Ds 2009:24
Effektivare skatter
på klimat- och energiområdet
Finansdepartementet
SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.
Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm
Orderfax:
Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, (SB PM 2003:2, reviderad
– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss
Tryckt av Edita Sverige AB
Stockholm 2009
ISBN
ISSN
Innehåll
1 Lagtext........................................................................ |
9 |
1.1Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt
på energi...................................................................................... |
9 |
1.2Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt
på energi.................................................................................... |
16 |
1.3Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt
på energi.................................................................................... |
46 |
1.4Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt
på energi.................................................................................... |
52 |
1.5Förslag till lag om ändring i vägtrafikskattelagen
(2006:227) ................................................................................ |
70 |
1.6Förslag till lag om ändring i vägtrafikskattelagen
(2006:227) ................................................................................ |
72 |
1.7Förslag till lag om ändring i vägtrafikskattelagen
(2006:227) .............................................................................. |
105 |
1.8Förslag till lag om ändring i lagen (2006:228) med
särskilda bestämmelser om fordonsskatt.............................. |
106 |
1.9Förslag till lag om ändring i lagen (2006:228) med
särskilda bestämmelser om fordonsskatt |
..............................111 |
2 Frågor som tas upp i promemorian ............................. |
115 |
3 Grundläggande förutsättningar – mål och utgångsläge.. 119
3
Innehåll |
Ds 2009:24 |
3.1 Mål på klimat- och energiområdet ........................................ |
119 |
|
3.1.1 Mål för minskade utsläpp av växthusgaser ................ |
120 |
|
3.1.2 |
Mål för andel förnybar energi..................................... |
124 |
3.1.3 |
Mål för effektivare energianvändning........................ |
125 |
3.2Bestämmelser om koldioxidskatt och energiskatt på
|
bränslen................................................................................... |
126 |
|
|
3.2.1 |
Gemenskapsrättsliga regler ........................................ |
126 |
|
3.2.2 |
Dagens koldioxid- och energiskatter i Sverige.......... |
130 |
4 |
Principer för utformningen av effektiva skatter på |
|
|
|
klimat- och energiområdet ......................................... |
133 |
4.1Allmänna principer för utformningen av effektiva
|
skatter på klimat- och energiområdet ................................... |
133 |
|
4.1.1 Skatt jämfört med subvention.................................... |
134 |
|
4.1.2 Teknikutveckling för att minska utsläppen av |
|
|
växthusgaser ................................................................ |
135 |
|
4.1.3 Kostnadseffektivitet i miljöpolitiken......................... |
136 |
4.2 |
Principer för uttag av koldioxidskatt .................................... |
137 |
4.3 |
Fordonsskatt........................................................................... |
138 |
4.4Principer för samordning av koldioxidskatt och
utsläppshandelssystem ........................................................... |
139 |
4.5 Principer för uttag av energiskatt.......................................... |
141 |
4.6Schematisk beskrivning av principer för koldioxidskatt
|
och energiskatt ....................................................................... |
141 |
5 |
Koldioxidskatt .......................................................... |
143 |
5.1 |
Inledning................................................................................. |
143 |
5.2 |
Framtida utveckling av nivån på koldioxidskatten............... |
146 |
5.3 |
Höjning av koldioxidskatten för 2010 .................................. |
147 |
5.4Höjd koldioxidskatt för uppvärmningsbränslen m.m. inom
vattenbruksverksamheterna samt industri som inte
omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter .....148
4
Ds 2009:24 |
Innehåll |
5.5 Ändrad definition av begreppet kraftvärmeproduktion...... |
150 |
5.6Nedsättning av koldioxidskatten för energiintensiva
företag |
152 |
5.7Sänkt återbetalning av koldioxidskatt för dieselolja i
jordbruks- och skogsbruksmaskiner .................................... |
154 |
5.8Samordningen mellan ekonomiska styrmedel för anläggningar som omfattas av EU:s system för handel
med utsläppsrätter.................................................................. |
155 |
5.9Koldioxidskatt på naturgas och gasol vid
drivmedelsanvändning ........................................................... |
157 |
5.10Koldioxidskatt på fossila bränslen som förbrukas i vissa industriella processer utanför EU:s system för handel
|
med utsläppsrätter.................................................................. |
159 |
6 |
Energiskatt .............................................................. |
163 |
6.1 |
Energiskatt på bränslen för uppvärmning ............................ |
163 |
|
6.1.1 Inledning ..................................................................... |
163 |
|
6.1.2 Vissa fakta om dagens användning av biobränslen |
|
|
för uppvärmning ......................................................... |
163 |
|
6.1.3 Energiskatt på biobränslen för uppvärmning?.......... |
165 |
|
6.1.4 Energiskatten på fossila uppvärmningsbränslen....... |
169 |
6.2 |
Energiskatt på drivmedel....................................................... |
175 |
|
6.2.1 Höjd energiskatt på dieselolja.................................... |
175 |
|
6.2.2 Framtida beskattning av biodrivmedel...................... |
177 |
6.3Skattefriheten för vissa biobränslen villkoras av
hållbarhetskriterier, m.m. ...................................................... |
179 |
6.4Omräkning av koldioxid- och energiskattesatserna efter
|
prisutvecklingen (indexering) ............................................... |
183 |
7 |
Fordonsskatt............................................................ |
185 |
7.1 |
Nuvarande system för uttag av fordonsskatt....................... |
185 |
|
7.1.1 Inledning ..................................................................... |
185 |
|
7.1.2 Närmare om det koldioxidbaserade |
|
|
fordonsskattesystemet ............................................... |
186 |
5
Innehåll |
Ds 2009:24 |
7.2Ändringar i fordonsskatten för dieseldrivna personbilar
i det koldioxidrelaterade systemet......................................... |
187 |
7.3 Ökad koldioxidrelatering av fordonsskatten........................ |
193 |
7.4Justeringar i den viktbaserade fordonsskatten för
personbilar .............................................................................. |
195 |
7.5Koldioxidbaserad fordonsskatt för lätta lastbilar, lätta
|
bussar och husbilar................................................................. |
197 |
|
7.6 |
Fordonsskatt för tunga lastbilar och tunga bussar............... |
199 |
|
8 |
Konsekvenser ........................................................... |
201 |
|
8.1 |
Inledning................................................................................. |
201 |
|
8.2 |
Offentligfinansiella effekter .................................................. |
205 |
|
8.3 |
Miljöeffekter........................................................................... |
206 |
|
|
8.3.1 Åtgärder utanför EU:s system för handel med |
|
|
|
|
utsläppsrätter............................................................... |
206 |
|
8.3.2 Åtgärder inom EU:s system för handel med |
|
|
|
|
utsläppsrätter............................................................... |
207 |
|
8.3.3 Fordonsskattereform inklusive höjd energiskatt |
|
|
|
|
på dieselolja.................................................................. |
208 |
8.4 |
Samhällsekonomiska effekter ................................................ |
208 |
|
8.5 |
Administrativa kostnader ...................................................... |
209 |
|
8.6 |
Effekter för näringslivet......................................................... |
210 |
|
|
8.6.1 Effekter för industrin utanför EU:s system för |
|
|
|
|
handel med utsläppsrätter........................................... |
211 |
|
8.6.2 |
Effekter för åkerinäringen.......................................... |
212 |
|
8.6.3 |
Effekter för jordbruket............................................... |
212 |
|
8.6.4 |
Effekter för skogsbruket ............................................ |
213 |
8.7 |
Effekter för hushållen ............................................................ |
213 |
|
9 |
Författningskommentarer........................................... |
215 |
9.1Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om
skatt på energi, lagförslag 1.1................................................. |
215 |
6
Ds 2009:24 |
Innehåll |
9.2Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om
skatt på energi, lagförslag 1.2 ................................................ |
217 |
9.3Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om
skatt på energi, lagförslag 1.3 ................................................ |
223 |
9.4Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om
skatt på energi, lagförslag 1.4 ................................................ |
224 |
9.5Förslaget till lag om ändring i vägtrafikskattelagen
(2006:227), lagförslag 1.5 ...................................................... |
226 |
9.6Förslaget till lag om ändring i vägtrafikskattelagen
(2006:227). lagförslag 1.6 ...................................................... |
227 |
9.7Förslaget till lag om ändring i vägtrafikskattelagen
(2006:227), lagförslag 1.7 ...................................................... |
229 |
9.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (2006:228) med |
|
särskilda bestämmelser om fordonsskatt, lagförslag 1.8 ..... |
229 |
9.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (2006:228) med |
|
särskilda bestämmelser om fordonsskatt, lagförslag 1.9 ..... |
230 |
7
1Lagtext
1.1Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1776) om skatt på energi
dels att 2 kap. 10 § ska upphöra att gälla,
dels att rubriken närmast före 2 kap. 10 § ska utgå,
dels att 2 kap. 1 § och 11 kap. 3 § ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
2 kap.
1 §1
Energiskatt och koldioxidskatt ska, om inte annat följer av andra stycket, betalas för följande bränslen med angivna belopp:
|
Slag av bränsle |
Skattebelopp |
|
|
|
|
|
|
Energiskatt |
Koldioxidskatt |
Summa skatt |
1. 2710 11 |
31, |
Bensin som |
|
|
|
2710 11 |
41, |
uppfyller krav |
|
|
|
2710 11 |
45 |
för |
|
|
|
eller |
|
|
|
|
|
2710 11 |
49 |
|
|
|
|
|
|
a) miljöklass 1 |
|
|
|
|
|
– motorbensin |
2 kr 95 öre |
2 kr 34 öre |
5 kr 29 öre |
|
|
|
per liter |
per liter |
per liter |
|
|
– alkylatbensin |
1 kr 32 öre |
2 kr 34 öre |
3 kr 66 öre |
|
|
|
per liter |
per liter |
per liter |
1 Senaste lydelse 2007:1393.
9
Lagtext |
Ds 2009:24 |
|
Slag av bränsle |
Skattebelopp |
|
|
|
|
|
|
Energiskatt |
Koldioxidskatt |
Summa skatt |
|
|
b) miljöklass 2 |
2 kr 98 öre |
2 kr 34 öre per |
5 kr 32 öre |
|
|
|
per liter |
liter |
per liter |
2. |
2710 11 31, |
Annan bensin |
3 kr 68 öre |
2 kr 34 öre |
6 kr 2 öre |
|
2710 11 51 |
än som avses |
per liter |
per liter |
per liter |
|
eller |
under 1 |
|
|
|
|
2710 11 59 |
|
|
|
|
3. |
2710 19 21, |
Eldningsolja, |
|
|
|
|
2710 19 25, |
dieselbrännolja, |
|
|
|
|
2710 19 41– |
fotogen, m.m. |
|
|
|
|
2710 19 49 |
som |
|
|
|
|
eller |
|
|
|
|
|
2710 19 61– |
|
|
|
|
|
2710 19 69 |
|
|
|
|
|
|
a) har försetts |
764 kr per |
2 883 kr per m3 |
3 647 kr per |
|
|
med märk- och |
m3 |
|
m3 |
|
|
färgämnen eller |
|
|
|
|
|
ger mindre än |
|
|
|
|
|
85 volymprocent |
|
|
|
|
|
destillat vid |
|
|
|
|
|
350oC, |
|
|
|
|
|
b) inte har för- |
|
|
|
|
|
setts med märk- |
|
|
|
|
|
och färgämnen |
|
|
|
|
|
och ger minst |
|
|
|
|
|
85 volymprocent |
|
|
|
|
|
destillat vid |
|
|
|
|
|
350oC, tillhörig |
|
|
|
|
|
miljöklass 1 |
1 277 kr per |
2 883 kr per m3 |
4 160 kr per |
|
|
|
m3 |
|
m3 |
|
|
miljöklass 2 |
1 530 kr per |
2 883 kr per m3 |
4 413 kr per |
|
|
|
m3 |
|
m3 |
|
|
miljöklass 3 eller |
1 633 kr per |
2 883 kr per m3 |
4 546 kr per |
|
|
inte tillhör |
m3 |
|
m3 |
|
|
någon miljöklass |
|
|
|
4. |
2711 12 11– |
Gasol som |
|
|
|
|
2711 19 00 |
används för |
|
|
|
|
|
a) drift av |
0 kr per |
1 584 kr per |
1 584 kr per |
|
|
motordrivet |
1 000 kg |
1 000 kg |
1 000 kg |
10
Ds 2009:24 Lagtext
|
Slag av bränsle |
Skattebelopp |
|
|
|
|
|
|
Energiskatt |
Koldioxidskatt |
Summa skatt |
|
|
fordon, fartyg |
|
|
|
|
|
eller luftfartyg |
|
|
|
|
|
b) annat |
150 kr per |
3 033 kr per |
3 183 kr per |
|
|
ändamål än som |
1 000 kg |
1 000 kg |
1 000 kg |
|
|
avses under a |
|
|
|
5. |
2711 11 00, |
Naturgas som |
|
|
|
|
2711 21 00 |
används för |
|
|
|
|
|
a) drift av |
0 kr per |
1 282 kr per |
1 282 kr per |
|
|
motordrivet |
1 000 m3 |
1 000 m3 |
1 000 m3 |
|
|
fordon, fartyg |
|
|
|
|
|
eller luftfartyg |
|
|
|
|
|
b) annat |
247 kr per |
2 159 kr per |
2 406 kr per |
|
|
ändamål än som |
1 000 m3 |
1 000 m3 |
1 000 m3 |
|
|
avses under a |
|
|
|
6. |
2701, 2702 |
Kol och koks |
325 kr per |
2 509 kr per |
2 834 kr per |
|
eller 2704 |
|
1 000 kg |
1 000 kg |
1 000 kg |
I fall som avses i 4 kap. 1 § 7 och 8 och 12 § 4 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika användningssätt.
För kalenderåret 2009 och efterföljande kalenderår ska de i första stycket angivna skattebeloppen räknas om enligt 10 §.
11
Lagtext |
Ds 2009:24 |
Föreslagen lydelse
2 kap.
1 §
Energiskatt och koldioxidskatt ska, om inte annat följer av andra stycket, betalas för följande bränslen med angivna belopp:
|
|
Slag av bränsle |
Skattebelopp |
|
|
|
|
|
|
|
Energiskatt |
Koldioxidskatt |
Summa skatt |
1. |
2710 11 |
31, |
Bensin som |
|
|
|
|
2710 11 |
41, |
uppfyller krav |
|
|
|
|
2710 11 |
45 |
för |
|
|
|
|
eller |
|
|
|
|
|
|
2710 11 |
49 |
|
|
|
|
|
|
|
a) miljöklass 1 |
|
|
|
|
|
|
– motorbensin |
3 kr 06 öre |
2 kr 44 öre |
5 kr 50 öre |
|
|
|
|
per liter |
per liter |
per liter |
|
|
|
– alkylatbensin |
1 kr 37 öre |
2 kr 44 öre |
3 kr 81 öre |
|
|
|
|
per liter |
per liter |
per liter |
|
|
|
b) miljöklass 2 |
3 kr 9 öre |
2 kr 44 öre |
5 kr 53 öre |
|
|
|
|
per liter |
per liter |
per liter |
2. |
2710 11 |
31, |
Annan bensin |
3 kr 81 öre |
2 kr 44 öre |
6 kr 25 öre |
|
2710 11 |
51 |
än som avses |
per liter |
per liter |
per liter |
|
eller |
|
under 1 |
|
|
|
|
2710 11 |
59 |
|
|
|
|
3. |
2710 19 |
21, |
Eldningsolja, |
|
|
|
|
2710 19 |
25, |
dieselbrännolja, |
|
|
|
|
2710 19 |
41– |
fotogen, m.m. |
|
|
|
|
2710 19 49 |
som |
|
|
|
|
|
eller |
|
|
|
|
|
|
2710 19 |
61– |
|
|
|
|
|
2710 19 |
69 |
|
|
|
|
|
|
|
a) har försetts |
791 kr per |
3 007 kr per |
3 798 kr per |
|
|
|
med märk- och |
m3 |
m3 |
m3 |
|
|
|
färgämnen eller |
|
|
|
ger mindre än 85 volym- procent destillat vid 350oC,
12
Ds 2009:24 |
Lagtext |
|
Slag av bränsle |
Skattebelopp |
|
|
|
|
|
|
Energiskatt |
Koldioxidskatt |
Summa skatt |
|
|
b) inte har |
|
|
|
|
|
försetts med |
|
|
|
|
|
märk- och |
|
|
|
|
|
färgämnen och |
|
|
|
|
|
ger minst |
|
|
|
|
|
85 volymprocent |
|
|
|
|
|
destillat vid |
|
|
|
|
|
350oC, tillhörig |
|
|
|
|
|
miljöklass 1 |
1 321 kr per |
3 007 kr per |
4 328 kr per |
|
|
|
m3 |
m3 |
m3 |
|
|
miljöklass 2 |
1 583 kr per |
3 007 kr per |
4 590 kr per |
|
|
|
m3 |
m3 |
m3 |
|
|
miljöklass 3 eller |
1 721 kr per |
3 007 kr per |
4 728 kr per |
|
|
inte tillhör |
m3 |
m3 |
m3 |
|
|
någon miljöklass |
|
|
|
4. |
2711 12 11– |
Gasol som |
|
|
|
|
2711 19 00 |
används för |
|
|
|
|
|
a) drift av |
0 kr per |
1 652 kr per |
1 652 kr per |
|
|
motordrivet |
1 000 kg |
1 000 kg |
1 000 kg |
|
|
fordon, fartyg |
|
|
|
|
|
eller luftfartyg |
|
|
|
|
|
b) annat |
155 kr per |
3 164 kr per |
3 319 kr per |
|
|
ändamål än som |
1 000 kg |
1 000 kg |
1 000 kg |
|
|
avses under a |
|
|
|
5. |
2711 11 00, |
Naturgas som |
|
|
|
|
2711 21 00 |
används för |
|
|
|
|
|
a) drift av |
0 kr per |
1 337 kr per |
1 337 kr per |
|
|
motordrivet |
1 000 m3 |
1 000 m3 |
1 000 m3 |
|
|
fordon, fartyg |
|
|
|
|
|
eller luftfartyg |
|
|
|
|
|
b) annat |
256 kr per |
2 252 kr per |
2 508 kr per |
|
|
ändamål än som |
1 000 m3 |
1 000 m3 |
1 000 m3 |
|
|
avses under a |
|
|
|
6. |
2701, 2702 |
Kol och koks |
336 kr per |
2 617 kr per |
2 953 kr per |
|
eller 2704 |
|
1 000 kg |
1 000 kg |
1 000 kg |
13
Lagtext |
Ds 2009:24 |
I fall som avses i 4 kap. 1 § 7 och 8 och 12 § 4 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika användningssätt.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
|
11 kap. |
Energiskatten utgör |
3 §2 |
|
1. 0,5 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas i industriell verksamhet i tillverkningsprocessen eller vid yrkes-
mässig växthusodling, |
|
|
|
|
|
|
|
2. 17,8 öre per kilowattimme |
2. 18,5 öre per kilowattimme |
||||||
för annan elektrisk kraft än som |
för annan elektrisk kraft än som |
||||||
avses under 1 och som för- |
avses under 1 och som för- |
||||||
brukas i kommuner som anges i |
brukas i kommuner som anges i |
||||||
4 §, och |
4 §, och |
|
|
|
|
|
|
3. 27,0 öre per kilowattimme |
3. 28,0 öre per kilowattimme |
||||||
för elektrisk kraft som för- |
för elektrisk kraft som för- |
||||||
brukas i övriga fall. |
brukas i övriga fall. |
|
|
|
|
||
För kalenderåret 2009 och |
För |
kalenderåret |
2011 |
och |
|||
efterföljande kalenderår ska de i |
efterföljande |
kalenderår |
ska |
||||
första stycket angivna skatte- |
energiskatt betalas |
med |
belopp |
||||
beloppen räknas om på det sätt |
som efter en årlig omräkning |
||||||
som i fråga om skatt på bränslen |
motsvarar de i första stycket |
||||||
anges i 2 kap. 10 §. Belopp som |
angivna |
skattebeloppen multipli- |
|||||
anges i tiondels ören ska dock |
cerade |
med |
det |
jämförelsetal, |
|||
avrundas till hela tiondels ören. |
uttryckt i procent, som anger |
||||||
|
förhållandet mellan det allmänna |
||||||
|
prisläget i juni månad året när- |
||||||
|
mast före det år beräkningen |
||||||
|
avser och prisläget i juni 2009. |
||||||
|
Belopp som anges i tiondels |
||||||
|
ören ska dock avrundas till hela |
||||||
|
tiondels ören. |
|
|
|
|
|
|
|
Regeringen |
fastställer |
|
före |
|||
|
november månads utgång de om- |
||||||
|
räknade |
skattebelopp |
som |
enligt |
|||
|
denna paragraf ska |
tas |
ut |
för |
2 Senaste lydelse SFS 2007:1387.
14
Ds 2009:24 |
Lagtext |
påföljande kalenderår.
1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.
2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
15
Lagtext |
Ds 2009:24 |
1.2Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1776) om skatt på energi
dels att 6 a kap. 3 a §§ ska upphöra att gälla,
dels att 1 kap. 10 §, 2 kap. 1, 1 a, 2, 4 och 11 §§, 4 kap. 12 och 13 §§, 6 kap. 4 §, 6 a kap.
dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 7 kap. 4 §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
|
1 kap. |
|
10 §3 |
Med kraftvärmeproduktion förstås samtidig produktion av värme och skattepliktig elektrisk kraft i en och samma process, om
1. den värme som uppkommer nyttiggörs, och
2. elverkningsgraden uppgår |
2. elverkningsgraden uppgår |
till minst 5 procent. |
till minst 15 procent. |
Lydelse enligt lagförslag 1.1
2 kap.
1 §
Energiskatt och koldioxidskatt ska, om inte annat följer av andra stycket, betalas för följande bränslen med angivna belopp:
Slag av bränsle Skatte- |
||
|
|
belopp |
|
|
Energiskatt Koldioxidskatt Summa skatt |
1.2710 11 31, Bensin som
2710 11 41, uppfyller krav
2710 11 45 för eller
2710 11 49
3 Senaste lydelse SFS 2008:561.
16
Ds 2009:24 |
Lagtext |
|
Slag av bränsle |
Skatte- |
|
|
|
|
|
|
belopp |
|
|
|
|
|
Energiskatt |
Koldioxidskatt |
Summa skatt |
|
|
a) miljöklass 1 |
|
|
|
|
|
– motorbensin |
3 kr 06 öre |
2 kr 44 öre |
5 kr 50 öre |
|
|
|
per liter |
per liter |
per liter |
|
|
– alkylatbensin |
1 kr 37 öre |
2 kr 44 öre |
3 kr 81 öre |
|
|
|
per liter |
per liter |
per liter |
|
|
b) miljöklass 2 |
3 kr 09 öre |
2 kr 44 öre |
5 kr 53 öre |
|
|
|
per liter |
per liter |
per liter |
2. |
2710 11 31, |
Annan bensin |
3 kr 81 öre |
2 kr 44 öre |
6 kr 25 öre |
|
2710 11 51 |
än som avses |
per liter |
per liter |
per liter |
|
eller |
under 1 |
|
|
|
|
2710 11 59 |
|
|
|
|
3. |
2710 19 21, |
Eldningsolja, |
|
|
|
|
2710 19 25, |
dieselbrännolja, |
|
|
|
|
2710 19 |
fotogen, m.m. |
|
|
|
|
41– |
som |
|
|
|
|
2710 19 49 |
|
|
|
|
|
eller |
|
|
|
|
|
2710 19 61 |
|
|
|
|
|
– |
|
|
|
|
|
2710 19 69 |
|
|
|
|
|
|
a) har försetts |
791 kr per |
3 007 kr per |
3 798 kr per |
|
|
med märk- och |
m3 |
m3 |
m3 |
|
|
färgämnen eller |
|
|
|
|
|
ger mindre än |
|
|
|
85 volym- procent destillat vid 350oC,
b) inte har försetts med märk- och färgämnen och ger minst 85 volymprocent destillat vid 350oC, tillhörig
17
Lagtext |
Ds 2009:24 |
|
Slag av bränsle |
Skatte- |
|
|
|
|
|
|
belopp |
|
|
|
|
|
Energiskatt |
Koldioxidskatt |
Summa skatt |
|
|
miljöklass 1 |
1 321 kr per |
3 007 kr per |
4 328 kr per |
|
|
|
m3 |
m3 |
m3 |
|
|
miljöklass 2 |
1 583 kr per |
3 007 kr per |
4 590 kr per |
|
|
|
m3 |
m3 |
m3 |
|
|
miljöklass 3 |
1 721 kr per |
3 007 kr per |
4 728 kr per |
|
|
eller inte tillhör |
m3 |
m3 |
m3 |
|
|
någon |
|
|
|
|
|
miljöklass |
|
|
|
4. |
2711 12 11– |
Gasol som |
|
|
|
|
2711 19 00 |
används för |
|
|
|
|
|
a) drift av |
0 kr per |
1 652 kr per |
1 652 kr per |
|
|
motordrivet |
1 000 kg |
1 000 kg |
1 000 kg |
|
|
fordon, fartyg |
|
|
|
|
|
eller luftfartyg |
|
|
|
|
|
b) annat ända- |
155 kr per |
3 164 kr per |
3 319 kr per |
|
|
mål än som av- |
1 000 kg |
1 000 kg |
1 000 kg |
|
|
ses under a |
|
|
|
5. |
2711 11 00, |
Naturgas som |
|
|
|
|
2711 21 00 |
används för |
|
|
|
|
|
a) drift av |
0 kr per |
1 337 kr per |
1 337 kr per |
|
|
motordrivet |
1 000 m3 |
1 000 m3 |
1 000 m3 |
|
|
fordon, fartyg |
|
|
|
|
|
eller luftfartyg |
|
|
|
|
|
b) annat |
256 kr per |
2 252 kr per |
2 508 kr per |
|
|
ändamål än som |
1 000 m3 |
1 000 m3 |
1 000 m3 |
|
|
avses under a |
|
|
|
6. |
2701, 2702 |
Kol och koks |
336 kr per |
2 617 kr per |
2 953 kr per |
|
eller 2704 |
|
1 000 kg |
1 000 kg |
1 000 kg |
I fall som avses i 4 kap. 1 § 7 och 8 och 12 § 4 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika användningssätt.
18
Ds 2009:24 |
Lagtext |
Föreslagen lydelse
2 kap.
1 §
Energiskatt och koldioxidskatt ska, om inte annat följer av andra stycket, betalas för följande bränslen med angivna belopp:
|
Slag av bränsle |
Skattebelopp |
|
|
|
|
|
|
Energiskatt |
Koldioxidskatt |
Summa |
|
|
|
|
|
skatt |
1. |
2710 11 31, |
Bensin som |
|
|
|
|
2710 11 41, |
uppfyller krav |
|
|
|
|
2710 11 45 |
för |
|
|
|
|
eller |
|
|
|
|
|
2710 11 49 |
|
|
|
|
|
|
a) miljöklass 1 |
|
|
|
|
|
– motorbensin |
3 kr 07 öre |
2 kr 45 öre |
5 kr 52 öre |
|
|
|
per liter |
per liter |
per liter |
|
|
– alkylatbensin |
1 kr 37 öre |
2 kr 45 öre |
3 kr 82 öre |
|
|
|
per liter |
per liter |
per liter |
|
|
b) miljöklass 2 |
3 kr 10 öre |
2 kr 45 öre |
5 kr 55 öre |
|
|
|
per liter |
per liter |
per liter |
2. |
2710 11 31, |
Annan bensin |
3 kr 82 öre |
2 kr 45 öre |
6 kr 27 öre |
|
2710 11 51 |
än som avses |
per liter |
per liter |
per liter |
|
eller |
under 1 |
|
|
|
|
2710 11 59 |
|
|
|
|
3. |
2710 19 21, |
Eldningsolja, |
|
|
|
|
2710 19 25, |
dieselbrännolja, |
|
|
|
|
2710 19 41– |
fotogen, m.m. |
|
|
|
|
2710 19 49 |
som |
|
|
|
|
eller |
|
|
|
|
|
2710 19 61– |
|
|
|
|
|
2710 19 69 |
|
|
|
|
|
|
a) har försetts |
797 kr per |
3 016 kr per |
3 813 kr per |
|
|
med märk- och |
m3 |
m3 |
m3 |
|
|
färgämnen eller |
|
|
|
|
|
ger mindre än |
|
|
|
85 volym- procent destillat vid 350oC,
19
Lagtext |
Ds 2009:24 |
|
Slag av |
Skattebelopp |
|
|
|
|
|
bränsle |
|
|
|
|
|
|
Energiskatt |
Koldioxidskatt |
Summa |
|
|
|
|
|
skatt |
|
|
b) inte har |
|
|
|
|
|
försetts med |
|
|
|
|
|
märk- och |
|
|
|
|
|
färgämnen |
|
|
|
|
|
och ger minst |
|
|
|
|
|
85 volym- |
|
|
|
|
|
procent |
|
|
|
|
|
destillat vid |
|
|
|
|
|
350oC, |
|
|
|
|
|
tillhörig |
|
|
|
|
|
miljöklass 1 |
1 525 kr per |
3 016 kr per |
4 541 kr per |
|
|
|
m3 |
m3 |
m3 |
|
|
miljöklass 2 |
1 788 kr per |
3 016 kr per |
4 804 kr per |
|
|
|
m3 |
m3 |
m3 |
|
|
miljöklass 3 |
1 926 kr per |
3 016 kr per |
4 942 kr per |
|
|
eller inte |
m3 |
m3 |
m3 |
|
|
tillhör någon |
|
|
|
|
|
miljöklass |
|
|
|
4. |
2711 12 11– |
Gasol som |
|
|
|
|
2711 19 00 |
används för |
|
|
|
|
|
a) drift av |
0 kr per |
2 221 kr per |
2 221 kr per |
|
|
motordrivet |
1 000 kg |
1 000 kg |
1 000 kg |
|
|
fordon, fartyg |
|
|
|
|
|
eller |
|
|
|
|
|
luftfartyg |
|
|
|
|
|
b) annat |
1 024 kr per |
3 173 kr per |
4 197 kr per |
|
|
ändamål än |
1 000 kg |
1 000 kg |
1 000 kg |
|
|
som avses |
|
|
|
|
|
under a |
|
|
|
5. |
2711 11 00, |
Naturgas som |
|
|
|
|
2711 21 00 |
används för |
|
|
|
|
|
a) drift av |
0 kr per |
1 581 kr per |
1 581 kr per |
|
|
motordrivet |
1 000 m3 |
1 000 m3 |
1 000 m3 |
|
|
fordon, fartyg |
|
|
|
|
|
eller |
|
|
|
|
|
luftfartyg |
|
|
|
20
Ds 2009:24 Lagtext
b) annat |
880 kr per |
2 259 kr per |
3 139 kr per |
ändamål än |
1 000 m3 |
1 000 m3 |
1 000 m3 |
som avses |
|
|
|
under a |
|
|
|
6. 2701, 2702 Kol och koks |
605 kr per |
2 625 kr per |
3 230 kr per |
eller 2704 |
1 000 kg |
1 000 kg |
1 000 kg |
I fall som avses i 4 kap. 1 § 7 och 8 och 12 § 4 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika användningssätt.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
|
2 kap. |
1 a §4
Energiskatt skall även betalas för råtallolja
2 §5 |
|
|
För bränslen som beskattas |
För |
bränslen som beskattas |
enligt 1 § första stycket |
enligt |
1 § första stycket |
4Senaste lydelse SFS 1998:1699.
5Senaste lydelse SFS 2006:1508.
21
Lagtext |
Ds 2009:24 |
enligt 1 a § gäller angivna |
gäller |
angivna |
skattebelopp |
|||||||||
skattebelopp |
bränslets |
volym |
bränslets |
volym |
|
vid |
en |
|||||
vid en temperatur av 15°C. Om |
temperatur av 15°C. Om en |
|||||||||||
en skattskyldig visar att bränslet |
skattskyldig |
visar |
att |
bränslet |
||||||||
när skattskyldigheten |
inträder |
när skattskyldigheten |
inträder |
|||||||||
har en annan temperatur får |
har en annan temperatur får |
|||||||||||
volymen räknas om till 15°C. |
volymen räknas om till 15°C. |
|||||||||||
Om skattskyldighet inträder vid |
Om skattskyldighet inträder vid |
|||||||||||
leverans till en köpare som inte |
leverans till en köpare som inte |
|||||||||||
är |
registrerad |
som skattskyldig |
är registrerad som |
skattskyldig |
||||||||
för bränslen, får dock omräk- |
för bränslen, får dock omräk- |
|||||||||||
ning göras endast om detta |
ning göras endast om detta |
|||||||||||
särskilt avtalats |
mellan |
säljaren |
särskilt |
avtalats |
mellan säljaren |
|||||||
och köparen. |
|
|
|
|
och köparen. |
|
|
|
|
|||
|
För bränslen |
som |
beskattas |
För |
bränslen |
som |
beskattas |
|||||
enligt 1 § första stycket 5 skall |
enligt 1 § första stycket 5 ska de |
|||||||||||
de |
angivna |
|
skattebeloppen |
angivna |
skattebeloppen beräk- |
|||||||
beräknas på volymen vid en |
nas på volymen vid en |
|||||||||||
temperatur av 0°C och ett tryck |
temperatur av 0°C och ett tryck |
|||||||||||
av 101,325 kilopascal. |
|
|
av 101,325 kilopascal. |
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
4 §6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Energiskatt |
|
och |
koldioxid- |
Energiskatt |
och |
koldioxid- |
|||||
skatt skall betalas även för andra |
skatt ska betalas även för andra |
|||||||||||
produkter än som avses i 1, 1 a |
produkter än som avses i 1 och |
|||||||||||
och 3 §§, om en sådan produkt |
3 §§, om en sådan produkt |
|
1.är avsedd att förbrukas, säljs eller förbrukas som motorbränsle eller som tillsats till motorbränsle eller som medel för att öka motorbränslets volym, eller
2.innehåller annat kolväte än torv och är avsedd att förbrukas, säljs eller förbrukas som bränsle för uppvärmning.
Skatt skall i fall som avses i första stycket betalas med de skattebelopp som gäller för lik- värdigt bränsle enligt 1 §. Skatt enligt första stycket 2 skall dock betalas endast för den del av produkten som består av kol- väten.
Skatt ska i fall som avses i första stycket betalas med de skattebelopp som gäller för lik- värdigt bränsle enligt 1 §. Skatt enligt första stycket 2 ska dock betalas endast för den del av produkten som består av kol- väten.
6 Senaste lydelse SFS 2006:1508.
22
Ds 2009:24 Lagtext
|
|
|
|
|
11 §7 |
|
|
|
|
|
|
Energiskatt |
|
och |
koldioxid- |
Energiskatt |
och |
koldioxid- |
|||||
skatt skall inte betalas för |
|
skatt ska inte betalas för |
|
||||||||
1. metan som framställts av |
|
|
|
|
|
|
|||||
biomassa, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2. bränslen enligt |
1. bränslen enligt |
||||||||||
4401 och 4402, med undantag |
4401 och 4402, med undantag |
||||||||||
för träavfall som härrör från |
för träavfall som härrör från |
||||||||||
hushållsavfall, |
|
|
|
|
hushållsavfall, |
|
|
|
|
||
3. bränslen enligt |
2. bränslen enligt |
||||||||||
2705, som uppkommit vid en |
2705, som uppkommit vid en |
||||||||||
process som |
avses |
i 6 a |
kap. |
process |
som |
avses |
i 6 a |
kap. |
|||
1 § 1 eller i 11 kap. 9 § 2, när |
1 § 1 eller i 11 kap. 9 § 2, när |
||||||||||
dessa är avsedda att förbrukas, |
dessa är avsedda att förbrukas, |
||||||||||
säljs eller förbrukas som bränsle |
säljs eller förbrukas som bränsle |
||||||||||
för uppvärmning, |
|
|
för uppvärmning, |
|
|
|
|||||
4. bränsle som tillhandahålls i |
3. bränsle som tillhandahålls i |
||||||||||
en särskild |
förpackning |
om |
en särskild |
förpackning |
om |
||||||
högst en liter, |
|
|
|
|
högst en liter, |
|
|
|
|
||
5. bränsle enligt 1 kap. 3 a § |
4. bränsle enligt 1 kap. 3 a § |
||||||||||
som till följd av bränslets |
som till följd av bränslets |
||||||||||
beskaffenhet förlorats i sam- |
beskaffenhet förlorats i sam- |
||||||||||
band med att det framställts, |
band med att det framställts, |
||||||||||
bearbetats, lagrats eller tran- |
bearbetats, lagrats eller tran- |
||||||||||
sporterats. |
|
|
|
|
sporterats. |
|
|
|
|
||
För |
varumottagare |
och |
För |
varumottagare |
och |
||||||
skatterepresentant som avses i |
skatterepresentant |
som avses i |
|||||||||
4 kap. 8 § gäller dock första |
4 kap. 8 § gäller dock första |
||||||||||
stycket 5 endast bränsle som |
stycket 4 endast bränsle som |
||||||||||
förlorats |
under |
transport |
till |
förlorats |
under |
transport |
till |
||||
varumottagaren. |
|
|
|
varumottagaren. |
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
4 kap. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
12 §8 |
|
|
|
|
|
|
Skattskyldig |
för |
energiskatt |
Skattskyldig för |
energiskatt, |
|||||||
för råtallolja samt för energi- |
koldioxidskatt |
och |
svavelskatt |
||||||||
skatt, koldioxidskatt och svavel- |
för bränslen enligt 2 kap. 1 § |
||||||||||
skatt för |
bränslen enligt 2 kap. |
första stycket |
5 |
och 6, andra |
7Senaste lydelse SFS 2007: 778.
8Senaste lydelse SFS 2006:1508.
23
Lagtext |
Ds 2009:24 |
1 § första stycket 5 och 6, andra bränslen enligt 3 § än sådana som avses i 1 kap. 3 a §, bränslen enligt 4 § samt vad gäller svavelskatt även bränslen enligt 3 kap. 1 § 1 är den som
bränslen enligt 3 § än sådana som avses i 1 kap. 3 a §, bränslen enligt 4 § samt vad gäller svavelskatt även bränslen enligt 3 kap. 1 § 1 är den som
1.godkänts som lagerhållare enligt 15 §,
2.i annat fall än som avses i 1 utvinner, tillverkar eller bearbetar bränsle,
3.i annat fall än som avses i 1 och 2 för in bränsle till Sverige från ett annat
4. förvärvat bränsle för vilket ingen skatt eller lägre skatt skall betalas när bränslet används för visst ändamål men som an- vänder bränslet för ett ändamål som medför att skatt skall betalas med högre belopp.
4. förvärvat bränsle för vilket ingen skatt eller lägre skatt ska betalas när bränslet används för visst ändamål men som an- vänder bränslet för ett ändamål som medför att skatt ska betalas med högre belopp.
13 §9
Skattskyldig |
Skattskyldig för |
1. för energiskatt för import av |
|
råtallolja, |
|
2. för energiskatt, koldioxid- |
1. energiskatt, koldioxidskatt |
skatt och svavelskatt för import |
och svavelskatt för import av |
av bränslen enligt 2 kap. 1 § |
bränslen enligt 2 kap. 1 § första |
första stycket 5 och 6, andra |
stycket 5 och 6, andra bränslen |
bränslen enligt 3 § än sådana |
enligt 3 § än sådana som avses i |
som avses i 1 kap. 3 a § samt av |
1 kap. 3 a § samt av bränslen |
bränslen enligt 4 §, och |
enligt 4 §, och |
3. för svavelskatt för import |
2. svavelskatt för import av |
av bränslen som avses i 3 kap. |
bränslen som avses i 3 kap. 1 § 1 |
1 § 1 är, |
är, |
a) om en tullskuld uppkommer i Sverige till följd av |
|
importen: den som är skyldig att betala tullen, |
|
b) om importen avser en |
b) om importen avser en |
gemenskapsvara eller om bräns- |
gemenskapsvara eller om bräns- |
let skall förtullas i Sverige men |
let ska förtullas i Sverige men |
inte är belagt med tull: den som |
inte är belagt med tull: den som |
9 Senaste lydelse SFS 2006:1508.
24
Ds 2009:24 Lagtext
skulle ha varit skyldig att betala |
skulle ha varit skyldig att betala |
tullen om bränslet hade varit |
tullen om bränslet hade varit |
tullbelagt, |
tullbelagt, |
c) om skyldighet att betala tull med anledning av importen uppkommer, eller skulle ha uppkommit om bränslet hade varit belagt med tull, i ett annat
Med tullskuld och gemenskapsvara förstås detsamma som i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen.
|
|
|
|
|
6 kap. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4 §10 |
|
|
|
|
Upplagshavare |
eller |
varu- |
Upplagshavare |
eller |
varu- |
||||
mottagare som tar emot bränsle |
mottagare som tar emot bränsle |
||||||||
från ett annat |
från ett annat |
||||||||
senast 15 dagar efter utgången |
senast 15 dagar efter utgången |
||||||||
av den |
kalendermånad |
under |
av den |
kalendermånad |
under |
||||
vilken |
bränslet |
tagits |
emot |
vilken |
bränslet |
tagits |
emot |
||
underteckna |
ett |
exemplar |
av |
underteckna ett |
exemplar av |
||||
ledsagardokumentet |
(retur- |
ledsagardokumentet |
(retur- |
||||||
exemplaret) och skicka tillbaka |
exemplaret) och skicka tillbaka |
||||||||
det till avsändaren i det andra |
det till avsändaren i det andra |
||||||||
|
|
|
|
|
|
||||
Beskattningsmyndigheten |
Beskattningsmyndigheten |
||||||||
skall på returexemplaret attes- |
ska på returexemplaret attestera |
||||||||
tera andra förluster än sådana |
andra förluster än sådana som |
||||||||
som avses i 2 kap. 11 § första |
avses i 2 kap. 11 § första stycket |
||||||||
stycket 5 och 7 kap. 6 §, under |
4 och 7 kap. 6 §, under förut- |
||||||||
förutsättning |
att |
förlusterna |
sättning att förlusterna upp- |
||||||
uppkommit |
under transport |
kommit |
under transport inom |
||||||
inom EG och konstaterats i |
EG och konstaterats i Sverige. |
||||||||
Sverige. |
|
|
|
|
|
Om obeskattat bränsle som |
|||
Om |
obeskattat |
bränsle |
som |
avses i 1 kap. 3 a § transporteras |
|||||
avses i 1 kap. 3 a § transporteras |
från ett skatteupplag i ett annat |
||||||||
från ett skatteupplag i ett annat |
andra |
||||||||
andra |
förluster än sådana som avses i |
10 Senaste lydelse SFS 2006:1508.
25
Lagtext |
Ds 2009:24 |
förluster än sådana som avses i 2 kap. 11 § första stycket 5 och 7 kap. 6 § under transporten uppkommit i ett annat
2 kap. 11 § första stycket 4 och
7 kap. 6 § under transporten uppkommit i ett annat
Nuvarande lydelse
6 a kap.
1 §11
Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i före- kommande fall med undantag för vissa bränsleslag, ska helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges.
Ändamål |
Bränsle som |
Befrielse |
Befrielse |
Befrielse |
|
inte ger |
från |
från kol- |
från |
|
befrielse |
energi- |
dioxid- |
svavel- |
|
|
skatt |
skatt |
skatt |
1. Förbrukning |
|
|
|
|
a) för annat ändamål än |
|
100 |
100 |
100 |
som motorbränsle eller |
|
procent |
procent |
procent |
som bränsle för upp- |
|
|
|
|
värmning |
|
|
|
|
b) i metallurgiska |
|
100 |
100 |
100 |
processer under förut- |
|
procent |
procent |
procent |
sättning att det ingående |
|
|
|
|
materialet genom upp- |
|
|
|
|
11 Senaste lydelse SFS 2008:562.
26
Ds 2009:24 Lagtext
Ändamål |
Bränsle som |
Befrielse |
Befrielse |
Befrielse |
|
inte ger |
från |
från kol- |
från |
|
befrielse |
energi- |
dioxid- |
svavel- |
|
|
skatt |
skatt |
skatt |
värmning i ugnar för- |
|
|
|
|
ändras kemiskt eller |
|
|
|
|
dess inre fysikaliska |
|
|
|
|
struktur förändras eller |
|
|
|
|
bibehålls i skänkar eller |
|
|
|
|
liknande kärl |
|
|
|
|
c) i annat fall än som |
|
100 |
100 |
100 |
avses i a eller b, då |
|
procent |
procent |
procent |
bränslet i en och samma |
|
|
|
|
process används både |
|
|
|
|
som bränsle för upp- |
|
|
|
|
värmning och för annat |
|
|
|
|
ändamål än som motor- |
|
|
|
|
bränsle eller bränsle för |
|
|
|
|
uppvärmning |
|
|
|
|
2. Förbrukning i tåg |
Bensin, |
100 |
100 |
100 |
eller annat spårbundet |
bränsle som |
procent |
procent |
procent |
färdmedel |
avses i 2 kap. |
|
|
|
|
1 § första |
|
|
|
|
stycket 3 b |
|
|
|
3. Förbrukning i skepp, |
Bensin, |
100 |
100 |
100 |
när skeppet inte används |
bränsle som |
procent |
procent |
procent |
för privat ändamål |
avses i 2 kap. |
|
|
|
|
1 § första |
|
|
|
|
stycket 3 b |
|
|
|
4. Förbrukning i båt för |
Bensin, |
100 |
100 |
100 |
vilken medgivande |
bränsle som |
procent |
procent |
procent |
enligt 2 kap. 9 § eller |
avses i 2 kap. |
|
|
|
fartygstillstånd enligt |
1 § första |
|
|
|
fiskelagen (1993:787) |
stycket 3 b |
|
|
|
meddelats, när båten |
|
|
|
|
inte används för privat |
|
|
|
|
ändamål |
|
|
|
|
27
Lagtext |
Ds 2009:24 |
Ändamål |
Bränsle som |
Befrielse |
Befrielse |
Befrielse |
|
inte ger |
från |
från kol- |
från |
|
befrielse |
energi- |
dioxid- |
svavel- |
|
|
skatt |
skatt |
skatt |
5. Förbrukning i |
|
|
|
|
a) luftfartyg, när luftfar- |
Andra |
100 |
100 |
100 |
tyget inte används för |
bränslen än |
procent |
procent |
procent |
privat ändamål |
flygfotogen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2710 19 21) |
|
|
|
b) luftfartygsmotorer i |
Andra |
100 |
100 |
100 |
provbädd eller i liknande |
bränslen än |
procent |
procent |
procent |
anordning |
flygbensin |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2710 11 31) |
|
|
|
|
och |
|
|
|
|
flygfotogen |
|
|
|
6. Förbrukning vid |
|
100 |
100 |
100 |
framställning av |
|
procent |
procent |
procent |
energiprodukter eller |
|
|
|
|
andra produkter för |
|
|
|
|
vilka skatteplikt har |
|
|
|
|
inträtt för tillverkaren |
|
|
|
|
7. Förbrukning för fram- |
Bränsle som |
100 |
100 |
– |
ställning av skattepliktig |
avses i 2 kap. 1 § |
procent |
procent |
|
elektrisk kraft |
första stycket 3 |
|
|
|
|
b |
|
|
|
8. – |
|
– |
– |
– |
9. Om skattebefrielse |
Bensin, |
|
|
|
inte följer av tidigare |
råtallolja, |
|
|
|
punkter, förbrukning |
bränsle som |
|
|
|
för annat ändamål än |
avses i 2 kap. |
|
|
|
drift av motordrivna |
1 § första |
|
|
|
fordon vid |
stycket 3 b |
|
|
|
tillverkningsprocessen i |
|
|
|
|
28
Ds 2009:24 Lagtext
Ändamål |
Bränsle som |
Befrielse |
Befrielse |
Befrielse |
|
inte ger |
från |
från kol- |
från |
|
befrielse |
energi- |
dioxid- |
svavel- |
|
|
skatt |
skatt |
skatt |
industriell verksamhet |
|
|
|
|
a) i en anläggning för |
|
100 |
85 |
– |
vilken utsläppsrätter ska |
|
procent |
procent |
|
överlämnas enligt 6 kap. |
|
|
|
|
1 § lagen (2004:1199) |
|
|
|
|
om handel med |
|
|
|
|
utsläppsrätter |
|
|
|
|
b) i andra fall än som |
|
100 |
79 |
– |
avses under a |
|
procent |
procent |
|
10. Om skattebefrielse |
Bensin, |
100 |
79 |
– |
inte följer av tidigare |
råtallolja, |
procent |
procent |
|
punkter, förbrukning |
bränsle som |
|
|
|
för annat ändamål än |
avses i 2 kap. |
|
|
|
drift av motordrivna |
1 § första |
|
|
|
fordon vid yrkesmässig |
stycket 3 b |
|
|
|
växthusodling |
|
|
|
|
11. Om skattebefrielse |
Bensin, |
100 |
79 |
– |
inte följer av tidigare |
råtallolja, |
procent |
procent |
|
punkter, förbrukning |
bränsle som |
|
|
|
för annat ändamål än |
avses i 2 kap. |
|
|
|
drift av motordrivna |
1 § första |
|
|
|
fordon i yrkesmässig |
stycket 3 b |
|
|
|
|
|
|
|
|
eller vattenbruksverk- |
|
|
|
|
samhet |
|
|
|
|
12. Om skattebefrielse |
|
– |
– |
100 |
inte följer av tidigare |
|
|
|
procent |
punkter, förbrukning i |
|
|
|
|
sodapannor eller i lut- |
|
|
|
|
pannor |
|
|
|
|
13. Förbrukning vid till- |
Andra |
100 |
79 |
– |
29
Lagtext |
Ds 2009:24 |
Ändamål |
Bränsle som |
Befrielse |
Befrielse |
Befrielse |
|
inte ger |
från |
från kol- |
från |
|
befrielse |
energi- |
dioxid- |
svavel- |
|
|
skatt |
skatt |
skatt |
verkningsprocessen i |
bränslen än |
procent |
procent |
|
gruvindustriell |
bränsle som |
|
|
|
verksamhet för drift av |
avses i 2 kap. |
|
|
|
andra motordrivna |
1 § första |
|
|
|
fordon än personbilar, |
stycket 3 b |
|
|
|
lastbilar och bussar |
|
|
|
|
14. Förbrukning i yrkes- |
Andra bränslen |
– |
79 |
– |
mässig |
än bränsle som |
|
procent |
|
bruks- eller vattenbruks- |
avses i 2 kap. |
|
|
|
verksamhet för drift av |
1 § första |
|
|
|
andra motordrivna |
stycket 3b |
|
|
|
fordon än personbilar, |
|
|
|
|
lastbilar och bussar |
|
|
|
|
15. – |
|
– |
– |
– |
16. Förbrukning i |
|
100 |
100 |
100 |
processer för framställ- |
|
procent |
procent |
procent |
ning av andra minera- |
|
|
|
|
liska ämnen än metaller |
|
|
|
|
under förutsättning att |
|
|
|
|
det ingående materialet |
|
|
|
|
genom uppvärmning i |
|
|
|
|
ugnar förändras kemiskt |
|
|
|
|
eller dess inre fysikaliska |
|
|
|
|
struktur förändras |
|
|
|
|
17. Om skattebefrielse |
Råtallolja och |
|
|
|
inte följer av tidigare |
bränsle som |
|
|
|
punkter, förbrukning |
avses i 2 kap. |
|
|
|
för framställning av |
1 § första |
|
|
|
värme i en anläggning |
stycket 3 b |
|
|
|
för vilken utsläppsrätter |
|
|
|
|
ska överlämnas enligt |
|
|
|
|
6 kap. 1 § lagen om |
|
|
|
|
handel med utsläpps- |
|
|
|
|
30
Ds 2009:24 Lagtext
Ändamål |
Bränsle som |
Befrielse |
Befrielse |
Befrielse |
|
inte ger |
från |
från kol- |
från |
|
befrielse |
energi- |
dioxid- |
svavel- |
|
|
skatt |
skatt |
skatt |
rätter |
|
|
|
|
a) i kraftvärme- |
|
100 |
85 |
|
produktion |
|
procent |
procent |
– |
b) i annan värme- |
|
– |
6 |
– |
produktion |
|
|
procent |
|
Föreslagen lydelse
6 a kap.
1 §
Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i före- kommande fall med undantag för vissa bränsleslag, ska helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges.
Ändamål |
Bränsle som |
Befrielse |
Befrielse |
Befrielse |
|
inte ger |
från |
från kol- |
från |
|
befrielse |
energi- |
dioxid- |
svavel- |
|
|
skatt |
skatt |
skatt |
1. Förbrukning |
|
|
|
|
a) för annat ändamål än |
|
100 |
100 |
100 |
som motorbränsle eller |
|
procent |
procent |
procent |
som bränsle för upp- |
|
|
|
|
värmning |
|
|
|
|
b) i metallurgiska |
|
100 |
100 |
100 |
processer under förut- |
|
procent |
procent |
procent |
sättning att det ingående |
|
|
|
|
materialet genom upp- |
|
|
|
|
värmning i ugnar för- |
|
|
|
|
ändras kemiskt eller |
|
|
|
|
dess inre fysikaliska |
|
|
|
|
struktur förändras eller |
|
|
|
|
bibehålls i skänkar eller |
|
|
|
|
liknande kärl |
|
|
|
|
31
Lagtext |
Ds 2009:24 |
Ändamål |
Bränsle som |
Befrielse |
Befrielse |
Befrielse |
|
inte ger |
från |
från kol- |
från |
|
befrielse |
energi- |
dioxid- |
svavel- |
|
|
skatt |
skatt |
skatt |
c) i annat fall än som |
|
100 |
100 |
100 |
avses i a eller b, då |
|
procent |
procent |
procent |
bränslet i en och samma |
|
|
|
|
process används både |
|
|
|
|
som bränsle för upp- |
|
|
|
|
värmning och för annat |
|
|
|
|
ändamål än som motor- |
|
|
|
|
bränsle eller bränsle för |
|
|
|
|
uppvärmning |
|
|
|
|
2. Förbrukning i tåg |
Bensin, |
100 |
100 |
100 |
eller annat spårbundet |
bränsle som |
procent |
procent |
procent |
färdmedel |
avses i 2 kap. |
|
|
|
|
1 § första |
|
|
|
|
stycket 3 b |
|
|
|
3. Förbrukning i skepp, |
Bensin, |
100 |
100 |
100 |
när skeppet inte används |
bränsle som |
procent |
procent |
procent |
för privat ändamål |
avses i 2 kap. |
|
|
|
|
1 § första |
|
|
|
|
stycket 3 b |
|
|
|
4. Förbrukning i båt för |
Bensin, |
100 |
100 |
100 |
vilken medgivande en- |
bränsle som |
procent |
procent |
procent |
ligt 2 kap. 9 § eller |
avses i 2 kap. |
|
|
|
fartygstillstånd enligt |
1 § första |
|
|
|
fiskelagen (1993:787) |
stycket 3 b |
|
|
|
meddelats, när båten |
|
|
|
|
inte används för privat |
|
|
|
|
ändamål |
|
|
|
|
5. Förbrukning i |
|
|
|
|
a) luftfartyg, när luftfar- |
Andra |
100 |
100 |
100 |
tyget inte används för |
bränslen än |
procent |
procent |
procent |
privat ändamål |
flygfotogen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2710 19 21) |
|
|
|
32
Ds 2009:24 Lagtext
Ändamål |
Bränsle som |
Befrielse |
Befrielse |
Befrielse |
|
inte ger |
från |
från kol- |
från |
|
befrielse |
energi- |
dioxid- |
svavel- |
|
|
skatt |
skatt |
skatt |
b) luftfartygsmotorer i |
Andra |
100 |
100 |
100 |
provbädd eller i liknande |
bränslen än |
procent |
procent |
procent |
anordning |
flygbensin |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2710 11 31) |
|
|
|
|
och |
|
|
|
|
flygfotogen |
|
|
|
6. Förbrukning vid |
|
100 |
100 |
100 |
framställning av |
|
procent |
procent |
procent |
energiprodukter eller |
|
|
|
|
andra produkter för |
|
|
|
|
vilka skatteplikt har |
|
|
|
|
inträtt för tillverkaren |
|
|
|
|
7. Förbrukning för |
Bränsle som |
100 |
100 |
– |
framställning av |
avses i 2 kap. |
procent |
procent |
|
skattepliktig elektrisk |
1 § första |
|
|
|
kraft |
stycket 3 b |
|
|
|
8. – |
|
– |
– |
– |
9. Om skattebefrielse |
Bensin, |
|
|
|
inte följer av tidigare |
bränsle som |
|
|
|
punkter, förbrukning |
avses i 2 kap. |
|
|
|
för annat ändamål än |
1 § första |
|
|
|
drift av motordrivna |
stycket 3 b |
|
|
|
fordon vid tillverk- |
|
|
|
|
ningsprocessen i |
|
|
|
|
industriell verksamhet |
|
|
|
|
a) i en anläggning för |
|
70 |
100 |
– |
vilken utsläppsrätter ska |
|
procent |
procent |
|
överlämnas enligt 6 kap. |
|
|
|
|
1 § lagen (2004:1199) |
|
|
|
|
33
Lagtext |
Ds 2009:24 |
Ändamål |
Bränsle som |
Befrielse |
Befrielse |
Befrielse |
|
inte ger |
från |
från kol- |
från |
|
befrielse |
energi- |
dioxid- |
svavel- |
|
|
skatt |
skatt |
skatt |
om handel med ut- |
|
|
|
|
släppsrätter |
|
|
|
|
b) i andra fall än som |
|
70 |
70 |
– |
avses under a |
|
procent |
procent |
|
10. Om skattebefrielse |
Bensin, |
70 |
70 |
– |
inte följer av tidigare |
bränsle som |
procent |
procent |
|
punkter, förbrukning |
avses i 2 kap. |
|
|
|
för annat ändamål än |
1 § första |
|
|
|
drift av motordrivna |
stycket 3 b |
|
|
|
fordon vid yrkesmässig |
|
|
|
|
växthusodling |
|
|
|
|
11. Om skattebefrielse |
Bensin, |
70 |
70 |
– |
inte följer av tidigare |
bränsle som |
procent |
procent |
|
punkter, förbrukning |
avses i 2 kap. |
|
|
|
för annat ändamål än |
1 § första |
|
|
|
drift av motordrivna |
stycket 3 b |
|
|
|
fordon i yrkesmässig |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
eller vattenbruksverk- |
|
|
|
|
samhet |
|
|
|
|
12. Om skattebefrielse |
|
– |
– |
100 |
inte följer av tidigare |
|
|
|
procent |
punkter, förbrukning i |
|
|
|
|
sodapannor eller i lut- |
|
|
|
|
pannor |
|
|
|
|
13. Förbrukning vid till- |
Andra |
70 |
70 |
– |
verkningsprocessen i |
bränslen än |
procent |
procent |
|
gruvindustriell verksam- |
bränsle som |
|
|
|
het för drift av andra |
avses i 2 kap. |
|
|
|
motordrivna fordon än |
1 § första |
|
|
|
personbilar, lastbilar och |
stycket 3 b |
|
|
|
bussar |
|
|
|
|
34
Ds 2009:24 Lagtext
Ändamål |
Bränsle som |
Befrielse |
Befrielse |
Befrielse |
|
inte ger |
från |
från kol- |
från |
|
befrielse |
energi- |
dioxid- |
svavel- |
|
|
skatt |
skatt |
skatt |
14. –
15.–
16.Förbrukning i processer för framställ- ning av andra minera- liska ämnen än metaller under förutsättning att det ingående materialet genom uppvärmning i ugnar förändras kemiskt eller dess inre fysikaliska struktur förändras
17.Om skattebefrielse inte följer av tidigare punkter, förbrukning för framställning av värme i en anläggning för vilken utsläppsrätter ska överlämnas enligt
6kap. 1 § lagen om handel med utsläppsrätter
a) i kraftvärme- produktion
b) i annan värme- produktion
– |
– |
– |
– |
– |
– |
100 |
100 |
100 |
procent |
procent |
procent |
Bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b
70 |
93 |
|
procent |
procent |
– |
– |
6 |
– |
|
procent |
|
35
Lagtext |
Ds 2009:24 |
Nuvarande lydelse |
|
Föreslagen lydelse |
||||
|
|
|
2 §12 |
|
|
|
Om |
råtallolja förbrukas |
för |
Om bränsle som avses i 2 kap. |
|||
ändamål som anges i 1 § 9 |
1 § första stycket 3 b förbrukas i |
|||||
medges befrielse från energi- |
yrkesmässig |
|||||
skatten med ett belopp som mot- |
bruks- eller vattenbruksverksam- |
|||||
svarar 100 procent av den |
het för drift av andra motor- |
|||||
energiskatt och 79 procent av den |
drivna |
fordon |
än personbilar, |
|||
koldioxidskatt som tas ut på |
lastbilar |
och |
bussar medges |
|||
bränsle enligt 2 kap. 1 § första |
befrielse från koldioxidskatt med |
|||||
stycket 3 a. |
|
för |
2 100 kronor per kubikmeter. |
|||
Om |
råtallolja |
förbrukas |
|
|
|
|
ändamål som anges i 1 § 9 a eller |
|
|
|
|||
17 a, medges befrielse från |
|
|
|
|||
energiskatten med ett belopp som |
|
|
|
|||
motsvarar 100 procent av den |
|
|
|
|||
energiskatt och 85 procent av den |
|
|
|
|||
koldioxidskatt som tas ut på |
|
|
|
|||
bränsle enligt 2 kap. 1 § första |
|
|
|
|||
stycket 3 a. |
|
|
|
|
|
|
Om |
råtallolja förbrukas |
för |
|
|
|
|
ändamål som anges i 1 § 17 b, |
|
|
|
|||
medges befrielse från energi- |
|
|
|
|||
skatten med ett belopp som |
|
|
|
|||
motsvarar 6 procent av den |
|
|
|
|||
koldioxidskatt som tas ut på |
|
|
|
|||
bränsle enligt 2 kap. 1 § första |
|
|
|
|||
stycket 3 a. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3 §13 |
|
|
|
Vid |
annan |
kraftvärmepro- |
Vid |
annan |
kraftvärmepro- |
|
duktion än som avses i 1 § 17 a |
duktion än som avses i 1 § 17 a |
|||||
medges, för den del av bränslet |
medges, för den del av bränslet |
|||||
som förbrukas för framställning |
som förbrukas för framställning |
|||||
av värme, befrielse från energi- |
av värme, befrielse från energi- |
|||||
skatt med 100 procent och från |
skatt med 70 procent och från |
|||||
koldioxidskatt i den omfattning |
koldioxidskatt med 70 procent. |
|||||
som anges i andra stycket. |
|
|
|
|
12Senaste lydelse SFS 2008:561.
13Senaste lydelse SFS 2008:561.
36
Ds 2009:24 Lagtext
Befrielse enligt första stycket medges från 19 procent av koldioxidskatten, om elverknings- graden uppgår till 5 procent. Om elverkningsgraden är högre än 5 procent, ökar den procentuella befrielsen från koldioxidskatt med sex gånger det antal procent- enheter som verkningsgraden överstiger 5 procent till dess
verkningsgraden |
uppgår |
till |
15 procent. Om |
elverknings- |
graden är 15 procent eller högre, medges befrielse från 79 procent av koldioxidskatten.
För bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b medges inte någon skattbefrielse enligt denna paragraf.
5 §14
De begränsningar av skatte- |
De begränsningar av skatte- |
befrielsen i 1 § och 3 § tredje |
befrielsen i 1 § och 3 § andra |
stycket som gäller bensin och |
stycket som gäller bensin och |
bränsle som avses i 2 kap. |
bränsle som avses i 2 kap. 1 § |
1 första stycket 3 b ska även |
första stycket 3 b ska även gälla |
gälla för bränsle som avses i |
för bränsle som avses i 2 kap. 3 |
2 kap. 3 och 4 §§ och som be- |
och 4 §§ och som beskattas på |
skattas på samma sätt. |
samma sätt. |
7 kap.
1 §15
Den som är skattskyldig får göra avdrag för skatt på bränsle
1.för vilket skattskyldighet tidigare har inträtt,
2.som tagits tillbaka i samband med återgång av köp,
3.som av den skattskyldige exporterats till tredje land eller förts till frizon eller frilager för annat ändamål än att förbrukas där,
4.som förbrukats på ett sätt som ger rätt till skattebefrielse enligt 6 a kap.,
14Senaste lydelse SFS 2008:561.
15Senaste lydelse SFS 2001: 518.
37
Lagtext |
Ds 2009:24 |
5.som har tagits emot av en skattebefriad förbrukare i enlighet med vad som framgår av dennes godkännande,
6.som har tagits emot för förbrukning i skepp eller luftfartyg med de undantag i fråga om vissa bränslen som anges i 6 a kap. 1
§3 och 5,
7.som har tagits emot för förbrukning i båtar som avses i 6 a kap. 1 § 4 med de undantag i fråga om vissa bränslen som anges i denna punkt.
Om en skattebefriad för- brukare har meddelats ett beslut om preliminär skattesats enligt 9 kap. 9 b §, får avdrag enligt första stycket 5 göras enligt den lägre koldioxidskattesats eller, beträffande råtallolja, energi- skattesats som följer av beslutet.
Om en skattebefriad för- brukare har meddelats ett beslut om preliminär skattesats enligt 9 kap. 9 b §, får avdrag enligt första stycket 5 göras enligt den lägre koldioxidskattesats som följer av beslutet.
3 §16
En skattskyldig får göra avdrag för skatt på bränsle som han har förbrukat eller sålt som bränsle för uppvärmning och som utgör en energiprodukt enligt
1.
2.
3.
Första stycket gäller också om produkterna ingår som en
beståndsdel i ett annat bränsle.
För produkt enligt
16 Senaste lydelse SFS 2007:778.
38
Ds 2009:24 |
Lagtext |
upphävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG17.
4 §18
En skattskyldig får göra av- drag för skatt på metan som framställts av biomassa och som han har förbrukat eller sålt som motorbränsle eller som bränsle för uppvärmning.
Första stycket gäller endast om bränslet uppfyller de hållbar- hetskriterier som gäller enligt artikel 17 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främ- jande av användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG i fråga om
1.vätskeformig eller gasformig metan som förbrukats eller sålts som motorbränsle, eller
2.vätskeformig metan som förbrukats eller sålts som bränsle för uppvärmning.
8 kap.
1 §19
Som skattebefriad förbrukare får godkännas den som förbrukar bränsle för ändamål som anges i 6 a kap. 1 §
Ett godkännande enligt första stycket får meddelas för viss tid eller tills vidare. Godkännande tills vidare får meddelas den
17EUT L 140, 5.6.2009, s. 16, Celex 32009L0028.
18Tidigare 7 kap. 4 § upphävd genom SFS 2001:518.
19Senaste lydelse SFS 2006:1508.
39
Lagtext |
Ds 2009:24 |
som tidigare hanterat obeskattat bränsle utan anmärkning. Ett godkännande får förenas med villkor.
Den som godkänts som skattebefriad förbrukare har rätt att från en skattskyldig köpa bränsle i de fall där bränslet enligt 6 a
kap. är befriat från skatt. |
|
Om en skattebefriad för- |
|
Om en skattebefriad för- |
|||
brukare har meddelats ett beslut |
brukare har meddelats ett beslut |
||
om preliminär skattesats |
enligt |
om preliminär skattesats enligt |
|
9 kap. 9 b §, får köp enligt tredje |
9 kap. 9 b §, får köp enligt tredje |
||
stycket ske till den lägre kol- |
stycket ske till den lägre kol- |
||
dioxidskattesats |
eller, |
beträf- |
dioxidskattesats som följer av |
fande råtallolja, |
energiskattesats |
beslutet. |
som följer av beslutet.
9 kap.
2 §20
Om någon som inte är skattskyldig eller skattebefriad förbrukare har förbrukat bränsle på ett sådant sätt som ger rätt till skattebefrielse enligt 6 a kap. medger beskattningsmyndigheten efter ansökan återbetalning av skatten på bränslet.
Har |
beslut |
om |
preliminär |
Har |
beslut |
om preliminär |
|||
skattesats |
meddelats |
enligt |
skattesats meddelats |
enligt |
|||||
9 kap. |
9 |
b § |
får återbetalning |
9 kap. 9 b § får återbetalning |
|||||
enligt |
första |
stycket |
medges |
enligt |
första |
stycket |
medges |
||
enligt den lägre koldioxidskatte- |
enligt den lägre koldioxidskatte- |
||||||||
sats eller, |
beträffande |
|
råtallolja, |
sats som följer av beslutet. |
|||||
energiskattesats |
som |
följer av |
|
|
|
|
|||
beslutet. |
|
|
|
|
|
|
|
|
5 §21
Beskattningsmyndigheten medger, i den omfattning som anges i
Återbetalning medges vid leverans för
20Senaste lydelse SFS 2001:518.
21Senaste lydelse SFS 2006:1508.
40
Ds 2009:24 |
Lagtext |
1. tillverkningsprocessen i industriell verksamhet eller för yrkesmässig
a)elektrisk kraft med den del av energiskatten som överstiger 0,5 öre per kilowattimme,
b)råtallolja med ett energi-
skattebelopp |
som motsvarar hela |
|
|
|
|
|
|
||||
den energiskatt och 79 procent av |
|
|
|
|
|
|
|||||
den koldioxidskatt som tas ut på |
|
|
|
|
|
|
|||||
bränsle som avses i 2 kap. 1 § |
|
|
|
|
|
|
|||||
första stycket 3 a, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
c) andra bränslen än råtall- |
b) bränslen med 70 procent |
||||||||||
olja med hela energiskatten och |
av energiskatten och 70 procent |
||||||||||
79 procent av koldioxidskatten, |
av koldioxidskatten, |
|
|
||||||||
2. annat ändamål än som avses under 1, med hela |
|
||||||||||
energiskatten på elektrisk kraft och med hela energiskatten, |
|
||||||||||
koldioxidskatten och svavelskatten på bränsle. |
|
|
|
||||||||
Om elektrisk kraft och ett |
Om elektrisk kraft och ett |
||||||||||
eller |
flera |
bränslen |
förbrukas |
eller |
flera |
bränslen |
förbrukas |
||||
samtidigt för denna värmefram- |
samtidigt för denna värmefram- |
||||||||||
ställning, skall |
energislagen |
vid |
ställning, |
ska |
energislagen |
vid |
|||||
beräkning |
av |
återbetalningen |
beräkning |
av |
återbetalningen |
||||||
fördelas genom proportionering |
fördelas genom proportionering |
||||||||||
i förhållande |
till |
respektive |
i förhållande |
till |
respektive |
||||||
energislag. Dock får fördel- |
energislag. Dock får fördel- |
||||||||||
ningen mellan |
bränslena väljas |
ningen mellan |
bränslena väljas |
||||||||
fritt. |
Motsvarande |
gäller |
för |
fritt. |
Motsvarande |
gäller |
för |
||||
värme som har levererats från |
värme som har levererats från |
||||||||||
kraftvärmeproduktion. |
|
kraftvärmeproduktion. |
|
||||||||
För bensin och bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket |
|
3 b medges inte någon återbetalning av skatt enligt denna
paragraf. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Har |
beslut |
om preliminär |
Har |
beslut |
om |
preliminär |
||||
skattesats |
meddelats |
enligt |
skattesats |
meddelats |
enligt |
|||||
9 kap. |
9 |
b § |
medges |
åter- |
9 kap. |
9 |
b § |
medges |
åter- |
|
betalning enligt den lägre kol- |
betalning enligt den lägre kol- |
|||||||||
dioxidskattesats |
eller, |
beträf- |
dioxidskattesats |
som |
följer av |
|||||
fande råtallolja, |
energiskattesats |
beslutet. |
|
|
|
|
som följer av beslutet.
41
Lagtext |
Ds 2009:24 |
7 §22 Ansökan om återbetalning
eller kompensation enligt
8 §23
Rätt till återbetalning eller kompensation enligt
a)minst 1 000 kronor i fall som avses i 2, 4, 5 eller 6 §, och
b)minst 500 kronor i fall som avses i 3 §.
Sådan återbetalning enligt 2 § |
Sådan återbetalning enligt 2 § |
|||
som sker med stöd av 6 a kap. |
som sker med stöd av 6 a kap. |
|||
1 § 11 eller 14 får dock göras när |
1 § 11 eller 2 § får dock göras |
|||
den sammanlagda ersättningen |
när den sammanlagda ersätt- |
|||
uppgår till minst 500 kronor per |
ningen |
uppgår |
till |
minst |
kalenderår. |
500 kronor per kalenderår. |
|||
9 §24 |
|
|
|
|
Utöver möjligheterna till |
Utöver möjligheterna till |
|||
skattebefrielse enligt 6 a kap. får |
skattebefrielse enligt 6 a kap. får |
|||
skatten sättas ned för bränsle |
skatten |
sättas ned |
för |
bränsle |
22Senaste lydelse SFS 2007:1387.
23Senaste lydelse SFS 2007:1387.
24Senaste lydelse SFS 2006:1508.
42
Ds 2009:24 Lagtext
som förbrukats av ett energi- |
som förbrukats av ett energi- |
|||||
intensivt företag för uppvärm- |
intensivt företag för uppvärm- |
|||||
ning eller för drift av stationära |
ning eller för drift av stationära |
|||||
motorer |
vid |
tillverknings- |
motorer |
vid |
tillverknings- |
|
processen i industriell verksam- |
processen i industriell verksam- |
|||||
het eller i yrkesmässig jord- |
het eller i yrkesmässig jord- |
|||||
bruksverksamhet. Beskattnings- |
bruksverksamhet. Beskattnings- |
|||||
myndigheten medger efter an- |
myndigheten medger efter an- |
|||||
sökan nedsättning av koldioxid- |
sökan nedsättning av koldioxid- |
|||||
skatten eller, beträffande råtall- |
skatten för den del av skatten |
|||||
olja, energiskatten för den del av |
som överstiger 1,2 procent av de |
|||||
skatten |
som |
överstiger |
0,8 |
framställda |
produkternas för- |
|
procent av de framställda pro- |
säljningsvärde. |
Nedsättning |
||||
dukternas |
försäljningsvärde. |
medges med sådant belopp att |
||||
Nedsättning medges med sådant |
den överskjutande skattebelast- |
|||||
belopp att den |
överskjutande |
ningen inte överstiger 24 pro- |
||||
skattebelastningen inte |
över- |
cent av |
det |
överskjutande |
||
stiger 24 procent av det över- |
skattebeloppet för |
bränslet. |
||||
skjutande |
skattebeloppet |
för |
|
|
|
bränslet.
Bestämmelserna i första stycket gäller även mottagare av värmeleveranser om värmen har använts vid tillverkningsprocessen i industriell verksamhet eller i yrkesmässig
Vid beräkning av nedsättning enligt första eller andra stycket får den koldioxidskatt som är hänförlig till följande bränslen dock inte sättas ned mer än att den motsvarar minst
a)21 euro per kubikmeter dieselbrännolja
b)14,30 euro per kubikmeter eldningsolja
c)41 euro per 1 000 kilogram gasol
43
Lagtext |
Ds 2009:24 |
d)5,40 euro per 1 000 kubikmeter naturgas
e)4,10 euro per 1 000 kilogram kol och koks
2702 och 2704), |
|
varvid det nedsatta skatte- |
varvid det nedsatta skatte- |
beloppet i genomsnitt alltid |
beloppet i genomsnitt alltid |
minst skall motsvara minimi- |
minst ska motsvara minimi- |
skattenivåerna för de för- |
skattenivåerna för de för- |
brukade energislagen. |
brukade energislagen. |
Omräkning av de belopp i euro som anges i tredje stycket görs för varje kalenderår enligt den kurs i svenska kronor för euro som gällde den första vardagen i oktober året innan och som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.
Begränsningarna av nedsättningen av skatt i tredje stycket
gäller också för bränsle enligt 2 kap. 3 och 4 §§. |
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
9 b §25 |
|
|
|
|
|
|
Ansökan |
om |
nedsättning |
Ansökan |
om |
nedsättning |
||||||
enligt 9 § skall omfatta en |
enligt 9 § ska omfatta en period |
||||||||||
period om ett kalenderår och |
om ett kalenderår och ska |
||||||||||
skall lämnas in till beskattnings- |
lämnas in till beskattnings- |
||||||||||
myndigheten inom tre år efter |
myndigheten inom tre år efter |
||||||||||
kalenderårets |
utgång. Ansökan |
kalenderårets |
utgång. Ansökan |
||||||||
skall innehålla uppgifter om hur |
ska innehålla uppgifter om hur |
||||||||||
mycket bränsle som förbrukats |
mycket bränsle som förbrukats |
||||||||||
under kalenderåret och försälj- |
under kalenderåret och försälj- |
||||||||||
ningsvärdet |
på |
de |
produkter |
ningsvärdet |
på |
de |
produkter |
||||
som |
framställts |
under året. |
som |
framställts |
under |
året. |
|||||
Sökanden skall även lämna de |
Sökanden ska även lämna de |
||||||||||
uppgifter som enligt 1 kap. 8 § |
uppgifter som enligt 1 kap. 8 § |
||||||||||
behövs för att beräkna energi- |
behövs för att beräkna energi- |
||||||||||
intensiteten hos det företag som |
intensiteten hos det företag som |
||||||||||
ansökan avser. |
|
|
|
ansökan avser. |
|
|
|
||||
Beskattningsmyndigheten får |
Beskattningsmyndigheten får |
||||||||||
efter |
ansökan |
bestämma |
en |
efter |
ansökan |
bestämma |
en |
||||
preliminär |
koldioxidskattesats |
preliminär |
koldioxidskattesats |
||||||||
eller, |
beträffande |
råtallolja, |
en |
enligt vilken skatt ska tas ut |
|||||||
preliminär energiskattesats enligt |
under ett kalenderår. De upp- |
||||||||||
vilken skatt skall tas ut under ett |
gifter som enligt första stycket |
25 Senaste lydelse SFS 2006:1508.
44
Ds 2009:24 Lagtext
kalenderår. De uppgifter |
|
som |
ska lämnas av sökanden ska i en |
|||||||||||||
enligt första stycket skall lämnas |
ansökan om preliminär skatte- |
|||||||||||||||
av sökanden skall i en ansökan |
sats lämnas i form av en |
|||||||||||||||
om preliminär skattesats lämnas |
uppskattning. |
Har |
beslut |
om |
||||||||||||
i form av en uppskattning. Har |
preliminär skattesats |
meddelats |
||||||||||||||
beslut om preliminär skattesats |
ska sökanden, när det kalenderår |
|||||||||||||||
meddelats |
skall |
sökanden, |
när |
som beslutet avser gått ut, |
||||||||||||
det |
kalenderår |
som |
beslutet |
komplettera sin ansökan med de |
||||||||||||
avser gått ut, komplettera sin |
verkliga uppgifterna. Komplet- |
|||||||||||||||
ansökan |
med |
de |
verkliga |
teringen ska ha kommit in till |
||||||||||||
uppgifterna. |
Kompletteringen |
beskattningsmyndigheten senast |
||||||||||||||
skall ha kommit in till beskatt- |
tre år efter utgången av det |
|||||||||||||||
ningsmyndigheten senast tre år |
kalenderår som ansökan avser. |
|||||||||||||||
efter utgången av det kalenderår |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
som ansökan avser. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
Beskattningsmyndigheten |
Beskattningsmyndigheten |
|||||||||||||||
skall för varje sökande som |
ska för varje sökande som |
|||||||||||||||
meddelats beslut om preliminär |
meddelats beslut om preliminär |
|||||||||||||||
skattesats fatta ett slutligt beslut |
skattesats fatta ett slutligt beslut |
|||||||||||||||
om |
skattenedsättning |
för |
det |
om |
skattenedsättning |
för |
det |
|||||||||
bränsle som |
förbrukats |
under |
bränsle som |
|
förbrukats |
under |
||||||||||
kalenderåret. |
Genom |
beslutet |
kalenderåret. |
|
Genom |
beslutet |
||||||||||
kan skatt påföras sökanden eller |
kan skatt påföras sökanden eller |
|||||||||||||||
återbetalas |
|
till |
honom. |
|
Kan |
återbetalas |
till |
honom. |
|
Kan |
||||||
sökandens uppgifter inte läggas |
sökandens uppgifter inte läggas |
|||||||||||||||
till |
grund |
|
för |
en tillförlitlig |
till |
grund |
för |
en |
tillförlitlig |
|||||||
beräkning eller saknas uppgifter |
beräkning eller saknas uppgifter |
|||||||||||||||
från |
honom, får |
beslut |
fattas |
från |
honom, |
får |
beslut |
fattas |
||||||||
efter skälig grund. |
|
|
|
efter skälig grund. |
|
|
|
|
1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.
2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
45
Lagtext |
Ds 2009:24 |
1.3Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi
Härigenom föreskrivs 2 kap. 1 och 1 a §§ och 6 a kap. 2 § lagen (1994:1776) om skatt på energi ska ha följande lydelse.
Lydelse enligt lagförslag 1.2
2kap.
1 §
Energiskatt och koldioxidskatt ska, om inte annat följer av andra stycket, betalas för följande bränslen med angivna belopp:
|
Slag av bränsle |
Skattebelopp |
|
|
|
|
|
|
Energiskatt |
Koldioxidskatt |
Summa skatt |
1. |
2710 11 31, |
Bensin som |
|
|
|
|
2710 11 41, |
uppfyller krav |
|
|
|
|
2710 11 45 |
för |
|
|
|
|
eller |
|
|
|
|
|
2710 11 49 |
|
|
|
|
|
|
a) miljöklass 1 |
|
|
|
|
|
– motorbensin |
3 kr 07 öre |
2 kr 45 öre |
5 kr 52 öre |
|
|
|
per liter |
per liter |
per liter |
|
|
– alkylatbensin |
1 kr 37 öre |
2 kr 45 öre |
3 kr 82 öre |
|
|
|
per liter |
per liter |
per liter |
|
|
b) miljöklass 2 |
3 kr 10 öre |
2 kr 45 öre |
5 kr 55 öre |
|
|
|
per liter |
per liter |
per liter |
2. |
2710 11 31, |
Annan bensin |
3 kr 82 öre |
2 kr 45 öre |
6 kr 27 öre |
|
2710 11 51 |
än som avses |
per liter |
per liter |
per liter |
|
eller |
under 1 |
|
|
|
|
2710 11 59 |
|
|
|
|
3. |
2710 19 21, |
Eldningsolja, |
|
|
|
|
2710 19 25, |
dieselbrännolja, |
|
|
|
|
2710 19 41– |
fotogen, m.m. |
|
|
|
|
2710 19 49 |
som |
|
|
|
|
eller |
|
|
|
|
|
2710 19 61– |
|
|
|
|
|
2710 19 69 |
|
|
|
|
a) har försetts |
797 |
kr per 3 016 kr |
med märk- och |
m3 |
m3 |
färgämnen eller |
|
|
per 3 813 kr per m3
46
Ds 2009:24 Lagtext
|
Slag av bränsle |
Skattebelopp |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Energiskatt |
Koldioxidskatt |
Summa skatt |
||||
|
|
ger mindre än |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
85 volym- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
procent |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
destillat vid |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
350oC, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
b) inte har |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
försetts med |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
märk- och |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
färgämnen och |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ger minst 85 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
volymprocent |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
destillat vid |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
350oC, tillhörig |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
miljöklass 1 |
1 525 kr per |
3 016 |
kr |
per |
4 541 |
kr |
per |
|
|
|
m3 |
m3 |
|
|
m3 |
|
|
|
|
miljöklass 2 |
1 788 kr per |
3 016 |
kr |
per |
4 804 |
kr |
per |
|
|
|
m3 |
m3 |
|
|
m3 |
|
|
|
|
miljöklass 3 |
1 926 kr per |
3 016 |
kr |
per |
4 942 |
kr |
per |
|
|
eller inte tillhör |
m3 |
m3 |
|
|
m3 |
|
|
|
|
någon |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
miljöklass |
|
|
|
|
|
|
|
4. |
2711 12 11– |
Gasol som |
|
|
|
|
|
|
|
|
2711 19 00 |
används för |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
a) drift av |
0 kr per |
2 221 kr per |
2 221 kr per |
||||
|
|
motordrivet |
1 000 kg |
1 000 kg |
|
1 000 kg |
|
||
|
|
fordon, fartyg |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
eller luftfartyg |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
b) annat |
1 024 kr per |
3 173 |
kr |
per |
4 197 |
kr |
per |
|
|
ändamål än |
1 000 kg |
1 000 kg |
|
1 000 kg |
|
||
|
|
under a |
|
|
|
|
|
|
|
5. |
2711 11 00, |
Naturgas som |
|
|
|
|
|
|
|
|
2711 21 00 |
används för |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
a) drift av |
0 kr per |
1 581 kr per |
1 581 kr per |
||||
|
|
motordrivet |
1 000 m3 |
1 000 m3 |
|
1 000 m3 |
|
||
|
|
fordon, fartyg |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
eller luftfartyg |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
b) annat |
880 kr per |
2 259 kr per |
3 139 kr per |
||||
|
|
ändamål än |
1 000 m3 |
1 000 m3 |
|
1 000 m3 |
|
||
|
|
under a |
|
|
|
|
|
|
|
47
Lagtext |
Ds 2009:24 |
Slag av bränsle |
Skattebelopp |
|
|
|
|
|
Energiskatt |
Koldioxidskatt |
Summa skatt |
6. 2701, 2702 |
Kol och koks |
605 kr per |
2 625 kr per |
3 230 kr per |
eller 2704 |
|
1 000 kg |
1 000 kg |
1 000 kg |
I fall som avses i 4 kap. 1 § 7 och 8 och 12 § 4 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika användningssätt.
Föreslagen lydelse
2 kap.
1 §
Energiskatt och koldioxidskatt ska, om inte annat följer av andra stycket, betalas för följande bränslen med angivna belopp:
|
Slag av bränsle |
Skattebelopp |
|
|
|
|
|
|
Energiskatt |
Koldioxidskatt |
Summa skatt |
1. |
2710 11 31, |
Bensin som |
|
|
|
|
2710 11 41, |
uppfyller krav |
|
|
|
|
2710 11 45 |
för |
|
|
|
|
eller |
|
|
|
|
|
2710 11 49 |
|
|
|
|
|
|
a) miljöklass 1 |
|
|
|
|
|
– motorbensin |
3 kr 13 öre |
2 kr 50 öre |
5 kr 63 öre |
|
|
|
per liter |
per liter |
per liter |
|
|
– alkylatbensin |
1 kr 40 öre |
2 kr 50 öre |
3 kr 90 öre |
|
|
|
per liter |
per liter |
per liter |
|
|
b) miljöklass 2 |
3 kr 16 öre |
2 kr 50 öre |
5 kr 66 öre |
|
|
|
per liter |
per liter |
per liter |
2. |
2710 11 31, |
Annan bensin |
3 kr 90 öre |
2 kr 50 öre |
6 kr 40 öre |
|
2710 11 51 |
än som avses |
per liter |
per liter |
per liter |
|
eller |
under 1 |
|
|
|
|
2710 11 59 |
|
|
|
|
3. |
2710 19 21, |
Eldningsolja, |
|
|
|
|
2710 19 25, |
dieselbrännolja, |
|
|
|
|
2710 19 41– |
fotogen, m.m. |
|
|
|
|
2710 19 49 |
som |
|
|
|
|
eller |
|
|
|
|
48
Ds 2009:24 Lagtext
|
Slag av bränsle |
Skattebelopp |
|
|
|
|
|
|
Energiskatt |
Koldioxidskatt |
Summa skatt |
|
2710 19 61– |
|
|
|
|
|
2710 19 69 |
|
|
|
|
|
|
a) har försetts |
813 kr per |
3 076 kr per m3 |
3 889 kr per |
|
|
med märk- och |
m3 |
|
m3 |
|
|
färgämnen eller |
|
|
|
|
|
ger mindre än |
|
|
|
|
|
85 volym- |
|
|
|
|
|
procent |
|
|
|
|
|
destillat vid |
|
|
|
|
|
350oC, |
|
|
|
|
|
b) inte har |
|
|
|
|
|
försetts med |
|
|
|
|
|
märk- och |
|
|
|
|
|
färgämnen och |
|
|
|
|
|
ger minst 85 |
|
|
|
|
|
volymprocent |
|
|
|
|
|
destillat vid |
|
|
|
|
|
350oC, tillhörig |
|
|
|
|
|
miljöklass 1 |
1 755 kr per |
3 076 kr per m3 |
4 831 kr per |
|
|
|
m3 |
|
m3 |
|
|
miljöklass 2 |
2 024 kr per |
3 076 kr per m3 |
5 100 kr per |
|
|
|
m3 |
|
m3 |
|
|
miljöklass 3 |
2 164 kr per |
3 076 kr per m3 |
5 240 kr per |
|
|
eller inte tillhör |
m3 |
|
m3 |
|
|
någon |
|
|
|
|
|
miljöklass |
|
|
|
4. |
2711 12 11– |
Gasol som |
|
|
|
|
2711 19 00 |
används för |
|
|
|
|
|
a) drift av |
0 kr per |
2 589 kr per |
2 589 kr per |
|
|
motordrivet |
1 000 kg |
1 000 kg |
1 000 kg |
|
|
fordon, fartyg |
|
|
|
|
|
eller luftfartyg |
|
|
|
|
|
b) annat |
1 045 kr per |
3 236 kr per |
4 281 kr per |
|
|
ändamål än |
1 000 kg |
1 000 kg |
1 000 kg |
|
|
under a |
|
|
|
5. |
2711 11 00, |
Naturgas som |
|
|
|
|
2711 21 00 |
används för |
|
|
|
49
Lagtext |
Ds 2009:24 |
Slag av bränsle |
Skattebelopp |
|
|
|
|
|
Energiskatt |
Koldioxidskatt |
Summa skatt |
|
a) drift av |
0 kr per |
1 853 kr per |
1 853 kr per |
|
motordrivet |
1 000 m3 |
1 000 m3 |
1 000 m3 |
|
fordon, fartyg |
|
|
|
|
eller luftfartyg |
|
|
|
|
b) annat |
898 kr per |
2 304 kr per |
3 202 kr per |
|
ändamål än |
1 000 m3 |
1 000 m3 |
1 000 m3 |
|
under a |
|
|
|
6. 2701, 2702 |
Kol och koks |
617 kr per |
2 678 kr per |
3 295 kr per |
eller 2704 |
|
1 000 kg |
1 000 kg |
1 000 kg |
I fall som avses i 4 kap. 1 § 7 och 8 och 12 § 4 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika användningssätt.
Lydelse enligt lagförslag 1.2 |
|
Föreslagen lydelse |
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
1 a § |
|
|
|
|
|
|
För kalenderåret |
2012 |
och |
För kalenderåret |
2014 |
och |
||||||
efterföljande |
kalenderår |
ska |
efterföljande kalenderår |
ska |
|||||||
energiskatt |
och koldioxidskatt |
energiskatt |
och |
koldioxidskatt |
|||||||
betalas med belopp som efter en |
betalas med belopp som efter en |
||||||||||
årlig omräkning motsvarar de i |
årlig omräkning motsvarar de i |
||||||||||
1 § |
angivna |
skattebeloppen |
1 § |
angivna |
skattebeloppen |
||||||
multiplicerade med det jäm- |
multiplicerade med det jäm- |
||||||||||
förelsetal, |
uttryckt i |
procent, |
förelsetal, |
uttryckt |
i procent, |
||||||
som |
anger |
förhållandet mellan |
som |
anger |
förhållandet mellan |
||||||
det allmänna prisläget i juni |
det allmänna prisläget i juni |
||||||||||
månad året närmast före det år |
månad året närmast före det år |
||||||||||
beräkningen avser och prisläget i |
beräkningen avser och prisläget i |
||||||||||
juni 2009. |
|
|
|
|
juni 2012. |
|
|
|
|
Regeringen fastställer före november månads utgång de om- räknade skattebelopp som enligt denna paragraf ska tas ut för påföljande kalenderår. Beloppen avrundas till hela kronor och ören.
50
Ds 2009:24 |
Lagtext |
6 a kap.
2 § Om bränsle som avses i
2 kap. 1 § första stycket 3 b förbrukas i yrkesmässig
1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013.
2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
51
Lagtext |
Ds 2009:24 |
1.4Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1776) om skatt på energi
dels att 1 kap. 8 § samt 9 kap. 9, 9 a och 9 b §§ ska upphöra att gälla,
dels att 2 kap. 1 och 1 a §§, 6 a kap. 1, 2 och 3 §§, 7 kap. 1 §, 8 kap. 1 § samt 9 kap. 2 och 5 §§ ska ha följande lydelse.
Lydelse enligt lagförslag 1.3
2 kap.
1 §
Energiskatt och koldioxidskatt ska, om inte annat följer av andra stycket, betalas för följande bränslen med angivna belopp:
|
|
Slag av bränsle |
Skattebelopp |
|
|
|
|
|
|
|
Energiskatt |
Koldioxidskatt |
Summa skatt |
1. |
2710 11 |
31, |
Bensin som |
|
|
|
|
2710 11 |
41, |
uppfyller krav |
|
|
|
|
2710 11 |
45 |
för |
|
|
|
|
eller |
|
|
|
|
|
|
2710 11 |
49 |
|
|
|
|
|
|
|
a) miljöklass 1 |
|
|
|
|
|
|
– motorbensin |
3 kr 13 öre |
2 kr 50 öre |
5 kr 63 öre |
|
|
|
|
per liter |
per liter |
per liter |
|
|
|
– alkylatbensin |
1 kr 40 öre |
2 kr 50 öre |
3 kr 90 öre |
|
|
|
|
per liter |
per liter |
per liter |
|
|
|
b) miljöklass 2 |
3 kr 16 öre |
2 kr 50 öre |
5 kr 66 öre |
|
|
|
|
per liter |
per liter |
per liter |
2. |
2710 11 |
31, |
Annan bensin |
3 kr 90 öre |
2 kr 50 öre |
6 kr 40 öre |
|
2710 11 |
51 |
än som avses |
per liter |
per liter |
per liter |
|
eller |
|
under 1 |
|
|
|
|
2710 11 |
59 |
|
|
|
|
3. |
2710 19 |
21, |
Eldningsolja, |
|
|
|
|
2710 19 |
25, |
dieselbrännolja, |
|
|
|
|
2710 19 |
41– |
fotogen, m.m. |
|
|
|
|
2710 19 |
49 |
som |
|
|
|
52
Ds 2009:24 Lagtext
|
Slag av bränsle |
Skattebelopp |
|
|
|
|
|
|
Energiskatt |
Koldioxidskatt |
Summa skatt |
|
eller |
|
|
|
|
|
2710 19 61– |
|
|
|
|
|
2710 19 69 |
|
|
|
|
|
|
a) har försetts |
813 kr per |
3 076 kr per m3 |
3 889 kr per |
|
|
med märk- och |
m3 |
|
m3 |
|
|
färgämnen eller |
|
|
|
|
|
ger mindre än |
|
|
|
|
|
85 volym- |
|
|
|
|
|
procent |
|
|
|
|
|
destillat vid |
|
|
|
|
|
350oC, |
|
|
|
|
|
b) inte har |
|
|
|
|
|
försetts med |
|
|
|
|
|
märk- och |
|
|
|
|
|
färgämnen och |
|
|
|
|
|
ger minst 85 |
|
|
|
|
|
volymprocent |
|
|
|
|
|
destillat vid |
|
|
|
|
|
350oC, tillhörig |
|
|
|
|
|
miljöklass 1 |
1 755 kr per |
3 076 kr per m3 |
4 831 kr per |
|
|
|
m3 |
|
m3 |
|
|
miljöklass 2 |
2 024 kr per |
3 076 kr per m3 |
5 100 kr per |
|
|
|
m3 |
|
m3 |
|
|
miljöklass 3 |
2 164 kr per |
3 076 kr per m3 |
5 240 kr per |
|
|
eller inte tillhör |
m3 |
|
m3 |
|
|
någon |
|
|
|
|
|
miljöklass |
|
|
|
4. |
2711 12 11– |
Gasol som |
|
|
|
|
2711 19 00 |
används för |
|
|
|
|
|
a) drift av |
0 kr per |
2 589 kr per |
2 589 kr per |
|
|
motordrivet |
1 000 kg |
1 000 kg |
1 000 kg |
|
|
fordon, fartyg |
|
|
|
|
|
eller luftfartyg |
|
|
|
|
|
b) annat |
1 045 kr per |
3 236 kr per |
4 281 kr per |
|
|
ändamål än |
1 000 kg |
1 000 kg |
1 000 kg |
|
|
under a |
|
|
|
5. |
2711 11 00, |
Naturgas som |
|
|
|
|
2711 21 00 |
används för |
|
|
|
53
Lagtext |
Ds 2009:24 |
Slag av bränsle |
Skattebelopp |
|
|
|
|
|
Energiskatt |
Koldioxidskatt |
Summa skatt |
|
a) drift av |
0 kr per |
1 853 kr per |
1 853 kr per |
|
motordrivet |
1 000 m3 |
1 000 m3 |
1 000 m3 |
|
fordon, fartyg |
|
|
|
|
eller luftfartyg |
|
|
|
|
b) annat |
898 kr per |
2 304 kr per |
3 202 kr per |
|
ändamål än |
1 000 m3 |
1 000 m3 |
1 000 m3 |
|
under a |
|
|
|
6. 2701, 2702 |
Kol och koks |
617 kr per |
2 678 kr per |
3 295 kr per |
eller 2704 |
|
1 000 kg |
1 000 kg |
1 000 kg |
I fall som avses i 4 kap. 1 § 7 och 8 och 12 § 4 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika användningssätt.
Föreslagen lydelse
2 kap.
1 §
Energiskatt och koldioxidskatt ska, om inte annat följer av andra stycket, betalas för följande bränslen med angivna belopp:
|
|
Slag av bränsle |
Skattebelopp |
|
|
|
|
|
|
|
Energiskatt |
Koldioxidskatt |
Summa skatt |
1. |
2710 11 |
31, |
Bensin som |
|
|
|
|
2710 11 |
41, |
uppfyller krav |
|
|
|
|
2710 11 |
45 |
för |
|
|
|
|
eller |
|
|
|
|
|
|
2710 11 |
49 |
|
|
|
|
|
|
|
a) miljöklass 1 |
|
|
|
|
|
|
– motorbensin |
3 kr 25 öre |
2 kr 60 öre |
5 kr 85 öre |
|
|
|
|
per liter |
per liter |
per liter |
|
|
|
– alkylatbensin |
1 kr 45 öre |
2 kr 60 öre |
4 kr 05 öre |
|
|
|
|
per liter |
per liter |
per liter |
|
|
|
b) miljöklass 2 |
3 kr 29 öre |
2 kr 60 öre |
5 kr 89 öre |
|
|
|
|
per liter |
per liter |
per liter |
2. |
2710 11 |
31, |
Annan bensin |
4 kr 05 öre |
2 kr 60 öre |
6 kr 65 öre |
|
2710 11 |
51 |
än som avses |
per liter |
per liter |
per liter |
54
Ds 2009:24 Lagtext
|
Slag av bränsle |
Skattebelopp |
|
|
|
|
|
|
Energiskatt |
Koldioxidskatt |
Summa skatt |
|
eller |
under 1 |
|
|
|
|
2710 11 59 |
|
|
|
|
3. |
2710 19 21, |
Eldningsolja, |
|
|
|
|
2710 19 25, |
dieselbrännolja, |
|
|
|
|
2710 19 41– |
fotogen, m.m. |
|
|
|
|
2710 19 49 |
som |
|
|
|
|
eller |
|
|
|
|
|
2710 19 61– |
|
|
|
|
|
2710 19 69 |
|
|
|
|
|
|
a) har försetts |
846 kr per |
3 201 kr per m3 |
4 047 kr per |
|
|
med märk- och |
m3 |
|
m3 |
|
|
färgämnen eller |
|
|
|
|
|
ger mindre än |
|
|
|
|
|
85 volym- |
|
|
|
|
|
procent |
|
|
|
|
|
destillat vid |
|
|
|
|
|
350oC, |
|
|
|
|
|
b) inte har |
|
|
|
|
|
försetts med |
|
|
|
|
|
märk- och |
|
|
|
|
|
färgämnen och |
|
|
|
|
|
ger minst 85 |
|
|
|
|
|
volymprocent |
|
|
|
|
|
destillat vid |
|
|
|
|
|
350oC, tillhörig |
|
|
|
|
|
miljöklass 1 |
1 826 kr per 3 201 kr per m3 |
5 027 kr per |
|
|
|
|
m3 |
|
m3 |
|
|
miljöklass 2 |
2 105 kr per 3 201 kr per m3 |
5 306 kr per |
|
|
|
|
m3 |
|
m3 |
|
|
miljöklass 3 |
2 252 kr per 3 201 kr per m3 |
5 452 kr per |
|
|
|
eller inte tillhör |
m3 |
|
m3 |
|
|
någon |
|
|
|
|
|
miljöklass |
|
|
|
4. |
2711 12 11– |
Gasol som |
|
|
|
|
2711 19 00 |
används för |
|
|
|
|
|
a) drift av |
0 kr per |
3 367 kr per |
3 367 kr per |
|
|
motordrivet |
1 000 kg |
1 000 kg |
1 000 kg |
|
|
fordon, fartyg |
|
|
|
|
|
eller luftfartyg |
|
|
|
55
Lagtext |
Ds 2009:24 |
|
Slag av bränsle |
Skattebelopp |
|
|
|
|
|
|
Energiskatt |
Koldioxidskatt |
Summa skatt |
|
|
b) annat |
1 087 kr per |
3 367 kr per |
4 454 kr per |
|
|
ändamål än |
1 000 kg |
1 000 kg |
1 000 kg |
|
|
under a |
|
|
|
5. |
2711 11 00, |
Naturgas som |
|
|
|
|
2711 21 00 |
används för |
|
|
|
|
|
a) drift av |
0 kr per |
2 397 kr per |
2 397 kr per |
|
|
motordrivet |
1 000 m3 |
1 000 m3 |
1 000 m3 |
|
|
fordon, fartyg |
|
|
|
|
|
eller luftfartyg |
|
|
|
|
|
b) annat |
934 kr per |
2 397 kr per |
3 331 kr per |
|
|
ändamål än |
1 000 m3 |
1 000 m3 |
1 000 m3 |
|
|
under a |
|
|
|
6. |
2701, 2702 |
Kol och koks |
642 kr per |
2 786 kr per |
3 428 kr per |
|
eller 2704 |
|
1 000 kg |
1 000 kg |
1 000 kg |
I fall som avses i 4 kap. 1 § 7 och 8 och 12 § 4 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika användningssätt.
Lydelse enligt lagförslag 1.3 |
|
Föreslagen lydelse |
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
1 a § |
|
|
|
|
|
|
För kalenderåret |
2014 |
och |
För kalenderåret |
2016 |
och |
||||||
efterföljande |
kalenderår |
ska |
efterföljande kalenderår |
ska |
|||||||
energiskatt |
och koldioxidskatt |
energiskatt |
och |
koldioxidskatt |
|||||||
betalas med belopp som efter en |
betalas med belopp som efter en |
||||||||||
årlig omräkning motsvarar de i |
årlig omräkning motsvarar de i |
||||||||||
1 § |
angivna |
skattebeloppen |
1 § |
angivna |
skattebeloppen |
||||||
multiplicerade med det jäm- |
multiplicerade med det jäm- |
||||||||||
förelsetal, |
uttryckt |
i procent, |
förelsetal, |
uttryckt |
i procent, |
||||||
som |
anger |
förhållandet mellan |
som |
anger |
förhållandet mellan |
||||||
det allmänna prisläget i juni |
det allmänna prisläget i juni |
||||||||||
månad året närmast före det år |
månad året närmast före det år |
||||||||||
beräkningen avser och prisläget i |
beräkningen avser och prisläget i |
||||||||||
juni 2012. |
|
|
|
|
juni 2014. |
|
|
|
|
56
Ds 2009:24 |
Lagtext |
Regeringen fastställer före november månads utgång de om- räknade skattebelopp som enligt denna paragraf ska tas ut för påföljande kalenderår. Beloppen avrundas till hela kronor och ören.
Lydelse enligt lagförslag 1.2
6 a kap.
1 §
Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i före- kommande fall med undantag för vissa bränsleslag, ska helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges.
Ändamål |
Bränsle som |
Befrielse |
Befrielse |
Befrielse |
|
inte ger |
från |
från kol- |
från |
|
befrielse |
energi- |
dioxid- |
svavel- |
|
|
skatt |
skatt |
skatt |
1. Förbrukning |
|
|
|
|
a) för annat ändamål än |
|
100 |
100 |
100 |
som motorbränsle eller |
|
procent |
procent |
procent |
som bränsle för upp- |
|
|
|
|
värmning |
|
|
|
|
b) i metallurgiska |
|
100 |
100 |
100 |
processer under förut- |
|
procent |
procent |
procent |
sättning att det ingående |
|
|
|
|
materialet genom upp- |
|
|
|
|
värmning i ugnar |
|
|
|
|
förändras kemiskt eller |
|
|
|
|
dess inre fysikaliska |
|
|
|
|
struktur förändras eller |
|
|
|
|
bibehålls i skänkar eller |
|
|
|
|
liknande kärl |
|
|
|
|
c) i annat fall än som |
|
100 |
100 |
100 |
avses i a eller b, då |
|
procent |
procent |
procent |
bränslet i en och samma |
|
|
|
|
process används både |
|
|
|
|
som bränsle för upp- |
|
|
|
|
värmning och för annat |
|
|
|
|
57
Lagtext |
Ds 2009:24 |
Ändamål |
Bränsle som |
Befrielse |
Befrielse |
Befrielse |
|
inte ger |
från |
från kol- |
från |
|
befrielse |
energi- |
dioxid- |
svavel- |
|
|
skatt |
skatt |
skatt |
ändamål än som motor- |
|
|
|
|
bränsle eller bränsle för |
|
|
|
|
uppvärmning |
|
|
|
|
2. Förbrukning i tåg |
Bensin, |
100 |
100 |
100 |
eller annat spårbundet |
bränsle som |
procent |
procent |
procent |
färdmedel |
avses i 2 kap. |
|
|
|
|
1 § första |
|
|
|
|
stycket 3 b |
|
|
|
3. Förbrukning i skepp, |
Bensin, |
100 |
100 |
100 |
när skeppet inte används |
bränsle som |
procent |
procent |
procent |
för privat ändamål |
avses i 2 kap. |
|
|
|
|
1 § första |
|
|
|
|
stycket 3 b |
|
|
|
4. Förbrukning i båt för |
Bensin, |
100 |
100 |
100 |
vilken medgivande en- |
bränsle som |
procent |
procent |
procent |
ligt 2 kap. 9 § eller |
avses i 2 kap. |
|
|
|
fartygstillstånd enligt |
1 § första |
|
|
|
fiskelagen (1993:787) |
stycket 3 b |
|
|
|
meddelats, när båten |
|
|
|
|
inte används för privat |
|
|
|
|
ändamål |
|
|
|
|
5. Förbrukning i |
|
|
|
|
a) luftfartyg, när luftfar- |
Andra |
100 |
100 |
100 |
tyget inte används för |
bränslen än |
procent |
procent |
procent |
privat ändamål |
flygfotogen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2710 19 21) |
|
|
|
b) luftfartygsmotorer i |
Andra |
100 |
100 |
100 |
provbädd eller i liknande |
bränslen än |
procent |
procent |
procent |
anordning |
flygbensin |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2710 11 31) |
|
|
|
58
Ds 2009:24 Lagtext
Ändamål |
Bränsle som |
Befrielse |
Befrielse |
Befrielse |
|
inte ger |
från |
från kol- |
från |
|
befrielse |
energi- |
dioxid- |
svavel- |
|
|
skatt |
skatt |
skatt |
|
och |
|
|
|
|
flygfotogen |
|
|
|
6. Förbrukning vid |
|
100 |
100 |
100 |
framställning av energi- |
|
procent |
procent |
procent |
produkter eller andra |
|
|
|
|
produkter för vilka |
|
|
|
|
skatteplikt har inträtt |
|
|
|
|
för tillverkaren |
|
|
|
|
7. Förbrukning för |
Bränsle som |
100 |
100 |
– |
framställning av |
avses i 2 kap. |
procent |
procent |
|
skattepliktig elektrisk |
1 § första |
|
|
|
kraft |
stycket 3 b |
|
|
|
8. – |
|
– |
– |
– |
9. Om skattebefrielse |
Bensin, |
|
|
|
inte följer av tidigare |
bränsle som |
|
|
|
punkter, förbrukning |
avses i 2 kap. |
|
|
|
för annat ändamål än |
1 § första |
|
|
|
drift av motordrivna |
stycket 3 b |
|
|
|
fordon vid tillverk- |
|
|
|
|
ningsprocessen i |
|
|
|
|
industriell verksamhet |
|
|
|
|
a) i en anläggning för |
|
70 |
100 |
– |
vilken utsläppsrätter ska |
|
procent |
procent |
|
överlämnas enligt 6 kap. |
|
|
|
|
1 § lagen (2004:1199) |
|
|
|
|
om handel med |
|
|
|
|
utsläppsrätter |
|
|
|
|
b) i andra fall än som |
|
70 |
70 |
– |
avses under a |
|
procent |
procent |
|
10. Om skattebefrielse |
Bensin, |
70 |
70 |
– |
59
Lagtext |
Ds 2009:24 |
Ändamål |
Bränsle som |
Befrielse |
Befrielse |
Befrielse |
|
inte ger |
från |
från kol- |
från |
|
befrielse |
energi- |
dioxid- |
svavel- |
|
|
skatt |
skatt |
skatt |
inte följer av tidigare |
bränsle som |
procent |
procent |
|
punkter, förbrukning |
avses i 2 kap. |
|
|
|
för annat ändamål än |
1 § första |
|
|
|
drift av motordrivna |
stycket 3 b |
|
|
|
fordon vid yrkesmässig |
|
|
|
|
växthusodling |
|
|
|
|
11. Om skattebefrielse |
Bensin, |
70 |
70 |
– |
inte följer av tidigare |
bränsle som |
procent |
procent |
|
punkter, förbrukning |
avses i 2 kap. |
|
|
|
för annat ändamål än |
1 § första |
|
|
|
drift av motordrivna |
stycket 3 b |
|
|
|
fordon i yrkesmässig |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
eller vattenbruksverk- |
|
|
|
|
samhet |
|
|
|
|
12. Om skattebefrielse |
|
– |
– |
100 |
inte följer av tidigare |
|
|
|
procent |
punkter, förbrukning i |
|
|
|
|
sodapannor eller i |
|
|
|
|
lutpannor |
|
|
|
|
13. Förbrukning vid till- |
Andra |
70 |
70 |
– |
verkningsprocessen i |
bränslen än |
procent |
procent |
|
gruvindustriell verksam- |
bränsle som |
|
|
|
het för drift av andra |
avses i 2 kap. |
|
|
|
motordrivna fordon än |
1 § första |
|
|
|
personbilar, lastbilar och |
stycket 3 b |
|
|
|
bussar |
|
|
|
|
14. – |
|
– |
– |
– |
15. – |
|
– |
– |
– |
16. Förbrukning i |
|
100 |
100 |
100 |
processer för |
|
procent |
procent |
procent |
60
Ds 2009:24 Lagtext
Ändamål |
Bränsle som |
Befrielse |
Befrielse |
Befrielse |
|
inte ger |
från |
från kol- |
från |
|
befrielse |
energi- |
dioxid- |
svavel- |
|
|
skatt |
skatt |
skatt |
framställning av andra |
|
|
|
|
mineraliska ämnen än |
|
|
|
|
metaller under förut- |
|
|
|
|
sättning att det ingående |
|
|
|
|
materialet genom upp- |
|
|
|
|
värmning i ugnar |
|
|
|
|
förändras kemiskt eller |
|
|
|
|
dess inre fysikaliska |
|
|
|
|
struktur förändras |
|
|
|
|
17. Om skattebefrielse |
Bränsle som |
|
|
|
inte följer av tidigare |
avses i 2 kap. |
|
|
|
punkter, förbrukning |
1 § första |
|
|
|
för framställning av |
stycket 3 b |
|
|
|
värme i en anläggning |
|
|
|
|
för vilken utsläppsrätter |
|
|
|
|
ska överlämnas enligt |
|
|
|
|
6 kap. 1 § lagen om |
|
|
|
|
handel med utsläpps- |
|
|
|
|
rätter |
|
|
|
|
a) i kraftvärme- |
|
70 |
93 |
|
produktion |
|
procent |
procent |
– |
b) i annan värme- |
|
– |
6 |
– |
produktion |
|
|
procent |
|
61
Lagtext |
Ds 2009:24 |
Föreslagen lydelse
6 a kap.
1 §
Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i före- kommande fall med undantag för vissa bränsleslag, ska helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges.
Ändamål |
Bränsle som |
Befrielse |
Befrielse |
Befrielse |
|
inte ger |
från |
från kol- |
från |
|
befrielse |
energi- |
dioxid- |
svavel- |
|
|
skatt |
skatt |
skatt |
1. Förbrukning |
|
|
|
|
a) för annat ändamål än |
|
100 |
100 |
100 |
som motorbränsle eller |
|
procent |
procent |
procent |
som bränsle för |
|
|
|
|
uppvärmning |
|
|
|
|
b) i metallurgiska |
|
100 |
100 |
100 |
processer under förut- |
|
procent |
procent |
procent |
sättning att det ingående |
|
|
|
|
materialet genom upp- |
|
|
|
|
värmning i ugnar |
|
|
|
|
förändras kemiskt eller |
|
|
|
|
dess inre fysikaliska |
|
|
|
|
struktur förändras eller |
|
|
|
|
bibehålls i skänkar eller |
|
|
|
|
liknande kärl |
|
|
|
|
c) i annat fall än som |
|
100 |
100 |
100 |
avses i a eller b, då |
|
procent |
procent |
procent |
bränslet i en och samma |
|
|
|
|
process används både |
|
|
|
|
som bränsle för |
|
|
|
|
uppvärmning och för |
|
|
|
|
annat ändamål än som |
|
|
|
|
motorbränsle eller |
|
|
|
|
bränsle för uppvärmning |
|
|
|
|
2. Förbrukning i tåg |
Bensin, |
100 |
100 |
100 |
62
Ds 2009:24 Lagtext
Ändamål |
Bränsle som |
Befrielse |
Befrielse |
Befrielse |
|
inte ger |
från |
från kol- |
från |
|
befrielse |
energi- |
dioxid- |
svavel- |
|
|
skatt |
skatt |
skatt |
eller annat spårbundet |
bränsle som |
procent |
procent |
procent |
färdmedel |
avses i 2 kap. |
|
|
|
|
1 § första |
|
|
|
|
stycket 3 b |
|
|
|
3. Förbrukning i skepp, |
Bensin, |
100 |
100 |
100 |
när skeppet inte används |
bränsle som |
procent |
procent |
procent |
för privat ändamål |
avses i 2 kap. |
|
|
|
|
1 § första |
|
|
|
|
stycket 3 b |
|
|
|
4. Förbrukning i båt för |
Bensin, |
100 |
100 |
100 |
vilken medgivande |
bränsle som |
procent |
procent |
procent |
enligt 2 kap. 9 § eller |
avses i 2 kap. |
|
|
|
fartygstillstånd enligt |
1 § första |
|
|
|
fiskelagen (1993:787) |
stycket 3 b |
|
|
|
meddelats, när båten |
|
|
|
|
inte används för privat |
|
|
|
|
ändamål |
|
|
|
|
5. Förbrukning i |
|
|
|
|
a) luftfartyg, när luftfar- |
Andra |
100 |
100 |
100 |
tyget inte används för |
bränslen än |
procent |
procent |
procent |
privat ändamål |
flygfotogen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2710 19 21) |
|
|
|
b) luftfartygsmotorer i |
Andra |
100 |
100 |
100 |
provbädd eller i liknande |
bränslen än |
procent |
procent |
procent |
anordning |
flygbensin |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2710 11 31) |
|
|
|
|
och |
|
|
|
|
flygfotogen |
|
|
|
6. Förbrukning vid |
|
100 |
100 |
100 |
framställning av |
|
procent |
procent |
procent |
63
Lagtext |
Ds 2009:24 |
Ändamål |
Bränsle som |
Befrielse |
Befrielse |
Befrielse |
|
inte ger |
från |
från kol- |
från |
|
befrielse |
energi- |
dioxid- |
svavel- |
|
|
skatt |
skatt |
skatt |
energiprodukter eller |
|
|
|
|
andra produkter för |
|
|
|
|
vilka skatteplikt har |
|
|
|
|
inträtt för tillverkaren |
|
|
|
|
7. Förbrukning för |
Bränsle som |
100 |
100 |
– |
framställning av |
avses i 2 kap. |
procent |
procent |
|
skattepliktig elektrisk |
1 § första |
|
|
|
kraft |
stycket 3 b |
|
|
|
8. – |
|
– |
– |
– |
9. Om skattebefrielse |
Bensin, |
|
|
|
inte följer av tidigare |
bränsle som |
|
|
|
punkter, förbrukning |
avses i 2 kap. |
|
|
|
för annat ändamål än |
1 § första |
|
|
|
drift av motordrivna |
stycket 3 b |
|
|
|
fordon vid tillverknings- |
|
|
|
|
processen i industriell |
|
|
|
|
verksamhet |
|
|
|
|
a) i en anläggning för |
|
70 |
100 |
– |
vilken utsläppsrätter ska |
|
procent |
procent |
|
överlämnas enligt 6 kap. |
|
|
|
|
1 § lagen (2004:1199) |
|
|
|
|
om handel med ut- |
|
|
|
|
släppsrätter |
|
|
|
|
b) i andra fall än som |
|
70 |
40 |
– |
avses under a |
|
procent |
procent |
|
10. Om skattebefrielse |
Bensin, |
70 |
40 |
– |
inte följer av tidigare |
bränsle som |
procent |
procent |
|
punkter, förbrukning |
avses i 2 kap. |
|
|
|
för annat ändamål än |
1 § första |
|
|
|
drift av motordrivna |
stycket 3 b |
|
|
|
fordon vid yrkesmässig |
|
|
|
|
64
Ds 2009:24 Lagtext
Ändamål |
Bränsle som |
Befrielse |
Befrielse |
Befrielse |
|
inte ger |
från |
från kol- |
från |
|
befrielse |
energi- |
dioxid- |
svavel- |
|
|
skatt |
skatt |
skatt |
växthusodling |
|
|
|
|
11. Om skattebefrielse |
Bensin, |
70 |
40 |
– |
inte följer av tidigare |
bränsle som |
procent |
procent |
|
punkter, förbrukning |
avses i 2 kap. |
|
|
|
för annat ändamål än |
1 § första |
|
|
|
drift av motordrivna |
stycket 3 b |
|
|
|
fordon i yrkesmässig |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
eller vattenbruksverk- |
|
|
|
|
samhet |
|
|
|
|
12. Om skattebefrielse |
|
– |
– |
100 |
inte följer av tidigare |
|
|
|
procent |
punkter, förbrukning i |
|
|
|
|
sodapannor eller i lut- |
|
|
|
|
pannor |
|
|
|
|
13. Förbrukning vid till- |
Andra |
70 |
40 |
– |
verkningsprocessen i |
bränslen än |
procent |
procent |
|
gruvindustriell verksam- |
bränsle som |
|
|
|
het för drift av andra |
avses i 2 kap. |
|
|
|
motordrivna fordon än |
1 § första |
|
|
|
personbilar, lastbilar och |
stycket 3 b |
|
|
|
bussar |
|
|
|
|
14. – |
|
– |
– |
– |
15. – |
|
– |
– |
– |
16. Förbrukning i |
|
100 |
100 |
100 |
processer för framställ- |
|
procent |
procent |
procent |
ning av andra minera- |
|
|
|
|
liska ämnen än metaller |
|
|
|
|
under förutsättning att |
|
|
|
|
det ingående materialet |
|
|
|
|
genom uppvärmning i |
|
|
|
|
65
Lagtext |
Ds 2009:24 |
Ändamål |
|
Bränsle som |
Befrielse |
Befrielse |
Befrielse |
|
|
||||
|
|
inte ger |
från |
|
från kol- |
från |
|
|
|||
|
|
befrielse |
energi- |
dioxid- |
|
svavel- |
|
|
|||
|
|
|
|
skatt |
|
skatt |
|
skatt |
|
|
|
ugnar förändras kemiskt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
eller dess inre fysikaliska |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
struktur förändras |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
17. Om skattebefrielse |
Bränsle som |
|
|
|
|
|
|
|
|
||
inte följer av tidigare |
avses i 2 kap. |
|
|
|
|
|
|
|
|
||
punkter, förbrukning |
1 § första |
|
|
|
|
|
|
|
|
||
för framställning av |
stycket 3 b |
|
|
|
|
|
|
|
|
||
värme i en anläggning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
för vilken utsläppsrätter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ska överlämnas enligt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6 kap. 1 § lagen om |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
handel med utsläpps- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
rätter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
a) i kraftvärme- |
|
|
70 |
|
93 |
|
|
|
|
|
|
produktion |
|
|
|
procent |
procent |
|
– |
|
|
|
|
b) i annan |
|
|
|
– |
|
6 |
|
– |
|
|
|
värmeproduktion |
|
|
|
|
procent |
|
|
|
|
|
|
Lydelse enligt lagförslag 1.3 |
|
Föreslagen lydelse |
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
2 § |
|
|
|
|
|
|
|
|
Om bränsle som avses i |
Om |
bränsle |
som |
avses i |
|||||||
2 kap. 1 § första stycket 3 b |
2 kap. 1 § första stycket 3 b |
||||||||||
förbrukas i yrkesmässig jord- |
förbrukas i yrkesmässig jord- |
||||||||||
skogsbruks- |
eller |
||||||||||
vattenbruksverksamhet för drift |
bruksverksamhet |
för |
drift |
|
av |
||||||
av andra motordrivna fordon än |
andra |
motordrivna |
fordon |
än |
|||||||
personbilar, lastbilar och bussar |
personbilar, lastbilar och bussar |
||||||||||
medges befrielse från koldioxid- |
medges befrielse från koldioxid- |
||||||||||
skatt med |
1 700 |
kronor |
per |
skatt |
med |
900 |
|
kronor |
per |
||
kubikmeter. |
|
|
kubikmeter. |
|
|
|
|
|
66
Ds 2009:24 Lagtext
Lydelse enligt lagförslag 1.2 |
Föreslagen lydelse |
3 § |
|
Vid annan kraftvärmepro- |
Vid annan kraftvärmepro- |
duktion än som avses i 1 § 17 a |
duktion än som avses i 1 § 17 a |
medges, för den del av bränslet |
medges, för den del av bränslet |
som förbrukas för framställning |
som förbrukas för framställning |
av värme, befrielse från energi- |
av värme, befrielse från energi- |
skatt med 70 procent och från |
skatt med 70 procent och från |
koldioxidskatt med 70 procent. |
koldioxidskatt med 40 procent. |
För bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b medges inte någon skattbefrielse enligt denna paragraf.
7kap.
1 §
Den som är skattskyldig får göra avdrag för skatt på bränsle
1.för vilket skattskyldighet tidigare har inträtt,
2.som tagits tillbaka i samband med återgång av köp,
3.som av den skattskyldige exporterats till tredje land eller förts till frizon eller frilager för annat ändamål än att förbrukas där,
4.som förbrukats på ett sätt som ger rätt till skattebefrielse enligt 6 a kap.,
5.som har tagits emot av en skattebefriad förbrukare i enlighet med vad som framgår av dennes godkännande,
6.som har tagits emot för förbrukning i skepp eller luftfartyg med de undantag i fråga om vissa bränslen som anges i 6 a kap. 1
§3 och 5,
7.som har tagits emot för förbrukning i båtar som avses i 6 a kap. 1 § 4 med de undantag i fråga om vissa bränslen som anges i denna punkt.
Om en skattebefriad för- brukare har meddelats ett beslut
om preliminär skattesats enligt 9 kap. 9 b §, får avdrag enligt första stycket 5 göras enligt den lägre koldioxidskattesats som följer av beslutet.
67
Lagtext |
Ds 2009:24 |
8 kap.
1 §
Som skattebefriad förbrukare får godkännas den som för- brukar bränsle för ändamål som anges i 6 a kap. 1 §
Ett godkännande enligt första stycket får meddelas för viss tid eller tills vidare. Godkännande tills vidare får meddelas den som tidigare hanterat obeskattat bränsle utan anmärkning. Ett godkännande får förenas med villkor.
Den som godkänts som skattebefriad förbrukare har rätt att från en skattskyldig köpa bränsle i de fall där bränslet enligt 6 a kap. är befriat från skatt.
Om en skattebefriad för- brukare har meddelats ett beslut om preliminär skattesats enligt 9 kap. 9 b §, får köp enligt tredje stycket ske till den lägre kol- dioxidskattesats som följer av beslutet.
9 kap.
2 §
Om någon som inte är skattskyldig eller skattebefriad förbrukare har förbrukat bränsle på ett sådant sätt som ger rätt till skattebefrielse enligt 6 a kap. medger beskattningsmyndig- heten efter ansökan återbetalning av skatten på bränslet.
Har beslut om preliminär skattesats meddelats enligt 9 kap. 9 b § får återbetalning enligt första stycket medges enligt den lägre koldioxidskattesats som följer av beslutet.
5 §
Beskattningsmyndigheten medger, i den omfattning som anges i
68
Ds 2009:24 Lagtext
Återbetalning medges vid leverans för
1. tillverkningsprocessen i industriell verksamhet eller för yrkesmässig
a) elektrisk kraft med den del av energiskatten som över-
stiger 0,5 öre per kilowattimme, |
|
b) bränslen med 70 procent |
b) bränslen med 70 procent |
av energiskatten och 70 procent |
av energiskatten och 40 procent |
av koldioxidskatten, |
av koldioxidskatten, |
2. annat ändamål än som avses under 1, med hela energiskatten på elektrisk kraft och med hela energiskatten, koldioxidskatten och svavelskatten på bränsle.
Om elektrisk kraft och ett eller flera bränslen förbrukas samtidigt för denna värmeframställning, ska energislagen vid beräkning av återbetalningen fördelas genom proportionering i förhållande till respektive energislag. Dock får fördelningen mellan bränslena väljas fritt. Motsvarande gäller för värme som har levererats från kraftvärmeproduktion.
För bensin och bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b medges inte någon återbetalning av skatt enligt denna paragraf.
Har beslut om preliminär skattesats meddelats enligt 9 kap. 9 b § medges återbetalning enligt den lägre koldioxidskattesats som följer av beslutet.
1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.
2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
69
Lagtext |
Ds 2009:24 |
1.5Förslag till lag om ändring i vägtrafikskattelagen (2006:227)
Härigenom föreskrivs att bilaga 2 till vägtrafikskattelagen (2006:227) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
|
|
|
Bilaga 2 |
Fordonsskatt |
|
|
|
|
|
|
|
Fordonsslag |
Skattevikt, |
Skatt, |
|
|
kilogram |
kronor |
|
|
|
grund- |
tilläggsbelopp |
|
|
belopp |
för varje helt |
|
|
|
hundratal kilo- |
|
|
|
gram över den |
|
|
|
lägsta vikten i |
|
|
|
klassen |
A Tunga bussar |
|
|
|
|
1. |
Tunga bussar som inte |
3 501 – |
984 |
– |
|
kan drivas med dieselolja |
|||
2. |
Tunga bussar som kan |
|
|
|
|
drivas med dieselolja |
|
|
|
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
70
Ds 2009:24 Lagtext
Föreslagen lydelse
|
|
Bilaga 2 |
|
Fordonsskatt |
|
|
|
|
|
|
|
Fordonsslag |
Skattevikt, |
Skatt, |
|
|
kilogram |
kronor |
|
|
|
grund- |
tilläggsbelopp |
|
|
belopp |
för varje helt |
|
|
|
hundratal kilo- |
|
|
|
gram över den |
|
|
|
lägsta vikten i |
|
|
|
klassen |
A Tunga bussar |
|
|
|
1. Tunga bussar som inte |
|
|
|
kan drivas med dieselolja |
|
|
|
samt bussar i Miljöklass |
|
|
|
Hybrid med återvinning |
|
|
|
av bromsenergi och |
|
|
|
möjlighet till drift med |
|
|
|
elektricitet för en |
|
|
|
sammanhängande |
|
|
|
vägsträcka om minst en |
|
|
|
kilometer under vilken |
|
|
|
den framförs i en hastighet |
|
|
|
av minst 50 kilometer per |
3 501 – |
984 |
|
timme |
– |
2. Tunga bussar som kan drivas med dieselolja
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.
71
Lagtext |
Ds 2009:24 |
1.6Förslag till lag om ändring i vägtrafikskattelagen (2006:227)
Härigenom föreskrivs i fråga om vägtrafikskattelagen (2006:227)
dels att 1 kap. 1 §, 2 kap. 7,
dels att bilaga 3 ska upphöra att gälla.
Nuvarande lydelse |
|
|
|
Föreslagen lydelse |
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
1 kap. |
|
|
|
|
|
Vägtrafikskatt |
i |
form av |
1 § |
Vägtrafikskatt |
i |
form av |
||||
|
||||||||||
fordonsskatt |
och |
saluvagns- |
fordonsskatt |
och |
|
saluvagns- |
||||
skatt skall betalas till staten |
skatt ska betalas till staten för |
|||||||||
för vissa fordon enligt denna |
vissa fordon enligt denna lag. |
|||||||||
lag. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
För vissa personbilar samt |
|
För vissa personbilar, lätta |
||||||||
lätta bussar och lätta lastbilar |
bussar och lätta lastbilar ska |
|||||||||
skall fordonsskatt |
i |
stället |
fordonsskatt |
i stället |
betalas |
|||||
betalas till staten enligt lagen |
till |
staten |
enligt |
lagen |
||||||
(2006:228) |
med |
|
särskilda |
(2006:228) |
med |
|
särskilda |
|||
bestämmelser om |
fordons- |
bestämmelser |
om |
fordons- |
||||||
skatt. |
|
|
|
|
skatt. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 kap. |
|
|
|
|
|
Personbilar |
|
|
|
|
Personbilar, lätta bussar och |
|||||
|
|
|
|
|
lätta lastbilar |
|
|
|
|
|
Fordonsskatten tas ut med |
7 §1 |
Fordonsskatten tas ut med |
||||||||
|
||||||||||
ett grundbelopp och i före- |
ett grundbelopp och i före- |
|||||||||
kommande fall ett koldioxid- |
kommande fall ett koldioxid- |
|||||||||
belopp för personbilar som |
belopp för |
|
|
|
|
|||||
1. enligt |
uppgift |
i |
väg- |
|
1. personbilar |
som |
enligt |
|||
trafikregistret är av fordonsår |
uppgift i vägtrafikregistret är |
|||||||||
2006 eller senare, eller |
|
av fordonsår 2006 eller senare, |
1 Senaste lydelse 2006:473.
72
Ds 2009:24 Lagtext
|
|
|
|
|
|
|
|
eller |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2. är av tidigare fordonsår |
|
2. personbilar |
som |
|
är |
av |
|||||||||||
än 2006, men uppfyller kraven |
tidigare |
fordonsår |
än |
2006, |
||||||||||||||
för miljöklass 2005, El eller |
men |
uppfyller |
kraven |
för |
||||||||||||||
Hybrid enligt bilaga 1 till |
miljöklass |
2005, |
El |
|
eller |
|||||||||||||
lagen (2001:1080) om motor- |
Hybrid enligt bilaga 1 till |
|||||||||||||||||
fordons |
|
avgasrening |
och |
lagen (2001:1080) om motor- |
||||||||||||||
motorbränslen. |
|
|
|
fordons |
|
avgasrening |
|
och |
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
motorbränslen. |
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3. personbilar klass II, lätta |
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
bussar och lätta lastbilar som |
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
blivit |
skattepliktiga |
för |
första |
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
gången efter utgången av år |
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
2010 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
För bilar som kan drivas |
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
med dieselolja ska summan av |
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
grundbeloppet |
och |
koldioxid- |
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
beloppet |
multipliceras |
med en |
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
bränslefaktor och ett miljö- |
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
tillägg tas ut. |
|
|
|
|
|
|
||||
|
Koldioxidbeloppet |
är |
för |
9 § |
Koldioxidbeloppet |
|
är |
för |
||||||||||
|
|
|
||||||||||||||||
ett |
skatteår |
15 kronor |
per |
ett |
skatteår |
20 kronor |
per |
|||||||||||
gram koldioxid som fordonet |
gram koldioxid som fordonet |
|||||||||||||||||
vid blandad körning släpper ut |
vid blandad körning släpper ut |
|||||||||||||||||
per |
kilometer |
|
utöver |
per |
|
kilometer |
|
|
utöver |
|||||||||
100 gram. |
Uppgift |
om |
for- |
120 gram. |
Uppgift |
om |
for- |
|||||||||||
donets |
utsläpp av |
koldioxid |
donets |
|
utsläpp |
av |
koldioxid |
|||||||||||
vid blandad körning hämtas i |
vid blandad körning hämtas i |
|||||||||||||||||
vägtrafikregistret. |
|
|
|
vägtrafikregistret. |
|
|
|
|
||||||||||
|
För fordon som är utrus- |
|
För fordon som är utrus- |
|||||||||||||||
tade med teknik för drift med |
tade med teknik för drift med |
|||||||||||||||||
en |
bränsleblandning |
som |
till |
en |
bränsleblandning |
som till |
||||||||||||
övervägande |
del |
består |
av |
övervägande |
del |
består |
av |
|||||||||||
alkohol, eller helt eller delvis |
alkohol, eller helt eller delvis |
|||||||||||||||||
med annan gas än gasol, är |
med annan gas än gasol, är |
|||||||||||||||||
koldioxidbeloppet |
10 kronor |
koldioxidbeloppet |
10 kronor |
|||||||||||||||
per gram koldioxid som for- |
per gram koldioxid som for- |
|||||||||||||||||
donet vid |
blandad |
körning |
donet |
vid |
blandad |
körning |
||||||||||||
släpper |
ut |
per kilometer |
ut- |
släpper |
ut |
per |
kilometer |
ut- |
73
Lagtext |
Ds 2009:24 |
över 100 gram. Uppgift om fordonets utsläpp av kol- dioxid vid blandad körning hämtas i vägtrafikregistret.
Om det för fordon som avses i andra stycket finns uppgift om ett sådant fordons utsläpp av koldioxid vid drift med en bränsleblandning som till övervägande del består av alkohol, eller helt eller delvis med annan gas än gasol, skall den uppgiften användas.
över 120 gram. Uppgift om fordonets utsläpp av kol- dioxid vid blandad körning hämtas i vägtrafikregistret.
Om det för fordon som avses i andra stycket finns uppgift om ett sådant fordons utsläpp av koldioxid vid drift med en bränsleblandning som till övervägande del består av alkohol, eller helt eller delvis med annan gas än gasol, ska den uppgiften användas.
|
|
|
|
|
10 §2 |
|
|
|
|
|
För |
personbilar |
som |
kan |
Bränslefaktorn är 2,55. |
|
|||||
drivas med dieselolja och som |
|
|
|
|
|
|
||||
blivit skattepliktiga |
för |
första |
|
|
|
|
|
|
||
gången före utgången av år |
|
|
|
|
|
|
||||
2007 |
ska |
summan |
av |
|
|
|
|
|
|
|
grundbeloppet |
och |
koldioxid- |
|
|
|
|
|
|
||
beloppet |
multipliceras med en |
|
|
|
|
|
|
|||
miljö- och bränslefaktor om |
|
|
|
|
|
|
||||
3,3. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
För |
personbilar |
som |
kan |
Miljötillägget är |
|
|
|
|||
drivas med dieselolja och som |
a) 500 |
kronor |
för |
fordon |
||||||
blivit skattepliktiga |
för |
första |
som |
blivit |
skattepliktiga |
för |
||||
gången efter utgången av år |
första gången före utgången av |
|||||||||
2007 |
ska |
summan |
av |
år 2007, och |
|
|
|
|||
grundbeloppet |
och |
koldioxid- |
b) 250 |
kronor |
för |
fordon |
||||
beloppet |
multipliceras med en |
som |
blivit |
skattepliktiga |
för |
|||||
miljö- och bränslefaktor om |
första gången efter utgången av |
|||||||||
3,15. |
|
|
|
|
år 2007. |
|
|
|
|
För en personbil som blivit skattepliktig för första gången före utgången av år 2007 och som uppfyller kraven för miljöklass 2005 PM enligt bilaga 1 till lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen, ska fordons- skatten minskas med 6 000 kronor.
2 Senaste lydelse 2007:1391.
74
Ds 2009:24 |
Lagtext |
Skatteminskningen i tredje stycket avräknas efter hand vid beslut om fordonsskatt, dock längst till och med den 31 decem- ber 2012.
För personbilar som hör hemma i en kommun som anges i bilaga 1 till denna lag skall fordonsskatten betalas endast till den del fordons- skatten, efter avräkning enligt 2 kap. 10 § fjärde stycket, för skatteår överstiger 384 kro- nor.
En personbil anses höra hemma i den kommun där den skattskyldige har sin adress enligt vägtrafikregistret vid den tidpunkt som anges i 5 kap. 2 §. Första stycket tillämpas endast i samband med att fordonsskatt skall betalas enligt vad som i övrigt gäller i denna lag.
11 §3
För personbil klass I som hör hemma i en kommun som anges i bilaga 1 till denna lag ska fordonsskatten betalas endast till den del fordons- skatten, efter avräkning enligt 2 kap. 10 § fjärde stycket, för skatteår överstiger 384 kro- nor.
En personbil anses höra hemma i den kommun där den skattskyldige har sin adress enligt vägtrafikregistret vid den tidpunkt som anges i 5 kap. 2 §. Första stycket tillämpas endast i samband med att fordonsskatt ska betalas enligt vad som i övrigt gäller i denna lag.
12 §4
För följande fordon framgår fordonsskattens storlek för ett skatteår av bilaga 2 till denna lag:
1. tunga bussar och tunga 1. tunga bussar och tunga lastbilar som inte beskattas i lastbilar,
enlighet med andra stycket,
2.traktorer, motorredskap och tunga terrängvagnar, samt
3.släpvagnar.
För sådana tunga bussar och tunga lastbilar som uppfyller kraven för miljöklass 2005 eller högre ställda krav enligt bilaga 1 till lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och
3Senaste lydelse 2007:1391.
4Senaste lydelse 2009:228.
75
Lagtext |
Ds 2009:24 |
motorbränslen, framgår for- donsskattens storlek till och med den 30 september 2009 för ett skatteår av bilaga 3 till denna lag. Detta gäller inte för
I fråga om
Lydelse enligt lagförslag 1.56
|
|
|
Bilaga 2 |
Fordonsskatt |
|
|
|
|
|
|
|
Fordonsslag |
Skattevikt, |
Skatt, |
|
|
kilogram |
kronor |
|
|
|
grund- |
tilläggsbelopp |
|
|
belopp |
för varje helt |
|
|
|
hundratal kilo- |
|
|
|
gram över den |
|
|
|
lägsta vikten i |
|
|
|
klassen |
A Tunga bussar |
|
|
|
1.Tunga bussar som inte kan drivas med dieselolja samt bussar i Miljöklass Hybrid med återvinning av bromsenergi och möjlighet till drift med elektricitet för en sammanhängande vägsträcka om minst en kilometer under vilken den framförs i en hastighet av minst
50 kilometer per timme |
3 501 – |
984 |
– |
6 Förslaget i avsnitt 1.5 är en transumering av bilaga 2. För fullständig lydelse med skattebelopp, se SFS 2006:227.
76
Ds 2009:24 Lagtext
Fordonsslag |
Skattevikt, |
Skatt, |
|
|
kilogram |
kronor |
|
|
|
grund- |
tilläggsbelopp |
|
|
belopp |
för varje helt |
|
|
|
hundratal kilo- |
|
|
|
gram över den |
|
|
|
lägsta vikten i |
|
|
|
klassen |
2.Tunga bussar som kan drivas med dieselolja
2.1 med två hjulaxlar |
3 501 – |
3 999 |
2 761 |
– |
|
|
4 000 |
– |
4 999 |
2 877 |
– |
|
5 000 |
– |
5 999 |
3 108 |
– |
|
6 000 |
– |
6 999 |
3 398 |
– |
|
7 000 |
– |
7 999 |
3 662 |
– |
|
8 000 |
– |
8 999 |
3 926 |
– |
|
9 000 |
– |
9 999 |
4 190 |
– |
|
10 000 |
– 10 999 |
4 441 |
– |
|
|
11 000 |
– 11 999 |
5 277 |
– |
|
|
12 000 |
– 12 999 |
6 113 |
– |
|
|
13 000 |
– 13 999 |
6 933 |
– |
|
|
14 000 |
– 14 999 |
9 193 |
– |
|
|
15 000 |
– 15 999 13 833 |
– |
||
|
16 000 |
– 16 999 14 893 |
– |
||
|
17 000 |
– 17 999 19 493 |
– |
||
|
18 000 |
– 18 999 24 093 |
– |
||
|
19 000 |
– |
|
28 693 |
– |
2.2 med tre hjulaxlar |
3 501 – |
3 999 |
2 547 |
– |
|
|
4 000 |
– |
4 999 |
2 657 |
– |
|
5 000 |
– |
5 999 |
2 877 |
– |
|
6 000 |
– |
6 999 |
3 101 |
– |
|
7 000 |
– |
7 999 |
3 310 |
– |
|
8 000 |
– |
8 999 |
3 519 |
– |
|
9 000 |
– |
9 999 |
3 728 |
– |
|
10 000 |
– 10 999 |
3 937 |
– |
|
|
11 000 |
– 11 999 |
4 146 |
– |
|
|
12 000 |
– 12 999 |
4 355 |
– |
77
Lagtext |
Ds 2009:24 |
Fordonsslag |
Skattevikt, |
|
Skatt, |
|
|
|
kilogram |
|
|
kronor |
|
|
|
|
|
grund- |
tilläggsbelopp |
|
|
|
|
belopp |
för varje helt |
|
|
|
|
|
hundratal kilo- |
|
|
|
|
|
gram över den |
|
|
|
|
|
lägsta vikten i |
|
|
|
|
|
klassen |
|
13 000 |
– 13 999 |
4 586 |
– |
|
|
14 000 |
– 14 999 |
6 401 |
– |
|
|
15 000 |
– 15 999 |
8 216 |
– |
|
|
16 000 |
– 16 999 10 031 |
– |
||
|
17 000 |
– 17 999 10 769 |
– |
||
|
18 000 |
– 18 999 12 397 |
– |
||
|
19 000 |
– 19 999 13 492 |
– |
||
|
20 000 |
– 20 999 15 583 |
– |
||
|
21 000 |
– 21 999 18 483 |
– |
||
|
22 000 |
– 22 999 21 382 |
– |
||
|
23 000 |
– 23 999 22 675 |
– |
||
|
24 000 |
– 24 999 25 701 |
– |
||
|
25 000 |
– 25 999 28 101 |
– |
||
|
26 000 |
– 26 999 30 501 |
– |
||
|
27 000 |
– 27 999 32 901 |
– |
||
|
28 000 |
– 28 999 35 301 |
– |
||
|
29 000 |
– |
|
37 701 |
– |
2.3 med fyra eller flera |
3 501 – |
3 999 |
2 547 |
– |
|
hjulaxlar |
|||||
|
4 000 |
– |
4 999 |
2 657 |
– |
|
5 000 |
– |
5 999 |
2 877 |
– |
|
6 000 |
– |
6 999 |
3 101 |
– |
|
7 000 |
– |
7 999 |
3 310 |
– |
|
8 000 |
– |
8 999 |
3 519 |
– |
|
9 000 |
– |
9 999 |
3 728 |
– |
|
10 000 |
– 10 999 |
3 937 |
– |
|
|
11 000 |
– 11 999 |
4 146 |
– |
|
|
12 000 |
– 12 999 |
4 355 |
– |
|
|
13 000 |
– 13 999 |
4 586 |
– |
|
|
14 000 |
– 14 999 |
5 686 |
– |
|
|
15 000 |
– 15 999 |
6 786 |
– |
78
Ds 2009:24 Lagtext
Fordonsslag |
Skattevikt, |
Skatt, |
|
|
|
kilogram |
|
kronor |
|
|
|
|
grund- |
tilläggsbelopp |
|
|
|
belopp |
för varje helt |
|
|
|
|
hundratal kilo- |
|
|
|
|
gram över den |
|
|
|
|
lägsta vikten i |
|
|
|
|
klassen |
|
16 000 |
– 16 999 |
7 886 |
– |
|
17 000 |
– 17 999 |
8 986 |
– |
|
18 000 |
– 18 999 10 086 |
– |
|
|
19 000 |
– 19 999 10 169 |
– |
|
|
20 000 |
– 20 999 11 169 |
– |
|
|
21 000 |
– 21 999 12 169 |
– |
|
|
22 000 |
– 22 999 13 169 |
– |
|
|
23 000 |
– 23 999 14 169 |
– |
|
|
24 000 |
– 24 999 15 185 |
– |
|
|
25 000 |
– 25 999 16 655 |
– |
|
|
26 000 |
– 26 999 18 125 |
– |
|
|
27 000 |
– 27 999 19 595 |
– |
|
|
28 000 |
– 28 999 21 065 |
– |
|
|
29 000 |
– 29 999 22 535 |
– |
|
|
30 000 |
– 30 999 24 005 |
– |
|
|
31 000 |
– 31 999 25 475 |
– |
|
|
32 000 |
– |
26 945 |
– |
B Tunga lastbilar |
|
|
|
|
1. Tunga lastbilar som inte |
3 501 – |
984 |
– |
|
kan drivas med dieselolja |
||||
2. Tunga lastbilar som kan |
|
|
|
|
drivas med dieselolja |
|
|
|
|
2.1 med anordning för |
|
|
|
|
påhängsvagn, med två |
|
|
|
|
hjulaxlar, |
|
|
|
|
2.1.1 inte vägavgifts- |
|
|
|
|
pliktiga enligt lagen |
|
|
|
|
(1997:1137) om vägavgift |
3 501 – 5 999 |
3 403 |
– |
79
Lagtext |
Ds 2009:24 |
Fordonsslag |
Skattevikt, |
|
Skatt, |
|
|
|
kilogram |
|
|
kronor |
|
|
|
|
|
grund- |
tilläggsbelopp |
|
|
|
|
belopp |
för varje helt |
|
|
|
|
|
hundratal kilo- |
|
|
|
|
|
gram över den |
|
|
|
|
|
lägsta vikten i |
|
|
|
|
|
klassen |
för vissa tunga fordon |
6 000 |
– |
6 999 |
3 769 |
– |
|
|||||
|
7 000 |
– |
7 999 |
5 954 |
– |
|
8 000 |
– |
8 999 |
7 073 |
– |
|
9 000 |
– |
9 999 |
9 271 |
– |
|
10 000 |
– 10 999 |
9 742 |
– |
|
|
11 000 |
– 11 999 12 952 |
– |
||
|
12 000 |
– 12 999 14 701 |
– |
||
|
13 000 |
– 13 999 18 562 |
– |
||
|
14 000 |
– |
|
19 511 |
– |
2.1.2 vägavgiftspliktiga |
|
|
|
|
|
enligt lagen (1997:1137) |
|
|
|
|
|
om vägavgift för vissa |
|
|
|
|
|
tunga fordon |
7 000 – |
7 999 |
1 891 |
– |
|
|
8 000 |
– |
8 999 |
2 283 |
– |
|
9 000 |
– 10 999 |
3 748 |
– |
|
|
11 000 |
– 12 999 |
5 203 |
– |
|
|
13 000 |
– 15 999 |
7 900 |
– |
|
|
16 000 |
– 16 999 |
8 278 |
– |
|
|
17 000 |
– 17 999 11 258 |
– |
||
|
18 000 |
– |
|
14 238 |
– |
2.2 med anordning för |
|
|
|
|
|
påhängsvagn, med tre |
|
|
|
|
|
eller flera hjulaxlar, |
|
|
|
|
|
2.2.1 inte vägavgifts- |
|
|
|
|
|
pliktiga enligt lagen |
|
|
|
|
|
(1997:1137) om vägavgift |
3 501 – |
4 999 |
2 936 |
– |
|
för vissa tunga fordon |
|||||
|
5 000 |
– |
5 999 |
3 109 |
– |
80
Ds 2009:24 Lagtext
Fordonsslag |
Skattevikt, |
|
Skatt, |
|
|
|
kilogram |
|
|
kronor |
|
|
|
|
|
grund- |
tilläggsbelopp |
|
|
|
|
belopp |
för varje helt |
|
|
|
|
|
hundratal kilo- |
|
|
|
|
|
gram över den |
|
|
|
|
|
lägsta vikten i |
|
|
|
|
|
klassen |
|
6 000 |
– |
6 999 |
3 878 |
– |
|
7 000 |
– |
7 999 |
9 299 |
– |
|
8 000 |
– |
8 999 12 123 |
– |
|
|
9 000 |
– |
9 999 12 992 |
– |
|
|
10 000 |
– 10 999 17 244 |
– |
||
|
11 000 |
– 11 999 18 124 |
– |
||
|
12 000 |
– 12 999 19 235 |
– |
||
|
13 000 |
– 13 999 20 346 |
– |
||
|
14 000 |
– 14 999 21 457 |
– |
||
|
15 000 |
– 21 999 22 017 |
– |
||
|
22 000 |
– 22 999 23 777 |
– |
||
|
23 000 |
– 23 999 25 932 |
– |
||
|
24 000 |
– 24 999 27 782 |
– |
||
|
25 000 |
– 25 999 29 632 |
– |
||
|
26 000 |
– 26 999 31 482 |
– |
||
|
27 000 |
– 27 999 33 332 |
– |
||
|
28 000 |
– 28 999 35 182 |
– |
||
|
29 000 |
– 29 999 37 032 |
– |
||
|
30 000 |
– 30 999 38 882 |
– |
||
|
31 000 |
– |
|
40 732 |
– |
2.2.2 vägavgiftspliktiga |
|
|
|
|
|
enligt lagen (1997:1137) |
|
|
|
|
|
om vägavgift för tunga |
7 000 – 17 999 |
5 080 |
– |
||
fordon |
|||||
|
18 000 |
– 19 999 |
7 027 |
– |
|
|
20 000 |
– 20 999 10 395 |
– |
||
|
21 000 |
– 21 999 11 083 |
– |
||
|
22 000 |
– 22 999 13 253 |
– |
||
|
23 000 |
– 23 999 15 408 |
– |
||
|
24 000 |
– 24 999 17 258 |
– |
||
|
25 000 |
– 25 999 19 108 |
– |
81
Lagtext |
Ds 2009:24 |
Fordonsslag |
Skattevikt, |
|
Skatt, |
|
|
|
kilogram |
|
|
kronor |
|
|
|
|
|
grund- |
tilläggsbelopp |
|
|
|
|
belopp |
för varje helt |
|
|
|
|
|
hundratal kilo- |
|
|
|
|
|
gram över den |
|
|
|
|
|
lägsta vikten i |
|
|
|
|
|
klassen |
|
26 000 |
– 26 999 20 958 |
– |
||
|
27 000 |
– 27 999 22 808 |
– |
||
|
28 000 |
– 28 999 24 658 |
– |
||
|
29 000 |
– 29 999 26 508 |
– |
||
|
30 000 |
– 30 999 28 358 |
– |
||
|
31 000 |
– 31 999 30 208 |
– |
||
|
32 000 |
– |
|
32 058 |
– |
2.3 med annan drag- |
|
|
|
|
|
anordning än anordning |
|
|
|
|
|
för påhängsvagn, med två |
|
|
|
|
|
hjulaxlar, |
|
|
|
|
|
2.3.1 inte vägavgifts- |
|
|
|
|
|
pliktiga enligt lagen |
|
|
|
|
|
(1997:1137) om vägavgift |
|
|
|
|
|
för vissa tunga fordon |
3 501 – |
8 999 |
2 662 |
– |
|
|
9 000 |
– |
9 999 |
2 802 |
– |
|
10 000 |
– 10 999 |
3 103 |
– |
|
|
11 000 |
– 11 999 |
4 181 |
– |
|
|
12 000 |
– 12 999 |
5 259 |
– |
|
|
13 000 |
– 13 999 |
5 761 |
– |
|
|
14 000 |
– 14 999 |
6 737 |
– |
|
|
15 000 |
– 15 999 |
8 487 |
– |
|
|
16 000 |
– 16 999 10 237 |
– |
||
|
17 000 |
– |
|
11 984 |
– |
2.3.2 vägavgiftspliktiga |
|
|
|
|
|
enligt lagen (1997:1137) |
|
|
|
|
|
om vägavgift för vissa |
|
|
|
345 |
– |
tunga fordon |
7 000 – 12 999 |
||||
|
13 000 |
– 13 999 |
800 |
– |
82
Ds 2009:24 Lagtext
Fordonsslag |
Skattevikt, |
Skatt, |
|
|
|
kilogram |
|
kronor |
|
|
|
|
grund- |
tilläggsbelopp |
|
|
|
belopp |
för varje helt |
|
|
|
|
hundratal kilo- |
|
|
|
|
gram över den |
|
|
|
|
lägsta vikten i |
|
|
|
|
klassen |
|
14 000 |
– 14 999 |
1 100 |
– |
|
15 000 |
– 15 999 |
2 307 |
– |
|
16 000 |
– 16 999 |
2 327 |
– |
|
17 000 |
– 17 999 |
2 376 |
– |
|
18 000 |
– |
3 750 |
– |
2.4 med annan drag- |
|
|
|
|
anordning än anordning |
|
|
|
|
för påhängsvagn, med tre |
|
|
|
|
eller flera hjulaxlar, |
|
|
|
|
2.4.1 inte vägavgifts- |
|
|
|
|
pliktiga enligt lagen |
|
|
|
|
(1997:1137) om vägavgift |
|
|
|
|
för vissa tunga fordon |
3 501 – 11 999 |
2 455 |
– |
|
|
12 000 – 12 999 |
3 345 |
– |
|
|
13 000 – 13 999 |
4 192 |
– |
|
|
14 000 – 14 999 |
5 039 |
– |
|
|
15 000 – 15 999 |
5 886 |
– |
|
|
16 000 – 16 999 |
7 382 |
– |
|
|
17 000 – 17 999 |
8 071 |
– |
|
|
18 000 – 18 999 |
9 443 |
– |
|
|
19 000 – 19 999 11 163 |
– |
||
|
20 000 – 20 999 12 883 |
– |
||
|
21 000 – 21 999 14 603 |
– |
||
|
22 000 – 22 999 16 323 |
– |
||
|
23 000 – 23 999 18 043 |
– |
||
|
24 000 – 24 999 19 763 |
– |
||
|
25 000 – 25 999 21 483 |
– |
||
|
26 000 – 26 999 23 203 |
– |
||
|
27 000 – 27 999 24 923 |
– |
||
|
28 000 – 28 999 26 643 |
– |
83
Lagtext |
Ds 2009:24 |
Fordonsslag |
Skattevikt, |
|
Skatt, |
|
|
|
kilogram |
|
|
kronor |
|
|
|
|
|
grund- |
tilläggsbelopp |
|
|
|
|
belopp |
för varje helt |
|
|
|
|
|
hundratal kilo- |
|
|
|
|
|
gram över den |
|
|
|
|
|
lägsta vikten i |
|
|
|
|
|
klassen |
|
29 000 |
– 29 999 28 363 |
– |
||
|
30 000 |
– 30 999 30 083 |
– |
||
|
31 000 |
– |
|
31 803 |
– |
2.4.2 vägavgiftspliktiga |
|
|
|
|
|
enligt lagen (1997:1137) |
|
|
|
|
|
om vägavgift för vissa |
|
|
|
|
|
tunga fordon |
7 000 – 16 999 |
575 |
– |
||
|
17 000 |
– 18 999 |
1 000 |
– |
|
|
19 000 |
– 19 999 |
1 212 |
– |
|
|
20 000 |
– 20 999 |
2 359 |
– |
|
|
21 000 |
– 21 999 |
4 079 |
– |
|
|
22 000 |
– 22 999 |
5 799 |
– |
|
|
23 000 |
– 23 999 |
7 519 |
– |
|
|
24 000 |
– 24 999 |
9 239 |
– |
|
|
25 000 |
– 25 999 10 959 |
– |
||
|
26 000 |
– 26 999 12 679 |
– |
||
|
27 000 |
– 27 999 14 399 |
– |
||
|
28 000 |
– 28 999 16 119 |
– |
||
|
29 000 |
– 29 999 17 839 |
– |
||
|
30 000 |
– 30 999 19 559 |
– |
||
|
31 000 |
– 31 999 21 279 |
– |
||
|
32 000 |
– |
|
22 999 |
– |
2.5 utan draganordning, |
|
|
|
|
|
med två hjulaxlar, |
|
|
|
|
|
2.5.1 inte vägavgifts- |
|
|
|
|
|
pliktiga enligt lagen |
|
|
|
|
|
(1997:1137) om vägavgift |
|
|
|
|
|
för vissa tunga fordon |
3 501 – |
8 999 |
2 662 |
– |
|
|
9 000 |
– |
9 999 |
2 802 |
– |
84
Ds 2009:24 Lagtext
Fordonsslag |
Skattevikt, |
Skatt, |
|
|
|
kilogram |
|
kronor |
|
|
|
|
grund- |
tilläggsbelopp |
|
|
|
belopp |
för varje helt |
|
|
|
|
hundratal kilo- |
|
|
|
|
gram över den |
|
|
|
|
lägsta vikten i |
|
|
|
|
klassen |
|
10 000 |
– 10 999 |
3 103 |
– |
|
11 000 |
– 11 999 |
4 181 |
– |
|
12 000 |
– 12 999 |
5 259 |
– |
|
13 000 |
– 13 999 |
5 761 |
– |
|
14 000 |
– 14 999 |
6 737 |
– |
|
15 000 |
– 15 999 |
8 487 |
– |
|
16 000 |
– 16 999 10 237 |
– |
|
|
17 000 |
– |
11 984 |
– |
2.5.2 vägavgiftspliktiga |
|
|
|
|
enligt lagen (1997:1137) |
|
|
|
|
om vägavgift för vissa |
12 000 – 12 999 |
347 |
– |
|
tunga fordon |
||||
|
13 000 |
– 13 999 |
962 |
– |
|
14 000 |
– 14 999 |
1 480 |
– |
|
15 000 |
– 15 999 |
3 066 |
– |
|
16 000 |
– 16 999 |
3 923 |
– |
|
17 000 |
– 17 999 |
5 670 |
– |
2.6 utan draganordning, |
18 000 |
– |
7 960 |
– |
|
|
|
|
|
med tre hjulaxlar, |
|
|
|
|
2.6.1 inte vägavgifts- |
|
|
|
|
pliktiga enligt lagen |
|
|
|
|
(1997:1137) om vägavgift |
|
|
|
|
för vissa tunga fordon |
3 501 – 11 999 |
2 455 |
– |
|
|
12 000 – 12 999 |
3 345 |
– |
|
|
13 000 – 13 999 |
4 192 |
– |
|
|
14 000 – 14 999 |
5 039 |
– |
|
|
15 000 – 15 999 |
5 886 |
– |
|
|
16 000 – 16 999 |
7 382 |
– |
|
|
17 000 – 17 999 |
8 071 |
– |
85
Lagtext |
Ds 2009:24 |
Fordonsslag |
Skattevikt, |
Skatt, |
|
|
kilogram |
kronor |
|
|
|
grund- |
tilläggsbelopp |
|
|
belopp |
för varje helt |
|
|
|
hundratal kilo- |
|
|
|
gram över den |
|
|
|
lägsta vikten i |
|
|
|
klassen |
|
18 000 – 18 999 |
9 443 |
– |
|
19 000 – 19 999 11 163 |
– |
|
|
20 000 – 20 999 12 883 |
– |
|
|
21 000 – 21 999 14 603 |
– |
|
|
22 000 – 22 999 16 323 |
– |
|
|
23 000 – 23 999 18 043 |
– |
|
|
24 000 – 24 999 19 763 |
– |
|
|
25 000 – 25 999 21 483 |
– |
|
|
26 000 – 26 999 23 203 |
– |
|
|
27 000 – 27 999 24 923 |
– |
|
|
28 000 – 28 999 26 643 |
– |
|
|
29 000 – 29 999 28 363 |
– |
|
|
30 000 – 30 999 30 083 |
– |
|
|
31 000 – |
31 803 |
– |
2.6.2 vägavgiftspliktiga |
|
|
|
enligt lagen (1997:1137) |
|
|
|
om vägavgift för vissa |
|
|
|
tunga fordon |
12 000 – 16 999 |
604 |
– |
|
17 000 – 17 999 |
1 757 |
– |
|
18 000 – 18 999 |
3 129 |
– |
|
19 000 – 19 999 |
4 849 |
– |
|
20 000 – 20 999 |
6 569 |
– |
|
21 000 – 21 999 |
8 289 |
– |
|
22 000 – 22 999 10 009 |
– |
|
|
23 000 – 23 999 11 729 |
– |
|
|
24 000 – 24 999 13 449 |
– |
|
|
25 000 – 25 999 15 169 |
– |
|
|
26 000 – |
16 889 |
– |
2.7 utan draganordning, med fyra eller flera
86
Ds 2009:24 Lagtext
Fordonsslag |
Skattevikt, |
Skatt, |
|
|
kilogram |
kronor |
|
|
|
grund- |
tilläggsbelopp |
|
|
belopp |
för varje helt |
|
|
|
hundratal kilo- |
|
|
|
gram över den |
|
|
|
lägsta vikten i |
|
|
|
klassen |
hjulaxlar, |
|
|
|
2.7.1 inte vägavgifts- |
|
|
|
pliktiga enligt lagen |
|
|
|
(1997:1137) om vägavgift |
|
|
|
för vissa tunga fordon |
3 501 – 11 999 |
2 455 |
– |
|
12 000 – 12 999 |
3 345 |
– |
|
13 000 – 13 999 |
4 192 |
– |
|
14 000 – 14 999 |
5 039 |
– |
|
15 000 – 15 999 |
5 886 |
– |
|
16 000 – 16 999 |
7 382 |
– |
|
17 000 – 17 999 |
8 071 |
– |
|
18 000 – 18 999 |
9 443 |
– |
|
19 000 – 19 999 11 163 |
– |
|
|
20 000 – 20 999 12 883 |
– |
|
|
21 000 – 21 999 14 603 |
– |
|
|
22 000 – 22 999 16 323 |
– |
|
|
23 000 – 23 999 18 043 |
– |
|
|
24 000 – 24 999 19 763 |
– |
|
|
25 000 – 25 999 21 483 |
– |
|
|
26 000 – 26 999 23 203 |
– |
|
|
27 000 – 27 999 24 923 |
– |
|
|
28 000 – 28 999 26 643 |
– |
|
|
29 000 – 29 999 28 363 |
– |
|
|
30 000 – 30 999 30 083 |
– |
|
|
31 000 – |
31 803 |
– |
2.7.2 vägavgiftspliktiga |
|
|
|
enligt lagen (1997:1137) |
|
|
|
om vägavgift för vissa |
|
|
|
tunga fordon |
12 000 – 16 999 |
1 229 |
– |
87
Lagtext |
Ds 2009:24 |
Fordonsslag |
Skattevikt, |
Skatt, |
|
|
kilogram |
kronor |
|
|
|
grund- |
tilläggsbelopp |
|
|
belopp |
för varje helt |
|
|
|
hundratal kilo- |
|
|
|
gram över den |
|
|
|
lägsta vikten i |
|
|
|
klassen |
|
17 000 – 18 999 |
1 242 |
– |
|
19 000 – 19 999 |
1 611 |
– |
|
20 000 – 20 999 |
2 359 |
– |
|
21 000 – 21 999 |
4 079 |
– |
|
22 000 – 22 999 |
5 799 |
– |
|
23 000 – 23 999 |
7 519 |
– |
|
24 000 – 24 999 |
9 239 |
– |
|
25 000 – 25 999 10 959 |
– |
|
|
26 000 – 26 999 12 679 |
– |
|
|
27 000 – 27 999 14 399 |
– |
|
|
28 000 – 28 999 16 119 |
– |
|
|
29 000 – 29 999 17 839 |
– |
|
|
30 000 – 30 999 19 559 |
– |
|
|
31 000 – 31 999 21 279 |
– |
|
|
32 000 – |
22 999 |
– |
C
1. |
Traktorer och motorred- |
|
|
|
|
|
|
skap som hör till |
|
|
|
|
|
|
skatteklass I |
0 |
– |
1 300 |
370 |
0 |
|
|
1 301 |
– |
3 000 |
425 |
55 |
|
|
3 001 |
– |
7 000 |
1 360 |
95 |
|
|
7 001 |
– |
|
5 160 |
168 |
2. |
Motorredskap som inte |
|
|
|
|
|
|
beskattas enligt punkt 1 |
|
|
|
|
|
|
och mobilkranar |
2 001 |
– |
|
1 000 |
0 |
3.Tunga terrängvagnar som hör till skatteklass I
88
Ds 2009:24 Lagtext
Fordonsslag |
Skattevikt, |
|
Skatt, |
|
|
|
kilogram |
|
|
kronor |
|
|
|
|
|
grund- |
tilläggsbelopp |
|
|
|
|
belopp |
för varje helt |
|
|
|
|
|
hundratal kilo- |
|
|
|
|
|
gram över den |
|
|
|
|
|
lägsta vikten i |
|
|
|
|
|
klassen |
3.1 med två hjulaxlar |
2 001 – |
6 000 |
300 |
35 |
|
|
6 001 |
– 14 000 |
1 700 |
70 |
|
|
14 001 |
– |
|
7 300 |
200 |
3.2 med tre eller flera |
2 001 – |
6 000 |
300 |
30 |
|
hjulaxlar |
|||||
|
6 001 |
– 14 000 |
1 500 |
50 |
|
|
14 001 |
– 18 000 |
5 500 |
130 |
|
|
18 001 |
– |
|
10 700 |
170 |
D Släpvagnar
1.Släpvagnar med skatte- vikt över 750 men högst
3 000 kilogram |
751 |
– |
2 000 |
360 |
0 |
|
2 001 |
– |
3 000 |
380 |
21 |
2.Släpvagnar med skatte- vikt över 3 000 kilogram, som dras av en bil som inte kan drivas med dieselolja,
2.1 med en hjulaxel |
3 001 |
– |
|
580 |
11 |
2.2 med två hjulaxlar |
3 001 |
– |
13 000 |
580 |
9 |
|
13 001 |
– |
|
1 480 |
0 |
2.3 med tre eller flera |
|
|
|
|
|
hjulaxlar |
3 001 |
– |
13 000 |
580 |
6 |
|
13 001 |
– |
|
1 180 |
0 |
89
Lagtext |
Ds 2009:24 |
Fordonsslag |
Skattevikt, |
Skatt, |
|
|
kilogram |
kronor |
|
|
|
grund- |
tilläggsbelopp |
|
|
belopp |
för varje helt |
|
|
|
hundratal kilo- |
|
|
|
gram över den |
|
|
|
lägsta vikten i |
|
|
|
klassen |
3.Släpvagnar med skatte- vikt över 3 000 kilogram, som dras av en bil som kan drivas med dieselolja, om det är fråga om
3.1 styraxel för påhängs- vagn,
3.1.1 med en hjulaxel |
3 001 – |
5 000 |
630 |
78 |
|
|
5 001 |
– |
8 000 |
2 190 |
107 |
|
8 001 |
– |
|
5 400 |
198 |
3.1.2 med två eller flera |
|
|
|
|
|
hjulaxlar |
3 001 – |
8 000 |
610 |
42 |
|
|
8 001 |
– 11 000 |
2 710 |
76 |
|
|
11 001 |
– 14 000 |
4 990 |
114 |
|
|
14 001 |
– |
|
8 410 |
160 |
3.2 andra släpvagnar, |
|
|
|
|
|
3.2.1 med en hjulaxel |
3 001 – |
8 000 |
320 |
36 |
|
|
8 001 |
– |
|
2 120 |
64 |
3.2.2 med två hjulaxlar |
3 001 – |
8 000 |
310 |
23 |
|
|
8 001 |
– 11 000 |
1 460 |
38 |
|
|
11 001 |
– 14 000 |
2 600 |
58 |
|
|
14 001 |
– 17 000 |
4 340 |
76 |
|
|
17 001 |
– |
|
6 620 |
84 |
3.2.3 med tre eller flera |
|
|
|
|
|
hjulaxlar |
3 001 – |
11 000 |
300 |
14 |
90
Ds 2009:24 Lagtext
Fordonsslag |
Skattevikt, |
Skatt, |
|
|
kilogram |
kronor |
|
|
|
grund- |
tilläggsbelopp |
|
|
belopp |
för varje helt |
|
|
|
hundratal kilo- |
|
|
|
gram över den |
|
|
|
lägsta vikten i |
|
|
|
klassen |
|
11 001 – 17 000 |
1 420 |
30 |
|
17 001 – 25 000 |
3 220 |
50 |
|
25 001 – |
7 220 |
65 |
4.Släpvagnar med skatte- vikt över 3 000 kilogram, som dras av en traktor, ett motorredskap eller en tung terrängvagn skatteklass I,
4.1 med en hjulaxel |
3 001 – |
8 000 |
550 |
45 |
|
|
8 001 |
– |
|
2 800 |
120 |
4.2 med två hjulaxlar |
3 001 – |
8 000 |
550 |
20 |
|
|
8 001 |
– 11 000 |
1 550 |
50 |
|
|
11 001 |
– 17 000 |
3 050 |
170 |
|
|
17 001 |
– |
|
13 250 |
250 |
4.3 med tre eller flera |
3 001 – |
11 000 |
|
|
|
hjulaxlar |
550 |
20 |
|||
|
11 001 |
– 14 000 |
2 150 |
40 |
|
|
14 001 |
– 20 000 |
3 350 |
75 |
|
|
20 001 |
– 25 000 |
7 850 |
105 |
|
|
25 001 |
– 30 000 13 100 |
120 |
||
|
30 001 |
– |
|
19 100 |
45 |
91
Lagtext |
Ds 2009:24 |
Föreslagen lydelse
|
|
|
Bilaga 2 |
Fordonsskatt |
|
|
|
|
|
|
|
Fordonsslag |
Skattevikt, |
Skatt, |
|
|
kilogram |
kronor |
|
|
|
grund- |
tilläggsbelopp |
|
|
belopp |
för varje helt |
|
|
|
hundratal kilo- |
|
|
|
gram över den |
|
|
|
lägsta vikten i |
|
|
|
klassen |
A Tunga bussar |
|
|
|
1.Tunga bussar som inte kan drivas med dieselolja samt bussar i Miljöklass Hybrid med återvinning av bromsenergi och möjlighet till drift med elektricitet för en sammanhängande vägsträcka om minst en kilometer under vilken
den framförs i en |
|
|
|
|
hastighet av minst |
3 501 – |
|
984 |
|
50 kilometer per timme |
|
– |
||
2. Tunga bussar som kan |
|
|
|
|
drivas med dieselolja |
|
|
|
|
2.1 med två hjulaxlar |
3 501 – |
3 999 |
2 510 |
– |
|
4 000 – |
4 999 |
2 615 |
– |
|
5 000 – |
5 999 |
2 825 |
– |
|
6 000 – |
6 999 |
3 089 |
– |
|
7 000 – |
7 999 |
3 329 |
– |
|
8 000 – |
8 999 |
3 569 |
– |
|
9 000 – |
9 999 |
3 809 |
– |
92
Ds 2009:24 Lagtext
Fordonsslag |
Skattevikt, |
|
Skatt, |
|
|
|
kilogram |
|
|
kronor |
|
|
|
|
|
grund- |
tilläggsbelopp |
|
|
|
|
belopp |
för varje helt |
|
|
|
|
|
hundratal kilo- |
|
|
|
|
|
gram över den |
|
|
|
|
|
lägsta vikten i |
|
|
|
|
|
klassen |
|
10 000 |
– 10 999 |
4 037 |
– |
|
|
11 000 |
– 11 999 |
4 797 |
– |
|
|
12 000 |
– 12 999 |
5 574 |
– |
|
|
13 000 |
– 13 999 |
6 292 |
– |
|
|
14 000 |
– 14 999 |
8 949 |
– |
|
|
15 000 |
– 15 999 12 575 |
– |
||
|
16 000 |
– 16 999 13 769 |
– |
||
|
17 000 |
– 17 999 16 622 |
– |
||
|
18 000 |
– 18 999 18 932 |
– |
||
|
19 000 |
– |
|
23 532 |
– |
2.2 med tre hjulaxlar |
3 501 – |
3 999 |
2 315 |
– |
|
|
4 000 |
– |
4 999 |
2 415 |
– |
|
5 000 |
– |
5 999 |
2 615 |
– |
|
6 000 |
– |
6 999 |
2 819 |
– |
|
7 000 |
– |
7 999 |
3 009 |
– |
|
8 000 |
– |
8 999 |
3 199 |
– |
|
9 000 |
– |
9 999 |
3 389 |
– |
|
10 000 |
– 10 999 |
3 579 |
– |
|
|
11 000 |
– 11 999 |
3 769 |
– |
|
|
12 000 |
– 12 999 |
4 011 |
– |
|
|
13 000 |
– 13 999 |
4 221 |
– |
|
|
14 000 |
– 14 999 |
5 871 |
– |
|
|
15 000 |
– 15 999 |
7 521 |
– |
|
|
16 000 |
– 16 999 |
9 171 |
– |
|
|
17 000 |
– 17 999 10 146 |
– |
||
|
18 000 |
– 18 999 10 402 |
– |
||
|
19 000 |
– 19 999 10 444 |
– |
||
|
20 000 |
– 20 999 10 485 |
– |
||
|
21 000 |
– 21 999 12 462 |
– |
||
|
22 000 |
– 22 999 13 641 |
– |
||
|
23 000 |
– 23 999 14 471 |
– |
93
Lagtext |
Ds 2009:24 |
Fordonsslag |
Skattevikt, |
|
Skatt, |
|
|
|
kilogram |
|
|
kronor |
|
|
|
|
|
grund- |
tilläggsbelopp |
|
|
|
|
belopp |
för varje helt |
|
|
|
|
|
hundratal kilo- |
|
|
|
|
|
gram över den |
|
|
|
|
|
lägsta vikten i |
|
|
|
|
|
klassen |
|
24 000 |
– 24 999 15 777 |
– |
||
|
25 000 |
– 25 999 16 457 |
– |
||
|
26 000 |
– 26 999 17 137 |
– |
||
|
27 000 |
– 27 999 19 537 |
– |
||
|
28 000 |
– 28 999 21 937 |
– |
||
|
29 000 |
– |
|
24 337 |
– |
2.3 med fyra eller flera |
3 501 – |
3 999 |
2 315 |
– |
|
hjulaxlar |
|||||
|
4 000 |
– |
4 999 |
2 415 |
– |
|
5 000 |
– |
5 999 |
2 615 |
– |
|
6 000 |
– |
6 999 |
2 819 |
– |
|
7 000 |
– |
7 999 |
3 009 |
– |
|
8 000 |
– |
8 999 |
3 199 |
– |
|
9 000 |
– |
9 999 |
3 389 |
– |
|
10 000 |
– 10 999 |
3 579 |
– |
|
|
11 000 |
– 11 999 |
3 769 |
– |
|
|
12 000 |
– 12 999 |
4 010 |
– |
|
|
13 000 |
– 13 999 |
4 251 |
– |
|
|
14 000 |
– 14 999 |
4 492 |
– |
|
|
15 000 |
– 15 999 |
5 492 |
– |
|
|
16 000 |
– 16 999 |
6 492 |
– |
|
|
17 000 |
– 17 999 |
8 074 |
– |
|
|
18 000 |
– 18 999 |
9 074 |
– |
|
|
19 000 |
– 19 999 |
9 152 |
– |
|
|
20 000 |
– 20 999 10 052 |
– |
||
|
21 000 |
– 21 999 10 952 |
– |
||
|
22 000 |
– 22 999 11 852 |
– |
||
|
23 000 |
– 23 999 12 752 |
– |
||
|
24 000 |
– 24 999 13 667 |
– |
||
|
25 000 |
– 25 999 14 990 |
– |
||
|
26 000 |
– 26 999 16 313 |
– |
94
Ds 2009:24 Lagtext
Fordonsslag |
Skattevikt, |
|
Skatt, |
|
|
|
kilogram |
|
|
kronor |
|
|
|
|
|
grund- |
tilläggsbelopp |
|
|
|
|
belopp |
för varje helt |
|
|
|
|
|
hundratal kilo- |
|
|
|
|
|
gram över den |
|
|
|
|
|
lägsta vikten i |
|
|
|
|
|
klassen |
|
27 000 |
– 27 999 17 636 |
– |
||
|
28 000 |
– 28 999 18 959 |
– |
||
|
29 000 |
– 29 999 20 282 |
– |
||
|
30 000 |
– 30 999 21 605 |
– |
||
|
31 000 |
– 31 999 22 928 |
– |
||
|
32 000 |
– |
|
24 251 |
– |
B Tunga lastbilar |
|
|
|
|
|
1. Tunga lastbilar som inte |
|
|
|
|
|
kan drivas med dieselolja |
3 501 – |
|
984 |
– |
|
2. Tunga lastbilar som kan |
|
|
|
|
|
drivas med dieselolja |
|
|
|
|
|
2.1 med anordning för |
|
|
|
|
|
påhängsvagn, med två |
|
|
|
|
|
hjulaxlar, |
|
|
|
|
|
2.1.1 inte vägavgifts- |
|
|
|
|
|
pliktiga enligt lagen |
|
|
|
|
|
(1997:1137) om vägavgift |
|
|
|
3 094 |
– |
för vissa tunga fordon |
3 501 – |
5 999 |
|||
|
6 000 |
– |
6 999 |
3 426 |
– |
|
7 000 |
– |
7 999 |
5 413 |
– |
|
8 000 |
– |
8 999 |
6 430 |
– |
|
9 000 |
– |
9 999 |
8 429 |
– |
|
10 000 |
– 10 999 |
8 857 |
– |
|
|
11 000 |
– 11 999 11 775 |
– |
||
|
12 000 |
– 12 999 13 365 |
– |
||
|
13 000 |
– 13 999 16 875 |
– |
||
|
14 000 |
– |
|
17 737 |
– |
95
Lagtext |
Ds 2009:24 |
Fordonsslag |
Skattevikt, |
|
Skatt, |
|
|
|
kilogram |
|
|
kronor |
|
|
|
|
|
grund- |
tilläggsbelopp |
|
|
|
|
belopp |
för varje helt |
|
|
|
|
|
hundratal kilo- |
|
|
|
|
|
gram över den |
|
|
|
|
|
lägsta vikten i |
|
|
|
|
|
klassen |
2.1.2 vägavgiftspliktiga |
|
|
|
|
|
enligt lagen (1997:1137) |
|
|
|
|
|
om vägavgift för vissa |
|
|
|
|
|
tunga fordon |
7 000 – |
7 999 |
1 727 |
– |
|
|
8 000 |
– |
8 999 |
2 084 |
– |
|
9 000 |
– 10 999 |
3 423 |
– |
|
|
11 000 |
– 12 999 |
4 751 |
– |
|
|
13 000 |
– |
|
7 213 |
– |
2.2 med anordning för |
|
|
|
|
|
påhängsvagn, med tre |
|
|
|
|
|
eller flera hjulaxlar, |
|
|
|
|
|
2.2.1 inte vägavgifts- |
|
|
|
|
|
pliktiga enligt lagen |
|
|
|
|
|
(1997:1137) om vägavgift |
|
|
|
|
|
för vissa tunga fordon |
3 501 – |
4 999 |
2 669 |
– |
|
|
5 000 |
– |
5 999 |
2 826 |
– |
|
6 000 |
– |
6 999 |
3 525 |
– |
|
7 000 |
– |
7 999 |
8 453 |
– |
|
8 000 |
– |
8 999 |
11 021 |
– |
|
9 000 |
– |
9 999 |
11 811 |
– |
|
10 000 |
– 10 999 15 676 |
– |
||
|
11 000 |
– 11 999 16 476 |
– |
||
|
12 000 |
– 12 999 17 486 |
– |
||
|
13 000 |
– 13 999 18 496 |
– |
||
|
14 000 |
– 14 999 19 506 |
– |
||
|
15 000 |
– |
|
20 015 |
– |
2.2.2 vägavgiftspliktiga enligt lagen (1997:1137) om vägavgift för tunga
96
Ds 2009:24 Lagtext
Fordonsslag |
Skattevikt, |
|
Skatt, |
|
|
|
kilogram |
|
|
kronor |
|
|
|
|
|
grund- |
tilläggsbelopp |
|
|
|
|
belopp |
för varje helt |
|
|
|
|
|
hundratal kilo- |
|
|
|
|
|
gram över den |
|
|
|
|
|
lägsta vikten i |
|
|
|
|
|
klassen |
fordon |
7 000 – 17 999 |
4 638 |
– |
||
|
18 000 |
– 19 999 |
6 416 |
– |
|
|
20 000 |
– |
|
9 491 |
– |
2.3 med annan drag- |
|
|
|
|
|
anordning än anordning |
|
|
|
|
|
för påhängsvagn, med två |
|
|
|
|
|
hjulaxlar, |
|
|
|
|
|
2.3.1 inte vägavgifts- |
|
|
|
|
|
pliktiga enligt lagen |
|
|
|
|
|
(1997:1137) om vägavgift |
3 501 – |
8 999 |
2 420 |
– |
|
för vissa tunga fordon |
|||||
|
9 000 |
– |
9 999 |
2 547 |
– |
|
10 000 |
– 10 999 |
2 821 |
– |
|
|
11 000 |
– 11 999 |
3 801 |
– |
|
|
12 000 |
– 12 999 |
4 781 |
– |
|
|
13 000 |
– 13 999 |
5 261 |
– |
|
|
14 000 |
– 14 999 |
5 937 |
– |
|
|
15 000 |
– 15 999 |
6 480 |
– |
|
|
16 000 |
– 16 999 |
8 210 |
– |
|
|
17 000 |
– |
|
9 908 |
– |
2.3.2 vägavgiftspliktiga |
|
|
|
|
|
enligt lagen (1997:1137) |
|
|
|
|
|
om vägavgift för vissa |
7 000 – |
|
300 |
– |
|
tunga fordon |
|
2.4 med annan drag- anordning än anordning för påhängsvagn, med tre
97
Lagtext |
Ds 2009:24 |
Fordonsslag |
Skattevikt, |
|
Skatt, |
|
|
|
kilogram |
|
|
kronor |
|
|
|
|
|
grund- |
tilläggsbelopp |
|
|
|
|
belopp |
för varje helt |
|
|
|
|
|
hundratal kilo- |
|
|
|
|
|
gram över den |
|
|
|
|
|
lägsta vikten i |
|
|
|
|
|
klassen |
eller flera hjulaxlar, |
|
|
|
|
|
2.4.1 inte vägavgifts- |
|
|
|
|
|
pliktiga enligt lagen |
|
|
|
|
|
(1997:1137) om vägavgift |
|
|
|
|
|
för vissa tunga fordon |
3 501 – |
11 999 |
2 232 |
– |
|
|
12 000 |
– 12 999 |
3 041 |
– |
|
|
13 000 |
– 13 999 |
3 811 |
– |
|
|
14 000 |
– 14 999 |
4 581 |
– |
|
|
15 000 |
– 15 999 |
5 351 |
– |
|
|
16 000 |
– 16 999 |
6 711 |
– |
|
|
17 000 |
– 17 999 |
7 571 |
– |
|
|
18 000 |
– 18 999 |
8 943 |
– |
|
|
19 000 |
– 19 999 10 451 |
– |
||
|
20 000 |
– |
|
11 024 |
– |
2.4.2 vägavgiftspliktiga |
|
|
|
|
|
enligt lagen (1997:1137) |
|
|
|
|
|
om vägavgift för vissa |
7 000 – |
|
500 |
– |
|
tunga fordon |
|
||||
2.5 utan draganordning, |
|
|
|
|
|
med två hjulaxlar, |
|
|
|
|
|
2.5.1 inte vägavgifts- |
|
|
|
|
|
pliktiga enligt lagen |
|
|
|
|
|
(1997:1137) om vägavgift |
|
|
|
|
|
för vissa tunga fordon |
3 501 – |
8 999 |
2 420 |
– |
|
|
9 000 |
– |
9 999 |
2 547 |
– |
|
10 000 |
– 10 999 |
2 821 |
– |
|
|
11 000 |
– 11 999 |
3 801 |
– |
|
|
12 000 |
– 12 999 |
4 781 |
– |
98
Ds 2009:24 Lagtext
Fordonsslag |
Skattevikt, |
Skatt, |
|
|
|
kilogram |
|
kronor |
|
|
|
|
grund- |
tilläggsbelopp |
|
|
|
belopp |
för varje helt |
|
|
|
|
hundratal kilo- |
|
|
|
|
gram över den |
|
|
|
|
lägsta vikten i |
|
|
|
|
klassen |
|
13 000 |
– 13 999 |
5 261 |
– |
|
14 000 |
– 14 999 |
5 937 |
– |
|
15 000 |
– 15 999 |
6 480 |
– |
|
16 000 |
– 16 999 |
8 210 |
– |
|
17 000 |
– |
9 908 |
– |
2.5.2 vägavgiftspliktiga |
|
|
|
|
enligt lagen (1997:1137) |
|
|
|
|
om vägavgift för vissa |
|
|
317 |
– |
tunga fordon |
12 000 – 12 999 |
|||
|
13 000 |
– 13 999 |
879 |
– |
|
14 000 |
– 14 999 |
1 236 |
– |
|
15 000 |
– |
2 799 |
– |
2.6 utan draganordning, |
|
|
|
– |
|
|
|
|
|
med tre hjulaxlar, |
|
|
|
|
2.6.1 inte vägavgifts- |
|
|
|
|
pliktiga enligt lagen |
|
|
|
|
(1997:1137) om vägavgift |
|
|
|
|
för vissa tunga fordon |
3 501 – 11 999 |
2 232 |
– |
|
|
12 000 – 12 999 |
3 041 |
– |
|
|
13 000 – 13 999 |
3 811 |
– |
|
|
14 000 – 14 999 |
4 581 |
– |
|
|
15 000 – 15 999 |
5 351 |
– |
|
|
16 000 – 16 999 |
6 711 |
– |
|
|
17 000 – 17 999 |
7 571 |
– |
|
|
18 000 – 18 999 |
8 943 |
– |
|
|
19 000 – 19 999 10 451 |
– |
||
|
20 000 – 20 999 11 024 |
– |
2.6.2 vägavgiftspliktiga
99
Lagtext |
Ds 2009:24 |
Fordonsslag |
Skattevikt, |
Skatt, |
|
|
|
kilogram |
|
kronor |
|
|
|
|
grund- |
tilläggsbelopp |
|
|
|
belopp |
för varje helt |
|
|
|
|
hundratal kilo- |
|
|
|
|
gram över den |
|
|
|
|
lägsta vikten i |
|
|
|
|
klassen |
enligt lagen (1997:1137) |
|
|
|
|
om vägavgift för vissa |
|
|
|
|
tunga fordon |
12 000 |
– 16 999 |
552 |
– |
|
17 000 |
– 18 999 |
1 134 |
– |
|
19 000 |
– 20 999 |
1 471 |
– |
|
21 000 |
– 22 999 |
2 268 |
– |
|
23 000 |
– |
3 525 |
– |
2.7 utan draganordning, |
|
|
|
|
med fyra eller flera |
|
|
|
|
hjulaxlar, |
|
|
|
|
2.7.1 inte vägavgifts- |
|
|
|
|
pliktiga enligt lagen |
|
|
|
|
(1997:1137) om vägavgift |
3 501 |
– 11 999 |
2 232 |
– |
för vissa tunga fordon |
||||
|
12 000 |
– 12 999 |
3 041 |
– |
|
13 000 |
– 13 999 |
3 811 |
– |
|
14 000 |
– 14 999 |
4 581 |
– |
|
15 000 |
– 15 999 |
5 351 |
– |
|
16 000 |
– 16 999 |
6 711 |
– |
|
17 000 |
– 17 999 |
7 571 |
– |
|
18 000 |
– 18 999 |
8 943 |
– |
|
19 000 |
– 19 999 10 451 |
– |
|
|
20 000 |
– |
11 024 |
– |
2.7.2 vägavgiftspliktiga |
|
|
|
|
enligt lagen (1997:1137) |
|
|
|
|
om vägavgift för vissa |
|
|
|
|
tunga fordon |
12 000 |
– 16 999 |
552 |
– |
|
17 000 |
– 18 999 |
1 134 |
– |
|
19 000 |
– 22 999 |
1 471 |
– |
100
Ds 2009:24 Lagtext
Fordonsslag |
Skattevikt, |
Skatt, |
|
|
kilogram |
kronor |
|
|
|
grund- |
tilläggsbelopp |
|
|
belopp |
för varje helt |
|
|
|
hundratal kilo- |
|
|
|
gram över den |
|
|
|
lägsta vikten i |
|
|
|
klassen |
|
23 000 – 24 999 |
1 492 |
– |
|
25 000 – 26 999 |
2 329 |
– |
|
27 000 – 28 999 |
3 698 |
– |
|
29 000 – |
5 486 |
– |
C
1. Traktorer och motor- |
|
|
|
|
|
redskap som hör till |
0 |
– |
1 300 |
370 |
0 |
skatteklass I |
|||||
|
1 301 |
– |
3 000 |
425 |
55 |
|
3 001 |
– |
7 000 |
1 360 |
95 |
|
7 001 |
– |
|
5 160 |
168 |
2.Motorredskap som inte beskattas enligt punkt 1
och mobilkranar |
2 001 – |
1 000 |
0 |
3.Tunga terrängvagnar som hör till skatteklass I
3.1 med två hjulaxlar |
2 001 – |
6 000 |
300 |
35 |
|
|
6 001 |
– 14 000 |
1 700 |
70 |
|
|
14 001 |
– |
|
7 300 |
200 |
3.2 med tre eller flera |
2 001 – |
6 000 |
300 |
30 |
|
hjulaxlar |
|||||
|
6 001 |
– 14 000 |
1 500 |
50 |
|
|
14 001 |
– 18 000 |
5 500 |
130 |
|
|
18 001 |
– |
|
10 700 |
170 |
101
Lagtext |
Ds 2009:24 |
Fordonsslag |
Skattevikt, |
Skatt, |
|
|
kilogram |
kronor |
|
|
|
grund- |
tilläggsbelopp |
|
|
belopp |
för varje helt |
|
|
|
hundratal kilo- |
|
|
|
gram över den |
|
|
|
lägsta vikten i |
|
|
|
klassen |
D Släpvagnar
1.Släpvagnar med skatte- vikt över 750 men högst
3 000 kilogram |
751 |
– |
2 000 |
360 |
0 |
|
2 001 |
– |
3 000 |
380 |
21 |
2.Släpvagnar med skatte- vikt över 3 000 kilogram, som dras av en bil som inte kan drivas med dieselolja,
2.1 med en hjulaxel |
3 001 |
– |
|
580 |
11 |
2.2 med två hjulaxlar |
3 001 |
– |
13 000 |
580 |
9 |
|
13 001 |
– |
|
1 480 |
0 |
2.3 med tre eller flera |
|
|
|
|
|
hjulaxlar |
3 001 |
– |
13 000 |
580 |
6 |
|
13 001 |
– |
|
1 180 |
0 |
3.Släpvagnar med skatte- vikt över 3 000 kilogram, som dras av en bil som kan drivas med dieselolja, om det är fråga om
3.1 styraxel för påhängs- vagn,
3.1.1 med en hjulaxel |
3 001 – 5 000 |
630 |
78 |
102
Ds 2009:24 Lagtext
Fordonsslag |
Skattevikt, |
|
Skatt, |
|
|
|
kilogram |
|
|
kronor |
|
|
|
|
|
grund- |
tilläggsbelopp |
|
|
|
|
belopp |
för varje helt |
|
|
|
|
|
hundratal kilo- |
|
|
|
|
|
gram över den |
|
|
|
|
|
lägsta vikten i |
|
|
|
|
|
klassen |
|
5 001 |
– |
8 000 |
2 190 |
107 |
|
8 001 |
– |
|
5 400 |
198 |
3.1.2 med två eller flera |
|
|
|
|
|
hjulaxlar |
3 001 – |
8 000 |
610 |
42 |
|
|
8 001 |
– 11 000 |
2 710 |
76 |
|
|
11 001 |
– 14 000 |
4 990 |
114 |
|
|
14 001 |
– |
|
8 410 |
160 |
3.2 andra släpvagnar, |
|
|
|
|
|
3.2.1 med en hjulaxel |
3 001 – |
8 000 |
320 |
36 |
|
|
8 001 |
– |
|
2 120 |
64 |
3.2.2 med två hjulaxlar |
3 001 – |
8 000 |
310 |
23 |
|
|
8 001 |
– 11 000 |
1 460 |
38 |
|
|
11 001 |
– 14 000 |
2 600 |
58 |
|
|
14 001 |
– 17 000 |
4 340 |
76 |
|
|
17 001 |
– |
|
6 620 |
84 |
3.2.3 med tre eller flera |
|
|
|
|
|
hjulaxlar |
3 001 – |
11 000 |
300 |
14 |
|
|
11 001 |
– 17 000 |
1 420 |
30 |
|
|
17 001 |
– 25 000 |
3 220 |
50 |
|
|
25 001 |
– |
|
7 220 |
65 |
4.Släpvagnar med skatte- vikt över 3 000 kilogram, som dras av en traktor, ett motorredskap eller en tung terrängvagn skatteklass I,
103
Lagtext |
Ds 2009:24 |
Fordonsslag |
Skattevikt, |
|
Skatt, |
|
|
|
kilogram |
|
|
kronor |
|
|
|
|
|
grund- |
tilläggsbelopp |
|
|
|
|
belopp |
för varje helt |
|
|
|
|
|
hundratal kilo- |
|
|
|
|
|
gram över den |
|
|
|
|
|
lägsta vikten i |
|
|
|
|
|
klassen |
4.1 med en hjulaxel |
3 001 – |
8 000 |
550 |
45 |
|
|
8 001 |
– |
|
2 800 |
120 |
4.2 med två hjulaxlar |
3 001 – |
8 000 |
550 |
20 |
|
|
8 001 |
– 11 000 |
1 550 |
50 |
|
|
11 001 |
– 17 000 |
3 050 |
170 |
|
|
17 001 |
– |
|
13 250 |
250 |
4.3 med tre eller flera |
3 001 – |
11 000 |
|
|
|
hjulaxlar |
550 |
20 |
|||
|
11 001 |
– 14 000 |
2 150 |
40 |
|
|
14 001 |
– 20 000 |
3 350 |
75 |
|
|
20 001 |
– 25 000 |
7 850 |
105 |
|
|
25 001 |
– 30 000 13 100 |
120 |
||
|
30 001 |
– |
|
19 100 |
45 |
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.
104
Ds 2009:24 |
Lagtext |
1.7Förslag till lag om ändring i vägtrafikskattelagen (2006:227)
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 10 § vägtrafikskattelagen (2006:227) ska ha följande lydelse.
Lydelse enlig lagförslag1.6 |
Föreslagen lydelse |
|
2 kap. |
|
10 § |
Bränslefaktorn är 2,55. |
Bränslefaktorn är 2,4. |
Miljötillägget är |
|
a)500 kronor för fordon som blivit skattepliktiga för första gången före utgången av år 2007, och
b)250 kronor för fordon som blivit skattepliktiga för första gången efter utgången av år 2007.
För en personbil som blivit skattepliktig för första gången före utgången av år 2007 och som uppfyller kraven för miljöklass 2005 PM enligt bilaga 1 till lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen, ska
fordonsskatten minskas |
med |
6 000 kronor. |
|
Skatteminskningen i |
tredje |
stycket avräknas efter hand vid
beslut |
om |
fordonsskatt, |
dock |
längst |
till |
och med |
den |
31 december 2012. |
|
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013. Tredje och fjärde styckena i paragrafen gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
105
Lagtext |
Ds 2009:24 |
1.8Förslag till lag om ändring i lagen (2006:228) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt
Härigenom föreskrivs att 1 och 3 §§ samt bilagan till lagen (2006:228) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Fordonsskatt skall betalas till staten enligt denna lag för sådana personbilar som avses i 3 § samt för lätta bussar och lätta lastbilar.
För övriga fordon finns bestämmelser om skatt på fordon i vägtrafikskattelagen (2006:227).
Föreslagen lydelse
1 §
Fordonsskatt ska betalas till staten enligt denna lag för sådana bilar som avses i 3 §.
För övriga fordon finns bestämmelser om skatt på fordon i vägtrafikskattelagen (2006:227).
3 §
Följande fordon är, om annat inte följer av 4 §, skattepliktiga om de är eller bör vara registrerade i vägtrafikregistret och inte är avställda eller endast tillfälligt registrerade, nämligen
1. personbilar klass I som
a)enligt uppgift i vägtrafikregistret är av fordonsår 2005 eller tidigare, och
b)inte uppfyller kraven för miljöklass 2005, El eller Hybrid enligt bilaga 1 till lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen, samt
2. personbilar klass II, lätta bussar och lätta lastbilar.
2. personbilar klass II, lätta bussar och lätta lastbilar som blivit skattepliktig för första gången före utgången av år 2010.
106
Ds 2009:24 Lagtext
Nuvarande lydelse
Bilaga
Fordonsskatt
Fordonsslag |
Skattevikt, |
Skatt, |
|
kilogram |
kronor |
|
|
grundbelopp tilläggsbelopp |
|
|
för varje helt |
|
|
hundratal |
|
|
kilogram över |
|
|
den lägsta |
|
|
vikten i klassen |
A Personbilar klass I |
|
|
1.Personbilar klass I som inte kan drivas
med dieselolja |
0– |
900 |
720 |
0 |
|
901– |
|
903 |
183 |
2.Personbilar klass I som kan drivas med
dieselolja |
0 |
– |
900 |
2 187 |
0 |
|
901 |
– |
|
2 741 |
554 |
B Lätta bussar
1.Lätta bussar som inte kan drivas med
dieselolja |
0 – 1 300 |
720 |
0 |
|
|
1 301 |
– 1 600 |
903 |
164 |
|
1 601 |
– 3 000 |
1 396 |
129 |
|
3 001 |
– 3 500 |
3 197 |
0 |
2. Lätta bussar som kan |
|
|
|
|
drivas med dieselolja |
0 – 1 300 |
2 187 |
0 |
|
|
1 301 |
– 1 600 |
2 339 |
59 |
|
1 601 |
– 3 000 |
2 517 |
178 |
|
3 001 |
– 3 500 |
5 018 |
0 |
CLätta lastbilar och personbilar klass II
107
Lagtext |
Ds 2009:24 |
Fordonsslag |
Skattevikt, |
Skatt, |
|
kilogram |
kronor |
grundbelopp tilläggsbelopp för varje helt hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen
1. Lätta lastbilar och |
|
|
|
|
personbilar klass II |
|
|
|
|
som inte kan drivas |
|
|
|
|
med dieselolja |
0 |
– 1 300 |
720 |
0 |
|
1 301 |
– 1 600 |
903 |
164 |
|
1 601 |
– 3 000 |
1 396 |
129 |
|
3 001 |
– |
3 197 |
0 |
2.Lätta lastbilar och personbilar klass II som kan drivas med
dieselolja |
0 |
– 1 300 |
2 187 |
0 |
|
1 301 |
– 1 600 |
2 339 |
59 |
|
1 601 |
– 3 000 |
2 517 |
178 |
|
3 001 |
– |
5 018 |
0 |
108
Ds 2009:24 Lagtext
Föreslagen lydelse
Bilaga
Fordonsskatt
Fordonsslag |
Skattevikt, |
Skatt, |
|
kilogram |
kronor |
|
|
grundbelopp tilläggsbelopp |
|
|
för varje helt |
|
|
hundratal |
|
|
kilogram över |
|
|
den lägsta |
|
|
vikten i klassen |
A Personbilar klass I |
|
|
1.Personbilar klass I som inte kan drivas
med dieselolja |
0 |
– |
900 |
741 |
0 |
|
901 |
– |
|
930 |
188 |
2.Personbilar klass I som kan drivas med
|
dieselolja |
0 |
– 900 |
2 098 |
0 |
|
|
901 |
– |
2 629 |
531 |
B |
Lätta bussar |
|
|
|
|
1. |
Lätta bussar som inte |
|
|
|
|
|
kan drivas med |
|
|
|
|
|
dieselolja |
0 |
– 1 300 |
720 |
0 |
|
|
1 301 |
– 1 600 |
903 |
164 |
|
|
1 601 |
– 3 000 |
1 396 |
129 |
|
|
3 001 |
– 3 500 |
3 197 |
0 |
2. |
Lätta bussar som kan |
|
|
|
|
|
drivas med dieselolja |
0 |
– 1 300 |
2 187 |
0 |
|
|
1 301 |
– 1 600 |
2 339 |
59 |
|
|
1 601 |
– 3 000 |
2 517 |
178 |
|
|
3 001 |
– 3 500 |
5 018 |
0 |
109
Lagtext |
Ds 2009:24 |
Fordonsslag |
Skattevikt, |
Skatt, |
|
|
|
|
|
kilogram |
kronor |
|
|
|
|
|
grundbelopp |
tilläggsbelopp |
|
|
|
|
|
för varje helt |
|
|
|
|
|
hundratal |
|
|
|
|
|
kilogram över |
|
|
|
|
|
den lägsta |
|
|
|
|
|
vikten i klassen |
|
C |
Lätta lastbilar och |
|
|
|
|
|
personbilar klass II |
|
|
|
|
1. |
Lätta lastbilar och |
|
|
|
|
|
personbilar klass II |
|
|
|
|
|
som inte kan drivas |
|
|
|
|
|
med dieselolja |
0 – 1 300 |
720 |
0 |
|
|
|
1 301 – 1 600 |
903 |
164 |
|
|
|
1 601 – 3 000 |
1 396 |
129 |
|
|
|
3 001 – |
3 197 |
0 |
|
2. |
Lätta lastbilar och |
|
|
|
|
|
personbilar klass II |
|
|
|
|
|
som kan drivas med |
|
|
|
|
|
dieselolja |
0 – 1 300 |
2 187 |
0 |
|
|
|
1 301 – 1 600 |
2 339 |
59 |
|
|
|
1 601 – 3 000 |
2 517 |
178 |
|
|
|
3 001 – |
5 018 |
0 |
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.
110
1.9Förslag till lag om ändring i lagen (2006:228) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt
Härigenom föreskrivs att bilagan till lagen (2006:228) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt ska ha följande lydelse.
Lydelse enligt lagförslag 1.8
Bilaga
Fordonsskatt
Fordonsslag |
Skattevikt, |
Skatt, |
|
kilogram |
kronor |
|
|
grundbelopp tilläggsbelopp |
|
|
för varje helt |
|
|
hundratal |
|
|
kilogram över |
|
|
den lägsta |
|
|
vikten i klassen |
A Personbilar klass I |
|
|
1.Personbilar klass I som inte kan drivas
med dieselolja |
0 |
– |
900 |
741 |
0 |
|
901 |
– |
|
930 |
188 |
2.Personbilar klass I som kan drivas med
|
dieselolja |
0 |
– 900 |
2 098 |
0 |
|
|
901 |
– |
2 629 |
531 |
B |
Lätta bussar |
|
|
|
|
1. |
Lätta bussar som inte |
|
|
|
|
|
kan drivas med |
|
|
|
|
|
dieselolja |
0 |
– 1 300 |
720 |
0 |
|
|
1 301 |
– 1 600 |
903 |
164 |
|
|
1 601 |
– 3 000 |
1 396 |
129 |
|
|
3 001 |
– 3 500 |
3 197 |
0 |
2. |
Lätta bussar som kan |
|
|
|
|
|
drivas med dieselolja |
0 |
– 1 300 |
2 187 |
0 |
|
|
1 301 |
– 1 600 |
2 339 |
59 |
111
Lagtext |
Ds 2009:24 |
Fordonsslag |
Skattevikt, |
Skatt, |
|
|
kilogram |
kronor |
|
|
|
grundbelopp |
tilläggsbelopp |
|
|
|
för varje helt |
|
|
|
hundratal |
|
|
|
kilogram över |
|
|
|
den lägsta |
|
|
|
vikten i klassen |
|
1 601 – 3 000 |
2 517 |
178 |
|
3 001 – 3 500 |
5 018 |
0 |
CLätta lastbilar och personbilar klass II
1. Lätta lastbilar och |
|
|
|
|
personbilar klass II |
|
|
|
|
som inte kan drivas |
|
|
|
|
med dieselolja |
0 |
– 1 300 |
720 |
0 |
|
1 301 |
– 1 600 |
903 |
164 |
|
1 601 |
– 3 000 |
1 396 |
129 |
|
3 001 |
– |
3 197 |
0 |
2.Lätta lastbilar och personbilar klass II som kan drivas med
dieselolja |
0 |
– 1 300 |
2 187 |
0 |
|
1 301 |
– 1 600 |
2 339 |
59 |
|
1 601 |
– 3 000 |
2 517 |
178 |
|
3 001 |
– |
5 018 |
0 |
112
Ds 2009:24 Lagtext
Föreslagen lydelse
Fordonsskatt |
|
|
|
Bilaga |
||
|
|
|
|
|
||
Fordonsslag |
Skattevikt, |
|
Skatt, |
|
|
|
|
|
kilogram |
|
kronor |
|
|
|
|
|
|
grundbelopp |
tilläggsbelopp |
|
|
|
|
|
|
för varje helt |
|
|
|
|
|
|
hundratal |
|
|
|
|
|
|
kilogram över |
|
|
|
|
|
|
den lägsta |
|
|
|
|
|
|
vikten i klassen |
|
A |
Personbilar klass I |
|
|
|
|
|
1. |
Personbilar klass I |
|
|
|
|
|
|
som inte kan drivas |
|
|
|
|
|
|
med dieselolja |
0 – |
900 |
741 |
0 |
|
|
|
901 – |
|
930 |
188 |
|
2. |
Personbilar klass I |
|
|
|
|
|
|
som kan drivas med |
|
|
|
|
|
|
dieselolja |
0 – |
900 |
2 008 |
0 |
|
|
|
901 – |
|
2 517 |
508 |
B Lätta bussar
1.Lätta bussar som inte kan drivas med
dieselolja |
0 – 1 300 |
720 |
0 |
|
|
1 301 |
– 1 600 |
903 |
164 |
|
1 601 |
– 3 000 |
1 396 |
129 |
|
3 001 |
– 3 500 |
3 197 |
0 |
2. Lätta bussar som kan |
|
|
|
|
drivas med dieselolja |
0 – 1 300 |
2 187 |
0 |
|
|
1 301 |
– 1 600 |
2 339 |
59 |
|
1 601 |
– 3 000 |
2 517 |
178 |
|
3 001 |
– 3 500 |
5 018 |
0 |
113
Lagtext |
Ds 2009:24 |
Fordonsslag |
Skattevikt, |
Skatt, |
|
|
|
|
|
kilogram |
kronor |
|
|
|
|
|
grundbelopp |
tilläggsbelopp |
|
|
|
|
|
för varje helt |
|
|
|
|
|
hundratal |
|
|
|
|
|
kilogram över |
|
|
|
|
|
den lägsta |
|
|
|
|
|
vikten i klassen |
|
C |
Lätta lastbilar och |
|
|
|
|
|
personbilar klass II |
|
|
|
|
1. |
Lätta lastbilar och |
|
|
|
|
|
personbilar klass II |
|
|
|
|
|
som inte kan drivas |
|
|
|
|
|
med dieselolja |
0 – 1 300 |
720 |
0 |
|
|
|
1 301 – 1 600 |
903 |
164 |
|
|
|
1 601 – 3 000 |
1 396 |
129 |
|
|
|
3 001 – |
3 197 |
0 |
|
2. |
Lätta lastbilar och |
|
|
|
|
|
personbilar klass II |
|
|
|
|
|
som kan drivas med |
|
|
|
|
|
dieselolja |
0 – 1 300 |
2 187 |
0 |
|
|
|
1 301 – 1 600 |
2 339 |
59 |
|
|
|
1 601 – 3 000 |
2 517 |
178 |
|
|
|
3 001 – |
5 018 |
0 |
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013.
114
2Frågor som tas upp i promemorian
Ändringar av bränsle- och fordonsbeskattningen som aviserats i 2009 års klimatpropositionen
Sverige och andra länder står inför stora utmaningar inom klimat- och energiområdet, inte minst från den globala uppvärmningen. Dessa utmaningar måste tacklas gemensamt, effektivt och utan dröjsmål. Miljöskatter och andra ekonomiska styrmedel är av central betydelse för att framtida mål på klimat- och energiområdet ska kunna nås. Styrmedel ska utformas på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt och med hänsyn till medborgarnas förutsättningar. Olika ekonomiska styrmedel ger olika incitament och för att de ska vara effektiva måste de samordnas. En viktig utgångspunkt för miljöpolitiska styrmedel är att de, i möjligaste mån, ska utformas så att förorenaren betalar för sin miljöpåverkan. Regeringen bedriver därför, som aviserats i budgetpropositionerna för 2008 och 2009, ett arbete med syfte att föreslå vissa ändringar av främst miljöskatterna så att effektiviteten av den förda miljö- och energi- politiken förbättras. Detta arbete är angeläget och inriktas på att åstadkomma en förbättrad samordning mellan de olika ekonomiska styrmedlen på området.
Regeringen har i 2009 års klimatproposition (prop. 2008/09:162 En sammanhållen klimat- och energipolitik), mot bakgrund av det hittills genomförda analysarbetet inom Regeringskansliet, aviserat vissa strukturella förändringar av skattesystemet, i syfte att göra det enklare att genomföra träffsäkra och ändamålsenliga styr- medelsförändringar. Med utgångspunkt i den förändrade skatte- strukturen har regeringen aviserat skatteförslag som bedöms minska utsläppen av växthusgaser samt bidra till att målen för andel förnybar energi och ökad energieffektivisering kan uppnås.
115
Frågor som tas upp i promemorian |
Ds 2009:24 |
I denna promemoria redovisas förslag till lagstiftning i dessa frågor. Det rör sig om åtgärder som är avsedda att träda i kraft successivt vid fyra olika tidpunkter – den 1 januari 2010, den 1 januari 2011, den 1 januari 2013 samt den 1 januari 2015. Förslag till lagstiftning om det i 2009 års klimatproposition aviserade undantaget från fordonsskatt för nya miljöbilar under de första fem åren remitteras i särskild ordning.
Övriga frågor
I promemorian utvecklas vidare de teoretiska utgångspunkter och allmänna principer som bör gälla för samordnade och effektiva ekonomiska styrmedel på klimat- och energiområdet. Utifrån dessa principer redovisas också förslag och bedömningar i vissa andra frågor inom koldioxid- och energibeskattningen än de som aviserats i 2009 års klimatproposition. Det rör sig om beskatt- ningen av biobränslen för uppvärmning samt av naturgas och gasol som drivmedel. Vidare lämnas förslag om sänkt fordonsskatt för elhybridbussar.
Statsstödsaspekter
I promemorian behandlas ett flertal förslag som rör bestämmelser om nedsättning av skatt som utgör driftsstöd i enligt artikel 87 i
De förslag i denna promemoria som rör åtgärder som innefattar statsstöd är de lägre generella skattenivåerna för industriföretag i förhållande till företag inom servicesektorn, den s.k. 0,8- procentsregeln samt de särskilda skattereglerna för anläggningar
116
Ds 2009:24 |
Frågor som tas upp i promemorian |
inom EU:s system för handel med utsläppsrätter. Samtliga dessa fall täcks av kommissionens allmänna gruppundantagsförordning . De krav som ställs i artikel 25 av förordningen är uppfyllda (skatte- nedsättningarna har stöd i energiskattedirektivet och de berörda företagen betalar åtminstone den minimiskattenivå för gemen- skapen som lagts fast i detta direktiv). Någon skyldighet att anmäla åtgärderna till kommissionen för statsstödsgranskning finns således inte. Vissa regler om informationsskyldighet och årlig rapportering av stödordningarna finns i artiklarna
Övriga frågor som behandlas i promemorian medför inte sådana ändringar att gemenskapsrättens regler om statsstöd aktualiseras. Någon anmälan till kommissionen för statsstödsgranskning behövs alltså inte heller i dessa delar.
117
3Grundläggande förutsättningar – mål och utgångsläge
3.1Mål på klimat- och energiområdet
Sveriges nationella klimatpolitik bygger i hög grad på samarbete inom EU. Medlemsstaterna har en gemensam politik på klimat- och energiområdet med mål för utsläpp av växthusgaser och andel förnybar energi. Europeiska rådet beslutade i mars 2007 om mål på
•20 procent mindre utsläpp av växthusgaser
•20 procent andel förnybar energi
•20 procent effektivare energianvändning
För mål om mindre utsläpp av växthusgaser och effektivare energianvändning är jämförelseåret 1990.
Inom EU slöts i december 2008 en överenskommelse mellan rådet och Europaparlamentet om ett klimat- och energipaket. I och med denna överenskommelse har bindande mål för minskade utsläpp av växthusgaser och för andel förnybar energi lagts fast för alla medlemsstater. Dessa mål ska uppnås till 2020. Det överens- komna målet för 20 procent effektivare energianvändning 2020 är dock inte bindande.
Med utgångspunkt från de inom EU fastlagda klimat- och energipolitiska målen har regeringen i de nyligen lagda klimat- och energipropositionerna (prop. 2008/09:162 och prop. 2008/09:163) föreslagit följande nationella mål till 2020:
•40 procent minskning av utsläppen av växthusgaser
•50 procent andel förnybar energi
•10 procent förnybar energi i transportsektorn
•20 procent effektivare energianvändning
119
Grundläggande förutsättningar – mål och utgångsläge |
Ds 2009:24 |
3.1.1Mål för minskade utsläpp av växthusgaser
Enligt regeringens klimatproposition bör utsläppen av växthusgaser för Sverige 2020 vara 40 procent lägre än utsläppen 1990. Målet gäller för de verksamheter som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter (se prop. 2008/09:162, s. 31). Detta innebär att utsläppen av växthusgaser för dessa verksamheter till år 2020 ska ha minskat med cirka 20 miljoner ton koldioxidekvivalenter i förhållande till 1990 års nivå. Två tredje- delar av dessa minskningar ska ske i Sverige och en tredjedel i form av investeringar i andra
I prop. 2008/09:162 anger regeringen även en vision till 2050 om att Sverige då inte har några nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären.
3.1.1.1Kyotoprotokollet och flexibla mekanismer
Den internationella processen för att minska utsläppen av växthusgaser sker inom ramen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar (klimatkonventionen) och tillhörande juridiskt bindande protokoll, Kyotoprotokollet. Klimatkonventionen trädde i kraft 1994 och Kyotoprotokollet 2005. I dag är 192 länder parter till konventionen medan protokollet hittills har ratificerats av 184 länder.
Kyotoprotokollet antogs vid klimatkonventionens tredje s.k. partsmöte i Kyoto i Japan i december 1997. Genom detta har de industrialiserade länderna åtagit sig att begränsa sina nettoutsläpp av de sex viktigaste växthusgaserna. Nettoutsläppen ska samman- lagt begränsas med drygt fem procent som ett genomsnitt under perioden
120
Ds 2009:24 Grundläggande förutsättningar – mål och utgångsläge
saknar bindande utsläppsåtaganden under den första åtagande- perioden.
Kyotoprotokollet slår fast att länderna var för sig eller gemen- samt ska se till att deras sammanlagda utsläpp av växthusgaserna inte överstiger utsläppsutrymmet. De medel protokollet ger för att genom internationellt samarbete gemensamt uppfylla åtagandena är tre olika typer av s.k. flexibla mekanismer:
•International Emission Trading (IET): Handel med utsläppsrätter där länder med utsläppskvoter handlar kvotenheter med varandra.
•Joint Implementation (JI): Gemensamt genomförande där ett land med åtagande enligt Kyotoprotokollet finansierar utsläppsminskande projekt i andra åtagandeländer och tillgodoräknar sig (delar av) av denna utsläppsminskning.
•Clean Development Mechanism (CDM): Mekanismer för ren utveckling där ett land med åtagande enligt Kyotoprotokollet finansierar projekt i länder utan åtaganden (utvecklingsländer) och tillgodoräknar sig (delar av) denna utsläppsminskning.
Kyotoprotokollet definierar även tidsmässig flexibilitet. Det går t.ex. att spara outnyttjade kvotenheter till framtida åtagande- perioder.
Kyotoprotokollets åtaganden löper ut 2012. Samtliga parter har enats om att ett nytt avtal ska beslutas under klimatkonventionens partsmöte i Köpenhamn i december 2009.
3.1.1.2EU:s system för handel med utsläppsrätter
Den 1 januari 2005 inleddes den första perioden av EU:s system för handel med utsläppsrätter. Handelssystemet är en del i de internationella ansträngningarna att minska och begränsa utsläppen av växthusgaser i enlighet med åtaganden i Kyotoprotokollet. De grundläggande reglerna om handelssystemet finns i handelsdirektivet1. I länkdirektivet2 knyter EU handelssystemet till
1Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG, EUT L 275, 25.10.2003 s. 32, Celex 32003L087.
2Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/101/EG av den 27 oktober 2004 om ändring av direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen, i överensstämmelse med Kyotoprotokollets projektbaserade mekanismer, EUT L 338, 13.11.2004, s. 18, Celex 32004L0101.
121
Grundläggande förutsättningar – mål och utgångsläge |
Ds 2009:24 |
Kyotoprotokollets regelverk och mekanismer. Handelssystemet är genom de projektbaserade mekanismerna CDM och JI länkat till omkring 150 länder. Kvotenheter från dessa länder kan i viss omfattning tillföras handelssystemet genom att företagen inom detta system kan tillgodogöra sig utsläppsminskningar för JI och CDM. Handelsdirektivet har genomförts i svensk rätt genom lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter (jfr prop. 2004/05:18).
Handelssystemet inleddes med en försöksperiod under åren
En del i klimat- och energipaketet från december 2008 är ändringar av handelsdirektivet3 Dessa innebär en ytterligare harmonisering på
3 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/29/EG av den 23 april 2009 om ändring av direktiv 2003/87/EG i avsikt att förbättra och utvidga gemenskapssystemet för handel med utsläppsrätter för växthusgaser, EUT L 140, 5.6.2009, s. 63, Celex 32009L0029.
122
Ds 2009:24 |
Grundläggande förutsättningar – mål och utgångsläge |
Utsläppen av växthusgaser från anläggningar i Sverige inom handelssystemet uppgick till cirka 22 miljoner ton koldioxid- ekvivalenter 2007. Detta motsvarar cirka 34 procent av de totala ut- släppen av växthusgaser i Sverige.
3.1.1.3EU:s mål för minskade utsläpp av växthusgaser 2020
EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20 procent 2020 jämfört med 1990. Vid ett internationellt avtal där andra industrialiserade länder gör liknande åtaganden skärps målet till 30 procent. Utgångspunkten för de åtgärder som behöver vidtas, både på
Det övergripande minskningsmålet på
Utanför handelssystemet ska utsläppsminskningarna motsvara 10 procent fram till 2020 jämfört med 2005. Utsläppsminskningar som ska åstadkommas utanför handelssystemet fördelas med utgångspunkt i respektive medlemsstats BNP per capita. Ansvars- fördelningen innebär att Sverige ska minska utsläppen från verksamheter utanför handelssystemet med 17 procent fram till 2020 jämfört med 2005, vilket motsvarar en minskning med cirka 25 procent jämfört med 1990. Denna fördelning gäller inte om ett internationellt ambitiöst klimatavtal kan nås. Om ett sådant avtal godkänns ska EU minska utsläppen ytterligare och fördela sitt nya
4 ppmv = miljondelar
123
Grundläggande förutsättningar – mål och utgångsläge |
Ds 2009:24 |
åtagande mellan medlemsstaterna. Det av regeringen föreslagna svenska målet om att utsläppen från verksamheter utanför handels- systemet bör minska med 40 procent 2020 jämfört med 1990 är alltså betydligt mer ambitiöst än det som följer av EU:s ansvarsfördelning.
3.1.2Mål för andel förnybar energi
Andelen förnybar energi 2020 bör vara minst 50 procent av den totala energianvändningen enligt regeringens energiproposition (se prop. 2008/09:163, s. 38).
Bakgrunden till målet är det bindande mål om 49 procent förnybar energi av totala energianvändningen i Sverige som slagits fast i direktivet om förnybar energi5. Direktivet syftar till att öka EU:s andel av förnybar energi från 8,5 till 20 procent från 2005 till 2020. Varje medlemsstats del i ansvaret att nå detta gemenskaps- övergripande mål har slagits fast i den s.k. bördefördelningen. Fördelningen beaktar bl.a. BNP per capita i de olika medlems- staterna. För Sverige innebär denna fördelning ett bindande mål om 49 procent förnybar energi av totala energianvändningen i Sverige vilket ska jämföras med en faktiskt andel om 39,8 procent 2005. Det av regeringen föreslagna svenska målet om 50 procent förnybar energi till 2020 är alltså mer ambitiöst än det mål som följer av EU:s bördefördelning. Därtill kommer ett
Direktiv om förnybar energi innehåller även hållbarhetskriterier för biodrivmedel och andra flytande biobränslen (artikel
5Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG, EUT L 140, 5.6.2009, s. 16, Celex 32009L0028.
6Jfr vidare om hållbarhetskriterierna under avsnitt 6.3.
124
Ds 2009:24 |
Grundläggande förutsättningar – mål och utgångsläge |
inte föröder värdefull biodiversitet. Exempelvis föreslås att enbart biodrivmedel som genererar minst 35 procent mindre växthusgaser i hela livscykelkedjan (jämfört med bensin och dieselolja) ska accepteras.
Principen för beräkning för uppfyllande av det övergripande målet för andel förnybar energi till 2020 beskrivs av kvoten:
Användning av förnybar energi i Sverige
Användning av energi i Sverige
I täljaren i kvoten ingår förnybar elproduktion, förnybar fjärrvärme- och fjärrkylaproduktion samt övrig slutlig användning av förnybar energi. Biodrivmedel eller andra flytande biobränslen som inte uppfyller fastlagda hållbarhetskriterier ingår inte i täljaren.
I nämnaren i kvoten ingår slutligt användning av energi, använd- ning av el och värme för el- och värmeproduktion samt över- föringsförluster i elnätet och i fjärrvärmenätet.
Det svenska målet för att öka andelen förnybar energi till 50 procent 2020 kan nås genom en ökad användning av förnybar energi i täljaren samt genom minskad användning av energi i nämnaren. Om användningen av förnybar energi i täljaren, minskar procentuellt lika mycket som användning av energi i nämnaren, innebär det dock att andelen förnybar energi fortfarande blir konstant.
Om energieffektiviseringen leder till att enbart användningen av
Energimyndigheten har i olika prognoser redovisat att Sverige har goda förutsättningar att nå målet för andel förnybar energi men att en förstärkning av befintliga styrmedel är nödvändig.
3.1.3Mål för effektivare energianvändning
Ett mål om 20 procent effektivare energianvändning bör sättas upp till år 2020 enligt regeringens energiproposition (se prop. 2008/09:163, s. 39). Målet uttrycks som ett sektorsövergripande mål om minskad energiintensitet om 20 procent mellan år 2008 och 2020, d.v.s. den tillförda energin per
125
Grundläggande förutsättningar – mål och utgångsläge |
Ds 2009:24 |
Regeringen gör bedömningen i prop. 2008/09:163 att energieffektivisering bör bedömas utifrån ett systemperspektiv, vilket innebär att effektiviseringen i sig inte uppfattas som det egentliga målet. I stället är det den nytta som uppnås i form av mindre resursförbrukning, mindre miljöpåverkande utsläpp och på sikt lägre kostnader som ska ses som det egentliga syftet med energieffektiviseringen. Målet om 20 procent effektivare användning av energi är ett
3.2Bestämmelser om koldioxidskatt och energiskatt på bränslen
3.2.1Gemenskapsrättsliga regler
3.2.1.1Energiskattedirektivet
Energiskattedirektivet7 lägger fast ramen för hur medlemsstaterna ska utforma sin nationella beskattning av bränslen och el. I denna promemoria behandlas endast bränslebeskattningen, varför reglerna för skatt på el inte tas upp närmare.
De bränslen som omfattas av energiskattedirektivet svarar för den helt övervägande delen av den totala bränsleförbrukningen inom EU. Det rör sig om alla drivmedel, såväl fossila som sådana som har framställts av biomassa. I fråga om uppvärmningsbränslen omfattar energiskattedirektivet till en början en rad uppräknade bränslen. Det är främst fossila bränslen, men även vissa biobränslen
– som vegetabiliska och animaliska oljor och fetter samt biogas. Utöver dessa uppräknade bränslen, ska även andra kolväten (dock inte torv) beskattas.
I följande tabell finns det en förteckning över de bränslen som omfattas av energiskattedirektivet. Direktivet definierar flertalet bränslen genom aktuellt statistiknummer i EU:s tulltaxa, den s.k. kombinerade nomenklaturen
7 Rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet, EUT L 283, 31.10.2003, s. 51, Celex 32003L0096.
126
Ds 2009:24 Grundläggande förutsättningar – mål och utgångsläge
Tabell 3.1 |
Bränslen som omfattas av energiskattedirektivet |
|||
|
|
|
|
|
|
Produkter enligt |
Huvudsaklig omfattning |
Exempel |
|
1 |
Vegetabiliska och animaliska |
Rapsolja, palmolja |
||
|
|
|
oljor och fetter |
|
2 |
2701, 2702, |
Stenkol, brunkol, koks, kolgas |
|
|
|
|
|
(koksugnsgas m.m.), råolja, |
|
|
|
|
bensin, dieselolja, eldningsolja, |
|
|
|
|
gasol, naturgas, biogas, |
|
|
|
|
bitumen, oljeskiffrar |
|
3 |
2901 och 2902 |
Acykliska och cykliska kolväten |
Toluen |
|
|
|
|
|
Xylen |
4 |
2905 11 00, som inte är av |
Metanol |
|
|
|
syntetiskt ursprung |
|
|
|
5 |
3403 |
|
Beredda smörjmedel |
Rostskyddsolja |
|
|
|
|
Skärolja |
6 |
3811 |
|
Antiknackmedel |
|
7 |
3817 |
|
Alkylbensen och alkylnaftalen |
|
8 |
3824 90 99 |
Diverse kemiska produkter |
FAME och E85 (en |
|
|
|
|
inbegripet sådana som består |
blandning som |
|
|
|
av blandningar av |
innehåller 85 procent |
|
|
|
naturprodukter |
etanol och resten |
|
|
|
|
bensin m.m.) |
9 |
|
|
Övriga bränslen som används |
Etanol |
|
|
|
som drivmedel |
|
10 |
|
|
Övriga kolväten, dock inte torv, |
|
|
|
|
som används som bränsle för |
|
|
|
|
uppvärmning |
|
|
|
|
|
|
Medlemsstaterna får även beskatta bränslen som inte omfattas av energiskattedirektivet. Beskattningen av sådana bränslen har således inga gemenskapsrättsliga skatteregler som lägger ramen för beskattningen. Däremot bör noteras att all nationell beskattning, oavsett om det finns bestämmelser om skatterna i ett
De bränslen är aktuella är främst fasta biobränslen, som ved, flis och pelletter samt hushållsavfall och olika restprodukter från industriproduktion. I Sverige och ett fåtal andra medlemsstater i norra Europa svarar dessa bränslen för en betydande och ökande
127
Grundläggande förutsättningar – mål och utgångsläge |
Ds 2009:24 |
andel av bränsleförbrukningen, medan de i stora delar av övriga EU ännu endast står för en mycket liten andel.
Huvudregeln för bränslen som omfattas av energiskatte- direktivet är att medlemsstaterna ska ta ut en skatt, som minst uppgår till de minimiskattenivåer som enligt direktivet gäller för olika bränslen. I förhållande till energiskattedirektivet är de svenska koldioxid- och energiskatterna delar av den punktskatt som måste tas ut för att uppfylla direktivets minimiskattenivåer.
Minimiskattenivåer finns för de fossila drivmedlen bensin, dieselolja, gasol och naturgas samt för de fossila uppvärmnings- bränslena eldningsolja, gasol, naturgas och kol. För övriga bränslen, som omfattas av energiskattedirektivet men för vilka det inte finns minimiskattenivåer, gäller en bestämmelse om beskattning i nivå med likvärdigt bränsle. Medlemsstaten ska beskatta dessa övriga bränslen i nivå med den nationella skatt som gäller för det lik- värdiga bränsle, som har en minimiskattenivå i direktivet. Detta innebär beskattning med samma belopp, uttryckt i den enhet för vilken minimiskattesatsen är angiven. Det betyder att t.ex. FAME som används som drivmedel ska beskattas på samma skatt per liter som det fossila bränsle som bedöms vara likvärdigt, i detta fall dieselolja.
Utgångspunkten enligt energiskattedirektivet är att en och samma skattenivå, som minst uppfyller minimiskattenivåerna, ska tas ut för all förbrukning av ett bränsle som drivmedel respektive som för uppvärmning. Avsteg från denna princip måste vara tillåtet enligt direktivet. Det finns i direktivet en rad olika möjligheter, och i vissa fall skyldigheter, för medlemsstaterna att ge skattelättnader. Sverige har i varierande utsträckning utnyttjat dessa möjligheter. Som exempel kan nämnas lägre skattenivåer, dock över minimi- skattenivåerna, för bränsleförbrukning i vissa sektorer av närings- livet samt skattebefrielse för koldioxidneutrala drivmedel samt för biogas och för vegetabiliska och animaliska oljor och fetter m.m. som uppvärmningsbränsle.
Gemenskapsrätten innehåller också bestämmelser om förfarandet vid själva skattläggningen av de bränslen som omfattas av energiskattedirektivet. Vissa av dessa bestämmelser finns i energiskattedirektivet, men huvuddelen av förfarandereglerna följer av det s.k. cirkulationsdirektivet8.
8 Rådets direktiv 92/12/EEG av den 25 februari 1992 om allmänna regler för punktskattepliktiga varor och om innehav, flyttning och övervakning av sådana varor (EGT L 76, 23.3.1992, s. 1, Celex 31992L0012.
128
Ds 2009:24 |
Grundläggande förutsättningar – mål och utgångsläge |
3.2.1.2EU:s statsstödsregler
Statsstöd kan emellertid tillåtas under vissa förutsättningar, som t.ex. främjande av miljöskydd. Kommissionen ska kontrollera att statsstöd som medlemsstaterna ger företagen inte snedvrider konkurrensen. Kontrollen sker genom ett krav på förhandsanmälan och kommissionen måste godkänna stödet innan det kan träda i kraft. Om ett stöd införts utan kommissionens godkännande och om det inte kan godkännas i efterhand, ska stödet krävas tillbaka från stödmottagaren.
Ett av EU:s mål är att stärka skyddet för miljön, vilket bl.a. ska ske genom att företagen inom EU ska stå för de kostnader som olika föroreningar ger upphov till. Detta kan ske genom att medlemsstaterna inför olika marknadsbaserade styrmedel som t.ex. miljörelaterade skatter eller system för handel med utsläppsrätter. Som en del i att uppnå miljömålen presenterade kommissionen under 2008 riktlinjer för statsstöd på detta område, de s.k. miljö- skyddsriktlinjerna9. Riktlinjerna utgjorde en del av det klimatpaket som Europeiska rådet beslutade om i mars 2007 och ersatte äldre riktlinjer på området. Grundförutsättningen för att statsstöd till skydd för miljön ska kunna ges, är att stödet har en stimulans- effekt, är nödvändigt för att åtgärden ska komma till stånd och är proportionellt. Dessutom måste de positiva effekterna av stödet vara större än dess negativa påverkan på konkurrensen. Undantag och nedsättningar från miljörelaterade skatter behandlas i en särskild avdelning av riktlinjerna.
Både koldioxidskatten och energiskatten är att anse som miljörelaterade skatter. Nedsättning av eller befrielse från skatterna är i flertalet fall utformade så att vissa företag gynnas och konkurrensen på den gemensamma marknaden riskerar att
9 Gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd, EUT C 82, 1.4.2008, s. 1, Celex 52008XC0401(03).
129
Grundläggande förutsättningar – mål och utgångsläge |
Ds 2009:24 |
snedvridas. Åtgärderna utgör därför definitionsmässigt statsstöd. Mer undantagsvis kan dock skattereglerna utformas på ett sådant sätt att de anses följa skattesystemets art och funktion. I dessa fall innebär åtgärderna inte statsstöd och är förenliga med EG- fördraget.
För bränslen som omfattas av energiskattedirektivet gör de nya miljöskyddsriktlinjerna det möjligt för medlemsstaterna att ge skattenedsättningar i den utsträckning som direktivet tillåter, så länge företagen i vart fall betalar en skatt som minst motsvarar den minimiskattenivå som ställts upp i direktivet. Respekteras minimiskattenivån anses kraven på proportionalitet och nödvändig- het vara uppfyllda. I dessa fall är vidare kommissionens allmänna gruppundantagsförordning tillämplig. Detta innebär att någon skyldighet att i förväg anmäla åtgärderna till kommissionen för statsstödsgranskning inte finns. Vissa regler om informations- skyldighet och årlig rapportering av stödordningarna finns dock.
Miljöskyddsriktlinjerna reglerar även de fall skattenedsättningen avser en skatt på bränslen som inte omfattas av energiskatte- direktivet eller om skatten på bränslen inom energiskattedirektivet understiger minimiskattenivåerna enligt detta direktiv. I sådana fall måste medlemsstaten visa att nedsättningen är nödvändig och proportionell för att den ska godkännas. Miljöskyddsriktlinjerna innehåller detaljerade bestämmelser för hur denna prövning ska gå till. Generellt kan sägas att det bedöms vara svårt att få en skatte- nedsättning ner till noll godkänd enligt de nya riktlinjerna.
3.2.2Dagens koldioxid- och energiskatter i Sverige
I figur 3.1 nedan presenteras en översiktlig beskrivning av hur dagens koldioxid- och energiskatter är utformade i Sverige. Reglerna för beskattningen finns i lagen (1994:1776) om skatt på energi. Figuren visar de centrala principerna för uttag av dessa skatter och fångar merparten av energianvändning och koldioxidutsläpp i Sverige. Det bör dock betonas att det finns en rad undantag och specialfall som saknas i figuren. Som exempel kan nämnas att bränslen som används inom sjöfart och luftfart i allt väsentligt inte beskattas. Vidare beskattas bränslen när de används som drivmedel eller som uppvärmningsbränsle. Skatt tas däremot inte ut vid användning av t.ex. kol i masugnar och andra
130
Ds 2009:24 |
Grundläggande förutsättningar – mål och utgångsläge |
metallurgiska processer inom järn- och stålindustrin för att åstad- komma kemiska eller fysikaliska förändringar.
Som kan utläsas i figuren beskattas koldioxid med i huvudsak två nivåer. Den generella, i bland kallad normalskattenivån, är 105 öre per kg. Den andra koldioxidskattnivån är nedsatt till 21 procent för industri som är utanför EU:s handelssystem för utsläppsrätter (EU ETS) och till 15 procent för industri inom EU ETS.
Vidare framgår det att energiskatten varierar mellan bränslen och sektorer. Energiskatt tas alltså i dag inte ut proportionellt efter energiinnehåll. Det bör dock noteras att energiskatten är noll för industrin,
Utöver koldioxidskatt och energiskatt tas i Sverige också ut svavelskatt på bränslen. Denna skatt omfattas inte av reglerna i energiskattedirektivet och behandlas inte närmare i denna promemoria.
131
132
Figur 3.1 Översiktlig beskrivning av dagens koldioxid- och energiskatter i Sverige
|
Drivmedel (alla |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
drivmedel omfattas av |
|
|
|
|
|
|
Uppvärmningsbränslen |
|
|
|
|
Uppvärmningsbränslen - |
|
|
|
Bränsle för |
||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
som omfattas av EU:s |
|
|
|
som inte omfattas av EU:s |
|
|
framställning av el |
|||||||||||||||||||
|
EU:s |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
energiskattedirektiv |
|
|
|
|
energiskattedirektiv |
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||
|
energiskattedirektiv |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Fossila drivmedel |
|
|
Biodrivmedel |
|
|
|
Fossila |
|
|
|
Biobränslen |
|
|
|
Biobränslen |
|
|
Bränsle för |
|
||||||||||||||
(diesel, bens in, |
|
|
(etanol, biogas, |
|
|
|
bränslen |
|
|
|
(vegetabiliska |
|
|
|
(ved, flis |
|
|
elproduktion |
|
||||||||||||||
naturgas, gasol). |
|
|
FAME). |
|
|
|
(eldningsolja, |
|
|
|
och |
|
|
|
pelletter, |
|
|
beskattas ej. El |
|
||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
kol, naturgas, |
|
|
|
animaliska |
|
|
|
returlutar, |
|
|
beskattas i stället i |
|
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
gasol m.m.). |
|
|
|
oljor och |
|
|
|
råtallolja |
|
|
slutanvändarledet. |
|
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
fetter, biogas |
|
|
|
m.m.). |
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
m.m.). |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bensin & diesel: |
|
|
Utanför EU ETS: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||
|
Energiskatt 0 öre/kWh |
|
Hus håll & |
|
Energiskatt 0 öre/kWh |
|
Energiskatt: |
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||
Energiskatt: |
|
|
|
|
|
|
Energiskatt |
service |
|
|
|
|
|
|
|
Råtallolja 36 öre/kWh |
|
|
|
|
|
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||
Bensin 34 öre/kWh |
|
|
|
|
|
|
m.m. |
|
|
|
|
|
|
|
Övriga 0 öre/kWh |
|
|
|
|
|
|||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||
Diesel 13 öre/kWh |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Industri, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
Naturgas & gasol: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
|
|
|
|
|
|
jordbruk, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bränslen för |
|
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
Energiskatt 0 öre/kWh |
skogsbruk & |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
elproduktion: |
|
|||||||||||
Energiskatt 0 öre/kWh |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
vattenbruk |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
Diesel i arbetsmaskiner |
|
|
|
|
|
|
Inom EU ETS: |
Industri & |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Energis katt 0 |
|
||||||||||
inom jordbruk, skogsbruk |
|
|
|
|
|
|
värme- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
öre/kWh |
|
|||||||||||
och vattenbruk: |
|
|
|
|
|
|
produktion i |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
Energiskatt 0 öre/kWh |
kraft- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
Energiskatt 13 öre/kWh |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
värmeverk |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
Diesel i viss gruvindustriell |
|
|
|
|
|
|
Annan |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
verksamhet: |
|
|
|
|
|
|
Energiskatt |
värme- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
produktion |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
Energiskatt 0 öre/kWh |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
utgångsläge och mål – förutsättningar Grundläggande
2009:24 Ds
4Principer för utformningen av effektiva skatter på klimat- och energiområdet
4.1Allmänna principer för utformningen av effektiva skatter på klimat- och energiområdet
Miljöskatter och andra ekonomiska styrmedel är centrala för att målen på klimat- och energiområdet ska kunna nås. Väl avvägda ekonomiska styrmedel syftar till att uppnå målen på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt. De ska i princip avspegla s.k. externa effekter så att hushållen och företagen beaktar miljöeffekter i adekvat utsträckning.
En viktig utgångspunkt för miljöpolitiska styrmedel är att de, i möjligaste mån, ska utformas så att förorenaren betalar för sin miljöpåverkan. De ska i största möjliga utsträckning vara kostnadseffektiva, teknikneutrala och administrativt enkla. Styrmedlen bör utformas med hänsyn till medborgarnas förutsättningar, vilket innebär att fördelnings- och övergångseffekter inte ska bli oskäliga. Om justeringen av miljöskatter leder till betydande fördelningseffekter är det generellt sett bättre att hantera fördelningsproblematiken med andra åtgärder än att avstå från att justera miljöskatterna. Genom höjda miljöskatter kan det dock skapas ett offentligfinansiellt utrymme att sänka andra skatter. En sådan förändring kan mildra negativa fördelningseffekter. Utgångspunkten är att ett hushåll eller ett företag som belastar miljön förhållandevis mycket också betalar förhållandevis mycket i miljöskatter.
För att uppnå mål inom klimat- och energipolitiken har överlåtelsebara utsläppsrätter samt koldioxidskatt och energiskatt en framträdande roll, eftersom de har goda förutsättningar att vara verkningsfulla och kostnadseffektiva. Under förutsättning att
133
Principer för utformningen av effektiva skatter på klimat- och energiområdet |
Ds 2009:24 |
utsläppsrätterna auktioneras ut i stället för att tilldelas gratis bidrar ett system med utsläppsrätter till att uppfylla principen om att förorenaren betalar. Motsvarande gäller för koldioxidskatten.
Ytterligare samordning mellan EU:s system för handel med utsläppsrätter och koldioxidskatten kan leda till ökad samhällsekonomisk effektivitet. I syfte att göra det enklare att genomföra träffsäkra och kostnadseffektiva styrmedelsförändringar bör också vissa strukturella förändringar göras av skattesystemet. Genom detta åstadkommes också en tydligare koppling mellan mål och medel.
Det är angeläget att förändringar av beskattningen sker varsamt och stegvis. Härigenom säkerställs att övergångseffekterna blir rimliga för berörda hushåll och företag.
Klimatfrågan är global och behovet av internationell samordning inom klimatområdet är mycket stort. Det finns annars risk för att de åtgärder som enskilda länder eller grupper av länder vidtar får begränsad effekt genom så kallat koldioxidläckage. Koldioxidläckage uppstår när utsläppen flyttar till länder som inte är bundna av utsläppsreduktioner genom internationella åtaganden. Om exempelvis endast vissa länder vidtar åtgärder för att minska användningen av fossila bränslen kan världsmarknadspriset på bensin, olja m.m. sjunka. De lägre priserna stimulerar användningen i andra länder. Ett annat exempel är att produktionen i länder med utsläppsbegränsningar kan flytta till länder utan begränsningar. Utsläppen reducerar i sådana fall inte på global nivå. Risken för koldioxidläckage är avhängig hur ett framtida globalt klimatavtal efter 2012 ser ut.
4.1.1Skatt jämfört med subvention
För att åstadkomma en samhällsekonomiskt effektiv klimat- och energipolitik är oftast generella ekonomiska styrmedel att föredra framför riktade styrmedel i form av subventioner. En fördel med generella ekonomiska styrmedel är att dessa är teknikneutrala och inte kräver detaljkunskaper för att kostnadseffektvitet ska kunna nås. Vid beskattning kommer varje aktör att jämföra kostnaden för att exempelvis släppa ut en enhet koldioxid med kostnaden att minska motsvarande mängd utsläpp. På så vis genomför de olika aktörerna åtgärder med kostnader som är lägre än skattekostnaden
134
Ds 2009:24 Principer för utformningen av effektiva skatter på klimat- och energiområdet
på marginalen. I hela ekonomin genomförs därmed åtgärder till lägsta möjliga kostnad.
En skillnad mellan skatter och subventioner på miljöområdet är att medan en skatt via kostnadsökningar för t.ex. företagen stimulerar till minskad miljöpåverkan, kan en subvention i vissa fall leda till ökad lönsamhet för företagen på ett sådant sätt att de totala miljöeffekterna faktiskt ökar. Tillfälliga investeringsstöd kan dock, om de är utformade som en engångssubvention av fasta kostnader, minska dessa risker. Å andra sidan visar erfarenheter att investeringsstöd har höga administrativa kostnader, jämfört med styrning via skatteuttag.
Om skatter används som styrmedel innebär det i flertalet fall att behovet av att betala ut stöd för att bidra till att uppnå målen minskar, vilket bedöms leda till ökad samhällsekonomisk effektivitet. Vid subvention uppfylls dessutom inte principen om att förenaren ska betala för sin miljöpåverkan.
Subventioner kan dock vara samhällsekonomiskt motiverade när positiva externa effekter förekommer. Exempel på en positiv externa effekt är när samhället har att vinna på att fler företag investerar och detta innebär att samhället i stort kan dra nytta av de lärdomar som görs vid användning av exempelvis en ny teknologi.
4.1.2Teknikutveckling för att minska utsläppen av växthusgaser
Teknikutveckling kan vara resurskrävande för enskilda företag. Att teknikutveckling är resurskrävande motiverar allmänt sett inte statliga subventioner. Däremot kan, som nämnts ovan, förekomsten av en positiv extern effekt motivera subventioner. Ett exempel är att vissa tekniker inte kommer till stånd via privata investeringar om andra än investeraren får en betydande del av avkastningen, dvs. får fördel av den positiva externa effekten utan att bära kostnaderna för att utveckla tekniken. Det kan vara fallet när de potentiella vinsterna av investeringar är svåra att skydda genom patenträttigheter. Om denna positiva externa effekt är betydelsefull, innebär det att det investeras mindre i exempelvis miljörelaterade projekt än vad som är samhällsekonomiskt effektivt.
Koldioxidskatt och utsläppshandelssystem stimulerar till teknikutveckling för reduktion av utsläpp av växthusgaser,
135
Principer för utformningen av effektiva skatter på klimat- och energiområdet |
Ds 2009:24 |
eftersom utsläppen blir prissatta och leder till högre privatekonomiska kostnader. Ju högre dessa kostnader är desto större blir drivkrafterna till teknikutveckling.
Många bedömare anser dock att koldioxidskatt och utsläppshandel oftast inte i tillräcklig utsträckning kan stimulera teknikutveckling1. Koldioxidskatt och utsläppshandel kan bidra till genomförande av åtgärder med hjälp av redan befintlig teknik, men dessa styrmedel kan inte isolerat stimulera fram ny teknik i den omfattning som kan krävas för nå mer långtgående mål. Om nyttan av ny teknik är spridd över flera länder kan det krävas internationella avtal och samverkan över gränser för att stöd på tekniksidan ska bli effektiva. En väl avvägd samordning av tekniksatsningar bör beakta olika nationers komparativa fördelar2.
Det blir en politisk avvägning av var och hur mycket statligt stöd som sammanlagt ska ges till teknikutveckling. Därutöver behöver det politiskt värderas hur mycket som ska satsas på teknikutveckling för att reducera växthusgaser och hur mycket som ska satsas på annan teknikutveckling. Vid tekniksatsningen bör dessutom stödet trappas ned allteftersom tekniken mognar och kostnadsnackdelarna för teknologin minskar.
Det ska även nämnas att om beslutsfattare signalerar att taket för utsläppshandeln skärps eller att koldioxidskatten höjs kan incitamenten för teknikutveckling stärkas. I sådana fall kan behovet av statligt stöd till teknikutveckling minska.
4.1.3Kostnadseffektivitet i miljöpolitiken
Med kostnadseffektivitet i miljöpolitiken avses att ett miljömål nås till lägsta möjliga kostnad eller att största möjliga miljönytta ska nås för en given kostnad.
I analyser av kostnadseffektivitet värderas inte miljönyttan i kronor, utan ”bara” i termer av kvantifierade miljöeffekter (t.ex. mätt som ton minskade utsläpp). Denna analys skiljer sig sålunda från samhällsekonomisk eller välfärdsekonomisk analys där miljönyttan i kronor ställs mot kostnader i kronor.
1 Stern Review: The Economics of Climate Change 2006. Vetenskapligt underlag för klimatpolitiken: Rapport från vetenskapliga rådet för klimatfrågor 2007. Alfsen, K. H. and Eskeland G.S. A broader palette: The role of technology in the climate policy; Report to the Expert Group for Environmental Studies 2007:1.
2 Alfsen, K. H. and Eskeland G.S. A broader palette: The role of technology in the climate policy; Report to the Expert Group for Environmental Studies 2007:1.
136
Ds 2009:24 Principer för utformningen av effektiva skatter på klimat- och energiområdet
Olika åtgärder eller styrmedelsförslag kan – om information finns – rangordnas efter tilltagande samhälleliga kostnad. Vid exempelvis införande eller förändring av styrmedel ska kostnader för administration, kontroll och uppföljning beaktas. Däremot utgör inbetalda skattebelopp i sig ingen reell kostnad på samhällsnivå. Inbetalda pengar byter endast ägare och utgör, utöver eventuella administrativa kostnader, därmed inte en real resurs- förbrukning. Skatteuttaget får dock fördelningspolitiska och offentligfinansiella effekter som, utöver kravet på kostnads- effektivitet, bör beaktas.
4.2Principer för uttag av koldioxidskatt
En grundläggande tanke och en förutsättning för att styrningen ska bli kostnadseffektiv är att styrmedlet riktar sig mot det grundproblem som ska åtgärdas. Eftersom utsläpp av koldioxid är grundproblemet, bör styrmedlet så direkt och träffsäkert som möjligt utformas så att utsläppen av koldioxid blir så dyrt att den externa effekten beaktas i adekvat utsträckning. Detta är huvudmotivet för en koldioxidskatt.
Koldioxidskatten ska betalas för utsläpp av fossil koldioxid. Den bör vidare vara neutral mellan olika fossila bränslen och i allt väsentligt heltäckande, så att varje kilo koldioxid kostar lika mycket att släppa ut oberoende av bränsle och hur bränslet används. Avsteg från denna princip kan dock vara motiverade om koldioxidläckage uppstår. Koldioxidläckage uppstår när utsläppen flyttar till länder som inte är bundna av utsläppsreduktioner genom internationella åtaganden. Risken för koldioxidläckage är avhängig hur ett framtida globalt klimatavtal efter 2012 ser ut. Grovt sett kan bränsleförbrukning från hushålls- och servicesektor inte flytta, medan bränsleförbrukning inom industrin riskerar att flytta på ett sådant sätt att koldioxidläckage uppstår.
Koldioxidskatten bör utgå från en generell nivå som ska bestämmas av beslutsfattarnas (riksdagens) värdering av minskade koldioxidutsläpp från de svenska hushålls- och servicesektorerna. Därutöver bör en lägre nivå som beaktar koldioxidläckage, bestämmas som avspeglar beslutsfattarnas värdering av minskade koldioxidutsläpp från industrin m.m. utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter.
137
Principer för utformningen av effektiva skatter på klimat- och energiområdet |
Ds 2009:24 |
Genom att öka kostnaderna för koldioxidutsläpp kommer de aktörer som kan minska sina koldioxidutsläpp till förhållandevis låga kostnader att göra detta, så länge åtgärderna kostar mindre jämfört med att betala koldioxidskatt. På så vis genomför de olika aktörerna åtgärder med kostnader som är lägre än skattekostnaden på marginalen. I hela ekonomin genomförs sammantaget åtgärder till lägsta möjliga kostnad.
Om exempelvis en väl avvägd koldioxidskatt bidrar till sådan styrning att målet för minskade växthusgaser nås, finns det i princip inget samhällsekonomiskt motiv för ytterligare styrning bort från koldioxidutsläpp. Detta innebär att kompletterande styrmedel såsom exempelvis sänkt förmånsvärde på miljöbilar och trängselskatt för att nå klimatmål är omotiverade. Vissa styrmedel kan bidra till att uppfylla andra mål, men bör då motiveras av dessa och inte av klimatskäl. Exempelvis bör en trängselskatt primärt motiveras av att den bidrar till reducerad trängsel och inte med dess effekt på utsläppet av växthusgaser. Det är viktigt att åtgärder som ger upphov till flera effekter analyseras med samhällsekonomiska konsekvensanalyser.
Olika former av marknadsmisslyckanden (t.ex. informationsbrist) kan dock motivera kompletterande styrmedel utöver koldioxidskatt. De kompletterande styrmedel som bäst hanterar det identifierade marknadsmisslyckandet bör i så fall användas.
Som framgått av figur 3.1 finns det i dag olika nedsättningar från den generella koldioxidskattenivån. För att utsläppsminskningar ska kunna nås på ett kostnadseffektivt sätt, är i ett första skede angeläget att begränsa dessa nedsättningar. Sådana åtgärder medför ytterligare reduktion av koldioxidutsläpp inom sektorer eller områden med låga marginalkostnader. Därmed genomförs de billigaste åtgärderna först. Inriktningen bör således vara att nedsättningar slopas på lång sikt, dock med beaktande av koldioxidläckage som kan motivera avsteg från en enhetlig koldioxidskatt.
4.3Fordonsskatt
Fordonsskatten tas årligen ut på personbilar, bussar, lastbilar m.m. Skatten varierar främst med fordonsslag, drivmedel, vikt samt koldioxidutsläpp per kilometer.
138
Ds 2009:24 Principer för utformningen av effektiva skatter på klimat- och energiområdet
För transporter är en styrning mot lägre koldioxidutsläpp via koldioxidskatt allmänt sett att föredra framför en styrning via t.ex. fordonsskatten. Fordonsskatten träffar inte direkt koldioxidutsläppen, eftersom denna skatt är oberoende av körsträckan medan koldioxidskatten är proportionell mot koldioxidutsläpp, dvs. koldioxidskatten är träffsäkrare. Skatteuttaget bör i högre utsträckning bero på drivmedelsförbrukningen och i lägre utsträckning bero på fordonsskatten. Om koldioxidskatten sätts på en adekvat nivå – dvs. en nivå som medför att klimatmålen nås – finns inget samhällsekonomiskt motiv för ytterligare styrning. Emellertid kan incitament kopplat till fordonet komplettera koldioxidskatten och energiskatten:
•Om koldioxidskatten inte kan sättas på den adekvata nivån.
•Om koldioxidskatten är satt på en adekvat nivå, men konsumenten vid köpögonblicket har bristande information om den framtida totala bränslekostnaden när fordonet brukas.
•Om regleringar riktade mot bilindustrin som syftar till att begränsa de specifika koldioxidutsläppen (t.ex. att bindande utsläppskrav för biltillverkarna på i genomsnitt 130 gram koldioxid per kilometer för nya personbilar 2012) bedöms svåra att nå utan kompletterande styrning genom fordonsskatten.
4.4Principer för samordning av koldioxidskatt och utsläppshandelssystem
Grundprincipen är att all fossil bränsleförbrukning som leder till utsläpp av koldioxid i atmosfären antingen bör påföras koldioxidskatt eller omfattas av ett utsläppshandelssystem.
Koldioxidskatten är det styrmedel som har störst potential att träffsäkert och kostnadseffektivt begränsa koldioxidutsläppen utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter. Utsläpp av koldioxid från svenska anläggningar som ingår i handelssystemet regleras på
139
Principer för utformningen av effektiva skatter på klimat- och energiområdet |
Ds 2009:24 |
anläggningar. Det finns två mål som kan komma i konflikt med slopandet av koldioxidskatt, dels det nationella målet för 50 procent förnybar energi, dels regeringens prioritering att användningen av fossila bränslen för uppvärmning ska avvecklas till 2020 (se vidare prop. 2008/09:162, s 12). Emellertid bör det styrmedel som träffsäkert och kostnadseffektivt når andra mål användas.
Bränslen som används i vissa energiintensiva industriella processer är i dag befriade från såväl koldioxidskatt som energiskatt I handelssystemet omfattas samtliga koldioxidutsläpp från anläggningar som ingår i systemet, dvs. även koldioxidutsläpp från skattebefriade industriella processer inom exempelvis
Om fossil bränsleförbrukning från mindre anläggningar inte ingår i handelssystemet och samtidigt är befriade från koldioxidskatt omfattas utsläppen följaktligen inte av något ekonomiskt styrmedel. Detta strider mot den grundprincip som tidigare angetts i detta avsnitt.
Ett sätt att se till att företagen möter samma koldioxidpris inom och utanför handelssystemet kan vara att ta ut koldioxidskatt för bränsleförbrukning i de mindre anläggningar som inte omfattas av handelssystemet. Om företagen möter samma koldioxidpris kan det leda till kostnadseffektivitet. Det kan dock vara svårt att sätta koldioxidskatten till en nivå som exakt motsvarar koldioxidpriset inom handelssystemet. En möjlighet för att uppnå samma pris kunde därför vara att företagen ges möjlighet att få befrielse från koldioxidskatten om de köper en utsläppsrätt motsvarande samma mängd utsläpp som omfattas av skatten. Motsvarande möjlighet till skattebefrielse borde då ges till inköp av kvotenheter under Kyotoprotokollet. I sådana fall kopplas det nationella koldioxid- skattesystemet till det internationella systemet för flexibla mekanismer under Kyotoprotokollet, se avsnitt 3.1.1. Så länge koldioxidskatten är högre eller lika med priset på utsläppsrätten eller kvotenheten har företagen incitament att nyttja en sådan möjlighet, vilket alltså kan leda till kostnadseffektivitet.
140
Ds 2009:24 Principer för utformningen av effektiva skatter på klimat- och energiområdet
4.5Principer för uttag av energiskatt
Energiskatten har historiskt sett varit fiskal men har gradvis fått en allt mer resursstyrande karaktär. Vid fiskal beskattning bör en skattebas som är robust, dvs. inte flyttar, beskattas högre än en skattebas som är lättrörlig. Syftet är att maximera statens intäkter till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnad.
Det är önskvärt att energiskatten får en i allt högre grad resursstyrande karaktär för att målen för andel förnybar energi och effektivare energianvändning ska kunna nås till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnad. Om energiskatten ska främja målet för effektivare energianvändning bör energiskatten i princip tas ut på all energi på ett likformigt sätt. Om energiskatten ska främja målet för andel förnybara bränslen bör skatten enbart tas ut på
•Energiskatten vara proportionell efter energiinnehåll och tas ut för alla bränslen med anledning av att målet för effektivare energianvändning mäts i termer av energiinnehåll.
•Energiskatten vara högre, men fortfarande proportionell efter energiinnehåll, för de fossila bränslena med anledning av målet för andelen förnybar energi (som också mäts i termer av energiinnehåll).
Om energiskatten kan sättas på en sådan nivå att mål om effektivare energianvändning och andel förnybar energi nås, finns det i princip inget samhällsekonomiskt motiv för ytterligare styrning. Det bör noteras att koldioxidskatten också styr mot målen för effektivare energianvändning och andelen förnybar energi.
4.6Schematisk beskrivning av principer för koldioxidskatt och energiskatt
Syftet med de förändringar i koldioxidskatten och energiskatten som närmare presenteras i kapitel 5 och 6 är att främja att målen för minskade utsläpp av växthusgaser, andel förnybar energi och effektivare energianvändning nås till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnad. Genom att de olika skatternas roller
141
Principer för utformningen av effektiva skatter på klimat- och energiområdet |
Ds 2009:24 |
tydliggörs skapas ett överskådligt och begripligt skattesystem. Detta kan utgöra en stabil grund för regeringen att arbeta vidare utifrån vid utformningen av de åtgärder som krävs för att Sverige ska uppfylla såväl sin del av EU:s klimat- och energipolitiska mål som nationella mål på detta område.
I tabell 4.1 nedan beskrivs schematiskt hur olika typer av för- brukning principiellt bör beskattas med koldioxidskatt respektive energiskatt med utgångspunkt från målen om minskade utsläpp av växthusgaser, andel förnybar energi och effektivare energi- användning.
Tabell 4.1 |
Principer för beskattning av bränslen |
|
|||
|
|
|
|
|
|
Typ av förbrukning |
CO2- |
Energiskatt för |
Energiskatt för att |
Förhöjd |
|
|
|
skatt |
att främja målet |
främja målet för |
energiskatt |
|
|
|
för andel |
effektivare |
p.g.a. |
|
|
|
förnybar energi |
energianvändning |
trafikrelaterade |
|
|
|
|
|
externa |
|
|
|
|
|
kostnader |
Drivmedel |
|
|
|
|
|
Fossila bränslen |
|
>0 |
>0 |
>0 |
>0 |
Biobränslen som |
|
0 |
0 |
>0 |
>0 |
uppfyller |
|
|
|
|
|
hållbarhetskriterier |
|
|
|
|
|
Biobränslen som inte |
0 |
>0 |
>0 |
>0 |
|
uppfyller |
|
|
|
|
|
hållbarhetskriterier |
|
|
|
|
|
Uppvärmning |
|
|
|
|
|
Fossila bränslen |
|
>0 |
>0 |
>0 |
– |
utanför EU ETS |
|
|
|
|
|
Fossila bränslen inom |
0 |
>0 |
>0 |
– |
|
EU ETS |
|
|
|
|
|
Biobränslen som |
|
0 |
0 |
>0 |
– |
uppfyller |
|
|
|
|
|
hållbarhetskriterier |
|
|
|
|
|
Biobränslen som inte |
0 |
>0 |
>0 |
– |
|
uppfyller |
|
|
|
|
|
hållbarhetskriterier |
|
|
|
|
Det ska dock betonas att detta är principer som av olika skäl, vilka närmare beskrivs i kapitlen 5 och 6, inte alltid har resulterat i förslag i denna promemoria.
142
5Koldioxidskatt
5.1Inledning
I kapitel 4 har vissa allmänna principer lagts fast för hur koldioxid- och energibeskattningen bör utformas för att främja målen för minskade utsläpp av växthusgaser, andel förnybar energi och effektivare energianvändning. Utifrån dessa principer behandlas i detta kapitel närmare koldioxidskattens roll i detta arbete. De förslag som lämnas i detta kapitel redovisas i figur 5.2 nedan. I figuren finns en översikt över ändringar av koldioxidskatten och energiskatten i förhållande till hur dagens regler ser ut. Figur 5.1 redovisar dagens koldioxid- och energiskatter i Sverige och är i princip densamma som figur 3.1, med skillnaden att det i figur 5.1 markeras var i skattesystemet som ändringar görs.
I figur 5.2 visas de föreslagna skattenivåerna och tidpunkterna för ikraftträdande. I denna figur framgår dock inte de ändringar som sker av samtliga skattesatser utifrån prognostiserade för- ändringar av den allmänna prisutvecklingen, eller förslagen om att:
•Koldioxidskatten framöver bör anpassas i den omfattning och takt som tillsammans med övriga förändringar av de ekonomiska styrmedlen ger en sammanlagd minskning av utsläppen av växthusgaser utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter med 2 miljoner ton till 2020.
•Skatten på råtallolja slopas.
•Den s.k.
143
144
Figur 5.1 Översiktlig beskrivning av dagens koldioxid- och energiskatter i Sverige
|
|
Drivmedel (alla |
|
|
|
|
Uppvärmningsbränslen |
|
|
|
Uppvärmningsbränslen - |
|
|
Bränsle för |
||||||||||
|
drivmedel omfattas av |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||
|
|
|
|
|
som omfattas av EU:s |
|
|
|
som inte omfattas av EU:s |
|
|
framställning av el |
||||||||||||
|
|
EU:s |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||
|
|
|
|
|
|
energiskattedirektiv |
|
|
|
energiskattedirektiv |
|
|
|
|
|
|||||||||
|
energiskattedirektiv |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Fossila drivmedel |
|
|
Biodrivmedel |
|
Fossila |
|
Biobränslen |
|
|
Biobränslen |
|
|
Bränsle för |
|
||||||||||
(diesel, bensin, |
|
|
(etanol, biogas, |
|
bränslen |
|
(vegetabiliska |
|
|
(ved, flis |
|
|
elproduktion |
|
||||||||||
naturgas, gasol). |
|
|
FAME). |
|
(eldningsolja, |
|
och |
|
|
pelletter, |
|
|
beskattas ej. El |
|
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
kol, naturgas, |
|
animaliska |
|
|
returlutar, |
|
|
beskattas i stället i |
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
gasol m.m.). |
|
oljor och |
|
|
råtallolja |
|
|
slutanvändarledet. |
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
fetter, biogas |
|
|
m.m.). |
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
m.m.). |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bensin & diesel: |
|
Utanför EU ETS: |
|
|
Energiskatt 0 öre/kWh |
|
Hushåll & |
||
Energiskatt: |
|
|
Energiskatt |
service |
|
|
|||
Bensin 34 öre/kWh |
|
|
m.m. |
|
|
|
|
||
Diesel 13 öre/kWh |
|
|
|
Industri, |
Naturgas & gasol: |
|
|
||
|
|
jordbruk, |
||
|
|
Energiskatt 0 öre/kWh |
skogsbruk & |
|
Energiskatt 0 öre/kWh |
|
|
|
vattenbruk |
|
|
|
|
|
Diesel i arbetsmaskiner |
|
|
Inom EU ETS: |
Industri & |
inom jordbruk, skogsbruk |
|
|
värme- |
|
och vattenbruk: |
|
|
produktion i |
|
|
|
Energiskatt 0 öre/kWh |
kraft- |
|
Energiskatt 13 öre/kWh |
|
|
|
värmeverk |
|
|
|
|
|
Diesel i viss gruvindustriell |
|
|
Annan |
|
verksamhet: |
|
|
Energiskatt |
värme- |
|
|
produktion |
||
|
|
|
||
|
|
|
|
|
Energiskatt 0 öre/kWh |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Energiskatt 0 öre/kWh |
Energiskatt: |
|
Råtallolja 36 öre/kWh |
|
Övriga 0 öre/kWh |
Bränslen för elproduktion:
Energiskatt 0 öre/kWh
Koldioxidskatt
2009:24 Ds
145
Figur 5.2 Beskrivning av förslag om koldioxidskatt och energiskatt samt tidpunkter för ikraftträdande
|
Drivmedel |
|
||
Nuvarande |
Förslag 2011 |
Förslag 2013 |
Förslag 2015 |
|
Bensin & diesel: |
Bensin & diesel: |
Bensin & diesel: |
Bensin & diesel: |
|
Energiskatt: |
Energiskatt: |
Energiskatt: |
Energiskatt: |
|
Bensin 34 öre/kWh (3,08 kr/l) |
Bensin 34 öre/kWh (3,08 kr/l) |
Bensin 34 öre/kWh (3,08 kr/l) |
Bensin 34 öre/kWh (3,08 kr/l) |
|
Diesel 13 öre/kWh (1,33 kr/l) |
Diesel 15 öre/kWh (1,53 k r/l) |
Diesel 17 öre/kWh (1,73 kr/l) |
Diesel 17 öre/kWh (1,73 kr/) |
|
Naturgas & gasol: |
Naturgas & gasol: |
Naturgas & gasol: |
Naturgas & gasol: |
|
Energiskatt 0 öre/kWh |
Energiskatt 0 öre/kWh |
Energiskatt 0 öre/kWh |
Energiskatt 0 öre/kWh |
|
Diesel i arbetsmaskiner inom |
Diesel i arbetsmaskiner inom |
Diesel i arbetsmaskiner inom |
Diesel i arbetsmaskiner inom |
|
jordbruk, skogsbruk och |
jordbruk, skogsbruk och |
jordbruk, skogsbruk och |
jordbruk, skogsbruk och |
|
vattenbruk: |
vattenbruk: |
vattenbruk: |
vattenbruk: |
|
Återbetald |
Återbetald |
Återbetald |
Återbetald |
|
Energiskatt 13 öre/kWh |
||||
Energiskatt 15 öre/kWh |
Energiskatt 17 öre/kWh |
Energiskatt 17 öre/kWh |
||
Diesel i viss gruvindustriell |
||||
Diesel i viss gruvindustriell |
Diesel i viss gruvindustriell |
Diesel i viss gruvindustriell |
||
verksamhet: |
||||
verksamhet: |
verksamhet: |
verksamhet: |
||
Energiskatt 0 öre/kWh |
||||
|
Energiskatt 2,4 öre/kWh |
Energiskatt 2,4 öre/kWh |
Energiskatt 2,4 öre/kWh |
Uppvärmningsbränslen som omfattas av EU:s energiskattedirektiv
Nuvarande |
|
Förslag 2011 |
Förslag 2015 |
|||
Utanför EU ETS: |
|
Utanför EU ETS: |
|
Utanför EU ETS: |
|
|
Hushåll & |
Hushåll & |
Hushåll & |
||||
Energiskatt |
service |
Energiskatt 8 öre/kWh |
service m.m. |
Energiskatt 8 öre/kWh |
service m.m. |
|
m.m. |
||||||
|
Industri, |
Industri, jordbruk, |
Industri, jordbruk, |
|||
jordbruk, |
Energiskatt 2,4 öre/kWh |
skogsbruk & vattenbruk |
Energiskatt 2,4 öre/kWh |
skogsbruk & vattenbruk |
||
|
|
|||||
Energiskatt 0 öre/kWh |
skogsbruk & |
Inom EU ETS: |
|
Inom EU ETS: |
|
|
vattenbruk |
|
|
||||
|
Industri & |
Industri |
CO |
Industri |
||
Inom EU ETS: |
Energiskatt 2,4 öre/kWh |
2 |
||||
värme- |
|
Energiskatt 2,4 öre/kWh |
|
|||
produktion i |
Värmeproduktion i |
CO |
Värmeproduktion i |
|||
kraft- |
||||||
Energiskatt 0 öre/kWh |
värmeverk |
Energiskatt 2,4 öre/kWh |
kraftvärmeverk |
Energiskatt 2,4 öre/kWh |
kraftvärmeverk |
|
Annan |
Annan |
Annan |
||||
värme- |
||||||
Energiskatt |
Energiskatt 8 öre/kWh |
värmeproduktion |
Energiskatt 8 öre/kWh |
värmeproduktion |
||
produktion |
2009:24 Ds
Koldioxidskatt
Koldioxidskatt |
Ds 2009:24 |
5.2Framtida utveckling av nivån på koldioxidskatten
Bedömning: Nivån på koldioxidskatten bör, utöver den årliga justeringen enligt konsumentprisindex, framöver anpassas i den omfattning och takt som tillsammans med övriga förändringar av de ekonomiska styrmedlen ger en sammanlagd minskning av utsläppen av växthusgaser utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter med 2 miljoner ton till 2020.
Skälen för bedömningen: Sverige och andra länder står inför stora utmaningar från den globala uppvärmningen. Koldioxid- skatten är det ekonomiska styrmedel utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter som mest träffsäkert leder till utsläpps- minskningar på ett kostnadseffektivt sätt. Koldioxidskatten bör därför utanför handelssystemet även i fortsättningen vara det primära styrmedlet för att Sverige på ett samhällsekonomiskt kostnadseffektivt sätt ska uppfylla sin del av såväl åtagandena på internationell och
Koldioxid- och energiskatterna justeras i dag årligen med konsumentprisindex. Denna justering bör behållas. Utöver indexeringen bör dock även höjningar ske av koldioxidskattenivån i den omfattning och takt som, tillsammans med övriga förändringar av de ekonomiska styrmedlen, ger en sammanlagd minskning av utsläppen av växthusgaser utanför den handlande sektorn med 2 miljoner ton till 2020 på ett verkningsfullt och kostnadseffektivt sätt. Den närmare utformningen av koldioxidskattens nivå bör dock övervägas efter hand. Viktiga aspekter att ta hänsyn till vid dessa överväganden är det rådande konjunkturläget, hur klimat- arbetet fortskrider nationellt och internationellt och hur världs- marknadspriset på olja utvecklas.
146
Ds 2009:24 |
Koldioxidskatt |
5.3Höjning av koldioxidskatten för 2010
Förslag: Den generella koldioxidskatten höjs med 1 öre per kg koldioxid för att finansiera slopandet av den s.k. avfalls- förbränningsskatten. Efter höjningen med 1 öre per kg kol- dioxid och den årliga justeringen enligt prognostiserat konsumentprisindex blir den generella koldioxidskatten 105 öre per kg koldioxid 2010.
Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2010.
Skälen för förslaget: Regeringen har i 2009 års klimat- proposition aviserat att den s.k. avfallsförbränningsskatten (energiskatt och koldioxidskatt på fossilt kol i visst hushållsavfall) ska slopas den 1 september 2010 (se prop. 2008/09:162 s. 75 f.). Det skattebortfall som slopandet innebär bör finansieras genom en höjning av den generella koldioxidskatten med 1 öre per kg koldioxid. I och med höjningen säkerställs även mer än väl att ambitionen i den svenska klimatpolitiken inte sänks som en följd av att avfallsförbränningsskatten slopas.
Höjningen av koldioxidskatten ingår som en del i finansieringen av det program för energieffektivisering som regeringen har redo- gjort för i den energipolitiska propositionen (se prop. 2008/09:162 s. 80 f.). Höjningen bör därför träda i kraft den 1 januari 2010, även om avfallsförbränningsskatten avses slopas först den 1 september samma år.
För 2010 väntas dock den årliga justeringen av skattesatserna enligt prognostiserat konsumentprisindex medföra att koldioxid- och energiskattesatserna sänks, i förhållande till de skattenivåer som gäller för 2009. Indexomräkningen bör beaktas vid beräk- ningen av de skattesatser som för 2010 föreslås i denna promemoria. De omräknade skattesatserna baseras på den prognostiserade förändringen i konsumentprisindex mellan juni 2008 och juni 2009. Enligt regeringens prognos i prop. 2008/09:100 förväntas konsumentprisindex under denna period sjunka med 0,8 procent. Enligt omräkningen sänks koldioxidskatten från 105 till 104 öre per kg koldioxid. I och med höjningen av den generella koldioxidskatten med 1 öre per kg koldioxid balanseras koldioxid- skatten upp till 105 öre per kg koldioxid 2010. Uttryckt i volym- respektive viktenhet kommer således de nya koldioxid-
147
Koldioxidskatt |
Ds 2009:24 |
skattesatserna för de olika bränslena 2010, efter justering för prognostiserad förändring av konsumentprisindex, vara i paritet med 2009 års nivåer. Angående indexomräkningen, jfr vidare under avsnitt 6.4.
Förslaget föranleder ändringar i 2 kap. 1 § lagen (1994:1776) om skatt på energi. Ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 2010.
5.4Höjd koldioxidskatt för uppvärmningsbränslen m.m. inom
Förslag: Koldioxidskatten på bränslen för uppvärmning och drift av stationära motorer inom industrin utanför handels- systemet samt
Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2011 respektive den 1 januari 2015.
Skälen för förslaget: Nästan all energiintensiv industri omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter. Energikostnadernas andel av de totala kostnaderna för företag utanför handelssystemet är generellt låga, med undantag för framför allt växthusnäringen. Det innebär att en högre koldioxidskatt än i dag kan tas ut utanför handelssystemet, utan att det i någon större utsträckning medför att utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser flyttar på ett sådant sätt att de globala utsläppen inte minskar.
I dag tas ingen energiskatt och en lägre koldioxidskatt än den generella nivån ut för bränslen som förbrukas för uppvärmning och drift av stationära motorer vid tillverkningsprocessen i industriell verksamhet (fortsättningsvis industrin) utanför handelssystemet samt i
148
Ds 2009:24 Koldioxidskatt
Detta innebär en koldioxidbelastning om 22 öre per kg koldioxid för bränsleförbrukning i de aktuella sektorerna. Samma skatt, dvs. noll energiskatt och 21 procent koldioxidskatt, tas ut för dieselolja som förbrukas vid tillverkningsprocessen i gruvindustriell verksamhet för drift av andra motordrivna fordon än personbilar, lastbilar och bussar. I den mån värmeproduktion i kraftvärme- anläggningar förekommer utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter, beskattas bränsle som används för detta ändamål på samma sätt (dvs. noll energiskatt och en
I syfte att skapa ett ökat incitament för företag inom dessa sektorer att på ett kostnadseffektivt sätt vidta åtgärder som minskar växthusgasutsläppen, bör den nuvarande koldioxidskatte- nivån höjas. Som ett första steg bör en höjning från 21 till 30
procent |
av den generella koldioxidskattenivån |
genomföras |
den |
|||
1 januari 2011. |
Därefter bör en höjning ske |
till |
60 |
procent den |
||
1 januari |
2015. |
Koldioxidskatten kommer |
efter |
dessa |
båda |
höjningar att för de aktuella förbrukarkategorierna motsvara drygt 60 öre per kg koldioxid i 2009 års skattesatser (60 procent av skattenivån på 105 öre per kg koldioxid). Vid en generell kol- dioxidskattehöjning blir skattekostnaden i stället 60 procent av den högre generella koldioxidskattenivån. Även i fortsättningen bör beskattningen av dieselolja som används i vissa fordon inom gruvindustriell verksamhet följa den som gäller för förbrukning av uppvärmningsbränslen inom industrin utanför handelssystemet.
Genom åtgärderna bedöms användningen av fossila bränslen och därigenom utsläppen av koldioxid från de berörda verk- samheterna minska, samtidigt som principen om att förorenaren ska betala för sin miljöpåverkan i större utsträckning uppfylls.
Enligt Konjunkturinstitutet1 leder en höjning till 60 procent av den generella nivån enbart till försumbara effekter på BNP. Industrin utanför handelssystemet omfattar främst
1 En samhällsekonomisk granskning av Klimatberedningens handlingsplan för svensk klimatpolitik. Konjunkturinstitutet Specialstudie nr 18 juni 2008.
149
Koldioxidskatt |
Ds 2009:24 |
350 företag använder dieselolja för drift av speciella fordon som används för att utvinna mineral i gruvindustriell verksamhet. Fler och fler sådana fordon drivs av el i stället för med dieselolja. Även om det inte är möjligt för alla fordonen att använda el, kan dock förslagen om ändrad beskattning påskynda övergången till eldrift.
Nedan ges ett exempel på ett verkstadsföretag som tillverkar maskiner. Med i tabellen finns även införande av energiskatt på fossila bränslen, se vidare avsnitt 6.1.4.2 om detta förslag.
Tabell 5.1 Typföretag => Verkstad (maskintillverkning, 26 anställda)
Skattenivå |
Skattekostnad |
Procent av |
|
|
förädlingsvärde |
|
|
|
21 % av generell |
19 200 kr |
0,15 % |
30 % av generell |
35 100 kr |
0,27 % |
2,4 öre/kWh |
|
|
60 % av generell |
62 700 kr |
0,48 % |
2,4 öre/kWh |
|
|
|
|
|
Källa: Förädlingsvärde
Förslaget föranleder ändringar i 6 a kap. 1, 3 och 5 §§ och 9 kap. 5 § lagen (1994:1776) om skatt på energi. Ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 2011 respektive den 1 januari 2015.
5.5Ändrad definition av begreppet kraftvärmeproduktion
Förslag: För att medge koldioxid- och energiskattelättnader för bränslen som förbrukas för framställning av värme i kraftvärmeproduktion krävs en elverkningsgrad vid denna produktion om minst 15 procent. Den i dag successivt ökande koldioxidskattelättnaden, för kraftvärmeproduktion med en elverkningsgrad om minst 5 procent och mindre än 15 procent, slopas.
Ändringen träder i kraft den 1 januari 2011.
Skälen för förslaget: I samband med att koldioxidskatt och energiskatt infördes på fossilt kol i visst hushållsavfall (den s.k. avfallsförbränningsskatten) genomfördes vissa förändringar av
150
Ds 2009:24 |
Koldioxidskatt |
förutsättningarna för skattelättnader för bränslen som förbrukats för framställning av värme i annan kraftvärmeproduktion än sådan som sker i anläggningar som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter (se prop. 2005/06:125 s. 53 ff.). I allt väsentligt är tillämpningsområdet för dessa regler avfallsförbrännings- anläggningar, vars bränsleinsats är mer heterogen än andra bränslen. Reglerna innebär en successivt mindre koldioxidskatt för bränslen som förbrukas för framställning av värme genom kraftvärmeproduktion med en elverkningsgrad mellan 5 och 15 procent. Regeringen har i 2009 års klimatproposition aviserat att avfallsförbränningsskatten ska slopas den 1 september 2010. Det finns mot den bakgrunden inte längre anledning att ha kvar reglerna om en successivt minskad koldioxidskatt, utan dessa kan slopas.
Följden av ändringen blir således att samma beskattning gäller för all värme som framställs vid kraftvärmeproduktion, i den mån sådan förekommer utanför handelssystemet. Genom förslag i denna promemoria utgör dessa skattelättnader från och med den 1 januari 2011 en energiskatt om 30 procent av den generella energiskattenivån och en koldioxidskatt om 30 procent av den generella koldioxidskattenivån, se avsnitt 5.4. I syfte att åstad- komma en önskvärd styrning mot högeffektiv kraftvärme bör gränsen för när dessa skattelättnader ges sättas vid en elverknings- grad vid kraftvärmeproduktion om minst 15 procent. Denna el- verkningsgrad är också avgörande för om skattelättnader ges för bränslen som förbrukas i en kraftvärmeanläggning som omfattas av handelssystemet.
Förslaget föranleder ändringar i 1 kap. 10 § samt 6 a kap. 3 och 5 §§ lagen (1994:1776) om skatt på energi. Ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 2011.
151
Koldioxidskatt |
Ds 2009:24 |
5.6Nedsättning av koldioxidskatten för energiintensiva företag
Förslag: Begränsningsnivån i den s.k.
Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2011 respektive den 1 januari 2015.
Bakgrunden till förslaget: Utöver den generellt lägre skatte- nivån, i form av ingen energiskatt och 21 procent av den generella koldioxidskattenivån, som i dag gäller för uppvärmningsbränslen som förbrukas av energiintensiva industriföretag utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter samt i
Före 2007 gavs ett
152
Ds 2009:24 |
Koldioxidskatt |
juli 2008 sänktes vidare koldioxidskatten för bränsle som förbrukas i industrianläggningar inom handelssystemet från 21 procent till 15 procent av den generella koldioxidskattenivån. Även denna förändring har bidragit till att vissa ytterligare industriföretag inte längre omfattas av
Skälen för förslaget: Det är angeläget att även företag som omfattas av
Växthusnäringen består av cirka 900 små företag. Cirka 70 procent av deras totala energiförbrukning utgörs av fossila bränslen, jämfört med 20 procent för t.ex. verkstadsindustrin. Förslaget kan innebära att inhemsk produktion i växthus ersätts av import. Risken för s.k. koldioxidläckage bedöms dock bli obefintlig vid import från andra
Genom åtgärden bedöms utsläppen av koldioxid från de berörda verksamheterna minska, samtidigt som regelverket förenklas och principen om att förorenaren ska betala för sin miljöpåverkan i större utsträckning uppfylls.
Ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 2011 respektive den 1 januari 2015. Det första steget av förslaget föranleder ändringar i 9 kap. 9 och 9 b §§ lagen (1994:1776) om skatt på energi. Det andra steget av förslaget föranleder slopande av 1 kap. 8 § samt 9 kap. 9, 9 a och 9 b §§ samma lag.
Äldre bestämmelser bör fortfarande tillämpas för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. Detta innebär alltså att de berörda företag alltjämt kan ansöka om nedsättning senast tre år efter utgången av det kalenderår som ansökan avser, dvs. för kalenderåret 2010 senast den 31 december 2013 och för kalenderåret 2014 senast den 31 december 2017.
153
Koldioxidskatt |
Ds 2009:24 |
5.7Sänkt återbetalning av koldioxidskatt för dieselolja i jordbruks- och skogsbruksmaskiner
Förslag: Dagens återbetalning av koldioxidskatten för dieselolja i jordbruks- och skogsbruksmaskiner med 2,38 kronor per liter sänks till 2,10 kronor 2011, 1,70 kronor 2013 och 90 öre 2015.
Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2011, den 1 januari 2013 respektive den 1 januari 2015.
Skälen för förslaget: I dag sker en återbetalning av koldioxid- skatten med 79 procent för dieselolja som förbrukas i jordbruks- och skogsbruksmaskiner. Denna skattelättnad motsvarar med 2009 års skattesatser 2,38 kronor per liter dieselolja.
I syfte att minska bränsleförbrukningen, och i synnerhet användningen av fossila bränslen, bör den aktuella återbetalningen av koldioxidskatten successivt minska. Det första steget bör tas 2011 då återbetalningen bör uppgå till 2,10 kronor per liter. Därefter bör återbetalningen sänkas till 1,70 kronor 2013 för att 2015 begränsas till 90 öre. Genom dessa åtgärder ges jordbrukets och skogsbrukets företag ett ökat incitament att genomföra olika åtgärder som påskyndar omställningen till minskade växthusgasutsläpp.
Förslaget kan innebära mer betydande skattehöjningar för den intensiva växtodlingen i södra Sverige, medan nötköttsproduktion påverkas minst bland de enskilda produktionsgrenarna. Exempelvis kan från 2015 ett växtodlingsföretag i Skåne med 200 hektar mark få ökade kostnader för koldioxidskatt med cirka 50 000 kronor per år och en genomsnittlig mjölkbonde med cirka 20 000 kronor per år. Beräkningen förutsätter dock att inga åtgärder genomförs för att begränsa användningen av dieselolja i arbetsmaskiner. De åtgärder som på kortare eller längre sikt kan genomföras är att justera skötselmetoder, modernisera maskinparken eller att ersätta dieselolja med biodrivmedel. Emellertid bedöms bytesmöjligheten mellan fossila bränslen och biodrivmedel vara måttlig på kort- och medellång sikt.
Förslaget föranleder ändringar i 6 a kap. 1 och 2 §§ samt 9 kap. 7 och 8 §§ lagen (1994:1776) om skatt på energi. Ändringarna bör genomföras den 1 januari 2011, den 1 januari 2013 respektive den 1 januari 2015.
154
Ds 2009:24 |
Koldioxidskatt |
5.8Samordningen mellan ekonomiska styrmedel för anläggningar som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter
Förslag: Koldioxidskatten slopas för bränslen som förbrukas i industrianläggningar som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter. Koldioxidskatten för bränslen som för- brukas i kraftvärmeanläggningar inom handelssystemet sänks till 7 procent av den generella koldioxidskattenivån. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2011.
Bedömning: Nuvarande nivå om 94 procent koldioxidskatt för övriga värmeanläggningar inom handelssystemet bör inte ändras.
Skälen för förslaget och bedömningen: Utsläpp av växthus- gaser från anläggningar inom EU:s system för handel med utsläppsrätter regleras på
Koldioxidbeskattningen av bränslen inom handelssystemet har i ett första steg sänkts från och med den 1 juli 2008 (se prop. 2007/08:21, bet. 2007/08:SkU 27, rskr. 2007/08:238). Regeringen har i budgetpropositionen för 2008 (se prop. 2007/08:1, finansplan m.m., avsnitt 5.6.3, s. 121 f.) aviserat att ett andra steg av skattesänkningar för anläggningar inom handelssystemet bör genomföras den 1 januari 2010. Detta andra steg skulle innebära att koldioxidskatten för bränslen som förbrukas i industri- och kraft- värmeanläggningar som omfattas av handelssystemet skulle tas ut med belopp som motsvarar cirka 7 procent av 2008 års koldioxid- skattenivå, varigenom EU:s minimiskattenivåer skulle iakttas. Även övriga värmeanläggningar inom handelssystemet skulle ges en motsvarande ökning av nedsättningen, uttryckt i procentenheter. Detta skulle med 2009 års skatteregler innebära att koldioxidskattebelastningen för dessa anläggningar skulle motsvara 86 procent av 2008 års koldioxidskattenivå.
155
Koldioxidskatt |
Ds 2009:24 |
Det rådande konjunkturläget innebär dock att ändringar av koldioxidskatten och energiskatten bör genomföras först 2011. Det tidigare aviserade andra steget av skattesänkningarna bör därför inte genomföras 2010. Medlen från denna åtgärd ingår under 2010 som en del i finansieringen av det program för energieffektivisering som regeringen har redogjort för i den energipolitiska propositionen. 300 miljoner kronor avsätts för detta program i fem år och finansieras inom ramen för energibeskattningen.
Genom förslag i denna promemoria genomförs strukturella skatteförändringar av energiskatten för uppvärmningsbränslen den 1 januari 2011 (se avsnitt 6.1.4.2). I samband med dessa ändringar bör anpassningar av skatteuttaget för bränslen inom handels- systemet ske till den nya skattestrukturen. Koldioxidskatten bör då helt slopas för bränslen som förbrukas i industrianläggningar inom handelssystemet. EU:s minimiskattenivåer iakttas genom den samtidigt införda energiskatten på bränslen om 2,4 öre per kWh. De ändringar som genomförs den 1 januari 2011 medför i stort sett samma beloppsmässiga ändringar i skatteuttaget för de aktuella industriföretagen, som tidigare aviserade ändringar skulle ha inneburit 2010. Sammantaget medför förslaget skattesänkningar för industrianläggningar inom handelssystemet med 140 miljoner kronor.
När det gäller beskattningen av fossila bränslen för värme- produktion i såväl kraftvärmeanläggningar som andra värmeanlägg- ningar inom handelssystemet bör skattebelastningen ligga kvar på nuvarande nivå. Detta för att inte riskera att det blir svårare för Sverige att uppfylla sitt mål för andel förnybar energi till 2020 och för att inte riskera att användningen av fossila bränslen ökar. Koldioxidskatten bör därför inte slopas, utan sättas ned från 15 till 7 procent av den generella nivån. Denna nivå och införandet av en energiskatt innebär att det samlade skatteuttaget på eldningsolja i kraftvärmeanläggningar blir i princip detsamma 2011 som under 2009 och 2010. Skatten på naturgas ökar dock med motsvarande 0,8 öre per kWh jämfört med nuvarande nivå i kraftvärme- anläggningar.
De skäl som anförts för att behålla nuvarande skattenivå för kraftvärmeanläggningar, är i minst lika hög grad gällande för övriga värmeanläggningar inom handelssystemet. Koldioxidskattenivån för förbrukning i dessa anläggningar bör därför även framdeles vara
156
Ds 2009:24 |
Koldioxidskatt |
94 procent av den generella nivån. Liksom i dag bör energiskatten för dessa anläggningar tas ut på samma nivå som gäller för övrig förbrukning inom hushålls- och servicesektorerna. Denna nivå kommer att uppgå till 8 öre per kWh i 2009 års skattenivå. Den i avsnitt 6.1.4.1 föreslagna energiskatteomläggen medför att energiskatten höjs för kol, naturgas och gasol. Dessa bränslen används dock endast i marginell omfattning för värmeproduktion.
En stor del av den svenska energiintensiva industrin omfattas av handelssystemet. Cirka 100 företag omfattas inom
Förslaget föranleder ändringar i 6 a kap. 1 § lagen (1994:1776) om skatt på energi. Ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 2011.
5.9Koldioxidskatt på naturgas och gasol vid drivmedelsanvändning
Förslag: Koldioxidskatten på naturgas och gasol vid driv- medelsanvändning höjs 2015 till den generella koldioxid- skattenivån, som i dag motsvarar 105 öre per kg koldioxid. Höjningarna sker stegvis, genom höjningar till belopp som motsvarar 70 procent 2011 och 80 procent 2013, allt uttryckt i andel av den generella koldioxidskattenivån.
Ändringar träder i kraft den 1 januari 2011, den 1 januari 2013 samt den 1 januari 2015.
Bakgrunden till förslaget: Energiskatt på naturgas infördes i Sverige 1985. Energiskatten kompletterades 1991 med koldioxid- skatt. Fram till 1995 gjordes ingen differentiering av skatterna på naturgas mellan användning som drivmedel och som uppvärm- ningsbränsle. 1995 höjdes visserligen energiskatten för naturgas för drivmedelsförbrukning. Under åren
157
Koldioxidskatt |
Ds 2009:24 |
regeringen skattelättnader för naturgas som drivmedel. Detta skedde i syfte att stimulera introduktionen av naturgas för sådan användning.
Den 1 januari 2000 genomfördes ändringar i lagen (1994:1776) om skatt på energi, LSE, som innebar att en och samma energiskattesats infördes för naturgas, oavsett användning som drivmedel eller för uppvärmning (se prop. 1999/2000:9, SFS 1999:1324). I samband med höjningar av koldioxidskatten, som genomfördes den 1 januari 2001, justerades skattesatserna för naturgas för drivmedelsanvändning i syfte att säkerställa att skattebelastningen inom transportsektorn inte skulle öka på andra bränslen än dieselolja (se prop. 2000/01:1 s. 227, bet. 2000/01:FiU1, SFS 2000:1155). Sålunda sattes för naturgas för drivmedelsanvändning energiskatten till noll och koldioxidskatten till ett lägre belopp, än som följde av den gängse beräkningen utifrån naturgasens kolinnehåll. Motsvarande justeringar gjordes av beskattningen av gasol för drivmedelsanvändning.
Fossil naturgas och biogas används i Sverige i gasdrivna fordon, medan däremot gasol i praktiken förekommer sparsamt för sådant ändamål. Även om skattereglerna likställer all drivmedels- användning, dvs. såväl i motordrivna fordon som i luftfartyg och fartyg, får användningen av gasformiga bränslen i luftfartyg och fartyg anses vara försumbar. Gasol används dock i viss utsträckning i luftballonger.
Användningen av både naturgas och biogas för fordonsdrift ökar årligen. Prognoser för 2009 visar på en användning av 28 miljoner m3 fossil naturgas och 41 miljoner m3 biogas till fordonsdrift. Det är en ökning med 5 procent för naturgasens och med 21 procent för biogasens del, jämfört med 2008.
Skälen för förslaget: Naturgas och gasol som används för uppvärmning och drift av stationära motorer beskattas i dag med den generella koldioxidskattesatsen, som i 2009 års skattenivå motsvarar 105 öre per kg koldioxid. Koldioxidskatten är det ekonomiska styrmedel utanför den handlande sektorn som mest träffsäkert leder till utsläppsminskningar på ett kostnadseffektivt sätt (jfr regeringens uttalanden i 2009 års klimatproposition, prop. 2008/09:162 s. 63). I syfte att minska utsläppen av växthusgaser, bör koldioxidskatten tas ut på naturgas och gasol för drivmedels- användning efter samma principer som gäller för andra fossila drivmedel. Koldioxidskatten bör således för naturgas och gasol som används för drift av motordrivna fordon, fartyg eller luftfartyg
158
Ds 2009:24 |
Koldioxidskatt |
höjas till den generella koldioxidskattenivån, som för 2009 mot- svarar 105 öre per kg koldioxid. En koldioxidskatt efter denna princip tas redan ut för naturgas och gasol som förbrukas som bränsle för uppvärmning och drift av stationära motorer. Höjningen av koldioxidskatten för naturgas och gasol för drivmedelsanvändning bör dock ske stegvis och höjningen till den generella koldioxidskattenivån bör genomföras fullt ut först 2015. Innan dess bör höjningar ske till belopp som motsvarar 70 procent 2011 och 80 procent 2013, allt uttryckt i andel av den generella koldioxidskattenivån.
Energiskatt på fossila bränslen skapar incitament för den omläggning av energiförbrukningen som är nödvändig för att målen för andel förnybar energi och effektivare energianvändning ska kunna nås. En energiskatt på fossil naturgas för drivmedels- användning ger ett incitament till en önskvärd övergång till en högre andel i biogas i naturgasnätet. Frågan om även energiskatt bör tas ut på naturgas och gasol vid drivmedelsanvändning bör dock närmare övervägas i annat sammanhang tillsammans med utvecklingen av marknaden för biogas.
Förslaget föranleder ändringar i 2 kap. 1 och 1 a §§ LSE. Ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 2011, den 1 januari 2013 respektive den 1 januari 2015.
5.10Koldioxidskatt på fossila bränslen som förbrukas i vissa industriella processer utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter
Bedömning: Förutsättningar för att utvidga koldioxidskatten till att tas ut för fossila bränslen som förbrukas i vissa industriella processer utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter bör undersökas vidare. En eventuell utvidgning rör fossila bränslen som, främst inom metallurgiska och mineralogiska processer, förbrukas för annat ändamål än som motorbränsle eller som bränsle för uppvärmning.
Bakgrunden till bedömningen: Bränslen som används i vissa energiintensiva industriella processer är i dag befriade från såväl koldioxid- som energiskatt. Skattefriheten är utformad efter den ram för beskattningen som ges av energiskattedirektivet, jfr
159
Koldioxidskatt |
Ds 2009:24 |
överväganden i samband med införandet av de nuvarande regler i prop. 2006/07:13 s. 80 ff. Det rör sig huvudsakligen om bränsle- tillförsel i ugnar för att tillföra energi och för att åstadkomma de höga temperaturer som fordras för att kemiska eller fysikaliska förändringar ska kunna äga rum. Tillverkning av råjärn i masugn samt smältning av järn, stål och andra metaller är exempel på sådana processer. I vissa fall är energitillförseln nödvändig för att strukturförändringar i materialet ska äga rum (t.ex. varm- bearbetning och värmebehandling i metaller). Definitionsmässigt är det fråga om bränsleanvändning för annat ändamål än som motor- bränsle eller som bränsle för uppvärmning, dubbel användning av bränslen (s.k.
I EU:s system för handel med utsläppsrätter omfattas i princip samtliga koldioxidutsläpp från anläggningar som ingår i systemet, dvs. även koldioxidutsläpp från bränslen som används för andra ändamål än som motorbränsle eller som bränsle för uppvärmning. Koldioxidutsläpp från processer, exempelvis inom
I sammanhanget är det av intresse att kommissionen för närvarande arbetar med att ta fram ett förslag till ändringar av det nuvarande energiskattedirektivet. Arbetet tar sin utgångspunkt i principer som presenterades av kommissionen i dess Grönbok om marknadsbaserade styrmedel inom miljöpolitiken och näraliggande politikområden (2007). En av de frågor som väntas tas upp i förslaget är en uppdelning av minimiskattenivåerna i en energi- skattedel, beräknad utifrån bränslets energiinnehåll, och en koldioxidskattedel. Koldioxidskattedelen skulle, till skillnad från energiskatten, omfatta även sådan förbrukning som sker i processer som i dag inte omfattas av energiskattedirektivet (se artikel 2.4 b i direktivet, dvs. metallurgiska och andra
160
Ds 2009:24 Koldioxidskatt
produkter för annat ändamål än som motorbränsle eller som bränsle för uppvärmning).
Skälen för bedömningen: För utsläpp utanför handelssystemet är koldioxidskatten det ekonomiska styrmedel som mest träffsäkert och kostnadseffektivt leder till utsläppsbegränsningar. Principen för koldioxidskatten är att den ska vara heltäckande samt enhetlig förutom skillnader motiverat av att konkurrens- förutsättningar försämras för produktion i Sverige på ett sådant sätt att koldioxidläckage uppstår. För att få en bättre koordination mellan bränsleförbrukning inom och utanför handelssystemet bör därför samtliga koldioxidutsläpp från industrianläggningar utanför handelssystemet omfattas av koldioxidskatt. En sådan utvidgning av koldioxidskatten aktualiseras inte minst mot bakgrund av den ökade möjlighet för medlemsstaterna att fr.o.m. 2013 undanta mindre anläggningar från handelssystemet. Gränsen är satt till anläggningar med utsläpp under 25 000 ton per år och termisk effekt under 35 MW. Som villkor för detta gäller att motsvarande utsläppsminskning uppnås för dessa anläggningar med andra styrmedel eller åtgärder. I samband med fortsatta överväganden om hur ändringar i EU:s system för handel med utsläppsrätter ska genomföras i den svenska lagstiftningen, bör en analys göras om förutsättningarna för att utvidga koldioxidskatten till att också omfatta bränslen som förbrukas i mindre anläggningar som inte omfattas av handelssystemet.
Handelssystemet omfattar i dag huvuddelen av koldioxidutsläpp från metallurgiska och mineralogiska processer samt i övrigt från processer där bränsleförbrukningen sker för andra ändamål än som motorbränsle. De tillkommande utsläpp som skulle täckas av en utvidgning av koldioxidskatten är därför sannolikt relativt små. EU:s handelsystem utvidgas 2013 till att omfatta fler sektorer än i dag, bl.a. aluminiumindustri och ytterligare delar av kemiindustrin. Efter 2013 bedöms att det främst kommer att vara ett antal mindre gjuterier samt vissa mindre glastillverkare som inte omfattas av handelssystemet och som förbrukar bränsle som i dag är skattebefriad med stöd av reglerna om skattefrihet för förbrukning för andra ändamål än som motorbränsle eller bränsle för uppvärmning m.m. Det är uppskattningsvis cirka 160 gjuteriföretag som inte kommer att omfattas av handelssystemet 2013.
161
Koldioxidskatt |
Ds 2009:24 |
I tabell 5.2 ges ett exempel på ett mindre gjuteriföretag och hur stor andel av förädlingsvärdet som den ökade skattekostnaden kan motsvara:
Tabell 5.2 Typföretag => Litet gjuteriföretag, 26 anställda
Skattenivå, procent av koldioxidskatt |
Skattekostnad |
Procent av förädlingsvärde |
0 % (nuvarande nivå) |
0 |
0 % |
30 % |
72 500 kr |
0,56 % |
60 % |
145 000 kr |
1,12 % |
|
|
|
Källa: Förädlingsvärde
Kompletterande analyser om omfattningen av den tillkommande skattebasen och vilka effekter en utvidgning medför i fråga om bl.a. styrning mot minskade koldioxidsutsläpp och risken för koldioxid- läckage bör ske innan ett ställningstagande tas till om koldioxid- skatten bör utvidgas. I den fortsatta analysen är EU:s regler om statsstöd av särskilt intresse.
162
6 Energiskatt
6.1Energiskatt på bränslen för uppvärmning
6.1.1Inledning
I kapitel 4 har vissa allmänna principer lagts fast för hur koldioxid- och energibeskattningen bör utformas för att främja målen för minskade utsläpp av växthusgaser, andel förnybar energi och effek- tivare energianvändning. Utifrån dessa principer behandlas i detta kapitel närmare energiskattens roll i detta arbete. En fråga som bör undersökas är om energiskatten på uppvärmningsbränslen bör tas ut på en mer generell bas än i dag (jfr prop. 2008/09:1, finansplanen m.m., avsnitt 6.2.5.1 s. 151 f.). I detta sammanhang finns det även anledning att överväga den nuvarande beskattningen av råtallolja.
De förslag som lämnas i detta kapitel redovisas i figurerna 5.1 och 5.2. Figur 5.1 redovisar dagens koldioxid- och energiskatter i Sverige och är densamma som figur 3.1, med skillnaden att det i figur 5.1 markeras var i skattesystemet som ändringar görs. I figur 5.2 visas de föreslagna skattenivåerna och tidpunkterna för ikraft- trädande.
6.1.2Vissa fakta om dagens användning av biobränslen för uppvärmning
Användningen av biobränslen, torv och avfall i det svenska energi- systemet har ökat genom åren, från drygt 10 procent av den totala energianvändningen under
163
Energiskatt |
Ds 2009:24 |
ökar. Under 2007 uppgick den totala användningen av biobränslen, torv och avfall till 120 TWh. Förbrukningens fördelning på olika sektorer inom samhället framgår av tabell 6.1 nedan.
Tabell 6.1 Total slutlig förbrukning av biobränslen, torv och avfall i Sverige, uppdelat på sektorer, år 2007
Sektor |
TWh |
Procentuell andel av total slutlig användning av |
|
|
biobränslen, torv och avfall |
|
|
|
Industri |
55 |
46 % |
Fjärrvärme |
37 |
31 % |
Hushåll, service |
14 |
11 % |
Elproduktion |
12 |
10 % |
Transporter |
2 |
2 % |
Totalt |
120 |
|
|
|
|
Källa: Energimyndigheten, Energiläget i siffror 2008 och egen bearbetning.
Sålunda kan konstateras att nära 90 procent av dagens svenska förbrukning av biobränslen, torv och avfall används för upp- värmning. Med undantag för råtallolja tas ingen energiskatt i dag ut för dessa bränslen. Av skattesystemets uppbyggnad följer att bränslen som används för elproduktion är skattefria, medan däremot en energiskatt på all el, oavsett ursprung, tas ut vid leverans till kund.
Trädbränslen är den förnybara energikälla som används mest i Sverige. Det rör sig om såväl oförädlade produkter som ved, bark och spån från grenar, toppar och andra rester som blir över när man avverkar skog, returträ och energiskog, eller rester från när man tillverkar pappersmassa (s.k. returlutar) som förädlade bränsle- produkter som pelletter, briketter och flis. Även hushållsavfall och andra former av brännbara avfalls- och restprodukter används som bränsle för uppvärmning. En näraliggande möjlighet till att ersätta fossila oljeprodukter, särskilt i värmeverk, är att använda vegetabiliska och animaliska oljor och fetter.
I tabell 6.2 nedan redovisas hur stor andel av den totala energi- förbrukningen inom sektorerna industri, fjärrvärme samt bostäder och service som utgörs av biobränslen, torv och avfall. En viss, mindre del av industrins förbrukning är drivmedel i arbetsmaskiner och stationära motorer, men i huvudsak avser de redovisade mängderna uppvärmningsbränslen.
164
Ds 2009:24 |
Energiskatt |
Tabell 6.2 Förbrukning av biobränslen, torv och avfall i Sverige för uppvärmning, uttryckt som andel av den totala energiförbrukningen i respektive sektor, år 2007
Sektor |
Procentuell andel av total energiförbrukning i sektorn |
Industri |
35 % |
Fjärrvärme |
69 % |
Bostäder, service |
10 % |
|
|
Källa: Energimyndigheten, Energiläget i siffror 2008 och egen bearbetning.
Införandet av koldioxidskatt i kombination med en kontinuerligt höjd beskattning av fossila bränslen har lett till en kraftig ökning av användningen av biobränslen. Merparten av den ökningen har skett i värmesektorn, men också användningen inom hushållssektorn ökar. Det rör sig således om sektorer där det i allt väsentligt inte finns några nedsättningar eller undantag från koldioxid- och energibeskattningen.
Den ökade användningen av biobränslen har i hög grad bidragit till en god uppfyllelse av olika mål på klimat- och energiområdet. Exempelvis har utsläppen av växthusgaser under samtliga år sedan 1999 legat under 1990 års nivå. Samtidigt med denna utsläpps- minskning har ekonomin växt. Den största minskningen av växthusgasutsläpp har, som nyss nämnts, skett inom hushålls- och servicesektorerna. Samtidigt har användningen av fjärrvärme ökat. Men eftersom denna ökning främst har skett genom användning av biobränslen har inte fjärrvärmeproduktionens utsläpp ökat. För en närmare redovisning av utsläppsutvecklingen i Sverige, se kapitel 6 i 2009 års klimatproposition (prop. 2008/09:162 s. 46).
6.1.3Energiskatt på biobränslen för uppvärmning?
Bedömning: Det är för närvarande inte aktuellt att införa energi- skatt på fasta trädbränslen (ved, flis, pelletter etc.), skogsindustrins s.k. returlutar eller på torv. Skattefrihet bör tills vidare fortsätta att gälla för vegetabiliska och animaliska oljor och fetter m.m. samt för biogas som förbrukas som bränsle för uppvärmning.
Förslag: Energiskatten på råtallolja slopas. Ändringen träder i kraft den 1 januari 2011.
Bakgrunden till bedömningen och förslaget: I kapitel 3 redovisas i stora drag hur de svenska koldioxid- och energi-
165
Energiskatt |
Ds 2009:24 |
skatterna är utformade. Energiskattedirektivet innehåller harmoni- serade regler inom EU för beskattningen av en rad olika bränslen. EU:s statsstödsregler måste beaktas vid utformningen av den nationella beskattningen. Detta gäller även om det aktuella bränslet inte omfattas av energiskattedirektivet. Bedömningen av om en nationell beskattning ger vissa företag fördelar i förhållande till andra görs i förhållande vad som anses vara den normala skatte- behandlingen för företagen på området.
Uppvärmningsbränslen som omfattas av energiskattedirektivet
Vad gäller uppvärmningsbränslen innehåller energiskattedirektivet regler för beskattningen av i princip samtliga fossila bränslen (eldningsolja, kol, naturgas, gasol m.m.) samt vissa biobränslen (främst vegetabiliska och animaliska oljor och fetter samt biogas). Utgångspunkten är att respektive bränsle ska beskattas med ett belopp som minst uppgår till fastlagda minimiskattenivåer. Avsteg från denna princip måste vara tillåtna enligt direktivet. Detta innebär alltså att direktivet måste ge medlemsstaterna rätt att tillämpa differentierade skattenivåer eller skattefrihet för särskilt angivna fall.
Energiskattedirektivet ger medlemsstaterna en möjlighet att ge skattelättnader för bränslen som framställts av biomassa (se artikel 16.1 i energiskattedirektivet). Sverige har för uppvärmnings- bränslen utnyttjat denna möjlighet till att skattebefria biogas samt vegetabiliska och animaliska oljor och fetter, icke syntetisk metanol och fettsyrametylestrar m.m. Denna skattebefrielse innebär att vissa företag gynnas. En sådan skattefrihet är att betrakta som driftsstöd enligt artikel 87 i
Energiskattedirektivets möjlighet att ge skattelättnader för bränslen framställda av biomassa upphör att gälla när medlems- staterna enligt rättsligt bindande krav i gemenskapslagstiftningen är skyldiga att uppfylla ett krav på viss andel av dessa bränslen på marknaden (se artikel 16.5 i energiskattedirektivet). Så vitt kan
1 Kommissionens beslut den 22 juni 2007 i statsstödsärende N 866/2006, EUT C 220/2.
166
Ds 2009:24 |
Energiskatt |
bedömas innebär detta att möjligheten att ge skattelättnader upphör 2020, då EU:s mål om en minsta andel av förnybar energi av den totala energiförbrukningen i medlemsstaterna ska vara uppnått.
Uppvärmningsbränslen som inte omfattas av energiskattedirektivet
Fasta biobränslen, som ved, flis och pelletter, omfattas inte av reglerna i energiskattedirektivet. Detsamma gäller skogsindustrins s.k. returlutar, råtallolja och torvbränslen samt hushållsavfall och andra restprodukter. Även om inte energiskattedirektivet lägger hinder i vägen för en nationell beskattning av sådana bränslen, måste dock en sådan beskattning utformas så att generella gemenskapsrättsliga principer iakttas. Av särskilt betydelse i detta sammanhang är att skatten inte får utformas på ett sätt som strider mot EU:s statsstödsregler. För miljöskatter som inte omfattas av energiskattedirektivet gäller särskilda bestämmelser i punkterna
När det gäller uppvärmningsbränslen som inte omfattas av energiskattedirektivet, är det upp till den enskilda medlemsstaten att bestämma vilken utgångspunkt som ska gälla för beskattningen. Statsstödsreglerna talar starkt för lika behandling av samtliga bränslen som inte omfattas av energiskattedirektivet. En ordning, som innebär att vissa av dessa bränslen beskattas medan andra inte beskattas, riskerar att strida mot statsstödsreglerna. De företag som förbrukar bränslen som inte beskattas gynnas i förhållande till företag som använder beskattade bränslen.
Uppvärmningsbränslen som inte omfattas av energiskatte- direktivet beskattas i dag i Sverige endast i ringa omfattning. Skatt på biobränslet råtallolja vid användning som uppvärmningsbränsle infördes 1999. Råtallolja är en biprodukt från tillverkningen av pappersmassa på kemisk väg. Avsikten med skatten var att söka minska de negativa effekter som energibeskattningen indirekt kan ha för viss kemisk förädlingsindustris råvaruinköp av råtallolja. Vidare beskattas i dag innehållet av fossilt kol i hushållsavfall (jfr
2 Gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd, EUT C 82, 1.4.2008, s. 1, Celex 52008XC0401(03).
167
Energiskatt |
Ds 2009:24 |
dock avsnitt 5.3 om att regeringen i 2009 års klimatproposition har bedömt att den skatten bör slopas).
Skälen för bedömningen och förslaget: En förhållandevis stor del av bränsleförbrukningen för uppvärmning består av biobränslen som i dag är skattefria. En energiskatt med en utvidgad skattebas skulle bidra till att hålla nere den totala energiförbrukningen och därmed bidra till att uppnå målet för effektivare energianvändning. I sammanhanget bör även beaktas statens behov av att energiskatten kan utgöra en stabil bas för framtida skatteintäkter.
Utifrån dessa utgångspunkter borde energiskatten utformas så generellt som möjligt. Ett teoretiskt korrekt angreppssätt vore att beskatta ”allt” som förbrukas som bränsle för uppvärmning, eller med andra ord utvidga energiskatten till att också omfatta biobränslen. Ett krav som bör ställas på ett skattesystem är dock att det är praktiskt hanterbart med en rimlig grad av förutsägbarhet och med rimliga möjligheter till kontroll, samtidigt som det är administrativt enkelt för företagen. Detta talar för att begränsa skatteplikten och endast ta ut energiskatt på vissa utvalda bränslen. Å andra sidan riskerar en sådan begränsning att leda till att vissa av biobränslena får omotiverade skattemässiga fördelar, vilket i sin tur riskerar att strida mot statsstödsreglerna.
Skattefriheten för biobränslen för uppvärmning har bidragit till att stimulera användningen av dessa bränslen, främst som ersättning till fossila bränslen inom energisektorn. För att Sverige ska kunna nå målet för andel förnybar energi till 2020, kommer betydande insatser att krävas. En energiskatt på biobränslen riskerar att försvåra Sveriges möjligheter att nå detta mål. Det bör därför för närvarande inte införas energiskatt på fasta trädbränslen (ved, flis, pelletter etc.) eller på skogsindustrins s.k. returlutar. Vidare bör tills vidare dagens skattefrihet fortsätta att gälla för vegetabiliska och animaliska oljor och fetter samt för biogas som förbrukas som bränsle för uppvärmning. Skattefriheten bör villkoras av att hållbarhetskriterierna i direktivet om förnybar energi är uppfyllda (se avsnitt 6.3).
I syfte att undvika att skattefriheten för fasta trädbränslen och returlutar medför statsstödsproblem för de företag som förbrukar sådana bränslen, bör samtliga uppvärmningsbränslen som inte omfattas av energiskattedirektivet behandlas lika skattemässigt. Detta innebär att dagens beskattning av råtallolja bör avskaffas och att det för närvarande inte är aktuellt att ta ut energiskatt på torv.
168
Ds 2009:24 |
Energiskatt |
Förslaget om att energiskatten på råtallolja bör avskaffas kan medföra en ökad konkurrens om råtallolja som bränsle för uppvärmning och som råvara för viss kemisk förädlingsindustri.
Förslaget föranleder dels ändringar i 4 kap. 12 och 13 §§, 6 a kap. 1 §, 7 kap. 1 §, 8 kap. 1 §, 9 kap. 2, 5, 9 och 9 b §§ lagen (1994:1776) om skatt på energi, dels att 2 kap. 1 a §, 6 a kap. 2 och 3 §§ i denna lag upphör att gälla.
Ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 2011.
6.1.4Energiskatten på fossila uppvärmningsbränslen
6.1.4.1Omläggning av energiskatten på fossila uppvärmningsbränslen efter energiinnehåll
Förslag: Energiskatten på fossila uppvärmningsbränslen struktureras om efter bränslets energiinnehåll. Utgångspunkten för omläggningen är energiskattesatsen på eldningsolja, som med 2009 års skattesats om 797 kronor per m3 motsvarar 8 öre per kWh. Uttryckt i volym- respektive viktenhet beräknas de nya skattesatserna för 2011 uppgå till 797 kronor per m3 eldningsolja, 1 024 kronor per 1 000 kg gasol, 880 kronor per 1 000 m3 naturgas samt till 625 kronor per 1 000 kg kol och koks.
Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2011.
Skälen för förslaget: Som ett led i de strukturella förändringarna av beskattningen av energi bör vissa justeringar göras av energiskatten på fossila uppvärmningsbränslen. För att uppnå en effektiv styrning mot olika mål på EU respektive nationell nivå är det angeläget att skatterna är utformade på ett kostnadseffektivt sätt. Även om energiskatten redan i dag har ett styrande inslag, genom att den verkar allmänt dämpande på energi- användningen och alltså bidrar till en effektivare energianvändning, bör denna roll förstärkas och göras mer tydlig.
I den skattemodell som presenterades av Skatteväxlings- kommittén (se SOU 1997:11) utformades energiskatten (vilken då ansågs utgöra en rent fiskal skattekomponent) strikt efter energiinnehåll. Skatten skulle alltså tas ut på ett neutralt sätt. Detta bör alltjämt vara en naturlig utgångspunkt för en omläggning av energiskatten, även om energiskatten numera också bör tjäna andra syften är de rent fiskala.
169
Energiskatt |
Ds 2009:24 |
Energiskatten torde vara det bästa styrmedlet för att kostnadseffektivt uppnå målet för effektivare energianvändning. Som framgår av avsnitt 6.1.3 bör skattebasen för uppvärmnings- bränslen även i fortsättningen omfatta enbart fossila bränslen. Detta innebär att energiskatten även bidrar till att nå det uppsatta målet för andel förnybar energi. Energiskatten kommer dock även i fortsättningen att vara statsfinansiellt relevant, eftersom använd- ning av fossila uppvärmningsbränslen bedöms finnas kvar ännu en tid.
Energiskatten bör alltså tas ut efter en likformig grund. Denna grund föreslås vara energiinnehållet i respektive bränsle. Genom att koppla energiskatten till objektiva egenskaper hos bränslet i form av energiinnehåll skapas en logisk grund för energiskatten. Vidare innebär det att det är möjligt att ändra skattesatserna med mindre risk för snedvridningar. Sammantaget skapar detta goda förutsätt- ningar för att på ett kostnadseffektivt sätt använda energibeskatt- ningen som ett viktigt medel för att nå målen för effektivare energianvändning och andel förnybar energi
En energiskatt proportionell efter energiinnehåll är neutral mellan bränslen i den meningen att den blir densamma per kWh. Omläggningen bedöms ha viss effekt på valet av bränsle, eftersom nuvarande energiskatt inte är proportionell efter energiinnehåll. Utgångspunkten för omläggningen bör vara energiskattesatsen på eldningsolja, som 2009 motsvarar 8 öre per kWh.
Vidare stärker omläggningen av energiskatten koldioxidskattens styrande effekt i klimathänseende. Eldningsolja har för närvarande den högsta energiskatten per kWh av de fossila bränslena. Både kol och naturgas har således en lägre energiskatt, uttryckt per kWh. Detta innebär att kol och naturgas, även med hänsyn till koldioxidskatten, sammanlagt beskattas lägre än eldningsolja i för- hållande till utsläpp av koldioxid. Detta är av klimatskäl inte motiverat.
Koldioxid- och energiskatterna justeras årligen med konsument- prisindex. Eftersom omläggningen föreslås genomföras den 1 januari 2011 är det den justerade energiskattesatsen för 2011 som bör vara utgångspunkt för omläggningen. Den generella energi- skattenivån den 1 januari 2011 beräknas motsvara 7,97 öre per kWh, vilket avrundas till 8,0 öre per kWh. 2011 kvarstår således energiskatten på eldningsolja på 2009 års skattenivå.
I lagen (1994:1776) om skatt på energi (LSE) bör skatten för eldningsolja, gasol, naturgas samt för kol och koks uttryckas i
170
Ds 2009:24 |
Energiskatt |
dagens volym- respektive viktenheter. De olika skattesatser som blir resultatet av förslaget redovisas nedan i tabell 6.3. För övriga skattepliktiga produkter, som t.ex. petroleumkoks, behålls den nuvarande bestämmelsen om beskattning i nivå med likvärdigt bränsle, eftersom det direkt följer av tvingande gemenskapsrätt (se artikel 2.3 i energiskattedirektivet och 2 kap. 3 § LSE). Den lägre energiskattenivån, som föreslås gälla för förbrukning i vissa sektorer, uttrycks i lagen om skatt på energi som en procentuell skattebefrielse, se nedan avsnitt 6.1.4.2.
I tabell 6.3 redovisas riktvärden för energiinnehåll och hur stora utsläpp av fossilt koldioxid som en enhet bedöms ge upphov till. Därutöver redovisas nuvarande energiskattenivåer och föreslagna nivåer den 1 januari 2011 där även förändringar i konsument- prisindex beaktats.
Tabell 6.3 Koldioxidskatt och energiskatt på fossila bränslen för uppvärmning, nuvarande och förslag
Slag av bränsle |
Eldningsolja |
Gasol |
Naturgas |
Kol och |
koks |
||||
Enhet |
m3 |
ton |
1000 m3 |
ton |
Energiinnehåll, kWh per enhet a |
9960 |
12800 |
11000 |
7560 |
Koldioxidutsläpp, kg/enhet b |
2855 |
2993 |
2138 |
2484 |
Nuvarande: |
|
|
|
|
Energiskatt per 1 januari 2009, kr |
797 |
156 |
258 |
339 |
Koldioxidskatt per 1 januari 2009, kr |
3007 |
3164 |
2252 |
2617 |
Total skatt (exkl. moms), kr |
3804 |
3320 |
2510 |
2956 |
Förslag energiskatt 1 januari 2011: |
|
|
|
|
Energiskatt, kr |
797 |
1024 |
880 |
605 |
Koldioxidskatt, kr |
3007 |
3164 |
2252 |
2617 |
Total skatt (exkl. moms), kr |
3804 |
4188 |
3132 |
3222 |
Förändring, kr per enhet |
0 |
868 |
622 |
266 |
a Omräkningsfaktorer för effektiva värmevärden, som används av SCB och Energimyndigheten.
b Prop.1989/90, s. 150.
De föreslagna förändringarna innebär högre energiskatt på gasol, naturgas, kol och koks. Hushåll med naturgasuppvärmning (normalvilla, årsförbrukning 15 000 kWh) får en kostnadsökning om 1 011 kronor per år inklusive moms. Den årliga kostnaden för uppvärmning motsvarar drygt 11 000 kronor innan skattehöj- ningen. Vid omläggning innebär det en ökad årlig kostnad med 10 procent.
171
Energiskatt |
Ds 2009:24 |
Förslaget föranleder ändringar i 2 kap. 1 § LSE. Ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 2011.
6.1.4.2Energiskatten på fossila uppvärmningsbränslen m.m. i vissa sektorer
Förslag: Energiskatt införs på fossila bränslen för uppvärmning och drift av stationära motorer i sektorer där energiskatten i dag är noll, dvs. inom industrin,
Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2011.
Bakgrunden till förslaget: Dagens koldioxid- och energiskatteregler innehåller en sektorsvis differentiering av skattenivåerna för fossila bränslen som förbrukas som bränsle för uppvärmning och drift av stationära motorer. Ingen energiskatt och en lägre koldioxidskatt än den generella nivån tas ut vid sådan förbrukning som sker vid tillverkningsprocessen i industriell verksamhet (fortsättningsvis industrin),
Skälen för förslaget: För att målet för andel förnybar energi ska kunna nås, krävs att samtliga sektorer i samhället genomför en om- ställning av sin energianvändning. I syfte att skapa nödvändiga
172
Ds 2009:24 |
Energiskatt |
incitament för denna omläggning, bör energiskatt tas ut på fossila bränslen som förbrukas för uppvärmning inom samtliga sektorer i samhället. Energiskatt bör alltså även införas för sådana bränslen som förbrukas som bränsle för uppvärmning eller drift av stationära motorer inom sektorer där sådan energiförbrukning i dag är nollbeskattad, dvs. inom industrin,
Den lägre nivån bör tas ut för alla fossila bränslen som förbrukas för uppvärmning eller drift av stationära motorer inom industrin,
Den lägre energiskattenivån, som enligt ovan ska gälla för förbrukning i industrin,
173
Energiskatt |
Ds 2009:24 |
verksamheterna eller för värmeproduktion i kraftvärmeverk bör i LSE uttryckas som en procentuell skattebefrielse. Denna bör bestämmas till 70 procent av den generella energiskattenivån för respektive bränsle, vilket alltså innebär att företagen betalar en energiskatt som utgör 30 procent. Uttryckt i 2009 års skattesatser blir energiskatten för eldningsolja 239 kronor per m3 (797 kronor * 0,30). Vid justering av energiskattenivåerna enligt konsument- prisindex blir energiskattekostnaden i stället 30 procent av den justerade generella energiskattenivån.
Även i fortsättningen bör beskattningen av dieselolja som används i vissa fordon inom gruvindustriell verksamhet följa den som gäller för förbrukning av uppvärmningsbränslen inom industrin. Även denna bränsleförbrukning bör alltså beläggas med en energiskatt som motsvarar 2,4 öre per kWh eller, uttryckt i 2009 års skattesats, 239 kronor per m3. Eftersom den generella energiskatten på dieselolja är högre än motsvarande skatt på eldningsolja, innebär detta att den procentuella energiskattebefriel- sen för s.k. gruvdiesel bör uttryckas som en
I avsnitt 5.4 anges effekter för ett verkstadsföretag av de samlade förslagen om ändringar av koldioxid- och energiskatterna.
Förslaget föranleder ändringar i 6 a kap. 1 § samt 9 kap. 5 § lagen (1994:1776) om skatt på energi. Ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 2011.
174
Ds 2009:24 |
Energiskatt |
6.2Energiskatt på drivmedel
6.2.1Höjd energiskatt på dieselolja
Förslag: Energiskatten på dieselolja höjs, utöver den sedvanliga årliga indexomräkningen, i två steg med sammanlagt 40 öre per liter. En första höjning med 20 öre per liter sker den 1 januari 2011 och en andra höjning med 20 öre per liter den 1 januari 2013.
Bedömning: Energiskatten på fossila drivmedel bör i ökad utsträckning tas ut efter bränslets energiinnehåll. Energiskattens nivå bör även beakta de externa kostnader som trafiken ger upphov till.
Skälen för förslaget och bedömningen: Skatteuttaget bör i högre utsträckning bero på drivmedelsförbrukningen och i lägre utsträckning bero på ägandet av ett fordon. Den rörliga skatte- kostnaden på dieselolja bör öka och växlas mot lägre fordonsskatt. Detta ligger i linje med vad regeringen uttalade i budget- propositionen för 2008 (se prop. 2007/08:1, finansplan m.m., avsnitt 5.6.4, s. 122 f.). Där framhölls att en styrning av bränsle- förbrukningen via skatten på drivmedel är att föredra framför en styrning via fordonsskatten, eftersom fordonsskatten är oberoende av körsträckan.
De skäl som anges till varför energiskatten bör tas ut efter energiinnehåll för uppvärmningsbränslen, är också giltiga för energiskatten på drivmedel. Beräknat efter energiinnehåll är skill- naden mellan skatten på dieselolja och den på bensin förhållandevis stor samtidigt som den för personbilar balanseras av en skillnad i fordonsskatt i motsatt riktning. Om omläggningen skulle göras budgetneutral, skulle detta innebära att skatten på bensin sänks med 77 öre per liter. Det är inte en önskvärd effekt. Om energi- skatten bestäms utifrån dagens skatt på bensin skulle det å andra sidan betyda att skatten på dieselolja måste höjas med drygt 2 kronor per liter, vilket inte heller är rimligt. Med en sådan skatte- höjning skulle incitamenten för den tunga trafiken att tanka diesel- olja i länder med lägre skatt, s.k. ekonomitankning, bli betydande. I figur 6.1. nedan visas skatten på dieselolja i EU:s medlemsstater. Det framgår där att Sverige den 1 januari 2009 har den fjärde högsta skatten på dieselolja och att Sverige efter höjningen på 40 öre per
175
Energiskatt |
Ds 2009:24 |
liter får den näst högsta 2013, givet att skattehöjningar inte görs i andra länder. Av dessa skäl är det för närvarande inte möjligt att helt lägga om beskattningen av drivmedel till en energiskatt efter energiinnehåll. På sikt är det dock önskvärt att utvecklingen går i den riktningen.
Figur 6.1 Jämförelse av skatt på dieselolja i EU:s medlemsstater
Skatt dieselolja, euro per 1000 liter (1 januari 2009)
700 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
600 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
500 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
400 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
300 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
200 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
100 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Malta |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Slovakien |
|
Sverige +0,40 kr/l |
|
Cypern |
Rumänien |
Grekland |
Spanien |
Luxemburg |
Bulgarien |
Belgien |
Litauen |
Lettland |
Estland |
Polen |
Finland |
Portugal |
Ungern |
Irland |
Österrike |
Danmark |
Slovenien |
Tjeckien |
Nederländerna |
Italien |
Frankrike |
Sverige |
Tyskland |
Storbritannien |
Källa: European Commission, 2009 (http://ec.europa.eu/taxation_customs/index_en.htm) Excise Duty Tables. Part II – Energy products and Electricity, REF1.028, January 2009. Officiell växelkurs den 1 oktober 2008 har använts. För Sverige motsvarade 1 euro då 9,7268 kronor.
Som ett första steg bör energiskatten på dieselolja höjas med 20 öre per liter den 1 januari 2011 och som ett andra steg med ytterligare 20 öre per liter 1 januari 2013.
Sammanlagt innebär höjningarna av skatten på dieselolja med 40 öre per liter (50 öre inklusive moms) en ökad årlig kostnad med 450 kronor per år för en genomsnittlig privatbilist (0,60 liter per mil*1 500 mil*0,50 kronor per liter). En höjd energiskatt på diesel- olja bör också leda till sänkningar av fordonsskatten, se kapitel 7. Se avsnitt 7.2 och 7.4 för den samlade effekten för en privatbilist av ändringar i skatten på dieselolja och fordonsskatten. För de samlade effekterna för yrkesbilister, se tabell 7.4 i avsnitt 7.6.
176
Ds 2009:24 |
Energiskatt |
Vid framtida bestämning av energiskattens storlek bör förutsätt- ningarna att kostnadseffektivt öka energieffektiviseringen och att bidra till målen för andel förnybar energi respektive utsläpp av växthusgaser beaktas. Vid sidan av detta, och förutom de fiskala aspekterna, är det även av intresse att närmare undersöka möjlig- heterna att via skatten också fånga upp vissa samhällsekonomiska kostnader av vägtrafiken såsom slitage på väg, bullerstörning och olyckor. En möjlighet som bör undersökas vidare är sålunda i vad mån skatten på drivmedel generellt bör differentieras utifrån driv- medlets användning i fordon som trafikerar allmän väg (personbilar, lastbilar och bussar) samt övriga motordrivna fordon.
Förslaget föranleder ändringar i 2 kap. 1 § lagen (1994:1776) om skatt på energi. De två stegen av ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 2011 respektive den 1 januari 2013.
6.2.2Framtida beskattning av biodrivmedel
Bedömning: I vad mån skattelättnader fortsättningsvis bör ges för biodrivmedel bör bedömas i samband med fortsatta över- väganden om införandet av ett kvotpliktssystem för dessa bränslen samt med genomförandet av de nya bränslespecifika- tionerna i bränslekvalitetsdirektivet.
Skälen för bedömningen: Biodrivmedel är för närvarande helt befriade från koldioxid- och energiskatter i Sverige. Skatte- befrielsen åstadkoms genom undantag från skatteplikt vad gäller biogas samt i fråga om etanol och övriga biodrivmedel genom dispensbeslut av regeringen. Regeringen har uttalat att den generella skattebefrielsen bör gälla längst till och med utgången av 2013, då statsstödsgodkännandet för den nuvarande svenska skatte- strategin löper ut3.
En kvotplikt kan på sikt vara ett alternativ för att främja användningen av biodrivmedel och bidra till att nå målet för 10 procent andel förnybar energi i transportsektorn. Regeringen har därför givit Statens energimyndighet i uppdrag att analysera förutsättningar för och konsekvenser av ett kvotpliktssystem (jfr 2009 års klimatproposition, prop. 2008/09:162 s. 86). En kvotplikt
3 Se prop. 2008/09:1, finansplan m.m., avsnitt 6.2.5.4, s. 153 samt kommissionens statsstödsgodkännande, som publicerats i EUT C 303, 13.12.2006, s. 77.
177
Energiskatt |
Ds 2009:24 |
innebär att en viss andel av försäljningen av drivmedel ska utgöras av biodrivmedel. Syftet med ett kvotpliktssystem skulle vara att påskynda introduktionen av förnybara drivmedel i transport- sektorn och att därmed bidra till uppfyllelsen av nationella och europeiska mål för användning av sådana drivmedel. I uppdraget, som ska redovisas senast den 15 september 2009, ingår att analysera om det även med ett kvotpliktssystem finns ett behov av att skattebefria vissa typer av biodrivmedel.
Vidare har Transportstyrelsen av regeringen fått i uppdrag att analysera och föreslå hur EU:s nya bränslekvalitetsdirektiv på lämpligt sätt kan genomföras i svensk rätt. I översynen ingår även att beakta utvecklingen av nuvarande och kommande biodrivmedel så att miljömässigt bra biodrivmedel inte hämmas. Uppdraget ska redovisas senast den 1 oktober 2009. Bland de nya reglerna i direktivet finns en ändrad bränslespecifikation som gör att det blir möjligt att blanda in upp till 10 procent etanol i bensin samt 7 procent FAME i dieselolja. Regeringen har i prop. 2008/09:162 s. 83 f. uttalat att en förutsättning för att användningen av biodriv- medel ska kunna öka snabbt och till lägre kostnader är att möjlig- heterna att blanda in biodrivmedel i bensin och dieselolja ökar samt att tidpunkten för genomförandet av denna högre andel låginblandning av etanol i bensin respektive FAME i dieselolja är beroende av hur skattebortfallet kan kompenseras.
Regeringen har i 2009 års klimatproposition uttalat att effektivisering och förnybar energi i transportsektorn är viktiga komponenter i regeringens samlade satsning för en väg ut ur beroendet av fossil energi och för att nå uppsatta klimatmål samt målet om minst 10 procent förnybar energi i transportsektorn till 2020(se prop. 2008/09:163 s. 39). Frågan om fortsatta skatte- lättnader för samtliga eller vissa biodrivmedel bör bedömas i sam- band med överväganden om införandet av ett kvotpliktssystem för dessa bränslen samt med genomförandet av de nya bränslespecifikationerna i bränslekvalitetsdirektivet.
178
Ds 2009:24 |
Energiskatt |
6.3Skattefriheten för vissa biobränslen villkoras av hållbarhetskriterier, m.m.
Förslag: Skattefriheten för vegetabiliska och animaliska oljor och fetter m.m. som förbrukas som bränsle för uppvärmning samt för biogas som förbrukas som bränsle för uppvärmning eller som drivmedel villkoras av att bränslena uppfyller hållbarhetskriterierna i direktivet om förnybar energi.
Dagens undantag från skatteplikt för biogas slopas och skatte- friheten för biogas åstadkoms i stället genom avdragsbestämmelser.
Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2011.
Bedömning: Om skattelättnader ges för andra biodrivmedel än biogas bör dessa skattelättnader, från och med den 1 januari 2011, villkoras av att bränslena uppfyller hållbarhetskriterierna i direktivet om förnybar energi. I den mån skattelättnaderna ges genom regeringsbeslut (s.k. pilotprojektsdispenser) bör detta villkor föras in i respektive beslut.
Bakgrunden till förslaget och bedömningen: Av artikel 17.1 c i direktivet om förnybar energi4 följer att biodrivmedel och flytande biobränslen måste uppfylla fastlagda hållbarhetskriteriet för att få ges finansiellt stöd. Enligt definitioner i artikel 2, punkterna h) respektive i) i direktivet, avses med flytande biobränslen vätske- formiga bränslen för andra energiändamål än för transportändamål, inbegripet el, uppvärmning och kylning, som framställts av bio- massa samt med biodrivmedel vätskeformiga eller gasformiga bränslen som framställs av biomassa och som används för transportändamål.
Hållbarhetskriterierna ska garantera att biodrivmedel och andra flytande biobränslen framställts på ett hållbart sätt. Syftet med detta är att undvika utarmning av värdefulla naturmiljöer och att säkerställa att användningen av bränslet innebär minskade utsläpp av växthusgaser. Biodrivmedel och andra flytande biobränslen måste uppfylla dessa kriterier för att få tillgodoräknas målen som sätts upp i direktivet, liksom för att få användas för uppfyllande av nationella kvoter eller åtnjuta finansiellt stöd. Kriterierna tar sin utgångspunkt i växthusgasutsläppen för biodrivmedlet ur ett livs-
4 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare upp- hävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG, EUT L 140, 5.6.2009, s. 16, Celex 32009L0028.
179
Energiskatt |
Ds 2009:24 |
cykelperspektiv, biologisk mångfald, markanvändning och kollager, se vidare 2009 års energipolitiska proposition (prop. 2008/09:163 s. 21 f.)
Med finansiellt stöd bör avses att åtgärden utgör en skattelättnad eller annat driftsstöd till berörda företag som är betrakta som statsstöd. Som framgått av avsnitt 6.1.3 ovan är dagens skattefrihet för vegetabiliska och animaliska oljor och fetter m.m. samt biogas för uppvärmning att betrakta som statsstöd. Däremot är skatte- friheten för de bränslen som inte omfattas av energiskatte- direktivet, under förutsättning att samtliga sådana bränslen be- handlas lika skattemässigt, inte statsstöd.
Medlemsstaterna är, enligt direktivet om förnybar energi, skyldiga att sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författ- ningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast 18 månader efter att direktivet har trätt i kraft. Direktivet träder i kraft den tjugonde dagen efter att det har publicerats i Europeiska unionens tidning, dvs. den 25 juni 2009. Direktivet ska således vara genomfört i medlemsstaterna senast den 25 december 2010.
Skälen för förslaget och bedömningen: Frågan om fortsatt skattefrihet för biobränslen har behandlats ovan i avsnitt 6.1.3 och 6.2.2. Som ett led i den nödvändiga anpassningen till direktivet om förnybar energi bör skattefriheten för vegetabiliska och animaliska oljor och fetter m.m. samt biogas som uppvärmningsbränsle vill- koras av att bränslena uppfyller de hållbarhetskriterier som lagts fast i direktivet. Regler om detta bör införas i lagen (1994:1776) om skatt på energi (LSE). Det följer för övrigt redan av de gällande miljöstödsriktlinjerna på statsstödsområdet att skattelättnader (som definitionsmässigt är en form av statsstöd) endast bör tillåtas när det gäller hållbara biobränslen (se punkten 101 av riktlinjerna). Med hållbara biobränslen avses produkter som uppfyller ovan nämnda hållbarhetskriterier (se definitionen i punkten 70, underpunkten 8 i miljöstödsriktlinjerna).
En fortsatt skattefrihet för biogas för drivmedelsanvändning bör
– i likhet med skattereglernas utformning för övriga biodrivmedel – övervägas i samband med ett eventuellt införande av ett nationellt kvotpliktssystem för bränslen samt med genomförandet av de nya bränslespecifikationerna i bränslekvalitetsdirektivet. Intill dess ändringar görs av reglerna i LSE, följer dock skattefrihet för biogas såväl som uppvärmningsbränsle som drivmedel enligt uttryckliga bestämmelser i den lagen (se 7 kap. 4 § i den lydelse som föreslås i denna promemoria). Det finns därför anledning att från och med
180
Ds 2009:24 |
Energiskatt |
den 1 januari 2011 villkora också skattefriheten för biogas som används som drivmedel av att hållbarhetskriterierna uppfylls.
Skattelättnader för andra biodrivmedel än biogas ges i dag genom regeringsbeslut (s.k. pilotprojektsdispenser). Dessa beslut gäller som längst till och med utgången av 2010. I den mån skattelättnader kommer att ges för dessa biodrivmedel även för tid efter 2010, bör säkerställas att denna skattelättnad villkoras av att hållbarhetskriterierna i direktivet om förnybar energi är uppfyllda.
I och med att direktivet om förnybar energi har trätt i kraft vidtar det nationella arbetet med att genomföra direktivets regler i svensk lagstiftning (jfr prop. 2008/09:163 s. 40 f.). En del i detta arbete är att utarbeta närmare bestämmelser om tillämpningen av hållbarhetskriterierna. Nationell lagstiftning antas finnas på plats i sådan tid att kriterierna kan tillämpas vid prövning av skattefrihet för bränslen som förbrukats eller sålts för förbrukning från och med den 1 januari 2011.
Om ett bränsle inte uppfyller hållbarhetskriterierna ska skatt tas ut på bränslet enligt gällande bestämmelser i LSE. För biogas, som i likhet med annan naturgas statistiskt hänförs under
För vegetabiliska och animaliska oljor och fetter gäller regeln i 2 kap. 3 § LSE om beskattning i nivå med likvärdigt fossilt bränsle, dvs. eldningsolja. Motsvarande gäller för andra biodrivmedel än biogas, varvid likvärdigt bränsle är bensin eller dieselolja. Även i dessa fall tas alltså koldioxidskatt ut även för produkter framställda av biomassa. Detta är ett avsteg från den principiella utgångspunkt om noll koldioxidskatt för biobränslen, som lagts fram i avsnitt 4.
Avsteget grundar sig på de tvingande reglerna i dagens energi- skattedirektiv om beskattning i nivå med likvärdigt bränsle, jfr avsnitt 3.2.1.1. Direktivet behandlar den punktskatt som medlems- staterna ska ta ut, utan att skilja mellan om denna skatt är en energiskatt eller en koldioxidskatt. Sverige har valt att ta ut både energiskatt och koldioxidskatt på fossila bränslen. Detta innebär att bestämmelsen i direktivet om att beskatta bränslen för vilka det inte finns minimiskattenivåer, i nivå med den nationella punktskatt som gäller för likvärdigt bränsle, medför att biodrivmedel ska beskattas med den totala skatt som tas ut på det likvärdiga fossila bränslet bensin eller dieselolja. Att mot den bakgrunden underlåta att ta ut koldioxidskatt för ett biodrivmedel som inte uppfyller
181
Energiskatt |
Ds 2009:24 |
hållbarhetskriterierna innebär att ett finansiellt stöd ges. Detta är, som nämnts inledningsvis i detta avsnitt, inte tillåtet enligt reglerna i direktivet om förnybar energi.
Om en framtida omläggning av energibeskattningen skulle resultera i en koldioxidskattebefrielse för biobränslen, får det över- vägas vilken skatt som ska tas ut på vegetabiliska och animaliska oljor och fetter som inte uppfyller hållbarhetskriterierna.
Vad gäller biogas är det endast punkten 2 av hållbarhets- kriterierna i artikel 17 av direktivet om förnybar energi som är relevant. Det rör sig om minskning av växthusutsläpp vid använd- ning av detta bränsle i förhållande till motsvarande fossila bränsle. Anledning saknas att anta att den biogas som i dag framställs i Sverige inte skulle uppfylla dessa krav. För att uppfylla kraven i direktivet om förnybar energi bör ändock skattefriheten för biogas formellt villkoras av att hållbarhetskriterierna uppfylls.
Skattefriheten för biogas (metan som framställs genom biologiska processer) åstadkoms enligt nuvarande regler i LSE genom undantag från skatteplikten. Det är nödvändigt för regeringen att ha tillgång till uppgifter om skattefria volymer för att kunna genomföra den statsstödskontroll som Sverige har åtagit sig att göra. De skattefria volymerna bör därför omfattas av deklarationsplikt och skattefriheten ges inom ramen för reglerna om avdrag för skatt eller återbetalning av skatt. Denna omläggning bedöms endast i mindre omfattning öka den administrativa bördan för företagen.
Förslaget föranleder ändringar i 2 kap. 11 §, 6 kap. 4 § och 7 kap. 3 § LSE samt införandet av en ny paragraf, 7 kap. 4 §, i denna lag. Ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 2011.
182
Ds 2009:24 |
Energiskatt |
6.4Omräkning av koldioxid- och energiskattesatserna efter prisutvecklingen (indexering)
Förslag: Indexomräkningen av koldioxid- och energiskatte- satserna för fossila bränslen görs för åren 2010, 2011, 2013 och 2015 i samband med övriga ändringar av lagbestämmelserna om skattesatserna för dessa år som föreslås i denna promemoria. Omräkningen baseras på prognostiserade förändringar i konsumentprisindex. För 2012, 2014 samt för 2016 och framåt sker omräkningen genom en förordning som utfärdas av regeringen med stöd av en bestämmelse i lagen om skatt på energi. I dessa fall grundar sig beräkningen på faktiska förändringar i konsumentprisindex. På motsvarande sätt görs indexomräkning av energiskattesatserna på el för 2010.
Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2010, den 1 januari 2011 respektive den 1 januari 2013.
Skälen för förslaget: Koldioxid- och energiskattesatserna på fossila bränslen framgår av 2 kap. 1 § lagen (1994:1776) om skatt på energi (LSE). På motsvarande sätt anges energiskattesatserna på el i 11 kap. 3 § LSE. Sedan 1994 ska det enligt bestämmelser i LSE ske en årlig indexomräkning av såväl koldioxid- och energiskatte- satserna på fossila bränslen som energiskattesatserna på el. Syftet är att realvärdesäkra skattesatserna. En mervärdesskatteeffekt till- kommer om energipriserna höjs i motsvarande mån och om köparen är en privatperson. För företag som har rätt att dra av in- gående mervärdesskatt uppkommer inte den effekten.
Varje år, senast i november, ska regeringen beräkna det kom- mande kalenderårets koldioxid- och energiskattesatser med hänsyn till den allmänna prisutvecklingen. De skattesatser som gäller under 2009 baseras således på förändringen i konsumentprisindex mellan juni månad 2007 och juni månad 2008 och framgår av regeringens förordning om fastställande av omräknade belopp för energiskatt och koldioxidskatt för år 2009 (SFS 2008: 853).
När regeringen för ett visst kalenderår lagt fast de omräknade skattebeloppen genom en förordning återfinns alltså inte de gällande skattebeloppen i 2 kap. 1 § och 11 kap. 3 § LSE utan anges i stället i den förordning med omräknade belopp som regeringen utfärdat med stöd av bestämmelser i LSE. Av tydlighetsskäl har
183
Energiskatt |
Ds 2009:24 |
regeringen dock i flera fall under senare år valt att göra indexom- räkningen i samband med ett lagstiftningsärende då andra änd- ringar gjorts av skattesatserna i LSE.
I denna promemoria lämnas förslag om ett flertal ändringar av koldioxid- och energiskattesatserna på fossila bränslen (se avsnitten 5.2, 6.1.4.1 och 6.2.1). Det är därför av praktiska skäl lämpligt att ta hänsyn till den allmänna prisutvecklingen vid bestämmandet av alla skattesatser som ska träda i kraft den 1 januari 2010, den 1 januari 2011, den 1 januari 2013 och den 1 januari 2015. Härvid används beräkningar av den förväntade prisutvecklingen inför dessa år.
Några förslag till ändrade skattesatser som ska träda i kraft den 1 januari 2012 lämnas inte i denna promemoria. För detta år ska alltså indexomräkning av skattebeloppen ske genom en förordning som utfärdas av regeringen med stöd av bestämmelser i LSE.
I promemorian läggs inte fram några förslag till ändringar av energiskattesatserna på el. Av tydlighetsskäl bör det dock inte före- komma att endast skattesatserna på el för 2010 framgår av en för- ordning, medan skattesatserna på fossila bränslen framgår direkt av 2 kap. 1 § LSE. Förslag lämnas därför i denna promemoria om in- dexomräkning av energiskatteskattesatserna på el för 2010. Index- omräkning för energiskattesatserna på el för kalenderåren 2011 och framåt bör dock ske genom fastställande av skattebeloppen i en förordning med stöd av regler i LSE. Av tydlighetsskäl läggs samtliga materiella bestämmelser för denna omräkning i anslutning till skattesatsreglerna i 11 kap. 3 § LSE, i stället för som i dag genom en hänvisning till motsvarande bestämmelser för bränslen.
Indexomräkningen av skattesatserna för fossila bränslen avses att från och med kalenderåret 2014 ske genom tillämpning av be- stämmelserna i LSE om regeringens omräkning i förordning.
Regeringen har i 2009 års klimatproposition aviserat att kol- dioxidskatten och energiskatten på fossilt kol i hushållsavfall (den s.k. avfallsförbränningsskatten) ska slopas per den 1 september 2010. För kalenderåret 2010 bör indexomräkning av dessa skatte- satser ske av regeringen i förordning i november 2009 enligt gällande regler i LSE (se 2 kap. 4 a § fjärde stycket och 10 §). Något förslag om indexomräkning i den delen lämnas därför inte i denna promemoria.
Förslaget föranleder ett slopande av 2 kap. 10 § samt ändringar i 2 kap. 1 och 1 a §§ samt 11 kap. 3 § LSE. Ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 2010, den 1 januari 2011 respektive den 1 januari 2013.
184
7 Fordonsskatt
7.1Nuvarande system för uttag av fordonsskatt
7.1.1Inledning
För nya personbilar tas fordonsskatt ut på grundval av deras specifika koldioxidutsläpp per kilometer1. För äldre personbilar, lätta bussar och lätta lastbilar bestäms fordonsskatten utifrån deras vikt. Även fordonsskatten för tunga bussar och tunga lastbilar bestäms utifrån deras vikt.
En utgångspunkt för dagens uttag av fordonsskatt för samtliga lätta fordon är att den sammanlagda skattebelastningen ska vara lika stor oavsett vilket drivmedel som används. För att kompensera att skatten på dieselolja är lägre än skatten på bensin, finns därför ett särskilt påslag i fordonsskatten för dieseldrivna lätta fordon. Tanken är att det sammanlagda skatteuttaget vid en viss genomsnittlig årlig körsträcka ska belasta dieseldrivna och bensindrivna fordon lika. För den viktbaserade fordonsskatten regleras detta förhållande genom att skattenivån i respektive viktintervall är högre för fordon som kan drivas med dieselolja än skatten för de fordon som inte kan drivas med dieselolja. För den koldioxidbaserade fordonsskatten är det den s.k. bränslefaktorn som används för att höja fordonsskatten för dieseldrivna personbilar för att ta hänsyn till den lägre skatten på dieselolja. Bränslefaktorn tillämpas inte självständigt, utan ingår i den gemensamma miljö- och bränslefaktorn. Den del av den sammanlagda faktorn som benämns miljöfaktor har till syfte att kompensera att avgaskrav för dieseldrivna personbilar är mindre stränga avseende partiklar och kväveoxider än för bensindrivna personbilar.
1 Med nya personbilar avses de som är av fordonsår 2006 eller senare eller är av tidigare fordonsår men som uppfyller miljöklass 2005, miljöklass El eller miljöklass Hybrid.
185
Fordonsskatt |
Ds 2009:24 |
7.1.2Närmare om det koldioxidbaserade fordonsskattesystemet
Den koldioxidrelaterade fordonsskatten för personbilar klass I tas ut med summan av ett grundbelopp (360 kronor) och ett koldioxidbelopp. Skatteberäkningen för bilar som kan drivas med dieselolja innefattar dessutom att denna summa multipliceras med miljö- och bränslefaktorn.
Koldioxidbeloppet uppgår som huvudregel till 15 kronor per gram koldioxid som fordonet vid blandad körning släpper ut per kilometer utöver 100 gram. Huvudregeln är tillämplig på fordon som endast kan drivas med konventionella bränslen, dvs. bensin och dieselolja, eller som uppfyller miljöklass Hybrid. Uppgifter om specifika koldioxidutsläpp hämtas från vägtrafikregistret och framgår av fordonens typgodkännande inom EU.
Fordon som kan drivas med både alternativa och konventionella bränslen har i princip två olika utsläppsvärden för koldioxid beroende på vilken typ av bränsle som används. I typgodkännanden och vägtrafikregistret saknas emellertid för närvarande i stor utsträckning rättvisande koldioxiduppgifter avseende körning med alternativa bränslen. Detta gäller generellt för bilar som kan drivas med etanol, men också i viss utsträckning för bilar som kan drivas med natur- eller biogas.
Mot bakgrund härav och av att koldioxidutsläppet generellt är lägre om ett fordon drivs med ett alternativt bränsle jämfört med ett konventionellt bränsle, beräknas koldioxidbeloppet med ett lägre belopp. Beloppet är 10 kronor per gram för bilar som är utrustade med teknik för drift med en bränsleblandning som till övervägande del består av alkohol, eller helt eller delvis med annan gas än gasol (se prop. 2005/06:65, s. 89). Om det finns rättvisande koldioxiduppgifter i vägtrafikregistret avseende körning med det alternativa drivmedlet, ska dessa användas. Koldioxidbeloppet beräknas även i dessa fall efter 10 kronor per gram.
Miljö- och bränslefaktorn för dieselbilar är 3,3 för bilar som blivit skattepliktiga för första gången före utgången av 2007 och 3,15 för bilar som blivit skattepliktiga för första gången efter utgången av 2007.
Den lägre miljö- och bränslefaktorn infördes den 1 januari 2008 med motiveringen att avgaskraven avseende partiklar och kväveoxider för nya dieselpersonbilar närmar sig kraven för bensinpersonbilar. I propositionen (prop. 2007/08:11, s. 47) till
186
Ds 2009:24 |
Fordonsskatt |
grund för ändringen uttalade regeringen att skillnaden i utsläpp mellan dieseldrivna och bensindrivna personbilar är mindre i de avgaskrav som blir obligatoriska för nya bilmodeller den 1 september 2009 än i tidigare avgaskrav. Vidare konstaterade regeringen att det redan var runt 90 procent av alla nya diesel- personbilar som uppfyllde de kommande kraven vad gäller utsläpp av partiklar.
Vid sidan av de förslag angående fordonsskatt som redogörs för nedan, har regeringen i 2009 år klimatproposition (prop. 2008/09:162) gjort bedömningen att miljöbilar bör undantas från fordonsskatt i fem år i syfte att påskynda utvecklingen mot miljömässigt allt bättre bilar. Skattebefrielsen bör tillämpas för bilar som tas i bruk från och med 1 juli 2009. Detta förslag behandlas i en särskild promemoria.
7.2Ändringar i fordonsskatten för dieseldrivna personbilar i det koldioxidrelaterade systemet
Förslag: Miljöfaktorn för dieseldrivna personbilar görs om till ett fast miljötillägg. För fordon i den koldioxidrelaterade fordonsskatten tagna i bruk före den 1 januari 2008 föreslås miljötillägget vara 500 kronor och för fordon tagna i bruk efter den 1 januari 2008 föreslås miljötillägget vara 250 kronor. Storleken på bränslefaktorn bestäms med utgångspunkt i en genomsnittlig dieseldriven personbil som kör en genomsnittlig årlig körsträcka och skillnaden i drivmedelsskatt för bensin och dieselolja. Bränslefaktorn för dieselbilar sänks till 2,55 den 1 januari 2011 som en följd av att skatten på dieselolja höjs med 20 öre per liter. Den 1 januari 2013 sänks bränslefaktorn ytterligare, från 2,55 till 2,4, som en följd av att energiskatten på dieselolja då höjs med ytterligare 20 öre per liter.
Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2011 respektive den 1 januari 2013.
187
Fordonsskatt |
Ds 2009:24 |
Skälen för förslagen:
Miljöfaktorn görs om till ett fast miljötillägg
Den s.k. miljö- och bränslefaktorn ska beakta dieselbilens högre specifika kväveoxidutsläpp (och partiklar för de fordon som inte uppfyller miljöklass 2005 PM) och den lägre energiskatten på dieselolja. Nuvarande miljö- och bränslefaktor är 3,15 eller 3,3 beroende på när fordonet tagits i trafik. Fordonsskatten höjs för närvarande med 30 procent (miljöfaktor 1,3) eller 15 procent (miljöfaktor 1,15) av fordonsskattens grundbelopp och koldioxidbelopp. För bilar som tagits i bruk före den 1 januari 2008 tillämpas den högre miljöfaktorn medan för bilar som tagits i bruk från och med den 1 januari 2008 tillämpas den lägre miljöfaktorn.
Nuvarande utformning innebär att höjningar av koldioxidbeloppet slår oproportionerligt hårt mot dieseldrivna personbilar, i synnerhet i de högre utsläppsintervallen. I och med att den koldioxidbaserade fordonskatten räknas upp med en miljö- och bränslefaktor medför det att skattekostnaden, bl.a. relaterat till kväveoxidutsläpp och partiklar, blir högre ju högre de specifika koldioxidutsläppen är per kilometer. Detta är givetvis inte avsikten. Att bryta ut miljöfaktorn och göra om den till ett fast tillägg på en bestämd nivå i kronor, ger vid skattehöjningar en mer korrekt och rättvis beskattning för dieselbilar med höga specifika koldioxidutsläpp, jämfört med motsvarande bensinbilar. Syftet är att alltså uppnå en mer likformig beskattning i förhållande till avgaskrav. Dessa avgaskrav är lika för bilar upp till 2,5 ton, och det är mycket få dieseldrivna personbilar som väger mer än 2,5 ton.
Miljötilläggets storlek bör beloppsmässigt motsvara nuvarande miljöfaktor för en genomsnittlig dieseldriven bil. Förslaget är att miljöfaktorn för fordon i det koldioxidrelaterade systemet tagna i bruk efter den 1 januari 2008 görs om till ett fast tillägg på 250 kronor. För fordon tagna i bruk före den 1 januari 2008 föreslås miljötillägget vara 500 kronor.
Konsekvensen av att göra om miljöfaktorn till ett fast tillägg är att dieseldrivna personbilar med relativt låga specifika koldioxidutsläpp får något högre fordonskatt och de med relativt höga specifika koldioxidutsläpp får något sänkt fordonskatt. Detta bör inte ses som en felaktig miljöstyrning, eftersom personbilar oavsett specifika koldioxidutsläpp ska uppfylla samma avgaskrav
188
Ds 2009:24 |
Fordonsskatt |
och det därför inte kan anses motiverat att miljötillägget ska skilja sig åt.
Den kvarvarande bränslefaktorn i det koldioxidrelaterade systemet, efter det att miljöfaktorn gjorts om till ett fast tillägg, uppgår till 3,0 oavsett datum för ibruktagande.
Bränslefaktorn kalibreras om
Utgångspunkten är, som nämnts i avsnitt 7.1, att den sammanlagda fordonsskatten och drivmedelsskatten beloppsmässigt ska vara lika för en specifik bil oavsett om den drivs med en dieselmotor eller bensinmotor. Den lägre energiskatten på dieselolja, jämförd med energiskatten på bensin, motiverar därför ett skattepåslag för dieselbilar i form av en bränslefaktor i den koldioxidbaserade fordonsskatten eller en högre fordonsskatt i den viktbaserade fordonsskatten.
Bränslefaktorn och den högre fordonsskatten har bestämts utifrån en rimlighetsbedömning med hänsyn till genomsnittliga körsträckor, genomsnittlig bränsleförbrukning m.m.. Storleken på bränslefaktorn och den högre fordonsskatten bygger således på brukandet hos en genomsnittlig bilist.
Det sätt som fordonsskatten konstruerats på innebär således att dieselbilar har en högre fast årlig skatt (fordonsskatten) än bensinbilar, men en lägre rörlig skatt (skatten på dieselolja). För bensinbilar är den fasta skatten således lägre, men de har en högre rörlig skatt. Vid användandet av en bränslefaktor kommer det totala skatteuttaget att vara lika för bensinbilar och dieselbilar vid en viss körsträcka även om drivmedelsskatten för dieselbilar är lägre. Fordonsskattens andel av det totala skatteuttaget minskar ju mer dieselbilen körs. Vid längre körsträckor kommer det således att vara fördelaktigare skattemässigt med dieseldrift. Vid en körsträcka som understiger den körsträcka då det totala skatteuttaget är lika, kommer det totala skatteuttaget att vara lägre för bensinbilar. Beroende på i vilken utsträckning ett fordon används kommer således skatteuttaget att gynna respektive missgynna de olika motoralternativen.
Den koldioxidbaserade fordonsskatten ska styra mot lägre utsläpp av koldioxid. Det är därför angeläget att den fördel som dieselbilar ofta idag har med ett lägre koldioxidbelopp inte tas
189
Fordonsskatt |
Ds 2009:24 |
tillbaka genom en för hög bränslefaktor2. I den koldioxidbaserade fordonsskatten leder dock den nuvarande bränslefaktorn till ett för högt totalt skatteuttag för dieselbilar. Eftersom en dieselmotor generellt sett använder bränslet mer effektivt, släpper en bil ut mindre koldioxid per kilometer om motorn drivs med dieselolja jämfört med bensin, om bilarna är lika stora. Nuvarande bränslefaktor är därför för hög, eftersom den bygger på att den sammanlagda skattebelastningen för en genomsnittlig bilist ska vara lika stor oavsett vilket drivmedel som används. I stället bör utgångspunkten vara att en dieselbilist ska betala extra fordonsskatt motsvarande vad denna bilist, räknat per kWh, skulle betalat in i energiskatt på dieselolja om den var lika hög som bensinskatten. Storleken på bränslefaktorn bör därför beräknas utifrån skillnaden i drivmedelskatt för bensin och dieselolja för en genomsnittlig dieseldriven personbil som kör en genomsnittlig årlig körsträcka. Därmed tas hänsyn till att dieselbilar allmänt sett har lägre specifika koldioxidutsläpp per kilometer.
Energiskatten på bensin bör används som referens vid den nya beräkningen av bränslefaktorn. Energiskatten på bensin, miljöklass 1, är 3,08 kronor per liter (34,2 öre per kWh). På dieselolja, miljöklass 1, är den 1,33 kronor per liter (13,4 öre per kWh)3. Med denna utgångspunkt innebär det att när drivmedelsskatten tas ut på samma sätt för bensin och dieselolja, ska fordonsskatten vara lika för bilar med samma specifika koldioxidutsläpp (gram per kilometer) oavsett om de drivs med bensin eller dieselolja.
Bränslefaktorn uppgår som tidigare nämnts till 3,0 när denna inte ingår som en del av miljö- och bränslefaktorn. Kalibrering utifrån den nya utgångspunkten innebär utbrutet för sig själv att bränslefaktorn sänks från 3,0 till 2,7. Till detta kommer ytterligare sänkningar med anledning av höjd energiskatt på dieselolja.
Bränslefaktorn bör fastställas på ett transparent sätt. I tabell 7.1 visas förslaget, inklusive en känslighetsanalys med alternativa antaganden avseende specifika koldioxidutsläpp och körsträcka. En av utgångspunkterna för beräkningen är att miljötillägget ligger utanför kalibreringen, eftersom avgaskraven inte har något att göra med drivmedelsbeskattningen. Energiskattesubventionen fås genom att multiplicera skillnaden mellan energiskatt på dieselolja
2 Samma resonemang gör sig inte gällande avseende dieselbilar i den viktbaserade fordonsskatten eftersom hänsyn inte tas till utsläpp av koldioxid vid bestämmandet av skatten.
3 I praktiken utgörs nästan all bensin- och dieselanvändning av miljöklass 1.
190
Ds 2009:24 |
Fordonsskatt |
och bensin (inklusive moms) med genomsnittlig körsträcka och drivmedelsförbrukning. Formeln för att kalibrera bränslefaktorn (BF) är:
BF=(Fordonsskattutan BF+energiskattesubvention)/Fordonskattutan BF
För en ungefärlig genomsnittsbilist, se förslagskolumn i tabell 7.1, innebär det att: BF =(1360 +2319)/1360 ≈ 2,7. Som framgår i tabellen syftar kalibreringen till att vara ungefärlig. Ett viktigt motiv till att avrunda typvärden är att markera att bränslefaktorn inte bör kalibreras vid små förändringar, varken vad gäller någon av parametrarna som rör drivmedelskostnad (specifika koldioxidutsläpp, genomsnittlig körsträcka, drivmedels- förbrukning) eller vid mindre ändringar av uttaget av fordonsskatt. Vid stora förändringar bör dock bränslefaktorn ses över och eventuellt kalibreras om. Det bör vidare noteras att beräkning av bränslefaktorn har beaktat att moms normalt ingår i drivmedelskostnaden.
Tabell 7.1 |
Antaganden och beräkningar för att kalibrera om bränslefaktorn |
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förslag |
|
|
|
|
|
a |
gr/km |
170 |
167 |
180 |
160 |
170 |
170 |
||
b |
Drivmedelsförbrukning |
l/mil |
0,6 |
0,627 |
0,675 |
0,600 |
0,638 |
0,638 |
|
c |
Körsträcka B |
|
mil |
1500 |
1473 |
1500 |
1500 |
1300 |
1700 |
d |
Energiskatteskillnad, exkl. moms C |
kr/l |
2,061 |
2,061 |
2,061 |
2,061 |
2,061 |
2,061 |
|
e |
”Energiskattesubvention”, exkl. moms |
kr |
1855 |
1903 |
2088 |
1856 |
1709 |
2235 |
|
f |
”Energiskattesubvention”, inkl moms |
kr |
2319 |
2378 |
2610 |
2320 |
2137 |
2794 |
|
g |
Fordonsskatt utan miljötillägg (lika ren |
kr |
1360 |
1300 |
1560 |
1160 |
1360 |
1360 |
|
|
som bensindrivna) D |
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
||
h |
Dieselbilen bör idag betala (=f+g) |
kr |
3679 |
3678 |
4170 |
3480 |
3497 |
4154 |
|
i |
Bränslefaktor (h/g) |
|
2,70 |
2,83 |
2,67 |
3,00 |
2,57 |
3,05 |
AGenomsnittliga specifika koldioxidutsläpp är 167 gram för dieselbilen, genomsnittet för det totala antalet registrerade dieseldrivna personbilar 2008 (Källa: Vägverket).
BGenomsnittlig körsträcka 2007 för 4 482 060 personbilar är 1473 mil. Källa: SIKA, Tabell PB12 i
CFör dieselolja är energiskatten omräknad till vad den ska vara om man utgår från energiinnehåll och använder bensin som norm.
DFormeln för fordonskatten som används är den som föreslås träda i kraft 1 januari 2011, exklusive bränslefaktor och miljötillägg:
191
Fordonsskatt |
Ds 2009:24 |
Konsekvensen av denna komponent i omläggningen är att dieseldrivna personbilar får sänkt fordonsskatt. Dieseldrivna personbilar kommer även fortsättningsvis att betala mer i fordonsskatt än motsvarande bensinbil, men skillnaden blir mindre.
Sänkt bränslefaktor vid höjd skatt på dieselolja
Vid ändringar i relationen mellan energiskatten på bensin och dieselolja ska bränslefaktorn i den koldioxidbaserade fordonsskatten och motsvarande skatteskillnad i den viktbaserade fordonsskatten justeras. Ändringarna i den viktbaserade fordonsskatten behandlas i avsnitt 7.4.
Ändringar av bränslefaktorn som görs i samband med ändrad drivmedelsbeskattning bör kunna förutses på ett överskådligt sätt. Gapet mellan skatt på dieselolja och bensin – där bensinskatt utgör referensnivå – bör bestämma bränslefaktorn med utgångspunkt från kalibreringen ovan.
Om skatten på dieselolja höjs med 0,20 kronor per liter (0,25 kronor per liter inklusive moms) innebär det att gapet mellan energiskatten på bensin respektive dieselolja minskar från 2,061 kronor per liter till 1,861. Det innebär att energiskattesubventionen för dieseln blir 2 094 kronor per år (1,861 * 1,25 * 1500 * 0,6). Bränslefaktorn (BF) beräknas med samma formel som ovan:
BF =(Fordonsskattutan BF+ energiskattesubvention)/Fordonskattutan BF
Det innebär, när typbilisten används som grund, att:
BF =(1 360+2 094)/1 360 ≈2,55 vid 20 öres höjning, och
BF =(1 360+1 869)/1 360 ≈2,4 vid 40 öres höjning.
När skatten på dieselolja höjs med 20 öre per liter den 1 januari 2011 motiverar detta att bränslefaktorn sänks ytterligare, från 2,7 till 2,55. När skatten på dieselolja ytterligare höjs den 1 januari 2013 bör bränslefaktorn sänkas från 2,55 till 2,4.
Ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 2011 respektive den 1 januari 2013. Förslagen föranleder ändringar i 2 kap. 10 § vägtrafikskattelagen (2006:227).
192
Ds 2009:24 |
Fordonsskatt |
7.3Ökad koldioxidrelatering av fordonsskatten
Förslag: Koldioxidbeloppet i den koldioxidbaserade fordons- skatten höjs från 15 till 20 kronor per gram koldioxid som bilen släpper ut per kilometer. Gränsen för när koldioxidbeloppet tas ut höjs från 100 till 120 gram koldioxid per kilometer.
Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2011.
Skälen för förslaget: För att förstärka styrningen mot lägre koldioxidutsläpp i den koldioxidrelaterade fordonsskatten, bör det belopp som tas ut per gram koldioxid som bilen släpper ut per kilometer höjas från 15 till 20 kronor. Därmed ges ett ökat incitament till köp av bilar med låga specifika koldioxidutsläpp. För bilar som kan drivas med alkohol eller gas ska nuvarande belopp om 10 kronor per gram koldioxid som bilen släpper ut per kilometer kvarstå. Samtidigt bör utsläppsnivån för när koldioxidbeloppet börjar tas ut höjas från 100 gram till 120 gram koldioxid per kilometer. Ett skäl till att höja utsläppsnivån för när koldioxidbeloppet börjar tas ut från 100 gram till 120 gram, är att öka koldioxiddifferentieringen utan att förändra det totala fordonsskatteuttaget för de bensindrivna personbilarna.
När alla ändringar i fordonsskatten beaktas innebär detta att dieseldrivna personbilar får sänkt fordonsskatt (när även den justerade bränslefaktorn och det utbrutna miljötillägget beaktas). Bensindrivna bilar som släpper ut mer än 180 gram koldioxid per kilometer (motsvarar cirka 0,75 liter per mil) får höjd fordonsskatt, medan bensindrivna bilar som släpper ut mindre än 180 gram får sänkt fordonsskatt. Även etanolbilar får sänkt fordonsskatt. Äldre dieselbilar med mycket låga specifika koldioxidutsläpp kan dock få en begränsad höjning med anledning av att det utbrutna miljötillägget för bilar som tagits i bruk före 2008 är högre än den nuvarande miljöfaktorn för dessa bilar. Höjningen för dessa bilar kan när reformen fått fullt genomslag – fr.o.m. den 1 januari 2013 när bränslefaktorn är 2,4 och med ett miljötillägg på 500 kronor – som mest uppgå till 176 kronor per år.
En markant förändring av det koldioxidrelaterade systemet kan föranleda en ny beräkning av bränslefaktorn, eftersom denna faktor inte bara beror på energiskattesubventionen utan även på fordonsskattens storlek utan bränslefaktor. Skälet är att det vid en högre fordonsskattenivå inte krävs lika hög bränslefaktor. Vid
193
Fordonsskatt |
Ds 2009:24 |
kalibrering av den nya bränslefaktorn i avsnitt 7.2 har den nu föreslagna ökade koldioxidrelateringen av fordonsskatten beaktats.
I tabell 7.2 nedan visas hur den ökade koldioxidrelateringen inklusive en justerad bränslefaktor efter en höjning på energiskatten på dieselolja med 40 öre per liter (50 öre inklusive moms) påverkar fordonsskatten för ett urval av personbilar med olika specifika koldioxidutsläpp. En sänkt bränslefaktor från 3 till 2,4 ger en lägre fordonsskatt på mellan 800 och 1 000 kronor för dieseldrivna personbilar. Det framgår också att personbilar som kan drivas med alternativt bränsle (t.ex. etanol) får en sänkt skatt med 200 kronor per år, vilket är en följd av att gränsen för när koldioxidbelopp tas ut föreslås ändras från 100 till 120 gram per kilometer.
Tabell 7.2 Exempel på fordonsskatteändring, kronor per år*
Personbil |
Ändring i fordonsskatt |
Volvo V70 2,4D (diesel, 178 g/km) |
|
Volvo V50 1,6DRIVe (diesel, 118 g/km) |
|
Volvo V50 2,0D, (diesel, 153 g/km |
|
Saab |
|
Saab |
|
Volvo V70 2,0 (bensin, 206 g/km) |
130 |
Bensindriven (180 g/km) |
0 |
Bensindriven (120 g/km) |
|
Bensindriven (100 g/km) |
0 |
Alternativbränsledriven |
* Förutsättningar: Bränslefaktor 2,4; 15 till 20 kr i koldioxidbelopp; oförändrat grundbelopp på 360 kr; gräns för uttag av
Den höjda skatten på dieselolja med 50 öre inklusive moms innebär för en typbilist att kostnaden för dieselolja samtidigt ökar med 450 kronor per år (0,60 liter per mil*1500 mil*0,50 kronor per liter).
194
Ds 2009:24 |
Fordonsskatt |
Den ökade koldioxidrelateringen av fordonsskatten kan också beskrivas med hjälp av formler, se tabell 7.3.
Tabell 7.3 Fordonsskatt för lätta fordon den 1 januari 2011i
Bensindrivna
Dieseldrivna inkl. miljötillägg 250 kr i i Dieseldrivna inkl. miljötillägg 500 kr i i Alternativbränsledrivna
360+(CO2utsläpp per
i Notera att
i i Bränslefaktorn sänks från 2,55 till 2,4 den 1 januari 2013.
Ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 2011. Förslagen föranleder ändringar i 2 kap. 9 § vägtrafikskattelagen (2006:227).
7.4Justeringar i den viktbaserade fordonsskatten för personbilar
Förslag: Fordonsskatten för de bilar som beskattas efter vikt höjs för bensindrivna personbilar med 3 procent och sänks för dieseldrivna personbilar med 4 procent
Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2011.
Den 1 januari 2013 sänks fordonskatten för dieseldrivna personbilar med ytterligare med cirka 4 procent.
Skälen för förslaget: Vid större ändringar av den koldioxidrelaterade fordonsskatten bör följdändringar göras för bilarna i den viktbaserade fordonsskatten. Detta för att undvika att de äldre fordonen, som allmänt sett är sämre från och miljö- och trafiksäkerhetssynpunkt, beskattas lindrigare. Eftersom koldioxidbeloppet höjts från 15 till 20 kronor i den koldioxidbaserade fordonsskatten bör fordonsskatten för de personbilar som beskattas efter vikt höjas i motsvarande grad. Förslaget innebär höjningar för de drygt två miljoner bensindrivna bilarna i det viktbaserade systemet med 3 procent av nuvarande fordonskattebelopp. Höjningen uppgår till 50 kronor för en bensinbil som väger mellan 1 401 och 1 500 kg. En Volvo V70, eller
195
Fordonsskatt |
Ds 2009:24 |
annan äldre bensinbil med motsvarande vikt, får cirka 100 kronor per år i höjning, vilket är ungefär i paritet med höjningen för Volvo V70 som omfattas av den koldioxidbaserade fordonsskatten. För dieseldrivna bilar slår höjningen inte igenom då fordonsskatten föreslås sänkas med anledning av höjd skatt på dieselolja, se nedan.
Eftersom energiskatten på dieselolja höjs med sammanlagt 40 öre per liter (se avsnitt 6.2.1), utan att någon motsvarande höjning görs av energiskatten på bensin, bör skillnaden i fordonsskatten mellan bensin- och dieseldrivna personbilar minskas i motsvarande mån. Detta innebär att fordonsskatten för dieselpersonbilar i den viktbaserade fordonsskatten sänks med 4 procent vid den första höjningen av energiskatten på dieselolja med 20 öre per liter (25 öre per liter inklusive moms), och drygt 4 procent vid den andra höjningen. Sänkningarna beaktar ändringar i den koldioxidbaserade fordonsskatten (införande av ett fast miljötillägg, det höjda koldioxidbeloppet och gräns för uttag av koldioxidbelopp). För en dieseldriven personbil i det viktbaserade systemet som väger mellan 1 401 och 1 500 kg innebär detta att fordonskatten sänks med 227 kronor per år fr.o.m. den 1 januari 2011 och med ytterligare 227 kronor per år fr.o.m. den 1 januari 2013. Det motsvarar den ökade kostnaden per år för en bilist som kör 1 500 mil på ett år och har en drivmedelsförbrukning på 0,60 liter per mil när skatten på dieselolja ökar med 25 öre per liter inklusive moms (0,60 l per mil*1 500 mil*0,25 kr per l = 225 kr). För en dieseldriven personbil i det viktbaserade systemet med den
lägsta skattevikten |
fordonsskatten |
från |
|
2 187 kronor per år |
till 2 008 kronor per |
år 2013. Detta |
kan |
jämföras med att en dieseldriven personbil i det koldioxidbaserade systemet som släpper ut 100 gram koldioxid per kilometer 2013 får en årlig fordonsskatt på 864 kronor plus miljötillägg på 250 eller 500 kronor per år.
Ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 2011 respektive den 1 januari 2013. Förslagen föranleder ändringar i bilagan till lagen (2006:228) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt.
196
Ds 2009:24 |
Fordonsskatt |
7.5Koldioxidbaserad fordonsskatt för lätta lastbilar, lätta bussar och husbilar
Förslag: Lätta lastbilar, lätta bussar och husbilar inordnas i den koldioxidbaserade fordonsskatten. Detta ska endast gälla för fordon som tas i bruk för första gången efter 2010.
Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2011.
Skälen för förslaget: För personbilar klass II (husbilar), samt för lätta bussar och lätta lastbilar bestäms fordonsskatten utifrån huruvida fordonet kan respektive inte kan drivas med dieselolja samt fordonets skattevikt. Lätta lastbilar, lätta bussar och husbilar omfattas således inte av den koldioxidrelaterade fordonsskatten. Det främsta skälet har varit att det tidigare inte funnits uppgifter i vägtrafikregistret om dessa bilars utsläpp. För nya lätta lastbilar är dock från och med den 1 januari 2008 uppgift om specifika koldioxidutsläpp obligatoriskt vid typgodkännande.
Generellt sett är fordonsskatten för dessa fordon lägre än för jämförbara personbilar klass I. Dessa bilar är alltså skattemässigt gynnade jämfört med motsvarande personbil. Skillnaden är särskilt tydlig när det gäller dieselfordon men finns också för tyngre bensinfordon. För lätta lastbilar m.m. som ger upphov till låga koldioxidutsläpp, t.ex. bilar som kan drivas på bio- och naturgas, kan fordonsskatten dock vara högre än för jämförbara personbilar klass I. Den lägre skattenivån kan därutöver ifrågasättas, eftersom dessa bilar inte behöver uppfylla lika strikta utsläppskrav som personbilar och därför utövar större miljöpåverkan än genomsnittliga personbilar. En beskattning av samtliga lätta bilar utifrån koldioxidutsläpp ger en tydligare miljöstyrning och en renodling av fordonsskattens utformning. Mot denna bakgrund föreslås att fordonsskatten för lätta lastbilar, lätta bussar och husbilar bör differentieras efter bilarnas specifika koldioxidutsläpp.
Nuvarande miljö- och bränslefaktor i den koldioxidrelaterade fordonsskatten kommer att medföra förhållandevis stora höjningar av fordonsskatten för vissa dieseldrivna lätta lastbilar, lätta bussar och husbilar, jämfört med nuvarande fordonsskatt. Även med de sänkningar av bränslefaktorn som förslås ovan innebär det höjd fordonsskatt. Konsekvenserna av en sådan höjning av fordonsskatten får anses oskäliga för dem som tidigare köpt dessa bilar, framför allt eftersom dessa ofta utgjort en investering i små
197
Fordonsskatt |
Ds 2009:24 |
eller medelstora företag. Äldre lätta lastbilar, lätta bussar och husbilar bör därför kvarstå i den viktbaserade fordonsskatten.
I samband med införandet av koldioxidbaserad fordonsskatt för personbilar bestämdes avgränsningen för vilka bilar som skulle omfattas av respektive fordonsskatteuttag utifrån fordonsår och miljöklass. Det innebär att bilar köpta vid samma tidpunkt kunde komma att beskattas med stöd av olika baser, dvs. i princip antingen vikt eller specifika koldioxidutsläpp, beroende på vilken miljöklass som uppfylldes. Detta får anses mindre lämpligt för nu aktuella fordon med hänsyn till att infogande i den koldioxidbaserade fordonsskatten innebär större skattehöjningar för ett stort antal fordon. Den koldioxidbaserade fordonsskatten bör därför endast omfatta nya lätta lastbilar, lätta bussar och husbilar, dvs. bilar som köpts efter ikraftträdande av förslaget. Det är därför endast bilar som tagits i bruk vid dagen för ikraftträdandet och därefter som ska infogas i den koldioxidrelaterade fordonsskatten.
Fordonsskatten för de vanligast förekommande dieseldrivna lätta lastbilarna kan komma att höjas med
Eftersom det inte finns uppgifter om specifika koldioxidutsläpp för bl.a. lätta bussar i vägtrafikregistret, kommer det att krävas att värdena för dessa fordon uppskattas. Detta bör kunna göras på samma sätt som för de personbilar för vilka det inte finns utsläppsvärden avseende koldioxid i vägtrafikregistret.
Förslaget innebär att skillnaderna i beskattning mellan jämförbara lätta lastbilar och personbilar klass I kommer att undanröjas på sikt. Till följd härav undanröjs också förekomsten av att dieseldrivna personbilar huvudsakligen av skatteskäl byggs om till och registreras som lastbilar. Förslagets effekter på miljön bedöms inledningsvis vara små, eftersom förslaget inte berör befintliga fordon. Den koldioxidbaserade fordonsskatten kan dock öka efterfrågan på nya fordon som kan drivas med alternativa drivmedel, eftersom dessa fordon generellt sett får en lägre fordonsskatt jämfört med motsvarande konventionella fordon. På motsvarande sätt kan efterfrågan på konventionella fordon som ger upphov till låga koldioxidutsläpp öka.
198
Ds 2009:24 |
Fordonsskatt |
Ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 2011. Förslaget föranleder ändringar i 1 kap. 1 §, 2 kap. 7 och 11 §§ vägtrafikskattelagen (2006:227) samt 1 och 3 §§ lagen (2006:228) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt.
7.6Fordonsskatt för tunga lastbilar och tunga bussar
Förslag: Fordonsskatten för tunga lastbilar och tunga bussar sänks till EU:s minimiskattenivåer. För tunga elhybridbussar sänks fordonsskatten ytterligare. Ändringarna träder be- träffande elhybridbussar i kraft den 1 januari 2010 och i övrigt den 1 januari 2011.
Bakgrunden till förslaget: Fordonsskatten för tunga lastbilar och tunga bussar bestäms utifrån fordonets vikt och antal axlar och tas ut med olika belopp beroende på om de uppfyller de avgaskrav som blev obligatoriska den 1 oktober 2006, dvs. miljöklass 2005 eller strängare avgaskrav. Den lägre skattenivån för de lastbilar och bussar som uppfyller dessa avgaskrav har bestämts till de miniminivåer som föreskrivs i Eurovinjettdirektivet4. Denna skattelättnad upphör dock den 1 oktober 2009 (se prop. 2005/06:167, bet. 2005/06:SkU27, rskr. 2005/06:290).
Skälen för förslaget: Som nämnts ovan i 6.3.1 ska energiskatten på dieselolja höjas i två steg med sammanlagt 40 öre per liter. Det medför ett högre kostnadsläge för den svenska åkerinäringen och en sämre konkurrenssituation gentemot utländska fordon. För att kompensera den tunga trafiken för ökade skattekostnader, bör fordonsskatten för tunga lastbilar och tunga bussar bestämmas till de belopp som motsvarar de miniminivåer som anges i direktiv 1996/62/EG. Genom att tillämpa minimiskattenivåerna redan från 2011 kommer den tunga trafiken att kompenseras fullt ut för det inledande steget av höjningarna av skatten på dieselolja. Det är först vid det andra steget av dieselskattehöjningarna som det blir en nettoskattehöjning för den tunga trafiken.
4 Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/62/EG om avgifter på tunga godsfordon för användningen av viss infrastruktur, EGT L 187, 20.7.1999, s. 42, Celex 31999L0062.
199
Fordonsskatt |
Ds 2009:24 |
Förslaget innebär att alla tunga lastbilar omfattas av sänkningen ned till direktivets miniminivåer. I tabell 7.4 nedan visas förslagens effekter för ett fjärrbilsekipage och för en regionaldistributör.
Tabell 7.4 Typfall över höjd energiskatt på dieselolja 2013 med 40 öre per liter i kombination med sänkt fordonsskatt
|
Fjärrbilsekipage, 62 ton |
Regionaldistributör, 26 ton |
Dieselskattehöjning, kr/l |
0,4 |
0,4 |
Drivmedelsförbrukning, l/mil |
4 |
2 |
Typkörsträcka, mil |
12 000 |
6 000 |
Dieselskattehöjning, kr/år |
19 200 |
4 800 |
Fordonsskattesänkning, kr/år |
12 200 |
12 200 |
Netto, kr/år |
7 000 |
|
|
|
|
Tunga bussar i kollektivtrafik med låg energianvändning och låga utsläpp av koldioxid premieras till viss del genom att tunga bussar med exempelvis teknik för drift av gas eller etanol har en betydligt lägre fordonsskatt än dieseldrivna bussar. En buss med teknik för drift av biogas ger möjlighet till mycket låga utsläpp av koldioxid. Vid användning av naturgas är minskningen av koldioxidutsläpp inte lika påtaglig. Även användandet av etanol ger positiva effekter genom minskade utsläpp av koldioxid. Någon lägre skattenivå för bussar som delvis kan drivas med el, s.k. elhybridbussar, finns dock inte. Eftersom dessa även kan drivas med dieselolja är skattenivån densamma som för dieseldrivna tunga bussar.
Hybridisering med el är en lovande teknik för att minska energi- användningen och utsläpp av koldioxid från tunga bussar. Den största potentialen finns inom tätortstrafik, till exempel stads- bussar. För att ge ett incitament till inköp av elhybridbussar före- slås därför att även elhybridbussar omfattas av den lägre skatte- nivån som gäller för bussar som inte kan drivas med dieselolja, såsom gas- eller etanoldrivna bussar. Den lägre skatten för elhy- bridbussar föreslås begränsas till sådana bussar som uppfyller av- gaskraven för miljöklass Hybrid. Dessutom bör de kunna återvinna bromsenergi och använda enbart eldrift åtminstone för en begränsad sträcka med en inte alltför begränsad hastighet.
Ändringarna bör beträffande elhybridbussar träda i kraft den 1 januari 2010 och i övrigt den 1 januari 2011. Förslagen föranleder ändringar i 2 kap. 12 § samt bilaga 2 och 3 till vägtrafikskattelagen (2006:227).
200
8 Konsekvenser
8.1Inledning
I detta kapitel redovisas miljöeffekter, offentligfinansiella effekter, samhällsekonomiska effekter, effekter vad gäller administrativa kostnader samt effekter för näringsliv och hushåll. Effekter för näringsliv och hushåll redovisas endast översiktligt i kapitel 8. Effekter för specifika företag och hushållstyper redovisas i flertal fall i anslutning till respektive förslag i kapitel 5, 6 och 7.
Det svenska målet för minskade utsläpp av växthusgaser innebär en reduktion av utsläppen av växthusgaser på 40 procent utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS), vilket mot- svarar en reduktion av utsläppen med 20 miljoner ton koldioxid- ekvivalenter
Huvuddelen av de reduktionerna av utsläppen av
201
202
Konsekvenser
Tabell 8.1 |
Åtgärder på skatteområdet i klimatpropositionen (ur prop. 2008/2009, s. |
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
Åtgärder |
|
Nettointäkter |
Nettointäkter |
Nettointäkter |
Nettointäkter |
CO2e- |
|
|
(mnkr) |
(mnkr) |
(mnkr) |
(mnkr) |
reduktion till |
|
|
2010 |
2011 |
2013 |
2015 |
år 2015. |
|
|
|
|
|
|
Miljoner ton |
|
|
|
|
|
|
|
A. Förändrad beskattning utanför EU ETS |
|
395 |
520 |
1300 |
0,68 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Den generella CO2 |
|
|
|
|
|
|
KPI, för att bidra till att nå 2 mnton i |
|
|
|
|
|
|
2020. Tidpunkt och steg bestäms framöver |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
år 2015 av generell CO2 |
|
|
|
|
|
|
och jordbruket |
|
|
150 |
150 |
650 |
0,50 |
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
10 |
40 |
0,005 |
||
2015 |
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
jordbruks- och skogsbruksmaskiner, från 2,38 till 2,10 kr/l |
|
85 |
210 |
460 |
0,02 |
|
år 2011; till 1,70 kr/l år 2013 och till 0,90 kr/l år 2015 |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
fossila bränslen, uppvärmning för hushåll, service och |
|
20 |
20 |
20 |
0 |
|
värmeverk, 8 öre/kWh, år 2011 |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
fossila bränslen, uppvärmning för industri och kraftvärme |
|
|
|
|
|
|
och jordbruk, 2,5 öre/kWh,2011 |
|
130 |
130 |
130 |
0,15 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2009:24 Ds
B. Förändrad beskattning inom EU ETS, år 2010 & 2011# |
220 |
115 |
115 |
115 |
0 |
220 |
220 |
220 |
220 |
|
|
år 2010 |
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
0 |
||||
|
0 |
||||
|
210 |
210 |
210 |
0 |
|
|
0 |
0 |
0 |
0 |
C. Fordonsskattereform inkl. höjd dieselskatt - Personbilar |
0,07 |
||||
|
|
|
|
0,02 |
|
ytterligare 0,20 kr/liter år 2013 |
|
110 |
220 |
220 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
dieselskatt år 2011 respektive 2013. Föranleder justeringar i det |
|
|
|
|
0 |
viktbaserade systemet |
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
av ett miljötillägg, år 2011 |
|
||||
|
|
|
|
0,05 |
|
(gram/km) år 2011. |
|
85 |
85 |
85 |
|
|
60 |
60 |
60 |
0 |
|
|
|
|
|
|
|
års befrielse=70 mnkr ) |
0,005 |
2009:24 Ds
Konsekvenser 203
Konsekvenser 204
D. Fordonsskattereform inkl. höjd dieselskatt - Övriga fordon |
|
695 |
735 |
0,08 |
|
|
|
|
|
0,08 |
|
ytterligare 0,20 kr/liter år 2013 |
|
710 |
1415 |
1415 |
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
||||
|
|
|
|
|
|
relaterade fordonsskatten år 2011 |
|
20 |
60 |
100 |
0 |
|
|
|
|
|
|
E. Slopad avfallsförbränningsskatt 1/9 2010 i kombination med |
|
|
|
|
|
höjning av |
185 |
50 |
50 |
50 |
0,03 |
Summa åtgärder (A+B+C+D+E), exklusive |
300 |
405 |
1150 |
1935 |
0,86 |
under A |
|||||
Ytterligare |
|
|
|
|
0,54 |
energiteknik, skatt på fluorerade växthusgaser |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tillkommande förändringar av styrmedel, främst CO2- |
|
|
|
|
0,60 i |
skatteökning under A, till år 2020 |
|
|
|
|
|
Finansiering av energieffektiviseringsprogrammet |
0 |
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
(60)^ |
(185)^ |
(220)^ |
|
|
|
|
||||
Summa efter skattelättnader och finansiering av energi- |
|
|
|
|
|
effektiviseringsprogrammet |
0 |
0 |
0 |
0 |
2,00 |
#Jämfört med i BP08 aviserat steg 2 i förändrad beskattning inom EU ETS (steg 2 beräknad till
i Reduktion till år 2020.
^ Medför inga skattelättnader för hushållen. Vid
2009:24 Ds
Ds 2009:24 |
Konsekvenser |
Förslag om undantag från fem års fordonsskattebefrielse för miljöbilar, slopad avfallsförbränningsskatt, skatt på fluorerade växthusgaser samt stöd till biogasproduktion och spridning av energiteknik redovisas inte i denna promemoria.
8.2Offentligfinansiella effekter
Regeringen har i klimatpropositionen uttalat att framtida skattehöjningar på energi- och miljöområdena för företag bör balanseras av sänkningar av företagsbeskattningen så att den sammanlagda skatten för företagen inte ökar. På samma sätt bör framtida skattehöjningar för hushåll balanseras av till exempel sänkt inkomstskatt (prop. 2008/09:162, s. 62). De offentlig- finansiella effekterna till följd av förslagen blir följaktligen neutrala med beaktande av skattesänkningar för hushåll och företag. Inga sådana skattesänkningar föreslås dock i denna promemoria.
I tabell 8.2 nedan redovisas offentligfinansiella effekter av tillkommande förslag jämfört med vad som redovisats i klimat- propositionen. Det bör noteras att siffrorna i tabellen kan komma att revideras i samband med budgetpropositionen för 2010 och påföljande år, allteftersom ny information om storleken på skattebaserna blir tillgänglig. I tabellen redovisas nettoeffekter som beaktar indirekta effekter på skatteintäkterna året när åtgärden genomförs. Jämfört med åtgärdens bruttoeffekt speglar nettoeffekten mer korrekt hur de offentliga finanserna påverkas samt den faktiska skattekostnaden för hushåll och företag. Vid exempelvis en höjning av skatten på dieselolja ingår ökade momsintäkter (hushåll) och att skatten är avdragsgill (företag) i den redovisade nettointäkten1.
1 För beräkning av bruttoeffekter samt nettoeffekter, se vidare Beräkningskonventioner 2009. En rapport från skatteekonomiska enheten i Finansdepartementet oktober 2008.
205
Konsekvenser |
Ds 2009:24 |
Tabell 8.2 Offentligfinansiella effekter, miljarder kronor (åtgärder som inte redovisats i klimatpropositionen)
Åtgärder |
Nettointäkter |
Nettointäkter |
Nettointäkter |
|
2011 |
2013 |
2015 |
|
|
|
|
Höjd |
0,01 |
0,01 |
0,03 |
naturgas och gasol som drivmedel till 70 % |
|
|
|
år 2011, 80 % år 2013 och 100 % år 2015 |
|
|
|
av generell |
|
|
|
Slopad energiskatt på råtallolja år 2011 |
0 |
0 |
0 |
Införande av energiskatt samt höjd CO2- |
0,03 |
0,03 |
0,09 |
skatt från 21 till 30 % år 2011 och därefter |
|
|
|
höjd |
|
|
|
|
|
|
|
gruvor |
|
|
|
Summa |
0,04 |
0,04 |
0,12 |
8.3Miljöeffekter
Det finns uppenbara svårigheter att korrekt ange minskning av
8.3.1Åtgärder utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter
Förslaget om att 2011 höja koldioxidskatten från 21 till 30 procent av den generella nivån för fossila uppvärmningsbränslen för industrin utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter och för
206
Ds 2009:24 |
Konsekvenser |
ton per år. När skatten ytterligare höjs till 60 procent 2015 bedöms de årliga koldioxidutsläppen minska med 0,5 miljoner ton per år.
Förslagen om höjd begränsningsnivå inom
Omläggningen av energiskatt efter energiinnehåll på fossila uppvärmningsbränslen för hushåll, service och värmeverk på 8 öre per kWh innebär att naturgas och kol beskattas högre jämfört med nuvarande beskattning. Energiskattesatsen på eldningsolja är referensnivå och ändras inte. Förbrukningen av naturgas och kol kan reduceras något med marginellt lägre koldioxidutsläpp som följd.
Förslaget om att införa energiskatt per energiinnehåll med 2,4 öre per kWh för fossila uppvärmningsbränslen för industrin utanför handelsystemet och för
8.3.2Åtgärder inom EU:s system för handel med utsläppsrätter
Förslaget om att slopa koldioxidskatten för industrianläggningar inom EU:s system för handel med utsläppsrätter medför inte ökade koldioxidutsläpp. En koldioxidskatt i Sverige reducerar inte de totala koldioxidutsläppen från utsläppskällor inom handelssystemet, utan påverkar endast var utsläppen sker inom handelssystemet. Det innebär att alla förändringar av beskattning av fossila bränslen inom handelssystemet inte får någon global klimateffekt. Om fossilbränsleförbrukningen ökar inom Sverige kan det dock försvåra uppfyllande av målet för 50 procent andel förnybar energi i Sverige.
Förslaget om att sänka koldioxidskatten från 15 till 7 procent i kraftvärmeanläggningar inom handelssystemet innebär tillsammans med införandet av energiskatt på fossila uppvärmningsbränslen med 2,4 öre per kWh ungefär samma totala skattebelopp som i dag för eldningsolja. Skatten på naturgas ökar dock med motsvarande 0,8 öre per kWh jämfört med nuvarande nivå i kraftvärmeanläggningar. Nuvarande koldioxidskatt i värmeverken
207
Konsekvenser |
Ds 2009:24 |
på 94 procent av generell nivå kvarstår. Det innebär följaktligen att de föreslagna ändringarna som rör kraftvärme- och värmeverk inom handelssystemet inte försvårar uppfyllandet av målet för andel förnybar energi jämfört med nuvarande regler.
8.3.3Fordonsskattereform inklusive höjd energiskatt på dieselolja
Totalt sett bedöms fordonsskattereformen inklusive höjd energi- skatt på dieselolja minska koldioxidutsläppen med cirka 0,15 mil- joner ton per år. Cirka hälften av utsläppsreduktionen bedöms komma från personbilar och hälften från övriga fordon. Den höjda energiskatten på dieselolja bedöms bidra med utsläppsreduktioner på cirka 0,1 miljoner ton av dessa och övriga 0,05 miljoner ton följer av den ökade koldioxidrelateringen av fordonsskatten. I beräkningen av minskade koldioxidutsläpp genom höjd energiskatt på dieselolja från den tunga trafiken har beaktats att ekonomitankning bedömts öka något.
Effekterna på koldioxidutsläppen av sänkt fordonsskatt för dieseldrivna personbilar, samt för tunga lastbilar och bussar, är osäker. Å ena sidan innebär sänkt fordonsskatt att det är billigare att köra bil vilket tenderar att öka koldioxidutsläppen, men å andra sidan innebär lägre fordonsskatt för dieselpersonbilar en ökad stimulans till att köpa och äga dieseldrivna personbilar (i stället för bensinpersonbilar), vilket tenderar att minska koldioxidutsläppen. Sammantaget bedöms effekterna på koldioxidutsläppen av dessa förslag vara oförändrade.
8.4Samhällsekonomiska effekter
Beskattning är det styrinstrumentet utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter som bedöms leda till att uppsatta mål kan nås kostnadseffektivt, d.v.s. till lägsta möjliga samhälls- ekonomiska kostnad.
Konjunkturinstitutet har analyserat vissa skatteförslag från Klimatberedningen2. Analysen visar att en minskad nedsättning av koldioxidskatten för industri utanför handelsystemet och för jord-
2 En samhällsekonomisk granskning av Klimatberedningens handlingsplan för svensk klimatpolitik. Konjunkturinstitutet Specialstudie nr 18 juni 2008.
208
Ds 2009:24 |
Konsekvenser |
och skogsbruket leder till reduktion av koldioxidutsläpp till en låg marginalkostnad. Dessa åtgärder kan således motiveras av samhällsekonomiska skäl. I sammanhanget bör också nämnas att den energiintensiva industrin i allt väsentligt ingår i handels- systemet och därmed inte påverkas av dessa minskade nedsättningar. Risken för koldioxidläckage bedöms därför vara mindre i dag än innan den energiintensiva industrin var inkluderad i handelssystemet.
Även förslaget om höjd begränsningsnivå inom 0,8- procentregeln till 1,2 procent med slopande av regeln 2015 bedöms öka den samhällsekonomiska effektiviteten. Förslagen om energiskatt per energiinnehåll för fossila uppvärmningsbränslen, med dels 2,4 öre/kWh för industri utanför handelssystemet samt för
Höjningen av energiskatten på dieselolja i kombination med sänkt fordonsskatt bedöms öka den samhällsekonomiska effektiviteten i uppfyllandet av klimat- och energipolitiska mål, eftersom en minskad årlig fordonsskatt (fast kostnad) ersätts med ökad skatt på bränsleförbrukning (rörlig kostnad). Om ekonomitankning visar sig öka väsentligt som en följd av högre energiskatt på dieselolja kan den samhällsekonomiska effektiviteten
– mindre skatteintäkter till Sverige och att de koldioxidutsläpp som härrör från ökad ekonomitankning ökar grannländernas koldioxidutsläpp – ifrågasättas.
8.5Administrativa kostnader
De administrativa kostnaderna för Skatteverket bedöms reduceras marginellt till följd av förslaget om att slopa
209
Konsekvenser |
Ds 2009:24 |
Förslagen är inte av sådan beskaffenhet att någon ökad mål- tillströmning till de allmänna förvaltningsdomstolarna bedöms äga rum.
8.6Effekter för näringslivet
Enligt regeringens klimatproposition bör skattehöjningar på energi- och miljöområdena för företag balanseras av sänkningar av företagsbeskattningen så att den sammanlagda skatten för före- tagen inte ökar. Fördelnings- och övergångseffekterna blir därvid beroende på vilka balanserade skattesänkningar som föreslås.
Som tidigare nämnts i avsnitt 8.2 föreslås inga sådana sänkningar i denna promemoria. Hur skattesänkningarna för företagen ska utformas övervägs i annan ordning.
För att mildra negativa fördelnings- och övergångseffekter genomförs även skattehöjningarna stegvis och varsamt.
Hur fossilbränsleintensiv produktionen är, blir en avgörande faktor för effekten; andra viktiga faktorer är i vilken grad företagen kan:
•Byta till andra bränslen som inte beskattas högre.
•Effektivisera bränsleanvändningen.
•Övervältra kostnaden så att lönekostnaden reduceras.
•Övervältra kostnaden på köparen.
Det är generellt sett lättare att byta från fossila bränslen till biobränslen när bränslet används för uppvärmning än när det används i industriprocesser eller råvara i en produkt. Skatte- höjningar på fossila bränslen medför sannolikt störst påverkan på företag som är fossilbränsleintensiva och verkar på en konkurrensutsatt internationell marknad med begränsad möjlighet att övervältra kostnaden på köparen. En viktig faktor blir om konkurrerande företag i andra länder har motsvarande miljö- reglering avseende koldioxidutsläpp. Om produktionsförutsätt- ningarna i Sverige försämras så att koldioxidläckage uppstår, är det en icke önskvärd effekt ur klimatsynpunkt. Även om koldioxidläckage inte uppstår kan konkurrenskraften gentemot andra mindre fossilbränsleintensiva varor försämras, vilket är en önskvärd effekt ur klimatsynpunkt.
Om framtida skattehöjningar på energi- och miljöområdet för företag balanseras av sänkningar av företagsbeskattningen blir det
210
Ds 2009:24 |
Konsekvenser |
sammanlagda skatteuttaget inte högre för företagen. Det innebär att vissa företag med låg förbrukning av fossila bränslen sannolikt kan få lägre skattekostnader jämfört med i dag medan företag med hög förbrukning av sådana bränslen sannolikt kan få högre skattekostnader. Vilka företag som sammanlagt får lägre eller högre skattekostnader beror dock på hur sänkningarna av skatten för företagen utformas. Skatteförändringarna kan alltså leda till att en hel del företag får en positiv utveckling. De positiva effekterna kan bli speciellt påtagliga för producenter av förnybar energi och för företag som producerar energisnåla produkter. Den samlade effekten beror även på ersättningsmöjligheter till andra bränslen, effektiviseringsmöjligheter, möjligheter att övervältra skattekostnaden på löntagare och på marknadssituationen, dvs. möjligheter att överföra skattekostnaden på köparen.
I tabell 8.3 redovisas de samlade effekterna av förslagen i promemorian på en aggregerad nivå för industri utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter, transporter med tunga lastbilar (där åkerinäringen utgör en central del) samt för jord- bruket och skogsbruket.
Tabell 8.3 Skatteförändringar för industri utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS), transporter med tunga lastbilar samt jordbruket och skogsbruket i förhållande till nettoomsättning år 2015
Sektor |
Nettoomsättning, |
Nettoskattekostnad, |
% av |
|
miljarder kronor |
miljarder kronor |
nettoomsättning |
|
|
|
|
Industri utanför EU ETS |
1 027 |
0,750 |
0,0007 % |
Transporter med tunga |
73 |
0,070 |
0,09 % |
lastbilar * |
|
|
|
Jordbruket |
45 |
0,435 |
0,93 % |
Skogsbruket |
42 |
0,210 |
0,50 % |
|
|
|
|
Källa: Nettoomsättning
* I kategorin Transporter med tunga lastbilar ingår merparten av åkerinäringen, men också tunga lastbilstransporter som inte utförs av åkerinäringen. Åkerinäringens användning av lätta fordon med totalvikt på högst 3,5 ton saknas.
8.6.1Effekter för industrin utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter
Förslaget om energiskatt med 2,4 öre per kWh på fossila upp- värmningsbränslen och en koldioxidskatt på 60 procent av den
211
Konsekvenser |
Ds 2009:24 |
generella koldioxidskattenivån, ökar nettoskattekostnaden med ungefär 750 miljoner kronor för företagen utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter 2015. Denna ytterligare skattekostnad utgör en ringa andel av den aggregerade nettoomsättningen för industrierna utanför handelssystemet: 0,0007 procent. Om enbart industrier utanför handelsystemet som förbrukar fossila bränslen omfattas, blir skattekostnadens andel av nettoomsättningen något högre: 0,001 procent.
För industrin utanför handelsystemet bedöms därför effekterna av skattehöjningarna generellt sett bli marginella, eftersom dessa industrier överlag har låga energikostnader för uppvärmning samt oftast har goda möjligheter att byta från fossila till icke fossila bränslen.
8.6.2Effekter för åkerinäringen
Den ökade nettoskattekostnaden med 70 miljoner kronor i tabell 8.3 beaktar både höjningen av energiskatten på dieselolja med 40 öre per liter och att fordonsskatten för tunga lastbilar sänks till EU:s minimiskattenivå3.
För de tunga lastbilstransporterna, inklusive åkerinäringens transport av gods på väg, blir de totala effekterna små, eftersom effekterna av höjningarna av energiskatten på dieselolja motverkas av sänkningar av fordonsskatten.
8.6.3Effekter för jordbruket
Förslaget om den sänkta återbetalningen av koldioxidskatten för dieselolja till arbetsmaskiner samt höjningen av energiskatten på dieselolja med ytterligare 40 öre per liter står för nästan hela nettokostnaden för jordbruket om 435 miljoner kronor i tabell 8.3.
Den sänkta återbetalningen av koldioxidskatten på dieselolja har störst betydelse. De högre skattekostnaderna för fossil bränsleanvändning leder till lägre vinster för företagen inom jordbruksnäringen, speciellt för jordbruk som är fossilbränsle- intensiva och har små möjligheter att ersätta fossila bränslen med biobränslen. Skattehöjningarna motsvarar cirka 5 procent av
3 Av den totala dieseloljeförbrukningen antas 45 procent användas i tunga lastbilar, som också får sänkt fordonsskatt. Den övriga dieseloljan antas förbrukas i personbilar, lätta lastbilar, tunga bussar och arbetsmaskiner.
212
Ds 2009:24 |
Konsekvenser |
företagsinkomsten (netto) för jordbruksnäringen4. Förslagen medför störst påverkan för växtodlingsföretag med specialgrödor (sockerbetor och fabrikspotatis) och minst påverkan för nötköttsföretag med extensiva grödor (betesvall och permanent betesmark). De höjda skattekostnaderna minskar lönsamheten, vilket kan medföra konsekvenser för markägaren i form av lägre markpriser och lägre arrende. Då hälften av arealen är arrenderad skulle det i så fall kunna innebära att brukarna och därmed produktionen totalt sett drabbas i mindre utsträckning av skattehöjningarna och effekten därmed dämpas.
8.6.4Effekter för skogsbruket
För skogsbruket är det den sänkta återbetalningen av kol- dioxidskatten för dieselolja till arbetsmaskiner samt höjningen av energiskatten på dieselolja med ytterligare 40 öre per liter som står för nettokostnaden på 210 miljoner kronor i tabell 8.3.
Effekten kan bli ökade priser på avverkningstjänster där arbetsmaskiner används, vilket kan leda till minskad efterfrågan och lägre avverkningsvolymer i skogsbruket. Utbudet av skogsråvara kan på kort sikt reduceras men Skogsstyrelsen bedömer dock att effekterna blir relativt små i ett nationellt perspektiv5.
8.7Effekter för hushållen
För att mildra negativa fördelnings- och övergångseffekter genomförs skattehöjningarna stegvis och varsamt. Enligt regeringens klimatproposition bör skattehöjningarna för hushåll balanseras av till exempel sänkt inkomstskatt så att den sammanlagda skatten för hushållen inte ökar. Som tidigare nämnts i avsnitt 8.2 föreslås inga sådana sänkningar i denna promemoria. Fördelnings- och övergångseffekterna blir därvid beroende på vilka balanserade skattesänkning som föreslås.
Viktiga faktorer för storleken på effekterna är i vilken grad hushållen kan:
•Substituera till andra bränslen som inte får höjd skatt.
4 Företagsinkomsten (netto) år 2007 redovisas till 8 371 miljoner kronor. Se EAA, Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn, JO 45 SM 0901.
5 Effekter av energiskatteförändringar i skogsnäringen, Skogstyrelsen 2008.
213
Konsekvenser |
Ds 2009:24 |
•Effektivisera bränsleanvändningen.
•Ändra sina konsumtions- och transportmönster.
Genom att exempelvis investera i en ny bil som är effektivare eller förbrukar
Beskattning av bränsle är oftast regressiv, vilket betyder att den relativa skattebelastningen för hushåll minskar med ökad inkomst. Exempelvis tenderar låginkomsthushåll överlag att spendera en större andel av sin inkomst på fossil energi och därigenom även på koldioxid- och energiskatterna. Skatteintäkterna som uppstår kan, å andra sidan, användas till att kompensera dessa hushåll i fall det anses fördelningspolitiskt önskvärt.
Generellt får hushållen marginellt högre direkta skattekostnader till följd av förslagen i denna promemoria.
214
9 Författningskommentarer
9.1Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi, lagförslag 1.1
I detta avsnitt behandlas ändringar som föreslås träda i kraft den 1 januari 2010.
2 kap.
1 §
Nya skattebelopp, som tillämpas från och med den 1 januari 2010, anges i tabellen i paragrafens första stycke. De skattebelopp som gäller för 2009 framgår av förordningen (2008:853) om fast- ställande av omräknade belopp för energiskatt och koldioxidskatt för år 2009. Detta innebär att de skattebelopp som anges i den nuvarande lydelsen av paragrafen i lagförslaget avser de skattesatser som gällde under 2008 (enligt SFS 2007:1393).
De förändringar som sker i skattebeloppen mellan den nuvarande lydelsen av paragrafens första stycke innefattar således dels den indexomräkning som skett mellan åren 2008 och 2009, dels de förslag till skattesatsförändringar som presenteras i avsnitten 5.3 och 6.4 i denna promemoria. Dessa förslag rör den indexomräkning av koldioxid- och energiskattesatserna som grundar sig på en prognostiserad prisutveckling under perioden juni 2008 och juni 2009 samt därutöver en höjning av koldioxidskatten med belopp motsvarande 1 öre per kg koldioxid. För exempelvis bensin, miljöklass 1, utgjorde således den totala skatten per liter under 2008 5,29 kronor (varav 2,95 kronor
energiskatt |
och |
2,34 |
kronor |
koldioxidskatt) |
och under |
2009 |
5,52 kronor |
per |
liter |
(varav |
3,08 kronor |
energiskatt |
och |
2,44 kronor koldioxidskatt). Indexomräkningen innebär en sänk- ning av skattebeloppen från 3,08 till 3,06 kronor för energiskattens del och från 2,44 till 2,42 kronor för koldioxidskattens del. Vad
215
Författningskommentarer |
Ds 2009:24 |
gäller koldioxidskatten tillkommer dock den höjning av koldioxid- skatten som föreslås i avsnitt 5.2, motsvarande 1 öre per kg kol- dioxid. Detta innebär för bensinens del en koldioxidskattesats om 2,44 kronor per liter, dvs. den sammantagna effekten av index- omräkning och höjning med 1 öre per kg koldioxid resulterar i samma beloppsmässiga koldioxidskatt, uttryckt per liter för åren 2009 och 2010.
Paragrafens andra stycke om indexomräkning slopas, i likhet med reglerna om sådan omräkning i 2 kap. 10 §, eftersom index- omräkningen beaktas vid fastställandet av skattesatserna i paragrafens första stycke. Bestämmelser om indexomräkning för koldioxid- och energiskattesatserna på bränslen, som genomförs av regeringen i förordning inför nästkommande kalenderår, återinförs dock inför kalenderåret 2012. Detta sker lagtekniskt genom en ändring i 2 kap. 1 a §, se vidare författningskommentaren i anslutning till detta lagrum under avsnitt 9.2 nedan.
11 kap.
3 §
Nya skattebelopp, som tillämpas från och med den 1 januari 2010, anges i paragrafens första stycke. De skattebelopp som gäller för 2009 framgår av förordningen (2008:853) om fastställande av omräknade belopp för energiskatt och koldioxidskatt för år 2009. Detta innebär att de skattebelopp som anges i den nuvarande lydelsen av paragrafen i lagförslaget avser de skattesatser som gällde under 2008 (enligt SFS 2007:1387).
Som framgår av avsnitt 6.4 tillämpas till följd av lagändringen indexomräkning för kalenderåret 2011 och framåt av regeringen, genom förordning, med stöd av bestämmelserna i paragrafens andra och tredje stycken. Av tydlighetsskäl läggs i samband med lagändringen samtliga materiella regler för indexomräkningen i anslutning till skattesatserna för bränslen respektive el. Detta innebär alltså att samtliga relevanta regler för bestämmandet av energiskatten på el finns i 11 kap. 3 § och inte att indexomräk- ningen, som i dag, sker med stöd av en hänvisning till motsvarande regler för bränslen i 2 kap. 10 §.
216
Ds 2009:24 |
Författningskommentarer |
9.2Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi, lagförslag 1.2
I detta avsnitt behandlas ändringar som föreslås träda i kraft den 1 januari 2011.
1kap.
10§
Begreppet kraftvärmeproduktion utgör ett kriterium i 6 a kap. 1 §
17a respektive 3 § för att skattelättnader ska ges för bränslen som används för att framställa värme vid sådan produktion. Genom ändringen, som behandlas i avsnitt 5.5, skärps förutsättningarna för att skattelättnader kan aktualiseras. Den elverkningsgrad som måste vara uppfylld vid produktionen skärps från fem till femton procent. Som hittills, ska skattelättnaden vara kopplad till den momentana effektiviteten och inte en konstruktivt högsta möjliga effektivitet (jfr prop. 2005/06:125 s. 54).
2kap.
1 §
Nya skattebelopp, som tillämpas från och med den 1 januari 2011, anges i tabellen i paragrafens första stycke. De skattebelopp som föreslås gälla för 2010 framgår av lagförslag under avsnitt 1.1.
De förändringar som sker i skattebeloppen mellan lagförslag 1.1 och förevarande förslag innefattar ett flertal olika åtgärder. En justering sker av samtliga skattesatser utifrån en prognostiserad förändring av den allmänna prisutvecklingen (jfr avsnitt 6.4). Denna justering sker av föregående års skattesatser. Vidare görs, en omläggning av energiskattesatserna efter energiinnehåll som innebär justeringar av skattenivåerna för samtliga uppvärmningsbränslen (jfr avsnitt 6.1.4). Vidare höjs energiskatten på diesel (bränsle enligt punkten 3 b) enligt vad som utvecklats i avsnitt 6.2.1. Dessutom höjs koldioxidskatten för naturgas och gasol för drivmedelsanvändning, se avsitt 5.9.
1 a §
Till följd av att skatten på råtallolja slopas upphör den nuvarande lydelsen av paragrafen (jfr avsnitt 6.1.3). I den nya lydelsen av paragrafen införs samtliga regler för den indexomräkning, som regeringen åläggs att göra i förordning för kalenderåret 2012 och framåt för koldioxid- och energiskattesatserna på bränslen (jfr
217
Författningskommentarer |
Ds 2009:24 |
avsnitt 6.4). 2012 års koldioxid- och energiskattesatser kommer således att framgå av förordning, medan däremot 2013 års skatte- satser följer av lagförslag under avsnitt 1.3 i denna promemoria (se nedan avsnitt 9.3).
2 §
Ändringen i första stycket är en följdändring av att skatten på råtallolja enligt hittillsvarande lydelse av 1 a § slopas. I andra stycket görs endast en smärre redaktionell ändring.
4 §
Ändringen i första stycket är en följdändring av att skatten på råtallolja enligt hittillsvarande lydelse av 1 a § slopas. I övrigt görs i paragrafen endast smärre redaktionella ändringar.
11 §
Till följd av att skattefriheten för metan som framställts av biomassa (biogas) ska åstadkommas genom avdrag i deklarationen enligt regler i 7 kap. 4 §, slopas nuvarande regeln i första stycket 1 om undantag från skatteplikt för denna produkt (jfr avsnitt 6.3). Följdändringar är att numreringen av punkterna i paragrafens första stycke samt hänvisningen i andra stycket till en punkt i första stycket ändras. I övrigt görs endast smärre redaktionella ändringar i paragrafen.
4 kap.
12 §
Ändringen i första stycket är en följdändring av att skatten på råtallolja enligt hittillsvarande lydelse av 1 a § slopas. I övrigt görs i paragrafen endast en smärre redaktionell ändring.
13 §
Till följd av att skatten på råtallolja slopas upphör punkten 1 i första stycket. I övrigt görs endast smärre redaktionella ändringar i paragrafen.
6 kap.
4 §
I andra stycket ändras hänvisningen till punkt i 2 kap. 11 § första stycket, till följd av att undantaget från skatteplikt för biogas
218
Ds 2009:24 |
Författningskommentarer |
ersätts med ett avdrag (jfr ovan under 2 kap. 11 §). I övrigt görs smärre redaktionella ändringar i paragrafen.
6 a kap.
1 §
Punkten 9
Som vidare utvecklas i avsnitt 5.4, 5.8 och 6.1.4.2 ändras skatte- reglerna för bränslen som förbrukas för drift av stationära motorer eller som uppvärmningsbränsle vid tillverkningsprocessen i industriell verksamhet. Ändringarna innebär att en energiskatt i dessa fall tas ut med belopp som motsvarar 30 procent av den generella energiskattenivån för bränslet enligt 2 kap. 1 §. Detta åstadkoms genom att befrielse medges med 70 procent av energiskatten. Vad gäller koldioxidskatten görs en åtskillnad mellan om bränsleförbrukningen sker i en anläggning som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter eller inte. I det fall anläggningen omfattas av handelssystemet slopas koldioxidskatten helt, vilket åstadkoms genom befrielse för 100 procent av kol- dioxidskatten. I övriga fall höjs koldioxidskatten från dagens 21 till 30 procent av den generella koldioxidskattenivån. Detta åstadkoms genom att den procentuella befrielsen i punkten 9 b sänks från 79 till 70 procent.
I den mån energiförbrukningen är skattebefriad med stöd av andra bestämmelser, gäller alltjämt den skattebefrielsen. Detta är således t.ex. fallet med bränslen som förbrukas i metallurgiska eller mineralogiska processer eller vid framställning av energiprodukter.
Till följd av att skatten på råtallolja slopas (jfr avsnitt 6.1.3) faller regleringen för råtallolja bort under rubriken ”Bränsle som inte ger skattefrihet”. Skattelättnader för råtallolja har hittills, vid förbrukning för ändamål som avses i punkten 9, åstadkommits genom särskilda regler i 2 §.
Punkten 10
Som vidare utvecklas i avsnitt 5.4 och 6.1.4.2 ändras skattereglerna för bränslen som förbrukas för drift av stationära motorer eller som uppvärmningsbränsle vid yrkesmässig växthusodling. Ändringar innebär att en energiskatt i detta fall tas ut med belopp som motsvarar 30 procent av den generella energiskattenivån för bränslet enligt 2 kap. 1 §. Detta åstadkoms genom att befrielse medges med 70 procent av energiskatten. Vad gäller koldioxid- skatten höjs den från dagens 21 till 30 procent av den generella
219
Författningskommentarer |
Ds 2009:24 |
koldioxidskattenivån. Detta åstadkoms genom att den procentuella befrielsen i punkten 10 sänks från 79 till 70 procent.
Beträffande råtallolja, jfr vad som sagts ovan under punkten 9 b.
Punkten 11
Som vidare utvecklas i avsnitt 5.4 och 6.1.4.2 ändras skattereglerna för bränslen som förbrukas för drift av stationära motorer eller som uppvärmningsbränsle vid yrkesmässig
Beträffande råtallolja, jfr vad som sagts ovan under punkten 9 b.
Punkten 14
Skattelättnader för diesel som används i yrkesmässig
Punkten 17
I denna punkt regleras skattelättnader på bränslen som förbrukas för framställning av värme i vissa anläggningar som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter. I fråga om anläggningar inom handelssystemet, vars verksamhet utgör en tillverkningsprocess i industriell verksamhet följer skatte- lättnaderna av punkten 9 a. För övriga anläggningar gäller enligt punkten 17 olika skattregler beroende på om det rör sig om framställning av värme genom kraftvärmeproduktion (jfr defini- tionen i 1 kap. 10 §), se punkten a eller övrig värmeproduktion, se punkten b. Genom de nu föreslagna ändringarna ändras skatte- befrielsens omfattning vid förbrukning för framställning av värme
220
Ds 2009:24 |
Författningskommentarer |
genom kraftvärmeproduktion; vad gäller energiskatten sker en sänkning från tidigare 100 till 70 procent och i fråga om koldioxidskatten ökas befrielsen från 85 till 93 procent. Som anges i avsnitt 5.8 innebär denna omläggning att det samlade skatteuttaget för kraftvärmeanläggningarna i princip blir detsamma 2011 som under 2009 och 2010.
Beträffande råtallolja, jfr vad som sagts ovan under punkten 9 b.
2 §
Genom paragrafen regleras koldioxidskattelättnader för diesel som används i yrkesmässig
3 §
I paragrafen regleras skattelättnader för bränslen som förbrukats för framställning av värme i annan kraftvärmeproduktion än sådan som sker i anläggningar inom EU:s system för handel med utsläppsrätter. Tillämpningsområdet för paragrafen torde dock vara ringa, eftersom i praktiken all svensk kraftvärmeproduktion i dag bedöms omfattas av handelssystemet. Beskattningen av bränslen för sådan värmeproduktion som anges i paragrafen följer reglerna för bränsle som förbrukas inom industrin utanför handelssystemet, se 6 a kap. 1 § 9 b. Jfr avsnitt 5.4 och 6.1.4.2.
Genom de nu genomförda ändringarna slopas tidigare regler i paragrafens andra stycke om successivt ökande koldioxidskatte- lättnader, jfr avsnitt 5.5.
5 §
I paragrafens görs en ändring i hänvisningen till 3 §, som följer av att andra stycket i den paragrafen slopas.
221
Författningskommentarer |
Ds 2009:24 |
7 kap.
1 §
Till följd av att skatten på råtallolja slopas (jfr avsnitt 6.1.3) tas regleringen för råtallolja bort i paragrafens andra stycke.
3 §
I ett nytt andra stycke i paragrafen införs ett krav på att hållbarhets- kriterierna i direktivet om förnybar energi måste vara uppfyllda för att skattelättnader ska få ges enligt paragrafen, jfr avsnitt 6.3.
4 §
Genom paragrafens första stycke regleras skattefriheten för biogas (metan som framställts av biomassa). Tidigare har skattefriheten åstadkommits genom undantag från skatteplikt enligt 2 kap. 11 § första stycket 1. Jfr avsnitt 6.3. Genom andra stycket införs ett krav på att hållbarhetskriterierna i direktivet om förnybar energi måste vara uppfyllda för att skattelättnader ska få ges enligt paragrafen, jfr avsnitt 6.3.
8kap.
1§
Till följd av att skatten på råtallolja slopas (jfr avsnitt 6.1.3) tas regleringen för råtallolja bort i paragrafens fjärde stycke.
9kap.
2 §
Till följd av att skatten på råtallolja slopas (jfr avsnitt 6.1.3) tas regleringen för råtallolja bort i paragrafens andra stycke.
5 §
Ändringarna i paragrafens andra stycke b samt fjärde stycket följer av att skatten på råtallolja slopas (jfr avsnitt 6.1.3). I tredje stycket görs en mindre redaktionell ändring. Ändringarna i andra stycket c följer av dels den slopade skatten på råtallolja, dels de ändrade reglerna för beskattning av bränslen som förbrukas i tillverknings- processen i industriell verksamhet eller för yrkesmässig
222
Ds 2009:24 |
Författningskommentarer |
7 §
Ändringen i paragrafen följer av att skattelättnaderna för dieselolja i jordbruks- och skogsbruksmaskiner numera regleras genom 6 a kap. 2 § i stället för som tidigare genom 6 a kap. 1 § 14.
8 §
Ändringen i paragrafens andra stycke följer av att skattelättnaderna för diesel i jordbruks- och skogsbruksmaskiner numera regleras genom 6 a kap. 2 § i stället för som tidigare genom 6 a kap. 1 § 14.
9 §
Procentsatsen, för när koldioxidskattelättnader enligt första stycket medges höjs från 0,8 till 1,2 procent av de framställda produkternas försäljningsvärde, jfr avsnitt 5.6. I övrigt sker ändringar i detta stycke som en följd av att skatten på råtallolja slopas, jfr avsnitt 6.1.3. I tredje stycket görs en smärre redaktionell ändring.
9 b §
I andra stycket sker ändringar i detta stycke som en följd av att skatten på råtallolja slopas, jfr avsnitt 6.1.3. I övrigt görs smärre redaktionella ändringar i paragrafen.
9.3Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi, lagförslag 1.3
I detta avsnitt behandlas ändringar som föreslås träda i kraft den 1 januari 2013.
2 kap.
1 §
Nya skattebelopp, som tillämpas från och med den 1 januari 2013, anges i tabellen i paragrafens första stycke. De skattebelopp som föreslås gälla för 2011 framgår av lagförslag under avsnitt 1.2. För 2012 sker indexomräkning med stöd av 2 kap. 1 a § (jfr författ- ningskommentaren under detta lagrum under avsnitt 9.2). 2012 års skattesatser framgår således av en förordning som utfärdas av regeringen innan november månads utgång år 2011.
De förändringar som sker i skattebeloppen mellan åren 2011 och 2013 avser dels justeringar av samtliga skattesatser utifrån prognostiserade förändringar av den allmänna prisutvecklingen från
223
Författningskommentarer |
Ds 2009:24 |
föregående år (jfr avsnitt 6.4), dels därutöver en höjning av energiskatten på diesel med 20 öre per liter (se avsnitt 6.2.1). Dessutom höjs koldioxidskatten på naturgas och gasol för drivmedelsanvändning, se avsnitt 5.9.
1 a §
Eftersom skattesatserna för 2013 genom förslag i denna prome- moria omräknas utifrån prognostiserade förändringar av den allmänna prisutvecklingen under perioden fram till och med juni 2012, flyttas den indexomräkning som sker med stöd av 1 a § fram och görs först inför kalenderåret 2014.
6 kap.
2 §
Genom paragrafen regleras koldioxidskattelättnader för dieselolja som används i yrkesmässig
9.4Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi, lagförslag 1.4
I detta avsnitt behandlas ändringar som föreslås träda i kraft den 1 januari 2015.
2 kap.
1 §
Nya skattebelopp, som tillämpas från och med den 1 januari 2015, anges i tabellen i paragrafens första stycke. De skattebelopp som föreslås gälla för 2013 framgår av lagförslag under avsnitt 1.3. För 2014 sker indexomräkning med stöd av 2 kap. 1 a § (jfr författ- ningskommentaren under detta lagrum under avsnitt 9.2). 2014 års skattesatser framgår således av en förordning som utfärdas av regeringen innan november månads utgång år 2013.
De förändringar som sker i skattebeloppen mellan åren 2013 och 2015 avser dels justeringar av samtliga skattesatser utifrån prognostiserade förändringar av den allmänna prisutvecklingen från föregående år (jfr avsnitt 6.4), dels därutöver en höjning av
224
Ds 2009:24 |
Författningskommentarer |
koldioxidskatten på naturgas och gasol för drivmedelsanvändning, se avsnitt 5.9.
1 a §
Eftersom skattesatserna för 2015 genom förslag i denna prome- moria omräknas utifrån prognostiserade förändringar av den allmänna prisutvecklingen under perioden fram till och med juni 2014, flyttas den indexomräkning som sker med stöd av 1 a § fram och görs först inför kalenderåret 2016.
6 a kap.
1 §
Punkterna 9 b, 10, 11 och 13
Genom ändringarna genomförs det andra steget av höjningen av koldioxidskatten för förbrukning inom de aktuella sektorerna, jfr avsnitt 5.4. Koldioxidskatten höjs således till 60 procent av den generella koldioxidskattenivå, som för respektive bränsle följer av 2 kap. 1 och 1 a §§. Detta åstadkoms genom att den procentuella befrielsen i de aktuella punkterna sänks till 40 procent.
2 §
Genom ändringen genomförs det tredje steget av höjningen av koldioxidskatten för dieselolja som används i yrkesmässig
3 §
I paragrafen regleras skattelättnader för bränslen som används för framställning av värme i annan kraftvärmeproduktion än sådan som sker i anläggningar inom EU:s system för handel med utsläpps- rätter. Tillämpningsområdet för paragrafen torde dock vara ringa, eftersom i praktiken all svensk kraftvärmeproduktion i dag bedöms omfattas av handelssystemet. Beskattningen av bränslen för sådan värmeproduktion som anges i paragrafen följer reglerna för bränsle som förbrukas inom industrin utanför handelssystemet, se 6 a kap. 1 § 9 b, jfr författningskommentaren under denna paragraf ovan.
225
Författningskommentarer |
Ds 2009:24 |
7kap.
1§
Paragrafens andra stycke slopas. Detta är en följd av att de koldioxidskattelättnader, som hittills kunnat ske med stöd av den s.k.
8kap.
1 §
Paragrafens fjärde stycke slopas. Detta är en följd av att de koldioxidskattelättnader, som hittills kunnat ske med stöd av den s.k.
9 kap.
2 §
Paragrafens andra stycke slopas. Detta är en följd av att de koldioxidskattelättnader, som hittills kunnat ske med stöd av den s.k.
5 §
Paragrafens femte stycke slopas. Detta är en följd av att de koldioxidskattelättnader, som hittills kunnat ske med stöd av den s.k.
9.5Förslaget till lag om ändring i vägtrafikskattelagen (2006:227), lagförslag 1.5
I detta avsnitt behandlas ändringar som föreslås träda i kraft den 1 januari 2010.
Bilaga 2
Sådana bussar som uppfyller kraven för den i lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränsle angivna Miljö- klass Hybrid samt med möjlighet att med endast eldrift framföras en sammanhängande vägsträcka om minst en km med en hastighet av minst 50 km/h, jämställs vad gäller skattenivån med bussar som inte kan drivas med dieselolja. De elhybridbussar som inte upp- fyller dessa förutsättningar beskattas, liksom tidigare, på samma sätt som bussar som kan drivas med dieselolja.
226
Ds 2009:24 |
Författningskommentarer |
9.6Förslaget till lag om ändring i vägtrafikskattelagen (2006:227). lagförslag 1.6
I detta avsnitt behandlas ändringar som föreslås träda i kraft den 1 januari 2011.
1kap.
1§
Ändringen i paragrafens andra stycke innebär att även lätta bussar och lätta lastbilar i vissa fall ska beskattas enligt vägtrafikskatte- lagen och inte som tidigare enbart enligt lagen om särskilda bestämmelser om fordonsskatt. Se kommentaren till 2 kap. 7 §.
2kap.
7 §
Genom ändringen i första stycket kommer även personbilar klass II, lätta lastbilar och lätta bussar att omfattas av den koldioxid- relaterade fordonsskatten. För dessa kategorier av fordon begränsas dock skatteuttaget inom ramen för den koldioxidbaserade fordonskatten till fordon som blivit skattepliktiga från och med den 1 januari 2011. För övriga lätta bussar och lätta lastbilar tas fordonsskatt ut enligt lagen med särskilda bestämmelser om fordonsskatt.
Av andra stycket framgår att den i 2 kap. 10 § angivna miljö- och bränslefaktorn för bilar som kan drivas med dieselolja ersätts med dels en bränslefaktor för att räkna upp summan av grundbelopp och koldioxidbelopp, dels ett beloppsmässigt bestämt miljötillägg. Se vidare kommentaren till 2 kap. 10 §.
9 §
Koldioxidbeloppet höjs med 5 kronor till 20 kronor per gram kol- dioxid som ett fordon släpper ut per kilometer.
I paragrafens första stycke höjs även utsläppsnivån för när koldioxidbeloppet ska börja beräknas, från 100 till 120 gram kol- dioxid per kilometer. Motsvarande höjning görs även i andra stycket för de bilar som t.ex. kan köras på gas eller etanol.
10 §
Någon gemensam miljö- och bränslefaktor ska inte längre användas vid uppräkningen av grundbelopp och koldioxidbelopp. I para- grafen anges i stället storleken på den bränslefaktor som
227
Författningskommentarer |
Ds 2009:24 |
grundbelopp och koldioxidbelopp ska multipliceras med och stor- leken på de miljötillägg som ska påföras separat, se kommentaren till 2 kap. 7 § andra stycket.
I paragrafens första stycke anges bränslefaktorns storlek. Bränsle- faktorn har sänkts från 3,0, vilket är den multiplikator som utgör bränslefaktorn när denna faktor inte utgör en del av den gemen- samma miljö- och bränslefaktorn, till 2,55, med anledning av höjd skatt på dieselolja samt att bränslefaktorn numera beräknas med utgångspunkt i skillnaden i skatteuttaget på bensin och dieselolja. Se vidare avsnitt 7.2. I andra stycket anges storleken på de miljötillägg som påförs bilar som kan drivas med dieselolja. Tilläggets storlek är beroende av om fordonet blivit skattepliktigt före eller efter utgången av år 2007.
11 §
Det särskilda avdraget för personbilar registrerade i vissa gles- bygdskommuner tillkom för att säkerställa att de som bor i glesbygd inte skulle få en i förhållande till andra försämrad situation i samband med att bensinskatten höjdes 1988 (prop. 1987/88:50). Bestämmelsen omfattar i sin nuvarande konstruktion endast personbilar klass I. Avsikten är inte att några andra fordon ska omfattas av denna bestämmelse. När även personbilar klass II ska beskattas i enlighet med vägtrafikskattelagen, se kommentaren till 2 kap 7 §, tydliggörs i första stycket att personbilar klass II inte omfattas av denna bestämmelse.
Genom den befintliga hänvisningen till detta lagrum i 2 § lagen om särskilda bestämmelser om fordonsskatt omfattas även de personbilar klass I som beskattas enligt den lagen.
12 §
Samtliga tunga bussar och tunga lastbilar ska beskattas enligt bilaga 2 och således inte som tidigare enbart de tunga bussar och tunga lastbilar som inte uppfyller de obligatoriska avgaskraven eller strängare avgaskrav. Hänvisningen i paragrafens första stycke punkten 1 tas därför bort.
De i paragrafens andra stycke angivna lägre skattenivåer gäller endast till och med den 30 september 2009, dvs. till dess att avgaskraven i den nya miljöklassen, miljöklass 2008, blir obliga- toriska. Därefter beskattas de tunga bussar och tunga lastbilar som uppfyller de avgaskrav som för närvarande är obligatoriska för nya
228
Ds 2009:24 |
Författningskommentarer |
fordon (miljöklass 2005), eller bättre avgaskrav, enligt bilaga 2 i dess nuvarande lydelse.
Bilaga 2
Skattenivåerna i bilaga 2 behålls på dagens nivå, förutom för tunga bussar och tunga lastbilar för vilka skattenivån bestäms till den nivå som gäller enligt bilaga 3 för tunga bussar och tunga lastbilar som uppfyller miljöklass 2005, eller högre ställda krav. Som en följd av att viktintervallen i bilaga 3 är bredare, görs även justeringar av motsvarande viktintervall i bilaga 2.
Upphävande av bilaga 3
Upphävandet av bilagan följer av att det inte längre kommer att finnas någon skillnad i skattenivå mellan tunga bussar respektive tunga lastbilar med hänsyn till vilka avgaskrav som fordonen uppfyller. Skattenivåerna i bilaga 3 för tunga bussar och tunga lastbilar kommer att gälla för samtliga tunga bussar och tunga last- bilar och framgå av bilaga 2. Se vidare kommentaren till 2 kap. 12 § andra stycket.
9.7Förslaget till lag om ändring i vägtrafikskattelagen (2006:227), lagförslag 1.7
I detta avsnitt behandlas ändringar som föreslås träda i kraft den 1 januari 2013.
2 kap.
10 §
I paragrafen sänks bränslefaktorn ytterligare utöver vad som angetts i 2 kap. 10 § under lagförslag 1.5, för att ta hänsyn till att skatten på dieselolja höjs ytterligare den 1 januari 2013, utan motsvarande höjning för bensin.
9.8Förslaget till lag om ändring i lagen (2006:228) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt, lagförslag 1.8
I detta avsnitt behandlas ändringar som föreslås träda i kraft den 1 januari 2011.
229
Författningskommentarer |
Ds 2009:24 |
1 §
Eftersom lätta bussar och lätta lastbilar som blir skattepliktiga för första gången efter 2010 kommer att beskattas enligt vägtrafik- skattelagen tas det generella utpekandet av lätta bussar och lätta lastbilar bort i första stycket. De bilar som beskattas enligt lagen anges specifikt i 3 §.
3 §
I punkten 2 begränsas tillämpningen av lagen till personbilar klass II, lätta bussar och lätta lastbilar som blivit skattepliktiga innan den 1 januari 2011.
Bilagan
Bilagans skattesatser sänks för dieseldrivna personbilar för att kompensera för att skatten på dieselolja höjs. Motsvarande ändring görs även för de dieseldrivna bilar som omfattas av den koldioxid- baserade fordonsskatten. Se kommentaren till 2 kap. 10 § vägtrafik- skattelagen under avsnitt 9.5. En viss höjning sker av skattesatserna för bensindrivna personbilar med anledning att koldioxidbeloppet höjs för bilar som omfattas av den koldioxidbaserade fordons- skatten i vägtrafikskattelagen. Se kommentaren till 2 kap. 9 § vägtrafikskattelagen.
9.9Förslaget till lag om ändring i lagen (2006:228) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt, lagförslag 1.9
I detta avsnitt behandlas ändringar som föreslås träda i kraft den 1 januari 2013.
Bilagan
Med anledning av den ytterligare höjning av skatten på dieselolja som aktualiseras den 1 januari 2013 sänks fordonsskatten på diesel- drivna personbilar för att spegla den minskade skillnaden i skatte- uttaget mellan bensin och dieselolja. Se kommentaren till 2 kap. 10 § vägtrafikskattelagen under avsnitt 9.7.
230
Departementsserien 2009
Kronologisk förteckning
1.Förstärkt integritetsskydd vid signalspaning. Fö.
2.Skyddade beteckningar på jordbruks- produkter och livsmedel. Jo.
3.Fordonsbesiktning. N.
4.Översyn av vissa mediemyndigheter
– en effektivare administration. Ku.
5.Författningsändringar med anledning av VIS- förordningen. Ju.
6.Ekonomiska villkor för ledamöter av Europa- parlamentet. Ju.
7.Effektivare regler och bättre beslutsunderlag för arbetsmarknadspolitiken. A.
8.Genomförandet av delar av Prümråds- beslutet. Ju.
9.Förbättrad utslussning från sluten ungdoms- vård och ändrade gallringsregler i belast- ningsregistret. Ju.
10.Stärkt finanspolitiskt ramverk – översyn av budgetlagens bestämmelser om utgiftstak. Fi.
11.Oberoendet i den kommunala revisionen. Fi.
12.Registrering av personuppgifter vid katastrofer utomlands. Ju.
13.Konsumenttjänster m.m. Ju.
14.Konsumentombudsmannen – en översyn IJ.
15.En enklare ledighetslagstiftning. A.
16.Produktsäkerhet vid offentliga tjänster. IJ.
17.Straffrättsliga åtgärder till förebyggande av terrorism. Ju.
18.Behovsbedömning av annat än ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen. S.
19.Insatser för en alkohol- och narkotikafri graviditet. S.
20.Rätt till gymnasial vuxenutbildning och gymnasial särvux. U.
21.Bortom krisen. Om ett framgångsrikt Sverige i den nya globala ekonomin. U.
22.Genomförande av FN:s vapenprotokoll m.m. Ju.
23.Det nya punktskattedirektivet. Fi.
24.Effektivare skatter på klimat- och energi- området. Fi.
Departementsserien 2009
Systematisk förteckning
Justitiedepartementet
Författningsändringar med anledning av VIS- förordningen. [5]
Ekonomiska villkor för ledamöter av Europa- parlamentet. [6]
Genomförandet av delar av Prümrådsbeslutet. [8]
Förbättrad utslussning från sluten ungdomsvård och ändrade gallringsregler i belastnings- registret. [9]
Registrering av personuppgifter vid katastrofer utomlands. [12]
Konsumenttjänster m.m. [13]
Straffrättsliga åtgärder till förebyggande av terrorism. [17]
Genomförande av FN:s vapenprotokoll m.m. [22]
Försvarsdepartementet
Förstärkt integritetsskydd vid signalspaning. [1]
Socialdepartementet
Jordbruksdepartementet
Skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel. [2]
Näringsdepartementet
Fordonsbesiktning. [3]
Integrations- och jämställdhetsdepartementet
Konsumentombudsmannen – en översyn. [14] Produktsäkerhet vid offentliga tjänster. [16]
Kulturdepartementet
Översyn av vissa mediemyndigheter
– en effektivare administration. [4]
Arbetsmarknadsdepartementet
Effektivare regler och bättre beslutsunderlag för arbetsmarknadspolitiken. [7]
En enklare ledighetslagstiftning. [15]
Behovsbedömning av annat än ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen. [18]
Insatser för en alkohol- och narkotikafri graviditet. [19]
Finansdepartementet
Stärkt finanspolitiskt ramverk – översyn av budgetlagens bestämmelser om utgiftstak. [10]
Oberoendet i den kommunala revisionen. [11] Det nya punktskattedirektivet. [23]
Effektivare skatter på klimat- och energiområdet. [24]
Utbildningsdepartementet
Rätt till gymnasial vuxenutbildning och gymnasial särvux. [20]
Bortom krisen. Om ett framgångsrikt Sverige i den nya globala ekonomin. [21]