energiskatt på dieselolja 2013 med 40 öre per liter i kombination med sänkt fordonsskatt

 

Fjärrbilsekipage, 62 ton

Regionaldistributör, 26 ton

Dieselskattehöjning, kr/l

0,4

0,4

Drivmedelsförbrukning, l/mil

4

2

Typkörsträcka, mil

12 000

6 000

Dieselskattehöjning, kr/år

19 200

4 800

Fordonsskattesänkning, kr/år

12 200

12 200

Netto, kr/år

7 000

-7 400

 

 

 

Tunga bussar i kollektivtrafik med låg energianvändning och låga utsläpp av koldioxid premieras till viss del genom att tunga bussar med exempelvis teknik för drift av gas eller etanol har en betydligt lägre fordonsskatt än dieseldrivna bussar. En buss med teknik för drift av biogas ger möjlighet till mycket låga utsläpp av koldioxid. Vid användning av naturgas är minskningen av koldioxidutsläpp inte lika påtaglig. Även användandet av etanol ger positiva effekter genom minskade utsläpp av koldioxid. Någon lägre skattenivå för bussar som delvis kan drivas med el, s.k. elhybridbussar, finns dock inte. Eftersom dessa även kan drivas med dieselolja är skattenivån densamma som för dieseldrivna tunga bussar.

Hybridisering med el är en lovande teknik för att minska energi- användningen och utsläpp av koldioxid från tunga bussar. Den största potentialen finns inom tätortstrafik, till exempel stads- bussar. För att ge ett incitament till inköp av elhybridbussar före- slås därför att även elhybridbussar omfattas av den lägre skatte- nivån som gäller för bussar som inte kan drivas med dieselolja, såsom gas- eller etanoldrivna bussar. Den lägre skatten för elhy- bridbussar föreslås begränsas till sådana bussar som uppfyller av- gaskraven för miljöklass Hybrid. Dessutom bör de kunna återvinna bromsenergi och använda enbart eldrift åtminstone för en begränsad sträcka med en inte alltför begränsad hastighet.

Ändringarna bör beträffande elhybridbussar träda i kraft den 1 januari 2010 och i övrigt den 1 januari 2011. Förslagen föranleder ändringar i 2 kap. 12 § samt bilaga 2 och 3 till vägtrafikskattelagen (2006:227).

200

8 Konsekvenser

8.1Inledning

I detta kapitel redovisas miljöeffekter, offentligfinansiella effekter, samhällsekonomiska effekter, effekter vad gäller administrativa kostnader samt effekter för näringsliv och hushåll. Effekter för näringsliv och hushåll redovisas endast översiktligt i kapitel 8. Effekter för specifika företag och hushållstyper redovisas i flertal fall i anslutning till respektive förslag i kapitel 5, 6 och 7.

Det svenska målet för minskade utsläpp av växthusgaser innebär en reduktion av utsläppen av växthusgaser på 40 procent utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS), vilket mot- svarar en reduktion av utsläppen med 20 miljoner ton koldioxid- ekvivalenter (CO2-e) fram till 2020 jämfört med 1990 års utsläpp. För att nå målet har regeringen bland annat presenterat bedöm- ningar om utvecklade ekonomiska styrmedel i 2009 års klimat- proposition (prop. 2008/09: 162, s.12 och 60). Sammantaget ska utvecklade ekonomiska styrmedel minska utsläppen av växthus- gaser med två miljoner ton till 2020. Två miljoner ton CO2-e motsvarar cirka tre procent av utsläppen från Sverige per år. Det är den mängd koldioxid som ungefär släpps ut från användandet av knappt 800 000 personbilar per år (fordonsparken i Sverige består av cirka 4 500 000 personbilar).

Huvuddelen av de reduktionerna av utsläppen av CO2-e hänför sig till förändringar av koldioxidskatten, energiskatten och fordonsskatten som redovisas i denna promemoria. Åtgärderna i klimatpropositionen sammanfattas i tabell 8.1. Förutom reduktion av CO2-e redovisas även offentligfinansiella effekter i denna tabell.

201

202

Konsekvenser

Tabell 8.1

Åtgärder på skatteområdet i klimatpropositionen (ur prop. 2008/2009, s. 237–239)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Åtgärder

 

Nettointäkter

Nettointäkter

Nettointäkter

Nettointäkter

CO2e-

 

 

(mnkr)

(mnkr)

(mnkr)

(mnkr)

reduktion till

 

 

2010

2011

2013

2015

år 2015.

 

 

 

 

 

 

Miljoner ton

 

 

 

 

 

 

A. Förändrad beskattning utanför EU ETS

 

395

520

1300

0,68

 

 

 

 

 

 

Den generella CO2 –skatten ökas, utöver justering enligt

 

 

 

 

 

KPI, för att bidra till att nå 2 mnton i CO2-reduktion till år

 

 

 

 

 

2020. Tidpunkt och steg bestäms framöver

 

 

 

 

 

-varav höjd CO2 skatt från 21 till 30% år 2011 och till 60%

 

 

 

 

 

år 2015 av generell CO2 –skatt, uppvärmning för industri

 

 

 

 

 

och jordbruket

 

 

150

150

650

0,50

 

 

 

 

 

 

-varav höjd 0,8 %-regel till 1,2 % år 2011, slopande år

 

10

10

40

0,005

2015

 

 

 

 

 

 

 

 

-varav minskad återbetalning av CO2–skatten för diesel i

 

 

 

 

 

jordbruks- och skogsbruksmaskiner, från 2,38 till 2,10 kr/l

 

85

210

460

0,02

år 2011; till 1,70 kr/l år 2013 och till 0,90 kr/l år 2015

 

 

 

 

 

 

 

-varav omläggning av energiskatt efter energiinnehåll på

 

 

 

 

 

fossila bränslen, uppvärmning för hushåll, service och

 

20

20

20

0

värmeverk, 8 öre/kWh, år 2011

 

 

 

 

 

 

 

-varav införande av energiskatt efter energiinnehåll på

 

 

 

 

 

fossila bränslen, uppvärmning för industri och kraftvärme

 

 

 

 

 

och jordbruk, 2,5 öre/kWh,2011

 

130

130

130

0,15

 

 

 

 

 

 

 

2009:24 Ds

B. Förändrad beskattning inom EU ETS, år 2010 & 2011#

220

115

115

115

0

-varav ej genomföra aviserat steg 2 i BP08 som skulle genomförts

220

220

220

220

 

år 2010

 

 

 

 

 

 

 

-varav slopad CO2-skatt för industri (från 15% till 0%)

 

-225

-225

-225

0

-varav 7 % CO2-skatt för kraftvärme (från 15% till 7%)

 

-90

-90

-90

0

-varav energiskatt för industri och kraftvärme, 2,5 öre/kWh

 

210

210

210

0

-varav CO2-skatt, värmeverk, behålls 94 % av generell nivå

 

0

0

0

0

C. Fordonsskattereform inkl. höjd dieselskatt - Personbilar

-105

-105

-230

-265

0,07

-varav höjd energiskatt på diesel med 0,20 kr/liter år 2011 och

 

 

 

 

0,02

ytterligare 0,20 kr/liter år 2013

 

110

220

220

 

 

 

 

 

 

-varav sänkt fordonskatt för dieseldrivna personbilar pga höjd

 

 

 

 

 

dieselskatt år 2011 respektive 2013. Föranleder justeringar i det

 

 

 

 

0

viktbaserade systemet

 

-95

-190

-190

 

 

 

 

 

 

-varav omkalibrerad bränslefaktor för dieseldrivna personbilar i den

 

 

 

 

 

CO2-relaterade fordonsskatten, inklusive utbruten miljöfaktor ersatt

 

 

 

 

0

av ett miljötillägg, år 2011

 

-90

-90

-90

-varav ökad CO2-relatering i fordonsskatten från 15 till 20 kr

 

 

 

 

0,05

(gram/km) år 2011.

 

85

85

85

-varav justeringar i det viktbaserade systemet för bensindrivna

 

60

60

60

0

-varav fem års fordonsskattebefrielse för miljöbilar, från 1/7 -09 (ett

 

 

 

 

 

års befrielse=70 mnkr )

-105

-175

-315

-350

0,005

2009:24 Ds

Konsekvenser 203

Konsekvenser 204

D. Fordonsskattereform inkl. höjd dieselskatt - Övriga fordon

 

-50

695

735

0,08

-varav höjd energiskatt på diesel med 0,20 kr/liter år 2011 och

 

 

 

 

0,08

ytterligare 0,20 kr/liter år 2013

 

710

1415

1415

 

 

 

 

 

 

-varav sänkt fordonsskatt för tunga fordon till EU:s miniminivåer

 

-780

-780

-780

0

-varav nya lätta lastbilar, lätta bussar och husbilar infogas i den CO2-

 

 

 

 

 

relaterade fordonsskatten år 2011

 

20

60

100

0

 

 

 

 

 

 

E. Slopad avfallsförbränningsskatt 1/9 2010 i kombination med

 

 

 

 

 

höjning av CO2-skatten, 1 öre per kg CO2,1/1 2010

185

50

50

50

0,03

Summa åtgärder (A+B+C+D+E), exklusive CO2-skatteökning

300

405

1150

1935

0,86

under A

Ytterligare CO2-reduktion; stöd till biogasproduktion, spridning av

 

 

 

 

0,54

energiteknik, skatt på fluorerade växthusgaser

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tillkommande förändringar av styrmedel, främst CO2-

 

 

 

 

0,60 i

skatteökning under A, till år 2020

 

 

 

 

Finansiering av energieffektiviseringsprogrammet

-300

-300

-300

0

 

 

 

 

 

 

 

-Skattelättnader för hushåll

 

(60)^

(185)^

(220)^

 

-Skattelättnader för företag

 

-165

-1035

-2155

 

Summa efter skattelättnader och finansiering av energi-

 

 

 

 

 

effektiviseringsprogrammet

0

0

0

0

2,00

#Jämfört med i BP08 aviserat steg 2 i förändrad beskattning inom EU ETS (steg 2 beräknad till -220 mnkr i BP08). Förändringen av beskattningen inom EU ETS till år 2011 innebär ungefär samma totala skattebelopp som aviseringen till år 2010 för industri, men för värmeproduktion i kraftvärme- och värmeverken tillkommer höjningar av totala skattebeloppen jämfört med avisering i BP08

i Reduktion till år 2020.

^ Medför inga skattelättnader för hushållen. Vid CO2-skatteökning under A kan det medföra skattelättnader för hushållen.

2009:24 Ds

Ds 2009:24

Konsekvenser

Förslag om undantag från fem års fordonsskattebefrielse för miljöbilar, slopad avfallsförbränningsskatt, skatt på fluorerade växthusgaser samt stöd till biogasproduktion och spridning av energiteknik redovisas inte i denna promemoria.

8.2Offentligfinansiella effekter

Regeringen har i klimatpropositionen uttalat att framtida skattehöjningar på energi- och miljöområdena för företag bör balanseras av sänkningar av företagsbeskattningen så att den sammanlagda skatten för företagen inte ökar. På samma sätt bör framtida skattehöjningar för hushåll balanseras av till exempel sänkt inkomstskatt (prop. 2008/09:162, s. 62). De offentlig- finansiella effekterna till följd av förslagen blir följaktligen neutrala med beaktande av skattesänkningar för hushåll och företag. Inga sådana skattesänkningar föreslås dock i denna promemoria.

I tabell 8.2 nedan redovisas offentligfinansiella effekter av tillkommande förslag jämfört med vad som redovisats i klimat- propositionen. Det bör noteras att siffrorna i tabellen kan komma att revideras i samband med budgetpropositionen för 2010 och påföljande år, allteftersom ny information om storleken på skattebaserna blir tillgänglig. I tabellen redovisas nettoeffekter som beaktar indirekta effekter på skatteintäkterna året när åtgärden genomförs. Jämfört med åtgärdens bruttoeffekt speglar nettoeffekten mer korrekt hur de offentliga finanserna påverkas samt den faktiska skattekostnaden för hushåll och företag. Vid exempelvis en höjning av skatten på dieselolja ingår ökade momsintäkter (hushåll) och att skatten är avdragsgill (företag) i den redovisade nettointäkten1.

1 För beräkning av bruttoeffekter samt nettoeffekter, se vidare Beräkningskonventioner 2009. En rapport från skatteekonomiska enheten i Finansdepartementet oktober 2008.

205

Konsekvenser

Ds 2009:24

Tabell 8.2 Offentligfinansiella effekter, miljarder kronor (åtgärder som inte redovisats i klimatpropositionen)

Åtgärder

Nettointäkter

Nettointäkter

Nettointäkter

 

2011

2013

2015

 

 

 

 

Höjd CO2-skatt till generell CO2-skatt

0,01

0,01

0,03

naturgas och gasol som drivmedel till 70 %

 

 

 

år 2011, 80 % år 2013 och 100 % år 2015

 

 

 

av generell CO2-skatt

 

 

 

Slopad energiskatt på råtallolja år 2011

0

0

0

Införande av energiskatt samt höjd CO2-

0,03

0,03

0,09

skatt från 21 till 30 % år 2011 och därefter

 

 

 

höjd CO2-skatt till 60 % år 2015 av generell

 

 

 

CO2-skatt, dieselolja för arbetsmaskiner i

 

 

 

gruvor

 

 

 

Summa

0,04

0,04

0,12

8.3Miljöeffekter

Det finns uppenbara svårigheter att korrekt ange minskning av CO2-e utsläpp för respektive skatteförändring. Det finns många faktorer som påverkar utsläppen såsom oljepris, teknisk utveckling och konjunkturutveckling. I syfte att analysera utvecklingen i för- hållande till målen genomförs en kontrollstation 2015. Kontrollstationen kan komma att leda till justeringar av styrmedel. På grund av denna kontrollstation anges minskningar av utsläppen till 2015. Det ska dock noteras att de minskningar av utsläppen om 0,60 miljoner ton CO2-e som följer av tillkommande förändringar av styrmedel, främst koldioxidskatteökning, kan förväntas ske efter 2015. För redovisning av miljöeffekter, se även tabell 8.1.

8.3.1Åtgärder utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter

Förslaget om att 2011 höja koldioxidskatten från 21 till 30 procent av den generella nivån för fossila uppvärmningsbränslen för industrin utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter och för jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamheterna bedöms leda till att koldioxidutsläppen minskar med 0,15 miljoner

206

Ds 2009:24

Konsekvenser

ton per år. När skatten ytterligare höjs till 60 procent 2015 bedöms de årliga koldioxidutsläppen minska med 0,5 miljoner ton per år.

Förslagen om höjd begränsningsnivå inom 0,8-procentregeln till 1,2 procent 2011 och med slopande av regeln 2015 samt minskad återbetalning av koldioxidskatten för dieselolja i jordbruks- och skogsbruksmaskiner, från 2,38 till 0,90 kronor per liter, bedöms reducera utsläppen av koldioxid marginellt.

Omläggningen av energiskatt efter energiinnehåll på fossila uppvärmningsbränslen för hushåll, service och värmeverk på 8 öre per kWh innebär att naturgas och kol beskattas högre jämfört med nuvarande beskattning. Energiskattesatsen på eldningsolja är referensnivå och ändras inte. Förbrukningen av naturgas och kol kan reduceras något med marginellt lägre koldioxidutsläpp som följd.

Förslaget om att införa energiskatt per energiinnehåll med 2,4 öre per kWh för fossila uppvärmningsbränslen för industrin utanför handelsystemet och för jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamheterna bedöms leda till att koldioxidutsläppen begränsas med 0,15 miljoner ton per år.

8.3.2Åtgärder inom EU:s system för handel med utsläppsrätter

Förslaget om att slopa koldioxidskatten för industrianläggningar inom EU:s system för handel med utsläppsrätter medför inte ökade koldioxidutsläpp. En koldioxidskatt i Sverige reducerar inte de totala koldioxidutsläppen från utsläppskällor inom handelssystemet, utan påverkar endast var utsläppen sker inom handelssystemet. Det innebär att alla förändringar av beskattning av fossila bränslen inom handelssystemet inte får någon global klimateffekt. Om fossilbränsleförbrukningen ökar inom Sverige kan det dock försvåra uppfyllande av målet för 50 procent andel förnybar energi i Sverige.

Förslaget om att sänka koldioxidskatten från 15 till 7 procent i kraftvärmeanläggningar inom handelssystemet innebär tillsammans med införandet av energiskatt på fossila uppvärmningsbränslen med 2,4 öre per kWh ungefär samma totala skattebelopp som i dag för eldningsolja. Skatten på naturgas ökar dock med motsvarande 0,8 öre per kWh jämfört med nuvarande nivå i kraftvärmeanläggningar. Nuvarande koldioxidskatt i värmeverken

207

Konsekvenser

Ds 2009:24

på 94 procent av generell nivå kvarstår. Det innebär följaktligen att de föreslagna ändringarna som rör kraftvärme- och värmeverk inom handelssystemet inte försvårar uppfyllandet av målet för andel förnybar energi jämfört med nuvarande regler.

8.3.3Fordonsskattereform inklusive höjd energiskatt på dieselolja

Totalt sett bedöms fordonsskattereformen inklusive höjd energi- skatt på dieselolja minska koldioxidutsläppen med cirka 0,15 mil- joner ton per år. Cirka hälften av utsläppsreduktionen bedöms komma från personbilar och hälften från övriga fordon. Den höjda energiskatten på dieselolja bedöms bidra med utsläppsreduktioner på cirka 0,1 miljoner ton av dessa och övriga 0,05 miljoner ton följer av den ökade koldioxidrelateringen av fordonsskatten. I beräkningen av minskade koldioxidutsläpp genom höjd energiskatt på dieselolja från den tunga trafiken har beaktats att ekonomitankning bedömts öka något.

Effekterna på koldioxidutsläppen av sänkt fordonsskatt för dieseldrivna personbilar, samt för tunga lastbilar och bussar, är osäker. Å ena sidan innebär sänkt fordonsskatt att det är billigare att köra bil vilket tenderar att öka koldioxidutsläppen, men å andra sidan innebär lägre fordonsskatt för dieselpersonbilar en ökad stimulans till att köpa och äga dieseldrivna personbilar (i stället för bensinpersonbilar), vilket tenderar att minska koldioxidutsläppen. Sammantaget bedöms effekterna på koldioxidutsläppen av dessa förslag vara oförändrade.

8.4Samhällsekonomiska effekter

Beskattning är det styrinstrumentet utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter som bedöms leda till att uppsatta mål kan nås kostnadseffektivt, d.v.s. till lägsta möjliga samhälls- ekonomiska kostnad.

Konjunkturinstitutet har analyserat vissa skatteförslag från Klimatberedningen2. Analysen visar att en minskad nedsättning av koldioxidskatten för industri utanför handelsystemet och för jord-

2 En samhällsekonomisk granskning av Klimatberedningens handlingsplan för svensk klimatpolitik. Konjunkturinstitutet Specialstudie nr 18 juni 2008.

208

Ds 2009:24

Konsekvenser

och skogsbruket leder till reduktion av koldioxidutsläpp till en låg marginalkostnad. Dessa åtgärder kan således motiveras av samhällsekonomiska skäl. I sammanhanget bör också nämnas att den energiintensiva industrin i allt väsentligt ingår i handels- systemet och därmed inte påverkas av dessa minskade nedsättningar. Risken för koldioxidläckage bedöms därför vara mindre i dag än innan den energiintensiva industrin var inkluderad i handelssystemet.

Även förslaget om höjd begränsningsnivå inom 0,8- procentregeln till 1,2 procent med slopande av regeln 2015 bedöms öka den samhällsekonomiska effektiviteten. Förslagen om energiskatt per energiinnehåll för fossila uppvärmningsbränslen, med dels 2,4 öre/kWh för industri utanför handelssystemet samt för jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamheterna, dels 8 öre/kWh för hushåll, service och värmeverk bedöms främja att målen om andel förnybar energi och effektivare energianvändning nås till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnad.

Höjningen av energiskatten på dieselolja i kombination med sänkt fordonsskatt bedöms öka den samhällsekonomiska effektiviteten i uppfyllandet av klimat- och energipolitiska mål, eftersom en minskad årlig fordonsskatt (fast kostnad) ersätts med ökad skatt på bränsleförbrukning (rörlig kostnad). Om ekonomitankning visar sig öka väsentligt som en följd av högre energiskatt på dieselolja kan den samhällsekonomiska effektiviteten

– mindre skatteintäkter till Sverige och att de koldioxidutsläpp som härrör från ökad ekonomitankning ökar grannländernas koldioxidutsläpp – ifrågasättas.

8.5Administrativa kostnader

De administrativa kostnaderna för Skatteverket bedöms reduceras marginellt till följd av förslaget om att slopa 0,8-procentsregeln. Slopande medför även ett enklare regelverk för berörda företag. Ungefär 20 industriföretag inom främst asfalt- och textilsektorerna och drygt 600 växthusföretag får i dag koldioxidskattenedsättning med stöd av 0,8-procentsregeln. Sänkningen av fordonskatten för tunga fordon ned till EU:s miniminivå innebär en förenkling av fordonsskatteuttaget, vilken bedöms underlätta för både Skatteverket och berörda fordonsägare. Övriga förslag bedöms inte leda till nämnvärt förändrade administrationskostnader.

209

Konsekvenser

Ds 2009:24

Förslagen är inte av sådan beskaffenhet att någon ökad mål- tillströmning till de allmänna förvaltningsdomstolarna bedöms äga rum.

8.6Effekter för näringslivet

Enligt regeringens klimatproposition bör skattehöjningar på energi- och miljöområdena för företag balanseras av sänkningar av företagsbeskattningen så att den sammanlagda skatten för före- tagen inte ökar. Fördelnings- och övergångseffekterna blir därvid beroende på vilka balanserade skattesänkningar som föreslås.

Som tidigare nämnts i avsnitt 8.2 föreslås inga sådana sänkningar i denna promemoria. Hur skattesänkningarna för företagen ska utformas övervägs i annan ordning.

För att mildra negativa fördelnings- och övergångseffekter genomförs även skattehöjningarna stegvis och varsamt.

Hur fossilbränsleintensiv produktionen är, blir en avgörande faktor för effekten; andra viktiga faktorer är i vilken grad företagen kan:

Byta till andra bränslen som inte beskattas högre.

Effektivisera bränsleanvändningen.

Övervältra kostnaden så att lönekostnaden reduceras.

Övervältra kostnaden på köparen.

Det är generellt sett lättare att byta från fossila bränslen till biobränslen när bränslet används för uppvärmning än när det används i industriprocesser eller råvara i en produkt. Skatte- höjningar på fossila bränslen medför sannolikt störst påverkan på företag som är fossilbränsleintensiva och verkar på en konkurrensutsatt internationell marknad med begränsad möjlighet att övervältra kostnaden på köparen. En viktig faktor blir om konkurrerande företag i andra länder har motsvarande miljö- reglering avseende koldioxidutsläpp. Om produktionsförutsätt- ningarna i Sverige försämras så att koldioxidläckage uppstår, är det en icke önskvärd effekt ur klimatsynpunkt. Även om koldioxidläckage inte uppstår kan konkurrenskraften gentemot andra mindre fossilbränsleintensiva varor försämras, vilket är en önskvärd effekt ur klimatsynpunkt.

Om framtida skattehöjningar på energi- och miljöområdet för företag balanseras av sänkningar av företagsbeskattningen blir det

210

Ds 2009:24

Konsekvenser

sammanlagda skatteuttaget inte högre för företagen. Det innebär att vissa företag med låg förbrukning av fossila bränslen sannolikt kan få lägre skattekostnader jämfört med i dag medan företag med hög förbrukning av sådana bränslen sannolikt kan få högre skattekostnader. Vilka företag som sammanlagt får lägre eller högre skattekostnader beror dock på hur sänkningarna av skatten för företagen utformas. Skatteförändringarna kan alltså leda till att en hel del företag får en positiv utveckling. De positiva effekterna kan bli speciellt påtagliga för producenter av förnybar energi och för företag som producerar energisnåla produkter. Den samlade effekten beror även på ersättningsmöjligheter till andra bränslen, effektiviseringsmöjligheter, möjligheter att övervältra skattekostnaden på löntagare och på marknadssituationen, dvs. möjligheter att överföra skattekostnaden på köparen.

I tabell 8.3 redovisas de samlade effekterna av förslagen i promemorian på en aggregerad nivå för industri utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter, transporter med tunga lastbilar (där åkerinäringen utgör en central del) samt för jord- bruket och skogsbruket.

Tabell 8.3 Skatteförändringar för industri utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS), transporter med tunga lastbilar samt jordbruket och skogsbruket i förhållande till nettoomsättning år 2015

Sektor

Nettoomsättning,

Nettoskattekostnad,

% av

 

miljarder kronor

miljarder kronor

nettoomsättning

 

 

 

 

Industri utanför EU ETS

1 027

0,750

0,0007 %

Transporter med tunga

73

0,070

0,09 %

lastbilar *

 

 

 

Jordbruket

45

0,435

0,93 %

Skogsbruket

42

0,210

0,50 %

 

 

 

 

Källa: Nettoomsättning FRIDA-databasen för 2006. Skattekostnader i 2009-års skattesatser.

* I kategorin Transporter med tunga lastbilar ingår merparten av åkerinäringen, men också tunga lastbilstransporter som inte utförs av åkerinäringen. Åkerinäringens användning av lätta fordon med totalvikt på högst 3,5 ton saknas.

8.6.1Effekter för industrin utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter

Förslaget om energiskatt med 2,4 öre per kWh på fossila upp- värmningsbränslen och en koldioxidskatt på 60 procent av den

211

Konsekvenser

Ds 2009:24

generella koldioxidskattenivån, ökar nettoskattekostnaden med ungefär 750 miljoner kronor för företagen utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter 2015. Denna ytterligare skattekostnad utgör en ringa andel av den aggregerade nettoomsättningen för industrierna utanför handelssystemet: 0,0007 procent. Om enbart industrier utanför handelsystemet som förbrukar fossila bränslen omfattas, blir skattekostnadens andel av nettoomsättningen något högre: 0,001 procent.

För industrin utanför handelsystemet bedöms därför effekterna av skattehöjningarna generellt sett bli marginella, eftersom dessa industrier överlag har låga energikostnader för uppvärmning samt oftast har goda möjligheter att byta från fossila till icke fossila bränslen.

8.6.2Effekter för åkerinäringen

Den ökade nettoskattekostnaden med 70 miljoner kronor i tabell 8.3 beaktar både höjningen av energiskatten på dieselolja med 40 öre per liter och att fordonsskatten för tunga lastbilar sänks till EU:s minimiskattenivå3.

För de tunga lastbilstransporterna, inklusive åkerinäringens transport av gods på väg, blir de totala effekterna små, eftersom effekterna av höjningarna av energiskatten på dieselolja motverkas av sänkningar av fordonsskatten.

8.6.3Effekter för jordbruket

Förslaget om den sänkta återbetalningen av koldioxidskatten för dieselolja till arbetsmaskiner samt höjningen av energiskatten på dieselolja med ytterligare 40 öre per liter står för nästan hela nettokostnaden för jordbruket om 435 miljoner kronor i tabell 8.3.

Den sänkta återbetalningen av koldioxidskatten på dieselolja har störst betydelse. De högre skattekostnaderna för fossil bränsleanvändning leder till lägre vinster för företagen inom jordbruksnäringen, speciellt för jordbruk som är fossilbränsle- intensiva och har små möjligheter att ersätta fossila bränslen med biobränslen. Skattehöjningarna motsvarar cirka 5 procent av

3 Av den totala dieseloljeförbrukningen antas 45 procent användas i tunga lastbilar, som också får sänkt fordonsskatt. Den övriga dieseloljan antas förbrukas i personbilar, lätta lastbilar, tunga bussar och arbetsmaskiner.

212

Ds 2009:24

Konsekvenser

företagsinkomsten (netto) för jordbruksnäringen4. Förslagen medför störst påverkan för växtodlingsföretag med specialgrödor (sockerbetor och fabrikspotatis) och minst påverkan för nötköttsföretag med extensiva grödor (betesvall och permanent betesmark). De höjda skattekostnaderna minskar lönsamheten, vilket kan medföra konsekvenser för markägaren i form av lägre markpriser och lägre arrende. Då hälften av arealen är arrenderad skulle det i så fall kunna innebära att brukarna och därmed produktionen totalt sett drabbas i mindre utsträckning av skattehöjningarna och effekten därmed dämpas.

8.6.4Effekter för skogsbruket

För skogsbruket är det den sänkta återbetalningen av kol- dioxidskatten för dieselolja till arbetsmaskiner samt höjningen av energiskatten på dieselolja med ytterligare 40 öre per liter som står för nettokostnaden på 210 miljoner kronor i tabell 8.3.

Effekten kan bli ökade priser på avverkningstjänster där arbetsmaskiner används, vilket kan leda till minskad efterfrågan och lägre avverkningsvolymer i skogsbruket. Utbudet av skogsråvara kan på kort sikt reduceras men Skogsstyrelsen bedömer dock att effekterna blir relativt små i ett nationellt perspektiv5.

8.7Effekter för hushållen

För att mildra negativa fördelnings- och övergångseffekter genomförs skattehöjningarna stegvis och varsamt. Enligt regeringens klimatproposition bör skattehöjningarna för hushåll balanseras av till exempel sänkt inkomstskatt så att den sammanlagda skatten för hushållen inte ökar. Som tidigare nämnts i avsnitt 8.2 föreslås inga sådana sänkningar i denna promemoria. Fördelnings- och övergångseffekterna blir därvid beroende på vilka balanserade skattesänkning som föreslås.

Viktiga faktorer för storleken på effekterna är i vilken grad hushållen kan:

Substituera till andra bränslen som inte får höjd skatt.

4 Företagsinkomsten (netto) år 2007 redovisas till 8 371 miljoner kronor. Se EAA, Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn, JO 45 SM 0901.

5 Effekter av energiskatteförändringar i skogsnäringen, Skogstyrelsen 2008.

213

Konsekvenser

Ds 2009:24

Effektivisera bränsleanvändningen.

Ändra sina konsumtions- och transportmönster.

Genom att exempelvis investera i en ny bil som är effektivare eller förbrukar icke-fossila drivmedel kan skattekostnaderna reduceras.

Beskattning av bränsle är oftast regressiv, vilket betyder att den relativa skattebelastningen för hushåll minskar med ökad inkomst. Exempelvis tenderar låginkomsthushåll överlag att spendera en större andel av sin inkomst på fossil energi och därigenom även på koldioxid- och energiskatterna. Skatteintäkterna som uppstår kan, å andra sidan, användas till att kompensera dessa hushåll i fall det anses fördelningspolitiskt önskvärt.

Generellt får hushållen marginellt högre direkta skattekostnader till följd av förslagen i denna promemoria.

214

9 Författningskommentarer

9.1Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi, lagförslag 1.1

I detta avsnitt behandlas ändringar som föreslås träda i kraft den 1 januari 2010.

2 kap.

1 §

Nya skattebelopp, som tillämpas från och med den 1 januari 2010, anges i tabellen i paragrafens första stycke. De skattebelopp som gäller för 2009 framgår av förordningen (2008:853) om fast- ställande av omräknade belopp för energiskatt och koldioxidskatt för år 2009. Detta innebär att de skattebelopp som anges i den nuvarande lydelsen av paragrafen i lagförslaget avser de skattesatser som gällde under 2008 (enligt SFS 2007:1393).

De förändringar som sker i skattebeloppen mellan den nuvarande lydelsen av paragrafens första stycke innefattar således dels den indexomräkning som skett mellan åren 2008 och 2009, dels de förslag till skattesatsförändringar som presenteras i avsnitten 5.3 och 6.4 i denna promemoria. Dessa förslag rör den indexomräkning av koldioxid- och energiskattesatserna som grundar sig på en prognostiserad prisutveckling under perioden juni 2008 och juni 2009 samt därutöver en höjning av koldioxidskatten med belopp motsvarande 1 öre per kg koldioxid. För exempelvis bensin, miljöklass 1, utgjorde således den totala skatten per liter under 2008 5,29 kronor (varav 2,95 kronor

energiskatt

och

2,34

kronor

koldioxidskatt)

och under

2009

5,52 kronor

per

liter

(varav

3,08 kronor

energiskatt

och

2,44 kronor koldioxidskatt). Indexomräkningen innebär en sänk- ning av skattebeloppen från 3,08 till 3,06 kronor för energiskattens del och från 2,44 till 2,42 kronor för koldioxidskattens del. Vad

215

Författningskommentarer

Ds 2009:24

gäller koldioxidskatten tillkommer dock den höjning av koldioxid- skatten som föreslås i avsnitt 5.2, motsvarande 1 öre per kg kol- dioxid. Detta innebär för bensinens del en koldioxidskattesats om 2,44 kronor per liter, dvs. den sammantagna effekten av index- omräkning och höjning med 1 öre per kg koldioxid resulterar i samma beloppsmässiga koldioxidskatt, uttryckt per liter för åren 2009 och 2010.

Paragrafens andra stycke om indexomräkning slopas, i likhet med reglerna om sådan omräkning i 2 kap. 10 §, eftersom index- omräkningen beaktas vid fastställandet av skattesatserna i paragrafens första stycke. Bestämmelser om indexomräkning för koldioxid- och energiskattesatserna på bränslen, som genomförs av regeringen i förordning inför nästkommande kalenderår, återinförs dock inför kalenderåret 2012. Detta sker lagtekniskt genom en ändring i 2 kap. 1 a §, se vidare författningskommentaren i anslutning till detta lagrum under avsnitt 9.2 nedan.

11 kap.

3 §

Nya skattebelopp, som tillämpas från och med den 1 januari 2010, anges i paragrafens första stycke. De skattebelopp som gäller för 2009 framgår av förordningen (2008:853) om fastställande av omräknade belopp för energiskatt och koldioxidskatt för år 2009. Detta innebär att de skattebelopp som anges i den nuvarande lydelsen av paragrafen i lagförslaget avser de skattesatser som gällde under 2008 (enligt SFS 2007:1387).

Som framgår av avsnitt 6.4 tillämpas till följd av lagändringen indexomräkning för kalenderåret 2011 och framåt av regeringen, genom förordning, med stöd av bestämmelserna i paragrafens andra och tredje stycken. Av tydlighetsskäl läggs i samband med lagändringen samtliga materiella regler för indexomräkningen i anslutning till skattesatserna för bränslen respektive el. Detta innebär alltså att samtliga relevanta regler för bestämmandet av energiskatten på el finns i 11 kap. 3 § och inte att indexomräk- ningen, som i dag, sker med stöd av en hänvisning till motsvarande regler för bränslen i 2 kap. 10 §.

216

Ds 2009:24

Författningskommentarer

9.2Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi, lagförslag 1.2

I detta avsnitt behandlas ändringar som föreslås träda i kraft den 1 januari 2011.

1kap.

10§

Begreppet kraftvärmeproduktion utgör ett kriterium i 6 a kap. 1 §

17a respektive 3 § för att skattelättnader ska ges för bränslen som används för att framställa värme vid sådan produktion. Genom ändringen, som behandlas i avsnitt 5.5, skärps förutsättningarna för att skattelättnader kan aktualiseras. Den elverkningsgrad som måste vara uppfylld vid produktionen skärps från fem till femton procent. Som hittills, ska skattelättnaden vara kopplad till den momentana effektiviteten och inte en konstruktivt högsta möjliga effektivitet (jfr prop. 2005/06:125 s. 54).

2kap.

1 §

Nya skattebelopp, som tillämpas från och med den 1 januari 2011, anges i tabellen i paragrafens första stycke. De skattebelopp som föreslås gälla för 2010 framgår av lagförslag under avsnitt 1.1.

De förändringar som sker i skattebeloppen mellan lagförslag 1.1 och förevarande förslag innefattar ett flertal olika åtgärder. En justering sker av samtliga skattesatser utifrån en prognostiserad förändring av den allmänna prisutvecklingen (jfr avsnitt 6.4). Denna justering sker av föregående års skattesatser. Vidare görs, en omläggning av energiskattesatserna efter energiinnehåll som innebär justeringar av skattenivåerna för samtliga uppvärmningsbränslen (jfr avsnitt 6.1.4). Vidare höjs energiskatten på diesel (bränsle enligt punkten 3 b) enligt vad som utvecklats i avsnitt 6.2.1. Dessutom höjs koldioxidskatten för naturgas och gasol för drivmedelsanvändning, se avsitt 5.9.

1 a §

Till följd av att skatten på råtallolja slopas upphör den nuvarande lydelsen av paragrafen (jfr avsnitt 6.1.3). I den nya lydelsen av paragrafen införs samtliga regler för den indexomräkning, som regeringen åläggs att göra i förordning för kalenderåret 2012 och framåt för koldioxid- och energiskattesatserna på bränslen (jfr

217

Författningskommentarer

Ds 2009:24

avsnitt 6.4). 2012 års koldioxid- och energiskattesatser kommer således att framgå av förordning, medan däremot 2013 års skatte- satser följer av lagförslag under avsnitt 1.3 i denna promemoria (se nedan avsnitt 9.3).

2 §

Ändringen i första stycket är en följdändring av att skatten på råtallolja enligt hittillsvarande lydelse av 1 a § slopas. I andra stycket görs endast en smärre redaktionell ändring.

4 §

Ändringen i första stycket är en följdändring av att skatten på råtallolja enligt hittillsvarande lydelse av 1 a § slopas. I övrigt görs i paragrafen endast smärre redaktionella ändringar.

11 §

Till följd av att skattefriheten för metan som framställts av biomassa (biogas) ska åstadkommas genom avdrag i deklarationen enligt regler i 7 kap. 4 §, slopas nuvarande regeln i första stycket 1 om undantag från skatteplikt för denna produkt (jfr avsnitt 6.3). Följdändringar är att numreringen av punkterna i paragrafens första stycke samt hänvisningen i andra stycket till en punkt i första stycket ändras. I övrigt görs endast smärre redaktionella ändringar i paragrafen.

4 kap.

12 §

Ändringen i första stycket är en följdändring av att skatten på råtallolja enligt hittillsvarande lydelse av 1 a § slopas. I övrigt görs i paragrafen endast en smärre redaktionell ändring.

13 §

Till följd av att skatten på råtallolja slopas upphör punkten 1 i första stycket. I övrigt görs endast smärre redaktionella ändringar i paragrafen.

6 kap.

4 §

I andra stycket ändras hänvisningen till punkt i 2 kap. 11 § första stycket, till följd av att undantaget från skatteplikt för biogas

218

Ds 2009:24

Författningskommentarer

ersätts med ett avdrag (jfr ovan under 2 kap. 11 §). I övrigt görs smärre redaktionella ändringar i paragrafen.

6 a kap.

1 §

Punkten 9

Som vidare utvecklas i avsnitt 5.4, 5.8 och 6.1.4.2 ändras skatte- reglerna för bränslen som förbrukas för drift av stationära motorer eller som uppvärmningsbränsle vid tillverkningsprocessen i industriell verksamhet. Ändringarna innebär att en energiskatt i dessa fall tas ut med belopp som motsvarar 30 procent av den generella energiskattenivån för bränslet enligt 2 kap. 1 §. Detta åstadkoms genom att befrielse medges med 70 procent av energiskatten. Vad gäller koldioxidskatten görs en åtskillnad mellan om bränsleförbrukningen sker i en anläggning som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter eller inte. I det fall anläggningen omfattas av handelssystemet slopas koldioxidskatten helt, vilket åstadkoms genom befrielse för 100 procent av kol- dioxidskatten. I övriga fall höjs koldioxidskatten från dagens 21 till 30 procent av den generella koldioxidskattenivån. Detta åstadkoms genom att den procentuella befrielsen i punkten 9 b sänks från 79 till 70 procent.

I den mån energiförbrukningen är skattebefriad med stöd av andra bestämmelser, gäller alltjämt den skattebefrielsen. Detta är således t.ex. fallet med bränslen som förbrukas i metallurgiska eller mineralogiska processer eller vid framställning av energiprodukter.

Till följd av att skatten på råtallolja slopas (jfr avsnitt 6.1.3) faller regleringen för råtallolja bort under rubriken ”Bränsle som inte ger skattefrihet”. Skattelättnader för råtallolja har hittills, vid förbrukning för ändamål som avses i punkten 9, åstadkommits genom särskilda regler i 2 §.

Punkten 10

Som vidare utvecklas i avsnitt 5.4 och 6.1.4.2 ändras skattereglerna för bränslen som förbrukas för drift av stationära motorer eller som uppvärmningsbränsle vid yrkesmässig växthusodling. Ändringar innebär att en energiskatt i detta fall tas ut med belopp som motsvarar 30 procent av den generella energiskattenivån för bränslet enligt 2 kap. 1 §. Detta åstadkoms genom att befrielse medges med 70 procent av energiskatten. Vad gäller koldioxid- skatten höjs den från dagens 21 till 30 procent av den generella

219

Författningskommentarer

Ds 2009:24

koldioxidskattenivån. Detta åstadkoms genom att den procentuella befrielsen i punkten 10 sänks från 79 till 70 procent.

Beträffande råtallolja, jfr vad som sagts ovan under punkten 9 b.

Punkten 11

Som vidare utvecklas i avsnitt 5.4 och 6.1.4.2 ändras skattereglerna för bränslen som förbrukas för drift av stationära motorer eller som uppvärmningsbränsle vid yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet. Yrkesmässig växthusodling regleras av punkten 10 ovan, medan övriga delar av de angivna sektorerna får sina skattelättnader med stöd av den aktuella punkten 11. Ändringarna innebär att energiskatt tas ut med belopp som motsvarar 30 procent av den generella energiskattenivån för bränslet enligt 2 kap. 1 §. Detta åstadkoms genom att en befrielse medges med 70 procent av energiskatten. Vad gäller koldioxid- skatten höjs den från dagens 21 till 30 procent av den generella koldioxidskattenivån. Detta åstadkoms genom att den procentuella befrielsen i punkten 10 sänks från 79 till 70 procent.

Beträffande råtallolja, jfr vad som sagts ovan under punkten 9 b.

Punkten 14

Skattelättnader för diesel som används i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet regleras i dag av punkten 14. Till följd av att skattelättnaden från och med den 1 januari 2011 avses att ges i ett fast penningbelopp, och inte som hittills som en procentuell andel av den generella koldioxidskatten, åstadkoms fortsättningsvis skattelättnaden genom bestämmelser i 2 § (jfr avsnitt 5.6). Innehållet i punkten 14 slopas således.

Punkten 17

I denna punkt regleras skattelättnader på bränslen som förbrukas för framställning av värme i vissa anläggningar som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter. I fråga om anläggningar inom handelssystemet, vars verksamhet utgör en tillverkningsprocess i industriell verksamhet följer skatte- lättnaderna av punkten 9 a. För övriga anläggningar gäller enligt punkten 17 olika skattregler beroende på om det rör sig om framställning av värme genom kraftvärmeproduktion (jfr defini- tionen i 1 kap. 10 §), se punkten a eller övrig värmeproduktion, se punkten b. Genom de nu föreslagna ändringarna ändras skatte- befrielsens omfattning vid förbrukning för framställning av värme

220

Ds 2009:24

Författningskommentarer

genom kraftvärmeproduktion; vad gäller energiskatten sker en sänkning från tidigare 100 till 70 procent och i fråga om koldioxidskatten ökas befrielsen från 85 till 93 procent. Som anges i avsnitt 5.8 innebär denna omläggning att det samlade skatteuttaget för kraftvärmeanläggningarna i princip blir detsamma 2011 som under 2009 och 2010.

Beträffande råtallolja, jfr vad som sagts ovan under punkten 9 b.

2 §

Genom paragrafen regleras koldioxidskattelättnader för diesel som används i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruks- verksamhet. Skattelättnader vid sådan förbrukning har hittills reglerats i 1 § 14. Till följd av att skattelättnaden från och med den 1 januari 2011 avses att ges i ett fast penningbelopp, och inte som hittills som en procentuell andel av den generella koldioxidskatten, åstadkoms fortsättningsvis skattelättnaden genom bestämmelser i 2 § (jfr avsnitt 5.7). Den tidigare lydelsen av paragrafen reglerade beskattning av råtallolja och slopas således till följd av att beskatt- ningen av detta bränsle slopas.

3 §

I paragrafen regleras skattelättnader för bränslen som förbrukats för framställning av värme i annan kraftvärmeproduktion än sådan som sker i anläggningar inom EU:s system för handel med utsläppsrätter. Tillämpningsområdet för paragrafen torde dock vara ringa, eftersom i praktiken all svensk kraftvärmeproduktion i dag bedöms omfattas av handelssystemet. Beskattningen av bränslen för sådan värmeproduktion som anges i paragrafen följer reglerna för bränsle som förbrukas inom industrin utanför handelssystemet, se 6 a kap. 1 § 9 b. Jfr avsnitt 5.4 och 6.1.4.2.

Genom de nu genomförda ändringarna slopas tidigare regler i paragrafens andra stycke om successivt ökande koldioxidskatte- lättnader, jfr avsnitt 5.5.

5 §

I paragrafens görs en ändring i hänvisningen till 3 §, som följer av att andra stycket i den paragrafen slopas.

221

Författningskommentarer

Ds 2009:24

7 kap.

1 §

Till följd av att skatten på råtallolja slopas (jfr avsnitt 6.1.3) tas regleringen för råtallolja bort i paragrafens andra stycke.

3 §

I ett nytt andra stycke i paragrafen införs ett krav på att hållbarhets- kriterierna i direktivet om förnybar energi måste vara uppfyllda för att skattelättnader ska få ges enligt paragrafen, jfr avsnitt 6.3.

4 §

Genom paragrafens första stycke regleras skattefriheten för biogas (metan som framställts av biomassa). Tidigare har skattefriheten åstadkommits genom undantag från skatteplikt enligt 2 kap. 11 § första stycket 1. Jfr avsnitt 6.3. Genom andra stycket införs ett krav på att hållbarhetskriterierna i direktivet om förnybar energi måste vara uppfyllda för att skattelättnader ska få ges enligt paragrafen, jfr avsnitt 6.3.

8kap.

1§

Till följd av att skatten på råtallolja slopas (jfr avsnitt 6.1.3) tas regleringen för råtallolja bort i paragrafens fjärde stycke.

9kap.

2 §

Till följd av att skatten på råtallolja slopas (jfr avsnitt 6.1.3) tas regleringen för råtallolja bort i paragrafens andra stycke.

5 §

Ändringarna i paragrafens andra stycke b samt fjärde stycket följer av att skatten på råtallolja slopas (jfr avsnitt 6.1.3). I tredje stycket görs en mindre redaktionell ändring. Ändringarna i andra stycket c följer av dels den slopade skatten på råtallolja, dels de ändrade reglerna för beskattning av bränslen som förbrukas i tillverknings- processen i industriell verksamhet eller för yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet (jfr i denna del avsnitt 5.4 och 6.1.4.2).

222

Ds 2009:24

Författningskommentarer

7 §

Ändringen i paragrafen följer av att skattelättnaderna för dieselolja i jordbruks- och skogsbruksmaskiner numera regleras genom 6 a kap. 2 § i stället för som tidigare genom 6 a kap. 1 § 14.

8 §

Ändringen i paragrafens andra stycke följer av att skattelättnaderna för diesel i jordbruks- och skogsbruksmaskiner numera regleras genom 6 a kap. 2 § i stället för som tidigare genom 6 a kap. 1 § 14.

9 §

Procentsatsen, för när koldioxidskattelättnader enligt första stycket medges höjs från 0,8 till 1,2 procent av de framställda produkternas försäljningsvärde, jfr avsnitt 5.6. I övrigt sker ändringar i detta stycke som en följd av att skatten på råtallolja slopas, jfr avsnitt 6.1.3. I tredje stycket görs en smärre redaktionell ändring.

9 b §

I andra stycket sker ändringar i detta stycke som en följd av att skatten på råtallolja slopas, jfr avsnitt 6.1.3. I övrigt görs smärre redaktionella ändringar i paragrafen.

9.3Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi, lagförslag 1.3

I detta avsnitt behandlas ändringar som föreslås träda i kraft den 1 januari 2013.

2 kap.

1 §

Nya skattebelopp, som tillämpas från och med den 1 januari 2013, anges i tabellen i paragrafens första stycke. De skattebelopp som föreslås gälla för 2011 framgår av lagförslag under avsnitt 1.2. För 2012 sker indexomräkning med stöd av 2 kap. 1 a § (jfr författ- ningskommentaren under detta lagrum under avsnitt 9.2). 2012 års skattesatser framgår således av en förordning som utfärdas av regeringen innan november månads utgång år 2011.

De förändringar som sker i skattebeloppen mellan åren 2011 och 2013 avser dels justeringar av samtliga skattesatser utifrån prognostiserade förändringar av den allmänna prisutvecklingen från

223

Författningskommentarer

Ds 2009:24

föregående år (jfr avsnitt 6.4), dels därutöver en höjning av energiskatten på diesel med 20 öre per liter (se avsnitt 6.2.1). Dessutom höjs koldioxidskatten på naturgas och gasol för drivmedelsanvändning, se avsnitt 5.9.

1 a §

Eftersom skattesatserna för 2013 genom förslag i denna prome- moria omräknas utifrån prognostiserade förändringar av den allmänna prisutvecklingen under perioden fram till och med juni 2012, flyttas den indexomräkning som sker med stöd av 1 a § fram och görs först inför kalenderåret 2014.

6 kap.

2 §

Genom paragrafen regleras koldioxidskattelättnader för dieselolja som används i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- och vatten- bruksverksamhet. Denna skattelättnad sänks för förbrukning som sker från och med den 1 januari 2013 till 1,70 kronor per liter, jfr avsnitt 5.7.

9.4Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi, lagförslag 1.4

I detta avsnitt behandlas ändringar som föreslås träda i kraft den 1 januari 2015.

2 kap.

1 §

Nya skattebelopp, som tillämpas från och med den 1 januari 2015, anges i tabellen i paragrafens första stycke. De skattebelopp som föreslås gälla för 2013 framgår av lagförslag under avsnitt 1.3. För 2014 sker indexomräkning med stöd av 2 kap. 1 a § (jfr författ- ningskommentaren under detta lagrum under avsnitt 9.2). 2014 års skattesatser framgår således av en förordning som utfärdas av regeringen innan november månads utgång år 2013.

De förändringar som sker i skattebeloppen mellan åren 2013 och 2015 avser dels justeringar av samtliga skattesatser utifrån prognostiserade förändringar av den allmänna prisutvecklingen från föregående år (jfr avsnitt 6.4), dels därutöver en höjning av

224

Ds 2009:24

Författningskommentarer

koldioxidskatten på naturgas och gasol för drivmedelsanvändning, se avsnitt 5.9.

1 a §

Eftersom skattesatserna för 2015 genom förslag i denna prome- moria omräknas utifrån prognostiserade förändringar av den allmänna prisutvecklingen under perioden fram till och med juni 2014, flyttas den indexomräkning som sker med stöd av 1 a § fram och görs först inför kalenderåret 2016.

6 a kap.

1 §

Punkterna 9 b, 10, 11 och 13

Genom ändringarna genomförs det andra steget av höjningen av koldioxidskatten för förbrukning inom de aktuella sektorerna, jfr avsnitt 5.4. Koldioxidskatten höjs således till 60 procent av den generella koldioxidskattenivå, som för respektive bränsle följer av 2 kap. 1 och 1 a §§. Detta åstadkoms genom att den procentuella befrielsen i de aktuella punkterna sänks till 40 procent.

2 §

Genom ändringen genomförs det tredje steget av höjningen av koldioxidskatten för dieselolja som används i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet, jfr avsnitt 5.7. Koldioxidskattelättnaden för förbrukning som sker från och med den 1 januari 2015 sänks till 90 öre per liter.

3 §

I paragrafen regleras skattelättnader för bränslen som används för framställning av värme i annan kraftvärmeproduktion än sådan som sker i anläggningar inom EU:s system för handel med utsläpps- rätter. Tillämpningsområdet för paragrafen torde dock vara ringa, eftersom i praktiken all svensk kraftvärmeproduktion i dag bedöms omfattas av handelssystemet. Beskattningen av bränslen för sådan värmeproduktion som anges i paragrafen följer reglerna för bränsle som förbrukas inom industrin utanför handelssystemet, se 6 a kap. 1 § 9 b, jfr författningskommentaren under denna paragraf ovan.

225

Författningskommentarer

Ds 2009:24

7kap.

1§

Paragrafens andra stycke slopas. Detta är en följd av att de koldioxidskattelättnader, som hittills kunnat ske med stöd av den s.k. 0,8-procentsregeln, slopas (jfr avsnitt 5.6).

8kap.

1 §

Paragrafens fjärde stycke slopas. Detta är en följd av att de koldioxidskattelättnader, som hittills kunnat ske med stöd av den s.k. 0,8-procentsregeln, slopas (jfr avsnitt 5.6).

9 kap.

2 §

Paragrafens andra stycke slopas. Detta är en följd av att de koldioxidskattelättnader, som hittills kunnat ske med stöd av den s.k. 0,8-procentsregeln, slopas (jfr avsnitt 5.6).

5 §

Paragrafens femte stycke slopas. Detta är en följd av att de koldioxidskattelättnader, som hittills kunnat ske med stöd av den s.k. 0,8-procentsregeln, slopas (jfr avsnitt 5.6).

9.5Förslaget till lag om ändring i vägtrafikskattelagen (2006:227), lagförslag 1.5

I detta avsnitt behandlas ändringar som föreslås träda i kraft den 1 januari 2010.

Bilaga 2

Sådana bussar som uppfyller kraven för den i lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränsle angivna Miljö- klass Hybrid samt med möjlighet att med endast eldrift framföras en sammanhängande vägsträcka om minst en km med en hastighet av minst 50 km/h, jämställs vad gäller skattenivån med bussar som inte kan drivas med dieselolja. De elhybridbussar som inte upp- fyller dessa förutsättningar beskattas, liksom tidigare, på samma sätt som bussar som kan drivas med dieselolja.

226

Ds 2009:24

Författningskommentarer

9.6Förslaget till lag om ändring i vägtrafikskattelagen (2006:227). lagförslag 1.6

I detta avsnitt behandlas ändringar som föreslås träda i kraft den 1 januari 2011.

1kap.

1§

Ändringen i paragrafens andra stycke innebär att även lätta bussar och lätta lastbilar i vissa fall ska beskattas enligt vägtrafikskatte- lagen och inte som tidigare enbart enligt lagen om särskilda bestämmelser om fordonsskatt. Se kommentaren till 2 kap. 7 §.

2kap.

7 §

Genom ändringen i första stycket kommer även personbilar klass II, lätta lastbilar och lätta bussar att omfattas av den koldioxid- relaterade fordonsskatten. För dessa kategorier av fordon begränsas dock skatteuttaget inom ramen för den koldioxidbaserade fordonskatten till fordon som blivit skattepliktiga från och med den 1 januari 2011. För övriga lätta bussar och lätta lastbilar tas fordonsskatt ut enligt lagen med särskilda bestämmelser om fordonsskatt.

Av andra stycket framgår att den i 2 kap. 10 § angivna miljö- och bränslefaktorn för bilar som kan drivas med dieselolja ersätts med dels en bränslefaktor för att räkna upp summan av grundbelopp och koldioxidbelopp, dels ett beloppsmässigt bestämt miljötillägg. Se vidare kommentaren till 2 kap. 10 §.

9 §

Koldioxidbeloppet höjs med 5 kronor till 20 kronor per gram kol- dioxid som ett fordon släpper ut per kilometer.

I paragrafens första stycke höjs även utsläppsnivån för när koldioxidbeloppet ska börja beräknas, från 100 till 120 gram kol- dioxid per kilometer. Motsvarande höjning görs även i andra stycket för de bilar som t.ex. kan köras på gas eller etanol.

10 §

Någon gemensam miljö- och bränslefaktor ska inte längre användas vid uppräkningen av grundbelopp och koldioxidbelopp. I para- grafen anges i stället storleken på den bränslefaktor som

227

Författningskommentarer

Ds 2009:24

grundbelopp och koldioxidbelopp ska multipliceras med och stor- leken på de miljötillägg som ska påföras separat, se kommentaren till 2 kap. 7 § andra stycket.

I paragrafens första stycke anges bränslefaktorns storlek. Bränsle- faktorn har sänkts från 3,0, vilket är den multiplikator som utgör bränslefaktorn när denna faktor inte utgör en del av den gemen- samma miljö- och bränslefaktorn, till 2,55, med anledning av höjd skatt på dieselolja samt att bränslefaktorn numera beräknas med utgångspunkt i skillnaden i skatteuttaget på bensin och dieselolja. Se vidare avsnitt 7.2. I andra stycket anges storleken på de miljötillägg som påförs bilar som kan drivas med dieselolja. Tilläggets storlek är beroende av om fordonet blivit skattepliktigt före eller efter utgången av år 2007.

11 §

Det särskilda avdraget för personbilar registrerade i vissa gles- bygdskommuner tillkom för att säkerställa att de som bor i glesbygd inte skulle få en i förhållande till andra försämrad situation i samband med att bensinskatten höjdes 1988 (prop. 1987/88:50). Bestämmelsen omfattar i sin nuvarande konstruktion endast personbilar klass I. Avsikten är inte att några andra fordon ska omfattas av denna bestämmelse. När även personbilar klass II ska beskattas i enlighet med vägtrafikskattelagen, se kommentaren till 2 kap 7 §, tydliggörs i första stycket att personbilar klass II inte omfattas av denna bestämmelse.

Genom den befintliga hänvisningen till detta lagrum i 2 § lagen om särskilda bestämmelser om fordonsskatt omfattas även de personbilar klass I som beskattas enligt den lagen.

12 §

Samtliga tunga bussar och tunga lastbilar ska beskattas enligt bilaga 2 och således inte som tidigare enbart de tunga bussar och tunga lastbilar som inte uppfyller de obligatoriska avgaskraven eller strängare avgaskrav. Hänvisningen i paragrafens första stycke punkten 1 tas därför bort.

De i paragrafens andra stycke angivna lägre skattenivåer gäller endast till och med den 30 september 2009, dvs. till dess att avgaskraven i den nya miljöklassen, miljöklass 2008, blir obliga- toriska. Därefter beskattas de tunga bussar och tunga lastbilar som uppfyller de avgaskrav som för närvarande är obligatoriska för nya

228

Ds 2009:24

Författningskommentarer

fordon (miljöklass 2005), eller bättre avgaskrav, enligt bilaga 2 i dess nuvarande lydelse.

Bilaga 2

Skattenivåerna i bilaga 2 behålls på dagens nivå, förutom för tunga bussar och tunga lastbilar för vilka skattenivån bestäms till den nivå som gäller enligt bilaga 3 för tunga bussar och tunga lastbilar som uppfyller miljöklass 2005, eller högre ställda krav. Som en följd av att viktintervallen i bilaga 3 är bredare, görs även justeringar av motsvarande viktintervall i bilaga 2.

Upphävande av bilaga 3

Upphävandet av bilagan följer av att det inte längre kommer att finnas någon skillnad i skattenivå mellan tunga bussar respektive tunga lastbilar med hänsyn till vilka avgaskrav som fordonen uppfyller. Skattenivåerna i bilaga 3 för tunga bussar och tunga lastbilar kommer att gälla för samtliga tunga bussar och tunga last- bilar och framgå av bilaga 2. Se vidare kommentaren till 2 kap. 12 § andra stycket.

9.7Förslaget till lag om ändring i vägtrafikskattelagen (2006:227), lagförslag 1.7

I detta avsnitt behandlas ändringar som föreslås träda i kraft den 1 januari 2013.

2 kap.

10 §

I paragrafen sänks bränslefaktorn ytterligare utöver vad som angetts i 2 kap. 10 § under lagförslag 1.5, för att ta hänsyn till att skatten på dieselolja höjs ytterligare den 1 januari 2013, utan motsvarande höjning för bensin.

9.8Förslaget till lag om ändring i lagen (2006:228) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt, lagförslag 1.8

I detta avsnitt behandlas ändringar som föreslås träda i kraft den 1 januari 2011.

229

Författningskommentarer

Ds 2009:24

1 §

Eftersom lätta bussar och lätta lastbilar som blir skattepliktiga för första gången efter 2010 kommer att beskattas enligt vägtrafik- skattelagen tas det generella utpekandet av lätta bussar och lätta lastbilar bort i första stycket. De bilar som beskattas enligt lagen anges specifikt i 3 §.

3 §

I punkten 2 begränsas tillämpningen av lagen till personbilar klass II, lätta bussar och lätta lastbilar som blivit skattepliktiga innan den 1 januari 2011.

Bilagan

Bilagans skattesatser sänks för dieseldrivna personbilar för att kompensera för att skatten på dieselolja höjs. Motsvarande ändring görs även för de dieseldrivna bilar som omfattas av den koldioxid- baserade fordonsskatten. Se kommentaren till 2 kap. 10 § vägtrafik- skattelagen under avsnitt 9.5. En viss höjning sker av skattesatserna för bensindrivna personbilar med anledning att koldioxidbeloppet höjs för bilar som omfattas av den koldioxidbaserade fordons- skatten i vägtrafikskattelagen. Se kommentaren till 2 kap. 9 § vägtrafikskattelagen.

9.9Förslaget till lag om ändring i lagen (2006:228) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt, lagförslag 1.9

I detta avsnitt behandlas ändringar som föreslås träda i kraft den 1 januari 2013.

Bilagan

Med anledning av den ytterligare höjning av skatten på dieselolja som aktualiseras den 1 januari 2013 sänks fordonsskatten på diesel- drivna personbilar för att spegla den minskade skillnaden i skatte- uttaget mellan bensin och dieselolja. Se kommentaren till 2 kap. 10 § vägtrafikskattelagen under avsnitt 9.7.

230

Departementsserien 2009

Kronologisk förteckning

1.Förstärkt integritetsskydd vid signalspaning. Fö.

2.Skyddade beteckningar på jordbruks- produkter och livsmedel. Jo.

3.Fordonsbesiktning. N.

4.Översyn av vissa mediemyndigheter

– en effektivare administration. Ku.

5.Författningsändringar med anledning av VIS- förordningen. Ju.

6.Ekonomiska villkor för ledamöter av Europa- parlamentet. Ju.

7.Effektivare regler och bättre beslutsunderlag för arbetsmarknadspolitiken. A.

8.Genomförandet av delar av Prümråds- beslutet. Ju.

9.Förbättrad utslussning från sluten ungdoms- vård och ändrade gallringsregler i belast- ningsregistret. Ju.

10.Stärkt finanspolitiskt ramverk – översyn av budgetlagens bestämmelser om utgiftstak. Fi.

11.Oberoendet i den kommunala revisionen. Fi.

12.Registrering av personuppgifter vid katastrofer utomlands. Ju.

13.Konsumenttjänster m.m. Ju.

14.Konsumentombudsmannen – en översyn IJ.

15.En enklare ledighetslagstiftning. A.

16.Produktsäkerhet vid offentliga tjänster. IJ.

17.Straffrättsliga åtgärder till förebyggande av terrorism. Ju.

18.Behovsbedömning av annat än ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen. S.

19.Insatser för en alkohol- och narkotikafri graviditet. S.

20.Rätt till gymnasial vuxenutbildning och gymnasial särvux. U.

21.Bortom krisen. Om ett framgångsrikt Sverige i den nya globala ekonomin. U.

22.Genomförande av FN:s vapenprotokoll m.m. Ju.

23.Det nya punktskattedirektivet. Fi.

24.Effektivare skatter på klimat- och energi- området. Fi.

Departementsserien 2009

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet

Författningsändringar med anledning av VIS- förordningen. [5]

Ekonomiska villkor för ledamöter av Europa- parlamentet. [6]

Genomförandet av delar av Prümrådsbeslutet. [8]

Förbättrad utslussning från sluten ungdomsvård och ändrade gallringsregler i belastnings- registret. [9]

Registrering av personuppgifter vid katastrofer utomlands. [12]

Konsumenttjänster m.m. [13]

Straffrättsliga åtgärder till förebyggande av terrorism. [17]

Genomförande av FN:s vapenprotokoll m.m. [22]

Försvarsdepartementet

Förstärkt integritetsskydd vid signalspaning. [1]

Socialdepartementet

Jordbruksdepartementet

Skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel. [2]

Näringsdepartementet

Fordonsbesiktning. [3]

Integrations- och jämställdhetsdepartementet

Konsumentombudsmannen – en översyn. [14] Produktsäkerhet vid offentliga tjänster. [16]

Kulturdepartementet

Översyn av vissa mediemyndigheter

– en effektivare administration. [4]

Arbetsmarknadsdepartementet

Effektivare regler och bättre beslutsunderlag för arbetsmarknadspolitiken. [7]

En enklare ledighetslagstiftning. [15]

Behovsbedömning av annat än ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen. [18]

Insatser för en alkohol- och narkotikafri graviditet. [19]

Finansdepartementet

Stärkt finanspolitiskt ramverk – översyn av budgetlagens bestämmelser om utgiftstak. [10]

Oberoendet i den kommunala revisionen. [11] Det nya punktskattedirektivet. [23]

Effektivare skatter på klimat- och energiområdet. [24]

Utbildningsdepartementet

Rätt till gymnasial vuxenutbildning och gymnasial särvux. [20]

Bortom krisen. Om ett framgångsrikt Sverige i den nya globala ekonomin. [21]