Skatteförfarandet, del 1

Skatteförfarandet

Slutbetänkande av Skatteförfarandeutredningen

Stockholm 2009

SOU 2009:58

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm

Orderfax: 08-598 191 91 Ordertel: 08-598 191 90 E-post: order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se

Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, (SB PM 2003:2, reviderad 2009-05-02)

– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss

Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice

Tryckt av Edita Sverige AB

Stockholm 2009

ISBN 978-91-38-23235-4

ISSN 0375-250X

Till statsrådet och chefen för

Finansdepartementet

Regeringen beslutade den 1 december 2005 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att föreslå reformerade förfaranderegler på såväl det direkta som det indirekta beskattningsområdet. Samma dag förordnades regeringsrådet Carl Gustav Fernlund som särskild utredare.

Som experter förordnades från den 23 januari 2006 numera

kanslirådet Jacqueline Deniz-Kiviharju,	departementsrådet
Stefan Holgersson, språkexperten Stina	Malmberg, numera

professorn Christina Moëll, skattejuristen Kerstin Nyquist, ämnes- rådet Kjell Olsson, skattedirektören Roland Åkerblom och projektledaren Birgitta Österberg.

Numera kanslirådet Clara Ahlqvist förordnades som expert från den 27 februari 2006 och entledigades den 1 november 2006. Från samma dag förordnades numera kanslirådet Johan Lundmark som expert. Från den 21 februari 2008 förordnades sektionschefen Jonas Grönkvist som expert.

Numera kanslirådet Cecilia Mauritzon var anställd som sekreterare under perioden den 1 februari 2006 till den 14 november 2006.

Som sekreterare anställdes från den 1 april 2006 kammarrätts-

assessorn Åsa Ståhl, från den			26 april	2006	kanslirådet
Petter Classon	och	från den	9 februari	2009	jur. kand.
Åsa Windrot Thell.
Utredningen har antagit namnet Skatteförfarandeutredningen.
I oktober	2006	lämnade	utredningen	delbetänkandet

Tyst godkännande – ett nytt sätt att deklarera (SOU 2006:89).

Härmed överlämnar utredningen sitt slutbetänkande Skatteförfarandet (SOU 2009:58). Två särskilda yttranden har fogats till betänkandet.

Uppdraget är härmed slutfört.

Stockholm i juni 2009

Carl Gustav Fernlund

/ Petter Classon Åsa Ståhl

Åsa Windrot Thell

Innehåll

Del 1
Sammanfattning ..................................................................	9
Förkortningar.....................................................................	23
Författningsförslag – skatteförfarandelagen...........................	25
1.1 Förslag till skatteförfarandelag (0000:000) ............................	25
Avd. I Innehåll, tillämpningsområde och definitioner ...................	25
Avd. II Företrädare ...........................................................................	34
Avd. III Registrering.........................................................................	38
Avd. IV Preliminär skatt...................................................................	41
Avd. V Särskild inkomstskatteredovisning .....................................	57
Avd. VI Uppgifts- och dokumentationsskyldighet ........................	59
Avd. VII Ersättning för kostnader för biträde..............................	118
Avd. VIII Utredning och kontroll.................................................	119
Avd. IX Tvångsåtgärder..................................................................	127
Avd. X Undantag från kontroll......................................................	135
Avd. XI Särskilda avgifter...............................................................	136
Avd. XII Beslut om skatter och avgifter........................................	148
Avd. XIII Betalning och återbetalning av skatter och avgifter ....	165
Avd. XIV Omprövning och överklagande ....................................	185
Avd. XV Verkställighet...................................................................	202
	5

Innehåll	SOU 2009:58
Författningsförslag – övriga lagar	........................................215

1.2Förslag till lag (0000:000) om redovisning, betalning och kontroll av mervärdesskatt för elektroniska tjänster

	från tredje land........................................................................	215
1.3	Förslag till lag om ändring i kupongskattelagen
	(1970:624)...............................................................................	222
1.4	Förslag till lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69)....	227

1.5Förslag till lag om ändring i förvaltningsprocesslagen

(1971:291)...............................................................................

229

1.6Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen

(1979:1152).............................................................................

231

1.7Förslag till lag om ändring i lagen (1984:404) om

stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter ...........................

236

1.8Förslag till lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt

på ränta på skogskontomedel m.m........................................

237

1.9Förslag till lag om ändring i lagen (1991:586) om

	särskild inkomstskatt för utomlands bosatta .......................	239
1.10	Förslag till lag om ändring i lag (1991:591) om särskild
	inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.................	242
1.11	Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen
	(1994:200)...............................................................................	246

1.12Förslag till lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av

	alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter...................	256
1.13	Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen
	(1999:1229).............................................................................	260
1.14	Förslag till lag om ändring i tullagen (2000:1281) ...............	294
1.15	Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen
	(2000:980)...............................................................................	303

SOU 2009:58 Innehåll

1.16	Förslag till lag om ändring i lagen (2004:629) om
	trängselskatt ...........................................................................	308
1.17	Förslag till lag om ändring i vägtrafikskattelagen
	(2006:227) ..............................................................................	310

	Del 2
1	Utredningens uppdrag och arbete ..............................	333
2	En skatteförfarandelag ..............................................	337
3	Minskade administrativa kostnader ............................	361
4	Preliminär skatt .......................................................	407
5	Uppgifts- och dokumentationsskyldighet.....................	431
6	Ersättning för kostnader för biträde ............................	475
7	Särskilda avgifter .....................................................	501
8	Betalning och återbetalning av skatter och avgifter ......	575
9	Omprövning och överklagande ...................................	651
10	Betalningsskyldighet vid skattebrott ...........................	685
11	Ikraftträdande, övergångsbestämmelser och
	följdändringar ..........................................................	703
12	Konsekvenser...........................................................	713
Särskilda yttranden ..........................................................		739
Bilagor............................................................................		759

Innehåll

SOU 2009:58

Del 3
Författningskommentar – skatteförfarandelagen	...................845
Författningskommentar – övriga lagar ...............................	1677

Sammanfattning

Arbetets inriktning

En del av utredningens uppdrag är att förtydliga och förenkla lagstiftningen på skatteförfarandeområdet. Vi har valt att fullgöra den uppgiften genom att skapa en gemensam lag för i stort sett hela skatteförfarandet. Under arbetets gång har det blivit alltmer tydligt att det är den bästa lösningen. Det har emellertid också inneburit ett omfattande arbete och tagit större delen av utredningstiden i anspråk.

Vid sidan av arbetet med en ny skatteförfarandelag har vi också utrett ett antal frågor som är särskilt utpekade i våra direktiv. Det rör sig om ett flertal frågor av olika karaktär. Några frågor som särskilt bör nämnas är utvärderingen av lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. (ersätt- ningslagen), utvärderingen av bestämmelserna om skattetillägg efter 2003 års reform och skattenämndernas framtid. En fråga av stor praktisk betydelse är utvärderingen av skattekontosystemet.

Den viktigaste utgångspunkten för vårt arbete har varit att minska den administrativa bördan för företag och andra enskilda. Det har genomsyrat hela arbetet. Samtidigt ska förslagen bidra till en effektivisering av Skatteverkets administration. Vi har också beaktat intresset av effektiv kontroll.

Det förslag som enligt vår bedömning är av störst betydelse är förslaget till en ny skatteförfarandelag. I det följande redogör vi för fördelarna med en sådan lag. Därefter beskriver vi några av utredningens övriga förslag.

Sammanfattning

SOU 2009:58

En skatteförfarandelag

De bestämmelser som i dag går under namnet ”skatteförfarandet” finns i huvudsak i taxeringslagen (1990:324), skattebetalningslagen (1997:483) och lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter(de tre stora lagarna).

De tre stora lagarna på skatteförfarandeområdet kompletteras av lagar om särskilda anteckningsskyldigheter (t.ex. skyldigheten att föra personalliggare), tvångsåtgärder (t.ex. betalningssäkring) och ersättning för kostnader för biträde och ombud. Det rör sig totalt om åtta lagar.

Problemen med att bestämmelserna om skatteförfarandet är utspridda på så många lagar är:

1.För många bestämmelser och hänvisningar. Det finns t.ex. dubbla bestämmelser om särskilda avgifter och överklagande samt omfattande hänvisningar från t.ex. skattebetalningslagen till taxeringslagens bestämmelser om revision och undantagande av handlingar.

2.Gränsdragningsproblem. Gränsdragningen mellan taxeringslagen och skattebetalningslagen är t.ex. oklar.

3.Obefogade skillnader i sak mellan bestämmelser i samma ämne. Ett exempel är att skatteförfarandets sex vitesförbud skiljer sig åt när det gäller vilka gärningar som omfattas (tre olika varianter). Som exempel bör också nämnas att skattetillägg enligt taxeringslagen enbart kan tas ut om mervärdesskatt felaktigt har tillgodoräknats medan skattetillägg enlig skatte- betalningslagen även kan tas ut när mervärdesskatt redovisats med för lågt belopp.

4.Bestämmelser med samma innebörd i sak men olika ordalydelser. Omprövningsfristerna i taxeringslagen och skattebetalnings- lagen uttrycks t.ex. på olika sätt trots att fristerna är lika långa.

5.Rörig begreppsapparat. I dag används t.ex. ett flertal olika begrepp för att beskriva tolvmånadersperioder (beskattningsår, inkomstår, kalenderår och taxeringsår).

6.Bestämmelser som hänger ihop ges i olika lagar. Som exempel kan nämnas att bestämmelser om revision finns i taxeringslagen

SOU 2009:58

Sammanfattning

medan förutsättningarna för tvångsrevision ges i tvångs- åtgärdslagen.

7.Svårt att vid reformer bedöma behovet av lagändringar. Att förfarandet är utspritt leder lätt till att följdändringar glöms bort eller att bestämmelser som inte längre har någon betydelse glöms kvar.

Lösningen är att samla skatteförfarandet i en lag – skatteförfarande- lagen

Tillsammans innebär problemen att bestämmelserna om skatteför- farandet i dag är svåra att överblicka, läsa och förstå. Företag och de som arbetar med skatteförfarandet hos Skatteverket eller på rådgivningsbyråer får därför sannolikt lägga ner onödigt mycket tid på att orientera sig i förfarandet. Ännu mer besvärligt är det för alla enskilda som med ojämna intervaller måste ta reda på vad som gäller.

Enligt vår mening råder det ingen tvekan om att lösningen på problemen är att samla skatteförfarandet i en lag. Fördelarna är många.

Med en lag blir det färre bestämmelser och behovet av hänvisningar försvinner nästan helt.

De obefogade skillnader i sak som i dag finns mellan bestämmelser i samma ämne har uppkommit på grund av att skatte- förfarandet varit utspritt på flera lagar. När bestämmelserna nu ersätts av en gemensam bestämmelse försvinner skillnaderna. Till exempel ersätts sex vitesförbud av ett. Problemet med att bestäm- melser har olika ordalydelser men samma betydelse i sak försvinner med automatik när bestämmelserna slås samman till en.

När definitioner och förklaringar samlas i en lag tydliggörs vilka definitioner som behövs och vilka som kan undvaras, vilket skapar goda förutsättningar för att samordna och strama upp dagens något röriga begreppsapparat. I skatteförfarandelagen används t.ex. inte begreppen inkomstår och taxeringsår utan endast beskattningsår och kalenderår.

Att skatteförfarandet har varit utspritt på flera lagar har lett till att bestämmelser som skulle tjäna på att ges i samma lag har hamnat i olika lagar. Ett exempel är att bestämmelserna om revision och bestämmelserna om de tvångsåtgärder som får användas om den reviderade inte samverkar finns i olika lagar. I skatteförfarande-

Sammanfattning

SOU 2009:58

lagen ges bestämmelserna i nära anslutning till varandra, vilket är en fördel för dem som ska tillämpa regelverket.

Genom att skatteförfarandet samlas i en lag blir det lättare att analysera vilka lagändringar som behövs för att genomföra en reform. Dessutom förbättras förutsättningarna för att i framtiden hålla en hög kvalité på lagstiftningen.

Den enda risk vi ser med att samla skatteförfarandet i en lag är att omfattningen i sig kan göra lagen svårtillgänglig. Vi har därför lagt stor vikt vid att ge lagen en struktur som gör den överskådlig. Lagen är disponerad i en i huvudsak kronologisk ordning utifrån handläggningen av ett skatteärende. Indelningen av lagen i avdelningar underlättar för tillämparen. Det gör också den i första kapitlet intagna innehållsförteckningen. Vårt mål har varit att lagen ska vara användarvänlig och vi har därför strävat efter att språket ska vara enkelt och rubrikerna informativa. Den omständigheten att lagen är omfattande är därför enligt vår bedömning inte något skäl för att välja en annan lösning. Den stora fördelen är att nu finns allt på ett ställe.

Vi anser sammanfattningsvis att fördelarna med att samla skatteförfarandet i en lag är betydande. Effekten av att förfarandet i fortsättningen kommer att finnas i en lag är när det gäller företagens administrativa kostnader inte mätbar, men har enligt vår bedömning stor betydelse.

Större möjligheter att deklarera med deklarationsombud

Kravet på att firmatecknaren ska skriva under en deklaration orsakar stora administrativa kostnader för företagen. Kostnaderna kan minskas avsevärt genom att använda deklarationsombud. Vi föreslår därför ett generellt system för deklarationsombud.

Dagens bestämmelser om deklarationsombud innehåller ett flertal begränsningar. Det är t.ex. bara vissa skattedeklarationer som omfattas av regleringen. Begränsningarna ska enligt vårt förslag tas bort. Alla deklarationsskyldiga ska i fortsättningen kunna använda deklarationsombud. Samtliga skattedeklarationer och även deklarationsskyldigheten för inkomst (den nuvarande självdeklarationen) ska omfattas. Den som deklarerar genom ombud ska även i fortsättningen deklarera elektroniskt.

SOU 2009:58

Sammanfattning

Nya deklarationstidpunkter för juridiska personer

Enligt dagens regler ska alla, såväl juridiska som fysiska personer, lämna självdeklaration den 2 maj. Den stora koncentrationen leder till en mycket hög arbetsbelastning för redovisningskonsulter och andra deklarationsmedhjälpare. Många deklarationsskyldiga behöver därför begära anstånd med att deklarera. Som exempel kan nämnas att närmare 80 procent av aktiebolagen brukar få anstånd. Det skapar onödig administration.

Vi föreslår att juridiska personer ska deklarera senast den 1 i den sjunde månaden efter beskattningsårets utgång. Förslaget innebär att dagens enda deklarationsdatum ersätts med fem. Juridiska personer med kalenderår som beskattningsår ska deklarera senast den 1 juli. För juridiska personer med ett brutet räkenskapsår som beskattningsår gäller deklarationstillfällena den 1 mars, den 1 november respektive den 15 december.1 Fysiska personer ska även i fortsättningen deklarera den 2 maj.

Juridiska personer som deklarerar elektroniskt ska dessutom få ytterligare en månad på sig för att deklarera.

Förslaget leder till en utjämning av arbetsbelastningen för deklarationsmedhjälpare och Skatteverket. Härigenom kommer de deklarationsskyldiga att kunna få bättre service. Den administra- tion som anståndshanteringen innebär kommer också att minska betydligt.

Som framgår av nästa avsnitt är en annan aspekt av förslaget att det öppnar för en likabehandling av juridiska personer oberoende av vilket räkenskapsår som tillämpas.

När ska juridiska personer med brutet räkenskapsår betala skatt?

Dagens reglering är inte likformig när det gäller bestämmelserna om när juridiska personer ska deklarera och betala skatt. Juridiska personer med brutet räkenskapsår som beskattningsår har förmån- ligare villkor än juridiska personer med kalenderår som beskatt- ningsår. Några sakliga skäl för att ge juridiska personer med brutna räkenskapsår längre frister för redovisning och betalning av skatt finns givetvis inte. Våra förslag innebär att dagens skillnader försvinner.

1 Den 15 december ska av praktiska skäl gälla i stället för den 1 januari.

Sammanfattning

SOU 2009:58

En juridisk person med brutet räkenskapsår har längre tid från räkenskapsårets utgång till dess deklaration ska lämnas än vad som gäller för en juridisk person med kalenderåret som räkenskapsår. Skillnaden är 8, 6 eller 4 månader beroende på vilket brutet räkenskapsår som gäller. Tidpunkten då den slutliga skatten senast ska betalas förskjuts på motsvarande sätt.

Som ovan sagts föreslår vi att juridiska personer ska deklarera senast den 1 i den sjunde månaden efter beskattningsårets utgång. Det innebär att beslut om slutlig skatt kan fattas tidigare än i dag och att betalningsfristen för slutlig skatt blir likformig.

Dagens bestämmelser om betalning av preliminär skatt innebär en ytterligare skattekredit för juridiska personer med brutna räkenskapsår. Skattekrediten är en följd av att ett nystartat företag med brutet räkenskapsår inte betalar någon preliminär skatt under det första kalenderåret. Den första preliminärskatteinbetalningen ska göras först den 12 februari under det andra kalenderåret då verksamhet bedrivs.

Enligt vårt förslag ska preliminär skatt i fortsättningen betalas för beskattningsåret. Oberoende av om beskattningsåret är ett kalenderår eller ett brutet år ska preliminär skatt betalas fr.o.m. andra månaden i beskattningsåret t.o.m. månaden efter beskattningsåret. Den ordningen gäller i dag för den som har kalenderår som beskattningsår och kommer alltså i fortsättningen att gälla generellt.

Redovisning av mervärdesskatt

Små företag med ett beskattningsunderlag på högst en miljon kronor får redovisa mervärdesskatt för beskattningsår i själv- deklarationen, dvs. i samband med att inkomsterna från närings- verksamheten deklareras.

Övriga skattskyldiga ska redovisa mervärdesskatt i en skattedeklaration för kalendermånad eller kalenderkvartal.

Handelsbolag och den som inte ska lämna självdeklaration får dock redovisa mervärdesskatt för beskattningsår i en skattedeklara- tion om beskattningsunderlaget uppgår till högst 200 000 kronor.

Det är bra att riktigt små företag får redovisa mervärdesskatt för beskattningsår eftersom det håller nere de administrativa kostnaderna. Den möjligheten ska givetvis finnas kvar.

SOU 2009:58

Sammanfattning

Att det finns två sätt att redovisa mervärdesskatt – själv- deklaration eller skattedeklaration – gör dock att det förekommer att mervärdesskatt redovisas dubbelt och att personer som överhuvudtaget inte är skattskyldiga för mervärdesskatt lämnar uppgifter om mervärdesskatt i självdeklarationer.

Vi föreslår därför att mervärdesskatt inte längre ska få redovisas i samband med att inkomst deklareras utan i fortsättning ska mervärdesskatt alltid redovisas i en skattedeklaration. Gränsen för att få redovisa för beskattningsår ska alltjämt vara högst en miljon kronor i beskattningsunderlag. En nyhet är dock att denna gräns även ska gälla för handelsbolag och skattskyldiga som inte ska deklarera inkomst, vilket innebär att fler får möjlighet att redovisa för beskattningsår.

Ökade möjligheter att få ersättning för biträdeskostnader

Den som behöver ett biträde i ett ärende eller mål om skatt eller avgift beviljas inte alltid ersättning för nödvändiga biträde- kostnader. Det beror på att ersättning i princip bara beviljas om den enskilde får bifall till sin talan (framgångskravet). Framgångs- kravet innebär vidare att den enskilde inte vet om ersättning kommer att beviljas förrän ärendet eller målet avgjorts slutligt.

Vi föreslår därför att framgångskravet slopas. De som behöver ett biträde och som i dag får ersättning med hänvisning till att de har haft framgång med sin talan kommer att få ersättning även i fortsättningen. Det som är nytt är att de som i dag vägras ersättning på grund av att de inte vinner kommer att kunna få ersättning i framtiden, givetvis under förutsättning att det har behövts ett biträde.

Utan framgångskrav kan beslut om själva rätten till ersättning meddelas redan när ärendet eller målet inleds. Vi föreslår att den enskilde ska kunna få ett tidigt beslut i ersättningsfrågan och att beslutet ska få överklagas direkt, dvs. innan avgörandet i huvud- frågan. Hur stor ersättning som ska beviljas ska dock beslutas i samband med att huvudfrågan avgörs.

Avslutningsvis bör nämnas att ersättning ska kunna beviljas i samtliga ärenden och mål enligt skatteförfarandelagen, vilket innebär att ersättning kan beviljas i fler ärenden och mål än i dag.

Sammanfattning

SOU 2009:58

Skattetillägg

En del av vårt uppdrag är att utvärdera och analysera tillämpningen av regelverket för skattetillägg efter lagändringarna år 2003.

Vi har konstaterat att det ännu inte gått tillräckligt lång tid för att det i alla delar ska vara möjligt att dra slutsatser om hur skattetilläggsbestämmelserna efter 2003 års reform kommer att tillämpas. Redan nu kan dock konstateras att bestämmelserna om skattetillägg har blivit mer nyanserade och att riskerna för konflikter med Europakonventionens krav har minskat. Tillämp- ningen av befrielsereglerna har blivit generösare och flexiblare. En negativ effekt av reformen är dock att regleringen har blivit komplex och svåröverskådlig.

Enligt vårt förslag ska följande justeringar av bestämmelserna göras för att ytterligare förstärka rättssäkerhetsaspekterna:

•Nivåerna för delvis befrielse från skattetillägg ska tas bort.

•Utrymmet för frivillig rättelse ska bli större.

•Normalt tillgängligt kontrollmaterial ska få större betydelse.

•Procentsatsen för skattetillägg för den som inte gjort skatte- avdrag ska sänkas till fem procent.

Avslutningsvis bör nämnas att en fråga som har diskuterats i utredningen är om skattetillägg och straff enligt skattebrottslagen (1971:69) kan aktualiseras för samma gärning utan att det strider mot dubbelbestraffningsförbudet i artikel 4.1 i sjunde tilläggs- protokollet till Europakonventionen. Vår bedömning är att den frågan bör utredas i ett annat sammanhang.

Utvärderingen av skattekontosystemet

Vi har också utvärderat skattekontosystemet. Så gott som alla skatter och avgifter hanteras i skattekontosystemet. Alla som är skattskyldiga har ett skattekonto där samtliga transaktioner registreras. Principerna för skattekontot är att skatter och avgifter debiteras på kontot medan inbetalningar till kontot krediteras. Det finns inte någon avräkningsordning avseende särskilda skatter eller avgifter. Inbetalningarna räknas i stället av mot den sammanlagda skulden på kontot. Avsaknaden av särskild avräkningsordning är central för skattekontots funktion. Skattekontot är ett effektivt

SOU 2009:58

Sammanfattning

system för hanteringen av betalning och återbetalning av skatter och avgifter. Det fungerar i de flesta avseenden utmärkt.

Regleringen av hur skattekontot ska fungera är relativt sparsam. Vi föreslår därför ett antal bestämmelser som ger ett tydligare lagstöd för den praktiska hanteringen.

Som ovan sagts är avsaknaden av avräkningsordning för särskilda skatter och avgifter det som gör skattekontot effektivt. I vissa fall leder det dock till problem. Problem uppkommer när det är nödvändigt att avgöra om en skatt eller avgift är betald. Det gäller exempelvis vid tillämpningen av bestämmelserna om ansvar för någon annans skatt. I samband med beslut om anstånd eller nedsättning av en skatt eller avgift som lämnats till Kronofogde- myndigheten för indrivning kan också problem uppstå. Hanteringen på skattekontot av ett sådant beslut innebär att anstånds- eller nedsättningsbeloppet krediteras på kontot och därmed kan tas i anspråk för betalning av andra skatter eller avgifter än de som beslutet avser, s.k. skattebyte. För den skattskyldige kan det vara svårt att förstå varför skulden hos Kronofogdemyndig- heten kvarstår trots att anstånd medgivits eller skatten satts ned. Vi föreslår några åtgärder som ska minska dessa problem.

Utvärderingen har vidare visat att det finns problem med ränteberäkningen när det gäller slutlig skatt. Mot bakgrund av dessa problem föreslår vi förändrade regler för ränteberäkning och betalningsfrister på slutlig skatt. Dessa frågor behandlas i följande avsnitt.

Ränta i skattekontosystemet

Grunden för beräkningen av ränta i skattekontosystemet är enkel. Kostnadsränta beräknas när kontot visar underskott och intäkts- ränta när kontot visar överskott.

Ränta på slutlig skatt att betala, s.k. kvarskatt beräknas dock retroaktivt, vilket är komplicerat. Retroaktiv ränteberäkning innebär att kvarskatten debiteras retroaktivt men fiktivt. Utifrån denna fiktiva debitering räknas sedan saldot på skattekontot om dag för dag under hela ränteperioden. Retroaktiv kostnadsränta beräknas för dagar då skattekontot visar underskott.

Det som bl.a. gör den retroaktiva ränteberäkningen komplicerad är att olika startdagar och olika räntenivåer gäller för belopp under respektive över en brytpunkt på 20 000 kronor.

Sammanfattning

SOU 2009:58

Att kostnadsränta ska beräknas fram till förfallodagen komplicerar ränteberäkningen ytterligare. Ett sätt att lösa det problemet är att bara beräkna kostnadsränta på kvarskatt fram till och med beslutsdagen, dvs. göra perioden mellan beslutsdagen och förfallodagen räntefri. Det kräver dock en kortare betalningstid än

90dagar.

I syfte att förenkla ränteberäkningen föreslår vi att dagens

brytpunkt på 20 000 kronor för startdatum och räntenivå slopas. Den s.k. mellankostnadsräntan försvinner och i fortsättningen ska alltid låg kostnadsränta beräknas på kvarskatt.

Vi föreslår också att kostnadsränta inte längre ska beräknas mellan beslutsdagen och förfallodagen. Det ska gälla alla beslut och inte bara beslut om slutlig skatt. Förslaget gör att Skatteverket till skillnad från i dag kan lämna besked om hur stort belopp som måste betalas in på förfallodagen.

Vidare föreslår vi att betalningstiden för slutlig skatt förkortas från 90 dagar till 30 dagar.

Generösare anståndsregler

Vi föreslår generösare regler för anstånd. Anstånd ska beviljas om det är tveksamt hur mycket skatt den skattskyldige kommer att behöva betala. Det ska inte, som i dag, bara gälla när den enskilde begärt omprövning eller överklagat utan i alla fall där den enskilde eller Skatteverket tar initiativ till en nedsättning, t.ex. genom ett ackordsförslag. Vi föreslår också, mot bakgrund av Skatteverkets nya borgenärsroll, att verket ska få bevilja anstånd om det är till fördel för det allmänna.

Den som begär omprövning av eller överklagar ett skattetillägg får anstånd om han eller hon begär det (automatiskt anstånd). Av rättssäkerhetsskäl föreslår vi att det även ska gälla kontrollavgifter.

Vi förslår också att den som har behövt ställa säkerhet för att få anstånd ska få ersättning för kostnaderna om skatten betalas i rätt tid. I dag är det bara den som får bifall till sin talan som kan få ersättning.

SOU 2009:58

Sammanfattning

Skattenämnderna ska avskaffas

Utredningens bedömning är att lekmannaledamöterna i skatte- nämnderna inte på ett tillfredsställande sätt bidrar till ökad rättssäkerhet och kvalité i beslutsfattandet. Nämnderna är inte heller en effektiv form för inflytande och insyn i Skatteverkets verksamhet. Vi föreslår därför att nämnderna ska avskaffas.

Allmänhetens behov av inflytande och insyn i Skatteverkets verksamhet ska tillgodoses genom informella organ som t.ex. Intressentrådet och regionala företagsråd.

Beslut i ärenden som tidigare fattats av skattenämnd, ska i fortsättningen fattas av Skatteverkets tjänstemän. Vi föreslår att en särskilt kvalificerad beslutsfattare som tidigare inte prövat ärendet ska avgöra tvistiga omprövningsärenden. I övrigt ska Skatteverket reglera vilken beslutsordning som ska gälla. Verket har inom de ramarna goda förutsättningar för att organisera beslutsfattandet så att effektivitet och kvalité främjas.

En tid efter det att nämnderna har avskaffats bör en utvärdering göras av hur insyn, inflytande och beslutsfattande fungerar i praktiken.

Omprövning på grund av praxis från EG-domstolen

Skatteverket får inte ompröva en fråga som har avgjorts av allmän förvaltningsdomstol. Om den som beslutet gäller begär omprövning, får dock Skatteverket ompröva ett avgörande från länsrätten eller kammarrätten som avviker från rättstillämpningen i ett senare avgörande från Regeringsrätten.

Bakgrunden till undantaget för ny eller ändrad praxis är att den som inte överklagat har möjlighet att vid ändrad praxis få rättelse genom att begära omprövning. För den som överklagat och där domstolens avgörande fått laga kraft innebär dock bestämmelsen om att Skatteverket inte får ompröva en fråga som avgjorts av domstol att det inte finns någon möjlighet att få rättelse.

Denna omotiverade skillnad mellan den som överklagat och fått sin fråga prövad av domstol och den som inte överklagat var skälet till att Skatteverket gavs befogenhet att på begäran ompröva beslut av länsrätt och kammarrätt vid ny eller ändrad praxis från Regeringsrätten.

Sammanfattning

SOU 2009:58

Sveriges medlemskap i EU innebär att sådana skillnader numer även kan uppkomma när ett avgörande från EG-domstolen innebär ny eller ändrad praxis. Den som inte överklagat kan då med hänvisning till avgörandet begära omprövning medan den möjlig- heten är stängd för den som fått sin fråga prövad av domstol.

Vi föreslår därför att Skatteverkets befogenhet att ompröva domstolsavgöranden även ska omfatta avgöranden som avviker från ny eller ändrad praxis från EG-domstolen. Befogenheten ska inte bara gälla avgöranden från länsrätten och kammarrätten utan även Regeringsrätten.

Vitesförelägganden ska få överklagas

I dag får vitesförelägganden inte överklagas. Det innebär att prövningen av vitesföreläggandet skjuts upp till utdömandet av vitet. Problemet med det är att den som har invändningar mot föreläggandet måste riskera att vitet döms ut för att få det prövat. Vi föreslår därför att vitesförelägganden ska få överklagas.

Betalningsskyldighet vid skattebrott

Ett skattebrott leder ofta till att skatt undandras. Om det är den skattskyldige som döms för skattebrottet blir han eller hon ansvarig för skatten i vanlig ordning. Är den skattskyldige en juridisk person kan vidare företrädare göras ansvariga för skatten enligt bestämmelserna om företrädaransvar. Det kan dock i sällsynta fall förekomma att den som döms för skattebrott inte kan göras ansvarig för skatten utan får behålla vinningen av sitt brott. Det är otillfredsställande. Vi föreslår därför en ny form av solidariskt betalningsansvar för den som dömts för skattebrott.

Ansvaret ska bara gälla den som har fällts till ansvar för brott enligt skattebrottslagen och som inte annars är eller kan göras ansvarig för den skatt eller avgift som undandragits genom den brottsliga handlingen. Om ett ansvar för hela skulden framstår som oskäligt ska betalningsansvaret beslutas till ett lägre belopp.

Det solidariska ansvaret kommer att vara en direkt följd av att en person fällts till ansvar i en avslutad brottmålsprocess. Någon prövning av subjektiva rekvisit eller andra grundläggande förutsätt- ningar liknande den som sker inför ett beslut om företrädaransvar,

SOU 2009:58

Sammanfattning

krävs därför inte när betalningsskyldigheten på grund av brott avgörs. Den skälighetsbedömning som enligt förslaget ska göras vid den efterföljande prövningen av ansvarsbeloppets storlek liknar den som Skatteverket redan i dag utför i samband med beslut om särskilda avgifter. Mot denna bakgrund föreslås att Skatteverket som första instans får besluta om betalningsansvar på grund av brott.

Förkortningar

A-SINK	lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för
	utomlands bosatta artister m.fl.
bet.	betänkande
Betalnings-	lagen (1978:880) om betalningssäkring för
säkringslagen	skatter, tullar och avgifter
BFL	bokföringslagen (1999:1078)
Bransch-	lagen (2006:575) om särskild skattekontroll i
kontrollagen	vissa branscher
dir.	direktiv
Ds	departementsserien
EEIG	Europeiska ekonomiska intressegrupperingar
Ersättnings-	lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i
lagen	ärenden och mål om skatt, m.m.
FAFD	förordning (1977:937) om allmänna förvalt-
	ningsdomstolars behörighet m.m.
FL	förvaltningslagen (1986:223)
FPL	förvaltningsprocesslagen (1971:291)
FSK	förordningen	(2001:1244)	om	själv-
	deklarationer och kontrolluppgifter
GLSK	lagen (1990:325) om självdeklaration och
	kontrolluppgifter
GTL	taxeringslagen (1956:623)
HD	Högsta domstolen
IL	inkomstskattelagen (1999:1229)
indrivningslagen lag (1993:891)		om indrivning	av	statliga
	fordringar m.m.
JO	Riksdagens ombudsmän
Kassaregister-	lagen (2007:592) om kassaregister m.m.
lagen
LAFD	lagen (1971:289) om allmänna förvaltnings-
	domstolar

Förkortningar

SOU 2009:58

LBP	lagen (1959:551) om beräkning av pensions-
	grundande inkomst enligt lagen (1962:381) om
	allmän försäkring
LIP	lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålders-
	pension
LSK	lagen (2001:1227) om självdeklarationer och
	kontrolluppgifter
ML	mervärdesskattelagen (1994:200)
PGI	pensionsgrundande inkomst
prop.	proposition
punktskatte-	lagen (1998:506) om punktskattekontroll av
kontrollagen	transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror
	och energiprodukter
rskr.	riksdagsskrivelse
SAL	socialavgiftslagen (2000:980)
SBF	skattebetalningsförordningen (1997:750)
SBL	skattebetalningslagen (1997:483)
SFS	Svensk författningssamling
SINK	lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för
	utomlands bosatta
SkU	skatteutskottet
smugglingslagen	lagen (2000:1225)om straff för smuggling
SOU	Statens offentliga utredningar
TF	taxeringsförordningen (1990:1236)
TL	taxeringslagen (1990:324)
Torg-	lagen (1998:514) om särskild skattekontroll av
kontrollagen	torg- och marknadshandel m.m.
Tvångsåtgärds-	lagen (1994:466) om särskilda tvångsåtgärder i
lagen	beskattningsförfarandet
UBL	uppbördslagen (1953:272)

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

1.1Förslag till

skatteförfarandelag (0000:000)

Härigenom föreskrivs följande.

Avd. I Innehåll, tillämpningsområde och definitioner

1 kap. Lagens innehåll

1 § I denna lag finns bestämmelser om förfarandet vid uttag av skatter och avgifter. Bestämmelserna avser

–lagens tillämpningsområde (2 kap.),

–definitioner och förklaringar (3 kap.),

Avd. II Företrädare

–uppgifter som lämnas för någon annans räkning (4 kap.),

–uppgiftsskyldiga företrädare (5 kap.),

–ombud (6 kap.),

Avd. III Registrering

–registrering (7 kap.),

Avd. IV Preliminär skatt

–preliminärskattesystemets grunder (8 kap.),

–godkännande för F-skatt (9 kap.),

–skatteavdrag för preliminär skatt (10 kap.),

–beräkning av skatteavdrag för preliminär skatt (11 kap.),

–skattetabeller (12 kap.),

Avd. V Särskild inkomstskatteredovisning

– särskild inkomstskatteredovisning (13 kap.),

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

SOU 2009:58

Avd. VI Uppgifts- och dokumentationsskyldighet

–syftet med kontrolluppgifter (14 kap.),

–kontrolluppgift om intäkt i inkomstslaget tjänst (15 kap.),

–kontrolluppgift om intäkt och avdrag i inkomstslaget näringsverksamhet (16 kap.),

–kontrolluppgift om ränta och annan avkastning på fordrings- rätter (17 kap.),

–kontrolluppgift om ränteutgifter (18 kap.),

–kontrolluppgift om avkastning på delägarrätter (19 kap.),

–kontrolluppgift om avyttring av andelar i investeringsfonder (20 kap.),

–kontrolluppgift om avyttring av fordringsrätter och andra delägarrätter än andelar i investeringsfonder (21 kap.),

–kontrolluppgift om vissa andra förhållanden (22 kap.),

–kontrolluppgift om utländska förhållanden (23 kap.),

–bestämmelser för alla kontrolluppgifter (24 kap.),

–undantag från kontrolluppgiftsskyldighet (25 kap.),

–skattedeklaration (26 kap.),

–skalbolagsdeklaration (27 kap.),

–preliminär deklaration (28 kap.),

–deklarationsskyldighet för inkomst (29 kap.),

–vem som är deklarationsskyldig för inkomst (30 kap.),

–uppgifter som omfattas av deklarationsskyldigheten för inkomst (31 kap.),

– när deklarationsskyldigheten för inkomst ska fullgöras (32 kap.),

–särskilda uppgifter (33 kap.),

–informationsuppgifter (34 kap.),

–periodiska sammanställningar (35 kap.),

– anstånd med att deklarera och lämna särskilda uppgifter (36 kap.),

–föreläggande (37 kap.),

–formkrav för lagens uppgiftsskyldigheter (38 kap.),

–dokumentationsskyldighet (39 kap.),

Avd. VII Ersättning för kostnader för biträde

– ersättning för kostnader för biträde (40 kap.),

Avd. VIII Utredning och kontroll

– Skatteverkets skyldighet att utreda och kommunicera (41 kap.),

–revision (42 kap.),

–tillsyn över kassaregister och kontrollbesök (43 kap.),

SOU 2009:58

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

Avd. IX Tvångsåtgärder

–vite (44 kap.),

–bevissäkring (45 kap.),

–betalningssäkring (46 kap.),

Avd. X Undantag från kontroll

–handlingar och uppgifter som inte får granskas (47 kap.),

Avd. XI Särskilda avgifter

–förseningsavgift (48 kap.),

–skattetillägg (49 kap.),

–kontrollavgift (50 kap.),

–befrielse från särskilda avgifter (51 kap.),

–beslut om särskilda avgifter (52 kap.),

Avd. XII Beslut om skatter och avgifter

– beslut om arbetsgivaravgifter, skatteavdrag, mervärdesskatt och punktskatt (53 kap.),

– beslut om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (54 kap.),

–beslut om preliminär skatt (55 kap.),

–beslut om slutlig skatt (56 kap.),

–skönsmässiga beslut om skatt (57 kap.),

–beslut om undantag från skalbolagsbeskattning (58 kap.),

–ansvar för skatter och avgifter (59 kap.),

–beslut om befrielse från arbetsgivaravgifter, skatteavdrag, mervärdesskatt och punktskatt (60 kap.),

Avd. XIII Betalning och återbetalning av skatter och avgifter

–skattekonton (61 kap.),

–betalning av skatter och avgifter (62 kap.),

–anstånd med betalning av skatter och avgifter (63 kap.),

–återbetalning av skatter och avgifter (64 kap.),

–ränta (65 kap.),

Avd. XIV Omprövning och överklagande

–omprövning (66 kap.),

–överklagande (67 kap.),

Avd. XV Verkställighet

–besluts verkställbarhet (68 kap.),

–verkställighet av beslut om tvångsåtgärder (69 kap.),

–indrivning (70 kap.), och

–övriga bestämmelser om verkställighet (71 kap.).

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

SOU 2009:58

2 kap. Lagens tillämpningsområde

1 § Lagen gäller för skatt, dock inte skatt som tas ut enligt

1.kupongskattelagen (1970:624),

2.lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivnings- myndigheter,

3.lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel,

4.lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.,

5.lagen (2004:629) om trängselskatt, och

6.vägtrafikskattelagen (2006:227).

2 § Lagen gäller också för avgifter enligt

1.begravningslagen (1990:1144),

2.lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift,

3.lagen (1994:1920) om allmän löneavgift,

4.lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund,

5.socialavgiftslagen (2000:980), och

6.lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift.

3 § Lagen gäller inte för skatt som ska tas ut enligt mervärdes- skattelagen (1994:200) vid import av varor eller för punktskatt som ska betalas till Tullverket.

4 § Lagen gäller inte för punktskattepliktiga varor som

1.är omhändertagna med stöd av lagen (1998:506) om punkt- skattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter, eller

2.omfattas av ett beslut om skatt enligt samma lag.

Om ett beslut som avses i första stycket upphävs, ska dock den här lagen anses ha varit tillämplig som om beslutet aldrig hade fattats.

5 § Lagen gäller inte heller för mervärdeskatt som ska redovisas och betalas enligt lagen (0000:000) om redovisning, betalning och kontroll av mervärdesskatt för elektroniska tjänster från tredje land.

SOU 2009:58

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

3 kap. Definitioner och förklaringar

Var finns definitioner och förklaringar?

1 § I detta kapitel finns definitioner av vissa begrepp samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används i lagen.

Bestämmelser om betydelsen av följande termer och uttryck finns dessutom i nedan angivna paragrafer:

beslut om punktskatt i 53 kap. 1 och 5 §§ deklarationsombud i 6 kap. 4 § frisörverksamhet i 39 kap. 2 § granskningsledare i 45 kap. 2 § huvudinkomst i 11 kap. 3 § journalminne i 43 kap. 2 §

kassaregister i 39 kap. 2 § kontrollremsa i 43 kap. 2 § regelbunden ersättning i 11 kap. 2 § restaurangverksamhet i 39 kap. 2 § slutlig skatt i 56 kap. 5 och 6 §§

torg- och marknadshandel i 39 kap. 2 §.

Betydelsen framgår av någon annan lag

2 § Termer och uttryck som används i denna lag har samma betydelse och tillämpningsområden som i de lagar enligt vilka skatten eller avgiften bestäms. Det gäller dock inte om annat anges i denna lag.

Arbetsgivaravgifter

3 § Med arbetsgivaravgifter avses

1.arbetsgivaravgifter enligt 2 kap. socialavgiftslagen (2000:980),

2.skatt enligt 1 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, och

3.avgift enligt 1 och 3 §§ lagen (1994:1920) om allmän löneavgift.

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

SOU 2009:58

Beskattningsår

4 § Vad som avses med beskattningsår framgår av följande upp- ställning:

För	avses med beskattningsår

1. skatt enligt

a)inkomstskattelagen (1999:1229),

b)lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,

c)lagen (1990:661) om avkast- ningsskatt på pensionsmedel i fall som avses i 2 § första stycket 1–5, och

d)lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader, samt avgift enligt

e)lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift

2. skatt enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta

beskattningsår enligt 1 kap. 13–15 §§ inkomst- skattelagen

det kalenderår då ersättningen betalas ut

3. skatt enligt mervärdes-	beskattningsår enligt 1 kap.
skattelagen (1994:200) som ska	14 § mervärdesskattelagen
redovisas för redovisningsperioder
4. annan mervärdesskatt	det kalenderår då den
	felaktiga debiteringen gjorts
	eller förvärvet skett

5.punktskatt som ska redovisas för redovisningsperioder

6.annan punktskatt

7.övriga skatter

samma beskattningsår som i 1 kap. 14 § mervärdes- skattelagen

det kalenderår då den skattepliktiga händelsen inträffat

det kalenderår som skatten ska betalas för

8. arbetsgivaravgifter	och	det kalenderår som avgiften
avgifter som ingår i slutlig skatt		ska betalas för.
30

SOU 2009:58

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

Med beskattningsår för fysisk person avses dock i fråga om preliminär skatt alltid kalenderår.

Europeiska ekonomiska intressegrupperingar

5 § Det som sägs om handelsbolag gäller även europeiska ekonomiska intressegrupperingar.

Handling

6 § Med handling avses framställning i skrift eller bild och upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas med hjälp av tekniska hjälpmedel.

Hemortskommun

7 § Med hemortskommun avses den kommun där den fysiska personen var folkbokförd den 1 november året före beslutsåret.

För den som var bosatt eller stadigvarande vistades här i landet under någon del av beslutsåret, men som inte var folkbokförd här den 1 november föregående år, avses med hemortskommun den kommun där den fysiska personen först var bosatt eller stadig- varande vistades.

För den som på grund av väsentlig anknytning till Sverige är obegränsat skattskyldig, avses med hemortskommun den kommun som anknytningen var starkast till under året före beslutsåret.

Juridisk person

8 § Med juridisk person avses också dödsbon och handelsbolag.

Mervärdesskatt

Felaktigt debiterad mervärdesskatt

9 § Med mervärdesskatt och skattskyldig enligt mervärdes- skattelagen (1994:200) avses även belopp enligt 1 kap. 1 § tredje stycket samma lag och den som är skyldig att betala sådant belopp.

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

SOU 2009:58

Överskjutande ingående mervärdesskatt

10 § Med överskjutande ingående mervärdesskatt avses den del av ingående mervärdesskatt som överstiger utgående mervärdesskatt.

Näringsverksamhet

11 § Med näringsverksamhet avses verksamhet av sådant slag att intäkter i verksamheten enligt bestämmelserna i 13 kap. inkomst- skattelagen räknas till inkomstslaget näringsverksamhet för den som bedriver verksamheten eller, när verksamheten bedrivs av ett handelsbolag, för någon delägare i bolaget.

Punktskatt

12 § Med punktskatt avses skatt enligt

1.lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam,

2.lagen (1972:820) om skatt på spel,

3.lagen (1984:409) om skatt på gödselmedel,

4.lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel,

5.2 § första stycket 6 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel,

6.lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för grupp- livförsäkring, m.m.,

7.lagen (1991:1482) om lotteriskatt,

8.lagen (1991:1483) om skatt på vinstsparande m.m.,

9.lagen (1994:1563) om tobaksskatt,

10.lagen (1994:1564) om alkoholskatt,

11.lagen (1994:1776) om skatt på energi,

12.lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus,

13.lagen (1999:673) om skatt på avfall,

14.lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkrafts- reaktorer, och

15.lagen (2007:460) om skatt på trafikförsäkringspremie m.m.

Överskjutande punktskatt

13 § Med överskjutande punktskatt avses det belopp med vilket avdragen överstiger skattens bruttobelopp.

SOU 2009:58

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

Särskilda avgifter

14 § Förseningsavgift, skattetillägg och kontrollavgift är särskilda avgifter som ska tillfalla staten.

Verksamhetslokal

15 § Med verksamhetslokal avses utrymmen som huvudsakligen används i verksamhet som medför eller kan antas medföra bokföringsskyldighet enligt bokföringslagen (1999:1078) eller som bedrivs av annan juridisk person än dödsbo.

Med verksamhetslokal likställs markområden, transportmedel, förvaringsplatser och andra utrymmen som disponeras eller kan antas disponeras i verksamheten.

Proportionalitetsprincipen

16 § Av proportionalitetsprincipen följer att beslut enligt denna lag får fattas bara om skälen för beslutet uppväger det intrång eller men i övrigt som beslutet innebär för den som beslutet gäller eller något annat motstående intresse.

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

SOU 2009:58

Avd. II Företrädare

4 kap. Uppgifter som lämnas för någon annans räkning

1 § Om en uppgift lämnas av en behörig företrädare för en uppgiftsskyldig, anses uppgiften lämnad av den uppgiftsskyldige.

2 § Om en uppgift lämnas för en juridisk person, anses uppgiften lämnad av den juridiska personen, om det inte var uppenbart att uppgiftslämnaren saknade behörighet att företräda den juridiska personen.

5 kap. Uppgiftsskyldiga företrädare

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om företrädare som ska lämna uppgifter om och betala skatter och avgifter. Bestämmelser- na ges i följande ordning:

–ombud för en generalrepresentation (2 §),

–representant för ett enkelt bolag eller ett partrederi (3 §),

–huvudman för en mervärdesskattegrupp (4 §), och

–skatterepresentant för en utländsk försäkringsgivare (5 §).

Ombud för en generalrepresentation

2 § Om ett utländskt skadeförsäkringsföretag bedriver verksamhet i Sverige genom generalrepresentation, ska ett sådant ombud som avses i 1 kap. 12 § lagen (1998:293) om utländska försäkrings- givares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige fullgöra deklarationsskyldigheten och betala skatter och avgifter för verksamheten samt i övrigt företräda företaget i frågor som rör sådana skatter och avgifter.

Underlag för kontroll av skatteredovisningen ska finnas tillgängligt hos ombudet.

Representant för ett enkelt bolag eller ett partrederi

3 § Om en verksamhet bedrivs genom ett enkelt bolag eller ett partrederi, ska Skatteverket efter ansökan av samtliga delägare besluta att den av delägarna som dessa föreslår ska vara repre-

SOU 2009:58

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

sentant. Representanten ska redovisa och betala arbetsgivaravgifter, avdragen skatt, mervärdesskatt och punktskatt för verksamheten och i övrigt företräda bolaget eller partrederiet i frågor som rör sådan skatt.

Underlag för kontroll av skatteredovisningen ska finnas tillgängligt hos representanten.

Beslutet innebär inte att övriga delägare befrias från sina skyldigheter om representanten inte fullgör sina skyldigheter.

Huvudman för en mervärdesskattegrupp

4 § Om Skatteverket har beslutat att näringsidkare får bilda en mervärdesskattegrupp, ska den huvudman som verket utsett för gruppen enligt 6 a kap. 4 § mervärdesskattelagen (1994:200) redo- visa och betala mervärdesskatt för den verksamhet som gruppen bedriver och i övrigt företräda gruppen i frågor som rör sådan skatt.

Underlag för kontroll av skatteredovisningen ska finnas tillgängligt hos grupphuvudmannen.

Skatterepresentant för en utländsk försäkringsgivare

5 § Om en utländsk försäkringsgivare inte bedriver sin verksamhet här i landet från en sekundäretablering enligt lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige, ska den skatterepresentant som avses i 3 § andra stycket lagen (2007:460) om skatt på trafikförsäkringspremie m.m. redovisa och betala skatt enligt den lagen och i övrigt företräda försäkringsgivaren i frågor som rör sådan skatt.

Underlag för kontroll av skatteredovisningen ska finnas tillgängligt hos representanten.

6 kap. Ombud

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

–ombud för en utländsk företagare (2 och 3 §§), och

–deklarationsombud (4–8 §§).

I 38 kap. 4 § andra stycket 3 finns en bestämmelse om ombud för ett dödsbo.

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

SOU 2009:58

Ombud för en utländsk företagare

2 § En utländsk företagare som är skattskyldig enligt mervärdes- skattelagen (1994:200) ska företrädas av ett ombud som är godkänt av Skatteverket. Ombudet ska enligt fullmakt av företagaren svara för redovisningen av mervärdesskatt för den verksamhet som skattskyldigheten omfattar och i övrigt företräda företagaren i frågor som gäller mervärdesskatt.

Underlag för kontroll av skatteredovisningen ska finnas tillgängligt hos ombudet.

3 § En utländsk företagare behöver inte utse ett ombud om Sverige har en särskild överenskommelse om ömsesidigt bistånd för indrivning av skattefordringar och utbyte av information i skatte- ärenden med det land där företagaren har sätet för sin ekonomiska verksamhet eller sitt fasta etableringsställe eller är bosatt eller stadigvarande vistas. En sådan överenskommelse ska ha en räckvidd som är likartad med den som föreskrivs i

1.rådets förordning (EG) nr 1798/2003 av den 7 oktober 2003 om administrativt samarbete i fråga om mervärdesskatt och om upphävande av förordning (EEG) nr 218/92, samt

2.rådets direktiv 2008/55/EG av den 26 maj 2008 om ömsesidigt bistånd för indrivning av fordringar som har avseende på vissa avgifter, tullar, skatter och andra åtgärder.

Deklarationsombud

Definition

4 § Ett deklarationsombud är en fysisk person som den deklarationsskyldige har utsett och som är godkänd av Skatteverket som ombud för den deklarationsskyldige.

Ett deklarationsombuds behörighet

5 § Ett deklarationsombud får

1.deklarera elektroniskt,

2.ta del av de deklarations- och skattekontouppgifter som den deklarationsskyldige har direktåtkomst till,

3.komplettera deklarerade uppgifter, och

SOU 2009:58

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

4. begära anstånd med att deklarera.

Om deklarationsombudet har utsetts av en utländsk företagare som är skyldig att utse ett ombud enligt 2 och 3 §§, får deklarationsombudet dock inte företräda företagaren i frågor som gäller mervärdesskatt.

Vem kan godkännas som deklarationsombud?

6 § Skatteverket ska godkänna ett deklarationsombud om han eller hon kan antas vara lämplig för uppdraget.

Vid bedömningen av ett deklarationsombuds lämplighet ska Skatteverket särskilt beakta om ombudet

1.kan antas ha de kunskaper och erfarenheter som ett deklarationsombud behöver med hänsyn till redovisnings- och skattefrågornas art,

2.har dömts för brott i näringsverksamhet eller annan ekonomisk brottslighet,

3.har visat sig oskicklig eller annars olämplig att ha hand om redovisning av skatter eller avgifter till det allmänna, eller

4.saknar fast adress eller annars lever under sådana omständigheter att han eller hon kan antas vara svår att nå eller ha svårt att fullgöra sitt uppdrag.

Om den deklarationsskyldige begär det, ska godkännandet begränsas till en viss tid.

7 § Den som är underårig, är i konkurs, har näringsförbud eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får inte vara deklarationsombud.

Återkallelse

8 § Skatteverket ska återkalla ett godkännande som deklarationsombud om

1.ombudet eller den deklarationsskyldige begär det,

2.uppdraget har upphört att gälla, eller

3.det har visat sig att ombudet inte är lämplig för uppdraget.

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

SOU 2009:58

Avd. III Registrering

7 kap. Registrering

Vem ska registreras?

1 § Skatteverket ska registrera

1.den som är skyldig att göra skatteavdrag,

2.den som är skyldig att betala arbetsgivaravgifter,

3.den som är skattskyldig enligt mervärdesskattelagen (1994:200), med undantag för den som är skattskyldig bara på grund av förvärv av sådana varor som anges i 2 a kap. 3 § första stycket 1 och 2 samma lag,

4.den som har rätt till återbetalning av ingående mervärdesskatt enligt 10 kap. 9–13 §§ mervärdesskattelagen,

5.den som gör sådant gemenskapsinternt förvärv som är undantaget från skatteplikt enligt 3 kap. 30 d § första stycket mervärdesskattelagen,

6.den som är skyldig att jämka ingående mervärdesskatt enligt 8 a kap. eller 9 kap. 9–13 §§ mervärdesskattelagen,

7.den som är skattskyldig och redovisningsskyldig enligt lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam,

8.den som är skattskyldig enligt

a)lagen (1972:820) om skatt på spel,

b)4 § första stycket 1 lagen (1984:409) om skatt på gödselmedel,

c)lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel,

d)lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för gruppliv- försäkring, m.m.,

e)lagen (1991:1482) om lotteriskatt,

f)10, 13 eller 15 § eller 16 § första stycket eller 38 § 1 lagen (1994:1563) om tobaksskatt,

g)9, 12, 14 eller 15 § lagen (1994:1564) om alkoholskatt,

h) 4 kap. 3, 6, 8 eller 9 §, 12 § första stycket 1 eller 14 § eller 11 kap. 5 § första stycket 1 eller 2 lagen (1994:1776) om skatt på energi,

i)lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus,

j)lagen (1999:673) om skatt på avfall,

k)lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkrafts- reaktorer, eller

l)lagen (2007:460) om skatt på trafikförsäkringspremie m.m.,

och

SOU 2009:58

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

9. den som är skyldig att använda kassaregister enligt 39 kap. 4– 6 §§.

Om den som ska registreras enligt första stycket har en företrädare enligt 5 kap. ska dock företrädaren registreras i stället.

Anmälan för registrering

2 § Den som avser att bedriva näringsverksamhet och som ska registreras ska anmäla sig för registrering hos Skatteverket innan näringsverksamheten påbörjas eller övertas.

Den som driver flera verksamheter som medför skattskyldighet för mervärdesskatt, ska göra en anmälan för varje verksamhet.

Den vars verksamhet är yrkesmässig bara enligt 4 kap. 3 § första stycket 1 eller 2 och andra stycket mervärdesskattelagen (1994:200) och som ska redovisa mervärdesskatten för beskattningsår, ska anses ha fullgjort anmälningsskyldigheten genom att lämna en skattedeklaration.

3 § Om den som ska anmäla sig för registrering är skyldig att använda kassaregister, ska anmälan innehålla uppgift om de kassaregister som finns i verksamheten.

4 § Om en uppgift som ligger till grund för registreringen ändras, ska den som är registrerad underrätta Skatteverket om ändringen inom två veckor.

Föreläggande

5 § Skatteverket får förelägga den som inte fullgör sina skyldigheter enligt 2–4 §§ att fullgöra dem eller att lämna uppgifter som verket behöver för att avgöra om någon sådan skyldighet finns.

Avregistrering

6 § Skatteverket får avregistrera den som inte längre ska vara registrerad. Om den som inte längre ska vara registrerad begär det, ska Skatteverket besluta om avregistrering.

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

SOU 2009:58

Om den som inte längre bedriver näringsverksamhet begär att få bli avregistrerad, får Skatteverket besluta att registreringen ska bestå till dess att avvecklingen av verksamheten har slutförts.

SOU 2009:58

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

Avd. IV Preliminär skatt

8 kap. Preliminärskattesystemets grunder

1 § Preliminär skatt ska betalas för beskattningsåret med belopp som så nära som möjligt kan antas motsvara den slutliga skatten för samma år.

2 § Den preliminära skatten ska betalas enligt särskild debitering (F-skatt eller särskild A-skatt) eller genom skatteavdrag (A-skatt).

Bestämmelser om beslut om debitering av preliminär skatt och beslut om preliminär A-skatt finns i 55 kap.

3 § F-skatt ska betalas av den som är godkänd för F-skatt.

Av 10 kap. framgår att skatteavdrag i vissa fall ska göras även för den som är godkänd för F-skatt.

4 § Skatteavdrag ska göras av den som betalar ut ersättning för arbete, ränta eller utdelning enligt bestämmelserna i 10 kap.

5 § Särskild A-skatt ska betalas av den skattskyldige om Skatteverket har beslutat det.

Skatteverket får besluta om särskild A-skatt för den som inte är godkänd för F-skatt, om överensstämmelsen mellan den preliminära skatten och den beräknade slutliga skatten därigenom kan antas bli bättre än om bara skatteavdrag görs.

9 kap. Godkännande för F-skatt

Förutsättningarna för godkännande

1 § Den som uppger sig bedriva eller ha för avsikt att bedriva näringsverksamhet i Sverige ska efter ansökan godkännas för F- skatt.

Beslut om godkännande för F-skatt ska dock inte fattas, om

1.det finns skälig anledning att anta att näringsverksamhet varken bedrivs eller kommer att bedrivas,

2.ansökan bara grundar sig på en delägares intäkter från ett handelsbolag, eller

3.den sökande eller någon som ska prövas enligt 2 §

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

SOU 2009:58

a)inom de senaste två åren har brutit mot villkor som har meddelats enligt 3 § eller på annat sätt missbrukat ett godkännande för F-skatt och missbruket inte är obetydligt,

b)inte har redovisat eller betalat skatter eller avgifter enligt denna lag eller motsvarande utländska skatter eller avgifter i en utsträckning som inte är obetydlig,

c)inte har följt ett föreläggande att deklarera inkomst eller lämna sådana särskilda uppgifter som avses i 33 kap. 4 §, eller bara har lämnat eller godkänt så bristfälliga uppgifter att de uppenbarligen inte kan läggas till grund för beskattning,

d)har näringsförbud, eller

e)är i konkurs.

Om det finns särskilda skäl, får beslut om godkännande för F- skatt fattas trots att det enligt andra stycket 3 finns hinder mot godkännande.

2 § Prövningen enligt 1 § andra stycket 3 ska

1.om den sökande är ett fåmansföretag även avse företagsledare

iföretaget och andra fåmansföretag som han eller hon är eller under de senaste två åren har varit företagsledare i, och

2.om den sökande är eller under de senaste två åren har varit företagsledare i fåmansföretag även avse företaget.

Prövningen av fåmansföretaget ska bara avse missförhållanden som kan hänföras till företagsledaren.

Det som sägs i första och andra styckena om fåmansföretag gäller också fåmanshandelsbolag.

F-skatt med villkor

3 § Skatteverket får besluta att ett godkännande för F-skatt för en fysisk person ska förenas med villkoret att det bara får åberopas i personens näringsverksamhet.

Skatteverket får besluta att ett godkännande för F-skatt som inte har förenats med villkor enligt första stycket ska bytas ut mot ett godkännande med sådant villkor.

SOU 2009:58

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

Återkallelse av godkännande för F-skatt

4 § Skatteverket ska återkalla ett godkännande för F-skatt om

1.innehavaren begär det, eller

2.förutsättningarna för godkännande för F-skatt inte är uppfyllda enligt 1 § andra stycket.

Om det finns särskilda skäl, får Skatteverket avstå från återkallelse enligt första stycket 2.

10 kap. Skatteavdrag för preliminär skatt

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

–skyldighet att göra skatteavdrag (2 §),

–huvudregeln för skatteavdrag från ersättning för arbete (3 §),

–undantag från skyldigheten att göra skatteavdrag från ersättning för arbete (4–12 §§),

–anmälningsskyldighet för utbetalare (13 §),

–huvudregeln för skatteavdrag från ränta, utdelning och annan avkastning (14 §),

–undantag från skyldigheten att göra skatteavdrag från ränta och utdelning (15–17 §§),

–skyldighet att lämna uppgift om skatteavdrag (18 §),

–återbetalning av skatteavdrag (19 §), och

–föreläggande att göra och lämna uppgift om skatteavdrag (20 §).

Skyldighet att göra skatteavdrag

2 § Den som betalar ut ersättning för arbete, ränta eller utdelning som är skattepliktig enligt inkomstskattelagen (1999:1229) ska göra skatteavdrag enligt bestämmelserna i detta kapitel.

Skatteavdrag ska göras vid varje tillfälle då utbetalning sker.

Skatteavdrag ska göras från ersättning för arbete – huvudregeln

3 § Skatteavdrag ska göras från kontant ersättning för arbete. Som ersättning för arbete räknas i denna lag även

1.pension,

2.livränta som inte är ersättning för avyttrade tillgångar,

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

SOU 2009:58

3.ersättning på grund av sjuk- eller olycksfallsförsäkring som tecknats i samband med tjänst om ersättningen inte utgör livränta,

4.engångsbelopp på grund av personskada,

5.sjukpenning och annan ersättning som avses i 11 kap. 24, 30, 31, 34 och 36 §§ samt 15 kap. 8 § inkomstskattelagen (1999:1229),

6.ersättning för förlorad arbetsförtjänst och för intrång i näringsverksamhet,

7.undantagsförmåner och sådant periodiskt understöd eller sådan liknande periodisk utbetalning som givaren enligt inkomst- skattelagen ska dra av i inkomstslaget näringsverksamhet,

8.behållning på pensionssparkonto som ska avskattas enligt 58 kap. 33 § inkomstskattelagen på grund av att pensionssparavtalet har upphört att gälla eller att behållningen tagits i anspråk vid utmätning, konkurs eller ackord,

9.ersättning för ökade levnadskostnader som lämnas vid sådan tjänsteresa som avses i 12 kap. 6 § inkomstskattelagen, till den del ersättningen överstiger

a)de schablonbelopp som anges i 12 kap. 6 a, 10–15, 17 och 21 §§ inkomstskattelagen, eller

b)den faktiska utgiften när det gäller kostnad för logi,

10.andra ersättningar för kostnader i tjänsten än de som avses i 9, till den del ersättningen avser kostnader som det är uppenbart att mottagaren inte får dra av vid beskattningen, och

11.annan kontant ersättning som betalas ut med anledning av tjänsten.

Undantag från skyldigheten att göra skatteavdrag från ersättning för arbete

Begränsade belopp

4 § Skatteavdrag ska inte göras, om

1.ersättningen är mindre än 100 kronor,

2.det kan antas att det som utbetalaren sammanlagt kommer att

betala ut till mottagaren under kalenderåret är mindre än 1 000 kronor,

3. det kan antas att det som utbetalaren sammanlagt kommer att betala ut till mottagaren under kalenderåret är mindre än 10 000 kronor och

a) utbetalaren är en fysisk person eller ett dödsbo,

SOU 2009:58

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

b)ersättningen inte utgör utgift i en näringsverksamhet som utbetalaren bedriver,

c)utbetalaren och mottagaren inte har kommit överens om att skatteavdrag ska göras från ersättningen, samt

d)det inte är fråga om sådan ersättning till en förmyndare, god man eller förvaltare som avses i 12 kap. 16 § föräldrabalken, eller

4. ersättningen betalas ut till en idrottsutövare av en sådan ideell förening som avses i 7 kap. 7 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229) och som har till huvudsakligt syfte att främja idrottslig verksamhet och det kan antas att det som föreningen sammanlagt kommer att betala ut under kalenderåret är mindre än ett halvt prisbasbelopp.

Vissa ersättningar och betalningsmottagare

5 § Skatteavdrag ska inte göras från

1.ersättning som ett handelsbolag betalar ut till en delägare i bolaget,

2.sjukpenning eller annan ersättning som avses i 15 kap. 8 § inkomstskattelagen (1999:1229), till mottagare som har debiterats preliminär skatt för beskattningsåret, eller

3.ersättning till staten, landsting, kommuner eller kommunal- förbund.

6 § Skatteavdrag från ersättning som betalas ut till utländska juridiska personer ska bara göras om ersättningen betalas ut för näringsverksamhet som mottagaren bedriver från ett fast driftställe i Sverige.

7 § Om ersättning omfattas av ett beslut om särskild inkomst- skatteredovisning och utbetalaren känner till beslutet, ska skatteavdrag inte göras enligt bestämmelserna i detta kapitel utan enligt bestämmelserna i 13 kap.

Beslut om befrielse från skatteavdrag

8 § Skatteverket får besluta att skatteavdrag inte ska göras från en viss ersättning för arbete om

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

SOU 2009:58

1.ersättningen betalas ut till någon som inte är skattskyldig för den i Sverige och överenskommelse inte har träffats med den stat där ersättningen ska beskattas om att skatteavdrag ska göras här i landet, eller

2.skatteavdraget, med hänsyn till den skattskyldiges inkomst- eller anställningsförhållanden eller av andra särskilda skäl, skulle medföra avsevärda besvär för utbetalaren.

9 § Skatteverket får besluta att skatteavdrag inte ska göras från ersättning till en mottagare som

1.är obegränsat skattskyldig här i landet men utför arbete i en annan stat som Sverige har träffat överenskommelse med för undvikande av att preliminär skatt tas ut i mer än en av staterna, eller

2.är bosatt i en sådan stat som anges i 1 men utför arbete här i landet.

Första stycket gäller bara om avdrag för preliminär skatt på grund av arbetet görs i den andra staten.

Mottagare som är godkänd för F-skatt

10 § Skatteavdrag ska inte göras, om den som tar emot ersättning för arbete är godkänd för F-skatt antingen när ersättningen bestäms eller när den betalas ut.

Om mottagaren är godkänd för F-skatt med villkor enligt 9 kap. 3 §, gäller första stycket bara om godkännandet åberopas skriftligen.

11 § Den som betalar ut ersättning för arbete får godta en uppgift om godkännande för F-skatt från mottagaren om den lämnas i en handling som upprättas i samband med uppdraget och som innehåller nödvändiga identifikationsuppgifter.

Om utbetalaren känner till att en uppgift om godkännande för F-skatt är oriktig, får den inte godtas.

12 § Även om mottagaren är godkänd för F-skatt, ska skatteavdrag göras från ersättning från semesterkassa samt från pension, sjukpenning och annan ersättning som avses i 3 § andra stycket.

SOU 2009:58

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

Anmälningsskyldighet för utbetalare

13 § Om skatteavdrag inte ska göras enligt 10 eller 11 § på grund av godkännande för F-skatt och det är uppenbart att den som utför arbetet är att anse som anställd hos utbetalaren, ska utbetalaren skriftligen anmäla detta till Skatteverket. Anmälan ska göras senast den dag då arbetsgivardeklaration ska lämnas för den redovisnings- period då utbetalningen gjordes.

I 59 kap. 7–9 §§ finns bestämmelser om ansvar för den som inte gör anmälan enligt första stycket.

Skatteavdrag ska göras från ränta, utdelning och annan avkastning – huvudregeln

14 § Skatteavdrag ska göras från sådan ränta och utdelning som lämnas i pengar och som kontrolluppgift ska lämnas om enligt 17 eller 19 kap.

Skatteavdrag ska också göras från sådan annan avkastning som kontrolluppgift ska lämnas om enligt 17 kap. 1 § andra stycket eller 19 kap. 1 § andra stycket, om avkastningen betalas ut tillsammans med ränta eller utdelning som avses i första stycket.

Undantag från skyldigheten att göra skatteavdrag från ränta och utdelning

15 § Skatteavdrag ska inte göras från ränta eller utdelning

1.till fysiska personer som är begränsat skattskyldiga i Sverige,

2.som enligt skatteavtal är helt undantagen från beskattning i Sverige, eller

3.som ett utländskt företag ska lämna kontrolluppgift om enligt 23 kap. 5 §.

16 § Skatteavdrag ska inte göras från ränta

1.på ett konto, om räntan är mindre än 100 kronor,

2.på ett förfogarkonto som avses i 17 kap. 6 § andra stycket, om räntan är mindre än 1 000 kronor,

3.på ett konto för klientmedel, eller

4.som betalas ut tillsammans med ett annat belopp, om utbetalaren inte vet hur stor del av utbetalningen som utgör ränta

Författningsförslag – skatteförfarandelagen SOU 2009:58

och därför ska redovisa hela beloppet i kontrolluppgift enligt 17 kap. 5 § andra stycket.

Skatteavdrag ska inte heller göras från räntekompensation som förvärvaren av en fordringsrätt eller delägarrätt betalar till över- låtaren för intjänad ränta som ännu inte ska betalas ut.

17 § Skatteavdrag ska inte göras från utdelning

1.på aktier i ett svenskt aktiebolag som inte är avstämnings- bolag enligt 1 kap. 10 § aktiebolagslagen (2005:551) eller 3 kap. 8 § försäkringsrörelselagen (1982:713), eller

2.på andelar i en svensk ekonomisk förening.

Skyldighet att lämna uppgift om skatteavdrag

18 § Den som betalar ut ersättning för arbete ska vid varje utbetalningstillfälle lämna mottagaren uppgift om skatteavdragets belopp.

Återbetalning av skatteavdrag

19 § Om den för vars räkning skatteavdrag har gjorts kan visa att ett avdrag har gjorts med för högt belopp och beloppet ännu inte har betalats in till Skatteverket, ska den som har gjort skatte- avdraget skyndsamt betala tillbaka mellanskillnaden mot kvitto.

Återbetalning som grundas på ett beslut om preliminär A-skatt i samband med konkurs eller utmätning ska göras till konkursboet respektive Kronofogdemyndigheten.

Föreläggande att göra eller lämna uppgift om skatteavdrag

20 § Skatteverket får förelägga den som inte fullgör sin skyldighet att göra skatteavdrag eller att lämna uppgift till mottagaren om skatteavdragets belopp, att fullgöra sin skyldighet.

SOU 2009:58

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

11 kap. Beräkning av skatteavdrag för preliminär skatt

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

–definitioner (2 och 3 §§),

–underlag för beräkning av skatteavdrag från ersättning för arbete (4–15 §§),

–skatteavdrag från ersättning för arbete till en fysisk person (16–23 §§),

–skatteavdrag från ersättning för arbete till en juridisk person (24 §),

– skatteavdrag från ränta, utdelning och annan avkastning (25 och 26 §§), och

– skyldighet att följa och visa upp beslut (27 §).

Definitioner

2 § Med regelbunden ersättning avses sådan ersättning för arbete till en fysisk person som avser en bestämd tidsperiod och betalas ut vid regelbundet återkommande tillfällen.

3 § Med huvudinkomst avses sådan regelbunden ersättning till en fysisk person som utgör dennes huvudsakliga ersättning för arbete.

Detsamma gäller ersättning som inte är regelbunden men som betalas ut tillsammans med huvudinkomst.

Underlag för beräkning av skatteavdrag från ersättning för arbete

4 § I underlaget för beräkning av skatteavdrag ska det ingå

1.kontant ersättning för arbete som en utbetalare ska göra skatteavdrag från enligt 10 kap.,

2.värdet av förmåner som

a)ges ut av utbetalaren, och

b)är skattepliktiga enligt inkomstskattelagen (1999:1229), samt 3. ersättning som enligt 7 § anses utgiven av utbetalaren, om

skatteavdrag enligt 10 kap. skulle ha gjorts från motsvarande ersättning som ges ut direkt av utbetalaren.

I 12–15 §§ finns bestämmelser om nedsättning av underlaget.

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

SOU 2009:58

Förmån av personaloptioner

5 § En sådan förmån att i framtiden förvärva värdepapper som avses i 10 kap. 11 § andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229) ska anses utgiven av den i vars tjänst rättigheten har förvärvats.

Rabatt, bonus eller annan förmån

6 § Rabatt, bonus eller annan förmån som ges ut på grund av kundtrohet eller liknande, ska anses utgiven av den som slutligt har stått för de kostnader som ligger till grund för förmånen.

Ersättning från utlandet som har sin grund i en anställning i Sverige

7 § En ersättning eller en annan förmån än som avses i 5 § som har getts ut av en fysisk person som är bosatt utomlands eller av en utländsk juridisk person, ska anses utgiven av den hos vilken mottagaren är anställd i Sverige om

1.ersättningen eller förmånen kan anses ha sin grund i anställningen, och

2.det inte finns något anställningsförhållande mellan utgivaren av förmånen eller ersättningen och mottagaren.

När ska förmånerna och ersättningarna beaktas?

8 § En förmån som avses i 5 § ska räknas med i underlaget då rättigheten utnyttjas eller överlåts, dock senast när utgivaren får kännedom om det.

Förmåner och ersättningar som avses i 6 och 7 §§ ska räknas med i underlaget först när den som ska anses som utgivare har fått kännedom om dem.

Värdering av förmåner

9 § Förmåner ska värderas enligt bestämmelserna i 61 kap. 2– 17 a §§ inkomstskattelagen (1999:1229) om inte annat följer av 10 eller 11 §.

SOU 2009:58

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

10 § Värdet av förmån av bostad här i landet som inte är semester- bostad eller bostad som avses i 61 kap. 3 a § inkomstskattelagen (1999:1229) ska beräknas enligt sådana värdetabeller som avses i 2 kap. 10 a § 1 socialavgiftslagen (2000:980).

Om Skatteverket har bestämt värdet av en bostadsförmån vid beräkning av underlag för arbetsgivaravgifter enligt 2 kap. 10 c § socialavgiftslagen, ska detta värde användas.

11 § Om Skatteverket har bestämt värdet av en bil- eller kost- förmån vid beräkning av underlag för arbetsgivaravgifter enligt 2 kap. 10 b § socialavgiftslagen (2000:980), ska detta värde användas.

Hemresor

12 § Om en utbetalare begär det får Skatteverket besluta att underlaget för beräkning av skatteavdrag ska bestämmas utan hänsyn till förmån av fri hemresa eller ersättning för kostnad för hemresa med allmänna kommunikationer.

Första stycket gäller bara till den del förmånen eller ersätt- ningen inte överstiger det belopp som får dras av enligt 12 kap. 24 § inkomstskattelagen (1999:1229).

Inställelseresor

13 § Underlaget för beräkning av skatteavdrag ska bestämmas utan hänsyn till förmån av fri resa inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet i samband med tillträdande eller frånträdande av anställning eller uppdrag eller till ersättning för kostnader för sådan resa.

Förmån av hushållsarbete

14 § Underlaget för beräkning av skatteavdrag ska bestämmas utan hänsyn till förmån av hushållsarbete enligt 67 kap. inkomst- skattelagen (1999:1229) om den som utfört arbetet när avtalet om arbetet träffas eller när ersättningen betalas ut

1. är godkänd för F-skatt, eller

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

SOU 2009:58

2. har en sådan handling om motsvarande kontroll som avses i 67 kap. 17 § inkomstskattelagen.

Första stycket gäller bara förmån upp till ett värde av 100 000 kronor per beskattningsår.

Avdrag för utgifter i arbetet

15 § Avdrag för utgifter i arbetet får göras om

1.den som tar emot ersättningen är en fysisk person som får dra av utgifterna vid beskattningen, och

2.utgifterna kan beräknas uppgå till minst 10 procent av mottagarens ersättning från utbetalaren under beskattningsåret.

Utgifterna ska beräknas enligt sådan schablon som avses i 2 kap. 21 § tredje stycket socialavgiftslagen (2000:980). Om Skatteverket har bestämt hur utgifterna ska beräknas enligt 2 kap. 21 § fjärde stycket socialavgiftslagen, ska denna beräkning användas.

Skatteavdrag från ersättning för arbete till en fysisk person

16 § Från ersättning för arbete som betalas ut till en fysisk person ska skatteavdrag göras enligt beslut om preliminär A-skatt. Ett beslut om att skatteavdrag ska göras enligt skattetabell ska dock inte tillämpas i de fall som avses i 20 §.

Av 21 och 22 §§ framgår att ett förhöjt skatteavdrag ska göras i vissa fall.

Under januari får skatteavdrag göras enligt den skattetabell som senast tillämpats under det föregående beskattningsåret.

Allmän eller särskild skattetabell?

17 § Skatteavdrag ska, om inte annat föreskrivs i 18 eller 19 §, göras enligt en allmän skattetabell om ersättningen är mottagarens huvudinkomst. Om ersättningen inte är regelbunden, ska skatte- avdrag dock göras enligt en särskild skattetabell för engångsbelopp.

18 § Skatteavdrag ska göras enligt en särskild skattetabell för sjukpenning m.m., om ersättningen för arbete är sådan som avses i 11 kap. 24, 30 eller 31 § eller 15 kap. 8 § inkomstskattelagen (1999:1229).

SOU 2009:58

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

Första stycket gäller inte om ersättningen är vårdbidrag enligt lagen (1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag.

19 § Skatteavdrag ska göras enligt en särskild skattetabell för sjö- män om ersättningen är sjöinkomst och mottagarens huvud- inkomst. Om ersättningen inte är regelbunden, ska dock skatte- avdrag göras enligt en särskild skattetabell för engångsbelopp.

Skatteavdrag med 30 procent

20 § Från ersättning för arbete som betalas ut till en fysisk person ska skatteavdrag göras med 30 procent av underlaget, om ersättningen

1.inte är mottagarens huvudinkomst och inte heller sådan sjukpenning m.m. som avses i 18 §,

2.avser arbete som är avsett att pågå kortare tid än en vecka,

3.avser arbete som redovisas i en förenklad arbetsgivardeklaration enligt 26 kap. 5 §, eller

4.är sådan som avses i 10 kap. 12 § och mottagaren är godkänd för F-skatt.

Obligatorisk förhöjning av skatteavdraget

21 § Ett förhöjt skatteavdrag ska göras från ersättning för arbete till en fysisk person om

1.utbetalaren inte har inhämtat uppgift från Skatteverket om vilket skatteavdrag som ska göras,

2.den som ska ta emot ersättningen inte har visat upp ett beslut om preliminär A-skatt trots att utbetalaren begärt det, och

3.ersättningen är mottagarens huvudinkomst.

Ett förhöjt skatteavdrag ska göras enligt den skattetabell som närmast motsvarar skattesatsen för kommunal inkomstskatt för den ort där utbetalaren har sitt kontor eller där ersättningen i annat fall betalas ut, ökat med 10 procent av avdraget enligt tabellen.

Frivillig förhöjning av skatteavdraget

22 § Om den som tar emot ersättning för arbete begär det, ska utbetalaren göra ett förhöjt skatteavdrag från huvudinkomst.

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

SOU 2009:58

Utbetalaren ska göra avdrag med det begärda beloppet senast från och med det första utbetalningstillfälle som infaller två veckor efter begäran.

Utbetalaren får inte göra skatteavdrag enligt första stycket om Skatteverket har omprövat ett beslut om preliminär A-skatt på begäran av ett konkursbo eller Kronofogdemyndigheten enligt 66 kap. 14 §.

Skatteavdrag från förskott

23 § Skatteavdrag från ersättning för arbete som betalas ut i form av förskott, ska beräknas till så stor del av skatteavdraget på hela ersättningen som det utbetalda beloppet utgör av hela ersättningen.

Om hela ersättningen inte är känd när förskottet betalas ut, ska skatteavdraget beräknas som om förskottet utgör hela ersättningen för den aktuella tidsperioden.

När resterande belopp betalas ut, ska skatteavdrag göras med återstående del av det sammanlagda avdraget för hela ersättningen.

Skatteavdrag från ersättning för arbete till en juridisk person

24 § Från ersättning för arbete som betalas ut till en juridisk person ska skatteavdrag göras med 30 procent av underlaget om inte Skatteverket har beslutat om en särskild beräkningsgrund.

Skatteavdrag från ränta, utdelning och annan avkastning

25 § Skatteavdrag från ränta, utdelning och annan avkastning som avses i 10 kap. 14 § ska göras med 30 procent om inte annat följer av ett beslut om särskild beräkningsgrund eller 26 §.

26 § Skatteavdrag från ränta eller utdelning på utländska värde- papper ska göras med så stort belopp att det tillsammans med den skatt som dras av i utlandet uppgår till 30 procent av räntan eller utdelningen.

SOU 2009:58

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

Skyldighet att följa och visa upp beslut

27 § En utbetalare ska följa ett beslut om särskild beräknings- grund enligt 55 kap. 9 § senast två veckor efter det att utbetalaren fick del av det. Detsamma gäller ett beslut om omprövning av beslut om preliminär A-skatt.

Om ett beslut om särskild beräkningsgrund meddelas efter den 18 januari beskattningsåret, ska den som beslutet avser genast visa upp det för den som ska göra skatteavdraget. Skyldigheten att visa upp ett sådant beslut gäller oberoende av när det meddelas om beslutet avser en juridisk person.

12 kap. Skattetabeller

1 § Allmänna och särskilda skattetabeller ska fastställas för varje kalenderår enligt bestämmelserna i detta kapitel.

Allmänna skattetabeller

2 § De allmänna skattetabellerna ska ange skatteavdraget på olika inkomstbelopp, beräknade för en månad eller kortare tid.

3 § De allmänna skattetabellerna ska grundas på att

1.inkomsten är oförändrad under året,

2.mottagaren bara kommer att beskattas för den inkomst som anges i tabellen,

3.mottagaren inte ska betala någon annan skatt eller avgift än

a)kommunal inkomstskatt,

b)statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster,

c)begravningsavgift enligt begravningslagen (1990:1144),

d)avgift enligt lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift, och

e)avgift som avses i lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund,

4. mottagaren inte kommer att medges något annat avdrag än grundavdrag vid beskattningen, och

5. mottagaren kommer att medges skattereduktion för arbets- inkomst och allmän pensionsavgift enligt 67 kap. 4–9 §§ inkomst- skattelagen (1999:1229).

Av tabellerna ska också skatteavdraget framgå

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

SOU 2009:58

1.för den som inte är skyldig att betala allmän pensionsavgift,

och

2.för den som inte har rätt till skattereduktion för arbets- inkomst enligt 67 kap. 4–9 §§ inkomstskattelagen.

Särskilda skattetabeller

4 § De särskilda skattetabellerna för sjukpenning m.m. ska för olika sjukpenninggrundande inkomster enligt 3 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring ange det skatteavdrag som ska göras från en viss ersättning uttryckt i procent. I övrigt gäller 3 § första stycket.

5 § De särskilda skattetabellerna för sjömän ska grundas på att den skattskyldige har rätt till sjöinkomstavdrag enligt 64 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) och skattereduktion enligt 67 kap. 3 § samma lag. I övrigt gäller bestämmelserna i 3 §.

6 § De särskilda skattetabellerna för engångsbelopp ska för olika årsinkomster ange det skatteavdrag som ska göras från ett visst engångsbelopp uttryckt i procent. Tabellerna ska grundas på en för landet genomsnittlig sammanlagd skatte- och avgiftssats.

SOU 2009:58

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

Avd. V Särskild inkomstskatteredovisning

13 kap. Särskild inkomstskatteredovisning

Beslut om särskild inkomstskatteredovisning

1 § Skatteverket beslutar om skatt för en fysisk person ska redovisas och betalas enligt bestämmelserna för skatt enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta

(särskild inkomstskatteredovisning). I ett beslut om särskild inkomstskatteredovisning ska Skatteverket ange om

1.utbetalaren av den skattepliktiga ersättningen ska göra skatteavdrag enligt 3 §, och

2.mottagaren har inkomster som är undantagna från skatteplikt.

2 § Om Skatteverket har beslutat om särskild inkomstskatte- redovisning, ska den som beslutet gäller genast visa upp beslutet för utbetalaren.

Skatteavdrag för särskild inkomstskatt

3 § En utbetalare som är hemmahörande i Sverige och som betalar ut kontant ersättning som är skattepliktig enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta ska göra skatteavdrag för sådan skatt om

1.Skatteverket i ett beslut om särskild inkomst- skatteredovisning har angett att skatteavdrag ska göras, och

2.utbetalaren känner till beslutet.

4 § I fråga om skatteavdrag för särskild inkomstskatt för utomlands bosatta gäller bestämmelserna om

1.befrielse från skatteavdrag i 10 kap. 9 § första stycket 2 och andra stycket,

2.skyldighet att lämna uppgift om skatteavdrag i 10 kap. 18 §,

och

3.värdering av förmåner vid beräkning av underlag för skatteavdrag i 11 kap. 9–11 §§.

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

SOU 2009:58

När ska den skattskyldige redovisa och betala in skatten?

5 § Om utbetalaren är hemmahörande i utlandet, ska den som tar emot ersättning som är skattepliktig enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta redovisa och betala skatten.

SOU 2009:58

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

Avd. VI Uppgifts- och dokumentationsskyldighet

14 kap. Syftet med kontrolluppgifter

1 § Kontrolluppgifter ska lämnas för andra än uppgiftslämnaren själv till ledning för

1.bestämmande av underlag för att ta ut skatt eller avgift enligt a) inkomstskattelagen (1999:1229),

b) lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,

c) lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel i fall som avses i 2 § första stycket 1–5 och 7–9 nämnda lag,

d) lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader, e) lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift,

f) lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift,

2.bestämmande av

a)skatt enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster,

b)avgift enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift,

c)egenavgifter enligt 3 kap. socialavgiftslagen (2000:980),

3.registrering av skatteavdrag,

4.skattereduktion,

5.beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension,

6.beskattning enligt

a)lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta,

b)lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., och

7. beskattning utomlands.

15 kap. Kontrolluppgift om intäkt i inkomstslaget tjänst

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

–skyldighet att lämna kontrolluppgift (2 §),

–för vem och av vem kontrolluppgift ska lämnas (3–7 §§),

–undantag från skyldigheten att lämna kontrolluppgift (8 §),

–kontrolluppgiftens innehåll (9–11 §§), och

–värdering av ersättningar och förmåner (12 §).

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

SOU 2009:58

Skyldighet att lämna kontrolluppgift

2 § Kontrolluppgift ska lämnas om utgiven ersättning och förmån som utgör intäkt i inkomstslaget tjänst. Kontrolluppgift ska inte lämnas om ersättningen eller förmånen är skattefri av någon annan anledning än förhållanden hos mottagaren.

Som utgiven ersättning räknas även

1.behållning på pensionssparkonto som ska skattas av i inkomstslaget tjänst enligt 58 kap. 33 § inkomstskattelagen (1999:1229), och

2.belopp som utgör intäkt i inkomstslaget tjänst och som enligt en bestämmelse i inkomstskattelagen eller någon annan lag ska anses som utbetalt.

I 22 kap. 10 och 11 §§ finns bestämmelser om skyldighet att lämna kontrolluppgift om omständigheter som medför eller kan medföra avskattning i inkomstslaget tjänst av pensionsförsäkring eller av sådana avtal om tjänstepension som är jämförbara med pensionsförsäkring.

För vem och av vem ska kontrolluppgift lämnas?

För vem ska kontrolluppgift lämnas?

3 § Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon.

Den som ska lämna kontrolluppgift – huvudregeln

4 § Kontrolluppgift ska lämnas av den som har gett ut ersättningen eller förmånen.

Förmån av personaloptioner

5 § Kontrolluppgift om sådan förmån av personaloptioner som avses i 10 kap. 11 § andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229) ska lämnas av den i vars tjänst rättigheten har förvärvats.

SOU 2009:58

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

Rabatt, bonus eller annan förmån

6 § Om ersättningen eller förmånen utgörs av rabatt, bonus eller annan förmån som har getts ut på grund av kundtrohet eller liknande, ska kontrolluppgift lämnas av den som slutligt har stått för de kostnader som ligger till grund för ersättningen eller förmånen.

Ersättning från utlandet som har sin grund i en anställning i Sverige

7 § Om en ersättning eller en annan förmån än som avses i 5 § har getts ut av en fysisk person som är bosatt utomlands eller av en utländsk juridisk person, ska kontrolluppgift lämnas av den hos vilken mottagaren är anställd i Sverige om

1.ersättningen eller förmånen kan anses ha sin grund i anställningen, och

2.det inte finns något anställningsförhållande mellan utgivaren av ersättningen eller förmånen och mottagaren.

Undantag från skyldigheten att lämna kontrolluppgift

8 § Kontrolluppgift behöver inte lämnas om

1.sådan ersättning eller förmån för arbete som en fysisk person eller ett dödsbo har gett ut, under förutsättning att

a) ersättningen eller förmånen inte motsvarar en utgift i en näringsverksamhet,

b) skatteavdrag inte har gjorts, och

c) det som mottagaren har fått sammanlagt haft ett lägre värde än 1 000 kronor för hela året,

2.sådan ersättning eller förmån för arbete som har getts ut i annat fall än som avses i 1, under förutsättning att

a) det som mottagaren har fått sammanlagt haft ett lägre värde än 100 kronor för hela året, och

b) skatteavdrag inte har gjorts, eller

3.ersättning eller förmån som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration.

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

SOU 2009:58

Kontrolluppgiftens innehåll

9 § I kontrolluppgiften ska följande uppgifter lämnas:

1.värdet av den ersättning eller förmån som har getts ut,

2.den tid ersättningen eller förmånen avser, om den bara avser del av året,

3.antalet dagar med sjöinkomst samt på vilket fartyg och i vilket fartområde tjänstgöringen ägt rum,

4.om Skatteverket har bestämt värdet av en förmån enligt 2 kap. 10 b eller 10 c § socialavgiftslagen (2000:980),

5.om ersättningen ges ut på grund av tjänstepensionsförsäkring eller sådant avtal om tjänstepension som avses i 28 kap. 2 § andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229), samt

6.arbetsställenummer enligt lagen (1984:533) om arbetsställe- nummer m.m., om ett sådant har tilldelats.

Om kontrolluppgiften avser en ersättning med ett sådant engångsbelopp på grund av personskada som avses i 11 kap. 38 § inkomstskattelagen, ska det i kontrolluppgiften anges om engångsbelopp på grund av samma skada har getts ut tidigare samt i så fall med vilket belopp och under vilket utbetalningsår.

10 § I kontrolluppgiften ska det anges om den uppgiftsskyldige ska betala arbetsgivaravgifter enligt 2 kap. socialavgiftslagen (2000:980) på de ersättningar och förmåner som omfattas av uppgiftsskyldigheten.

11 § Om den uppgiftsskyldige har gett ut ersättning för sådana utgifter som avses i 12 kap. 2 § första och andra styckena inkomst- skattelagen (1999:1229) och enligt 10 kap. 3 § 9 eller 10 inte är skyldig att göra skatteavdrag från ersättningen, är det tillräckligt att det i kontrolluppgiften anges att sådan ersättning har getts ut.

Värdering av ersättningar och förmåner

12 § Värdet av ersättningar och förmåner som har getts ut i annat än pengar ska beräknas i enlighet med bestämmelserna i 61 kap. inkomstskattelagen (1999:1229).

Vid beräkning av värdet av kostförmån och bilförmån får bestämmelserna i 61 kap. 18, 19 och 19 b §§ inkomstskattelagen

SOU 2009:58

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

tillämpas bara om Skatteverket beslutat det enligt 2 kap. 10 b § socialavgiftslagen (2000:980).

Värdet av förmån av bostad här i landet som inte är semester- bostad eller bostad som avses i 61 kap. 3 a § inkomstskattelagen ska beräknas enligt sådana värdetabeller som avses i 2 kap. 10 a § 1 socialavgiftslagen. Om Skatteverket har bestämt värdet enligt 2 kap. 10 c § socialavgiftslagen, ska detta värde användas.

16 kap. Kontrolluppgift om intäkt och avdrag i inkomstslaget näringsverksamhet

Skyldighet att lämna kontrolluppgift

1 § Kontrolluppgift ska lämnas om följande ersättningar och förmåner som ska hänföras till inkomstslaget näringsverksamhet:

1.ersättning och förmån som har getts ut för arbete och som utgivaren har gjort eller varit skyldig att göra skatteavdrag från,

2.sjukpenning och annan sådan ersättning som avses i 15 kap. 8 § inkomstskattelagen (1999:1229),

3. sådant utbetalt stöd eller efterskänkt belopp som avses i 29 kap. inkomstskattelagen,

4. betalning för

a)nyttjandet av eller rätten att nyttja upphovsrätt till litterärt, konstnärligt eller vetenskapligt verk, inklusive biograffilm, patent, varumärke, mönster eller modell, ritning, hemligt recept eller hemlig tillverkningsmetod, eller

b)upplysning om erfarenhetsrön av industriell, kommersiell eller vetenskaplig natur,

5. uttag och utbetalning enligt

a)21 kap. 36 § inkomstskattelagen från ett skogskonto eller ett skogsskadekonto, och

b)32 kap. 8 § samma lag från ett upphovsmannakonto. Kontrolluppgift ska också lämnas om överlåtelse, pantsättning

eller övertagande av medel på

1. skogskonto eller skogsskadekonto enligt 21 kap. 40 och 41 §§ inkomstskattelagen, och

2. upphovsmannakonto enligt 32 kap. 11 § första stycket 1 eller 2 samma lag.

2 § Kontrolluppgift ska lämnas om insättning på

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

SOU 2009:58

1.skogskonto eller skogsskadekonto enligt 21 kap. inkomst- skattelagen (1999:1229), och

2.upphovsmannakonto enligt 32 kap. samma lag.

I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om tidpunkten för insättningen.

För vem och av vem ska kontrolluppgift lämnas?

3 § Kontrolluppgift ska lämnas för

1.fysiska personer,

2.juridiska personer i de fall som avses i 1 § första stycket 1 och 4, samt

3.kontohavaren om uppgiften avser skogskonto, skogsskade- konto eller upphovsmannakonto.

4 § Vem som ska lämna kontrolluppgifter som avses i detta kapitel framgår av följande uppställning:

Kontrolluppgift om avses i		ska lämnas av
1	§ första stycket 1–4	den som gett ut ersättningen eller
		förmånen
1	§ första stycket 5 och	det kontoförande kreditinstitutet
andra stycket samt 2 §

17 kap. Kontrolluppgift om ränta och annan avkastning på fordringsrätt

Skyldighet att lämna kontrolluppgift

1 § Kontrolluppgift ska lämnas om ränteinkomster. Kontrolluppgift ska också lämnas om annan avkastning än

kapitalvinst som hänför sig till fordringsrätter och som utgör intäkt i inkomstslaget kapital.

För vem och av vem ska kontrolluppgift lämnas?

2 § Kontrolluppgift om ränteinkomster eller annan avkastning ska lämnas för fysiska personer och dödsbon.

SOU 2009:58

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

3 § Kontrolluppgift ska lämnas av den som har tillgodoräknat eller betalat ut ränta eller avkastning.

Uppgiftsskyldiga är andra juridiska personer än dödsbon.

Undantag från skyldigheten att lämna kontrolluppgift

4 § Kontrolluppgift om ränteinkomster eller annan avkastning behöver inte lämnas

1.för ett konto som det inte finns personnummer för och som har öppnats före den 1 januari 1985, om räntan understiger 100 kronor under året eller, om kontot innehas av mer än en person, räntan för var och en av dem understiger 100 kronor,

2.om den sammanlagda räntan på konton i annat fall än som avses i 1 understiger 100 kronor under året för en person, och

3.för skogskonto, skogsskadekonto, upphovsmannakonto och pensionssparkonto.

Kontrolluppgiftens innehåll

5 § I kontrolluppgiften ska uppgifter lämnas om tillgodoräknad eller utbetald ränta eller annan avkastning än kapitalvinst.

Om den uppgiftsskyldige inte kan ange hur stor del av utbetalt belopp som utgör ränta, ska uppgift om det sammanlagda utbetalda beloppet lämnas i kontrolluppgiften.

När två eller flera personer innehar ett konto

6 § Om ett konto innehas av två eller flera personer, ska räntan fördelas mellan dem efter deras andelar i räntan eller, om dessa andelar inte är kända för den uppgiftsskyldige, i lika stora andelar.

Om ett konto innehas av fler än fem personer och en person förfogar över kontot, behöver kontrolluppgift lämnas endast för den person som förfogar över kontot.

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

SOU 2009:58

18 kap. Kontrolluppgift om ränteutgifter

Skyldighet att lämna kontrolluppgift

1 § Kontrolluppgift ska lämnas om ränteutgifter.

För vem och av vem ska kontrolluppgift lämnas?

2 § Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon. 3 § Kontrolluppgift ska lämnas av den som har tagit emot ränta.

Uppgiftsskyldiga är andra juridiska personer än dödsbon.

En enskild person som bara har tagit emot dröjsmålsränta behöver inte lämna kontrolluppgift.

Undantag från skyldigheten att lämna kontrolluppgift

4 § Kontrolluppgift om ränta behöver inte lämnas om den sammanlagda räntan för en person understiger 100 kronor under året.

Kontrolluppgiftens innehåll

5 § I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om mottagen ränta. Om någon del av räntan har betalats i förskott, ska uppgift bara

lämnas om den del av räntan som avser tiden till och med den 31 januari året efter beskattningsåret.

När två eller flera personer är betalningsansvariga för en skuld

6 § Om två eller flera personer är betalningsansvariga för en skuld, ska räntan fördelas mellan dem efter deras andelar i räntan eller, om dessa andelar inte är kända för den uppgiftsskyldige, i lika stora andelar.

Om en skuld är gemensam för fler än fem personer, behöver kontrolluppgift bara lämnas för den person som kan anses som företrädare för dem.

SOU 2009:58

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

19 kap. Kontrolluppgift om avkastning på delägarrätter

Skyldighet att lämna kontrolluppgift

1 § Kontrolluppgift ska lämnas om utdelning och ränta på delägarrätter.

Kontrolluppgift ska också lämnas om annan avkastning än kapitalvinst som hänför sig till delägarrätten och som utgör intäkt i inkomstslaget kapital.

För vem och av vem ska kontrolluppgift lämnas?

2 § Kontrolluppgift om utdelning, ränta eller annan avkastning ska lämnas för sådana fysiska personer och dödsbon som har mottagit eller tillgodoräknats avkastningen.

3 § Kontrolluppgiften ska lämnas av den som har betalat ut eller tillgodoräknat utdelningen, räntan eller annan avkastning.

Undantag från skyldigheten att lämna kontrolluppgift

4 § Kontrolluppgift ska inte lämnas om avyttring av tillgångar på pensionssparkonto.

Kontrolluppgiftens innehåll

5 § I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om utbetald eller tillgodoräknad utdelning, ränta och annan avkastning.

När fler än fem personer innehar en depå eller ett konto

6 § Om en depå eller ett konto innehas av fler än fem personer och en person förfogar över depån eller kontot, behöver kontroll- uppgift bara lämnas för den person som förfogar över depån eller kontot.

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

SOU 2009:58

20 kap. Kontrolluppgift om avyttring av andelar i investeringsfonder

Skyldighet att lämna kontrolluppgift

1 § Kontrolluppgift ska lämnas om avyttring av andelar i en investeringsfond eller i ett sådant fondföretag som driver verksamhet här i landet enligt 1 kap. 7 eller 9 § lagen (2004:46) om investeringsfonder.

För vem och av vem ska kontrolluppgift lämnas?

2 § Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon.

3 § Kontrolluppgift om avyttring genom inlösen ska lämnas av

1.sådana fondbolag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 7 lagen (2004:46) om investeringsfonder eller, om förvaltningen av fonden har övergått till ett förvaringsinstitut, av detta,

2.värdepappersbolag och kreditinstitut som förvaltar special- fonder enligt 1 kap. 5 § lagen om investeringsfonder,

3.förvaltningsbolag som driver verksamhet här i landet enligt

1kap. 6 eller 8 § lagen om investeringsfonder, och

4.fondföretag som driver verksamhet här i landet enligt 1 kap. 7 eller 9 § lagen om investeringsfonder.

Om ett fondföretag har slutit avtal med ett värdepappersinstitut om att ombesörja försäljning och inlösen av andelar, ska kontrolluppgiften i stället lämnas av värdepappersinstitutet.

Om en andel är förvaltarregistrerad ska i stället förvaltaren lämna kontrolluppgiften.

4 § Kontrolluppgift om annan avyttring än inlösen av andelar i en investeringsfond eller ett sådant fondföretag som avses i 1 kap. 7 eller 9 § lagen (2004:46) om investeringsfonder ska lämnas av förvaltare, om andelarna är förvaltarregistrerade.

Om en andel i ett fondföretag inte är förvaltarregistrerad, ska kontrolluppgift lämnas av värdepappersinstitut i de fall de medverkar vid avyttringen.

SOU 2009:58

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

Undantag från skyldigheten att lämna kontrolluppgift

5 § Kontrolluppgift ska inte lämnas om avyttring av tillgångar på pensionssparkonto.

Kontrolluppgiftens innehåll

6 § I kontrolluppgiften ska följande uppgifter lämnas:

1.kapitalvinst eller kapitalförlust,

2.slag av fond,

3.fondens identifikationsuppgifter, och

4.om fonden är marknadsnoterad.

Om den uppgiftsskyldige saknar uppgift om ersättning vid avyttring, ska vid beräkning av kapitalvinst eller kapitalförlust andelens marknadsvärde på avyttringsdagen användas. Om avyttringsdagen inte är känd, ska marknadsvärdet på dagen då avyttringen registrerades användas.

Om uppgift saknas om anskaffningsutgift, ska uppgift lämnas om ersättningen vid avyttringen efter avdrag för utgifterna för avyttringen i stället för kapitalvinsten eller kapitalförlusten.

21 kap. Kontrolluppgift om avyttring av fordringsrätter och andra delägarrätter än andelar i investeringsfonder

Skyldighet att lämna kontrolluppgift

1 § Kontrolluppgift ska lämnas om

1.avyttring av andra delägarrätter än som avses i 20 kap. 1 § och av fordringsrättter, om inte kontrolluppgift ska lämnas enligt 2,

2.slutförande av options- och terminsaffärer, som inte innebär förvärv eller försäljning av egendom, samt

3.utfärdande av optioner.

För vem och av vem ska kontrolluppgift lämnas?

2 § Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon.

3 § Kontrolluppgift ska lämnas av

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

SOU 2009:58

1.värdepappersinstitut i de fall de medverkar vid avyttring av delägarrätt eller fordringsrätt och kontrolluppgift inte ska lämnas av dem som avses i 2–6,

2.värdepappersinstitut i de fall de registrerar en option eller en termin eller på annat sätt medverkar vid utfärdandet av optionen eller vid slutförandet av options- eller terminsaffären,

3.kreditmarknadsföretag,

4.garantimyndigheten enligt lagen (1995:1571) om insättnings- garanti eller lagen (1999:158) om investerarskydd,

5.den som har betalat ut ersättning vid avyttring genom inlösen,

och

6.försäkringsgivare som har betalat ut ersättning på grund av sådan försäkring som ett värdepappersbolag har tecknat för skade- ståndsskyldighet som det kan komma att ådra sig när tjänster utförs i rörelsen.

Undantag från skyldigheten att lämna kontrolluppgift

4 § Kontrolluppgift ska inte lämnas om avyttring av tillgångar på pensionssparkonto.

Kontrolluppgiftens innehåll

5 § I kontrolluppgiften ska följande uppgifter lämnas:

1.vid avyttringen av delägarrätterna eller fordringsrätterna, slut- förandet av options- eller terminsaffären eller utfärdandet av en option, den ersättning som har överenskommits efter avdrag för försäljningsprovision och liknande utgifter,

2.antalet delägarrätter eller fordringsrätter,

3.deras slag och sort, samt

4.den kontanta ersättningen vid sådana byten av andelar som avses i 48 a kap. 2 § och 49 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229).

Om ett terminsavtal slutförs genom att den ena parten säljer en tillgång samtidigt som samma part förvärvar en mindre tillgång av samma slag, får uppgift lämnas om bruttoersättningen vid försälj- ningen.

SOU 2009:58

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

6 § Om en utbetalning avser även annat än ersättning för delägarrätter eller fordringsrätter och den uppgiftsskyldige inte kan ange hur stor del av utbetalt belopp som utgör ersättning för sådana rätter, ska uppgift om det sammanlagda utbetalda beloppet lämnas i kontrolluppgiften.

När delägarrätter eller fordringsrätter ägs gemensamt av flera personer

7 § Om delägarrätter eller fordringsrätter ägs gemensamt av flera personer och det vid avyttringen upprättas en rapport enligt 8 kap. 27 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, behöver kontrolluppgift bara lämnas för den som anges i rapporten.

22 kap. Kontrolluppgift om vissa andra förhållanden

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om skyldighet att lämna kontrolluppgift om

–överlåtelse av andelar i privatbostadsföretag och vissa andra bostadsföretag (2 och 3 §§),

–upplåtelse av privatbostad eller en bostad som innehas med hyresrätt (4 §),

–samfällighet (5 och 6 §§),

–räntebidrag (7 §),

–pensionsförsäkringar och pensionssparkonton (8 och 9 §§),

–avskattning av pensionsförsäkring (10 §),

–tjänstepensionsavtal (11 §),

–underlag för avkastningsskattskatt på pensionsförsäkringar och tjänstepensionsavtal (12 §),

–skattereduktion för förmån av hushållsarbete (13 §),

–elcertifikat (14 §), och

–utsläppsrätter, utsläppsminskningsenheter och certifierade utsläppsminskningar (15 §).

Överlåtelse av privatbostadsrätt och av andelar i vissa bostadsföretag

2 § Kontrolluppgift ska lämnas om överlåtelse av en privat- bostadsrätt.

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

SOU 2009:58

Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon av privatbostadsföretaget.

I kontrolluppgiften ska följande uppgifter lämnas:

1.lägenhetens beteckning,

2.tidpunkten för överlåtelsen och för överlåtarens förvärv,

3.ersättningen vid överlåtelsen,

4.om överlåtaren förvärvade privatbostadsrätten efter år 1983, ersättningen vid detta förvärv,

5.överlåtarens andel av innestående medel i inre reparationsfond eller liknande fond vid avyttringen och, om överlåtaren förvärvade privatbostadsrätten efter år 1973, vid detta förvärv,

6.kapitaltillskott som lämnats efter utgången av 1973 och som överlåtaren enligt 46 kap. 7 § inkomstskattelagen (1999:1229) får räkna in i omkostnadsbeloppet, samt

7.om överlåtaren förvärvade privatbostadsrätten senast år 1973,

överlåtarens andel av privatbostadsföretagets förmögenhet den 1 januari 1974, beräknad enligt 46 kap. 14 § inkomstskattelagen.

3 § Kontrolluppgift ska lämnas om överlåtelse av en medlems eller en delägares andel i en svensk ekonomisk förening eller ett svenskt aktiebolag som inte uppfyller villkoren i 2 kap. 17 § inkomst- skattelagen (1999:1229) för att vara ett privatbostadsföretag men som tillhandahåller bostäder åt sina medlemmar eller delägare i byggnader som ägs av föreningen eller bolaget, om det till andelen är knutet en sådan bostad.

Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon av sådana svenska ekonomiska föreningar eller svenska aktiebolag som avses i första stycket.

I kontrolluppgiften ska följande uppgifter lämnas:

1.bostadens beteckning,

2.tidpunkten för överlåtelsen och för överlåtarens förvärv,

3.ersättningen vid överlåtelsen, samt

4.om överlåtaren förvärvade andelen efter år 1983, ersättningen vid detta förvärv.

Upplåtelse av privatbostad eller bostad som innehas med hyresrätt

4 § Om den som har betalat ut ersättning för arbete även har gett ut ersättning eller förmån på grund av att mottagaren har upplåtit

SOU 2009:58

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

en privatbostad eller en bostad som innehas med hyresrätt, ska utbetalaren lämna kontrolluppgift om hyresersättningen. Detta gäller dock bara om utbetalaren har gjort eller varit skyldig att göra skatteavdrag från ersättningen för arbete.

Samfällighet

5 § Kontrolluppgift ska lämnas om utdelning till delägare i sådana samfälligheter som avses i 6 kap. 6 § första stycket inkomst- skattelagen (1999:1229).

Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon av den som förvaltar samfälligheten.

I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om utbetald utdelning och hur stor del av utdelningen som kommer från intäkt av skogsbruk som bedrivs i samfälligheten.

6 § Om en privatbostadsfastighet har del i en annan samfällighet än som avses i 6 kap. 6 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229), ska kontrolluppgift lämnas om den del av privat- bostadsfastighetens andel av samfällighetens inkomster som är avkastning av kapital och som överstiger 600 kronor.

Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon av den som förvaltar samfälligheten.

Räntebidrag

7 § Kontrolluppgift ska lämnas om statliga räntebidrag för bostadsändamål.

Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon av Boverket.

I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om utbetalt räntebidrag eller eftergiven återbetalningsskyldighet.

Pensionsförsäkringar och pensionssparkonton

8 § Kontrolluppgift ska lämnas om pensionsförsäkringar och pensionssparkonton.

Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon av försäkringsgivare, understödsföreningar och pensionssparinstitut.

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

SOU 2009:58

I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om betalda premier och gjorda inbetalningar som avdrag får göras för enligt 59 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229).

9 § Kontrolluppgift ska lämnas om

1.sådan överföring av hela värdet i en pensionsförsäkring som avses i 58 kap. 18 § tredje stycket inkomstskattelagen (1999:1229), och

2.försäkringsgivares eller understödsförenings överlåtelse eller överföring av en pensionsförsäkring till en annan försäkringsgivare eller understödsförening eller till en annan del av försäkrings- givarens eller understödsföreningens verksamhet.

Kontrolluppgift ska lämnas för juridiska personer och fysiska personer av den försäkringsgivare eller understödsförening som har överfört värdet i försäkringen eller överlåtit eller överfört försäkringen.

I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om det överlåtna eller överförda värdet. Kontrolluppgiften ska också innehålla nöd- vändiga identifikationsuppgifter för försäkringstagaren, den försäkrade och den mottagande försäkringsgivaren eller under- stödsföreningen.

Avskattning av pensionsförsäkring

10 § Kontrolluppgift ska lämnas om omständigheter som medför eller kan medföra avskattning av en pensionsförsäkring enligt 58 kap. 19 eller 19 a § inkomstskattelagen (1999:1229).

Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon av försäkringsgivare och understödsföreningar.

I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om den omständigheten som medför eller kan medföra avskattning och det kapital som hänför sig till försäkringen när omständigheten inträffar. Kontrolluppgiften ska också innehålla nödvändiga identifikationsuppgifter för försäkringstagaren och den försäkrade.

SOU 2009:58

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

Tjänstepensionsavtal

11 § Kontrolluppgift som avses i 9 och 10 §§ ska också lämnas av utländska tjänstepensionsinstitut om avtal om tjänstepension som är jämförbara med pensionsförsäkring.

Underlag för avkastningsskatt på pensionsförsäkringar och tjänstepensionsavtal

12 § Kontrolluppgift ska lämnas om sådan försäkring eller sådant avtal om tjänstepension som avses i 2 § första stycket 7–9 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel.

Kontrolluppgift ska lämnas för juridiska personer och fysiska personer av försäkringsgivare, understödsföreningar och tjänste- pensionsinstitut.

I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om värdet av försäkringen eller avtalet om tjänstepension vid närmast föregående års utgång. Värdet av försäkringen respektive värdet av avtalet om tjänstepension ska beräknas enligt bestämmelserna i 3 § åttonde respektive tionde stycket lagen om avkastningsskatt på pensions- medel.

Kontrolluppgiften ska också innehålla uppgift om försäkringen är en pensionsförsäkring eller en kapitalförsäkring, eller om avtalet om tjänstepension är jämförbart med en pensionsförsäkring eller en kapitalförsäkring.

Skattereduktion för förmån av hushållsarbete

13 § Kontrolluppgift ska lämnas om underlag för skattereduktion i fråga om förmån av sådant hushållsarbete som avses i 67 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229), om den som utfört arbetet var godkänd för F-skatt vid någon av de tidpunkter som anges i 67 kap. 16 § 1 eller var godkänd för något motsvarande enligt 67 kap. 17 § samma lag.

Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon av den som har gett ut förmånen.

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

SOU 2009:58

Elcertifikat

14 § Kontrolluppgift ska lämnas om avyttring av elcertifikat. Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon av

Affärsverket svenska kraftnät.

I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om antalet avyttrade elcertifikat och försäljningspriset.

Utsläppsrätter, utsläppsminskningsenheter och certifierade utsläppsminskningar

15 § Kontrolluppgift ska lämnas om avyttring av utsläppsrätter, utsläppsminskningsenheter och certifierade utsläppsminskningar.

Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon av Statens energimyndighet.

I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om antalet avyttrade utsläppsrätter, utsläppsminskningsenheter och certifierade ut- släppsminskningar.

23 kap. Kontrolluppgift om utländska förhållanden

Betalningar till och från utlandet

1 § Kontrolluppgift ska lämnas om direkta och indirekta betalningar som överstiger 150 000 kronor eller utgör delbetal- ningar av en summa som överstiger 150 000 kronor, om betalningarna görs

1.till utlandet från en obegränsat skattskyldig,

2.från utlandet till en obegränsat skattskyldig, eller

3.inom landet mellan en obegränsat skattskyldig och en begränsat skattskyldig.

Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska och juridiska personer av den som har förmedlat betalningen.

I kontrolluppgiften om betalning till utlandet ska uppgift lämnas om

1.betalningens belopp i använd valuta,

2.betalningsdatum,

3.valutakod,

4.vilket land som betalningen gjorts till,

5.vad betalningen avser, och

SOU 2009:58

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

6. betalningsmottagaren.

I kontrolluppgiften om betalning från utlandet ska uppgift lämnas om

1.betalningens belopp i använd valuta,

2.betalningsdatum,

3.valutakod, och

4.vilket land som betalningen kommer från.

Begränsat skattskyldiga

2 § Kontrolluppgifter enligt 15 kap., 16 kap. 1 § första stycket 4 och 5 a, samt andra stycket 1, 17, 19, 20 och 21 kap. samt 22 kap. 2, 3 och 9–11 §§ ska även lämnas för fysiska personer som är begränsat skattskyldiga.

Kontrolluppgift enligt 22 kap. 10 § ska också avse omständig- heter som medför eller kan medföra avskattning enligt 5 § första stycket 6, 6 a eller 7 lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta.

3 § Kontrolluppgifter enligt 16 kap. 1 § första stycket 4 ska även lämnas för juridiska personer som är begränsat skattskyldiga.

Utländska försäkringar

4 § Den som har förmedlat en utländsk försäkring som avses i 21 kap. 12 § ska lämna sådana uppgifter att försäkringsgivaren och försäkringstagaren kan identifieras.

Förbindelse från utländska företag att lämna kontrolluppgift

5 § Utländska företag som driver bankverksamhet, värdepappers- rörelse, fondverksamhet, finansieringsverksamhet eller försäkrings- verksamhet i Sverige utan att inrätta en filial eller motsvarande etablering här, ska innan verksamheten inleds ge in en skriftlig förbindelse till Finansinspektionen om att lämna kontrolluppgifter i enlighet med bestämmelserna i denna lag.

Skyldigheten att lämna en sådan förbindelse gäller inte ett utländskt företag som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och som på grund av

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

SOU 2009:58

bestämmelser i den staten är förhindrat att lämna kontroll- uppgifter. Skyldigheten gäller inte heller försäkringsgivare inom EES som bara meddelar pensionsförsäkring enligt 58 kap. inkomst- skattelagen (1999:1229).

6 § Försäkringsgivare som meddelar försäkring från fast driftställe utanför Sverige men i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, ska för varje pensionsförsäkringsavtal ge in ett skriftligt åtagande till Skatteverket om att lämna kontrolluppgifter om pensionsförsäkring enligt 15 och 22 kap. samt 2 §.

Första stycket gäller också utländska tjänstepensionsinstitut som ingår sådana avtal om tjänstepension som är jämförbara med en pensionsförsäkring.

Åtagandet ska innehålla nödvändiga identifikationsuppgifter för försäkringsgivaren, försäkringstagaren, den försäkrade och pensionsförsäkringsavtalet.

En kopia av försäkringsavtalet ska lämnas in tillsammans med åtagandet.

24 kap. Bestämmelser för alla kontrolluppgifter

När ska kontrolluppgifter lämnas?

Huvudregeln

1 § Kontrolluppgifter ska lämnas för varje kalenderår och ha kommit in till Skatteverket senast den 31 januari närmast följande kalenderår.

Kontrolluppgifter om pensionsförsäkringar och tjänstepensionsavtal

2 § Kontrolluppgift som avses i 22 kap. 9–11 §§ ska ha kommit in inom 14 dagar från den dag då den omständighet som utlöste kontrolluppgiftsskyldigheten inträffade.

SOU 2009:58

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

Kontrolluppgifter om skogskonto, skogsskadekonto och upphovsmannakonto

3 § Kontrolluppgift som avses i 16 kap. 2 § ska ha kommit in senast den 30 juni närmast följande kalenderår.

Uppgifter som ska finnas i alla kontrolluppgifter

4 § En kontrolluppgift ska innehålla

1.nödvändiga identifikationsuppgifter för den uppgiftsskyldige och den som kontrolluppgiften lämnas för,

2.uppgift om avdragen skatt och innehållen utländsk källskatt,

samt

3.uppgift om huruvida den person som kontrolluppgiften lämnas för är företagsledare, närstående till en sådan person eller delägare, om uppgiften lämnas av ett fåmansföretag eller ett fåmanshandelsbolag.

25 kap. Undantag från kontrolluppgiftsskyldighet

1 § Skyldigheten att lämna kontrolluppgifter gäller inte uppgifter som saknar betydelse för

1.bestämmande av underlag för att ta ut skatt eller avgift enligt de lagar som anges i 14 kap. 1 § 1,

2.bestämmande av underlag för egenavgifter enligt 3 kap. socialavgiftslagen (2000:980),

3.registrering av skatteavdrag,

4.beskattning enligt

–lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta,

–lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.,

5. beräkningen av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, och

6. Sveriges åtaganden inom det internationella utbytet av information.

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

SOU 2009:58

26 kap. Skattedeklaration

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om att arbetsgivaravgifter, skatteavdrag, mervärdesskatt och punktskatt ska redovisas i en skattedeklaration.

2 § Bestämmelserna i kapitlet ges i följande ordning:

–vem som ska lämna en skattedeklaration (3 §§),

–vilken sorts skattedeklaration som ska lämnas (4–10 §§),

–redovisningsperioder (11–18 §§),

–vad de olika skattedeklarationerna ska innehålla (19–26 §§),

–när en skattedeklaration ska lämnas (27–38 §§), och

–särskilda bestämmelser om redovisning (39 och 40 §§).

Vem ska lämna skattedeklaration?

3 § En skattedeklaration ska lämnas av

1.den som är skyldig att göra skatteavdrag eller betala arbetsgivaravgifter eller som har gjort ett skatteavdrag utan att vara skyldig att göra det,

2.den som är skattskyldig enligt mervärdesskattelagen (1994:200),

3.den som ska registreras enligt 7 kap. 1 § första stycket 4 eller

4.den som är skyldig att jämka ingående mervärdesskatt enligt 8 a kap. eller 9 kap. 9–13 §§ mervärdesskattelagen,

5.den som är skattskyldig för punktskatt enligt någon av de lagar som anges i 3 kap. 12 §, och

6.den som är skattskyldig och ska redovisa skatt enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta.

Vilken sorts skattedeklaration ska lämnas?

Arbetsgivardeklaration

4 § Arbetsgivaravgifter och skatteavdrag ska redovisas i en arbetsgivardeklaration för redovisningsperioder.

Den som är registrerad ska lämna en arbetsgivardeklaration för varje redovisningsperiod. Om den registrerade skriftligen upplyser Skatteverket om att det varken finns arbetsgivaravgifter eller

SOU 2009:58

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

skatteavdrag att redovisa för en viss redovisningsperiod, behöver deklaration dock inte lämnas för den perioden. Det gäller även om en förenklad arbetsgivardeklaration ska lämnas enligt 5 §.

Förenklad arbetsgivardeklaration

5 § En fysisk person eller ett dödsbo som har betalat ut ersättning för arbete till en annan fysisk person får fullgöra skyldigheten att lämna arbetsgivardeklaration för den ersättningen genom att lämna en förenklad arbetsgivardeklaration, om ersättningen inte utgör utgift i en näringsverksamhet som utbetalaren bedriver.

En förenklad arbetsgivardeklaration ska bara lämnas för redovisningsperioder då ersättning har betalats ut. En deklaration ska lämnas för varje betalningsmottagare.

Mervärdesskattedeklaration

6 § Den som är skyldig att lämna en skattedeklaration enligt 3 § 2–4 ska, om inte annat följer av 8 §, fullgöra skyldigheten genom att lämna en mervärdesskattedeklaration för redovisningsperioder.

Den som är registrerad ska lämna en mervärdesskattedeklaration för varje redovisningsperiod.

Punktskattedeklaration

7 § Punktskatt ska redovisas i en punktskattedeklaration för redovisningsperioder om inte annat följer av 9 §.

Den som är registrerad ska lämna en punktskattedeklaration för varje redovisningsperiod.

Särskilda skattedeklarationer

8 § Den som är betalningsskyldig bara på grund av felaktigt debiterad mervärdesskatt enligt 1 kap. 2 e § mervärdesskattelagen (1994:200) ska redovisa betalningen i en särskild skattedeklaration för varje felaktig debitering.

Den som är skattskyldig bara på grund av förvärv av sådana nya transportmedel eller punktskattepliktiga varor som avses i 2 a kap.

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

SOU 2009:58

3 § första stycket 1 eller 2 mervärdesskattelagen ska redovisa mervärdesskatten i en särskild skattedeklaration för varje förvärv.

9 § Punktskatt ska redovisas i en särskild skattedeklaration för varje skattepliktig händelse, om den som är skyldig att lämna skattedeklaration är skattskyldig enligt

1.lagen (1994:1563) om tobaksskatt, lagen (1994:1564) om alkoholskatt, lagen (1994:1776) om skatt på energi eller lagen (1984:409) om skatt på gödselmedel och inte ska registreras enligt 7 kap. 1 §,

2.16 § första stycket lagen om tobaksskatt, 15 § lagen om alkoholskatt eller 4 kap. 9 § lagen om skatt på energi och inte företräds av en representant som är godkänd av Skatteverket, eller

3.lagen (1991:1483) om skatt på vinstsparande m.m.

10 § Den som	är	skyldig	att lämna skattedeklaration	enligt
3 § 6 ska lämna	en	särskild	inkomstskattedeklaration för	varje
skattepliktig ersättning.

Redovisningsperioder

En kalendermånad är huvudregeln

11 § En redovisningsperiod omfattar en kalendermånad, om inte något annat särskilt föreskrivs.

Kalenderkvartal och beskattningsår för mervärdesskatt

12 § Om beskattningsunderlaget för mervärdesskatt, exklusive gemenskapsinterna förvärv och import, beräknas uppgå till högst 40 miljoner för beskattningsåret ska redovisningsperioden för mervärdesskatt vara ett kalenderkvartal. Om samma underlag beräknas uppgå till högst en miljon kronor ska redovisnings- perioden vara ett beskattningsår.

13 § För den som är skyldig att lämna skattedeklaration enligt 3 § 3 är redovisningsperioden ett kalenderkvartal.

SOU 2009:58

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

Beslut om kortare period än kalenderkvartal eller beskattningsår

14 § Skatteverket ska besluta att redovisningsperioden för mervärdeskatt ska vara en kalendermånad i stället för tre eller en eller tre kalendermånader i stället för ett beskattningsår om

1.den deklarationsskyldige begär det, eller

2.det finns särskilda skäl.

Ett beslut enligt första stycket 1 ska gälla minst 24 på varandra följande kalendermånader, om inte särskilda skäl talar emot det.

Från när gäller en ändring mellan kalenderkvartal och kalendermånad?

15 § Ett beslut enligt 14 § 2 om att redovisningsperioden för mervärdesskatt ska vara en kalendermånad i stället för ett kalender- kvartal gäller från ingången av det kalenderkvartal som gått ut närmast före dagen för beslutet. Om beslutet meddelas efter den tidpunkt då deklaration enligt 27 § ska lämnas för kalenderkvartalet, ska dock beslutet gälla från ingången av det kalenderkvartal då det meddelades.

Om det finns särskilda skäl, gäller första stycket även beslut enligt 14 § första stycket 1.

16 § Om redovisningsperioden för mervärdesskatt ska ändras till en kalendermånad i stället för tre eller omvänt i andra fall än de som avses i 15 §, ska den nya redovisningsperioden börja gälla efter utgången av det kalenderkvartal då den deklarationsskyldige under- rättade Skatteverket om ändringen eller Skatteverket beslutade ändringen.

Från när gäller en ändring från eller till beskattningsår?

17 § Om redovisningsperioden för mervärdesskatt ska ändras från eller till ett beskattningsår, ska ändringen gälla från ingången respektive utgången av det beskattningsår då den deklarations- skyldige underrättade Skatteverket om ändringen eller Skatteverket beslutade ändringen.

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

SOU 2009:58

Beskattningsår som redovisningsperiod för punktskatt

18 § För den som kan beräknas redovisa punktskatt med ett nettobelopp på högst 50 000 kronor för beskattningsåret får Skatteverket besluta att redovisningsperioden för punktskatten ska vara ett beskattningsår.

Det som sägs 17 § gäller även beslut enligt första stycket.

Ett beslut enligt första stycket upphör att gälla om den deklarationsskyldige försätts i konkurs. Den pågående redovis- ningsperioden löper i sådana fall ut vid utgången av den kalender- månad då konkursbeslutet har fattats.

Vad ska de olika skattedeklarationerna innehålla?

Samtliga skattedeklarationer

19 § En skattedeklaration ska innehålla

1.nödvändiga identifikationsuppgifter,

2.uppgift om den redovisningsperiod som redovisning lämnas för, och

3.de ytterligare uppgifter som behövs för beräkning och kontroll av skatten utöver de som ska lämnas enligt 20–26 §§.

Arbetsgivardeklaration

20 § En arbetsgivardeklaration ska innehålla uppgifter om

1.den sammanlagda ersättning från vilken utbetalaren är skyldig att göra skatteavdrag,

2.sammanlagt avdraget belopp,

3.den sammanlagda ersättning som utbetalaren är skyldig att betala arbetsgivaravgifter för,

4.sammanlagt avdrag enligt 2 kap. 21 § socialavgiftslagen (2000:980), och

5.periodens sammanlagda avgifter.

21 § En förenklad arbetsgivardeklaration ska innehålla uppgift om

1.den ersättning som utbetalaren är skyldig att göra skatteavdrag för och betala arbetsgivaravgifter för,

2.verkställt skatteavdrag,

3.arbetsgivaravgifternas belopp, och

SOU 2009:58

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

4. avdrag för sådan preliminär skattereduktion för hushålls- arbete som avses i 17 § första stycket 2 lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete.

Mervärdesskattedeklaration

22 § En mervärdesskattedeklaration ska innehålla uppgift om

1.utgående skatt,

2.ingående skatt, och

3.omsättning, förvärv och överföringar av varor som transporteras mellan EG-länder.

En skattedeklaration som ska lämnas av en grupphuvudman ska innehålla uppgifter för hela gruppen.

Punktskattedeklaration

23 § En punktskattedeklaration ska innehålla uppgift om

1.skattens bruttobelopp,

2.yrkade avdrag, och

3.skattens nettobelopp.

24 § Till varje redovisningsperiod ska den punktskatt hänföras för vilken redovisningsskyldighet har inträtt under perioden.

Redovisningsskyldigheten inträder när affärshändelser, som grundar skattskyldighet, enligt god redovisningssed bokförs eller borde ha bokförts. Är den deklarationsskyldige inte bokförings- skyldig enligt bokföringslagen (1999:1078) inträder redovisnings- skyldigheten samtidigt med skattskyldigheten. Detsamma gäller om skattskyldigheten inträder vid händelser som inte föranleder någon bokföringsåtgärd.

Vid försäljning mot kredit får Skatteverket, om principerna för den redovisningsskyldiges bokföring föranleder det, besluta att redovisningsskyldigheten ska inträda vid beskattningsårets utgång, dock inte senare än när betalning inflyter eller fordran diskonteras eller överlåts.

Om en deklarationsskyldig försätts i konkurs, inträder redovisningsskyldighet genast för de affärshändelser för vilka skattskyldighet har inträtt före konkursbeslutet.

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

SOU 2009:58

Särskilda skattedeklarationer

25 § En särskild skattedeklaration ska innehålla uppgift om

1.det förvärv eller den skattepliktiga händelse som deklara- tionen lämnas för, och

2.skatten på grund av förvärvet eller händelsen.

26 § En särskild inkomstskattedeklaration ska innehålla uppgift om

1.den skattepliktiga ersättningen, och

2.skatten på ersättningen.

När ska en skattedeklaration lämnas?

Mindre företag som ska lämna mervärdesskattedeklaration

27 § Den som är skyldig att lämna en mervärdesskattedeklaration ska, om inte annat följer av 28–36 §§, lämna skattedeklaration enligt följande uppställning:

Arbetsgivar-	Punktskatt-	Mervärdes-	ska ha
deklaration för	deklarationen	skatte-	kommit in till
redovisnings-	för redo-	deklaration för	Skatteverket
perioden	visnings-	redovisnings-	senast den
	perioden	perioden
januari	december	oktober–	12 februari
		december
februari	januari		12 mars
mars	februari		12 april
april	mars	januari–mars	12 maj
maj	april		12 juni
juni	maj		12 juli
juli	juni	april–juni	17 augusti
augusti	juli		12 september
september	augusti		12 oktober
oktober	september	juli-september	12 november
november	oktober		12 december
december	november		17 januari
86

SOU 2009:58

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

28 § Om Skatteverket har beslutat enligt 14 § att redo- visningsperioden för mervärdesskatt ska vara en kalendermånad, ska mervärdesskattedeklaration lämnas enligt bestämmelserna för punktskattedeklaration i 27 §.

29 § Om den deklarationsskyldige begär det, ska Skatteverket besluta att mervärdesskattedeklaration som enligt 28 § ska lämnas enligt bestämmelserna för punktskattedeklaration i 27 § i stället ska lämnas enligt bestämmelserna i 31 §. Beslutet ska, om inte särskilda skäl talar emot det, gälla minst tolv på varandra följande redovis- ningsperioder.

Deklarationstid när redovisningsperioden för mervärdesskatt kortas

30 § Den som saknar möjlighet att lämna mervärdesskatte- deklaration i rätt tid på grund av att redovisningsperioden ändrats från beskattningsår eller från kalenderkvartal till kalendermånad, ska lämna mervärdeskattedeklaration senast vid den deklarations- tidpunkt som kommer närmast efter den dag då den deklarations- skyldige underättade Skatteverket om ändringen eller Skatteverket beslutade ändringen.

Om mervärdesskattedeklaration enligt första stycket ska lämnas för mer än en ny redovisningsperiod, får perioderna slås samman till en period och redovisas i en deklaration.

Större företag som ska lämna mervärdesskattedeklaration

31 § Den som är skyldig att redovisa mervärdesskatt på beskatt- ningsunderlag som exklusive gemenskapsinterna förvärv och import för beskattningsåret beräknas sammanlagt överstiga 40 miljoner kronor, ska lämna skattedeklaration enligt följande uppställning, om inte Skatteverket har beslutat något annat enligt 32 §.

Författningsförslag – skatteförfarandelagen SOU 2009:58

Arbetsgivar-, mervärdesskatte-	ska ha kommit in till
och punktskattedeklaration för	Skatteverket senast den
redovisningsperioden
januari	26 februari
februari	26 mars
mars	26 april
april	26 maj
maj	26 juni
juni	26 juli
juli	26 augusti
augusti	26 september
september	26 oktober
oktober	26 november
november	27 december
december	26 januari

Tidigare redovisning av arbetsgivaravgifter

32 § Om det finns särskilda skäl, får Skatteverket besluta att en sådan näringsidkare som avses i 31 § ska lämna arbetsgivar- deklaration senast den 12 i månaden efter redovisningsperiodens utgång, i januari senast den 17.

Enbart arbetsgivar- och punktskattedeklaration

33 § Den som inte ska lämna mervärdesskattedeklaration eller som ska lämna mervärdesskattedeklaration för ett helt beskattningsår, ska lämna arbetsgivar- och punktskattedeklaration enligt följande uppställning:

Arbetsgivar- och	ska ha kommit in till
punktskattedeklaration för	Skatteverket senast den
redovisningsperioden
januari	12 februari
februari	12 mars
mars	12 april
april	12 maj
maj	12 juni
juni	12 juli
88

SOU 2009:58 Författningsförslag – skatteförfarandelagen

juli	17 augusti
augusti	12 september
september	12 oktober
oktober	12 november
november	12 december
december	17 januari

Särskilt föreskrivna redovisningsperioder

34 § Den som har en redovisningsperiod som är längre än en kalendermånad ska redovisa skatten i en skattedeklaration som ska ha kommit in till Skatteverket senast den 12 i andra månaden efter redovisningsperiodens utgång, med undantag för månaderna januari och augusti då deklarationen i stället ska ha kommit in senast den 17.

Första stycket gäller inte den som enligt 12 eller 13 § har kalenderkvartal som redovisningsperiod för mervärdesskatt.

Kommuner och landsting

35 § Kommuner och landsting ska alltid lämna arbetsgivar- och punktskattedeklaration enligt uppställningen i 27 §. Mervärdes- skattedeklaration ska alltid lämnas enligt uppställningen för punkt- skattedeklaration i den paragrafen. De skattedeklarationer som ska lämnas i januari och augusti ska dock i stället ha kommit in till Skatteverket senast den 12 i månaden.

När ska särskilda skattedeklarationer lämnas

36 § Särskilda skattedeklarationer ska, om inte annat följer av 37 eller 38 §, lämnas enligt följande uppställning.

Deklaration som avses i ska ha kommit in till Skatteverket senast

8	§ första stycket	35 dagar efter utfärdandet av den
		felaktiga handlingen
8	§ andra stycket	35 dagar efter förvärvet
9	§ 1	fem dagar efter den skattepliktiga
		händelsen

Författningsförslag – skatteförfarandelagen SOU 2009:58

9 § 2	vid den skattepliktiga händelsen
9 § 3	25 dagar efter den skattepliktiga
	händelsen
10 §	den 12 i månaden efter den månad då
	den skattepliktiga ersättningen kom den

skattskyldige till del, med undantag för månaderna januari och augusti då deklarationen i stället ska ha kommit in senast den 17

37 § Deklaration som avses i 9 § 1 och som ska lämnas av den som är skattskyldig enligt 11 kap. 5 § andra stycket lagen (1994:1776) om skatt på energi ska ha kommit in till Skatteverket senast en månad efter dagen för tillsynsmyndighetens beslut.

38 § Om den som är skattskyldig enligt 9 § första stycket 5 eller 16 § fjärde stycket lagen (1994:1563) om tobaksskatt, 8 § första stycket 5 lagen (1994:1564) om alkoholskatt eller 4 kap. 1 § 5 lagen (1994:1776) om skatt på energi inte har ställt säkerhet för skattens betalning, ska deklaration som avses i 9 § 1 ha kommit in till Skatteverket senast vid den skattepliktiga händelsen.

Särskilda bestämmelser om redovisning

Utländsk avgiftsskyldig

39 § Om den som är skyldig att betala arbetsgivaravgifter är bosatt utomlands eller är en utländsk juridisk person som saknar fast driftställe här i landet, får Skatteverket, om det finns särskilda skäl, gå med på att avgifterna redovisas på något annat sätt eller vid någon annan tidpunkt än som anges i detta kapitel.

Viss verksamhet för sig

40 § Skatteverket får, om det finns särskilda skäl, besluta att en viss verksamhet ska redovisas för sig.

SOU 2009:58

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

27 kap. Skalbolagsdeklaration

1 § I en skalbolagsdeklaration lämnas uppgifter till ledning för beslut om säkerhet för undantag från skalbolagsbeskattning enligt 25 a kap. 11 § eller 49 a kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229).

2 § Om ett avyttrat företag som är ett skalbolag vill att en avyttring ska undantas från skalbolagsbeskattning, ska företaget upprätta ett särskilt bokslut och lämna en skalbolagsdeklaration.

Om det är en andel i ett handelsbolag som har avyttrats, ska i stället den delägare som avyttrat andelen upprätta ett särskilt bokslut för bolaget och lämna skalbolagsdeklaration. Handels- bolaget ska lämna delägaren de uppgifter som behövs för deklarationen.

3 § Det särskilda bokslutet ska upprättas som om det avyttrade företagets beskattningsår avslutats vid tidpunkten för avyttringen eller, i fråga om handelsbolag, tillträdet. Företagets avsättningar till periodiseringsfond och ersättningsfond ska anses ha återförts.

Om det är en andel i ett handelsbolag som har avyttrats, ska säljaren ta upp så stor del av handelsbolagets överskott eller underskott samt kapitalvinster och kapitalförluster vid avyttring av handelsbolagets näringsfastigheter och näringsbostadsrätter som belöper på den avyttrade andelen.

4 § En skalbolagsdeklaration ska innehålla

1.nödvändiga identifikationsuppgifter för den som avyttrat och för den som förvärvat,

2.uppgift om det avyttrade företagets över- eller underskott enligt det särskilda bokslutet,

3.uppgifter om de intäkts- och kostnadsposter som tagits upp i bokslutet, och

4.de övriga uppgifter som Skatteverket behöver för att beräkna resultatet.

5 § En skalbolagsdeklaration ska ha kommit in till Skatteverket senast 30 dagar efter avyttringen eller, i fråga om handelsbolag, tillträdet.

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

SOU 2009:58

28 kap. Preliminär deklaration

1 § Preliminär deklaration lämnas till ledning för bestämmande av preliminär skatt.

Skyldighet att lämna preliminär deklaration

Preliminär deklaration vid ansökan om godkännande för F-skatt

2 § Den som ansöker om godkännande för F-skatt ska lämna en preliminär deklaration till Skatteverket.

Preliminär deklaration inför beskattningsåret

3 § Den som är godkänd för F-skatt eller har särskild A-skatt ska lämna en preliminär deklaration om

1.den slutliga skatten för beskattningsåret beräknas överstiga motsvarande skatt för det senast deklarerade beskattningsåret, och

2.skillnaden är betydande med hänsyn till den skattskyldiges förhållanden.

Deklarationen ska ha kommit in till Skatteverket senast en månad före beskattningsårets ingång.

Preliminär deklaration under beskattningsåret

4 § Den som är godkänd för F-skatt eller har särskild A-skatt ska lämna en preliminär deklaration om

1.det kan antas att den slutliga skatten för beskattningsåret kommer att överstiga den debiterade preliminära skatten, och

2.skillnaden är betydande med hänsyn till den skattskyldiges förhållanden.

Deklarationen ska ha kommit in till Skatteverket inom 14 dagar. När mindre än två månader återstår av beskattningsåret behöver deklaration dock inte lämnas.

SOU 2009:58

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

Vad ska en preliminär deklaration innehålla?

5 § En preliminär deklaration ska innehålla uppgifter om beräknade inkomster och utgifter samt övriga uppgifter som behövs för att bestämma den preliminära skatten.

29 kap. Deklarationsskyldighet för inkomst

1 § Med deklarationsskyldighet för inkomst avses skyldigheten att lämna eller godkänna (deklarera) de uppgifter som behövs för att Skatteverket ska kunna

1. bestämma underlag för att ta ut skatt eller avgift enligt

a)inkomstskattelagen (1999:1229),

b)lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,

c)2 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster,

d)lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel i de fall som avses i 2 § första stycket 1–5 och 7–9 samma lag,

e)lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,

f)lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift,

g)2 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift, och

h)lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift,

2.bestämma underlag för egenavgifter enligt 3 kap. social- avgiftslagen (2000:980),

3.bestämma skattereduktion, samt

4.beräkna pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension.

2 § Skatteverket ska före den 15 april underrätta fysiska personer och dödsbon som kan antas vara deklarationsskyldiga om de kontrolluppgifter och övriga uppgifter som har kommit in som underlag för beslut om slutlig skatt.

3 § Om en uppgift som den deklarationsskyldige har fått under- rättelse om enligt 2 § är korrekt, ska uppgiften godkännas. Andra uppgifter ska den deklarationsskyldige lämna till Skatteverket.

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

SOU 2009:58

30 kap. Vem är deklarationsskyldig för inkomst?

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

–fysiska personers deklarationsskyldighet (2 §),

–dödsbons deklarationsskyldighet (3 och 4 §§),

–deklarationsskyldighet för andra juridiska personer än dödsbon (5 §), och

–skattefri inkomst (6 §).

Fysiska personers deklarationsskyldighet

2 § En fysisk person är deklarationsskyldig för inkomst om

1.intäkterna i inkomstslaget tjänst och i inkomstslaget närings- verksamhet i annat fall än som avses i 2 under beskattningsåret har uppgått till sammanlagt minst 42,3 procent av prisbasbeloppet,

2.sådan intäkt i inkomstslaget tjänst som avses i 11 kap. 45 §, 50 kap. 7 § samt 57 kap. 20 och 21 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) eller intäkt av passiv näringsverksamhet under beskattningsåret har uppgått till sammanlagt minst 100 kronor,

3.intäkterna i inkomstslaget kapital, med undantag för sådan ränta eller utdelning som kontrolluppgift ska lämnas för enligt 17 eller 19 kap., har uppgått till sammanlagt minst 100 kronor under beskattningsåret,

4.han eller hon är begränsat skattskyldig och den skattepliktiga intäkten har uppgått till sammanlagt minst 100 kronor,

5.underlag för statlig fastighetsskatt, kommunal fastighets- avgift, avkastningsskatt på pensionsmedel eller särskild löneskatt på pensionskostnader ska fastställas, eller

6.uppgift om skalbolag enligt 31 kap. 11 § ska deklareras.

Dödsbons deklarationsskyldighet

3 § Det som skulle ha gällt för den avlidne i fråga om deklara- tionsskyldighet för inkomst ska för dödsåret tillämpas på dödsboet.

4 § För år efter dödsåret är ett dödsbo deklarationsskyldigt för inkomst om

1. de skattepliktiga intäkterna, med undantag för sådan ränta eller utdelning som kontrolluppgift ska lämnas om enligt 17 eller

SOU 2009:58

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

19 kap., har uppgått till sammanlagt minst 100 kronor under beskattningsåret,

2.underlag för statlig fastighetsskatt, kommunal fastighets- avgift, avkastningsskatt på pensionsmedel eller särskild löneskatt på pensionskostnader ska fastställas, eller

3.uppgift om skalbolag enligt 31 kap. 11 § ska deklareras.

Deklarationsskyldighet för andra juridiska personer än dödsbon

5 § Deklarationsskyldiga för inkomst är

1.aktiebolag, ekonomiska föreningar och sådana stiftelser, andra liknande subjekt eller andra tillgångsmassor som enligt stiftelse- förordnande eller motsvarande bestämmelse har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss släkts, vissa släkters eller bestämda fysiska personers ekonomiska intressen,

2.sådana ideella föreningar och trossamfund som avses i 7 kap. 7 och 14 §§ inkomstskattelagen (1999:1229), om intäkterna under beskattningsåret har överstigit grundavdraget enligt 63 kap. 11 § samma lag,

3.andra juridiska personer än sådana som avses i 1 och 2, med undantag för dödsbon och handelsbolag, om de skattepliktiga intäkterna under beskattningsåret har uppgått till sammanlagt minst 100 kronor,

4.andra juridiska personer än dödsbon för vilka underlag för statlig fastighetsskatt, kommunal fastighetsavgift, avkastningsskatt på pensionsmedel eller särskild löneskatt på pensionskostnader ska fastställas, och

5.fondbolag och förvaringsinstitut för varje av bolaget eller institutet förvaltad investeringsfond.

Skattefri inkomst

6 § Vid bedömning av deklarationsskyldighet som är beroende av att intäkterna har uppgått till visst belopp, ska hänsyn inte tas till sådan intäkt som är skattefri eller som den fysiska personen inte är skattskyldig för enligt inkomstskattelagen (1999:1229).

Inkomst som enligt skatteavtal helt eller delvis ska undantas från beskattning i Sverige omfattas inte av första stycket.

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

SOU 2009:58

31 kap. Vilka uppgifter omfattas av deklarationsskyldigheten för inkomst?

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

– uppgifter som ska deklareras i samtliga inkomstslag (2 och

3§),

–uppgifter som ska deklareras i inkomstslaget tjänst (4 §),

–uppgifter som ska deklareras i inkomstslaget närings- verksamhet (5–12 §§),

– uppgifter som ska deklareras i inkomstslaget kapital (13–

16§§),

–uppgift om tillkommande belopp (17 §),

–vissa andelsavyttringar m.m. (18–21 §§),

–uppgift för beräkning av egenavgifter (22 §),

–fåmansföretag (23–25 §§),

–uppgift om tillskott och uttag (26 §),

–uppgift om betalning till utlandet (27 §),

–uppgift som ekonomiska föreningar ska deklarera (28 §), och

–uppgift om skattereduktion för hushållsarbete (29 §).

Samtliga inkomstslag

2 § Den som är deklarationsskyldig för inkomst ska deklarera

1.nödvändiga identifikationsuppgifter,

2.uppgifter om de intäktsposter och kostnadsposter som ska hänföras till respektive inkomstslag,

3.uppgifter om de allmänna avdrag som den deklarations- skyldige har rätt till,

4.de uppgifter som behövs för beräkning av skatt eller avgift enligt

a) lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,

b) 2 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster,

c) lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel,

d) lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader, e) 2 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift,

f) 34 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), g) 3 kap. socialavgiftslagen (2000:980), och

h) lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift,

SOU 2009:58

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

5.de uppgifter som behövs för att beräkna pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, samt

6.de uppgifter som behövs för att avgöra om en begränsat

skattskyldig uppfyller kraven för att få allmänna avdrag enligt 62 kap. 5–8 §§ eller grundavdrag enligt 63 kap. inkomstskattelagen.

3 § Den som är deklarationsskyldig för inkomst ska också deklarera de övriga uppgifter som Skatteverket behöver för att fatta riktiga beslut om slutlig skatt och pensionsgrundande inkomst.

Inkomstslaget tjänst

Uppgift om kostnadsersättning

4 § Uppgift om kostnadsersättning som avses i 15 kap. 11 § behöver bara deklareras i den utsträckning avdrag görs för ökade levnadskostnader.

Inkomstslaget näringsverksamhet

Undantag

5 § Om makar tillsammans deltar i enskild näringsverksamhet, behöver uppgifterna enligt 2 och 3 §§ om näringsverksamheten bara deklareras av en av makarna.

Uppgifter som Skatteverket behöver för att tillämpa bestäm- melserna om fördelning av inkomsten mellan makar i 60 kap. 6–11 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) ska dock deklareras av båda makarna.

6 § Uppgifter om näringsverksamhet som ska lämnas enligt

33 kap. 4 § behöver inte deklareras.

Uppgift om utdelning eller annat förfogande över uppkommen vinst

7 § Om lagervärdet ska höjas enligt 17 kap. 21 § inkomst- skattelagen (1999:1229), ska företaget deklarera uppgift om beslut

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

SOU 2009:58

om eller styrelsens förslag till utdelning eller annat förfogande över uppkommen vinst.

Uppgifter som dotterföretag ska deklarera

8 § Dotterföretag som redovisar intäkter i inkomstslaget näringsverksamhet ska deklarera

1.nödvändiga identifikationsuppgifter för moderföretaget,

2.nödvändiga identifikationsuppgifter för hela koncernens moderföretag om moderföretaget i sin tur är ett dotterföretag, samt

3.uppgifter om sitt aktie- eller andelsinnehav i moderföretaget och innehavets röstvärde.

Ägaruppgifterna ska avse förhållandena vid utgången av det senast avslutade beskattningsåret.

Uppgifter om näringsbetingade andelar och vissa andra tillgångar

9 § Den som har fått utdelning på en näringsbetingad andel som är marknadsnoterad ska deklarera uppgift om utdelningen om andelen har innehafts kortare tid än ett år när utdelningen rätteligen skulle ha tagits upp i räkenskaperna.

Den som har avyttrat en näringsbetingad andel eller en närings- betingad aktiebaserad delägarrätt som är marknadsnoterad ska deklarera uppgift om avyttringen om andelen eller delägarrätten har innehafts kortare tid än ett år.

Uppgifter om ersättningsfond

10 § Den som har eller som under beskattningsåret har haft en ersättningsfond ska deklarera uppgifter om

1.fondens ändamål,

2.fondens storlek,

3.fondens ianspråktagande, och

4.återfört avdrag för avsättning till fonden.

Fysiska personer ska dessutom i fråga om en sådan ersättnings- fond för byggnad eller markanläggning som avses i 31 kap. 5 § inkomstskattelagen (1999:1229) deklarera uppgift om hur stor del av fonden som har återförts enligt 26 kap. 2 och 4–7 §§ den lagen.

SOU 2009:58 Författningsförslag – skatteförfarandelagen

Uppgift om skalbolag

11 § Den som har förvärvat tillgångar enligt 25 a kap. 18 § eller 49 a kap. 10 § inkomstskattelagen (1999:1229) ska deklarera uppgift om detta.

Uppgifter om utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster

12 § Den som någon gång under beskattningsåret har haft andelar i en utländsk juridisk person med lågbeskattade inkomster i sådan omfattning eller på ett sådant sätt som anges i 39 a kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229) ska deklarera

1.nödvändiga identifikationsuppgifter för den juridiska personen,

2.uppgift om sitt andelsinnehav vid beskattningsårets utgång,

3.uppgift om röstvärdet för sina andelar vid beskattningsårets utgång, och

4.uppgift om under året inträffade förändringar av andels- innehavet eller av röstvärdet för andelarna.

Den som innehar andelarna vid beskattningsårets utgång ska dessutom deklarera sådana resultat- och balansräkningar som avses

i39 a kap. 11 § inkomstskattelagen.

Inkomstslaget kapital

Uppgifter om skulder och långivare

13 § Den som gör avdrag för ränteutgifter vid beräkning av resultatet i inkomstslaget kapital ska, om kontrolluppgift inte ska lämnas enligt 18 kap., även deklarera de uppgifter som behövs för att identifiera långivaren.

Uppskovsbelopp

14 § Den som gör avdrag för uppskovsbelopp enligt 47 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) vid avyttring av en privatbostads- fastighet eller en privatbostadsrätt ska deklarera uppgift om beteckningen på ersättningsbostaden.

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

SOU 2009:58

Om ersättningsbostaden är en bostad i ett privatbostadsföretag eller i ett företag som avses i 47 kap. 5 b § inkomstskattelagen, ska även nödvändiga identifikationsuppgifter för företaget deklareras.

Om ersättningsbostaden förvärvas först året efter det då ursprungsbostaden avyttrades, ska uppgifterna deklareras när deklarationsskyldigheten för det senare året fullgörs.

15 § En ägare av en ersättningsbostad med ett uppskovsbelopp enligt 47 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) ska, om ersättnings- bostaden är belägen utomlands, deklarera uppgifter av det slag som avses i 14 § första och andra styckena samt övriga uppgifter som är av betydelse för uppskovsbeloppet.

16 § Om äganderätten till en ersättningsbostad har övergått till någon annan genom arv, testamente eller bodelning, ska dödsboet eller överlåtaren deklarera

1.nödvändiga identifikationsuppgifter för den nya ägaren,

2.de uppgifter som har deklarerats enligt 14 §, och

3.uppgift om storleken på uppskovsbelopp som enligt 47 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) ska återföras till beskattning vid avyttring av ersättningsbostaden.

Första stycket gäller bara om äganderätten har övergått

1.genom arv eller testamente till en make, en sambo eller ett hemmavarande barn under 18 år, eller

2.vid bodelning med anledning av upphörande av ett sambo- förhållande, äktenskapsskillnad eller makens eller sambons död.

Tillkommande belopp

17 § Om kapitalvinsten vid avyttring av en tillgång inte kan beräknas på grund av att vinsten är beroende av någon händelse i framtiden, ska den skattskyldige deklarera uppgift om detta. Det gäller dock inte om uppgiften ska lämnas enligt 33 kap. 4 § andra stycket.

Vissa andelsavyttringar m.m.

18 § Den som enligt 49 kap. 6 § inkomstskattelagen (1999:1229) begär uppskov med beskattningen vid ett uppskovsgrundande

100

SOU 2009:58

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

andelsbyte ska deklarera de uppgifter som Skatteverket behöver för att kunna besluta om uppskovet.

Den som har fått uppskov ska årligen deklarera de uppgifter som är av betydelse för om uppskovsbeloppet ska tas upp till beskattning.

19 § Den som innehar en andel som är kvalificerad enligt 57 kap. 7, 7 a eller 7 b § inkomstskattelagen (1999:1229) ska deklarera de uppgifter som behövs för att Skatteverket ska kunna

1.bedöma om verksamhetsvillkoret enligt 48 a kap. 6 a och 12 §§ inkomstskattelagen är uppfyllt,

2.besluta om kapitalbeloppet enligt 48 a kap. 8 a § inkomst- skattelagen,

3.besluta om tjänstebelopp för utdelning och kapitalvinst

a)vid partiell fission enligt 48 kap. 18 d § inkomstskattelagen,

och

b)vid andelsbyten enligt 48 a kap. 8 b §, samt

4. besluta om de tjänstebelopp som har fördelats enligt 48 kap. 18 e §, 48 a kap. 8 c § och 57 kap. 7 c § inkomstskattelagen.

Uppgifter om utdelning och kapitalvinst på andelarna ska också deklareras.

20 § Om äganderätten till andelar som har förvärvats genom sådant uppskovsgrundande andelsbyte som avses i 49 kap. inkomst- skattelagen (1999:1229) har övergått till någon annan genom arv, testamente, bodelning eller gåva och om andelen är en lagertillgång hos förvärvaren, ska denne deklarera

1.uppgift om antalet andelar som har förvärvats,

2.uppgift om uppskovsbeloppet för varje andel, och

3.nödvändiga identifikationsuppgifter för den som andelarna har övergått från.

Förvärvaren ska årligen deklarera de uppgifter som är av betydelse för om uppskovsbeloppet ska tas upp till beskattning.

21 § Om äganderätten till andelar som är kvalificerade enligt 57 kap. 7, 7 a eller 7 b § inkomstskattelagen (1999:1229) har över- gått till någon annan genom arv, testamente, bodelning eller gåva, ska förvärvaren deklarera

1.uppgift om antalet andelar som har förvärvats,

2.uppgift om tjänstebeloppen för varje andel, och

101

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

SOU 2009:58

3. nödvändiga identifikationsuppgifter för den som andelarna har övergått från.

Förvärvaren ska årligen deklarera de uppgifter som är av betyd- else för frågan om tjänstebeloppet ska tas upp till beskattning.

Beräkning av egenavgifter

22 § Om ett avtal som avses i 2 kap. 7 § andra stycket social- avgiftslagen (2000:980) har träffats om att arbetsgivaravgifter ska betalas på en viss ersättning, ska den som får ersättningen deklarera uppgift om detta.

Om ett avtal som avses i 2 kap. 8 § socialavgiftslagen har träffats om att arbetsgivaravgifter inte ska betalas på en viss ersättning, ska den som får ersättningen deklarera uppgift om detta.

Fåmansföretag

Uppgifter som fåmansföretag ska deklarera

23 § Fåmansföretag ska deklarera

1.nödvändiga identifikationsuppgifter för delägarna och närstående till dem, samt

2.uppgifter om varje delägares andelsinnehav och innehavets röstvärde.

Uppgifter enligt första stycket 1 behöver inte deklareras för en närstående som inte har tagit emot ersättning från företaget eller träffat avtal med eller företagit någon annan rättshandling med företaget.

Vid tillämpningen av denna paragraf gäller 57 kap. 3 § andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229).

24 § Fåmansföretag ska också deklarera

1.en sådan förteckning över penninglån och säkerheter som avses i 21 kap. 10 § aktiebolagslagen (2005:551), och

2.en förteckning över utbetald vinstandelsränta till personer som avses i 24 kap. 6 § andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229).

102

SOU 2009:58

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

Uppgifter som företagsledare, delägare och närstående ska deklarera

25 § Företagsledare och delägare i fåmansföretag som avses i 23 § samt deras närstående ska deklarera de uppgifter som Skatteverket behöver för att tillämpa bestämmelserna om utdelning och kapitalvinst på kvalificerade andelar i 57 kap. inkomstskattelagen (1999:1229).

Skyldigheten gäller för fem beskattningsår efter det att företaget har upphört att vara ett fåmansföretag.

Tillskott och uttag

26 § En fysisk person som är delägare i ett svenskt handelsbolag ska deklarera uppgift om tillskott till och uttag från bolaget.

Bestämmelserna gäller inte delägare i europeiska ekonomiska intressegrupperingar.

Betalning till utlandet

27 § Fåmansföretag, delägare i fåmanshandelsbolag, och enskilda näringsidkare ska deklarera uppgift om utgift som har tillgodo- räknats mottagare i utlandet om den avser

1.annan ränta än dröjsmålsränta, eller

2.betalning för

b)upplysning om erfarenhetsrön av industriell, kommersiell eller vetenskaplig natur.

Uppgiften behöver endast deklareras om utgiften ska dras av vid beskattningen.

Uppgift som ekonomiska föreningar ska deklarera

28 § En ekonomisk förening ska deklarera uppgift om huruvida den är en ekonomisk förening enligt 1 kap. 1 § första eller tredje stycket lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar.

103

Författningsförslag – skatteförfarandelagen SOU 2009:58

Skattereduktion för hushållsarbete

29 § Den som begär skattereduktion för hushållsarbete enligt

67 kap. 11–19 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) ska deklarera uppgift om underlaget för skattereduktionen.

I fråga om förmån av sådant arbete som räknas som hushålls- arbete enligt 67 kap. 13 a och 13 b §§ inkomstskattelagen ska även sådana uppgifter som avses i 9 a § lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete lämnas.

32 kap. När ska deklarationsskyldigheten för inkomst fullgöras?

Fysiska personer och dödsbon

1 § Fysiska personer och dödsbon ska deklarera inkomst senast den 2 maj året efter utgången av beskattningsåret.

Andra juridiska personer än dödsbon

2 § Andra juridiska personer än dödsbon ska deklarera inkomst för ett beskattningsår enligt följande uppställning:

Om beskattningsåret går ut den	ska den deklarationsskyldige
	deklarera senast den
31 december	1 juli
30 april	1 november
30 juni	15 december
31 augusti	1 mars

Om beskattningsåret har en annan slutdag, ska den deklara- tionsskyldige deklarera senast den dag som gäller för det beskatt- ningsår i första stycket som går ut närmast efter slutdagen.

Den som deklarerar elektroniskt får deklarera en månad senare än vad som följer av första stycket.

33 kap. Särskilda uppgifter

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om att särskilda uppgifter ska lämnas till ledning för

104

SOU 2009:58

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

1.bedömning av stiftelsers, ideella föreningars och registrerade trossamfunds skattskyldighet enligt inkomstskattelagen (1999:1229),

2.beskattning av delägare i handelsbolag,

3.bestämmande av vilket fartområde ett fartyg går i,

4.kontroll av uppskovsbelopp enligt 47 kap. inkomstskattelagen när ersättningsbostaden är belägen utomlands, och

5.beslut om avräkning av utländsk skatt.

Stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund

2 § Stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund som är undantagna från skattskyldighet för inkomst ska lämna särskilda uppgifter om

1.intäkter och kostnader under räkenskapsåret,

2.tillgångar och skulder vid räkenskapsårets början och slut,

samt

3.övriga omständigheter som Skatteverket behöver kännedom om för att bedöma frågan om undantag från skattskyldighet.

Skyldigheten att lämna särskilda uppgifter gäller dock inte pensionsstiftelser enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.

3 § Skatteverket får besluta om undantag från skyldigheten att lämna särskilda uppgifter enligt 2 § om uppgifterna inte behövs för kontroll av skattskyldigheten.

Undantaget ska avse en viss tid och får återkallas.

Handelsbolag

4 § Svenska handelsbolag och utländska handelsbolag med fast driftställe i Sverige ska till ledning för delägarnas beskattning lämna särskilda uppgifter om

1.näringsverksamheten enligt 31 kap. 2 och 3 §§,

2.varje delägares andel av bolagets inkomst av varje inkomstslag och näringsverksamhet,

3.varje delägares andel eller lott i bolaget, och

4.uppgift om skalbolag enligt 31 kap. 11 §.

105

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

SOU 2009:58

Om ett handelsbolag har avyttrat en fastighet och kapitalvinsten inte kan beräknas på grund av att den är beroende av någon händelse i framtiden, ska bolaget lämna uppgift om detta.

Ersättningsbostad i utlandet

5 § Den som inte är deklarationsskyldig för inkomst och som äger en ersättningsbostad i utlandet med ett uppskovsbelopp enligt 47 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), ska lämna särskilda uppgifter om sådana förhållanden som avses i 31 kap. 15 §.

Uppgifter som redare ska lämna

6 § Redare ska för tillämpning av 64 kap. 2 § och 67 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229) lämna särskilda uppgifter om

1.storleken av de fartyg som redaren ska använda i sin näringsverksamhet,

2.vilka entreprenörer som redaren anlitar för sin verksamhet,

och

3.de förhållanden som Skatteverket behöver kännedom om för att bestämma vilka fartområden fartygen går i.

Nedsättning av utländsk skatt

7 § Den som har fått avräkning av utländsk skatt från sin inkomstskatt enligt bestämmelser i skatteavtal eller enligt lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt och därefter har fått nedsättning av den utländska skatten, ska lämna särskild uppgift om nedsättningen.

När ska särskilda uppgifter lämnas?

8 § Särskilda uppgifter enligt 2 och 4 §§ ska ha kommit in till Skatteverket senast den sista dagen för deklaration enligt 32 kap. 2 §.

9 § Särskilda uppgifter enligt 5–7 §§ ska lämnas enligt följande uppställning:

106

SOU 2009:58

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

Särskilda	ska ha kommit in till Skatteverket senast
uppgifter enligt
5 §	den 2 maj året efter beskattningsåret
6 §	den 1 oktober före det kalenderår uppgifterna
	avser
7 §	tre månader efter den dag då den som beslutet
	om nedsättning av utländsk skatt gäller fick del
	av det

Redares uppgiftsskyldighet vid ändrade förhållanden

10 § Om någon uppgift som en redare har lämnat enligt 6 § inte längre stämmer, ska redaren inom två veckor underrätta Skatte- verket om ändringen.

34 kap. Informationsuppgifter

Syftet med informationsuppgifter

1 § Informationsuppgifter lämnas för att någon annan ska kunna fullgöra sin uppgiftsskyldighet.

Uppgifter till den deklarationsskyldige

Uppgifter till företagsledare samt delägare i fåmansföretag och fåmanshandelsbolag

2 § Onoterade företag som omfattas av 57 kap. inkomstskatte- lagen (1999:1229) samt fåmanshandelsbolag ska till företagsledare och delägare samt närstående till dem lämna alla uppgifter som dessa behöver för att kunna beräkna sina intäkter från företaget eller handelsbolaget.

Uppgifter till medhjälpande make i enskild näringsverksamhet

3 § Om makar tillsammans deltar i enskild näringsverksamhet och den ena är företagsledande make medan den andra är medhjälpande

107

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

SOU 2009:58

make, ska den företagsledande maken till den medhjälpande maken lämna de uppgifter om verksamheten som behövs för beräkningen av överskottet eller underskottet i verksamheten.

Uppgifter till den kontrolluppgiftsskyldige

Förmån av personaloptioner

4 § Den som har utnyttjat eller överlåtit sådan rättighet som avses i 10 kap. 11 § andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229) ska till den kontrolluppgiftsskyldige lämna de uppgifter som behövs för att kontrolluppgiftsskyldigheten ska kunna fullgöras.

Rabatt, bonus eller annan förmån

5 § Den som har utnyttjat sådan rabatt, bonus eller annan förmån som avses i 15 kap. 6 § ska till den kontrolluppgiftsskyldige lämna de uppgifter som behövs för att kontrolluppgiftsskyldigheten ska kunna fullgöras.

Det som sägs i första stycket gäller även den som har tagit emot sådan ersättning eller förmån som avses i 15 kap. 7 §.

Betalningar till och från utlandet

6 § Den som har gjort en sådan betalning till eller från utlandet som avses i 23 kap. 1 § ska till den kontrolluppgiftsskyldige lämna de uppgifter som behövs för att kontrolluppgiftsskyldigheten ska kunna fullgöras.

Uppgifter om anskaffningsutgift för andelar i investeringsfonder

7 § Fondbolag som ska föra eller låta föra ett register enligt 4 kap. 11 § lagen (2004:46) om investeringsfonder ska, då en förvaltare ska föras in i registret enligt 4 kap. 12 § den lagen, lämna förvalt- aren uppgifter om den genomsnittliga anskaffningsutgiften för de andelar i en investeringsfond som tillhör en andelsägare och som har registrerats på förvaltaren i stället för andelsägaren.

108

SOU 2009:58

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

Vid byte av en förvaltare eller om förvaltaren inte längre ska vara införd i registret, ska den förvaltare som andelarna i investerings- fonden flyttas från lämna den nya förvaltaren eller fondbolaget uppgifter om den genomsnittliga anskaffningsutgiften för de andelar som flyttas.

När ska uppgifter till den kontrolluppgiftsskyldige lämnas?

8 § Uppgifter som avses i 4 och 5 §§ ska lämnas senast månaden efter det att skyldigheten att lämna kontrolluppgift uppkom, dock inte senare än den 15 januari påföljande år.

Uppgifter som avses i 6 och 7 §§ ska lämnas snarast och senast den 15 januari året efter det år som uppgiften gäller.

Anmälan om uteblivna informationsuppgifter

9 § Om den som är skyldig att lämna uppgifter till den kontroll- uppgiftsskyldige inte gör det, ska den kontrolluppgiftsskyldige snarast anmäla detta till Skatteverket.

35 kap. Periodiska sammanställningar

1 § Den som är registrerad eller skyldig att anmäla sig för registrering för mervärdesskatt enligt 7 kap. 1 § ska lämna en periodisk sammanställning över omsättning, förvärv och överföring av varor som transporteras mellan EG-länder.

2 § En periodisk sammanställning ska lämnas för varje kalender- kvartal.

3 § En periodisk sammanställning ska ha kommit in till Skatteverket senast den 5 i andra månaden efter utgången av det kalenderkvartal som sammanställningen avser.

109

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

SOU 2009:58

36 kap. Anstånd med att deklarera och lämna särskilda uppgifter

Ansökan om anstånd

1 § Anstånd beviljas efter ansökan från den som ska deklarera eller lämna särskilda uppgifter.

Anstånd enligt 3 § beviljas dock efter ansökan från den som i näringsverksamhet hjälper annan att deklarera.

Deklarationsskyldighet för inkomst och särskilda uppgifter

Fysiska personer och dödsbon

2 § Om det finns särskilda skäl, ska Skatteverket bevilja en fysisk person eller ett dödsbo anstånd med att

1.deklarera inkomst, och

2.lämna särskilda uppgifter enligt 33 kap. 5 §.

Anstånd längre än till den 31 maj får beviljas bara om det finns synnerliga skäl.

3 § Anstånd med att deklarera inkomst ska beviljas för fysiska personer och dödsbon som anlitar deklarationshjälp om hjälpen lämnas i en näringsverksamhet. Om den som ska lämna deklara- tionshjälpen har misskött tidigare anstånd, får anstånd vägras.

Anstånd får beviljas längst till och med den 15 juni.

Juridiska personer

4 § Om det finns synnerliga skäl, ska Skatteverket bevilja en annan juridisk person än ett dödsbo anstånd med att

1.deklarera inkomst, och

2.lämna särskilda uppgifter enligt 33 kap. 2 eller 4 §.

Skattedeklaration

5 § Om det finns särskilda skäl, ska Skatteverket bevilja en deklara- tionsskyldig anstånd med att lämna skattedeklaration.

Om förhållandena har ändrats så att det inte längre finns förutsättningar för anståndet, ska anståndet återkallas.

110

SOU 2009:58

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

37 kap. Föreläggande

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om föreläggande att

–fullgöra uppgiftsskyldighet (2 §),

–medverka personligen (3 §), och

–lämna uppgift (4–10 §§).

Föreläggande att fullgöra uppgiftsskyldighet

2 § Skatteverket får förelägga den som inte har fullgjort en uppgiftsskyldighet enligt 16–36 kap. att fullgöra skyldigheten.

Ett föreläggande enligt första stycket får inte enbart avse komplettering av arbetsställenummer enligt 16 kap. 9 §.

Föreläggande att medverka personligen

3 § Skatteverket får förelägga den som har deklarerat genom ett deklarationsombud eller ett ombud för ett dödsbo att personligen eller genom behörig ställföreträdare bekräfta eller komplettera deklarerade uppgifter.

Föreläggande att lämna uppgift

Deklarera

4 § Skatteverket får även förelägga den som inte är skyldig att deklarera att göra det.

Kommande utbetalningar av ersättning för arbete

5 § Skatteverket får förelägga den som ger ut ersättning för arbete att lämna uppgift om den ersättning som kan antas komma att betalas ut under mottagarens beskattningsår.

111

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

SOU 2009:58

Kontroll av egen uppgiftsskyldighet

6 § Skatteverket får förelägga den som är eller kan antas vara uppgiftsskyldig enligt 15–35 kap. att lämna uppgift som behövs för kontroll av skyldigheten.

7 § Skatteverket får dessutom förelägga den som är eller kan antas vara skyldig att redovisa punktskatt att lämna varuprov.

Kontroll av någon annans uppgiftsskyldighet

8 § Skatteverket får förelägga en fysisk person och ett dödsbo i andra fall än som avses i 17 och 18 kap. att lämna kontrolluppgift om

1.sådan ersättning för utfört arbete som har betalats till en namngiven näringsidkare, eller

2.ränta från en namngiven låntagare.

9 § Skatteverket får förelägga den som är eller kan antas vara bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1999:1078) eller som är en annan juridisk person än ett dödsbo, att lämna en uppgift om en rättshandling med någon annan.

Föreläggandet ska avse förhållanden som är av betydelse för kontroll av att andra än den som föreläggs

1.har fullgjort uppgiftsskyldighet enligt 15–35 kap., eller

2.kan fullgöra sådan uppgiftsskyldighet.

10 § Om det finns särskilda skäl får även någon annan person än som avses i 9 § föreläggas att lämna en sådan uppgift som avses i den paragrafen.

38 kap. Formkrav för lagens uppgiftsskyldigheter

Fastställt formulär

1 § Uppgifter som ska deklareras ska lämnas eller godkännas enligt ett fastställt formulär.

2 § Fastställda formulär ska även användas för att lämna 1. kontrolluppgifter,

112

SOU 2009:58

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

2.åtagande att lämna kontrolluppgifter om pensions- försäkringar,

3.särskilda uppgifter, och

4.periodiska sammanställningar.

Uppgifter som ska undertecknas

3 § Följande uppgifter ska undertecknas

1.deklarerade uppgifter, och

2.särskilda uppgifter som ska lämnas av

–stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund enligt 33 kap. 2 §, och

–en ägare av en ersättningsbostad i utlandet enligt 33 kap. 5 §.

Vem ska underteckna uppgifterna?

4 § Uppgifterna ska undertecknas av den uppgiftsskyldige eller behörig ställföreträdare.

Ett ombud får dock underteckna uppgifter i följande fall:

1.Ett deklarationsombud får underteckna uppgifter som deklareras elektroniskt.

2.Ett ombud för en utländsk företagare får underteckna uppgifter i en mervärdesskattedeklaration.

3.En dödsbodelägare som är ombud för ett dödsbo får under- teckna deklarerade uppgifter.

39 kap. Dokumentationsskyldighet

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om skyldighet att dokumentera uppgifter för den som

–är uppgiftsskyldig enligt bestämmelserna i 15–35 kap. (3 §),

–säljer varor eller tjänster mot kontant betalning eller mot betalning med kontokort (4–11 §§),

–upplåter en plats för torg och marknadshandel (12 §),

–bedriver restaurang- eller frisörverksamhet (13 §),

–är näringsidkare och omsätter investeringsguld som avses i

1kap. 18 § mervärdesskattelagen (1994:200) (14 §), eller

–genomför transaktioner med begränsat skattskyldiga (15 och

16§§).

113

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

SOU 2009:58

Kapitlet innehåller även bestämmelser om föreläggande (17 §).

Definitioner

2 § I denna lag avses med

kassaregister: kassaapparat, kassaterminal, kassasystem och liknande apparatur för registrering av försäljning av varor och tjänster mot kontant betalning eller mot betalning med kontokort, torg- och marknadshandel: all handel utom sådan som en näringsidkare stadigvarande bedriver i permanenta lokaler eller i

omedelbar anslutning till dessa,

restaurangverksamhet: näringsverksamhet som avser restaurang, varmed även avses pizzabutik och annat liknande avhämtnings- ställe, gatukök, kafé, personalmatsal, catering och centralkök,

frisörverksamhet: näringsverksamhet som avser hårvård. Näringsverksamhet som huvudsakligen avser annan verksamhet

än restaurang- eller frisörverksamhet ska dock inte anses som sådan verksamhet.

Generell dokumentationsskyldighet

3 § Den som är uppgiftsskyldig enligt bestämmelserna i 15– 35 kap. ska i skälig omfattning genom räkenskaper, anteckningar eller annan lämplig dokumentation se till att det finns underlag för att fullgöra uppgiftsskyldigheten och för kontroll av uppgifts- skyldigheten och beskattningen.

Kontantbranschen

Vem ska använda kassaregister?

4 § Den som i näringsverksamhet säljer varor eller tjänster mot kontant betalning eller mot betalning med kontokort ska använda ett kassaregister.

5 § Skyldigheten att använda ett kassaregister gäller inte för den som

1. bara i obetydlig omfattning säljer varor eller tjänster mot kontant betalning eller mot betalning med kontokort,

114

SOU 2009:58

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

2.är befriad från skattskyldighet enligt inkomstskattelagen (1999:1229) för inkomst från sådan försäljning som avses i 4 §,

3.bedriver taxitrafik enligt 1 kap. 3 § 2 yrkestrafiklagen (1998:490),

4.säljer varor eller tjänster genom sådana distansavtal eller hemförsäljningsavtal som avses i distans- och hemförsäljningslagen (2005:59),

5.säljer varor eller tjänster med hjälp av en varuautomat eller annan liknande automat eller i en automatiserad affärslokal,

6.anordnar automatspel enligt lagen (1982:636) om anordnande av visst automatspel eller enligt lotterilagen (1994:1000), eller

7.bedriver torg- och marknadshandel.

6 § Vid tillämpningen av 4 och 5 §§ ska självständiga verksamheter inom ramen för en näringsverksamhet bedömas var för sig.

Registrering i kassaregister

7 § All försäljning och annan löpande användning av ett kassa- register ska registreras i kassaregistret.

Vid varje försäljning ska ett av kassaregistret framställt kvitto tas fram och erbjudas kunden.

Krav som ett kassaregister ska uppfylla

8 § Ett kassaregister ska

1. på ett tillförlitligt sätt visa

a)alla registreringar som har gjorts, samt

b)programmeringar och inställningar som utgör behandlings- historik enligt bokföringslagen (1999:1078).

9 § Ett kassaregister ska vara certifierat.

Om kassaregistret innefattar en certifierad kontrollenhet gäller kravet på certifiering inte övriga delar av kassaregistret. Dessa delar av kassaregistret ska i stället omfattas av en tillverkardeklaration.

115

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

SOU 2009:58

Bemyndiganden

10 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om certifiering.

Beslut om undantag

11 § Skatteverket får i enskilda fall besluta om undantag från skyldigheten att använda kassaregister om

1.behovet av tillförlitligt underlag för skattekontroll kan tillgodoses på annat sätt, eller

2.en viss skyldighet av tekniska orsaker är oskälig.

Undantag får förenas med villkor.

Torg- och marknadshandel

12 § Den som upplåter en plats för torg- och marknadshandel ska dokumentera nödvändiga identifikationsuppgifter för den som platsen upplåts till och dennes företrädare.

Restaurang- eller frisörverksamhet

13 § Den som bedriver restaurang- eller frisörverksamhet ska i en personalliggare löpande dokumentera nödvändiga identifikations- uppgifter för de personer som är verksamma i näringsverksam- heten. Personalliggaren ska finnas tillgänglig för Skatteverket i verksamhetslokalen.

Skyldigheten att föra personalliggare gäller dock inte för

1.enskild näringsverksamhet där bara näringsidkaren, dennes make eller barn under 16 år är verksamma, och

2.fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag där bara företags- ledaren, dennes make eller barn under 16 år är verksamma.

Om en personalliggare ska föras, gäller dokumentations- skyldigheten även personer som anges i andra stycket.

116

SOU 2009:58

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

Omsättning av investeringsguld

14 § En näringsidkare som omsätter investeringsguld som avses i 1 kap. 18 § mervärdesskattelagen (1994:200) i Sverige eller till ett annat EG-land ska vid transaktioner som uppgår till ett belopp motsvarande 10 000 kronor eller mer dokumentera nödvändiga identifikationsuppgifter för köparen.

Första stycket gäller även för transaktioner som understiger 10 000 kronor men som kan antas ha samband med en annan transaktion och tillsammans med denna uppgår till minst detta belopp. Om summan inte är känd vid tidpunkten för en transaktion, ska identiteten kontrolleras så snart summan av transaktionerna uppgår till minst 10 000 kronor.

Bestämmelserna i 2 kap. 2 § första stycket 1, 3 § första stycket 2, 5 § 2 a och 6 § lagen (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt ska även gälla vid transaktioner som avses i första stycket.

Internprissättning

15 § Den som är skattskyldig för inkomst av en näringsverksam- het ska dokumentera transaktioner med ett företag som är begränsat skattskyldigt enligt bestämmelserna i inkomstskattelagen (1999:1229), om det finns en sådan ekonomisk intressegemenskap som anges i 14 kap. 20 § samma lag.

Om den ekonomiska intressegemenskapen uteslutande kan hänföras till ett företags direkta eller indirekta kapitalinnehav i ett eller flera andra företag, behöver transaktionerna dokumenteras bara om kapitalandelen i varje led uppgår till mer än 50 procent.

16 § Dokumentationen ska innehålla de uppgifter som behövs för en bedömning av om resultatet av näringsverksamheten ska korrigeras enligt 14 kap. 19 § inkomstskattelagen (1999:1229).

Föreläggande

17 § Skatteverket får förelägga

1.den som ska använda ett kassaregister att fullgöra sina skyldigheter enligt 7–9 §§, och

2.den som bedriver restaurang- eller frisörverksamhet att fullgöra sina skyldigheter enligt 13 §.

117

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

SOU 2009:58

Avd. VII Ersättning för kostnader för biträde

40 kap. Ersättning för kostnader för biträde

Rätten till ersättning

1 § Rätt till ersättning har den som i ett ärende eller mål behöver biträde för att ta till vara sin rätt.

Begränsningar i rätten till ersättning

2 § Ersättning får enbart avse kostnader som har behövts för att ta till vara sökandens rätt.

3 § Ersättning får inte beviljas för kostnader som avser skyldigheterna att

1.deklarera,

2.lämna uppgifter,

3.dokumentera uppgifter, eller

4.föra räkenskaper.

4 § Ersättning får inte beviljas för sökandens arbete eller tids- spillan.

5 § Ersättning får inte beviljas för kostnader som har ersatts eller kan komma att ersättas enligt annan författning eller avtal.

Förfarandet

6 § Ansökan om rätt till ersättning ska göras hos den myndighet som handlägger ärendet eller målet. Sökanden ska ange den ersättning som begärs innan ärendet eller målet avgörs eller avslutas på annat sätt.

7 § En för sen begäran om ersättning får prövas om förseningen beror på något ursäktligt misstag.

118

SOU 2009:58

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

Avd. VIII Utredning och kontroll

41 kap. Skatteverkets skyldighet att utreda och kommunicera

Skatteverkets utredningsskyldighet

1 § Skatteverket ska se till att ärendena blir tillräckligt utredda.

Skatteverkets kommunikationsskyldighet

2 § Om ett ärende som avser myndighetsutövning mot en enskild har tillförts uppgifter av någon annan än den som ärendet gäller, får det inte avgöras utan att den som ärendet gäller har underrättats om uppgifterna och fått tillfälle att yttra sig över dem.

Första stycket gäller inte om

1.avgörandet inte går den som det gäller emot,

2.uppgiften saknar betydelse eller om det av någon annan anledning är uppenbart obehövligt att den som ärendet gäller underrättas och får tillfälle att yttra sig,

3.det finns risk att en underrättelse skulle göra det avsevärt svårare att genomföra beslutet i ärendet, eller

4.avgörandet inte kan skjutas upp.

Underrättelseskyldigheten gäller med de begränsningar som följer av 14 kap. 5 § sekretesslagen (1980:100).

3 § Ett ärende som avser myndighetsutövning mot en enskild och som har initierats av Skatteverket, får inte avgöras till nackdel för den som ärendet gäller utan att denne har fått tillfälle att yttra sig i frågan. Om det är uppenbart obehövligt, behöver den som ärendet gäller inte få tillfälle att yttra sig.

4 § Om det kan antas att den som ett ärende om slutlig skatt gäller inte är deklarationsskyldig, får beslut om slutlig skatt fattas på grundval av kontrolluppgift om intäkter i inkomstslaget kapital utan att den som ärendet gäller har underrättats om och fått tillfälle att yttra sig över kontrolluppgiften.

119

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

SOU 2009:58

42 kap. Revision

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om revision. Bestäm- melserna i kapitlet ges i följande ordning:

–syftet med en revision (2 §),

–personer som får revideras (3 §),

–beslut om revision (4 och 5 §§),

–samverkan (6 §),

–revisorns befogenheter (7 §),

–den reviderades skyldigheter (8–11 §§), och

–revisionens avslutande (12 och 13 §§).

Syftet med en revision

2 § Skatteverket får besluta om revision för att kontrollera

1.att uppgiftsskyldighet fullgjorts riktigt och fullständigt,

2.att förutsättningar finns att fullgöra uppgiftsskyldighet som kan antas uppkomma,

3.skatteupplag enligt lagen (1994:1563) om tobaksskatt, lagen (1994:1564) om alkoholskatt eller lagen (1994:1776) om skatt på energi,

4.att den som ansökt om återbetalning, kompensation eller nedsättning av punktskatt i fall som avses i 53 kap. 5 § 2 har lämnat riktiga och fullständiga uppgifter,

5.att den som ansökt om återbetalning av punktskatt i fall som avses i 53 kap. 5 § 1 har lämnat riktiga och fullständiga uppgifter,

6.att den som har upplåtit plats för torg- och marknadshandel fullgjort sina skyldigheter, eller

7.att den som har omsatt investeringsguld har fullgjort sina skyldigheter.

Skatteverket får besluta om revision också för att inhämta uppgifter av betydelse för kontroll enligt första stycket 1–4 av någon annan än den som revideras.

Vem får revideras?

3 § Revision får göras hos

1.den som är eller kan antas vara bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1999:1078),

2.någon annan juridisk person än dödsbo,

120

SOU 2009:58

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

3.den som har anmält sig för registrering,

4.den som har ansökt om eller är godkänd för F-skatt,

5.sådant ombud för en utländsk företagare som avses i 6 kap. 2 och 3 §§,

6.sådan representant som avses i 16 § andra stycket lagen (1994:1563) om tobaksskatt, 15 § andra stycket lagen (1994:1564) om alkoholskatt eller 4 kap. 9 § andra stycket lagen (1994:1776) om skatt på energi,

7.den som har ansökt om godkännande som upplagshavare enligt lagen om tobaksskatt, lagen om alkoholskatt eller lagen om skatt på energi,

8.den som har ansökt om registrering som varumottagare enligt lagen om tobaksskatt, lagen om alkoholskatt eller lagen om skatt på energi,

9.den som har ansökt om godkännande som skattebefriad förbrukare enligt lagen om alkoholskatt eller lagen om skatt på energi, och

10.den som har ansökt om godkännande som lagerhållare enligt lagen (1984:409) om skatt på gödselmedel, lagen om tobaksskatt eller lagen om skatt på energi.

Beslut om revision

4 § Ett beslut om revision ska innehålla

1.uppgift om syftet med revisionen,

2.uppgift om möjligheten att undanta handlingar och uppgifter från kontroll, och

3.förordnande av de tjänstemän som ska verkställa revisionen (revisorer).

Av uppgift som avses i första stycket 1 behöver inte framgå vilken person eller rättshandling som kontrollen avser om

1.beslutet om revision avser en sådan revision som avses i 2 § andra stycket, och

2.det finns särskilda skäl för att inte nämna personen eller rättshandlingen.

5 § Innan en revision verkställs ska den reviderade underrättas om beslutet om revision.

Underrättelsen får ske i samband med att revisionen verkställs om

121

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

SOU 2009:58

1.kontroll som avses i 7 § 2–6 behöver genomföras och kontrollen skulle förlora sin betydelse om den som ska revideras underrättas i förväg,

2.revisionen ska genomföras i samband med ett kontrollbesök enligt 43 kap. 9 § och är begränsad till handlingar som rör personalen, eller

3.det följer av bestämmelserna om underrättelse om beslut om bevissäkring.

Samverkan

6 § En revision ska genomföras i samverkan med den reviderade och på ett sådant sätt att den inte onödigt hindrar verksamheten. Om den reviderade inte samverkar, kan tvångsåtgärder beslutas enligt 44 kap. 1 § och 45 kap.

Kravet på samverkan gäller inte om tvångsåtgärden bevissäkring har beslutats på grund av att det finns en påtaglig risk för sabotage.

Revisorns befogenheter

7 § Vid en revision får revisorn

1.granska räkenskapsmaterial och andra handlingar som rör verksamheten,

2.inventera kassan,

3.granska lager och inventarier,

4.besiktiga lokaler och byggnader som används i verksamheten,

5.ta prov på varor, och

6.prova teknisk utrustning som används i verksamheten.

Den reviderades skyldigheter

8 § Den reviderade ska lämna tillträde till verksamhetslokalerna för

1.granskning av handlingar enligt 7 § 1 om granskningen inte utan svårighet kan genomföras på någon annan plats, och

2.sådana åtgärder som avses i 7 § 2–6.

I andra fall än som avses i första stycket får en revision genomföras i verksamhetslokalerna om den reviderade går med på det. Revisionen ska genomföras i verksamhetslokalerna om den

122

SOU 2009:58 Författningsförslag – skatteförfarandelagen

reviderade begär det och revisionen kan genomföras där utan betydande svårighet.

9 § Den reviderade ska tillhandahålla revisorn de handlingar och lämna de upplysningar som behövs för revisionen. Om handlingar ska granskas på någon annan plats än i verksamhetslokalerna, ska den reviderade på begäran och mot kvitto överlämna handlingarna till revisorn.

10 § Den reviderade ska på begäran ge revisorn tillfälle att använda tekniska hjälpmedel för att granska upptagning som kan uppfattas bara med sådana hjälpmedel.

Första stycket gäller inte om

1.den reviderade tillhandahåller en kopia av upptagningen, och

2.kopian utan svårighet kan granskas med tekniska hjälpmedel som revisorn har tillgång till.

I det fall som avses i andra stycket ska den reviderade ge revisorn möjlighet att kontrollera att kopian stämmer överens med den upptagning som finns hos den reviderade.

Vid granskning enligt första stycket eller kontroll enligt tredje stycket får bara de tekniska hjälpmedel och sökbegrepp användas, som behövs för att tillgodose ändamålet med revisionen. Gransk- ningen får inte verkställas via telenät.

11 § Den reviderade ska ge revisorn den hjälp som behövs vid revisionen.

Revisionens avslutande

12 § En revision får inte pågå längre tid än nödvändigt. Skatteverket ska snarast meddela den reviderade om resultatet

av revisionen.

13 § Skatteverket ska återlämna räkenskapsmaterial och andra handlingar till den reviderade så snart som möjligt och senast när revisionen avslutats.

Om den reviderade försatts i konkurs när handlingarna ska återlämnas, ska Skatteverket

1. överlämna handlingarna till konkursförvaltaren, och

123

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

SOU 2009:58

2. underrätta den reviderade om att handlingarna överlämnats till konkursförvaltaren.

43 kap. Tillsyn över kassaregister och kontrollbesök

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om kontrollbesök och tillsyn. Bestämmelserna i kapitlet ges i följande ordning:

–definitioner (2 §),

–tillsyn över kassaregister (3–5 §§),

–kontrollbesök (6–9 §§), och

–gemensamma bestämmelser (10 och 11 §§).

Definitioner

2 § Med journalminne avses dokumentation av den löpande registreringen i kassaregistret i elektronisk form.

Med kontrollremsa avses dokumentation av den löpande registreringen i kassaregistret i pappersform.

Tillsyn över kassaregister

3 § Skatteverket utövar tillsyn över att den som är skyldig att använda kassaregister har kassaregister och att de kassaregister som används i verksamheten uppfyller föreskrivna krav.

4 § Skatteverket har för tillsynen rätt att få tillträde till verksamhetslokaler där verksamheten bedrivs.

Polismyndigheten ska på Skatteverkets begäran lämna det biträde som behövs för tillsynen.

5 § Om Skatteverket begär det, ska den som är eller kan antas vara skyldig att använda kassaregister tillhandahålla de handlingar och lämna de upplysningar som behövs för tillsynen.

124

SOU 2009:58

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

Kontrollbesök

Kontantbranschen

6 § Skatteverket får besluta om kontrollbesök för att kontrollera att den som är eller kan antas vara skyldig att använda kassaregister fullgör sina skyldigheter. Verket får vid ett sådant besök räkna kunder, kontrollköpa, göra kvittokontroll och inventera kassan.

Kontrollen får bara genomföras i en verksamhetslokal dit allmänheten har tillträde. Kundräkning får även ske på en allmän plats i anslutning till en sådan lokal.

7 § Om Skatteverket begär det, ska den som har kontrollerats enligt 6 § tillhandahålla kontrollremsa, uppgifter från journalminne eller tömningskvitto för kontroll av hur försäljningar har registrerats i kassaregistret.

Torg- och marknadshandel

8 § Skatteverket får besluta om kontrollbesök för att identifiera de personer som bedriver eller kan antas bedriva torg- och marknadshandel. Verket får vid ett sådant besök kontrollera godkännande för F-skatt och ställa frågor om verksamheten.

Kontrollen får bara genomföras på en plats där torg- och marknadshandel bedrivs.

Restaurang- och frisörverksamhet

9 § Skatteverket får besluta om kontrollbesök för att kontrollera att den som är eller kan antas vara skyldig att föra personalliggare fullgör sina skyldigheter. Verket får vid ett sådant besök begära att en person som utför eller kan antas utföra arbetsuppgifter i verksamheten styrker sin identitet. Uppgifterna får stämmas av mot personalliggaren.

Kontrollen får bara genomföras i en verksamhetslokal.

125

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

SOU 2009:58

Gemensamma bestämmelser

10 § Den som enligt ett beslut om tillsyn eller kontrollbesök ska kontrolleras ska underrättas om beslutet så snart det kan ske utan att kontrollen förlorar sin betydelse.

11 § Tillsyn och kontrollbesök ska genomföras på ett sådant sätt att verksamheten inte hindras i onödan.

126

SOU 2009:58

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

Avd. IX Tvångsåtgärder

44 kap. Vite

När får ett föreläggande förenas med vite?

1 § Den som vid en revision inte fullgör sina skyldigheter att tillhandahålla handlingar eller lämna upplysningar enligt 42 kap. 9 och 10 §§ får föreläggas vid vite att fullgöra dem.

2 § Den som vid tillsyn eller kontroll inte fullgör sina skyldigheter enligt 43 kap. 5 eller 7 § får föreläggas vid vite att fullgöra dem.

3 § Även i andra fall än som avses i 1 och 2 §§ får ett föreläggande förenas med vite om det finns anledning att anta att föreläggandet inte följs.

Vitesförbud

4 § Ett föreläggande får inte förenas med vite om

1.det finns anledning att anta att den som ska föreläggas har begått en gärning som är straffbelagd eller kan leda till kontroll- avgift eller skattetillägg, och

2.föreläggandet avser utredning av en fråga som har samband med den misstänkta gärningen.

Om den som ska föreläggas är en juridisk person, gäller första stycket även ställföreträdare för den juridiska personen.

Behörig länsrätt

5 § Frågor om utdömande av vite prövas av den länsrätt som är behörig att pröva ett överklagande av den förelagde när ansökan om utdömande görs.

45 kap. Bevissäkring

Innehåll och definitioner

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om bevissäkring. Bevis- säkring är

127

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

SOU 2009:58

–revision i verksamhetslokalerna (3 §),

–eftersökande och omhändertagande av handlingar (4–11 §§),

och

–försegling av lokal, förvaringsplats eller annat utrymme (12 §). Bestämmelser om beslut om bevissäkring finns i 13–17 §§.

2 § Med granskningsledare avses den som förordnats av Skatte- verket att vara granskningsledare.

Med risk för sabotage avses att det finns risk för att den som bevissäkringen gäller kommer att undanhålla, förvanska eller förstöra det som får kontrolleras.

Revision i verksamhetslokalerna

3 § En revision får genomföras i den reviderades verksamhets- lokaler om den reviderade är skyldig att lämna tillträde till lokalerna och

1. den reviderade inte fullgör sina skyldigheter att medverka, eller

2. det finns en påtaglig risk för sabotage.

Eftersökande och omhändertagande

4 § Om ett beslut om revision i verksamhetslokalerna meddelats får handlingar som behövs för revisionen eftersökas i verksamhets- lokalerna och tas om hand för granskning om inte annat följer av andra stycket.

Om revisionen beslutats enligt 3 § 1 gäller första stycket bara om handlingen inte tillhandahållits inom rimlig tid eller om det finns en påtaglig risk för sabotage.

5 § Om den reviderade har gått med på att revisionen genomförs i verksamhetslokalerna, får handlingar som påträffas eller granskas tas om hand.

6 § När en revision genomförs på någon annan plats än i verksamhetslokalerna får en handling som behövs för revisionen eftersökas i verksamhetslokalerna och tas om hand för granskning om

128

SOU 2009:58

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

1.den reviderade inte har följt ett föreläggande om att lämna ut handlingen, eller

2.det finns en påtaglig risk för sabotage.

7 § En handling som behövs för en revision får även eftersökas i utrymme som inte utgör den reviderades verksamhetslokaler och tas om hand för granskning om

1.det finns särskild anledning att anta att handlingen finns i utrymmet, och

2.den reviderade inte har följt ett föreläggande om att lämna ut handlingen, eller

3.det finns en påtaglig risk för sabotage.

8 § Om ett föreläggande att lämna ut en handling vid annan kontroll än revision inte har följts och det finns särskild anledning att anta att handlingen finns hos den som har förelagts, får handlingen eftersökas och tas om hand för granskning.

9 § Hos den som inte får revideras men som kan föreläggas att lämna kontrolluppgift enligt 37 kap. 8 § får handling som han eller hon kan föreläggas att lämna uppgift om eftersökas och tas om hand utan föregående föreläggande om det finns

1.särskild anledning att anta att handlingen kommer att påträffas hos personen,

2.påtaglig risk för sabotage om personen föreläggs, och

3.ett betydande intresse av att handlingen granskas.

10 § Om det finns särskilda skäl, behöver den som uppgifterna avser eller de uppgifter som söks inte anges i ett beslut om åtgärd enligt 9 §.

11 § Beslut om åtgärd enligt 9 § får inte meddelas för att samla in uppgifter för att förbereda kontroll av andra än den som granskas.

Försegling av lokal, förvaringsplats eller annat utrymme

12 § Lokal, förvaringsplats eller annat utrymme får förseglas för att skydda handlingar som ska

1.granskas enligt 3 § eller tas om hand enligt 4 §,

2.tas om hand enligt 5 § om

129

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

SOU 2009:58

a)handlingarna inte kan föras från platsen, och

b)det finns en befarad risk för sabotage, eller

3. tas om hand enligt 6–9 §§ om handlingarna inte omedelbart kan föras från platsen.

Beslut om bevissäkring

13 § Beslut om bevissäkring enligt 3 och 6–9 §§ fattas av länsrätten på ansökan av granskningsledaren.

Beslut enligt 4, 5 och 12 §§ fattas av granskningsledaren.

14 § Frågor om bevissäkring prövas av den länsrätt som är behörig att pröva ett överklagande av den som bevissäkringen gäller när ansökan görs.

15 § Om det finns en påtaglig risk för sabotage och risken är akut, får granskningsledaren besluta om

1.bevissäkring enligt 3 och 6 §§, samt

2.bevissäkring enligt 7 och 8 §§ om åtgärden ska genomföras i en verksamhetslokal.

Om granskningsledaren har beslutat om åtgärd enligt första stycket, ska han eller hon så snart som möjligt och senast inom fem dagar ansöka om bevissäkring hos länsrätten. Om länsrätten avslår ansökan, ska omhändertagna handlingar återlämnas och övriga insamlade uppgifter förstöras.

16 § Ett beslut om bevissäkring ska innehålla uppgift om möjligheten att undanta handlingar och uppgifter från kontroll.

17 § Den som ett beslut om bevissäkring gäller ska underrättas om beslutet omedelbart.

Underrättelse får dock ske i samband med att åtgärden verk- ställs om det finns en påtaglig risk för sabotage om den som beslutet gäller underrättas i förväg.

130

SOU 2009:58

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

46 kap. Betalningssäkring

Innehåll och tillämpningsområde

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om att Skatteverket får ansöka hos länsrätten om att en betalningsskyldigs egendom ska tas i anspråk för att säkerställa betalningen av skatt, avgift och ränta (betalningssäkring). Bestämmelserna ges i följande ordning:

–avgifter som undantas från betalningssäkring (2 §),

–betalningssäkring enligt överenskommelse med en annan stat (3 §),

–förutsättningarna för betalningssäkring (4–6 §§),

–när förutsättningar inte längre finns (7–9 §§),

–tidsfrist när betalningsskyldigheten inte är fastställd (10 och 11 §§),

–beslut om att ta egendom i förvar (12 §),

–behörig länsrätt (13 §),

–muntlig förhandling (14 §),

–underrättelse om beslut (15 §), och

–ersättning för skada (16–18 §§).

Avgifter som undantas från betalningssäkring

2 § Betalningssäkring får inte användas för

1.begravningsavgift enligt begravningslagen (1990:1144), och

2.avgift som avses i lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund.

Betalningssäkring enligt överenskommelse med en annan stat

3 § Om det följer av en överenskommelse mellan Sverige och en annan stat, får betalningssäkring även användas för att säkerställa betalningen av en utländsk fordran.

Förutsättningarna för betalningssäkring

4 § Betalningssäkring ska beslutas om

1. det finns en påtaglig risk för att den som är betalningsskyldig försöker dra sig undan skyldigheten, och

131

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

SOU 2009:58

2. betalningsskyldigheten avser ett betydande belopp.

5 § Om betalningsskyldigheten inte är fastställd, får betalnings- säkring beslutas bara om det är sannolikt att skyldigheten kommer att fastställas. En betalningssäkring får i sådana fall inte avse högre belopp än vad fordran sannolikt kommer att fastställas till.

6 § Betalningssäkring får inte beslutas förrän den tidsperiod som betalningsskyldigheten avser har gått ut.

När förutsättningar inte längre finns

7 § Ett beslut om betalningssäkring ska upphävas om

1.det inte längre finns förutsättningar för beslutet, eller

2.beslutet av någon annan anledning inte bör kvarstå.

8 § Länsrätten ska pröva om ett beslut om betalningssäkring ska upphävas om Skatteverket eller den betalningsskyldige begär det eller om det annars finns skäl för det.

Den betalningsskyldige ska upplysas om rätten att begära att ett beslut om betalningssäkring ska upphävas.

9 § Länsrättens befogenhet enligt 8 § att pröva om ett beslut om betalningssäkring ska upphävas gäller även beslut som har över- klagats.

Ett överklagande av länsrättens beslut faller om länsrätten själv ändrar beslutet så som den betalningsskyldige begär. Om länsrätten ändrar beslutet på ett annat sätt än den betalningsskyldige begär, ska överklagandet anses omfatta det nya beslutet.

Tidsfrist när betalningsskyldigheten inte är fastställd

10 § Ett beslut om betalningssäkring för en betalningsskyldighet som inte är fastställd upphör att gälla, om Skatteverket inte har fastställt betalningsskyldigheten eller ansökt om fastställelse hos länsrätten inom sex månader räknat från den dag då betalnings- säkringen beslutades.

Om det finns särskilda skäl, får länsrätten på ansökan av Skatteverket förlänga tidsfristen med tre månader i taget.

132

SOU 2009:58

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

11 § Om ett beslut om betalningssäkring har upphört att gälla enligt 10 §, får betalningssäkring på samma grund beslutas först efter det att Skatteverket har fastställt betalningsskyldigheten eller ansökt om fastställelse hos länsrätten.

Beslut om att ta egendom i förvar

12 § Om det finns en akut risk för att egendom som kan betalningssäkras undanskaffas, får den som Skatteverket förordnat som granskningsledare besluta att ta egendomen i förvar.

Om egendom har tagits i förvar, ska granskningsledaren så snart som möjligt och senast inom fem dagar ansöka om betalnings- säkring hos länsrätten. Gör inte verket det eller avslår länsrätten ansökan, ska egendomen genast lämnas tillbaka. Om betalnings- säkring beslutas, ska egendomen bli kvar i förvar till dess att beslutet verkställs om inte länsrätten bestämmer något annat.

Behörig länsrätt

13 § Frågor om betalningssäkring prövas av den länsrätt som är behörig att pröva ett överklagande från den som betalnings- säkringen gäller när ansökan görs.

Muntlig förhandling

14 § Länsrätten och kammarrätten ska hålla muntlig förhandling i mål om betalningssäkring om den betalningsskyldige begär det. Om det finns anledning att anta att en ansökan om betalnings- säkring kommer att avslås eller att ett beslut om betalningssäkring kommer att upphävas behövs dock inte muntlig förhandling.

Underrättelse om beslut

15 § Den betalningsskyldige ska omedelbart underrättas om ett beslut om betalningssäkring.

Underrättelse får dock ske i samband med att beslutet verkställs om det finns risk för att den betalningsskyldige skaffar undan egendom som kan betalningssäkras.

133

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

SOU 2009:58

Ersättning för skada

16 § Om betalningssäkring har beslutats för en betalnings- skyldighet som inte var fastställd och som inte heller senare fastställs slutligt, ska staten ersätta den betalningsskyldige för ren förmögenhetsskada. Detsamma gäller om betalningssäkringen fastställs slutligt men till ett väsentligt lägre belopp än det som har betalningssäkrats.

Första stycket gäller inte kostnader som omfattas av bestämmelserna om ersättning för kostnader för biträde.

17 § Ersättning kan vägras eller sättas ned om

1.den betalningsskyldige inte har fullgjort uppgiftsskyldighet eller på annat sätt genom vållande medverkat till skadan, eller

2.det annars är oskäligt att ersättning lämnas.

18 § Frågor om ersättning prövas på det sätt som gäller för skadeståndsanspråk mot staten.

134

SOU 2009:58

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

Avd. X Undantag från kontroll

47 kap. Handlingar och uppgifter som inte får granskas

1 § Vid en kontroll får Skatteverket inte granska handlingar som

1.inte får tas i beslag enligt 27 kap. 2 § rättegångsbalken, eller

2.har ett betydande skyddsintresse och det finns särskilda omständigheter som gör att innehållet inte bör komma till någon annans kännedom.

Förbudet mot att granska handlingar som avses i första stycket 2 gäller bara om handlingens skyddsintresse är större än dess betydelse för kontrollen.

Bestämmelserna i första och andra styckena gäller även föreläggande att lämna uppgifter.

2 § En handling som inte får granskas ska på begäran av den som är föremål för revision, bevissäkring eller tillsyn över kassaregister undantas från kontrollen. Detsamma gäller handlingar som inte omfattas av revisionen, bevissäkringen eller tillsynen.

3 § Beslut om undantag fattas av den länsrätt som är behörig att pröva ett överklagande från den som begär undantag när begäran görs.

Den handling som begäran avser ska ges in till länsrätten. Om Skatteverket redan har handlingen ska verket omedelbart försegla handlingen och överlämna den till länsrätten.

4 § Om en uppgift i en sådan upptagning som avses i 3 kap. 6 § ska undantas och revisorns rätt enligt 42 kap. 10 § att själv använda tekniska hjälpmedel för att granska upptagningen behöver begränsas för att uppgiften inte ska bli tillgänglig för revisorn får länsrätten besluta om sådana begränsningar.

5 § Om den enskilde begär det, ska länsrätten pröva om beslut om undantag kan fattas utan att rätten granskar handlingen.

6 § Om en handling har undantagits, får Skatteverket inte återge eller åberopa innehållet i handlingen eller uppgiften.

135

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

SOU 2009:58

Avd. XI Särskilda avgifter

48 kap. Förseningsavgift

Huvudregeln för förseningsavgift

1 § En särskild avgift (förseningsavgift) ska tas ut om den som ska deklarera inkomst eller lämna skattedeklaration, periodisk samman- ställning eller särskilda uppgifter, inte gör det i rätt tid.

Förseningsavgift ska dock inte tas ut om det är fråga om

1.en förenklad arbetsgivardeklaration enligt 26 kap. 5 §,

2.en särskild skattedeklaration för redovisning av mervärdes- skatt enligt 26 kap. 8 § andra stycket,

3.särskilda uppgifter som redare ska lämna enligt 33 kap. 6 §,

eller

4.särskilda uppgifter om nedsättning av utländsk skatt enligt 33 kap. 7 §.

Förseningsavgift om uppgifterna är bristfälliga

2 § Den uppgiftsskyldige ska inte anses ha deklarerat inkomst eller lämnat särskilda uppgifter, om de uppgifter som har lämnats eller godkänts är så bristfälliga att de uppenbarligen inte kan läggas till grund för beskattningen.

Undantagen

Fysiska personer i utlandet

3 § Förseningsavgift ska inte tas ut av en fysisk person som inte deklarerar inkomst i rätt tid om han eller hon

1.är bosatt utomlands eller stadigvarande vistas utomlands vid deklarationstidpunkten, och

2.deklarerar senast den 31 maj.

Om uppgifterna inte är undertecknade

4 § Om grunden för att ta ut förseningsavgift är att den som ska deklarera inkomst eller lämna särskilda uppgifter inte har under- tecknat uppgifterna enligt 38 kap. 3 §, ska Skatteverket förelägga

136

SOU 2009:58

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

den uppgiftsskyldige att göra det. Förseningsavgift ska tas ut bara om föreläggandet inte följs. Avgiften ska i sådana fall bestämmas enligt 6 §.

Inte mer än en förseningsavgift för skattedeklaration

5 § Om en deklarationsskyldig vid ett deklarationstillfälle är försenad med mer än en skattedeklaration ska bara en försenings- avgift tas ut.

Förseningsavgiftens storlek

6 § Förseningsavgiftens storlek framgår av följande uppställning:

Om förseningsavgiften gäller	uppgår den till
aktiebolags eller ekonomisk förenings	5 000 kronor
deklarationsskyldighet för inkomst
någon annans deklarationsskyldighet för	1 000 kronor
inkomst
särskilda uppgifter	1 000 kronor
periodisk sammanställning	1 000 kronor
skattedeklaration	500 kronor

Förseningsavgiften för skattedeklaration uppgår dock till 1 000 kronor om det är fråga om en deklaration som ska lämnas efter föreläggande.

Flera förseningsavgifter

7 § Om den som ska deklarera inkomst utan föreläggande eller lämna särskilda uppgifter, inte har gjort det inom tre månader från den tidpunkt då skyldigheten enligt denna lag skulle ha fullgjorts, ska en andra förseningsavgift tas ut.

Om skyldigheten inte har fullgjorts efter ytterligare två månader, ska en tredje förseningsavgift tas ut.

Vid tillämpningen av första stycket ska hänsyn inte tas till den förlängda deklarationsfrist som gäller för andra juridiska personer än dödsbon som deklarerar elektroniskt.

137

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

SOU 2009:58

49 kap. Skattetillägg

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om att en särskild avgift (skattetillägg) ska tas ut vid oriktig uppgift, skönsbeskattning och när skatteavdrag inte gjorts. Bestämmelserna ges i följande ordning:

–tillämpningsområdet för skattetillägg (2 och 3 §§),

–skattetillägg vid oriktig uppgift (4 och 5 §§),

–skattetillägg vid skönsbeskattning (6 och 7 §§),

–skattetillägg vid omprövning av skönsbeskattningsbeslut (8 §),

–skattetillägg när skatteavdrag inte gjorts (9 §),

–när skattetillägg inte ska tas ut (10 §),

–beräkning av skattetillägg vid oriktig uppgift (11–14 §§),

– beräkning av skattetillägg vid skönsbeskattning (15 och

16§§),

–beräkning av skattetillägg vid omprövning av sköns- beskattningsbeslut (17 §),

–beräkning av skattetillägg när skatteavdrag inte gjorts (18 §),

–underlaget ska bestämmas utan hänsyn till andra frågor (19 §),

–rätträkning (20 §), och

–mer än en procentsats (21 §).

Tillämpningsområdet för skattetillägg

2 § Skattetillägg ska inte tas ut på skatt som avses i 2 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster.

3 § Skattetillägg ska tas ut på följande avgifter:

1.avgift enligt 2 kap. socialavgiftslagen (2000:980),

2.avgift enligt 1 och 3 §§ lagen (1994:1920) om allmän löne- avgift, samt

3.avgift enligt lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift. Det som sägs om skatt i detta kapitel gäller även dessa avgifter.

Skattetillägg vid oriktig uppgift

4 § Skattetillägg ska tas ut av den som på något annat sätt än muntligen

1.under förfarandet har lämnat en oriktig uppgift till ledning för egen beskattning, eller

2.har lämnat en oriktig uppgift i ett mål om egen beskattning.

138

SOU 2009:58

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

Skattetillägg enligt första stycket 2 får dock bara tas ut om uppgiften inte har godtagits efter prövning i sak.

5 § En uppgift ska anses vara oriktig om det klart framgår att

1.en lämnad uppgift är felaktig, eller

2.en uppgift som ska lämnas till ledning för beskattningen har utelämnats.

En uppgift ska dock inte anses vara oriktig om

1.uppgiften tillsammans med övriga uppgifter som lämnats eller godkänts utgör tillräckligt underlag för ett riktigt beslut, eller

2.den uppenbart inte kan läggas till grund för ett beslut.

Skattetillägg vid skönsbeskattning

6 § Skattetillägg ska tas ut vid skönsbeskattning.

7 § Ett beslut om skattetillägg vid skönsbeskattning på grund av att den deklarationsskyldige inte har deklarerat ska undanröjas om

1.skattedeklaration lämnas inom två månader från utgången av den månad då beslutet meddelades, eller

2.inkomst deklareras inom fyra månader från utgången av den månad då beslutet meddelades.

Om den deklarationsskyldige gör sannolikt att han eller hon inte har fått kännedom om skattetillägget före utgången av den månad då beslutet meddelades, ska fristen i stället räknas från den dag då den deklarationsskyldige fick sådan kännedom.

Uppgifterna ska ha kommit in till Skatteverket eller en allmän förvaltningsdomstol inom den angivna tiden.

Skattetillägg vid omprövning av skönsbeskattningsbeslut

8 § Skattetillägg ska tas ut av den som

1.har skönsbeskattats på grund av att inkomst inte har deklarerats,

2.inte har deklarerat inom den tid som sägs i 7 §, och

3.på Skatteverkets initiativ påförs ytterligare skatt genom omprövning.

Skattetillägget ska inte undanröjas på grund av att inkomst senare deklareras.

139

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

SOU 2009:58

Om skattetillägg inte har tagits ut på grund av det första sköns- beskattningsbeslutet ska, vid tillämpningen av första stycket 2, det som sägs i 7 § om beslutet om skattetillägg och kännedom om skattetillägget i stället gälla skönsbeskattningsbeslutet och känne- dom om skönsbeskattningen.

Skattetillägg när skatteavdrag inte gjorts

9 § Skattetillägg ska tas ut av den som inte har fullgjort sin skyldighet att göra skatteavdrag.

När skattetillägg inte ska tas ut

10 § Skattetillägg ska inte tas ut

1.om den oriktiga uppgiften kan rättas med ledning av kontrollmaterial som normalt är tillgängligt för Skatteverket och som har varit tillgängligt för verket inom ett år från utgången av beskattningsåret,

2.om den uppgiftsskyldige på eget initiativ har rättat den oriktiga uppgiften eller lämnat uppgift om att skatteavdrag inte gjorts, eller

3.om det skattebelopp som kunde ha undandragits genom felaktigheten eller passiviteten är obetydligt.

Beräkning av skattetillägg vid oriktig uppgift

Huvudregeln

11 § Skattetillägg på sådan skatt som avses i 56 kap. 2 § 1–4 och 6 (skattetillägg på slutlig skatt) är 40 procent av den skatt som, om den oriktiga uppgiften hade godtagits, inte skulle ha bestämts för den som lämnat uppgiften. Skattetillägg på annan skatt är 20 procent av den skatt som, om den oriktiga uppgiften hade godtagits, inte skulle ha bestämts för eller felaktigt skulle ha tillgodoräknats den som lämnat uppgiften.

140

SOU 2009:58

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

Normalt tillgängligt kontrollmaterial

12 § Om det av kontrollmaterial som normalt är tillgängligt för Skatteverket och som har varit tillgängligt för verket inom ett år från utgången av beskattningsåret framgår att en uppgift är oriktig, är skattetillägget på slutlig skatt 10 procent och skattetillägget på annan skatt 5 procent.

Periodiseringsfel

13 § Om den oriktiga uppgiften består i att ett belopp hänförts eller kan antas komma att hänföras till fel beskattningsår eller fel redovisningsperiod, är

1.skattetillägget på slutlig skatt 10 procent,

2.skattetillägget på annan skatt

a)2 procent om redovisningsperioden för skatten är högst tre månader och den uppgiftsskyldige hänfört eller kan anses ha avsett att hänföra beloppet till en period som löper ut högst fyra månader från den period som beloppet borde ha hänförts till, och

b)5 procent i andra fall.

Underskott

14 § Om en oriktig uppgift skulle ha medfört ett sådant under- skott av en näringsverksamhet eller i inkomstslaget tjänst som inte utnyttjas samma år, ska skattetillägget inte beräknas på skatt utan i stället på en fjärdedel av det underskott som, om den oriktiga uppgiften hade godtagits, felaktigt skulle ha tillgodoräknats den som lämnat uppgiften.

Beräkning av skattetillägg vid skönsbeskattning

Huvudregeln

15 § Vid skönsbeskattning är skattetillägget på slutlig skatt 40 procent och skattetillägget på annan skatt 20 procent. Skatte- tillägget ska beräknas på

1. den skatt som till följd av skönsbeskattningen inte ska tillgodoräknas den uppgiftsskyldige, och

141

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

SOU 2009:58

2. den skatt som till följd av skönsbeskattningen bestäms för den uppgiftsskyldige utöver vad som annars skulle ha bestämts enligt

a)de uppgifter som den uppgiftsskyldige har lämnat till ledning för beskattningen på annat sätt än muntligen, och

b)kontrollmaterial som normalt är tillgängligt för Skatteverket och som har varit tillgängligt för verket inom ett år från utgången av beskattningsåret.

I den utsträckning en skönsbeskattning innefattar rättelse av en oriktig uppgift, ska skattetillägget beräknas enligt bestämmelserna i 11–14 §§.

Underskott

16 § Om en skönsbeskattning har minskat ett sådant underskott av en näringsverksamhet eller i inkomstslaget tjänst som inte utnyttjas samma år, ska skattetillägget inte beräknas på skatt utan i stället på en fjärdedel av denna minskning.

Om en skönsbeskattning beslutats på grund av att den som är skyldig att deklarera inkomst inte har gjort det och beslutet innebär att ett för tidigare år fastställt underskott av en näringsverksamhet eller i inkomstslaget tjänst utnyttjas, ska skattetillägget inte beräknas på skatt utan i stället på en fjärdedel av den del av underskottet som utnyttjas.

Beräkning av skattetillägg vid omprövning av skönsbeskattningsbeslut

17 § Skattetillägg enligt 8 § vid omprövning av skönsbeskattnings- beslut är 40 procent av den ytterligare skatt som tagits ut genom omprövningsbeslutet.

Beräkning av skattetillägg när skatteavdrag inte gjorts

18 § Skattetillägg som tas ut på grund av att skatteavdrag inte har gjorts är 5 procent av det skatteavdrag som skulle ha gjorts.

142

SOU 2009:58

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

Underlaget ska bestämmas utan hänsyn till andra frågor

19 § När det underlag som skattetillägg ska beräknas på bestäms, ska hänsyn bara tas till förhållanden som rör den skattetilläggs- grundande frågan.

Rätträkning

20 § Innan ett skattetillägg beräknas, ska de ändringar göras av underlaget för inkomstskatt som gäller andra frågor än den som ligger till grund för skattetillägget. Det gäller dock inte ändringar som blir möjliga först på grund av rättelsen av den oriktiga upp- giften eller den skönsmässiga avvikelsen från lämnade uppgifter.

Mer än en procentsats

21 § När skattetillägg på slutlig skatt ska tas ut enligt mer än en procentsats, ska de belopp som skattetilläggen ska beräknas på bestämmas enligt följande.

Om skattetillägg ska beräknas på undandragen skatt, ska först skatten på summan av de undanhållna beloppen beräknas. Skatten ska därefter fördelas på respektive undanhållet belopp efter den kvotdel som vart och ett av de undanhållna beloppen utgör av de sammanlagda undanhållna beloppen.

Om skattetillägg ska beräknas på minskning av underskott, ska den sammanlagda minskningen fördelas på respektive undanhållet belopp efter den kvotdel som vart och ett av de undanhållna beloppen utgör av de sammanlagda undanhållna beloppen.

Om skattetillägget ska beräknas på såväl undandragen skatt som minskning av underskott, ska beräkningen göras på varje underlag var för sig.

50 kap. Kontrollavgift

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om att en särskild avgift (kontrollavgift) ska tas ut av den som inte fullgör

– dokumentationsskyldigheten för kontantbranschen, restaurang- eller frisörverksamhet (2–7 §§), eller

143

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

SOU 2009:58

– dokumentationsskyldigheten vid torg- och marknadshandel eller vid omsättning av investeringsguld (8 §).

Kontantbranschen samt restaurang- och frisörverksamhet

Kassaregister

2 § En kontrollavgift ska tas ut om Skatteverket vid tillsyn eller kontrollbesök finner att den som är skyldig att använda kassa- register

1.inte fullgör denna skyldighet, eller

2.inte har lämnat uppgift om de kassaregister som finns i verksamheten enligt 7 kap. 3 och 4 §§.

3 § Kontrollavgiften är 10 000 kronor för varje kontrolltillfälle. Om Skatteverket tidigare har tagit ut en kontrollavgift och en

ny kontrollavgift ska tas ut för en överträdelse som har inträffat inom ett år, ska avgiften i stället vara 20 000 kronor.

Personalliggare

4 § En kontrollavgift ska tas ut om Skatteverket vid kontrollbesök finner att den som är skyldig att dokumentera identifikations- uppgifter i en personalliggare

1.inte fullgör denna skyldighet, eller

2.inte håller personalliggaren tillgänglig i verksamhetslokalen.

5 § Kontrollavgiften är

1.10 000 kronor för varje kontrolltillfälle, och

2.2 000 kronor för varje person som vid kontrollen är verksam och inte är dokumenterad i en tillgänglig personalliggare.

Om Skatteverket tidigare har tagit ut en kontrollavgift och en ny kontrollavgift ska tas ut för en överträdelse som har inträffat

inom ett år, ska avgiften enligt första stycket 1 i stället vara 20 000 kronor.

144

SOU 2009:58

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

När kontrollavgift inte får tas ut

6 § Kontrollavgift får inte tas ut för en överträdelse som omfattas av ett vitesföreläggande.

7 § Om en kontrollavgift har beslutats enligt 2 eller 4 §, ska den som beslutet gäller åtgärda bristen inom skälig tid. Under denna tid får en ny kontrollavgift inte tas ut för samma brist.

Torg- och marknadshandel samt omsättning av investeringsguld

8 § Skatteverket ska ta ut en kontrollavgift av den som inte har fullgjort dokumentationsskyldigheten vid upplåtelse av plats för torg- och marknadshandel eller vid omsättning av investeringsguld.

Kontrollavgiften är 2 000 kronor för varje tillfälle då skyldig- heten inte har fullgjorts.

51 kap. Befrielse från särskilda avgifter

1 § Skatteverket ska besluta om hel eller delvis befrielse från en särskild avgift om det är oskäligt att ta ut avgiften med fullt belopp.

Vid bedömningen ska det särskilt beaktas om

1. den felaktighet eller passivitet som lett till avgiften kan antas

–berott på ålder, hälsa eller liknande förhållande,

–berott på en felbedömning av en regel eller betydelsen av de faktiska förhållandena, eller

–föranletts av vilseledande eller missvisande kontrolluppgifter, 2. avgiften inte står i rimlig proportion till felaktigheten eller

passiviteten,

3.en oskäligt lång tid har gått efter det att Skatteverket har funnit anledning att anta att avgift ska tas ut utan att den som avgiften gäller kan lastas för dröjsmålet, eller

4.felaktigheten eller passiviteten även har medfört att den som avgiften gäller fällts till ansvar för brott enligt skattebrottslagen (1971:69) eller blivit föremål för förverkande av utbyte av brottslig verksamhet enligt 36 kap. 1 b § brottsbalken.

145

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

SOU 2009:58

2 § Om beslut om slutlig skatt ändras enligt 66 kap. 34 § till följd av ett skatteavtal, får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer besluta om befrielse från särskild avgift.

52 kap. Beslut om särskilda avgifter

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

–beslut om förseningsavgift (2 §),

–tvåårsfristen för beslut om skattetillägg vid oriktig uppgift och skönsbeskattning (3 §),

–beslut efter tvåårsfristen (4–7 §§),

–beslut om skattetillägg på grund av att skatteavdrag inte gjorts (8 §),

–beslut om kontrollavgift (9 §), och

–att särskild avgift inte får beslutas för en person som har avlidit (10 §).

Beslut om förseningsavgift

2 § Ett beslut om att ta ut förseningsavgift ska meddelas inom två år från den dag då uppgiftsskyldigheten skulle ha fullgjorts.

Tvåårsfristen för beslut om skattetillägg vid oriktig uppgift och skönsbeskattning

3 § Ett beslut om att ta ut skattetillägg på grund av oriktig uppgift eller skönsbeskattning ska meddelas senast under andra året efter utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut.

Beslut efter tvåårsfristen

Skattetillägg vid för sen eller utebliven deklaration

4 § Om den som är deklarationsskyldig deklarerar efter utgången av året efter det kalenderår då beskattningsåret har gått ut, får ett beslut om skattetillägg meddelas inom ett år från deklarations- dagen.

146

SOU 2009:58

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

Om den deklarationsskyldige inte har deklarerat alls, får beslutet meddelas inom sex år från utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut.

Skattetillägg vid efterbeskattning

5 § Om efterbeskattning beslutas, får ett beslut om skattetillägg meddelas samtidigt.

Oriktig uppgift i ett omprövningsärende

6 § Ett beslut om skattetillägg på grund av en oriktig uppgift i ett omprövningsärende får meddelas samtidigt med beslutet i omprövningsärendet.

Oriktig uppgift i ett mål om beskattning

7 § Ett beslut om skattetillägg på grund av en oriktig uppgift i ett mål om beskattning får meddelas inom ett år från utgången av den månad då domstolens beslut fick laga kraft.

Beslut om skattetillägg på grund av skatteavdrag inte gjorts

8 § Ett beslut om skattetillägg på grund av att skatteavdrag inte har gjorts ska meddelas senast under sjätte året efter utgången av det kalenderår då avdraget skulle ha gjorts.

Om ansvar ska beslutas för den skatt som inte har dragits av, ska beslutet om skattetillägg meddelas samtidigt.

Beslut om kontrollavgift

9 § Ett beslut om att ta ut kontrollavgift ska meddelas inom två år från den dag då beslutet om kontroll meddelades.

Inget beslut för en person som har avlidit

10 § En särskild avgift får inte beslutas för en person som har avlidit.

147

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

SOU 2009:58

Avd. XII Beslut om skatter och avgifter

53 kap. Beslut om arbetsgivaravgifter, skatteavdrag, mervärdesskatt och punktskatt

1 § Beslut om arbetsgivaravgifter, skatteavdrag, mervärdesskatt och punktskatt ska fattas för varje redovisningsperiod för sig med ledning av innehållet i skattedeklarationer och andra tillgängliga uppgifter.

För beslut om ansvar för den som betalat ut ersättning utan att göra skatteavdrag gäller bestämmelserna i 59 kap. 2–6 §§.

2 § Om en skattedeklaration har lämnats i rätt tid och på rätt sätt, anses ett beslut om skatten ha fattats i enlighet med deklarationen.

Även när en arbetsgivardeklaration eller en förenklad sådan kommer in för sent ska beslut om skatten anses ha fattats i enlighet med deklarationen om

1.beslut har fattats enligt första stycket och omprövning inte har begärts eller beslutats, och

2.en eller flera förenklade arbetsgivardeklarationer har lämnats.

3 § Om den som är registrerad inte behöver lämna någon arbetsgivardeklaration till följd av bestämmelserna i 26 kap. 4 § andra stycket, anses skatteavdrag och arbetsgivaravgifter ha beslutats till noll kronor vid den tidpunkt då deklaration annars skulle ha lämnats.

4 § Om en skattedeklaration inte har lämnats i rätt tid och på rätt sätt eller om någon skatt inte har redovisats i deklarationen, ska varje oredovisad skatt anses ha beslutats till noll kronor. Redovisas skatten senare, anses ett beslut i stället ha fattats i enlighet med redovisningen, om inte ett beslut om omprövning har meddelats dessförinnan.

5 § Som beslut om punktskatt anses också

1. beslut om återbetalning av skatt enligt

a)24 eller 25 § lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam,

b)8 § lagen (1984:409) om skatt på gödselmedel,

c)29 eller 30 § lagen (1994:1563) om tobaksskatt, eller

d)28, 29 eller 30 § lagen (1994:1564) om alkoholskatt,

148

SOU 2009:58

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

2. beslut om återbetalning, kompensation eller nedsättning enligt 9 kap. 2, 3, 4, 5, 6, 8 a eller 9 §, 9 b § tredje stycket, 10 eller 11 §, 11 kap. 12 eller 13 § lagen (1994:1776) om skatt på energi.

54 kap. Beslut om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta

1 § Om skatt enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta ska redovisas av den skattskyldige, ska beslut om skatten fattas för varje skattepliktig ersättning för sig med ledning av innehållet i en särskild inkomstskattedeklaration och andra tillgängliga uppgifter.

Det som sägs i 53 kap. 2 § första stycket och 4 § gäller även särskilda inkomstskattedeklarationer.

2 § Skatteverket får inom den tid och på det sätt som gäller för omprövning besluta att den som är skattskyldig enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta ska betala skatt i andra fall än som avses i 1 §.

3 § Om skatteavdrag för skatt enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta har gjorts med för högt belopp, ska Skatteverket efter ansökan besluta att den skattskyldige ska tillgodoräknas det överskjutande beloppet.

Ansökan ska vara skriftlig och ha kommit in till Skatteverket senast sjätte året efter utgången av det kalenderår då beskattnings- året har gått ut. En ansökan som föranleds av en begäran enligt 4 § lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta får komma in inom den tid som gäller för begäran.

4 § Om särskild inkomstskatt har betalats in för en skattskyldig med hemvist i en stat som Sverige har träffat skatteavtal med och om det följer av avtalet att Sverige ska medge avräkning för skatt som har betalats i den andra staten, ska Skatteverket efter ansökan besluta att den skattskyldige ska tillgodoräknas ett belopp motsvarande den skatt som har betalats i den andra staten. Den skattskyldige får dock inte tillgodoräknas ett högre belopp än inbetalad särskild inkomstskatt.

149

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

SOU 2009:58

55 kap. Beslut om preliminär skatt

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

–beslut om debitering av preliminär skatt (2–5 §§),

–beslut om preliminär A-skatt (6–13 §§), och

–ändrade skatte- eller avgiftssatser (14 §).

Beslut om debitering av preliminär skatt

2 § Skatteverket ska senast den 20 i den första månaden under beskattningsåret besluta om debitering av F-skatt och särskild A- skatt (beslut om debitering av preliminär skatt) för den som ska betala sådan skatt.

Om skyldigheten att betala F-skatt eller särskild A-skatt uppkommer senare, ska beslut om debitering av preliminär skatt fattas så snart som möjligt.

F-skatt och särskild A-skatt ska debiteras i en post. Skatt som inte uppgår till 2 400 kronor för beskattningsåret debiteras inte.

Beslut enligt schablon

3 § F-skatt och särskild A-skatt ska beräknas enligt schablon om inte annat följer av 4 §. Skatten ska beräknas till 110 procent av den slutliga skatt som bestämdes i det senaste beslutet om slutlig skatt enligt 56 kap. 5 §. Om den slutliga skatten understeg den ursprung- ligen debiterade preliminära skatten, beräknas dock skatten till 105 procent av den slutliga skatten.

För handelsbolag ska skatten i stället beräknas till belopp som motsvarar den senast beslutade slutliga skatten för bolaget.

Skatt som beräknas enligt schablon får inte tas ut med ett lägre belopp än den senast debiterade preliminära skatten.

Beslut enligt tillgängliga uppgifter om beräknade inkomster

4 § F-skatt och särskild A-skatt ska beräknas med ledning av tillgängliga uppgifter om beräknade inkomster om något beslut om debitering av preliminär skatt inte har fattats för beskattningsåret och

150

SOU 2009:58

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

1.den skattskyldige har lämnat en preliminär deklaration, eller

2.det inte finns någon slutlig skatt att lägga till grund för en schablonberäkning.

Skatten får också i andra fall beräknas med ledning av tillgängliga uppgifter om beräknade inkomster om det leder till att den skattskyldiges preliminära skatt stämmer bättre överens med den beräknade slutliga skatten och förbättringen inte är obetydlig.

Hänsyn till andra belopp

5 § Vid beräkningen av F-skatt och särskild A-skatt ska om möjligt hänsyn tas till andra belopp som kan komma att läggas till eller dras ifrån den slutliga skatten enligt 56 kap. 8 § kap. andra stycket samt tredje stycket 1 och 2.

Beslut om preliminär A-skatt

6 § Skatteverket ska senast den 18 januari under beskattningsåret besluta om tillämplig skattetabell eller särskild beräkningsgrund

(beslut om preliminär A-skatt) för en fysisk person som

1.inte är godkänd för F-skatt, eller

2.är godkänd för F-skatt med villkoret att godkännandet bara får åberopas i näringsverksamhet.

Om den som tidigare inte har haft inkomst som skatteavdrag ska göras från får sådan inkomst, ska beslut om preliminär A-skatt fattas så snart som möjligt.

7 § För en juridisk person får beslut om preliminär A-skatt fattas om förutsättningarna enligt 9 och 10 §§ är uppfyllda.

Tillämplig skattetabell

8 § Tillämplig skattetabell ska bestämmas med ledning av

1.den skattesats som för beskattningsåret gäller för den fysiska personen i hemortskommunen,

2.den avgiftssats som för beskattningsåret gäller för den fysiska personen enligt begravningslagen (1990:1144), om den inte ingår i avgiftssatsen enligt 3, och

151

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

SOU 2009:58

3. den avgiftssats som för beskattningsåret gäller för den fysiska personen enligt de uppgifter som lämnats av ett trossamfund enligt lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund.

Särskild beräkningsgrund för skatteavdrag

9 § Skatteverket får besluta att skatteavdrag ska göras enligt en särskild beräkningsgrund om

1.det leder till att den preliminära skatten stämmer bättre överens med den beräknade slutliga skatten, och

2.förbättringen inte är obetydlig.

Ett beslut som avser ränta eller utdelning får endast innebära att skatteavdrag inte ska göras alls från viss ränta eller utdelning.

10 § Ett beslut om särskild beräkningsgrund för ett handelsbolag får fattas bara om det finns särskilda skäl.

11 § När Skatteverket bestämmer en särskild beräkningsgrund, ska

1.en juridisk persons kostnader för lön till delägare inte beaktas,

och

2.hänsyn om möjligt tas till sådana belopp som kan komma att läggas till eller dras ifrån den slutliga skatten enligt 56 kap. 8 § andra stycket samt tredje stycket 1 och 2.

12 § När Skatteverket bestämmer en särskild beräkningsgrund, får bestämmelserna om justering av värdet av kost-, bil- och bostads- förmån i 61 kap. 18–20 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) tillämpas bara om det finns ett beslut om värdering enligt 2 kap. 10 b eller 10 c § socialavgiftslagen (2000:980).

13 § När Skatteverket bestämmer en särskild beräkningsgrund, får avdrag för utgifter i arbetet beräknas på annat sätt än enligt sådan schablon som avses i 2 kap. 21 § tredje stycket socialavgiftslagen (2000:980) endast om det finns ett beslut enligt 2 kap. 21 § fjärde stycket samma lag.

152

SOU 2009:58

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

Ändrade skatte- eller avgiftssatser

14 § Om en skatte- eller avgiftssats har ändrats så sent att ändringen inte kan beaktas när beslut om debitering av preliminär skatt eller beslut om preliminär A-skatt fattas, ska den tidigare skatte- eller avgiftssatsen tillämpas.

56 kap. Beslut om slutlig skatt

1 § Skatteverket ska för varje beskattningsår besluta om slutlig skatt på grundval av deklarerade uppgifter, kontrolluppgifter och vad som i övrigt kommit fram vid utredning.

Underlag för skatt och avgift

2 § I beslut om slutlig skatt ska Skatteverket fastställa underlaget för att ta ut skatt eller avgift enligt

1.inkomstskattelagen (1999:1229),

2.lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,

3.lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel i fall som avses i 2 § första stycket 1–5 och 7–9 den lagen,

4.lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,

5.lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift, och

6.lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift.

Undantag från skattskyldighet vid vistelse utomlands

3 § Om en skattskyldig gör sannolikt att det efter beslutet om slutlig skatt kommer att finnas förutsättningar för att tillämpa bestämmelserna om undantag från skattskyldighet vid vistelse utomlands i 3 kap. 9–13 §§ inkomstskattelagen (1999:1229), ska Skatteverket inte ta upp inkomsten till beskattning.

Avvikelser som avser mindre belopp

4 § Skatteverket får avstå från att besluta om avvikelser från deklarerade uppgifter som avser mindre belopp.

153

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

SOU 2009:58

Skatternas och avgifternas storlek

5 § I beslut om slutlig skatt ska Skatteverket även bestämma storleken på följande skatter och avgifter:

1.skatt och avgift på de underlag som avses i 2 §,

2.skatt enligt 2 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster,

3.begravningsavgift enligt begravningslagen (1990:1144), om den inte ingår i avgiften enligt 5,

4.avgift enligt 2 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift,

5.avgift enligt lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund, och

6.egenavgift enligt 3 kap. socialavgiftslagen (2000:980).

Skattereduktion

6 § I ett beslut om slutlig skatt ska Skatteverket utöver de skattereduktioner som ska göras enligt inkomstskattelagen (1999:1229) även göra de skattereduktioner som enligt andra lagar gäller för beskattningsåret.

Hur vissa avgifter ska beräknas

7 § När den slutliga skatten bestäms gäller att

1.egenavgifter enligt socialavgiftslagen (2000:980) beräknas med ledning av uppgifter om försäkringsförhållanden som lämnas av Försäkringskassan,

2.begravningsavgift enligt begravningslagen (1990:1144), som inte ingår i avgift enligt 3, beräknas med ledning av den avgiftssats som för beskattningsåret gäller för den fysiska personen enligt de uppgifter som lämnats för den församling eller kommun som avgiften ska betalas till, och

3.avgift som avses i lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund beräknas med ledning av den avgiftssats som för beskattningsåret gäller för den fysiska personen enligt de uppgifter som lämnats av trossamfundet.

154

SOU 2009:58

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

Beräkning av om skatt ska betalas eller tillgodoräknas

8 § Efter ett beslut om slutlig skatt ska Skatteverket beräkna om den som beslutet gäller ska betala skatt eller tillgodoräknas skatt.

Från den slutliga skatten ska avdrag göras för

1.debiterad F-skatt och särskild A-skatt,

2.avdragen A-skatt,

3.A-skatt som ska betalas på grund av beslut enligt 59 kap. 3 § andra stycket,

4.skatt som har förts över från en stat som Sverige har träffat överenskommelse med om att ta ut och föra över skatt,

5.skatt som har betalats enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta eller enligt lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. för den tid under beskattningsåret då den som beslutet gäller varit obegränsat skattskyldig i Sverige,

6.skatt som har betalats enligt lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, om en begäran har gjorts enligt 4 § den lagen,

7.skatt som avser sådana återbetalningar som ska göras enligt rådets direktiv 2003/48/EG av den 3 juni 2003 om beskattning av inkomster från sparande i form av räntebetalningar, senast ändrat genom rådets beslut 2004/ 587/EG, och

8.beslutad jämställdhetsbonus enligt 14 § första stycket lagen (2008:313) om jämställdhetsbonus.

Till den slutliga skatten ska följande belopp läggas:

1.skatt som har betalats tillbaka enligt 64 kap. 5 § första stycket,

2.skatt som har förts över till en annan stat enligt 64 kap. 7 och 8 §§ första stycket,

3.preliminär skattereduktion enligt 17 § lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete,

4.skattetillägg som har beslutats med anledning av beslut om slutlig skatt, och

5.förseningsavgift som har beslutats för att deklarations- skyldighet för inkomst inte fullgjorts i rätt tid.

9 § Om debiterad preliminär skatt tillsammans med andra belopp som ska tillgodoräknas enligt 8 § andra stycket överstiger den slutliga skatten, med tillägg enligt 8 § tredje stycket, ska den

155

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

SOU 2009:58

debiterade preliminära skatten genom omprövning minskas med mellanskillnaden.

Besked om slutlig skatt

10 § Ett besked om den slutliga skatten och om resultatet av beräkningen enligt 8 § ska skickas till fysiska personer och dödsbon senast den 15 december efter beskattningsårets utgång.

Till andra juridiska personer än dödsbon ska sådana besked skickas senast den 15 i tolfte månaden efter beskattningsårets utgång.

57 kap. Skönsmässiga beslut om skatt

1 § Om den som är skyldig att deklarera inte gjort det, ska skatten eller underlaget för skatten bestämmas till vad som framstår som skäligt med hänsyn till uppgifterna i ärendet (skönsbeskattning). Detsamma gäller om skatten eller underlaget för skatten inte kan beräknas tillförlitligt på grund av att deklarerade uppgifter eller det material som dessa grundas på är bristfälliga.

2 § Skönsbeskattning på grund av att den som är skyldig att deklarera inkomst inte har gjort det, får beslutas bara om ett föreläggande att deklarera har sänts ut till den deklarationsskyldige och föreläggandet inte har följts.

3 § Om arbetsgivaravgifter, skatteavdrag, mervärdesskatt eller punktskatt har bestämts till noll kronor på grund av att deklaration inte lämnats eller skatt inte redovisats och om uppgifterna i ärendet inte talar för något annat får skönsbeskattning ske enligt schablon.

Vid skönsbeskattning enligt schablon ska skatten bestämmas till det högsta av de belopp, beräknat per kalendermånad, som har bestämts för skatten vid någon av de tre närmast föregående redovisningsperioderna multiplicerat med antalet kalendermånader i den redovisningsperiod som skönsbeskattningen omfattar.

Första och andra styckena gäller inte

1. beslut om mervärdesskatt eller punktskatt, om endast över- skjutande ingående mervärdesskatt eller överskjutande punktskatt

156

SOU 2009:58

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

har bestämts för de tre närmast föregående redovisningsperioderna, och

2. skatt som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration.

58 kap. Beslut om undantag från skalbolagsbeskattning

1 § Skatteverket ska på grundval av de uppgifter som har lämnats i en skalbolagsdeklaration besluta om säkerhet för slutlig skatt ska ställas för undantag från skalbolagsbeskattning enligt 25 a kap. 11 § eller 49 a kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229).

Vid prövningen ska hänsyn tas till tidigare ställda säkerheter och bestämmelserna i 59 kap. 27 § om ansvar för skatt för den som har avyttrat ett skalbolag. Om Skatteverket beslutar att säkerhet inte behöver ställas, gäller bestämmelserna om ansvar för skatt.

Säkerhetens storlek

2 § Om säkerhet ska ställas, ska storleken bestämmas till summan av företagets obetalda inkomstskatt för närmast föregående beskattningsår och 26,3 procent av det överskott som redovisats i skalbolagsdeklarationen. I fråga om handelsbolag ska säkerheten bara avse överskottet i skalbolagsdeklarationen.

Om en fysisk person har förvärvat en andel i ett handelsbolag, ska säkerhetens storlek bestämmas till 40 procent av överskottet.

Om flera skalbolagsdeklarationer lämnas, ska kompletterande säkerhet ställas för den ökning av överskottet som redovisas i förhållande till tidigare deklaration.

När ställd säkerhet får tas i anspråk

3 § Ställd säkerhet får tas i anspråk om den slutliga skatten inte betalas. Om flera säkerheter ställts ska skatten fördelas propor- tionellt mellan säkerheterna.

Ersättning för säkerhet som inte tagits i anspråk

4 § Om säkerheten inte behöver tas i anspråk, ska Skatteverket efter ansökan besluta om skälig ersättning för ställd säkerhet.

157

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

SOU 2009:58

En ansökan om ersättning ska ha kommit in till Skatteverket senast en månad efter den dag då den slutliga skatten betalades. Om en ansökan kommer in för sent och förseningen är ursäktlig, får ansökan ändå prövas.

59 kap. Ansvar för skatter och avgifter

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

–ansvar när skatteavdrag inte har gjorts (2–6 §§),

–ansvar när anmälan om F-skatt i anställningsförhållande inte gjorts (7–9 §§),

–betalningsmottagarens ansvar för arbetsgivaravgifter (10 §),

–ansvar för delägare i handelsbolag (11 §),

–företrädaransvar (12–21 §§),

–ansvar för den som dömts för skattebrott (22–24 §§),

–ansvar för redare (25 §),

–ansvar för näringsidkare i en mervärdesskattegrupp (26 §),

–ansvar för den som har avyttrat ett skalbolag (27 §),

–ansvar vid sammanläggning eller delning av investeringsfonder (28 §), och

–gemensamma bestämmelser (29 och 30 §§).

Ansvar när skatteavdrag inte har gjorts

2 § Skatteverket får besluta att den som har betalat ut ersättning utan att göra skatteavdrag ska betala det belopp som skulle ha dragits av.

3 § Om mottagaren ska betala slutlig skatt, får utbetalarens ansvar inte avse större belopp än vad som kan behövas för att betala den slutliga skatten för det beskattningsår som ersättningen avser.

Ett beslut om ansvar för utbetalaren ska även omfatta mottagaren. Det gäller dock inte om

1.beslut om slutlig skatt för beskattningsåret har fattats eller tiden för att fatta ett sådant beslut har gått ut, eller

2.mottagaren är ett handelsbolag.

158

SOU 2009:58 Författningsförslag – skatteförfarandelagen

4 § Om den skatt som skulle ha dragits av inte kan beräknas tillförlitligt, får skatten uppskattas till vad som framstår som skäligt.

5 § En utbetalare som har betalat skatt enligt 2 §, har rätt att kräva mottagaren på beloppet.

6 § Ett beslut om ansvar för den som inte har gjort skatteavdrag ska meddelas senast under sjätte året efter utgången av det kalenderår då avdraget skulle ha gjorts.

Ansvar när anmälan om F-skatt i anställningsförhållande inte gjorts

Förutsättningar för ansvar

7 § Skatteverket får besluta att den som i sin näringsverksamhet har betalat ut ersättning för arbete och inte har fullgjort skyldigheten att göra en anmälan om F-skatt i ett uppenbart anställningsförhållande enligt 10 kap. 13 §, är skyldig att betala det belopp som kan behövas för att betala skatten och avgifterna på ersättningen.

Ett beslut om ansvar får inte fattas om statens fordran mot den som tagit emot ersättningen har preskriberats.

Skatten och avgifterna på ersättningen

8 § Skatten och avgifterna på ersättningen för arbetet ska anses motsvara 60 procent av ersättningen.

Om mottagaren i sin tur betalar ersättning till den som utför arbetet, avses med skatten och avgifterna på ersättningen i stället skatteavdrag och arbetsgivaravgifter på den ersättningen.

Andra stycket gäller inte om mottagaren är ett handelsbolag som i sin tur betalar ersättning till en delägare.

Regressrätt

9 § En utbetalare som har betalat skatt eller avgift enligt 7 § har rätt att kräva mottagaren på beloppet.

159

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

SOU 2009:58

Om arbetet har utförts av någon annan än mottagaren och föreskrivet skatteavdrag inte gjordes när ersättningen betalades ut till den som utförde arbetet, får också denne krävas på beloppet till den del det avser skatteavdrag.

Betalningsmottagarens ansvar för arbetsgivaravgifter

10 § Skatteverket får besluta att den som i näringsverksamhet har tagit emot ersättning för arbete ska betala arbetsgivaravgifter för ersättningen om

1.utbetalaren har befriats från sin betalningsskyldighet för avgifterna enligt 60 kap. 1 §,

2.mottagaren inte är godkänd för F-skatt, samt

3.det måste anses uppenbart för mottagaren att utbetalaren inte insåg att han eller hon var skyldig att betala arbetsgivaravgifter och saknade anledning att räkna med det.

Ett beslut om ansvar ska meddelas samtidigt med beslutet om befrielse.

Ansvar för delägare i handelsbolag

11 § Skatteverket beslutar om ansvar för delägare i handelsbolag enligt 2 kap. 20 § lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag avseende skatter och avgifter enligt denna lag.

Beslut om ansvar får inte fattas om statens fordran mot handelsbolaget har preskriberats.

Företrädaransvar

Förutsättningar för företrädaransvar

12 § Om en företrädare för en juridisk person uppsåtligen eller av grov oaktsamhet inte har gjort skatteavdrag eller inte gjort anmälan om F-skatt i ett uppenbart anställningsförhållande, är företrädaren tillsammans med den juridiska personen skyldig att betala det belopp som den juridiska personen gjorts ansvarig för.

Betalningsskyldigheten är knuten till den tidpunkt vid vilken skatten ursprungligen skulle ha dragits av eller anmälan skulle ha gjorts.

160

SOU 2009:58

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

13 § Om en företrädare för en juridisk person uppsåtligen eller av grov oaktsamhet inte har betalat skatt eller avgift, är företrädaren tillsammans med den juridiska personen skyldig att betala skatten eller avgiften.

Betalningsskyldigheten är knuten till den tidpunkt vid vilken skatten eller avgiften ursprungligen skulle ha betalats.

Om Skatteverket enligt 66 kap. 33 § har hänfört skatt eller avgift som avser flera redovisningsperioder till en period, avses med ursprunglig tidpunkt för betalning förfallodagen för skatt eller avgift som redovisas i den perioden.

14 § Om en företrädare för en juridisk person uppsåtligen eller av grov oaktsamhet har lämnat oriktiga uppgifter som har lett till att den juridiska personen tillgodoräknats överskjutande ingående mervärdesskatt eller överskjutande punktskatt med ett för stort belopp, är företrädaren tillsammans med den juridiska personen skyldig att betala beloppet. Detsamma gäller om de oriktiga upp- gifterna har lett till att ingående mervärdesskatt eller punktskatt återbetalats med ett för högt belopp.

15 § Om det finns särskilda skäl, får företrädaren helt eller delvis befrias från betalningsskyldigheten.

Förfarandet

16 § Länsrätten beslutar om företrädaransvar på ansökan av Skatteverket.

Ansökan ska göras hos den länsrätt som är behörig att pröva ett överklagande av beslutet om den skatt eller avgift som ansvaret gäller.

17 § Skatteverket får inte ansöka om företrädaransvar om statens fordran mot den juridiska personen har preskriberats eller om det finns en överenskommelse om betalningsskyldighet.

18 § Länsrätten och kammarrätten ska hålla muntlig förhandling i ett mål om företrädaransvar om företrädaren begär det. Muntlig förhandling behövs dock inte, om betalningsskyldighet inte kommer att fastställas.

161

Författningsförslag – skatteförfarandelagen SOU 2009:58

Företrädaren ska upplysas om sin rätt att begära muntlig förhandling.

Överenskommelse om företrädaransvar

19 § Skatteverket får träffa en överenskommelse med företrädaren om betalningsskyldigheten, om inte detta med hänsyn till företrädarens personliga förhållanden eller av annan anledning framstår som olämpligt från allmän synpunkt.

Om talan om företrädaransvar har väckts vid domstol när överenskommelsen träffas, får överenskommelsen verkan först sedan talan i målet har återkallats och målet avskrivits.

20 § Om en överenskommelse fullföljs inom rätt tid, avstår staten från ytterligare anspråk mot företrädaren avseende de skulder som omfattas av överenskommelsen.

En överenskommelse som inte fullföljs inom rätt tid upphör att gälla. Belopp som företrädaren har betalat in till Skatteverket på grund av överenskommelsen ska då tillgodoräknas företrädaren. Den juridiska personens skulder ska ökas med motsvarande belopp.

Regressrätt

21 § En företrädare som har betalat skatt eller avgift på grund av företrädaransvar, har rätt att kräva den juridiska personen på beloppet.

Ansvar för den som dömts för skattebrott

22 § Om den som har fällts till ansvar för brott enligt skattebrotts- lagen (1971:69) inte är eller kan göras ansvarig för den skatte- eller avgiftsskuld som brottet bidragit till, får Skatteverket besluta att han eller hon tillsammans med övriga betalningsskyldiga personer är skyldig att betala den skatt eller avgift som skulden avser.

Ansvar ska inte beslutas om det är oskäligt.

23 § Ett beslut om betalningsskyldighet får inte meddelas innan domen i brottmålet har fått laga kraft och inte efter det att den fordran som ansvaret avser har preskriberats.

162

SOU 2009:58

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

Om den som ansvaret gäller inom preskriptionstiden har åtalats för brott enligt skattebrottslagen (1971:69), eller delgetts under- rättelse om misstanke om brottet enligt 14 § skattebrottslagen, får beslut om betalningsskyldighet meddelas inom två månader från den dag då domen fick laga kraft.

24 § Den som betalat skatt eller avgift enligt 22 §, har rätt att kräva den skattskyldige på beloppet.

Ansvar för redare

25 § Om den som betalar ut ersättning för arbete till sjömän har fast driftställe i Sverige bara på fartyg, svarar redaren för att utbetalaren fullgör sina förpliktelser som om redaren själv haft förpliktelserna.

En redare som har betalat skatt eller avgift enligt första stycket har rätt att kräva utbetalaren på beloppet.

Ansvar för näringsidkare i en mervärdesskattegrupp

26 § Om huvudmannen för en mervärdesskattegrupp inte har fullgjort skyldigheten att betala mervärdesskatt, är varje annan näringsidkare som ingår i gruppen tillsammans med huvudmannen skyldig att betala skatten till den del skatten hänför sig till verksamhet som gruppen bedrivit under den tid näringsidkaren varit medlem i gruppen.

Ansvar för den som har avyttrat ett skalbolag

27 § Om Skatteverket inte har begärt säkerhet för undantag från skalbolagsbeskattning, är den som avyttrat andelen eller den aktiebaserade delägarrätten i företaget tillsammans med företaget skyldig att betala företagets slutliga skatt. Om den avyttrade andelen avser ett handelsbolag är den som avyttrat andelen tillsammans med den som förvärvat andelen skyldig att betala förvärvarens slutliga skatt.

Betalningsansvar för den som avyttrat andelen eller den aktiebaserade delägarrätten får uppgå högst till det belopp som säkerhet skulle ha ställts för om sådan hade begärts.

163

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

SOU 2009:58

Om det finns säkerhet för slutlig skatt, ska den tas i anspråk innan Skatteverket beslutar om betalningsskyldighet för den som avyttrat andelen eller den aktiebaserade delägarrätten.

Ansvar vid sammanläggning eller delning av investeringsfonder

28 § Om en investeringsfond har sammanlagts eller delats enligt 8 kap. 1 § lagen (2004:46) om investeringsfonder, övergår rättig- heter och skyldigheter när det gäller skatter och avgifter som avser tiden före ombildningen till den eller de nybildade fonderna. Vid delning fördelas rättigheterna och skyldigheterna mellan de nybildade fonderna i förhållande till fondernas värde vid delningen.

Gemensamma bestämmelser

Indrivning

29 § En regressfordran får drivas in på det sätt som gäller för indrivning av skatter och avgifter.

Preskription

30 § Bestämmelsen i 4 § preskriptionslagen (1981:130) gäller för en regressfordran.

60 kap. Beslut om befrielse från arbetsgivaravgifter, skatteavdrag, mervärdesskatt och punktskatt

1 § Om det finns synnerliga skäl får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer helt eller delvis medge befrielse från

1.skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt eller punktskatt, och

2.betalningsskyldighet för den som inte har gjort skatteavdrag. Om beslut om befrielse fattas enligt första stycket får

motsvarande befrielse medges från skattetillägg, förseningsavgift och ränta.

164

SOU 2009:58

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

Avd. XIII Betalning och återbetalning av skatter och avgifter

61 kap. Skattekonton

Vad ska registreras på ett skattekonto?

1 § På ett skattekonto ska Skatteverket registrera

1.skatter och avgifter som ska betalas eller tillgodoräknas,

2.belopp som ska dras ifrån eller läggas till slutlig skatt enligt 56 kap. 8 §, samt

3.inbetalningar och utbetalningar.

Skatter och avgifter som ska betalas enligt ett beslut om ansvar ska dock inte registreras. Ersättning ska inte heller registreras.

När ska registreringen på skattekontot göras?

Huvudregeln

2 § Belopp som ska betalas ska registreras på förfallodagen. Belopp som ska tillgodoräknas ska registreras så snart det finns underlag.

Anstånd

3 § Om anstånd med att betala skatt eller avgift har beviljats före skattens eller avgiftens förfallodag, ska anståndet registreras på förfallodagen.

Överskjutande ingående mervärdesskatt eller överskjutande punktskatt

4 § Om överskjutande ingående mervärdesskatt eller överskjut- ande punktskatt redovisas i månaden efter redovisningsperioden, ska den registreras den 12, i januari den 17, i denna månad. Överskjutande skatt som redovisas senare ska registreras den dag då redovisningen senast ska lämnas.

165

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

SOU 2009:58

Årlig registrering av slutlig skatt m.m.

5 § Slutlig skatt och belopp som avses i 56 kap. 8 § ska registreras samtidigt. Beloppen ska registreras

1. på förfallodagen för slutlig skatt, om beräkningen enligt 56 kap. 8 § visar att slutlig skatt ska betalas, eller

2. så snart det finns underlag, om beräkningen visar att skatt ska tillgodoräknas.

6 § Registreringen ska göras så snart det finns underlag även om slutlig skatt ska betalas, om

1.det finns ett överskott på skattekontot som täcker den skatt som ska betalas, och

2.kontohavaren inte

a)har F-skatt eller särskild A-skatt, eller

b)har varit skyldig att lämna annan skattedeklaration än förenklad arbetsgivardeklaration under det innevarande beskatt- ningsåret.

När ska skattekontot stämmas av?

7 § Skatteverket ska stämma av skattekontot

1.när den slutliga skatten har registrerats (årlig avstämning),

2.varje månad om något annat belopp än ränta har registrerats,

och

3.när kontohavaren begär det, om inte särskilda skäl talar emot

det.

62 kap. Betalning av skatter och avgifter

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

–inbetalning till det särskilda kontot för skattebetalningar (2 §),

–när skatter och avgifter som redovisas i en skattedeklaration ska betalas (3 §),

–när F-skatt och särskild A-skatt ska betalas (4–7 §§),

–när övriga skatter och avgifter ska betalas (8 §),

–kommuner och landsting (9 §),

–avräkning (10–13 §§),

166

SOU 2009:58

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

–vilken skatt eller avgift som är betald (14 och 15 §§),

–ålderspensionsavgift och allmän pensionsavgift (16 och 17 §§),

samt

–inbetalda belopp som inte har kunnat tillgodoräknas någon (18 §).

Inbetalning till det särskilda kontot för skattebetalningar

2 § Skatter och avgifter ska betalas in till Skatteverkets särskilda konto för skattebetalningar.

Skatten eller avgiften är betald den dag betalningen har bokförts på det särskilda kontot.

När ska skatter och avgifter som redovisas i en skattedeklaration betalas?

3 § Skatter och avgifter som ska redovisas i en skattedeklaration ska vara betalda senast den dag då deklarationen ska ha kommit in till Skatteverket.

För den som redovisar mervärdesskatt på beskattningsunderlag som exklusive gemenskapsinterna förvärv och import för beskatt- ningsåret beräknas sammanlagt överstiga 40 miljoner kronor, är förfallodagen för den avdragna skatten och arbetsgivaravgifterna i stället den 12, i januari den 17, i månaden efter redovisnings- perioden.

När ska F-skatt och särskild A-skatt betalas?

Huvudregeln

4 § F-skatt och särskild A-skatt ska betalas med lika stora belopp varje månad. Betalning ska göras från och med beskattningsårets andra månad till och med månaden efter beskattningsårets utgång.

Förfallodagarna är

–den 17 i januari och augusti, och

–den 12 i övriga månader.

I augusti är förfallodagen dock den 12 för den som redovisar mervärdesskatt på beskattningsunderlag som exklusive gemen-

167

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

SOU 2009:58

skapsinterna förvärv och import för beskattningsåret beräknas sammanlagt överstiga 40 miljoner kronor.

Kortare betalningsperiod för skatt som beslutas sent

5 § För F-skatt och särskild A-skatt som beslutas under perioden från och med den 21 i beskattningsårets första månad till och med den 20 i beskattningsårets sista månad gäller följande. Om beslutet fattas

1.senast den 20 i en månad, ska den första betalningen göras senast på förfallodagen i månaden efter beslutet, och

2.efter den 20 i en månad, ska den första betalningen göras senast på förfallodagen i den andra månaden efter beslutet.

Om F-skatt och särskild A-skatt beslutas efter den 20 i beskattningsårets sista månad, ska hela skatten betalas på den förfallodag som gäller enligt första stycket.

Säsongsverksamhet

6 § Skatteverket får besluta att F-skatt och särskild A-skatt ska betalas bara under vissa kalendermånader om

1.den som ska betala skatten begär det, och

2.näringsverksamheten pågår bara under en del av beskattningsåret.

Nystartad verksamhet

7 § Om den som startar en ny näringsverksamhet begär det, ska Skatteverket besluta att den första betalningen av F-skatt eller särskild A-skatt ska senareläggas med tre månader.

Första stycket gäller inte om

1.beslutet om F-skatt eller särskild A-skatt fattas efter beskattningsårets utgång,

2.näringsverksamhet redan bedrivs, eller

3.särskilda skäl talar emot det.

168

SOU 2009:58

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

När ska övriga skatter och avgifter betalas?

8 § Följande skatter och avgifter ska vara betalda senast den förfallodag som infaller närmast efter det att 30 dagar har gått från beslutsdagen:

1.slutlig skatt,

2.annan skatt än F-skatt och särskild A-skatt som har bestämts genom ett omprövningsbeslut eller efter ett beslut av domstol,

3.skattetillägg, förseningsavgift och kontrollavgift,

4.särskild inkomstskatt som beslutats enligt 54 kap. 2 §, samt

5.skatt som ska betalas enligt ett beslut om ansvar enligt 59 kap. Förfallodagarna är

– i januari den 17 och 26,

– i februari–juli den 12 och 26,

– i augusti den 12, 17 och 26,

– i september–november den 12 och 26, samt

– i december den 12 och 27.

För fysiska personer är den tidigaste förfallodagen för slutlig

skatt den 12 september.

Om det finns särskilda skäl, får Skatteverket besluta att en annan förfallodag ska gälla.

Kommuner och landsting

9 § Betalning av preliminär och slutlig skatt, avdragen skatt, arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt samt punktskatt från kommuner och landsting ska göras genom avräkning från fordran enligt 4 § lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.

Avräkning

Huvudregeln

10 § Inbetalda och andra tillgodoräknade belopp ska i första hand räknas av från den del av betalarens sammanlagda skuld för skatter och avgifter (sammanlagd skatteskuld) som inte har lämnats för indrivning och i andra hand från den del av skulden som har lämnats för indrivning.

169

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

SOU 2009:58

Betalning av någon annans skatter eller avgifter

11 § Om betalaren är betalningsskyldig för någon annans skatter eller avgifter enligt 59 kap., ska inbetalda och andra tillgodoräknade belopp i första hand räknas av från den egna skulden.

Inbetalda belopp ska dock räknas av från den skuld som avser någon annans skatter eller avgifter om betalaren i samband med inbetalningen begär det.

12 § Den som är betalningsskyldig för någon annans skatter eller avgifter enligt 5 kap. får bestämma om ett inbetalt belopp ska räknas av från den egna skulden eller från den skuld som avser någon annans skatter eller avgifter.

Andra tillgodoräknade belopp än inbetalningar ska i första hand räknas av från skulden för den verksamhet som beloppet hör till.

Överskjutande ingående mervärdesskatt som tillgodoräknas en grupphuvudman ska dock räknas av från grupphuvudmannens egen skuld eller andra gruppmedlemmars skulder i den ordning som grupphuvudmannen bestämmer.

Avräkning efter ackord

13 § Om en skatt eller avgift som omfattas av ett villkor om avräkning i ett beslut om ackord sätts ned, ska det tillgodoräknade beloppet i första hand räknas av mot den skuld som ackordet avsåg.

Vilken skatt eller avgift är betald?

14 § Om det behöver anges om en skatt eller avgift är betald, ska inbetalda och andra tillgodoräknade belopp fördelas proportionellt mellan samtliga skatter och avgifter som registrerats under den aktuella avstämningsperioden. Anstånd med betalning eller nedsättning av skatt eller avgift som har tillgodoräknats under perioden ska dock bara beaktas om beloppet avser en skatt eller avgift som har betalats under en tidigare period. Den skatt eller avgift som ett anstånd eller en nedsättning avser ska inte beaktas.

Första stycket gäller inte om annat följer av 11, 12 eller 13 § eller av bestämmelser i annan lag.

170

SOU 2009:58

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

15 § Om en säkerhet som har ställts enligt lagen (1994:1563) om tobaksskatt, lagen (1994:1564) om alkoholskatt eller lagen (1994:1776) om skatt på energi ska tas i anspråk, ska obetald tobaksskatt, alkoholskatt eller energiskatt som bestämts enligt 14 § fördelas proportionellt mellan skatt som omfattas av säkerheten och skatt som inte omfattas.

Ålderspensionsavgift och allmän pensionsavgift

16 § Vid beräkning av pensionsrätt och pensionspoäng enligt

4 kap. lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension anses den ålderspensionsavgift och allmänna pensionsavgift som den fysiska personen ska betala själv vara helt betald om betald preliminär skatt är minst lika stor som den slutliga skatten.

Om den betalda preliminära skatten understiger den slutliga skatten, anses så stor del av det betalda beloppet avse avgifter som motsvarar avgifternas andel av den slutliga skatten. Samtliga betalningar som görs under beskattningsåret och fram till den dag då grundbeslut om slutlig skatt fattas ska beaktas.

Belopp som betalas senare, men före utgången av juni månad andra året efter beskattningsåret, anses som betalning av obetalda avgifter till samma kvotdel som de obetalda avgifterna utgör av den fysiska personens sammanlagda skuld vid den tidpunkt då betalningen görs. Detsamma gäller om avgifterna beslutas på annat sätt än genom ett grundbeslut om slutlig skatt, dock bara i fråga om belopp som betalas före utgången av den fjärde månaden efter den månad då skatten beslutades.

Avgifter som inte har betalats inom den tid som sägs i tredje stycket tas inte ut.

17 § En fysisk person anses ha betalat ålderspensionsavgift och allmän pensionsavgift med de belopp som beräknats enligt 16 § även om avgifterna för beskattningsåret sätts ned.

Inbetalda belopp som inte har kunnat tillgodoräknas någon

18 § Ett inbetalt skatte- eller avgiftsbelopp tillfaller staten om det på grund av bristfälliga identifieringsuppgifter inte har kunnat

171

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

SOU 2009:58

tillgodoräknas den som gjort inbetalningen inom sju år efter det kalenderår då inbetalningen gjordes.

63 kap. Anstånd med betalning av skatter och avgifter

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om anstånd med betalning av skatter och avgifter. Bestämmelserna ges i följande ordning:

–ansökan om anstånd (2 §),

–deklarationsanstånd (3 §),

–ändringsanstånd (4 §),

–anstånd för att undvika betydande skada (5 §),

–anståndstid i fall som avses i 4 och 5 §§ (6 §),

–anstånd med att betala in skattetillägg och kontrollavgift (7 §),

–säkerhet (8–10 §§),

–anstånd vid avyttring av tillgångar (11 §),

–anstånd när punktskatt ska betalas för helt varulager (12 §),

–anstånd vid totalförsvarstjänstgöring (13 §),

–anstånd på grund av synnerliga skäl (14 §),

–anståndsbeloppet (15 §),

–ändrade förhållanden (16 §), och

–anstånd som är till fördel för det allmänna (17 §).

Ansökan om anstånd

2 § Anstånd beviljas efter ansökan. Skatteverket får dock bevilja anstånd enligt 17 § utan ansökan.

Deklarationsanstånd

3 § Om Skatteverket beviljar anstånd med att lämna skattedeklara- tion, får verket också bevilja motsvarande anstånd med betalning av de skatter och avgifter som ska redovisas i deklarationen.

172

SOU 2009:58

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

Ändringsanstånd

4 § Skatteverket ska bevilja anstånd med betalning av skatt eller avgift, om det är tveksamt hur stort belopp som kommer att behöva betalas.

Om regeringen handlägger ärenden enligt skatteavtal, får även regeringen bevilja anstånd enligt första stycket.

Anstånd för att undvika betydande skada

5 § Om den som är skyldig att betala skatt eller avgift begärt omprövning av eller överklagat beslutet och det skulle medföra betydande skadeverkningar för den betalningsskyldige eller annars framstå som oskäligt att betala skatten eller avgiften, ska Skatteverket bevilja anstånd med betalningen.

Anståndstid i fall som avses i 4 och 5 §§

6 § Anståndstiden ska i de fall som avses i 4 och 5 §§ bestämmas till längst tre månader efter dagen för beslutet i den fråga som har föranlett anståndet.

Anstånd med att betala skattetillägg och kontrollavgift

7 § Skatteverket ska bevilja anstånd med betalningen av kontroll- avgift och skattetillägg om den som avgiften gäller har begärt omprövning av eller till länsrätten överklagat

1.ett beslut om kontrollavgift eller skattetillägg, eller

2.beslutet i den fråga som föranlett skattetillägget.

Anstånd får dock inte beviljas om anstånd tidigare har beviljats med betalningen i avvaktan på en omprövning av samma fråga.

Anståndet ska gälla fram till dess att Skatteverket eller läns- rätten har meddelat sitt beslut eller längst tre månader efter dagen för beslutet.

173

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

SOU 2009:58

Säkerhet

Säkerhet som villkor för anstånd

8 § Om det i de fall som avses i 4 eller 5 § kan antas att skatten eller avgiften inte kommer att betalas i rätt tid, får anstånd beviljas bara om säkerhet ställs för skattens betalning.

Första stycket gäller inte om

1.anståndsbeloppet är förhållandevis obetydligt,

2.det kan antas att skatten eller avgiften inte kommer att behöva betalas,

3.anståndet avser skattetillägg eller kontrollavgift,

4.det allmänna ombudet hos Skatteverket har ansökt om förhandsbesked, eller

5.det annars finns särskilda skäl.

När får ställd säkerhet tas i anspråk?

9 § Ställd säkerhet får tas i anspråk när anståndstiden gått ut.

Skälig ersättning för ställd säkerhet

10 § Om säkerhet inte behöver tas i anspråk, ska Skatteverket efter ansökan besluta om skälig ersättning för kostnaden att ställa säkerhet.

En ansökan om ersättning ska ha kommit in till Skatteverket senast en månad efter den dag då anståndstiden gick ut. Om en ansökan kommer in för sent och förseningen är ursäktlig, får ansökan ändå prövas.

Anstånd vid avyttring av tillgångar

11 § Den som är skyldig att betala inkomstskatt på grund av att tillgångar avyttrats, ska beviljas anstånd med betalning av skatten om det finns särskilda skäl och

1.ersättningen för den avyttrade tillgången ska betalas under minst tre år, eller

2.det är tveksamt om avyttringen kommer att bestå.

174

SOU 2009:58

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

Anståndstiden får bestämmas till längst två år. Anstånd enligt första stycket 2, får dock inte beviljas för längre tid än tre månader efter den dag då det blev klart att avyttringen skulle bestå.

Anstånd när punktskatt ska betalas för helt varulager

12 § Den som är skyldig att betala punktskatt för lager av varor på grund av att den skattepliktiga verksamheten har upphört eller på grund av att godkännandet som upplagshavare eller lagerhållare återkallats, ska beviljas anstånd med betalning av skatten om det finns särskilda skäl.

Anståndstiden får bestämmas till längst ett år efter utgången av den månad då skatten senast ska betalas.

Anstånd vid totalförsvarstjänstgöring

13 § Den som har nedsatt betalningsförmåga på grund av tjänst- göring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt under minst 60 dagar ska beviljas anstånd med betalningen av skatt eller avgift som ska betalas under tjänstgöringstiden eller under någon av de tre närmast följande månaderna. Detsamma gäller vid tjänstgöring av

1.officerare på reservstat, reservpersonal, och reservofficerare,

2.krigsfrivillig personal,

3.hemvärnspersonal, samt

4.medlemmar i frivilliga försvarsorganisationer.

Anståndstiden får bestämmas till längst fyra månader efter den dag då tjänstgöringen upphörde.

Anstånd på grund av synnerliga skäl

14 § Om det finns synnerliga skäl, ska Skatteverket bevilja anstånd med betalningen av skatt eller avgift även i andra fall eller på annat sätt än som avses i 3–8 och 11–13 §§.

175

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

SOU 2009:58

Anståndsbeloppet

15 § Anstånd beviljas med skäligt belopp. I de fall som avses i 7 § ska anstånd dock beviljas med det belopp som begäran om omprövning eller överklagandet gäller.

Ändrade förhållanden

16 § Om förhållandena har ändrats väsentligt sedan anstånd beviljats eller om det finns andra särskilda skäl, får Skatteverket

1.återkalla anståndet,

2.sätta ned anståndsbeloppet, eller

3.kräva säkerhet för fortsatt anstånd.

Första stycket gäller även om anstånd har beviljats på grund av att sökanden har lämnat felaktiga uppgifter.

Anstånd som är till fördel för det allmänna

17 § Om det kan antas vara till fördel för det allmänna, får Skatteverket bevilja anstånd med betalningen av skatt eller avgift som inte lämnats för indrivning.

64 kap. Återbetalning av skatter och avgifter

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

–återbetalning vid avstämning av skattekonto (2 §),

–förtidsåterbetalning av mervärdesskatt och punktskatt (3 §),

–hinder mot återbetalning (4 §),

–förtidsåterbetalning av preliminär A-skatt (5 §),

–återbetalning vid skattefrihet (6 §),

–överföring av skatt till en annan stat (7 och 8 §§), och

–överskott som inte har kunnat betalas tillbaka (9 och 10 §§).

Återbetalning vid avstämning av skattekonto

2 § Om en avstämning av skattekontot visar att det finns ett överskott på kontot, ska beloppet betalas tillbaka om

176

SOU 2009:58

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

1.kontohavaren begär det,

2.överskottet grundas på

a)en slutskatteberäkning enligt 56 kap. 8 §,

b)ett beslut om överskjutande ingående mervärdesskatt,

c)ett beslut om punktskatt,

d)ett omprövningsbeslut eller ett beslut av domstol, eller 3. kontohavaren är en kommun eller ett landsting.

En automatisk återbetalning enligt första stycket 2 ska dock bara göras om beloppet är minst 2 000 kronor eller återbetalningen kan göras till ett konto hos bank- eller kreditmarknadsföretag.

Förtidsåterbetalning av mervärdesskatt och punktskatt

3 § Överskjutande ingående mervärdesskatt och överskjutande punktskatt som har redovisats före den tid som anges i 26 kap. 27 eller 31 §, ska betalas tillbaka först när samtliga arbetsgivar-, mervärdesskatte- och punktskattedeklarationer för avslutade redovisningsperioder har lämnats. Det gäller dock inte deklara- tioner för redovisningsperioder som omfattas av ett omprövnings- beslut.

Första stycket gäller inte kommuner och landsting.

Hinder mot återbetalning

4 § En återbetalning enligt 2 eller 3 § ska inte göras av belopp som

1.understiger 100 kronor om det inte finns särskilda skäl för återbetalning,

2.behövs för avräkning enligt 62 kap. 10–13 §§,

3.kan komma att behövas för betalning av sådan annan skatt än F-skatt och särskild A-skatt eller avgift som

a) har beslutats men ännu inte ska ha betalats, eller

b) inte har beslutats men kan antas komma att beslutas,

4.kan antas komma att föras över till en annan stat, eller

5.enligt kontohavarens begäran ska användas för betalning av framtida skatte- eller avgiftsskulder.

177

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

SOU 2009:58

Förtidsåterbetalning av preliminär A-skatt

5 § Belopp som motsvarar ännu inte tillgodoräknad avdragen skatt ska betalas tillbaka om kontohavaren begär det och

1.det kan antas att beloppet annars skulle betalas tillbaka efter slutskatteberäkningen enligt 56 kap. 8 §, och

2.det är oskäligt att vänta med återbetalningen.

Vid bedömningen av om återbetalning kan göras till en juridisk person får hänsyn inte tas till den juridiska personens kostnader för lön till delägare.

Återbetalning till ett handelsbolag ska göras till delägares skattekonto om det inte finns särskilda skäl för återbetalning direkt till handelsbolaget.

Återbetalning vid skattefrihet

6 § Den som till följd av lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall, lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen eller direkt tillämpliga EG- bestämmelser har rätt att förvärva varor eller tjänster utan mervärdesskatt eller punktskatt, får utöva den rätten genom en ansökan om återbetalning av skatten. Detta gäller dock inte om någon av följande bestämmelser om återbetalning av skatt är tillämplig på förvärvet:

–10 kap. 5–8 §§ mervärdesskattelagen (1994:200),

–31 d § lagen (1994:1563) om tobaksskatt,

–31 d § lagen (1994:1564) om alkoholskatt, eller

–9 kap. 1 § lagen (1994:1776) om skatt på energi.

Överföring av skatt till en annan stat

7 § Om skatt har betalats genom skatteavdrag i Sverige för en inkomst som ska beskattas i en annan stat som Sverige har träffat överenskommelse med om att ta ut och föra över skatt, får Skatteverket besluta att skatten ska föras över till den andra staten.

8 § Om en inkomst har beskattats såväl här i landet som i en stat som Sverige har träffat skatteavtal med, får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer besluta att skatt som har betalats in för beskattningsåret ska föras över till den andra staten.

178

SOU 2009:58

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

En överföring enligt första stycket får bara göras till den del som den svenska skatten sätts ned genom avräkning av den utländska skatten eller genom att inkomsten undantas från beskattning. Överföringen får inte avse ett belopp som behövs för betalning av svensk skatt för beskattningsåret.

Överskott som inte har kunnat betalas tillbaka

9 § Om ett överskott på ett skattekonto inte har kunnat betalas tillbaka på grund av att betalningsmottagarens adress inte är känd för Skatteverket eller på grund av någon annan omständighet som beror på betalningsmottagaren, ska beloppet stå kvar på skatte- kontot.

10 § Ett överskott som inte har kunnat betalas tillbaka inom tio år tillfaller staten.

Om överskottet, utan hänsyn till intäktsränta, understiger 100 kronor, ska det dock tillfalla staten efter tre år om inga andra registreringar än ränta har gjorts på skattekontot under den tiden och ett försök att betala tillbaka beloppet har misslyckats.

Om ett överskott ska tillfalla staten, gäller det även intäkts- räntan.

65 kap. Ränta

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om att ränta ska betalas (kostnadsränta) eller tillgodoräknas (intäktsränta). Bestämmelserna ges i följande ordning:

–grunder för ränteberäkningen (2–4 §§),

–kostnadsränta på sent debiterad preliminär skatt (5 §),

–kostnadsränta på slutlig skatt (6 §),

–kostnadsränta vid anstånd (7 §),

–kostnadsränta vid omprövning och överklagande (8–11 §§),

–kostnadsränta när befrielse från punktskatt upphör (12 §),

–kostnadsränta vid för sen betalning (13 §),

–gemensamma bestämmelser om kostnadsränta (14–16 §§),

–intäktsränta (17 och 18 §§),

–annan startdag för ränteberäkningen på grund av helg (19 §),

och

–ränteberäkning utanför skattekontot (20 och 21 §§).

179

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

SOU 2009:58

Grunder för ränteberäkningen

2 § Ränta ska beräknas dagligen på skattekontots saldo. Kostnads- ränta ska beräknas när det finns ett underskott på skattekontot och intäktsränta när kontot uppvisar överskott.

Ränta på skatt eller avgift som ska betalas enligt ett beslut om ansvar ska dock beräknas utan hänsyn till skattekontots saldo enligt bestämmelserna i 20 och 21 §§.

Ränta ska påföras eller tillgodoräknas varje månad.

3 § Ränta ska beräknas med utgångspunkt från en basränta. Bas- räntan ska fastställas på grundval av räntesatsen för sexmånaders statsskuldväxlar och gälla från och med kalendermånaden närmast efter fastställandet.

4 § Kostnadsränta beräknas, om inget annat sägs, efter en ränte- sats som motsvarar basräntan. Kostnadsränta på sent debiterad preliminär skatt och slutlig skatt får dock beräknas till lägst 1,25 procent.

Intäktsränta beräknas efter en räntesats som motsvarar 45 procent av basräntan.

Kostnadsränta på sent debiterad preliminär skatt

5 § Om debiterad preliminär skatt ska betalas den 12 i andra månaden efter beskattningsåret eller senare, ska kostnadsränta beräknas från och med den 13 i andra månaden efter beskattningsåret. Kostnadsränta ska beräknas till och med dagen för beslutet om debitering av preliminär skatt.

Kostnadsränta på slutlig skatt

6 § Om en beräkning enligt 56 kap. 8 § visar att slutlig skatt ska betalas, ska kostnadsränta beräknas från och med den 13 i andra månaden efter beskattningsåret. Kostnadsränta ska beräknas till och med dagen för beslutet om slutlig skatt.

Innan kostnadsräntan beräknas ska avräkning göras för

1.särskilda avgifter, och

2.skatt enligt 2 § första stycket 7 och 8 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel.

180

SOU 2009:58

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

Kostnadsränta vid anstånd

7 § Om anstånd med inbetalning av skatt eller avgift har beviljats och anståndsbeloppet ska betalas när anståndstiden gått ut, ska kostnadsränta beräknas från och med dagen efter beloppets ursprungliga förfallodag. Kostnadsränta ska beräknas till och med dagen då anståndsbeloppet enligt beslutet om anstånd senast ska vara inbetalt.

Kostnadsränta vid omprövning och överklagande

Huvudregeln

8 § Om skatt eller avgift ska betalas på grund av ett omprövnings- beslut eller ett beslut av domstol, ska kostnadsränta beräknas från och med dagen efter beloppets ursprungliga förfallodag. Kostnads- ränta ska beräknas till och med dagen för omprövningsbeslutet eller beslutet av domstol.

Slutlig skatt och debiterad preliminär skatt

9 § Om det är slutlig skatt som ska betalas, ska kostnadsränta beräknas från och med den 13 i andra månaden efter beskattnings- året.

För skatt enligt 2 § första stycket 7 och 8 § lagen (1990:661) om skatt på avkastningsmedel gäller dock huvudregeln.

Första stycket gäller även debiterad preliminär skatt som ska betalas den 12 i andra månaden efter beskattningsåret eller senare.

Överskjutande mervärdes- och punktskatt

10 § Om skatt ska betalas på grund av att överskjutande ingående mervärdesskatt eller överskjutande punktskatt har satts ned, ska kostnadsränta beräknas från och med dagen efter den dag då skatten registrerades.

181

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

SOU 2009:58

Skönsbeskattning

11 § Om arbetsgivaravgifter, skatteavdrag, mervärdesskatt eller punktskatt ska betalas enligt ett beslut om skönsbeskattning som har fattats på grund av att skatten inte har redovisats, ska kostnads- räntan beräknas efter en räntesats som motsvarar basräntan plus

15procentenheter.

Första stycket gäller även särskild inkomstskatt för utomlands

bosatta som inte har redovisats i en särskild inkomstskatte- deklaration.

Kostnadsränta när befrielse från punktskatt upphör

12 § Om punktskatt ska betalas på grund av att Skatteverket enligt 11 kap. 5 § andra stycket lagen (1994:1776) om skatt på energi beslutat att förutsättningarna för skattebefrielse för energi- effektivisering inte är uppfyllda, ska kostnadsränta beräknas från och med dagen efter den dag då skatten senast skulle ha betalats om befrielse aldrig hade medgetts. Har skattebefrielsen medgetts genom återbetalning, ska kostnadsränta beräknas från och med dagen efter den då återbetalningen beslutades. Kostnadsränta ska beräknas till och med dagen för beslutet om punktskatt.

Kostnadsränta vid för sen betalning

13 § Om skatt eller avgift inte betalas i rätt tid, ska kostnadsränta beräknas från och med dagen efter den dag då beloppet senast skulle ha betalats.

Kostnadsränta ska beräknas efter en räntesats som motsvarar basräntan plus 15 procentenheter fram till och med den dag då ett beslut om att lämna beloppet till Kronofogdemyndigheten för indrivning eller för verkställighet av betalningssäkring registreras i utsöknings- och indrivningsdatabasen enligt lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet.

182

SOU 2009:58

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

Gemensamma bestämmelser om kostnadsränta

14 § På de första 10 000 kronorna av ett underskott på skatte- kontot beräknas kostnadsränta alltid efter en räntesats som motsvarar basräntan.

15 § Om den betalningsskyldige betalar en del av skulden, ska betalningen anses minska den del av skulden som den högsta kostnadsräntan skulle ha beräknats på.

16 § Om det finns synnerliga skäl, ska Skatteverket besluta om befrielse från kostnadsränta.

Intäktsränta

Omprövning och överklagande

17 § Om skatt eller avgift ska tillgodoräknas på grund av ett omprövningsbeslut eller ett beslut av domstol, ska intäktsränta beräknas från och med dagen efter beloppets ursprungliga förfallodag.

Första stycket gäller inte skatt som till följd av ett beslut enligt 64 kap. 8 § ska föras över till en annan stat för att där tillgodo- räknas den som beslutet gäller.

Slutlig skatt samt minskning och återbetalning av preliminär skatt

18 § Intäktsränta ska beräknas från den 13 i andra månaden efter beskattningsåret fram till och med den dag då skatt tillgodoräknas eller betalas tillbaka om,

1. en beräkning enligt 56 kap. 8 § visar att skatt ska tillgodoräknas,

2. debiterad preliminär skatt ska minskas enligt 56 kap. 9 §, eller 3. preliminär skatt ska betalas tillbaka i förtid enligt 64 kap. 5 §.

En annan startdag för ränteberäkningen på grund av helg

19 § Om den 12 i andra månaden efter beskattningsåret är en lördag eller söndag, ska ränta som ska beräknas från och med den

183

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

SOU 2009:58

13 i den månaden i stället beräknas från och med närmast följande tisdag.

Ränteberäkning utanför skattekontot

Kostnadsränta på belopp som ska betalas enligt ett ansvarsbeslut

20 § Om skatt eller avgift ska betalas enligt ett beslut om ansvar enligt 59 kap., ska kostnadsränta beräknas på beloppet från och med dagen efter beslutet till dess betalning sker.

Intäktsränta på ansvarsbelopp som ska betalas tillbaka

21 § Om den som ett beslut om ansvar enligt 59 kap. gäller ska tillgodoräknas belopp på grund av att ansvarsbeslutet har ändrats, ska intäktsränta beräknas på beloppet från och med dagen efter den då betalningen gjordes till dess beloppet tillgodoräknas.

184

SOU 2009:58

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

Avd. XIV Omprövning och överklagande

66 kap. Omprövning

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om omprövning av Skatteverkets beslut. Bestämmelserna ges i följande ordning:

–Skatteverkets skyldighet att ompröva beslut (2–4 §§),

–särskilt kvalificerad beslutsfattare (5 §),

–omprövning på begäran av den som beslutet gäller ( 6–16 §)

–omprövning till fördel på initiativ av Skatteverket (17 §),

–omprövning till nackdel på initiativ av Skatteverket (18–33 §),

–omprövning av flera redovisningsperioder (33 §), och

–omprövning på grund av skattavtal (34 §).

Skatteverkets skyldighet att ompröva beslut

2 § Skatteverket ska ompröva ett beslut i en fråga som har betydelse för beskattningen eller annat förhållande mellan enskilda och det allmänna om

1.den som beslutet gäller begär omprövning,

2.beslutet överklagas, eller

3.det finns andra skäl.

Om Skatteverket ska besluta i en fråga inom viss tid och inte har gjort det, får verket besluta i frågan på det sätt och inom den tid som gäller för omprövning.

3 § Skatteverket får inte ompröva beslut i frågor som har avgjorts av allmän förvaltningsdomstol.

Skatteverket får dock på begäran av den som beslutet gäller ompröva en fråga som har avgjorts av länsrätt eller kammarrätt genom beslut som har fått laga kraft om beslutet avviker från rättstillämpningen i ett avgörande från Regeringsrätten eller EG- domstolen som meddelats senare. Detsamma gäller ett avgörande från Regeringsrätten, om det avviker från rättstillämpningen i ett senare avgörande från EG-domstolen.

4 § Om den som ett beslut gäller varken har begärt omprövning eller överklagat, får Skatteverket avstå från att besluta om ompröv- ningar som avser mindre belopp.

185

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

SOU 2009:58

Särskilt kvalificerad beslutsfattare

5 § Ett beslut om arbetsgivaravgifter, skatteavdrag, mervärdes- skatt, punktskatt, slutlig skatt, skattetillägg eller anstånd med betalning av skatt ska omprövas av en särskilt kvalificerad besluts- fattare som tidigare inte har prövat frågan, om

1.den som beslutet gäller har begärt omprövning eller över- klagat och inte är ense med Skatteverket om utgången,

2.de omständigheter och bevis som åberopas inte redan har prövats vid en sådan omprövning,

3.frågan ska prövas i sak, och

4.prövningen inte är enkel.

Första stycket gäller inte den första omprövningen av ett beslut enligt 53 kap. 2, 3 eller 4 §.

Omprövning på begäran av den som beslutet gäller

Hur omprövning begärs

6 § En begäran om omprövning ska vara skriftlig.

Om en begäran om omprövning inte är undertecknad, får Skatteverket förelägga den som begärt omprövningen att göra det. Föreläggandet ska innehålla en upplysning om att omprövning annars inte kommer att ske.

Tiden för begäran om omprövning – huvudregeln

7 § En begäran om omprövning ska ha kommit in till Skatteverket senast sjätte året efter utgången av det kalenderår då beskattnings- året har gått ut.

Begäran ska dock ha kommit in inom två månader från den dag då den som beslutet gäller fick del av det om beslutet avser

1.registrering,

2.på vilket sätt preliminär skatt ska betalas,

3.uppgifts- eller dokumentationsskyldighet,

4.ersättning för kostnader för biträde,

5.revision, tillsyn eller kontrollbesök,

6.tvångsåtgärder,

7.kontrollavgift,

186

SOU 2009:58

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

8.säkerhet för slutlig skatt för att få undantag från skalbolagsbeskattning,

9.betalning eller återbetalning av skatt,

10.verkställighet, eller

11.avvisning av en begäran om omprövning eller ett överklag- ande eller någon annan liknande åtgärd.

Förlängd tid för omprövning av beslut som meddelas sent

8 § Om ett beslut har meddelats efter den 30 juni det sjätte året efter utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut och den som beslutet gäller har fått del av det efter utgången av oktober samma år, får en begäran om omprövning komma in inom två månader från den dag då den som beslutet gäller fick del av det.

Förlängd tid för omprövning av skattetillägg

9 § Omprövning av ett beslut om skattetillägg får begäras så länge beslutet i den fråga som lett till skattetillägg inte har fått laga kraft.

Förlängd tid för omprövning av skatt på ackumulerad inkomst

10 § En begäran om särskild skatteberäkning för ackumulerad inkomst får komma in inom ett år från dagen för det beslut som föranlett begäran.

Förlängd tid för omprövning av inkomstskatt för utomlands bosatta

11 § En begäran enligt 4 § lagen (1991:586) om särskild inkomst- skatt för utomlands bosatta om att inkomstskattelagen (1999:1229) ska tillämpas i stället får komma in inom ett år från dagen för det beslut som föranlett begäran.

187

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

SOU 2009:58

Omprövning av preliminär skatt

12 § En begäran om omprövning av ett beslut om debitering av preliminär skatt ska ha kommit in till Skatteverket före utgången av den sjätte månaden efter beskattningsåret.

Om beslutet meddelas efter utgången av den fjärde månaden efter beskattningsåret, får begäran om omprövning komma in inom två månader från den dag beslutet meddelades.

13 § En begäran om omprövning ska ha kommit in till Skatteverket före utgången av beskattningsårets näst sista månad om den gäller ett beslut om

1.preliminär A-skatt,

2.befrielse från skyldigheten att göra skatteavdrag enligt 10 kap. 8 eller 9 §, eller

3.skatteavdrag för hemresa enligt 11 kap. 12 §.

14 § Om den som ett beslut om preliminär A-skatt gäller är försatt i konkurs, får konkursboet begära omprövning.

Om ett beslut om preliminär A-skatt omfattar ersättning som ska utmätas, får även Kronofogdemyndigheten begära omprövning.

Omprövning av beslut om särskild inkomstskatteredovisning

15 § En begäran om omprövning av ett beslut om särskild inkomstskatteredovisning eller befrielse från skatteavdrag för särskild inkomstskatt enligt 13 kap. 4 § 1 ska ha kommit in till Skatteverket före utgången av beskattningsårets näst sista månad.

En begäran om omprövning som lämnas i rätt tid till domstol

16 § En begäran om omprövning som kommer in för sent till Skatteverket, ska inte avvisas om den har kommit in till allmän förvaltningsdomstol i rätt tid.

Omprövning till fördel på initiativ av Skatteverket

17 § Skatteverket får på eget initiativ ompröva ett beslut till fördel för den som beslutet gäller.

188

SOU 2009:58

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

Omprövning till nackdel på initiativ av Skatteverket

Omprövningstiden – huvudregeln

18 § Ett beslut om omprövning till nackdel för den som beslutet gäller ska meddelas inom två år från utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut (tvåårsfristen).

Beslut som får återkallas får inte omprövas till nackdel.

Beslut som inte får omprövas

19 § Följande beslut får inte omprövas till nackdel för den som beslutet gäller:

1.beslut om ansvar för skatt eller avgift enligt 60 kap.,

2.beslut om skattetillägg för den som inte har gjort skatte- avdrag.

Förlängd omprövningstid på grund av sen eller utebliven deklaration

20 § Om den som är deklarationsskyldig deklarerar efter utgången av året efter det kalenderår då beskattningsåret har gått ut, får ett beslut om omprövning till nackdel meddelas inom ett år från deklarationsdagen.

Om den deklarationsskyldige inte har deklarerat alls, får beslutet meddelas inom sex år från utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut.

Första och andra styckena gäller inte beslut om förseningsavgift.

Förseningsavgift – annan utgångspunkt för omprövningstiden

21 § Om beslutet avser förseningsavgift, ska tvåårsfristen för omprövning räknas från den dag då uppgiftsskyldigheten skulle ha fullgjorts.

Kontrollavgift – annan utgångspunkt för omprövningstiden

22 § Om beslutet avser kontrollavgift, ska tvåårsfristen för omprövning räknas från den dag då beslutet om kontrollen meddelades.

189

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

SOU 2009:58

Förutsättningar för omprövning till nackdel av beslut om ersättning

23 § Ett beslut om ersättning för kostnader i ett ärende hos Skatteverket får omprövas till nackdel bara om

1.ersättningen har beslutats med för högt belopp på grund av att den som beslutet gäller lämnat felaktiga uppgifter, eller

2.det finns särskilda skäl.

Tvåårsfristen för omprövning ska räknas från den dag då beslutet om ersättning meddelades.

Omprövning till nackdel av beslut om preliminär skatt

24 § Ett beslut om omprövning till nackdel som avser debitering av preliminär skatt ska meddelas inom sex månader från utgången av beskattningsåret.

Efterbeskattning – omprövning till nackdel efter tvåårsfristen

25 § Ett beslut om omprövning till nackdel får meddelas inom sex år från utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut

(efterbeskattning) om

1.ett beslut om skatt eller avgift som avses i 2 kap. 2 § har blivit felaktigt eller inte fattats på grund av att den uppgiftsskyldige

a) under förfarandet har lämnat oriktig uppgift till ledning för egen beskattning,

b) har lämnat oriktig uppgift i ett mål om egen beskattning,

c) inte har deklarerat eller låtit bli att lämna en begärd uppgift, eller

d) inte har lämnat begärt varuprov,

2.en felräkning, felskrivning eller något annat uppenbart förbiseende ska rättas,

3.kontrolluppgift som ska lämnas utan föreläggande saknats eller varit felaktig och den som uppgiften ska lämnas för inte varit skyldig att deklarera inkomst,

4.det föranleds av ett beslut i ett ärende eller mål

a)om skatt eller avgift som avses i 2 kap. 2 § för en annan redovisningsperiod, annat beskattningsår eller annan person,

b)om fastighetstaxering,

c)om utländsk skatt eller om obligatoriska utländska social- försäkringsavgifter,

190

SOU 2009:58

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

d)enligt lagen (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner och landsting, eller

e)om huruvida en inkomst ska beskattas enligt inkomst- skattelagen (1999:1229) eller enligt lagen (1991:1586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta,

5. en förening eller ett registrerat trossamfund inte har genom- fört en investering inom den tid som föreskrivs i ett sådant beslut som avses i 7 kap. 12 § inkomstskattelagen eller inte har följt ett annat villkor i beslutet, eller

6. det föranleds av en uppgift om skalbolag enligt 31 kap. 11 §.

När efterbeskattning inte får beslutas

26 § Efterbeskattning får inte beslutas om

1.Skatteverket tidigare har beslutat om efterbeskattning avseende samma fråga, eller

2.det är uppenbart oskäligt.

Efterbeskattning enligt 25 § 1–3 får inte heller beslutas om den avser ett obetydligt skattebelopp.

Förkortad tid för efterbeskattning vid dödsfall

27 § Om den som en efterbeskattning gäller har avlidit, får efterbeskattning inte beslutas efter utgången av andra året efter det kalenderår då bouppteckningen efter den avlidne gavs in för registrering.

Förlängd tid för efterbeskattning

28 § Beslut om efterbeskattning enligt 25 § 4 får meddelas inom sex månader från den dag då det beslut som föranleder ändringen meddelades.

29 § Beslut om efterbeskattning på grund av oriktig uppgift i ett omprövningsärende eller i ett mål om skatt får meddelas inom ett år från utgången av den månad då beslutet i ärendet eller målet har fått laga kraft.

191

Författningsförslag – skatteförfarandelagen SOU 2009:58

30 § Ett beslut om efterbeskattning får meddelas inom ett år från utgången av det kalenderår då

1. den som efterbeskattningen gäller

a) enligt 14 § andra stycket skattebrottslagen (1971:69) delgavs underrättelse om misstanke om skattebrott,

b) åtalades för skattebrott, eller

c) gjorde en frivillig rättelse enligt 12 § skattebrottslagen, eller 2. det beslutades enligt 14 a § skattebrottslagen om förlängning

av tiden för att döma den som efterbeskattningen gäller till påföljd. Om den som efterbeskattningen gäller har avlidit, får beslutet

dock inte meddelas senare än sex månader efter dödsfallet.

31 § Ett beslut om efterbeskattning enligt 30 § första stycket 1 a, b eller 2 ska undanröjas, om den som beslutet gäller inte döms för skattebrott.

32 § Ett beslut om efterbeskattning som gäller en juridisk person får meddelas inom den tid som anges i 30 §, om det som sägs där gäller den som har företrätt den juridiska personen. Om före- trädaren inte döms för skattebrott, ska beslut om efterbeskattning enligt 30 § första stycket 1 a, b eller 2 undanröjas.

Omprövning av flera redovisningsperioder

33 § Om en omprövning av ett beslut om arbetsgivaravgifter, skatteavdrag, mervärdesskatt eller punktskatt avser flera redo- visningsperioder och det inte framgår vilka perioder skatten eller avgiften ska hänföras till, får en omprövning som beslutas under beskattningsåret hänföras till den senaste redovisningsperioden. Beslutas omprövningen efter beskattningsårets utgång, får ändringen hänföras till beskattningsårets sista period.

Omprövning på grund av skatteavtal

34 § Om ett beslut om skatt eller avgift ska ändras till följd av ett skatteavtal som Sverige har träffat med en annan stat, får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ompröva beslutet.

192

SOU 2009:58

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

67 kap. Överklagande

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om överklagande av Skatte- verkets, länsrättens och kammarrättens beslut. Bestämmelserna ges i följande ordning:

–överklagande av Skatteverkets beslut (2–12 §§),

–överklagande av den som beslutet gäller (13–22 §§),

–det allmänna ombudet överklagande (23–25 §§), och

–överklagande av länsrättens och kammarrättens beslut (26–38).

Överklagande av Skatteverkets beslut

Beslut som får överklagas och vem som får överklaga

2 § Skatteverkets beslut i en fråga som har betydelse för beskattningen eller annat förhållande mellan enskilda och det allmänna får överklagas av den som beslutet gäller.

Den som beslutet gäller får överklaga även om beslutet inte är till nackdel.

3 § Hos Skatteverket ska det finnas ett allmänt ombud som utses av regeringen.

Det allmänna ombudet får överklaga beslut som avses i 2 §.

4 § Om Skatteverket har ansökt om företrädaransvar, får före- trädaren överklaga beslut om skatt som omfattas av ansökan inom den tid och på det sätt som gäller för den juridiska personen.

Beslut som inte får överklagas

5 § Följande beslut får inte överklagas. Beslut som avser

1.befrielse från skyldigheten att göra skatteavdrag enligt 10 kap. 9 § eller 13 kap. 4 § 1,

2.föreläggande utan vite,

3.revision,

4.tillsyn över kassaregister,

5.kontrollbesök,

6.anstånd enligt 63 kap. 17 §.

193

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

SOU 2009:58

En granskningsledares beslut om bevissäkring eller betalnings- säkring som ska prövas av länsrätten enligt särskilda bestämmelser får inte överklagas.

Beslut som meddelas av regeringen får inte heller överklagas.

Beslut under handläggning som får överklagas direkt

6 § Beslut om rätt till ersättning för kostnader för biträde i ett ärende som meddelas innan ärendet avgörs får överklagas direkt.

Skatteverkets beslut överklagas hos länsrätten med ett undantag

7 § Skatteverkets beslut överklagas hos länsrätten. Skatteverkets eller en annan förvaltningsmyndighets beslut om befrielse från betalningsskyldighet enligt 60 kap. 1 § överklagas dock hos regeringen.

Behörig länsrätt för fysiska personer

8 § Beslut som gäller en fysisk person överklagas hos den länsrätt inom vars domkrets personen hade sin hemortskommun det år då beslutet fattades.

Behörig länsrätt för juridiska personer

9 § Beslut som gäller juridiska personer överklagas enligt följande uppställning:

Beslut som gäller	Överklagas hos den länsrätt
1. ett handelsbolag	inom vars domkrets bolaget enligt
	uppgift i handelsregistret hade sitt
	huvudkontor den 1 november året
	före det år då beslutet fattades
2. en europeisk ekonomisk	inom vars domkrets intresse-
intressegruppering	grupperingen hade sitt säte den
	1 november året före det år då
	beslutet fattades

194

SOU 2009:58

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

3.ett dödsbo

4.någon annan juridisk person än som avses i 1–3

5.en juridisk person som inte är ett dödsbo och som har bildats efter den 1 november året före det år då beslutet fattades

6.en juridisk person som har upplösts

som senast var behörig att pröva ett överklagande som gällde den avlidne

inom vars domkrets styrelsen hade sitt säte eller, om sådant saknas, förvaltningen utövades den

1 november året före det år då beslutet fattades

inom vars domkrets huvud- kontoret eller sätet var beläget eller, om huvudkontor och säte saknas, förvaltningen utövades då den juridiska personen bildades

som senast var behörig.

10 § Om ett beslut gäller flera inom en koncern eller en juridisk person och delägare eller flera delägare i en juridisk person, får beslutet överklagas hos den länsrätt som ska pröva moderföretagets eller den juridisk persons överklagande. Detta gäller bara om överklagandena sker samtidigt och stöder sig på väsentligen samma grund.

Behörig länsrätt för beslut om punktskatt och viss mervärdesskatt

11 § Hos länsrätten i Dalarnas län överklagas beslut som avser

1.punktskatt,

2.återbetalning av mervärdesskatt enligt 65 kap. 6 §, och

3.mervärdesskatt på grund av förvärv av sådana nya transport- medel eller punktskattepliktiga varor som avses i 2 a kap. 3 första stycket 1 eller 2 mervärdesskattelagen (1994:200).

Skatteverket eller det allmänna ombudet är motpart

12 § Skatteverket är klagandens motpart efter att handlingarna i målet har överlämnats till länsrätten.

Om det allmänna ombudet har överklagat Skatteverkets beslut i en fråga, förs dock det allmännas talan av ombudet. Allmänna ombudet för även det allmännas talan i mål om ersättning för

195

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

SOU 2009:58

kostnader för biträde om ombudet har överklagat beslutet i den fråga som kostnaderna hänför sig till.

Överklagande av den som beslutet gäller

Tiden för överklagande – huvudregeln

13 § Ett överklagande ska ha kommit in till Skatteverket senast sjätte året efter utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut.

Överklagandet ska dock ha kommit inom två månader från den dag då den som beslutet gäller fick del av det om beslutet avser

1.registrering,

2.på vilket sätt preliminär skatt ska betalas,

3.uppgifts- eller dokumentationsskyldighet,

4.registrering eller avregistrering av deklarationsombud,

5.tvångsåtgärder,

6.kontrollavgift,

7.säkerhet för slutlig skatt för undantag för skalbolags- beskattning,

8.betalning eller återbetalning av skatt eller avgift,

9.verkställighet,

10.ersättning för kostnader för biträde, eller

11.avvisning av en begäran om omprövning eller ett överklag- ande eller någon annan liknande åtgärd.

Förlängd tid för överklagande av beslut som meddelas sent

14 § Om ett beslut har meddelats efter den 30 juni det sjätte året efter utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut och den som beslutet gäller har fått del av det efter utgången av oktober samma år, får ett överklagande komma in inom två månader från den dag då den som beslutet gäller fick del av det.

Förlängd tid för överklagande av skattetillägg

15 § Ett beslut om skattetillägg får överklagas så länge beslutet i den fråga som har lett till skattetillägget inte har fått laga kraft.

196

SOU 2009:58

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

Överklagande av beslut om preliminär skatt

16 § Ett överklagande av ett beslut om debitering av preliminär skatt ska ha kommit in till Skatteverket före utgången av den sjätte månaden efter beskattningsåret.

Om beslutet meddelas efter utgången av den fjärde månaden efter beskattningsåret, får överklagandet komma in inom två månader från den dag då beslutet meddelades.

17 § Ett överklagande ska ha kommit in till Skatteverket före utgången av beskattningsårets näst sista månad om det gäller ett beslut om

1.preliminär A-skatt,

2.befrielse från skyldigheten att göra skatteavdrag enligt 10 kap. 8 §, eller

3.skatteavdrag för hemresa enligt 11 kap. 12 §.

Överklagande av beslut om särskild inkomstskatteredovisning

18 § Ett överklagande av ett beslut om särskild inkomstskatte- redovisning ska ha kommit in till Skatteverket före utgången av beskattningsårets näst sista månad.

Rättidsprövning, omprövning och överlämnande till länsrätten

19 § Skatteverket ska pröva om ett överklagande har kommit in i rätt tid. Om ett överklagande har kommit in för sent, ska Skatteverket avvisa det.

Ett överklagande ska dock inte avvisas om

1.förseningen beror på att Skatteverket har lämnat den som beslutet gäller en felaktig underrättelse om hur man överklagar, eller

2.det i rätt tid har kommit in till en allmän förvaltningsdomstol.

20 § Om överklagandet inte ska avvisas och det inte finns hinder mot omprövning, ska Skatteverket snarast ompröva det över- klagade beslutet.

21 § Ett överklagande faller om Skatteverket ändrar det överklag- ade beslutet så som den klagande begär. Om Skatteverket ändrar

197

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

SOU 2009:58

beslutet på något annat sätt, ska överklagandet anses omfatta det nya beslutet. Detsamma gäller om Skatteverket på eget initiativ omprövar det överklagade beslutet till nackdel.

22 § Om ett överklagande varken avvisas eller faller, ska Skatte- verket överlämna handlingarna i ärendet till länsrätten.

Det allmänna ombudets överklagande

23 § Ett överklagande från det allmänna ombudet ska ha kommit in till Skatteverket inom den tid som gäller för omprövning på initiativ av Skatteverket eller inom två månader från den dag då beslutet meddelades.

24 § Om det allmänna ombudet överklagar ett beslut om efterbeskattning eller ett beslut om skattetillägg som meddelats samtidigt och yrkar ändring till nackdel för den som beslutet gäller, ska överklagandet ha kommit in inom två månader från den dag då beslutet meddelades. Detsamma gäller om det allmänna ombudet yrkar att skattetillägg ska tas ut.

25 § Om det allmänna ombudet överklagar ett beslut i en fråga som har lett till skattetillägg till nackdel för den som beslutet gäller, ska ombudet även ta upp frågan om skattetillägg.

Överklagande av länsrättens och kammarrättens beslut

Beslut som inte får överklagas

26 § Följande beslut av länsrätten får inte överklagas. Beslut som avser

1.Skatteverkets beslut att avvisa en begäran om omprövning eller ett överklagande som har kommit in för sent, och

2.särskild redovisning av arbetsgivaravgifter enligt 26 kap. 39 §.

Beslut under handläggning som får överklagas direkt

27 § Beslut som meddelas innan målet avgörs får överklagas direkt om beslutet avser

198

SOU 2009:58

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

1.förlängning av tidsfrist för att fastställa betalningsskyldighet som är betalningssäkrad, eller

2.rätt till ersättning för kostnader för biträde i ett mål.

Prövningstillstånd i kammarrätten

28 § Det krävs prövningstillstånd för att kammarrätten ska pröva ett överklagande om länsrättens beslut avser

1.registrering,

2.preliminär skatt,

3.särskild inkomstskatteredovisning,

4.anstånd med att deklarera eller att lämna särskild uppgift,

5.undantag från skyldigheten att använda kassaregister,

6.deklarationsombud,

7.kontrollavgift,

8.betalning eller återbetalning av skatt med undantag för beslut om återbetalning på grund av skattefrihet enligt 64 kap. 6 §, eller

9.ersättning för kostnader för ställd säkerhet

Tiden för överklagande

29 § Ett överklagande av länsrättens eller kammarrättens beslut ska ha kommit in inom två månader från den dag då den som beslutet gäller fick del av det.

Om Skatteverket eller det allmänna ombudet överklagar, ska dock tiden räknas från den dag då beslutet meddelades.

Anslutningsöverklagande

30 § Om någon som var part i länsrätten eller kammarrätten överklagar, får ett överklagande från motparten komma in inom en månad från utgången av överklagandetiden för den som överklagade först.

Återkallas eller faller det första överklagandet, faller även det senare överklagandet.

199

Författningsförslag – skatteförfarandelagen SOU 2009:58

Det allmänna får överklaga till fördel för den som beslutet gäller

31 § Skatteverket och det allmänna ombudet får överklaga till fördel för den som ett beslut gäller.

Ändring av talan och möjligheten att ta upp nya frågor

32 § Den som har överklagat får inte ändra sin talan. Klaganden får dock

1.inskränka sin talan,

2.åberopa en ny omständighet till stöd för sin talan, eller

3.yrka något nytt.

Andra stycket 2 och 3 gäller under förutsättning att frågan som ska prövas inte ändras och att någon ny fråga inte tas upp i målet.

33 § I mål i länsrätten får den som har överklagat ta upp en ny fråga om

1.det görs inom tiden för överklagande,

2.den nya frågan har samband med den fråga som ska prövas,

och

3.länsrätten anser att den nya frågan utan problem kan prövas i målet.

34 § Den som har överklagat ett beslut i en fråga som har lett till skattetillägg får även ta upp frågan om skattetillägg om domstolen anser att skattetillägget utan problem kan prövas i målet.

35 § Om en domstol inte prövar en ny fråga, ska domstolen överlämna frågan till Skatteverket för omprövning.

Deldom

36 § Om det finns flera frågor i ett mål, får domstolen besluta särskilt i någon av frågorna trots att handläggningen av övriga frågor inte är klar.

200

SOU 2009:58

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

Mellandom

37 § Om det är lämpligt med hänsyn till utredningen i ett mål, får domstolen besluta särskilt om

1.en eller flera omständigheter som var för sig har omedelbar betydelse för utgången i målet, eller

2.hur en uppkommen fråga, som främst har betydelse för rättstillämpningen, ska bedömas vid avgörandet av målet.

Domstolen bestämmer om beslutet ska få överklagas direkt eller först i samband med domstolens beslut i själva målet.

Om domstolen bestämmer att ett särskilt beslut får överklagas direkt, får domstolen besluta att målet i övrigt ska vila till dess att det särskilda beslutet har fått laga kraft.

Muntlig förhandling

38 § Länsrätt och kammarrätt ska hålla muntlig förhandling i ett mål om särskilda avgifter, om en enskild begär det. Muntlig förhandling behövs dock inte, om avgift inte kommer att tas ut.

201

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

SOU 2009:58

Avd. XV Verkställighet

68 kap. Besluts verkställbarhet

Huvudregeln

1 § Beslut enligt denna lag gäller omedelbart.

Undantag

2 § Ersättning för kostnader får inte betalas ut förrän beslutet har fått laga kraft mot Skatteverket.

3 § Om det anges i beslutet, gäller följande beslut inte omedelbart:

1.beslut om återkallelse av godkännande som deklarations- ombud,

2.beslut om bevissäkring, och

3.beslut om att undanta handling eller uppgift från kontroll.

69 kap. Verkställighet av beslut om tvångsåtgärder

Bevissäkring

1 § Ett beslut om bevissäkring upphör att gälla om verkställig- heten inte påbörjas inom en månad från dagen för beslutet.

2 § Kronofogdemyndigheten verkställer beslut om bevissäkring på begäran av Skatteverket. Granskningsledaren får dock verkställa beslut om bevissäkring i verksamhetslokaler, om det kan ske obehindrat.

3 § Verkställighet av beslut om bevissäkring ska genomföras så att den inte vållar den som beslutet gäller större kostnader eller olägenheter än vad som är nödvändigt. Utan särskilda skäl får ett beslut inte verkställas mellan kl. 19.00 och kl. 8.00.

Förutsättningar för verkställighet

4 § Följande beslut om bevissäkring får verkställas utan att den som beslutet gäller underrättats om beslutet:

202

SOU 2009:58

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

1.beslut att ta om hand handlingar enligt 45 kap. 4 eller 5 §, och

2.beslut om försegling enligt 45 kap. 12 §.

Om den som beslutet gäller inte underrättas om beslutet innan det verkställs, ska underrättelse lämnas omedelbart efter verk- ställigheten.

5 § Andra beslut om bevissäkring får inte verkställas förrän den som beslutet gäller har underrättats om beslutet. Om det finns synnerliga skäl, får dock beslutet verkställas även om den som beslutet gäller inte har gått att nå.

6 § Den som ska underrättas om ett beslut om bevissäkring innan det verkställs ska ges skälig tid att inställa sig och tillkalla ombud eller biträde. Det gäller dock inte om

1.bevissäkringen därigenom fördröjs väsentligt, eller

2.det finns en påtaglig risk för att ändamålet med bevis- säkringen annars inte uppnås.

Befogenheter och begränsningar vid verkställigheten

7 § När en handling omhändertas får även pärm, mapp eller liknande förvaringsmaterial tas om hand.

Om en upptagning som bara kan uppfattas med tekniskt hjälpmedel tas om hand, ska ett exemplar lämnas kvar om det är möjligt.

8 § Tekniska hjälpmedel som finns där beslutet verkställs får användas om det är nödvändigt.

Om det finns synnerliga skäl får tekniska hjälpmedel tas om hand.

9 § Vid verkställighet som avser upptagning som bara kan uppfattas med tekniska hjälpmedel gäller de begränsningar som anges i 42 kap. 10 § fjärde stycket.

Kronofogdemyndighetens befogenhet att använda tvång

10 § Kronofogdemyndigheten får genomsöka lokaler, förvarings- platser och andra utrymmen.

203

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

SOU 2009:58

Om ett utrymme som behöver genomsökas är tillslutet, får myndigheten öppna lås eller ta sig in på annat sätt. Kronofogde- myndigheten får även i övrigt använda tvång om det kan anses befogat med hänsyn till omständigheterna.

Våld mot person får användas bara om Kronofogdemyndigheten möter motstånd och det med hänsyn till ändamålet med beslutet om bevissäkring är försvarligt.

Återlämnande av handlingar

11 § Granskningsledaren ska lämna tillbaka handlingar och annat som tagits om hand så snart de inte längre behövs.

Verkställighetsbevis

12 § Den som ett beslut om bevissäkring gäller ska få ett bevis över verkställigheten. Beviset ska innehålla uppgift om

1.när och var beslutet verkställdes,

2.vilka som var närvarande,

3.annat av betydelse som förekom vid verkställigheten, och

4.en förteckning över det som togs om hand.

Betalningssäkring

13 § Kronofogdemyndigheten verkställer beslut om betalnings- säkring på begäran av Skatteverket.

14 § Om ett beslut om betalningssäkring upphävs, ska betalnings- säkrad egendom omedelbart lämnas tillbaka. Länsrätten eller kammarrätten får dock besluta att egendomen ska vara betalnings- säkrad till dess att beslutet om upphävande har fått laga kraft.

15 § I fråga om verkställigheten tillämpas bestämmelserna i utsökningsbalken om

–exekutiv myndighet m.m. i 1 kap.,

–förfarandet hos Kronofogdemyndigheten i 2 kap.,

–utmätning i 4 kap. 2–9 §§, 11 § första stycket, 12–19 §§, 22 § första och tredje styckena, 24 och 25 §§, 29 § andra stycket, 31 och 33–35 §§,

204

SOU 2009:58

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

–undantag från utmätning i 5 kap.,

–säkerställande av utmätning i 6 kap.,

–beskrivning och värdering av utmätt fastighet m.m. i 12 kap. 3–5 §§,

–förvaltning av utmätt fastighet i 12 kap. 6–10 §§,

–verkställighet av beslut om kvarstad för fordran i 16 kap. 14 § första och tredje styckena samt 15 §, och

–förrättningskostnader i 17 kap. 9 § första stycket.

Överklagande

16 § I fråga om Kronofogdemyndighetens beslut tillämpas bestämmelserna om överklagande i 18 kap. utsökningsbalken.

70 kap. Indrivning

Begäran om indrivning

1 § Om ett belopp inte har betalats i rätt tid, ska fordran lämnas till Kronofogdemyndigheten för indrivning, om

1. det obetalda beloppet uppgår till

a) minst 10 000 kronor för en betalningsskyldig som ska lämna skattedeklaration eller är godkänd för F-skatt,

b) minst 2 000 kronor för andra betalningsskyldiga, och

2. den betalningsskyldige har uppmanats att betala beloppet.

En fordran på en betalningsskyldig som avses i första stycket 1 a ska också lämnas för indrivning, om ett belopp på minst 2 000 kronor varit obetalt under en längre tid.

2 § Om det finns särskilda skäl får Skatteverket

1.avstå från att lämna en fordran för indrivning, och

2.lämna en fordran för indrivning även om förutsättningarna enligt 1 § inte är uppfyllda.

3 § Indrivning får verkställas enligt utsökningsbalken.

205

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

SOU 2009:58

Ränta

4 § Om en fordran har lämnats för indrivning, ska Kronofogde- myndigheten beräkna räntan för tiden efter överlämnandet och driva in den.

Återtagande av en fordran från indrivning

5 § Skatteverket ska återta en fordran från indrivning om

1.anstånd beviljas med betalningen, eller

2.fordran sätts ned eller tas bort helt.

Avskrivning av belopp som inte lämnas för indrivning

6 § Ett underskott på ett skattekonto som, utan hänsyn till kostnadsränta, understiger 2 000 kronor ska skrivas av om under- skottet har varit obetalt i minst fem år och inga andra belopp än ränta har registrerats på kontot under samma tid.

Om ett underskott ska skrivas av, gäller det även kostnads- räntan.

71 kap. Övriga bestämmelser om verkställighet

När säkerhet tas i anspråk

1 § Om Skatteverket beslutar att ställd säkerhet ska tas i anspråk, gäller 13 § lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. Det som sägs där om Kronofogdemyndigheten gäller då i stället Skatteverket.

Förbud mot överlåtelse

2 § En fordran på skatt eller avgift som ska betalas tillbaka eller ersättning för kostnader för ställande av säkerhet får inte överlåtas innan beloppet kan betalas ut.

En fordran på skatt som ska föras över till en annan stat enligt 64 kap. 7 eller 8 § får inte överlåtas.

206

SOU 2009:58

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

3 § En fordran som avses i 2 § första stycket får utmätas trots att den inte får överlåtas.

Om fordran avser skatt som ska betalas tillbaka efter den årliga avstämningen av skattekontot, får utmätning dock göras först efter det att Kronofogdemyndigheten har fått tillfälle att ta fordran i anspråk enligt lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter.

Bestämmelserna i 5 kap. 1–3 §§ utsökningsbalken tillämpas inte vid utmätning av en fordran på skatter eller avgifter som ska betalas tillbaka.

Förbud mot kvittning

4 § Skatteverket får inte fullgöra skyldigheten att betala ut beviljad ersättning för kostnader för biträde genom att kvitta fordran på ersättning mot den enskildes sammanlagda skatteskuld.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. Lagen tillämpas första gången enligt följande uppställning:

När det gäller	tillämpas lagen första gången på
a) F-skatt, särskild A-skatt och	skatt som avser beskattningsår
slutlig skatt:	som börjar den 1 januari 2011
	eller, om beskattningsåret är ett
	brutet	räkenskapsår,		det
	beskattningsår		som	börjar
	närmast efter nämnda datum
b) arbetsgivaravgifter:	avgifter som avser redovisnings-
	perioden januari 2011
c) skatteavdrag:	skatt som ska dras av från
	ersättningar som betalas ut efter
	utgången av 2010
d) mervärdesskatt och
punktskatt:
– för redovisningsperioder	skatt som avser redovisnings-
	perioder	som	börjar	den
	1 januari	2011	eller, om redo-
				207

Författningsförslag – skatteförfarandelagen SOU 2009:58

				visningsperioden		är	ett	brutet
				räkenskapsår, den redovisnings-
				period som börjar närmast efter
				nämnda datum
– för		skattepliktiga		skatt som avser händelser som
händelser	som	inte	ska	inträffar efter utgången av 2010
hänföras	till	redovisnings-
perioder
e) särskild inkomstskatt:				inkomster	som	kommer			den
				skattskyldige till			del	efter
				utgången av 2010
f) kontrolluppgifter			och	uppgifter som avser kalender-
informationsuppgifter:				året 2011
g) särskilda uppgifter:
– enligt 33 kap. 6 §				uppgifter som avser kalender-
				året 2012
– enligt 33 kap. 7 §				uppgifter som avser beslut som
				meddelas	efter	utgången			av
				2010
– övriga särskilda uppgifter				uppgifter som avser beskatt-
				ningsår som börjar den 1 januari
				2011 eller, om beskattningsåret
				är ett brutet räkenskapsår, det
				beskattningsår		som		börjar
				närmast efter nämnda datum
h) periodiska				uppgifter	som	avser		första
sammanställningar:				kalenderkvartalet 2011
i) ersättning	för	kostnader	för	kostnader i ärenden och mål
biträde:				som inleds efter utgången av
				2010.

Skattekonto och sammanlagd skatteskuld

2.Den som vid utgången av 2010 har ett skattekonto enligt skattebetalningslagen (1997:483) ska vid ingången av 2011 anses ha ett skattekonto enligt den nya lagen. Ingående saldo enligt det nya lagen är utgående saldo enligt skattebetalningslagen.

3.Den som vid utgången av 2010 har en sammanlagd skatteskuld enligt 16 kap. 9 § skattebetalningslagen ska vid ingången av 2011 anses ha en lika stor sammanlagd skatteskuld enligt 62 kap 10 §.

208

SOU 2009:58

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

4. På ett skattekonto enligt skatteförfarandelagen ska även registreringar enligt skattebetalningslagen göras.

Registrerade deklarationsombud blir godkända deklarationsombud

5. Den som vid utgången av 2010 är registrerad som deklarations- ombud enligt 5 § lagen (2005:1117) om deklarationsombud ska vid ingången av 2011 anses godkänd som deklarationsombud enligt 6 kap. 6 §.

F-skatt

6.Den som vid utgången av 2010 har en F-skattsedel ska vid ingången av 2011 anses godkänd för F-skatt enligt 9 kap. 1 §. Om F-skattsedeln utfärdats under villkor att den får åberopas endast i personens näringsverksamhet, ska personen anses godkänd för F- skatt med villkor enligt 9 kap. 3 §.

7.Ett innehav av F-skattsedel före den 1 januari 2011 ska vid tillämpningen av skatteförfarandelagen anses vara ett godkännande för F-skatt under samma tid.

8. Vid beräkningen av F-skatt och särskild A-skatt enligt 55 kap. 3 § ska skatten för det beskattningsår som börjar den 1 januari 2011, eller om beskattningsåret är ett brutet räkenskapsår, det beskattningsår som börjar närmast efter nämnda datum beräknas med utgångspunkt i den slutliga skatten vid 2010 års taxering. För nästföljande beskattningsår ska skatten beräknas med utgångspunkt från den slutliga skatten vid 2011 års taxering.

209

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

SOU 2009:58

Äldre undantag från skyldigheten att använda kassaregister gäller

9. Den som vid utgången av 2010 har ett undantag enligt 30 § lagen (2007:592) om kassaregister m.m. ska vid ingången av 2011 anses ha motsvarande undantag från skyldigheten att använda kassaregister enligt 39 kap. 11 §.

Undantag från punkten 1

10. Följande bestämmelser om särskilda avgifter ska tillämpas från ikraftträdandet i fråga om uppgifter som ska lämnas efter nämnda datum:

a)49 kap. 10 § 1,

b)49 kap. 15 § första stycket 2 b, och

c)51 kap. 1 §.

49 kap. 10 § 2 ska tillämpas på åtgärder som vidtas från ikraftträdandet.

Det som sägs i första stycket c gäller även skatteavdrag som ska göras efter utgången av 2010.

11.Bestämmelserna om skattekonton i 61 kap. 3 och 7 §§, om betalning av skatter och avgifter i 62 kap. 10–15 §§, om anstånd i

63kap. och om återtagande av fordran från indrivning i 70 kap. 5 § ska tillämpas från ikraftträdandet.

12.Bestämmelserna om beräkning av kostnads- och intäktsränta vid omprövning och överklagande i 65 kap. 7–10 §§ respektive 16 § ska tillämpas från ikraftträdandet. Vid tillämpningen av 65 kap. 8 § första och tredje styckena ska dock kostnadsränta beräknas från och med den 13 februari taxeringsåret.

Avyttringar av kvalificerade andelar – uppgiftsskyldighet och efterbeskattning

13. Den som under tiden den 1 januari 2008–31 december 2009 avyttrat en sådan andel som avses i 50 kap. 7 § och 57 kap. 21 § inkomstskattelagen (1999:1229) ska lämna uppgift om eget och närståendes, direkta eller indirekta, innehav, förvärv och om inflytande som avses i punkterna 4, 5, 7 och 8 i övergångsbestäm- melserna till lagen (2007:1251) om ändring i inkomstskattelagen.

210

SOU 2009:58

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

Uppgift ska också lämnas om verksamheten inte drivs vidare på sätt som anges i punkt 9 andra stycket av övergångsbestämmelserna till nämnda lag.

Det som sägs i första stycket gäller även för den som under 2007 avyttrat en sådan andel som avses i 50 kap. 7 § och 57 kap. 21 § inkomstskattelagen och som enligt punkten 2 i övergångs- bestämmelserna till nämnda lag om ändring i inkomstskattelagen begärt att punkterna 3–10 i övergångsbestämmelserna ska tillämpas.

En fysisk person eller ett dödsbo som är uppgiftsskyldigt enligt första eller andra stycket, är deklarationsskyldig för inkomst enligt 30 kap. Uppgifter enligt första och andra styckena ska lämnas när deklarationsskyldigheten för inkomst fullgörs för det beskatt- ningsår då sådan omständighet inträffat som utlöser uppgifts- skyldigheten.

Om en ändring i ett beslut om slutlig skatt föranleds av en uppgift som har lämnats eller skulle ha lämnats enligt första och andra styckena, får efterbeskattning ske enligt 66 kap. 25–32 §§.

Lagen om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter upphävs

14. Vid utgången av 2010 upphör lagen (1978:881) om betalnings- säkring för skatter, tullar och avgifter att gälla. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande för betalningssäkring som avser beskattningsår, redovisningsperioder och skattepliktiga händelser som avslutats respektive inträffat före den tidpunkt då skatteför- farandelagen enligt punkten 1 ska tillämpas för första gången. Den upphävda lagen gäller också fortfarande för skatter, tullar och avgifter som inte ska tas ut enligt skatteförfarandelagen och som avser perioder eller händelser som har avslutats eller inträffat före utgången av 2010.

Lagen om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt m.m. upphävs

15. Vid utgången av 2010 upphör lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. att gälla. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande i fråga om kostnader i ärenden och mål som har inletts före utgången av 2010.

211

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

SOU 2009:58

Taxeringslagen upphävs

16. Vid utgången av 2010 upphör taxeringslagen (1990:324) att gälla. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande, om inte annat följer av punkten 10, för 2011 och tidigare års taxeringar eller, om beskattningsåret är ett brutet räkenskapsår, för 2012 och tidigare års taxeringar.

Överklagandeförbudet i 6 kap. 2 § den upphävda lagen gäller inte vitesförelägganden som meddelas efter utgången av 2010. Vitesförelägganden som meddelas efter den tidpunkten gäller omedelbart.

Lagen om särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet upphävs

17. Vid utgången av 2010 upphör lagen (1994:466) om särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet att gälla. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande för tvångsåtgärder som avser

a)beskattningsår och redovisningsperioder samt skattepliktiga händelser och anteckningsskyldigheter som avslutats respektive inträffat före den tidpunkt då skatteförfarandelagen enligt punkten

1ska tillämpas för första gången, och

b)kontroller enligt lagen (1998:514) om särskild skattekontroll av torg- och marknadshandel m.m. som har inletts före utgången av 2010.

Den upphävda lagen gäller också fortfarande för tvångsåtgärder som avser skatt, som inte ska tas ut enligt skatteförfarandelagen, och tull för perioder eller händelser som har avslutats eller inträffat före utgången av 2010.

Skattebetalningslagen upphävs

18. Vid utgången av 2010 upphör skattebetalningslagen (1997:483) att gälla. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande, om inte annat följer av punkterna 2–4 och 10–12, för beskattningsår, redovisningsperioder och skattepliktiga händelser som avslutats respektive inträffat före den tidpunkt då skatteförfarandelagen enligt punkten 1 ska tillämpas för första gången.

Överklagandeförbudet i 22 kap. 2 § första stycket 4 den upphävda lagen gäller inte vitesförelägganden som meddelas efter utgången av 2010.

212

SOU 2009:58

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

19.F-skatt och särskild A-skatt som enligt 11 kap. 3 § skattebetalningslagen ska debiteras senast den 18 januari 2011 ska för den som har ett brutet räkenskapsår som beskattningsår avse perioden från och med den 1 januari 2011 till och med beskattningsårets sista dag (förkortat inkomstår).

Skatten ska beräknas till en andel av den senast debiterade preliminära skatten som motsvarar det förkortade inkomstårets andel av ett helt inkomstår. Om den skattskyldige inte har debiterats någon preliminär skatt för inkomståret 2010 eller om det finns synnerliga skäl, ska beräkningen göras enligt preliminär taxering enligt 6 kap. 3 och 4 §§ skattebetalningslagen.

Skatten ska betalas med lika stora belopp i varje månad från och med det förkortade inkomstårets andra månad till och med månaden efter det förkortade inkomstårets utgång. De förfallo- dagar som anges i 16 kap. 5 § första stycket skattebetalningslagen ska gälla som sista dag för betalningen.

20.Vid beräkning av kostnadsränta på preliminär och slutlig skatt som avser 2011 eller 2012 års taxering gäller 19 kap. 4 och 5 §§ skattebetalningslagen med följande begränsningar:

a)ränta ska oavsett beloppets storlek beräknas enligt basräntan, dock lägst 1,25 procent,

b)ränta ska oavsett beloppets storlek beräknas från och med den 13 februari taxeringsåret, och

c)ränta ska beräknas till och med dagen för debiteringen av den preliminära skatten respektive dagen för grundläggande beslut om slutlig skatt.

Lagarna om särskild skattekontroll och kassaregister upphävs

21. Lagen (1998:514) om särskild skattekontroll av torg- och marknadshandel m.m., lagen (2006:575) om särskild skattekontroll i vissa branscher och lagen (2007:592) om kassaregister m.m. upphör att gälla vid utgången av 2010. De upphävda lagarna gäller dock fortfarande för kontroller som har inletts före utgången av 2010.

Överklagandeförbuden i 7 § andra stycket lagen om särskild skattekontroll av torg och marknadshandel m.m., 19 § första stycket lagen om särskild skattekontroll av vissa branscher och 32 §

213

Författningsförslag – skatteförfarandelagen

SOU 2009:58

första stycket lagen om kassaregister m.m. gäller inte vitesförelägg- anden som meddelas efter utgången av 2010. Vitesförelägganden som meddelas efter den tidpunkten gäller omedelbart.

Lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter upphävs

22. Vid utgången av 2010 upphör lagen (2001:1227) om själv- deklarationer och kontrolluppgifter. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande för 2011 och tidigare års taxeringar eller, om beskattningsåret är ett brutet räkenskapsår, 2012 och tidigare års taxeringar.

Överklagandeförbudet i 19 kap. 3 § den upphävda lagen gäller inte vitesförelägganden som meddelas efter utgången av 2010. Vitesförelägganden som meddelas efter den tidpunkten gäller omedelbart.

Lagen om allmänt ombud hos Skatteverket upphävs

23. Vid utgången av 2010 upphör lagen (2003:643) om allmänt ombud hos Skatteverket. Lagen gäller fortfarande för beslut som ska överklagas enligt äldre bestämmelser.

Lagen om deklarationsombud upphävs

24. Vid utgången av 2010 upphör lagen (2005:1117) om deklara- tionsombud.

Förkortade och förlängda räkenskapsår

25. Vid tillämpningen av punkterna 1, 8, 16, 19 och 22 ska vad som sägs om beskattningsår och redovisningsperioder som är brutna räkenskapsår även gälla beskattningsår och redovisningsperioder som består av ett räkenskapsår som är kortare eller längre än tolv månader och som påbörjas före och avslutas efter utgången av 2010.

214

Författningsförslag – övriga lagar

1.2Förslag till

lag (0000:000) om redovisning, betalning och kontroll av mervärdesskatt för elektroniska tjänster från tredje land

Härigenom föreskrivs följande.

Tillämpningsområde

1 § Denna lag gäller redovisning, betalning och kontroll av mer- värdesskatt för elektroniska tjänster i de fall tjänsten tillhandahålls:

–av en näringsidkare som inte har sätet för sin ekonomiska verksamhet eller ett fast etableringsställe i Sverige eller ett annat EG-land och inte heller är bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige eller i ett annat EG-land (icke etablerad näringsidkare),

–till en person som inte är näringsidkare men som är etablerad, bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige eller ett annat EG-land.

Definitioner

2 § I denna lag förstås med

elektroniska tjänster: sådana tjänster som är elektroniska tjänster enligt 5 kap. 7 § andra stycket 12 mervärdesskattelagen (1994:200), motsvarande bestämmelser i ett annat EG-land: bestämmelser som gäller i ett annat EG-land och som har sin grund i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt

215

Författningsförslag – övriga lagar

SOU 2009:58

system för mervärdesskatt1, senast ändrat genom rådets direktiv 2008/117/EG2, artikel 357–369 om särskild ordning för icke etablerade beskattningsbara personer som tillhandahåller icke beskattningsbara personer tjänster på elektronisk väg,

näringsidkare: den som självständigt bedriver en ekonomisk verksamhet, som anges i artikel 9 andra stycket i rådets direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt, oberoende av syfte och resultat.

Beslutande myndighet

3 § Beslut enligt denna lag fattas av Skatteverket.

Identifiering

Identifieringsbeslut

4 § Skatteverket ska fatta ett beslut om att identifiera en icke- etablerad näringsidkare som skyldig att redovisa och betala mervärdesskatt enligt bestämmelserna i denna lag (identifierings- beslut) om

1.näringsidkaren ansöker om det,

2.mervärdesskatten avser tillhandahållanden av elektroniska tjänster som ska beskattas i Sverige eller i ett annat EG-land,

3.tjänsterna tillhandahålls en person som inte är näringsidkare men som är etablerad, bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige eller i ett annat EG-land,

4.det inte redan fattats ett motsvarande identifieringsbeslut i ett annat EG-land, och

5.näringsidkaren inte är eller ska vara registrerad för mervärdesskatt i Sverige eller i ett annat EG-land.

5 § Den som ett identifieringsbeslut gäller ska inte redovisa och betala mervärdesskatt enligt skatteförfarandelagen (0000:000) för de tjänster som beslutet avser.

6 § Om den som är skattskyldig i Sverige för tjänster som omfattas av 4 § har ett identifieringsbeslut i ett annat EG-land, ska

1EUT L 347, 11.12.2006, s. 1–118 (Celex 32006L0112).

2EUT L 14, 20.1.2009, s. 7–9 (Celex 32008L0117).

216

SOU 2009:58

Författningsförslag – övriga lagar

näringsidkaren redovisa och betala skatten enligt bestämmelserna i detta land.

7 § Skatteverket ska ge ett individuellt nummer (identifierings- nummer) till den som identifieringsbeslutet gäller.

8 § Om näringsidkarens verksamhet upphör eller ändras på ett sådant sätt att villkoren för att redovisa och betala mervärdesskatt enligt denna lag inte längre är uppfyllda, ska näringsidkaren underrätta Skatteverket om ändringen. Detsamma gäller om något annat förhållande som har tagits upp i en ansökan om identifiering har ändrats.

Återkallelse

9 § Skatteverket ska återkalla ett identifieringsbeslut om närings- idkaren

1.anmäler att denne inte längre tillhandahåller elektroniska tjänster eller det på annat sätt kan antas att denna verksamhet har upphört,

2.inte längre uppfyller villkoren i 4 §, eller

3.vid upprepade tillfällen har brutit mot bestämmelserna i detta kapitel.

Redovisning och betalning av mervärdesskatt

10 § Den som omfattas av ett identifieringsbeslut ska för varje redovisningsperiod lämna en e-handelsdeklaration.

Deklaration ska lämnas även om näringsidkaren inte har någon mervärdesskatt att redovisa för perioden.

11 § En redovisningsperiod omfattar ett kalenderkvartal.

12 § En e-handelsdeklaration ska innehålla

1.identifieringsnumret,

2.följande uppgifter för Sverige eller varje annat EG-land där tillhandahållanden av elektroniska tjänster ska beskattas:

a) det sammanlagda värdet, exklusive mervärdesskatt, av ersättningarna för dessa tjänster under redovisningsperioden,

217

Författningsförslag – övriga lagar

SOU 2009:58

b)det sammanlagda beloppet av mervärdesskatten på tjänsterna,

och

c)tillämplig skattesats, samt

3. det sammanlagda beloppet av den mervärdesskatt som ska betalas för redovisningsperioden.

13 § Belopp som redovisas i en e-handelsdeklaration ska anges i euro.

14 § En e-handelsdeklaration ska ha kommit in till Skatteverket senast den 20 i månaden efter redovisningsperiodens utgång.

15 § Om en e-handelsdeklaration har lämnats, anses ett beslut om mervärdesskatten ha fattats i enlighet med deklarationen. Detsamma gäller i fråga om en deklaration som har lämnats till myndighet i ett annat EG-land i enlighet med bestämmelserna som gäller i detta land.

16 § Mervärdesskatt som ska redovisas i en e-handelsdeklaration ska ha betalats till Skatteverket senast den dag då deklarationen ska ha kommit in.

Inbetalning ska göras genom insättning på Skatteverkets särskilda konto i euro för skatteinbetalningar som görs enligt denna lag. Skatten anses ha betalats den dag då betalningen har bokförts på kontot.

Omprövning

17 § Skatteverket ska ompröva ett beslut om identifiering eller återkallelse om den som beslutet gäller begär det, beslutet överklagas eller om det finns andra skäl.

Begäran om omprövning ska ha kommit in till Skatteverket senast tre veckor från den dag då beslutet meddelades.

Om en fråga som avses i första stycket har avgjorts av en allmän förvaltningsdomstol, får Skatteverket inte ompröva frågan. En fråga som har avgjorts av en länsrätt eller en kammarrätt genom beslut som fått laga kraft får dock omprövas, om beslutet avviker från rättstillämpningen i ett avgörande från Regeringsrätten eller EG-domstolen som har meddelats senare. Detsamma gäller ett

218

SOU 2009:58

Författningsförslag – övriga lagar

avgörande från Regeringsrätten, om det avviker från rättstillämpningen i ett senare avgörande från EG-domstolen.

18 § Om Skatteverket på eget initiativ omprövar ett beslut som avses i 17 § första stycket, ska omprövningsbeslut meddelas senast tre veckor från den dag beslutet meddelades.

Ett omprövningsbeslut som är till fördel för den som beslutet gäller får meddelas även efter denna tid.

19 § Beslut om skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200) som redovisas enligt denna lag eller enligt motsvarande bestämmelser i ett annat EG-land omprövas enligt bestämmelserna i 66 kap. 2–8, 18, 20, 25–32 §§ skatteförfarandelagen (0000:000).

Överklagande

20 § Beslut om identifiering eller återkallelse får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol av den som beslutet gäller eller av det allmänna ombudet hos Skatteverket.

Överklagandet ska ha kommit in senast tre veckor från den dag beslutet meddelades.

Vid överklagande av beslut som avses i första stycket gäller bestämmelserna i 67 kap. 2 §, 5 § 3, 19–22 §§, 26 § 1, 27 § och 29– 38 §§ skatteförfarandelagen (0000:000).

21 § Beslut om mervärdesskatt som redovisas enligt denna lag eller enligt motsvarande bestämmelser i ett annat EG-land får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol av den som beslutet gäller eller av det allmänna ombudet hos Skatteverket.

Vid överklagande av beslut som avses i första stycket gäller bestämmelserna i 67 kap. 2 § andra stycket, 5, 7, och 13–14 §§, 19– 25 §§, 26 § 1 och 27–38 §§ i skatteförfarandelagen (0000:000).

Förfarandet i övrigt

22 § I fråga om identifiering och återkallelse tillämpas bestäm- melserna i skatteförfarandelagen (0000:000) om

1. uppgifter som lämnas för någon annans räkning i 4 kap. 1 och 2 §§,

219

Författningsförslag – övriga lagar

SOU 2009:58

2.omprövningsbegäran i rätt tid till domstol i 66 kap. 16 §, och

3.besluts verkställbarhet i 68 kap. 1 §.

23 § I ärenden och mål om redovisning, betalning och kontroll av mervärdesskatt enligt denna lag eller enligt motsvarande bestämmelser i ett annat EG-land tillämpas även bestämmelserna i skatteförfarandelagen (0000:000) om

1.uppgifter som lämnas för någon annans räkning i 4 kap. 1 och

2 §§,

2.föreläggande i 37 kap. 9–10 §§,

3.ersättning för kostnader för biträde i 40 kap.,

5. Skatteverkets skyldighet att utreda och kommunicera i

41 kap. 2 och 3 §§,

6.revision i 42 kap.,

7.bevissäkring i 45 kap.,

8.betalningssäkring i 46 kap.,

9.handlingar och uppgifter som inte får granskas i 47 kap.,

10.ansvar för skatter och avgifter i 59 kap. 13, 16, 17, 21, 39 och

40 §§,

11.beslut om befrielse från arbetsgivaravgifter, skatteavdrag, mervärdesskatt och punktskatt i 60 kap.,

12.betalning av skatter och avgifter i 62 kap. 8 och 18 §§,

13.anstånd med betalning av skatter och avgifter i 63 kap. 2, 4– 10, 15 och 16 §§,

14.återbetalning av skatter och avgifter i 64 kap. 10 § första stycket,

15.omprövning av flera redovisningsperioder i 66 kap. 33 §,

16.besluts verkställbarhet i 68 kap.,

17.verkställighet av beslut om tvångsåtgärder i 69 kap.,

18.indrivning i 70 kap., och

19.övriga bestämmelser om verkställighet i 71 kap.

24 § Indrivning får inte begäras av ett belopp som omfattas av anstånd.

25 § Om Skatteverket begär det, ska näringsidkaren göra sådant underlag som avses i 39 kap. 3 § skatteförfarandelagen (0000:000) tillgängligt på elektronisk väg.

Underlaget ska bevaras i tio år efter utgången av det år då den transaktion som underlaget avser utfördes.

220

SOU 2009:58

Författningsförslag – övriga lagar

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011 och tillämpas för redovisningsperioder som påbörjas efter utgången av 2010.

2.De nya bestämmelserna om ersättning för kostnader för biträde i 23 § tillämpas på kostnader i ärenden och mål som inleds efter utgången av 2010.

221

Författningsförslag – övriga lagar

SOU 2009:58

1.3Förslag till

lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624)

Härigenom föreskrivs att 1, 23, 24, 27, 29 och 30 §§ kupong- skattelagen (1970:624) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	1 §3
Kupongskatt skall betalas	Kupongskatt ska betalas
enligt denna lag till staten för	enligt denna lag till staten för
utdelning av annat slag än som	utdelning av annat slag än som
avses i 42 kap. 16 § inkomst-	avses i 42 kap. 16 § inkomst-
skattelagen (1999:1229) på aktie	skattelagen (1999:1229) på aktie
i svenskt aktiebolag.	i svenskt aktiebolag.

Vad i denna lag sägs om aktie i svenskt aktiebolag gäller även aktie i europabolag med säte i Sverige och andel i svensk investeringsfond.

I ärenden och mål om kupongskatt gäller bestämmel- serna i skatteförfarandelagen (0000:000)om

1. ersättning för kostnader för biträde i 40 kap., 68 kap. 2 § och 71 kap. 4 §,

2. bevissäkring i 45 kap.,

68 kap. 1 och 3 §§ samt 69 kap. 1–12 och 16 §§,

3. betalningssäkring i 46 kap.

68 kap. 1 § och 69 kap. 13–16 §§, och

4. handlingar och uppgifter som inte får granskas i 47 kap.

23 §4

Försummar aktiebolag annan skyldighet enligt denna lag än skyldigheten att innehålla eller inbetala kupongskatt i föreskriven tid eller ordning, kan Skatteverket förelägga bolaget att vid vite

3Senaste lydelse 2004:495.

4Senaste lydelse 2003:647.

222

SOU 2009:58

Författningsförslag – övriga lagar

fullgöra förstnämnda skyldighet. Fråga om utdömande av vite prövas av den länsrätt som är behörig att pröva ett överklagande av beslut enligt denna lag.

I fråga om vite enligt första stycket gäller i övrigt 6 kap. 2 § samt 7 kap. 1 och 2 §§ taxerings- lagen (1990:324).

För kontroll av kupong- skatten kan Skatteverket meddela beslut om skatte- revision hos aktiebolag. Därvid gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i taxeringslagen (1990:324) om taxeringsrevision.

24 §5

För kontroll av kupong- skatten kan Skatteverket meddela beslut om skatte- revision hos aktiebolag. Därvid gäller bestämmelserna om revision i 42 kap. skatte- förfarandelagen (0000:000).

		27 §6
Har i annat fall än som avses		Har i annat fall än som avses
i 9 eller 16 § kupongskatt inne-		i 9 eller 16 § kupongskatt inne-
hållits fastän	skattskyldighet ej	hållits fastän	skattskyldighet ej
förelegat eller	har kupongskatt	förelegat eller	har kupongskatt
innehållits med högre belopp än		innehållits med högre belopp än
vad som skall erläggas enligt		vad som ska erläggas enligt avtal
avtal för undvikande av dubbel-		för undvikande av dubbel-
beskattning, har den utdelnings-		beskattning, har den utdelnings-
berättigade rätt till återbetalning		berättigade rätt till återbetalning
av vad som innehållits för		av vad som innehållits för
mycket.		mycket.

Rätt till återbetalning föreligger även

–om aktie förlorat sitt värde till följd av att bolaget upplösts genom likvidation inom två år efter det att sådan utbetalning som avses i 2 § andra stycket 2 eller 3 blivit tillgänglig för lyftning,

–vid återbetalning till aktieägare enligt aktiebolagslagen (2005:551) i samband med minskning av aktiekapitalet som genom- förts med indragning av aktier,

–vid återbetalning till aktieägare enligt försäkringsrörelselagen (1982:713) i samband med minskning av aktiekapitalet som genomförts genom inlösen av aktier, och

5Senaste lydelse 2003:647.

6Senaste lydelse 2005:1141.

223

Författningsförslag – övriga lagar SOU 2009:58

– vid utbetalning till aktieägare vid bolagets förvärv av egna aktier genom ett förvärvserbjudande som har riktats till samtliga

aktieägare eller samtliga ägare till aktier av ett visst slag.

Underlaget

för

kupong-

Underlaget

för

kupong-

skatten skall i de fall som avses i

skatten ska i de fall som avses i

andra stycket beräknas på ett

belopp

som

svarar

mot

belopp

som

svarar

mot

skillnaden mellan utbetalningen

till

aktieägaren

och

dennes

till aktieägaren

och

dennes

anskaffningskostnad

för

anskaffningskostnad

för

aktierna. Har aktierna förvärvats

som fusionsvederlag eller del-

ningsvederlag

skall

som

ningsvederlag

ska

som

anskaffningskostnad

för

anskaffningskostnad

för

aktierna anses den anskaffnings-

kostnad

som

aktieägaren

hade

kostnad

som

aktieägaren hade

för aktierna i det överlåtande

aktiebolaget.

För

marknads-

aktiebolaget.

För

marknads-

noterade aktier får anskaffnings-

kostnaden i

stället bestämmas

kostnaden i

stället

bestämmas

till 20 procent av utbetalningen.

Ansökan

återbetalning

Ansökan

återbetalning

skall

göras

skriftligen

hos

ska göras skriftligen hos Skatte-

Skatteverket senast vid utgång-

verket senast vid utgången av

en av femte kalenderåret efter

femte kalenderåret efter utdel-

utdelningstillfället.

ningstillfället.

Vid

ansökningshandlingen

Vid

ansökningshandlingen

skall fogas intyg eller annan

ska fogas intyg eller annan

utredning om

att

kupongskatt

utredning om

att

kupongskatt

innehållits för sökanden liksom

utredning till styrkande av att

skattskyldighet ej föreligger för

honom.

Beslut rörande återbetalning får anstå intill dess fråga om skatt- skyldighet för utdelningen enligt inkomstskattelagen (1999:1229) slutligen prövats.

Föreligger de förutsättningar för återbetalning som anges i första stycket först sedan länsrätt, kammarrätt eller Regerings- rätten meddelat beslut angående utdelningsbeloppet eller efter det att utdelningsberättigad åsatts eftertaxering för detsamma, kan

224

SOU 2009:58 Författningsförslag – övriga lagar

ansökan om återbetalning göras hos Skatteverket senast inom ett år

efter det beslutet meddelades eller eftertaxeringen skedde.
Är den som har rätt till	Är den som har rätt till
återbetalning av kupongskatt	återbetalning	av	kupongskatt
skyldig att betala skatt enligt	skyldig att betala skatt enligt
denna lag eller skattebetalnings-	denna lag eller skatteförfarande-
lagen (1997:483), gäller 18 kap.	lagen (0000:000), gäller 64 kap.
skattebetalningslagen i tillämpliga	samt 71 kap. 2 § första stycket och
delar.	3 § skatteförfarandelagen.
Beslut av Skatteverket enligt	29 §7
	Beslut av Skatteverket enligt
denna lag utom i fråga om vite	denna lag får hos länsrätten
får hos länsrätten överklagas av	överklagas av den som beslutet
den som beslutet rör och av det	rör och av det allmänna om-
allmänna ombudet hos Skatte-	budet hos	Skatteverket.		Ett
verket. Ett överklagande av den	överklagande	av	den	som
som beslutet rör skall ha	beslutet rör ska ha kommit in
kommit in inom två månader	inom två månader från den dag
från den dag då denne fick del	då denne fick del av beslutet. Ett
av beslutet. Ett överklagande av	överklagande	av	det allmänna
det allmänna ombudet skall ha	ombudet ska ha kommit in inom
kommit in inom två månader	två månader från den dag då
från den dag då beslutet	beslutet meddelades.
meddelades.

Skatteverkets beslut enligt 22 § första stycket eller 24 § får inte

överklagas.
				30 §8
Bestämmelserna i		6	kap.	Bestämmelserna i 67 kap.
taxeringslagen	(1990:324)		om	skatteförfarandelagen (0000:000)
överklagande av länsrättens och				om överklagande av länsrättens
kammarrättens	beslut	gäller i		och kammarrättens beslut gäller
tillämpliga delar för mål enligt				i tillämpliga delar för mål enligt
denna lag.				denna lag.
Bestämmelserna i 6 kap. 9 a §
taxeringslagen	gäller	för	det

allmänna ombudets överklagande av Skatteverkets beslut.

7Senaste lydelse 2003:647.

8Senaste lydelse 2003:647.

225

Författningsförslag – övriga lagar

SOU 2009:58

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011 och tillämpas på utdelning som lämnas efter utgången av 2010.

2.De nya bestämmelserna om ersättning för kostnader för biträde i 1 § tillämpas på kostnader i ärenden och mål som inleds efter utgången av 2010.

3.De nya lydelserna av 23 och 29 §§ tillämpas på vites- förlägganden som meddelas efter utgången av 2010.

226

SOU 2009:58

Författningsförslag – övriga lagar

1.4Förslag till

lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69)

Härigenom föreskrivs att 6, 7 och 12 §§ skattebrottslagen (1971:69) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlåter att fullgöra skyldighet att göra skatteavdrag på sätt som föreskrivs i skattebetalningslagen (1997:483) döms för skatte- avdragsbrott till böter eller fängelse i högst ett år.

I ringa fall skall inte dömas till ansvar enligt första stycket.

6 §9

Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlåter att fullgöra skyldighet att göra skatteavdrag på sätt som föreskrivs i skatteförfarandelagen (0000:000) döms för skatte- avdragsbrott till böter eller fängelse i högst ett år.

I ringa fall ska inte dömas till ansvar enligt första stycket

7 §10

Den som, i annat fall än som avses i 2 §, på annat sätt än muntligen uppsåtligen lämnar oriktig uppgift till

1.myndighet, om uppgiften rör förhållande som har betydelse för skyldigheten för honom eller annan att betala skatt,

2.någon som är skyldig att för honom innehålla skatt eller lämna kontrolluppgift eller motsvarande underrättelse, om uppgiften rör förhållande som har betydelse för skyldighetens fullgörande eller för skyldigheten för honom eller annan att betala skatt,

döms för skatteredovisningsbrott till böter eller fängelse i högst sex månader.

Detsamma gäller den som, i annat fall än som avses i 2 §, uppsåtligen underlåter att lämna en föreskriven uppgift angående sådant förhållande som anges i första stycket 1 eller 2 till någon som avses där. Detta gäller dock

9Senaste lydelse 1997:486.

10Senaste lydelse 1996:658.

227

Författningsförslag – övriga lagar SOU 2009:58

endast	under		förutsättning att				endast under förutsättning att
uppgiften		skall		lämnas		utan	uppgiften	ska	lämnas		utan
föreläggande eller anmaning och							föreläggande eller anmaning och
inte avser egen självdeklaration.							inte avser egen deklarations-
							skyldighet för inkomst.
I ringa fall skall inte dömas							I ringa fall ska inte dömas till
till ansvar enligt första eller							ansvar enligt första eller andra
andra stycket.							stycket.
						12 §11
Den	som		frivilligt		vidtar		Den som på eget initiativ
åtgärd som leder till att skatten							vidtar åtgärd som leder till att
kan påföras, tillgodoräknas eller							skatten kan påföras, tillgodo-
återbetalas		med		rätt	belopp,		räknas eller återbetalas med rätt
döms inte till ansvar enligt 2–							belopp, döms inte till ansvar
8 §.							enligt 2–8 §§.
Ansvar		enligt		10 §	inträder		Ansvar	enligt	10 §	inträder
inte för den som frivilligt							inte för den som på eget initiativ
uppfyller		skyldighet som				där	uppfyller	skyldighet		som	där
avses.							avses.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011 och tillämpas på brott som begås efter utgången av 2010.

2.Den nya lydelsen av 12 § ska dock tillämpas på åtgärder som vidtas från ikraftträdandet.

11 Senaste lydelse 1996:658.

228

SOU 2009:58

Författningsförslag – övriga lagar

1.5Förslag till

lag om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291)

Härigenom föreskrivs att 34 § förvaltningsprocesslagen (1971:291) ska ha följande lydelse.

34 §12

Mot beslut, som ej innebär att målet avgöres, får talan föras endast i samband med talan mot beslut i själva målet. Talan får dock föras särskilt när rätten

1.ogillat invändning om jäv mot ledamot av rätten eller invändning om att hinder föreligger för talans prövning,

2.avvisat ombud eller biträde,

3.förordnat rörande saken i avvaktan på målets avgörande,

4.förelagt någon att medverka på annat sätt än genom inställelse inför rätten och underlåtenhet att iakttaga föreläggandet kan medföra särskild påföljd för honom,

5.utdömt vite eller annan påföljd för underlåtenhet att iakttaga föreläggande eller ådömt straff för förseelse i förfarandet eller ålagt vittne eller sakkunnig att ersätta kostnad som vållats genom försummelse eller tredska,

6.förordnat angående undersökning eller omhändertagande av person eller egendom eller om annan liknande åtgärd,

7.förordnat angående ersätt- ning för någons medverkan i målet,

8.utlåtit sig i annat fall än som avses i 7 i fråga som gäller rättshjälp enligt rättshjälpslagen (1996:1619) eller i fråga om offentligt biträde enligt lagen (1996:1620) om offentligt biträde eller

9.beslutat i fråga om förläng- ning av tidsfrist enligt 7 § första stycket lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter.

7.förordnat angående ersätt- ning för någons medverkan i målet eller

12 Senaste lydelse 1996:1635.

229

Författningsförslag – övriga lagar

SOU 2009:58

Mot beslut, varigenom mål återförvisas till lägre instans, får talan föras endast om beslutet innefattar avgörande av fråga, som inverkar på målets utgång.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. Äldre föreskrifter gäller dock fortfarande för beslut som meddelas enligt 7 § första stycket den upphävda lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter.

230

SOU 2009:58

Författningsförslag – övriga lagar

1.6Förslag till

lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

Härigenom föreskrivs i fråga om fastighetstaxeringslagen (1979:1152)13

dels att 18 kap. 13 § ska upphöra att gälla,

dels att 17 kap. 3 § och 18 kap. 46 § ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas nio nya paragrafer, 17 kap. 3 a– 3 h och 7 §§, samt en ny rubrik närmast före 17 kap. 7 § av följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
17 kap.
	3 §14
Skattenämnd enligt taxering-	Vid	varje	skattekontor finns
slagen (1990:324) utgör skatte-	en skattenämnd.
nämnd vid tillämpning av denna
lag.	Regeringen eller den myndig-
	Regeringen eller den myndig-
	het som regeringen bestämmer får
	besluta att en skattenämnd ska
	bestå	av	flera	avdelningar.
	Bestämmelserna om skattenämnd
	gäller även avdelning.
	3 a §
	Taxeringsärende			avgörs i
	skattenämnd, om ärendet

1.avser omprövning av en tvistig fråga och nämnden inte tidigare prövat de omständigheter och bevis den skattskyldige åberopar,

2.avser en skälighets- eller bedömningsfråga av väsentlig ekonomisk betydelse för den

13Senaste lydelse av 18 kap. 13 § 1990:379.

14Senaste lydelse 1993:1193.

231

Författningsförslag – övriga lagar

SOU 2009:58

skattskyldige,

3. av någon annan särskild anledning bör prövas i skattenämnd.

3 b §

I skattenämnd finns ordförande, vice ordförande och övriga ledamöter. Om nämnden består av flera avdelningar, ska det finnas en ordförande för varje avdelning. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer fastställer antalet vice ordförande vid varje skattekontor.

3 c §

Ordföranden och vice ordföranden i skattenämnden ska vara tjänstemän vid Skatteverket. De förordnas av verket för högst fyra år i taget.

Regeringen eller den myndig- het som regeringen bestämmer fastställer det antal övriga leda- möter i skattenämnden som ska finnas vid varje skattekontor. Sådana ledamöter väljs för högst fyra år. För val av dessa ledamöter gäller bestämmelserna i 3 e–3 g §§.

3 d §

Skattenämnden är beslutför när ordföranden eller vice ordför- anden och tre övriga ledamöter är närvarande. Nämnden är dock beslutför med tre ledamöter, bland dem ordföranden eller vice ordföranden, om de är ense om

232

SOU 2009:58

Författningsförslag – övriga lagar

utgången i ärendet. Fler än ordföranden eller vice ordför- anden och fem övriga ledamöter får inte delta i behandlingen av ett ärende.

3 e §

Val av ledamot till skatte- nämnd vid skattekontor förrättas av landstingsfullmäktige i det landsting där skattekontoret är beläget. Val av ledamot i skatte- nämnd vid skattekontor i Gotlands län förrättas av kommunfullmäktige i Gotlands kommun.

Om skattekontorets beslut- ande arbetsenheter är belägna inom flera landsting eller inom ett eller flera landsting och Gotlands kommun, ska leda- möter väljas av landstings- fullmäktige respektive kommun- fullmäktige i proportion till folkmängden i de kommuner där skattekontorets beslutande arbetsenheter är belägna.

Valet ska vara proportionellt, om det begärs av minst så många ledamöter som motsvarar den kvot som erhålls om antalet närvarande ledamöter delas med det antal personer valet avser, ökat med 1. Om kvoten är ett brutet tal, ska den avrundas till närmast högre hela tal. I lagen (1992:339) om proportionellt valsätt finns särskilda föreskrifter om förfarandet.

Vid val av ledamöter ska eftersträvas att lekmannakåren

233

Författningsförslag – övriga lagar

SOU 2009:58

får en allsidig sammansättning med hänsyn till ledamöternas ålder, kön och yrke.

3 f §

Valbar till ledamot i skatte- nämnd är den om har rösträtt vid val av kommunfullmäktige och inte har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.

Tjänsteman vid Skatteverket eller allmän förvaltningsdomstol eller nämndeman i allmän förvaltningsdomstol får inte väljas till ledamot i skattenämnd.

Den som har fyllt sextio år eller uppger giltigt hinder är inte skyldig att ta emot uppdrag som ledamot.

Skatteverket ska pröva den valdes behörighet.

3 g §

Den som har fyllt sextio år har rätt att frånträda uppdrag att vara ledamot. Skatteverket får entlediga en ledamot som visar giltigt hinder. Om en ledamot inte längre är valbar, upphör uppdraget.

När ett uppdrag blir ledigt, utses en ny ledamot för den tid som återstår. Om antalet valda ledamöter ändras, får en ny- tillträdande ledamot utses för kortare tid än fyra år.

3 h §

Landstingsfullmäktige får besluta att av landtingets medel ska till de landstingsvalda leda-

234

SOU 2009:58 Författningsförslag – övriga lagar

möterna i skattenämnd betalas arvoden, reseersättningar, trakta- menten och andra ekonomiska förmåner enligt de grunder som gäller enligt 4 kap. 14 § kommunallagen (1991:900). Kommunfullmäktige har motsvarande rätt i fråga om de kommunvalda ledamöterna.

Ersättning för kostnader för biträde

7 §

I ärenden och mål om enligt denna lag gäller bestämmelserna i skatteförfarandelagen om ersätt- ning för kostnader för biträde i 40 kap., 68 kap. 2 § och 71 kap. 4 §.

18 kap.

46 §15

Bestämmelserna i denna lag om omprövning och överklagande av beslut om fastighetstaxering gäller i tillämpliga delar för beslut

om förseningsavgift.
I fråga om debitering och		I fråga om debitering och
betalning	av förseningsavgift	betalning	av	förseningsavgift
enligt denna lag gäller bestäm-		enligt denna lag gäller bestäm-
melserna i	skattebetalningslagen	melserna	om	debitering och
(1997:483).		betalning	av	förseningsavgift i
		skatteförfarandelagen
		(0000:000).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. De nya bestämmelserna om ersättning för kostnader för biträde i 17 kap. 7 § tillämpas på kostnader i ärenden och mål som inleds efter utgången av 2010.

15 Senaste lydelse 2003:230.

235

Författningsförslag – övriga lagar

SOU 2009:58

1.7Förslag till

lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter

Härigenom föreskrivs att det i lagen (1984:404) om stämpel- skatt vid inskrivningsmyndigheter ska införas en ny paragraf, 3 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	3 a §
	I ärenden och mål om skatt
	och avgift enligt denna lag gäller
	bestämmelserna	i

skatteförfarandelagen om

1. ersättning för kostnader för biträde i 40 kap., 68 kap. 2 § och 71 kap. 4 §, samt

2. betalningssäkring i 46 kap.,

68 kap. 1 § och 69 kap. 13–16 §§.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011 och tillämpas på förvärv och inteckningar som hänför sig till tid efter utgången av 2010.

2.De nya bestämmelserna om ersättning för kostnader för biträde i 3 a § tillämpas på kostnader i ärenden och mål som inleds efter utgången av 2010.

236

237

För kontroll beträffande skatten kan Skatteverket meddela beslut om skatte- revision hos kreditinstitutet.

Vid revision enligt första stycket gäller bestämmelserna i skatteförfarandelagen (0000:000) om

SOU 2009:58

Författningsförslag – övriga lagar

1.8Förslag till

lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel m.m.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel m.m.16

dels att 15 § ska upphöra att gälla,

dels att 4, 12 och 14 §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 §17

Ärenden om skatt enligt denna lag prövas av Skatteverket.

I ärenden och mål om skatt enligt denna lag gäller bestäm- melserna om ersättning för kostnader för biträde i 40 kap., 68 kap. 2 § och 71 kap. 4 § skatteförfarandelagen (0000:000).

12 §18 För kontroll beträffande

skatten kan Skatteverket meddela beslut om skatte- revision hos kreditinstitutet. Därvid gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i taxeringslagen (1990:324) om taxeringsrevision.

1.revision i 42 kap.,

2.vite i 44 kap.1, 4 och 5 §§,

3.bevissäkring i 45 kap, 68 kap. 1 och 3 §§ samt 69 kap. 1–12 och 16 §§,

4.handlingar och uppgifter som inte får granskas i 47 kap.

16Senaste lydelse av 15 2003:541.

17Senaste lydelse 2003:656.

18Senaste lydelse 2004:433.

Författningsförslag – övriga lagar SOU 2009:58

				14 §19
Bestämmelserna i		6	kap.		Bestämmelserna i 67 kap.
taxeringslagen	(1990:324)		om		skatteförfarandelagen (0000:000)
överklagande av länsrättens och					om överklagande av länsrättens
kammarrättens beslut		gäller		i	och kammarrättens beslut gäller
tillämpliga delar för mål enligt					för mål enligt denna lag.
denna lag.	Bestämmelserna			i
6 kap. 9 a § taxeringslagen gäller
för det allmänna ombudets över-
klagande av Skatteverkets beslut.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011 och tillämpas på ränta som gottskrivs efter utgången av 2010.

2.De nya bestämmelserna om ersättning för kostnader för biträde i 4 § tillämpas på kostnader i ärenden och mål som inleds efter utgången av 2010.

19 Senaste lydelse 2003:656.

238

SOU 2009:58

Författningsförslag – övriga lagar

1.9Förslag till lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta20

dels att 8–10, 12–14, 17 och 21 §§ ska upphöra att gälla,

dels att rubrikerna närmast före 8, 9, 17 och 21 §§ samt rubriken närmast efter 18 § ska utgå,

dels att 2 och 20 §§ samt rubriken närmast för 20 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Termer och uttryck som används i inkomstskattelagen (1999:1229) och skattebetalnings- lagen (1997:483) har samma betydelse och tillämpnings- områden i denna lag, om inte annat anges eller framgår av sammanhanget. I denna lag avses med bosatt utomlands: om fysisk person att denne är begränsat skattskyldig, samt med hemmahörande i utlandet: om fysisk person att denne är bosatt utomlands och om juridisk person att denne inte är registrerad här i riket och inte

2 §21

Termer och uttryck som används i inkomstskattelagen (1999:1229) har samma betydelse och tillämpnings- områden i denna lag, om inte annat anges eller framgår av sammanhanget.

I denna lag avses med

bosatt utomlands: om fysisk person att denne är begränsat skattskyldig,

hemmahörande i utlandet: om fysisk person att denne är bosatt utomlands och om juridisk person att denne inte är registrerad här i riket och inte

20Senaste lydelse av

8§ 2003:701

9§ 2004:1140

9a § 2004:1140

9b § 2004:1140

9c § 2004:1140

10§ 2004:1140

12§ 2000:52

12a § 2000:52

14§ 2003:701

17§ 2004:1140

21§ 2004:1140

21 Senaste lydelse 1999:1271.

239

Författningsförslag – övriga lagar SOU 2009:58

heller har fast driftställe här.							heller har fast driftställe här,
							arbetsgivare: den	som betalar
							ut ersättning för arbete.
Återbetalning av skatt							Förfarandet
						20 §22
Har		särskild		inkomstskatt			Bestämmelser om	förförandet
inbetalats i strid med bestäm-							finns i skatteförfarandelagen
melserna		i denna		lag	har	den	(0000:000).
skattskyldige rätt till återbetalning
av vad som inbetalats för mycket.
Ansökan			om	återbetalning
skall göras skriftligen hos beskatt-
ningsmyndigheten				senast		vid
utgången		av	sjätte	kalenderåret
efter det år då inkomsten uppbars.
Vid	ansökningshandlingen					skall
fogas intyg eller annan utredning
om	att	särskild		inkomstskatt
inbetalats för sökanden.
Vid		återbetalning			gäller i
tillämpliga delar vad som sägs i
18	kap.	8	och	9 §§	skatte-
betalningslagen (1997:483).
Om det följer av avtal för
undvikande av dubbelbeskattning
att Sverige som källstat skall
medge avräkning för den skatt
som betalats i den andra avtals-
slutande		staten av		skattskyldig

med hemvist där för inkomst som är skattepliktig enligt denna lag har den skattskyldige rätt till återbetalning av ett belopp mot- svarande den skatt som erlagts i denna andra stat på inkomsten. Detta belopp får dock inte överstiga den särskilda inkomst-

22 Senaste lydelse 2004:1140.

240

SOU 2009:58

Författningsförslag – övriga lagar

skatten på inkomsten i fråga. Vid ansökan om sådan återbetalning av skatt skall fogas intyg eller annan utredning om den särskilda inkomstskatt respektive den utländska skatt som erlagts på inkomsten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011 och tillämpas första gången på inkomster som uppbärs efter utgången av 2010.

241

Författningsförslag – övriga lagar

SOU 2009:58

1.10Förslag till

lag om ändring i lag (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.23

dels att 22 § ska upphöra att gälla,

dels att 2, 12, 20 och 23 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 2 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Termer och uttryck som används i inkomstskattelagen (1999:1229) och skattebetal- ningslagen (1997:483) har samma betydelse och tillämp- ningsområden i denna lag, om inte annat anges eller framgår av sammanhanget.

2 §24

Termer och uttryck som används i inkomstskattelagen (1999:1229) och skatteförfar- andelagen (0000:000) har samma betydelse och tillämp- ningsområden i denna lag, om inte annat anges eller framgår av sammanhanget.

2 a §

I ärenden och mål om skatt och avgift enligt denna lag gäller bestämmelserna om ersättning för kostnader i ärenden och mål i 40 kap., 68 kap. 2 § och 71 kap.

4 §	skatteförfarandelagen
(0000:000).

			12 §25
Den	som	betalar	ut	Den	som	betalar	ut
ersättning till artist, idrottsman				ersättning till artist, idrottsman
eller artistföretag, som			för	eller artistföretag, som			för
mottagaren	utgör	skattepliktig		mottagaren	utgör	skattepliktig

23Senaste lydelse av 22 § 1993:466.

24Senaste lydelse 1999:1272.

25Senaste lydelse 1997:483.

242

SOU 2009:58 Författningsförslag – övriga lagar

inkomst enligt denna lag, skall			inkomst enligt denna lag, ska
göra skatteavdrag för betalning			göra skatteavdrag för betalning
av	mottagarens	särskilda	av	mottagarens	särskilda
inkomstskatt.			inkomstskatt.
	Åtnjuter mottagaren jämte			Åtnjuter mottagaren jämte
kontant belopp andra skatte-			kontant belopp andra skatte-
pliktiga förmåner, skall skatte-			pliktiga förmåner, ska skatte-
avdraget för dessa beräknas med			avdraget för dessa beräknas med
tillämpning av 8 kap. 14–17 §§			tillämpning av 11 kap. 9–11 §§
skattebetalningslagen (1997:483).			skatteförfarandelagen
			(0000:000).

Om den kontanta ersättningen inte är så stor att föreskrivet avdrag kan göras, är utbetalaren betalaningsansvarig för mellan- skillnaden, så som om skatteavdrag gjorts.

20 §26

Har särskild inkomstskatt inbetalats i strid med bestämmelserna i denna lag har den skattskyldige rätt till återbetalning av vad som

inbetalats för mycket.
Ansökan		om	återbetalning		Ansökan			om	återbetalning
skall	göras	skriftligen		hos	ska	göras		skriftligen		hos
beskattningsmyndigheten senast					beskattningsmyndigheten senast
vid utgången av sjätte kalender-					vid utgången av sjätte kalender-
året efter det år då inkomsten					året efter det år då inkomsten
uppbars.		Vid	ansöknings-		uppbars.		Vid		ansöknings-
handlingen		skall	fogas	intyg	handlingen ska fogas intyg eller
eller annan utredning om att					annan utredning om att särskild
särskild inkomstskatt inbetalats					inkomstskatt			inbetalats		för
för sökanden.					sökanden.
På	vad	som	återbetalats		På	vad		som	återbetalats
enligt	första stycket beräknas				enligt	första		stycket beräknas
ränta enligt vad som föreskrivs i					ränta enligt vad som föreskrivs i
19 kap. 12 och 14 §§ skattebetal-					65 kap. 4 § andra stycket och 17 §
ningslagen (1997:483). I övrigt					första	stycket		skatteförfarande-
gäller i tillämpliga delar vad som					lagen (0000:000). I övrigt gäller
sägs i 18 kap. 8–9 §§ samma lag.					vad som sägs i 71 kap. 2 § första
					stycket och 3 § samma lag.

26 Senaste lydelse 1997:498.

243

Författningsförslag – övriga lagar SOU 2009:58

23 §27
I fråga om särskild inkomst-	I fråga om särskild inkomst-
skatt gäller i tillämpliga delar	skatt och dröjsmålsavgift gäller
vad som sägs om ansvar för skatt	bestämmelserna		i	skatteförfar-
i 12 kap., om utredning i skatte-	andelagen (0000:000) om
ärenden i 14 kap., om skatte-	1. uppgiftsskyldiga företrädare
tillägg och förseningsavgift i	i 5 kap.,
15 kap., om anstånd med inbetal-	2. ombud i 6 kap.,
ning av skatt i 17 kap., om	3. föreläggande i 37 kap. 6 och
indrivning i 20 kap., om ompröv-	9–10 §§,
ning i 21 kap., om överklagande i	4. dokumentationsskyldighet i
22 kap. och om övriga	39 kap. 3 §,
bestämmelser i 23 kap. skatte-	5. Skatteverkets			skyldighet		att
betalningslagen (1997:483). Vad	utreda	och	kommunicera			i
som där sägs om arbetsgivare	41 kap. 1–3 §§,
skall då gälla den som är	6. revision i 42 kap.,
redovisningsskyldig enligt 14 §	7. vite i 44 kap.,
denna lag. Med skattedeklaration	8. bevissäkring i 45 kap.,
avses enligt denna lag redovisning	9. betalningssäkring i 46 kap.,
enligt 14 §.	10. handlingar			och	uppgifter
	som inte får granskas i 47 kap.,
	11. förseningsavgift i 48 kap.,
	12. skattetillägg i 49 kap.,
	13. befrielse		från		särskilda
	avgifter i 51 kap,
	14. beslut		om		särskilda
	avgifter i 52 kap.,
	15. anstånd med betalning av
	skatter och avgifter i 63 kap.,
	16. omprövning i 66 kap.,
	17. överklagande i 67 kap,
	18. besluts		verkställighet			i
	68 kap.,
	19. verkställighet av beslut om
	tvångsåtgärder i 69 kap.,
	20. indrivning i 70 kap, och
	21. övriga bestämmelser					om
	verkställighet i 71 kap. 1–3 §§
	Vid	tillämpningen			av första

27 Senaste lydelse 2003:658.

244

SOU 2009:58

Författningsförslag – övriga lagar

Bestämmelser om kontroll- uppgifter finns i 12 kap. 2 § lagen (2001:1227) om själv- deklarationer och kontroll- uppgifter.

Om särskild inkomstskatt inte betalas inom den tid som anges i 14 §, skall dröjsmåls- avgift tas ut enligt lagen (1997:484) om dröjsmålsavgift.

stycket ska vad som sägs om skattedeklaration och beskatt- ningsår i stället gälla redovisning enligt 14 § och det år under vilket ersättningen har betalats ut.

Bestämmelser om kontroll- uppgifter finns i 23 kap. 2 § skatteförfarandelagen.

Om särskild inkomstskatt inte betalas inom den tid som anges i 14 §, ska dröjsmålsavgift tas ut enligt lagen (1997:484) om dröjsmålsavgift.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011 och tillämpas på inkomster som uppbärs efter utgången av 2010.

2.De nya bestämmelserna om ersättning för kostnader för biträde i 2 a § tillämpas på kostnader i ärenden och mål som inleds efter utgången av 2010.

3.De nya bestämmelserna om anstånd med betalning av skatter och avgifter i 23 § tillämpas från ikraftträdandet.

4.De nya bestämmelserna i 23 § om skattetillägg och om

befrielse från sådant tillägg ska, i fråga om hänvisningarna till 49 kap. 10 § 1 och 15 § första stycket 2 b samt 51 kap. 1 § skatte- förfarandelagen, tillämpas från ikraftträdandet i fråga om uppgifter som ska lämnas efter utgången av 2010. Hänvisningen till 49 kap. 10 § 2 skatteförfarandelagen ska tillämpas på åtgärder som vidtas från ikraftträdandet. Hänvisningen till 51 kap. 1 § skatteförfarandelagen ska även tillämpas på skatteavdrag som ska göras efter utgången av 2010.

5. Den nya lydelsen av 23 § tillämpas på vitesförlägganden som meddelas efter utgången av 2010.

245

Författningsförslag – övriga lagar

SOU 2009:58

1.11Förslag till

lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200)

Härigenom föreskrivs i fråga om mervärdesskattelagen (1994:200)28

dels att 19 kap. 13 § ska upphöra att gälla,

dels att 6 kap. 2 §, 7 kap. 4 §, 8 kap. 1 a §, 9 kap. 11 §, 9 a kap. 11 §, 10 kap. 4 a §, 13 kap. 1, 15 a, 23 a och 27 §§, 19 kap. 1, 12, och 15 §§, 20 kap. 1 § samt 22 kap. 1 § ska ha följande lydelse,

dels att det i 11 kap. ska	införas två nya paragrafer, 11 kap.
12 och 13 §§, samt närmast	före 11 kap. 12 § en ny rubrik av
följande lydelse.
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	6 kap.

En delägare i ett enkelt bolag eller i ett partrederi är skatt- skyldig i förhållande till sin andel i bolaget eller rederiet. I

23 kap. 3 § skattebetalningslagen (1997:483) finns bestämmelser om att Skatteverket får besluta att en av delägarna skall svara för redovisningen och betalningen av mervärdesskatt.

2 §29

En delägare i ett enkelt bolag eller i ett partrederi är skatt- skyldig i förhållande till sin andel i bolaget eller rederiet. I

5 kap. 3 § skatteförfarandelagen (0000:000) finns bestämmelser om att Skatteverket får besluta att en av delägarna ska svara för redovisningen och betalningen av mervärdesskatt.

7 kap.

Vid uttag i form av använd- ande av personbil för privat ändamål enligt 2 kap. 5 § första stycket 3 utgörs det i 2 § första stycket första meningen avsedda värdet av det värde som enligt

4 §30

Vid uttag i form av använd- ande av personbil för privat ändamål enligt 2 kap. 5 § första stycket 3 utgörs det i 2 § första stycket första meningen avsedda värdet av det värde som enligt

28Senaste lydelse av 19 kap. 13 § 1997:502.

29Senaste lydelse 2003:659.

30Senaste lydelse 2007:1376.

246

SOU 2009:58

Författningsförslag – övriga lagar

9 kap. 2 § skattebetalningslagen (1997:483) har bestämts i fråga om tillhandahållandet av bilför- måner åt anställda. När det gäller den skattskyldiges eget nyttjande får Skatteverket på ansökan bestämma det i 2 § första stycket första meningen avsedda värdet enligt de grunder som anges i 9 kap. 2 § skattebetalningslagen. Detsamma gäller i fråga om delägare i handelsbolag.

2 kap. 10 a–10 c §§ socialavgifts- lagen (2000:980) har bestämts i fråga om tillhandahållandet av bilförmåner åt anställda. När det gäller den skattskyldiges eget nyttjande får Skatteverket på ansökan bestämma det i 2 § första stycket första meningen avsedda värdet enligt de grunder som anges i 2 kap. 10 a–10 c §§ socialavgiftslagen (2000:980). Detsamma gäller i fråga om delägare i handelsbolag.

		8 kap.
		1 a §31
Den som redovisar mer-			Den som redovisar mer-
värdesskatt enligt bestämmelser-			värdesskatt		enligt		lagen
na i 10 a kap. skattebetalnings-			(0000:000)	om		redovisning,
lagen (1997:483) för elektroniska			betalning	och		kontroll	av
tjänster	eller enligt motsvarande		mervärdesskatt		för	elektroniska
bestämmelser i ett annat EG-land			tjänster från tredje land har inte
har inte rätt till avdrag för			rätt till avdrag för ingående
ingående skatt. I 10 kap. 4 a §			skatt. I 10 kap. 4 a § finns
finns	bestämmelser	om	bestämmelser		om	återbetalning
återbetalning av ingående skatt i			av ingående skatt i dessa fall.
dessa fall.

		9 kap.
		11 §32
Om	frivillig	skattskyldighet	Om	frivillig	skattskyldighet
som beslutats enligt 2 § upphör			som beslutats enligt 2 § upphör
innan	någon	skattepliktig	innan	någon	skattepliktig
uthyrning eller annan upplåtelse			uthyrning eller annan upplåtelse
kommit till stånd skall jämkning			kommit till stånd ska jämkning
ske vid ett enda tillfälle och avse			ske vid ett enda tillfälle och avse
återstoden av korrigeringstiden.			återstoden av korrigeringstiden.
Dessutom skall		ingående skatt,	Dessutom ska		ingående skatt,
som hänför sig till tiden mellan			som hänför sig till tiden mellan

31Senaste lydelse 2003:220.

32Senaste lydelse 2000:500.

247

Författningsförslag – övriga lagar SOU 2009:58

beslutet om frivillig skatt-					beslutet om frivillig skatt-
skyldighet		och		dennes	skyldighet		och		dennes
upphörande,		betalas till staten.			upphörande,		betalas till staten.
På jämknings- och skattebelopp					På jämknings- och skattebelopp
skall	kostnadsränta			betalas.	ska	kostnadsränta			betalas.
Räntan skall motsvara den av					Räntan ska motsvara den av
regeringen fastställda basräntan					regeringen fastställda basräntan
enligt	19	kap.	3 §	skatte-	enligt	65	kap.	3 §	skatte-
betalningslagen (1997:483) och					förfarandelagen (0000:000) och
löpa från och med dagen för					löpa från och med dagen för
återbetalning		av	den	ingående	återbetalning		av	den	ingående
skatten till fastighetsägaren.					skatten till fastighetsägaren.

När avdragsrätt föreligger enligt 8 § andra stycket beräknas korrigeringstiden från ingången av det räkenskapsår under vilket

avdragsrätten inträtt.
				9 a kap.
				11 §33
När flera varor köps eller					När flera varor köps eller
säljs samtidigt utan att de					säljs samtidigt utan att de
enskilda varornas pris är känt,					enskilda varornas pris är känt,
utgörs	beskattningsunderlaget				utgörs	beskattningsunderlaget
av den sammanlagda vinst-					av den sammanlagda vinst-
marginalen, minskad			med	den	marginalen,		minskad med			den
mervärdesskatt		som	hänför sig		mervärdesskatt			som	hänför sig
till vinstmarginalen,			för sådana		till vinstmarginalen,				för sådana
varor	under	redovisnings-			varor	under		redovisnings-
perioden	enligt		10	kap.	perioden		enligt		26	kap.
skattebetalningslagen (1997:483),					skatteförfarandelagen				(000:000)
om inte annat följer av tredje					om inte annat följer av tredje
stycket. Om olika skattesatser					stycket. Om olika				skattesatser
är tillämpliga, skall beskatt-					är tillämpliga, ska beskattnings-
ningsunderlaget		fördelas		efter	underlaget			fördelas		efter
skattesats. Fördelningen får om					skattesats. Fördelningen får om
så erfordras bestämmas genom					så erfordras bestämmas genom
uppdelning efter skälig grund.					uppdelning efter skälig grund.

Om inköp eller försäljningar av varor enligt första stycket utgör den huvudsakliga delen av en återförsäljares inköp eller försäljningar under redovisningsperioden, får även andra omsätt-

33 Senaste lydelse 2001:1169.

248

SOU 2009:58

Författningsförslag – övriga lagar

ningar som avses i 1 eller 2 § ingå i beskattningsunderlag enligt första stycket.

Första och andra styckena gäller i fråga om motorfordon endast om de förvärvats för att efter skrotning säljas i delar.

			10 kap.
			4 a §34
Den som redovisar mer-				Den som redovisar mer-
värdesskatt enligt bestämmelser-				värdesskatt		enligt		lagen
na i 10 a kap. skattebetalnings-				(0000:000)	om		redovisning,
lagen (1997:483) för elektroniska				betalning	och		kontroll	av
tjänster eller enligt		motsvarande		mervärdesskatt		för	elektroniska
bestämmelser i ett annat EG-land				tjänster från tredje land har på
har på ansökan rätt till åter-				ansökan rätt till återbetalning av
betalning	av ingående		skatt	ingående skatt avseende förvärv
avseende	förvärv	eller	import	eller import som hänför sig till
som hänför sig till omsättning				omsättning	av	de	elektroniska
av de elektroniska tjänsterna i				tjänsterna i Sverige, om inte
Sverige, om inte annat följer av				annat följer av tredje stycket.
tredje stycket.

Vad som föreskrivs i 3 och 4 §§ gäller också för den som har rätt till återbetalning enligt första stycket.

Rätten till återbetalning enligt första stycket gäller dock inte om den ingående skatten avser förvärv eller import som omfattas av begränsningar i avdragsrätten enligt 8 kap. 9, 15 eller 16 §.

11 kap.

Särskilda regler om bevarande av fakturor

12 §

Den som enligt bestämmelser- na i detta kapitel ska säkerställa att faktura utfärdas är även skyldig att säkerställa att ett exemplar av fakturan bevaras. Skyldigheten att bevara ett exemplar av fakturan gäller även fakturor som en näringsidkare

34 Senaste lydelse 2003:220.

249

Författningsförslag – övriga lagar

SOU 2009:58

tagit emot.

Den som avses i första stycket ska även säkerställa att uppgifterna i fakturor som lagras i elektronisk form är oförändrade och läsbara under hela lagrings- tiden.

Med bevarande av fakturor på elektronisk väg avses bevarande av data via kabel, radio, optisk teknik eller andra elektro- magnetiska hjälpmedel.

13 §

I bokföringslagen (1999:1078) finns bestämmelser om arkivering av räkenskapsinformation för fysiska och juridiska personer som är bokföringsskyldiga.

För den som inte är bok- föringsskyldig, men som omfattas av skyldigheten att bevara fakturor enligt 12 §, ska bestäm-

melserna		om	former		för
bevarande av fakturor i 7					kap.
1 §	andra	stycket		och	6 §
bokföringslagen			samt	platsen för
bevarande		av	fakturor		enligt
7 kap.	2–4 §§		bokföringslagen

tillämpas.

13 kap.

I 10 och 10 a kap. skattebetal- ningslagen (1997:483) samt i lagen (2000:46) om omräk- ningsförfarande vid beskatt- ningen för företag som har sin redovisning i euro, m.m. finns

1 §35

I 26 kap. skatteförfar- andelagen (0000:000), i lagen (0000:000) om redovisning, betalning och kontroll av mer- värdesskatt för elektroniska tjänster från tredje land samt i

35 Senaste lydelse 2003:220.

250

SOU 2009:58 Författningsförslag – övriga lagar

bestämmelser om redovisning av		lagen (2000:46) om omräk-
mervärdesskatt.	ytterligare	ningsförfarande	vid beskatt-
bestämmelser om redovisningen		ningen för företag som har sin
finns i det följande i 6–28 a §§.		redovisning i euro, m.m. finns
		bestämmelser om redovisning av
		mervärdesskatt.	ytterligare

bestämmelser om redovisningen

finns i det följande i 6–28 a §§.

15 a §36

den

utgående skattens

Om den utgående

skattens

belopp enligt 11 kap. 11 § första

stycket angetts i flera valutor i

en faktura skall den skatt-

en faktura ska den skattskyldige

skyldige vid

tillämpningen av

vid redovisning av skatten utgå

1 kap.

7 §

skattebetalningslagen

från

det

skattebelopp

som

(1997:483) vid

redovisning av

angetts i den egna redovisnings-

skatten utgå från det skatte-

valutan.

belopp som angetts i den egna

redovisningsvalutan.

och

17 §§

lagen

och

17 §§

lagen

(2000:46)

omräknings-

(2000:46)

omräknings-

förfarande vid beskattningen för

företag som har sin redovisning

i euro, m.m. finns regler om

omräkning till svenska kronor i

fall som avses i första stycket

eller 11 kap. 11 § tredje stycket.

Vad som sägs i dessa paragrafer

skall tillämpas även av en

ska tillämpas även av en

utländsk företagare med redo-

visningsvaluta i euro.

visningsvaluta i euro

23 a §37

skattens

belopp

enligt

Om skattens

belopp

enligt

kap.

11 §

första

stycket

kap.

11 §

första

stycket

angetts i flera valutor i en

faktura

skall

vid tillämpningen

faktura ska vid redovisningen av

kap.

7 §

skatte-

den ingående skatten det skatte-

36Senaste lydelse 2003:1134.

37Senaste lydelse 2003:1134.

251

Författningsförslag – övriga lagar SOU 2009:58

betalningslagen

(1997:483) vid

belopp användas som angetts i

redovisningen

den ingående

den skattskyldiges egen redo-

skatten

det

skattebelopp

visningsvaluta.

Om beloppet

användas som angetts i den

inte angetts i denna valuta, ska

skattskyldiges

egen

det skattebelopp användas som

redovisningsvaluta.

angetts i den valuta i vilken

beloppet inte angetts i denna

fakturan är utställd.

valuta,

skall det

skattebelopp

användas som angetts i den

valuta i vilken fakturan är

utställd.

och

17 §§

lagen

och

17 §§

lagen

(2000:46)

omräknings-

(2000:46)

omräknings-

förfarande vid beskattningen för

företag som har sin redovisning

i euro, m.m. finns regler om

omräkning till svenska kronor i

fall som avses i första stycket

eller

kap.

11 §

tredje

eller

i 11

kap.

11 §

tredje

stycket. Vad som sägs i dessa

paragrafer skall tillämpas även av

paragrafer ska tillämpas även av

utländska

företagare

med

utländska

företagare

med

redovisning i euro.

27 §38

Ett belopp som avses i 1 kap. 2 e § ska redovisas i den ordning som gäller för den skattskyldiges redovisning av utgående skatt. Om beloppet inte motsvaras av någon underliggande leverans av vara eller tillhandahållande av tjänst ska det redovisas för den period under vilken fakturan eller handlingen har utfärdats.

Den som endast ska redovisa sådant belopp som avses i första stycket, ska redovisa detta i särskild skattdeklaration enligt bestämmelsen i 10 kap. 32 § skattebetalningslagen (1997:483).

38 Senaste lydelse 2007:1376.

252

SOU 2009:58 Författningsförslag – övriga lagar

19 kap.39

1 §

Utländska företagare som vill få återbetalning av ingående skatt

enligt 10 kap. 1–4 §§ ska ansöka om detta hos Skatteverket.

Utländska företagare som är

eller ska vara registrerade enligt

3 kap. 1 § 2, 4 eller 5 skattebetal-

7 kap. 1 §

första

stycket

3–6

ningslagen (1997:483) ska dock

skatteförfarandelagen (0000:000)

ansöka

sådan

återbetalning

ska dock ansöka om sådan

som avses i första stycket i

återbetalning som avses i första

enlighet med vad som föreskrivs

stycket i enlighet med vad som

nedan i 11–13 §§.

föreskrivs nedan i 11–13 §§.

12 §40

En ansökan om återbetalning

enligt 10 kap. 9–13 §§ skall göras

enligt 10 kap. 9–13 §§ ska göras i

i den

form som

föreskrivs

den

form

som

föreskrivs

10 kap.

17 §

eller

31 §

första

26 kap.

skatteförfarandelagen

stycket

skattebetalningslagen

(0000:000)

för

deklaration

(1997:483)

för deklaration

ingående skatt i en verksamhet

som

medför

skattskyldighet.

som medför

skattskyldighet.

För den som ansöker om sådan

återbetalning

gäller

vad

som

återbetalning

gäller vad

som

föreskrivs i 13 och 21 kap. samt

vad

som

föreskrivs

vad som föreskrivs om förfar-

förfarandet

skatteförfarande-

andet

i skattebetalningslagen

lagen.

fråga om den som är skattskyldig,

om inget annat följer av 13 §.

15 §41

Föreskrifter som avser åter-

betalning

mervärdesskatt

betalning

mervärdesskatt

finns

även

kap.

4 b §

finns även i 64 kap. 6 § skatte-

skattebetalningslagen (1997:483).

förfarandelagen (0000:000).

39Senaste lydelse 2007:1376.

40Senaste lydelse 1997:502.

41Senaste lydelse 2004:1155.

253

Författningsförslag – övriga lagar SOU 2009:58

			20 kap.
Vid överklagande		av	beslut	1 §42
				Vid överklagande av beslut
enligt denna lag, med undantag				enligt denna lag, med undantag
för överklagande	enligt		andra,	för överklagande enligt andra,
tredje eller fjärde stycket gäller				tredje eller fjärde stycket gäller
bestämmelserna	i	22	kap.	bestämmelserna i 67 kap. skatte-
skattebetalningslagen (1997:483).				förfarandelagen (0000:000).

Beslut som Skatteverket har fattat om betalningsskyldighet enligt 3 kap. 26 b §, i ärende som rör återbetalning enligt 10 kap. 1– 8 §§ och om betalningsskyldighet och avräkning enligt 19 kap. 7 § får överklagas hos Länsrätten i Dalarnas län.

Beslut som Skatteverket fattat om gruppregistrering enligt 6 a kap. 4 § och om ändring eller avregistrering enligt 6 a kap. 5 § får överklagas hos den länsrätt som är behörig att pröva ett

överklagande av grupphuvudmannen.
Ett	överklagande	enligt	Ett	överklagande	enligt
andra, tredje eller fjärde stycket			andra, tredje eller fjärde stycket
skall ha kommit in inom två			ska ha kommit in inom två
månader från den dag klaganden			månader från den dag klaganden
fick del av beslutet.			fick del av beslutet

Ett beslut enligt 6 a kap. 4 eller 5 § får även överklagas av det allmänna ombudet hos Skatteverket. Om en särskild part över- klagar ett sådant beslut förs det allmännas talan av Skatteverket.

22 kap.

I fråga om betalning och återbetalning av skatt samt förfarandet i övrigt finns det även bestämmelser i skatte- betalningslagen (1997:483).

1 §43

I fråga om betalning och återbetalning av skatt samt förfarandet i övrigt finns det även bestämmelser i skatte- förfarandelagen (0000:000).

42Senaste lydelse 2003:659.

43Senaste lydelse 1997:502.

254

SOU 2009:58

Författningsförslag – övriga lagar

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011 och tillämpas på mervärdesskatt som avser redovisningsperioder som börjar vid den tidpunkten eller, om perioden löper över ikraftträdandet, den redovisningsperiod som börjar närmast efter utgången av 2010. Om mervärdesskatt och belopp som avses i 1 kap. 2 e § inte ska redovisas för perioder tillämpas lagen på skattskyldighet och betalningsskyldighet som inträder efter utgången av 2010.

255

Ett transporttillägg som påförts med stöd av 1 § andra stycket ska undanröjas om det i ett ärende eller mål om skatt enligt denna lag, skatteförfar- andelagen (0000:000), lagen (1994:1563) om tobaksskatt, lagen (1994:1564) om alkohol- skatt eller lagen (1994:1776) om skatt på energi konstateras att den som påförts tillägget inte är skattskyldig.

Författningsförslag – övriga lagar

SOU 2009:58

1.12Förslag till

lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1998:506) om punkt- skattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter

dels att 4 kap. 2, 5–8 a och 9 a §§ ska ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast före 4 kap. 6 § ska sättas närmast före 4 kap. 5 §,

dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 4 kap. 5 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 kap.

2 §44

Ett transporttillägg som beslutats enligt 1 § första stycket 1 eller tredje stycket ska undanröjas, om den som beslutet gäller kommer in med föreskrivna dokument inom en månad från dagen för beslutet.

Ett transporttillägg som påförts med stöd av 1 § andra stycket ska undanröjas om det i ett ärende eller mål om skatt enligt denna lag, skattebetal- ningslagen (1997:483), lagen (1994:1563) om tobaksskatt, lagen (1994:1564) om alkohol- skatt eller lagen (1994:1776) om skatt på energi konstateras att den som påförts tillägget inte är skattskyldig.

44 Senaste lydelse 2008:1321.

256

SOU 2009:58

Författningsförslag – övriga lagar

	5 §45
Lagen (1978:880) om betal-	I ärenden och mål om skatt
ningssäkring för skatter, tullar	och	transporttillägg enligt denna
och avgifter är tillämplig på	lag	gäller bestämmelserna i
transporttillägg.	skatteförfarandelagen (0000:000)
	om

1.ersättning för kostnader för biträde i 40 kap., 68 kap. 2 § och 71 kap. 4 §, och

2.betalningssäkring i 46 kap. 68 kap. 1 § och 69 kap. 13–16 §§ Vid tillämpning av första stycket ska vad som sägs om

Skatteverket i stället Tullverket.

5 a §

Frågor om betalningssäkring prövas av den länsrätt som är behörig enligt 46 kap. 13 § skatte- förfarandelagen eller den länsrätt som är behörig att pröva ett över- klagande av den skatt eller det transporttillägg som betalnings- säkringen gäller.

6 §46

Skatt och transporttillägg som beslutats med stöd av denna lag

ska betalas till Tullverket inom den tid som verket bestämmer.
Om skatt eller transport-			Om skatt eller transport-
tillägg inte betalas i rätt tid,			tillägg inte betalas i rätt tid,
gäller	bestämmelserna	om	gäller	bestämmelserna	om
kostnadsränta i 19 kap. 8, 9, 11			kostnadsränta i 65 kap. 13 och
och 15 §§ skattebetalningslagen			16 §§	skatteförfarandelagen
(1997:483).			(0000:000).

45Senaste lydelse 2002:426.

46Senaste lydelse 2008:1321.

257

Författningsförslag – övriga lagar

SOU 2009:58

I 9 a § andra stycket finns särskilda bestämmelser om betalning av transporttillägg som Skatteverket beslutat om.

7 §47

En skattskyldig kan av Tullverket få anstånd med att betala skatten eller transporttillägget om

1.ett beslut om skatt eller transporttillägg överklagats,

2.det allmänna ombudet hos Skatteverket ansökt om förhands- besked enligt lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor, eller

3.det i andra fall kan antas att skatten eller transporttillägget kommer att sättas ned.

Bestämmelserna i 19 kap. 6 §	Om anstånd	medges, gäller
första och tredje styckena skatte-	bestämmelserna	om kostnads-
betalningslagen (1997:483) gäller	ränta i 65 kap. 4 § första stycket
då i tillämpliga delar.	och 7 § skatteförfarandelagen
	(0000:000).

				8 §48
Om skatt eller transport-				Om skatt eller transport-
tillägg som beslutats med stöd				tillägg som beslutats med stöd
av denna lag skall återbetalas				av denna lag ska återbetalas ska
skall ränta utgå med den				ränta utgå med den räntesats
räntesats som anges i 19 kap.				som anges i 65 kap. 4 § andra
14 §	skattebetalningslagen			stycket	skatteförfarandelagen
(1997:483). Ränta utgår från				(0000:000). Ränta utgår från
den dag då skattebeloppet eller				den dag då skattebeloppet eller
transporttillägget		har betalats		transporttillägget		har	betalats
till och med den dag då det				till och med den dag då det
återbetalas.				återbetalas.
			8 a §49
I fråga om skatt och				I fråga om skatt och
transporttillägg			tillämpas	transporttillägg			tillämpas
bestämmelserna		om	ansvar för	bestämmelserna		om ansvar för
företrädare för juridisk person i				företrädare för juridisk person i
12 kap.	6 § första,		andra och	59 kap. 12, 13, 15–17, 21, 29 och
fjärde styckena, 7 §,			12 § första	30 §§, verkställighet i 68			kap. 1 §

47Senaste lydelse 2003:722.

48Senaste lydelse 2002:426.

49Senaste lydelse 2002:426.

258

SOU 2009:58 Författningsförslag – övriga lagar

stycket	och	13 §,	indrivning	i	samt indrivning i	70 kap.
20 kap.	samt verkställighet			i	skatteförfarandelagen
23 kap.	7	och	8 §§ skatte-		(0000:000).
betalningslagen (1997:483).
				9 a §50

Skatteverket beslutar om transporttillägg avseende den som är skattskyldig för bränsle till följd av bestämmelsen i 4 kap. 1 a §

andra stycket lagen (1994:1776) om skatt på energi.
I	fråga	om	transporttillägg		Om Skatteverket beslutar om
enligt	första		stycket	gäller	transporttillägg	gäller	bestäm-
bestämmelserna			i skattebetal-		melserna i skatteförfarandelagen
ningslagen		(1997:483)		om	(0000:000) om
debitering,		betalning, överklag-			1. debitering	och	betalning
ande och förfarandet i övrigt.					av skattetillägg i 61–65 kap.,

2.omprövning och över- klagande av beslut om skatte- tillägg i 66 och 67 kap.

3.verkställighet i 68 kap. 1 §,

och

4.indrivning i 70 kap.

Vid tillämpningen av första stycket 2 avses med beskattnings- år det kalenderår då grunden för att ta ut transporttillägg inträffade.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011 och tillämpas på kontroller som inleds efter utgången av 2010.

2.De nya bestämmelserna om ersättning för kostnader för biträde i 4 kap. 5 § tillämpas på kostnader i ärenden och mål som inleds efter utgången av 2010.

50 Senaste lydelse 2008.321.

259

Författningsförslag – övriga lagar

SOU 2009:58

1.13Förslag till

lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229)51

dels att 1 kap. 12 § och 66 kap. 12 § ska upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 1 kap. 12 § ska utgå,

dels att 1 kap. 5, 7 och 13–16 §§, 2 kap. 1 och 27 §§, 7 kap. 11 §, 8 kap. 7 och 8 §§, 9 kap. 8 och 11 §§, 10 kap. 14 §, 15 kap. 6 §, 16 kap. 16 §, 19 kap. 3 §, 21 kap. 24, 33 och 38 §§, 25 kap. 12 §, 25 a kap. 11 §, 30 kap. 3, 6 a, 7, 13 och 15 §§, 31 kap. 19 och 26 §§, 32 kap. 6, 10 och 11 §§, 33 kap. 3 och 10 §§, 35 kap. 3 §, 38 kap. 15 §, 38 a kap. 15 §, 39 kap. 22 §, 39 a kap. 11 och 13 §§, 48 kap. 26 §, 49 a kap. 13 §, 51 kap. 6 §, 58 kap. 16 a, 18 a och 19 b §§, 61 kap. 5 §, 63 kap. 3 och 3 a §§, 65 kap. 1, 3 och 5 §§, 66 kap. 11 och 14 §§ samt 67 kap. 12 och 16–18 §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	1 kap.
	5 §

Fysiska personers skatt på förvärvsinkomster ska beräknas på den beskattningsbara förvärvsinkomsten. Denna ska beräknas på

följande sätt.		Summan av överskott i in-
Summan av överskott i in-
komstslagen tjänst och närings-		komstslagen tjänst och närings-
verksamhet minskas med all-		verksamhet minskas med all-
männa avdrag. Det återstående		männa	avdrag. Det		återstående
beloppet avrundas nedåt till helt		beloppet avrundas nedåt till helt
hundratal kronor och är den		hundratal kronor och är den
taxerade förvärvsinkomsten.		fastställda förvärvsinkomsten.
Från den taxerade förvärvsin-		Från den fastställda förvärvs-
komsten dras grundavdrag och		inkomsten		dras	grundavdrag
sjöinkomstavdrag. Avdragen ska		och sjöinkomstavdrag. Avdrag-
göras i nu nämnd ordning. Det		en ska göras i nu nämnd ord-
återstående beloppet	är den	ning. Det		återstående beloppet
beskattningsbara	förvärvs-	är	den	beskattningsbara

51 Lagen omtryckt 2008:803.

260

SOU 2009:58 Författningsförslag – övriga lagar

inkomsten.	förvärvsinkomsten.
	7 §

Juridiska personers skatt ska beräknas på den beskattningsbara

inkomsten. Denna ska beräknas på följande sätt.

Överskottet

inkomstslaget

Överskottet

inkomstslaget

näringsverksamhet minskas med

allmänna avdrag. Det åter-

allmänna avdrag. Det återstå-

stående beloppet avrundas nedåt

ende

beloppet

avrundas

nedåt

till helt tiotal kronor och är den

taxerade och den beskattnings-

fastställda och den beskatt-

bara inkomsten.

ningsbara inkomsten.

För sådana ideella föreningar

och registrerade

trossamfund

och

registrerade

trossamfund

som uppfyller kraven i 7 kap. 7 §

första

stycket

minskas

den

första

stycket

minskas

den

taxerade inkomsten med grund-

fastställda

inkomsten

med

avdrag. Det belopp som återstår

grundavdrag. Det

belopp

som

är

den

beskattningsbara

återstår är den beskattningsbara

inkomsten.

13 §

Beskattningsåret

är

för

Beskattningsåret

är

för

fysiska

personer

kalenderåret

fysiska personer ett kalenderår.

före taxeringsåret.

Om en enskild näringsidkare

som är bokföringsskyldig enligt

bokföringslagen

(1999:1078)

bokföringslagen

(1999:1078)

har ett räkenskapsår som inte

sammanfaller med

kalenderåret

sammanfaller

med

kalenderåret

och har följt bestämmelserna i

3 kap.

bokföringslagen,

är

3 kap.

bokföringslagen,

är

beskattningsåret

för närings-

beskattningsåret

för närings-

verksamheten

stället

det

verksamheten

stället

ett

räkenskapsår som slutat närmast

räkenskapsår.

före taxeringsåret.

Om en enskild näringsidkare för över hela eller en del av näringsverksamheten till en juridisk person eller ett svenskt handelsbolag, avslutas beskattningsåret för näringsverksamheten tidigast vid den tidpunkt när den överförda näringsverksamheten

261

Författningsförslag – övriga lagar

SOU 2009:58

enligt god redovisningssed ska tas upp i det övertagande företagets räkenskaper.

					14 §
Inkomster	i	ett	svenskt		Inkomster		i	ett	svenskt
handelsbolag ska tas upp vid den					handelsbolag ska tas upp det
taxering då handelsbolaget skulle					beskattningsår		som		går	ut
ha taxerats om det hade varit					samtidigt	som	handelsbolagets
skattskyldigt. För		delägare		som	räkenskapsår.		Om		handels-
är fysiska personer gäller detta					bolagets	räkenskapsår				inte
dock bara sådana inkomster som					överensstämmer		med		delägarens
inte ska tas upp i inkomstslaget					beskattningsår, ska inkomsterna i
kapital.					stället tas upp det beskattningsår
					som går ut närmast efter
					handelsbolagets			räkenskapsår.
					För delägare som är fysiska
					personer gäller detta dock bara
					sådana inkomster som inte ska
					tas upp i inkomstslaget kapital.
					15 §
Beskattningsåret			är	för	Beskattningsåret				är	för
juridiska	personer			det	juridiska	personer				ett
räkenskapsår som slutat närmast					räkenskapsår.		För		närings-
före taxeringsåret. För närings-					verksamhet som			bokförings-
verksamhet	som	bokförings-			lagen (1999:1078) inte tillämpas
lagen (1999:1078) inte tillämpas					på är dock kalenderåret alltid
på är dock kalenderåret före					beskattningsår.
taxeringsåret alltid beskattnings-
år.

I 37 kap. 19 § finns bestämmelser om beskattningsåret vid kvalificerade fusioner och fissioner.

				16 §
Bestämmelser om				I	skatteförfarandelagen
				(0000:000)	finns	bestämmelser
				om
– skyldighet		att	lämna	– skyldighet		att	lämna
uppgifter	till	Skatteverket till		uppgifter	till Skatteverket till
ledning för taxeringen finns i				ledning för beslut om slutlig
lagen	(2001:1227)		om	skatt, och
262

SOU 2009:58 Författningsförslag – övriga lagar

självdeklarationer och			kontroll-
uppgifter,
– förfarandet för att fastställa
underlaget för skatten finns i
taxeringslagen (1990:324), och
– hur		skatten	bestäms,	– hur	skatten	bestäms,
debiteras,		redovisas och betalas		debiteras, redovisas och betalas.
finns	i	skattebetalningslagen

(1997:483).

2 kap.

1 §52

I detta kapitel finns definitioner av vissa begrepp samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används i denna lag. Det finns definitioner och förklaringar också i andra kapitel.

Bestämmelser om betydelsen av följande begrepp, termer och uttryck samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används finns i nedan angivna paragrafer:

-----

taxeringsvärde i 15 § taxeringsår i 1 kap. 12 § termin i 44 kap. 11 §

-----

ägarlägenhetsenhet i 15 §.

27 §53
Med prisbasbelopp avses det	Med prisbasbelopp avses det
prisbasbelopp som enligt 1 kap.	prisbasbelopp som enligt 1 kap.
6 § lagen (1962:381) om allmän	6 § lagen (1962:381) om allmän
försäkring gällde för året före	försäkring	gällde	för	det
taxeringsåret.	kalenderår	då beskattningsåret
	gick ut.

7 kap.

11 §54

Skatteverket får medge undantag från fullföljdskravet i 10 § för en förening som avser att förvärva en fastighet eller annan anläggning som är avsedd för den ideella verksamheten. Detsamma

52Senaste lydelse 2009:107.

53Senaste lydelse 2009:107.

54Senaste lydelse 2008:134.

263

Författningsförslag – övriga lagar SOU 2009:58

gäller om en förening avser att genomföra omfattande byggnads-, reparations- eller anläggningsarbeten på en fastighet som används av föreningen.

Beslutet får avse högst fem				Beslutet får avse högst fem
beskattningsår i följd. Det får				beskattningsår i följd. Det får
förenas	med	villkor	att	förenas	med	villkor	att
föreningen	ska	ställa säkerhet		föreningen	ska	ställa säkerhet
eller liknande för den inkomst-				eller liknande för den inkomst-
skatt som föreningen kan bli				skatt som föreningen kan bli
skyldig att betala på grund av				skyldig att betala på grund av
omprövning av taxeringarna för				omprövning av		besluten	om
de år som beslutet avser, om det				slutlig skatt för de år som
upphör att gälla enligt 12 §.				beslutet avser, om det upphör
				att gälla enligt 12 §.

Skatteverkets beslut får överklagas hos allmän förvaltnings- domstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammar- rätten.

8 kap.

7 §

Räntor på återbetald skatt, tull eller avgift enligt följande bestämmelser är skattefria:

–40 och 42 §§ lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskriv- ningsmyndigheter,

–5 kap. 21 § tullagen (2000:1281), och

– 19 kap. 2 och 12–14 §§ skattebetalningslagen (1997:483).

Räntor som enligt bestäm- melserna i 8 kap. 4 § 1 och 2 lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontroll- uppgifter inte anges i kontroll- uppgifter är skattefria om de för den skattskyldige under beskattningsåret sammanlagt inte uppgår till 500 kronor.

– 65 kap. 2, 17, 18 och 21 §§ skatteförfarandelagen (0000:000).

8 §

Räntor som enligt bestäm- melserna i 17 kap. 4 § 1 och 2 skatteförfarandelagen (0000:000) inte anges i kontrolluppgifter är skattefria om de för den skatt- skyldige under beskattningsåret sammanlagt inte uppgår till 500 kronor.

264

SOU 2009:58

Författningsförslag – övriga lagar

9 kap.

8 §

Räntor på skatt, tull eller avgift enligt följande bestämmelser får inte dras av:

–5 kap. 8 § vägtrafikskattelagen (2006:227) eller 8 § lagen (2006:228) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt,

–5 kap. 14–18 §§ tullagen (2000:1281), och

	– 19 kap. 2 och 4–9 §§ skatte-		– 66 kap. 2, 5–13 och 20 §§
betalningslagen (1997:483).		skatteförfarandelagen
		(0000:000).
	Dröjsmålsavgifter beräknade enligt lagen (1997:484) om
dröjsmålsavgift får inte dras av.
	Belopp som en arbetsgivare är	11 §	Belopp som en utbetalare är

skyldig att betala enligt 12 kap.		skyldig att betala enligt 59 kap.
1 §	skattebetalningslagen	2 §	skatteförfarandelagen
(1997:483) får inte dras av.		(0000:000) får inte dras av.

10 kap.

Sådan särskild skatt eller avgift som ingår i slutlig skatt enligt skattebetalningslagen (1997:483) ska dras av som kostnad det beskattningsår då skatten debiteras.

14 §

Sådan särskild skatt eller avgift som ingår i slutlig skatt enligt skatteförfarandelagen (0000:000) ska dras av som kostnad det beskattningsår då skatten debiteras.

15 kap.

6 §

Vad som motsvarar utgående skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200) ska inte tas upp. I 16 kap. 16 § finns bestämmelser om avdrag för det fall att skatten ändå har tagits upp samt för det fall

denna sätts ned.
Om	den	skattskyldige	eller	Om	den	skattskyldige	eller
ett svenskt		handelsbolag	vid	ett svenskt		handelsbolag	vid
redovisningen av mervärdesskatt				redovisningen av mervärdesskatt
har dragit av ingående skatt				har dragit av ingående skatt
enligt	9 kap. 8 § mervärdes-			enligt	9 kap. 8 § mervärdes-
skattelagen,		ska beloppet	tas	skattelagen,		ska beloppet	tas
upp till den del de utgifter som				upp till den del de utgifter som
							265

Författningsförslag – övriga lagar SOU 2009:58

avdraget avser har dragits av						avdraget avser har dragits av
omedelbart vid taxeringen.						omedelbart vid beskattningen.
Om	den skattskyldige				eller	Om	den skattskyldige			eller
ett svenskt		handelsbolag			vid	ett svenskt		handelsbolag		vid
redovisningen av mervärdesskatt						redovisningen av mervärdesskatt
har dragit av ingående skatt på						har dragit av ingående skatt på
grund	av	jämkning		enligt		grund	av	jämkning	enligt
8 a kap.	eller	9 kap.		9–13 §§		8 a kap.	eller	9 kap.	9–13 §§
mervärdesskattelagen,					ska	mervärdesskattelagen,				ska
summan av jämkningsbeloppen						summan av jämkningsbeloppen
för	den		återstående			för	den	återstående
korrigeringstiden			tas	upp	till	korrigeringstiden tas			upp	till
den del jämkningen avser mer-						den del jämkningen avser mer-
värdesskatt på sådana				utgifter		värdesskatt på sådana			utgifter
som har dragits av omedelbart						som har dragits av omedelbart
vid taxeringen.						vid beskattningen.
					16 kap.
						16 §
Sådan ingående			skatt enligt			mervärdesskattelagen (1994:200)

som medför rätt till avdrag enligt 8 kap. eller återbetalning enligt

10 kap. nämnda lag får inte dras av.
Om	den	skattskyldige	eller	Om	den	skattskyldige	eller
ett svenskt		handelsbolag vid		ett svenskt		handelsbolag vid
redovisningen av mervärdesskatt				redovisningen av mervärdesskatt
har återfört ingående skatt på				har återfört ingående skatt på
grund	av	jämkning	enligt	grund	av	jämkning	enligt
8 a kap.	eller 9 kap. 9–13 §§			8 a kap.	eller 9 kap. 9–13 §§
mervärdesskattelagen,			ska	mervärdesskattelagen,			ska
summan av jämkningsbeloppen				summan av jämkningsbeloppen
för den återstående korrige-				för den återstående korrige-
ringstiden dras av till den del				ringstiden dras av till den del
jämkningen		avser mervärdes-		jämkningen		avser mervärdes-
skatt på sådana utgifter som har				skatt på sådana utgifter som har
dragits	av	omedelbart	vid	dragits	av	omedelbart	vid
taxeringen.				beskattningen.

Mervärdesskatt ska dras av om skatten avser utgående skatt som i strid med 15 kap. 6 § första stycket har tagits upp som intäkt och som har betalats in till staten. Om denna mervärdesskatt sätts ned ska motsvarande del av avdraget återföras.

266

SOU 2009:58 Författningsförslag – övriga lagar

19 kap.
	3 §
En delägare i ett andelshus	En delägare i ett andelshus
får inte dra av utgifter för	får inte dra av utgifter för
reparation och underhåll av	reparation	och	underhåll	av
andelshuset omedelbart till den	andelshuset omedelbart till den
del hans andel av utgifterna	del hans andel av utgifterna
överstiger hans andel av tio	överstiger hans andel av tio
procent av fastighetens taxe-	procent	av	fastighetens
ringsvärde året före taxeringsåret.	taxeringsvärde vid utgången			av
	beskattningsåret.

Av 13 § framgår att utgifter som enligt första stycket inte får dras av omedelbart ska räknas in i anskaffningsvärdet.

21 kap.

24 §

Avdrag för insättning på skogsskadekonto får inte göras om den skattskyldige samma beskattningsår gör avdrag för insättning på

skogskonto.
Om avdrag för insättning på						Om avdrag för insättning på
skogsskadekonto				har vägrats		skogsskadekonto				har	vägrats
därför		att	förutsättningarna			därför		att	förutsättningarna
enligt 23 § inte varit uppfyllda,						enligt 23 § inte varit uppfyllda,
får	den skattskyldige				begära	får	den	skattskyldige			begära
avdrag för insättning på skogs-						avdrag för insättning på skogs-
konto. En sådan begäran ska ha						konto. En sådan begäran ska ha
kommit		in	till	Skatteverket		kommit		in	till	Skatteverket
inom sex månader efter det att						inom sex månader efter det att
det	beslut		meddelades		som	det	beslut		meddelades som
innebär		att	den	skattskyldige		innebär		att	den	skattskyldige
inte har rätt till avdrag för						inte har rätt till avdrag för
insättning på skogsskadekonto,						insättning på skogsskadekonto,
om inte längre tid följer av						om inte längre tid följer av
bestämmelserna i				taxeringslagen		bestämmelserna				i	skatte-
(1990:324).						förfarandelagen (0000:000).
						33 §
Avdrag får göras bara om						Avdrag får göras bara om
medlen sätts in på ett skogs-						medlen sätts in på ett skogs-
konto		eller	skogsskadekonto			konto eller			skogsskadekonto
senast den dag som den skatt-						senast den dag som den skatt-
											267

Författningsförslag – övriga lagar SOU 2009:58

skyldige	enligt	lagen	skyldige enligt skatteförfarande-
(2001:1227)	om självdeklara-		lagen (0000:000) ska deklarera
tioner och kontrolluppgifter ska			inkomst.
lämna självdeklaration.
		38 §55

Medel på ett skogskonto eller skogsskadekonto får föras över till ett annat kreditinstitut utan att beskattning sker enligt 37 § om hela det innestående beloppet direkt förs över till ett motsvarande konto i det mottagande kreditinstitutet. En sådan överföring får även göras när lantbruksenheten och kontomedel tas över enligt

41 §.
När	kontomedel			förs	över	När	kontomedel		förs över
ska det överförande kredit-						ska det överförande kredit-
institutet lämna det mottagande						institutet lämna det mottagande
kreditinstitutet			de	uppgifter		kreditinstitutet		de	uppgifter
som behövs för att det						som behövs för att det
mottagande		kreditinstitutet			ska	mottagande kreditinstitutet				ska
kunna fullgöra sina skyldigheter						kunna fullgöra sina skyldigheter
enligt detta kapitel och lagen						enligt	detta	kapitel		och
(2001:1227)		om	självdeklara-			skatteförfarandelagen
tioner och kontrolluppgifter.						(0000:000).
					25 kap.
					12 §56
Om	ett	företag		som	enligt	24 kap.	13 §	kan	inneha	en

näringsbetingad andel har gjort en kapitalförlust på en fastighet, får denna dras av bara mot kapitalvinster på fastigheter. Om en del av en förlust inte kan dras av, får den dras av mot en annan juridisk persons kapitalvinster på fastigheter om var och en av de juridiska

personerna
1. begär det vid samma års	1. begär det vid	samma
taxering, och	deklarationstillfälle, och

2. med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag till den andra juridiska personen.

Till den del en förlust inte kan dras av behandlas den det följande beskattningsåret som en ny kapitalförlust på fastigheter hos den juridiska person som haft förlusten.

55Senaste lydelse 2008:1066.

56Senaste lydelse 2003:1086.

268

SOU 2009:58

Författningsförslag – övriga lagar

Bestämmelserna i första stycket tillämpas inte om fastigheten under de tre senaste åren i betydande omfattning har använts för produktions- eller kontorsändamål eller liknande hos det avyttrande företaget eller hos ett företag i intressegemenskap.

Om det föreligger särskilda omständigheter tillämpas inte första stycket trots att fastigheten har använts i mindre omfattning på angivet sätt.

Första stycket första meningen, andra och tredje styckena tillämpas på motsvarande sätt om företaget beskattas för näringsverksamhet i ett handelsbolag eller i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person. Om skattskyldigheten för en andel i ett sådant bolag eller sådan utländsk juridisk person övergår till någon annan, gäller i stället bestämmelserna denne. Om skattskyldigheten för en andel i ett svenskt handelsbolag övergår till en fysisk person tillämpas dock bestämmelsen i 45 kap. 32 a §.

			25 a kap.
			11 §57
Skalbolagsbeskattning enligt 9 § ska inte ske om
1. det		företag som	den	1. det	företag som den
avyttrade		delägarrätten	hänför	avyttrade	delägarrätten	hänför
sig till tar upp företagets överskott				sig till ställer säkerhet för slutlig
eller underskott i en sådan				skatt enligt 58 kap. skatteförfar-
skalbolagsdeklaration som avses i				andelagen (2000:000) eller, i fall
10 kap.	8	a § första	stycket	Skatteverket inte begär säkerhet,
skattebetalningslagen (1997:483),
2. ett särskilt bokslut ligger till				2. den	som avyttrat	delägar-
grund	för	inkomstberäkningen		rätten är subsidiärt ansvarig för
enligt 1, och				det avyttrade företagets		slutliga
				skatt enligt 59 kap. 27 § samma
				lag.

3. säkerhet ställs om sådan har begärts med stöd av 11 kap. 11 a § skattebetalningslagen.

Bokslutet skall upprättas som om företagets beskattningsår avslutats vid tidpunkten för av- yttringen. Företagets avsättningar till periodiseringsfond och

57 Senaste lydelse 2008:1064.

269

Författningsförslag – övriga lagar

SOU 2009:58

ersättningsfond		ska	anses		ha
återförts.
Första och		andra		styckena		Första	stycket	gäller	även
gäller även	företag		i	sådan		företag i	sådan	intresse-
intressegemenskap som				avses i		gemenskap som avses i 2 § 1
2 § 1 med företaget som den						med företaget som den av-
avyttrade	delägarrätten				är	yttrade	delägarrätten		är
hänförlig till.						hänförlig till.

30 kap.

3 §

Juridiska personer som är skyldiga att upprätta årsredovisning eller årsbokslut enligt bokföringslagen (1999:1078) får göra avdrag bara om motsvarande avsättning görs i räkenskaperna.

När en juridisk person gör avsättning för en andel i ett svenskt handelsbolag och den juridiska personen och handels- bolaget inte har samma räkenskapsår, ska avsättningen göras i bokslutet för det räkenskapsår då handelsbolagets räkenskapsår löper ut. Beloppet ska dock alltid dras av vid taxeringen för det beskattningsår då handelsbolagets överskott eller underskott tas upp till beskattning.

				6 a §
En juridisk person som har				En juridisk person som har
gjort avdrag för avsättning till				gjort avdrag för avsättning till
en periodiseringsfond ska ta upp				en periodiseringsfond ska ta upp
en schablonintäkt. Intäkten ska				en schablonintäkt. Intäkten ska
beräknas till 72 procent av				beräknas till 72 procent av
statslåneräntan vid utgången av				statslåneräntan vid utgången av
november månad andra året före				november månad		året närmast
taxeringsåret	multiplicerad		med	före det kalenderår under vilket
summan av gjorda avdrag för				beskattningsåret		går	ut
avsättningar	till	sådana		multiplicerad	med	summan	av
periodiseringsfonder		som	den	gjorda avdrag	för	avsättningar
270

SOU 2009:58

Författningsförslag – övriga lagar

juridiska personen har vid till sådana periodiseringsfonder beskattningsårets ingång. som den juridiska personen har

vid beskattningsårets ingång. Avsättning för en andel i ett handelsbolag som enligt 3 § andra

stycket dragits av vid beskattningen, ska vid tillämpning av denna paragraf anses ha gjorts av den juridiska personen vid beskattnings- årets utgång.

Om beskattningsåret är längre eller kortare än tolv månader, ska schablonintäkten justeras i motsvarande mån.

						7 §58
Avdrag för avsättning till en						Avdrag för avsättning till en
periodiseringsfond ska återföras						periodiseringsfond ska återföras
senast	det	sjätte	taxeringsåret			senast det sjätte beskattningsåret
efter	det	taxeringsår			som	efter det beskattningsår då
avdraget hänför sig till. Om						avdraget gjordes.
taxering på grund av förlängning
av räkenskapsår inte sker det
sjätte taxeringsåret,			ska	avdraget
återföras senast			det	följande
taxeringsåret.

När återföring av avdrag för avsättning till periodiseringsfond sker, ska det tidigast gjorda avdraget återföras först.

I 8–10 §§ finns bestämmelser om att avdragen för avsättningarna i vissa fall ska återföras tidigare och i 11–14 §§ om att periodiseringsfonderna i vissa fall får föras över till annan näringsverksamhet i stället för att avdragen återförs.

		13 §
Om en fysisk person som är		Om en fysisk person som är
delägare i ett svenskt handels-		delägare i ett svenskt handels-
bolag tillskiftas realtillgångar vid		bolag tillskiftas realtillgångar vid
bolagets upplösning och över-		bolagets upplösning och över-
föringen inte föranleder uttags-		föringen inte föranleder uttags-
beskattning	enligt bestämmel-	beskattning	enligt bestämmel-
serna i 22 kap., får avsättning-		serna i 22 kap., får avsättning-
arna till	periodiseringsfonder	arna till	periodiseringsfonder
och de motsvarande avdrag som		och de motsvarande avdrag som
han gjort för andelen anses ha		han gjort för andelen anses ha

58 Senaste lydelse 2008:1064.

271

Författningsförslag – övriga lagar

SOU 2009:58

gjorts	i	enskild	närings-	gjorts	i	enskild	närings-
verksamhet		vid de	taxeringar	verksamhet för de beskattningsår
som avdragen hänför sig till.				som avdragen hänför sig till.
Vad som är realtillgångar framgår av 34 kap. 23 §.

Om en periodiseringsfond tas över, anses den som tar över fonden själv ha gjort avsätt- ningen och avdraget för denna vid den taxering som avdraget faktiskt hänför sig till.

15 §

Om en periodiseringsfond tas över, anses den som tar över fonden själv ha gjort avsätt- ningen och avdraget för denna för det beskattningsår som avdraget faktiskt hänför sig till.

31 kap.

19 §

Om en ersättningsfond inte tas i anspråk senast under det beskattningsår för vilket taxering sker under det tredje taxeringsåret efter det taxeringsår som av- draget hänför sig till, ska avdraget återföras det tredje taxeringsåret. Om taxering på grund av förlängning av räkenskapsår inte sker det tredje taxeringsåret, ska avdraget återföras senast det fjärde taxeringsåret efter det taxeringsår som avdraget hänför sig till.

Skatteverket får, om det finns särskilda skäl, medge att fonden behålls under en viss tid därefter. Som längst får den behållas till och med det beskattningsår för vilket taxering sker under det sjätte taxeringsåret efter det taxeringsår som avdraget hänför sig till.

Om en ersättningsfond inte tas i anspråk senast under det tredje beskattningsåret efter det beskattningsår då avdraget gjordes, ska avdraget återföras detta år.

Skatteverket får, om det finns särskilda skäl, medge att fonden behålls under en viss tid därefter. Som längst får den behållas till och med det sjätte beskattningsåret efter det beskattningsår då avdraget gjordes.

272

SOU 2009:58

Författningsförslag – övriga lagar

Om en ersättningsfond tas över, anses den som tar över fonden själv ha gjort avsättningen och avdraget för denna vid den taxering som avdraget faktiskt hänför sig till.

26 §

Om en ersättningsfond tas över, anses den som tar över fonden själv ha gjort avsättningen och avdraget för denna för det beskattningsår som avdraget faktiskt hänför sig till.

32 kap.

Avdrag får göras bara om medlen sätts in på ett upphovs- mannakonto senast den dag som den skattskyldige enligt lagen (2001:1227) om självdeklara- tioner och kontrolluppgifter ska lämna självdeklaration.

6 §

Avdrag får göras bara om medlen sätts in på ett upphovs- mannakonto senast den dag som den skattskyldige enligt skatteförfarandelagen (0000:000) ska deklarera inkomst.

10 §

Medel på ett upphovsmannakonto får föras över till ett annat kreditinstitut utan att beskattning sker enligt 9 § under förutsättning att hela det innestående beloppet direkt förs över till

ett motsvarande konto i det mottagande kreditinstitutet.
När kontomedel			förs över	När	kontomedel		förs	över
ska det överförande kredit-				ska det överförande kredit-
institutet lämna det mottagande				institutet lämna det mottagande
kreditinstitutet		de	uppgifter	kreditinstitutet		de	uppgifter
som behövs för att det				som behövs för att det
mottagande	kreditinstitutet ska			mottagande kreditinstitutet				ska
kunna fullgöra sina skyldigheter				kunna fullgöra sina skyldigheter
enligt detta kapitel och lagen				enligt	detta	kapitel		och
(2001:1227)	om	självdeklara-		skatteförfarandelagen
tioner och kontrolluppgifter.				(0000:000).

11 §

Medel på ett upphovsmannakonto ska tas upp som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet om

1.avtal träffas om överlåtelse eller pantsättning av medlen,

2.medlen övergår till den skattskyldiges make genom bodelning, eller

273

Om den skattskyldige dör, ska medel på ett upphovs- mannakonto tas upp som intäkt senast det beskattningsår då dödsboet skiftas helt eller delvis, dock inte i något fall senare än det andra beskattnings- året efter det år dödsfallet inträffade.

Författningsförslag – övriga lagar

SOU 2009:58

3. den skattskyldige vid beskattningsårets utgång inte längre är obegränsat skattskyldig.

Om den skattskyldige dör, ska medel på ett upphovs- mannakonto tas upp som intäkt senast det beskattningsår då dödsboet skiftas helt eller delvis, dock inte i något fall senare än vid den taxering som sker det tredje kalenderåret efter det år dödsfallet inträffade.

		33 kap.
			3 §
Ett	positivt	fördelnings-	Ett	positivt		fördelnings-
belopp beräknas genom att ett			belopp beräknas genom att ett
positivt	kapitalunderlag för		positivt	kapitalunderlag			för
räntefördelning		multipliceras	räntefördelning		multipliceras
med statslåneräntan vid ut-			med statslåneräntan vid ut-
gången av november andra året			gången	av	november		året
före taxeringsåret ökad med fem			närmast	före	det	kalenderår
procentenheter.			under vilket beskattningsåret går
			ut ökad med fem procent-
			enheter.

Ett negativt fördelningsbelopp beräknas genom att ett negativt kapitalunderlag för räntefördelning multipliceras med statslåne- räntan vid samma tidpunkt ökad med en procentenhet.

Om beskattningsåret omfattar längre eller kortare tid än tolv månader, ska fördelningsbeloppet justeras i motsvarande mån.

Hur kapitalunderlaget beräknas framgår av 8–20 §§.

10 §

Som tillgångar eller skulder i näringsverksamheten räknas inte fordringar eller skulder som avser

–statlig inkomstskatt,

–kommunal inkomstskatt,

–egenavgifter,

–avkastningsskatt enligt 2 § 5 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel,

–särskild löneskatt enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,

274

SOU 2009:58

Författningsförslag – övriga lagar

–statlig fastighetsskatt,

–kommunal fastighetsavgift,

–mervärdesskatt som ska redovisas i självdeklaration enligt 10 kap. 31 § skattebetalningslagen (1997:483),

–avgift enligt lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift, och

–skattetillägg och för- seningsavgift enligt taxerings- lagen (1990:324).

–avgift enligt lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift,

–skattetillägg på skatter och avgifter enligt 56 kap. 2 § 1–4 och 6 skatteförfarandelagen (0000:000), och

–förseningsavgift enligt skatteförfarandelagen för den som inte deklarerar inkomst eller lämnar särskilda uppgifter i rätt tid.

35 kap.

3 §59

Ett koncernbidrag från ett moderföretag till ett helägt dotterföretag eller från ett helägt dotterföretag till ett moder- företag ska dras av under förutsättning att

1. varken givaren eller mottagaren är ett privatbostadsföretag eller investmentföretag,

2. både givaren och mot- tagaren redovisar bidraget öppet i självdeklarationen vid samma års taxering,

3. dotterföretaget har varit helägt under givarens och mottagarens hela beskattningsår eller sedan dotterföretaget började bedriva verksamhet av något slag,

4. mottagaren inte enligt ett

2. givarens och mottagarens räkenskapsår går ut samma dag,

3. både givaren och mot- tagaren redovisar bidraget öppet vid samma deklarationstillfälle,

4. dotterföretaget har varit helägt under givarens och mottagarens hela beskattningsår eller sedan dotterföretaget började bedriva verksamhet av något slag,

5. mottagaren inte enligt ett

59 Senaste lydelse 2008:1064.

275

Författningsförslag – övriga lagar

SOU 2009:58

skatteavtal ska anses ha hemvist i en utländsk stat utom i fall som avses i 2 a § andra meningen,

5. näringsverksamheten som koncernbidraget hänför sig till inte är undantagen från beskattning i Sverige på grund av ett skatteavtal, och

6. om bidraget lämnas från dotterföretaget till moder- företaget, utdelning under beskattningsåret från dotter- företaget inte ska tas upp hos moderföretaget.

skatteavtal ska anses ha hemvist i en utländsk stat utom i fall som avses i 2 a § andra meningen,

6. näringsverksamheten som koncernbidraget hänför sig till inte är undantagen från beskattning i Sverige på grund av ett skatteavtal, och

7. om bidraget lämnas från dotterföretaget till moder- företaget, utdelning under beskattningsåret från dotter- företaget inte ska tas upp hos moderföretaget.

		38 kap.
			15 §
Periodiseringsfonder		och	Periodiseringsfonder			och
ersättningsfonder	hos	det	ersättningsfonder		hos	det
säljande företaget ska tas över av			säljande företaget ska tas över av
det köpande företaget,		om	det köpande	företaget,		om
företagen begär	det.	Det	företagen begär		det.	Det
köpande företaget ska i så fall			köpande företaget ska i så fall
anses ha gjort avsättningarna till			anses ha gjort avsättningarna till
fonderna och fått avdragen för			fonderna och fått avdragen för
avsättningarna vid de taxeringar			avsättningarna		för	de
avdragen faktiskt hänför sig till.			beskattningsår	avdragen faktiskt
			hänför sig till.

Om avyttringen inte omfattar samtliga tillgångar i det säljande företaget, får högst en så stor andel av periodiseringsfonder och ersättningsfonder tas över som motsvarar förhållandet mellan de skattemässiga värdena på de avyttrade tillgångarna och motsvarande värden på samtliga tillgångar i det säljande företaget vid tidpunkten för verksamhetsavyttringen.

38 a kap.

Periodiseringsfonder och ersättningsfonder hos det över- låtande företaget ska tas över av

15 §

Periodiseringsfonder och ersättningsfonder hos det över- låtande företaget ska tas över av

276

SOU 2009:58 Författningsförslag – övriga lagar

det övertagande företaget, om	det övertagande	företaget,	om
företagen begär det. Det över-	företagen begär det. Det över-
tagande företaget ska i så fall	tagande företaget ska i så fall
anses ha gjort avsättningarna till	anses ha gjort avsättningarna till
fonderna och fått avdragen för	fonderna och fått avdragen för
avsättningarna vid de taxeringar	avsättningarna	för	de
avdragen faktiskt hänför sig till.	beskattningsår avdragen faktiskt
	hänför sig till.

Högst en så stor andel av periodiseringsfonder och ersättnings- fonder får tas över som motsvarar förhållandet mellan de skattemässiga värdena på de överlåtna tillgångarna och motsvarande värden på samtliga tillgångar i det överlåtande företaget vid tidpunkten för den partiella fissionen.

39 kap.

22 §

Utdelning som en kooperativ förening lämnar av vinsten av den kooperativa verksamheten i form av rabatt eller pristillägg i förhållande till gjorda köp eller försäljningar ska dras av.

Om föreningen har med-					Om föreningen har med-
lemmar som får sådan utdelning					lemmar som får sådan utdelning
som enligt 42 kap. 14 § inte ska					som enligt 42 kap. 14 § inte ska
tas upp hos dem och det inte är					tas upp hos dem och det inte är
fråga om bara enstaka sådana					fråga om bara enstaka sådana
medlemmar,	får		utdelningen		medlemmar,	får	utdelningen
dras av med högst ett belopp					dras av med högst ett belopp
som motsvarar		80 procent av			som motsvarar 80 procent av
statslåneräntan vid utgången av					statslåneräntan vid utgången av
november	andra		året	före	november året närmast före det
taxeringsåret	multiplicerat			med	kalenderår under vilket beskatt-
summan av		medlemmarnas			ningsåret går	ut	multiplicerat
omsättning med föreningen. Vid					med summan av medlemmarnas
beräkningen	av	medlemmarnas			omsättning med föreningen. Vid
omsättning	med		föreningen		beräkningen	av medlemmarnas
medräknas även medlemmarna i					omsättning	med	föreningen
en medlemsfrämjande förening					medräknas även medlemmarna i
som har andelar i den utdelande					en medlemsfrämjande förening
föreningen.					som har andelar i den utdelande
					föreningen.

277

Författningsförslag – övriga lagar

SOU 2009:58

39 a kap.

Inkomstberäkningen ska ske

11 §

Inkomstberäkningen ska ske

med

utgångspunkt

sådana

med utgångspunkt i resultat-

resultat-

och

balansräkningar

och

balansräkningar

för

den

som

ska

lämnas

enligt

kap.

utländska

juridiska

personen.

9 b §

lagen

(2001:1227)

Resultat-

och

balansräkningarna

självdeklarationer

och

kontroll-

ska

uppgifter. Om resultat- och

1. vara

upprättade

enligt

balansräkningar

upprättats

6 kap.

4 §

bokföringslagen

utländsk

valuta,

ska

det

enligt

(1999:1078),

3 kap.

9 c §

samma

lag

2. innehålla

tilläggsupp-

omräknade resultatet

ligga

till

lysningar som anges i 6 kap. 6, 7

grund för inkomstberäkningen.

och 11 §§ bokföringslagen, och

3. vara

upprättade

den

juridiska personens redovisnings-

valuta.

Om resultat- och balans-

räkningarna

ska

upprättas

utländsk valuta, ska de räknas

till

svenska

kronor.

Vid

omräkningen ska principerna i 5–

7 §§ lagen (2000:46) om omräk-

ningsförfarande vid

beskatt-

ningen för företag som har sin

redovisning

euro,

m.m.

tillämpas

på

motsvarande

sätt.

Om principerna i den lagen inte

kan

tillämpas,

ska

omräkningen

göras på något annat lämpligt

sätt.

Inkomstberäkningen

får

ske

med utgångspunkt i resultat- och

balansräkningar som har upp-

rättats enligt andra regler än de

som avses i första stycket 1 och 2,

om den upprättade redovisningen

innehåller

tillförlitliga

uppgifter

som

är

tillräckliga

för

beskattningen.

278

SOU 2009:58 Författningsförslag – övriga lagar

13 §

En delägare i en utländsk juridisk person med lågbeskattade inkomster är skattskyldig för en så stor andel av överskottet av dessa beräknat med tillämpning av 10–12 §§ som svarar mot delägarens enligt 2 och 4 §§ beräknade andel av kapitalet i personen. Till den del överskottet tas upp till beskattning av en begränsat skattskyldig delägare ska det inte tas upp av en obegränsat skattskyldig delägare.

En delägare får vid beräkning av sin andel av överskottet bara dra av sådant underskott som dragits av vid beräkningen av beskattningsårets nettoinkomst hos den utländska juridiska personen enligt 6 §. Om periodiseringsfonder helt eller delvis inte återförts på grund av bestämmelserna i 30 kap. 10 a § ska

underskottet minskas med motsvarande belopp.
Överskottet i	en utländsk	Överskottet		i	en	utländsk
juridisk person ska tas upp vid		juridisk person ska tas upp det
en taxering då den utländska		beskattningsår		som		går	ut
juridiska personen	hade taxerats	samtidigt	som	den		utländska
om den hade varit skattskyldig.		juridiska	personens beskattnings-
		år. Om den utländska juridiska
		personen och delägaren inte har
		samma beskattningsår, ska över-
		skottet i stället tas upp det
		beskattningsår		som		går	ut
		närmast	efter	den		utländska
		juridiska	personens		beskattnings-
		år.

48 kap.

26 §

Juridiska personers kapitalförluster på delägarrätter för vilka avdrag ska göras får dras av bara mot kapitalvinster på delägarrätter. Om en del av en sådan förlust inte kan dras av, får den dras av mot en annan juridisk persons kapitalvinster på delägarrätter om var och

en av de juridiska personerna
1. begär det vid samma års	1. begär det vid samma
taxering, och	deklarationstillfälle, och

2. med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag till den andra juridiska personen.

279

Författningsförslag – övriga lagar

SOU 2009:58

Till den del en förlust inte kan dras av enligt första stycket behandlas den det följande beskattningsåret som en ny kapital- förlust på delägarrätter hos den juridiska person som haft förlusten.

			49 a kap.
			13 §60
Bestämmelserna i			11 § ska	Bestämmelserna i		11 § ska
inte tillämpas om				inte tillämpas om
1. det		avyttrade	företaget	1. det	avyttrade	företaget
eller, i fråga om handelsbolag,				eller, i fråga om handelsbolag,
säljaren tar upp företagets över-				säljaren ställer säkerhet för slutlig
skott eller underskott i en sådan				skatt enligt 58 kap. skatte-
skalbolagsdeklaration som avses i				förfarandelagen (0000:000) eller,
10 kap.	8	a § skattebetalnings-		i fall Skatteverket inte begär
lagen (1997:483),				säkerhet,
2. ett särskilt bokslut ligger till				2. den	som avyttrat	delägar-
grund	för	inkomstberäkningen		rätten är subsidiärt ansvarig för
enligt 1, och				det avyttrade företagets slutliga
				skatt enligt 60 kap. ?? § samma
				lag.

3. säkerhet ställs om sådan har begärts med stöd av bestämmel- serna i 11 kap. 11 a § skatte- betalningslagen.

Bokslutet ska upprättas som om företagets beskattningsår avslutats vid tidpunkten för avyttringen eller, i fråga om handelsbolag, vid avyttringen eller tillträdet. Företagets avsättningar till periodiserings- fond och ersättningsfond ska anses ha återförts. Om det är en andel i ett handelsbolag som har avyttrats, ska säljaren ta upp så stor del av handelsbolagets överskott eller underskott samt kapitalvinster och kapitalförluster vid avyttring av handelsbolagets

60 Senaste lydelse 2008:1064.

280

SOU 2009:58 Författningsförslag – övriga lagar

näringsfastigheter		och	närings-
bostadsrätter som belöper sig på
den avyttrade andelen.
Första	och	andra	styckena	Första stycket gäller även
gäller även	företag i		intresse-	företag i intressegemenskap.

gemenskap.

51 kap.

6 § Bestämmelserna i 3–5 §§ ska inte tillämpas, om

1.överlåtaren enligt en överenskommelse med förvärvaren tar upp överskott eller drar av underskott i handelsbolaget som avser tiden före avyttringen eller tiden före tillträdesdagen samt tar upp kapitalvinster och drar av kapitalförluster vid avyttringar av handelsbolagets näringsfastigheter och näringsbostadsrätter före samma tidpunkt, och

2.ett särskilt bokslut ligger till grund för inkomstberäkningen enligt 1.


Bokslutet			enligt		första		Bokslutet	enligt		första
stycket 2 ska upprättas som om							stycket 2 ska upprättas som om
handelsbolaget hade ett beskatt-							handelsbolaget hade ett beskatt-
ningsår som avslutats vid den							ningsår som avslutats vid den
sluttidpunkt			för	inkomst-			sluttidpunkt	för		inkomst-
beräkningen			som	överlåtaren			beräkningen	som	överlåtaren
valt enligt första stycket 1.							valt enligt första stycket 1.
Bokslutet och sådana uppgifter							Bokslutet och sådana uppgifter
till ledning för taxering som							till ledning för beskattning som
avses	i	3 kap.		5 §	lagen		avses i 31 kap.		2	och 3 §§
(2001:1227)			om	självdeklara-			skatteförfarandelagen (0000:000)
tioner och		kontrolluppgifter				ska	ska ha godkänts skriftligen av
ha	godkänts		skriftligen			av	förvärvaren.

förvärvaren.

Med förvärvare avses vid inlösen de kvarvarande delägarna i

handelsbolaget.
	58 kap.
	16 a §
Ett	pensionsförsäkringsavtal	Ett	pensionsförsäkringsavtal
ska också innehålla villkor om		ska också innehålla villkor om
att försäkringsgivaren ska lämna		att försäkringsgivaren ska lämna
sådana	kontrolluppgifter som	sådana	kontrolluppgifter som
			281

Författningsförslag – övriga lagar SOU 2009:58

enligt 6, 11 och 12 kap. lagen			enligt 15, 22 och 23 kap.
(2001:1227) om	självdeklara-		skatteförfarandelagen (0000:000)
tioner och kontrolluppgifter		ska	ska lämnas om pensions-
lämnas om pensionsförsäkring.			försäkring.
För att villkoret i första
stycket ska vara uppfyllt gäller			För att villkoret i första
för en försäkringsgivare		som	stycket ska vara uppfyllt gäller
meddelar försäkring från ett fast			för en försäkringsgivare som
driftställe beläget i en utländsk			meddelar försäkring från ett fast
stat inom Europeiska ekono-			driftställe beläget i en utländsk
miska samarbetsområdet (EES)			stat inom Europeiska ekono-
dessutom att försäkringsgivaren			miska samarbetsområdet (EES)
för varje försäkringsavtal ska ha			dessutom att försäkringsgivaren
kommit in med ett skriftligt			för varje försäkringsavtal ska ha
åtagande till Skatteverket enligt			kommit in med ett skriftligt
13 kap. 2 och 3 §§ lagen om			åtagande till Skatteverket enligt
självdeklarationer	och kontroll-		23 kap. 6 § skatteförfarandelagen.
uppgifter.

Andra stycket tillämpas också när en försäkringsgivare som är etablerad i en utländsk stat inom EES eller när en del av en försäkringsgivares verksamhet som är etablerad i en sådan stat övertar försäkringen efter en överlåtelse eller överföring av försäkringsavtalet.

18 a §

En försäkringsgivare som bedriver verksamhet från ett fast driftställe i en utländsk stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som gett in ett sådant åtagande som avses i 16 a § andra stycket, får avtala med försäkringens innehavare om att för dennes räkning betala den avkastningsskatt som enligt lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel är hänförlig till försäkringen. Ett sådant avtal om betalning av avkastningsskatt ska vara skriftligt och får avse flera år.

Betalningen ska inte anses strida mot bestämmelserna i detta kapitel och inte heller anses som pension enligt 10 kap. 5 § första

stycket 5, om
– beloppet betalats ut sedan	– beloppet betalats ut sedan
underlaget för avkastningsskatt	underlaget för avkastningsskatt
fastställts i beslut om årlig	fastställts i beslut om slutlig
taxering, och	skatt, och

282

SOU 2009:58 Författningsförslag – övriga lagar

– det belopp som betalats ut inte överstiger avkastningsskattens storlek enligt beslut om slutlig skatt med tillägg för bankavgifter och andra sedvanliga kostnader som har direkt samband med

överföringen av beloppet.
Om skatt som försäkrings-					Om skatt som försäkrings-
givaren betalat till följd av av-					givaren betalat till följd av av-
talet återbetalas, anses beloppet					talet återbetalas, anses beloppet
som pension om det inte, till-					som pension om det inte, till-
sammans		med	ränta	enligt	sammans med intäktsränta enligt
19 kap. 12 § skattebetalningslagen					65 kap.	skatteförfarandelagen
(1997:483), tillgodoförs försäk-					(0000:000), tillgodoförs försäk-
ringen	inom		14 dagar.	Har	ringen	inom	14 dagar.	Har
försäkringen			avslutats,	ska	försäkringen		avslutats,	ska
beloppet	i	stället tillgodoföras			beloppet	i stället tillgodoföras
den försäkring till vilken värdet					den försäkring till vilken värdet
i den avslutade försäkringen har					i den avslutade försäkringen har
överförts.					överförts.

Bestämmelserna i denna paragraf tillämpas också på tjänstepensionsavtal som är jämförbara med pensionsförsäkring

och uppfyller villkoren i 1 a §.
				19 b §
Om försäkringsgivaren				för	Om	försäkringsgivaren				för
ett enstaka år inte inom den tid					ett enstaka år inte inom den tid
som	föreskrivs		i	lagen	som föreskrivs i skatteförfar-
(2001:1227)		om	självdeklara-		andelagen		(0000:000)		lämnar
tioner	och	kontrolluppgifter			sådana	kontrolluppgifter				som
lämnar sådana kontrolluppgifter					avses	i	16 a §	och	som	ska
som avses i 16 a § och som ska					lämnas senast den 31 januari året
lämnas senast den 31 januari					efter	beskattningsåret,				ska
under	taxeringsåret,			ska	avskattning enligt 19 a § inte ske
avskattning enligt 19 a § inte ske					om försäkringstagaren eller den
om försäkringstagaren eller den					försäkrade själv lämnar uppgifter
försäkrade själv lämnar uppgifter					från	försäkringsgivaren				om
från	försäkringsgivaren			om	försäkringen senast den 31 maj
försäkringen senast den 31 maj					under	det år kontrolluppgiften
under	det år	kontrolluppgiften			skulle ha lämnats.
skulle ha lämnats.
Om avskattning inte ska ske					Om avskattning inte ska ske
på grund av bestämmelsen i					på grund av bestämmelsen i
första	stycket,	och	försäkrings-		första stycket,			och försäkrings-
										283

Författningsförslag – övriga lagar

SOU 2009:58

tagaren under det år då tagaren under det år då kontrolluppgiften skulle ha kontrolluppgiften skulle ha lämnats för över pensions- lämnats för över pensions- försäkringens värde till en annan försäkringens värde till en annan försäkring hos en annan försäkring hos en annan försäkringsgivare på det sätt som försäkringsgivare på det sätt som avses i 18 § tredje stycket ska avses i 18 § tredje stycket ska avskattning inte ske även om avskattning inte ske även om kontrolluppgift om överföringen kontrolluppgift om överföringen enligt 11 kap. 7 a § lagen om enligt 22 kap. 9 § skatteförfar- självdeklarationer och kontroll- andelagen inte lämnas.

uppgifter inte lämnas.

61 kap.

5 §

Värdet av bilförmån exklusive drivmedel ska för ett kalenderår beräknas till summan av

–0,317 prisbasbelopp,

–ett ränterelaterat belopp, och

–ett prisrelaterat belopp.

Det ränterelaterade beloppet			Det ränterelaterade beloppet
ska beräknas till 75 procent av			ska beräknas till 75 procent av
statslåneräntan vid utgången av			statslåneräntan vid utgången av
november	andra året	före	november året närmast före det
taxeringsåret	multiplicerat	med	kalenderår under vilket beskatt-
bilmodellens nybilspris.			ningsåret går ut multiplicerat
			med bilmodellens nybilspris.

Det prisrelaterade beloppet ska beräknas till 9 procent av bilmodellens nybilspris, om detta uppgår till högst 7,5 prisbas- belopp. Om bilmodellens nybilspris är högre, ska det prisrelaterade beloppet beräknas till summan av 9 procent av 7,5 prisbasbelopp och 20 procent av den del av nybilspriset som överstiger 7,5 pris- basbelopp.

284

SOU 2009:58

Författningsförslag – övriga lagar

Nuvarande lydelse

63 kap.

3 §

För dem som är obegränsat skattskyldiga under hela beskatt- ningsåret eller begränsat skattskyldiga uppgår grundavdraget till följande belopp.

Taxerad förvärvsinkomst

överstiger inte 0,99 prisbas- belopp

överstiger 0,99 men inte 2,72 prisbasbelopp

överstiger 2,72 men inte 3,11 prisbasbelopp

överstiger 3,11 men inte 7,88 prisbasbelopp

överstiger 7,88 prisbasbelopp

Grundavdrag

0,423 prisbasbelopp

0,423 prisbasbelopp ökat med

20 procent av det belopp med vilket den taxerade förvärvs- inkomsten överstiger 0,99 prisbasbelopp

0,77 prisbasbelopp

0,77 prisbasbelopp minskat med

10 procent av det belopp med vilket den taxerade förvärvs- inkomsten överstiger 3,11 pris- basbelopp

0,293 prisbasbelopp

Föreslagen lydelse

63 kap.

3 §

För dem som är obegränsat skattskyldiga under hela beskatt- ningsåret eller begränsat skattskyldiga uppgår grundavdraget till följande belopp.

Fastställd förvärvsinkomst	Grundavdrag
överstiger inte	0,423 prisbasbelopp
0,99 prisbasbelopp
överstiger 0,99 men inte	0,423 prisbasbelopp ökat med
2,72 prisbasbelopp	20 procent av det belopp med

285

Författningsförslag – övriga lagar

SOU 2009:58

överstiger 2,72 men inte 3,11 prisbasbelopp överstiger 3,11 men inte 7,88 prisbasbelopp

överstiger 7,88 prisbasbelopp

vilket den fastställda förvärvs- inkomsten överstiger 0,99 prisbasbelopp

0,77 prisbasbelopp

0,77 prisbasbelopp minskat med

10 procent av det belopp med vilket den fastställda förvärvs- inkomsten överstiger 3,11 prisbasbelopp

0,293 prisbasbelopp

Nuvarande lydelse

3 a §61

För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år är grundavdraget beloppet enligt 3 § med tillägg av följande särskilda belopp.

Taxerad förvärvsinkomst	Särskilt belopp
överstiger inte 0,99	pris- 0,425 prisbasbelopp
basbelopp
överstiger 0,99 men inte	0,623	prisbasbelopp	minskat
2,72 prisbasbelopp	med 20 procent av den taxerade
	förvärvsinkomsten
överstiger 2,72 men inte	0,078 prisbasbelopp
2,94 prisbasbelopp
överstiger 2,94 men inte	0,372	prisbasbelopp	minskat
3,11 prisbasbelopp	med 10 procent av den taxerade
	förvärvsinkomsten
överstiger 3,11 men inte	0,061 prisbasbelopp
7,88 prisbasbelopp
överstiger 7,88 men inte	0,849	prisbasbelopp	minskat
8,49 prisbasbelopp	med 10 procent av den taxerade
	förvärvsinkomsten

61 Senaste lydelse 2008:1306.

286

SOU 2009:58

Författningsförslag – övriga lagar

Föreslagen lydelse

3 a §62

För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år är grundavdraget beloppet enligt 3 § med tillägg av följande särskilda belopp.

Fastställd förvärvsinkomst	Särskilt belopp
överstiger inte	0,425 prisbasbelopp
0,99 prisbasbelopp
överstiger inte	0,623	prisbasbelopp	minskat
0,99 prisbasbelopp	med	20 procent	av	den
	fastställda förvärvsinkomsten
överstiger 0,99 men inte	0,078 prisbasbelopp
2,72 prisbasbelopp
överstiger 2,72 men inte	0,372	prisbasbelopp	minskat
2,94 prisbasbelopp	med 10 procent av den
	fastställda förvärvsinkomsten
överstiger 2,94 men inte	0,061 prisbasbelopp
3,11 prisbasbelopp
överstiger 3,11 men inte	7,88 0,849	prisbasbelopp	minskat
prisbasbelopp	med 10 procent av den
	fastställda förvärvsinkomsten
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	65 kap.
	1 §

I detta kapitel finns bestäm- melser om beräkning av statlig och kommunal inkomstskatt.

Bestämmelser om avrundning av skatten finns i 23 kap. 1 § skatte- betalningslagen (1997:483).

I detta kapitel finns bestäm- melser om beräkning av statlig och kommunal inkomstskatt.

62 Senaste lydelse 2008:1306.

287

Författningsförslag – övriga lagar

SOU 2009:58

För fysiska personer som är obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattningsåret är den kommunala inkomstskatten summan av de skattesatser för kommunalskatt och landstings- skatt som gäller i hemorts- kommunen för året före taxeringsåret multiplicerad med den beskattningsbara förvärvs- inkomsten.

Med hemortskommun avses hemortskommunen enligt 22 kap. 1 a § skattebetalningslagen (1997:483) för året före taxe- ringsåret. Med hemortskommun för ett dödsbo avses den dödes hemortskommun för dödsåret. Om den döde hade bytt folkbokföringsort efter den 1 november året före dödsåret, ska dock hemortskommunen för dödsboet från och med andra taxeringsåret efter dödsåret anses vara den kommun där den döde hade sin senaste rätta folkbokföringsort.

3 §

För fysiska personer som är obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattningsåret är den kommunala inkomstskatten summan av de skattesatser för kommunalskatt och landstings- skatt som gäller i hemorts- kommunen för beskattningsåret multiplicerad med den beskattningsbara förvärvs- inkomsten.

Med hemortskommun avses den kommun där den fysiska personen var folkbokförd den 1 november året före beskatt- ningsåret. För den som var bosatt eller stadigvarande vistades här i landet under någon del av beskattningsåret, men som inte var folkbokförd här den 1


november		föregående år,	avses
med	hemortskommun		den
kommun		där den	fysiska

personen först var bosatt eller stadigvarande vistades. För den som på grund av väsentlig anknytning till Sverige är obegränsat skattskyldig enligt 3 kap. 3 § första stycket 3, avses med hemortskommun den kommun till vilken anknytningen var starkast under året före beskattningsåret.

Med hemortskommun för ett dödsbo avses den dödes hemortskommun för dödsåret. Om den döde hade bytt folkbokföringsort efter den 1 november året före dödsåret, ska dock hemortskommunen

288

SOU 2009:58

Författningsförslag – övriga lagar

för dödsboet från och med beskattningsåret efter dödsåret anses vara den kommun där den döde hade sin senaste rätta folkbokföringsort.

För den som har brutet räkenskapsår avses med beskatt- ningsår enligt första–tredje styckena det kalenderår under vilket beskattningsåret går ut.

5 §63

För fysiska personer är den statliga inkomstskatten på beskattningsbara förvärvsinkomster

–20 procent av den del av den beskattningsbara förvärvs- inkomsten som överstiger en nedre skiktgräns, och

–5 procent av den del av den beskattningsbara förvärvs- inkomsten som överstiger en övre skiktgräns.

Skiktgränserna bestäms med

utgångspunkt i en nedre skikt-

gräns

på

367 600

kronor vid

gräns på xxx xxx kronor för

2010 års taxering och en övre

beskattningsåret

2011

och

skiktgräns

på 526 200

kronor

övre

skiktgräns

på

vid 2010 års taxering.

xxx xxx kronor

för beskattnings-

Vid

därpå följande

året 2011.

taxeringarna

uppgår

skikt-

För

därpå

följande

gränserna till skiktgränserna för

beskattningsåren

uppgår

skikt-

det

föregående

taxeringsåret

gränserna till skiktgränserna för

multiplicerade

med

det

det föregående

beskattningsåret

jämförelsetal, uttryckt i procent,

multiplicerade

med

det

som

anger

förhållandet

mellan

jämförelsetal, uttryckt i procent,

det allmänna prisläget i juni

som anger förhållandet

mellan

andra året före taxeringsåret och

det allmänna prisläget i juni året

prisläget i juni tredje året före

före beskattningsåret och pris-

taxeringsåret plus två procent-

läget i juni andra året före

enheter.

Skiktgränserna

fast-

beskattningsåret

plus

två

ställs

regeringen

före

procentenheter.

Skiktgränserna

utgången av andra året före

fastställs

regeringen

före

taxeringsåret och avrundas nedåt

utgången

året före

beskatt-

63 Senaste lydelse 2008:1327.

289

Författningsförslag – övriga lagar

SOU 2009:58

till helt hundratal kronor.	ningsåret och avrundas nedåt till
	helt hundratal kronor.
	Om en enskild näringsidkare
	enligt 1 kap. 13 § andra stycket
	har ett beskattningsår som inte
	sammanfaller med kalenderåret,
	ska de skiktgränser som gäller vid
	detta	beskattningsårs	utgång
	tillämpas.

66 kap.

Den genomsnittliga beskatt- ningsbara förvärvsinkomsten räknas fram med utgångspunkt i summan av den beskatt- ningsbara förvärvsinkomsten för taxeringsåret, minskad med nettobeloppen av de ackumule- rade inkomsterna och de beskattningsbara förvärvs- inkomsterna för så många av de närmast föregående taxerings- åren att det sammanlagda antalet år motsvarar antalet årsbelopp.

11 §

Den genomsnittliga beskatt- ningsbara förvärvsinkomsten räknas fram med utgångspunkt i summan av den beskatt- ningsbara förvärvsinkomsten för beskattningsåret, minskad med nettobeloppen av de acku- mulerade inkomsterna, och de beskattningsbara förvärvs- inkomsterna för så många av de närmast föregående beskatt- ningsåren att det sammanlagda antalet år motsvarar antalet årsbelopp.

14 §

Om en ackumulerad inkomst hänför sig enbart till beskattningsåret och tid dessförinnan, ska den genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten ökas med ett belopp som

motsvarar den nedre skiktgränsens förändring mellan
1. det närmast		föregående		1.	det	närmast	föregående
taxeringsåret	och	det	aktuella	beskattningsåret och det aktuella
taxeringsåret, om den acku-				beskattningsåret, om den acku-
mulerade inkomsten hänför sig				mulerade inkomsten hänför sig
till tre eller fyra beskattningsår,				till tre eller fyra beskattningsår,
2. det andra taxeringsåret före				2. det		andra beskattningsåret
taxeringsåret	och	det	aktuella	före	beskattningsåret		och det
taxeringsåret, om den acku-				aktuella beskattningsåret, om den
mulerade inkomsten hänför sig				ackumulerade inkomsten hänför
290

SOU 2009:58 Författningsförslag – övriga lagar

till fem eller sex beskattningsår,					sig till fem eller sex beskatt-
					ningsår,
3. det tredje taxeringsåret före					3. det		tredje	beskattningsåret
taxeringsåret		och	det	aktuella	före	beskattningsåret			och	det
taxeringsåret, om den ackumu-					aktuella beskattningsåret, om den
lerade inkomsten hänför sig till					ackumulerade inkomsten hänför
sju eller	åtta beskattningsår,				sig till sju eller åtta beskatt-
eller					ningsår, eller
4. det fjärde taxeringsåret före					4. det		fjärde	beskattningsåret
taxeringsåret		och	det	aktuella	före	beskattningsåret			och	det
taxeringsåret, om den acku-					aktuella beskattningsåret, om den
mulerade inkomsten hänför sig					ackumulerade inkomsten hänför
till nio eller tio beskattningsår.					sig till nio eller tio beskatt-
					ningsår.
				67 kap.
				12 §64
En begäran om skatte-					En begäran om skatte-
reduktion för hushållsarbete ska					reduktion för hushållsarbete ska
göras i	självdeklarationen vid				göras		när	deklarations-
taxeringen för det beskattningsår					skyldigheten för			inkomst fullgörs
då					för det beskattningsår då

1.utgifter för utfört hushållsarbete har betalats,

2.förmån av hushållsarbete har tillhandahållits, eller

3. ersättning	för	hushålls-	3. ersättning		för	hushålls-
arbete har redovisats i en			arbete har redovisats i en
förenklad	skattedeklaration		förenklad arbetsgivardeklaration
enligt 10 kap.	13	a § skatte-	enligt	26 kap.	5 §	skatte-
betalningslagen (1997:483).			förfarandelagen (0000:000).
		16 §65

För rätt till skattereduktion krävs beträffande den som utför hushållsarbete (utföraren) att denne uppfyller förutsättningarna i

någon av 1 eller 2 eller i 17 §.
1. Utföraren ska ha F-skatt-		1. Utföraren ska		vara	god-
sedel när avtalet om arbetet		känd för F-skatt när avtalet om
träffas eller när	ersättningen	arbetet	träffas	eller	när
betalas ut.		ersättningen betalas ut.
2. Redovisning	av arbets-	2. Redovisning		av arbets-

64Senaste lydelse 2009:197.

65Senaste lydelse 2009:197.

291

Författningsförslag – övriga lagar SOU 2009:58


givaravgifter	på	ersättning		för	givaravgifter	på	ersättning		för
arbetet har skett i en förenklad					arbetet har skett i en förenklad
skattedeklaration		enligt	10 kap.		arbetsgivardeklaration			enligt
13 a §	skattebetalningslagen				26 kap. 5 § skatteförfarandelagen
(1997:483). Utföraren får då					(0000:000). Utföraren får då
inte ha varit skattskyldig enligt					inte ha varit skattskyldig enligt
mervärdesskattelagen					mervärdesskattelagen
(1994:200)	i	fråga		om	(1994:200)	i	fråga		om
verksamhet	som		omfattar		verksamhet	som		omfattar

hushållsarbetet.					hushållsarbetet.
				17 §66
Om	hushållsarbetet			har	Om	hushållsarbetet			har
utförts utomlands och utföraren					utförts utomlands och utföraren
inte har bedrivit någon närings-					inte har bedrivit någon närings-
verksamhet		i	Sverige,	ska	verksamhet		i	Sverige,	ska
utföraren när avtalet om arbetet					utföraren när avtalet om arbetet
träffas	eller	när	ersättningen		träffas	eller	när	ersättningen
betalas ut ha ett intyg eller					betalas ut ha ett intyg eller
någon annan handling som visar					någon annan handling som visar
att företaget i fråga om skatter					att företaget i fråga om skatter
och avgifter i sitt hemland					och avgifter i sitt hemland
genomgår motsvarande kontroll					genomgår motsvarande kontroll
som en innehavare av F-					som den som är godkänd för F-
skattsedel.					skatt.

18 §67 Underlag för skattereduktion består av

1.belopp som har legat till grund för preliminär skattereduktion som har tillgodoräknats för beskattningsåret enligt 17 § första stycket 1 lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete,

2.värdet av förmån av hushållsarbete som tillhandahållits den skattskyldige under beskattningsåret, och


3. sådan		ersättning			för
hushållsarbete		och		arbetsgivar-
avgifter	för	denna		ersättning
som	har	redovisats			för
beskattningsåret			i en förenklad
skattedeklaration			enligt 10		kap.

3. sådan		ersättning		för
hushållsarbete		och arbetsgivar-
avgifter	för	denna	ersättning
som	har	redovisats		för
beskattningsåret i en			förenklad
arbetsgivardeklaration				enligt

66Senaste lydelse 2009:197.

67Senaste lydelse 2009:197.

292

SOU 2009:58 Författningsförslag – övriga lagar

13 a §	skattebetalningslagen 26 kap. 5 § skatteförfarandelagen
(1997:483).	(0000:000).

I underlaget räknas inte utgifter för material, utrustning och resor in.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011 och tillämpas första gången på skatt som avser beskattningsår som börjar den 1 januari 2011 eller, om beskattningsåret är ett brutet räkenskapsår, det beskattningsår som börjar närmast efter nämnda datum.

2.Om den ena av de personer som begär ett avdrag enligt 25 kap. 12 § eller 48 kap. 26 § eller redovisar ett koncernbidrag enligt 35 kap. 3 § har ett brutet räkenskapsår som beskattningsår, ska dock de nämnda bestämmelserna tillämpas på bidrag som lämnas fr.o.m. den 1 januari 2011 och förluster som uppkommer fr.o.m. samma tidpunkt.

293

Författningsförslag – övriga lagar

SOU 2009:58

1.14Förslag till lag om ändring i tullagen (2000:1281)

Härigenom föreskrivs i fråga om tullagen (2000:1281) dels att 8 kap. 14 § ska upphöra att gälla,

dels att 5 kap. 13, 16, 20, 21 och 24 §§, 8 kap. 2, 6 och 10 §§ samt 9 kap. 2 och 23 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas tre nya paragrafer, 1 kap. 6 a, 6 b och 6 c §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

6 a §

I ärenden och mål om tull, skatt som ska betalas till Tull- verket, tulltillägg och ränta enligt denna lag tillämpas bestämmel- serna i skatteförfarandelagen (0000:000) om

1. ersättning för kostnader för biträde i 40 kap., 68 kap. 2 § och 71 kap.4 §,

2. bevissäkring i 45 1–13 §§ och 15–17 §§ kap., 68 kap. 1 och 3 §§, 69 kap. 1–12 samt 16 §§, och

3. betalningssäkring i 46 kap.

68 kap. 1 § och 69 kap. 13–16 §§. Vid tillämpningen av första stycket ska vad som sägs om Skatteverket och Kronofogde- myndigheten i stället gälla

Tullverket.

6 b §

Frågor om bevissäkring prövas av den länsrätt inom vars domkrets bevissäkring ska verkställas eller har verkställts.

294

SOU 2009:58 Författningsförslag – övriga lagar

6 c §

Frågor om betalningssäkring prövas av den länsrätt som är behörig enligt 46 kap. 13 § skatteförfarandelagen eller den länsrätt som är behörig att pröva ett överklagande av den skatt, tull, avgift eller ränta som betalningssäkringen gäller.

5 kap.

13 §

Bestämmelser om återbetalning och eftergift av tull finns i artiklarna 235–242 i förordningen (EEG) nr 2913/92 och i

artiklarna 877–912 i förordningen (EEG) nr 2454/93.
Om annan skatt än tull,					Om annan skatt än tull,
tulltillägg eller förseningsavgift					tulltillägg eller förseningsavgift
har betalats med högre belopp					har betalats med högre belopp
än som rätteligen skall betalas,					än som rätteligen ska betalas,
återbetalas		överskjutande			återbetalas		överskjutande
belopp. Motsvarande gäller när					belopp. Motsvarande gäller när
annan skatt än tull, tulltillägg					annan skatt än tull, tulltillägg
eller förseningsavgift rätteligen					eller förseningsavgift rätteligen
inte skulle ha betalats. Belopp					inte skulle ha betalats. Belopp
som får dras av vid redovisning					som får dras av vid redovisning
av skatt enligt mervärdesskatte-					av skatt enligt mervärdesskatte-
lagen	(1994:200)		eller	som	lagen	(1994:200)		eller	som
medför	rätt	till återbetalning			medför	rätt	till återbetalning
enligt 10 kap. 9–13 §§ samma					enligt 10 kap. 9–13 §§ samma
lag återbetalas dock inte.					lag återbetalas dock inte.
Vid	återbetalning		får	avdrag	Vid	återbetalning		får	avdrag
göras för sådan beslutad tull och					göras för sådan beslutad tull och
annan skatt som skall betalas till					annan skatt som ska betalas till
Tullverket. I		lagen	(1985:146)		Tullverket. I		lagen	(1985:146)
om avräkning vid återbetalning					om avräkning vid återbetalning
av skatter och avgifter finns					av skatter och avgifter finns
också föreskrifter som begräns-					också föreskrifter som begräns-
ar rätten till återbetalning.					ar rätten till återbetalning.

Vid återbetalning får avdrag göras för sådan beslutad tull och annan skatt som skall betalas till Tullverket. I lagen (1985:146) om

295

Författningsförslag – övriga lagar SOU 2009:58

avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter finns också

föreskrifter som begränsar rätten till återbetalning.

Om annan skatt än tull, tull-

tillägg eller förseningsavgift har

betalats med högre belopp än

som rätteligen skall betalas, åter-

som rätteligen ska betalas, åter-

betalas

överskjutande

belopp.

betalas

överskjutande

belopp.

Motsvarande

gäller

när

annan

Motsvarande

gäller

när

annan

skatt än tull, tulltillägg eller

förseningsavgift

rätteligen inte

förseningsavgift

rätteligen inte

skulle ha betalats. Belopp som

får dras av vid redovisning av

skatt

enligt

mervärdesskatte-

skatt

enligt

mervärdesskatte-

lagen

(1994:200)

eller

som

lagen

(1994:200)

eller

som

medför

rätt

till

återbetalning

medför

rätt

till

återbetalning

enligt 10 kap. 9–13 §§ samma

lag återbetalas dock inte.

Vid

återbetalning

får

avdrag

Vid

återbetalning

får

avdrag

göras för sådan beslutad tull och

annan skatt som skall betalas till

annan skatt som ska betalas till

Tullverket. I

lagen

(1985:146)

Tullverket. I

lagen

(1985:146)

om avräkning vid återbetalning

av skatter och avgifter finns

också

föreskrifter

som

också

föreskrifter

som

begränsar rätten till åter-

betalning.

Om det finns synnerliga skäl,

får

Tullverket

medge

får regeringen eller den myndig-

nedsättning

eller

befrielse

het regeringen bestämmer medge

från annan skatt än tull.

nedsättning

eller

befrielse

från annan skatt än tull.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar de närmare föreskrifter som behövs i övrigt till komplettering av bestämmelserna om återbetalning och eftergift av

tull i förordningarna (EEG) nr 2913/92 och 2454/93.
		16 §
Bestämmelserna om	dröjs-	Bestämmelserna om	dröjs-
målsränta och befrielse	från	målsränta och befrielse	från
dröjsmålsränta i artikel 232 i		dröjsmålsränta i artikel 232 i
förordningen (EEG) nr 2913/92		förordningen (EEG) nr 2913/92
296

297

SOU 2009:58 Författningsförslag – övriga lagar

tillämpas även på annan skatt än			tillämpas även på annan skatt än
tull som skall tas ut för varor vid			tull som ska tas ut för varor vid
import.			import.
Dröjsmålsräntan skall beräk-			Dröjsmålsräntan ska	beräk-
nas på	det	sätt som anges i	nas på det sätt som	anges i
19 kap.	8 §	skattebetalningslagen	65 kap. 13 § skatteförfarande-
(1997:483).			lagen (0000:000).

Dröjsmålsräntan är minst 100 kronor. Om det ursprungligen obetalda beloppet är mindre än 100 kronor, får dröjsmålsränta dock endast tas ut med motsvarande belopp.

20 §68

Ränta som avses i 15 § första stycket 1 eller 2 ska beräknas från utgången av den första månaden efter den då varan deklarerades för övergång till fri omsättning till och med den månad då beloppet ska betalas. Ränta på skatt, som motsvarar tidigare återbetalt belopp, beräknas dock från utgången av den månad då beloppet återbetalades.

Ränta enligt 15 § första stycket 3 ska beräknas från utgången av den månad då varan infördes eller det olovliga förfarandet ägde rum till och med den månad då beloppet ska betalas.

	Ränta enligt 15 § andra tycket tas ut för den tid fördröjningen
omfattar.
	Räntesatser för ränta enligt	Räntesatser för ränta enligt
15 § första stycket 2 ska vara de		15 § första stycket 2 ska vara de
räntesatser som anges i 19 kap.		räntesatser som anges i 65 kap.
7 §	skattebetalningslagen	4 § första stycket och 11 § första
(1997:483).		stycket	skatteförfarandelagen
	Räntesatsen för ränta enligt	(0000:000).
		Räntesatsen för ränta enligt
15 § första stycket 1 och 3 och		15 § första stycket 1 och 3 och
andra stycket ska vara den som		andra stycket ska vara den som
anges i 19 kap. 7 § andra stycket		anges i 65 kap. 11 § första stycket
andra meningen skattebetalnings-		skatteförfarandelagen.
lagen.

68 Senaste lydelse 2007:1276.

Räntesatsen ska vara den som anges i 65 kap. 4 § andra stycket skatteförfarandelagen (0000:000).

Författningsförslag – övriga lagar

SOU 2009:58

21 §

På belopp som återbetalas i fall som anges i 13 § tillgodoförs ränta. Ränta tillgodoförs även på ränta enligt 14–16 §§ som återbetalas. Räntan tillgodoförs från utgången av den månad under vilken beloppet betalats till och med den månad då beloppet återbetalas.

Räntesatsen skall vara den som anges i 19 kap. 14 § skatte- betalningslagen (1997:483).

			24 §69
I fråga om betalnings-				I fråga om betalnings-
skyldighet för företrädare för en				skyldighet för företrädare för en
gäldenär som är juridisk person				gäldenär som är juridisk person
och som inte har betalat in tull i				och som inte har betalat in tull i
rätt tid och på rätt sätt gäller				rätt tid och på rätt sätt gäller
12 kap. 6,	6	b, 7–7 e §§,	12 §	59 kap. 12, 13, 15–21, 29, 30 §§
första stycket		och 13 §, 21	kap.	samt 66 kap. 4 och 29 §§ skatte-
3 § andra stycket samt 22 kap. 2				förfarandelagen (0000:000).
och 14 §§	skattebetalningslagen
(1997:483).

Tullverket beslutar om ansvar för delägare i handelsbolag enligt 2 kap. 20 § lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag avseende tull enligt denna lag.

Hos den som har blivit ålagd betalningsskyldighet får indrivning ske enligt 23 §.

8 kap.

Om den som är gäldenär och skyldig att lämna skriftlig eller med databehandlingsteknik upprättad tulldeklaration på något annat sätt än muntligen under förfarandet har lämnat en oriktig uppgift till ledning för tulltaxeringen, skall en särskild avgift (tulltillägg) tas ut. Det-

2 §70

69Senaste lydelse 2003:749.

70Senaste lydelse 2003:214.

298

SOU 2009:58 Författningsförslag – övriga lagar

samma gäller, om gäldenären har

lämnat en sådan uppgift i ett

ärende som avser

omprövning

ärende som

avser

omprövning

av tulltaxeringsbeslut eller i ett

överklagat

ärende

som

avser

överklagat

ärende

som avser

fastställande

tull

och

fastställande

tull

och

uppgiften

inte

har

godtagits

uppgiften

inte

har

godtagits

efter prövning i sak.

En uppgift skall anses vara

En uppgift ska anses vara

oriktig om det klart framgår att

en uppgift som gäldenären har

1. en

lämnad

uppgift

är

lämnat är felaktig eller att

felaktig, eller

gäldenären

har

utelämnat en

2. en uppgift som ska lämnas

uppgift

till

ledning

för

till ledning

för

tulltaxeringen

som

han

varit

har utelämnats.

skyldig att lämna. En uppgift

En uppgift ska dock inte

skall dock inte anses vara oriktig

anses vara oriktig om

om uppgiften tillsammans med

1. uppgiften tillsammans med

övriga lämnade uppgifter utgör

tillräckligt

underlag

för

ett

tillräckligt

underlag

för

ett

riktigt beslut. En uppgift skall

riktigt beslut, eller

inte heller anses vara oriktig om

2. den

uppenbart

inte

kan

uppgiften är så orimlig att den

läggas till grund för ett beslut.

uppenbart inte kan läggas till

grund för ett beslut.

Tulltillägget är tjugo procent av den tull som inte skulle ha påförts, om den oriktiga uppgiften godtagits.

Avgiftsberäkning enligt tredje stycket sker efter tio procent när det gäller mervärdesskatt som får dras av vid redovisning av skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200).

	6 §71
Tulltillägg påförs inte	Tulltillägg ska inte tas ut

1.vid rättelse av en felräkning eller felskrivning, som uppenbart framgår av tulldeklaration eller annat dokument som lämnats till ledning för tulltaxeringen,

2.om en avvikelse avser

71 Senaste lydelse 2003:214.

299

Författningsförslag – övriga lagar SOU 2009:58

bedömning av ett yrkande och
avvikelsen		inte gäller	någon
uppgift i sak,
3. om gäldenären frivilligt har				1. om gäldenären på eget
rättat	den	oriktiga uppgiften		initiativ har rättat den oriktiga
eller	anmält förhållande som			uppgiften	eller	anmält
avses i 3 §, eller				förhållande som avses i 3 §, eller
4. om det tullbelopp som				2. om det tullbelopp som
kunde	ha	undandragits	genom	kunde ha	undandragits	genom

felaktigheten				eller	felaktigheten					eller
underlåtenheten är obetydligt.					underlåtenheten är obetydligt.
				10 §72
Gäldenären			respektive		Gäldenären				respektive
deklaranten ska helt eller delvis					deklaranten ska helt eller delvis
befrias från tulltillägg respektive					befrias från tulltillägg respektive
förseningsavgift om felaktigheten					förseningsavgift			om	det	är
eller	underlåtenheten			framstår	oskäligt att ta ut avgiften med
som ursäktlig eller om det annars					fullt belopp.
skulle vara oskäligt att ta ut
avgiften med fullt belopp.
Vid bedömningen				av om	Vid	bedömningen			ska	det
felaktigheten		eller	underlåten-		särskilt beaktas om
heten framstår som ursäktlig ska					1. den		felaktighet			eller
det särskilt beaktas om denna					passivitet som lett till avgiften
kan antas ha					kan antas ha
1. stått i samband med gälde-					– stått i samband med gälde-
närens	respektive		deklarantens		närens	respektive		deklarantens
ålder, hans eller hans ombuds					ålder, hans eller hans ombuds
hälsa eller liknande förhålla-					hälsa eller liknande förhåll-
nden, eller					anden, eller
2. berott		på att gäldenären			– berott på en felbedömning
respektive deklaranten har fel-					av reglerna eller betydelsen av
bedömt reglerna eller betydelsen					de faktiska förhållandena.
av de faktiska förhållandena.
Vid bedömningen av om det
annars skulle vara oskäligt att ta

ut avgiften med fullt belopp ska det särskilt beaktas om

72 Senaste lydelse 2008:373.

300

SOU 2009:58 Författningsförslag – övriga lagar

1. avgiften inte står i rimlig						2. avgiften inte står i rimlig
proportion		till	felaktigheten			proportion	till	felaktigheten
eller underlåtenheten,						eller passiviteten,
2. en oskäligt lång tid förflutit						3. en oskäligt lång tid har gått
efter det att Tullverket har						efter det att Tullverket har
funnit anledning att anta att						funnit anledning att anta att
gäldenären			respektive			avgift ska tas ut utan att den som
deklaranten		ska påföras		avgift		avgiften gäller kan lastas för
utan att han kan lastas för						dröjsmålet, eller
dröjsmålet, eller
3. felaktigheten			eller	under-		4. felaktigheten		eller
låtenheten även har medfört att						passiviteten även har medfört att
gäldenären	respektive deklaran-					den som avgiften gäller fällts till
ten har fällts till ansvar för brott						ansvar för brott enligt lagen
enligt lagen		(2000:1225)			om	(2000:1225)	om	straff för
straff för smuggling eller 10 kap.						smuggling eller 10 kap. denna
denna lag eller blivit föremål för						lag eller blivit föremål för för-
förverkande		av	utbyte		av	verkande av utbyte av brottslig
brottslig	verksamhet			enligt		verksamhet enligt 36 kap. 1 b §
36 kap. 1 b § brottsbalken.						brottsbalken.

Deklaranten får helt eller delvis befrias från förseningsavgift

även när underlåtenheten är obetydlig.
					9 kap.
						2 §73
Ett	beslut		av	Tullverket		Ett	beslut		av	Tullverket
enligt	tullagstiftningen				eller	enligt	tullagstiftningen				eller
artikel 5 i förordningen (EG) nr						artikel 5 i förordningen (EG) nr
1383/2003		eller		beslut	om	1383/2003		eller		beslut	om
förlängning enligt artikel 8 i						förlängning enligt artikel 8 i
nämnda förordning eller artikel						nämnda förordning eller artikel
4.2 i förordningen (EG) nr						4.2 i förordningen (EG) nr
1889/2005		får	överklagas		hos	1889/2005		får	överklagas		hos
allmän förvaltningsdomstol.						allmän		förvaltningsdomstol.
						Tullverkets eller annan förvalt-
						ningsmyndighets beslut om ned-
						sättning	eller		befrielse		enligt
						5 kap. 13 §		fjärde		stycket	eller

19 § överklagas hos regeringen.

73 Senaste lydelse 2007:271.

301

Författningsförslag – övriga lagar

SOU 2009:58

Tullverkets beslut om revision enligt 6 kap. 28 § får inte över- klagas.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Detsamma gäller vid överklagande i mål som avses i 8 kap. 13 §. Föreskrifter om överklagande av Tullverkets beslut om före-

skrifter med stöd av ett bemyndigande enligt denna lag meddelas av regeringen.

			23 §74
Om talan om betalnings-				Om talan om betalnings-
skyldighet	enligt	12 kap.	6 §	skyldighet enligt 59 kap. 13 §§
skattebetalningslagen (1997:483)				skatteförfarandelagen (0000:000)
har väckts genom ansökan mot				har väckts genom ansökan mot
en företrädare för en juridisk				en företrädare för en juridisk
person, skall vad som sägs i				person, ska vad som sägs i detta
detta kapitel om		skattskyldig,		kapitel	om	skattskyldig,
klagande,	enskild,	part	eller	klagande,	enskild,	part eller
motpart även gälla företrädaren.				motpart även gälla företrädaren.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011 och tillämpas på förhållanden som hänför sig till tid efter utgången av 2010.

2.De nya bestämmelserna om ersättning för kostnader för biträde i 1 kap. 6 a § tillämpas på kostnader i ärenden och mål som inleds efter utgången av 2010.

74 Senaste lydelse 2003:749.

302

SOU 2009:58

Författningsförslag – övriga lagar

1.15Förslag till

lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980)

Härigenom föreskrivs i fråga om socialavgiftslagen (2000:980) dels att 2 kap. 5, 10, 21 och 24 §§ samt 4 kap. 1 och 2 §§ ska ha

följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas fyra nya paragrafer, 2 kap. 10 a– 10 d §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap.

Arbetsgivaravgifter skall inte betalas om den som tar emot ersättning för arbete har en F- skattsedel antingen när ersättningen bestäms eller när den betalas ut. En uppgift om innehav av en F-skattsedel får godtas om uppgiften lämnas i en anbudshandling, en faktura eller någon jämförlig handling som även innehåller utbetalarens och betalningsmottagarens namn och adress samt betalnings- mottagarens personnummer, samordningsnummer eller organisationsnummer. Uppgift- en om innehav av en F-skattsedel får dock inte godtas om den som betalar ut ersättningen känner till att uppgiften är oriktig.

Om betalningsmottagaren har en F-skattsedel med sådant villkor som avses i 4 kap. 9 § skattebetalningslagen (1997:483) skall arbetsgivaravgifter inte betalas om F-skattsedeln

åberopas skriftligen.

5 §

Arbetsgivaravgifter ska inte betalas om den som tar emot ersättning för arbete är godkänd för F-skatt antingen när ersättningen bestäms eller när den betalas ut. En uppgift om godkännande för F-skatt får godtas om uppgiften lämnas i en anbudshandling, en faktura eller någon jämförlig handling som även innehåller utbetalarens och betalningsmottagarens namn och adress samt betalnings- mottagarens personnummer, samordningsnummer eller organisationsnummer. Uppgift- en om godkännande för F-skatt får dock inte godtas om den som betalar ut ersättningen känner till att uppgiften är oriktig.

Om betalningsmottagaren är godkänd för F-skatt med villkor enligt 9 kap. 3 § skatte- förfarandelagen (0000:000), ska arbetsgivaravgifter inte betalas om godkännandet åberopas skriftligen.

303

Författningsförslag – övriga lagar

SOU 2009:58

Första och andra styckena gäller inte ersättning från semester- kassa.

10 §

Löner, arvoden, förmåner och andra ersättningar för arbete är avgiftspliktiga. Detsamma gäller annat som utges med anledning av ett avtal om arbete, dock inte pension.

Bestämmelser om värdering av förmåner finns i 9 kap. 2 § skattebetalningslagen (1997:483).

10 a §

Förmåner ska värderas enligt bestämmelserna i inkomst- skattelagen (1999:1229) med följande undantag:

1. värdet av förmån av bostad här i landet som inte är semester- bostad eller bostad som avses i 61 kap. 3 a § inkomstskattelagen ska beräknas enligt värdetabeller, och

2. värdet av drivmedels- förmån som avses i 61 kap. 10 § inkomstskattelagen ska beräknas till marknadsvärdet.

De tabeller som avses i första stycket 1 ska ange förmånsvärdet av en bostad till den genom- snittliga kostnaden per kvadrat- meter bostadsyta inom ett område där boendekostnaderna är i huvudsak enhetliga. Förmåns- värdet för en bostad som ligger utanför tätort och dess närområde ska dock bestämmas till 90 procent av den lägsta genom- snittskostnaden.

304

SOU 2009:58 Författningsförslag – övriga lagar

10 b §

Bestämmelserna om justering av värdet av bilförmån eller kostförmån i 61 kap. 18, 19 och 19 b §§ inkomstskattelagen (1999:1229) får tillämpas bara om Skatteverket på begäran av utgivaren beslutat om en justering.

10 c §

Om värdet av bostadsförmån enligt 10 a § 1 avviker med mer än 10 procent från det värde som följer av 61 kap. 2 eller 20 § inkomstskattelagen (1999:1229), får Skatteverket på begäran av utgivaren bestämma värdet av förmånen.

10 d §

Om Skatteverket har bestämt ett förmånsvärde enligt 10 a eller 10 b §, ska utgivaren underrätta mottagaren om beslutet.

21 §

Om en ersättning till viss del motsvarar utgifter i arbetet är ersättningen till den delen avgiftsfri, om ifrågavarande utgifter under året kan beräknas uppgå till minst 10 procent av ersättningen från utgivaren under samma år.

Detta gäller inte ersättning som beskattas enligt lagen

(1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta.
Utgifterna		får för	bestämda		Utgifterna		får för	bestämda
yrkesgrupper		beräknas		enligt	yrkesgrupper		beräknas		enligt
schablon	grundad		på	de	schablon	grundad		på	de
genomsnittliga utgifterna				inom	genomsnittliga		utgifterna		inom
respektive grupp.					respektive grupp.
					Om det inte finns någon
					sådan schablon som avses i tredje
									305

Författningsförslag – övriga lagar

SOU 2009:58

stycket, ska Skatteverket på begäran av den som ger ut ersätt- ning för utgifterna bestämma hur utgifterna ska beräknas.

Om utgifterna har beräknats enligt fjärde stycket, ska utgivaren underrätta den som tar emot ersättning för utgifterna om beslutet

24 §

Underlaget för beräkning av arbetsgivaravgifter (avgifts- underlaget) är summan av de avgiftspliktiga ersättningar som den

avgiftsskyldige har utgett under en kalendermånad.
			Ersättningar som avses i 2 och
			3 §§ ska räknas in i underlaget
			för den		kalendermånad				under
			vilken	den		avgiftsskyldige				fick
			kännedom om ersättningen.
			Ersättning			som		avses	i	1 §
			andra stycket ska räknas in i
			underlaget för den kalender-
			månad	under			vilken rättigheten
			utnyttjas		eller		överlåts,			dock
			senast för den kalendermånad då
			utgivaren		fick		kännedom			om
			ersättningen.
I	avgiftsunderlaget	skall	I avgiftsunderlaget ska också
också ingå tidigare under året			ingå tidigare under året utgiven
utgiven avgiftsfri ersättning som			avgiftsfri			ersättning				som
sammanräknad med en ersätt-			sammanräknad med en ersätt-
ning	som utgetts	under	ning	som			utgetts		under
kalendermånaden blir		avgifts-	kalendermånaden					blir avgifts-
pliktig.			pliktig.

4 kap.

Föreskrifter om bestäm- mande, debitering, redovisning och betalning av avgifter enligt denna lag finns i skatte-

1 §

Föreskrifter om bestäm- mande, debitering, redovisning och betalning av avgifter enligt denna lag finns i skatte-

306

SOU 2009:58

Författningsförslag – övriga lagar

betalningslagen (1997:483).

I fråga om avgift som avses i denna lag gäller vad som föreskrivs om skatt i skatte- brottslagen (1971:69) och lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter.

förfarandelagen (0000:000). Bestämmelserna om ompröv-

ning och överklagande i 66 och 67 kap. skatteförfarandelagen gäller för beslut enligt 2 kap. 10 b och 10 c §§ samt 2 kap. 21 § fjärde stycket. Besluten ska vid tillämpningen av bestämmelserna i skatteförfarandelagen anses som beslut om arbetsgivaravgifter.

2 §75

I fråga om avgift som avses i denna lag gäller vad som föreskrivs om skatt i skatte- brottslagen (1971:69).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011 och tillämpas första gången på arbetsgivaravgifter som avser kalendermånaden januari 2011.

75 Senaste lydelse 2003:551.

307

Bestämmelserna i 63 kap. 2 § och 4 § första stycket, 5–7 §§ och 17 §, samt 64 kap. 4 § första stycket och 7 § samt 67 kap. 5 § första stycket 6 skatteförfarande- lagen (0000:000) ska tillämpas i fråga om anstånd med betalning av trängselskatt och tilläggs- avgift. Med skattetillägg ska då i stället avses tilläggsavgift.

Författningsförslag – övriga lagar

SOU 2009:58

1.16Förslag till lag om ändring i lagen (2004:629) om trängselskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2004:629) om trängselskatt

dels att 17 § ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 3 b §, av följande

lydelse.
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	3 b §
	I ärenden och mål enligt
	denna lag gäller bestämmelserna i
	skatteförfarandelagen (0000:000)
	om
	1. ersättning för kostnader för
	biträde i 40 kap., 68 kap. 2 § och
	71 kap. 4 §, samt
	2. betalningssäkring i 46 kap.
	68 kap. 1 § och 69 kap. 13–16 §§.
	17 §76
Bestämmelserna i 17	kap. 2

och 2 a §§ samt 19 kap. 6 § första och tredje styckena skatte- betalningslagen (1997:483) ska tillämpas i fråga om anstånd med betalning av trängselskatt och tilläggsavgift. Med skatte- tillägg ska då i stället avses tilläggsavgift.

1. Denna lag träder i kraft den1 januari 2011 och tillämpas på skatt för vilken skattskyldighet inträder efter utgången av 2010.

76 Senaste lydelse 2008:185.

308

SOU 2009:58

Författningsförslag – övriga lagar

2.De nya bestämmelserna om ersättning för kostnader för biträde i 3 b § tillämpas på kostnader i ärenden och mål som inleds efter utgången av 2010.

3.De nya bestämmelserna om anstånd med betalning av skatter och avgifter i 17 § tillämpas från ikraftträdandet.

309

Författningsförslag – övriga lagar

SOU 2009:58

1.17Förslag till lag om ändring i vägtrafikskattelagen (2006:227)

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 8 §, 4 kap. 9 §, 5 kap. 8 § samt 7 kap. 2, 4 och 6 §§ vägtrafikskattelagen (2006:227) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse					Föreslagen lydelse
				1 kap.
					8 §
Vid kontroll av skatt enligt					I ärenden och mål enligt
denna lag tillämpas bestäm-					denna lag gäller bestämmelserna
melserna	om föreläggande			i	i	skatteförfarandelagen
10 kap.	27 §,	om	utredning	i	(0000:000) om
skatteärenden i 14 kap. och om					1. föreläggande i 37 kap. 6, 9
vite i	23	kap.	2 § skatte-		och 10 §§,
betalningslagen (1997:483).					2. dokumentationsskyldighet				i
					39 kap. 3 §,
					3. ersättning för kostnader för
					biträde i 40 kap., 68 kap. 2 § och
					71 kap. 4 §,
					4. Skatteverkets		skyldighet att
					utreda	och kommunicera			i
					41 kap. 1–3 §§,
					5. revision i 42 kap.,
					6. vite i 44 kap.,
					7. bevissäkring		i	45 kap.,
					68 kap. 1 och 3 §§, 69 kap. 1–12
					och 16 §§,
					9. betalningssäkring i 46 kap.,
					68 kap. 1 och 69 kap. 13–16 §§,
					samt
					10. handlingar		och	uppgifter
					som inte får granskas i 47 kap.

310

SOU 2009:58 Författningsförslag – övriga lagar

		4 kap.
			9 §
Skatteverkets	beslut	om	Skatteverkets	beslut	om
efterbeskattning skall, om inte			efterbeskattning ska, om inte
något annat följer av andra eller			något annat följer av andra eller
tredje stycket, meddelas		senast	tredje stycket, meddelas		senast
under sjätte året efter utgången			under sjätte året efter utgången
av det kalenderår under vilket			av det kalenderår under vilket
skatteåret eller	skatteperioden		skatteåret eller	skatteperioden
har gått ut.			har gått ut.

Beslut om efterbeskattning på grund av en oriktig uppgift i ett omprövningsärende eller i ett mål om betalning eller återbetalning av vägtrafikskatt får meddelas efter den tid som anges i första stycket, men senast ett år från utgången av den månad då Skatteverkets eller domstolens beslut i ärendet eller målet fått laga

kraft.
Vid efterbeskattning gäller i	Vid	efterbeskattning gäller i
övrigt bestämmelserna i 21 kap.	övrigt bestämmelserna i 66 kap.
17–20 §§ skattebetalningslagen	27 och	30–32 §§ skatteförfar-
(1997:483). Om den skatt-	andelagen (0000:000). Om den
skyldige avlidit, skall efter-	skattskyldige avlidit, ska efter-
beskattningen påföras dödsboet.	beskattningen påföras dödsboet.

5kap.

8 §

Skatteverket får bevilja anstånd med betalning av vägtrafikskatt om

1.den skattskyldige har begärt omprövning av eller har över- klagat ett beskattningsbeslut och det är tveksamt om betalnings- skyldighet kommer att gälla, eller

2.det i andra fall kan antas att den skattskyldige kommer att bli helt eller delvis befriad från skatten.

Bestämmelserna i 19 kap. 6 §	Bestämmelserna i 65 kap. 4 §
första och tredje styckena skatte-	första stycket	och 7 § skatte-
betalningslagen (1997:483) om	förfarandelagen	(0000:000) om
kostnadsränta vid anstånd skall	kostnadsränta vid anstånd ska då
då tillämpas.	tillämpas.

Anståndstiden får bestämmas till längst tre månader efter den dag då beslut fattades med anledning av begäran om befrielse eller omprövning eller med anledning av överklagandet.

311

Beslut enligt denna lag får, utom i de fall som avses i andra stycket, överklagas hos allmän förvaltningsdomstol av den skattskyldige och av det allmänna ombudet hos Skatte- verket om inte något annat följer av andra föreskrifter. Transportstyrelsens beslut om vägtrafikskatt genom automati- serad behandling med stöd av 4 kap. 1 § får dock överklagas av den skattskyldige först när beslutet har omprövats av Skatteverket enligt 4 kap. 2 §. En skattskyldigs överklagande av ett sådant beslut innan beslutet har omprövats ska anses som en begäran om omprövning.

Beslut om skatterevision får inte överklagas.

Författningsförslag – övriga lagar

SOU 2009:58

7 kap.

2 §

Beslut om skatterevision och föreläggande vid vite får inte överklagas.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

		4 §77
Vid en begäran om ompröv-		Vid en begäran om ompröv-
ning av	Transportstyrelsens	ning	av	Transportstyrelsens
automatiserade beslut enligt		automatiserade			beslut enligt
4 kap. 1 § gäller 6 kap. 5 och 6 §§		4 kap.	1 §	gäller	67 kap. 19–
taxeringslagen (1990:324).		21 §§		skatteförfarandelagen
Vid överklagande av Skatte-		(0000:000).
verkets	omprövningsbeslut	Vid överklagande av Skatte-
enligt 4 kap. 2 § gäller 6 kap. 5–		verkets		omprövningsbeslut
7 §§ taxeringslagen.		enligt 4 kap. 2 § gäller 67 kap.
		19–22 §§ skatteförfarandelagen.

77 Senaste lydelse 2008:1384.

312

SOU 2009:58

Författningsförslag – övriga lagar

Vid överklagande av läns- rättens och kammarrättens beslut gäller 6 kap. 10, 14 och 17 §§ taxeringslagen (1990:324).

6 §

Vid överklagande av läns- rättens och kammarrättens beslut gäller 67 kap. 26 § 1 samt 30 och 31 §§ skatteförfarande- lagen (0000:000).

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011 och tillämpas på fordonsskatt som avser tid efter utgången av 2010.

2.De nya bestämmelserna om ersättning för kostnader för biträde i 1 kap. 8 § tillämpas på kostnader i ärenden och mål som inleds efter utgången av 2010.

3.Den nya lydelsen av 7 kap. 2 § tillämpas på vitesförlägganden som meddelas efter utgången av 2010.

313

Statens offentliga utredningar 2009

Kronologisk förteckning

1.En mer rättssäker inhämtning av elektronisk kommunikation i brotts- bekämpningen. Ju.

2.Nya nät för förnybar el. N.

3.Ransonering och prisreglering i krig och fred. Fö.

4.Sekretess vid anställning av myndighets- chefer. Fi.

5.Säkerhetskopiors rättsliga status. Ju.

6.Återkrav inom välfärdssystemen.

– Förslag till lagstiftning. Fi.

7.Den svenska administrationen av jord- bruksstöd. Jo.

8.Trygg med vad du äter – nya myndigheter för säkra livsmedel och hållbar produk- tion. Jo.

9.Säkerhetskontroller vid fullmäktige- och nämndsammanträden. Fi.

10.Miljöprocessen. M.

11.En nationell cancerstrategi för framtiden. S.

12.Skatt i retur. Fi.

13.Effektiviteten i Kriminalvårdens lokal- försörjning. Ju.

14.Grundlagsskydd för digital bio och andra yttrandefrihetsrättsliga frågor. Ju.

15.Kraftsamling!

– museisamverkan ger resultat.

+ Bilagor. Ku.

16.Betänkande av Kulturutredningen. Grundanalys

Förnyelseprogram Kulturpolitikens arkitektur. Ku.

17.Kommunal kompetenskatalog. En problemorientering. Ju.

18.Två rapporter till Grundlagsutredningen. Ju.

19.Aktiv väntan – asylsökande i Sverige. Ju.

20.Mer järnväg för pengarna. N.

21.Redovisning av kommunal med- finansiering. Fi.

22.En ny alkohollag. S.

23.Olovlig tobaksförsäljning. S.

24.De statliga beställarfunktionerna och anläggningsmarknaden. N.

25.Samordnad kommunstatistik för styrning och uppföljning. Fi.

26.Det växande vattenbrukslandet. Jo.

27.Ta klass. U.

28.Stärkt stöd för studier – tryggt, enkelt och flexibelt. + Bilagor. U.

29.Fritid på egna villkor. IJ.

30.Skog utan gräns? Jo.

31.Effektiva transporter och samhälls- byggande – en ny struktur för sjö, luft, väg och järnväg. N.

32.Socialtjänsten. Integritet – Effektivitet. S.

33.Skatterabatt på aktieförvärv och vinstut- delningar. Fi.

34.Förenklingar i aktiebolagslagen m.m. Ju.

35.Moderna hyreslagar. Ju.

36.Främja, Skydda, Övervaka

– FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. IJ.

37.Enklare beslutsfattande i ekonomiska föreningar. Ju.

38.Ingen får vara Svarte Petter. Tydligare ansvarsfördelning inom socialtjänsten. S.

39.En ny kollektivtrafiklag. + Bilagor. N.

40.En ny modell för arbetsmiljötillsyn. A.

41.Bättre och snabbare insättningsgaranti. Fi.

42.Vattenverksamhet. M.

43.Klinisk forskning – ett lyft för sjukvården. U.

44.Integritetsskydd i arbetslivet. A.

45.Områden av riksintresse och Miljö- konsekvensbeskrivningar. M.

46.Försenad årsredovisning och bokförings- brott, m.m. Ju.

47.God arbetsmiljö - en framgångsfaktor? A

48.Koncessioner för el- och gasnät. N.

49.Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och social- försäkring. S.

50.Nytt pensionssystem för den statsunder stödda scenkonsten. Fi.

51.Avskaffande av filmcensuren för vuxna

–men förstärkt skydd för barn och unga mot skadlig mediepåverkan. Ku.

52.Staten och imamerna.

Religion, integration, autonomi. U.

53.Fiskevård i enskilt vatten. En översyn av lagen om fiskevårdsområden. Jo.

54.Uthållig älgförvaltning i samverkan. Jo.

55.Ett effektivare smittskydd. S.

56.Den nya migrationsprocessen. Ju.

57.Myndighet för hållbart samhällsbyggande

–en granskning av Boverket. M.

58.Skatteförfarandet. Fi.

Statens offentliga utredningar 2009

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet

En mer rättssäker inhämtning av elektronisk kommunikation i brottsbekämpningen.[1]

Säkerhetskopiors rättsliga status. [5]

Effektiviteten i Kriminalvårdens lokalförsörj- ning. [13]

Grundlagsskydd för digital bio och andra yttrandefrihetsrättsliga frågor. [14]

Kommunal kompetenskatalog. En problemorientering. [17]

Två rapporter till Grundlagsutredningen. [18] Aktiv väntan – asylsökande i Sverige. [19] Förenklingar i aktiebolagslagen m.m. [34] Moderna hyreslagar. [35]

Enklare beslutsfattande i ekonomiska föreningar. [37]

Försenad årsredovisning och bokföringsbrott, m.m. [46]

Den nya migrationsprocessen. [56]

Försvarsdepartementet

Ransonering och prisreglering i krig och fred. [3]

Socialdepartementet

En nationell cancerstrategi för framtiden. [11] En ny alkohollag. [22]

Olovlig tobaksförsäljning. [23] Socialtjänsten. Integritet – Effektivitet. [32]

Ingen får vara Svarte Petter. Tydligare ansvars- fördelning inom socialtjänsten. [38]

Bättre samverkan. Några frågor kring sam-- spelet mellan sjukvård och socialför- säkring. [49]

Ett effektivare smittskydd. [55]

Finansdepartementet

Sekretess vid anställning av myndighets- chefer. [4]

Återkrav inom välfärdssystemen.

– Förslag till lagstiftning. [6]

Säkerhetskontroller vid fullmäktige- och nämndsammanträden. [9]

Skatt i retur. [12]

Redovisning av kommunal medfinansiering. [21]

Samordnad kommunstatistik för styrning och uppföljning. [25]

Skatterabatt på aktieförvärv och vinstut- delningar. [33]

Bättre och snabbare insättningsgaranti. [41]

Nytt pensionssystem för den statsunder stödda scenkonsten. [50]

Skatteförfarandet. [58]

Utbildningsdepartementet

Ta klass. [27]

Stärkt stöd för studier – tryggt, enkelt och flexibelt. + Bilagor. [28]

Klinisk forskning – ett lyft för sjukvården. [43]

Staten och imamerna. Religion, integration, autonomi. [52]

Jordbruksdepartementet

Den svenska administrationen av jordbruks- stöd. [7]

Trygg med vad du äter – nya myndigheter

för säkra livsmedel och hållbar produktion. [8]

Det växande vattenbrukslandet. [26] Skog utan gräns? [30]

Fiskevård i enskilt vatten. En översyn av lagen om fiskevårdsområden. [53]

Uthållig älgförvaltning i samverkan. [54]

Miljödepartementet

Miljöprocessen. [10] Vattenverksamhet. [42]

Områden av riksintresse och Miljö- konsekvensbeskrivningar. [45]

Myndighet för hållbart samhällsbyggande

– en granskning av Boverket. [57]

Näringsdepartementet

Nya nät för förnybar el. [2] Mer järnväg för pengarna. [20]

De statliga beställarfunktionerna och anläggningsmarknaden. [24]

Effektiva transporter och samhällsbyggande

– en ny struktur för sjö, luft, väg och järnväg. [31]

En ny kollektivtrafiklag. + Bilagor. [39] Koncessioner för el- och gasnät. [48]

Integrations- och jämställdhetsdepartementet

Fritid på egna villkor. [29]

Främja, Skydda, Övervaka

– FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. [36]

Kulturdepartementet

Kraftsamling!

– museisamverkan ger resultat. + Bilagor. [15]

Betänkande av Kulturutredningen. Grundanalys Förnyelseprogram Kulturpolitikens arkitektur. [16]

Avskaffande av filmcensuren för vuxna

– men förstärkt skydd för barn och unga mot skadlig mediepåverkan. [51]

Arbetsmarknadsdepartementet

En ny modell för arbetsmiljötillsyn. [40] Integritetsskydd i arbetslivet. [44]

God arbetsmiljö - en framgångsfaktor? [47]