Fingeravtryck i uppehållstillstånd

Slutbetänkande av Viseringsutredningen

Stockholm 2009

SOU 2009:91

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm

Orderfax: 08-598 191 91 Ordertel: 08-598 191 90 E-post: order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se

Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen (SB PM 2003:2, reviderad 2009-05-02)

– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss

Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice

Tryckt av Edita Sverige AB

Stockholm 2009

ISBN 978-91-38-23311-5

ISSN 0375-250X

Till statsrådet Tobias Billström

Regeringen beslutade den 2 oktober 2008 att tillkalla en särskild utredare för att lämna förslag till de författningsändringar som behöver göras med anledning av Europaparlamentets och rådets förordning om införande av en gemenskapskodex om viseringar (viseringskodexen) och förordning om ändring av de gemensamma konsulära anvisningarna (delbetänkande). Utredaren ska också lämna förslag till de författningsändringar som behöver göras med anledning av förordningen (EG) nr 1030/2002 om enhetlig utformning av uppehållstillstånd för tredjelandsmedborgare (slutbetänkande).

Den 2 oktober 2008 förordnades f.d. generaldirektören Håkan Sandesjö att fr.o.m. samma dag vara särskild utredare.

Som experter har fr.o.m. den 8 december 2008 medverkat experten Daniel Andersson, Migrationsverket, rådmannen Karin Benson, Länsrätten i Stockholms län, rättssakkunnige Christina Kopparberg, Justitiedepartementet, polisinspektören Jonn Lamberth, Polismyndigheten i Skåne, kanslirådet Kerstin Lindblad, Justitiedepartementet, kanslirådet Christel Makarowski, Utrikesdepartementet, och departementssekreteraren Magnus Nordström, Utrikesdepartementet.

Som sekreterare anställdes fr.o.m. den 1 december 2008 hovrättsassessorn Annika Friberg och fr.o.m. den 8 juni 2009 hovrättsassessorn Dina Gutrad.

Utredningen har antagit namnet Viseringsutredningen (Ju 2008:13). Den 11 juni 2009 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv (dir.

2009:52). Enligt detta ska utredningen redovisa delbetänkandet senast den 15 september 2009 och slutbetänkandet senast den 31 januari 2010.

Den 24 september 2009 överlämnades delbetänkande EU:s viseringskodex (SOU 2009:77).

Härmed överlämnas utredningens slutbetänkande Fingeravtryck i uppehållstillstånd (SOU 2009:91).

Uppdraget är härmed slutfört.

Stockholm i november 2009

Håkan Sandesjö

/Dina Gutrad

Innehåll

Sammanfattning .................................................................. 9
Författningsförslag ............................................................. 15
1 Förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) ...... 15
2 Förslag till förordning om ändring i  
  utlänningsförordningen (2006:97).......................................... 18
1 Utredningens uppdrag och arbete ................................ 19
1.1 Utredningens uppdrag............................................................. 19
1.2 Utredningens arbete ................................................................ 20
2 Uppehållstillstånd ...................................................... 21
2.1 Allmänt..................................................................................... 21
2.2 Grunderna för uppehållstillstånd............................................ 21
2.3 Permanent eller tidsbegränsat uppehållstillstånd................... 22
2.4 Ansökan om uppehållstillstånd............................................... 23
2.5 Beslutande myndigheter .......................................................... 23
2.6 Regeringens föreskriftsrätt...................................................... 25
2.7 Handläggning av uppehållstillstånd ........................................ 25
  2.7.1 Handläggningsavgift..................................................... 26
2.8 Uppehållstillståndets giltighetstid .......................................... 27
2.9 Bevis om uppehållstillstånd ..................................................... 27
    5

Innehåll SOU 2009:91

2.10 Återkallelse av uppehållstillstånd ............................................ 28
3 Rådets förordning om en enhetlig utformning av  
  uppehållstillstånd ....................................................... 29
3.1 Bakgrund................................................................................... 29
3.2 Syfte och mål ............................................................................ 30
3.3 Definitioner .............................................................................. 30
3.4 Särskilt förfarande för genomförande av förordningen......... 31
3.5 Tekniska specifikationer och säkerhetsföreskrifter ............... 32
3.6 Organ som ansvarar för tryckning av uppehållstillstånd ....... 33
3.7 Tillämpningsområde................................................................. 33
3.8 Lagringsmedium för biometriska uppgifter m.m................... 33
3.9 Insamling av biometriska uppgifter......................................... 34
3.10 Användning av biometriska uppgifter..................................... 34
3.11 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser ........................... 35
4 Överväganden och förslag ............................................ 37
4.1 Åtgärder för att höja säkerheten i uppehållstillstånd............. 37
  4.1.1 EG-rättsliga utgångspunkter........................................ 37
4.2 Biometrisk information i uppehållstillstånd........................... 39
  4.2.1 Allmän bakgrund........................................................... 39
  4.2.2 Biometriska uppgifter i andra handlingar .................... 40
  4.2.3 Införande av biometriska uppgifter i  
    uppehållstillstånd .......................................................... 41

4.3Krav på att lämna biometriska uppgifter vid ansökan om

uppehållstillstånd...................................................................... 41
4.3.1 EG-förordningens bestämmelser................................. 42
4.3.2 Behov av kompletterande nationella  
  bestämmelser eller författningsändringar.................... 43
4.4 Bevis om uppehållstillstånd ..................................................... 48
4.4.1 Utredningens överväganden......................................... 48
6    
SOU 2009:91 Innehåll

4.5Kontroll av uppehållstillståndet och de biometriska

uppgifterna ............................................................................... 49
4.5.1 EG-förordningens bestämmelser................................. 49
4.5.2 Behov av kompletterande nationella  
  bestämmelser eller författningsändringar ................... 49

4.6Registrering av biometriska uppgifter i en nationell

  databas ...................................................................................... 54
  4.6.1 Utredningens överväganden ........................................ 55
4.7 Skydd för personuppgifter och sekretess ............................... 60
  4.7.1 Behov av författningsändringar eller  
    kompletterande nationell lagstiftning ......................... 60
4.8 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser........................... 61
  4.8.1 Utredningens överväganden ........................................ 62
5 Ekonomiska och andra konsekvenser ............................ 65
5.1 Utredningens uppdrag............................................................. 65
  5.1.1 Kommittéförordningen................................................ 65
  5.1.2 Kommittédirektiven ..................................................... 65
5.2 Ekonomiska konsekvenser...................................................... 66
  5.2.1 Allmänt.......................................................................... 66
  5.2.2 Nuvarande kostnader för verksamheten ..................... 67
  5.2.3 Budgetära konsekvenser och förslag till  
    finansiering.................................................................... 68
5.3 Andra konsekvenser av förslagen ........................................... 72
6 Författningskommentar ............................................... 73
6.1 Förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) ...... 73

6.2Förslag till förordning om ändring i

utlänningsförordningen (2006:97).......................................... 76

7

Innehåll   SOU 2009:91
Bilagor  
1 Kommittédirektiv 2008:104 .....................................................77
2 Kommittédirektiv 2009:52....................................................... 83

3Rådets förordning (EG) nr 1030/2002

av den 13 juni 2002 om en enhetlig utformning av

uppehållstillstånd för medborgare i tredjeland  
(på svenska och engelska)........................................................ 85

4Rådets förordning (EG) nr 380/2008

av den 18 april 2008 om ändring av förordning (EG)

nr 1030/2002 om en enhetlig utformning av  
uppehållstillstånd för medborgare i tredjeland  
(på svenska och engelska)...................................................... 111

5Rådets förordning (EG) nr 2252/2004

av den 13 december 2004 om standarder för säkerhetsdetaljer och biometriska kännetecken i pass och resehandlingar som utfärdas av medlemsstaterna

(på svenska och engelska)...................................................... 133

8

Sammanfattning

Uppdraget

Viseringsutredningens uppdrag har varit att lämna förslag till de författningsändringar som behöver göras med anledning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 810/2009 av den 13 juli 2009 om införande av en gemenskapskodex om viseringar (viseringskodex)1 och förordning om ändring av de gemensamma konsulära anvisningarna (Common Consular Instructions on visas for diplomatic missions and consular posts, CCI:n), ändringsförordningen2. Utredningen ska också lämna förslag till de författningsändringar som behöver göras med anledning av Rådets förordning (EG) nr 1030/2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredjeland3.

Ett delbetänkande avseende den del av uppdraget som rör Viseringskodexen och ändringsförordningen överlämnades i september 2009. I detta betänkande redovisas återstoden av arbetet.

Rådets förordning om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd

Genom rådets förordning (EG) nr 380/2008 av den 18 april 2008 om ändring av förordning (EG) nr 1030/2002 om enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredjeland fastställs de säkerhetsdetaljer och biometriska kännetecken som ska användas

1EUT L 243, 15.9.2009, s. 1.

2Europaparlamentets och rådets förordning nr 309/2009 av den 23 april 2009 om ändring av de gemensamma konsulära anvisningarna angående viseringar till diplomatiska beskickningar och karriärkonsulat i samband med införandet av biometri samt bestämmelser om hur viseringsansökningar ska tas emot och behandlas, EUT L 131 28.6.2009, s. 1.

3 EUT L 157 15.6.2002, s. 1 (ändrad genom Rådets förordning (EG) nr 380/2008 av den 18 april 2008 om ändring av förordning nr 1030/2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredjeland, EUT L 115, 29.4.2008, s. 1).

9

Sammanfattning SOU 2009:91

av medlemsstaterna i ett enhetlig utformat uppehållstillstånd för tredjelandsmedborgare. Kärnan i förordningen är införandet av biometriska kännetecken i form av en ansiktsbild och fingeravtryck i uppehållstillstånd.

Det enhetligt utformade uppehållstillståndet ska innefatta ett lagringsmedium, ett s.k. RF-chip, som innehåller en ansiktsbild och två fingeravtrycksbilder av innehavaren. Uppgifterna ska säkras och lagringsmediet ska ha tillräcklig kapacitet för att det ska vara möjligt att garantera uppgifternas integritet, autenticitet och sekretess.

Uppehållstillståndet eller RF-chippet får, med vissa undantag, inte innehålla några uppgifter i maskinläsbar form. Medlemsstaterna får emellertid lagra uppgifter för t.ex. e-tjänster eller kompletterande bestämmelser relaterade till uppehållstillståndet i RF-chippet eller i ett annat chip för nationellt bruk som ska föras in på baksidan av kortet utan att det stör RF-chippet.

Förordningen ska enligt artikel 5 inte tillämpas på medborgare i tredjeland som är familjemedlemmar till unionsmedborgare som utövar sin rätt till fri rörlighet eller medborgare i en sådan medlemsstat i Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) som är part i EES-avtalet och deras familjemedlemmar när de utövar sin rätt till fri rörlighet i enlighet med det avtalet. Förordningen ska inte heller tillämpas på medborgare i tredjeland som är undantagna från skyldigheten att inneha visering och som har tillstånd att vistas i en medlemsstat i mindre än tre månader.

EG-rättsliga utgångspunkter

Förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd är en EG-förordning. En EG-förordning blir automatiskt en del av medlemsstaternas nationella rättssystem och gäller enligt sin lydelse på samma sätt som nationella lagar. Enligt EG-rättsliga principer får medlemsstaterna inte vidta några implementeringsåtgärder när det gäller EG-förordningar. En EG-förordnings bestämmelser får som huvudregel inte återges i nationell lagstiftning eftersom detta skulle kunna dölja att de rättigheter som har sitt ursprung i förordningen är av gemenskapsrättslig natur. Om det finns nationella författningsbestämmelser som motsvarar eller strider mot en EG-förordnings bestämmelser måste de nationella bestämmelserna utmönstras.

Bestämmelser i en EG-förordning får dock återges i nationell lagstiftning när det är nödvändigt för att den nationella lagstiftningen

10

SOU 2009:91 Sammanfattning

ska bli begriplig och sammanhållen. En EG-förordning kan också i olika avseenden ge upphov till kompletterande nationella föreskrifter.

Bedömningar av behovet av svenska författningsändringar i detta betänkande görs med utgångspunkt i dessa EG-rättsliga principer.

Krav på att lämna biometriska uppgifter vid ansökan om uppehållstillstånd

EG-förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd föreskriver att uppehållstillstånd ska innefatta ett lagringsmedium som innehåller ansiktsbild och två fingeravtryck av innehavaren, båda i driftskompatibla format. För detta ändamål ska medlemsstaterna samla in biometriska kännetecken bestående av ett fotografi som tillhandahålls av den sökande eller har tagits vid ansökningstillfället och två fingeravtryck från tredjelandsmedborgare som ansöker om uppehållstillstånd.

Med beaktande av vad som föreskrivs i 2 kap. 6 och 12 §§ regeringsformen samt artikel 8 Europakonventionen krävs lagstöd för upptagande av biometri i form av fingeravtryck och ansiktsbild. EG-förordningen anger inte uttryckligen att personer som söker uppehållstillstånd ska lämna biometriska uppgifter eller att behöriga myndigheter i medlemsstaterna får samla in biometriska uppgifter. Den föreskriver i stället att medlemsstaterna ska samla in sådana kännetecken. I detta kan möjligtvis implicit ligga en skyldighet också för den enskilde sökande att lämna biometriska uppgifter. Utredningen gör dock den bedömningen att EG- förordningen i detta avseende kräver kompletterande nationell lagstiftning.

I svensk lag finns inga generella bestämmelser om upptagande av biometri i samband med ansökningar om uppehållstillstånd. Bestämmelser om upptagande av fingeravtryck och fotografi finns vid ansökningar om uppehållstillstånd som flykting eller skyddsbehövande i övrigt (9 kap. 8 § UtlL). Mot den nu angivna bakgrunden föreslår utredningen att utlänningslagen kompletteras med en generell bestämmelse om att Migrationsverket, utlandsmyndigheterna och Regeringskansliet får ta upp biometriska kännetecken i form av ansiktsbild och fingeravtryck från personer som ansöker om uppehållstillstånd. Skyldigheten att lämna fingeravtryck omfattar inte barn under sex år eller personer som av fysiska skäl är förhindrade att lämna fingeravtryck. Fingeravtrycken och ansikts-

11

Sammanfattning SOU 2009:91

bilden ska sparas i ett lagringsmedium i uppehållstillståndet. Sedan uppehållstillståndet har lämnats ut eller ansökan har återkallats eller avslagits ska fingeravtrycken och ansiktsbilden samt de biometriska data som tas fram ur dessa ska omedelbart förstöras.

Kontroll av uppehållstillstånd och de biometriska uppgifterna

De biometriska uppgifter som sparats i uppehållstillståndet får enligt EG-förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd endast användas för att kontrollera handlingens autenticitet och innehavarens identitet genom direkt tillgängliga jämförbara kännetecken, när uppvisande av uppehållstillståndet krävs enligt nationell lag.

Biometriska uppgifter i form av fingeravtryck och fotografi behöver kunna tas upp även för att kontrollera de uppgifter som finns sparade i uppehållstillståndet. Med beaktande av vad som föreskrivs i 2 kap. 6 och 12 §§ regeringsformen och artikel 8 Europakonventionen krävs lagstöd för att upptagande av fingeravtryck och ansiktsbild ska kunna ske vid en sådan kontroll. EG-förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd innehåller inga bestämmelser i detta avseende. I utlänningslagen bör därför tas in en bestämmelse om att innehavaren av ett uppehållstillstånd vid gränskontroll (9 kap. 1 § UtlL) eller vid kontroll enligt bestämmelserna om den inre utlänningskontrollen (9 kap. 9 § UtlL) är skyldig att på begäran låta den myndighet som genomför kontrollen ta innehavarens fingeravtryck och en bild i digitalt format av innehavarens ansikte för kontroll av att fingeravtrycken och ansiktsbilden motsvarar de som finns lagrade i uppehållstillståndet. Fingeravtrycken och ansiktsbilden bör inte få användas för andra ändamål än kontroll enligt 9 kap. 1 eller 9 § UtlL. När en kontroll av uppehållstillståndet har genomförts, bör därför fingeravtrycken och ansiktsbilden samt de biometriska data som därvid har tagits fram omedelbart förstöras.

12

SOU 2009:91 Sammanfattning

Registrering av biometriska uppgifter i en nationell databas

Utredningen har övervägt om de uppgifter som tas upp i samband med ansökningar om uppehållstillstånd för att sparas i uppehållstillståndet även bör få registreras i en nationell databas i syfte att genomföra efterföljande kontroller i samband med ansökningar om uppehållstillstånd.

Den typ av personuppgifter det är fråga om är biometriska uppgifter i form av fingeravtryck och fotografi. Sådana uppgifter måste på grund av dess persontypiska egenskaper betraktas som särskilt integritetskänsliga. Även om det egentliga integritetsintrånget sker redan vid upptagande av uppgifterna bör krävas starka skäl för registrering av sådana uppgifter i en nationell databas. I sammanhanget bör också vägas in risken för att uppgifterna i databasen missbrukas.

Utredningen konstaterar att registrering av de aktuella uppgifterna skulle minska risken för missbruk av uppehållstillstånd. Genom att vid varje ny ansökan om uppehållstillstånd kunna göra en rutinmässig sökning mot sådana registrerade uppgifter skulle man förhindra att en person skaffar sig två eller flera uppehållstillstånd i olika identiteter. En möjlighet för Migrationsverket att kontrollera sökandens uppgifter mot ett register skulle sannolikt också innebära effektivitetsvinster och höja servicenivån. En registrering av de ifrågavarande uppgifterna innebär att en betydande mängd personuppgifter samlas på ett och samma ställe; risken för missbruk får emellertid bedömas som synnerligen begränsad, eftersom registrets användningsområde skulle vara mycket inskränkt samt att endast en myndighet, Migrationsverket, skulle ha direktåtkomst till registret. Vid en sammantagen bedömning finns det alltså enligt utredningen starka skäl som talar för att de aktuella uppgifterna bör få registreras i en nationell databas. Med hänsyn till Integritetsskyddskommitténs förslag om utökat grundlagsskydd för den personliga integriteten (SOU 2008:3) anser emellertid utredningen att ytterligare överväganden krävs för registrering av de ifrågavarande uppgifterna i en nationell databas. Utredningen lämnar därför inget förslag i denna fråga.

13

Sammanfattning SOU 2009:91

Skydd för personuppgifter och sekretess

Införande av biometri i form av fingeravtryck och fotografi i uppehållstillstånd föranleder inga författningsändringar avseende skydd för personuppgifter och sekretess.

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

EG-förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd innebär att uppehållstillstånd för medborgare i tredjeland som utfärdas efter den 20 maj 2011 ska innehålla ett lagringsmedium för innehavarens ansiktsbild. Först efter den 20 maj 2012 behöver uppehållstillstånden innehålla biometriska uppgifter i form av fingeravryck. Utredningen föreslår att biometriska uppgifter i form av såväl ansiktsbild som fingeravtryck ska införas samtidigt i uppehållstillstånd och att författningsförslagen ska träda i kraft den 1 januari 2011. Under en övergångsperiod från ikraftträdandet fram till den 20 maj 2011 bör uppehållstillstånd alltjämt få utfärdas i form av ett tillståndsmärke som infogas i passet.

I EG-förordningen lämnas det till de enskilda medlemsstaterna att bestämma om redan utfärdade uppehållstillstånd ska fortsätta att vara giltiga efter den 20 maj 2011. Utredningen föreslår att uppehållstillstånd som utfärdats enligt äldre bestämmelser endast bör vara fortsatt giltiga fram till den 20 maj 2015. Innehavare av uppehållstillstånd som utfärdats enligt äldre bestämmelser har möjlighet att under perioden den 20 maj 2011 till den 20 maj 2015 förnya sitt tillståndsbevis.

Vid förnyande av tillståndsbevis till uppehållstillstånd innehållande biometri krävs upptagande av fingeravtryck och fotografi. Utredningen föreslår därför att utlänning som förnyar sitt bevis om uppehållstillstånd ska vara skyldig att underkasta sig de föreskrifter om upptagande av fingeravtryck och fotografi som gäller vid ansökan om uppehållstillstånd.

14

Författningsförslag

1Förslag till

lag om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Härigenom föreskrivs1 i fråga om utlänningslagen (2005:716) att det i 9 kap. införs två nya paragrafer 8 a och 8 b §§ av

följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse      
  8 a §          
  Migrationsverket,   utlands-
  myndigheterna och Regerings-
  kansliet får, för utfärdande av
  uppehållstillstånd enligt rådets
  förordning (EG) 1030/2002 av
  den 13 juni 2002 om en enhetlig
  utformning av uppehållstillstånd
  för medborgare i tredjeland2, ta
  upp biometriska   kännetecken
  bestående av ansiktsbild och, om
  utlänningen fyllt sex år, två
  fingeravtryck om   utlänningen
  ansöker om uppehållstillstånd
  eller förlängning av ett sådant
  tillstånd.        
  Fingeravtrycken och ansikts-
  bilden ska sparas i ett lagrings-

1Jfr Rådets förordning (EG) nr 380/2008 av den 18 april 2008 om ändring av förordning (EG) nr 1030/2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredje land, EUT L 115, 29.4.2008, s. 1.

2EUT L 157, 15.6.2002, s. 1 (ändrad genom EUT L 115, 29.4.2008, s. 1).

15

Författningsförslag SOU 2009:91

medium i uppehållstillståndet. Fingeravtrycken och ansiktsbilden samt de biometriska data som tas fram ur dessa ska omedelbart förstöras när uppehållstillståndet har lämnats ut eller ansökan har återkallats eller avslagits.

Upptagande av biometriska kännetecken enligt första stycket får även ske vid förnyande av bevis om uppehållstillstånd.

Personer som av fysiska skäl är permanent förhindrade att lämna fingeravtryck omfattas inte av skyldigheten att lämna fingeravtryck i första stycket.

8 b §

Innehavare av uppehållstillstånd är vid en kontroll enligt 9 kap. 1 eller 9 § skyldig att på begäran av en polisman, tjänsteman vid Kustbevakningen, Tullverket eller Migrationsverket låta befattningshavaren ta innehavarens fingeravtryck och en bild i digitalt format av hans eller hennes ansikte för kontroll av att dessa motsvarar de fingeravtryck och den ansiktsbild som finns lagrade i uppehållstillståndet.

När en kontroll enligt första stycket har genomförts, ska fingeravtrycken och ansiktsbilden samt de biometriska data som därvid har tagits fram omedelbart förstöras.

16

SOU 2009:91 Författningsförslag

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.

17

Författningsförslag SOU 2009:91

2Förslag till

förordning om ändring i utlänningsförordningen (2006:97)

Härigenom föreskrivs i fråga om utlänningsförordningen (2006:97) dels att 4 kap. 22 § ska ha följande lydelse,

dels att det införs övergångsbestämmelser av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap.

22 §

Bevis om uppehållstillstånd skall föras in i utlänningens pass eller någon annan handling.

Bevis om uppehållstillstånd ska utfärdas i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1030/2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredjeland3.

1.Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2011. För tiden fram till den 19 maj 2011 får dock bevis om uppehållstillstånd utfärdas i form av ett tillståndsmärke enligt den äldre bestämmelsen.

2.Bevis om uppehållstillstånd, som utfärdats före den 20 maj 2011 enligt den äldre bestämmelsen, är giltiga till den 20 maj 2015.

3.Personer som innehar uppehållstillstånd, som utfärdats enligt den äldre bestämmelsen före den 20 maj 2011, har rätt att förnya sitt tillståndsbevis om han eller hon före den 20 maj 2015 anmäler önskemål om detta till Migrationsverket.

3 EUT L 157, 15.6.2002, s. 1 (ändrad genom EUT L 115, 29.4.2008, s. 1).

18

1Utredningens uppdrag och arbete

1.1Utredningens uppdrag

Viseringsutredningen har fått i uppdrag att lämna förslag till de författningsändringar som behöver göras när Europarådets och rådets förordning om viseringar (Viseringskodexen) och förordning om ändring av de gemensamma konsulära anvisningarna (CCI) (nedan kallad ändringsförordningen) antas. Utredningen ska också lämna förslag till de författningsändringar som behöver göras med anledning av Rådets förordning (EG) nr 1030/2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredjeland.

I delbetänkandet EU:s Viseringskodex (SOU 2009:77) redovisades uppdraget såvitt gäller de författningsändringar som föranleds av antagandet av Viseringskodexen och ändringsförordningen.

Uppdraget såvitt avser förordningen (EG) nr 1030/2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredjeland innefattar överväganden om kompletterande bestämmelser på nationell nivå för att säkerställa en ändamålsenlig tillämpning av förordningen. Utredningen ska också se över det svenska regelverket så att det anpassas för att överensstämma med bestämmelserna i förordningarna som rör skydd för sekretess, personuppgifter och lagring av dessa samt upptagande av biometriska uppgifter.

Utredningen ska redogöra för ekonomiska och andra konsekvenser som förordningen och de föreslagna författningsbestämmelserna medför. Utredningen ska göra beräkningar av de budgetära konsekvenserna för Migrationsverket och utlandsmyndigheterna. Om förordningen och de föreslagna författningsbestämmelserna medför ökade kostnader, ska förslag till finansiering inom berörda utgiftsområden redovisas.

19

Utredningens uppdrag och arbete SOU 2009:91

Regeringens direktiv (dir. 2008:104) och (dir. 2009:52) återges i sin helhet i bilaga 1 och 2.

1.2Utredningens arbete

Utredningens arbete påbörjades i december 2008. För en beskrivning av arbetet med den del av uppdraget som gäller förslag till författningsändringar med anledning av Viseringskodexen och ändringsförordningen, hänvisas till kapitel 1 i delbetänkandet EU:s Viseringskodex (SOU 2009:77).

Det fortsatta arbetet har liksom tidigare bedrivits i nära samarbete med experterna, både vid det sammanträde som har hållits och vid kontakter däremellan.

Utredningen har besökt Migrationsverkets enhet för besök och bosättning i Norrköping, varvid samtal även har förts med Migrationsverkets s.k. VIS-projekt. Utredningen har också varit representerad vid VIS-projektets återkommande samrådsmöten. Utredningen har besökt Migrationsverkets tillståndsenhet och ID- enhet i Solna samt gjort studiebesök på AB Svenska Pass och Crane AB som bl.a. levererar pass och nationella ID-kort.

Arbetet är härmed avslutat.

20

2 Uppehållstillstånd

2.1Allmänt

Uppehållstillstånd är enligt 2 kap. 4 § utlänningslagen (2005:716) (UtlL) ett tillstånd att vistas i Sverige under viss tid (tidsbegränsat uppehållstillstånd) eller utan tidsbegränsning (permanent uppehållstillstånd). Den som har uppehållstillstånd eller ställning som varaktigt bosatt och har pass (jfr 2 kap. 1 § UtlL) får resa in och vistas i Sverige. Bestämmelser om tredjelandsmedborgares ställning som varaktigt bosatt finns i 5 a kap. UtlL. De materiella bestämmelserna om uppehållstillstånd och närmare bestämmelser om beviljande av uppe hållstillstånd, beslutande myndig heter och om bemyndigande för regeringen finns i 5 kap. UtlL.

Av 2 kap. 8 § UtlL framgår att medborgare i de nordiska länderna är undantagna från kravet på uppehållstillstånd. I 9 § ges regeringen bemyndigande att föreskriva undantag även för andra utlänningar.

I detta avsnitt görs en kortfattad beskrivning av de materiella reglerna för uppehållstillstånd och den praktiska handläggningen från ansökan till beslut.

2.2Grunderna för uppehållstillstånd

Grunderna för beviljande av uppehållstillstånd kan vara av olika slag. I 5 kap. 1 § första stycket UtlL finns bestämmelser om vem som har rätt till uppehållstillstånd som flykting eller skyddsbehövande i övrigt.1 Uppehållstillstånd ska också ges till utlänningar som har tagits ut på den s.k. flyktingkvoten i samverkan med UNHCR (5 kap. 2 § UtlL). I 5 kap. 2 a § UtlL föreskrivs att per-

1 I prop. 2009/10:31 Genomförande av skyddsgrundsdirektivet och asylprocedurdirektivet föreslås att bestämmelsen i 5 kap. 1 § första stycket UtlL ska omfatta tre kategorier skyddsbehövande, nämligen flyktingar, alternativt skyddsbehövande och övriga skyddsbehövande. Den nya lydelsen föreslås träda i kraft den 1 januari 2010.

21

Uppehållstillstånd SOU 2009:91

manent uppehållstillstånd ska ges till den som beviljats ställning som varaktigt bosatt i Sverige. Regler om uppehållstillstånd på grund av anknytning finns i 5 kap. 3, 3 a och 16 §§ UtlL. Uppehållstillstånd kan även enligt 5 kap. 4 § UtlL erhållas på grund av

Sveriges internationella åtaganden. Uppehållstillstånd på grund av arbete eller försörjning på annat sätt regleras i 5 kap. 5 § UtlL. Slutligen finns i 5 kap. 6 § UtlL en bestämmelse om förutsättningarna för att ge uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter.

2.3Permanent eller tidsbegränsat uppehållstillstånd

Om utlänningen har för avsikt att mera varaktigt bosätta sig i Sverige och han eller hon bedöms kunna få uppehållstillstånd ska redan från början ett permanent uppehållstillstånd beviljas (prop. 1988/89:86 s. 146). I praktiken gäller det vanligtvis utlänningar som beviljas uppehållstillstånd som flyktingar eller skyddsbehövande i övrigt, utlänningar som får uppehållstillstånd på grund av familjeåterförening i Sverige samt utlänningar som får stanna i Sverige på grund av humanitära skäl (synnerligen ömmande omständigheter).

Utlänningslagen innehåller även en rad bestämmelser som anger när utlänningen i stället för permanent uppehållstillstånd ska beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. I 5 kap. 7 § UtlL anges att ett uppehållstillstånd ska vara tidsbegränsat om det med hänsyn till utlänningens förväntade levnadssätt råder tveksamhet om uppehållstillstånd bör beviljas. Bestämmelsen tillkom för att tidsbegränsat uppehållstillstånd skulle kunna meddelas under en prövotid på grund av tidigare brottslighet (prop. 1994/95:179 s. 49 f.). I 5 kap. 8 § UtlL regleras s.k. uppskjuten invandringsprövning. Uppskjuten invandringsprövning innebär att en utlänning som – i andra fall än familjeåterförening – beviljas uppehållstillstånd på grund av äktenskap eller samboförhållande med en i Sverige bosatt person ska ges ett tidsbegränsat uppehållstillstånd vid det första beslutstillfället. Permanent uppehållstillstånd kan sedan enligt 5 kap. 16 § UtlL ges efter två år, om förhållandet består. Även om förhållandet upphört får uppehållstillstånd enligt sistnämnda lagrum ges i vissa fall.

Ytterligare bestämmelser om när tidsbegränsade uppehållstillstånd kan meddelas finns i 5 kap. 9–15 §§ UtlL Det gäller t.ex. uppehållstillstånd för arbete, studier eller för att bedriva näringsverksamhet.

22

SOU 2009:91 Uppehållstillstånd

I 5 kap. 17, 17 a och 17 b §§ UtlL finns bestämmelser som anger när uppehållstillstånd ska eller får vägras t.ex. på grund av brottslighet eller oriktiga uppgifter.

2.4Ansökan om uppehållstillstånd

En utlänning som vill ha uppehållstillstånd i Sverige ska enligt 5 kap. 18 § första stycket UtlL ha ansökt om och beviljats ett sådant tillstånd före inresan i landet. En ansökan om uppehållstillstånd får enligt denna huvudregel inte bifallas efter inresan. Av nämnda lagrums andra stycke och 5 kap. 19 § framgår dock att det finns en rad undantag från huvudregeln. Det gäller t.ex. utlänningar som har rätt till uppehållstillstånd som flyktingar eller skyddsbehövande i övrigt eller som har bedömts kunna få uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter. Undantag från huvudregeln kan också göras när det är fråga om ansökan om förlängning av ett tidsbegränsat uppehållstillstånd och i vissa fall när utlänningen har stark anknytning till en person som är bosatt i Sverige och det inte skäligen kan krävas att han eller hon reser till ett annat land för att ge in ansökan där.

Uppehållstillstånd behöver inte heller ansökas om och beviljas före inresan till Sverige om utlänningen har beviljats en visering för att besöka en arbetsgivare i Sverige eller är undantagen från kravet på visering om han eller hon ansöker om ett uppehållstillstånd för arbete inom ett slag av arbete där det råder stor efterfrågan på arbetskraft. En ytterligare förutsättning är då att arbetsgivaren skulle förorsakas olägenheter om utlänningen måste resa till ett annat land för att ge in ansökan där eller att det annars finns särskilda skäl.

2.5Beslutande myndigheter

Migrationsverket är den myndighet som har det huvudsakliga ansvaret för den generella utlänningskontrollen och som därför enligt 5 kap. 20 § UtlL beslutar om uppehållstillstånd. Beslut om uppehållstillstånd kan också enligt samma lagrum meddelas av Regeringskansliet.2

2 Regeringskansliet/Utrikesdepartementet beslutar om uppehållstillstånd för diplomater och annan ambassadpersonal.

23

Uppehållstillstånd SOU 2009:91

Regeringen eller efter regeringes bemyndigande Migrationsverket får enligt 5 kap. 22 § UtlL meddela föreskrifter om att andra myndigeter har rätt att besluta om uppehållstillstånd. Med stöd av 4 kap. 25 § utlänningsförordningen (2006:97, UtlF) kan Migrationsverket efter samråd med Regeringskansliet/Utrikesdepartementet låta en svensk beskickning eller ett svenskt konsulat få möjlighet att bevilja uppehållstillstånd för högst tre år. Migrationsverket har i samråd med Regeringskansliet/Utrikesdepartementet bemyndigat samtliga svenska utlandsmyndigheter att bevilja uppehållstillstånd för vissa studerande (MIGRFS 04/2007). Om utlandsmyndigheten anser att en ansökan om uppehållstillstånd inte kan beviljas eller är osäker på hur en ansökan bör bedömas, ska den enligt 5 § MIGRFS 04/2007 överlämnas till Migrationsverket för beslut. Be- myndigandet för utlandsmyndigheter kan också vara av tillfälligt slag för att möta ett särskilt behov av sökande. Genom föreskriften MIGRFS 05/2009 har t.ex. Migrationsverket i samråd med Regeringskansliet/Utrikesdepartementet bemyndigat de svenska utlandsmyndigheterna i Bangkok, Kiev och Shanghai att under 2009 bevilja uppehållstillstånd och arbetstillstånd för bärplockare. Även i dessa fall ska ansökan överlämnas till Migrationsverket för beslut om ansökan inte kan bifallas eller om utlandsmyndighet är osäker på hur en ansökan bör bedömas.

Regeringen och den instans som prövar överklagandet av beslut om avvisning och utvisning kan också enligt 5 kap. 21 § UtlL i vissa fall besluta om uppehållstillstånd. Regeringen kan besluta om uppehållstillstånd i samband med att regeringen enligt 8 kap. 14 § första stycket UtlL upphäver en dom eller ett beslut om utvisning på grund av brott. Regeringen har också möjlighet enligt andra stycket sistnämnda lagrum att meddela ett tidsbegränsat uppehållstillstånd utan att upphäva domen eller beslutet om utvisning.3 Beslut om uppehållstillstånd får vidare meddelas av en migrationsdomstol eller Migrationsöverdomstolen i ett överklagat ärende om avvisning eller utvisning även om frågan om uppehållstillstånd inte tagits upp av utlänningen (8 kap. 21 § första stycket UtlL). I ett säkerhetsärende har regeringen möjlighet att besluta om uppehållstillstånd enligt 12 kap. 20 § tredje stycket UtlL.

3 I prop. 2009/10:31 föreslås att även migrationsdomstol och Migrationsdomstolen ska kunna besluta om uppehållstillstånd i motsvarande fall.

24

SOU 2009:91 Uppehållstillstånd

2.6Regeringens föreskriftsrätt

Regeringen får enligt 5 kap. 23 § UtlL meddela föreskrifter avseende uppehållstillstånd i särskilt angivna situationer. Med stöd av detta bemyndigande har bestämmelser om uppehållstillstånd för studier meddelats i 4 kap. 5 § UtlF. Föreskrifter om när uppehållstillstånd får ges till en tredjelandsmedborgare med ställning som varaktigt bosatt i en annan medlemsstat och till dennes anhöriga finns i 4 kap. 9–11, 16, 16 a, 17 och 18 §§ UtlF. Närmare bestämmelser om uppehållstillstånd för familjemedlemmar till en tredjelandsmedborgare som har beviljats uppehållstillstånd för arbete har meddelats i 4 kap. 4 a § UtlF.

Regeringens föreskriftsrätt omfattar även föreskrifter om permanent uppehållstillstånd för vissa grupper av utlänningar som är skyddsbehövande (5 kap. 24 § UtlL), föreskrifter om att uppehållstillstånd inte får beviljas för skyddsbehövande om det behövs för att Sveriges möjligheter att ta emot utlänningar har blivit begränsade (5 kap. 25 § UtlL) och föreskrifter om undantag från första asyllandsprincipen när en utlännings anknytning till Sverige är av sådan art att utlänningen inte bör nekas att få sin asylansökan prövad här i landet (5 kap. 26 § UtlL). I 4 kap. 3 § UtlF har regeringen meddelat undantag från första asyllandsprincipen för vissa anhöriga till en i landet bosatt utlänning och för personer som på grund av tidigare långvarig vistelse i Sverige med uppehållstillstånd har fått särskild anknytning hit.

2.7Handläggning av uppehållstillstånd

Som angetts ovan ska ansökan om uppehållstillstånd enligt huvudregeln i 5 kap. 18 § UtlL göras före inresan till Sverige. Bestämmelser om var ansökningar om uppehållstillstånd ska ges in finns i 4 kap. 20 § UtlF. När utlänningen vistas utomlands, som har förutsatts vanligen vara fallet när tillstånd söks första gången, ska ansökan ställas till Migrationsverket och lämnas till svensk beskickning eller svenskt konsulat i hemlandet eller i annat land där utlänningen är stadigvarande bosatt. En ansökan om uppehållstillstånd av den som vistas i Sverige ges in till Migrationsverket. De svenska beskickningarna eller konsulaten utreder ansökningar om uppehållstillstånd som ges in till dem, men beslut i ärendet fattas av någon av Migrationsverkets tillståndsenheter, om inte beslutanderätten överlåtits på

25

Uppehållstillstånd SOU 2009:91

utlandsmyndigheten. I majoriteten av fallen krävs att sökanden inställer sig personligen på utlandsmyndigheten för intervju. Såväl ansökan som beslutet registreras elektroniskt i Migrationsverkets datasystem WILMA. När Migrationsverkets beslut har registrerats i WILMA kan utlandsmyndigheten kalla sökanden till konsulatet för att infoga ett tillståndsmärke, ett bevis om uppehållstillstånd, i sökandens pass.

Migrationsverket får enligt 4 kap. 26 § UtlF meddela föreskrifter om att en ansökan om uppehållstillstånd får ges in till och utredas av en annan myndighet än som sägs i 20 §.

Vid behov ska Migrationsverket enligt 4 kap. 21 § UtlF kontrollera om en utlänning som har ansökt om uppehållstillstånd har registrerats på den spärrlista som avses i 3 § lagen (2000:344) om Schengens informationssystem. Om utlänningen registrerats på spärrlistan ska Migrationsverket, innan uppehållstillstånd beviljas, genomföra sådant samråd som avses i artikel 25 i Schengenkonventionen. En migrationsdomstol och Migrationsöverdomstolen får också begära att Migrationsverket ska genomföra samråd enligt artikel 25 Schengenkonventionen.

2.7.1Handläggningsavgift

Beträffande avgift för prövning av ansökan anges i 8 kap. 4 § UtlF att förordningen (1997:691) om avgifter vid utlandsmyndigheterna ska tillämpas för de ansökningar som ska ges in till en svensk beskickning eller ett svenskt konsulat. Enligt denna förordning ska ansökningsavgiften betalas när ansökan ges in. Avgiften ska vidare i regel betalas i verksamhetslandets valuta. För ansökan om uppehållstillstånd ska utlandsmyndigheten ta ut en avgift om 1 000 kr för personer som fyllt 18 år och 500 kr för personer som inte fyllt 18 år. Gäller ansökan uppehållstillstånd för arbetskraftsinvandring eller för att bedriva näringsverksamhet är avgifterna högre, mellan 1 000 och 2 000 kr. Vid ansökan om uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning enligt 5 kap. 3 § eller 3 a § UtlL är avgiften 500 kr för personer som fyllt 18 år och 250 kr för personer som inte fyllt 18 år. Alla som ansöker om uppehållstillstånd behöver inte betala ansökningsavgift. Undantagna från avgiftsskyldighet är bland annat utlänningar som ansöker om uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning i vissa fall och utlänningar som beviljas uppehållstill-

26

SOU 2009:91 Uppehållstillstånd

stånd som skyddsbehövande eller på grund av synnerligen ömmande omständigheter.

För de ansökningar om uppehållstillstånd som handläggs av Migrationsverket gäller avgiftsbestämmelserna i 8 kap. 5 § UtlF. Avgiftsnivåer och undantag från avgiftsskyldighet motsvarar i huvudsak bestämmelserna i förordningen (1997:691) om avgifter vid utlandsmyndigheterna. I 8 kap. 4 § UtlF anges att bestämmelserna i 11–14 §§ avgiftsförordningen (1992:191) i övrigt gäller för prövningen av ansökan. Detta innebär bl.a. att ansökningsavgiften ska betalas när ansökan ges in.

2.8Uppehållstillståndets giltighetstid

Vid beviljande av permanent uppehållstillstånd anges ingen giltighetstid; permanent uppehållstillstånd gäller från beslutet och obegränsat i tiden. Sålunda upphör inte ett permanent uppehållstillstånd att gälla om det inte återkallas (se avsnitt 2.10 nedan angående återkallelse av uppehållstillstånd.) Av 4 kap. 23 § UtlF följer att ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som huvudregel inte får beviljas för längre tid än utlänningens pass gäller. Tidsbegränsat uppehållstillstånd kan dock ges för längre tid om utlänningen är medborgare i Schweiz eller anhörig till en schweizisk medborgare, om utlänningen har ställning som varaktigt bosatt i en annan EU-stat eller är anhörig till en tredjelandsmedborgare med ställning som varaktigt bosatt i en annan EU-stat, eller det annars finns särskilda skäl.

2.9Bevis om uppehållstillstånd

I 4 kap. 22 § UtlF anges att bevis om uppehållstillstånd ska föras in i utlänningens pass eller någon annan handling. För närvarande sker detta genom att ett tillståndsmärke innehållande ett bevis om uppehållstillstånd infogas i passet. För utlänningar som saknar pass utfärdar Migrationsverket ett s.k. PUT-bevis. PUT-beviset är en särskild handling som förutom personuppgifter förses med fotografi och präglingsstämpel. Bevis om tidsbegränsat eller permanent uppehållstillstånd för barn som är inskrivet i en förälders pass, kan sättas in i förälderns pass under förutsättning att föräldern är bosatt här och själv har tidsbegränsat eller permanent uppehållstillstånd.

27

Uppehållstillstånd SOU 2009:91

2.10Återkallelse av uppehållstillstånd

Bestämmelser om återkallelse av uppehållstillstånd finns i 7 kap. UtlL. Uppehållstillstånd får enligt 7 kap. 1 § första stycket UtlL återkallas för en utlänning som medvetet har lämnat oriktiga uppgifter eller medvetet har förtigit omständigheter, som varit av betydelse för att få tillståndet. Om utlänningen har vistats här i landet i mer än fyra år med uppehållstillstånd när frågan om återkallelse prövas får uppehållstillståndet enligt andra stycket samma lagrum endast återkallas om det finns synnerliga skäl för det. Utöver de omständigheter som anges i 7 kap. 1 § UtlL kan ett uppehållstillstånd enligt 7 kap. 2 § UtlL också återkallas om det finns särskilda skäl för det och utlänningen ännu inte har rest in i Sverige. Särskilda skäl för återkallande av ett uppehållstillstånd kan vara att förutsättningarna för tillståndet ändrats väsentligt (prop. 1988/89:86 s. 63).

28

3Rådets förordning om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd

3.1Bakgrund

För att harmonisera utformningen av uppehållstillstånd som utfärdas till medborgare i tredjeland antog rådet den 13 juni 2002 förordning (EG) nr 1030/2002 om enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredjeland,1 bilaga 3. Förordningen ersatte rådets gemensamma åtgärd 97/11/RIF om en enhetlig modell för uppehållstillstånd.2 Det första förslaget till ändring av förordningen lades fram av Europeiska kommissionen i september 20033. I samband med behandlingen av vissa tekniska frågor uppstod emellertid en del tekniska problem. Genom rådets förordning (EG) nr 380/2008 av den 18 april 2008 om ändring av förordning (EG) nr 1030/2002 om enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredjeland,4 bilaga 4, fastställs de säkerhetsdetaljer och biometriska kännetecken som ska användas av medlemsstaterna i ett enhetlig utformat uppehållstillstånd för tredjelandsmedborgare. Kärnan i förordningen är införandet av biometriska kännetecken i form av en ansiktsbild och fingeravtryck i uppehållstillstånd.

Schengenkonventionen innebär att en visering kan ersättas av ett uppehållstillstånd tillsammans med en resehandling. En tredjelandsmedborgare som innehar giltig resehandling och uppehållstillstånd som utfärdats av en Schengenstat får enligt artikel 21 i Schengenkonventionen röra sig fritt inom övriga Schengenstaternas territorium under högst tre månader.

1EUT L 157, 15.6.2002, s. 1.

2EUT L 7, 10.1.1997.

3KOM (2003) 0558.

4EUT L 115, 29.4.2008, s. 1.

29

Rådets förordning om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd SOU 2009:91

EG-förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredjeland omfattar inte medborgare i tredjeland som är familjemedlemmar till unionsmedborgare. Medlemsstaterna har dock förklarat att de kommer att använda sig av den enhetliga utformningen av uppehållstillstånd, inbegripet biometriska kännetecken, även vid utfärdande av uppehållskort för unionsmedborgares familjemedlemmar i enlighet med artikel 10 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG5 av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier (rörlighetsdirektivet).

Nedan redogörs för bestämmelserna i EG-förordningen om enhetlig utformning av uppehållstillstånd med beaktande av de ändringar som gjorts genom förordning (EG) nr 380/2008.

3.2Syfte och mål

Vid mötet i Thessaloniki den 19 och 20 juni 2003 betonade Europeiska rådet att det behövs en enhetlig strategi inom EU för biometriska kännetecken, vilket skulle resultera i enhetliga lösningar i fråga om tredjelandsmedborgares handlingar, EU-medborgares pass och informationssystem. En enhetlig utformning av uppehållstillstånd för tredjelandsmedborgare bidrar framför allt till att bekämpa olaglig invandring och vistelse. Användningen av biometriska kännetecken skyddar i sin tur uppehållstillstånden mot bedräglig användning genom att skapa en tillförlitligare koppling mellan innehavaren och tillståndet.

3.3Definitioner

I artikel 1.1 i förordning (EG) nr 1030/2002 anges efter ändring genom förordning (EG) nr 380/2008 att uppehållstillstånd som utformas av medlemsstaterna ska vara enhetligt utformade och ha plats för de uppgifter som anges i bilagan. Vidare föreskrivs att uppehållstillstånd till tredjelandsmedborgare ska utfärdas som en separat handling i ID 1- eller 2-format6. I den enhetligt utformade

5EUT L 158, 30.4.2004, s. 77.

6ID 1- och 2-format är standarder för format för ID-handlingar. Tidigare utfärdades svenska körkort i ID 2-format men numera utfärdas svenska körkort i det mindre ID 1-formatet.

30

SOU 2009:91 Rådets förordning om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd

handlingen finns ett särskilt fält där varje medlemsstat får föra in uppgifter som är av betydelse när det gäller typen av tillstånd och den berörda personens rättsliga ställning, i synnerhet uppgifter om huruvida personen har tillstånd att arbeta eller inte.

Genom artikel 1.2 definieras uppehållstillstånd och medborgare i tredjeland. Med uppehållstillstånd avses varje tillstånd som utfärdas av en medlemsstat och som ger en medborgare i tredjeland rätt att lagligen vistas på dess territorium, med undantag av

viseringar,

tillstånd utfärdade i avvaktan på att en asylansökan, en ansökan om uppehållstillstånd eller en ansökan om förlängning av detta behandlas,

tillstånd utfärdade under exceptionella omständigheter för en förlängning av den tillåtna vistelsen med högst en månad, och

tillstånd utfärdade för en vistelse som inte överstiger sex månader, av medlemsstater som inte tillämpar artikel 21 i Schengenkonventionen.

Medborgare i tredjeland är envar som inte är unionsmedborgare enligt artikel 17.1 i Fördraget om upprättande av Europeiska unionen.

Om medlemsstaterna använder den enhetliga modellen för andra ändamål än de som omfattas av förordningen ska enligt artikel 5 a lämpliga åtgärder vidtas för att se till att ingen förväxling är möjlig med det uppehållstillstånd som avses i artikel 1 och att ändamålet är tydligt angivet på kortet.

3.4Särskilt förfarande för genomförande av förordningen

De åtgärder som krävs för att genomföra förordningen ska enligt artiklarna 6 och 7.2 antas i enlighet med det särskilda förfarande som anges i artiklarna 5 och 7 i rådets beslut av den 28 juni 1999 om de förfaranden som ska tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (1999/468/EG)7. Enligt artikel 7.1 ska kommissionen biträdas av en särskild kommitté som inrättats genom artikel 6 i rådets förordning (EG) nr 1683/95 av den 29 maj 1995 om en enhetlig utformning av visumhandlingar8. Kom-

7EUT L 184, 17.7.1999, s. 23 (ändrad genom beslut 2006/512/EGT, EUT L 200, 22.7.2006, s. 11).

8EUT L 164, 14.7.1995, s. 1.

31

Rådets förordning om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd SOU 2009:91

mittén benämns Artikel 6-kommittén och i och rådets beslut 1999/468/EG anges formerna för kommittén.

3.5Tekniska specifikationer och säkerhetsföreskrifter

Kompletterande tekniska specifikationer för det enhetligt utformade uppehållstillståndet ska enligt artikel 2.1 fastställas enligt det särskilda förfarande som beskrivits under föregående avsnitt.

De tekniska specifikationer det rör sig om anges i artikel 2.1 a) - f) och avser

kompletterande säkerhetsdetaljer och säkerhetskrav, däribland strängare normer i syfte att förebygga risken för hel- och delförfalskning (a),

tekniska förfaranden och närmare föreskrifter avseende ifyllandet av det enhetligt utformade uppehållstillståndet (b),

övriga föreskrifter avseende ifyllandet av det enhetligt utformade uppehållstillståndet (c),

tekniska specifikationer för lagringsmediet för de biometriska kännetecknen och deras säkerhet, inklusive förhindrande av obehörig åtkomst (d),

kvalitetskrav och gemensamma standarder för ansiktsbilden och fingeravtrycksbilderna (e) samt

en uttömmande förteckning över kompletterande nationella säkerhetsdetaljer som kan läggas till i medlemsstaterna i enlighet med bilagan till förordningen (f).

I förordningen beskrivs den enhetliga utformningens allmänna kännetecken och i bilagan visas ett exempel på ett tillstånd. Uppehållstillstånden ska utformas som separata handlingar i enlighet med det angivna formatet. Övriga tekniska specifikationer som avses i artikel 2 har antagits av kommissionen och Artikel 6-kommittén.9 I enlighet med vad som föreskrivs i artikel 3 har beslutats att dessa tekniska specifikationer ska vara hemliga och att de inte får offentliggöras. Syftet med att övriga tekniska specifikationer hålls hemliga och inte offentliggörs är att motverka efterbildning och förfalskning. De hemliga tekniska specifikationerna ska endast vara

9 Bilaga till K (2009) 3770 slutlig, Specifikationen av de tekniska och säkerhetsmässiga kraven för den separata enhetliga modellen för uppehållstillstånd.

32

SOU 2009:91 Rådets förordning om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd

tillängliga för de organ som medlemsstaterna utsett att ansvara för tryckning och för de personer som vederbörligen bemyndigats av medlemsstat eller kommissionen.

3.6Organ som ansvarar för tryckning av uppehållstillstånd

Enligt artikel 3 ska varje medlemsstat utse ett enda organ som ska ansvara för tryckningen av det enhetliga utformade uppehållstillståndet. Medlemsstaten ska underrätta kommissionen och övriga medlemsstater om namnet på det utsedda organet. Två eller flera medlemsstater får utse samma organ. Medlemsstaterna har också möjlighet att ersätta det utsedda organet med ett annat organ. Även i det fallet ska kommissionen och de övriga medlemsstaterna underrättas.

3.7Tillämpningsområde

Förordningen ska enligt artikel 5 inte tillämpas på medborgare i tredjeland som är familjemedlemmar till unionsmedborgare som utövar sin rätt till fri rörlighet10 eller medborgare i en sådan medlemsstat i Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) som är part i EES-avtalet och deras familjemedlemmar när de utövar sin rätt till fri rörlighet i enlighet med det avtalet. Förordningen ska inte heller tillämpas på medborgare i tredjeland som är undantagna från skyldigheten att inneha visering och som har tillstånd att vistas i en medlemsstat i mindre än tre månader.

3.8Lagringsmedium för biometriska uppgifter m.m.

Det enhetligt utformade uppehållstillståndet ska enligt artikel 4 a innefatta ett lagringsmedium, ett s.k. RF-chip, som innehåller en ansiktsbild och två fingeravtrycksbilder av innehavaren. Uppgifterna ska säkras och lagringsmediet ska ha tillräcklig kapacitet för att det ska vara möjligt att garantera uppgifternas integritet, autenticitet och sekretess.

10 Se dock avsnitt 3.1.

33

Rådets förordning om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd SOU 2009:91

Uppehållstillståndet eller RF-chippet får, med vissa undantag, inte innehålla några uppgifter i maskinläsbar form såvida det inte särskilt anges i förordningen. Medlemsstaterna får lagra uppgifter för t.ex. e-tjänster eller kompletterande bestämmelser relaterade till uppehållstillståndet i RF-chippet eller i ett annat chip för nationellt bruk som ska föras in på baksidan av kortet utan att det stör RF- chippet.

3.9Insamling av biometriska uppgifter

För tillämpningen av förordningen ska medlemsstaterna enligt artikel 4 b samla in biometriska kännetecken bestående av ansiktsbild och två digitalt upptagna platta fingeravtryck från tredjelandsmedborgare. Förfarandet ska fastställas i enlighet med de nationella rutinerna i den berörda medlemsstaten och med de säkerhetsföreskrifter som fastställs i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter.

Fotografiet kan tillhandahållas av den sökande eller tas vid ansökningstillfället. När det gäller upptagande av fingeravtryck, anges särskilt att det ska tas på sökanden från och med sex års ålder. Personer för vilka fingeravtryckstagning är fysiskt omöjligt ska undantas från kravet på att lämna fingeravtryck.

De tekniska specifikationerna för insamlingen av biometriska kännetecken ska fastställas i enlighet med ett särskilt förfarande och de internationella normerna som Internationella civila luftfartsorganisationen (ICAO) bestämt samt de tekniska specifikationer för pass som medlemsstaterna utfärdar för sina medborgare enligt rådets förordning (EG) nr 2225/2004 av den 13 december 2004 om standarder för säkerhetsdetaljer och biometriska kännetecken i pass och resehandlingar som utfärdats av medlemsstaterna11, bilaga 5.

3.10Användning av biometriska uppgifter

Utan hinder av bestämmelserna om skydd av uppgifterna ska enligt artikel 4 den som fått ett uppehållstillstånd utfärdat ha rätt att kontrollera de personuppgifter som införts på detta tillstånd och vid behov låta rätta eller stryka dessa.

11 EUT L 385, 29.12.2004, s. 1.

34

SOU 2009:91 Rådets förordning om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd

I artikel 4 anges även att de biometriska kännetecknen i uppehållstillstånd endast får användas för att kontrollera handlingens autenticitet och innehavarens identitet genom direkt tillgängliga jämförbara kännetecken, när uppvisande av uppehållstillstånd krävs enligt nationell lagstiftning.

3.11Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

EG-förordningen nr 380/2008 trädde i kraft den 19 maj 2009. Lagringen av ansiktsbilder som primärt biometriskt kännetecken och lagringen av de två fingeravtrycksbilderna ska enligt artikel 9 genomföras senast två respektive tre år efter det att de tekniska åtgärderna som anges i artikel 2.1 d) och e) vidtagits. I artikel 9 anges särskilt att giltighetstiden för redan utfärdade uppehållstillstånd inte ska påverkas av genomförandet av förordningen såvida inte den berörda medlemsstaten beslutar något annat.

Under en övergångsperiod på två år efter antagandet av de första tekniska specifikationerna för ansiktsbild får uppehållstillståndet fortsatt utfärdas i form av ett tillståndsmärke.

Kommissionen beslutade om antagande av de tekniska specifikationerna för standarder för säkerhetsdetaljer och biometriska kännetecken i uppehållstillstånd för medborgare i tredje land den 20 maj 200912. Detta innebär att uppehållstillstånd för medborgare i tredjeland som utfärdas efter den 20 maj 2011 ska innehålla ett lagringsmedium för innehavarens ansiktsbild. I uppehållstillstånd som utfärdas efter den 20 maj 2012 måste även fingeravtryck finnas lagrade.

12 K (2009) 3770 slutlig.

35

4 Överväganden och förslag

4.1Åtgärder för att höja säkerheten i uppehållstillstånd

4.1.1EG-rättsliga utgångspunkter

Genom Sveriges anslutning till EU har gemenskapsrätten blivit en integrerad del av den svenska rättsordningen. EG-rätten har företräde framför nationell rätt. Detta innebär att nationella myndigheter och domstolar är skyldiga att tillämpa vissa EG-regler och det även om de därigenom sätter en inhemsk lag åt sidan. Om en bestämmelse i en nationell lag strider mot en gemenskapsregel är medlemsstatens domstolar och myndigheter skyldiga att tillämpa EG-regeln framför den inhemska lagen.1 Detta gäller i princip även om den inhemska lagen tillhör statens konstitution.2

Bestämmelserna om enhetlig utformning av uppehållstillstånd har lämnats i en EG-förordning. En EG-förordning är enligt artikel 249 i fördraget den 25 mars 1957 om upprättande av Europeiska gemenskapen (Romfördraget) bindande och direkt tillämplig i varje medlemsstat. En förordning blir alltså automatiskt en del av medlemsstaternas nationella rättssystem och gäller enligt sin lydelse på samma sätt som nationella lagar. När en förordning träder i kraft utesluter den tillämpning av nationell lagstiftning som är oförenlig med förordningen. Detta gäller även om den nationella lagstiftningen är av senare datum.

1Melin och Schäder, EU:s konstitution, sjätte uppl., 2004, s. 47 ff. Bernitz och Kjellgren, Europarättens grunder, tredje uppl., 2007, s. 72 ff. och 209. Se bl.a. mål 6/64, Costa./.ENEL [1964] ECR 1141 (vol. I s. 211), mål 11/70 Internationale Handelsgesellschaft GmbH/Einfuhr- und Vorratstelle für Getreide und Futtermittel [1970] ECR 1125 (vol. I s. 503) och mål 106/77 Amministrazione delle finanze dello Stato/Simmenthal [1978] ECR 629 (vol. IV s. 75).

2EG-rätten har alltså företräde framför nationella regler, också om dessa är på grundlagsnivå. Se Holmberg. Stjernquist, Isberg, Eliason och Regner, Grundlagarna, andra uppl., 2006, s. 32 och Melin a.a., s. 48 och 114 ff.

37

Överväganden och förslag SOU 2009:91

EG-domstolen har slagit fast att EG-förordningar inte får införlivas i nationell rätt eftersom detta skulle kunna skapa tvivel om deras ursprung och rättsliga effekt.3 En förordnings bestämmelser får enligt EG-domstolens praxis inte heller som huvudregel återges i nationell lagstiftning, eftersom detta skulle kunna dölja att de rättigheter som har sitt ursprung i förordningen är av gemenskapsrättslig natur.4 Om det finns nationella författningsbestämmelser som motsvarar eller strider mot en EG-förordnings bestämmelser måste de nationella bestämmelserna utmönstras. Bestämmelser i en EG-förordning får dock återges i nationell lagstiftning när det är nödvändigt för att den nationella lagstiftningen ska bli begriplig och sammanhållen.

En EG-förordning kan även i olika avseenden ge upphov till kompletterande nationella föreskrifter. Förordningen kan uttryckligen innehålla förpliktelser för medlemsstaterna att besluta om utfyllande bestämmelser. En EG-förordning kan också ge anledning att utfärda straffsanktioner för överträdelse av bestämmelser i förordningen. Vidare kan en EG-förordning ge utrymme för medlemsstaterna att besluta om kompletterande regler i övrigt.5

Med utgångspunkt i dessa EG-rättsliga principer görs nedan en bedömning av vilka svenska författningsändringar som behöver göras med anledning av bestämmelserna i rådets förordning nr 380/2008 om ändring av förordning (EG) 1030/2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredjeland. EG-förord- ningen nr 1030/2002 med ändringarna enligt EG-förordningen nr 380/2008 benämns i fortsättningen EG-förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd.

3Prop. 1994/95:19 Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, s. 524.

4A. prop. s. 514.

5A. prop. s. 524 f.

38

SOU 2009:91 Överväganden och förslag

4.2Biometrisk information i uppehållstillstånd

Utredningens förslag: Uppehållstillstånd som utfärdas efter den 20 maj 2011 ska innehålla av biometriska uppgifter i form av såväl ansiktsbild som fingeravtryck.

4.2.1Allmän bakgrund

Inom ramen för Europeiska unionens kommittologi6 har inrättats en kommitté med namnet Artikel 6-kommittén7. Europeiska kommissionen lade under hösten 2003 fram ett förslag med innebörden att ansiktsjämförelse och fingeravtryck ska införas som standard i viseringar och uppehållstillstånd. Vid rådets (rättsliga och inrikes frågor) möte den 27–28 november 2003 uppnåddes en politisk överenskommelse om förslaget. Genom EG-förordningen nr 380/2008 om ändring av EG-förordningen nr 1030/2002 har antagits regler om biometri i uppehållstillstånd.

I preambeln till EG-förordningen nr 380/2008 framhålls att införandet av biometriska kännetecken i form av ansiktsbild och fingeravtryck i uppehållstillstånd skapar en mer tillförlitlig koppling mellan innehavaren och uppehållstillståndet. Vidare framhålls att detta i sin tur kommer att bidra till att skydda uppehållstillstånd mot bedräglig användning samt förebygga och beivra olaglig invandring och bosättning. I preambeln anges också att det för att förhindra förfalskningar är viktigt att uppehållstillstånden innehåller alla nödvändiga uppgifter och uppfyller mycket höga tekniska krav.

Biometri syftar i detta sammanhang på en metod för att identifiera en person eller avgöra om en påstådd identitet är riktig, baserad på mätning av fysiologiska karaktärsdrag hos den som ska identifieras. De biometriska kännetecken som framför allt diskuteras i detta sammanhang är ansiktsgeometri, mönster från fingeravtryck och ögats iris. Med biometriskt underlag avses rådata om en persons fysiska karaktärsdrag, t.ex. ett digitalt fotografi av ett ansikte eller av ett

6Kommittologin är ett samlingsnamn för de kommittéer som är knutna till kommissionen för att se till att de rättsakter som ministerrådet har antagit verkligen genomförs i medlemsländerna. En kommitté består av representanter för medlemsländerna (för Sveriges del främst tjänstemän från olika myndigheter) med en representant för kommissionen som ordförande. Kommittéerna assisterar kommissionen med rådgivning, kontroll, utvärdering och uppdatering samt utfärdar tillämpningsföreskrifter för de aktuella rättsakterna.

7Se artikel 6 i rådets förordning (EG) nr 1683/95 av den 29 maj 1995 om en enhetlig utformning av visumhandlingar. Se vidare avsnitt 3.4.

39

Överväganden och förslag SOU 2009:91

fingeravtryck. Biometrisk data är den information som kan tas fram (extraheras) ur ett biometriskt underlag. Biometriska data kan användas för att skapa en referensmall eller för att jämföra med tidigare lagrade referensmallar i syfte att kontrollera en persons identitet.8

4.2.2Biometriska uppgifter i andra handlingar

Genom ändringar i passlagen (1978:302) har biometriska uppgifter införts i svenska pass. Ändringarna i passlagen föranleddes av rådets förordning (EG) nr 2252/04 av den 13 december 2004 om standarder för säkerhetsdetaljer och biometriska kännetecken i pass och resehandlingar som utfärdas av medlemsstaterna9. I nämnda förordning föreskrivs att pass och resehandlingar som utfärdas av medlemsstaterna ska överensstämma med minimisäkerhetskraven i förordningens bilaga. Vidare anges att pass och resehandlingar ska innefatta ett lagringsmedium, som ska innehålla en ansiktsbild och fingeravtryck i interoperabla format.

Genomförandet av förordningen gjordes i två steg. Den 1 oktober 2005 infördes regler om ansiktsbild i digitalt format i de svenska passen. Bestämmelser om fingeravtryck i passen infördes först den 28 juni 2009. Som skäl för att avvakta med införande av fingeravtryck anfördes att det behövdes ytterligare tid för att ta fram bl.a. tekniska lösningar för framför allt passmyndigheterna utom riket (prop. 2004/05:191 s. 24). Regeringen anförde vidare att fingeravtryck såsom biometriskt underlag i pass inte borde införas förrän det fanns ytterligare beredningsunderlag. Även om detta förhållande talade för att även regleringen av biometrisk information i form av ansiktsbild borde anstå fann regeringen att det var angeläget att så snart som möjligt förbättra säkerheten i passen. Ett annat skäl som lyftes fram för att inte avvakta med att införa krav på biometrisk information i form av ansiktsbild var att pass innehållande någon typ av biometrisk information per den 26 oktober 2005 skulle vara en förutsättning för passinnehavaren att viseringsfritt kunna resa in i USA (a. prop. a. st.).

8Jfr prop. 2004/05:119 s. 20.

9EUT L 385, 29.12.2004, s. 1.

40

SOU 2009:91 Överväganden och förslag

Biometriska uppgifter har även, genom EU:s Viseringskodex10, införts i viseringar. Förordningens bestämmelser om upptagande av biometri träder i kraft den 5 april 2010.11

4.2.3Införande av biometriska uppgifter i uppehållstillstånd

EG-förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd innebär att uppehållstillstånd för medborgare i tredjeland som utfärdas efter den 20 maj 2011 ska innehålla ett lagringsmedium för innehavarens ansiktsbild. Först efter den 20 maj 2012 behöver uppehållstillstånden innehålla biometriska uppgifter i form av fingeravtryck. Som framgått av föregående avsnitt valde regeringen vid införande av biometriska uppgifter i de svenska passen på grund av tekniska problem att avvakta med införandet av biometri i form av fingeravtryck. Dessa tekniska problem är nu lösta. Från teknisk synvinkel saknas därför anledning att genomföra reformen i två steg vilket förutsätts i förordningen. Enligt utredningens mening bör biometriska uppgifter i form av såväl ansiktsbild som fingeravtryck införas samtidigt i uppehållstillstånd. Med biometriska uppgifter i form av fingeravtryck minskar ytterligare risken för missbruk av uppehållstillstånd. Utredningen bedömer vidare att ett samtidigt införande av ansiktsbild och fingeravtryck är mest kostnadseffektivt (se vidare i kapitel 5 angående de ekonomiska övervägandena och avsnitt 4.8 angående ikraftträdande och övergångsbestämmelser.)

4.3Krav på att lämna biometriska uppgifter vid ansökan om uppehållstillstånd

Utredningens bedömning och förslag: Utlänningslagen bör kompletteras med en generell bestämmelse som anger att Migrationsverket, utlandsmyndigheterna eller Regeringskansliet får ta upp biometriska kännetecken i form av ansiktsbild och fingeravtryck i samband med ansökan om uppehållstillstånd eller förlängning av sådant tillstånd.

Av EG-förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd framgår att fingeravtryck ska tas från och med sex års

10Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 810/2009 av den 13 juli 2009 om införande av en gemenskapskodex om viseringar (viseringskodex), EUT L 243, 15.9.2009, s. 1.

11Se SOU 2009:77 angående författningsförslag med anledning av Viseringskodexen.

41

Överväganden och förslag SOU 2009:91

ålder samt att personer för vilka fingeravtryckstagning är fysiskt omöjlig ska undantas från kravet att lämna fingeravtryck. Liksom skyldigheten att lämna biometri bör undantag från sådan skyldighet framgå direkt av lagtexten. Av utlänningslagen bör därför framgå att upptagande av fingeravtryck får ske om utlänningen fyllt sex år. I lagen bör vidare anges att skyldigheten att lämna fingeravtryck inte gäller personer som av fysiska skäl är permanent förhindrade att lämna fingeravtryck. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan inom ramen för regeringens kompetens att meddela verkställighetsföreskrifter (8 kap. 13 § regeringsformen) meddela närmare föreskrifter om undantag från kravet att lämna fingeravtryck när det gäller personer som av fysiska skäl är förhindrade att lämna fingeravtryck.

I lagen bör vidare anges att fingeravtrycken och ansiktsbilden ska sparas i ett lagringsmedium i uppehållstillståndet. Fingeravtrycken och ansiktsbilden samt de biometriska data som tas fram ur dessa bör omedelbart förstöras när uppehållstillståndet har lämnats ut eller ansökan har återkallats eller avslagits.

4.3.1EG-förordningens bestämmelser

Enligt artikel 4 a i EG-förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd ska uppehållstillståndet innefatta ett lagringsmedium som innehåller ansiktsbild och två fingeravtryck av innehavaren, båda i driftskompatibla format. Enligt artikel 4 b ska medlemsstaterna för detta ändamål samla in biometriska kännetecken bestående av ett fotografi som tillhandahålls av den sökande eller har tagits vid ansökningstillfället och två fingeravtryck från tredjelandsmedborgare som ansöker om uppehållstillstånd. Förfarandet ska fastställas i enlighet med de nationella rutinerna i den berörda medlemsstaten och med de säkerhetsföreskrifter som fastställs i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter.

42

SOU 2009:91 Överväganden och förslag

4.3.2Behov av kompletterande nationella bestämmelser eller författningsändringar

Enligt 2 kap. 6 § regeringsformen är varje medborgare gentemot det allmänna skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp även i annat fall än som avses i 4 och 5 §§ (förbud mot dödsstraff och mot kroppsstraff samt mot tortyr och medicinsk påverkan i syfte att framtvinga eller hindra yttranden). Varje medborgare är därjämte skyddad mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång samt mot undersökning av brev eller annan förtrolig försändelse och mot hemlig avlyssning eller upptagning av telefonsamtal eller annat förtroligt meddelande. Upptagande av fingeravtryck innefattar ett intrång i den personliga och kroppsliga integriteten enligt 2 kap. 6 § regeringsformen.12 Upptagande av biometri i form av digitalt fotografi åtnjuter emellertid inte skydd enligt sist nämnda lagrum.13

Rättigheten i 2 kap. 6 § regeringsformen gäller till förmån för varje svensk medborgare. Om inte annat följer av särskilda föreskrifter i lag är utlänning här i riket jämlikt 2 kap. 22 § andra stycket 3 regeringsformen likställd med svensk medborgare i fråga om skydd mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång enligt 2 kap. 6 § regeringsformen. Upptagningen av biometriska kännetecken med anledning av en ansökan om uppehållstillstånd kommer huvudsakligen att ske utanför riket. För dessa fall aktualiseras inte skyddet för den personliga och kroppsliga integriteten enligt 2 kap. 6 § regeringsformen. När upptagning av biometriska kännetecken sker inom Sveriges gränser åtnjuter emellertid utlänningen skydd enligt sistnämnda lagrum om inte annat följer av särskilda föreskrifter i lag. Av 2 kap. 22 § tredje stycket regeringsformen följer att lagar som, såvitt nu är av intresse, särbehandlar utlänningar omfattas av bestämmelserna i 2 kap. 12 § tredje, fjärde stycket första mening och femte stycket regeringsformen om det kvalificerade förfarandet.

Genom lagen (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna gäller konventionen som lag i Sverige. Av 2 kap. 23 § regeringsformen följer att lag eller annan föreskrift inte får meddelas i strid med Sveriges åtaganden på grund av Europakonventionen.

12SOU 1975:75 Medborgerliga fri- och rättigheter, Regeringsformen, s. 358 ff.

13Se a bet. s. 358 f.

43

Överväganden och förslag SOU 2009:91

Av artikel 8 i Europakonventionen framgår dels att var och en har rätt till respekt för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens (punkten 1), dels att denna rättighet inte får inskränkas av offentlig myndighet annat än med stöd av lag och om det i ett demokratiskt samhälle är nödvändigt med hänsyn till statens säkerhet, den allmänna säkerheten, landets ekonomiska välstånd eller till förebyggande av oordning eller brott eller till skydd för hälsa eller moral eller för andra personers fri- och rättigheter (punkten 2).

Under artikel 8 hänför sig skyddet för den personliga integriteten i de fall en kränkning av denna inte är en sådan allvarlig kränkning att den omfattas av artikel 3, som avser skydd mot tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling. Såsom exempel på ingrepp som faller in under artikel 8 är blodprovstagning i samband med nykterhetskontroll vid bilkörning eller för fastställande av faderskap.14 Rätten enligt artikel 8 inbegriper även ett skydd mot att bli fotograferad.15 Likaså torde upptagning av fingeravtryck omfattas av skyddet enligt artikel 8.

Det huvudsakliga skälet för att införa krav på biometri i uppehållstillstånd är att öka säkerheten i dessa handlingar. Införandet av biometriska kännetecken i form av ansiktsbild och fingeravtryck i uppehållstillstånd skapar en mer tillförlitlig koppling mellan innehavaren och uppehållstillståndet. Detta bidrar i sin tur till att skydda uppehållstillstånd mot bedräglig användning samt att förebygga och beivra olaglig invandring och bosättning. Förutom att biometriska kännetecken hindrar användandet av någon annan persons uppehållstillstånd, innebär EG-förordningens krav på lagring av biometri i uppehållstillstånden att möjligheterna att förfalska sådana handlingar försvåras avsevärt. Att införa krav för att skydda samhället och den enskilde mot att uppehållstillstånd används för brottsliga syften är ett angeläget intresse i en rättsstat. Sammanfattningsvis anser utredningen att den rättighetsinskränkning som upptagande av biometriska kännetecken kan innebära är förenlig med regeringsformen och Europakonventionen.

Bestämmelserna i EG-förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd gäller som lag i Sverige. Utredningen konstaterar emellertid att EG-förordningen inte uttryckligen anger att personer som söker uppehållstillstånd ska lämna biometriska uppgifter eller att behöriga myndigheter i medlemsstaterna får ta upp biometriska uppgifter. Den föreskriver i stället att medlemsstaterna

14Danelius, Mänskliga rättigheter i europeisk praxis, tredje upplagan, 2007, s. 306 f.

15Danelius, a. a. s. 309.

44

SOU 2009:91 Överväganden och förslag

ska samla in sådana kännetecken. I detta kan möjligtvis implicit ligga en skyldighet också för den enskilde sökande att lämna biometriska uppgifter. Utredningen gör dock den bedömningen att EG- förordningen i detta avseende kräver kompletterande nationell lagstiftning.

Det finns för närvarande inga generella bestämmelser i svensk rätt om upptagande av fotografi och fingeravtryck i samband med ansökan om uppehållstillstånd.

Migrationsverket eller polismyndigheten får enligt 9 kap. 8 § UtlL under vissa angivna förutsättningar fotografera en utlänning och, om utlänningen fyllt 14 år, ta hans eller hennes fingeravtryck. Fotografi och fingeravtryck får enligt nämnda lagrum tas om

(1) utlänningen inte kan styrka sin identitet när han eller hon kommer till Sverige, (2) utlänningen ansöker om uppehållstillstånd som flykting eller skyddsbehövande i övrigt och anger skäl som avses i 4 kap. 1 eller 2 § eller (3) det finns grund för att besluta om förvar. Av 6 kap. 14 § UtlF följer att beslut om att ta fingeravtryck eller fotografi fattas av den befattningshavare som ansvarar för att utredning genomförs i ett ärende som rör uppehållstillstånd, avvisning eller utvisning eller av den som har att fatta beslut om förvar. Fingeravtryck och fotografi som tagits av en polismyndighet ska tillsammans med utredning i ärendet sändas till Migrationsverket. Migrationsverket får enligt 6 kap. 17 § UtlF meddela ytterligare föreskrifter.

Möjligheten att fotografera och ta fingeravtryck vid utlänningens ankomst eller när han eller hon senare ansöker om uppehållstillstånd syftar enligt motiven till att säkerställa att utlänningens identitet kan fastställas (prop. 1996/97:25 s. 187 ff.). Samma syfte får förutsättas ligga bakom bestämmelsen om fotografering och fingeravtryck i samband med förvar. I samband med att Migrationsverket övertog utredningsansvaret i asylärenden från polisen den 1 januari 1997, överfördes även ansvaret för registreringen av fingeravtryck från Rikspolisstyrelsen till Migrationsverket (prop. 1996/97:25 s. 138 ff.). I detta sammanhang bör även nämnas att Eurodacförordningen16 anger att medlemsstaterna ska samla in fingeravtryck från alla asylsökanden som är 14 år eller äldre.

I prop. 1985/86:133 s. 18–19 och 26 föreslogs att fingeravtryck och fotografi skulle få tas av varje utlänning som vid ankomsten till

16 Rådets förordning (EG) nr 2725/200 av den 11 december 2000 om inrättande av Eurodac för jämförelse av fingeravtryck för en effektiv tillämpning av Dublinkonventionen, EUT L 316, 15.12.2000, s. 1.

45

Överväganden och förslag SOU 2009:91

Sverige eller senare ansökte om uppehållstillstånd samt dessutom när en utlänning inte vid ankomsten hit kunde styrka sin identitet. Riksdagen godtog emellertid inte så långtgående bestämmelser.

Av det ovan anförda framgår att möjligheten att ta upp fingeravtryck och fotografi i samband med ansökningar om uppehållstillstånd endast gäller för ansökningar där skäl som avses i 4 kap. 1 eller 2 § UtlL (flykting eller skyddsbehövande i övrigt) åberopas. Mot den nu angivna bakgrunden anser utredningen att utlänningslagen bör kompletteras med en generell bestämmelse om att myndigheter som tar emot ansökningar om uppehållstillstånd får ta upp biometriska kännetecken i form av ansiktsbild och fingeravtryck.

Ansökningar om uppehållstillstånd görs vid svenska beskickningar och konsulat i utlandet samt vid Migrationsverkets tillståndsenheter i Sverige. Regeringskansliet (Utrikesdepartementet) handlägger ärenden om uppehållstillstånd för diplomatpersonal m.fl. Biometriska kännetecken bör få samlas in av dessa myndigheter.

Redan i dag krävs bl.a. vid ansökan om uppehållstillstånd på grund av anknytning regelmässigt att sökanden inställer sig personligen. Utrustning för upptagande av biometri i form av ansiktsbild och fingeravtryck finns redan hos Regeringskansliet samt vid tillståndsenheterna och utlandsmyndigheterna. Enligt EG-förord- ningen kan fotografiet antingen tillhandahållas av sökanden eller tas vid ansökningstillfället. Det finns i och för sig inget som hindrar att sökanden i samband med ansökan ger in ett fotografi som sedan skannas. För att ta bort ytterligare ett moment från handläggningen och för att säkerställa god kvalitet av fotografiet bör de behöriga myndigheterna dock ha möjlighet att ta upp såväl fotografi som fingeravtryck.

Upptagande av fingeravtryck och fotografi bör kunna ske vid ansökan eller efter det att beslut om uppehållstillstånd fattats. Mot bakgrund av att det av säkerhetshänsyn inte är acceptabelt att efter utfärdandet ändra de uppgifter som finns lagrade i eller präglade på uppehållstillståndet bör vidare upptagande av fingeravtryck och fotografi kunna ske vid ansökan om förlängning av uppehållstillstånd. Se avsnitt 4.8 angående upptagande av biometri i samband med förnyande av tillståndsbeviset.

Från personer som ansöker om uppehållstillstånd som flykting eller skyddsbehövande i övrigt och anger skäl som avses i 4 kap. 1 eller 2 § tas, i enlighet med föreskrifterna härom i 9 kap. 8 § UtlL och Eurodacförordningen, s.k. rullade fingeravtryck från samtliga fingrar. Enligt EG-förordningen om en enhetlig utformning av

46

SOU 2009:91 Överväganden och förslag

uppehållstillstånd ska två platta fingeravtryck tas. Bestämmelsen om upptagande av biometri för utfärdande av enhetligt utformade uppehållstillstånd är generellt tillämplig och omfattar, förutom de uttryckligt angivna undantagen, samtliga personer som ansöker om uppehållstillstånd. För personer som ansöker om uppehållstillstånd som flykting eller skyddsbehövande i övrigt gäller följaktligen att de måste lämna fingeravtryck dels enligt 9 kap. 8 § UtlL och Eurodacförordningen, dels enligt bestämmelserna om upptagande av biometri för utfärdande av det enhetligt utformade uppehållstillståndet.

Fingeravtryck ska enligt EG-förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd inte samlas in från personer som inte har fyllt sex år. Att fingeravtryck ska tas från utlänningar som har fyllt sex år bör framgå direkt av lagtexten. Av EG-förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd följer vidare att personer som av fysiska skäl är förhindrade att lämna fingeravtryck ska undantas från kravet att lämna fingeravtryck. Att en person är fysiskt förhindrad att lämna fingeravtryck bör givetvis inte påverka bedömningen av om uppehållstillstånd ska beviljas eller inte.17 Det kan tänkas att det fysiska hindret för upptagande av fingeravtryck endast är av tillfällig natur. Under sådana förhållanden bör fingeravtryck tas när hindret inte längre kvarstår. Det är varken lämpligt eller möjligt att i lag närmare reglera hanteringen av personer som av fysiska skäl är förhindrade att lämna fingeravtryck. I utlänningslagen bör därför anges att personer som av fysiska skäl är permanent förhindrade att lämna fingeravtryck är undantagna från skyldigheten att lämna sådana uppgifter. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer kan inom ramen för regeringens kompetens att meddela verkställighetsföreskrifter (8 kap. 13 § regeringsformen) meddela närmare föreskrifter om undantag från kravet att lämna fingeravtryck när det gäller personer som av fysiska skäl är förhindrade att lämna fingeravtryck.

Av EG-förordningen framgår att fingeravtrycken och ansiktsbilden ska sparas i ett lagringsmedium i uppehållstillståndet. För att den nationella lagen ska bli sammanhållen och begriplig bör även i utlänningslagen uttryckligen anges att fingeravtrycken och ansiktsbilden ska sparas i ett lagringsmedium i uppehållstillståndet. Vidare

17 Jfr yttrande från Europeiska datatillsynsmannen om det ändrade förslaget till rådets förordning om ändring av förordning (EG) 1030/2008 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredjeland, EUT C 320, 28.12.2006, s. 21, vari framhålls att bestämmelserna inte får innebära att personer med oläsbara fingeravtryck stigmatiseras.

47

Överväganden och förslag SOU 2009:91

bör anges att fingeravtrycken och ansiktsbilden samt de biometriska data som tas fram ur dessa omedelbart ska förstöras när uppehållstillståndet har lämnats ut eller ansökan har återkallats eller avslagits. Överväganden avseende registrering av uppgifter i en nationell databas görs nedan under avsnitt 4.6.

4.4Bevis om uppehållstillstånd

Utredningens förslag: Bestämmelsen i utlänningsförordningen om bevis om uppehållstillstånd bör ändras så att den i stället anger att uppehållstillstånd ska utfärdas enligt EG-förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd.

4.4.1Utredningens överväganden

Bevis om uppehållstillstånd ska enligt 4 kap. 22 § UtlF föras in i utlänningens pass eller någon annan handling. Enligt artikel 1 i EG- förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd ska uppehållstillstånd till medborgare i tredjeland efter den 20 maj 2011 utfärdas som en separat handling i det format som anges i förordningen. Efter den 20 maj 2011 är det sålunda inte längre möjligt att utfärda bevis om uppehållstillstånd till medborgare i tredjeland i form av ett tillståndsmärke som infogas i utlänningens pass eller någon annan handling.

För att svensk rätt ska vara förenlig med EG-förordningen krävs att bestämmelsen i utlänningsförordningen ändras. Utredningen föreslår att det sker genom att det i utlänningsförordningen anges att uppehållstillstånd ska utfärdas i enlighet med föreskrifterna i EG-förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd.

48

SOU 2009:91 Överväganden och förslag

4.5Kontroll av uppehållstillståndet och de biometriska uppgifterna

Utredningens förslag: I utlänningslagen bör tas in en bestämmelse om att innehavare av uppehållstillstånd vid en kontroll enligt 9 kap. 1 eller 9 §§ UtlL är skyldig att på begäran låta den myndighet som genomför kontrollen ta innehavarens fingeravtryck och en ansiktsbild i digitalt format. När en kontroll av uppehållstillståndet har genomförts, bör fingeravtrycken och ansiktsbilden samt de biometriska data som därvid har tagits fram omedelbart förstöras.

4.5.1EG-förordningens bestämmelser

Enligt artikel 4 i EG-förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd får biometriska kännetecknen i uppehållstillstånd vid tillämpningen av förordningen endast användas för att kontrollera handlingens autenticitet och innehavarens identitet genom direkt tillgängliga jämförbara kännetecken, när uppvisande av uppehållstillståndet krävs enligt nationell lag.

4.5.2Behov av kompletterande nationella bestämmelser eller författningsändringar

Vid bedömningen av vilka kompletterande nationella bestämmelser eller författningsändringar som krävs måste beaktas i vilka fall nationell lag ställer krav på uppvisande av uppehållstillstånd. Sådant krav finns vid de kontroller som genomförs vid gränsen och vid den inre utlänningskontrollen.

Gränskontroll

Inom Schengenområdet skiljer man mellan inre och yttre gräns. Med inre gräns avses enligt artikel 1 i Schengenkonventionen18 medlemsländernas gemensamma landgränser, flygplatser och hamnar

18 Schengenregelverket – Konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 mellan regeringarna i Beneluxstaterna, Förbundsrepubliken Tyskland och Franska republiken om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna, EUT L 239, 22.09.2000, s. 19. Definitionen av inre och yttre gräns har i nationell rätt tagits in i 1 kap. 3 § UtlF.

49

Överväganden och förslag SOU 2009:91

med förbindelser till och från medlemsländerna. Med yttre gräns menas medlemsländernas övriga landgränser, flygplatser och hamnar. Det beror alltså på var en person kommer från, respektive ska resa till, om personen passerar en yttre eller inre gräns. Om en person anländer till Sverige från ett land som ligger utanför Schengenområdet passerar han eller hon en yttre gräns. Om personen anländer från ett land som är anslutet till Schengensamarbetet passerar han eller hon en inre gräns.

Definitionen av inre och yttre gräns är viktig eftersom en inre gräns får passeras utan någon kontroll; Schengensamarbetet innebär att personkontrollerna vid de inre gränserna har upphört. Det sagda framgår av artikel 20 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 562/2006 av den 15 mars 2006 om en gemenskapskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna)19, fortsättningsvis kallad Gränskodexen. Resor inom Schengenområdet är närmast att jämställas med inrikesresor. Tredjelandsmedborgare som reser in i en Schengenstat via en inre gräns, dvs. via en annan Schengenstat, måste dock ha pass och i förekommande fall uppehållstillstånd eller visering med sig.

Att en inre gräns får passeras utan att någon kontroll äger rum framgår även av 6 kap. 5 § UtlF. För såväl medborgare i Schengenstaterna som tredjelandsmedborgare gäller att de, när de väl lagligen är inne på Schengenstaternas territorium, fritt kan röra sig inom Schengenområdet. Tredjelandsmedborgare som innehar uppehållstillstånd som utfärdats av en Schengenstat får enligt artikel 21 i Schengenkonventionen röra sig fritt inom övriga Schengenstater i högst tre månader. I enlighet med detta föreskrivs i 4 kap. 6 § UtlF att en utlänning som har ett giltigt resedokument och ett uppehållstillstånd som är utfärdat av en Schengenstat får medges att resa in i och under högst tre månader vistas i Sverige om inresevillkoren i artikel 21 i Schengenkonventionen är uppfyllda. Den som är skyldig att ha visering får i de flesta fall röra sig fritt inom Schengenområdet under viseringens giltighetstid. Härvid bör anmärkas att det inom ramen för Schengensamarbetet finns två huvudtyper av visering, visering som gäller inom hela Schengenområdet (enhetlig visering) och visering som bara gäller i det utfärdade landet eller några Schengenstater (territoriellt begränsad visering).

Huvudregeln om att de inre gränserna får passeras överallt utan att någon in- eller utresekontroll genomförs, oavsett personens natio-

19 EUT L 105, 14.4.2006, s. 1.

50

SOU 2009:91 Överväganden och förslag

nalitet innebär inte att det inte får utföras några kontroller. Från huvudregeln om fri passage av inre gräns görs i 6 kap. 5 § UtlF vissa undantag. Om det är nödvändigt med hänsyn till allmän ordning eller rikets säkerhet, får regeringen besluta om kontroll under begränsad tid efter det att samråd skett med övriga Schengenstater. Behövs ett omedelbart ingripande, får en polismyndighet i samråd med Rikspolisstyrelsen tills vidare vidta nödvändiga åtgärder, vilka ska av styrelsen omedelbart anmälas till regeringen och övriga Schengenstater. Regeringen prövar snarast om åtgärden ska bestå. Bestämmelserna i utlänningsförordningen om undantag från huvudregeln om fri passage av inre gräns har sin grund i artikel 21 i Gränskodexen. Enligt artikel 21 i Gränskodexen får dock även stickprovskontroller genomföras vid den inre gränsen.

De yttre gränserna får enligt artikel 4 i Gränskodexen bara passeras vid särskilda gränskontroller under bestämda öppettider. Vid de yttre gränserna genomförs kontroller, både vid in- och utresa. Vid inresa ska tredjelandsmedborgare enligt artikel 7 i Gränskodexen underkastas en s.k. noggrann kontroll. Detta innebär bl.a. att det kontrolleras att den inresande har de handlingar som krävs och uppfyller övriga villkor för inresa i Schengenområdet, att den inresande inte kan förväntas ägna sig åt brottslig verksamhet och att den inresande inte är ett hot mot allmän ordning och säkerhet. Ett viktigt led i informationsutbytet mellan länderna är datasystemet Schengen Information System, SIS. Där finns uppgifter bland annat om personer som har förbjudits att vistas inom Schengenområdet och om personer, fordon eller föremål som är efterlysta. Vad gäller handlingar anges särskilt i artikel 7.3 att kontrollen innefattar en undersökning av att tredjelandsmedborgaren innehar en giltig resehandling som gäller för gränsövergång och att handlingen i erforderliga fall åtföljs av den visering eller det uppehållstillstånd som krävs.

De nationella bestämmelserna om kontroll i samband med inresa och utresa i Sverige finns i 9 kap. 1 § UtlL. Av detta lagrum följer att en utlänning, vid inresa till eller utresa från Sverige, ska visa upp sitt pass för polismyndigheten och också lämna de upplysningar och visa de handlingar som är av betydelse för bedömningen av hans eller hennes rätt att resa in i och vistas i Sverige. Handlingar som ska visas upp kan t.ex. vara visering eller uppehållstillstånd, och om avsikten med vistelsen i Sverige är arbete, arbetstillstånd. I kontrollen ska också undersökas att resehandlingarna och tillstånden är äkta, giltiga och inte används i ett otillbörligt syfte. Upplys-

51

Överväganden och förslag SOU 2009:91

ningar som kan vara av betydelse för bedömningen om utlänningen har rätt att resa in i Sverige och att vistas här är bl.a. var utlänningen ska resa och syftet med resan.

Av 9 kap. 1 § andra stycket UtlL följer att Tullverket och Kustbevakningen är skyldiga att hjälpa polismyndigheten vid kontrollen av utlänningars inresa eller utresa enligt utlänningslagen. Efter överenskommelse med polismyndigheten får även Migrationsverket hjälpa polismyndigheten med kontrollen. När inresekontrollen sköts av särskilt förordnade passkontrollanter, tulltjänstemän eller tjänstemän vid Kustbevakningen, ska pass och andra handlingar visas upp för dem. Om Migrationsverket medverkar i kontroll vid inresa ska handlingarna uppvisas för tjänsteman vid den myndigheten.

Inre utlänningskontroll

Bestämmelser om den s.k. inre utlänningskontrollen finns i 9 kap. 9 § UtlL. En utlänning som vistas i Sverige är enligt första stycket denna bestämmelse skyldig att på begäran av en polisman visa upp pass eller andra handlingar som visar att han eller hon har rätt att uppehålla sig i Sverige. Kustbevakningen medverkar till polisens kontrollverksamhet genom kontroll av och i anslutning till sjötrafiken. Enligt 9 kap. 9 § andra stycket UtlL ska pass eller andra handlingar visas upp för tjänsteman vid Kustbevakningen, om kontrollen utövas av Kustbevakningen. Inre utlänningskontroll får endast vidtas om det finns grundad anledning att anta att utlänningen saknar rätt att uppehålla sig här i landet eller om det annars finns särskild anledning till kontroll. Till följd av 9 kap. 9 § första stycket UtlL är en utlänning också skyldig att efter kallelse av Migrationsverket eller polismyndigheten komma till verket eller polisen och lämna uppgifter om sin vistelse här i landet. Om utlänningen inte gör det, får han eller hon hämtas genom polismyndighetens försorg. Om det på grund av en utlännings personliga förhållanden eller av någon annan anledning kan antas att utlänningen inte skulle följa kallelsen, får han eller hon hämtas utan föregående kallelse. Migrationsverkets möjlighet att begära hjälp från polismyndigheten vid hämtning framgår av 9 kap. 10 § UtlL.

Den inre utlänningskontrollen syftar till att övervaka att utlänning som vistas i riket har erforderligt tillstånd att vistas här. I motiven framhålls att utlänningar inte på grund av bestämmelsen är skyldiga att bära passet på sig under vistelsen i Sverige (prop. 1988/89:86

52

SOU 2009:91 Överväganden och förslag

s. 172). Bestämmelserna om inre utlänningskontroll gäller oavsett om utlänningen väntar på att få uppehållstillstånd eller redan har fått ett sådant. Som framgått får kontrollen emellertid inte ske slentrianmässigt utan det krävs att det finns en grundad anledning att anta att utlänningen saknar rätt att uppehålla sig här i landet eller annan särskild anledning till kontroll. Rikspolisstyrelsen har efter samråd med Migrationsverket utarbetat föreskrifter och allmänna råd m.m. för polisens befattning med den inre utlänningskontrollen. I dessa anges inledningsvis, att syftet med kontrollen i första hand är att spana efter sådana utlänningar beträffande vilka det finns ett avvisnings- eller utvisningsbeslut. Dessutom ska polisen övervaka att utlänningar inte vistas eller arbetar i Sverige utan att ha pass och föreskrivet tillstånd. Kontrollen sker delvis genom granskning av de uppgifter som kommer in till polisen med anledning av den anmälnings- och uppgiftsskyldighet som föreskrivs i 7 kap. 1 § UtlF. Sistnämnda anmälnings- och uppgiftsskyldighet omfattar dock inte den som har sökt uppehållstillstånd i Sverige. Även uppgifter som på annat sätt kommer till polisens kännedom undersöks. Vid sidan av detta sker den inre utlänningskontrollen genom spaningsverksamhet. I den delen understryks det i föreskrifterna att det för kontroll bör krävas, att det finns skälig misstanke att utlänningen saknar tillstånd eller att det annars kan bli aktuellt med avvisning/utvisning eller verkställighet. Det betonas att en person inte får kontrolleras enbart därför att han på grund av hudfärg, språk, namn, beteende eller annars kan antas vara utlänning. Vidare framhålls följande.

Det är viktigt att polisen genomför utlänningskontrollen på ett lugnt och hänsynsfullt sätt och tydligt förklarar vad saken gäller. Detta är särskilt viktigt om det kan befaras uppstå missförstånd av språklig art eller av andra skäl, som t.ex. kan ha att göra med utlänningens erfarenheter av kontakt med polis i länder med annan samhällsordning. Det är också värt att beakta att en utlänningskontroll kan upplevas som särskilt besvärande i vissa fall, t.ex. om invandrare som blivit svenska medborgare gång efter annan utsätts för förfrågningar om pass.

Kontroll av uppehållstillståndet och de biometriska uppgifterna

Av det ovan anförda har framgått att kontroll av uppehållstillstånd kan ske inom ramen för gränskontrollen och den inre utlänningskontrollen. För att kontrollera att de biometriska uppgifter som finns lagrade på uppehållstillståndet stämmer överens med inne-

53

Överväganden och förslag SOU 2009:91

havarens uppgifter måste utlänningen på de kontrollerande myndigheternas begäran vara skyldig att låta myndigheten ta innehavarens fingeravtryck och ansiktsbild. Själva kontrollen kommer att ske genom en datorstödd jämförelse.

Med beaktande av vad som föreskrivs i 2 kap. 6 och 12 §§ regeringsformen samt artikel 8 Europakonventionen krävs lagstöd för att upptagande av fingeravtryck och ansiktsbild ska kunna ske vid en sådan kontroll (jfr avsnitt 4.3.2 ovan). EG-förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd innehåller inga bestämmelser i detta avseende. I utlänningslagen bör därför tas in en bestämmelse om att innehavaren av ett uppehållstillstånd vid kontroll enligt 9 kap. 1 eller 9 §§ UtlL är skyldig att på begäran låta den myndighet som genomför kontrollen ta innehavarens fingeravtryck och en bild i digitalt format av innehavarens ansikte för kontroll av att fingeravtrycken och ansiktsbilden motsvarar de som finns lagrade i uppehållstillståndet.

Fingeravtrycken och ansiktsbilden bör inte få användas för andra ändamål än kontroll enligt 9 kap. 1 eller 9 § UtlL. När en kontroll av uppehållstillståndet har genomförts, bör därför fingeravtrycken och ansiktsbilden samt de biometriska data som därvid har tagits fram omedelbart förstöras.

Den tekniska utrustningen för upptagande av biometri är utformad på så vis att den redan vid upptagandet känner av om fotografiet och fingeravtrycken är av tillräckligt bra kvalitet för en senare kontroll. Vid angivna förhållanden behöver de biometriska uppgifterna inte åter kontrolleras när kortet lämnas ut.

4.6Registrering av biometriska uppgifter i en nationell databas

Utredningens bedömning: Utredningen bedömer att det finns starka skäl för att de personuppgifter som samlas in i samband med ansökningar om uppehållstillstånd ska få registreras i en nationell databas. Med hänsyn till Integritetsskyddskommitténs förslag om utökat grundlagsskydd för den personliga integriteten anser emellertid utredningen att ytterligare överväganden krävs för registrering av de ifrågavarande uppgifterna i en nationell databas. Utredningen lämnar därför inget förslag i denna fråga.

54

SOU 2009:91 Överväganden och förslag

4.6.1Utredningens överväganden

Enligt artikel 4 i EG-förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd får de biometriska kännetecknen som lagrats i uppehållstillstånd vid tillämpning av förordningen endast användas för vissa särskilda ändamål, nämligen för att kontrollera handlingens autenticitet och innehavarens identitet, genom direkt tillgängliga jämförliga kännetecken, när uppvisande av uppehållstillstånd krävs enligt nationell lagstiftning. Förordningen innehåller inte några bestämmelser om annan lagring av de biometriska uppgifter som tas upp i samband med ansökningar om uppehållstillstånd. Inskränkningen av användningsområdet för de uppgifter som finns lagrade i uppehållstillståndet hindrar emellertid i sig inte att de biometriska kännetecken som tas upp i samband med ansökan registreras i en nationell databas.

Vid bedömningen av om registrering av de biometriska kännetecken som tas upp i samband med ansökningar om uppehållstillstånd bör ske har utredningen bl.a. granskat de överväganden som gjordes i samband med införande av biometri i pass och andra Schengenstaters överväganden i frågan.

Överväganden vid införande av biometri i pass

När biometriska uppgifter infördes i passen gjordes överväganden om lagring av uppgifterna. Beträffande ansiktsbilder gjordes bedömningen att informationen i viss mån är att betrakta som känslig och att det därför var viktigt att den inte lagrades i onödan (prop. 2004/05:119 s. 25). När biometri i form av fingeravtryck senare infördes i passen gjordes samma bedömning. Även om möjligheten att lagra uppgifter i passregistret som sedan kan användas för automatisk sökning skulle minska risken för missbruk gjordes bedömningen att det vid en intresseavvägning mellan denna risk och skyddet för enskildas personliga integritet inte fanns tillräckliga skäl för en sådan lagring. Fingeravtrycken och de biometriska data som tas fram ur dessa och ur ansiktsbilden ska alltså omedelbart förstöras efter passets utlämnande eller om ansökan återkallas eller avslås. I det passregister som förs av Rikspolisstyrelsen lagras det fotografi som tas vid ansökan. När biometri samlas in för kontroll av pass ska såväl fingeravtrycken och ansiktsbilden samt de biometriska data som därvid har tagits fram omedelbart förstöras.

55

Överväganden och förslag SOU 2009:91

Andra Schengenstater

Utredningen har tagit del av några andra Schengenstaters överväganden angående lagring av de biometriska uppgifter som samlas in i samband med ansökningar om uppehållstillstånd. Bland de länder som planerar att lagra de biometriska uppgifterna i en nationell databas kan nämnas Estland, Nederländerna, Lettland, Litauen, Portugal, Slovakien, Storbritannien, Schweiz och Österrike. Flertalet länder bl.a. Belgien och Finland har ännu inte tagit ställning till om de biometriska uppgifterna ska lagras i en nationell databas.

Regler om registrering av personuppgifter

Av 2 kap. 3 § andra stycket regeringsformen framgår att varje medborgare i den utsträckning som närmare anges i lag ska skyddas mot att hans eller hennes personliga integritet kränks genom att uppgifter om honom eller henne registreras med hjälp av automatisk databehandling. Utlänning här i riket är enligt 2 kap. 22 § första stycket 2 regeringsformen likställd med svensk medborgare i fråga om skydd för personlig integritet vid automatisk databehandling. Grundlagsregeln anger inte en viss nivå för integritetsskyddet utan slår endast fast att det ska finnas en datalagstiftning.20 Den närmare omfattningen av skyddet överlämnas alltså åt vanlig lag. Generella bestämmelser om behandling av personuppgifter finns i personuppgiftslagen (1998:204). I lagen uppställs grundläggande krav på behandlingen av personuppgifter. Personuppgifter får t.ex. bara samlas in för särskilda, uttryckligen angivna och berättigade ändamål. Uppgifterna får vidare inte behandlas för något ändamål som är oförenligt med det för vilket uppgifterna samlades in. Fler personuppgifter än vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med behandlingen får inte heller samlas in.

Enligt 10 § personuppgiftslagen får bara personuppgifter behandlas om den registrerade lämnat sitt samtycke till behandlingen eller om behandlingen annars är nödvändig för vissa särskilt angivna ändamål. Samtycke är enligt 3 § personuppgiftslagen varje slag av frivillig, särskild och otvetydig viljeyttring genom vilken den registrerade, efter att ha fått information, godtar behandling av personuppgifter som rör honom eller henne. Vid ansökan om uppehållstillstånd är situationen sådan att den enskilde i praktiken

20 Holmberg, Stjernquist, Isberg, Eliason och Regner, Grundlagarna, andra upplagan, s. 107.

56

SOU 2009:91 Överväganden och förslag

knappast kan sägas ha något alternativ till att lämna personuppgifter. Det kan därför inte gärna sägas att ett samtycke till registrering som lämnas vid en ansökan om uppehållstillstånd är frivilligt i egentlig mening. Om behandlingen är nödvändig för att ett ändamål som rör ett berättigat intresse hos den personuppgiftsansvarige ska kunna tillgodoses får dock personuppgifterna behandlas förutsatt att detta intresse väger tyngre än den registrerades intresse av skydd mot kränkning av den personliga integriteten (10 § f personuppgiftslagen).

Utöver personuppgiftslagen finns dessutom en rad lagar som på särskilda verksamhetsområden ger persondataskydd som ersätter eller kompletterar personuppgiftslagens bestämmelser. I förordningen (2001:720) om behandling av personuppgifter i verksamhet enligt utlännings- och medborgarskapslagstiftningen (utlänningsdataförordningen) finns kompletterande bestämmelser för behandling av personuppgifter i Migrationsverkets, Rikspolisstyrelsens, polismyndigheternas och utlandsmyndigheternas verksamhet enligt utlännings- och medborgarskapslagstiftningen. I 9–11 §§ utlänningsdataförordningen finns bestämmelser om Migrationsverkets fingeravtrycksregister. Detta register omfattar fingeravtryck och fotografier som är tagna i de fall en utlänning, som har fyllt 14 år, inte kan styrka sin identitet när han eller hon kommer till Sverige eller ansöker om uppehållstillstånd som flykting eller skyddsbehövande i övrigt eller om det finns grund att besluta om förvar av utlänningen, jfr 9 kap. 8 § UtlL. Om utlänningen inte har fyllt 14 år lagras enbart fotografiet. Registret får enligt 9 § andra stycket utlänningsdataförordningen endast användas vid prövning av ansökningar om uppehållstillstånd som flykting eller skyddsbehövande i övrigt samt i ärenden om avvisning och utvisning.

I sammanhanget bör också nämnas Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 767/2008 av den 9 juli 2008 om informationssystemet för viseringar (VIS) och utbytet mellan medlemsstaterna av uppgifter om viseringar för kortare vistelse21 (VIS-förord- ningen). Inom Regeringskansliet bereds för närvarande ett förslag om inrättande av ett nationellt register (nationella VIS-registret) över fingeravtryck och fotografier som svenska myndigheter tar upp i samband med viseringsansökningar.22 Registret ska föras av Migrationsverket.

21EUT L 218, 13.8.2008, s. 60.

22Ds 2009:5 Författningsändringar med anledning av VIS-förordningen.

57

Överväganden och förslag SOU 2009:91

Bör de personuppgifter som samlas in i samband med ansökningar om uppehållstillstånd registreras i en nationell databas?

Den typ av personuppgifter det är fråga om är biometriska uppgifter i form av fingeravtryck och fotografi. Sådana uppgifter måste på grund av dess persontypiska egenskaper betraktas som särskilt integritetskänsliga. Även om det egentliga integritetsintrånget sker redan vid upptagande av uppgifterna bör krävas starka skäl för registrering av sådana uppgifter i en nationell databas. I sammanhanget bör också vägas in risken för att uppgifterna i databasen missbrukas.

Migrationsverket har påpekat att risken för missbruk av uppehållstillstånd skulle minska, om de digitala ansiktsbilderna och/eller fingeravtrycken samt de biometriska data som kan tas fram ur dessa lagras i ett nationellt register som får användas för automatisk sökning. Genom att vid varje ny ansökan om uppehållstillstånd kunna göra en rutinmässig sökning mot sådana lagrade uppgifter skulle man förhindra att en person skaffar sig två eller flera uppehållstillstånd i olika identiteter. Genom att endast ha de biometriska uppgifterna lagrade i tillståndsbeviset förhindras visserligen identitetsbedrägerier genom så kallad ”look-alike”, dvs. att person A använder sig av person B:s tillståndsbevis. Även om det är svårt att uppskatta omfattningen av problematiken har det emellertid vid stickprovskontroller visat sig att det inte är ovanligt med identitetsbedrägerier där en person använder sig av flera identiteter; Migrationsverket har framhållit att identitetsbedrägerier av den sistnämnda typen i princip bara kan upptäckas och beivras om fingeravtrycken vid ansökan kan kontrolleras mot ett nationellt register. Genom en sådan kontroll kan säkerställas att den sökande inte redan har sökt eller beviljats uppehållstillstånd i en annan identitet.

De enhetligt utformade uppehållstillstånden innebär att tillståndsbeviset skiljs från passhandlingen. Migrationsverket har framfört att det finns en beaktansvärd risk för att detta förhållande leder till en ökad mängd förkomna handlingar.

Även ur ett barnskyddsperspektiv kan sägas att det finns skäl som talar för att personuppgifter som tas upp i samband med ansökningar om uppehållstillstånd registreras. Andelen ensamkommande barn till Sverige har ökat under senare år och det finns enligt Migrationsverket en uppenbar risk att barn som inte kan identifieras far illa.

58

SOU 2009:91 Överväganden och förslag

Migrationsverket har också pekat på att det skulle förbättra servicenivån till enskilda om de biometriska data som tas upp i samband med ansökningar om uppehållstillstånd skulle kunna lagras i fingeravtrycksregistret. Vid t.ex. ansökan om förlängning av uppehållstillstånd skulle verket kunna använda sig av de lagrade uppgifterna i stället för att sökanden på nytt ska inställa sig personligen för att åter lämna fingeravtryck och fotografi. Genom att tillåta registrering och automatiserad behandling av ansiktsbilden och fingeravtrycken vid ansökan om uppehållstillstånd skulle även handläggningstiden vid ansökan om nytt tillståndsbevis då det tidigare beviset förkommit eller ska förnyas kortas väsentligt. Sammantaget har Migrationsverket anfört att verifiering mot lagrad biometri skulle öka rättssäkerheten och servicenivån samtidigt som det skulle innebära en väsentlig kostnadsbesparing räknat i handläggningstid.

Det kan konstateras att registrering av de aktuella uppgifterna skulle minska risken för missbruk av uppehållstillstånd. En möjlighet för Migrationsverket att kontrollera sökandens uppgifter mot ett register skulle sannolikt också innebära effektivitetsvinster och höja servicenivån. En registrering av de ifrågavarande uppgifterna innebär att en betydande mängd personuppgifter samlas på ett och samma ställe; risken för missbruk får emellertid bedömas som synnerligen begränsad, eftersom registrets användningsområde skulle vara mycket inskränkt samt att endast en myndighet, Migrationsverket, skulle ha direktåtkomst till registret. Vid en sammantagen bedömning finns det alltså enligt utredningen starka skäl som talar för att de aktuella uppgifterna bör få registreras i en nationell databas.

Integritetsskyddskommittén har i SOU 2008:3 föreslagit att bestämmelsen i 2 kap. 3 § andra stycket regeringsformen ska upphävas och att det i 2 kap. 6 § regeringsformen ska införas ett nytt andra stycke vari anges att varje medborgare gentemot det allmänna är skyddad mot intrång om det sker i hemlighet eller utan samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden. Integritetsskyddskommittén konstaterar att informationssamlingar av särskilt känslig karaktär om enskildas personliga förhållanden som hanteras i hemlighet eller utan samtycke från den enskilde och i betydande mån innebär en kartläggning av enskildas personliga förhållanden bör ha stöd i lag och i övrigt uppfylla kraven i 2 kap. 12 § regeringsformen (SOU 2008:3 s. 273 och 281 f). Det utökade grundlagsskyddet för den personliga

59

Överväganden och förslag SOU 2009:91

integriteten bör enligt Integritetsskyddskommittén gälla även för icke svenska medborgare här i riket (SOU 2008:3 s. 283).

Integritetsskyddskommitténs förslag behandlas för närvarande i Regeringskansliet. Förslaget innebär att registrering av personuppgifter kan komma att kräva stöd i lag. Mot denna bakgrund anser utredningen att ytterligare överväganden krävs för att de personuppgifter som samlas in i samband med ansökningar om uppehållstillstånd ska få registreras i ett nationellt register. Utredningen lämnar därför inget förslag i denna fråga.

4.7Skydd för personuppgifter och sekretess

Utredningens bedömning: Införande av biometri i form av fingeravtryck och fotografi i uppehållstillstånd föranleder inga författningsändringar avseende skydd för personuppgifter och sekretess.

4.7.1Behov av författningsändringar eller kompletterande nationell lagstiftning

De personuppgifter som ska behandlas i samband med de enhetligt utformade uppehållstillstånden omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 94/95/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och det fria flödet av sådana uppgifter23 (dataskyddsdirektivet).

Personuppgiftslagen innehåller grundläggande skyddsbestämmelser som bl.a. innebär att en personuppgiftsansvarig ska se till att personuppgifter behandlas lagligt, att uppgifterna alltid behandlas på ett korrekt sätt, att uppgifter endast samlas in för särskilda, uttryckligen angivna och berättigade ändamål samt att de inte behandlas för något ändamål som är oförenligt med det syfte för vilket de samlades in. Dessa bestämmelser bedöms vara tillräckliga för att svensk rätt ska leva upp till de krav som måste ställas på behandling av den typ av personuppgifter som här är fråga om.

Särskilda bestämmelser om sekretess avseende utlänningar finns i 21 kap. 5 § samt 37 kap. offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

23 EUT L 281, 23.11.1995, s. 31 (Direktivet ändrat genom förordning (EG) nr 1882/2003, EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).

60

SOU 2009:91 Överväganden och förslag

Dessa bestämmelser är tillämpliga på de aktuella personuppgifterna. Något skäl att behandla de aktuella uppgifterna på annat sätt än vad som i övrigt gäller personuppgifter på detta område har inte framkommit. Det finns därför inget behov av författningsändringar i denna del.

4.8Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

Utredningens bedömning och förslag: Som angetts ovan ska uppehållstillstånd som utfärdas efter den 20 maj 2011 utfärdas i det nya formatet. Utredningen förslår att bestämmelserna om genomförande av EG-förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd träder i kraft redan den 1 januari 2011. Under en övergångsperiod, fram till den 20 maj 2011, bör det alltjämt vara möjligt att utfärda uppehållstillstånd i form av ett tillståndsmärke.

Enligt artikel 9 i EG-förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd påverkas inte redan utfärdade uppehållstillstånd av genomförandet av förordningen, om inte medlemsstaten beslutar något annat.

Enligt utredningens mening finns det starka skäl för att uppehållstillstånd som utfärdats enligt äldre bestämmelser endast ska vara giltiga under en viss begränsad period. Mot bakgrund av det anförda bör i utlänningsförordningen tas in en övergångsbestämmelse som anger att bevis om uppehållstillstånd som utfärdats före den 20 maj 2011 är giltiga under en övergångsperiod om fyra år. I övergångsbestämmelsen bör även anges att personer som innehar uppehållstillstånd har rätt att förnya tillståndsbeviset under den angivna perioden.

Eftersom upptagande av biometri kräver stöd i lag bör i utlänningslagen föreskrivas att en utlänning som förnyar sitt bevis om uppehållstillstånd är skyldig att underkasta sig de föreskrifter om upptagande av fingeravtryck och fotografi som gäller vid ansökan om uppehållstillstånd. Upptagande av biometri behöver också kunna ske om innehavaren tappat bort sitt tillstånd eller tillståndsbeviset av andra skäl behöver förnyas.

61

Överväganden och förslag SOU 2009:91

4.8.1Utredningens överväganden

Enligt artikel 9 i EG-förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd påverkas inte redan utfärdade uppehållstillstånd av genomförandet av förordningen, såvida inte medlemsstaten beslutar något annat. Det lämnas alltså till de enskilda medlemsstaterna att avgöra om redan utfärdade uppehållstillstånd ska fortsätta att vara giltiga utan biometri eller om innehavarna ska föreläggas att skaffa ett uppehållstillstånd enligt de föreskrifter som anges i EG-förordningen.

Enligt gällande ordning byts beviset om uppehållstillstånd som infogats i utlänningens pass ut när utlänningen får nytt pass. Frågan vad som ska gälla för uppehållstillstånd som utfärdats i form av ett tillståndsmärke rör framför allt permanenta uppehållstillstånd, övriga uppehållstillstånd är begränsade i tiden. För en lösning med att innehavare av redan utfärdade uppehållstillstånd åläggs att byta ut tillståndsmärket mot ett uppehållstillstånd innehållande biometri talar att det då, efter en kortare övergångsperiod, endast skulle finnas en typ av uppehållstillstånd. Mot en sådan ordning kan dock anföras att det innebär en olägenhet för enskilda och därför bara bör väljas om det finns erforderliga skäl för det. Det är emellertid önskvärt att säkerheten höjs i redan utfärdade uppehållstillstånd. Enligt utredningens bedömning finns det tillräckliga skäl för att uppehållstillstånd som utfärdats enligt äldre bestämmelser endast bör vara fortsatt giltiga under en viss begränsad period efter den 20 maj 2011. I anslutning till den nya bestämmelsen om bevis om uppehållstillstånd i utlänningsförordningen bör tas in en övergångsbestämmelse som anger att innehavare av uppehållstillstånd som utfärdats enligt äldre bestämmelser har möjlighet att senast inom fyra år förnya sitt tillståndsbevis. I övergångsbestämmelserna bör även tas in föreskrifter om giltigheten av bevis om uppehållstillstånd som utfärdats enligt äldre bestämmelser.

Den nya bestämmelsen föreslås träda i kraft den 1 januari 2011. Under en övergångsperiod från den 1 januari 2011 till den 19 maj 2011 bör det alltjämt vara möjligt att utfärda uppehållstillstånd i form av ett tillståndsmärke.

Vid förnyande av uppehållstillstånd enligt det i EG-förord- ningen föreskrivna formatet krävs upptagande av biometri i form av fingeravtryck och fotografi. Förnyande av tillståndsbeviset kan också behöva ske om innehavaren tappat bort sitt tillståndsbevis eller detta av andra skäl behöver förnyas. Som anförts ovan kräver ett

62

SOU 2009:91 Överväganden och förslag

åläggande för enskilda att lämna fingeravtryck och fotografi stöd i lag. Därför bör i utlänningslagen särskilt anges att bestämmelserna om skyldigheten att lämna biometri gäller även vid förnyande av bevis om uppehållstillstånd.

63

5Ekonomiska och andra konsekvenser

5.1Utredningens uppdrag

5.1.1Kommittéförordningen

Om förslagen i ett betänkande påverkar kostnaderna eller intäkterna för staten, kommuner, landsting, företag eller andra enskilda, ska enligt 14 § kommittéförordningen (1998:1474) en beräkning av dessa konsekvenser redovisas i betänkandet. Om förslaget innebär samhällsekonomiska konsekvenser i övrigt, ska dessa redovisas. När det gäller kostnadsökningar eller intäktsminskningar för staten, kommuner eller landsting ska utredningen föreslå en finansiering.

Vidare följer av 15 § kommittéförordningen att om förslagen i ett betänkande har betydelse för t.ex. offentlig service i olika delar av landet eller för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen ska konsekvenser i det avseendet anges i betänkandet.

5.1.2Kommittédirektiven

Enligt direktiven ska utredningen lämna en redogörelse för ekonomiska och andra konsekvenser som EG-förordningen och föreslagna författningsbestämmelser medför. De totala utgifterna för verksamheten avseende uppehållstillstånd vid utlandsmyndigheterna och Migrationsverket ska bedömas. Vidare ska utredningen göra beräkningar av de budgetära konsekvenserna för Migrationsverket och utlandsmyndigheterna. Om förordningen och de föreslagna författningsbestämmelserna medför ökade kostnader, ska förslag till finansiering inom berörda utgiftsområden redovisas.

65

Ekonomiska och andra konsekvenser SOU 2009:91

5.2Ekonomiska konsekvenser

Utredningens bedömning och förslag: Utredningen bedömer att EG-förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd och de föreslagna författningsändringarna i huvudsak endast medför ekonomiska konsekvenser när det gäller kostnad för utfärdande av uppehållstillstånd i enlighet med det i EG-för- ordningen föreskrivna formatet.

Utredningen bedömer att genomförande av EG-förordningen leder till en årlig kostnadsökning om 22,5 miljoner kr för Migrationsverket.

På grund av en inledningsvis högre kostnad för framställning av tillståndsbevis innehållande biometri och kostnader för förnyande av tillståndsbevis till personer som innehar permanent uppehållstillstånd utfärdade i form av tillståndsmärken kommer dock genomförandet inledningsvis att innebära en kostnad för Migrationsverket om 31 miljoner kr för 2011. Med en lägre tillverkningskostnad från och med 2012 beräknas den årliga kostnaden för Migrationsverket uppgå till 25,5 miljoner kr fram till år 2015.

Utredningen föreslår att kostnadsökningen för Migrationsverket finansieras genom en omfördelning över statsbudgeten.

5.2.1Allmänt

Förslagen i detta betänkande innebär att samtliga uppehållstillstånd som utfärdas efter den 20 maj 2011 ska innehålla ett lagringsmedium för biometri i form av fingeravtryck och fotografi samt även i övrigt utfärdas i enlighet med föreskrifterna i EG- förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd. För genomförande av EG-förordningen innebär förslagen ändringar av utlänningsförordningens bestämmelser samt införande av rättslig grund i utlänningslagen för upptagande av biometri i samband med ansökningar om uppehållstillstånd, förlängning av uppehållstillstånd och vid kontroll av uppehållstillstånd.

66

SOU 2009:91 Ekonomiska och andra konsekvenser

5.2.2Nuvarande kostnader för verksamheten

Anslagsfinansiering av migrationsverksamheten

Migrationsverksamheten (inklusive handläggningen av uppehållstillstånd) vid de svenska utlandsmyndigheterna och hos Migrationsverket anslagsfinansieras via utgiftsområde 1 Rikets styrelse, 4:1 Re- geringskansliet (Utrikesdepartementet och Justitiedepartementet) och utgiftsområde 8 Migration. Utgiftsområdet 8 omfattar frågor som rör migration till och från vårt land, flyktingpolitiken inklusive mottagande av asylsökande samt utlänningars rätt att vistas i Sverige. Inom utgiftsområdet ansvarar Migrationsverket för verksamhetsområdena asyl, besök och bosättning samt svenskt medborgarskap. Även myndigheter som ingår i andra utgiftsområden såsom utlandsmyndigheterna och polisen har uppgifter inom migrationsområdet.

Migrationsverket

Som tidigare nämnts är huvudregeln att ansökningar om uppehållstillstånd ska göras före inresan till Sverige. I enlighet med detta är det framför allt vid utlandsmyndigheter som ansökningar om uppehållstillstånd tas emot men även Migrationsverkets tillståndsenheter tar emot ett stort antal ansökningar, främst genom asylprocessen. I de flesta fall är det Migrationsverket som är beslutande myndighet varför ansökningarna efter utlandsmyndighetens utredning av de sökande skickas vidare till Migrationsverket för beslut. Utöver beredning och beslut i ärenden om uppehållstillstånd ansvarar Migrationsverket för administration, inköp och distribution av tillståndsmärken samt den tekniska utrustningen. Migrationsverket svarar också för att följa upp utlandsmyndigheternas handläggning och praxis samt ger fortlöpande råd till personal vid utlandsmyndigheterna. Andra kringkostnader för t.ex. utbildning svarar Utrikesdepartementet för.

Utlandsmyndigheterna

Migrationsverksamheten vid utlandsmyndigheterna, däribland uppehållstillståndsärendena, finansieras över Utrikesdepartementets och Justitiedepartementets del av Regeringskansliets förvaltningsanslag 4:1. För 2009 beräknas 210 miljoner kr av anslaget utnyttjas av

67

Ekonomiska och andra konsekvenser SOU 2009:91

Utrikesdepartementet och 20 miljoner kr av Justitiedepartementet. Utrikesdepartementets del avses täcka kostnaden för utsänd personal och lokalanställd personal samt del av over-headkostnader, medan Justitiedepartementets del avses täcka kostnaden för migrationsattachéerna. Utrikesdepartementets anslag för migrationsverksamheten motsvarar ungefär tio procent av den totala budgetramen för Utrikesrepresentationen.

Utrikesdepartementet disponerar även 31 miljoner kr (2009) av de offentligrättsliga avgifterna, som till största delen hänför sig till viserings- och tillståndsansökningar. En avvikelse från principen att alla offentligrättsliga avgifter ska levereras till statskassan har gjorts för utrikesförvaltningen. Beloppet som motsvarar ungefär 20 procent av de totala avgiftsintäkterna avses finansiera viss del av migrationsverksamhet.1

Anslaget 4:1 Regeringskansliet, budgetramen för Utrikesdepartementet, har vidare under 2007–2009 tillförts 30 miljoner kr årligen på grund av att allt fler ansöker om uppehållstillstånd och viseringar. Regeringen framhåller i budgetpropositionen för 2009 att särskilt belastade myndigheter tillfälligt bör förstärkas med fler utsända och lokalanställda för att upprätthålla verksamheten på en tillfredsställande nivå.2 Från och med 2009 har budgetramen också tillförts 5 miljoner kr för att möta ett ökat antal ansökningar om arbetstillstånd till följd av nya regler för arbetskraftsinvandring.

5.2.3Budgetära konsekvenser och förslag till finansiering

Som tidigare redovisats förslår utredningen att bestämmelserna om uppehållstillstånd innehållande lagringsmedium för biometri ska träda i kraft den 1 januari 2011 samt att det under en övergångsperiod fram till den 20 maj 2011 alltjämt ska vara möjligt att utfärda tillståndsbevis i form av ett tillståndsmärke. Mot bakgrund av det anförda kommer de ekonomiska effekterna av reformen att uppstå från januari 2011 och framåt. Under den inledande perioden fram till den 20 maj 2011 bör dock beaktas att en del tillstånd kommer att utfärdas i det gamla formatet.

År 2008 fattades ca 113 000 beslut i ärenden om uppehållstillstånd vid Migrationsverket och ca 10 000 vid utlandsmyndigheterna.

1Delfinansieringen via de offentligrättsliga avgifterna har pågått sedan 2003, då delfinansieringen utgjorde 42 procent av de totala avgiftsintäkterna.

2Prop. 2008/09:1 Utgiftsområde 1, s. 37.

68

SOU 2009:91 Ekonomiska och andra konsekvenser

Under 2008 utfärdades 142 000 tillståndsmärken. För 2009 beräknas ca 150 000 tillståndsmärken utfärdas. Av den totala mängden tillståndsmärken för 2008 är ca 20 000 inte hänförliga till ett bifallsbeslut. Differensen kan förklaras med att många utlänningar behöver flera tillståndsbevis. I många fall utfärdas flera tillståndsmärken till personer som inte har någon passhandling vid det första beslutstillfället. Först utfärdas ett provisoriskt främlingspass, som endast är giltigt för inresa till Sverige, med ett tillståndsmärke infogat. Efter inresa till Sverige utfärdas ett främlingspass med ytterligare ett tillståndsmärke. I åtskilliga fall utfärdas nya tillståndsmärken eftersom passen tappas bort eller förnyas. Det kan för en och samma person som har permanent uppehållstillstånd gå åt upp emot fyra tillståndsmärken innan personen erhåller svenskt medborgarskap.

Kostnaden för upptagande av biometri i form av fingeravtryck och ansiktsbild uppgår till 50 kr. För de ansökningar som i dag hanteras via ombud för sökanden eller där sökanden av andra skäl inte besöker utlandsmyndigheten personligen kommer bestämmelserna om upptagande av biometri att innebära ökade kostnader. För vissa utlandsmyndigheter kan bestämmelserna om upptagande av biometri antas leda till markant ökat resursbehov, inte minst när det gäller tillgången till lokaler. Det är emellertid för närvarande inte möjligt att närmare fastställa resursbehovet.

Redan i dag tas den bild som finns på tillståndsmärket i de flesta fall upp digitalt vid fotostationer vid Migrationsverkets tillståndsmyndigheter och utlandsmyndigheterna. Upptagande av ytterligare biometri i form av fingeravtryck föranleder för dessa fall ingen ökad kostnad varför EG-förordningen och de föreslagna författningsändringarna i denna del inte bör medföra några beaktansvärda ökade kostnader för Migrationsverket eller utlandsmyndigheterna.

Som nämnts utfärdas för närvarande bevis om uppehållstillstånd i form av ett tillståndsmärke som infogas i utlänningens pass. Kostnaden för utfärdande av uppehållstillstånd innehållande biometri är avsevärt högre än det nuvarande systemet med tillståndsmärken. Ett tillståndsmärke kostar ca 7 kr medan styckkostnaden för uppehållstillstånd innehållande biometri inledningsvis kan komma att uppgå till ca 230 kr.

Som nämnts ovan utfärdas i dag ca 150 000 tillståndsbevis per år. Parallellt med uppehållstillstånd innehållande biometri kan, under den inledande perioden från januari 2011 till maj 2011, tillståndsbevis alltjämt utfärdas i form av tillståndsmärke. Med hänsyn härtill

69

Ekonomiska och andra konsekvenser SOU 2009:91

kan antalet tillståndsbevis med biometri för det första året beräknas uppgå till ca 100 000. Detta innebär en sammanlagd kostnad om 23 miljoner kr (100 000 x 230).

Om en samordning kan ske med tillverkning av pass kan styckkostnaden för uppehållstillstånd från och med januari 2012 istället förväntas uppgå till ca 150 kr. Beräknat på samma sätt, men utifrån en volym om 150 000 uppehållstillstånd per år skulle kostnaden för de nya uppehållstillstånden uppgå till 22,5 miljoner kr (150 000 x 150) per år.

Till den ovan beräknade kostnaden måste läggas utgiften för förnyande av bevis om uppehållstillstånd. Som redovisats i kapitel 4 rör denna fråga framför allt personer med permanent uppehållstillstånd. Ca 250 000 personer innehar för närvarande permanent uppehållstillstånd. Utredningen har föreslagit att uppehållstillstånd som utfärdats i form av ett tillståndsmärke ska vara fortsatt giltiga under en period om fyra år från den 20 maj 2011. Det är givetvis svårt att säga hur många personer som kommer att byta ut sitt tillståndsbevis per år. Vid beräknande måste dock hänsyn tas till att en del av dessa kommer att falla bort varje år bl.a. på grund av att de erhåller svenskt medborgarskap. Möjligheten att byta ut tillståndsbeviset föreslås gälla från den 20 maj 2011 till och med den 19 maj 2015. Beräknat på att antalet permanenta uppehållstillstånd som behöver bytas ut minskar successivt varje år kan kostnaden för framställning av uppehållstillstånd under den inledande perioden i stället beräknas uppgå till ca 31 miljoner kr (23 miljoner kr + 9 miljoner kr [40 000 x 230]). Efter det inledande året då tillverkningskostnaden beräknas sjunka avsevärt kan, efter beaktande av det tillskott som förnyande av uppehållstillstånd utgör, årskostnaden beräknas uppgå till ca 25,5 miljoner kr (22,5 miljoner kr + 3 miljoner kr [20 000 x 150]).

Som anförts ovan ligger kostnaden för tillverkning, administration och frakt för uppehållstillstånd på Migrationsverket. De ökade kostnaderna för Migrationsverket är konsekvenser av genomförande av en EG-förordning. Finansieringen av de ökade kostnader som genomförandet innebär bör ske genom en omfördelning över statsbudgeten genom att anslaget för utgiftsområdet 1:1 Migrationsverket, inom utgiftsområde 8 Migration, tillförs 31 miljoner kr extra, räknat från 2011.3

3 Som anförts ovan kan kostnaden från och med januari 2012 förväntas bli avsevärt lägre.

70

SOU 2009:91 Ekonomiska och andra konsekvenser

Avgifterna för ansökningar om uppehållstillstånd har i stort sett varit de samma sedan 1997. I flertalet fall är ansökan om uppehållstillstånd fri från avgift, bl.a. vid ansökan som flykting eller skyddsbehövande i övrigt. Enligt utredningens mening finns det goda skäl för att de avgiftsbelagda ansökningarna får en avgiftshöjning om 50 procent. Avgifter som i dag tas upp av Migrationsverket i samband med ansökningar om uppehållstillstånd uppgår årligen till ca 50 miljoner. Ungefär hälften av avgiftsintäkterna är hänförliga till ansökningar om arbetstillstånd. En höjning av avgifterna för uppehållstillståndsansökningar med 50 procent skulle innebära ett tillskott till statskassan på ca 12,5 miljoner kr årligen. För de avgifter som utlandsmyndigheterna tar emot finns ingen särskild redovisning för hur stor del som är hänförlig till uppehållstillståndsansökningar. De ansökningsavgifter som utlandsmyndigheterna tar emot för uppehållstillstånd kan beräknas uppgå till ca 35 miljoner kr per år beräknat på ca 70 000 ansökningar. En motsvarande höjning av avgiften för ansökningar som tas emot vid utlandsmyndigheterna skulle innebära ett tillskott till statskassan på ca 9 miljoner kr årligen. En avgiftshöjning om 50 procent skulle sålunda sammanlagt innebära ett extra tillskott till statskassan om ca 21,5 miljoner kr räknat på årsbasis.

Migrationsverket håller för närvarande i samråd med Justitiedepartementet på att se över frågan om kostnadstäckning för de ifrågavarande ärendena och avgiftsnivåer. Mot bakgrund härav lämnar utredningen inget förslag om avgiftshöjning.

Som anförts ovan är det utredningens bedömning att genomförande av EG-förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd i första hand kommer att innebära ekonomiska konsekvenser för Migrationsverkets del. Utredningen vill dock framhålla att förslagen kan innebära ekonomiska konsekvenser för upprätthållande av honorärkonsulat. Om honorärkonsulaten inte kan ta upp biometri kan förslagen få till följd att honorärkonsulat inte kan ta emot ansökningar om uppehållstillstånd och inte heller avgifter för dessa. Till det anförda kommer att de nya bestämmelserna om upptagande av biometri ställer ökade krav på personlig inställelse. Detta kan leda längre handläggningstider samt ökade kostnader för utlandsmyndigheterna för personal och utökade expeditionstider.

71

Ekonomiska och andra konsekvenser SOU 2009:91

5.3Andra konsekvenser av förslagen

Utredningen bedömer att förslagen i betänkandet inte får sådana andra konsekvenser som sägs i 15 § kommittéförordningen.

72

6 Författningskommentar

6.1Förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716)

8 a §

Migrationsverket, utlandsmyndigheterna och Regeringskansliet får, för utfärdande av uppehållstillstånd enligt rådets förordning (EG) 1030/2002 av den 13 juni 2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredjeland1, ta upp biometriska kännetecken bestående av ansiktsbild och, om utlänningen fyllt sex år, två fingeravtryck om utlänningen ansöker om uppehållstillstånd eller förlängning av ett sådant tillstånd.

Fingeravtrycken och ansiktsbilden ska sparas i ett lagringsmedium i uppehållstillståndet. Fingeravtrycken och ansiktsbilden samt de biometriska data som tas fram ur dessa ska omedelbart förstöras när uppehållstillståndet har lämnats ut eller ansökan har återkallats eller avslagits.

Upptagande av biometriska kännetecken enligt första stycket får även ske vid förnyande av bevis om uppehållstillstånd.

Personer som av fysiska skäl är permanent förhindrade att lämna fingeravtryck omfattas inte av skyldigheten att lämna fingeravtryck i första stycket.

Paragrafen är ny och innefattar en rättslig grund för upptagande av biometri i form av ansiktsbild och fingeravtryck från utlänningar som ansöker om uppehållstillstånd eller begär förlängning av uppehållstillstånd. Närmare överväganden redovisas kapitel 4, avsnitt 4.3.

I paragrafens andra stycke anges att fingeravtrycken och ansiktsbilden ska sparas i ett lagringsmedium i uppehållstillståndet. Sedan uppehållstillståndet har lämnats ut eller ansökan har åter-

1 EUT L 157, 15.6.2002, s. 1 (ändrad genom EUT L 115, 29.4.2008, s. 1).

73

Författningskommentar SOU 2009:91

kallats eller avslagits ska fingeravtrycken och ansiktsbilden samt de biometriska data som tas fram ur dessa ska omedelbart förstöras.

Av paragrafens tredje stycke framgår att skyldigheten att låta utlandsmyndigheten, Migrationsverket eller Regeringskansliet ta fingeravtryck och fotografi även gäller den som förnyar ett bevis om uppehållstillstånd.

Enligt EG-förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd ska två platta fingeravtryck tas från utlänningar som fyllt sex år. Undantagna från kravet att lämna fingeravtryck är enligt EG-förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd även personer som av fysiska skäl är förhindrade att lämna fingeravtryck. I den nya paragrafen anges i fjärde stycket att personer som av fysiska skäl är permanent förhindrade att lämna fingeravtryck är undantagna från skyldigheten att lämna fingeravtryck. Det kan tänkas att det fysiska hindret för upptagande av fingeravtryck endast är av tillfällig natur. Under sådana förhållanden bör fingeravtryck tas när hindret inte längre kvarstår. Det är varken lämpligt eller möjligt att i lag närmare reglera hanteringen av personer som av fysiska skäl är förhindrade att lämna fingeravtryck. Inom ramen för regeringens kompetens att meddela verkställighetsföreskrifter (8 kap. 13 § regeringsformen) kan regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela närmare föreskrifter om undantag från skyldigheten att lämna fingeravtryck när det gäller personer som av fysiska skäl är förhindrade att lämna fingeravtryck. Se vidare kapitel 4, avsnitt 4.3.

8 b §

Innehavare av uppehållstillstånd är vid en kontroll enligt 9 kap. 1 eller 9 § skyldig att på begäran av en polisman, tjänsteman vid Kustbevakningen, Tullverket eller Migrationsverket låta befattningshavaren ta innehavarens fingeravtryck och en bild i digitalt format av hans eller hennes ansikte för kontroll av att dessa motsvarar de fingeravtryck och den ansiktsbild som finns lagrade i uppehållstillståndet.

När en kontroll enligt första stycket har genomförts, ska fingeravtrycken och ansiktsbilden samt de biometriska data som därvid har tagits fram omedelbart förstöras.

Bestämmelsen är ny och innehåller i första stycket grunder för upptagande av fingeravtryck och fotografi vid kontroll av uppehållstillstånd vid gränsen eller enligt bestämmelserna om den inre utlänningskontrollen. I andra stycket anges att den biometri som upptagits för

74

SOU 2009:91 Författningskommentar

en sådan kontroll efter kontrollen omedelbart ska förstöras. Se vidare kapitel 4, avsnitt 4.5.

75

Författningskommentar SOU 2009:91

6.2Förslag till förordning om ändring i utlänningsförordningen (2006:97)

4 kap.

22§

Bevis om uppehållstillstånd ska utfärdas i enlighet med Rådets förordning (EG) nr 1030/2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredjeland2.

Den nuvarande lydelsen av paragrafen anger att uppehållstillstånd ska utfärdas i enlighet med EG-förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd. Efter den 20 maj 2011 är det inte längre möjligt att utfärda uppehållstillstånd i form av ett tillståndsmärke som infogas i passet.

Övergångsbestämmelser

1.Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2011. För tiden fram till den 19 maj 2011 får dock bevis om uppehållstillstånd utfärdas i form av ett tillståndsmärke enligt den äldre bestämmelsen F (2006:262).

2.Bevis om uppehållstillstånd, som utfärdats före den 20 maj 2011 enligt den äldre bestämmelsen, är giltiga till den 20 maj 2015.

3.Personer som innehar uppehållstillstånd, som utfärdats enligt den äldre bestämmelsen före den 20 maj 2011, har från och med den 20 maj 2011 rätt att förnya sitt tillståndsbevis om han eller hon före den 20 maj 2015 anmäler önskemål om detta till Migrationsverket.

Övergångsbestämmelserna har närmare redovisats i kapitel 4, avsnitt 4.8.

2 EUT L 157, 15.6.2002, s. 1 (ändrad genom EUT L 115, 29.4.2008, s. 1).

76

Bilaga 1

Kommittédirektiv

Regelförändringar till följd av en EU- Dir.
gemensam viseringskodex m.m. 2008:104
   

Beslut vid regeringssammanträde den 2 oktober 2008.

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare ska lämna förslag till de författningsändringar som behöver göras när Europaparlamentets och rådets förordning om införande av en gemenskapskodex om viseringar (viseringskodexen) och förordning om ändring av de gemensamma konsulära anvisningarna (CCI) antas. Utredaren ska också lämna förslag till de författningsändringar som behöver göras med anledning av förordningen (EG) nr 1030/2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för tredjelandsmedborgare.

EG-förordningarna är till alla delar bindande och direkt tillämpliga och får inte införlivas i svensk rätt. De kan emellertid behöva kompletteras på nationell nivå för att undanröja eventuella motstridigheter i regelverket som uppstår vid deras ikraftträdande. Utredaren ska vidare lämna en redogörelse för ekonomiska och andra konsekvenser, som förordningarna och föreslagna författningsbestämmelser medför. Om förordningarna medför ökade kostnader ska förslag till finansiering inom berörda utgiftsområden redovisas.

Frågor som rör de ännu inte antagna förordningarna om viseringskodex och de gemensamma konsulära anvisningarna ska redovisas i ett delbetänkande senast den 1 juni 2009. Uppdraget i övrigt ska redovisas senast den 1 oktober 2009.

77

Bilaga 1 SOU 2009:91

Bakgrund

Den svenska regleringen

Bestämmelser om visering finns i 3 kap. utlänningslagen (2005:716), UtlL, och i 3 kap. utlänningsförordningen (2006:97). Reglerna i utlänningslagen om visering innehåller ingen bestämmelse som ger rätt att överklaga ett avslag på en ansökan om visering med undantag för vad som följer av 14 kap. 3 § UtlL. Där framgår att Migrationsverkets beslut får överklagas till en migrationsdomstol, om beslutet innebär avslag på en ansökan om visering eller återkallelse av visering för en utlänning som är familjemedlem till en EES-medborgare, utan att själv vara EES-medborgare. Bestämmelser som reglerar handläggningen av viseringsärenden finns i utlänningsförordningen. I utlänningsförordningen samt förordningen (1997:691) om avgifter vid utlandsmyndigheterna regleras de avgifter som viseringsmyndigheterna får ta ut för viseringsansökningar.

Schengenregelverket

I dag är de gemensamma reglerna för visering spridda i ett antal EG-förordningar och andra rättsakter. Dessa brukar ofta refereras till som ”Schengenregelverket” på viseringsområdet. Bestämmelser om visering finns först och främst i Schengenkonventionen (konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985) artikel 1 och artiklarna 9–18, samt rådets förordning (EG) nr 539/2001 av den 15 mars 2001 om fastställande av förteckningen över tredjeländer vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredjeländer vars medborgare är undantagna från detta krav. Bestämmelser om handläggning av viseringsärenden finns i de s.k. Gemensamma konsulära anvisningarna angående viseringar till diplomatiska beskickningar och karriärkonsulat (CCI). Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 562/2006 av den 15 mars 2006 om en gemenskapskodex om gränspassage för personer innehåller även bestämmelser som rör viseringsärenden.

78

SOU 2009:91 Bilaga 1

Förordningen om införande av en gemenskapskodex om viseringar

Kommissionen presenterade år 2006 ett förslag om införande av en gemenskapskodex om viseringar för kortare vistelse (KOM 2006(403)). Syftet med förslaget till viseringskodex är att samla de bestämmelser som avser utfärdande av viseringar i en och samma förordning samt harmonisera de arbetsmetoder som medlemsstaternas beskickningar ska följa när de handlägger viseringsansökningar. Viseringskodexen föreslås enbart omfatta bestämmelser om utfärdande av viseringar för kortare vistelse, transitviseringar och viseringar för flygplatstransitering. Det nuvarande gemensamma viseringsregelverket måste uppdateras på grund av införandet av rådets förordning (EG) nr 767/2008 av den 9 juli 2008 om informationssystemet för viseringar (VIS) som bl.a. kräver regler för hur biometri (ansiktsbild, fingeravtryck) ska upptas i viseringsansökningar och hur medlemsstaterna ska kunna representeras av varandra, regler gällande gemensamma ansökningskontor och möjligheter till samarbete med s.k. externa tjänsteutövare för mottagande av viseringsansökningar. En rätt att överklaga ett avslag på en ansökan om visering föreslås också i viseringskodexen.

Förordningsförslaget omfattar fem avdelningar. I den första avdelningen anges förordningens allmänna bestämmelser, syfte, tillämpningsområde och definitioner. Den andra avdelningen behandlar mottagande och handläggning av viseringsansökningar och preciserar behörighetskrav för de myndigheter som medverkar vid handläggningen av viseringsansökningar. Denna avdelning innehåller också regler om tidsfrister för samråd, avtal om representation, bestämmelser om ingivande av ansökan samt krav på upptagande av biometri. Den andra avdelningen innehåller dessutom regler för prövning av ansökan, avvisning av ansökan, meddelande av beslut i viseringsärenden och avslag i sådana ärenden samt bestämmelser om visering med begränsad territoriell giltighet, visering för flygplatstransitering, visering som utfärdas vid gräns samt regler för förlängning, återkallande och upphävande. Sökande som nekas visering ska, enligt kommissionens förslag, ha rätt att överklaga. Formerna för överklagandet ska regleras i nationell rätt. I förslagets tredje avdelning regleras förutsättningar för förvaltning och organisation. Av- sikten är att införa en rättslig ram som ger medlemsstaterna möjlighet att välja bland ett antal sätt att organisera insamlingen av biometriska uppgifter från viseringssökande. Särskilda bestämmelser ska följas om medlemsstaterna beslutar att samarbeta med externa

79

Bilaga 1 SOU 2009:91

tjänsteleverantörer. Dessutom definieras de arbetsuppgifter som kommersiella mellanhänder får utföra. I förslagets fjärde avdelning anges bestämmelser för lokalt konsulärt samarbete vid medlemsstaternas diplomatiska och konsulära beskickningar. Förslagets femte avdelning innehåller slutbestämmelser, inklusive undantagsordningar, kommittéförfarande, rättsakter som upphävs samt en standardbestämmelse om ikraftträdande och direkt tillämplighet. Till förordningsförslaget finns fjorton bilagor. Beslut om förordningen fattas med kvalificerad majoritet i rådet efter medbeslutandeförfarande. Förordningen kommer sannolikt att antas av rådet och parlamentet tidigast hösten 2008. Förordningen ska börja tillämpas sex månader efter dess ikraftträdande, dvs. sex månader efter publicering i Europeiska unionens officiella tidning.

Förordningen om ändring av de gemensamma konsulära anvisningarna angående visering (CCI)

Parallellt med förhandlingarna i rådet om en gemensam viseringskodex pågår förhandlingar med anledning av kommissionens förslag (KOM (2006) 269) om förordning om ändring av de gemensamma konsulära anvisningarna angående viseringar till diplomatiska beskickningar och karriärkonsulat i samband med införandet av biometri samt bestämmelser om organiseringen av mottagandet och behandlingen av viseringsansökningar. Syftet med förordningsförslaget är att skapa en rättslig grund för insamlandet av biometriska uppgifter i samband med viseringsansökningar som följer av förordningen om informationssystemet för viseringar (VIS). Förslaget ger även en rättslig ram för hur medlemsstaternas diplomatiska och konsulära beskickningar ska organiseras med avseende på genomförande av VIS. Förordningen förväntas antas under hösten 2008. Förordningens bestämmelser kommer sedan att inkorporeras i viseringskodexen.

80

SOU 2009:91 Bilaga 1

Förordning om ändring i förordning (EG) nr 1030/2002 av den 13 juni 2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för tredjelandsmedborgare

Den 18 april 2008 antogs förordningen om ändring i förordning EG 1030/2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för tredjelandsmedborgare (EUT L 115, 29.4.2008, s. 1–7). Denna förordning syftar till att införa ny biometrisk teknik (ansiktsfotografi och fingeravtryck av två fingrar) i tredjelandsmedborgares uppehållstillståndskort. Genom förordningen blir uppehållstillståndskorten som ska innehålla biometriska säkringar obligatoriska för dem som har uppehållstillstånd inom EU. Efter det att de tekniska specifikationerna fastställts under sommaren 2008 har medlemsstaterna två år på sig att införa foto i uppehållstillståndskorten respektive tre år för att införa fingeravtryck av två fingrar.

Uppdraget

De aktuella EG-förordningarna är bindande och direkt tillämpliga och ska inte införlivas i svensk rätt. Kompletteringar kan emellertid behövas på nationell nivå för att säkerställa en ändamålsenlig tillämpning av förordningarna. Det kan också finnas skäl att undanröja eventuella motstridigheter i regelverket som uppstår vid förordningarnas ikraftträdande. Förordningsförslagen innehåller således bestämmelser som innebär att nationella författningar måste ses över. Detta gäller framförallt bestämmelsen om att en sökande som nekas visering ska ha rätt att överklaga beslutet. Någon möjlighet att överklaga finns inte för närvarande i svensk rätt i detta hänseende. Processuella frågor behöver analyseras, särskilt avseende instansordning. Utgångspunkten ska vara att en överklagandemöjlighet införs.

Förordningsförslagen innehåller även bestämmelser som berör skydd för personuppgifter och lagring av dessa, sekretess, handläggning av viseringsansökningar samt upptagande av biometriska uppgifter. Det svenska regelverket behöver anpassas för att överensstämma med de bestämmelser som fastställs i förordningarna.

I förordningsförslagen preciseras vidare olika former för samarbete i samband med mottagandet och handläggningen av viseringsansökningar. I Sverige finns i dag inga motsvarande bestämmelser.

81

Bilaga 1 SOU 2009:91

Det kan finnas skäl att överväga användningen av dessa möjliga samarbetsformer i framtiden.

Organisatoriska förändringar som ska vara kostnadseffektiva samt dessas påverkan på myndigheterna ska redovisas. Eventuella ökade kostnader ska finansieras inom berörda utgiftsområden. Ut- redaren ska även bedöma de totala utgifterna för viseringsverksamheten vid utlandsmyndigheterna och Migrationsverket. Utredaren ska vidare redovisa regleringen om överklagande av viseringsbeslut i några med Sverige jämförbara EU-medlemsstater. Utredaren ska lämna en redogörelse för ekonomiska och andra konsekvenser, som förordningarna och föreslagna författningsbestämmelser medför.

Utredaren ska göra beräkningar av de budgetära konsekvenserna för domstolarna, Migrationsverket, utlandsmyndigheterna och Polisen. Om förordningarna medför ökade kostnader, ska förslag till finansiering inom berörda utgiftsområden redovisas.

Samråd

Utredaren ska samråda med utredningen om försörjningskrav vid anhöriginvandring (Ju 2008:12) och utredningen om utvärdering av instans och processordningen i utlännings- och medborgarskapsärenden (Ju 2007:119).

Redovisning av uppdraget

Frågor som rör de ännu inte antagna förordningarna om viseringskodex och de gemensamma konsulära anvisningarna ska redovisas i ett delbetänkande senast den 1 juni 2009. Uppdraget i övrigt ska redovisas senast den 1 oktober 2009.

(Justitiedepartementet)

82

Bilaga 2

Kommittédirektiv

Tilläggsdirektiv till utredningen om Dir.
regelförändringar till följd av en EU- 2009:52
gemensam viseringskodex m.m. (dir.  
2008:104)  

Beslut vid regeringssammanträde den 11 juni 2009.

Förlängd tid för uppdraget

Med stöd av regeringens bemyndigande den 2 oktober 2008 gav ansvarigt statsråd en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag till de författningsändringar som behöver göras när Europaparlamentets och rådets förordning om införande av en gemenskapskodex om viseringar (viseringskodexen) och förordning om ändring av de gemensamma konsulära anvisningarna (CCI) antas (dir. 2008:104). Utredaren ska också lämna förslag till de författningsändringar som behöver göras med anledning av förordningen om ändring i förordning (EG) nr 1030/2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för tredjelandsmedborgare (EUT L 115, 29.4.2008, s. 1-7). Utredningen ska enligt direktiven lämna ett delbetänkande senast den 1 juni 2009 och ett slutbetänkande den 1 oktober 2009. Utredaren har begärt förlängd tid. Ut- redaren ska istället redovisa delbetänkandet senast den 15 september 2009 och slutbetänkandet senast den 31 januari 2010.

(Justitiedepartementet)

83

Bilaga 3

Rådets förordning Council
(EG) Regulation (EC)
nr 1030/2002 av No 1030/2002 of
den 13 juni 2002 13 June 2002
om en enhetlig laying down a
utformning av uniform format for
uppehållstillstånd residence permits
för medborgare i for third-country
tredjeland nationals
EUROPEISKA UNIONENS THE COUNCIL OF THE
RÅD HAR ANTAGIT EUROPEAN UNION,
DENNA FÖRORDNING  

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 63.3 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag(1),

med beaktande av Europaparlamentets yttrande(2), och av följande skäl:

1) I Amsterdamfördraget eftersträvas ett gradvis upprättande av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa, och kommissionen ges där delad initiativrätt för att kunna vidta de åtgärder som krävs för att uppnå en harmoniserad invandringspolitik.

Having regard to the Treaty establishing the European Community, and in particular point 3 of Article 63 thereof, Having regard to the proposal from the Commission(1), Having regard to the opinion of the European Parliament(2), Whereas:

(1) The Treaty of Amsterdam aims to establish progressively an area of freedom, security and justice and confers a shared right of initiative on the Commission in order to take the relevant measures on a harmonised immigration policy.

85

Bilaga 3 SOU 2009:91

(2) I rådets och kommissionens (2) Paragraph 38(c)(ii) of the
handlingsplan för att på bästa action plan of the Council and
sätt genomföra bestämmelserna the Commission on how best to
i Amsterdamfördraget om upp- implement the provisions of the
rättande av ett område med Treaty of Amsterdam on an area
frihet, säkerhet och rättvisa(3) of freedom, security and jus-
föreskrivs i åtgärd 38 punkt c ii tice(3) provides for the pre-
utarbetande av regler om med- paration of rules concerning
lemsstaternas förfaranden för att procedures for the issue by
utfärda viseringar och uppe- Member States of long-visas and
hållstillstånd för längre tid.   residence permits.  
(3) Europeiska   rådet i (3) The Tampere European
Tammerfors den 15 och 16 ok- Council of 15 and 16 October
tober 1999 framhöll behovet av 1999 emphasised the need for
en harmoniserad invandrings- this harmonised immigration
politik med hänvisning till för- policy, particularly in view of
dragets bestämmelser om rätt the provisions of the Treaty
till inresa och bosättning på med- relating to the entry and resi-
lemsstaternas territorium för dence of third-country nationals.
medborgare i tredjeland.          
(4) Behovet av att harmonisera (4) Council Joint Action
utformningen av sådana uppe- 97/11/JHA(4) concerning a uni-
hållstillstånd som utfärdas till form format for residence per-
medborgare i tredjeland be- mits confirms the need to har-
kräftas i rådets gemensamma monise the format of residence
åtgärd 97/11/RIF(4) av den 16 permits issued by Member States
december 1996, om en enhetlig to third-country nationals. Con-
modell för uppehållstillstånd. sequently, it is appropriate that
Följaktligen bör   gemensam Joint Action 97/11/JHA should
åtgärd 97/11/RIF ersättas av en henceforth be replaced by a
gemenskapsrättsakt.     Community act.  
(5) Det är viktigt att det en- (5) It is essential that the uni-
hetligt utformade uppehållstill- form format for residence per-
ståndet innehåller alla nödvän- mits should contain all the
diga uppgifter och uppfyller necessary information and meet
mycket höga tekniska krav, sär- very high technical standards, in
skilt i fråga om garantier mot particular as regards safeguards
hel-   och delförfalskningar. against counterfeiting and falsi-
86                      
SOU 2009:91 Bilaga 3

Detta kommer att bidra till förebyggande och bekämpning av olaglig invandring och bosättning. Handlingen bör också vara utformad så att den kan användas av samtliga medlemsstater och innefatta harmoniserade säkerhetsdetaljer som är allmänt igenkännliga och kan uppfattas med blotta ögat.

(6) För att förbättra skyddet av uppehållstillstånd mot hel- eller delförfalskningar undersöker medlemsstaterna och kommissionen med jämna mellanrum, allteftersom den tekniska utvecklingen fortskrider, vilka ändringar som skall göras i de säkerhetsegenskaper som utgör en del av tillståndet, särskilt när det gäller införande och användning av nya biometriska egenskaper och metoder.

fication. This will contribute to the objective of preventing and combating illegal immigration and illegal residence. The format should also be suited to use by all the Member States and bear universally recognisable harmonised security features, which are visible to the naked eye.

(6) In order to improve protection of residence permits against counterfeiting and falsification, Member States and the Commission will consider at regular intervals, in line with technological developments, what changes should be made to the security features built into permits, especially incorporation and use of new biometric features.

(7) I denna förordning fastställs endast de specifikationer som inte är av konfidentiell art. Dessa specifikationer bör kompletteras med ytterligare specifikationer som skall förbli hemliga för att förebygga risken för hel- och delförfalskningar och som inte får innefatta personuppgifter eller hänvisning till sådana. Kommissionen bör ges behörighet att anta dessa ytterligare specifikationer, biträdd av den kommitté som inrättats genom artikel 6 i rådets förordning (EG) nr 1683/95 av den 29 maj 1995

(7) This Regulation only lays down such specifications as are not secret. These specifications need to be supplemented by specifications which are to remain secret in order to prevent the risk of counterfeiting and falsifications and which may not include personal data or references to such data. Powers to adopt such additional technical specifications should be conferred on the Commission, which will be assisted by the Committee established by Article 6 of Council Regulation

87

Bilaga 3 SOU 2009:91

om en enhetlig utformning av (EC) No 1683/95 of 29 May
visumhandlingar.(5) Det är i 1995 laying down a uniform
detta avseende viktigt att se till format for visas(5). In this
att sambandet med uppehålls- respect, it should be ensured
tillstånden enligt rådets beslut that any lack of continuity with
av den 17 december 1997 och av regard to the residence permits
den 8 juni 2001 inte går förlorat. arising from the Council Deci-
          sions of 17 December 1997 and
          8 June 2001 is avoided.
(8) För att undvika att upp- (8) To ensure that the informa-
gifterna i fråga sprids till fler tion in question is not divulged
personer än nödvändigt är det more widely than is necessary, it
också viktigt att varje medlems- is also essential that each Member
stat utser endast ett organ för State designate a single body for
tryckningen av det enhetligt ut- printing the uniform format for
formade uppehållstillståndet, residence permits, while retain-
dock utan att hinder föreligger ing the possibility of changing
för att vid behov kunna ersätta that body, if necessary. For
organet med ett annat organ. Av security reasons, each Member
säkerhetsskäl bör varje medlems- State should communicate the
stat underrätta kommissionen name of the competent body to
och de övriga medlemsstaterna the Commission and to the other
om det behöriga organets namn. Member States.
(9) Medlemsstaterna bör i sam- (9) Member States should, in
råd med kommissionen genom- consultation with the Com-
föra de åtgärder som krävs för mission, implement the necessary
att säkerställa att den skydds- measures to ensure that the pro-
nivå som avses i bestämmelserna cessing of personal data com-
i Europaparlamentets och rådets plies with the level of protection
direktiv 95/46/EG av den 24 ok- referred to in Directive 95/46/EC
tober 1995 om skydd för en- of the European Parliament and
skilda personer med avseende på of the Council of 24 October
behandling av personuppgifter 1995 on the protection of
och om det fria flödet av sådana individuals with regard to the
uppgifter upprätthålls vid be- processing of personal data and
handlingen av personuppgifter(6). on the free movement of such
          data(6).

88

SOU 2009:91 Bilaga 3

(10) De åtgärder som krävs för (10) The measures necessary for
att genomföra denna förordning the implementation of this Regu-
bör antas i enlighet med rådets lation should be adopted in
beslut 1999/468/EG av den 28 accordance with Council Deci-
juni 1999 om de förfaranden sion 1999/468/EC of 28 June
som skall tillämpas vid utövandet 1999 laying down the procedures
av kommissionens genom- for the exercise of implementing
förandebefogenheter(7).   powers conferred on the Com-
      mission(7).        
(11) Denna förordning påverkar (11) This Regulation does not
inte medlemsstaternas behörig- affect the competence of Member
het att erkänna stater eller terri- States with regard to the recog-
toriella enheter och sådana pass nition of States and territorial
och rese- och identitetshand- entities and passports, travel and
lingar som utfärdats av deras identity documents issued by
myndigheter.   their authorities.      
(12) Enligt artiklarna 1 och 2 i (12) In accordance with Articles
protokollet om Danmarks ställ- 1 and 2 of the Protocol on the
ning, fogat till Fördraget om position of Denmark annexed
Europeiska unionen och För- to the Treaty on European Union
draget om upprättandet av Euro- and to the Treaty establishing
peiska gemenskapen, deltar the European Community,
Danmark inte i antagandet av Denmark is not participating in
denna förordning, som därför the adoption of this Regulation
inte är bindande för eller and is therefore not bound by it
tillämplig i Danmark. Eftersom or subject to its application.
denna förordning syftar till ut- Given that this Regulation aims
byggnad av Schengenregelverket to build upon the Schengen
enligt bestämmelserna i avdel- acquis under the provisions of
ning IV tredje delen i Fördraget the third part of Title IV of the
om upprättandet av Europeiska Treaty establishing the European
gemenskapen, skall Danmark, i Community, Denmark will, in
enlighet med artikel 5 i det accordance with Article 5 of the
nämnda protokollet, inom en said Protocol, decide within a
tid av sex månader efter det att period of six months after the
rådet har antagit denna förord- Council has adopted this
ning besluta huruvida landet Regulation whether it will
skall genomföra förordningen i transpose it into its national law.
sin nationella lagstiftning.            
                89

Bilaga 3 SOU 2009:91

(13) När det gäller Republiken (13) As regards the Republic of
Island och Konungariket Norge Iceland and the Kingdom of
är denna förordning en utveck- Norway, this Regulation
ling av bestämmelserna i constitutes a development of
Schengenregelverket, vilken om- the provisions of the Schengen
fattas av området viseringar i acquis falling within the area
artikel 1 B i rådets beslut referred to in Article 1, point B,
1999/437/EG av den 17 maj 1999 of Council Decision 1999/437/EC
om vissa tillämpningsföre- of 17 May 1999 on certain
skrifter för det avtal som har in- arrangements for the application
gåtts mellan Europeiska unionens of the Agreement concluded by
råd och Republiken Island och the Council of the European
Konungariket Norge om dessa Union and the Republic of
båda staters associering till Iceland and the Kingdom of
genomförandet, tillämpningen Norway concerning the
och utvecklingen av Schengen- association of those two States
regelverket(8).       with the implementation, appli-
            cation and development of the
            Schengen acquis(8).    
(14) I enlighet med artikel 3 i (14) In accordance with Article 3
protokollet om Förenade kunga- of the Protocol on the position
rikets och Irlands ställning som of the United Kingdom and
fogas till Fördraget om Euro- Ireland annexed to the Treaty
peiska unionen och Fördraget on European Union and to the
om upprättandet av Europeiska Treaty establishing the Euro-
gemenskapen   meddelade pean Community, the United
Förenade kungariket i ett brev Kingdom gave notice, by letter
av den 3 juli 2001 att Förenade of 3 July 2001, of its wish to
kungariket önskar delta i be- take part in the adoption and
slutet om och tillämpningen av application of this Regulation.
denna förordning.            
(15) Irland deltar i enlighet med (15) In accordance with Article
artikel 1 i det ovannämnda 1 of the said Protocol, Ireland is
protokollet inte i antagandet av not participating in the adop-
denna förordning. Till följd tion of this Regulation. Con-
härav, och om inte annat följer sequently and without prejudice
av artikel 4 i det nämnda to Article 4 of the afore-
protokollet, skall bestämmel- mentioned Protocol, the pro-
serna i denna förordning inte visions of this Regulation do
90                  
SOU 2009:91 Bilaga 3
tillämpas på Irland. not apply to Ireland,
HÄRIGENOM HAS ADOPTED THIS
FÖRESKRIVS FÖLJANDE. REGULATION:
Artikel 1 Article 1

1.Uppehållstillstånd som utfärdas av medlemsstaterna till medborgare i tredjeland skall vara enhetligt utformade och ha plats för de uppgifter som anges i bilagan. Den enhetligt utformade handlingen kan bestå av ett klistermärke eller en separat handling. Varje medlemsstat får i avsett fält i den enhetligt utformade handlingen föra in uppgifter som är av betydelse när det gäller typen av tillstånd och den berörda personens rättsliga ställning, i synnerhet uppgifter om huruvida personen har tillstånd att arbeta eller inte.

2.I denna förordning avses med

a) uppehållstillstånd: varje
tillstånd som utfärdas av

myndigheterna i en medlemsstat och som ger en medborgare i tredjeland rätt att lagligen vistas på dess territorium, med undantag av

i)viseringar,

ii)tillstånd utfärdade i avvaktan på att en ansökan om uppe-

1.Residence permits issued by Member States to third-country nationals shall be drawn up in a uniform format and provide sufficient space for the information set out in the Annex hereto. The uniform format may be used as a sticker or a standalone document. Each Member State may add in the relevant space of the uniform format information of importance regarding the nature of the permit and the legal status of the person concerned, in particular information as to whether or not the person is permitted to work.

2.For the purpose of this Regulation,

(a) residence permit shall mean any authorisation issued by the authorities of a Member State allowing a third-country national to stay legally on its territory, with the exception of:

(i)visas;

(ii)permits issued pending examination of an application

91

Bilaga 3 SOU 2009:91

hållstillstånd eller asyl behandlas,

iii) tillstånd utfärdade för en vistelse som inte överstiger sex månader, av medlemsstater som inte tillämpar artikel 21 i konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 mellan regeringarna i Beneluxstaterna, Förbundsrepubliken Tyskland och Franska republiken om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna(9).

for a residence permit or for asylum;

(iii) authorisations issued for a stay of a duration not exceeding six months by Member States not applying the provisions of Article 21 of the Convention implementing the Schengen Agreement of 14 June 1985 between the Governments of the States of the Benelux Economic Union, the Federal Republic of Germany and the French Re- public on the gradual abolition of checks at their common borders(9);

b) medborgare i tredjeland: envar (b) third-country national
som inte är unionsmedborgare shall mean any person who is
enligt artikel 17.1 i Fördraget not a citizen of the Union with-
om upprättandet av Europeiska in the meaning of Article 17(1)
gemenskapen.     of the Treaty.    
  Artikel 2   Article 2  
1. Kompletterande tekniska 1. Additional technical speci-
specifikationer för det enhetligt fications for the uniform format
utformade uppehållstillståndet for residence permits relating to
skall fastställas enligt förfarandet i the following shall be established
artikel 7.2 i fråga om   in accordance with the pro-
        cedure referred to in Article 7(2):
a) kompletterande säkerhets- (a) additional security features
detaljer och säkerhetskrav, and requirements including
däribland strängare normer i enhanced anti-forgery, counter-
syfte att förebygga risken för feiting and falsification stan-
hel- och delförfalskning, dards;    

92

SOU 2009:91 Bilaga 3

b) tekniska förfaranden och (b) technical processes and rules
närmare föreskrifter avseende for the filling in of the uniform
ifyllandet   av det enhetligt residence permit;
utformade uppehållstillståndet,  
c) övriga föreskrifter avseende (c) other rules to be observed
ifyllandet av det enhetligt ut- for the filling in of the uniform
formade uppehållstillståndet. residence permit.
2. Det enhetligt utformade 2. The colours of the uniform
uppehållstillståndets färger får residence permit may be changed
ändras i enlighet med förfar- in accordance with the pro-
andet i artikel 7.2.     cedure referred to in Article 7(2).
  Artikel 3     Article 3
De specifikationer som avses i The specifications referred to in
artikel 2 skall vara av konfiden- Article 2 shall be secret and not
tiell art och får inte offentlig- be published. They shall be
göras. De skall enbart meddelas made available only to the bodies
de organ som medlemsstaterna designated by the Member States
utsett för tryckningen och per- as responsible for the printing
soner med vederbörligt tillstånd and to persons duly authorised
från en medlemsstat eller kom- by a Member State or the Com-
missionen.         mission.
Varje medlemsstat skall utse ett Each Member State shall de-
enda organ som skall ansvara för signate one body having re-
tryckningen av det enhetligt sponsibility for printing the uni-
utformade uppehållstillståndet. form residence permit. It shall
Namnet på detta organ skall an- communicate the name of that
mälas till kommissionen och de body to the Commission and
övriga medlemsstaterna. Två eller the other Member States. The
flera medlemsstater får utse same body may be designated
samma organ. Varje medlems- by two or more Member States.
stat skall ha fortsatt möjlighet Each Member State shall be en-
att ersätta organet med ett annat titled to change its designated
organ. Den skall underrätta kom- body. It shall inform the Com-
missionen och övriga medlems- mission and the other Member
stater om detta.       States accordingly.

93

Bilaga 3 SOU 2009:91

Artikel 4 Article 4

Utan hinder av bestämmelserna om skydd av uppgifter skall den som fått ett uppehållstillstånd utfärdat ha rätt att kontrollera de personuppgifter som införts på detta tillstånd och vid behov låta rätta eller stryka dessa.

Uppehållstillståndet får inte innehålla några uppgifter i maskinläsbar form, utom i de fall som avses i bilagan till denna förordning eller när dessa uppgifter återfinns i den motsvarande resehandlingen.

Without prejudice to data protection rules, persons to whom the residence permit is issued shall have the right to verify the personal particulars contained in the residence permit and, where appropriate, to have them corrected or deleted.

No information in machinereadable form shall be included in the residence permit, unless provided for in the Annex hereto or unless it is mentioned in the relevant travel document.

Artikel 5 Article 5

Denna förordning skall inte tillämpas på medborgare i tredjeland som är

-sådana familjemedlemmar till unionsmedborgare som utövar sin rätt till fri rörlighet,

-medborgare i en sådan medlemsstat i Europeiska frihandelssammanslutningen som är part i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och deras familjemedlemmar när de utövar sin rätt till fri rörlighet i enlighet med det avtalet, eller

-medborgare i tredjeland undantagna från skyldigheten att inneha visering och med tillstånd att

This Regulation shall not apply to third-country nationals who are:

-members of the families of citizens of the Union exercising their right to free movement,

-nationals of Member States of the European Free Trade Association party to the Agreement on the European Economic Area and members of their families exercising their right to free movement in accordance with that Agreement,

-nationals of third countries who are exempt from the requirement to hold a visa and who are

94

SOU 2009:91 Bilaga 3

vistas i en medlemsstat i mindre än tre månader.

authorised to stay in a Member State for a period of less than three months.

Artikel 6 Article 6

De åtgärder som krävs för att genomföra denna förordning skall antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet i artikel 7.2.

The measures necessary for the implementation of this Regulation shall be adopted in accordance with the regulatory procedure referred to in Article 7(2).

Artikel 7 Article 7

1.Kommissionen skall biträdas av den kommitté som inrättats genom artikel 6.2 i förordning (EG) nr 1683/95.

2.När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas.

Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara två månader.

3. Kommittén skall själv anta sin arbetsordning

1.The Commission shall be assisted by the Committee set up by Article 6(2) of Regulation (EC) No 1683/95.

2.Where reference is made to this paragraph, Articles 5 and 7 of Decision 1999/468/EC shall apply.

The period laid down in Article 5(6) of Decision 1999/468/EC shall be set at two months.

3. The Committee shall adopt its rules of procedure.

Artikel 8 Article 8

Den här förordningen påverkar inte medlemsstaternas behörighet att erkänna stater eller territoriella enheter och sådana pass och rese- eller identitetshandlingar som utfärdats av deras myndigheter.

This Regulation shall not affect the powers of the Member States regarding recognition of States and territorial entities and passports, identity documents and travel documents issued by their authorities.

95

Bilaga 3 SOU 2009:91

Artikel 9     Article 9  
Medlemsstaterna skall utfärda Member States shall issue the
det enhetligt utformade uppe- uniform format for residence
hållstillstånd som definieras i permits defined in Article 1 no
artikel 1 inom ett år efter det att later than one year after the
de kompletterande säkerhets- adoption of the additional se-
detaljer och säkerhetskrav som curity features and requirements
avses i artikel 2.1 a antagits. referred to in Article 2(1)(a).
Från den tidpunkten skall denna From that date, this Regulation
förordning ersätta gemensam åt- shall, in the Member States
gärd 97/11/RIF i de berörda concerned, replace Joint Action
medlemsstaterna.       97/11/JHA.    
Fotografiet i form av ett klister- The integration of the photo-
märke enligt punkt 14 i bilagan graph provided for in point 14
om uppehållstillstånd för med- of the Annex on a third-country
borgare i tredjeland skall införas nationals' residence permit in the
senast fem år efter antagandet av form of a sticker shall be im-
de tekniska specifikationer som plemented at the latest five
föreskrivs i artikel 2 för antag- years after the adoption of the
andet av denna åtgärd.   technical specifications provided
          for the adoption of this measure
          in Article 2.    
Redan utfärdade tillstånd skall However, the validity of
dock fortsätta att vara giltiga authorisations already granted
även efter det att de enhetligt in another format of residence
utformade uppehållstillstånden permit shall not be affected by
införts, om inte den berörda the introduction of the uniform
medlemsstaten beslutar annor- format for residence permits, un-
lunda.         less the Member State con-
          cerned decides otherwise.
Artikel 10     Article 10  
Denna förordning träder i kraft This Regulation shall enter into
samma dag som den offent- force on the day of its publi-
liggörs i Europeiska gemen- cation in the Official Journal of
skapernas officiella tidning. the European Communities.
96                
SOU 2009:91 Bilaga 3

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna i enlighet med Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

Utfärdad i Luxemburg den 13 juni 2002.

På rådets vägnar

M. RAJOY BREY

Ordförande

(1)EGT C 180 E, 26.6.2001, s. 304.

(2)Yttrandet avgivet den 12 december 2001 (ännu inte offentliggjort i EGT).

(3)EGT C 19, 23.1.1999, s. 1.

(4)EGT L 7, 10.1.1997, s. 1.

(5)EGT L 164, 14.7.1995, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 334/2002 (EGT L 53, 23.2.2002, s. 7).

This Regulation shall be binding in its entirety and directly applicable in the Member States in accordance with the Treaty establishing the European Community.

Done at Luxembourg, 13 June 2002.

For the Council

The President

M. RAJOY BREY

(1)OJ C 180 E, 26.6.2001, p. 304.

(2)Opinion delivered on 12 December 2001 (not yet published in the Official Journal).

(3)OJ C 19, 23.1.1999, p. 1.

(4)OJ L 7, 10.1.1997, p. 1.

(5)OJ L 164, 14.7.1995, p. 1. Regulation as last amended by Regulation (EC) No 334/2002 (OJ L 53, 23.2.2002, p. 7).

(6)EGT L 281, 23.11.1995, (6) OJ L 281, 23.11.1995, p. 31. s. 31.

(7)EGT L 184, 17.7.1999, s. 23. (7) OJ L 184, 17.7.1999, p. 23.

(8)EGT L 176, 10.7.1999, s. 31. (8) OJ L 176, 10.7.1999, p. 31.

97

Bilaga 3 SOU 2009:91
(9) EGT L 239, 22.9.2000, s. 19. (9) OJ L 239, 22.9.2000, p. 19.
BILAGA ANNEX
(a) Beskrivning (a) Description

Uppehållstillståndet skall utformas antingen som ett klistermärke, om möjligt i ID 2-for- mat, eller som en separat handling av ID 1- eller ID 2-format. Det skall grundas på specifikationerna i Internationella civila luftfartsorganisationens (ICAO) dokument om maskinläsbara viseringar (del 2 i dokument 9303) eller maskinläsbara resehandlingar (kort) (del 3 av dokument 9303). Det skall omfatta följande rubriker:

1.I detta fält skall titeln på dokumentet (Uppehållstillstånd) anges på den utfärdande medlemsstatens officiella språk(1).

2.I detta fält skall dokumentets nummer (som skall vara skyddat genom särskilda säkerhetsanordningar och inledas med en identifierande bokstav) anges.

3.1. Namn: Här skall efternamn och samtliga förnamn anges i nämnd ordning(2).

4.2. ”Giltigt t.o.m.”: Här skall det finnas en uppgift om den sista giltighetsdagen eller i förekommande fall ett ord som anger

The residence permit will be produced either as a sticker, if possible in ID 2 format, or as a stand-alone document in ID 1 or ID 2 format. It will be based on the specifications set out in the ICAO documents on machine-readable visas (document 9303, part 2) or on machine-readable travel documents (cards) (document 9303, part 3). It will contain the following entries:

1.The title of the document (residence permit) will appear in the language(s) of the issuing Member State(1).

2.The document number (with special security features and preceded by an identification letter).

3.1. Name: surname and forename(s) in that order(2).

4.2. Valid until will indicate the relevant expiry date or, where appropriate, a word to indicate unlimited validity.

98

SOU 2009:91 Bilaga 3

obegränsad giltighet.      
5.3. Ort för utfärdande och första 5.3. Place of issue and date of
giltighetsdag: Det skall här an- beginning of validity: the place
ges ort för uppehållstillståndets and date of issue of the resi-
utfärdande och första giltighets- dence permit(3).
dag för detta(3).          
6.4. Typ av tillstånd: Det skall 6.4. Type of permit: the specific
här specificeras exakt vilken typ type of residence permit issued
av uppehållstillstånd som med- by the Member State to the
lemsstaten har utfärdat till med- third-country national(4). The
borgaren i tredjeland(4). Ett residence permit of a member of
tillstånd för familjemedlem till the family of a citizen of the
en medborgare i Europeiska European Union who has not
unionen som inte har utövat sin exercised the right of free move-
rätt till fri rörlighet skall inne- ment must contain the entry
hålla ordet ”familjemedlem”.   family member .
7.5.-9. Anmärkningar: Medlems- 7.5.-9. Remarks: Member States
staterna får lägga till sådana may enter details and indi-
detaljuppgifter och anmärk- cations for national use necessary
ningar för användning inom in the light of their national
landet som är nödvändiga med provisions on third-country
hänsyn till de nationella bestäm- nationals, including indications
melserna om medborgare i tredje relating to any permission to
land, i synnerhet upplysningar work(5).
om arbetstillstånd(5).      
8. Datum, namnteckning, till- 8. Date/signature/authorisation:
stånd: Den utfärdande myndig- where appropriate, the signature
heten får vid behov här placera and seal of the issuing authority
sin namnteckning och stämpel and/or the signature of the
och/eller kräva   innehavarens holder.
namnteckning i detta fält.    
9. Medlemsstaten skall här låta 9. The printed area will contain
avbilda sitt nationella emblem the national emblem of the
som ett särdrag för uppe- Member State to distinguish the
hållstillståndet och som garanti residence permit and provide a
för dess nationella ursprung.   safeguard of its national origin.
                99

Bilaga 3 SOU 2009:91

10. Detta fält är avsett för 10. Machine-readable   area.
maskinläsning. Detta läsbara fält Machine-readable area will
skall utformas enligt ICAO:s conform to ICAO guidelines.
riktlinjer.                            
11. Detta fält skall innehålla en 11. The machine-readable area
tryckt text som unikt identi- will contain a printed text indi-
fierar den berörda medlems- cating exclusively the Member
staten. Texten får inte påverka State concerned. This text may
det maskinläsbara fältets tek- not affect the technical features
niska komponenter.         of the machine-readable area.
12. Detta fält skall innehålla en 12. Metallised latent image
metalliserad latent bild med effect, including the country
medlemsstatens landskod, om code of the Member State, if a
ett klistermärke används.     sticker is used.        
13. Detta fält är avsett för ett 13. OVD (optically variable
optiskt variabelt märke (OVD: device) (kinegram or equivalent
Optically Variable Device) som sign) which provides a quality
erbjuder en kvalitet avseende of identification and a level of
identifikation och säkerhet som security not less than the device
inte är lägre än hos den an- used in the current uniform
ordning som används i den format for visas.        
nuvarande enhetliga utform-              
ningen av viseringar.                      
14. Om uppehållstillståndet ut- 14. If the residence permit is
görs av en separat handling skall produced as a stand-alone docu-
ett välliknande fotografi an- ment, an identity photograph
bringas i detta fält och säkras will be affixed in this space and
genom kortets struktur eller av secured by being integrated in
ett säkerhetsskikt i form av varm- the structure of the card or by
laminat, där det optiskt variabla means of a hot-seal laminate, the
märket ingår.           optically variable device being
                incorporated in each case.  
Om uppehållstillståndet utgörs If the residence permit is
av ett klistermärke, skall detta produced as a sticker, this space
fält innehålla ett fotografi som will contain a photograph
framställts enligt höga säker- produced according to high
100                            

SOU 2009:91 Bilaga 3

hetskrav. security standards.

15. Om det rör sig om en separat handling skall följande kompletterande uppgifter anges på baksidan:

-Födelsedatum och födelseort(6).

-Nationalitet(7).

-Kön(8).

-Anmärkningar(9).

Här kan även innehavarens adress anges(10).

15. The following additional information boxes will be provided on the back in the case of a stand-alone document:

-date and place of birth(6),

-nationality(7),

-sex(8),

-remarks(9).

The address of the permit holder may also be indicated(10).

(b) Färg och tryckmetod (b) Colour, printing process

Medlemsstaterna skall fastställa färg och tryckmetod enligt den enhetligt utformade handlingen i denna bilaga och de tekniska specifikationer som skall fastställas enligt artikel 2 i denna förordning.

The Member States will establish the colour and the printing process in accordance with the uniform format set out in this Annex and the technical specifications to be established in accordance with Article 2 of this Regulation.

(c) Material (c) Material

Det papper som används i de delar av uppehållstillståndet som innehåller personuppgifter eller andra uppgifter måste uppfylla följande minimikrav:

-Inga optiska blekmedel.

-Dubbelverkande vattenmärke.

The paper used for the residence permit giving biographical or other data must meet the following minimum requirements:

-no optical brighteners,

-duo-tone watermarks,

101

Bilaga 3 SOU 2009:91
- Säkerhetsreagenser som skydd - security reagents to guard
mot försök till kemisk radering. against attempts at tampering
            by chemical erasure,    
- Färgade fibrer (delvis synliga, - coloured fibres (partly visible,
delvis fluorescerande i ultra- partly fluorescent under UV
violett belysning).     light),      
- Planschetter som är - UV-fluorescent planchettes.
fluorescerande i ultraviolett ljus.          
Om uppehållstillståndet består No watermarks are used if the
av ett klistermärke bortfaller residence permit is issued in the
vattenmärket.       form of a sticker.    
Om ett kort för person- If a card for biographical data is
uppgifter helt består av plast, är made entirely of plastic, it is not
det i allmänhet inte möjligt att usually possible to incorporate
anbringa äkthetskännetecken för the authentication marks used
papper. Avsaknaden av dessa in paper. The lack of such marks
kännetecken på materialet måste must therefore be compensated
kompenseras genom åtgärder i for by the use of security prin-
fråga om tryckningen, genom ting techniques, OVDs, or
användning av optiskt variabla issuing techniques which go
märken (OVD) eller en utfär- beyond the following enhanced
dandemetod som är strängare än security standards. The basic
nedanstående minimistandarder. security features of the materials
Materialets viktigaste säkerhets- used should be of a uniform
anordningar skall ha en enhetlig design.      
utformning.                
    (d) Tryckmetod     (d) Printing techniques
Följande tryckmetoder skall an- The following printing tech-
vändas:         niques will be employed:  
- Bottenmönster:     - Background printing:  
Tvåfärgat utformade guillocher. two-tone guilloches,  

102

SOU 2009:91 Bilaga 3

Irisinfärgning som är fluor- fluorescent rainbow colouring,
escerande i ultraviolett ljus.  
Övertryck som är fluoresce- UV-fluorescent overprinting,
rande i ultraviolett ljus.  
Motiv med effektivt skydd effective anti-counterfeiting
mot hel- och delförfalskningar. and falsification motifs,
Användning av reagensfärger reagent inks must be used on
på papperskort och klister- paper cards and stickers.
märken.    
Kortets framsida måste utformas The lay-out of the front of a
så att den kan skiljas från bak- card will be distinguishable from
sidan.   the back of the card.
- Formulärtryck: - Form printing:

Med integrerad mikroskrift (om sådan inte redan ingår i bottenmönstret).

with integrated micro printing (unless already included in background printing).

- Numrering: - Numbering:

Tryckt (om möjligt med särskild utformning av siffrorna eller med särskilt typsnitt och i ultraviolett ljus fluorescerande tryckfärg) eller, på kort, integrerade enligt samma teknik som används för att skriva in uppgifterna. Om ett klistermärke används skall numreringen tryckas med fluorescerande tryckfärg och särskilt utformade siffror.

printed (where possible with a special style of figures or typeface and in UV- fluorescent ink) or, in the case of cards, integrated, using the same technique as for the biographical data. For stickers, printed numbering using fluorescent ink and a special style of figures is obligatory.

Om klistermärken används, skall If stickers are used, intaglio
även en latent bild i djuptryck printing with latent image effect,
med mikroskrift och optiskt micro text and optically variable
  103

Bilaga 3 SOU 2009:91

variabel tryckfärg användas. I ink will also be employed.
kort helt i plast bör det även Additional optically variable
integreras kompletterande optiskt security devices will also be used
variabla kännetecken, genom on cards made entirely of plastic,
användning åtminstone av optiskt at least through the use of
variabel tryckfärg eller likvärdiga optically variable ink or equi-
förfaranden. De viktigaste säker- valent measures. The basic fea-
hetsanordningarna i trycket skall tures of the security printing
ha en enhetlig utformning.   should be of a uniform design.
(e) Skydd mot fotokopiering (e) Protection against copying
På klistermärket eller framsidan An OVD providing a quality of
av uppehållstillståndets kort identification and a level of
skall optiskt variabla märken security not less than the device
(OVD) användas som ger en used in the current uniform
kvalitet avseende identifikation format for visas will be used on
och säkerhet som inte är lägre the residence permit sticker or
än hos den anordning som an- on the front of the residence
vänds i den nuvarande enhetliga permit card. This OVD will be
utformningen av viseringar. incorporated into the structure
Dessa OVD är integrerade i of the card, into the hot-sealed
kortets struktur, i varmlami- laminate or as an OVD overlay,
natet eller som OVD-overlay or, on stickers, as metallised
eller, klistermärken, som OVD (with intaglio over-
metalliserat OVD (övertryckt printing).    
med djuptryck).            
    (f) Utfärdande     (f) Issuing technique  
För att kunna garantera ett To ensure that residence permit
skydd av uppgifterna mot för- data are properly secured against
sök till hel- och delförfalskning attempts at counterfeiting and
kommer det i framtiden att vara falsification, biographical data
nödvändigt att integrera person- including the photograph, the
uppgifterna, inbegripet   foto- holder's signature and the other
grafiet och innehavarens namn- main data will in future be inte-
teckning, samt andra väsentliga grated into the basic material of
uppgifter i handlingens grund- the document. Conventional
material. Konventionella metoder methods of attaching the photo-
för att fästa fotografiet skall inte graph will no longer be used.
104                    

SOU 2009:91 Bilaga 3

få komma i fråga.              
Följande metoder för utfärdande The following issuing techniques
får användas:     may be used:      
- Lasertryck.       - laser printing,      
- Värmeöverföringsteknik. - thermo-transfer,    
- Bläckstråletryck.     - ink-jet printing,      
- Fotografiska metoder.   - photographic,      
- Lasergravering.     - laser engraving.      
För att i tillräckligt hög grad To ensure that biographical issue
skydda personuppgifterna mot data are adequately protected
ändringsförsök, skall varm- against attempts at tampering,
laminering med OVD-säker- hot-seal lamination with OVD
hetslaminat vara obligatoriskt security laminate will be com-
vid lasertryck, värmeöverförings- pulsory where laser printing,
teknik och fotografiska metoder. thermo-transfer or photographic
För uppehållstillstånd i form av techniques are used. Residence
kort skall detta föreskrivas även permits in card form should also
vid användning av bläckstråle- be laminated in this manner
tryck. När uppehållstillstånd i when issued using ink-jet
form av klistermärken anbringas printing. Since multiple hot-seal
är det inte möjligt att upprepade lamination of travel documents
gånger varmlaminera resehand- is not feasible when residence
lingen, och därför är bläckstråle- permits are affixed in the form
tryck den enda tänkbara fram- of stickers, ink-jet printing will
ställningsmetoden för klister- be the only possible technique
märken. Lasergravering skall an- for issuing stickers. Laser en-
vändas för plastkort (kort som graving will be used for plastic
helt eller delvis består av plast). cards (made entirely or partly of
        synthetics).      
(g) I fråga om leden c, d och e (g) Member States have the
har medlemsstaterna möjlighet possibility, with regard to points
att använda ytterligare säker- (c), (d) and (e), to introduce
hetsanordningar, under förut- further security features pro-
                105
Bilaga 3 SOU 2009:91

sättning att de är förenliga med beslut som redan fattats i dessa frågor.

De tekniska kraven och säkerhetsanordningarna skall uppfylla kraven och specifikationerna i förordning (EG) nr 1683/95 om en enhetlig utformning av visumhandlingar.

(1)När uppgifterna lämnas på ett officiellt språk med annat alfabet än det latinska skall de även translittereras till latinskt alfabet.

(2)När uppgifterna lämnas på ett officiellt språk med annat alfabet än det latinska skall de även translittereras till latinskt alfabet.

(3)När uppgifterna lämnas på ett officiellt språk med annat alfabet än det latinska skall de även translittereras till latinskt alfabet.

(4)När uppgifterna lämnas på ett officiellt språk med annat alfabet än det latinska skall de även translittereras till latinskt alfabet.

(5)När uppgifterna lämnas på ett officiellt språk med annat alfabet än det latinska skall de

vided that these are in conformity with decisions already taken on these matters.

The technical requirements and the security features will correspond to the requirements and specifications set out in Regulation (EC) No 1683/95 laying down a uniform format for visas.

(1)Where this information appears in an official language using non-Latin characters, it should be transliterated in Latin characters.

(2)Where this information appears in an official language using non-Latin characters, it should be transliterated in Latin characters.

(3)Where this information appears in an official language using non-Latin characters, it should be transliterated in Latin characters.

(4)Where this information appears in an official language using non-Latin characters, it should be transliterated in Latin characters.

(5)Where this information appears in an official language using non-Latin characters, it

106

SOU 2009:91 Bilaga 3

även translittereras till latinskt alfabet.

(6)När uppgifterna lämnas på ett officiellt språk med annat alfabet än det latinska skall de även translittereras till latinskt alfabet.

(7)När uppgifterna lämnas på ett officiellt språk med annat alfabet än det latinska skall de även translittereras till latinskt alfabet.

(8)När uppgifterna lämnas på ett officiellt språk med annat alfabet än det latinska skall de även translittereras till latinskt alfabet.

(9)När uppgifterna lämnas på ett officiellt språk med annat alfabet än det latinska skall de även translittereras till latinskt alfabet.

(10)När uppgifterna lämnas på ett officiellt språk med annat alfabet än det latinska skall de även translittereras till latinskt alfabet.

should be transliterated in Latin characters.

(6)Where this information appears in an official language using non-Latin characters, it should be transliterated in Latin characters.

(7)Where this information appears in an official language using non-Latin characters, it should be transliterated in Latin characters.

(8)Where this information appears in an official language using non-Latin characters, it should be transliterated in Latin characters.

(9)Where this information appears in an official language using non-Latin characters, it should be transliterated in Latin characters.

(10)Where this information appears in an official language using non-Latin characters, it should be transliterated in Latin characters.

107

Bilaga 3 SOU 2009:91

Uppehållstillstånd för medborgare i tredjeland i form av kort

Residence permit for third-party nationals in card form

108

SOU 2009:91 Bilaga 3

Uppehållstillstånd för medborgare i tredje land i form av klistermärke

Residence permit for third-country nationals in sticker form

109

Bilaga 4

Rådets förordning Council
(EG) nr 380/2008 Regulation (EC)
av den 18 april No 380/2008 of
2008 om ändring 18 April 2008
av förordning (EG) amending
nr 1030/2002 om Regulation (EC)
en enhetlig No 1030/2002
utformning av laying down a
uppehållstillstånd uniform format for
för medborgare i residence permits
tredjeland for third-country
  nationals
EUROPEISKA UNIONENS THE COUNCIL OF THE
RÅD HAR ANTAGIT EUROPEAN UNION,
DENNA FÖRORDNING  

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 63.3 a,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande [1], och av följande skäl:

(1) Syftet med Amsterdamfördraget är att gradvis upprätta ett område med frihet, säkerhet

Having regard to the Treaty establishing the European Community, and in particular Article 63(3)(a) thereof, Having regard to the proposal from the Commission,

Having regard to the opinion of the European Parliament [1], Whereas:

(1) The Amsterdam Treaty aims to establish progressively an area of freedom, security and justice

111

Bilaga 4 SOU 2009:91

och rättvisa. Fördraget ger också and confers the right of ini-
kommissionen initiativrätt för tiative on the Commission in
att kunna vidta relevanta åt- order to take the relevant
gärder   för en harmoniserad measures on a harmonised immi-
invandringspolitik.       gration policy.  
(2) Det är viktigt att de en- (2) It is essential that the uni-
hetligt   utformade uppehålls- form format for residence per-
tillstånden innehåller alla nöd- mits should contain all the
vändiga uppgifter och uppfyller necessary information and meet
mycket   höga tekniska krav, very high technical standards, in
främst för att förhindra hel- och particular as regards safeguards
delförfalskningar. Detta kommer against counterfeiting and falsi-
att bidra till att förebygga och fication. This will contribute to
beivra   olaglig invandring och the objective of preventing and
bosättning. De måste även kunna fighting against illegal immi-
användas av samtliga medlems- gration and illegal residence. It
stater.               must also be suited to use by all
                the Member States.  
(3) Införandet av biometriska (3) The integration of biometric
kännetecken är ett viktigt steg i identifiers is an important step
arbetet med att införa nya towards the use of new ele-
element, vilket skapar en tillför- ments, which establish a more
litligare koppling mellan inne- reliable link between the holder
havaren och uppehållstillståndet and the residence permit as an
och är ett viktigt bidrag till important contribution to en-
målsättningen att uppehålls- suring that it is protected against
tillstånd ska vara skyddade mot fraudulent use. The specifi-
bedräglig användning. Specifika- cations set out in the Inter-
tionerna i del 3 av Internatio- national Civil Aviation Orga-
nella civila   luftfartsorganisa- nisation (ICAO) document
tionens   (ICAO) dokument No 9303 Part 3 on Size 1 and 2
nr 9303 om maskinellt läsbara machine readable official docu-
officiella handlingar av format 1 ments should be taken into
och 2 bör beaktas.       account.    
(4) Dessutom tillämpar en stor (4) Furthermore, the vast majo-
majoritet av medlemsstaterna rity of Member States apply the
principen om en person ett dok- principle of one person one
ment, vilket höjer säkerheten document, which enhances
112                    
SOU 2009:91 Bilaga 4

ytterligare. Det bör undersökas security even further. It should om denna princip bör göras be examined whether this prinobligatorisk. ciple should be rendered manda-

tory.

(5) Vid mötet i Thessaloniki (5) At its meeting in
den 19 och 20 juni 2003 be- Thessaloniki on 19 and 20 June
tonade Europeiska rådet att det 2003, the European Council
behövs en enhetlig strategi inom stressed that a coherent approach
EU för biometriska känne- was needed in the EU on
tecken eller biometriska data, biometric identifiers or bio-
vilket skulle resultera i harmoni- metric data, which would result
serade lösningar i fråga om in harmonised solutions for
tredjelandsmedborgares hand- documents for third country
lingar, EU-medborgares pass och nationals, EU citizens’ pass-
informationssystem.     ports and information systems.
(6) Användningen av ny teknik, (6) The use of new technologies
såsom e-förvaltning och digital such as e-government and digital
signatur för tillgång till e-tjänster, signature for access to e-services
bör underlättas genom att med- should be facilitated by giving
lemsstaterna ges möjlighet att Member States the possibility to
använda det lagringsmedium som use the storage medium used for
används för införlivandet av bio- the incorporation of biometric
metriska kännetecken eller ett identifiers or an additional
ytterligare lagringsmedium för storage medium for that pur-
detta syfte i uppehållstillstånd. pose in residence permits.  
(7) Syftet med denna förord- (7) The purpose of this Regu-
ning är enbart att fastställa de lation is solely to set the
säkerhetsdetaljer och biometriska security features and biometric
kännetecken som ska användas identifiers to be used by the
av medlemsstaterna i ett enhet- Member States in a uniform
ligt utformat uppehållstillstånd format of residence permit for
för tredjelandsmedborgare.   third-country nationals.  
(8) I denna förordning fastställs (8) This Regulation only lays
endast specifikationer som inte down specifications that are not
är sekretessbelagda. Specifika- secret; these specifications need
tionerna bör kompletteras med to be supplemented by further
ytterligare specifikationer, som specifications which may remain
                      113

Bilaga 4 SOU 2009:91

kan vara sekretessbelagda för att secret in order to prevent
förhindra hel- och delförfalsk- counterfeiting and falsifications
ningar och inte får omfatta and which may not include per-
personuppgifter eller hänvis- sonal data or references to such
ningar till sådana uppgifter. data. Powers to adopt such
Kommissionen bör vara behörig supplementary specifications
att anta sådana ytterligare speci- should be conferred on the
fikationer och bör biträdas av Commission, which should be
den kommitté som inrättats assisted   by the Committee
genom artikel 6 i rådets förord- established by Article 6 of Coun-
ning (EG) nr 1683/95 av den 29 cil Regulation (EC) No 1683/95
maj 1995 om en enhetlig utform- of 29 May 1995 laying down a
ning av visumhandlingar [2]. uniform format for visas [2].  
(9) De personuppgifter som ska (9) With regard to the personal
behandlas i samband med de data to be processed in the
enhetligt utformade uppehålls- context of the uniform format
tillstånden omfattas av Europa- for residence permits, Directive
parlamentets och rådets direktiv 95/46/EC of the European
95/46/EG av den 24 oktober Parliament and of the Council
1995 om skydd för enskilda per- of 24 October 1995 on the pro-
soner med avseende på behand- tection of individuals with re-
ling av personuppgifter och om gard to the processing of per-
det fria flödet av sådana upp- sonal data and on the free move-
gifter [3]. Det måste säkerställas ment of such data [3] applies. It
att inga andra uppgifter lagras i must be ensured that no further
de enhetligt utformade uppe- information is stored on the
hållstillstånden än vad som uniform format for residence per-
anges i rådets förordning (EG) mits unless provided for in
nr 1030/2002 [4], dess bilaga eller Council Regulation (EC) No
i relevant resehandling.     1030/2002 [4], its Annex or
              unless it is mentioned in the
              relevant travel document.  
(10) I enlighet med proportio- (10) In accordance with the
nalitetsprincipen är det, för att principle of proportionality, it is
uppnå huvudmålet att införa necessary and appropriate for
biometriska kännetecken i drifts- the achievement of the basic
kompatibla format, nödvändigt objective of introducing bio-
och lämpligt att fastställa regler metric identifiers in inter-
för samtliga medlemsstater som operable formats to lay down
114                        
SOU 2009:91 Bilaga 4

tillämpar Schengenkonventionen. I enlighet med artikel 5 tredje stycket i fördraget går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

rules for all Member States implementing the Schengen Convention. This Regulation does not go beyond what is necessary in order to achieve the objectives pursued in accordance with the third paragraph of Article 5 of the Treaty.

(11) I enlighet med artiklarna 1 och 2 i det till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen fogade protokollet om Danmarks ställning deltar inte Danmark i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämpligt i Danmark. Eftersom denna förordning bygger på Schengenregelverket enligt bestämmelserna i avdelning IV i tredje delen av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, bör Danmark, i enlighet med artikel 5 i nämnda protokoll, inom en tid av sex månader efter det att rådet har antagit denna förordning besluta huruvida landet ska genomföra den i sin nationella lagstiftning.

(11) In accordance with Articles

1 and 2 of the Protocol on the position of Denmark, annexed to the Treaty on European Union and the Treaty establishing the European Community, Denmark does not take part in the adoption of this Regulation, and is therefore not bound by it or subject to its application. Given that this Regulation builds upon the Schengen acquis under the provisions of Title IV of Part Three of the Treaty establishing the European Community, Denmark should, in accordance with Article 5 of that Protocol, decide within a period of six months after the adoption of this Regulation, whether it will implement it in its national law.

(12) När det gäller Island och Norge utgör denna förordning, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen

(12) As regards Iceland and Norway, this Regulation constitutes a development of provisions of the Schengen acquis within the meaning of the Agreement concluded by the Council of the European Union and the Republic of Iceland and

115

Bilaga 4 SOU 2009:91

av Schengenregelverket [5], en the Kingdom of Norway con-
utveckling av bestämmelser i cerning the association of those
Schengenregelverket vilka om- two States with the implemen-
fattas av det område som avses i tation, application and develop-
artikel 1.C i rådets beslut ment of the Schengen acquis [5]
1999/437/EG om vissa tillämp- which fall within the area
ningsföreskrifter för det avtalet referred to in Article 1, point C
[6].         of Council Decision 1999/437/EC
          [6] on certain arrangements for
          the application of that Agree-
          ment.
(13) I enlighet med artikel 3 i (13) In accordance with Article 3
det till fördraget om Europeiska of the Protocol on the position
unionen och fördraget om upp- of the United Kingdom and
rättandet av Europeiska gemen- Ireland annexed to the Treaty
skapen fogade protokollet om on European Union and to the
Förenade kungarikets och Irlands Treaty establishing the European
ställning har Förenade kunga- Community, the United King-
riket, i ett brev av den 29 dec- dom gave notice, by letter of 29
ember 2003, meddelat sin önskan December 2003, of its wish to
att delta i antagandet och tillämp- take part in the adoption and
ningen av denna förordning.   application of this Regulation.
(14) I enlighet med artikel 3 i (14) In accordance with Article 3
det till fördraget om Europeiska of the Protocol on the position
unionen och fördraget om upp- of the United Kingdom and
rättandet av Europeiska gemen- Ireland annexed to the Treaty
skapen fogade protokollet om on European Union and to the
Förenade kungarikets och Irlands Treaty establishing the European
ställning, har Irland, genom Community, Ireland gave notice,
skrivelse av den 19 december by letter of 19 December 2003,
2003, meddelat sin önskan att of its wish to take part in the
delta i antagandet och tillämp- adoption and application of this
ningen av denna förordning.   Regulation.
(15) När det gäller Schweiz inne- (15) As regards Switzerland, this
bär denna förordning en utveck- Regulation constitutes a develop-
ling av bestämmelserna i ment of the provisions of the
Schengenregelverket i den mening Schengen acquis within the
som avses i avtalet mellan Euro- meaning of the Agreement signed
116          
SOU 2009:91 Bilaga 4

peiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket. Dessa bestämmelser ingår i det område som avses i artikel 1.C i beslut 1999/437/EG jämförd med artikel 4.1 i rådets beslut 2004/860/EG [7].

by the European Union, the European Community and the Swiss Confederation on the latter's association with the implementation, application and development of the Schengen acquis which fall within the area referred to in Article 1, point C of Decision 1999/437/EC read in conjunction with Article 4(1) of Council Decision 2004/860/EC [7],

HÄRIGENOM HAS ADOPTED THIS
FÖRESKRIVS FÖLJANDE. REGULATION:
Artikel 1 Article 1

Förordning (EG) nr 1030/2002 ska ändras på följande sätt:

1. Artikel 1 ska ändras på följande sätt:

a) I punkt 1 ska andra meningen ersättas med följande:

”Uppehållstillstånd till medborgare i tredjeland ska utfärdas som en separat handling i ID 1- eller ID 2-format.”

b) Punkt 2a ska ändras på följande sätt:

i) Led ii ska ersättas med följande:

”ii) Tillstånd utfärdade i av-

Regulation (EC) No 1030/2002 is hereby amended as follows:

1. Article 1 shall be amended as follows:

(a) in paragraph 1, the second sentence shall be replaced by the following:

Residence permits to thirdcountry nationals shall be issued as stand-alone documents in ID 1 or ID 2 format. ;

(b) paragraph 2(a) shall be amended as follows:

(i) point (ii) shall be replaced by the following:

(ii) permits issued pending

117

Bilaga 4 SOU 2009:91

vaktan på att en asylansökan, en ansökan om uppehållstillstånd eller en ansökan om förlängning av detta behandlas.”

ii) Följande led ska läggas till:

”iia) Tillstånd utfärdade under exceptionella omständigheter för en förlängning av den tillåtna vistelsen med högst en månad.”

2. I artikel 2.1 ska följande led läggas till:

”d) tekniska specifikationer för lagringsmediet för de biometriska kännetecknen och deras säkerhet, inklusive förhindrande av obehörig åtkomst,

e)kvalitetskrav och gemensamma standarder för ansiktsbilden och fingeravtrycksbilderna,

f)en uttömmande förteckning över kompletterande nationella säkerhetsdetaljer som kan läggas till av medlemsstaterna i enlighet med led h i bilagan.”

3.I artikel 3 ska första stycket ersättas med följande:

examination of a request for asylum, an application for a residence permit or an application for its extension; ;

(ii) the following point shall be inserted:

(iia) permits issued in exceptional circumstances with a view to an extension of the authorised stay with a maximum duration of one month; ;

2. the following points shall be added to Article 2(1):

(d) technical specifications for the storage medium of the biometric features and the security thereof, including prevention of unauthorised access;

(e)requirements for the quality of and common standards for the facial image and the fingerprint images;

(f)an exhaustive list of additional national security features which could be added by Member States in accordance with point (h) of the Annex. ;

3.in Article 3, the first paragraph shall be replaced by the following:

118

SOU 2009:91 Bilaga 4

”I enlighet med förfarandet i artikel 7.2 får det beslutas att de specifikationer som avses i artikel 2 ska vara sekretessbelagda och inte får offentliggöras. I sådana fall ska de vara tillgängliga endast för de organ som medlemsstaterna har utsett att ansvara för tryckning och för personer som vederbörligen har bemyndigats av en medlemsstat eller av kommissionen.”

4. I artikel 4 ska andra stycket ersättas med följande:

”Uppehållstillståndet eller det lagringsmedium för uppehållstillstånd som avses i artikel 4a får inte innehålla några uppgifter i maskinläsbar form, om det inte föreskrivs i denna förordning, eller i bilagan till denna, eller anges i den motsvarande resehandlingen av den utfärdande medlemsstaten enligt dess nationella lagstiftning. Medlemsstaterna får vidare lagra uppgifter för e- tjänster såsom e-förvaltning och e-handel samt kompletterande bestämmelser relaterade till uppehållstillståndet i ett av de chip som avses i punkt 16 i bilagan. Alla nationella uppgifter ska dock på ett logiskt sätt vara åtskilda från de biometriska uppgifter som avses i artikel 4a.

In accordance with the procedure referred to in Article 7(2), it may be decided that the specifications referred to in Article 2 shall be secret and not be published. In that case they shall be made available only to the bodies designated by the Member States as responsible for the printing and to persons duly authorised by a Member State or the Commission. ;

4. in Article 4, the second paragraph shall be replaced by the following:

No information in machinereadable form shall be included on the resident permit or on the storage medium of the residence permit referred to in Article 4a, unless provided for in this Regulation, or its Annex or unless it is mentioned in the related travel document by the issuing State in accordance with its national legislation. Member States may also store data for e-ser- vices such as e-government and e-business as well as additional provisions relating to the residence permit on a chip referred to in point 16 of the Annex. However, all national data must be logically separated from the biometric data referred to in Article 4a.

119

Bilaga 4 SOU 2009:91

Vid tillämpningen av denna förordning får de biometriska kännetecknen i uppehållstillstånd endast användas för att kontrollera

a) handlingens autenticitet,

For the purposes of this Regulation, the biometric features in residence permits shall only be used for verifying:

(a) the authenticity of the document;

b) innehavarens identitet
genom direkt tillgängliga
jämförbara kännetecken, när
uppvisande av uppehållstill-
stånd krävs enligt nationell

lagstiftning.”

5. Följande artiklar ska införas:

Artikel 4a

Det enhetligt utformade uppehållstillståndet ska innefatta ett lagringsmedium som innehåller en ansiktsbild och två fingeravtrycksbilder av innehavaren, båda i driftskompatibla format. Uppgifterna ska säkras, och lagringsmediet ska ha tillräcklig kapacitet för att det ska vara möjligt att garantera uppgifternas integritet, autenticitet och sekretess.

Artikel 4b

För tillämpningen av denna förordning ska medlemsstaterna samla in biometriska kännetecken bestående av

(b) the identity of the holder by means of directly available comparable features when the residence permit is required to be produced by national legislation. ;

5. the following Articles shall be inserted:

Article 4a

The uniform format for residence permits shall include a storage medium containing the facial image and two fingerprint images of the holder, both in interoperable formats. The data shall be secured and the storage medium shall be of sufficient capacity and capability to guarantee the integrity, authenticity and confidentiality of the data.

Article 4b

For the purposes of this Regulation, Member States shall take biometric identifiers comprising the facial image

120

SOU 2009:91 Bilaga 4

ansiktsbild och två fingeravtryck från tredjelandsmedborgare.

Förfarandet ska fastställas i enlighet med de nationella rutinerna i den berörda medlemsstaten och med de säkerhetsföreskrifter som fastställs i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter.

Följande biometriska kännetecken ska samlas in:

-Ett fotografi som tillhandahålls av den sökande eller har tagits vid ansökningstillfället.

-Två platta fingeravtryck som tagits digitalt.

De tekniska specifikationerna för insamlingen av biometriska kännetecken ska fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 7.2 samt med ICAO:s normer och de tekniska specifikationerna för pass som medlemsstaterna utfärdar för sina medborgare enligt rådets förordning (EG) nr 2252/2004 av den 13 december 2004 om standarder för säkerhetsdetaljer och biometriska kännetecken i pass och resehandlingar som utfärdas av

and two fingerprints from third-country nationals.

The procedure shall be determined in accordance with the national practice of the Member State concerned and with the safeguards laid down in the Convention for the Protection of Human Rights and Fundamental Freedoms and in the United Nations Convention on the Rights of the Child.

The following biometric identifiers shall be taken:

-a photograph provided by the applicant or taken at the time of application and,

-two fingerprints taken flat and digitally captured.

The technical specifications for the capture of biometric identifiers shall be set out in accordance with the procedure described in Article 7(2) and with ICAO standards and the technical specifications for passports issued by Member States to their nationals pursuant to Council Regulation (EC) No 2252/2004 of 13 December 2004 on standards for security features and biometrics in passports and travel documents issued by

121

Bilaga 4 SOU 2009:91

medlemsstaterna []”

Fingeravtryck ska tas från och med sex års ålder.

Personer för vilka fingeravtryckstagning är fysiskt omöjlig ska undantas från kravet att lämna fingeravtryck.

6. Följande artikel ska införas:

Artikel 5a

Om medlemsstaterna använder den enhetliga modellen för andra ändamål än de som omfattas av denna förordning ska lämpliga åtgärder vidtas för att se till att ingen förväxling är möjlig med det uppehållstillstånd som avses i artikel 1 och att ändamålet är tydligt angivet på kortet.”

7. I artikel 9 ska tredje stycket ersättas med följande:

”Lagringen av ansiktsbilder som primärt biometriskt kännetecken och lagringen av de två fingeravtrycksbilderna ska genomföras senast två respektive tre år efter det att de tekniska åtgärder som avses i artikel 2.1 d och e vidtagits.

Member States [] .

The capture of fingerprints is compulsory as of six years of age.

Persons for whom fingerprinting is physically impossible shall be exempt from the requirement to give fingerprints.

6. the following Article shall be inserted:

Article 5a

Where Member States use the uniform format for purposes other than those covered by this Regulation, appropriate measures must be taken to ensure that confusion with the residence permit referred to in Article 1 is not possible and the purpose is clearly indicated on the card. ;

7. in Article 9, the third paragraph shall be replaced by the following:

The storage of the facial image as primary biometric identifier shall be implemented at the latest two years, and the storage of the two fingerprint images at the latest three years, after the adoption of the respective technical measures provided for in

122

SOU 2009:91 Bilaga 4

Article 2(1)(d) and (e).

Giltighetstiden för redan utfärdade uppehållstillstånd ska dock inte påverkas av genomförandet av denna förordning, såvida inte den berörda medlemsstaten beslutar något annat.

Under en övergångsperiod på två år efter antagandet av de första tekniska specifikationer för ansiktsbild som avses i tredje stycket i denna artikel får uppehållstillståndet fortsatt utfärdas i form av ett klistermärke.”

8. Bilagan ska ändras i enlighet med bilaga I till denna förordning.

However, the validity of residence permits already issued shall not be affected by the implementation of this Regulation, unless the Member State concerned decides otherwise.

For a transitional period of two years after the adoption of the technical specifications for the facial image referred to in the third paragraph of this Article, the residence permit may continue to be issued in sticker form. ;

8. the Annex shall be amended in accordance with Annex I to this Regulation.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i

Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Article 2

This Regulation shall enter into force on the 20th day following its publication in the Official Journal of the European Union.

This Regulation shall be binding in its entirety and directly applicable in all Member States.

123

Bilaga 4 SOU 2009:91

Utfärdad i Luxemburg den 18 april 2008.

På rådets vägnar

D. Mate

Ordförande

[1] Yttrandet avgivet den

20 juni 2007 (ännu ej offentliggjort i EUT).

[2]EGT L 164, 14.7.1995, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG)

nr 1791/2006 (EUT L 363, 20.12.2006, s. 1).

[3]EGT L 281, 23.11.1995,

s. 31. Direktivet ändrat genom förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).

[4] EGT L 157, 15.6.2002, s. 1.

Done at Luxembourg,

18 April 2008.

For the Council

The President

D. Mate

[1]Opinion of 20 June 2007 (not yet published in the Official Journal).

[2]OJ L 164, 14.7.1995, p. 1. Regulation as last amended by Regulation (EC) No 1791/2006 (OJ L 363, 20.12.2006, p. 1).

[3]OJ L 281, 23.11.1995, p. 31. Directive as amended by Regulation (EC) No 1882/2003

(OJ L 284, 31.10.2003, p. 1).

[4]OJ L 157, 15.6.2002, p. 1.

[5]EGT L 176, 10.7.1999, s. 36. [5] OJ L 176, 10.7.1999, p. 36.

[6]EGT L 176, 10.7.1999, s. 31. [6] OJ L 176, 10.7.1999, p. 31.

[7] Rådets beslut 2004/860/EG [7] Council Decision
av den 25 oktober 2004 om 2004/860/EC of 25 October
undertecknande på Europeiska 2004 on the signing, on behalf
gemenskapens vägnar och provi- of the European Community,
sorisk tilllämpning av vissa be- and on the provisional appli-
stämmelser i avtalet mellan cation of certain provisions of
Europeiska unionen, Europeiska the Agreement between the
gemenskapen och Schweiziska European Union, the European
edsförbundet om Schweiziska Community and the Swiss Con-
124          
SOU 2009:91 Bilaga 4

edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (EUT L 370, 17.12.2004, s. 78).

[] EUT L 385, 29.12.2004, s. 1).”

-------------------------------------

federation, concerning the Swiss Confederation's association with the implementation, application and development of the Schengen acquis (OJ L 370, 17.12.2004,

p. 78).

[] OJ L 385, 29.12.2004, p. 1. ;

-------------------------------------

BILAGA I ANNEX I

Bilagan till förordning (EG) nr 1030/2002 ska ändras på följande sätt:

1. Led a ska ändras på följande sätt:

1. Första stycket ska ersättas med följande:

”Uppehållstillståndet, inklusive biometriska kännetecken, ska utformas som en separat handling i ID 1- eller ID 2- format. Det ska använda specifikationerna i Internationella civila luftfartsorganisationens (ICAO) dokument om maskinläsbara viseringar (del 2 av dokument 9303) eller maskinläsbara resehandlingar (kort) (del 3 av dokument 9303). Uppehållstillstånd i form av ett klistermärke får endast utfärdas upp till två år efter antagandet av de tekniska specifikationer som avses i artikel 9

The Annex to Regulation (EC) No 1030/2002 shall be amended as follows:

1. Point (a) shall be amended as follows:

1. the first paragraph shall be replaced by the following;

The residence permit including biometrics will be produced as a stand-alone document in ID 1 or ID 2 format. It will draw on the specifications set out in the ICAO documents on machine-readable visas (document 9303, part 2) or on machine-readable travel documents (cards) (document 9303, part 3). The residence permit in sticker form may only be issued for two years after the adoption of the technical specifications referred to in the third paragraph of Article 9. It will contain the

125

Bilaga 4 SOU 2009:91

tredje stycket. Uppehållstillståndet ska omfatta följande rubriker:”.

2.I punkt 2 ska den avslutande delen av uttrycket inom parentes ”och inledas med en identifierande bokstav” utgå.

3.Andra meningen i punkt 6.4 ska lyda på följande sätt:

”Ett tillstånd för en familjemedlem till en medborgare i Europeiska unionen som inte har utövat sin rätt till fri rörlighet skall innehålla ordet "familjemedlem". I fråga om personer som omfattas av artikel 3.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier [*] får medlemsstaterna föra in ’person som omfattas av artikel 3.2 i direktiv 2004/38/EG’.

4. Följande punkt ska införas:

”8a. Beteckningen på den handling som avses i 1 kan också upprepas utmed nedre kanten av kortet på ytter-

126

following entries: ;

2.in entry 2, the last part of the sentence and preceded by an identification letter shall be deleted;

3.the second sentence of entry 6.4 shall read as follows:

The residence permit of a member of the family of a citizen of the European Union who has not exercised the right of free movement must contain the entry "family member". In the case of beneficiaries under Article 3(2) of Directive 2004/38/EC of the European Parliament and of the Council of 29 April 2004 on the right of citizens of the Union and their family members to move and reside freely within the territory of the Member States [*], Member States may enter “beneficiary under Article 3(2) of Directive 2004/38/EC”.

4. the following entry shall be inserted:

8.a The document title referred to in number 1 may also be repeated along the bottom of the card in a

SOU 2009:91 Bilaga 4

ligare två språk. De rubriker som avses i 2–8 bör anges på den utfärdande medlemsstatens språk. Den utfärdande medlemsstaten kan lägga till ett annat officiellt språk vid Europeiska unionens institutioner, antingen på samma rad eller på raden under på sammanlagt högst två språk.”

5. Punkt 11 ska ha följande lydelse:

”11. Detta fält ska innehålla en tryckt text i bottenmönstret som identifierar den utfärdande medlemsstaten. Texten får inte påverka det maskinläsbara fältets tekniska komponenter.”

6. Följande nya punkter ska läggas till:

”16. Ett RF-chip ska användas som lagringsmedium i enlighet med artikel 4a. Medlemsstaterna får föra in uppgifter på detta chip eller i uppehållstillståndet föra in ett chip med dubbla gränssnitt eller ett separat kontaktchip för nationellt bruk, vilket ska placeras på baksidan av kortet i överensstämmelse med ISO-stan- darderna och inte på något

further two languages. The headings referred to in numbers 2 to 8 should be indicated in the issuing Member State's language(s). The issuing Member State may add another official language of the European Union institutions, either in the same line or in the line below, with a total of no more than two languages. ;

5. entry 11 shall read as
follows:  
11. The machine-readable

area will contain a printed text in the background printing indicating the issuing Member State. This text may not affect the technical features of the machine-read- able area. ;

6. the following entries shall be added:

16. A RF chip shall be used as a storage medium in accordance with Article 4a. Member States may store data on this chip or incorporate in the residence permit a dual interface or a separate contact chip for national use which shall be placed at the back of the card complying with ISO standards and shall in no way interfere with the RF chip.

127

Bilaga 4 SOU 2009:91

sätt störa RF-chippet.

17. ICAO:s symbol för en maskinläsbar resehandling med kontaktlöst mikrochip (e-MRTD).”

2. Följande led ska införas:

”h) Medlemsstaterna kan också införa kompletterande nationella säkerhetsdetaljer, förutsatt att de ingår i den förteckning som upprättas enligt artikel 2.1 f i denna förordning och att de överensstämmer med det harmoniserade utseendet av följande modeller och att de enhetliga säkerhetsdetaljernas effektivitet inte minskas.”

[*] EUT L 158, 30.4.2004, s. 77. Rättad i EUT L 229, 29.6.2004, s. 35.”

-------------------------------------

17. ICAO symbol for a machine readable travel document with contactless microchip (e-MRTD).

2. The following point shall be added:

(h) Member States may also add additional national security features, provided that these are included in the list established under Article 2(1)(f) of this Regulation and provided that they comply with the harmonised appearance of the following models and that the efficiency of the uniform security features is not diminished.

[*] OJ L 158, 30.4.2004, p. 77. Corrected version in OJ L 229, 29.6.2004, p. 35. ;

-------------------------------------

128

SOU 2009:91 Bilaga 4

3. Följande modeller ska införas: 3. The following models shall be inserted:

Uppehållstillstånd för tredjelandsmedborgare vilket innefattar biometriska kännetecken i ID 1-format

Residence permit for third-country nationals including biometrics in ID 1 Format

129

Bilaga 4 SOU 2009:91

Uppehållstillstånd för tredjelandsmedborgare vilket innefattar biometriska kännetecken i ID 2-format

Residence permit for third-country nationals including biometrics in ID 2 format

130

SOU 2009:91 Bilaga 4

BILAGA II ANNEX II

Uttalande som ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning när förordningen offentliggörs:

”Till artikel 1.1 b:

Rådet uppmanar kommissionen att undersöka vilket som är det lämpligaste och mest proportionerliga sättet att införa harmoniserade säkerhetsdetaljer för de uppehållstillstånd som avses i artikel 1.2 a ii och iia.”

Statement to be published in the

Official Journal of the European Union when the Regulation is published:

Ad Article 1(1)(b):

The Council invites the Commission to examine the most appropriate and proportionate way of introducing harmonised security features of the residence permits referred to in Article 1(2)(a)(ii) and (ii a).

131

Bilaga 5

Rådets förordning Council
(EG) nr Regulation (EC)
2252/2004 av den No 2252/2004 of
13 december 13 December
2004 om 2004 on
standarder för standards for
säkerhetsdetaljer security features
och biometriska and biometrics in
kännetecken i passports and
pass och travel documents
resehandlingar issued by Member
som utfärdas av States
medlemsstaterna  
EUROPEISKA UNIONENS THE COUNCIL OF THE
RÅD HAR ANTAGIT EUROPEAN UNION,
DENNA FÖRORDNING  

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 62.2 a,

med beaktande av kommissionens förslag [1],

med beaktande av Europaparlamentets yttrande [2], och av följande skäl:

Having regard to the Treaty establishing the European Community, and in particular Article 62(2)(a) thereof,

Having regard to the proposal from the Commission [1], Having regard to the opinion of the European Parliament [2], Whereas:

133

Bilaga 5 SOU 2009:91

(1) Europeiska rådet   i (1) The European Council of
Thessaloniki den 19 och 20 juni Thessaloniki, on 19 and 20 June
2003 fastslog att det behövs en 2003, confirmed that a coherent
enhetlig strategi inom Euro- approach is needed in the
peiska unionen vad gäller bio- European Union on biometric
metriska kännetecken eller bio- identifiers or biometric data for
metriska data i tredjelandsmed- documents for third country
borgares resehandlingar,   EU nationals, European Union
medborgares pass och informa- citizens’ passports and infor-
tionssystem (VIS and SIS II). mation systems (VIS and SIS II).
(2) Minimisäkerhetsstandarder (2) Minimum security standards
för pass infördes genom en for passports were introduced
resolution antagen av före- by a Resolution of the repre-
trädarna för medlemsstaternas sentatives of the Governments
regeringar, församlade i rådet of the Member States, meeting
den 17 oktober 2000 [3]. Denna within the Council, on 17 Oc-
resolution bör nu förstärkas tober 2000 [3]. It is now appro-
genom en gemenskapsåtgärd i priate to upgrade this Reso-
syfte att skapa mer harmo- lution by a Community measure
niserade säkerhetsstandarder för in order to achieve enhanced
pass och   resehandlingar som harmonised   security standards
skydd mot förfalskning. Sam- for passports and travel docu-
tidigt bör biometriska känne- ments to protect against falsifi-
tecken integreras i passet eller cation. At the same time bio-
resehandlingen, så att det skapas metric identifiers should be
en tillförlitlig koppling mellan integrated in the passport or
den rättmätige innehavaren och travel document in order to
handlingen.           establish a reliable link between
              the genuine holder and the docu-
              ment.                
(3) Harmoniseringen av säker- (3) The   harmonisation   of
hetsdetaljer och införandet av security features and the inte-
biometriska kännetecken är ett gration of biometric identifiers
viktigt steg på vägen mot an- is an important step towards the
vändandet av nya element, med use of new elements in the per-
tanke på framtida utveckling på spective of future developments
europeisk nivå, för att göra rese- at European level, which render
handlingar säkrare och skapa en the travel   document more
mer tillförlitlig koppling mellan secure and establish a more
134                                

SOU 2009:91 Bilaga 5

innehavaren och passet eller rese- reliable link between the holder
handlingen och därigenom bidra and the passport and the travel
till att förhindra att de används i document as an important con-
bedrägligt syfte. Internationella tribution to ensuring that it is
civila luftfartsorganisationens protected against fraudulent use.
(ICAO) specifikationer, i The specifications of the Inter-
synnerhet de som anges i doku- national Civil Aviation Orga-
ment 9303 om maskinläsbara nisation (ICAO), and in par-
resehandlingar, bör beaktas.   ticular those set out in Docu-
            ment 9303 on machine readable
            travel documents, should be
            taken into account.  
(4) Denna förordning omfattar (4) This Regulation is limited to
endast harmonisering av säker- the harmonisation of the security
hetsdetaljer, inklusive bio- features including biometric
metriska kännetecken för med- identifiers for the passports and
lemsstaternas pass och rese- travel documents of the Member
handlingar. Att utse de myn- States. The designation of the
digheter och organ som be- authorities and bodies authorised
myndigas att få tillgång till upp- to have access to the data
gifterna i handlingarnas lagrings- contained in the storage
medium är en fråga för nationell medium of documents is a matter
lagstiftning, med förbehåll för of national legislation, subject
relevanta bestämmelser i gemen- to any relevant provisions of
skapslagstiftningen, Europeiska Community law, European
unionens lagstiftning eller inter- Union law or international agree-
nationella avtal.     ments.        
(5) Denna förordning bör endast (5) This Regulation should lay
innehålla sådana specifikationer down only such specifications
som inte är sekretessbelagda. that are not secret. These speci-
Dessa behöver kompletteras med fications need to be supple-
specifikationer som får förbli mented by specifications which
sekretessbelagda för att före- may remain secret in order to
bygga risken för hel och del- prevent the risk of counter-
förfalskning. Sådana ytterligare feiting and falsifications. Such
tekniska specifikationer bör antas additional technical specifications
i enlighet med rådets beslut should be adopted in accordance
1999/468/EG av den 28 juni with Council   Decision
1999 om de förfaranden som 1999/468/EC of 28 June 1999
                    135
Bilaga 5 SOU 2009:91

skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter [4].

(6)Kommissionen bör biträdas av den kommitté som inrättades genom artikel 6 i rådets förordning (EG) nr 1683/95 av den 29 maj 1995 om en enhetlig utformning av visumhandlingar [5].

(7)För att kunna garantera att de uppgifter som avses inte görs tillgängliga för fler personer än nödvändigt, är det också av stor vikt att varje medlemsstat utser ett enda organ som ansvarigt för tillverkningen av pass och resehandlingar, samtidigt som det bör stå medlemsstaterna fritt att vid behov byta ut detta organ. Av säkerhetsskäl bör varje medlemsstat meddela kommissionen och övriga medlemsstater namnet på det ansvariga organet.

laying down the procedures for the exercise of implementing powers conferred on the Commission [4].

(6)The Commission should be assisted by the Committee established by Article 6 of Council Regulation (EC) No 1683/95 of 29 May 1995 laying down a uniform format for visas [5].

(7)In order to ensure that the information referred to is not made available to more persons than necessary, it is also essential that each Member State should designate not more than one body having responsibility for producing passports and travel documents, with Member States remaining free to change the body, if need be. For security reasons, each Member State should communicate the name of the competent body to the Commission and the other Member States.

(8) Beträffande vilka personuppgifter som skall behandlas i samband med pass och resehandlingar gäller Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter [6]. Det bör säkerställas att inga andra uppgifter lagras i

(8) With regard to the personal data to be processed in the context of passports and travel documents, Directive 95/46/EC of the European Parliament and of the Council of 24 October 1995 on the protection of individuals with regard to the processing of personal data and on the free movement of such data [6] applies. It should be ensured that no further infor-

136

SOU 2009:91 Bilaga 5

passet, om det inte föreskrivs i mation shall be stored in the
förordningen eller dess bilagor passport unless provided for in
eller anges i den aktuella rese- this Regulation, its annex or un-
handlingen.       less it is mentioned in the
          relevant travel document.  
(9) För att det grundläggande (9) In accordance with the prin-
målet, dvs. införande av gemen- ciple of proportionality, it is
samma säkerhetsstandarder och necessary and appropriate for the
interoperabla biometriska känne- achievement of the basic objec-
tecken, skall kunna uppnås, är tive of introducing common
det i enlighet med proportio- security standards and inter-
nalitetsprincipen nödvändigt och operable biometric identifiers to
lämpligt att fastställa regler för lay down rules for all Member
samtliga medlemsstater   som States giving effect to the Con-
tillämpar konventionen om vention implementing the
tillämpning av Schengenavtalet Schengen Agreement of 14 June
av den 14 juni 1985 [7]. I en- 1985 [7]. This Regulation does
lighet med artikel 5 tredje stycket not go beyond what is necessary
i fördraget går denna förordning in order to achieve the objec-
inte utöver vad som är nöd- tives pursued, in accordance with
vändigt för att uppnå de efter- the third paragraph of Article 5
strävade målen.       of the Treaty.    
(10) I enlighet med artiklarna 1 (10) In accordance with Articles
och 2 i det till Fördraget om 1 and 2 of the Protocol on the
Europeiska unionen och För- position of Denmark annexed
draget om upprättandet av Euro- to the Treaty on European
peiska gemenskapen fogade Union and to the Treaty estab-
protokollet om Danmarks ställ- lishing the European Com-
ning deltar Danmark inte i an- munity, Denmark is not taking
tagandet av denna förordning, part in the adoption of this
som inte är bindande för eller Regulation and is not bound by
tillämplig i Danmark. Eftersom it or subject to its application.
denna förordning bygger Given that this Regulation
Schengenregelverket enligt builds upon the Schengen acquis
bestämmelserna i avdelning IV i under the provisions of Title IV
tredje delen av fördraget om upp- of Part Three of the Treaty
rättandet av Europeiska gemen- establishing the European
skapen, skall Danmark, i enlighet Community, Denmark will, in
med artikel 5 i nämnda proto- accordance with Article 5 of the
                  137
Bilaga 5 SOU 2009:91

koll, inom en tid av sex månader efter det att rådet har antagit förordningen besluta huruvida landet skall införliva denna med sin nationella lagstiftning.

(11)Denna förordning utgör en utveckling av bestämmelser i Schengenregelverket i vilka Förenade kungariket inte deltar i enlighet med rådets beslut 2000/365/EG av den 29 maj 2000 om en begäran från Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket [8]. Förenade kungariket deltar därför inte i antagandet av förordningen, som inte är bindande för eller tillämplig i Förenade kungariket.

(12)Denna förordning utgör en utveckling av bestämmelser i Schengenregelverket i vilka Irland inte deltar i enlighet med rådets beslut 2002/192/EG av den 28 februari 2002 om Irlands begäran om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket [9]. Irland deltar därför inte i antagandet av förordningen, som inte är bindande för eller tillämplig i Irland.

(13)När det gäller Island och Norge utgör denna förordning, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket

said Protocol, decide within a period of six months after the Council has adopted this Regulation whether it will implement it in its national law.

(11)This Regulation constitutes a development of provisions of the Schengen acquis in which the United Kingdom does not take part, in accordance with Council Decision 2000/365/EC of 29 May 2000 concerning the request of the United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland to take part in some of the provisions of the Schengen acquis [8]. The United Kingdom is therefore not taking part in its adoption and is not bound by it or subject to its application.

(12)This Regulation constitutes a development of provisions of the Schengen acquis in which Ireland does not take part, in accordance with Council Decision 2002/192/EC of 28 February 2002 concerning Ireland’s request to take part in some of the provisions of the Schengen acquis [9]. Ireland is therefore not taking part in its adoption and is not bound by it or subject to its application.

(13)As regards Iceland and Norway, this Regulation constitutes a development of provisions of the Schengen acquis within the meaning of the Agree-

138

SOU 2009:91 Bilaga 5

Norge om dessa båda staters ment concluded by the Council
associering till genomförandet, of the European Union and the
tillämpningen och utvecklingen Republic of Iceland and the
av Schengenregelverket [10], en Kingdom of Norway concer-
utveckling av bestämmelser i ning the association of those
Schengenregelverket, vilka om- two States with the implemen-
fattas av det område som avses i tation, application and develop-
artikel 1.B i rådets beslut ment of the Schengen acquis
1999/437/EG av den 17 maj 1999 [10] which fall within the area
om vissa   tillämpningsföre- referred to in Article 1(B) of
skrifter för det avtalet [11]. Council Decision 1999/437/EC
            of 17 May 1999 on certain
            arrangements for the application
            of that Agreement [11].  
(14) När det gäller Schweiz ut- (14) As regards Switzerland, this
gör denna förordning, i enlighet Regulation constitutes a develop-
med avtalet mellan Europeiska ment of the provisions of the
unionen, Europeiska gemen- Schengen acquis within the
skapen och Schweiziska edsför- meaning of the Agreement signed
bundet om Schweiziska edsför- between the European Union,
bundets associering till genom- the European Community and
förandet, tillämpningen och ut- the Swiss Confederation con-
vecklingen av Schengenregel- cerning the association of the
verket [12], en utveckling av Swiss Confederation with the
bestämmelser i Schengenregel- implementation, application and
verket vilka omfattas av det development of the Schengen
område som avses i artikel 1.B i acquis [12], which fall in the
beslut 1999/437/EG jämförd area referred to in Article 1(B)
med artikel 4.1 i rådets beslut av of Decision 1999/437/EC read
den 25 oktober 2004 om under- in conjunction with Article 4(1)
tecknande Europeiska of the Council Decisions of 25
unionens vägnar och provisorisk October 2004 on the signing on
tillämpning av vissa bestäm- behalf of the European Union,
melser i det avtalet [13].   and on the signing on behalf of
            the European Community, and
            on the provisional application of
            certain provisions of that
            Agreement [13],      

139

Bilaga 5 SOU 2009:91

HÄRIGENOM   HAS ADOPTED THIS    
FÖRESKRIVS FÖLJANDE. REGULATION:        
  Artikel 1       Article 1      
1. Pass och resehandlingar som 1. Passports and travel docu-
utfärdas av medlemsstaterna skall ments issued by Member States
överensstämma med minimi- shall comply with the minimum
säkerhetsstandarderna i bilagan. security standards set out in the
          Annex.            
2. Passen och resehandlingarna 2. Passports and travel docu-
skall innefatta ett lagrings- ments shall include a storage
medium, som skall innehålla en medium which shall contain a
ansiktsbild. Medlemsstaterna skall facial image. Member States shall
också låta fingeravtryck i inter- also include fingerprints in inter-
operabla format ingå. Upp- operable formats. The data shall
gifterna skall säkras, och lagrings- be secured and the storage
mediet skall ha tillräcklig kapa- medium shall have sufficient
citet och möjlighet att garantera capacity and capability to
uppgifternas integritet, autenti- guarantee the integrity, the
citet och sekretess.   authenticity and the confiden-
          tiality of the data.        
3. Denna förordning är tillämplig 3. This Regulation applies to
på pass och resehandlingar som passports and travel documents
utfärdas av medlemsstaterna. issued by Member States. It
Den är inte tillämplig på iden- does not apply to identity cards
titetskort som medlemsstaterna issued by Member States to
utfärdar till sina medborgare their nationals or to temporary
eller på provisoriska pass och passports and travel documents
resehandlingar med en giltig- having a validity of 12 months
hetstid på högst tolv månader. or less.            
  Artikel 2       Article 2      
Ytterligare tekniska specifika- Additional technical specifications
tioner för pass och resehand- for passports and travel docu-
lingar enligt följande skall fast- ments relating to the following
ställas i enlighet med förfar- shall be established in accor-
andet i artikel 5.2:   dance with the procedure referred
140                      

SOU 2009:91 Bilaga 5

            to in Article 5(2):  
a) Ytterligare säkerhetsdetaljer (a) additional security features
och säkerhetskrav, inklusive and requirements including en-
strängare standarder för att före- hanced anti-forgery, counter-
bygga risken för hel- och delför- feiting and falsification standards;
falskningar.            
b) Tekniska specifikationer för (b) technical specifications for
lagringsmediet för de biometriska the storage medium of the bio-
kännetecknen och deras säker- metric features and their security,
het, inklusive förhindrande av including prevention of unautho-
obehörig åtkomst.     rised access;  
c) Kvalitetskrav och gemen- (c) requirements for quality and
samma standarder för ansikts- common standards for the facial
bilden och fingeravtrycken.   image and the fingerprints.  
    Artikel 3     Article 3  
1. I enlighet med förfarandet i 1. In accordance with the pro-
artikel 5.2 får det beslutas att de cedure referred to in Article 5(2)
specifikationer som avses i it may be decided that the speci-
artikel 2 skall vara sekretess- fications referred to in Article 2
belagda och inte får offentlig- shall be secret and not be pub-
göras. I sådana fall skall de vara lished. In that case, they shall be
tillgängliga endast för de organ made available only to the
som medlemsstaterna har utsett bodies designated by the Member
att ansvara för tryckning och för States as responsible for printing
personer som vederbörligen har and to persons duly authorised
bemyndigats av en medlemsstat by a Member State or the Com-
eller av kommissionen.     mission.  
2. Varje medlemsstat skall utse 2. Each Member State shall
ett enda organ som ansvarigt för designate one body having re-
tryckning av pass eller rese- sponsibility for printing pass-
handlingar. Namnet på detta ports and travel documents. It
organ skall meddelas kommis- shall communicate the name of
sionen och övriga medlems- that body to the Commission
stater. Samma organ får utses av and the other Member States.
två eller flera medlemsstater. The same body may be desig-
              141
Bilaga 5 SOU 2009:91

Varje medlemsstat skall ha rätt att byta ut det utsedda organet. Medlemsstaten skall då underrätta kommissionen och övriga medlemsstater om detta.

nated by two or more Member States. Each Member State shall be entitled to change its designated body. It shall inform the Commission and the other Member States accordingly.

Artikel 4 Article 4

1.Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna om uppgiftsskydd skall personer till vilka pass eller resehandlingar utfärdas ha rätt att kontrollera personuppgifterna i passet eller resehandlingen och i förekommande fall begära att uppgifter rättas eller stryks.

2.Passet eller resehandlingen skall inte innehålla några uppgifter i maskinläsbar form, om de inte föreskrivs i denna förordning eller bilagan till denna eller anges i passet av den utfärdande medlemsstaten enligt dess nationella lagstiftning.

1.Without prejudice to data protection rules, persons to whom a passport or travel document is issued shall have the right to verify the personal data contained in the passport or travel document and, where appropriate, to ask for rectification or erasure.

2.No information in machinereadable form shall be included in a passport or travel document unless provided for in this Regulation, or its Annex, or unless it is mentioned in the passport or travel document by the issuing Member State in accordance with its national legislation.

3. Vid tillämpningen av denna förordning får de biometriska kännetecknen i pass och resehandlingar endast användas för att kontrollera

a)handlingens autenticitet,

b)innehavarens identitet genom direkt tillgängliga jämförbara

3. For the purpose of this Regulation, the biometric features in passports and travel documents shall only be used for verifying:

(a)the authenticity of the document;

(b)the identity of the holder by means of directly available

142

SOU 2009:91 Bilaga 5

kännetecken, när uppvisande av pass eller andra resehandlingar krävs enligt lag.

comparable features when the passport or other travel documents are required to be produced by law.

Artikel 5 Article 5

1.Kommissionen skall biträdas av den kommitté som inrättades genom artikel 6.2 i förordning (EG) nr 1683/95.

2.När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas.

Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara två månader.

3. Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.

1.The Commission shall be assisted by the Committee set up by Article 6(2) of Regulation (EC) No 1683/95.

2.Where reference is made to this paragraph, Articles 5 and 7 of Decision 1999/468/EC shall apply.

The period laid down in Article 5(6) of Decision 1999/468/EC shall be set at two months.

3. The Committee shall adopt its rules of procedure.

Artikel 6

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Medlemsstaterna skall tillämpa denna förordning

a)i fråga om ansiktsbilden, senast 18 månader,

b)i fråga om fingeravtrycken, senast 36 månader

Article 6

This Regulation shall enter into force on the 20th day following that of its publication in the

Official Journal of the European Union.

Member States shall apply this Regulation:

(a)as regards the facial image: at the latest 18 months

(b)as regards fingerprints: at the latest 36 months

143

Bilaga 5 SOU 2009:91

efter antagandet av de åtgärder som avses i artikel 2. Detta skall dock inte påverka giltigheten av redan utfärdade pass och resehandlingar.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna i enlighet med fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

Utfärdad i Bryssel den 13 december 2004.

following the adoption of the measures referred to in Article 2. However, the validity of passports and travel documents already issued shall not be affected.

This Regulation shall be binding in its entirety and directly applicable in the Member States in accordance with the Treaty establishing the European Community.

Done at Brussels, 13 December 2004.

På rådets vägnar

B. R. BOT

Ordförande

-------------------------------------

[1]EUT C 98, 23.4.2004, s. 39.

[2]Yttrandet avgivet den 2 december 2004 (ännu ej offentliggjort i EUT).

For the Council

The President

B. R. BOT

-------------------------------------

[1]OJ C 98, 23.4.2004, p. 39.

[2]Opinion of 2.12.2004 (not yet published in the Official Journal).

[3]EGT C 310, 28.10.2000, s. 1. [3] OJ C 310, 28.10.2000, p. 1.

[4]EGT L 184, 17.7.1999, s. 23. [4] OJ L 184, 17.7.1999, p. 23.

[5]EGT L 164, 14.7.1995, s. 1. [5] OJ L 164, 14.7.1995, p. 1. Förordningen senast ändrad Regulation as last amended by

genom 2003 års anslutningsakt. the 2003 Act of Accession.

[6] EGT L 281, 23.11.1995, s. 31. Direktivet ändrat genom förordning (EG) nr 1882/2003

[6] OJ L 281, 23.11.1995, p. 31. Directive as amended by Regulation (EC) No 1882/2003

144

SOU 2009:91 Bilaga 5

(EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).

[7]EGT L 239, 22.9.2000, s. 19. Konventionen senast ändrad genom förordning (EG) nr 871/2004 (EUT L 162, 30.4.2004, s. 29).

[8]EGT L 131, 1.6.2000, s. 43.

[9]EGT L 64, 7.3.2002, s. 20.

(OJ L 284, 31.10.2003, p. 1).

[7]OJ L 239, 22.9.2000, p. 19. Convention at last amended by Regulation (EC) No 871/2004 (OJ L 162, 30.4.2004, p. 29).

[8]OJ L 131, 1.6.2000, p. 43.

[9]OJ L 64, 7.3.2002, p. 20.

[10]EGT L 176, 10.7.1999, s. 36. [10] OJ L 176, 10.7.1999, p. 36.

[11]EGT L 176, 10.7.1999, s. 31. [11] OJ L 176, 10.7.1999, p. 31.

[12]Rådets handling 13054/04, [12] Council document 13054/04

tillgänglig Internet accessible on:
(http://register.consilium.eu.int). http://register.consilium.eu.int
[13] Rådets handlingar 13464/04 [13] Council document 13464/04
och 13466/04, tillgängliga på and 13466/04 accessible on:
Internet     http://register.consilium.eu.int
(http://register.consilium.eu.int). -------------------------------------
-------------------------------------    

145

Bilaga 5 SOU 2009:91
BILAGA ANNEX
MINIMISÄKERHETS- MINIMUM SECURITY
STANDARDER FÖR PASS STANDARDS OF
OCH RESEHANDLINGAR PASSPORTS AND TRAVEL
SOM UTFÄRDAS AV DOCUMENTS ISSUED BY
MEDLEMSSTATERNA THE MEMBER STATES
Inledning Introduction

I denna bilaga anges den minimisäkerhetsnivå som medlemsstaternas pass och resehandlingar måste uppnå. Bestämmelserna i denna bilaga rör i första hand sidan med personuppgifter. De allmänna säkerhetsdetaljerna är också tillämpliga på passens och resehandlingarnas övriga delar.

Sidan med personuppgifter får innehålla olika typer av grundmaterial. I denna bilaga anges minimisäkerhetsnivån för de specifika material som används.

This Annex lays down the minimum level of security that the Member States’ passports and travel documents are required to provide. The provisions in this Annex are concerned primarily with the biographical data page. The generic security features also apply to the other parts of passports and travel documents.

The biographical data page may consist of various basic materials. This Annex specifies the minimum level of security for the specific material that is used.

1. Material 1. Material

Det papper som används i de delar av passet eller resehandlingen som används för personuppgifter eller andra uppgifter skall uppfylla följande minimikrav:

- Inga optiska blekmedel.

The paper used for those sections of the passport or travel document giving personal particulars or other data shall meet the following minimum requirements:

- no optical brighteners,

146

SOU 2009:91 Bilaga 5

- Dubbelverkande vattenmärken. - duotone watermarks,
- Säkerhetsreagenser som skydd - security reagents to guard
mot försök till kemisk radering. against attempts at tampering
        by chemical erasure,  
- Färgade fibrer (delvis synliga - coloured fibres (partly visible
och delvis fluorescerande i ultra- and partly fluorescent under UV
violett belysning eller osynliga light, or invisible and fluorescent
och fluorescerande i minst två in at least two colours),
färger).          
- UV fluorescerande planschetter - UV-fluorescent planchettes are
rekommenderas (obligatoriskt recommended (mandatory for
för klistermärken). stickers),  
- Användning av säkerhetstråd - the use of security thread is
rekommenderas.   recommended.  
Om personuppgiftssidan utgörs If the biographical data page is
av ett klistermärke, behövs inget in sticker form, the watermark
vattenmärke i den sidans papper. in the paper used for that page
I papperet för insidorna på may be dispensed with. The
passets eller resehandlingens watermark may also be dis-
pärmar behövs inte heller något pensed with in the paper used
vattenmärke. Säkerhetsreagenser for the inside of the passport or
på pärmens insidor behövs bara travel document covers. Security
om uppgifter förs in där. reagents are required on the in-
        side covers only if data are
        entered there.  
Sytråden bör skyddas mot ut- Stitching thread should be pro-
byte.       tected against substitution.
Om ett kort för infogande av If a card for inserting personal
personuppgifter i passet eller data in the passport or travel
resehandlingen helt består av ett document is made entirely of a
syntetiskt grundmaterial, är det synthetic substrate, it is not
i allmänhet inte möjligt att in- usually possible to incorporate
föra äkthetskännetecken som är the authentication marks used
avsedda för sådant papper som in passport or travel document
          147
Bilaga 5 SOU 2009:91

används i pass eller resehandlingar. När det gäller klistermärken och kort, måste avsaknaden av dessa kännetecken i materialet kompenseras genom åtgärder i fråga om säkerhetstryck, kopieringsskydd eller en metod för utfärdande enligt avsnitten 3, 4 och 5 som går utöver nedanstående minimistandarder.

paper. In the case of stickers and cards, the lack of marks in the materials shall be compensated for by measures in respect of security printing, use of an anti copying device, or an issuing technique according to sections 3, 4 and 5 over and above the following minimum standards.

2. Personuppgiftssida 2. Biographical data page

Passet eller resehandlingen skall innehålla en maskinläsbar sida med personuppgifter, vilken skall överensstämma med del 1 (maskinläsbara pass) i ICAO dokument 9303 och utfärdas i enlighet med de specifikationer för maskinläsbara pass som anges i det dokumentet.

På denna sida skall det även finnas en bild av innehavaren; bilden skall inte anbringas på ytan utan integreras i det material som personuppgiftssidan består av, med hjälp av de metoder för utfärdande som anges i avsnitt 5.

Personuppgifterna skall införas på den sida som följer efter titelsidan i passet eller resehandlingen. Under alla omständligheter får personuppgifterna inte längre införas på insidan av pärmen.

The passport or travel document shall contain a machine-readable biographical data page, which shall comply with Part 1 (machine-readable passports) of ICAO Document 9303 and the way they are issued shall comply with the specifications for machine-readable passports set out therein.

The portrait of the holder shall also appear on this page and shall not be affixed but integrated into the material of the biographical data page by the issuing techniques referred to in Section 5.

The biographical data shall be entered on the page following the title page in the passport or travel document. In any event, an inside cover page must no longer be used for biographical data.

148

SOU 2009:91 Bilaga 5

Personuppgiftssidan skall ha en sådan utformning att den kan särskiljas från passets övriga sidor.

The layout of the biographical data page shall be such that it is distinguishable from the other pages.

3. Tryckmetoder

Följande tryckmetoder skall användas:

A.Bottenmönster:

-Tvåfärgat utformade guillocher eller likvärdiga strukturer.

-Iristryck, om möjligt fluorescerande.

-UV fluorescerande övertryck.

-Motiv med skyddseffekt mot hel och delförfalskningar (särskilt på personuppgiftssidan), eventuellt även mikrotext.

-På papperssidor i passet eller resehandlingen och på klistermärken måste reagensfärger användas.

-Om papperet i passet eller resehandlingen är väl skyddat mot försök till radering är användningen av reagensfärger frivillig.

3. Printing techniques

The following printing techniques shall be used:

A.Background printing:

-two-tone guilloches or equivalent structures,

-rainbow colouring, where possible fluorescent,

-UV-fluorescent overprinting,

-effective anti-counterfeiting and anti-falsification motifs (especially on the biographical data page) with optional use of microprinting,

-reagent inks must be used on paper passport or travel document pages and stickers,

-if the paper of the passport or travel document is well protected against attempts at tampering, the use of reagent inks is optional.

B. Formulärtryck: B. Form printing
Med integrerad mikrotext (om With integrated microprinting
sådan inte redan ingår i botten- (unless already included in back-
  149

Bilaga 5 SOU 2009:91

mönstret).     ground printing).      
C. Numrering:     C. Numbering      
Alla sidor inne i passet eller On all pages inside the passport
resehandlingen bör ges ett unikt or travel document a unique
dokumentnummer genom tryck document number should be
(om möjligt med särskild ut- printed (where possible with a
formning av siffrorna eller med special style of figures or type-
särskilt typsnitt och med UV face and in UV-fluorescent ink),
fluorescerande tryckfärg) eller or perforated or, in passport cards,
perforering; på passkort bör ett a unique document number
unikt dokumentnummer inte- should be integrated using the
greras med användning av samma same technique as for the bio-
teknik som för personupp- graphical data. It is recommen-
gifterna. Det rekommenderas att ded that in passport cards the
det unika dokumentnumret på unique document number is
passkort görs synligt på kortets visible on both sides of the card.
båda sidor. Om ett klistermärke If a sticker is used for bio-
används för personuppgifterna, graphical data the unique docu-
bör det unika dokumentnumret ment number should be printed
tryckas med fluorescerande tryck- using fluorescent ink, and a
färg, varvid användning av en special style of figures or type-
speciell siffertyp eller särskilt typ- face is obligatory.      
snitt är obligatorisk.                
Om klistermärken eller icke If stickers or non-laminated paper
laminerade papperssidor i passets inside pages are used for bio-
innerdel används för person- graphical data, intaglio printing
uppgifterna, skall även intaglio with latent image effect, micro-
med latent bildeffekt, mikrotext text and ink with optically
och optiskt variabel tryckfärg variable properties and a DOVID
och ett DOVID (Diffractive (diffractive optically variable
Optically Variable Image Device) image device) shall also be
användas. Kompletterande optiskt employed. Additional optically
variabla säkerhetsanordningar skall variable security devices shall
även användas på passkort som also be used on passport cards
helt består av ett syntetiskt made entirely of a synthetic
grundmaterial, åtminstone genom substrate, at least through the
användning av ett DOVID eller use of a DOVID or equivalent
likvärdiga lösningar.     measures.        
150                  

SOU 2009:91 Bilaga 5

4. Kopieringsskydd   4. Protection against copying
Optiskt   variabla säkringar An optically variable (OVD) or
(OVD) eller liknande, som ger equivalent device, which pro-
samma identifierings och säker- vides for the same level of
hetsnivå som för närvarande identification and security as
gäller för den enhetligt ut- currently used in the uniform
formade viseringen, skall an- format for visas, shall be used
vändas personuppgiftssidan on the biographical data page
och ha formen av diffraktiva and shall take the form of
strukturer som reagerar diffrak- diffractive structures which vary
tionsoptiskt (DOVID) och som when viewed from different
är integrerade i varmlaminatet angles (DOVID) incorporated
eller det likvärdiga laminatet (så into the hot-sealed or an
tunt som möjligt) eller applicerade equivalent laminate (as thin as
som en OVD överlagring eller, possible) or applied as an OVD
på klistermärken eller en icke overlay, or, on stickers or a non-
laminerad inre   papperssida i laminated paper inside page, as
passet, i form av metalliserat metallised or partially de-
eller delvis avmetalliserat OVD metallised OVD (with intaglio
(övertryckt med intaglio) eller overprinting) or equivalent
andra likvärdiga säkringar.   devices.      
De optiskt variabla säkringarna The OVD devices should be
bör integreras i handlingen som integrated into the document as
en del av en skiktad struktur, an element of a layered
vilket ger ett effektivt skydd structure, effectively protecting
mot hel- och delförfalskning. I against forgery and falsification.
handlingar som tillverkas av In documents made of paper,
papper bör säkringarna inte- they should be integrated over
greras så att de täcker en så stor as wide a surface as possible as
yta som möjligt som en del av an element of the hot-sealed or
varmlaminatet eller det likvärdiga an equivalent laminate (as thin
laminatet (så tunt som möjligt) as possible) or applied as a
eller appliceras som en säker- security overlay, as described in
hetsöverlagring, på det sätt som section 5. In documents made
beskrivs i avsnitt 5. I handlingar of a synthetic substrate, they
som tillverkas av ett syntetiskt should be integrated in the card
grundmaterial bör märkena inte- layer over as wide a surface as
greras i själva kortskiktet över possible.      
en så stor yta som möjligt.            
                      151
Bilaga 5 SOU 2009:91

Om ett syntetiskt kort är personaliserat genom lasergravering och en optiskt variabel laserskriven anordning är integrerad i detta, skall ett diffraktionsoptiskt OVD användas, åtminstone i form av ett metalliserat eller genomsynligt DOVID med fast placering, för att förbättra skyddet mot reproduktion.

Om personuppgiftssidan är gjord av ett syntetiskt grundmaterial med en kärna av papper, skall ett diffraktionsoptiskt OVD användas, åtminstone i form av ett metalliserat eller genomsynligt DOVID med fast placering, för att förbättra skyddet mot reproduktion.

If a synthetic card is personalised by laser engraving, and an optically variable laser written device is incorporated therein, the diffractive OVD shall be applied at least in the form of a positioned metallised or transparent DOVID, to achieve enhanced protection against reproduction.

If a biographical data page is made of a synthetic substrate with paper core, the diffractive OVD shall be applied at least in the form of a positioned metallised or transparent DOVID, to achieve enhanced protection against reproduction.

5. Metoder för utfärdande 5. Issuing technique

För att garantera att uppgifterna i passet eller resehandlingen är adekvat skyddade mot försök till hel och delförfalskning skall personuppgifterna, inbegripet bilden på innehavaren, innehavarens namnteckning samt de viktigaste utfärdandeuppgifterna, integreras i handlingens grundmaterial. Konventionella metoder för att fästa bilden skall inte längre användas.

To ensure that passport or travel document data are properly secured against attempts at counterfeiting and falsification, biographical data including the holder’s portrait, the holder’s signature and main issue data shall be integrated into the basic material of the document. Conventional methods of attaching the photograph shall no longer be used.

Följande metoder för utfärd- The following issuing techniques
ande kan användas: may be used:
- Lasertryck. - laser printing,

152

SOU 2009:91 Bilaga 5

-Termotransfer.

-Bläckstråletryck.

-Fotografiskt förfarande.

-Lasergravyr som effektivt tränger in i de kortskikt som innehåller säkerhetsdetaljerna.

För att garantera att personuppgifterna och utfärdandeuppgifterna skall få ett adekvat skydd mot försök till radering är varmlaminering eller likvärdig laminering (så tunn som möjligt) med kopieringsskydd obligatorisk vid användning av lasertryck, termotransfer eller fotografiska metoder.

Resehandlingar skall vara maskinläsbara. Personuppgiftssidan skall vara utformad i enlighet med specifikationerna i del 1 i ICAO dokument nr 9303, och utfärdandeförfarandena måste uppfylla dess specifikationer för maskinläsbara handlingar.

-thermotransfer,

-ink-jet printing,

-photographic,

-laser-engraving that effectively penetrates into the card layers bearing the security characteristics.

To ensure that biographical and issue data are adequately protected against attempts at tampering, hot-seal or equivalent lamination (as thin as possible) with an anti-copying device is compulsory where laser printing, thermo-transfer or photographic techniques are used.

Travel documents shall be issued in machine-readable form. The layout of the biographical data page shall follow the specifications given in part 1 of ICAO Document 9303, and the issuing procedures shall meet the specifications it sets for machinereadable documents.

153

Statens offentliga utredningar 2009

Kronologisk förteckning

1.En mer rättssäker inhämtning av elektronisk kommunikation i brottsbekämpningen. Ju.

2.Nya nät för förnybar el. N.

3.Ransonering och prisreglering i krig och fred. Fö.

4.Sekretess vid anställning av myndighetschefer. Fi.

5.Säkerhetskopiors rättsliga status. Ju.

6.Återkrav inom välfärdssystemen.

– Förslag till lagstiftning. Fi.

7.Den svenska administrationen av jordbruksstöd. Jo.

8.Trygg med vad du äter – nya myndigheter för säkra livsmedel och hållbar produktion. Jo.

9.Säkerhetskontroller vid fullmäktige- och nämndsammanträden. Fi.

10.Miljöprocessen. M.

11.En nationell cancerstrategi för framtiden. S.

12.Skatt i retur. Fi.

13.Effektiviteten i Kriminalvårdens lokalförsörjning. Ju.

14.Grundlagsskydd för digital bio och andra yttrandefrihetsrättsliga frågor. Ju.

15.Kraftsamling!

– museisamverkan ger resultat.

+ Bilagor. Ku.

16.Betänkande av Kulturutredningen. Grundanalys

Förnyelseprogram Kulturpolitikens arkitektur. Ku.

17.Kommunal kompetenskatalog. En problemorientering. Ju.

18.Två rapporter till Grundlagsutredningen. Ju.

19.Aktiv väntan – asylsökande i Sverige. Ju.

20.Mer järnväg för pengarna. N.

21.Redovisning av kommunal medfinansiering. Fi.

22.En ny alkohollag. S.

23.Olovlig tobaksförsäljning. S.

24.De statliga beställarfunktionerna och anläggningsmarknaden. N.

25.Samordnad kommunstatistik för styrning och uppföljning. Fi.

26.Det växande vattenbrukslandet. Jo.

27.Ta klass. U.

28.Stärkt stöd för studier – tryggt, enkelt och flexibelt. + Bilagor. U.

29.Fritid på egna villkor. IJ.

30.Skog utan gräns? Jo.

31.Effektiva transporter och samhällsbyggande – en ny struktur för sjö, luft, väg och järnväg. N.

32.Socialtjänsten. Integritet – Effektivitet. S.

33.Skatterabatt på aktieförvärv och vinstutdelningar. Fi.

34.Förenklingar i aktiebolagslagen m.m. Ju.

35.Moderna hyreslagar. Ju.

36.Främja, Skydda, Övervaka

– FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. IJ.

37.Enklare beslutsfattande i ekonomiska föreningar. Ju.

38.Ingen får vara Svarte Petter. Tydligare ansvarsfördelning inom socialtjänsten. S.

39.En ny kollektivtrafiklag. + Bilagor. N.

40.En ny modell för arbetsmiljötillsyn. A.

41.Bättre och snabbare insättningsgaranti. Fi.

42.Vattenverksamhet. M.

43.Klinisk forskning – ett lyft för sjukvården. U.

44.Integritetsskydd i arbetslivet. A.

45.Områden av riksintresse och Miljökonsekvensbeskrivningar. M.

46.Försenad årsredovisning och bokföringsbrott, m.m. Ju.

47.God arbetsmiljö - en framgångsfaktor? A

48.Koncessioner för el- och gasnät. N.

49.Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring. S.

50.Nytt pensionssystem för den statsunderstödda scenkonsten. Fi.

51.Avskaffande av filmcensuren för vuxna

men förstärkt skydd för barn och unga mot skadlig mediepåverkan. Ku.

52.Staten och imamerna.

Religion, integration, autonomi. U.

53.Fiskevård i enskilt vatten. En översyn av lagen om fiskevårdsområden. Jo.

54.Uthållig älgförvaltning i samverkan. Jo.

55.Ett effektivare smittskydd. S.

56.Den nya migrationsprocessen. Ju.

57.Myndighet för hållbart samhällsbyggande

en granskning av Boverket. M.

58.Skatteförfarandet. Fi.

59.Skatteincitament för gåvor till forskning och ideell verksamhet. Fi.

60.Återvändandedirektivet och svensk rätt. Ju.

61.Modernare adoptionsregler. Ju.

62.Skatt på fluorerade växthusgaser. Fi.

63.Totalförsvarsplikt och frivillighet. Fö.

64.Flickor och pojkar i skolan – hur jämställt är det? U.

65.Moderniserade skatteregler för ideell sektor. Fi.

66.Signalspaning för polisiära behov. Ju.

67.Försvarsmaktens helikopter 4

frågan om vidmakthållande eller avveckling. Fö.

68.Lag om stöd och skydd för barn och unga (LBU) + bilaga. S.

69.En ny ransonerings- och prisregleringslag. Fö.

70.Utvärdering av buggning och preventiva tvångsmedel. Ju.

71.EU, Sverige och den inre marknaden

En översyn av horisontella bestämmelser inom varu- och tjänsteområdet. UD.

72.Insyn och integritet i brottsbekämpningen – några frågor. Ju.

73.Vägval för filmen. Ku.

74.Höghastighetsbanor

ett samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft. N.

75.Folkbokföringen. Fi.

76.Svenskt rättsväsende i internationella uppdrag, m.m. Ju.

77.EU:s Viseringskodex. Ju.

78.Ökad säkerhet i domstol. Ju.

79.Några begravningsfrågor. Ku.

80.Kriminalvården – ledning och styrning. Ju.

81.Lag om resenärers rättigheter i lokal och regional kollektivtrafik. N.

82.En ny postlag. N.

83.Miljömålen i nya perspektiv. + Bilagor. M.

84.Regler för etablering av vårdgivare. Förslag för att öka mångfald och integration i specialiserad öppenvård. S.

85.Gymnasial lärlingsutbildning

– hur blev det? Erfarenheter från första försöksåret. U.

86.Strategi för myndigheternas arbete med e-förvaltning. Fi

87.En ny kameraövervakningslag. Ju.

88.Kärnkraft – nya reaktorer och ökat skadeståndsansvar. M.

89.Gränslandet mellan sjukdom och arbete. Arbetsförmåga/Medicinska förutsättningar för arbete/Försörjningsförmåga. S.

90.Tredje sjösäkerhetspaketet. Hamnstatskontrolldirektivet, Övervakningsdirektivet, Flaggstatsdirektivet. N.

91.Fingeravtryck i uppehållstillstånd. Ju.

Statens offentliga utredningar 2009

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet

En mer rättssäker inhämtning av elektronisk kommunikation i brottsbekämpningen.[1]

Säkerhetskopiors rättsliga status. [5]

Effektiviteten i Kriminalvårdens lokalförsörjning. [13]

Grundlagsskydd för digital bio och andra yttrandefrihetsrättsliga frågor. [14]

Kommunal kompetenskatalog. En problemorientering. [17]

Två rapporter till Grundlagsutredningen. [18] Aktiv väntan – asylsökande i Sverige. [19] Förenklingar i aktiebolagslagen m.m. [34] Moderna hyreslagar. [35]

Enklare beslutsfattande i ekonomiska föreningar. [37]

Försenad årsredovisning och bokföringsbrott, m.m. [46]

Den nya migrationsprocessen. [56] Återvändandedirektivet och svensk rätt. [60] Modernare adoptionsregler. [61] Signalspaning för polisiära behov. [66]

Utvärdering av buggning och preventiva tvångsmedel. [70]

Insyn och integritet i brottsbekämpningen

– några frågor. [72]

Svenskt rättsväsende i internationella uppdrag, m.m. [76]

EU:s Viseringskodex. [77] Ökad säkerhet i domstol. [78]

Kriminalvården – ledning och styrning. [80] En ny kameraövervakningslag. [87] Fingeravtryck i uppehållstillstånd. [91]

Utrikesdepartementet

Försvarsdepartementet

Ransonering och prisreglering i krig och fred. [3]

Totalförsvarsplikt och frivillighet. [63]

Försvarsmaktens helikopter 4

– frågan om vidmakthållande eller avveckling. [67]

En ny ransonerings- och prisregleringslag. [69]

Socialdepartementet

En nationell cancerstrategi för framtiden. [11] En ny alkohollag. [22]

Olovlig tobaksförsäljning. [23] Socialtjänsten. Integritet – Effektivitet. [32]

Ingen får vara Svarte Petter. Tydligare ansvarsfördelning inom socialtjänsten. [38]

Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring. [49]

Ett effektivare smittskydd. [55]

Lag om stöd och skydd för barn och unga (LBU). + Bilaga. [68]

Regler för etablering av vårdgivare. Förslag för att öka mångfald och

integration i specialiserad öppenvård. [84]

Gränslandet mellan sjukdom och arbete. Arbetsförmåga/Medicinska förutsättningar för arbete/Försörjningsförmåga.

[89]

Finansdepartementet

Sekretess vid anställning av myndighetschefer. [4]

Återkrav inom välfärdssystemen.

– Förslag till lagstiftning. [6]

EU, Sverige och den inre marknaden

– En översyn av horisontella bestämmelser inom varu- och tjänsteområdet. [71]

Säkerhetskontroller vid fullmäktige- och nämndsammanträden. [9]

Skatt i retur. [12]

Redovisning av kommunal medfinansiering. [21]

Samordnad kommunstatistik för styrning och uppföljning. [25]

Skatterabatt på aktieförvärv och vinstutdelningar. [33]

Bättre och snabbare insättningsgaranti. [41]

Nytt pensionssystem för den statsunderstödda scenkonsten. [50]

Skatteförfarandet. [58]

Skatteincitament för gåvor till forskning och ideell verksamhet. [59]

Skatt på fluorerade växthusgaser. [62]

Moderniserade skatteregler för ideell sektor. [65]

Folkbokföringen. [75]

Strategi för myndigheternas arbete med e-förvaltning. [86]

Utbildningsdepartementet

Ta klass. [27]

Stärkt stöd för studier – tryggt, enkelt och flexibelt. + Bilagor. [28]

Klinisk forskning – ett lyft för sjukvården. [43]

Staten och imamerna. Religion, integration, autonomi. [52]

Flickor och pojkar i skolan – hur jämställt är det? [64]

Gymnasial lärlingsutbildning – hur blev det? Erfarenheter från första försöksåret. [85]

Jordbruksdepartementet

Den svenska administrationen av jordbruksstöd. [7]

Trygg med vad du äter – nya myndigheter

för säkra livsmedel och hållbar produktion. [8]

Det växande vattenbrukslandet. [26] Skog utan gräns? [30]

Fiskevård i enskilt vatten. En översyn av lagen om fiskevårdsområden. [53]

Uthållig älgförvaltning i samverkan. [54]

Miljödepartementet

Miljöprocessen. [10] Vattenverksamhet. [42]

Områden av riksintresse och Miljökonsekvensbeskrivningar. [45]

Myndighet för hållbart samhällsbyggande

– en granskning av Boverket. [57]

Miljömålen i nya perspektiv. + Bilagor. [83] Kärnkraft – nya reaktorer och ökat skade-

ståndsansvar. [88]

Näringsdepartementet

Nya nät för förnybar el. [2] Mer järnväg för pengarna. [20]

De statliga beställarfunktionerna och anläggningsmarknaden. [24]

Effektiva transporter och samhällsbyggande

– en ny struktur för sjö, luft, väg och järnväg. [31]

En ny kollektivtrafiklag. + Bilagor. [39] Koncessioner för el- och gasnät. [48]

Höghastighetsbanor.

Ett samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft. [74]

Lag om resenärers rättigheter i lokal och regional kollektivtrafik. [81]

En ny postlag. [82]

Tredje sjösäkerhetspaketet. Hamnstatskontrolldirektivet, Övervakningsdirektivet, Flaggstatsdirektivet. [90]

Integrations- och jämställdhetsdepartementet

Fritid på egna villkor. [29]

Främja, Skydda, Övervaka

– FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. [36]

Kulturdepartementet

Kraftsamling!

– museisamverkan ger resultat. + Bilagor. [15]

Betänkande av Kulturutredningen. Grundanalys Förnyelseprogram Kulturpolitikens arkitektur. [16]

Avskaffande av filmcensuren för vuxna

– men förstärkt skydd för barn och unga mot skadlig mediepåverkan. [51]

Vägval för filmen. [73]

Några begravningsfrågor. [79]

Arbetsmarknadsdepartementet

En ny modell för arbetsmiljötillsyn. [40] Integritetsskydd i arbetslivet. [44]

God arbetsmiljö - en framgångsfaktor? [47]