Flickor och pojkar i skolan - hur jämställt är det?

- hur

Flickor och pojkar i skolan jämställt är det?

Delbetänkande av DEJA –Delegationen för jämställdhet i skolan

Stockholm 2009

SOU 2009:64

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm

Orderfax: 08-598 191 91 Ordertel: 08-598 191 90 E-post: order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se

Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, (SB PM 2003:2, reviderad 2009-05-02)

– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss

Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice

Tryckt av Edita Sverige AB

Stockholm 2009

ISBN 978-91-38-23245-3

ISSN 0375-250X

Till utbildningsminister Jan Björklund

Vid regeringssammanträdet den 12 juni 2008 bemyndigade reger- ingen utbildningsminister Jan Björklund att tillkalla en delegation med uppdrag att utifrån skolans värdegrundsuppdrag lyfta fram och utveckla kunskap om jämställdhet i skolan (dir. 2008:75).

Den 10 november 2008 förordnades SACO-ordföranden Anna Ekström att leda delegationen. Till ledamöter i delegationen förordna- des samma dag läraren Viktor Bergsten, läkaren Görel Bråkenhielm, journalisten Isobel Hadley-Kamptz, universitetslektorn Ann Heberlein, professorn Martin Ingvar, jämställdhetshandläggaren Torbjörn Messing, nationalekonomen Krister Sund, filosofie doktorn Birgitta Wistrand och professorn Ebba Witt-Brattström.

Som experter i utredningen förordnades den 13 januari 2009 departementssekreteraren Mattias Sjöstrand, förste vice ordföranden Per Wadman, verksamhetschefen Per-Ove Wramstedt, ombuds- mannen Karin Åmossa och departementssekreteraren Linda Österberg.

Den 6 april entledigades Ann Heberlein från uppdraget som ledamot i delegationen. Samma dag entledigades Linda Österberg och Mattias Sjöstrand som experter och ersattes av ämnesrådet Lars Wittenmark och departementssekreteraren Kristina Cunningham. Den 26 maj entledigades Per Wadman från uppdraget som expert i utredningen. Den 2 juni förordnades förste vice ordföranden Anders Almgren som expert i utredningen.

I sekretariatet har ingått Ulf Andersson som huvudsekreterare och Elisabet Wahl som sekreterare från och med den 10 november 2008. Kent Eriksson har varit sekreterare från och med den 24 november 2008. Ingrid Sundin har varit utredningens assistent.

Delegationen antog vid sitt första möte namnet DEJA – Dele- gationen för jämställdhet i skolan (U 2008:08).

Genom beslut den 19 februari 2009 fick utredningen förlängd tid för delbetänkandet till den 1 juli 2009 (dir. 2009:12).

Vi får härmed överlämna delbetänkandet Flickor och pojkar i skolan – hur jämställt är det? (SOU 2009:64).

Utredningens slutbetänkande lämnas i enlighet med direktiven den 30 augusti 2010.

Stockholm i juli 2009

Anna Ekström

Viktor Bergsten	Görel Bråkenhielm
Isobel Hadley-Kamptz	Martin Ingvar
Torbjörn Messing	Krister Sund
Birgitta Wistrand	Ebba Witt-Brattström
/Ulf Andersson	Kent Eriksson
	Kent Eriksson
	Elisabet Wahl

Innehåll

Sammanfattning ................................................................

Summary ..........................................................................

1	Jämställdhet i skolan – en introduktion till
	delegationens arbete ..................................................	27

2	Jämställdhet i skolan – reglering, tillsyn och särskilda
	satsningar .................................................................	31
2.1	Översiktligt om regleringen av jämställdhet i skolan ............	31
2.2	Jämställdheten i skollagstiftningen.........................................	32
2.3	Jämställdheten i andra lagar som gäller för skolan.................	39
2.4	Jämställdhetsintegrering i skolan............................................	41
2.5	Internationella konventioner om jämställdhet i skolan.........	41
2.6	Särskilda satsningar för att främja jämställdhet i skolan........	42
2.7	Sammanfattning och analys.....................................................	45

Innehåll		SOU 2009:64
3	Flickors och pojkars villkor, förhållningssätt och
	agerande i samhället...................................................	49

3.1Nytt medieklimat och nya villkor för utbildning och

	arbete.........................................................................................	49
3.2	Flickors och pojkars hälsa, trivsel och levnadsvillkor............	52
3.3	Flickors och pojkars förhållningssätt och agerande...............	62
3.4	Sammanfattning och analys .....................................................	82

4	Könsskillnader i skolelevers attityder och beteenden	......85
4.1	Attityder till skolan..................................................................	85
4.2	Attityd till skolan och skolarbete............................................	87
4.3	Stress .........................................................................................	90
4.4	Frånvaro och avhopp................................................................	97
4.5	Kränkande behandling/mobbning.........................................	101
4.6	Inflytande................................................................................	109
4.7	Flickors och pojkars programval till gymnasieskolan..........	112
4.8	Sammanfattning och analys ...................................................	114

SOU 2009:64

5	Könsskillnader i betyg och provresultat.......................	117
5.1	Flickor och pojkars resultat i grundskolan...........................	117
5.2	Flickors och pojkars resultat i gymnasieskolan ...................	145
5.3	Sammanfattning och analys...................................................	150

6	Skolans könade vardag .............................................	153
6.1	Skolan har svårt att nå jämställdhetsmålen...........................	154
6.2	Ojämställd skolvardag ...........................................................	155

6.3Fördelningen av resurser mellan flickor och pojkar på

gymnasiet................................................................................	162
6.4 Sammanfattning och analys...................................................	164

7	Forskningen om orsaker till könsskillnader i
	skolprestationer och attityder till skolan......................	169
7.1	Forskningens förklaringar.....................................................	169

7.2Behovet av ny kunskap av betydelse för jämställdhet i

skolan......................................................................................	173
7.3 Sammanfattning och analys...................................................	177

Innehåll

SOU 2009:64


8	Delegationens fortsatta arbete....................................		179
Källförteckning ................................................................			183
Bilagor
Bilaga 1		Kommittédirektiv 2008:75..............................................	189
Bilaga 2		Kommittédirektiv 2009:12..............................................	197
Bilaga 3		Könsskillnader i skolprestationer – idéer om orsaker...	199

Sammanfattning

Jämställdhet är en del av de grundläggande demokratiska värden som ingår i de nationella målen för skolan. Jämställdhet råder när män och kvinnor har samma rättigheter, skyldigheter och möjlig- heter. Vår delegation har i uppdrag att lyfta fram och utveckla kun- skap om jämställdhet i skolan, utifrån skolans värdegrundsuppdrag (dir. 2008:75).

I detta delbetänkande redovisar vi uppgifter om flickors och unga kvinnors samt pojkars och unga mäns villkor, förhållningssätt och agerande i samhället från 1990-talet och framåt. Dessutom redovisar vi förändringar i flickors och pojkars attityder, beteenden och prestationer i skolan under samma tid. I betänkandet redogör vi också för forskningsbaserade rön om orsaker till könsskillnader i attityder och skolprestationer, och för bedömningar om behovet av ytterligare forskning.

Flickor och pojkar i samhället

De flesta ungdomar mår bra och trivs med livet. Men psykiska pro- blem har blivit avsevärt vanligare bland ungdomar av båda könen under de senaste två decennierna. Nu som tidigare är det fler flickor än pojkar som mår dåligt. Den självuppleda stressen har också ökat bland både flickor och pojkar, och flickor upplever stress i större utsträckning än pojkar. Orsakerna till den ökande förekomsten av psykiska problem bland unga är inte kända. En lik- artad utveckling finns i flera jämförbara länder.

Sammanfattning

SOU 2009:64

grundskolan eller gymnasiet. Oron för framtiden och krav på att prestera bra i skolan kan vara en tänkbar förklaring till den ökade förekomsten av psykisk ohälsa. Flera studier har visat att flickor oroar sig mer för sitt utseende och sin kroppsvikt än pojkar. Flick- ors kroppsbild och självkänsla försämras i samband med puber- teten. Många ungdomar är aktiva socialt och i föreningsliv, sam- tidigt som skolan ska skötas. Det finns indikationer på att ung- domarna sover för lite, något som i så fall kan ge upphov till stressreaktioner.

Att den psykiska ohälsan och stressen har ökat över tid kan tyckas vara paradoxalt. I Sverige är välfärdssystemen väl utbyggda, och andelen fattiga barn är låg. Rent objektivt har många ungdomar det bra i vårt land, även om det dessvärre även finns ungdomar som far illa på olika sätt. Det bör noteras att skillnader över tid i psykisk ohälsa och upplevd stress kan uttrycka förskjutningar i värderingar eller förväntningar, och därmed inte nödvändigtvis behöver spegla faktiska förändringar i livsvillkor. Begreppet stress kan också beteckna olika saker. Begreppet används ibland för att beskriva ett tillstånd som följer av traumatiska upplevelser i livet. Stress används också allmänt som synonym för att må dåligt. Stress används även som synonym för exempelvis jäkt eller rädsla för att inte hinna med. I fysiologisk bemärkelse kan man skilja på positiv och negativ stress. En fysiologisk stressreaktion innebär att krop- pens energiförråd mobiliseras, inför en arbetsuppgifter eller anspänning av något slag. Detta kan vara stimulerande och positivt. Det negativa uppstår i detta fall först om det visar sig att stressen blir långvarig och leder till symtom eller sjukdom, exempelvis ett nedsatt immunförsvar.

Utvecklingen av internet, mobiltelefoni och TV-medier har under loppet av 20 år påverkat ungdomars levnadsvanor, kulturska- pande och värderingar. Utvecklingen av nya medier och kommu- nikationsvägar har gett stora möjligheter. Flickor och pojkar använder nätet på olika sätt. Flickor kommunicerar med andra, det vill säga till att chatta och mejla, i högre utsträckning samt är på sajter som till exempel Bilddagboken eller Facebook. Pojkar använ- der i större utsträckning nätet för att spela spel och titta på klipp. Nätet kan också användas för mobbning, trakasserier och sexuella övergrepp. Ett problem är att material som enkelt postas på nätet, som en bild, snabbt kan kopieras i tusentals och spridas. Även om ursprungsbilden tas bort är det inte möjligt att ta bort alla kopior av bilden. De nya kommunikationsmedlen har inneburit att många

SOU 2009:64

Sammanfattning

”ständigt är uppkopplade”, vilket förstås underlättar kontakterna mellan människor. Men kanske är kravet på att ständigt var nåbar även ett stressmoment i tillvaron för unga människor.

Flickor och pojkar i skolan

De flesta elever i den svenska skolan uppger att de trivs bra – både med sin skolgång och med sina lärare. Trivseln verkar dock högre bland flickor än bland pojkar. Samtidigt visar andra undersökningar att en stor andel av de svenska eleverna känner sig stressade, något som framför allt gäller flickorna. Läxor och hemuppgifter samt de egna förväntningarna och kraven är de faktorer som främst framkallar stressen.

Samhället ser allvarligt på våld, hot och kränkningar i skolan. Det finns exempelvis flera lagar som syftar till att förebygga upp- komsten av sådana problem. Kränkningar behöver inte vara sexuali- serade och därigenom utryck för bristande jämställdhet, men kan vara det. Kränkningar förekommer, och det är ett allvarligt pro- blem.

Flickor känner sig mer utsatta än pojkar för i stort sett alla for- mer av kränkningar i skolan. Pojkar framstår som mer aktiva än flickor när det gäller att behandla andra illa. Språket kan användas för att upprätthålla maktförhållanden som råder mellan olika grup- per av människor. Ord som ”hora”, ”bög” eller ”kärring” kan användas för att förtrycka genom att anspela på att en grupp män- niskor är mindre värd. Sexualiserad mobbning kan även bestå av olika former av fysiska övergrepp.

Generellt gäller att pojkarna pratar mest i klassrummet och får mest uppmärksamhet av pedagogerna. Flickorna är i allmänhet tystare, och tilldelas och accepterar rollen som ordningsskapare. Att få komma till tals och bli lyssnad på har stor betydelse i det sociala livet. Att inte ge en person utrymme att uttrycka sina åsik- ter är ett effektivt sätt att inskränka hennes inflytande. Det är svårt att veta vilka konsekvenserna blir i vuxenlivet av att flickor fort- farande i dagens skola verkar socialiseras in i rollen som tysta och snälla ordningsskapare, medan pojkar i högre grad tillåts busa och ifrågasätta, avbryta och ta ordet från andra samt ibland även utsätta flickorna för kränkande tillmälen. Kan grunden till unga kvinnors sämre självkänsla åtminstone delvis ha sin grund i den ojämlika situationen i klassrummet? Bilden från forskningen under senare år

Sammanfattning

SOU 2009:64

är dock inte entydig. Det finns forskning som visar att flickor numera tar mer plats i klassrummet än tidigare, men även forskning som visar på nog så traditionella könsmönster.

Det bör dock tilläggas att betydelsen av att bli kallad könsord eller exempelvis ”hora” eller ”bög” kan variera. Ungdomar upp- fattar inte alltid dessa epitet som kränkande. Vuxenvärldens värde- ringar kan alltså i viss mån vara annorlunda än ungdomarnas. Men det kan också hända att ett tilltal med könsord från en elev till en annan uppfattas som kränkande av den som blir utsatt, utan att detta varit avsikten. Det är givetvis hursomhelst en angelägen upp- gift för skolan att stävja grovt eller sexualiserat språkbruk.

En annan könsskillnad gäller attityden till inflytande. Flickor uppger oftare än pojkar att de vill och kan påverka. Enkätsvar från elever rörande inflytande i skolan tyder på att lärare och annan skolpersonal lyssnar mer på flickor än på pojkar. Samtidigt som uppger fler pojkar än flickor att de är ointresserade av inflytande.

Det finns elever som har frånvaro i skolan på grund av att de inte får delta i viss undervisning för sina föräldrar: det rör främst ämnet idrott och hälsa och exempelvis simundervisning, där särskilt flickorna förhindras att delta, men även sex- och samlevnadsunder- visning. I en undersökning uppger 8 % av alla elever att deras för- äldrar inte tillåter dem att delta i vissa inslag och ämnen.

Programvalen till gymnasiet är väldigt könsstereotypa. Endast tre av 17 nationella program uppvisar en jämn könsfördelning i intervallet 40–60 %. Förklaringen till den ojämna könsfördelningen på många gymnasieprogram kan antas vara att samhällets förvänt- ningar på vilka yrken som är lämpliga för unga flickor respektive unga män reellt sett begränsar individens utbildnings- och yrkesval. En ytterligare dimension på problemet är att så kallade könsbrytare oftare än andra hoppar av utbildningen. Särskilt pojkar som går på gymnasieprogram som domineras av flickor hoppar av ofta av utbildningen, men avhopp är vanliga även bland flickor som går på ”pojkprogram”. För övrigt kan nämnas att en genomsnittlig pojke i gymnasieskolan kostar 6 % mer än en genomsnittlig flicka, givet elevernas programval och kostnaderna per utbildningsplats och program.

Flickor har i genomsnitt bättre betyg än pojkar: 10 % bättre meritvärdespoäng i grundskolan, och skillnaden i kurspoäng från gymnasieskolan är lika stor. I grundskolan har flickor 2008 högre betyg än pojkar i alla ämnen utom idrott och hälsa. Flickorna har bättre resultat än pojkarna även på de nationella proven i svenska

SOU 2009:64

Sammanfattning

och engelska. I matematik uppnår flickor och pojkar samma resultat på proven. Könsskillnaden i betyg är för riket som helhet är i det närmaste konstant oavsett elevernas socioekonomiska bakgrund. Vi kan konstatera att flickor haft 10 % bättre betyg från slutet av 1980-talet fram till i dag. Beräkningar på ett urval av ämnen visar att ungefär motsvarande skillnader fanns redan på 1960-talet.

Forskningen om orsakerna till könsskillnader i skolprestationer och attityder till skolan framhåller flera genusorienterade orsaks- förklaringar eller hypoteser: det anses exempelvis inte förenligt med en viss typ av konstruktion av maskulinitet att anstränga sig för att prestera bra i skolan. Fysiska eller verbala kränkningar kan vara ett sätt att markera hur man ska vara flicka eller pojke på ”rätt sätt”. Det är förenat med större risk för pojkar än för flickor att överskrida gränsen. En annan hypotes är att flickornas under- ordnade position i samhället framtvingar en större ansträngning. Det finns också forskning som ser avståndstagande från skolans prestationskrav snarare som ett försvar för att minska konse- kvenserna av ett misslyckande i skolan, och denna strategi kan omfatta både flickor och pojkar. Könsskillnader i skolprestationer och attityder kan också ha sin grund i de biologiska könsskillna- derna, eller i interaktionen mellan dessa och olika miljöfaktorer, såsom exempelvis socioekonomisk utsatthet.

Det behövs ny kunskap om jämställdhet och genus i skolan. Bland annat behövs ytterligare kunskap om former för och innehåll i undervisningen, om den specialpedagogiska verksamheten, samt om jämställdhetsarbetet i skolans praktik.

Delegationens fortsatta arbete

Jämställdhet i skolan handlar om att varje elev ska kunna utvecklas efter sina förutsättningar och intressen, utan att begränsas av stere- otypa eller traditionella föreställningar om kön och genus.

Jämställdhet har i Sverige varit ett viktigt politiskt mål under lång tid; i samhället i stort såväl som i skolan. Vårt allmänna intryck är dock att utvecklingen av jämställdheten i skolan snarare känne- tecknas av på stället marsch än av påtagliga framsteg, även om det finns positiva exempel och goda intentioner på många håll. Frågan är varför det händer så lite?

Sammanfattning

SOU 2009:64

Flickor eller kvinnor kan lika lite som pojkar eller män bortse från de kulturellt bestämda förväntningar som riktas mot dem, och som är olika beroende på individernas kön. Skolan avspeglar på många sätt de värderingar som finns i det omgivande samhället, och det är därför inte så konstigt att skolan brister i jämställdhet, så länge det finns motsvarande brister i samhället utanför. Men skolan har ett långtgående ansvar att främja jämställdhet, och detta ansvar ställer stora krav på skolan och dess personal.

Vi menar att jämställdhet är ett kunskapsområde. Brist på kun- skap och medvetenhet leder tyvärr ofta till en oförmåga bland skolledare, lärare och annan personal i skolan att upptäcka genus- strukturerna, även om det givetvis också finns många skolledare och lärare som är kunniga och medvetna i genusfrågor. Skolans personal kan omedvetet genom de förväntningar som riktas mot flickor respektive pojkar vara medskyldiga till att reproducera könsstereotypa värderingar, exempelvis genom att tillåta att pojkar dominerar i klassrummet och samtidigt är mindre flitiga och ansvarstagande i skolan.

I vårt slutbetänkande ska vi sammanställa och utvärdera meto- der för att bryta traditionella könsmönster och könsroller. Vi ska också föreslå lämpliga insatser för hur ett långsiktigt jämställd- hetsarbete i skolan ska utvecklas och stärkas och föreslå lämpliga insatser för hur ett långsiktigt jämställdhetsarbete i skolan ska utformas. Detta kräver att vi har en välgrundad uppfattning om problemens natur.

Vi tror inte att det i första hand är fler regler som behövs: den lagstiftning som finns på området är ambitiös som den är. Snarare behöver skolans personal få hjälp med att synliggöra hur de egna konkreta handlingarna i skolans vardagsarbete har betydelse för jämställdheten i skolan: i skolans vardag måste olika former av könsstereotyper bemötas och inte bekräftas. Vi menar även att det är viktigt att det motstånd som uppenbarligen finns på en del sko- lor mot genuspedagogerna och jämställdhetsarbetet synliggörs och diskuteras. Det är också viktigt att det finns en medvetenhet om konsekvenserna av att pojkar har en långsammare biologisk utvecklingskurva än flickor. Dessa konsekvenser måste hanteras parallellt med att skolan precis som alltid måste förhålla sig till att det även finns en stor spridning i mognad mellan individer av samma kön. I det fortsatta arbetet ska vi även kartlägga flickors och pojkars studievanor och undersöka skolarbetets inverkan på deras psykosociala hälsa.

SOU 2009:64

Sammanfattning

Innan det är dags för vårt slutbetänkande, så ska vi också på olika sätt sprida den kunskap som sammanställts i detta delbetän- kande, och den ytterligare kunskap som ska tas fram vartefter vårt arbete fortskrider. Det ska ske bland annat genom regionala konfe- renser och genom vår webbplats. Kunskapsspridningen ska särskilt inriktas mot forskningsbaserade metoder för att bryta traditionella könsmönster och könsroller. I vårt uppdrag ingår också att föra dialoger med verksamma i skolan, föräldrar, barn och ungdomar samt med politiker och verksamhetsansvariga. Detta arbete har inletts, men kommer att intensifieras från och med hösten 2009. Vi ska lämna vårt slutbetänkande senast den 30 augusti 2010.

Summary

Gender equality is one of the fundamental democratic values which are part of the national goals for schools. Gender equality exists when men and women have the same rights, responsibilities and possibilities. The task of our delegation is to find and develop knowledge about equality in schools, in accordance with the investigation into fundamental values at school (directive. 2008:75).

This report examines the conditions, relationships and beha- viour of girls and young women and of boys and young men, in society from the 1990s onward. We also examine changes in the attitudes, behaviour and performance of girls and boys at school over the same period. The report also looks at research findings regarding reasons for gender differences in attitudes and school performance, and assesses the need for further research.

Boys and girls in society

Most young people lead healthy and enjoyable lives. But over the last two decades psychological problems have become appreciably more commonplace among young people of both sexes. Now, as previously more girls than boys are not feeling good. Stress has also increased among both girls and boys. Girls experience stress to a greater extent than boys. The reasons for the increased occur- rence of psychological problems among the young is not known. There has been a similar development in several comparable coun- tries.

It is more difficult for young people to find a job and some- where to live when they leave school than it was a couple of decades ago. This may have given rise to increased pressure on young people. Young people with difficulties at school are parti- cularly vulnerable. But even children who perform well at school

Summary

SOU 2009:64

can experience anxiety when faced with the need for high marks in order to move into higher and further education. Anxiety about the future and the pressure to perform well in school are conceiv- able explanations for the increased occurrence of mental ill health. Many studies have shown that girls worry more about their appear- ance and weight than boys. Girls’ body image and self confidence worsen with puberty. Many young people are active both socially and in clubs and societies, at the same time as they deal with the demands of school. There are indications that young people sleep too little, which can lead to stress.

An increase in mental illness and stress over time can appear paradoxical. The Swedish welfare system is highly developed and the number of poor children is low. From a purely objective standpoint many young people have a good life in our country, even if unfortunately there are some who experience difficulties of various kinds. It should be noted that differences over time in mental illness and stress may be an expression of the displacement of values or expectations, and hence these differences do not necessarily reflect actual changes in conditions of life. The concept of stress may also depict different things. The concept is some- times used to describe a state which derives from a traumatic life experience. Stress is also used as general synonym for not feeling good. It may also be used as a synonym for, for example feeling rushed or fear of not keeping up. In physiological terms it is possi- ble to differentiate between positive and negative stress. A physio- logical reaction to stress means that the body’s energy store is mobilized, faced with a task or tension of some kind. This can be stimulating and positive. The negative aspect arises if the stress turns out to be extended over time, leading to symptoms or illness, for example reduced immune defence.

The development of the Internet, mobile telephones and tele- visual media over the last twenty years has influenced young people’s living habits, cultural creativity and values. The develop- ment of new media and means of communication has created great possibilities. Girls and boys use the Web in different ways. Girls communicate with others more, by chatting and emailing, and spend time on sites such as Facebook. Boys use the Web more for playing games and watching video clips. The Internet can also be used for bullying, harassment and sexual aggression. One problem is that material which can easily be posted on the Web, say a picture, can quickly be copied a thousand times over and distri-

SOU 2009:64

Summary

buted. Even if the original has been removed it is not possible to remove all the copies of the picture. The new communications media has meant that many people are ”permanently online”, which of course facilitates contact between people. But perhaps the need to be constantly reachable is also a cause of stress in the lives of young people.

Girls and boys at school

Most students in Swedish schools say they are happy – both with their life at school and their teachers. However this contentment seems higher among girls than among boys. At the same time other investigations show that a large number of pupils in Swedish schools feel stressed, especially so in the case of the girls. Lessons and homework plus their own expectations and demand on themselves are the major factors which induce stress.

Society takes a serious view of violence, threatening behaviour and abuse at school. There area for example several laws which are designed to prevent the occurrence of such problems. Abuse is not always sexual and thereby an expression of a lack of equality, but it sometimes is. Abuse happens and it is a serious problem. Girls feel more vulnerable than boys to practically all forms of abuse at school. Boys show them selves to be more active in treating others badly. Language can be used to maintain power relationships which exist between different groups of people. Words such as “whore” (hora) “poof” (bög) and “hag” (kärring) can be used to oppress by insinuating that one group of people is of less value than another. Sexualised bullying can also consist of various types of physical aggression.

On average boys talk more in the classroom and receive more attention from the educators. Girls generally speak more quietly, and are given and accept roles like organisers. To be allowed to speak and to be listened to are important factors in social life. To deny someone space to express themselves is an effective way of restricting their influence. It is difficult to know what consequen- ces are carried into adult life from the fact that girls at school today still seem to be socialised into roles such as quiet and kind organi- sers, while boys are allowed to fool around more, and question, interrupt and talk over others and sometimes even subject the girls to verbal abuse. Could the basis for young women’s lower self-

Summary

SOU 2009:64

esteem stem at least partly from the unequal situation in the class- room? The picture from research in recent years is not without ambiguity. There is research which shows that girls now take more space in the classroom than they used to, while other research shows more traditional gender patterns.

It should be added that the significance of being called a sexual word or for example ”whore” or ”poof” may vary. Young people do not always understand these labels as abusive. The values of the adult world can to a certain degree be different from those of the young. But it can also be the case that some sexual name calling by one pupil to another can be interpreted as abusive by the recipient without that being the aim. Whatever the case it is obviously immensely important that schools put a stop to the use of language of a coarse or sexual nature.

Another gender difference is the attitude to influence at school. Girls state more often than boys that they want to and are able to have a say over their life at school. Questionnaire answers from pupils concerning influence at school suggests that teachers and other school staff listen more to girls than to boys. More boys than girls say that they have no interest in having an influence at school.

There are some pupils who are absent from school because their parents will not permit them to participate in certain classes: the main classes this concerns are sport and fitness and for example swimming, where certain girls are not allowed to take part, but sex and relationship classes are also relevant here. In one survey 8 % of all pupils said that their parents do not allow them to participate in certain subjects and activities.

The choice of subjects at Gymnasium (Upper secondary schools) is very gender stereotyped. Only 3 of 17 national pro- grams demonstrate an even gender distribution of within 40–60 %. The explanation for this uneven gender distribution in many Gymnasiums may be assumed to be that society’s expectations of what professions are suitable for young girls and for young men respectively in reality limits the individuals choice of education and profession. Another dimension to the problem is that those “gender rebels” whose go against the gender stereotypes drop out of education more frequently than others. This is especially the case with boys who follow Gymnasium programs which are dominated by girls and often drop out, but it is also common with girls who follow a ”boy program”. Another thing worth mention- ing is that the average cost for a boy at Gymnasium is 6 % more

SOU 2009:64

Summary

than that of a girl, given the pupils choice of program and cost per school place and program.

Girls achieve on average better results than boys: about 10 % better marks at Grundskolan (Compulsory school), and approxi- mately the same at the Gymnasium. In 2008 at the Grundskola girls achieved higher marks than boys in every subject except sport and fitness. Girls also achieved better results than boys in the national Swedish and English tests. In the Mathematics test girls and boys achieved the same results. The gender differences in marks over the country is more or les constant regardless of the pupils’ socio- economic background. Girls achieved 10 % higher marks from the end of the 1980’s to the present day. Calculations taking a selection of subjects shows that a more or less similar pattern of differences was already the case in the 1960’s.

Research into reasons for gender differences in performance at school and attitudes to school emphasizes several gender orientated explanations or hypotheses: for example putting effort into per- forming well at school is not viewed as consistent with a certain type of masculinity. Physical or verbal abuse can be a way of marking out how to be a boy or a girl ”in the right way”. Crossing the line is associated with greater risk for boys than for girls. Another hypothesis is that the subordinate position of girls in society brings out a greater degree of effort. There is also research which sees the pupils distancing themselves from the demands on performance at school as more of a defence to reduce the conse- quences of failure in school – this strategy can apply to both girls and boys. Gender differences in school performance and attitudes may also be based on biological differences between the sexes, or on the interaction between this and other environmental factors, such as socioeconomic vulnerability.

New knowledge about equality and gender at school is needed. More knowledge about the form and content of education, of the special pedagogic work, and about equality policy in the schools’ activities is needed.

The Delegation’s continued work

Gender equality at school means that each pupil is able to develop according to his/her needs and interests, without being constrained by stereotypes or traditional notions of sex and gender.

Summary

SOU 2009:64

Gender equality has long been an important political goal in Sweden; in society at large and at school. Our general impression is however that the development of equality at school might be said to be marching on the spot rather than striding forward, notwith- standing some positive examples and good intentions in many places. The question is why is so little happening?

Girls and women are equally unable as boys and men to disregard the culturally determined expectations placed upon them, and which are different depending on the sex of the individual. Schools reflect in many ways the values of the surrounding society, so it is not particularly surprising that schools demonstrate inequalities, so long as the outside world also contains such inequalities. But our schools have a serious duty to promote equality, and this duty places heavy demands on the schools and their staff.

It is our view that gender equality is an area of knowledge. A lack of knowledge and awareness unfortunately often leads to an inability among the school’s senior staff, teachers and other staff, to recognize the gender structures, even if there are also many senior school staff and teachers who are knowledgeable, and aware of gender issues. Through the expectations they place on girls and boys respectively, the school staff may inadvertently be guilty of contributing to the reproduction of gender stereotypes, by for example allowing boys to dominate in the class room whilst at the same time being less hard working and taking less responsibility during school.

In our final report we will gather and evaluate methods for breaking down traditional gender patterns and gender rolls. We will also suggest suitable measures for how a long-term equality policy in our schools can be designed, developed and reinforced. In order to accomplish this we will need a thorough understanding of the nature of the problem.

We do not believe that the primary need is for more rules: the legislation which currently exists in this area is already ambitious. More important is that the school staff are given help to recognize that their own concrete actions in the daily life of the school have repercussions vis-à-vis gender equality at school: in the every day life of the school various forms of gender stereotypes have to be refuted and not reinforced. We also maintain that it is important that the resistance to gender educators and equality policies which clearly exists in a number of schools be addressed and discussed. It

SOU 2009:64

Summary

is also important that there is an awareness of the consequences of the fact that boys have a slower biological development curve than girls. These consequences must be dealt with in parallel with the school’s need to act in the knowledge that there is also a wide variation in maturity between individuals of the same gender. In our continued work we will also map out girls’ and boys’ study habits and investigate the effect of schoolwork on their mental health.

Before delivering our final report, we will also, via various means, disseminate the knowledge which has been assembled in this interim-report, and the further knowledge gained as our work progresses. This will take place, for example via regional conferen- ces and via our website. The dissemination of knowledge is to be directed in particular towards research-based methods of breaking traditional gender patterns and gender roles. The scope of our work also includes dialogues with those who work in schools, parents, children and young people and also with politicians and administrative decision makers. This work has begun, but it will be intensified as from Autumn 2009. Our final report will be delivered on August 30st 2010.

1Jämställdhet i skolan – en introduktion till delegationens arbete

I detta kapitel redogör vi för några av utgångspunkterna för vårt arbete. Vi sammanfattar också delegationens uppdrag, och beskri- ver hur delegationen har arbetat hittills.

Begreppet jämställdhet

Jämställdhet råder när män och kvinnor har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Alla individer, oavsett kön, ska ges samma möjligheter och behandlas lika, under förutsättning att det inte finns några relevanta olikheter mellan individerna som nöd- vändiggör olika behandling och olika möjligheter. En kvinna eller en man kan realisera sina fulla möjligheter först när hon eller han har makten att göra det, både i tanke och handling.

Jämställdhetssträvandena har sina historiska rötter i den tidiga kvinnorörelsen, där kampen för kvinnlig rösträtt var av särskild betydelse. Begreppet jämställdhet etablerades dock först under 1960- och 70-talen, och kom då att gradvis ersätta begreppet jäm- likhet, med avseende på relationen mellan kvinnor och män. Brist på jämställdhet förknippas historiskt sett och fortfarande i dag i första hand med flickors eller kvinnors underordnade ställning. Det hindrar inte att även pojkarna och männen på olika sätt är förlorare när det brister i jämställdhet.

I dag har kvinnor och män samma formella rättigheter. Bristen på jämställdhet består dock i reellt hänseende, exempelvis gällande arbetsmarknaden, utbildning och försörjning, familj och föräldra- skap samt makt och inflytande. Som vi snart ska se finns kvar- stående brister i jämställdhet inte minst inom skolans område.

Jämställdhet i skolan – en introduktion till delegationens arbete

SOU 2009:64

Begreppet genusordning har kommit att användas för att benämna den sociala struktur som skapar och upprätthåller makt- relationer mellan kvinnor och män. Frågan om jämställdhet har under senare år problematiserats genom att behovet av att syn- liggöra även andra former av maktordningar än genusordningen har lyfts fram, inte minst i samband med olika former av utbildning och undervisning. Det kan exempelvis handla om ordningar som följer av exempelvis samhällsklass, etnicitet eller sexuell läggning.

Jämställdhet i skolan

Jämställdhet är en del av de grundläggande demokratiska värden som ingår i de nationella målen för skolan.

I direktiven till oss beskriver regeringen ett antal områden i skolan där det finns skillnader mellan flickor och pojkar: Flickor trivs generellt sett bättre i skolan, trots att flickorna är mer stres- sade. Flickorna får också bättre betyg. Men pojkar får eller tar mer taltid i klassrummet. Det är också vanligare att pojkar utsätter flickor för kränkningar än tvärtom. Till exempel är olika former av sexuella trakasserier ett problem i skolan. Flickor och pojkar väljer även i hög grad olika program till gymnasiet. Av våra direktiv fram- går vidare att unga kvinnor generellt har sämre psykisk hälsa än unga män. Vi talar förstås om generaliseringar. Självfallet finns det många pojkar som är duktiga i skolan, och det är förstås inte alla flickor som är stressade i skolan, etcetera.

Att det i skolan finns skillnader i attityder och förhållningssätt samt prestationer mellan gruppen flickor och gruppen pojkar inne- bär inte per automatik att det brister i jämställdhet. Brist på jäm- ställdhet uppstår först när skillnaderna följer av eller leder till olika mycket makt och möjligheter. Det är dock uppenbart att det bakom de beteende- och attitydskillnader mellan könen som ovan beskrivs i korthet finns väsentliga brister i jämställdhet i både grund- och gymnasieskolan. I skolan avspeglas det omgivande samhället och de normer som där råder. Flickor och pojkar förväntas bete sig på olika sätt. Det är vi vuxna som, medvetet eller omedvetet, förmedlar förväntningar på hur man ska bete sig som flicka och pojke. Dessa förväntningar kan ibland begränsa och beskära den personliga utvecklingen för både flickor och pojkar.

Den som i en diskussion om jämställdhet hävdar att ”kön bety- der allt”, kommer ofelbart att hamna i schabloner och stereotyper.

SOU 2009:64

Jämställdhet i skolan – en introduktion till delegationens arbete

Hon eller han förutsätter då att alla flickor eller kvinnor är på ett visst sätt, och att alla pojkar eller män är på ett annat sätt. Den som å andra sidan hävdar att ”allt är individuellt” – att kön inte spelar någon roll hamnar i stället i könsblindhet, det vill säga i en oför- måga att se de strukturer och förväntningar som beroende av kön styr vårt beteende i olika riktningar.

Det är lika bra att få det sagt med en gång: Jämställdhet i skolan handlar inte om att flickor och pojkar ska bli likadana. Jämställdhet i skolan handlar i stället om att varje individ, flicka eller pojke, ska få möjlighet att utvecklas efter sitt eget intresse och sin egen potential, utan att hindras av könsstereotypa föreställningar. Så enkelt är det; och ändå uppenbarligen så svårt. Det finns här anled- ning att väcka den fråga, som på olika sätt pockar på ett svar betän- kandet igenom, och som åtminstone delvis ges ett svar i det avslu- tande kapitlet: Hur kan det komma sig att vi inte kommit längre med jämställdheten, trots att frågan funnits på den politiska dagordningen under åtminstone 40 års tid? Frågan handlar i vårt fall om skolan, men den har även en generell giltighet.

Delegationens uppdrag och arbete

Delegationens arbete påbörjades den 24 november 2008.

Vi har i uppdrag att lyfta fram och utveckla kunskap om jämställdhet i skolan, utifrån skolans värdegrundsuppdrag (dir. 2008:75). Direktiven redovisas i sin helhet i bilaga 1. Detta betänkande utgör vårt delbetänkande. Slutbetänkandet ska redo- visas senast den 30 augusti 2010.

Underlaget till delbetänkandet har hämtats från olika forsk- ningsrapporter och utredningar från myndigheter och organisa- tioner. Dessutom har vi anlitat professor Inga Wernersson, som har gjort en kunskapsöversikt om orsakerna till flickors och pojkars skilda attityder till skolarbetet samt skilda resultat och prestationer i skolan. Kunskapsöversikten omfattar främst svensk och inter- nationell pedagogisk forskning. Professor Martin Ingvar, som också är ledamot i delegationen, har haft ett särskilt uppdrag att på basis av biologisk, medicinsk och psykologisk forskning belysa könsskillnader i skolprestationer och attityder till skolan. Leda- moten och nationalekonomen Krister Sund har gjort beräkningar av könsskillnader i skolprestationer, baserade på ett material som förvaltas av Göteborgs universitet (UGU). Ledamoten och frilans-

Jämställdhet i skolan – en introduktion till delegationens arbete

SOU 2009:64

skribenten Isobel Hadley-Kamptz har intervjuat flickor och unga kvinnor om jämställdhet i grund- respektive gymnasieskolan. Fri- lansskribenten Manne Forssberg har intervjuat pojkar och unga män om jämställdhet i grund- respektive gymnasieskolan.

Vi har fått underlag från ett antal högskolor som belyser dels den aktuella forskningen som berör jämställdhet i skolan, dels inom vilka områden det finns behov av ny kunskap om jämställdhet och genus i skolan.

Vi har även beställt flera analyser där arbetet för närvarande pågår, och där resultaten ska ligga grund för delegationens slutbetänkande. Filosofie doktor Fredrik Bondestam, som är verk- sam vid Centrum för genusvetenskap inom Uppsala universitet, har i uppdrag att göra en analys av forskningsfältet skola och kön, och att analysera för- och nackdelar med olika metoder för att främja jämställdhet i skolan. Professor emeritus Ann-Sofie Ohlander har i uppdrag att analysera läromedel i samhällskunskap och historia ur ett genusperspektiv. SCB har gjort en statistik analys av könsskill- nader i skolprestationer på kommunnivå och skolnivå. Denna ana- lys ligger till grund för ett pågående arbete, som bland annat går ut på att fördjupa den statistiska analysen.

Vi har haft samråd och kontakter med främst Skolverket, Skolinspektionen och Diskrimineringsombudsmannen. Vi har också haft vissa kontakter med personal vid olika grund- och gymnasieskolor.

Från och med hösten 2009 kommer vi att genomföra ett antal konferenser och andra utåtriktade aktiviteter, i syfte att sprida den kunskap som sammanställts och föra en dialog med verksamma i skolan, föräldrar, barn och ungdomar samt med politiker och verksamhetsansvariga. Delegationens webbplats kommer i det fortsatta arbetet att vara ett viktigt redskap för information och dialog om jämställdhet i skolan. Webbplatsen nås via www.jamstalldhetiskolan.se

2Jämställdhet i skolan – reglering, tillsyn och särskilda satsningar

I detta kapitel beskriver och analyserar vi hur regleringen och till- synen av jämställdhet i skolan ser ut. Vi beskriver också några av statens särskilda satsningar rörande jämställdhet i skolan under senare år.

2.1Översiktligt om regleringen av jämställdhet i skolan

Jämställdhet är en grundläggande statsrättslig norm i Sverige; den regleras i regeringsformen som är en av våra grundlagar:

Det allmänna ska motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller annan omständighet som gäller den enskilde som person. (1 kap. 2 § RF)

Regeringens mål för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Följande delmål anger inriktningen av regeringens politik inom området:

-En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet.

-Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger själv- ständighet livet ut.

-Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor.

Jämställdhet i skolan – reglering, tillsyn och särskilda satsningar

SOU 2009:64

- Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.

(prop. 2008/09:1)

Den specifika regleringen inom skolans område går att dela in i tre nivåer: Skollagen (1985:1100) är den övergripande lagen inom sko- lans område. Skollagen reglerar de övergripande principerna för skolväsendet och slår fast det delade ansvaret för skolan mellan staten och kommunerna. Därefter följer läroplanerna och sist kurs- planerna.

Ett arbete pågår med att ersätta delar av dagens styrdokument för skolan. Riksdagen behandlade under våren 2009 dels propo- sitionen Tydligare mål och kunskapskrav (prop. 2008/09:87), dels propositionen En ny betygskala (prop. 2008/09:66). Frågan är föremål för fortsatt beredning i Regeringskansliet och inom Skol- verket. Vidare kan nämnas att utbildningsdepartementet har remitterat ett förslag till ny skollag (DS 2009:25).

Ytterligare två lagar berör jämställdhet i skolan: diskrimi- neringslagen (2008:567) och arbetsmiljölagen (1977:1160). Därut- över finns även flera internationella konventioner som direkt eller indirekt berör skolans jämställdhetsarbete.

2.2Jämställdheten i skollagstiftningen

Skollagen

I skollagens så kallade portalparagraf lyfts jämställdhetsperspek- tivet fram:

/---/ alla barn och ungdomar, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, ska ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet. (1 kap. 2 §)

Regleringen i skollagen innebär krav på skolans huvudman att ge alla elever oavsett kön, bostadsort eller ekonomiska förhållanden såväl samma formella som reella möjligheter att få sin utbildning (prop. 1990/91:18).

I samma paragraf anger lagstiftaren vidare att:

SOU 2009:64

Jämställdhet i skolan – reglering, tillsyn och särskilda satsningar

/---/ särskilt ska den som verkar inom skolan främja jämställdhet mel- lan könen samt bemöda sig om att hindra varje försök från elever att utsätta andra för kränkande behandling.

Kränkningar behöver förstås inte vara uttryck för bristande jäm- ställdhet, men kan vara det: Kränkningar kan ha ett samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck. I skollagens portalparagraf anges alltså att skolan ska bemöda sig om att förhindra försök från elever att utsätta andra för kränkningar. I skollagens kapitel 14 a finns mer utförliga bestämmelser om kränkningar. Där regleras att huvudmannen eller skolans personal inte får utsätta en elev för kränkande behandling, och att huvudmannen för skolan har ett ansvar för att förhindra kränkningar i övrigt i skolan. Kränkande behandling definieras som ett uppträdande som:

/---/ utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen kränker ett barns eller en elevs värdighet.

Begreppet kränkande behandling infördes 2006 i samband med barn- och elevskyddslagen (2006:67), fast kallades då för annan kränkande behandling. Kränkningar kan bestå av fysiskt våld, elaka kommentarer, blickar eller grimaser, eller utfrysning. Begreppet mobbning används inte i lagen, men i allmänt språkbruk avses med mobbning att någon vid upprepade tillfällen eller under längre tid blir utsatt för kränkningar av en eller flera individer. Det är mobb- ning när parterna i en konflikt inte är jämnstarka, utan den ena parten är i underläge och känner sig kränkt under lång tid.

Det är svårt att uppskatta omfattningen av problemet med kränkningar i skolan, eftersom det sannolikt är vanligt att elever som utsätts för kränkande behandling, diskriminering eller tra- kasserier inte berättar eller anmäler detta. I regeringens förarbeten till barn- och elevsskyddslagen betonas också att allt som upplevs som kränkningar inte i lagens mening är kränkningar. Exempelvis kan en korrekt tillsägelse från en lärare till en elev i vissa fall av ele- ven upplevas som en kränkning (prop. 2005/06:38).

Skollagen bestämmer bland annat att huvudmannen ska se till att varje skola målmedvetet arbetar mot kränkande behandling av barn och elever och gör allt den kan för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Huvud- mannen ska också varje år göra en plan mot kränkande behandling (likabehandlingsplan). Den ska till exempel innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra

Jämställdhet i skolan – reglering, tillsyn och särskilda satsningar

SOU 2009:64

kränkande behandling. Dessutom ska barn och elever engageras i arbetet med att ta fram planen. Huvudmannen för skolan måste också leva upp till den så kallade handlingsplikten. Den innebär att så snart skolan får kännedom om att ett barn eller en elev känner sig utsatt så måste den agera och ta reda på vad som har hänt. Skolan måste också göra allt den kan för att det inte ska hända igen.

Anmälningar som rör kränkningar enligt kapitel 14 a i skollagen handläggs av ett särskilt organ inom Skolinspektionen, nämligen Barn- och elevombudet, som kan driva ett ärende till domstol och kräva skadestånd om lagen inte efterföljs. Trakasserier som bedöms vara utryck för diskriminering, t.ex. på grund av kön, könsidentitet eller könsuttryck, ska dock handläggas av Diskriminerings- ombudsmannen (DO).

Barn- och elevombudet tillkom den 1 april 2006 med stöd av barn- och elevskyddslagen. Från och med den 1 januari 2009 upp- hörde denna lag, och ersattes av kapitel 14 a i skollagen. Föränd- ringarna av skollagen innebar att elevernas ställning förstärktes: Tidigare behövde eleven vid en rättegång visa att han eller hon bli- vit kränkt, och det var då svårare än i dag för en elev som mobbats att få någon form av upprättelse eller ersättning för det inträffade. Enligt den nya lagen räcker det att man kan visa att skolan fått information om att barnet känt sig kränkt. Då måste skolan göra en utredning och vidta åtgärder. Den reglering i barn- och elev- skyddslagen som rörde diskriminering fördes över till den nya diskrimineringslagen, som började gälla den 1 januari 2009.

Barn- och elevombudet har från 2006 fram till i dag totalt mot- tagit ca 1 500 anmälningar om kränkningar. Hittills har ombudet begärt skadestånd för 31 elever. År 2008 fattade Skolverket och Skolinspektionen drygt 100 beslut där kritik riktades mot skolor i ärenden gällande kränkande behandling, som inkom år 2006–2008. Mellan 2006 och 2008 tog DO och övriga ombudsmannamyndig- heter emot 261 anmälningar gällande händelser i skola och förskola.

Skolverket har tagit fram allmänna råd för arbetet med att främja likabehandling och för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling (2006a). Bestämmelser om förbud mot diskriminering i skolan finns alltså numera i diskriminerings- lagen. Ett arbete pågår inom Skolverket med att revidera de all- männa råden så de överensstämmer med de förändringar av skol- lagen som gjordes i och med att diskrimineringslagen tillkom.

SOU 2009:64

Jämställdhet i skolan – reglering, tillsyn och särskilda satsningar

Läroplanerna

Läroplanerna är förordningar, det vill säga bestämmelser från regeringen. Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, för- skoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94), samt läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94), är de som vi kommer att behandla i detta kapitel. Därutöver finns även läroplanen för förskolan (Lpfö 98).

Läroplanerna består av två delar. Först beskrivs skolans värde- grund och uppdrag i stort. Därefter följer de mål och riktlinjer som gäller för skolan. Målen är uppdelade i mål att sträva mot och mål att uppnå. De förra anger riktningen på skolans arbete. De senare uttrycker vad eleverna minst ska ha uppnått när de lämnar skolan. Målen är även uppdelade i värden och normer respektive kunska- per.

I Lpo 94 och Lpf 94 omnämns jämställdhet som ett grund- läggande värde i samband med beskrivningen av skolans värde- grund och dess fostrande uppdrag:

Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos ele- verna förankra de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på.

Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt soli- daritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom indi- videns fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande.

Undervisningen i skolan skall vara icke-konfessionell.

Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.

Därutöver finns regler som rör jämställdhet i på flera ställen i läro- planerna. Nedan återges några av dessa.

I Lpo 94 står det att:

Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Sko- lan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet.

Jämställdhet i skolan – reglering, tillsyn och särskilda satsningar

SOU 2009:64

I Lpo 94 ges rektorn som ansvarig för utbildningen ett särskilt uppdrag att integrera jämställdhet i olika ämnen:

- ämnesövergripande kunskapsområden integreras i undervisningen i olika ämnen. Sådana kunskapsområden är exempelvis miljö, trafik, jämställdhet /---/.

En skrivning om jämställdhet i Lpf 94 lyder:

Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Eleverna ska uppmuntras att utveckla sina intressen utan fördomar om vad som är kvinnligt och manligt.

I Lpf 94 regleras att läraren skall:

- se till att undervisningen till innehåll och uppläggning speglar både manliga och kvinnliga perspektiv /---/

Programmålen för gymnasieskolan

För gymnasieskolan finns även nationellt fastställda programmål för respektive av de 17 nationella programmen. I programmålen för omvårdnadsprogrammet berörs frågan om skillnader i kvinnors och mäns förutsättningar och villkor i beskrivningen av programmets karaktär och uppbyggnad:

Utbildningen ger också insikter i hur man möte och kommunicerar med människor i olika vård- och omsorgssituationer och på vilka sätt människors olika erfarenheter har betydelse i sådana möten samt bely- ser skillnader mellan mäns och kvinnors förutsättningar och villkor.

I programmålen för övriga 16 program nämns inte ordet ”kön”, och heller inte orden ”genus” eller ”jämställdhet”.

Kursplanerna

Kursplanerna är det styrdokument som anger vilka mål som gäller för de specifika ämnena. Kursplanerna innehåller bland annat betygskriterierna.

I flera av grundskolans kursplaner finns hänvisningar till jäm- ställdhet. Här nämns några exempel. I kursplanen för ämnet teknik betonas att alla oavsett kön ska ges tillfälle till ett medvetet och all- sidigt kunskapssökande i utbildningen. I kursplanen för svenska

SOU 2009:64

Jämställdhet i skolan – reglering, tillsyn och särskilda satsningar

betonas att man ska beakta genusperspektivet, så att förutsättning- arna för utvecklingen av språket blir gynnsamma för båda könen. I samhällskunskap slås det fast att kvinnors och mäns lika rätt och möjlighet aktivt och medvetet ska tydliggöras. Även i ämnena reli- gion och historia betonas vikten av ett genusperspektiv. I kurs- planen för idrott och hälsa betonas kroppsfixeringen genom skriv- ningen:

/---/ kunskap om de avarter och trender som är knutna till vår tids kroppsövningskultur ger ämnet möjligheter att bland annat utifrån ett jämställdhetsperspektiv ifrågasätta de idealbilder som sprids via olika medier.

I kursplanen för hem- och konsumentkunskap finns ett tydligt jämställdhetsperspektiv:

Ett demokratiskt och jämställt samhälle förutsätter att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Ämnet hem- och konsumentkunskap utvecklar flickors och pojkars identiteter genom att ge erfarenheter av och kunskaper om sambanden mellan jämställdhet och verksamheterna i hushållet.

I hem- och konsumentkunskap finns också målet att eleven vid det nionde skolåret ska kunna samarbeta med andra oavsett skillnader i fråga om exempelvis kön och etnicitet samt ha insikter i frågor som rör kulturell variation och hushållsarbetets koppling till jämställd- het. I historieämnet finns målet att elever i slutet av det femte skol- året ska kunna jämföra hur män och kvinnor levt och tänkt i skilda miljöer och tider.

Jämställdhet och genus berörs således i flera av grundskolans kursplaner, men det finns kursplaner som helt saknar detta per- spektiv; så är exempelvis fallet för ämnet matematik.

Inom ramen för de 17 nationella programmen i gymnasieskolan finns närmare 900 kurser. ”Kön” nämns i kursplanerna för 9 av dessa kurser, främst kurser inom barn- och fritidsprogrammet och omvårdnadsprogrammet. ”Genus” nämns i 1 kurs, och ”jämställd- het” i 4 kurser. Den stora omfattningen kurser i gymnasieskolan har gjort att vi inte närmare kunnat granska kursplanerna ur ett jämställdhetsperspektiv. Men att döma av de fåtaliga träffarna på orden kön, genus och jämställdhet, är jämställdhetsperspektivet frånvarande i många av kursplanerna för gymnasieskolan.

Jämställdhet i skolan – reglering, tillsyn och särskilda satsningar

SOU 2009:64

Ytterligare om tillsyn och kontroll enligt skollagstiftningen

Skolinspektionen är tillsynsmyndighet för skolväsendet med upp- gift att garantera likvärdighet och försäkra att alla elever får en utbildning av hög kvalitet.

Skolinspektionen genomför tillsyn och kontroll på fyra sätt. Jämställdhetsperspektivet finns alltid med, och kan på olika sätt aktualiseras i alla former av tillsyn och kontroll.

1.Myndigheten godkänner fristående skolor samt beslutar om deras rätt till bidrag. Som underlag för beslutet om bidrag inhämtas synpunkter från den kommun i vilken skolan är lokali- serad. Ett beslut från Skolinspektionen går att överklaga till all- män förvaltningsdomstol.

2.Myndigheten genomför regelbunden inspektion av både kommunala och fristående skolor. Inom ramen för inspektionen granskas skolornas kunskapsnivå, normer och värderingar samt styrning och ledning. Skolinspektionens rapport skickas till skolans huvudman och publiceras på myndighetens webbplats: www.skolinspektionen.se. I vissa fall görs en återinspektion av skolan. Det finns inga möjligheter för inspektionen att vites- belägga eller rikta andra sanktioner mot en kommun. Däremot kan myndigheten dra in tillståndet för en fristående skola.

3.Skolinspektionen genomför tematiska kvalitetsgranskningar av skolväsendet. Till exempel kan nämnas att det för närvarande pågår kvalitetsgranskningar om undervisning i matematik och om studieavbrott i gymnasieskolan. Syftet är att ge underlag och förslag till regeringen om hur undervisningen kan bli bättre utifrån de mål som finns.

4.Myndigheten handlägger också enskilda anmälningar. En privat- person som menar att skolan har begått ett fel kan i vissa fall vända sig till myndigheten om felet beror på att skolan brutit mot skollagstiftningen. Myndigheten avgör i varje ärende om det finns fog för klagan. Anmälningar som rör kränkningar handläggs av Barn- och elevombudet.

SOU 2009:64

Jämställdhet i skolan – reglering, tillsyn och särskilda satsningar

2.3Jämställdheten i andra lagar som gäller för skolan

Diskrimineringslagen

Diskriminering innebär att en individ eller en grupp av individer särbehandlas på ett positivt eller negativ sätt som inte har att göra med deras kvalifikationer eller meriter. I vardagligt tal förknippas diskriminering vanligen med negativ särbehandling.

Diskrimineringslagen gäller för arbetsgivare. Det innebär på skolans område att lagen ska förhindra diskriminering av skolans personal. Lagen gäller dessutom för skolan som utbildningsanord- nare: skolledningen eller skolans personal inte får diskriminera något barn eller någon elev. Enligt diskrimineringslagen ska en utbildningsanordnare bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för de elever som deltar i verksamheten, oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Utbildningsanordnaren ska även förebygga och förhindra att något barn utsätts för trakasserier som har samband med ovan nämnda diskrimineringsgrunder.

En utbildningsanordnare ska enligt diskrimineringslagen varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för eleverna, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funk- tionshinder eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier (likabehandlingsplan). Planen ska innehålla en redo- görelse för vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En redovis- ning av hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i nästa års plan.

DO är ansvarig myndighet för att se till att diskrimineringslagen efterlevs. DO ska i första hand få dem som omfattas av lagen att frivilligt följa den. DO har i vissa fall möjlighet att göra en fram- ställan om vite till Nämnden mot diskriminering. Nämnden är en myndighet med syfte att pröva frågor om vitesföreläggande enligt diskrimineringslagen.

Jämställdhet i skolan – reglering, tillsyn och särskilda satsningar

SOU 2009:64

Arbetsmiljölagen

I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare och andra skyddsansvariga om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare, till exempel regler om skyddsombudens verksam- het. Arbetsmiljön omfattar alla faktorer och förhållanden i arbetet: tekniska, fysiska, arbetsorganisatoriska, sociala samt arbetets inne- håll. Arbetsmiljöverket ska se till att lagstiftningen följs.

Huvudmannen för skolan är ansvarig för arbetsmiljön. Skolan är Sveriges största arbetsplats och både elever och anställda har rätt till en bra arbetsmiljö. Med några undantag likställer arbetsmiljö- lagen elever som genomgår utbildning med arbetstagare och kan därmed sägas komplettera skollagen och diskrimineringslagen när det gäller skyddet för eleverna.

Det främst bestämmelserna i arbetsmiljölagstiftningen om kränkningar samt våld och hot som är intressanta ur jämställdhets- synpunkt. Kränkningar eller våld och hot kan i vissa fall vara uttryck för brist på jämställdhet.

Om verket inom ramen för tillsynsverksamheten eller på annat sätt får reda på att en arbetsgivare bryter mot lagen eller mot en föreskrift, ska verket se till att bristerna rättas till. I allmänhet får arbetsgivaren då ett inspektionsmeddelande med skriftliga krav på att göra detta inom en viss tid. Om arbetsgivaren inte följer inspektionsmeddelandet, så kan verket utfärda ett föreläggande att vidta en viss åtgärd, eller ett förbud att använda en viss maskin eller bedriva en viss verksamhet. Den som bryter mot ett föreläggande eller förbud kan straffas eller påföras ett vite. Arbetsmiljöverket har utfärdat föreskrifter om kränkande särbehandlig i arbetslivet (AFS 1993:17) samt om våld och hot (AFS 1993:2). Arbetsmiljöverket får årligen in ca 600 anmälningar om våld, hot eller kränkningar i skolan.

Ett skyddsombud på en skola kan stoppa arbetet ifall det inne- bär omedelbar och allvarlig fara för eleverna eller personalen. Det har förekommit att skolor har stängt av skyddsombud under kor- tare perioder på grund av våld och hot.

Från och med årskurs 7 i grundskolan ska eleverna själva delta i skolans arbetsmiljöarbete genom att utse ett elevskyddsombud. Elevskyddsombudet har rätt att delta i skyddskommittémöte även om ombudet där bara har yttranderätt. Elevskyddsombudet har inte rätt att stoppa arbete som bedöms utgöra fara för liv och hälsa,

SOU 2009:64

Jämställdhet i skolan – reglering, tillsyn och särskilda satsningar

men kan påtala arbetsmiljöproblem för övriga skyddsombud eller vända sig till Arbetsmiljöverket.

2.4Jämställdhetsintegrering i skolan

Regeringen har angett att jämställdhetsintegrering ska tillämpas inom alla politikområden. Jämställdhetsintegrering syftar till att jämställdhet alltid ska beaktas vid de analyser som föregår politiska beslut. Frågan måste ställas vilka konsekvenser som ett beslut kan få för kvinnor respektive män innan beslutet fattas. Regeringen anser att integrering behövs för att både motverka könsdiskrimine- ring och för att ge en mer jämställd medborgarservice (prop. 1993/94:147 och prop. 2005/06:155).

Särskilda satsningar har genom åren gjorts för att även inkludera kommunerna i arbetet med jämställdhetsintegrering. Exempelvis beslutade regeringen i december 2007 om 125 miljoner kronor i stöd till Sveriges Kommuner och Landsting, under perioden 2008– 2010.

Jämställdhetsintegrering som strategiskt arbetssätt avspeglas i skolans läroplaner (se exempelvis ovan om rektorns ansvar för jäm- ställdhet). I förarbetena till läroplanen betonar regeringen vikten av att bland annat jämställdhetsfrågor inte ska behandlas isolerat, utan integreras i undervisningens olika ämnen (prop. 1992/93:220).

Regeringen har även angett att jämställdhet måste lyftas fram som en pedagogisk fråga som förutsätter grundläggande kunskaper om rådande könsmönster (prop. 1994/95:164).

För att ge skolorna stöd i arbetet gav regeringen Myndigheten för skolutveckling i uppdrag att ta fram ett stödmaterial i syfte att sprida lärande exempel om hur skolor arbetar med jämställdhet. Myndighetens rapport – Hur är det ställt? Tack, ojämt! publicera- des 2003 och innehåller stöd till både lärare och rektorer.

2.5Internationella konventioner om jämställdhet i skolan

Frågan om jämställdhet inom utbildningsområdet är inte bara en nationell fråga. Det finns flera internationella konventioner som är bindande alternativt ger vägledning och utgör en referensram för jämställdhetsarbetet i skolan.

Jämställdhet i skolan – reglering, tillsyn och särskilda satsningar

SOU 2009:64

I Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättig- heterna och de grundläggande friheterna stadgas i artikel 14 ett förbud mot diskriminering på grund av bland annat kön. Konven- tionen är svensk lag. I FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna från 1948 stadgas i artikel 26 att var och en har rätt till utbildning. Utbildning ska vidare syfta till att utveckla den person- liga friheten till fullo. I artikel 2 i samma konvention stadgas att det inte får ske någon åtskillnad som beror på kön.

Rätten till utbildning betonas även i FN:s konvention om eko- nomiska, sociala och kulturella rättigheter från 1966. I 13 § betonas att utbildningen ska syfta till att till fullo utveckla människans per- sonlighet och insikten om dess värde och att stärka respekten för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter.

Även i Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (CEDAW) från 1979 betonas utbildningen roll. I artikel 10 står det att:

Konventionsstaterna skall säkerställa avskaffandet, på alla nivåer och inom alla former av utbildning, av stelnade uppfattningar av mans- och kvinnorollerna genom att främja samundervisning och annat slags undervisning som kan bidra till att detta syfte uppnås och särskilt genom att se över läroböcker och läroplanen samt anpassa under- visningsmetoderna.

Konventionen om barnets rättigheter (Barnkonventionen) behand- lar frågan om utbildning i artiklarna 28 och 29. Här står bland annat att:

Konventionsstaterna är överens om att barnets utbildning skall syfta till att utveckla barnets fulla möjligheter i fråga om personlighet, anlag och fysisk och psykisk förmåga /---/ och att förbereda barnet för ett ansvarsfullt liv i ett fritt samhälle i en anda av förståelse, fred, tolerans, jämlikhet mellan könen och vänskap mellan alla folk, etniska, natio- nella och religiösa grupper och personer som tillhör urbefolkningar.

2.6Särskilda satsningar för att främja jämställdhet i skolan

Som vi har sett ovan är jämställdhet en fråga som har en tydlig för- ankring i skolans styrdokument. Riksdag eller regering har flera gånger beslutat om särskilda satsningar på jämställdhet i skolan. Nedan nämnde vi några satsningar från de senaste åren.

SOU 2009:64

Jämställdhet i skolan – reglering, tillsyn och särskilda satsningar

Genuspedagogsatsningen

År 2002 gav regeringen Skolverket i uppdrag att utbilda pedago- giskt kvalificerade resurspersoner i jämställdhet och genuskunskap (prop. 2001/02:1). Regeringens mål var att det år 2004 skulle finnas minst en utbildad lärare/pedagog i varje kommun. Uppdraget att genomföra utbildningen lades på Göteborgs universitet och Umeå universitet. Satsningen genomfördes till och med läsåret 2005/06. Det saknas uppgifter om hur många genuspedagoger som utbilda- des totalt sett. I ett svar på en interpellation uppgav statsrådet Ibrahim Baylan den 7 mars 2006 att 255 genuspedagoger från 145 kommuner då hade utbildats (interpellation 2005/06:273).

I Umeå universitets utvärdering av programmet framhålls att satsningens målsättning med en pedagog per kommun varit för ambitiös, men att själva utbildningen ändå varit lyckad och fram- gångsrik. I utvärderingen förordas kortare kurser eller en satsning på färre deltagare (2005).

I avhandlingen Den långa vägen till en jämställd gymnasieskola (Carlsson-Wahlgren 2009) redovisas intervjuer med verksamma genuspedagoger. Genuspedagogerna framhåller att man mött mot- stånd bland annat från skolledare och andra lärare. Avhandlingen visar även på problem med satsningen som följer av dels komplex- iteten kring genuspedagogik, dels oklarheten om vad genuspeda- gogen skulle arbeta med efter utbildningen. Resurspersonerna har enligt avhandlingen inte använts som det var tänkt i flera kommu- ner.

Satsningar på feministiskt självförsvar

I regleringsbrevet för 2002 fick Skolverket i uppdrag att använda högst 5 miljoner kronor till insatser för att stärka flickors själv- förtroende och bland annat ge möjlighet till självförsvarsträning. Skolverket gav Umeå universitet och Göteborgs universitet i upp- drag att under 2002 och 2003 fördela medel till olika projekt.

I en utvärdering av satsningen från Göteborgs universitet beto- nas fördelarna med de projekt som även innefattar lärarna. Dessa projekt mäktar enligt utvärderingen rubba maktrelationer och mönster. I utvärderingen framhålls att lärarna genom utbildningen blivit medvetna om sin egen betydelse för strukturerna. Insikterna ger en friare syn på elevers möjligheter och förmågor, vilket i sin

Jämställdhet i skolan – reglering, tillsyn och särskilda satsningar

SOU 2009:64

tur kan rendera både pojkar och flickor modet att vara gränsöver- skridande (Olsson 2003). Att projekten skulle innefatta lärarna var dock egentligen inte förenligt med uppdragets intentioner.

Delegationen för jämställdhet i förskolan

Delegation för jämställdhet i förskolan arbetade mellan 2003 och 2006 (direktiv 2003:101). Delegationens uppdrag var i korthet att lyfta fram, förstärka och utveckla jämställdhetsarbetet i förskolan. Delegationen hade även till uppdrag att fördela medel till olika jäm- ställdhetsprojekt inom förskolan.

Delegationen drog slutsatsen att det inte var fel på förskolans styrdokument, utan att det var mer kunskap om jämställdhet som behövdes (SOU 2006:75). Delegationen betonade främst behovet av insatser för kompetensutveckling och vikten av att lärarutbild- ningen och lärosätena tydligare skulle betona jämställdhet och genusteori.

Delegationen föreslog även att Skolverket och Myndigheten för skolutveckling skulle få i uppdrag att ta fram lärande exempel och stödmaterial samt ta fram verktyg för jämställdhetscertificering av förskolor, som en del av kvalitetsarbetet. Slutligen betonade dele- gationen att Skolverket måste låta jämställdhetsperspektivet genomsyra inspektionsverksamheten.

2008 års jämställdhetssatsning

Under 2008 fattade regeringen ett antal beslut som rörde jäm- ställdhet i skolan. Det mest omfattade uppdraget fick Myndigheten för skolutveckling (U2006/9049 S). Efter myndighetens nedlägg- ning i oktober 2008 övertogs uppgiften av Skolverket. Uppdraget består av fem delar och innebär huvudsakligen att myndigheten ska genomföra kompetensinsatser för skolans personal kring både generella jämställdhetsfrågor, sex- och samlevnad, hedersrelaterat våld och förtryck samt hälsofrågor. Totalt avsatte regeringen 84,5 miljoner kronor till myndighetens disposition. Uppdraget ska avrapporteras till Utbildningsdepartementet den 31 december 2010.

SOU 2009:64

Jämställdhet i skolan – reglering, tillsyn och särskilda satsningar

Olika stödåtgärder

Skolverket och Myndigheten för skolutveckling har tagit fram flera stödmaterial om arbetet med jämställdhet i skolorna. Exempelvis fick Myndigheten för skolutveckling tillsammans med Svenska Filminstitutet uppdraget att se och diskutera filmen Hip Hip Hora! i grundskolans årskurs 6–9 under läsåret 2004/05.

2.7 Sammanfattning och analys

Den relativt omfattande regleringen av jämställdhet i skolan, och de verktyg som tillhandahålls för att regleringen ska efterlevas, ger uttryck för höga ambitioner. Skollagstiftningen ställer bland annat krav på att alla elever oavsett kön ska ha lika tillgång till utbildning och på att kränkningar av elever ska förhindras. Även diskrimi- neringslagstiftningen är tillämplig i skolan, och där finns bland annat ett förbud mot kränkningar på grund av kön. Arbetsmiljölag- stiftningen kan också i vissa fall aktualiseras vid brister i jämställd- het, till exempel vid sexualiserade kränkningar.

De formella kraven på jämställdhet är sedan länge tillgodosedda i Sverige – det är i vårt land en självklarhet att flickor och pojkar har samma formella rätt till utbildning. Men på den reella jäm- ställdhetens område finns en hel del problem i den svenska skolan. Med reell jämställdhet avses här flickors och pojkars möjligheter att i tanke och handling uppfylla sina intressen och ambitioner med skolgången, utan hinder av stereotypa föreställningar om kön. Skolan ska aktivt uppmuntra elever att våga tänka större och annorlunda kring sina intressen och val, än vad som följer av de traditionella könsmönstren.

Bristerna i den reella jämställdheten är av olika slag, mer eller mindre frekventa, och allvarliga på olika sätt. Skolans uppdrag att hävda jämställdhet och individers lika värde ställs i vissa fall inför stora utmaningar. Det förekommer exempelvis olika former av tvång inom familjens och släktens ramar, som på ett fundamentalt och oacceptabelt sätt begränsar för unga kvinnor och män i deras utbildning och livsval. En fråga som uppmärksammats under senare år är att många elever, framför allt flickor, inte får vara med på lek- tioner om sex och samlevnad eller simundervisning. Utbildnings- minister Jan Björklund har tillsammans med integrations- och jäm- ställdhetsminister Nyamko Sabuni framhållit att rätten till befrielse

Jämställdhet i skolan – reglering, tillsyn och särskilda satsningar

SOU 2009:64

från undervisning kommer att avskaffas i dess nuvarande form, enligt förslaget till ny skollag (Björklund och Sabuni 2009). I före- gående kapitel nämns med hänvisning till våra direktiv flera skillna- der mellan flickor och pojkar i skolan: Flickor har i genomsnitt bättre betyg än pojkar, och programvalen till gymnasiet är väldigt könsstereotypa. Pojkar får mera taltid och uppmärksamhet i sko- lan. Flickor uppger att de är mer stressade, och en större andel unga kvinnor besväras av psykisk ohälsa.

Skolans jämställdhetsproblem ställer krav på skolledning, lärare och övrig personal i skolan, och därmed även på regleringen och statens övriga insatser. Vi menar att jämställdhet är ett kunskaps- område, och att detta faktum många gånger förbises. Erfarna genuspedagoger har vittnat om att en vanlig hållning bland skol- ledare och lärare är att värdegrundsarbetet i skolan är prioriterat, snarare än jämställdhetsarbetet. En vanlig kommentar på landets skolor är: ” vi behandlar alla lika, oavsett kön”. Detta att ”behandla alla lika” är enligt vår uppfattning uttryck för en könsblindhet inför de strukturer som skapar och vidmakthåller föreställningarna om genus, och som begränsar ytterst begränsar livsvalen för flickor och pojkar, och för kvinnor och män.

Det är bristen på kunskap som är upphovet till den tyvärr alltför vanliga oförmågan bland skolledare, lärare och annan personal i skolan att upptäcka genusstrukturerna. Detta hindrar inte att viljan och intentionerna på jämställdhetens område många gånger är god. Givetvis finns det också många skolledare och lärare som är kun- niga och medvetna i genusfrågor.

Regleringen av jämställdhet i skolan är bra på många sätt, liksom även många insatser i övrigt på central och lokal nivå. Det finns dock områden där förbättringar behöver göras, inte minst för att öka medvetenheten och kunskaperna om genusfrågorna. Det är exempelvis få skolor som arbetar med system för kvalitetssäkring av arbetet med genusfrågor och jämställdhet i skolan. Olika former av kvalitetssäkringssystem förefaller vara vanligare inom högskolan.

Det finns dock skolor som arbetar aktivt med olika former av kvalitetssäkring för jämställdhet. Här kan exempelvis nämnas att Falu kommun har ett omfattande kompetensutvecklingsprogram i jämställdhet för pedagoger i kommunen. Programmet omfattar 150 timmar, och innehåller såväl teori som praktiska moment. Syf- tet är bland annat att öka medvetandet om könstillhörighetens betydelse i verksamheten, och att långsiktigt förändra synen på könsroller så att flickor och pojkar går i förskolan och skolan på

SOU 2009:64

Jämställdhet i skolan – reglering, tillsyn och särskilda satsningar

lika villkor. När skolledarna plus all pedagogik personal på en skola genomgått utbildningen kan skolan ansöka om jämställdhets- märkning hos en bedömningsgrupp.

Genuspedagogsatsningen från 2002 var ambitiös, men erfaren- heterna därefter är inte odelat positiva. Många av dem som genom- gick utbildningen arbetar i dag uppenbarligen inte som genuspeda- goger, och det har vittnat om att en del har mött motstånd från skolledare och andra lärare. Frågan är hur motståndet mot genus- pedagogerna ska förstås och förklaras?

Det kan noteras att skrivningar om jämställdhet saknas i kurs- planer för vissa skolämnen i grundskolan, och av allt att döma i nästan alla programmål och kursplaner för gymnasieskolan. Där- emot innehåller läroplanerna övergripande regler som på olika sätt handlar om vikten av jämställdhet i grundskolan och gymnasie- skolan. Men i det vardagliga arbetet är det främst kursplanerna som lärarna använder. Som nämnts inledningsvis pågår ett arbete med att se över styrdokumenten för skolan. I propositionen föreslås samlade läroplaner för respektive skolform som ska innehålla sko- lans värdegrund och uppdrag, övergripande mål och riktlinjer samt kursplaner (prop. 2008/09:87). Vi utgår från att den nya ordningen med samlade styrdokument kommer att innebära att läroplanerna, och de skrivningar om jämställdhet som finns där, i större utsträckning blir lästa och använda i vardagen av lärare och skolled- ningar. Vi vill samtidigt understryka vikten av att målen om jäm- ställdhet lyfts fram på ett tydligt sätt i de nya styrdokumenten.

Avslutningsvis i detta kapitel formuleras en övergripande fråga, som vi tycker är värd att diskutera. Frågan ges ytterligare bränsle i de fortsatta kapitlen, vartefter könsskillnaderna i skolan redovisas närmare: Är statens regler och insatser i övrigt för jämställdhet i skolan tillräckliga för att skolans jämställdhetsmål ska uppnås?

3Flickors och pojkars villkor, förhållningssätt och agerande i samhället

Detta kapitel behandlar förändringar från början av 1990-talet och framåt av villkor, förhållningssätt och agerande för flickor och unga kvinnor samt pojkar och unga män. Kapitlet handlar alltså inte om skolan utan om det omgivande samhället, men tjänar som en bak- grund till kapitlen om jämställdheten i skolan. Tidsperioden för jämförelsen är vald med hänsyn till att direktiven anger åren 1994– 2007 som jämförelseperiod. Kapitlet handlar mest om tonåringarna. Tonåringarna vid början av 1990-talet var födda på 1980-talet. I dag är 90-talisterna i tonåren. I delar handlar kapitlet även om unga vuxna, som just har passerat tonårstiden.

3.1Nytt medieklimat och nya villkor för utbildning och arbete

Vi ska snart komma in på mer specifika förändringar för flickor och pojkar under den aktuella perioden. Men först beskriver vi några aspekter av samhällsutvecklingen, som uppenbart har betydelse för ungdomsgenerationerna. Det handlar om att vi fått en nytt medieklimat. Det handlar också om att 1990-talskrisen och den efterföljande strukturomvandlingen har gett nya villkor och möjligheter för arbete och utbildning, men även medfört en ökad utslagning från arbetsmarknaden.

Flickors och pojkars villkor, förhållningssätt och agerande i samhället

SOU 2009:64

Medieklimatet

GSM-nätet för mobiltelefoni introducerades i Sverige i början av 1990-talet, och det första SMS:et skickades 1992. Användningen av mobiltelefoner ökade kraftigt i takt med att telefonerna blev mindre och bättre. Den nya 3G-tekniken som introducerades på 2000-talet innebar att nya tjänster för mobiltelefonin kunde introduceras.

En liknande utveckling har skett med internet. Genom intro- duktionen av World Wide Web möjliggjordes hemsidor; den första hemsidan skapades 1991. När sedan datorerna blev bättre och bred- band ersatte modemuppkopplingar utvecklades nya tjänster mycket snabbt.

I en undersökning från KK-Stiftelsen (2006) uppges att 96 % av de tillfrågade gymnasieeleverna har tillgång till internet. År 2001 var det 8 % av samtliga som hade internet som använde det mer än 10 timmar per vecka; år 2006 hade den andelen ökat till 33 %. Internetanvändningen har alltså ökat markant.

Den nya tekniken har gett upphov till nya digitala mötesplatser. En typ av forum fungerar som portaler där personer kan mötas och utbyta tankar utan att fysiskt behöva träffas, såsom exempelvis Facebook. En annan typ av mötesplatser på nätet utgör de så kallade MMOG-spelen (massively multiplayer online game) där mängder av personer samtidigt kan delta i samma äventyr. Det kanske mest kända av alla MMOG-spel är World of Warcraft, som lanserades 1994 och i dag har uppemot 12 miljoner spelare.

Genom internet kan vem som helst skapa egna hemsidor och bloggar på nätet. Material så som egna texter, musik, filmer och fotografier kan publiceras och spridas på ett sätt som tidigare inte var möjligt. När tidskriften TIME-Magazine utsåg årets personlig- het 2006 valde tidskriften du (you) med hänvisning till läsarstyrda sidor som Wikipedia, MySpace och YouTube som ökat kraftigt. Ytterligare ett exempel som ligger nära i tiden är Facebook, som grundades 2004 och som fem år senare har 160 miljoner användare.

Bloggar har de senaste åren blivit mycket populära och feno- menet har vuxit lavinartat. En blogg är en webbplats som innehåller inlägg och/eller dagboksanteckningar som vanligen är ordnade så att de senaste inläggen är högst upp. Bloggandet är starkt köns- bundet. Sidan Bloggtoppen.se, visar att av de tio mest lästa svenska bloggarna så ges åtta ut av kvinnor. Det huvudsakliga innehållet i de mest populära bloggarna är frågor som rör mode och skönhet.

SOU 2009:64

Flickors och pojkars villkor, förhållningssätt och agerande i samhället

Avståndet mellan länderna upplevs som kortare i dag än för ett par decennier sedan, tack vare den nya kommunikationsteknologin som underlättar överföringen av material för ungdomars identitets- och kulturskapande, och möjliggör en gemenskap som är obero- ende av geografiska avstånd. Ungdomars livsstilar anses alltmer likna varandra världen över. Många ungdomsstilar importeras från den anglosaxiska kulturen, företrädesvis från USA och Stor- britannien.

Även TV-mediet har utvecklats och förändrats: Den nya teve- genren Reality-TV, med de så kallade dokusåporna, fick sitt genombrott under 1990-talet. Dokusåpa är som namnet anger en blandning av såpopera och dokumentär. Ett antal personer placeras i en speciell miljö, ofta med element som provocerar fram intriger, konflikter och romantik. Kameran bevittnar allt som händer, även det mest privata. Genren fick sitt stora uppsving i Sverige genom produk- tionen Expedition Robinson, som började sändas 1997. Serien har i sin tur lett till ett otal liknande program som alla bygger på att ”vanliga” människor får bli huvudpersoner i olika program. Flera av de mest omskrivna personerna under tidsperioden är mest kända för medverkan i olika TV-produktioner. Viljan att bli känd och synliggjord är viktig i vår tid. Dokusåporna förknippas ofta med stereotypa könsroller.

Utbildning och arbete

I Sverige inleddes 1990-talet med en allvarlig ekonomisk kris som ledde till att mer än vart tionde jobb försvann. Unga vuxna, som inte hunnit etablera sig på arbetsmarknaden, fick mycket lägre sysselsätt- ningsnivå och högre arbetslöshet än jämnåriga på 1970- och 1980-talet. Därefter skedde i takt med den gynnsamma ekonomiska utveck- lingen från senare delen av 1990-talet en viss återhämtning. Nu faller sysselsättningen återigen i spåren av den internationella finanskrisen. Ungdomarna hör till de värst drabbade.

Från 1989 till 2002 minskade antalet förvärvsarbetande i åldrarna 15–24 år från 716 000 till 433 000 – en dramatisk minsk- ning. Många ungdomar har under senare år valt att studera vidare i stället för att riskera arbetslöshet. I gruppen 20–24 år har till exempel andelen studerande fördubblats mellan 1989 och 2002 (SOU 2006:77).

Flickors och pojkars villkor, förhållningssätt och agerande i samhället

SOU 2009:64

Medlemskapet i den Europeiska Unionen 1995 innebär större möjligheter för svenskar att arbeta och studera i Europa. Genom utvidgningarna 2004 och 2007 består i dag den Europeiska Unionen av 27 länder med nästan 500 miljoner invånare. Den ökade globaliseringen ger ungdomar en större möjlighet att välja att studera och arbeta i andra länder, men leder också till nya krav på utbildning, språkkun- skaper och kulturell förståelse. Under läsåret 2007/08 fick 24 524 studenter studiestöd från CSN för att studera utomlands. Av det totala antalet var 61 % kvinnor och 39 % män.

Svenskarna har under senare årtionden blivit mer välutbildade. En större andel av befolkningen har numera en eftergymnasial utbildning. Inom allt fler sektorer krävs i praktiken en eftergymn- asial utbildning för att få ett jobb. Det blir därmed svårare att kon- kurrera på arbetsmarknaden för ungdomar som saknar efter- gymnasial utbildning.

Till de viktigare förändringarna på skolans område under 1990- talet hör ökade möjligheter att skapa profilerad utbildning inom den kommunala skolan och att inrätta fristående skolor.

Tid, stress och utbrändhet är begrepp som fått stor uppmärk- samhet under senare år. Inför valrörelsen 2002 lanserade TCO begreppet livspussel, ett ord som i dag ger över 68 000 träffar på Google. Känslan att inte räcka till – svårigheten att kombinera ett familjeliv med ett arbetsliv, är ett ofta uppmärksammat problem. Antalet individer som uppbär ersättning från socialförsäkringen till följd av utmattning eller utbrändhet, har ökat kraftigt från mitten av 1990-talet, och kvinnor drabbas i större utsträckning än män. Flera undersökningar har visat att kvinnors stresskurvor pekar uppåt efter arbetsdagens slut, medan mäns pekar nedåt.

3.2Flickors och pojkars hälsa, trivsel och levnadsvillkor

Psykisk hälsa

De flesta ungdomar mår bra. Men psykiska problem har blivit avse- värt vanligare bland ungdomar under de senaste två decennierna. År 1989 uppgav 8 % av tillfrågade kvinnor i åldern 16–19 år och 2 % av männen i samma ålder att de hade besvär av ängslan, oro eller ångest. År 2005 uppger 29 % av kvinnorna och 7 % av männen sådana problem. (Socialstyrelsen 2009). Psykiska problem har ökat

SOU 2009:64

Flickors och pojkars villkor, förhållningssätt och agerande i samhället

i ungdomsgrupperna även i andra jämförbara länder. Ökningen förefaller vara fortsättningen på en trend som började redan vid andra världskrigets slut (SOU 2006:77).

Tabell 3.1 Andelen unga som uppgav lätta eller svåra besvär av ängslan, oro eller ångest (%)

		Kvinnor		Män
	1988/89	2004/05	1988/89	2004/05
16–19 år	8	29	2	7
20–24 år	9	32	5	18

Källa: Socialstyrelsen.

Andelen 20–24 åringar som vårdats på sjukhus för depression dub- blerades mellan 1997 och 2007, både bland kvinnor och män. I åldern 16–19 år är det nu fyra gånger så vanligt med sådan vård. Andelen ungdomar som gör självmordsförsök har också ökat kraftigt. Däremot har inte antalet fullbordade självmord ökat från 1969 till 2006, varken bland kvinnor eller män. Självmordsförsök bland ungdomar är tre gånger så vanligt bland kvinnor som bland män. År 2006 begick 162 kvinnor och 289 män i åldrarna upp till 44 år självmord. Homo- och bisexuella personer har betydligt sämre hälsa än övriga befolkningen. Självmordstankar och självmordsförsök är dubbelt så vanligt bland homo- och bisexuella (Socialstyrelsen 2009).

Trivsel med livet

Folkhälsoinstitut har genomfört återkommande enkätstudier där man frågat barn om hur de trivs med livet just nu. De allra flesta elever, både flickor och pojkar, svarade i 2005/06 års undersökning att de trivs med livet mycket eller ganska bra. I alla åldrar var det dock en större andel flickor som upplevde att de inte trivdes så bra. Omkring 10 % av de 15-åriga flickorna i undersökningen svarar ”inte så bra” på frågan, medan endast omkring 5 % av pojkarna ger samma svar (2006).

Flickors och pojkars villkor, förhållningssätt och agerande i samhället

SOU 2009:64

Diagram 3.1 Självskattad hälsa – Svar på frågan hur trivs du med livet just nu, 2005/06 (%)

100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Pojkar	Flickor	Pojkar	Flickor	Pojkar	Flickor

11 år		13 år		15 år

	Mycket bra	Ganska bra	Inte så bra Inte alls

Källa: Folkhälsoinstitutet.

Den tydligaste förändringen från motsvarande undersökning år 1993/94 är att de äldsta flickorna tenderar att trivas något sämre med livet i dag. För pojkar är det mindre skillnader mellan åren.

SOU 2009:64

Flickors och pojkars villkor, förhållningssätt och agerande i samhället

Diagram 3.2 Självskattad hälsa – Svar på frågan hur trivs du med livet just nu, 1993/94 (%)

100%

90%

80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Pojkar	Flickor	Pojkar	Flickor	Pojkar	Flickor

11 år		13 år		15 år

	Mycket bra	Ganska bra Inte så bra	Inte alls

Källa Folkhälsoinstitutet.

Vikt, kroppsuppfattning och ätstörningar

Övervikt och fetma har blivit vanligare bland ungdomar. Öknings- takten var snabbast under första halvan av 1990-talet. I åldrarna 16– 24 år har 13 % av kvinnorna antingen övervikt eller fetma, liksom 20 % av männen. Uppgifterna baseras på egenrapportering, vilket sannolikt innebär en viss underskattning. Bland unga kvinnor var det lika vanligt med undervikt som övervikt 2004–2005, men bland unga män var övervikt fyra gånger vanligare än undervikt (Social- styrelsen 2009).

Flickor är missnöjda med sina kroppar i större utsträckning än pojkar. Exempelvis anser dubbelt så många flickor som pojkar i årskurs 9 att det är för tjocka. I årskurs 9 uppger 41 % av flickorna att de bantar alternativt att de borde banta (Folkhälsoinstitutet 2006).

Ätstörningar är betydligt vanligare bland flickor och unga kvin- nor än bland pojkar och unga män. Minst 3 % av alla unga kvinnor lider av ätstörningar i form av anorexia, bulemi eller hetsätning- störning. Andelen flickor som vårdas för anorexi har tredubblats sedan 1990, samtidigt som dödligheten har minskat drastiskt. Detta

Flickors och pojkars villkor, förhållningssätt och agerande i samhället

SOU 2009:64

talar för att det inte i första hand är fler som insjuknar, utan snarare att fler erbjuds vård och behandling (Socialstyrelsen 2009).

Sömn

Under perioden 1979–2005 ökade andelen med sömnbesvär, från 10 % till 24 % bland 16–24 åriga kvinnor, och från 8 % till 16 % bland jämnåriga män. Sömnen har central betydelse för den bio- logiska återhämtningen och därmed också för den fysiska och psykiska hälsan.

Det finns inga svenska undersökningar som visar om ungdomars sömnvanor har ändrats eller inte. Men en studie visar att finska ung- domar sover mindre nu än förr. Antagligen går även svenska ung- domar till sängs senare på kvällen. Socialstyrelsen påpekar att undersökningar visar att ungdomar numera gör mer av det mesta. Socialstyrelsen skriver:

TV-tittandet tycks öka, liksom dator- och Internetanvändningen. Samtidigt ökar andelen ungdomar som är fysiskt aktiva, andelen som känner sig duktiga i skolan och andelen ungdomar som träffar släktingar, vänner eller bekanta flera gånger i veckan. Det är svårt att avgöra om dessa förändringar enbart innebär ett rikare liv eller om det också får negativa konsekvenser. En möjlig konsekvens är att sömnen påverkas negativt. (Socialstyrelsen 2009)

Ungdomsstyrelsen om levnadsvillkor

Ungdomsstyrelsen har sammanställt statistik som rör ungas lev- nadsvillkor i åldrarna 16–24 år. Av publikationen framgår att pojkar är överviktiga i större utsträckning än flickor. Vidare framgår att pojkar har ett mer riskabelt spelbeteende och snusar i större utsträckning än flickor. Däremot röker flickor i större utsträck- ning. Det finns inga större skillnader mellan könen när det gäller riskabel alkoholkonsumtion – drygt 30 % av både flickor och pojkar har en riskabel konsumtion. Flickors alkoholkonsumtion räknas i undersökningen som riskabel vid en lägre nivå (2008).

SOU 2009:64

Flickors och pojkars villkor, förhållningssätt och agerande i samhället

Tabell 3.2 Indikatorer på ungas (16–24 år) levnadsvillkor, 2005–2007 (%)

Indikator	2005		2006		2007
	Flickor	Pojkar	Flickor	Pojkar	Flickor	Pojkar
Kränkning	40	25	36	22	37	28
Stillasittande	11	13	11	13	11	12
fritid
Övervikt	11	15	11	18	10	16
Fetma	5	4	4	4	5	4
Daglig rökning	16	8	13	6	13	9
Daglig snusning	4	20	5	22	6	22
Riskabel	32	33	32	37	32	33
alkoholkonsumtion
Narkotika	3	6	2	5	2	4
användning
Riskabelt	1	5	1	8	2	8
spelbeteende

Källa: Ungdomsstyrelsen.

Andelen unga som konsumerar alkohol har minskat. Bland elever i årskurs 9 är det drygt 70 % som konsumerar alkohol 2008, att jäm- föra med 90 % 1971. Det är något fler flickor än pojkar som kon- sumerar alkohol. Även bland gymnasieungdomar har andelen alko- holkonsumenter minskat. Minskningen är dock mindre för dessa ungdomar. På gymnasiet finns inga könsskillnader när det gäller andelen ungdomar som konsumerar alkohol (CAN 2008).

Trygghet i hemmet

Rädda barnen har via en enkät till 3 000 ungdomar i åldern 17–18 år undersökt hur vanligt det är att ungdomar rymmer eller kastas ut från sina hem. Av rapporten framgår att 329 unga eller 11 % av samtliga i undersökningen har rymt eller kastas ut. I 40 % av fallen har detta hänt en gång. I 24 % av fallen har ungdomarna rymt eller kastats ut fyra gånger eller mer. Det är betydligt fler flickor (216 stycken) än pojkar (113 stycken) som har rymt eller blivit utkast- ade. Det finns ett samband mellan hur familjesammansättningen ser ut och risken att drabbas. Bor ungdomen med bara en förälder är risken att drabbas 2,5 gånger högre än för den som bor med båda

Flickors och pojkars villkor, förhållningssätt och agerande i samhället SOU 2009:64

föräldrarna, och ifall den unge bor på fosterhem är risken nära 8 gånger högre.

Av de som drabbades uppgav 80 % att det berodde på problem i hemmet och 48 % att det berodde på personliga problem. Det van- ligaste problemet i hemmet var bråk med föräldrar och det vanlig- aste personliga problemet var att man inte var accepterad för sin livsstil (Sjöblom och Högdin 2009).

Ekonomi

Alla hushållstyper har fått en förbättrad ekonomisk situation sedan 1990-talets början. Hushåll med ensamstående föräldrar har dock haft den sämsta ekonomiska utvecklingen. Den disponibla inkomsten för ett sådant hushåll har ökat med 20 % från 1991 till 2006 när inflationen räknats bort. För ett hushåll som består av två vuxna utan barn har ökningen under samma period varit 40 % (SCB).

Inkomstutvecklingen har alltså varit sämst för gruppen barn som lever med en ensamstående förälder. Samtidigt har andelen barn som lever med en ensamstående förälder ökat från knappt 14 % till 20 %, under perioden 1991–2006 – en ökning med drygt 220 000 barn.

Diagram 3.3 Föräldrarnas sammanboendeform olika år (%)

100%

90%

80%

70%

60%

50%

40%

30%

20%

10%

1991

1996

2000

2002

2003

2004

2005

2006

Bor med båda biologiska föräldrarna Bor med en biologisk förälder + styvförälder Bor med ensam mamma Bor med ensam pappa

Källa: SCB.

SOU 2009:64

Flickors och pojkars villkor, förhållningssätt och agerande i samhället

De familjer som ekonomiskt sett har det allra sämst har rätt till för- sörjningsstöd i form av ekonomiskt bistånd (som i vardagligt tal kallas socialbidrag). SCB:s statistik visar att antalet hushåll som fått ekonomiskt bistånd minskade från i början av 1990-talet fram till våren 2008. Då var det fortfarande närmare 70 000 hushåll med barn som fick ekonomiskt bistånd. Från första kvartalet 2008 till första kvartalet 2009 har de totala kostnaderna för ekonomiskt bistånd ökat med 13 %.

I en rapport om tonåringarnas ekonomi anger 80 % av ung- domarna att de får pengar regelbundet antingen i form av månads- peng eller att de får behålla barn-/studiebidraget. Fram till att barnen är 15 år är det vanligare med månadspeng och därefter minskar månads- pengen till förmån för att barnet själv får använda studiebidraget.

Den genomsnittliga månadspengen är högre för flickor än pojkar i samtliga åldrar (undersökningen sträcker sig från 13- åringar till 19-åringar). Det är bara runt 25 % av de tillfrågade som anser att månadspengen räcker hela månaden. För mer 36 % tar månadspengen slut efter halva månaden.

När det gäller samtliga inkomster som ungdomarna har att röra sig med, det vill säga studiebidrag, månadspeng, arbete och andra inkomster, så finns det en tydlig skillnad mellan könen – pojkar har mer pengar att röra sig med. Skillnaden beror till stor del på att fler pojkar än flickor börjar arbeta direkt efter skolan (Institutet för privatekonomi 2008).

Flickors och pojkars villkor, förhållningssätt och agerande i samhället

SOU 2009:64

Diagram 3.4 Disponibel årsinkomst (median) för flickor och pojkar i olika ålder, (kronor)

45000
40000
35000
30000
25000
20000
15000
10000
5000
0
13	14	15	16	17	18	19

Flickor Pojkar

Källa: Institutet för privatekonomi.

Andelen som med svenska mått räknas som fattiga bland ungdomar i åldern 16–24 år som inte bor kvar i föräldrahemmet har nästan fördubblats från år 1982 till 2003: från 19,1 % till 35,6 %. Hela ökningen inträffar efter år 1990–1991. Detta är sannolikt en under- skattning av förändringen eftersom ungdomar som bor kvar i för- äldrahemmet inte ingår i denna statistik och denna grupp sannolikt har ökat sedan 1990. Den ogynnsamma utvecklingen i ungdoms- gruppen kan sannolikt tillskrivas minskad förvärvsfrekvens i ålders- gruppen (SOU 2006:77).

Boende

SCB kartlägger fortlöpande trångboddheten i Sverige. Ett hushåll med barn definieras som trångbott om barnen saknar var sitt eget rum. Relativt få hushåll där föräldrarna sammanbor är trångbodda. Däremot är det vanligt att ensamstående med barn bor trångbott. Över 40 % av alla ensamstående kvinnor med barn är trångbodda. Andelen har dessutom ökat markant sedan slutet av 1980-talet. (SCB:s webbplats).

SOU 2009:64

Flickors och pojkars villkor, förhållningssätt och agerande i samhället

Diagram 3.5 Andelen hushåll som är trångbodda (%)
50
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
1988-89	1990-91	1992-93	1994-95	1996-97	1998-99	2000-01	2002-03	2004-05	2006

Ensamstående kvinnor med barn		Sammanboende med barn

Källa: SCB.

För unga vuxna är en egen bostad en viktig del av etableringen i vuxenvärlden. Ungdomar bor kvar hos föräldrarna i betydligt större omfattning än tidigare. Andelen ungdomar i åldern 21–25 år som etablerat sig på bostadsmarknaden sjönk kraftigt mellan åren 1990 och 2000. I början av 1990-talet hade omkring hälften av ung- domarna i åldrarna 21–25 år etablerat sig på bostadsmarknaden i landets tillväxtregioner. År 2000 hade andelen i Stockholms- regionen nästan halverats (SOU 2006:77).

Arbetsmarknad och studier

Ungdomsarbetslösheten mätt som andel av befolkningen i åldrarna 18–24 år har för både kvinnor och män har minskat kraftigt under perioden 1996–2008. För män från 11,5 % till 4,2 %, och för kvinnor från 10,8 % till 3,2 %. Däremot har arbetslösheten

Flickors och pojkars villkor, förhållningssätt och agerande i samhället

SOU 2009:64

vänt uppåt igen under 2009 till följd av den globala låg- konjunkturen. I maj var 34 931 ungdomar i åldrarna 18–24 arbets- lösa. Av de unga kvinnorna var 3,1 % arbetslösa och av männen var 5,2 % arbetslösa. Eftersom många varsel inte har lett till arbetslös- het ännu så kan siffran förväntas öka (Arbetsförmedlingens webb- plats).

Arbetslösheten kan mätas på olika sätt: om vi i stället mäter andelen i arbetskraften i åldrarna 20–24 år som saknar arbete (studenter som söker heltidsarbete är medräknade), så är arbetslösheten i maj 2009 hela 21,3 %. I februari 2008 var motsvarande siffra 14,4 % (SCB:s webbplats).

I en rapport från Arbetsförmedlingen beskrivs att Sverige hör till de länder som har högst ungdomsarbetslöshet inom EU (15–24 år). Ungdomsarbetslösheten spås enligt rapporten öka till ca 35 % år 2010 (2009).

3.3Flickors och pojkars förhållningssätt och agerande

Oro och drömmar

Konsultföretaget Kairos Future har via Lunarstorm och Bild- dagboken frågat 19 000 ungdomar mellan 15 och 19 år (90-talister) om de fem största orosmolnen och de fem vanligaste drömmarna. Den största oron är att inte få ett jobb, och den största drömmen är att få ett bra jobb.

Tabell 3.3 De fem största orosmolnen och de fem vanligaste drömmarna

(%)

De fem största orosmolnen	%	De fem vanligaste drömmarna	%
Att inte få jobb	60	Att få ett bra jobb	65
Miljöförstöring	54	Att hitta den rätte	53
Att inte hitta någon att bli	48	Att få barn	44
tillsammans med
Att jag ska vara fattig	44	Att få ett fint boende	41
Fattigdom och svält i världen	43	Att vara viktig för någon annan	34

Källa: Kairos Future, Min bild av samhället.

SOU 2009:64

Flickors och pojkars villkor, förhållningssätt och agerande i samhället

Nedan redovisas uppgifterna om de fem största orosmolnen upp- delat efter kön. Hela 69 % av flickorna oroar sig över att inte få ett jobb. För pojkarna är motsvarande siffra 51 %.

Tabell 3.4 De fem största orosmolnen, uppdelat på kön (%)

De fem största orosmolnen	Totalt	Flickor	Pojkar
Att inte få ett jobb	60	69	51
Miljöförstöring	54	63	46
Att inte hitta någon att bli tillsammans	48	51	44
med
Att jag ska bli fattig	44	50	38
Fattigdom och svält i världen	43	52	33
Källa: Kairos Future, Min bild av drömsamhället.

Fritid

Barnombudsmannen har frågat barn vad de helst gör på sin fritid. Det populäraste svaret bland både flickor och pojkar är ”att vara med kompisar”. Pojkar betonar i större uträckning vikten av att hålla kroppen i trim, medan flickor i större utsträckning anger att de vill mysa hemma. Det finns ingen större skillnad mellan de äldre respektive de yngre barnen i undersökningen (2007).

Flickors och pojkars villkor, förhållningssätt och agerande i samhället

SOU 2009:64

Tabell 3.5 Vad stämmer in på dig, tre alternativ per svarande (%)

			Årskurs 8		Gymnasieskolans år 2
Vad stämmer in på dig	Flickor	Pojkar	Diff.	Flickor	Pojkar	Diff.
Vara med kompisar	69	59	+10	60	49	+11
Njuta av livet och ha kul	41	39	+2	54	38	+16
Hålla kroppen i trim	24	41	-17	27	40	-13
Mysa hemma	23	19	+4	37	19	+18
Resa och se nya ställen	22	12	+10	27	16	+11
Ta det lugnt och koppla av	20	33	-13	11	35	-24
Drömma mig bort	18	7	+11	13	13	0
Ha mycket att göra	16	8	+8	17	14	+3
Träffa nya människor	16	4	+12	16	5	+11
Fundera över livet	14	10	+4	13	14	-1
Prova nya aktiviteter	10	16	-6	4	12	-8
Lära mig nya saker	9	13	-4	7	13	-6
Göra saker som andra inte	8	10	-2	5	5	0
kan eller vågar
Tävla mot andra	3	13	-10	5	13	-8
Engagera mig i	2	3	-1	1	6	-5
samhällsfrågor/politik

Källa: Barnombudsmannen.

En liknande fråga har ställts av Medierådet. Pojkar är enligt denna undersökning mer intresserade av idrott och att spela dator/TV- spel, medan flickor i högre uträckning sköter om djur och ägnar sig åt kreativt och skapande arbete (2008).

SOU 2009:64

Flickors och pojkars villkor, förhållningssätt och agerande i samhället

Tabell 3.6 Vad gör du på fritiden? (%)

	Samtliga	Flickor	Pojkar
Läser	64	68	60
läxor/skolarbeten
Håller på med	48	53	44
internet
Håller på med	56	48	64
någon sport
Hjälper till hemma	19	22	15
Lyssnar på musik	32	39	26
Sköter om djur	19	29	8
Spelar datorspel	33	15	52
Spelar TV-spel	22	6	38
Pysslar, ritar, målar,	15	22	8
syr

Källa: Medierådet.

Ungdomsstyrelsen har jämfört ungas konsumtion av kultur åren 1982/83, 1990/91, 1998/99 och 2006. I den senaste undersökningen är statistiken könsuppdelad. I princip all kulturkonsumtion har minskat från den första undersökningen, med undantag från teater- besök. Besök på bibliotek och museum har minskat mest (2006).

Tabell 3.7 Andel av 16–19 åringar som på sin fritid ägnat sig åt följande aktiviteter under de senaste 12 månaderna, 2006 (%)

Aktiviteter	Minst någon gång		Mer än fem gånger
	Flickor	Pojkar	Flickor	Pojkar
Teater	52,4	26,9	4,4	0,0
Konsert	61,5	46,1	9,3	6,3
Konstmuseum/	31,9	18,3	2,8	0,8
konstutställning
Annat museum	28,6	33,7	2,2	2,9
Bibliotek	66,3	47,4	35,0	18,2
Bio	86,9	89,8	37,1	33,9
Idrottsevenemang	64,8	65,3	36,9	31,0

			Varje vecka
Läsa	80,4	66,9	34,3	16,7

Källa: Ungdomsstyrelsen.

Flickors och pojkars villkor, förhållningssätt och agerande i samhället

SOU 2009:64

Pojkar spelar musikinstrument i högre utsträckning än flickor. Däremot är flickor i majoritet när det gäller andra former av eget utövande av fritidsaktiviteter.

Tabell 3.8 Andel av 16–19 åringar som på sin fritid ägnat sig åt följande aktiviteter under de senaste 12 månaderna, 2006 (%)

Aktiviteter	Minst någon gång		Mer än fem gånger
	Flickor	Pojkar	Flickor	Pojkar
Spelat	16,5	26,3	9,9	12,0
musikinstrument
Sjungit i kör eller	14,4	6,6	11,8	4,2
annan sånggrupp
Målat, ritat, tecknat	39,7	17,9	14,8	5,6
eller arbetat med lera
Skrivit dagbok, dikter,	55,1	11,8	24,4	1,0
brev, artiklar eller
dylikt

			Mer än 20 gånger
Deltagit i studiecirklar	22,8	15,1	9,3	7,6
eller kurser

Källa: Ungdomsstyrelsen.

Ungdomar är i stor utsträckning uppkopplade på nätet. Medierådet har kartlagt vad unga gör på nätet, och här finns det påtaglig skill- nad mellan könen. Flickor använder nätet till att kommunicera med andra, det vill säga till att chatta och meja, i högre utsträckning samt till att vara på sajter som till exempel Lunarstorm. Pojkar använder nätet för att titta på klipp och framför allt för att spela spel (2008).

SOU 2009:64

Flickors och pojkars villkor, förhållningssätt och agerande i samhället

Tabell 3.9 Hur använder du internet, fördelat på kön, andel av total tid (%)

Aktivitet	Samtliga	Flickor	Pojkar
Chatta	73	81	65
Titta på klipp på	70	64	76
t.ex. YouTube
Spela spel	65	54	76
Vara på sajter, t.ex.	40	54	24
Lunarstorm
Göra läxor och	34	39	28
skolarbete
Ladda ned musik,	27	23	32
film etc.
Mejla	21	26	15
Söka information om	20	17	24
annat än skolarbete
Lägga ut egna	13	20	6
texter och bilder
Köpa/Handla/Betala	1	1	1
för saker via SMS

Källa: Medierådet.

En problematisk aspekt är att ungdomar i större utsträckning än äldre verkar ge upp sitt privatliv utan att förstå konsekvenserna av detta. Material som enkelt postas på nätet, som en bild, kan snabbt kopieras i tusentals och spridas. Även om ursprungsbilden tas bort är det inte möjligt att ta bort alla kopior av bilden. Medierådet har inom ramen för sitt uppdrag tagit fram stödmaterial till både för- äldrar och barn om dessa frågor.

Medierådet har även frågat vilka spel unga väljer att spela. Även här finns det tydliga skillnader mellan flickor och pojkar. Det populäraste spelet bland flickor är Sims2, som går ut att skapa en digital person som man sedan i spelet följer genom livet. De popu- läraste spelen hos pojkarna är World of Warcraft och Counter- Strike.

Flickors och pojkars villkor, förhållningssätt och agerande i samhället

SOU 2009:64

Tabell 3.10 De sex mest populära dataspelen bland barn och unga uppdelat på kön, andel av total (%)

Spel	% Pojkar	% Flickor
Sims2	2	26
Sims	3	22
World of Warcraft	17	2
Counter-Strike	17	2
Guitar Hero	7	9
Singstar	1	15

Källa: Medierådet.

”Speldesigners är ofta bakåtsträvande”

Frida Tilly, 27, har spelat dataspel sedan hon var 12 år gammal. Från klassiker som Pacman och Doom, till dagens onlinespel med en lång period i det som då ansågs vara det mest våldsamma och förråande som fanns: Counter-Strike. I CS spelade hon i damlandslaget och det är just för att tala kön och dataspel vi träffas. Hon har också skrivit en uppsats om hur man gör kön i World of Warcraft, världens största online-spel. Det kan beskrivas som en blandning av äventyrsspel och rollspel, där man både utgör uppdrag och strider och umgås med andra spelare. Där får man välja kön till sin avatar fritt, och ungefär 23 % av kvinnorna och hela 48 % av männen som spelar onlinespel har minst en avatar, spelkaraktär, av det motsatta könet.

Om vi börjar med CS beskrevs det ofta som det värsta och grabbigaste man kunde göra.

– Ja, oftast pratar folk som inte spelar det bara om våldet och aggressiviteten. När man spelar handlar det i stället mer om taktik och om lagkänslan, om kompisskapet. Man spelar ju i lag, och man umgås verkligen intensivt.

SOU 2009:64

Flickors och pojkars villkor, förhållningssätt och agerande i samhället

Är det annorlunda att spela som tjej?

– I början fick jag höra mycket att jag inte borde spela, att jag inte kunde. Många tonårskillar blev provocerade. Då var det heller nästan inga tjejer som spelade. Särskilt jobbigt tyckte de att det var när det visade sig att jag faktiskt var bra! Men som tjej får man alltid hör att ens misstag beror på att man är tjej, medan killar har större marginaler. Det är precis som i livet i övrigt, alltså.

Spelar tjejer annorlunda?

– De är mer försiktiga, tänker mera taktiskt. Men det är nog också just för att man riskerar mer kritik om det blir fel som tjej. Det tog ett tag innan det släppte för mig också, innan jag slutade vara rädd för att göra bort mig.

World of Warcraft är stort bland kvinnor också.

– Ja, särskilt i Asien. Det är större åldersspridning också, från tonåringar till 45-åriga hemmafruar.

Hur funkar det att göra kön där då? Har du manliga avatarer?

– Jag har spelat med manliga karaktärer, men min huvudkaraktär är ett kvinnligt troll. Hon är mer en karaktär som jag identifierar mig med, hon har samma humor som jag, hon är som en fantasyversion av mig.

Är det annorlunda att spela en manlig karaktär.

– På ett sätt tyckte jag att det var befriande. Jag kunde mer rycka på axlarna åt andra spelare och hålla mig till mitt. Jag kunde enklare strunta i att hjälpa folk. En kompis till mig har berättat samma sak om när hon började spela en manlig karak- tär.

Flickors och pojkars villkor, förhållningssätt och agerande i samhället

SOU 2009:64

Varför byter folk kön i spelet?

– Män som väljer tjejavatarer får fördelar rent spelmässigt. Andra spelare hjälper dem mer. Vissa talar också om det rent estetiska, att man har en snygg tjejavatar att titta på. Det finns mer utrymme för personlighet i de manliga avatarerna, rent utseendemässigt. Det är en fördel med att swappa som tjej.

Enlig Nick Yee, som forskat kring bland annat genderswapping i onlinespel, får den som gjort ett sådant byte ofta en djupare förståelse för könsstrukturer. Män som spelar kvinnor får upp- leva att bli bättre behandlade samtidigt som de också ses som svagare. Kvinnor som spelar män upplever däremot behovet av att ständigt visa sig stark och kapabel.

– Vissa blir provocerade av folk som swappar. De kan säga att det är mer ”naturligt” att ha en avatar av samma kön. Trots att det kanske är ett troll!

Är spelvärlden sexistisk i allmänhet?

–Speldesigners är ofta bakåtsträvande eftersom de gör spel för unga killar, och de tror, rätt eller fel, att unga killar är sexister. Men det förändras snabbt. De stereotypa uppfattningar som finns i samhället följer med, men i takt med att de förändras, och i takt med att fler tjejer spelar, så blir det mycket bättre. De äldre spelen är nästan alltid sämre.

–Det är dessutom friare än den vanliga världen eftersom man faktiskt kan välja. Man kan prova kön, man kan prova bete- enden. Man kan välja att vara anonym.

Men är det bra för ungdomar att spela så mycket?

– Det är ju ett fritidsintresse, som fotboll. Och man får ut lika mycket av det som av det mer traditionella föreningslivet. Sär- skilt för pojkar tror jag att det är det otroligt utvecklande, för de lär sig typiskt kvinnliga saker, som att samarbeta, uppföra sig väl, organisera saker. I WoW blir den som inte hjälper till och som är otrevlig utstött efter ett tag.

SOU 2009:64

Flickors och pojkars villkor, förhållningssätt och agerande i samhället

–En 16-årig kille jag känner var ledare för en WoW-guild (en grupp som spelar ihop) på över 100 personer och det kräver en enorm organisationsförmåga. Arbetsgivare borde titta efter sånt på folks CVn och jag är övertygad om att det kommer. Det är ju som att driva ett rätt stort företag, man måste medla i kon- flikter, planera framåt, hålla ihop gruppen, peppa osv. Det krävs mycket klassiska ledaregenskaper för att klara något sådant.

–Samtidigt tycker jag att det borde vara tydligare åldersgränser och att föräldrarna faktiskt kontrollerar att barnen inte spelar sånt som inte är lämpligt i deras ålder. Det finns spel som faktiskt bara bör spelas av vuxna. Men för att kunna göra det på ett bra sätt måste föräldrarna också förstå spelen och helst testa att spela själva.

Isobel Hadley-Kamptz

Unga som samhällsmedborgare

Ungdomsstyrelsen har redovisat ungdomars deltagande i för- eningslivet. Det finns inga större skillnader mellan könen när det gäller medlemsgrad eller aktivitetsgrad. Pojkarna framstår dock som föreningsaktiva i något högre grad (2008).

Tabell 3.11 Andelen i åldern 16–25 år som uppger att de är medlemmar respektive aktiva i en förening (%).

	Kvinnor 16–25	Män 16–25
Medlemmar i en förening	62,7	64,5
Aktiva i en förening	25,7	29,5

Källa: SCB.

Det är numera få unga som är aktiva i något av de politiska ungdoms- förbunden. År 2008 fanns det 14 338 medlemmar mellan 7 och 25 år i ungdomsförbunden till riksdagspartierna. Inga uppgifter finns över medlemstalen i Ung Vänster och Liberala ungdomsförbundet.

Den mest populära föreningen för unga i åldrarna 7–25 år är Sveriges roll- och konfliktspelförbund (SVEROK). Av de tio största för-

Flickors och pojkars villkor, förhållningssätt och agerande i samhället

SOU 2009:64

eningarna 2005 har alla utom SVEROK och Riksförbundet unga musi- kanter minskat antalet medlemmar på tre år (Ungdomsstyrelsens webbplats).

Diagram 3.6 Medlemsförändring bland de största föreningarna 2005–2008,
		avseende medlemmar i åldrarna 7–25 år (antal)
70 000
60 000
50 000
40 000
30 000
20 000
10 000
0	Konfliktspelsförbund, SVEROK	Svenska Scoutförbundet	KFUK-KFUMs Idrottsförbund	Skytterörelsens Ungdomsorganisation	Svenska Missionskyrkans Ungdom	Pingst ung (PU)	Riksförbundet Unga Musikanter	Förbundet Aktiv Ungdom	IOGT-NTOs Juniorförbund	Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund
Sveriges Roll- och	Konfliktspelsförbund, SVEROK	Svenska Scoutförbundet	KFUK-KFUMs Idrottsförbund	Skytterörelsens Ungdomsorganisation	Svenska Missionskyrkans Ungdom	Pingst ung (PU)	Riksförbundet Unga Musikanter	Förbundet Aktiv Ungdom	IOGT-NTOs Juniorförbund	Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund
					2005	2008
Källa: Ungdomsstyrelsen.

Valdeltagandet för förstagångsväljare har varierat över tid. Vid de två senare valen har unga kvinnor i större utsträckning än unga män valt att rösta. Valdeltagandet bland förstagångsväljare är lägre än för valmanskåren i stort.

SOU 2009:64

Flickors och pojkars villkor, förhållningssätt och agerande i samhället

Diagram 3.7 Valdeltagande i riksdagsval 1970–2006 bland förstagångsväljare
	och samtliga väljare, uppdelat på kön (%)
100
95
90
85
80
75
70
65
60
1970	1973	1976	1979	1982	1985	1988	1991	1994	1998	2002	2006

Män samtliga

Män förstagångsväljare

Kvinnor samtliga

Kvinnor förstagångsväljare

Källa: Valmyndigheten.

I samband med de senaste allmänna valen har skolval genomförts. Resultaten av skolvalen visar att det finns skillnader i skolungdom- arnas partisympatier jämfört med i de allmänna valen. Exempelvis kan nämnas att resultatet av skolvalet 2006 gav en större majoritet för allianspartierna än vad som var fallet i riksdagsvalet. På motsvarande sätt gav skolvalet 2002 en större vänstermajoritet än vad som blev fallet i riksdagsvalet detta år. Statistiken är inte könsuppdelad.

Flickors och pojkars villkor, förhållningssätt och agerande i samhället

SOU 2009:64

Diagram 3.8 Valresultat i skolval respektive i de allmänna riksdagsvalen (%)
44
40
36
32
28
24
20
16
12
8
4
0
Skolval 2006	Riksdagsval 2006			Skolval 2002	Riksdagsval 2002
	S V MP M	FP C	KD	SD PP Övriga

Källa: Valmyndigheten och Ungdomsstyrelsen.

Under valet till Europarlamentet 2009 var Piratpartiet det starkaste partiet bland de unga väljarna. Enligt SVT:s vallokalundersökning röstade 24 % av dem som är under 21 år på Piratpartiet (PP). I hela valmanskåren röstade 12 % av männen och 4 % av kvinnorna på Piratpartiet, som totalt fick drygt 7 % av rösterna.

Enligt SCB är det vanligaste sättet för ungdomar att påverka samhället att använda sin konsumentmakt. Det näst vanligaste är att manifestera sina åsikter genom att bära olika märken eller sym- boler. Flickor är mer aktiva än vad pojkar är i de flesta av de aktivi- teter som behandlas i undersökningen (SCB:s webbplats).

SOU 2009:64

Flickors och pojkars villkor, förhållningssätt och agerande i samhället

Tabell 3.12 Aktiviteter för att åstadkomma förändring eller protestera, 2004/05 (%)

	13–15 år		16–18 år
	Flickor	Pojkar	Flickor	Pojkar
Valt varor som	17	9	28	13
uppfyller vissa
krav
Burit märken eller	18	8	23	15
symboler
Demonstrerat	8	4	11	5
Varit på möte med	5	8	10	7
organisation
Skrivit insändare	6	3	8	5
Tagit kontakt med	4	2	3	6
beslutsfattare
Varit på möte med	2	2	3	5
politiskt parti

Källa: SCB.

Ungas inställning till brott och straff

En större andel män än kvinnor lagförs för brott. Bland de yngre som lagförs, i åldrarna 15–17 år, är dock skillnaden mellan kvinnor och män mindre, även om andelen män är betydligt större även i denna åldersgrupp (BRÅ:s hemsida).

Flickors och pojkars villkor, förhållningssätt och agerande i samhället

SOU 2009:64

Diagram 3.9 Personer lagförda för brott 2007 uppdelat på kön och ålder (%)

100%

90%

80%

70%

60%

50%

40%

30%

20%

10%

15-17 år

18- 20 år

Samtliga

Kvinnor Män

Källa: BRÅ.

BRÅ har även genomfört så kallade självdeklarationsundersök- ningar där skolelever i årskurs 9 intervjuats om attityder till brott. En fråga är vilka brott som eleverna i årskurs 9 har begått under de senaste 12 månaderna. Av resultatet går att utläsa att fler pojkar än flickor begår brott. Vidare går det även att se att brottsligheten minskat under tioårsperioden, för båda könen och inom alla områden, uti- från självskattningen (2006).

Tabell 3.13 Andel ungdomar som uppger att de begått olika brottshandlingar under de senaste 12 månaderna, efter kön, 1995–2005 (%)

	1995		1999		2005		2005
	Flickor	Pojkar	Flickor	Pojkar	Flickor	Pojkar	Flickor	Pojkar
Stöld	58,9	73,0	52,1	65,5	49,0	60,7	46,3	58,1
Skadegörelse	37,7	53,1	29,4	44,0	26,8	43,9	23,1	37,7
Våld	11,4	29,8	10,3	27,9	9,0	27,2	8,7	21,6
Narkotika	7,3	9,1	7,7	10,8	7,8	9,2	6,0	7,1

Källa: BRÅ.

SOU 2009:64

Flickors och pojkars villkor, förhållningssätt och agerande i samhället

BRÅ har även frågat om eleverna har blivit utsatta för brott. Pojkar utsätts i större utsträckning för stölder och grövre våld än vad flickor gör. Dessa brott minskar inte nämnvärt över tid. När det gäller hot så är flickor i majoritet. Med Grövre våld, avses här grov misshandel samt försök till och fullbordat dödligt våld.

Tabell 3.14 Utsatthet för stöld, våld och hot de senaste 12 månaderna efter kön och år, 1995–2005 (%)

	1995		1999		2001		2005
	Flickor	Pojkar	Flickor	Pojkar	Flickor	Pojkar	Flickor	Pojkar
Stöld	26,4	33,7	29,4	35,0	28,6	34,2	27,6	31,5
Grövre	4,0	7,3	4,1	7,8	3,5	7,0	3,5	7,2
våld
Hot	11,3	13,6	10,2	10,8	10,1	9,5	11,4	10,0

Källa: BRÅ.

Sexuell och reproduktiv hälsa

Gränserna mellan homo- och heterosexualitet förefaller vara mer flytande än tidigare. Av kvinnorna anser sig 16 % vara bisexu- ella eller homosexuella, motsvarade siffra för männen är 11 %. En relativt hög andel av både kvinnor och män uppger att de haft cybersex med personer av båda könen: 22 % av kvinnorna och 17 % av männen. Detta anses tyda på att anonymiteten som internet ger leder till att fler vågar experimentera med sin sexualitet.

Andelen män i åldrarna 16–17 år som instämde helt eller delvis i påståendet att samlag endast bör förekomma i fasta förhållanden har minskat från 62 % till 28 % mellan åren 1989 och 2004. För kvinnor i samma åldersgrupp har andelen minskat från 76 % till 43 %. I åldrarna 16–17 år hade 52 % av männen och 46 % av kvin- norna använt kondom den senaste månaden. Andelen unga som haft samlag första kvällen har ökat både för män och kvinnor och i samtliga åldersgrupper, under perioden 1989 till 2003. Dessutom har även antal samlagspartner ökat. Ändrade sexualvanor bland ungdomar är sannolikt förklaringen till att sjukdomar som gonorré

Flickors och pojkars villkor, förhållningssätt och agerande i samhället

SOU 2009:64

och framför allt klamydia har ökat kraftigt sedan början av 1990- talet (Folkhälsoinstitutet 2006).

Synen på minoritetsgrupper

De flesta elever i Sverige har vad som betecknas som en tolerant inställning till människor som på grund av sitt ursprung eller sin sexuella läggning kan uppfattas som annorlunda. Flickor är mer toleranta än pojkar till muslimer, judar och homosexuella. Skill- naden är störst i fråga om inställningen till homosexuella, där poj- kar är mer tveksamma och intoleranta (Forum för levande historia, BRÅ 2004).

Diagram 3.10 Inställning bland elever i årskurserna 8–9 i grundskolan samt gymnasieskolan till muslimer, judar och homosexuella

60
50
40
30
20
10
0
Mycket tolerant	Tolerant	Tveksam	Intolerant		Mycket tolerant		Tolerant	Tveksam
		Flickor					Pojkar
		Inställning till muslimer		Inställning till judar		Inställning till homosexuella

Intolerant

Källa: Forum för levande historia.

Synen på homosexuella har blivit mera tillåtande, både bland unga kvinnor och unga män, under perioden 1989 till 2003, enligt Folk- hälsoinstitutet. Undersökningen bekräftar bilden att det finns en tydlig könsskillnad i materialet: unga kvinnor är överlag mer tole- rant inställda till homosexuella än vad unga män är. År 2003 instämde nästan 90 % av de unga kvinnorna och cirka 60 % av de unga männen i påståendet ”att vara homosexuell är inget onormalt.” Men

SOU 2009:64

Flickors och pojkars villkor, förhållningssätt och agerande i samhället

fortfarande har över 10 % av pojkarna och en mindre andel av flickorna en intolerant inställning till homosexuella (2006).

”Jag har varit hatad av andra killar sen dagis”

– Jag minns när jag lämnade in en uppsats i högstadiet. Vi skulle skriva om ”Hur ser din drömkille, eller drömtjej ut.” Jag skrev om båda delarna, för att jag inte visste om den jag drömde om var tjej eller kille. Jag fick inte ens något betyg på uppsatsen, läraren lämnade tillbaka den utan kommentarer.

Timo är den första som sätter sig vid mitt bord i ena hörnet av RFSL:s fritidsgård Egalia. Det är den enda i sitt slag i landet och ligger i anslutning till RFSL:s huvudkontor på Sveavägen i Stock- holm. Egalia riktar sig till HBT-ungdomar mellan 13 och 19 år och jag hänger här en kväll för att prata med dem lite om hur de har upplevt sin skolgång. Timo är både H och T i den där akronymen, född som flicka betraktar han sig i dag som manlig homosexuell.

Alltid känt sig utanför

Han säger att han inte fått någon som helst hjälp från skolan i att komma fram till det.

– Ingenstans under hela min skoltid eller ens i biologiböckerna har det funnits något alls om transsexualism eller om intersexualism. Jag visste inte ens att det fanns förrän jag började söka själv på nätet.

Hela sitt liv har han känt sig konstig och utanför. Den lilla under- visning som skett om icke-heterosexualitet har alltid utgått från att ingen i just den här klassen, just den här skolan skulle vara ”sån”.

–Vid en lektion tar man upp att det finns folk som är bögar och att de har analsex, men att det är dåligt med homofobi.

Men det har blivit bättre sedan han kom ut i skolan.

–Jag har bra kontakt med skolsköterskan och hon läste upp ett papper som jag skrivit om mig själv för att förklara. Mina klass-

Flickors och pojkars villkor, förhållningssätt och agerande i samhället

SOU 2009:64

kamrater var helt underbara och jag har pratat i enrum med många lärare också, som varit jättegulliga.

Efter ett tag kommer fler och sätter sig. Angel, Erik och Daniel känner varann och har liknande om än olika allvarliga erfarenheter av utfrysning och mobbning. Särskilt har de upplevt att andra killar inte tål killar som är för feminina. ”Jag har varit hatad av andra killar sen dagis”, säger bisexuelle Angel.

Homofob jargong

De talar om en homofob jargong, om bögskämt, om lärare som inte orkar ta i det.

– Men mina lärare är nästan för engagerade. Bara för att jag är mobbad så betyder inte det att allting som alla säger eller gör riktar sig mot mig, säger Angel, som sedan berättar om ett helt liv i upp- levt utanförskap.

Ytligt sett borde han ha haft alla chanser. Han är som tagen från hjälterollen i vilken tonårsfilm som helst, vacker, charmig, vältalig. Ändå har denne 17-åring gått genom hela sitt skolliv i den fasta för- vissningen att det inte finns någon chans att kunna passa in.

– Jag har vissa tjejkompisar, men även med dem känner jag ju mig alltid annorlunda.

Alla jag pratar med berättar om lättnaden i komma-ut-ögonblicket.

–Till slut orkade jag inte gömma mig längre, säger Daniel.

–Ja, en vacker dag stod jag där i smink och nagellack och bara krävde att de skulle se mig som jag var, säger Angel.

Då blev det bättre ett litet tag. Sedan efter ett byte till en större skola där en del av hans gamla plågoandar gick började mobbningen igen.

SOU 2009:64

Flickors och pojkars villkor, förhållningssätt och agerande i samhället

Erik går i dag på musikgymnasium och där är det lättare att smälta in trots att man egentligen inte gör det. Ändå är det fortfarande besvärligt.

Ville inte vara stjärngosse

Han trivs inte i sin maskulinitet och ville verkligen inte vara stjärn- gosse i skolans Lucia-tåg. Kunde han inte få hoppa över struten och bara gå i vitt linne? Nej, svarade hans mentor på skolan, det blir för besvärligt om alla ska kunna byta.

– Jag låtsades vara sjuk på Lucia, säger han.

Ändå har han sällan använt sig av den utvägen. Studier av ameri- kansk skola visar att HBT-ungdomar ofta skolkar och hoppar av skolan för att de inte orkar med pressen. Här på Egalia berättar Angel om hur han ofta stannar hemma, eller ligger i sängen hela dagen och går på sista lektionen bara. Han har inte fullständiga betyg.

– Jag sitter bara av de 1,5 år jag har kvar nu. Jag vill bara att det ska ta slut.” Tiden används åt fester i stället, gärna med äldre kompisar och bekanta. ”Jag förlorade massor av mina gamla vänner när jag kom ut. Folk tyckte att jag var äcklig.

Det finns solskenshistorier också. Julia, som är lesbisk, går på en som hon tycker helt fantastisk skola.

– Jag tror att nästan hälften av alla elever ser sig som bi, åtminstone teoretiskt. Och vi har två öppet homosexuella lärare. Det finns faktiskt inga problem alls.

De andra tittar på henne, skeptiskt och avundsjukt.

Isobel Hadley-Kamptz

*Timo och Angel heter egentligen något annat.

Flickors och pojkars villkor, förhållningssätt och agerande i samhället

SOU 2009:64

3.4 Sammanfattning och analys

I detta kapitel har förändringar behandlats av villkor, förhållnings- sätt och agerande för flickor och unga kvinnor samt pojkar och unga män, i huvudsak från början av 1990-talet och framåt. Här sammanfattas några av de största förändringarna.

Psykisk ohälsa och stress har ökat för både flickor och pojkar

De flesta ungdomar mår bra och trivs med livet. Men psykiska pro- blem har blivit avsevärt vanligare bland ungdomar av båda könen under de senaste två decennierna. Nu som tidigare är det fler flickorna än pojkar som mår dåligt. Orsakerna till den ökande förekomsten av psykiska problem är inte kända, men en liknande utveckling finns även i flera jämförbara länder. Den självuppleda stressen har också ökat bland både flickor och pojkar, och flickor upplever stress i större utsträckning än pojkar.

Det är svårare i dag för ungdomar att få jobb och bostad efter skolan än vad som vad fallet för ett par decennier sedan. Detta kan ha gett upphov till en ökad press på många unga människor. Ungdomar som har svårigheter i skolan är särskilt utsatta. Men även ungdomar som presterar väl i skolan kan känna en oro efter- som det även krävs höga betyg för att komma in på många utbild- ningar efter grundskolan eller gymnasiet. Oron för framtiden och krav på att prestera bra i skolan kan vara en tänkbar förklaring till den ökade förekomsten av psykisk ohälsa.

Flera studier har visat att flickor oroar sig mer för sitt utseende och sin kroppsvikt än pojkar. Flickors kroppsbild och självkänsla försämras i samband med puberteten.

Många ungdomar är aktiva socialt och deltar i olika aktiviteter, samtidigt som skolan ska skötas. Det finns indikationer på att ung- domarna sover för lite, något som i så fall kan ge upphov till stress- reaktioner.

Att den psykiska ohälsan har ökat är paradoxalt. I Sverige är välfärdssystemen väl utbyggda, och andelen fattiga barn är låg. Rent objektivt har många ungdomar det bra i vårt land, även om det dessvärre även finns ungdomar som far illa på olika sätt. Det bör noteras att skillnader över tid i psykisk ohälsa och upplevd stress kan uttrycka för- skjutningar i värderingar eller förväntningar, och därmed inte nöd- vändigtvis behöver spegla faktiska förändringar i livsvillkor.

SOU 2009:64

Flickors och pojkars villkor, förhållningssätt och agerande i samhället

Begreppet stress kan också beteckna olika saker. Begreppet används ibland för att beskriva ett tillstånd som följer av traum- atiska upplevelser i livet. Stress kan också användas allmänt användas som synonym för att må dåligt. Stress används också som synonym för exempelvis jäkt eller rädsla för att inte hinna med.

I fysiologisk bemärkelse kan man skilja på positiv och negativ stress. En fysiologisk stressreaktion innebär att kroppens energi- förråd mobiliseras, inför en arbetsuppgifter eller anspänning av något slag. Detta kan vara stimulerande och positivt. Det negativa uppstår i detta fall först om det visar sig att stressen blir långvarig och leder till symtom eller sjukdom, exempelvis ett nedsatt immunförsvar.

Internet ger nya möjligheter, och nya problem

Utvecklingen av internet, mobiltelefoni och TV-medier har under loppet av 20 år påverkat ungdomars levnadsvanor, kulturskapande och värderingar. Utvecklingen av nya medier och kommunikations- vägar har gett stora möjligheter.

Flickor och pojkar använder nätet på olika sätt. Flickor kom- municerar med andra, det vill säga till att chatta och mejla, i högre utsträckning samt är på sajter som till exempel Bilddagboken, eller Facebook. Pojkar använder i större utsträckning nätet för att spela spel och titta på klipp.

Nätet kan också användas för mobbning, trakasserier och sexu- ella övergrepp. Ett problem är att material som enkelt postas på nätet, som en bild, snabbt kan kopieras i tusentals och spridas. Även om ursprungsbilden tas bort är det inte möjligt att ta bort alla kopior av bilden.

Tillfälliga sexuella kontakter har blivit vanligare

Ungdomar har fått en mer liberal attityd till tillfälliga sexuella kon- takter. Det är vanligare att man har samlag första kvällen med en ny bekantskap och det är också vanligare att inte använda kondom. Ändrade sexualvanor bland ungdomar är sannolikt förklaringen till att sjukdomar som gonorré och framför allt klamydia har ökat kraftigt sedan början av 1990-talet.

4Könsskillnader i skolelevers attityder och beteenden

I det föregående kapitlet har vi beskrivit flickors och pojkars vardag utanför skolan. Nu är det tid att vända blicken mot klassrum, skol- gårdar och korridorer. I det här kapitlet ska vi beskriva vardagen i skolan och belysa könsskillnader ur ett elevperspektiv.

4.1Attityder till skolan

Skolverket gör återkommande undersökningar av elevernas atti- tyder till skolan. Dessa undersökningar visar att svenska elever trivs i skolan i dag (2007). Eleverna i årskurs 4–6 uppger att det de trivs bäst med är de andra eleverna, men de trivs även med lärarna och skolarbetet. Även i årskurs 7–9 och i gymnasiet trivs eleverna bäst med sina klasskompisar, men det är också en stor andel som uppger att de trivs med själva skolan de går i. När eleverna i årskurs 7–9 och i gymnasiet tillfrågas om hur de trivs med lärarna och skolar- betet är siffrorna något lägre än för de yngre eleverna, men eleverna verkar dock ha stort förtroende för sina lärare: ungefär åtta av tio tycker att det är mycket eller ganska lätt att vända sig till dem om man har några skolrelaterade problem. De flesta äldre elever tycker också att lärarna undervisar bra och att lärarna tror på eleven och dennes förmåga att lära sig. Det är också värt att notera att det är anmärkningsvärt få elever som väljer de alternativ som innebär att man inte alls trivs eller att man inte alls tycker att lärarna under- visar bra. Inte på någon fråga överstiger den andelen 4 %.

När eleverna får bedöma sin skolmiljö blir siffrorna helt annor- lunda. Här är det inte alls lika många som väljer alternativen mycket eller ganska bra. Dessutom uppger 20 % av eleverna i års- kurs 7–9 och 15 % av eleverna i gymnasiet att skolmiljön är ganska eller mycket dålig. Skolmaten får också mycket kritik medan skol-

Könsskillnader i skolelevers attityder och beteenden

SOU 2009:64

biblioteken får ett betydligt högre betyg. Överlag är eleverna i års- kurs 7–9 mer kritiska till sin skolmiljö än vad gymnasieeleverna är. Att jämföra med de yngre eleverna är svårt eftersom frågorna och svars- alternativen inte ser likadana ut.

Allra sämst verkar eleverna anse att skoltoaletterna är: i årskurs 7–9 uppger 37 % av eleverna att de tycker att toaletterna är mycket eller ganska dåliga, jämfört med 15 % på gymnasiet. Av eleverna i årskurs 4–6 svarar 43 % att de tycker att skoltoaletterna är dåliga. Att landets skoltoaletter inte alltid uppfyller den standard man kan önska sig visar också en granskning som Sveriges Radio gjorde våren 2009. De besökte 163 skolor på 100 orter i landet och betyg- satte 627 toaletter. Reportrarna undersökte bland annat om det fanns tvål och papper, om toalettsitsen var hel, hur städningen var och om det fanns klotter. Nästan var fjärde toalett fick omdömet ofräsch eller svinstia (2009).

Könsskillnader

Det är fler flickor än pojkar i grundskolan som trivs i skolan. Det finns också könsskillnader bland eleverna när det gäller förtroende för att prata med lärarna om problem. Hela 75 % av pojkarna och 66 % av flickorna bland eleverna i årskurs 7–9 uppger att de kan göra detta. Den här skillnaden finns även bland gymnasieeleverna. Fler flickor än pojkar i gymnasieskolan anger att det skulle vara svårt att vända sig till elevvårdspersonalen med sina problem (17 respektive 9 %).

Eleverna har också fått svara på frågan om de upplever att lärarna behandlar flickor och pojkar rättvist. Hela 78 % av eleverna i årskurs 4–6 svarar att de flesta eller alla lärare gör det. I årskurs 7– 9 och gymnasiet ligger den siffran på 82 respektive 78 %. Intressant är att det är fler pojkar i årskurs 4–6 och på gymnasiet som anser att lärarna behandlar eleverna olika på grund av kön, medan det i årskurs 7–9 är fler flickor som anser att lärarna behandlar eleverna olika. En större andel pojkar än flickor anser att alla eller de flesta lärare sätter rättvisa betyg. Detta gäller både i årskurs 7–9 och i gymnasiet, störst är skillnaden i årskurs 7–9.

När det gäller den fysiska skolmiljön är könsskillnaderna inte så stora, men det finns några tydliga tendenser. Bland eleverna i års- kurs 4–6 är flickorna överlag något nöjdare med miljön i skolan medan förhållandena är de omvända i både årskurs 6–9 och i gymn-

SOU 2009:64

Könsskillnader i skolelevers attityder och beteenden

asiet. Den tydligaste skillnaden i trivsel i skolan går inte mellan könen, utan följer i stället föräldrarnas utbildningsnivå. Det är mycket tydligt att ju lägre utbildningsnivå föräldrarna har desto sämre trivs eleverna med lärarna och desto mer tvivlar de på lärarens tilltro till deras förmåga att lära sig.

Förändringar över tid samt internationella jämförelser

Under det gångna decenniet har trivseln varit stabil eller ökat i de svenska skolorna. Det är framför allt trivseln med lärarna som har ökat. Hela 89 % av eleverna i årskurs 7–9 och i gymnasiet trivdes mycket eller ganska bra med sina lärare vid 2006 års undersökning, 1993 var motsvarande siffra 75 %. Andelen elever som anser att det är lätt eller mycket lätt att vända sig till sina lärare med ett skolrela- terat problem har också ökat kraftigt under denna period: från 50 % 1993 till 80 % 2006.

Vid en internationell jämförelse trivs svenska elever bra i skolan. I den PISA–undersökning som kom 2003 låg Sverige näst högst av alla länder när det gäller elevernas känsla av tillhörighet i skolan (se vidare om PISA och andra internationella undersökningar i avsnitt 5.1). De tillfrågade eleverna gick i årskurs 4 och 8. Svenska elever trivdes också bättre i skolan än OECD–snittet. Även de yngre eleverna trivs bra i skolan internationellt sett. PIRLS–studien från 2006 visade att svenska elever tillsammans med danska och norska oftare än andra länders elever svarade att de känner sig trygga i skolan. Bara 2 % anger att de går i en skola som saknar trygghet (Skolverket 2009a).

4.2 Attityd till skolan och skolarbete

De flesta elever tycker att det känns meningsfullt att gå till skolan. I årskurs 6–9 uppger 76 % av eleverna och i gymnasiet 69 % att det alltid eller oftast känns så. Däremot tycker inte lika många att det är roligt att gå i skolan: 52 % respektive 59 % uppger att det alltid eller oftast är roligt att gå där. Av eleverna i årskurs 4–6 tycker 43 % att det är roligt att gå till skolan varje dag eller flera gånger i veckan. De flesta svenska elever engagerar sig också i sin skolgång. I årskurs 4–6 svarar 48 % att de engagerar sig mycket i skolarbetet, medan 82 % av eleverna i årskurs 7–9 uppger att de bryr sig väldigt eller ganska

Könsskillnader i skolelevers attityder och beteenden

SOU 2009:64

mycket om sitt skolarbete. I gymnasiet har den andelen sjunkit till 72 %. En stor andel av eleverna i både årskurs 7–9 och i gymnasiet uppger också att de tror att de kommer att få nytta av det de lärt sig i skolan och att de är nöjda med det de lärt sig.

Könsskillnader

Det är tydligt att flickorna tycker att skolan är roligare än vad pojk- arna gör – mönstret är detsamma i alla tre ålderskategorier. Skillnaderna är visserligen inte stora, men de är ändå tydliga. Det är också fler flickor än pojkar som bryr sig om och engagerar sig i sitt skolarbete: skillnaden är som störst på gymnasiet där 81 % av flickorna säger att de bryr sig väldigt eller ganska mycket om sitt skolarbete. Mot- svarande siffra för pojkarna är 63 %. Däremot uppger lika många flickor som pojkar i årskurs 7–9 att skolan alltid eller oftast känns meningsfull och skillnaderna mellan könen på gymnasienivå är inte heller särskilt stor.

Skolverket har publicerat ett histogram över dels den tid som elever lägger på läxläsning, dels elevers meritvärde i grundskolan (2006b). Av diagrammet framgår att flickor lägger ner mer tid på läxläs- ning. Det ser ut som att det finns ett samband mellan nedlagd tid på läx- läsning och meritvärde, vilket det antagligen även gör. Den saken är dock inte undersökt. De individer som lägger ner mindre än 1 timme i veckan på läxläsning, som redovisas i den första delen av diagrammet, är alltså inte nödvändigtvis samma individer som redovisas i kolumnen under i den andra delen av diagrammet, avseende meritvärdet. Sam- bandet mellan antal timmar som läggs ner på läxläsning och meritvärdet är alltså okänt, även om de två delarna av diagrammet uppvisar en slående likhet.

SOU 2009:64

Könsskillnader i skolelevers attityder och beteenden

Diagram 4.1 Tid som spenderas på läxläsning och meritvärde (%)

Histogram över meritvärde och den tid som spenderas på läxläsning (tim/vecka)

Procent		Pojkar	Flickor
40
35
30
25
20
15
10
5
0Mindre än 1 timme	1-2 timmar	3-4 timmar	5-6 timmar 7 eller ﬂer timmar
			Läxläsning (tim/vecka)
Procent		Pojkar	Flickor
40
35
30
25
20
15
10
5
0	>150-200	>200-250	>250-300	Över 300
0-150	>150-200	>200-250	>250-300	Över 300
				Meritvärde

Källa: Skolverket.

Förändringar över tid samt internationella jämförelser

Elevernas attityder till skolan har förändrats i positiv riktning sedan Skolverket inledde sina attitydundersökningar. I mitten av 1990- talet uppgav sex av tio elever i årskurs 7–9 och i gymnasiet att de tyckte skolan kändes meningsfull. År 2003 hade den siffran stigit till 71 %. Andelen elever som tycker att de bryr sig om och enga- gerar sig i skolarbetet väldigt eller ganska mycket har också ökat. År 1993 var den siffran 60 %, tio år senare hade den stigit till 76 %.

Könsskillnader i skolelevers attityder och beteenden

SOU 2009:64

När det gäller internationella jämförelser är det svårt att hitta jämförbara data inom detta område. PISA-undersökningen från 2003 visar dock att svenska skolledare skattar både lärarnas och elevernas arbetsmoral mycket högt. Undersökningen visar också att svenska elevers attityder är betydligt mer positiva till skolan än genom- snittselevernas i OECD.

4.3Stress

Vi har i kapitel 3 tittat närmare på begreppet stress och på hur stressen påverkar svenska ungdomar i allmänhet. I det här avsnittet fokuserar vi elevernas egen upplevelse av stress i skolan och på grund av skolarbetet. Vilken typ av stress som menas, positiv eller negativ, är inte definierat i de här undersökningarna, utan det är upp till varje elev att själv bestämma vad man lägger i begreppet.

Skolverkets senaste attitydundersökning från 2006 visar att det är stor skillnad på hur ofta svenska elever känner sig stressade. Av eleverna i årskurs 4–6 svarar 15 % att de känner sig stressade varje dag eller flera gånger i veckan. När eleverna i årskurs 7–9 får svara på frågan är svarsalternativen något annorlunda, men 23 % av eleverna uppger att de alltid eller oftast känner sig stressade. Flest stressade elever hittar vi på gymnasiet där 33 % uppger att de alltid eller oftast är stressade. Vad är det då eleverna uppger att de känner sig stressade över? Det varierar lite med bland annat ålder och vilket program man läser på gymnasiet. För de äldre eleverna är det tyd- ligt att det är läxor och hemuppgifter som framkallar stress. Av eleverna i årskurs 7–9 uppger 41 % att de känner stress varje dag eller minst en gång i veckan på grund av läxor och andra hemupp- gifter. Motsvarande siffra för gymnasiet är 48 %. En annan faktor som framkallar mycket stress är egna förväntningar och krav: här uppger 26 % i årskurs 7–9 och 33 % i gymnasiet att de varje dag eller minst en gång i veckan känner sig stressade över dessa fak- torer.

De yngre eleverna har fått färre stressorsaker att välja mellan, men man kan ändå dra en del intressanta slutsatser. Bland annat är skillnaden mellan daglig stress över fritidsintressen och skolrela- terade faktorer mycket mindre än bland de äldre eleverna. Det är ungefär en fjärdedel som aldrig stressas av läxor, medan 23 % upp- lever stress över dessa minst en gång i veckan. De yngre eleverna

SOU 2009:64

Könsskillnader i skolelevers attityder och beteenden

stressas också mindre av för lite tid mellan lektionerna än vad de äldre gör.

Det finns även mer strukturella förändringar inom skolan som kan vara tänkbara förklaringar till stressen bland de äldre eleverna. År 1994 fick gymnasieskolan ett nytt betygssystem då mål- och kunskapsinriktade betyg infördes i stället för de relativa betyg som fanns tidigare. Det nya betygssystemet innebär att alla ämnen är uppdelade i kurser och att eleverna får betyg efter varje avslutad kurs. Den förändringen kan eventuellt leda till stress; i vart fall har Lärarförbundet uttryckt bekymmer över detta. Ett annat spår som förs fram som möjlig förklaring är den ökade valfrihet som finns på många större orter när det gäller gymnasievalen. Tidigare gällde närhets- principen, nu handlar antagningen också om hur höga betyg eleven har. För att komma in på vissa program krävs mycket höga betyg.

Könsskillnader

För de yngre eleverna, de i årskurs, 4–6, finns det i princip inga könsskillnader när det gäller hur ofta eleverna känner sig stressade i skolan. Men om man tittar närmare på orsaker till stress – till exempel läxor, läxförhör och för lite tid mellan lektionerna – visar det sig att det är fler pojkar än flickor som uppger att de känner sig stressade varje dag. Skillnaderna är visserligen små men ändå signi- fikanta.

Bland de äldre eleverna är könsskillnaderna däremot mycket tydliga. I årskurs 7–9 uppger 33 % av flickorna att de alltid eller oftast känner sig stressade i skolan medan motsvarande siffra för pojkarna är 15 %. Bland gymnasieeleverna är denna skillnad ännu större: där uppger 21 % av pojkarna att de alltid eller oftast känner sig stressade i skolan, medan hela 46 % av flickorna valt något av dessa två alternativ.

Det finns också tydliga skillnader vad det är eleverna känner sig stressade av. Störst är könsgapet när det gäller läxor och hemupp- gifter: där uppger hela 62 % av flickorna i gymnasiet och 52 % av flickorna i årskurs 7–9 att de känner sig stressade varje dag eller minst en gång i veckan över läxor och hemuppgifter. Motsvarande siffror för pojkarna är 20 respektive 19 %. Könsskillnaderna är också stora när det gäller stressen över de egna kraven och förväntningarna. Av flickorna i gymnasiet anger 45 % att de känner sig stressade varje dag eller minst en gång i veckan över detta. Motsvarande andel

Könsskillnader i skolelevers attityder och beteenden

SOU 2009:64

bland flickorna i årskurs 7–9 är 34 %. Bland pojkarna är siffrorna betydligt lägre: 20 % av pojkarna i gymnasiet och 19 % av pojkarna i årskurs 7–9 har valt något av dessa två alternativ.

Minst är könsskillnaderna när det gäller stress på grund av för- äldrarnas förväntningar. Här uppger 11 % av flickorna och 10 % av pojkarna i gymnasiet att de stressas varje dag eller minst en gång i veckan av föräldrarnas förväntningar. I årskurs 7–9 är det däremot fler pojkar som känner stress varje dag eller minst en gång i veckan på grund av föräldrarnas förväntningar: 12 % av pojkarna valde något av de två alternativen jämfört med 11 % av flickorna. Just den stressfaktorn är den enda av sju undersökta faktorer där pojkar upplever mer stress än flickor.

Tabell 4.1 Andel elever som känner sig stressad i skolan, i årskurs 7–9 respektive gymnasieskolan, uppdelat på kön (%)

	Flickor	Pojkar	Kvinnor	Män
	grundskola	grundskola	gymnasieskola	gymnasieskola

Jag känner mig alltid eller	33	15	46	21
oftast stressad i skolan
Jag känner mig stressad	52	32	62	33
varje dag och/eller minst en
gång i veckan för
läxor/hemuppgifter
Jag känner mig stressad	33	20	42	23
varje dag och/eller minst en
gång i veckan för prov
Jag känner mig stressad	34	19	45	20
varje dag och/eller minst en
gång i veckan på grund av
mina egna krav och
förväntningar
Jag känner mig stressad	11	12	11	10
varje dag och/eller minst en
gång i veckan på grund av

mina föräldrars krav och förväntningar

Källa: Skolverket.

Det är också värt att notera att graden av upplevd stress inte bara påverkas av elevens kön. Även när man delar upp eleverna efter för- äldrarnas utbildningsbakgrund framstår ett tydligt mönster. Barn till föräldrar med högskoleutbildning uppger att läxor, läxförhör

SOU 2009:64

Könsskillnader i skolelevers attityder och beteenden

och betyg stressar dem mer än vad elever där föräldrarna inte har lika hög utbildning uppger. En annan tydlig skillnad är att 18 % av eleverna med föräldrar med utländsk bakgrund känner sig stressade varje dag eller minst en gång i veckan på grund av krav och för- väntningar från sina föräldrar, jämfört med 10 % av eleverna med svensk bakgrund.

”Tjejer uppfostras att bli tjejer, killar att bli människor”

Adolf Fredriks musikklasser är ingen vanlig skola. Skolan ligger i Vasastan i Stockholm, ett stenkast från Vasaparken. Eleverna kom- mer in efter intagningsprov i musikalitet och meritvärdet för 9:orna är bland de högsta i landet. Det var väldigt lätt att hitta tjejer här som ville prata om prestationshets. De känner sig nämligen nästan allihop otroligt stressade. Över sina betyg, över att vara tillräckligt snygga, över att vara tillräckligt bra kompisar.

– Jag blir gråtfärdig när jag bara får VG, säger Rita. Hon måste höja sitt betyg i minst fem ämnen för att komma in på den gymnasie- skola hon sökt till. Kraven de har på sig är gigantiska. De talar om enstaka fel på ett prov som totala misslyckanden. Allt utom MVG är otillräckligt. De har valt vilket gymnasium de vill gå på, och en del av dem måste få upp sina betyg för att ha en chans.

Sigrun: – Det har ändå blivit bättre. I åttan grät folk efter alla prov, och man hetsade och pikade varann hela tiden. Lärarna försöker undvika den värsta hetsen och uppmanar eleverna att inte jämföra sig med varandra. En lärare har sagt åt hela klassen att alla ska säga att de fått alla rätt om någon frågar.

Agnes: – Man borde få betyg tidigare. Då skulle det inte vara en sån chock när de kommer. Från åttan har man ju nästan ingen tid alls på sig att plugga upp något tills man ska söka till gymnasiet.

– Men ni har väl haft omdömen tidigare, invänder jag. De skrattar åt mig.

Christelle: – Där står det ju bara att man är snäll och jobbar bra. Man har ingen aning om hur bra man är. De enas om att betygen borde komma senast i 6:an för att avdramatiseras.

Könsskillnader i skolelevers attityder och beteenden

SOU 2009:64

– Vi borde ha prov oftare också, säger Julia, så att man inte dör av stress inför varje jätteviktigt jätteprov. Många små är bättre.

När jag frågar om de bara läser för sina betyg skrattar de igen. Det är visst klart att de gör.

Sigrun: – Man räknar ut vad MVG-frågan blir och tänker ut ett bra svar.

Varifrån kommer all den här pressen då? Föräldrarna är viktiga, men inte ensamma. Linnéas mamma har alltid hjälpt henne att slappna av:

–När jag blir för stressad inför ett prov säger hon till mig att gå och lägga mig i stället. Sigrun däremot tycker att hennes föräldrar har höga krav, fast på ett bra sätt.

–Men alla som går här har föräldrar som stöttar en. Annars skulle de inte låta en söka hit.

Föräldrarna kan göra fel även om de menar rätt också.

–Min pappa skämtade med mig säger Julia. Om jag hade ett fel på provet frågade han vad han gjort för att förtjäna det. Jag blev ledsen fast jag visste att han inte menade det.

–Mina tar liksom min skolgång för given, de pysslar mycket mer med mina småsyskon flikar Rita in. De förväntar sig att jag ska klara mig. Det är både skönt och inte.

Alla drivs de av en önskan att inte göra sina föräldrar besvikna.

De pressas också av den allmänna idén att alla kan göra allt de vill. Agnes: – Man har ju alltid alla möjligheter.

– Så om man tycker att det är jobbigt så är det ens eget fel, säger Linnéa.

De tycker också att det är stor skillnad mellan tjejers och killars inställning. Killarna tar betygen och pressen mer avslappnat.

SOU 2009:64

Könsskillnader i skolelevers attityder och beteenden

–Killar får säga att ’Gud vad bra jag är’, säger Sigrun.

–De kan stå och skratta åt hur det gick på proven, fastän en av dem fick alla rätt och en annan bara klarade G, inflikar Agnes. Julia tror att de är lika angelägna som tjejerna, men att de bara inte visar det:

–De gråter när ingen ser.

Sigrun påpekar att killarna tävlar mer, men att de kan skämta om det.

– Fast vi låtsas bara att vi inte tävlar, egentligen gör vi det ännu mer än de, säger Agnes, det vore skönare att vara ärligare, som de är.

Enligt tjejerna behandlas döttrar och söner dessutom olika hemma. Tjejer har mer press på sig, och killar kan komma undan med att vara bra på något annat än skolan i stället som sport. Rita påpekar att i hennes gamla basketlag struntade killarna i skolan och det ansågs helt okej eftersom de tränade så mycket. Tjejerna däremot klarade både och, och förväntades göra det.

– Men det är ju resultatet av jämställdheten också. Att tjejer i dag förväntas vara bra på allting, vara smarta och duktiga och snygga och allting, säger Sigrun.

Rita: – Tjejer uppfostras att bli tjejer, killar uppfostras att bli män- niskor.

Isobel Hadley-Kamptz

Förändringar över tid

I de inledande attitydundersökningarna (1994 och 1998) uppgav många elever att de oftast eller alltid var stressade i skolan: ungefär en fjärdedel av eleverna i årskurs 7–9 och gymnasiet valde ett av dessa två alternativ. Här kunde också två mönster skönjas: de äldre eleverna upplevde oftare att de var stressade än de yngre och fler flickor än pojkar kände sig stressade. Endast 40 % av eleverna upp- gav av de sällan eller aldrig kände sig stressade.

Könsskillnader i skolelevers attityder och beteenden

SOU 2009:64

I undersökningen som kom 2000 hade andelen som ofta eller alltid var stressad ökat markant: nu uppgav 35 % av eleverna något av dessa svar. Könsskillnaderna hade också ökat: 46 % av flickorna uppgav att de alltid eller ofta var stressade medan 26 % av pojkarna gav ett av dessa två svar. I de två senaste undersökningarna (från 2003 och 2006) är andelen som uppger att de alltid eller oftast kän- ner sig stressade fortfarande på en hög nivå, men har minskat jäm- fört med den högsta noteringen i 2000 års undersökning.

Tabell 4.2	Andel elever i årskurs 7–9 eller gymnasieskolan som alltid eller
	oftast känner sig stressade, uppdelat på kön (%)

	Flickor	Pojkar

1997	33	17
2000	46	26
2003	47	21
2006	39	18

Källa: Skolverket.

Problematisering

Vi menar att det är viktigt att titta närmare på och problematisera siffrorna om stress i skolan. Det är vid en första anblick lätt att för- skräckas över den stora andel elever som uppger att de känner stress. Som vi visat i kapitel 3 kan dock begreppet stress beteckna olika saker, och det kan inte uteslutas att det skett en förändring av betydelsen under de senaste åren. Den här diskussionen har också kommit att beröra stressen i skolan och de siffror som redovisas i Skolverkets attitydundersökningar. Läkarna Carl Lindgren och Frank Lindblad är i sin bok Välfärdslandets gåta kritiska till det de kallar stress- panik, det vill säga vuxenvärldens ökande oro över barns och ung- domars stressnivåer. De menar att förändringarna i stressupplevelse över tid inte kan förklaras med förändringar inom skolan. Lindgren och Lindblad tar också upp det något motsägande faktum att en större andel svenska elever uppger att de känner sig stressade sam- tidigt som trivseln i skolan ökar. Som vi tidigare visat är också andelen som trivs riktigt dåligt i skolan mycket liten (Lindgren och Lindblad 2009).

Det är också viktigt att diskutera vilka elever som stressar mest. Kopplingen mellan höga betyg och hög stressupplevelse är mycket vanlig när frågan diskuteras. En vanlig uppfattning är att det i prin-

SOU 2009:64

Könsskillnader i skolelevers attityder och beteenden

cip enbart är högpresterande flickor i årskurs 7–9 och på de studie- förberedande programmen på gymnasiet som betalar för sina fram- gångar med sömnsvårigheter och stress. Men en studie som Skol- verket gjorde 2006 visar att det inte nödvändigtvis är så. I studien har man försökt mäta elevernas upplevelse av stress genom att ställa frågor om bland annat hur ofta de har haft svårt att somna, har haft huvudvärk och har varit trötta under dagen. Resultat visar att de elever som presterar allra sämst och därmed riskerar att misslyckas totalt med sin skolgång upplever en högre stressnivå än de hög- presterande. Allra mest stress upplever flickorna som finns i den lågpresterande gruppen. Värt att notera är dock att själva ordet stress inte har använts i undersökningen (2006c).

4.4Frånvaro och avhopp

Det är svårt att få någon exakt uppfattning om hur vanligt det är med olovlig frånvaro i den svenska skolan eftersom det inte finns någon central myndighet som samlar in statistik om detta. Skol- verkets attitydundersökningar visar att det är vanligare med olovlig frånvaro i gymnasiet än i årskurs 7–9. I gymnasiet uppger 11 % av eleverna att de är borta från skolan varje dag eller minst en gång i veckan utan tillåtelse. Motsvarande siffror för årskurs 7–9 är 4 %. I årskurs 4–6 är den olovliga frånvaron mycket liten: endast 1 % uppger att de är borta från skolan utan tillåtelse en eller flera gånger i veckan.

Enligt den senaste större studien om frånvaro ser de samman- lagda siffrorna för riket i slutet av läsåret 2006/07, då drygt 962 000 elever gick i grundskolan, ut ungefär så här:

Könsskillnader i skolelevers attityder och beteenden

SOU 2009:64

-1 600 elever var fullständigt frånvarande sedan minst en månad.

-100 elever var frånvarande under hela läsåret.

-5 000 elever var sporadiskt frånvarande sedan minst två månader.

-500 elever undervisades hemma av till exempel säkerhetsskäl, för ungefär 100 elever pågick hemundervisningen under en månad eller längre (Skolverket 2008a).

Den senaste studien om avhopp från gymnasiet visar att drygt 10 000 elever i kullarna födda mellan 1980 och 1986 avbröt sina studier under årskurs 1 och 2. Ytterligare omkring 13 500 elever avbröt studierna under årskurs 3. De båda grupperna motsvarar 10 respektive 13 % av hela elevgruppen. Nästan var fjärde elev hoppade alltså av gymn- asiet (Skolverket 2008b).

Det finns också elever som har frånvaro på grund av att de inte får delta i viss undervisning för sina föräldrar: det rör främst ämnet idrott och hälsa och exempelvis simundervisning, där särskilt flick- orna förhindras att delta, men även sex- och samlevnadsundervis- ning. Avhandlingen Utbildning på (o)lika villkor visar att 8 % av alla elever uppger att deras föräldrar inte tillåter dem att delta i vissa inslag och ämnen (Högdin 2006).

Könsskillnader

Det finns könsskillnader när det gäller den ogiltiga frånvaron även om de senaste studierna visar att dessa skillnader är mindre än de tidigare har varit. En sådan skillnad är att andelen frånvarande pojkar är något högre än andelen frånvarande flickor i kommunala skolor, medan situationen är den omvända i fristående skolor (Skolverket 2008a).

I Skolverkets attitydundersökningar pekar siffrorna åt lite olika håll. I undersökningen från 2003 uppger fler flickor än pojkar i årskurs 7–9 och gymnasiet att de är borta från skolan utan tillåtelse mycket eller ganska ofta: 7 % av flickorna respektive 4 % av pojk- arna valde något av dessa två alternativ. Tre år senare är förhåll- andena de omvända: nu uppger fler pojkar än flickor att de är borta från skolan utan att ha lov till det. I årskurs 7–9 uppger 4 % av pojkarna och 3 % av flickorna att de är borta varje dag eller minst en gång i veckan utan tillstånd. På gymnasienivå är skillnaderna

SOU 2009:64

Könsskillnader i skolelevers attityder och beteenden

större: här uppger 14 % av pojkarna respektive 8 % av flickorna att de var borta varje dag eller minst en gång i veckan utan tillstånd.

Även när det gäller frånvaro i vissa ämnen finns det tydliga könsskillnader, som även samverkar med föräldrarnas bakgrund: 27 % av de utlandsfödda flickorna och 17 % av de utlandsfödda pojkarna tilläts inte att delta i ett eller flera ämnen (Högdin 2006).

Ett annat mått på otillåten frånvaro på gymnasiet är den statistik från Centrala Studiestödsnämnden (CSN) över elever som fått sitt studiebidrag indraget på grund av för hög frånvaro. Läsåret 2007/08 fick 12 290 elever studiebidraget indraget: 7 634 män och 4 656 kvinnor. Siffrorna ska tolkas med försiktighet eftersom det verkar variera mellan skolorna hur stor frånvaron hunnit bli innan den rapporteras in. Men även om siffrorna inte kan tolkas som ett rätt- visande mått på hur stor den otillåtna frånvaron är så visar stati- stiken ändå att långt fler män än kvinnor drabbas av ekonomiska konsekvenser av otillåten frånvaro. Den kraftiga ökningen i diagrammet ska inte nödvändigtvis tolkas som att frånvaron har ökat. Ökningen kan bero på att frågan har uppmärksammats av bland annat CSN, som även börjat uppmana gymnasieskolorna att rapportera in elevernas frånvarostatistik.

Diagram 4.2 Elever som fått studiebidraget indraget på grund av för hög
frånvaro, fördelat på kön (antal)
14 000
12 000
10 000
8 000
6 000
4 000
2 000
0
2003/04	2004/05	2005/06	2006/07	2007/08

	Totalt	Kvinnor	Män

Källa: CSN.

Könsskillnader i skolelevers attityder och beteenden

SOU 2009:64

När det gäller avhoppen från gymnasieskolan så finns det klara könsskillnader: det är fler pojkar än flickor som hoppar av gymn- asiet – det gäller både tidiga och sena avhopp. Det resulterade i att var fjärde flicka och var tredje pojke i elevkullarna födda 1980 och 1985 lämnade gymnasieskolan utan att få behörighet till högre studier. Den grupp som lämnar gymnasieskolan med allra sämst resultat är pojkar med utländsk bakgrund. I gruppen elever födda 1985 lämnade drygt 50 % av dessa pojkar gymnasiet utan att ha nått målet för gymnasieutbildningen, det vill säga att få ett slutbe- tyg med grundläggande behörighet.

Den finns också intressanta könsaspekter när man delar upp avhop- pen programvis. De som väljer könsotraditionellt avbryter i större utsträckning sina studier än de som väljer ett program där det egna könet är i majoritet. Följaktligen avbryter en större andel pojkar än flickor studierna på barn- och fritidsprogrammet, handel- och admin- istrations-, hantverks-, hotell och restaurang samt medieprogrammet. Det är också en klart större andel flickor som avbryter studierna på for- dons-, energi och el-programmen. De elever som har valt otraditionellt är också de som i större utsträckning hoppar av sina gymnasiestudier redan efter ett år.

Diagram 4.3 Andelen pojkar och flickor som avbryter gymnasieskolan 2007, fördelat på nationellt program (%)

)

(BP)

)

n(FP)

.(HP)

)

(HR)

)

(MP)

(NP)

)

(ES

(IP

d(OP

p(S

itid

Bygg

i(E

stri

smedel

p(N

Teknik

tisk

antverk

Medie

aturbruk

rdna

ska

Ene

nsk

Ind

och

tell

tur

Barn

Handels

Samhä

Avbrott kvinnor i procent Avbrott män i procent

Källa: Skolverket.

100

SOU 2009:64

Könsskillnader i skolelevers attityder och beteenden

Förändring över tid samt internationella jämförelser

Jämfört med andra länder är skolk ett litet problem i svenska skolor enligt PIRLS från 2001 och 2006. Den otillåtna frånvaron var avsevärt lägre än internationella medelvärden. Men TIMSS- undersökningen från 2007 visar andra siffror: Många skolledare angav att olovlig frånvaro var ett stort problem på deras skolor. De svenska resultaten var i den här undersökningen bland de sämsta och det var mycket få elever som upplevde att de gick i en skola med låg otillåten frånvaro.

4.5Kränkande behandling/mobbning

Mobbning finns överallt i det svenska skolsystemet även om omfatt- ningen inte ser likadan ut överallt. I årskurs 4–6 uppger 8 % av eleverna att de känner sig mobbade minst en gång i månaden. Hälften av den här gruppen uppger dessutom att de mobbas varje vecka. Eleverna i årskurs 7–9 har fått andra svarsalternativ och har inte fått uppge hur ofta de känner sig utsatta. Där uppger 3 % av eleverna att de mobbas eller trakasseras av andra elever. I gymnasieskolan återfinns den lägsta andelen som upplever sig mobbade: 2 %. I alla årskurser finns elever som känner sig mobbade av sina lärare, lägst är andelen i årskurs 4–6 där 1 % av eleverna uppger att de trakas- seras eller mobbas varje dag eller flera gånger i veckan av någon av sina lärare. För eleverna i årskurs 7–9 och på gymnasiet ligger siff- rorna på 3 % respektive 4 %. När eleverna får svara på hur vanligt det är med mobbning på den egna skolan visar det sig att det verkar vara vanligare med mobbning i årskurs 7–9 än i gymnasiet (andel som svarat sällan eller vet inte redovisas ej).

Tabell 4.3 Andel elever som anser att det förekommer mobbning i skolan

(%)

	Elever i årskurs 7 – 9	Elever i gymnasieskolan
Ofta/Ibland	31	15
Nästan aldrig/aldrig	29	44

Källa: Skolverket.

101

Könsskillnader i skolelevers attityder och beteenden

SOU 2009:64

Hur vanligt mobbningsproblemet är på svenska skolor är svårt att säga, men även andra undersökningar bekräftar bilden av att mobb- ning och kränkande behandling är ett problem. I en undersökning från Barnombudsmannen svarar 43 % av eleverna ”ja” på frågan ”förekommer mobbning på din skola?(2008)

Sexuella trakasserier

Den första omfattande studien av sexuella trakasserier i den svenska skolan gjordes 2002 (Skolverket). Den visar att något fler än var fjärde elev i årskurs 5, 8 och år 2 på gymnasiet anger att de själva blivit kallade könsord eller i övrigt utsatts för sexualiserade tillmälen. Rapporten visar också att sexuella trakasserier verkar vara vanligast i årskurs 8, till exempel har ungefär var tionde elev där upplevt att andra har tafsat på dem.

Bland de äldre eleverna svarar 7 % av 2 293 tillfrågade ”ja” på frågan om de blivit erbjuden fördelar i utbyte mot sexuella tjänster. Det är oftast elever som kommer med dessa erbjudanden: i årskurs 8 kommer erbjudandena oftast från pojkar, i årskurs 2 på gymnasiet oftast från unga kvinnor. Anmärkningsvärt är att av de 171 elever som upp- gett att de erbjudits fördelar i utbyte mot sexuella tjänster fick 29 elever erbjudandet av en lärare. Dessa förslag kom både från kvinn- liga och manliga lärare. Studien visar också att ungefär 4 % av de äldre eleverna utsatts för ett sexuellt övergrepp på skolan.

Följande år gav Skolverket ut ytterligare en rapport om kränk- ande handlingar. I rapporten bekräftas bilden av en skola där ett sexuali- serat språkbruk är vanligt förekommande. ”Att bli kallad hora eller fitta har blivit så vanligt så att det är som att säga fan” säger en intervjuad elevgrupp. Och på en annan skola sa en elevgrupp att ”tjejerna är så vana (att bli kallade könsord) så det är ingen som bryr sig om det” (2003). Samtidigt visar också de olika undersökningarna att ord som fitta, hora och bög i sig inte alltid upplevs som en kränkning. Det handlar mer om vem som säger det och i vilken situation än själva ordet i sig.

Var äger de sexuella trakasserierna rum? En studie visar att omkring 16 % av de sexuella kränkningarna sker i klassrummet medan den största delen, omkring 84 %, sker utanför klassrummet, i till exempel korridoren, vid skåpen eller på skolgården (Göteborgs universitet 2003). Även en senare studie bekräftar bilden av ett sexuellt språk- bruk i den svenska skolan: 65 % av de tillfrågade flickorna i gymn-

102

SOU 2009:64

Könsskillnader i skolelevers attityder och beteenden

asieskolan hade blivit utsatta för sexuella kommentarer: 37 % hade blivit kallade för hora, slampa och bitch. Av de tillfrågade pojkarna hade 56 % utsatts för sexuella kommentarer (Witkowska 2005).

”Lärarna måste blunda när de går i korridorerna”

Jag kommer till Folkungaskolan i Linköping för att prata om sexu- ella trakasserier med en grupp tjejer, men jag hade kunnat välja vilken skola som helst. Alla tonårstejer på alla skolor vet vad det handlar om. Antingen har de, och det har de allra flesta, blivit mer eller mindre utsatta själva, eller också har de sett det hända. De här tjejerna går i trean och har gått på olika högstadieskolor innan, även om Niama och Sofia känt varandra länge. Folkungaskolan har både gymnasium och högstadium i delvis samma lokaler.

– Jag tycker att det började i 5:an eller 6:an, säger Sofia. Killarna skulle hela tiden ta tjejerna på rumpan.

Linn: – Fast det var värst i högstadiet.

Stina: – På högstadiet kunde man ju inte ens umgås med en kille ensam. Det är ju en ålder när det är väldigt stor skillnad i mognad på killar och tjejer.

Linn: – Fast en och en kunde ändå en del killar vara okej, det var i grupp som de alltid blev hemska. Sedan fortsätter hon att berätta om en incident när hon gick i sjuan och en kille i nian tryckte upp henne i ett hörn och började ta på henne och inte slutade fastän hon sade ifrån.

– Så alla killar var ju inte bra i enrum heller förstås. Hon sade inte till någon om händelsen. Det var ju sånt som hände.

Överlag ser de liten poäng med att säga ifrån. Niama blir tafsad på varje vecka av yngre killar på boxningsträningen, varje gång ryter hon ifrån, varje gång har de glömt det.

– Men det skulle ju kännas jättekonstigt att säga till tränaren. Ska han säga till dem att jag tycker att det är jobbigt? Det borde jag väl kunna säga själv.

103

Könsskillnader i skolelevers attityder och beteenden

SOU 2009:64

Sofia blev under nästan en hel termin på gymnasiet regelbundet ovälkommet kramad, tafsad på och kommenterad av en kille i klas- sen. I början försökte hon säga ifrån snällt, men i tre eller fyra månader skrek hon varje gång att han skulle sluta innan han slut- ade. Även det helt omärkt av lärare.

– Jag tror att lärarna tror att det är på skoj, säger Niama.

Linn: – Lärarna måste blunda när de går i korridorerna, de ser ju aldrig någonting. Stina påpekar att lärarna nu på gymnasiet nog tycker att eleverna får lösa problem själva.

Skulle de själva säga något om en tjej blev trakasserad i en korridor och de gick förbi?

–Det beror på hur man såg situationen, säger Stina. Det är svårt att veta om det är på riktigt.

–Om någon blev upptryckt mot ett skåp och skrek nej skulle jag fråga vad de höll på med, säger Sofia.

–Det beror på om tjejen sade ifrån på riktigt eller bara fnittrade nej också, lägger Stina till.

För tjejer säger inte alltid nej på riktigt. Ibland säger de nej, fast de menar ja, för att det förväntas av dem, och ibland säger de nej på ett glatt och fnissigt sätt fast de tycker att något är jätteobehagligt för att de inte vågar säga till ordentligt.

– Det händer ju aldrig att en tjej säger ”lägg av” på samma själv- klara, bestämda sätt som killar gör, säger Stina.

Linn: – Om en tjej ryter till på allvar vet ju alla om det sen. Och det är inte bara bra. Man förväntas inte göra så.

Sofia: – Jo, men då blir man ju lämnad i fred.

Linn: – Om en kille kanske håller på och tafsar på en tjej på en fest och tjatar på henne om att hon ska följa med till något rum och

104

SOU 2009:64

Könsskillnader i skolelevers attityder och beteenden

hon skrek på riktigt så skulle alla bara tycka att hon förstörde festen.

Stina: – Precis, ”kom igen, var lite glad nu” skulle folk säga till tjejen. Killen skulle ingen kommentera.

Stina tycker också att den rena fysiska styrkeskillnaden är betyd- elsefull. – Man vågar inte säga till en kille på 1,90 som väger 100 kilo att han är dum i huvudet. Då försöker man hellre med såna tjejiga skratt-nej.

Hur är det med sådana nej som betyder ja då?

–Det går ju inte att som tjej säga ja. Även om tjejen på festen faktiskt jättegärna ville gå iväg med killen så måste hon säga nej först ett tag. Annars skulle hon få sjukt dåligt rykte, säger Stina.

–Fast tjejer kanske faktiskt vill att det ska vara mer speciellt också, säger Sofia.

Linn: – Det är faktiskt helt individuellt!

–Det finns ju också tjejer som provocerar killarna medvetet, säger Sofia. På min högstadieskola var det en del tjejer som till exempel stod och rättade till stringtrosorna en halvmeter från det bordet där en stor killgrupp satt och det klart att de ville ha kommentarer.

–Ja, det beror på vilken sorts tjej man är om man blir utsatt. De som blir mest utsatta är de tjejerna som tillåter det, tycker Stina.

Linn: – Fast det kan lika gärna vara tvärtom också, att de går på vem som helst.

De är oense om huruvida killar förstår när ett nej är på allvar och när det är skämtsamt.

– Eller också förstår de, fast de bryr sig inte, säger Niama.

Linn: – Om man tog ut dem och talade allvar med dem skulle de veta att det var fel, men de tänker inte på det förrän de tvingas.

105

Könsskillnader i skolelevers attityder och beteenden

SOU 2009:64

Vad skulle skolan kunna göra åt sextrakasserierna?

Niama: – Man måste börja jättetidigt, i lågstadiet. Och lärarna ska ta allting på allvar.

Stina: – Man borde rent allmänt också prata mer om könsroller och sånt i skolan.

Sofia: – Jag tror på bra elevskyddsombud. Man bryr sig ändå inte om vad lärare tycker, men om det blir en allmän stämning i klassen där det inte är okej att göra vad som helst så hjälper det.

– Fast det är svårt att få sådant att fungera, i min klass var det ingen som brydde sig om elevskyddsombuden, säger Linn.

Sofia: – Vi hade diskussionsgrupper i högstadiet, där man pratade genus och rätt och fel och sånt, och vi hade faktiskt bra stämning.

Linn: – I vår klass var det kaos och till slut tog de in någon utifrån, men då var det ju för sent.

De har starka uppfattningar om lärare och det är inte särskilt upp- muntrande.

Stina: – Tyvärr har många lärare bara teoretiska kunskaper utan det praktiska kunnandet.

Sofia: – Det är ju en personlighetsfråga, en person som är jätteblyg kan ju aldrig ha kontroll över en klass.

Stina: – Man borde ha intervjuer för att komma in på lärar- högskolan, som de har till polishögskolan. För att få rätt sorts per- sonligheter. Många i dag passar ju inte alls.

– De är ju osäkra på det de lär ut också, säger Niama , och då blir de osäkra på allting.

Isobel Hadley-Kamptz

106

SOU 2009:64

Könsskillnader i skolelevers attityder och beteenden

Homofoba kränkningar

En del av de kränkningar som sker i skolan har sitt ursprung i homo- foba föreställningar. Här är det främst pojkarna som är utsatta och kränkningarna är vanligare i årskurs 7–9 än på gymnasiet (Göteborgs universitet 2003). Förväntningarna och föreställningarna kring hur en riktig pojke ska vara sätter snäva ramar. Det räcker med små avsteg från den traditionella pojkrollen för att en elev ska ifrågasättas: att välja barn- och fritidsprogrammet är ett sådant exempel, att ha en rosa tröja är ett annat (Skolverket 2009a).

En annan grupp som ofta har det tufft i svenska skolan är trans- personer. Det finns mycket lite forskning om den här gruppens upplevelser av sin skolgång, men rapporten Är du kille eller tjej visar att omgivningens attityd i bästa fall är oförstående och i sämsta fall direkt kränkande. Ett exempel på den okunskap som finns i skolan tas upp i rapporten och beskriver vad som hände när Alex söker stöd hos skolans kurator i sina funderingar kring köns- identitet.

Hon tog det jättebra, i det att hon inte tog avstånd eller kom med några kränkande frågor eller så. Hon sa »Det här är jättejobbigt för mig, eftersom jag inte vet vad som rör sig i huvudet på dig.« Den reak- tionen var fullt förståelig tycker jag. Det är ju ingen människa i världen som kan förstå vad som rör sig i huvudet på mig, hur mycket jag än försöker förklara det. Det är ingen som kan leva sig in i det. Jag tror att hon kände sig lite maktlös för att hon inte kunde hjälpa till, men hon gjorde verkligen allt hon kunde. (Darj och Nathorst-Böös 2008)

Citatet ovan tyder på att Alex var nöjd med bemötandet, men sam- tidigt säger det också något om hur situationen ser ut för unga transpersoner. Att en avsaknad av direkt kränkande frågor beskrivs som något positivt tyder på att det finns mycket kvar för skolor och andra delar av samhället när det gäller bemötandet av transper- soner.

107

Könsskillnader i skolelevers attityder och beteenden

SOU 2009:64

Könsskillnader

Den forskning som finns om mobbning och kränkande behandling visar att det finns könsskillnader inom detta område. Till exempel visar de studier som gjorts att fler pojkar än flickor ägnar sig åt så kallad direkt mobbning, bland annat attacker direkt mot offret med fysiskt våld och situationer där saker tas från offret. Indirekt mobbning som skvaller, att sprida rykten och att bryta förtroenden är däremot vanligare bland flickor. Könsskillnaderna är små i åldrarna 8– 12 år, men blir tydliga när eleverna kommer upp i tonåren.

Vilka blir då mobbade? Det verkar som att pojkar blir mobbade av pojkar och flickor av flickor. Det förekommer i större utsträck- ning att flickor blir mobbade av pojkar än tvärtom. Pojkar är dess- utom mer utsatta för direkt mobbning, medan flickor är mer utsatta för indirekt mobbning. Utsattheten för verbal mobbning är lika stor bland de båda grupperna. En annan skillnad mellan könen är att flickor oftare svarar att det är deras eget fel att de blir utsatta.

Den färskaste svenska studien om mobbning är Skolverkets Diskri- minerad, trakasserad, kränkt?, som kom i början av 2009. Den visar könsskillnader – både när det gäller de som utsätts för kränkande behandling och de som behandlar andra kränkande. Pojkar utsätts och utsätter andra för fysiskt våld oftare än flickor, medan flickor drabbas av ryktesspridning och sexuella trakasserier oftare än pojkar (Skol- verket 2009a). Däremot är det väldigt svårt att få fram tillförlitlig stat- istik om flickors och pojkars utsatthet för mobbning. Könsskillnaderna i Skolverkets attitydundersökningar ligger inom felmarginalen, mycket beroende på att den intervjuade gruppen är för liten för att det ska gå att dra några säkra statistiska slutsatser.

Förändringar över tid samt internationella jämförelser

Skolverkets attitydundersökning från 1994 visar att 2 % av eleverna i grundskolans år 7–9 och gymnasieskolan känner sig mobbade eller utsatta av andra elever i skolan. Den efterföljande attitydundersök- ningen som kom tre år senare visade ett liknande resultat. Samma år kom en undersökning från Barnombudsmannen som ställt frågor kring mobbning till elever i årskurs fyra. Där var resultatet ett annat: 14,5 % av de tillfrågade eleverna uppgav att de varit utsatta för mobbning och 7 % att de varit med och mobbat andra under läsåret (1997).

108

SOU 2009:64

Könsskillnader i skolelevers attityder och beteenden

De två följande attitydundersökningarna (som kom 2000 och 2003) visade på ett nytt mönster: eleverna i grundskolans årskurser 7–9 kände sig mobbade i högre grad än eleverna i gymnasieskolan. År 2000 uppgav 6 % av eleverna i år 7–9 att de känner sig mob- bade, jämfört med 2 % av gymnasieeleverna. I undersökningen som kom efter uppgav något färre elever i årskurserna 7–9 att de utsatts för mobbning, men andelen var ändå högre än i gymnasiet. För första gången tillfrågades också elever i årskurserna 4–6 om mobb- ning. Där svarade 4 % av eleverna att de känt sig mobbade.

Det verkar också som om lärarnas uppfattning om mobbning inte har utvecklats som elevernas och föräldrarnas uppfattningar under det senaste decenniet. Betydligt fler elever och föräldrar upp- ger 2003 att de tycker att mobbning är ett stort problem på skolan jämfört med 1993, medan andelen lärare som ser mobbning som ett stort problem är i princip oförändrad.

Tabell 4.4 Andel elever, lärare och föräldrar som instämmer i påståendet mobbning är ett stort problem på skolan (%)

	1993	1997	2000	2003
Elever	8	10	14	13
Lärare	5	8	7	6
Föräldrar	8	14	13	12

Källa: Skolverket.

Internationella undersökningar visar att svenska elever inte känner sig mobbade och trakasserade lika ofta som elever i många andra länder i övriga Norden och Europa gör (Skolverket 2009a).

4.6Inflytande

Många svenska elever vill vara med och påverka sin skolgång, men tycker inte att de får göra det i lika stor uträckning som de önskar. Eleverna i årskurs 4–6 tycker att de har mest inflytande när det gäller klassresor och klassfester. Allra minst inflytande anser de att de har kring skolmaten. Eleverna i årskurs 7–9 och i gymnasiet har delvis fått svara på andra frågor, men även de uppger att de har litet inflytande över skolmaten och över vilka böcker som ska användas i undervisningen. Däremot upplever de ofta att de får vara med

109

Könsskillnader i skolelevers attityder och beteenden

SOU 2009:64

också bestämma hur arbetet ska läggas upp och vilka klasskamrater de får arbeta med i samband med grupparbete.

Några saker framstår tydliga efter att vi har tittat närmare på Skolverkets attitydundersökningar: Ju oftare eleverna upplever att de får vara med och bestämma om en viss företeelse i skolan, desto vanligare är det att de upplever den här företeelsen som något posi- tivt. Det har också sedan attitydundersökningarna började göras funnits ett – i vissa fall anmärkningsvärt stort – glapp mellan vad eleverna vill respektive anser sig kunna vara med och bestämma om. Attitydundersökningarna visar tydligt att intresset för att påverka aldrig är mindre än de reella möjligheterna. Rent generellt uppger eleverna i gymnasiet oftare än eleverna i årskurs 7–9 att de kan vara med och påverka.

Att eleverna gärna vill vara med och bestämma kring sin skol- gång visar också andra undersökningar. Ofta är det skolmiljön och skolmaten som eleverna har många åsikter om.

Tabell 4.5 Om du fick bestämma i skolan – vilka två saker skulle du ändra på först?

	Antal	Andel av svarande (%)
Skolmaten och skolmatsalen	276	28
Arbetstiderna	187	19
Den fysiska miljön i	169	17
allmänhet
Lärarna och den	149	15
pedagogiska hjälpen
Planeringen	138	14
Ordningsregler	120	12
Innehåll i utbildningen	107	11
Rastutrymmen	107	11
Ekonomiska resurser och	59	6
personaltillgång
Inget	55	5
Mobbning	50	5
Inflytande	27	3
Våld och konflikter	27	3

Källa: Barnombudsmannen.

110

SOU 2009:64

Könsskillnader i skolelevers attityder och beteenden

Könsskillnader

Det finns könsskillnader när det gäller attityden till inflytande över den egna skolgången. En del av dessa skillnader ligger inom fel- marginalen men generellt sett kan man säga att siffrorna från de två senaste attitydundersökningarna dels tyder på att flickor i årskurs- erna 7–9 och i gymnasiet upplever att de har mer inflytande, dels att de är mer intresserade av att ha det jämfört med pojkar i samma ålder.

När det till exempel gäller frågan om arbetssätt visar den senaste undersökningen att 62 % av flickorna och 54 % av pojkarna i års- kurs 7–9 och gymnasiet anser att de kan påverka och att 78 respek- tive 64 % av flickorna och pojkarna vill vara med och påverka arbets- sättet. I många av kategorierna ovan är det också tydligt att de som upp- ger sig vara minst intresserade av inflytande är pojkarna.

Tillbakablick och internationella jämförelser

När man tittar tillbaka på de attitydundersökningar som gjorts framgår det tydligt att eleverna i årskurs 7–9 och i gymnasiet upp- lever att de har mer inflytande nu än tidigare. I undersökningen från 1993 uppgav till exempel 8 respektive 10 % att de kunde vara med och bestämma över läromedlen respektive skolmaten. När samma fråga ställdes 13 år senare hade andelen som upplevde att de kunde vara med och bestämma om de här två frågorna ökat till 17 respektive 21 %. Man kan se en liknande utveckling inom alla de områ- den där frågor om inflytande ställts. Den allra största ökningen har skett inom området läxor och prov där 21 % av eleverna upplevde att de kunde vara med och bestämma 1993, en siffra som stigit till 44 % då samma fråga ställdes 2006. Glappet mellan dem som vill vara med och påverka en viss fråga och de som upplever att de kan vara med och påverka samma fråga har minskat. En annan intres- sant aspekt är att samtidigt som andelen elever som kan vara med och påverka har ökat så har också andelen elever som vill påverka minskat; kanske för att man redan kan påverka tillräckligt mycket.

111

Könsskillnader i skolelevers attityder och beteenden

SOU 2009:64

4.7 Flickors och pojkars programval till gymnasieskolan

I gymnasieskolan till skillnad mot i grundskolan väljer eleverna olika program, och läser därmed även olika kurser. Gymnasieskolan är väldigt könssegregerad, när det gäller elevernas programval. Endast i 3 av 17 nationella program råder en jämn könsfördelning bland eleverna, med definitionen att fördelningen ska ligga inom intervallet 40– 60%. Könsfördelningen är jämn inom medieprogrammet, natur- vetenskapliga programmet och det samhällsvetenskapliga program- met. Fast inom dessa program finns en uppdelning efter inriktning, och könsfördelningen inom respektive inriktning kan vara ojämn utan att detta syns i statistiken. Andelen pojkar är störst på energi- el- fordons- och byggutbildningarna. Högst andel flickor är det på hantverks- omvårdnads- barn- och fritids- samt livsmedelsutbildning- arna.

Bland nybörjarna i gymnasiet har könsgapet minskat något, främst på de pojkdominerade utbildningarna från läsåret 1995/96 fram till i dag.

Tabell 4.6 Andelen flickor av elever som påbörjat ett nationellt program samt IV-program på gymnasiet (%)

Program	Läsåret	Läsåret	Läsåret	Läsåret
	1995/96	2000/01	2005/06	2008/09
Barn- och fritid (BF)	75,1	75,6	72,3	73,0
Bygg (BP)	2,8	1,9	5,7	9,7
El (EC)	1,3	1,5	2,5	3,3
Energi (EN)	3,4	4,2	1,7	2,7
Estetiska (ES)	66,7	70,1	70,6	68,1
Fordon (FP)	2,9	4,3	8,6	10,0
Handels- och adm. (HP)	51,4	56,0	66,6	67,2
Hantverk (HV)	83,9	84,8	84,7	86,3
Hotell- och rest. (HR)	54,2	55,8	62,1	59,3
Industri (IP)	6,9	6,8	8,6	8,3
Livsmedel (LP)	61,0	66,2	71,6	73,0
Medie (MP)	57,5	54,5	61,8	66,4
Naturbruk (NP)	52,4	64,6	65,4	66,1
Naturvetenskap (N)	39,1	44,9	45,8	47,1
Omvårdnad (OP)	85,8	87,7	86,1	84,5
Samhällsvetenskap (SP)	61,3	63,2	60,7	61,4
Teknik (TP)		10,2	14,7	19,9
Individuella (IV)	48,3	47,9	43,0	42,5

Källa: Skolverket.

112

SOU 2009:64

Könsskillnader i skolelevers attityder och beteenden

Inom omvårdnads- och barn och fritidsutbildningarna har köns- fördelningen blivit något jämnare den senaste femårsperioden. Inom hantverks- och livsmedelsutbildningarna har könsfördel- ningen däremot blivit ojämnare de senaste fem åren (Skolverket webb- plats).

Ett program som är särskilt bör nämnas i sammanhanget är det indi- viduella programmet (IV). Totalt var det 31 532 elever som under läs- året 2008/09 gick på IV. Detta motsvarar 8,6 % av alla elever på gymn- asieskolan. Av eleverna på IV är en majoritet pojkar - 58 %. Bland eleverna på IV finns de som inte kommit in på något nationellt pro- gram på gymnasieskolan, det vill säga elever som har behov av störst stöd i skolan.

Många elever i gymnasieskolan går alltså på program där köns- fördelningen är ojämn, varmed här avses en fördelning utanför inter- vallet 40-60 %. För att illustrera resonemanget kan programmen delas in i ”pojkprogram”, ”flickprogram” respektive ”samprogram”. Ett pro- gram där den könsmässiga fördelningen ligger inom intervallet mellan 40–60 % räknas alltså som ett samprogram. Det är endast 24 % av alla elever som går på ett samprogram. Detta är en minsk- ning från 1995/96, då 28 % av alla elever gick på samprogram. Köns- segregeringen har alltså ökat i gymnasieskolan från läsåret 1995/96.

Tabell 4.7 Andel elever i årskurs 1 av respektive kön på ”flickprogram respektive ”pojkprogram (%)

Läsår	1995/96	2009/09
”Flickprogram” = mer än	40	52
60 % kvinnor
”Pojkprogram” = mer än	32	23
60 % pojkar
”Samprogram”	28	24

Källa: Skolverket.

Uppkomsten av fristående under skolor under 1990-talet har med- fört ytterligare valmöjligheter för eleverna. Det främst inom gymn- asieskolan som de fristående skolorna har ökat sin ”marknadsan- del”. I diagrammet nedan åskådliggörs hur de fristående skolorna ökat under perioden och då främst inom gymnasieskolan. Omkring 20 % av gymnasieeleverna går på fristående skolor. Motsvarande andel på grundskolan är cirka 10 %.

113

Könsskillnader i skolelevers attityder och beteenden

SOU 2009:64

Diagram 4.4 Utvecklingen av antalet fristående skolor från 1993/94 till i dag samt andelen elever i grund- och gymnasieskolan som går i fristående skolor (antal och %)

800																					25%
700
600																					20%
600
500																					15%
																					15%
400
300																					10%
300
200
																					5%
100
0																					0%
	/94	/95	1995/96	1996/97	1997/98			/99		2000/01	2001/02			3	/04	2004/05	2005/06	2006/07		/08	2008/09
	/94	/95						/99					0		/04					/08
	93	1994					98		1999/2000				2/		2003					07
	93						98					0								07
9						9						20							0
1						1						20							2

	Antalet fristående grundskolor		Antalet fristående gymnasieskolor

	Andelen elever i grundskolan som går i fristående skolor		Andelen elever i gymnasieskolan som går i fristående skolor

Källa: Skolverket.

4.8 Sammanfattning och analys

Hur har svenska elever uppfattat utvecklingen i skolan sedan 1990- talets början? Det är inte helt lätt att sammanfatta den frågan efter- som det finns olika tendenser och strömningar som ibland pekar åt motsatta håll.

De flesta elever i den svenska skolan uppger att de trivs bra – både med sin skolgång och sina lärare. Trivseln verkar dock högre bland flickor än bland pojkar. Samtidigt visar andra undersökningar att en stor andel av de svenska eleverna känner sig stressade, något som framför allt gäller flickorna. Läxor och hemuppgifter samt de egna förväntningarna och kraven är de faktorer som främst fram- kallar stressen.

Många elever tycker också att mobbning och kränkande behandling är ett problem på deras skola. Det är svårt att dra några helt säkra slut- satser om könsskillnader eftersom intervjuunderlaget ofta är för litet för att hitta skillnader mellan gruppen flickor och gruppen pojkar. De mer kvalitativa undersökningar som gjorts tyder på att det finns tydliga könsskillnader: både när det gäller vilken typ av

114

SOU 2009:64

Könsskillnader i skolelevers attityder och beteenden

kränkande behandling eleven i fråga utsätts för och även hur elever som mobbar uppträder.

En annan könsskillnad gäller attityden till inflytande. Flickor uppger oftare än pojkar män att de vill och kan påverka.

Vi kan också se att flickor och pojkar väljer olika program i gymnasiet. Bara på 3 av 17 nationella program är könsfördelningen någotsånär jämn.

Det finns alltså en hel del tydliga könsskillnader när det gäller många olika faktorer i den svenska skolan: val till gymnasieskolan, upplevelse av stress, indraget studiebidrag och så vidare. Men vi kan också konstatera att det på flera området saknas könsuppdelad statistik: detta gäller till exempel mobbning och kränkande behandling, där det intervjuade underlaget i Skolverkets attitydundersökningar är för litet för att möjliggöra några slutsatser. Vi saknar också statistik när det gäller faktiskt ogiltig frånvaro, i dagsläget baseras våra siffror mest på elevernas egna svar.

Med det sagt anser vi att det väcks många frågor i det här kapitlet. Det gäller till exempel de stora könsskillnaderna i den självupplevda stressen. Elevernas svar tyder på att föräldrar inte ställer olika höga krav på flickor och pojkar, inte heller verkar flickor uppleva att lärarna ställer högre krav på dem eftersom det är fler pojkar än flickor som upplever att lärarna behandlar eleverna olika. Den stora skillnaden hittar vi däremot i stressen från de egna kraven och de egna förväntningarna där flickorna både i årskurs 7–9 och i gymn- asiet ställer mycket högre krav på sig själva än vad pojkarna gör. Då väcks frågan: var kommer den här stressen ifrån? En förklaring som förs fram är det omkringliggande samhället och dess genusordning, där flickor och unga kvinnor ställs inför ett batteri av krav: det räcker inte att se ut på ett visst sätt och väga på ett visst sätt, som flicka eller ung kvinna bör man också prestera bra i skolan. Eller handlar det om att dagens flickor och unga kvinnor definierar ordet stress på ett annat sätt än tidigare generationer och att det hör till att säga att man är stressad?

Även de skilda svaren från pojkar och flickor när det gäller inflytande är värda att titta närmare på. Elevernas svar tyder på att lärare och annan skolpersonal lyssnar mer på flickor än på pojkar, vilket naturligtvis inte är bra. Samtidigt som uppger fler pojkar än flickor att de är ointresserade av inflytande. Då är frågan: varför vill inte pojkar i samma utsträckning som flickor påverka sin skolgång? Hänger detta ihop med det vi ska visa i nästa kapitel, nämligen att pojkar generellt verkar mindre engagerade i sin skolgång? Eller får

115

Könsskillnader i skolelevers attityder och beteenden

SOU 2009:64

pojkar sin vilja igenom utan att behöva medvetet försöka påverka undervisningens innehåll och andra faktorer?

Till sist vi vill också lyfta fram de könssegregerade valen till gymn- asieskolan. Trots den officiella linjen från skolväsende och politiker att alla måste arbeta aktivt för att bryta just dessa val händer väldigt lite. År efter år väljer pojkar vissa program medan flickor väljer andra. Varför är det så? Är det officiella budskapet till elever som funderar på att välja könsotraditionellt ett, medan det reella budskapet är ett annat? Är den rådande genusordningen så stark i skolan att man som elev ”straffas” alltför hårt för att våga välja ett program som anses vara traditionellt tillhörande det motsatta könet?

116

5Könsskillnader i betyg och provresultat

Nedan redovisar vi uppgifter om könsskillnader i betyg och prov- resultat. Diagrammen visar om inte annat framgår slutbetygen i årskurs 9, våren 2008.

5.1Flickor och pojkars resultat i grundskolan

Det nu gällande målrelaterade betygssystemet infördes läsåret 1995/96 (prop. 1994/95:85). I systemet finns tre betygssteg, som baseras på betygskriterier i kursplanerna. Ett godkänt betyg (G) ger 10 poäng, ett väl godkänt (VG) 15 poäng och ett mycket väl godkänt (MVG) 20 poäng. En elev som ej uppnått målen får 0 (EUM) poäng. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas som summan av betygs- poängen för de 16 bästa betygen (16 betyg av vanligen 17 totalt) och det maximala värdet kan bli 320 poäng.

Våren 2008 motsvarande pojkarnas slutbetyg i årskurs 9 sam- mantaget 90 % av flickornas betyg. Pojkarnas genomsnittliga merit- värde var 198,5 medan flickornas var 220,6. Skillnaderna i betyg mellan grupperna flickor respektive pojkar har enligt Skolverket varit relativt konstanta åtminstone under perioden 1988–2005 (2006b).

117

Könsskillnader i betyg och provresultat

SOU 2009:64

Diagram 5.1 Kvoten mellan pojkars och flickors meritvärde i grundskolan

0,98
0,96
0,94
0,92
0,9
0,88
0,86
0,84
0,82
0,8
	3		/94		/95		/96		96/97		97/98		9	1999/2000		/01		/02		/03		/04	2004/05		/06		/07		/08
	/9		/94		/95		/96						/9			/01		/02		/03		/04			/06		/07		/08
2			93		94		95					8				00		01		02		03			05		06		07
99		9		9		9		9		9		99			0		0		0		0			0		0		0
1		1		1		1		1		1		1			2		2		2		2			2		2		2
Källa: Skolverket.

Spridning av flickors och pojkars meritvärden i grundskolan

En större andel flickor än pojkar har de allra bästa betygen i grund- skolan, det vill säga ett meritvärde i intervallet 305–320. Våren 2008 hade 7,7 % av alla flickor ett meritvärde i detta spann, medan mot- svarande andel pojkar var 2,9 %. En större andel pojkar har de allra sämsta betygen: Våren 2008 hade 15,7 % av pojkarna ett meritvärde i intervallet 0–150, medan motsvarande andel flickor var 11,4 %.

118

SOU 2009:64

Könsskillnader i betyg och provresultat

Diagram 5.2 Spridningen av meritvärdet i grundskolan, fördelat på kön (%)

40%
35%
30%
25%
20%
15%
10%
5%
0%
Flickor Pojkar	Flickor Pojkar	Flickor Pojkar	Flickor Pojkar	Flickor Pojkar	Flickor Pojkar	Flickor Pojkar
0-50	55-100	105-150	155-200	205-250	255-300	305-320

Källa: Skolverket

Diagrammet nedan visar kvoten mellan andelen pojkar och andelen flickor som har ett givet meritvärde. Ett värde större än 1 betyder att det är fler pojkar som har fått detta genomsnittliga meritvärde, och ett värde mindre än 1 betyder att det är flickor. Det är alltså betydligt fler pojkar som har ett meritvärde i intervallet 0–155. Bland elever om har det maximala meritvärdet – 320 – är flickorna i stor majoritet; drygt 75 % av dessa elever är flickor. Andelarna flickor respektive pojkar väger jämt vid meritvärdet 220.

119

Könsskillnader i betyg och provresultat

SOU 2009:64

Diagram 5.3 Kvoten mellan andelen pojkar och andelen flickor som har ett givet meritvärde

2
1,8
1,6
1,4
1,2
1
0,8
0,6
0,4
0,2
0
5	0	5	0	5	0	5	0	5	0	5	0	5	0	5	0	5	0	5	0	5	0	5	0	5	0	5	0	5	0	5	0	5	0
-15	16	16	17	17	18	18	19	19	20	20	21	21	22	22	23	23	24	24	25	25	26	26	27	27	28	28	29	29	30	30	31	31	32
0
Källa: Skolverket.

För behörighet till gymnasieskolan krävs minst slutbetyget G i ämnena svenska/svenska som andra språk, engelska och matematik. En något större andel flickor än pojkar uppnår behörighet till ett nationellt gymn- asieprogram.

120

SOU 2009:64

Könsskillnader i betyg och provresultat

Diagram 5.4 Andelen pojkar och flickor som är behöriga till ett nationellt program på gymnasieskolan (%)

94
93
92
91
90
89
88
87
86
85
84
1997/98	1998/99	1999/2000	2000/01	2001/02	2002/03	2003/04	2004/05	2005/06	2006/07	2007/08

Pojkar Flickor

Källa: Skolverket.

Ett annat mått på skolframgång är andelen elever med fullständiga betyg, det vill säga elever som har minst betyget godkänt i alla ämnen, vanligen 17 st. Andelen pojkar som saknar fullständiga betyg uppgår till drygt 25 %. Motsvarande andel flickor uppgår till cirka 20 %. Nära 60 % av alla elever som lämnar skolan utan fullständiga betyg är pojkar.

121

Könsskillnader i betyg och provresultat

SOU 2009:64

Diagram 5.5 Andelen elever med fullständiga betyg (%)

85
80
75
70
65
60
1997/98	1998/99	1999/00	2000/01	2001/02	2002/03	2003/04	2004/05	2005/06	2006/07	2007/08

Total andel som nått målen Andel flickor som nått målen Andel pojkar som nått målen

Källa: Skolverket

Betygsskillnader mellan flickor och pojkar per ämne

Den genomsnittliga betygsskillnaden till flickornas fördel är störst i bild, hem- och konsumentkunskap samt svenska. I matematik, teknik och fysik är könsskillnaderna mindre, men flickorna är bättre än pojkarna även i dessa ämnen. Flickorna har högre betyg än pojkarna i alla ämnen utom idrott och hälsa. Tabellen nedan visar kvoten mellan pojkars och flickors betygspoäng uttryckt i procent. Ett värde under 100 innebär att flickor har bättre betyg än pojkar.

122

SOU 2009:64

Könsskillnader i betyg och provresultat

Tabell 5.1 Pojkarnas respektive flickornas betygspoäng samt kvoten uttryckt i procent (poäng och %)

Ämne	Pojkars	Flickors	Kvot (%)
	betygsresultat	betygsresultat

Idrott och hälsa	14,09	13,16	107
Matematik	11,81	12,18	97
Teknik	12,34	12,99	95
Engelska	12,93	13,65	95
Fysik	11,65	12,35	94
Historia	12,30	13,34	92
Modersmål	14,86	16,22	92
NO	11,84	13,00	91
Kemi	11,24	12,35	91
Slöjd	13,03	14,38	91
Svenska som	9,21	10,22	90
andraspråk
Samhällskunskap	11,89	13,26	90
SO	12,44	13,88	90
Musik	12,52	14,02	89
Geografi	11,82	13,26	89
Biologi	11,63	13,39	87
Tyska	12,17	14,07	87
Religion	11,81	13,71	86
Teckenspråk	12,26	14,33	86
Franska	12,23	14,30	86
Spanska	12,15	14,30	85
Svenska	12,11	14,51	83
Hem- och	12,38	15,09	82
konsumentkunskap
Bild	12,07	14,96	81

Källa: Skolverket.

”Idrottslärare ser ofta uttalat flickor som bräckligare”

Idrott och hälsa är det enda ämne där pojkar fortfarande har bättre betyg än flickor. Orsakerna till detta ligger möjligen i andra, djupare gående skillnader mellan idrotten och de andra ämnena. Då åsyftas inte bara att man vid idrottslektionerna obe-

123

Könsskillnader i betyg och provresultat

SOU 2009:64

kymrat förväntas klä av sig naken framför sina klasskamrater, något som kan vara nog så ansträngande, särskilt under perioder av livet när kroppen snabbt förändras.

Nej själva ämnet, själva undervisningen och inställningen till densamma skiljer också ut sig dramatiskt från den övriga skolan, på två sätt.

Den rädsla för nivåindelning och prestationsfokus som åtmin- stone till del präglar övriga ämnen lyser här med sin frånvaro. Man föreställer sig att de två bästa eleverna i spanska får välja varsitt lag som sedan ska böja verb på tid. När tävlingen är över säger man tröstande till det förlorande laget att det viktigaste inte är att vinna samtidigt som det vinnande laget firar. Språk- obegåvade elever i det förlorande laget får finna sig i arga blickar från sina kompisar.

Fokus i undervisningen ligger heller inte på att eleverna ska till- ägna sig nya kunskaper. I en föreläsning av Karin Redelius på GIH i Stockholm citerade hon tvärtom lärare som ansåg att det viktigaste de lärde ut var laganda och glädjen i att röra på sig:

– Målsättningen är mångfald, trivsel och rörelseglädje.

Ett rimligt löpsteg eller att exempelvis andas korrekt under löp- ning för att undvika håll tycks däremot vara sådant som eleverna antingen kan eller inte. Det är som om elever fick en bunt ekva- tioner utan att någon ens brydde sig om att förklara vad x var. Räkna på nu bara. Tänk på att det ska vara roligt att räkna. Den eventuella glädjen tycks relativt beroende av de förkunskaper eleven skaffat sig utanför skolan.

Det är svårt att tänka sig idrottens synsätt i de andra ämnena. Det går däremot ganska lätt att se varför könsmönstrena i idrotts- ämnet skiljer ut sig. I en annan studie, av Håkan Larsson, Birgitta Fredell och Karin Redelius, också på GIH, ser man ser hur idrottslärare ofta medvetet eller omedvetet förmedlar uppfatt- ningar om manligt och kvinnligt, hur själva idrottsprestationen i sig blir manligt kodad, medan flickor hela tiden har en möjlighet att välja bort deltagande. Idrottslärare ser ofta uttalat flickor

124

SOU 2009:64

Könsskillnader i betyg och provresultat

som bräckligare och svagare och eleverna anpassar sig efter deras förväntningar.

När eleven så småningom gör ”lilla korset” går ett sus genom klassen. Ah! hojtar en flicka.

–Tjejer, ni behöver inte göra det här, säger läraren. Eleverna fnissar, men ingen kommenterar. Läraren fortsätter:

–Det kräver jättemycket styrka för man är ju ganska högt upp… Och sen kommer en riktig superövning för killar.

Även i deras svar saknas klara besked om vad det är som egent- ligen lärs ut: ”Vad eleverna ska lära sig i ämnet och vad som där- med framstår som viktiga kunskaper att tillägna sig, hade lärarna inte helt lätt att redogöra för.” Däremot finns uttalade presta- tionskrav inbakade i betygssättningen.

Kombinationen av prestationsfokus vid såväl lektionstid som betygssättning i kombination med att mycket liten energi ägnas åt att faktiskt lära eleverna saker som de inte redan kunde är självfallet inte enbart negativt för flickor. Tvärtom är det möj- ligen ännu värre för pojkar som inte redan är fysiskt aktiva utan- för skolan och därför inte besitter de förkunskaper som krävs för att alls kunna ta till sig av undervisningen. Dels ingår fysisk styrka och sportintresse uttalat i maskuliniteten, dels – och möj- ligen just därför – saknar pojkarna den möjlighet som flickor generellt har, att ostraffat undvika idrottslektionerna. Att se över idrottsundervisningen ur könsperspektiv skulle därför gynna både pojkar och flickor.

Isobel Hadley-Kamptz

Följande tre diagram visar utvecklingen av könsskillnaden i betyg i SO-ämnena, NO-ämnena och kärnämnena från läsåret 1997/98 till 2007/08.

I SO-ämnen är könsskillnaderna i betyg relativt konstanta under den senaste tioårsperioden. Könsskillnaden till flickornas fördel är störst i religionskunskap och minst i historia.

125

Könsskillnader i betyg och provresultat

SOU 2009:64

Diagram 5.6 Kvoten mellan pojkars och flickors betygspoäng i SO-ämnen

1,05
1
0,95
0,9
0,85
0,8
0,75
0,7
0,65
0,6
1997/98	1998/99	1999/2000	2000/01	2001/02	2002/03	2003/04	2004/05	2005/06	2006/07	2007/08

Geografi Historia Religion Samhällskunskap

Källa: Skolverket

Även i NO-ämnena är betygsskillnaderna till flickornas fördel rela- tivt konstanta under den senaste tioårsperioden. Det finns dock en liten tendens till att skillnaderna till flickornas fördel ökar.

Diagram 5.7 Kvoten mellan pojkars och flickors betygspoäng i NO-ämnen

1,05
1
0,95
0,9
0,85
0,8
0,75
0,7
0,65
0,6
1997/98	1998/99	1999/2000	2000/01	2001/02	2002/03	2003/04	2004/05	2005/06	2006/07	2007/08

Biologi Fysik Kemi Teknik

Källa: Skolverket.

126

SOU 2009:64

Könsskillnader i betyg och provresultat

Flickorna är bättre än pojkarna i engelska, men i detta ämne har gapet mellan flickor och pojkar minskat något under senare år. I matematik och svenska är könsskillnaderna i betyg stabila över tid. I svenska som andraspråk är dock variationerna över tid i betygs- skillnad mellan könen något större.

Diagram 5.8 Kvoten mellan pojkars och flickors betyg över tid i engelska, matematik, svenska/svenska som andra språk

1,05
1
0,95
0,9
0,85
0,8
0,75
0,7
0,65
0,6
1997/98	1998/99	1999/2000	2000/01	2001/02	2002/03	2003/04	2004/05	2005/06	2006/07	2007/08

Engelska Matematik Svenska Svenska som andraspråk

Källa: Skolverket.

Könsskillnader i resultat på nationella prov

I årskurs 9 genomförs obligatoriska nationella prov i svenska, mate- matik och engelska. Proven ska konkretisera kursplanernas mål och samtidigt vara ett stöd för likvärdig betygssättning. Avsikten är dock inte att proven ensamma ska styra betygssättningen av enskilda elever. Flickor skriver bättre på de nationella proven än pojkar i engelska och svenska. I matematik presterar gruppen flickor i stort sett på samma nivå som gruppen pojkar.

127

Könsskillnader i betyg och provresultat

SOU 2009:64

Diagram 5.9 Resultat på nationella prov i grundskolan, våren 2007, fördelat på kön (%)

Engelska - Pojkar

Engelska - Flickor

Svenska - Pojkar

Svenska - Flickor

Matematik - Pojkar

Matematik - Flickor

25%

50%

75%

100%

EUM G VG MVG

Källa: Skolverket.

En analys av könsskillnaderna för elever med MVG ger samma mönster som i betygsstatistiken, nämligen att flickor är betydligt bättre i svenska, och engelska, men att könsskillnaden är marginell i matematik. I engelska har flickornas försprång minskat under senare år; även här går mönstret igen från betygsstatistiken.

128

SOU 2009:64

Könsskillnader i betyg och provresultat

Diagram 5.10 Skillnad mellan andelen pojkar respektive flickor med betyget MVG på de nationella proven (procentenheter)

Våren 1998

-2

Våren 1999

Våren 2000

Våren 2001

Våren 2005

Våren 2006

Våren 2007

Matematik Svenska Engelska

Källa: Skolverket.

En stor majoritet av eleverna får ett slutbetyg som ligger på samma nivå som deras resultat på ämnesprovet. Det är dock fler pojkar som får ett slutbetyg som ligger lägre än deras resultat på ämnes- proven och det är fler flickor som får ett slutbetyg som ligger högre än deras resultat på ämnesprovet (Skolverket 2006b).

Hur könsskillnader i betyg varierar med socioekonomi

En fråga är om könsskillnaderna i betyg varierar med föräldrarnas utbildningsbakgrund (socioekonomi). Myndigheten för skolut- veckling har i rapporten Kön och skolframgång – tolkningar och per- spektiv, visat att ju högre utbildningsnivå elevens moder har desto högre blir det genomsnittliga meritvärdet hos eleven. Emellertid påverkas inte betygsskillnaden mellan flickor och pojkar av modernas utbild- ningsnivå. Bland såväl elever där modern har en högsta utbildning från grundskola, gymnasieskola som högskola presterar flickor omkring 10 % bättre än pojkar.

Provresultaten för ämnesproven i årskurs 9 visar ett likartat mönster. Båda könen presterar bättre på proven ju högre moderns utbildnings- nivå är. Pojkar presterar sämre än flickor i varje undergrupp och

129

Könsskillnader i betyg och provresultat

SOU 2009:64

ämne förutom i matematik när moderns högsta utbildningsnivå är förgymnasial. Diagrammet visar andelen elever som fått betyget MVG på ämnesproven.

Diagram 5.11 Andelen flickor respektive pojkar med betyget MVG på nationella prov, fördelat efter moderns högsta utbildningsnivå (%)

Förgymnasiell

Gymnasial

Eftergymanasial

Förgymnasiell

Gymnasial

Eftergymanasial

utbildning

Flickor

Pojkar

Svenska Engelska Matematik

Källa: Skolverket.

Hur utländsk bakgrund påverkar könsskillnaden i skolprestationer

SCB:s definition på utländsk bakgrund är ”elever födda utomlands samt elever födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands.” Elever med svensk bakgrund presterar i genomsnitt bättre än elever med utländsk bakgrund, enligt den valda definitionen. Däremot ser vi att ”utländska” flickor i genomsnitt presterar något bättre än vad ”svenska” pojkar gör.

Samtidigt finns det en stor spridning i betygsnivå inom gruppen elever med utländsk bakgrund. Skolverket har visat att resultaten i skolan hänger samman med när eleverna kommer till Sverige, i för- hållande till tidpunkten för skolstarten, och med föräldrarnas utbild- ningsnivå. Elever som kommer till Sverige tidigt och där föräldrarna hade högre utbildning presterar bättre än elever som kommer till Sverige sent och där föräldrarna har en låg utbildning (2004a).

130

SOU 2009:64

Könsskillnader i betyg och provresultat

Diagram 5.12 Meritvärde för flickor och pojkar, med svensk och utländsk bakgrund (meritvärde)

240
220
200
180
160
140
120
1997/98	1998/99	1999/2000	2000/01	2001/02	2002/03	2003/04	2004/05	2005/06	2006/07	2007/08

	Pojkar med svensk bakgrund		Flickor med svensk bakgrund
	Pojkar med svensk bakgrund		Flickor med svensk bakgrund
	Pojkar med utländsk bakgrund		Flickor med utländsk bakgrund

Källa: Skolverket.

Regionala skillnader

Det är vanligt att vid olika typer av jämförelser gruppera kom- munerna i nio kommungrupper, enligt en indelning som har gjorts av organisationen Sveriges Kommuner och Landsting. Det finns ett samband mellan elevernas skolprestationer och föräldrarnas utbild- ningsnivå. Det är därför inte förvånande att eleverna i förorts- kommuner och storstäder i genomsnitt har ett högre meritvärde, eftersom andelen invånare med längre utbildning i allmänhet är högre där. Frågan är om även könsskillnaden i skolprestationer har en regional dimension, det vill säga, om kvoten mellan pojkars och flickors betyg varierar mellan olika typer av kommuner. Det finns en liten skillnad mellan kommungrupperna: Kvoten, uttryckt i procent, varierar mellan 88 % i kommungruppen varuproducerande kom- muner, och 91 % i gruppen förortskommuner. Det finns dock stora skillnader mellan kommunerna inom respektive kommun- grupp. Skolverket framhåller att det ur ett systemperspektiv är svårt att peka ut en grupp kommuner och hävda att de generellt har större könsskillnader än andra. Könsskillnaden i måluppfyllelse är ett nationellt fenomen (2006b).

131

Könsskillnader i betyg och provresultat

SOU 2009:64

Diagram 5.13 Pojkars och flickors meritvärde samt kvot, fördelat på kommungrupp, ( meritvärde och kvot)

220

0,92

215

0,91

210

0,9

205

0,89

Totalt

Kvoten

200

0,88

195

0,87

190

0,86

täder

ommuner

komm

Förortskommun

tä

lingskommu

000

500

000

tors

Störr

ucera

Glesby

riga,

Pen

Öv

pro

Öv

Källa: Skolverket.

På kommunnivå är könsskillnaden i genomsnittligt meritvärde naturligt nog större än motsvarande skillnad på kommungrupps- nivå. Skolverket har visat att könsskillnaderna i skolprestationer på kommunnivå varierar kraftigt från ett år till ett annat. En kommun som har stor skillnad i betyg mellan flickor och pojkar ett år, kan alltså ha en liten skillnad påföljande år (2006b).

Nedan redovisas den genomsnittliga betygsskillnaden mellan flickor och pojkar, beräknat på ett treårssnitt. Fortfarande är skill- naderna mellan kommunerna stora. I flertalet kommuner (127 stycken) är kvoten, uttryckt i procent, mellan pojkars och flickors meritvärde i intervallet 89–91%. Men det finns även ett 30-tal kom- muner där pojkarnas meritvärde beräknat på ett treårssnitt endast mot- svarar 77–85% av flickornas meritvärde.

132

SOU 2009:64

Könsskillnader i betyg och provresultat

Diagram 5.14 Kvoten mellan pojkars och flickors meritvärde, uppdelat på kommuner (antalet kommuner)

140
				127
120
100
80
			65
60					56
40
		28
20
						8
2	3						1
0
77 % - 79 %	80 % - 82 %	83 % - 85 %	86 % - 88 %	89 % - 91 %	92 % - 94 %	95 % - 97 %	98 % - 100 %

Källa: Skolverket.

Skolverket har gjort vissa analyser av könsskillnader i meritvärde på skolnivå. Slutsatsen är att betygsskillnaden mellan flickor och pojkar på de enskilda skolorna ofta varierar från ett år till ett annat, även om det enligt Skolverket finns exempel på skolor med systematiskt avvikande nivåer (2006b).

Vi har låtit SCB göra vissa översiktliga analyser av spridningen på skolnivå av betygkvoten mellan pojkar och flickor. Resultaten bekräftar i stora drag Skolverkets analys från 2006, men de ibland mycket stora könsskillnaderna i betyg mellan skolorna, motiverar en fördjupad förklarande analys. Vi avser att återkomma i slutbetänkan- det med en sådan analys.

är det säkrast att skjuta allvaret

133

Könsskillnader i betyg och provresultat

SOU 2009:64

Lagom är bäst. En kille i grundskolan ska inte misslyckas i skolan. Han får gärna placera sig över medeltalet i betygsstatistiken. Men förutsättningen är att studieframgångarna kommer motståndslöst. Acceptansen för hårt skolarbete är inte skyhög bland intervjuade killarna. Det är inte okej att ställa in en social aktivitet med moti- veringen att man ska plugga.

Killarna är överens om att tjejerna lyckas bättre i skolan, men de är övertygade om att killarna kommer revanschera sig när det verk- ligen gäller.

Patrik och Rasmus går i nian på Gullmarsskolan. Det är en medel- stor högstadieskola i västkuststaden Lysekil. Det är rast och killarna hänger vid skåpen i en folktom korridor i den nötta skol- byggnaden. De är överens om att tjejerna lyckas bättre i skolan, men tror att killarna kommer att komma ikapp i gymnasiet.

Patrik: - I högstadiet har man tre år på sig att göra bra ifrån sig. I gymnasiet har man bara en termin, så det är klart att man anstränger sig mer då.

Rasmus: - De flesta killarna skärper sig nog i gymnasiet.

Patrik, som vill arbeta som elektriker i framtiden, ser fram emot att börja i gymnasiet.

P: - Man får välja själv då och plugga någonting som man tycker är kul. Och sedan är det färdigpluggat. I alla fall för min del.

Varför presterar tjejerna bättre i skolan?

R: - De pluggar mer inför prov. De har lättare att få…vad heter det… prestationsångest. De bryr sig mer om att göra bra ifrån sig.

P: - Om man pluggar mycket som kille så blir man stämplad som pluggis. Det verkar vara lättare att stämplas som pluggis om man är kille än om man är tjej.

Rasmus: - Man blir streb (sic).

134

SOU 2009:64

Könsskillnader i betyg och provresultat

Skulle ni kunna säga till en kompis att ni inte kan ses i helgen för att ni är tvungna att plugga?

P: - Jag skulle kunna säga om jag pluggade någon dag under helgen men inte att jag pluggade hela helgen.

Rasmus satsar på en framtid som civilingenjör, men oroar sig inte för den höga studietakt som det kan innebära.

R: - Det är klart att jag kommer behöva plugga mycket. Men det är någonting som man gör då. Det är ingenting som jag behöver oroa mig för nu.

Axel placerar sig bland toppskiktet i sin klass. Han går i femman på Höglandsskolan i Bromma. Det är en idyllisk liten skola med elever från förskolan till gymnasiet. Axel satsar på skolan. Vi träffas i ett läsrum intill skolbiblioteket. Han är den enda av de intervjuade killarna som säger sig plugga mycket.

– Jag tror att killar är sämre för att vi inte orkar plugga. Vi kanske gör andra saker när tjejerna pluggar. Själv pluggar jag minst en timme per dag. Jag skulle vilja bli fotbollsproffs, men om jag inte blir det så kan jag tänka mig att bli ekonom eller jurist eller någon- ting sånt.

Tycker du att det är kul att plugga så mycket?

– Ibland är det kul att lära sig och ibland är det tråkigt. Jag pluggar allt som är nödvändigt.

Hur motiverar du dig att plugga så mycket?

– Man blir glad när man får bra på proven. Jag pluggar bara och tänker inte så mycket, men jag vet ju att när jag är färdig så kan jag gå ut och köra fotboll eller göra vad jag vill. Sedan är det ju bra att ha ett bra jobb.

135

Könsskillnader i betyg och provresultat

SOU 2009:64

Känns inte yrkeslivet ganska avlägset?

– Nej, det känns inte så långt bort.

Har du glädje av skolkunskaperna redan nu?

– Jag har nytta av geografi. Och jag lär mig engelska, det är ju bra att kunna.

Är det viktigt bland kompisarna att kunna mycket om geografi och engelska?

– Nej det är inte så viktigt. Men det är coolt att vara bra på språk och sånt. Det är ju coolt om man ska åka till något annat land att kunna prata engelska.

Axel tror att tjejernas överläge i skolan kommer leda till ett över- läge i yrkeslivet.

– Jag tror att det kommer ändras så att tjejer blir vd:ar och så när de är bättre i skolan. Det är bra att det blir mer lika.

Manne Forssberg

Internationella undersökningar

Sverige deltar i flera internationella studier om skolprestationer. I detta avsnitt presenterar vi kort resultatutvecklingen över tid för den svenska skolan. Redovisningen är särskilt inriktad på könsskillnaderna i skol- prestationer. Uppgifterna kommer från Skolverket (2009a). De tre största internationella undersökningarna som Sverige deltagit i är:

•TIMSS (Trends in International Mathematics and Science Study) - en internationell komparativ studie som undersöker elevers kun- skaper i matematik och naturvetenskap i årskurserna 4 och 8. Sverige har deltagit vid undersökningarna 1995, 2003 och 2007.

•PISA (Program for International Student Assessment), som ini- tierats av OECD, studerar effekterna av medlemsländernas utbildning inom det obligatoriska skolväsendet. Syftet är att under-

136

SOU 2009:64

Könsskillnader i betyg och provresultat

söka i vilken grad respektive utbildningssystem bidrar till att fem- tonåringar, som snart kommer att ha avslutat den obligatoriska skolan, är rustade att möta framtiden. Sverige har deltagit vid undersökningarna 2000, 2003 och 2006.

•PIRLS (Progress in International Reading Literacy Study), är en av de mest omfattande undersökningarna någonsin av elevers förmåga att läsa. Sverige har deltagit i undersökningarna 2001 och 2006.

Generellt om skillnaderna mellan flickors och pojkars skolprestationer i olika länder

I ett stort antal länder är flickor bättre än pojkar på läsning på sitt modersmål. I matematik är dock pojkar bättre i flertalet länder, men inte i alla. I tabellen nedan framgår skillnaden mellan flickor och pojkar i läsning respektive matematik. Materialet baseras på 15- åringars provresultat inom ramen för PISA-undersökningen 2003.

137

Könsskillnader i betyg och provresultat

SOU 2009:64

Diagram 5.15. Skillnader mellan könen i provresultat i läsning och matematik i olika länder (poäng)

Iceland

Thailand

Indonesia

United Kingdom

Sweden

Netherlands

Australia

Norway

Mexico

Hong Kong

Latvia

Tunisia

Hungary

Poland

Serbia and Montenegro

France

Finland

Portugal

USA

Ireland

Russian Fed.

Belgium

Uruguay

Austria

Spain

Czech Rep.

Canada

Germany

Denmark

Slovak Rep.

New Zealand

Luxembourg

Switzerland

Japan

Greece

Italy

Rep. of Korea

Turkey

Brazil

Macao


60 40 20				0 -20

Gender difference in math

Gender difference in reading

Källa: Guiso, m .fl. (2008)

138

SOU 2009:64

Könsskillnader i betyg och provresultat

En aktuell studie visar att sterotypa uppfattningar om kön delvis kan förklara varför pojkar och flickor presterar olika bra i matematik och naturvetenskap. Forskare i psykologi vid Uppsala universitet har tillsammans med internationella kollegor studerat fördomar hos nästan 300 000 människor i 34 länder och jämfört med skolresultat från samma länder. Studien har gjorts med hjälp av så kallat implicit associationstest (IAT), ett datorbaserat test som mäter omedvetna associationer. Testresultaten från nästan 300 000 människor i olika länder visar att 70 % har en starkare association mellan kombinationen man-naturvetenskap än mellan kvinna-naturvetenskap. Studien visar också att den stereotypa uppfattningen om kön och naturvetenskap är starkt kopplad till skillnader i pojkars och flickors kunskaper i nationella prov i mate- matik och naturvetenskap i årskurs 8. (Nosek m.fl.).

Sveriges resultat i läsförståelse

De svenska elevernas läsförståelse är god vid en internationell jäm- förelse, både bland årskurs 4 och bland 15-åringar. Sverige ligger både i PIRLS och i PISA under alla år på ett värde som ligger klart över det internationella snittet. Resultatet för de yngre eleverna är bättre i den internationella jämförelsen än för de äldre eleverna. Finland och Sydkorea är de länder som i PISA har de allra högsta värdena för läsförståelse för de äldre barnen. Utvecklingen är emellertid att Sverige i båda undersökningarna har en negativ trend i resultaten, även om Sveriges placering mot andra länder är stabil. Både flickor och pojkar har försämrat sina resultat något. Däremot är det i absoluta tal tydliga skillnader mellan könen till flickors för- del.

Sveriges resultat i naturvetenskap

Sveriges resultat i naturvetenskap har försämrats under perioden. I TIMSS har Sverige gått från ett bra resultat 1995, till att ligga under medelvärdet 2007. Även i PISA har Sveriges resultat försämrats från 2000 till 2006, även om Sverige fortfarande ligger över medel- värdet. De bästa länderna i naturvetenskap är Finland, Sydkorea och Singapore.

139

Könsskillnader i betyg och provresultat

SOU 2009:64

Statistiken för PISA i naturvetenskap går inte att dela upp på kön men i TIMMS framstår ett mönster där pojkar tappar mer än vad flickor gör. Det har även lett till att de svenska pojkarna, som var bättre än flickorna 1995, vid 2007 års undersökning har passerats av flickorna även om skillnaden är marginell.

Sveriges resultat i matematik

Mönstret från Naturvetenskap går igen även i matematik. I TIMMS låg Sverige en bit över medelvärdet 1995, men ligger under medel- värdet 2007. Även i PISA har Sverige backat, men ligger fortfarande över medelvärdet. Finland, Sydkorea och Singapore toppar även här statistiken. Båda pojkar och flickor har försämrat sina resultat i TIMMS och PISA med ungefär lika mycket. I PISA presterar pojkar något bättre än flickor, medan flickor presterar något bättre i TIMMS. I båda fallen är könsskillnaderna små.

Tillbakablick

Det var först under efter krigstiden som flickor och pojkar fick samma möjligheter till utbildning. Enhetsskolan infördes på prov i Sverige från 1949 och ersatte då den tidigare indelningen i läroverk, flickskolor och folkskolor. Det dröjde ända till 1972 innan grund- skolan var fullt införd i Sverige och de sista flickskolorna hade för- svunnit.

Betygssystemet har ändrats flera gånger efter kriget. Fram till och med 1962 hade folkskolan och läroverken en sjugradig bok- stavsbetygsskala där stora A var högsta betyg och C var underkänd. Mellan åren 1962 till 1994 praktiserades ett relativt betygssystem i fem steg, där det redan på förhand var bestämt hur stor andel av eleverna som skulle ha vilket betyg. Detta betygssystem avveckla- des 1994 och ersattes med det nuvarande systemet med målrela- terade betyg i tre steg för grundskolan och fyra för gymnasieskolan (betyget IG ges inte i grundskolan). Ett nytt betygssystem ska införas från och med läsåret 2011/12 (prop. 2008/09:66).

Nationella prov har funnits i skolan sedan början av 1990-talet. Tidigare fanns centrala eller diagnostiska prov som stöd för betygs- sättningen.

140

SOU 2009:64

Könsskillnader i betyg och provresultat

Betygsdata och data om provresultat finns läsbara i elektronisk form från 1988 och framåt. Det är alltså av flera skäl svårt att ge en exakt bild över hur könsskillnader i betyg och provresultat har för- ändrats historiskt.

Det så kallade UGU-materialet (Utvärdering Genom Upp- följning) förvaltas av Göteborgs universitet. Materialet består av data som samlats in från ett urval av nio åldersgrupper (kohorter), från elever födda 1948 till elever födda 1998. I materialet finns bland annat en redogörelse för betygsresultat och provresultat (UGU-projektet).

Nedan redovisas beräkningar av könsskillnaden i skolpresta- tioner i svenska, engelska och matematik, för kohorterna födda 1948, 1953, 1967, 1972, 1977 och 1982. Insamlingen för kohorten födda 1977 omfattar cirka 4 000 individer. Insamlingen för övriga kohorter omfattar cirka 8 000–9 000 individer. Betygen och prov- resultaten för årskullarna födda 1948 respektive 1953 avser årskurs 6. Betygen och provresultaten för övriga årskullar avser årskurs 8, utom för kohorten med avgångsår 1998, där provet gavs i årskurs 9.

Resultatet av beräkningarna uttrycks i diagrammet nedan som en kvoten mellan flickors och pojkars genomsnittliga betygs- och provresultat.

I svenska har flickor haft bättre betyg och provresultat än pojkar i alla åldersgrupper i materialet.

Diagram 5.16 Tillbakablick – kvoten mellan pojkars och flickors betyg i svenska

1,1
1
0,9
0,8
0,7
0,6
1961	1966	1983	1988	1993	1998
Källa: UGU-projektet.
					141

Könsskillnader i betyg och provresultat

SOU 2009:64

I svenska är könsskillnaden i provresultat överlag mindre än mot- svarande skillnad i betyg.

Diagram 5.17 Tillbakablick – kvoten mellan pojkars och flickors provresultat i svenska

1,1
1
0,9
0,8
0,7
0,6
1961	1966	1983	1988	1993	1998
Källa: UGU-projektet.

Även i engelska har flickor genomgående haft bättre betyg än pojkar. Under perioden då engelska nivågrupperades var kvinnor bättre i särskild engelska (den svårare kursen) medan pojkar var bättre i allmän engelska.

142

SOU 2009:64

Könsskillnader i betyg och provresultat

Diagram 5.18 Tillbakablick – kvoten mellan pojkars och flickors betyg i engelska

1,1
1
0,9
0,8
0,7
0,6								ej nivågrupperad
ej nivågrupperad	ej nivågrupperad	allmän kurs	särskild kurs	allmän kurs	särskild kurs	allmän kurs	särskild kurs	ej nivågrupperad
1961	1966		1983		1988		1993	1998

Källa: UGU-projektet.

Även i engelska är betygsskillnaden mellan könen större än mot- svarande skillnad i provresultat.

Diagram 5.19 Tillbakablick – kvoten mellan pojkars och flickors provresultat i engelska

1,1
1
0,9
0,8
0,7
0,6								ej nivågrupperad
ej nivågrupperad	ej nivågrupperad	allmän kurs	särskild kurs	allmän kurs	särskild kurs	allmän kurs	särskild kurs	ej nivågrupperad
1961	1966		1983		1988		1993	1998

Källa: UGU-projektet.

143

Könsskillnader i betyg och provresultat

SOU 2009:64

I matematik är könsskillnaderna i betygsresultat små. I flertalet ålders- grupper har flickor haft något bättre betyg än pojkar.

Diagram 5.20 Tillbakablick – kvoten mellan pojkars och flickors betygsresultat i matematik

1,1
1
0,9
0,8
0,7
0,6								ej nivågrupperad
ej nivågrupperad	ej nivågrupperad	allmän kurs	särskild kurs	allmän kurs	särskild kurs	allmän kurs	särskild kurs	ej nivågrupperad
1961	1966		1983		1988		1993	1998

Källa: UGU-projektet.

I matematik har i flertalet åldersgrupper pojkar haft något bättre provresultat än flickor, medan flickor alltså som nämnts i flertalet grupper haft något bättre betyg.

144

SOU 2009:64

Könsskillnader i betyg och provresultat

Diagram 5.21 Tillbakablick – kvoten mellan pojkars och flickors provresultat i matematik

1,1
1
0,9
0,8
0,7
0,6								ej nivågrupperad
ej nivågrupperad	ej nivågrupperad	allmän kurs	särskild kurs	allmän kurs	särskild kurs	allmän kurs	särskild kurs	ej nivågrupperad
1961	1966		1983		1988		1993	1998

Källa: UGU-projektet.

Vi har alltså kunnat konstatera att flickor historiskt sett haft bättre betyg och provresultat än pojkar i svenska. Även i engelska har flickor historiskt sett varit bättre än pojkar. I matematik har flickor och pojkar varit i stora drag jämngoda.

5.2Flickors och pojkars resultat i gymnasieskolan

Även i gymnasieskolan används ett målrelaterat betygssystem. Den genomsnittliga betygspoängen räknas fram genom att kurspoängen multipliceras med betygsvärdet, varefter den divideras med den sammanlagda kurspoängen. Det innebär att 20,0 är det maximala värdet som en elev kan få om denne har MVG på samtliga kurser i gymnasieskolan.

Flickor har i genomsnitt bättre betyg än pojkar även i avgångs- betyg från gymnasieskolan. Den genomsnittliga könsskillnaden i genomsnittliga betygspoäng är ungefär lika stor som motsvarande skillnad i grundskolan, det vill säga pojkar presterar betygsmässigt ungefär 90 % av vad flickor gör.

Könsskillnaden i genomsnittliga betygspoäng har varit relativt kon- stant under de allra senaste åren. Skillnaden har dock ökat något under

145

Könsskillnader i betyg och provresultat

SOU 2009:64

perioden från läsåret 1996/97 till läsåret 2006/2007 – kvoten har ändrats från 0,93 till 0,91.

Diagram 5.22 Kvoten mellan pojkars och flickors genomsnittliga betygspoäng i gymnasieskolan, över tid

0,95
0,94
0,93
0,92
0,91
0,9
0,89
0,88
0,87
0,86
0,85
	/97		/98		/99	1999/2000		1		01/02		/03		/04		/05		/06		/07		8
	/97		/98		/99			/0				/03		/04		/05		/06		/07		/0
	96		97		98		0					02		03		04		05		06	7
9		9		9			00		0		0		0		0		0		0		00
1		1		1			2		2		2		2		2		2		2		2

Källa: Skolverket.

Gymnasieskolan är således till skillnad från grundskolan inte heterogen, utan elever kan välja olika nationella program. Flickorna har igenom- snitt bättre betyg än pojkarna på samtliga program utom på Energi- programmet. Kvoten mellan pojkars och flickors genomsnittliga betygspoäng varierar i intervallet 0,86–1,03.

146

SOU 2009:64

Könsskillnader i betyg och provresultat

Tabell 5.2 Genomsnittliga betygspoäng för pojkar och flickor samt kvot uttryckt i procent läsår 2007/08 från de nationella programmen i gymnasieskolan (betygspoäng, %)

Program	Totalt	Pojkar	Flickor	Kvot (%)
Barn- och fritid (BF)	12,8	11,8	13,1	90,1
Bygg (BP)	12,4	12,3	13,0	94,6
El (EC)	12,3	12,3	13,8	89,1
Energi (EN)	11,9	11,9	11,5	103,5
Estetiska	14,9	14,3	15,1	94,7
Fordon (FP)	11,6	11,6	11,9	97,5
Handels- och adm. (HP)	12,7	12,0	13,1	91,6
Hantverk (HV)	14,2	12,8	14,3	89,5
Hotell- och restaurang	12,9	12,1	13,3	91,0
(HR)
Industri (IP)	12,9	12,6	14,6	86,3
Livsmedel (LP)	12,9	12,0	13,2	90,9
Medie (MP)	13,5	12,8	14,1	90,8
Naturbruk (NP)	13,7	12,6	14,2	88,7
Omvårdnad (OP)	13,4	12,4	13,5	91,9
Naturvetenskap (NV)	16,2	15,9	16,5	96,4
Samhällsvetenskap (SP)	14,7	13,9	15,2	91,4
Teknikprogrammet (TE)	13,9	13,7	15,1	90,7

Källa: Skolverket.

Könsskillnader i betyg för gymnasieskolans olika ämnen

Eleverna i gymnasieskolan läser två typer av kurser. Dels kärn- ämneskurser som alla elever läser oavsett program, dels karaktärs- ämneskurser som varierar mellan programmen. De genomsnittliga könsskillnaderna i kurspoäng framgår av diagrammet nedan. Flickorna har i genomsnitt bättre betyg än pojkarna i gymnasie- skolan i alla ämnen utom i idrott och hälsa – mönstret är således detsamma som i grundskolan.

147

Könsskillnader i betyg och provresultat SOU 2009:64

Tabell 5.3	Pojkars och flickors kurspoäng i gymnasieskolan, samt kvot
	uttryckt i procent (betygspoäng, %)

Ämne		Pojkars	Flickors	Kvot (%)
		betygspoäng	betygspoäng

Idrott och hälsa A		14,60	14,13	103
Matematik A		12,81	12,92	99
Engelska A		13,64	14,08	97
Svenska som		12,02	13,22	91
andraspråk A
Naturkunskap A		12,58	14,08	89
Estetisk verksamhet		13,79	15,57	89
Samhällskunskap A		12,48	14,26	88
Svenska A		12,75	14,76	86
Projektarbete		13,25	15,62	85
Svenska som		10,81	12,99	83
andraspråk B
Svenska B		12,04	14,52	83
Religionskunskap		12,22	14,74	83

Källa: Skolverket.

Tre av gymnasieskolans kärnämnen är engelska A, matematik A och svenska A. De genomsnittliga könsskillnaderna i betyg i dessa ämnen påminner skillnaderna i motsvarande ämnen i grundskolan (se diagram 4–8). I Matematik A är kvoten mellan pojkars och flickors betyg nära 1 från läsåret 1996/97 fram till läsåret 2007/08. I Engelska A har pojkarna successivt närmat sig flickorna medan skillnaderna i Svenska A ökat över tid.

148

SOU 2009:64

Könsskillnader i betyg och provresultat

Diagram 5.23. Kvoten mellan pojkars och flickors kurspoäng i gymnasieskolans kärnämnen

1,1
1
0,9
0,8
0,7
0,6
/97	1997/98	/99	00	/01	2001/02	/03