Nytt pensionssystem för den statsunderstödda scenkonsten
Betänkande av Scenkonstpensionsutredningen
Stockholm 2009
SOU 2009:50
SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.
Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm
Orderfax:
Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 2003.
– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss
Tryckt av Edita Sverige AB
Stockholm 2009
ISBN
ISSN
Till statsrådet Mats Odell
Regeringen beslutade den 3 april 2008 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att genomföra en översyn av regleringen av tjänste- pensioneringen för de anställda vid vissa statsunderstödda
Som experter i utredningen förordnades den 29 april 2008 departementssekreteraren Gunnar Eriksson, biträdande förhandlings- chefen Åsa Hollmén, handläggaren Veronica Lamppa Lönnbro, departementssekreteraren Ari Niemelä och produktspecialisten Kjell Olofsson. Till sekreterare anställdes från och med den 15 april numera departementssekreteraren Ronnie Hedin. Den 29 augusti 2008 förordnades förbundsdirektören Jaan Kolk att vara expert i utredningen.
Den särskilde utredaren har under arbetets gång tagit råd och fått underlag av experterna, men de har inte varit delaktiga i de förslag som utredningen lämnar. Experterna har följaktligen inte getts möjlighet att avge särskilda yttranden.
Utredningen, som har arbetat under namnet Scenkonstpensions- utredningen, överlämnar härmed sitt betänkande Nytt pensions- system för den statsunderstödda scenkonsten (SOU 2009:50).
Utredningens uppdrag är därmed slutfört.
Stockholm i maj 2009
Staffan Ekebrand
/Ronnie Hedin
Innehåll tabeller
Tabell 3.1 Antal årsverken vid institutionerna |
||
Tabell 3.2 Antal årsverken vid institutionerna 2006 |
|
|
fördelade på yrkesgrupper ........................................... |
76 |
|
Tabell 3.3 Institutionernas kostnader |
76 |
|
Tabell 3.4 Institutionernas kostnader 2006 fördelad på |
|
|
olika poster................................................................ |
78 |
|
Tabell 3.5 Institutionernas intäkter |
78 |
|
Tabell 3.6 |
Institutionernas intäkter 2006 fördelad på |
|
olika poster................................................................ |
79 |
|
Tabell 3.7 |
Antal anställda i genomsnitt 2007 fördelade |
|
på pensionsålder ........................................................ |
83 |
|
Tabell 3.8 |
Nivå på förmånsbestämd ålderspension från |
|
och med 65 år för övergångsgenerationen..................... |
85 |
|
Tabell 3.9 |
Avgiftssatser för AIP och kollektiva |
|
premiesatser för PISA |
104 |
|
Tabell 3.10 Avgifter för AIP och premier för PISA |
|
|
105 |
Tabell 3.11 Avgifter för AIP och premier för PISA 2007 .. 106
11
Innehåll tabeller |
|
SOU 2009:50 |
Tabell 3.12 Premier för PISA |
||
premietyper.............................................................. |
108 |
|
Tabell 3.13 Premiesatser för kollektiva |
||
108 |
||
Tabell 3.14 Avgifter för AIP och premier för PISA 2007 |
||
fördelade på pensionsåldrar och premietyp.................. |
109 |
|
Tabell 3.15 |
Genomsnittliga månadsavgifter för AIP och |
|
månadspremier för PISA 2007 fördelade på |
|
|
pensionsåldrar och premietyp .................................... |
110 |
|
Tabell 3.16 |
Andel premier för ålderspension före 65 år |
|
som inte resulterar i en pension ................................. |
112 |
|
Tabell 3.17 |
Riskpremiens fördelning på försäkrade |
|
förmåner 2007......................................................... |
114 |
Tabell 4.1 Genomsnittliga månadsavgifter för AIP och månadspremier för PISA fördelade på pensionsåldrar ...115
Tabell 4.2 Pensionsåldrar för konstnärliga anställningar |
|
enligt |
120 |
Tabell 4.3 Taxerad förvärvsinkomst 2007 för pensionärer födda
Tabell 4.4 |
Taxerad förvärvsinkomst 2007 för pensionärer |
|
födda |
|
|
pensionsålder........................................................... |
130 |
|
Tabell 4.5 |
Taxerad förvärvsinkomst 2007 för pensionärer |
|
födda 1943 eller senare fördelad på pensionsålder |
|
|
och kön ................................................................... |
132 |
12
SOU 2009:50 |
Innehåll tabeller |
Tabell 4.6 Taxerad förvärvsinkomst 2007 för pensionärer |
|
födda 1943 eller senare fördelad på pensionsålder |
|
och födelseår ........................................................... |
133 |
Tabell 4.7 Taxerad förvärvsinkomst 2007 för pensionärer |
|
födda 1943 eller senare fördelad på inkomstslag och |
|
pensionsålder .......................................................... |
134 |
Tabell 4.8 Pensionsgrundande inkomst 2007 för |
|
pensionärer födda 1943 eller senare fördelad på |
|
pensionsålder och kön .............................................. |
136 |
Tabell 4.9 Justerad pensionsgrundande inkomst 2007 |
|
för pensionärer födda 1943 eller senare fördelad på |
|
pensionsålder och kön .............................................. |
137 |
Tabell 4.10 Pensionsgrundande inkomst 2007 för |
|
pensionärer födda 1943 eller senare fördelad på |
|
pensionsålder och födelseår ...................................... |
138 |
Tabell 7.1 |
|
2011 för anställda som är födda i följande intervall ..... |
163 |
Tabell 9.1 Fribrev för ålderspension före 65 år |
|
multiplicerat med följande faktorer ger |
|
övergångsfribrev för livsvarig ålderspension från och |
|
med 65 år ............................................................... |
184 |
Tabell 9.2 Genomsnittlig pensioneringsålder ................... |
188 |
Tabell 9.3 Genomsnittligt övergångsfribrev fr.o.m. 65 år |
|
för olika pensionsåldrar och födelseår, kr/månad ......... |
189 |
Tabell 10.1 Kollektiva premier för ålderspension före 65 |
|
år i procent av pensionsunderlag................................ |
194 |
13
Innehåll tabeller |
SOU 2009:50 |
|
Tabell 10.2 |
Genomsnittliga ålderspensionspremier |
|
2007 enligt |
|
|
pensionsålder........................................................... |
196 |
|
Tabell 10.3 Riskpremiens fördelning på försäkrade |
|
|
förmåner |
................................................................ |
200 |
Tabell 11.1 Förslag till pensionsavgift i procent av lön..... |
204 |
|
Tabell 11.2 Förslag till tilläggsavgift i procent av lön ....... |
205 |
|
Tabell 11.3 Antal och andel anställda med lön över 7,5 |
|
|
ibb |
209 |
|
Tabell 13.1 Institutionernas justerade pensionskostnad |
|
|
2007, exklusive särskild löneskatt, fördelad på |
|
|
pensionsålder och förmån.......................................... |
225 |
|
Tabell 13.2 Institutionernas uppskattade framtida |
|
|
pensionskostnad, exklusive särskild löneskatt, |
|
|
fördelad på pensionsålder och förmån......................... |
227 |
Tabell 13.3 Institutionernas uppskattade pensionskostnader, exklusive särskild löneskatt, per
person och pensionsålder i kronor per månad olika år...230
Tabell 13.4 |
Institutionernas uppskattade |
pensionskostnader, exklusive särskild löneskatt, per |
|
person och pensionsålder i procent av utbetald lön |
|
olika år |
................................................................231 |
14
Innehåll
Förkortningar och ordförklaringar......................................... |
15 |
||
Sammanfattning ................................................................ |
23 |
||
Författningsförslag ............................................................. |
27 |
||
1 |
Utredningens bakgrund och uppdrag ............................ |
57 |
|
1.1 |
Uppdraget................................................................................. |
57 |
|
1.2 |
Utredningsarbetet.................................................................... |
58 |
|
1.3 |
Betänkandets disposition......................................................... |
59 |
|
2 |
En tillbakablick.......................................................... |
63 |
|
2.1 |
Införlivande med den statliga tjänstepensioneringen ............ |
64 |
|
2.2 |
Fortsatt statligt åtagande......................................................... |
65 |
|
3 |
Rådande förhållanden................................................. |
69 |
|
3.1 |
Scenkonstområdet ................................................................... |
69 |
|
|
3.1.1 |
Aktörer.......................................................................... |
69 |
|
3.1.2 |
Institutioner.................................................................. |
73 |
3.2 |
Pensionssystemet..................................................................... |
78 |
|
|
3.2.1 |
Allmän pension............................................................. |
79 |
|
3.2.2 |
80 |
|
|
3.2.3 |
88 |
|
|
3.2.4 |
Administration av |
89 |
|
3.2.5 |
Finansiering och tryggande.......................................... |
91 |
|
3.2.6 |
Kostnad ....................................................................... |
100 |
|
|
|
5 |
Innehåll SOU 2009:50
4 |
Problembild ............................................................. |
113 |
|
4.1 |
Pensionssystemet och scenkonstområdet ............................ |
113 |
|
|
4.1.1 Osäkra och höga kostnader för arbetsgivarna........... |
114 |
|
|
4.1.2 |
Svårt att administrera.................................................. |
117 |
|
4.1.3 Osäkra förmåner för arbetstagarna............................ |
119 |
|
4.2 |
Scenkonst och ålder................................................................ |
120 |
|
|
4.2.1 Nuvarande låga pensionsåldrar fungerar ej................ |
122 |
|
|
4.2.2 Scenkonstnärer som passerat pensionsåldern ........... |
123 |
|
|
4.2.3 Höga kostnader riskerar leda till utslagning ............. |
124 |
|
|
4.2.4 Höga premier ger inte alltid motsvarande förmån.... |
125 |
|
|
4.2.5 |
Scenkonstnärers förvärvsinkomster efter |
|
|
|
pensioneringen ............................................................ |
126 |
4.3 |
Ansvaret för pensionsvillkoren ............................................. |
139 |
5 |
Så ser det ut på andra håll ........................................ |
143 |
|
5.1 |
Övriga scenkonstområdet...................................................... |
143 |
|
|
5.1.1 |
Pensionsplanerna......................................................... |
143 |
|
5.1.2 |
Pensionsavtalen på scenkonstområdet ...................... |
147 |
5.2 |
Andra länder ........................................................................... |
149 |
|
|
5.2.1 |
Norge........................................................................... |
149 |
|
5.2.2 |
Danmark...................................................................... |
150 |
5.3 |
Andra yrken med låga pensionsåldrar................................... |
151 |
|
|
5.3.1 |
Statliga sektorn............................................................ |
152 |
|
5.3.2 |
Kommunala sektorn.................................................... |
154 |
|
5.3.3 |
Privata sektorn ............................................................ |
155 |
|
5.3.4 |
Övrigt .......................................................................... |
156 |
6 |
Genomgripande förändringar...................................... |
159 |
6.1 |
Förändrade bakomliggande pensionssystem ........................ |
159 |
6.2 |
Behov av förändrat scenkonstpensionssystem ..................... |
160 |
6
SOU 2009:50 Innehåll
7 |
Den statliga regleringen av pensionsvillkoren |
|
|
|
avvecklas................................................................. |
163 |
|
7.1 |
Förslag .................................................................................... |
163 |
|
7.2 |
Överväganden ........................................................................ |
164 |
|
|
7.2.1 Kollektivavtalsreglerat i stället för |
|
|
|
|
författningsreglerat..................................................... |
164 |
|
7.2.2 |
|
|
|
|
avgångna, äldre och sjuka ........................................... |
167 |
|
7.2.3 |
|
|
|
|
nuvarande institutionschefer...................................... |
168 |
|
7.2.4 |
Sjukpension och efterlevandepension ....................... |
169 |
|
7.2.5 |
Avgiftsbefrielse ........................................................... |
170 |
8 |
Omställningsersättning och efterlön för dansare och |
|
|
sångare ................................................................... |
173 |
8.1 |
Förslag .................................................................................... |
173 |
8.2 |
Överväganden ........................................................................ |
174 |
|
8.2.1 Omställningsersättning i stället för pension............. |
175 |
|
8.2.2 Efterlön ....................................................................... |
177 |
|
8.2.3 Möjlighet att välja efterlön redan vid avgång............ |
179 |
|
8.2.4 Dansare som går kvar på |
|
|
välja.............................................................................. |
179 |
|
8.2.5 I statens och SPVs regi............................................... |
180 |
9 |
Intjänad pensionsrätt enligt |
183 |
9.1 |
Förslag .................................................................................... |
183 |
9.2 |
Överväganden ........................................................................ |
185 |
|
9.2.1 Fribrev för ålderspension från och med 65 år........... |
185 |
|
9.2.2 Övergångsfribrev ersätter antastbar ålderspension |
|
|
före 65 år ..................................................................... |
186 |
|
9.2.3 Fribrev för ålderspension före 65 år vid |
|
|
långtidskontrakt.......................................................... |
190 |
|
9.2.4 Administration och information ............................... |
191 |
7
Innehåll SOU 2009:50
10 |
Finansiering av statligt reglerade förmåner .................. |
193 |
10.1 |
Förslag..................................................................................... |
193 |
10.2 |
Överväganden......................................................................... |
194 |
|
10.2.1 Kollektiva premier för förmånsbestämd |
|
|
ålderspension före 65 år.............................................. |
195 |
|
10.2.2 Avgift för omställningsersättning och efterlön ........ |
197 |
|
10.2.3 Premiebefrielseförsäkring och annan |
|
|
riskförsäkring .............................................................. |
200 |
|
10.2.4 Justering av statsbidragen........................................... |
200 |
11 |
Ett avgiftsbestämt pensionsavtal ................................ |
203 |
11.1 |
Förslag..................................................................................... |
203 |
11.2 |
Överväganden......................................................................... |
206 |
|
11.2.1 En avgiftsbestämd ålderspension ............................... |
206 |
|
11.2.2 Högre pensionsavgifter för konstnärlig personal ..... |
210 |
|
11.2.3 Kompensation för växlingen från |
|
|
förmånsbestämt till avgiftsbestämt............................ |
212 |
|
11.2.4 Fond för förtida avgång av konstnärliga skäl ............ |
213 |
|
11.2.5 Annan pensionslösning för institutionschefer.......... |
214 |
|
11.2.6 Varför inte kollektivavtalsreglering fullt ut?............. |
215 |
12 |
Frågan om pensionsförbättring från och med 65 år ...... |
217 |
12.1 |
Aktiva dansare och sångare.................................................... |
217 |
12.2 |
Dansare och sångare som gått i pension ............................... |
218 |
13 |
Konsekvenser ........................................................... |
223 |
13.1 |
För institutionerna ................................................................. |
223 |
|
13.1.1 Dagens kostnader........................................................ |
224 |
|
13.1.2 Framtida kostnader..................................................... |
226 |
|
13.1.3 Kostnad för olika personalkategorier ........................ |
229 |
|
13.1.4 Administration............................................................ |
232 |
13.2 |
För statsbudgeten................................................................... |
232 |
|
13.2.1 Premiebefrielse för AIP.............................................. |
232 |
|
13.2.2 Kollektiva premier för respektive pensionsålder....... |
233 |
|
13.2.3 Avveckling av |
233 |
8 |
|
|
SOU 2009:50 |
Innehåll |
|
|
13.2.4 Omställningsförmåner till sångare och dansare |
........ 235 |
|
13.2.5 Övergångsfribrev ........................................................ |
236 |
|
13.2.6 Administrationskostnader ......................................... |
237 |
13.3 |
För skatter .............................................................................. |
239 |
|
13.3.1 Omställningsersättning och efterlön......................... |
239 |
|
13.3.2 |
240 |
|
13.3.3 Fond för förtida avgång.............................................. |
240 |
13.4 |
För scenkonsten..................................................................... |
241 |
13.5 |
Kommittéförordningen ......................................................... |
242 |
14 |
Författningskommentarer .......................................... |
245 |
14.1Förslag till förordning om ändring i förordningen (2003:56) om tjänstepension och tjänstegrupplivförsäkring för vissa arbetstagare med
|
245 |
|
14.2 |
Förslag till förordning om ändring i förordningen |
|
|
(2003:56) om tjänstepension och |
|
|
tjänstegrupplivförsäkring för vissa arbetstagare med |
|
|
245 |
|
14.3 |
Förslag till förordning om omställningsförmåner för |
|
|
vissa dansare och sångare....................................................... |
248 |
14.4Förslag till förordning om ändring i förordningen (2003:56) om tjänstepension och tjänstegrupplivförsäkring för vissa arbetstagare med
249 |
14.5Förslag till förordning om ändring i förordningen (2009:000) om omställningsförmåner för vissa dansare
och sångare ............................................................................. |
249 |
9
Innehåll |
SOU 2009:50 |
Referenser....................................................................... |
251 |
|
Bilaga 1 |
Kommittédirektiv................................................. |
253 |
Bilaga 2 |
Förordning (2003:56) om tjänstepension och |
|
tjänstegrupplivförsäkring för vissa arbetstagare med |
|
|
263 |
||
Bilaga 3 |
Utdrag ur rapport från Carlström Försäkringsrutin |
|
AB |
.......................................................................... |
277 |
10
Förkortningar och ordförklaringar
Förkortningar
AIP |
Avgiftsbestämd individuell ålders- |
||
|
pension |
|
|
Avgiftsförordningen |
Förordning (1984:222) om pen- |
||
|
sionsavgifter enligt statliga tjän- |
||
|
stepensionsbestämmelser |
||
EP |
Efterlevandepension |
||
ibb |
Inkomstbasbelopp |
|
|
Kåpan |
Kompletterande ålderspension |
||
LKP |
Lönekostnadspålägg |
||
PA 03 |
Pensionsavtal |
för |
arbetstagare |
|
hos staten m.fl. |
|
|
Pensionsplan |
för |
arbetstagare |
|
|
hos staten m.fl. |
|
|
Allmänt pensionsavtal för stat- |
|||
|
liga och vissa andra tjänstemän |
||
|
(även kallat |
|
|
PB |
Premiebefrielse |
|
|
Pensionsvalet |
Pensionsvalet PV AB |
||
Förordning (2003:56) om tjän- |
|||
|
stepension och tjänstegruppliv- |
||
|
försäkring för vissa arbetstagare |
||
|
med |
15
Förkortningar och ordförklaringar SOU 2009:50
|
Är även benämningen på tidi- |
|
gare förordningar som knyter |
|
an till statliga tjänstepensions- |
|
avtal. |
Premieförordningen |
Förordning (1997:908) om pre- |
|
mier för statens avtalsförsäk- |
|
ringar |
PU |
Pensionsunderlag |
SCB |
Statistiska centralbyrån |
SjP |
Sjukpension |
SPR |
Statens allmänna tjänstepensions- |
|
reglemente (1959:287) |
SPV |
Statens pensionsverk |
Tryggandelagen |
Lag (1967:531) om tryggande |
|
av pensionsutfästelse m.m. |
ÅP |
Ålderspension |
ÅPE |
Ålderspension från och med 65 |
|
år |
ÅPF |
Ålderspension före 65 år |
Ordförklaringar
Antastbar förmån |
Innebär att rätten till förmånen är |
|
villkorad, dvs. den bortfaller om |
|
anställningen upphör före avgång |
|
med pension. Pensionen före 65 år |
|
enligt |
|
exempel på en antastbar förmån. |
Avgiftsbestämd individuell |
Kollektivavtalad förmån som kom- |
ålderspension (AIP) |
pletterar förmånerna enligt PISA- |
|
förordningen. Scenkonstområdets |
|
motsvarighet till den individuella |
|
ålderpensionen och Kåpan inom det |
|
statliga avtalsområdet. |
16 |
|
SOU 2009:50 Förkortningar och ordförklaringar
Avgiftsbestämd tjänstepension |
Tjänstepension vars avgift är bes- |
||||
|
tämd till en viss procent av lönen |
||||
|
eller till ett visst belopp. För- |
||||
|
månens storlek beror av inbetalda |
||||
|
avgifter och tillgodoräknad avkast- |
||||
|
ning på kapitalet. AIP är ett exem- |
||||
|
pel på en avgiftsbestämd pension. |
||||
Avgångspension |
Pension som betalas ut till en an- |
||||
|
ställd före pensionsåldern |
enligt |
|||
|
särskild |
överenskommelse. |
Den |
||
|
pension före 65 år som enligt |
||||
|
utredningens |
förslag |
ska |
kunna |
|
|
erbjudas när en konstnärligt anställd |
||||
|
(exklusive sångare och dansare) |
||||
|
fysiskt och konstnärligt inte klarar |
||||
|
sin uppgift på ett nöjaktigt sätt är |
||||
|
exempel på en avgångspension. |
||||
Beräkningsfribrev |
Benämning på det tekniska fribrev |
||||
|
som SPV använder vid beräkning av |
||||
|
premier för antastbara ålders- |
||||
|
pensioner före 65 år. |
|
|
||
Bruttopension |
Tjänstepension som garanterar en |
||||
|
viss totalnivå inklusive allmän pen- |
||||
|
sion. I exempelvis det tidigare stat- |
||||
|
liga pensionsavtalet |
||||
|
den |
||||
|
till det avtalet, var ålderspensionen |
||||
|
fr.o.m. 65 år en bruttopension. |
||||
Efterlön |
Förmån |
som |
enligt |
utredningens |
|
|
förslag tillsammans med omställ- |
||||
|
ningsersättning ska ersätta ålders- |
||||
|
pensionen före 65 år enligt PISA- |
||||
|
förordningen för sångare och dan- |
||||
|
sare. |
|
|
|
|
Fribrev |
Tjänstepension där premieinbetal- |
||||
|
ning har upphört före uppnådd |
||||
|
pensionsålder eller intjänad del av |
||||
|
pågående |
försäkring. I exempelvis |
|||
|
|
|
|
|
17 |
Förkortningar och ordförklaringar SOU 2009:50
PA 03 och
Fribrevshavare |
Individ som har slutat sin anställ- |
||||
|
ning i förtid och som är berättigad |
||||
|
till ett fribrev i stället för en |
||||
|
pension. Enligt |
||||
|
gen gäller vanligen att anställningen |
||||
|
ska ha motsvarat minst 20 % av en |
||||
|
heltidstjänstgöring och |
ha upphört |
|||
|
efter 28 års ålder för att en person |
||||
|
ska vara berättigad till ett fribrev. |
||||
Förmånsbestämd tjänstepen- |
Tjänstepension som i förväg är |
||||
sion |
bestämd till ett visst belopp eller |
||||
|
till en viss nivå av lönen. Ålders- |
||||
|
pensionen före och från och med |
||||
|
65 år enligt |
||||
|
exempel på förmånsbestämda pen- |
||||
|
sioner. |
|
|
|
|
Försäkringsmodellen [för stat- |
En modell för att redovisa de för- |
||||
ens avtalsförsäkringar] |
säkringsmässiga |
kostnaderna |
för |
||
|
statens avtalsförsäkringar. |
|
|||
Försäkringsrörelsen [för stat- |
Ett område inom försäkringsmod- |
||||
ens avtalsförsäkringar] |
ellen för statens avtalsförsäkringar |
||||
|
som är tänkt att likna ett försäk- |
||||
|
ringsbolag. Försäkringsrörelsen är |
||||
|
inomstatlig. |
Premier |
tillförs |
in- |
|
|
komsttitel och |
förmåner belastar |
|||
|
anslag. Tillgångarna utgörs av en |
||||
|
redovisningspost |
på statsbudgeten. |
|||
|
Resultatet regleras mot en återbär- |
||||
|
ingsfond. Storleken på återbärings- |
||||
|
fonden påverkar premierna. |
|
|||
Försäkringstekniska riktlinjer |
Innehåller principer för beräkning |
||||
|
av bl.a. premier, försäkringsteknisk |
||||
|
avsättning |
(pensionsskuld) |
och |
||
|
återbäring. I de försäkringstekniska |
||||
|
riktlinjerna |
finns antaganden |
om |
||
|
livslängd, ränta och omkostnader. |
||||
18 |
|
|
|
|
|
SOU 2009:50 Förkortningar och ordförklaringar
Det är SPV som beslutar om de försäkringstekniska riktlinjer som gäller för statens avtalsförsäkringar.
Individuell ålderspension |
Avgiftsbestämd förmån enligt pen- |
||||
|
sionsavtalet |
PA 03. |
Arbetstagaren |
||
|
får välja vilket bolag som ska för- |
||||
|
valta inbetalda avgifter och om de |
||||
|
ska placeras i fondförsäkring eller |
||||
|
traditionell försäkring. |
|
|||
Individuella premier |
Avser premier för förmånsbestämd |
||||
|
pension och bestäms försäkrings- |
||||
|
tekniskt med hänsyn till den |
||||
|
anställdes ålder, pensionsålder, tid |
||||
|
under vilken pensionen intjänas |
||||
|
och pensionens storlek. Individu- |
||||
|
ella premier utjämnas inte mellan |
||||
|
arbetsgivarna. Ålderspensionen före |
||||
|
respektive |
fr.o.m. |
65 år |
enligt |
|
|
|||||
|
förmåner som betalas med indivi- |
||||
|
duella premier. |
|
|
|
|
Kollektiva premier |
Utjämnas över den grupp som om- |
||||
|
fattas av förmånen och uppgår till |
||||
|
en procentsats av ett underlag, alt- |
||||
|
ernativt ett belopp i kronor. Nivån |
||||
|
på de kollektiva premierna bestäms |
||||
|
för ett år i taget, så att det premier |
||||
|
som betalas in förväntas täcka |
||||
|
årets kostnader för de förmåner |
||||
|
som premien finansierar. Värde- |
||||
|
säkringspremie och riskpremie är |
||||
|
exempel på kollektiva premier. |
||||
Kompletterande ålderspension |
Avgiftsbestämd |
förmån |
enligt |
||
(Kåpan) |
PA 03 och |
||||
|
ter förvaltas av Kåpan Pensioner |
||||
|
Försäkringsförening. |
|
|||
Livränta |
Förmånsbestämd |
pensionsförmån |
|||
|
som, när det gäller tjänstepension, |
||||
|
|
|
|
|
19 |
Förkortningar och ordförklaringar SOU 2009:50
|
kan utbetalas fr.o.m. pensionsåld- |
|||||
|
ern till den som slutat sin anställ- |
|||||
|
ning före pensionsåldern. Livränta |
|||||
|
enligt äldre bestämmelser, |
bland |
||||
|
annat |
|||||
|
säkrad före utbetalning är exempel |
|||||
|
på denna förmån. |
|
|
|
||
Långtidskontrakt |
Särskilt avtal om tillfällig anställ- |
|||||
|
ning på minst två och högst fem år |
|||||
|
för konstnärlig personal vid teater- |
|||||
|
, dans- eller musikinstitution. Lång- |
|||||
|
tidskontrakt utgör ett komplement |
|||||
|
till tillsvidareanställningar. |
|
||||
Målbelopp |
Beräknat årsbelopp för förmånsbe- |
|||||
|
stämd ålderspension när anställnin- |
|||||
|
gen antas fortsätta fram till uppnådd |
|||||
|
pensionsålder. SPV använder mål- |
|||||
|
beloppet bl.a. vid beräkning av |
|||||
|
individuella premier. |
|
|
|
||
Oantastbar förmån |
Innebär att den anställde fortlö- |
|||||
|
pande tjänar in sin framtida tjänste- |
|||||
|
pension och att rätten till den intjä- |
|||||
|
nade |
pensionsförmånen |
kvarstår, |
|||
|
även om anställningen upphör före |
|||||
|
pensionsåldern. |
Ålderspensionen |
||||
|
fr.o.m. 65 år enligt |
|||||
|
ordningen är exempel på en |
|||||
|
oantastbar förmån. |
|
|
|
||
Omställningsförmåner |
De |
förmåner, |
omställningsersätt- |
|||
|
ning och efterlön, som enligt utred- |
|||||
|
ningens förslag ska ersätta ålders- |
|||||
|
pensionen före 65 år enligt PISA- |
|||||
|
förordningen |
för |
sångare |
och |
||
|
dansare. |
|
|
|
|
|
Pensionsgrundande lön |
Avlöningsförmåner |
som |
tillgodo- |
|||
|
räknas för pensionsunderlag. Enligt |
|||||
|
||||||
|
pensionsgrundande |
lönen |
av |
|||
20 |
|
|
|
|
|
|
SOU 2009:50 Förkortningar och ordförklaringar
|
arbetstagarens |
fasta lön, |
andra |
||
|
kontanta |
avlöningsförmåner |
samt |
||
|
vissa naturaförmåner. |
|
|
||
Pensionsrörelsen |
Benämning på de delar av försäk- |
||||
|
ringsmodellen |
där pensionsåtagan- |
|||
|
dena redovisas i SPV:s balans- |
||||
|
räkning. |
|
|
|
|
Pensionsunderlag |
Löneunderlag som ligger till grund |
||||
|
för beräkning av pension. Enligt |
||||
|
|||||
|
talet av de pensionsgrundande lön- |
||||
|
erna, värdesäkrade med prisbas- |
||||
|
beloppets utveckling, för de fem |
||||
|
sista kalenderåren före beräknings- |
||||
|
året. |
|
|
|
|
Pensionsålder |
Ålder enligt avtal eller förordning |
||||
|
vid vilken den anställde har rätt att |
||||
|
avgå med pension utan att göra |
||||
|
förtida uttag av pensionen. I PISA- |
||||
|
förordningen finns följande pen- |
||||
|
sionsåldrar: 65, 63, 60, 59, 52 och |
||||
|
41 år. |
|
|
|
|
Pensionsåtagande |
Förpliktelse om finansiering av för- |
||||
|
månsbestämd |
tjänstepension. För |
|||
|
arbetsgivare som betalar |
premier |
|||
|
till SPV förs pensionsåtagandet över |
||||
|
på staten. |
|
|
|
|
Riskförmåner |
Består av sjukpensioner och efter- |
||||
|
levandepensioner, samt premiebe- |
||||
|
frielse/premienedsättning för |
arb- |
|||
|
etsgivaren. |
|
|
|
|
Riskpremie |
Finansierar de så kallade riskför- |
||||
|
månerna, |
dvs. sjukpensioner |
och |
||
|
efterlevandepensioner, |
|
samt |
||
|
premiebefrielse/premienedsättning |
||||
|
för arbetsgivaren. |
|
|
||
Sparpremie |
Finansierar förmånsbestämd ålders- |
||||
|
pension. Beräknas individuellt uti- |
||||
|
|
|
|
|
21 |
Förkortningar och ordförklaringar SOU 2009:50
|
från försäkringstekniska riktlinjer. |
SPV:s benämning på den premie |
|
|
som finansierar förmånsbestämd |
|
ålderspension fr.o.m. 65 år. |
SPV:s benämning på den premie |
|
|
som finansierar förmånsbestämd |
|
ålderspension före 65 år. |
Statens avtalsförsäkringar |
Samlingsnamn på förmåner, bl.a. |
|
pension, som antingen regleras via |
|
kollektivavtal som slutits mellan |
|
parterna på det statliga avtalsom- |
|
rådet, eller via författningar utfär- |
|
dade av regeringen. |
Tjänstepension |
Pension som bekostas av arbets- |
|
givaren och som grundas på kol- |
|
lektivavtal, författning eller indivi- |
|
duella avtal mellan arbetstagare och |
|
arbetsgivare. Det innebär att både |
|
förmånerna enligt |
|
ningen och avtalet om AIP är exem- |
|
pel på tjänstepensioner. |
Tjänstetidsfaktor |
Förhållandet mellan pensionsgrund- |
|
ande tjänstetid och tid som behövs |
|
för hel pension enligt exempelvis |
|
|
|
torn kan maximalt uppgå till 1. |
Värdesäkringspremie |
Finansierar värdesäkring av intjä- |
|
nad pensionsrätt för personer som |
|
är aktiva i tjänst. |
Övergångsfribrev |
De nya fribrev från och med 65 år |
|
som enligt utredningens förslag |
|
skapas för dem som enligt PISA- |
|
förordningen har lägre pensionsål- |
|
der än 65 år och blir av med rätten |
|
till en antastbar förmån före 65 år. |
22
Sammanfattning
Mitt uppdrag har varit att genomföra en översyn av regleringen av tjänstepensioneringen för de anställda vid statsunderstödda
Bakgrund
Pensionssystemet för anställda inom det statsunderstödda scen- konstområdet har länge varit en statlig angelägenhet. Skälet till det var ursprungligen att scenkonstinstitutionerna genom statsbidra- gen till verksamheten hade en statlig anknytning. I den nu gällande förordningen (2003:56) om tjänstepension och tjänstegruppliv- försäkring för vissa arbetstagare med
Under senare år har stora förändringar skett på pensionsområ- det. Reformeringen av det allmänna ålderspensionssystemet inne- bar en övergång från ett förmånsbestämt system, baserat på de femton bästa inkomståren av ett trettioårigt intjänande, till ett avgiftsbestämt system enligt livsinkomstprincipen, där hela arbetslivets inkomster ligger till grund för pensionens storlek. De statliga tjänstepensionerna har i likhet med tjänstepensionerna på den kommunala och den privata sektorn utvecklats från förmåns- bestämda till i huvudsak avgiftsbestämda pensioner.
23
Sammanfattning |
SOU 2009:50 |
Enligt uppgift från Statens pensionsverk (SPV) var det vid utgången av 2007 cirka 5 700 arbetstagare hos 65 scenkonstinstitu- tioner som omfattas av
För finansiering av den förmånsbestämda delen av tjänstepen- sionen, den som är reglerad i
Som förstås av den inriktning som utredningens direktiv anger är pensionssystemet inte särskilt väl anpassat till de speciella förhållanden som råder på scenkonstområdet. Korttidsanställningar och anställningar för en viss produktion ställer till problem vid beräkningen av förmåner och premier. Kostnaderna är instabila och svåra att förutse för institutionerna. Höga premier för ålderspen- sion före 65 år resulterar inte alltid i en förmån. Dansare och sångare som inte arbetar efter det att de avgått med pension får en låg pension från och med 65 år. Detta är några av de problem som jag har analyserat och sökt lösningar på.
Jag har funnit det närmast självklart att pensionsvillkoren även på detta område ska bestämmas av arbetsmarknadens parter. Tre centrala frågor behöver då besvaras. Hur kan den statliga regle- ringen avvecklas på bästa sätt? Behöver någon del i en ny ordning vara statligt reglerad? Hur skulle det kollektivavtalade pensions- systemet kunna se ut?
Förslag 2010
Jag föreslår att de premier som de statsunderstödda
24
SOU 2009:50 |
Sammanfattning |
Förslag 2012
Jag föreslår att ålderspensionen enligt
Den personal som upphör att omfattas av
Avvecklingen av
Jag föreslår att omställningsersättningen och efterlönen ska finansieras genom att medel från och med 2012 avsätts på statsbudgeten för att täcka kostnaden för förmånerna. Statsbidra- gen till de institutioner som anställer dansare och sångare ska sänkas med motsvarande belopp. Förmånerna ska administreras av SPV och särredovisas i verkets pensionsrörelse.
Avskaffandet av ålderspensionen enligt
Pensionsavgiften för anställda som enligt
25
Sammanfattning |
SOU 2009:50 |
inte ska förlora på växlingen krävs dessutom födelseårsberoende tilläggsavgifter.
Jag har utarbetat förslag till nu nämnda avgifter som med viss marginal ryms inom nuvarande kostnadsram. Inom den ramen ryms också mitt förslag att avsättningar görs till en eller flera fonder för förtida avgång av konstnärliga skäl och stöd och handledning åt dansares och sångares omställning.
Förslag 2017
Jag föreslår att rätten till sjukpension och efterlevandepension enligt
26
Författningsförslag
1Förslag till
förordning om ändring i förordningen (2003:56) om tjänstepension och tjänstgrupplivförsäkring för vissa arbetstagare med
Härigenom föreskrivs att bilaga A till förordningen (2003:56) om tjänstepension och tjänstgrupplivförsäkring för vissa arbetstagare med
Nuvarande lydelse
Bilaga A1
Förteckning över
Förvaltningsområde |
Särskilda bestämmelser |
–– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
Arbetstagare vid:
AB Helsingborgs Stadsteater,
–– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
Västsvenska Teater och Dans AB och
Östgötamusiken |
4), 5) |
Arbetstagare vid fria |
|
dans- och musikgrupper |
4), 6) |
Arbetstagare vid Teateralliansen |
|
AB |
4) |
1 Senaste lydelse 2005:170. Den tidigare särskilda bestämmelsen 3 upphävd genom 2005:170.
27
Författningsförslag SOU 2009:50
Konstnärlig ledare (teaterchef) |
|
vid Drottningholms Slottsteater |
5), 7) |
Särskilda bestämmelser
1)Huvudmannen får besluta att vissa arbetstagare inte skall ha pensionsrätt enligt förordningen. Om detta beslutas, anses arbets- tagaren ha en anställning som inte avses i statliga tjänstepensions- bestämmelser. Ett sådant beslut skall sändas till Statens pensions- verk.
2)Förordningen tillämpas på anställning hos en institution för vil- ken Nordiska ministerrådet beslutat om tillämpning av överens- kommelsen den 9 december 1988 mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om de anställdas rättsställning vid nordiska insti- tutioner. När rättsställningsavtalet tillämpas på en institution skall de anställda även omfattas av föreskrifterna i tredje kapitlet PA 03.
4)Högst fem år av konstnärlig anställning vid utländsk eller icke- statsunderstödd svensk
5)För chef för
Med avgångsförmån enligt första stycket avses inkomstgaranti eller avgångsvederlag. Inkomstgaranti beräknas, samordnas med andra inkomster, utbetalas, värdesäkras och omräknas till en ålders- pension på samma sätt som en inkomstgaranti enligt förordningen (2003:55) om avgångsförmåner för vissa arbetstagare med statlig chefsanställning. Vid omräkningen beaktas även föreskrifterna i bilaga C. Avgångsvederlag beräknas, utbetalas och samordnas med andra inkomster enligt föreskrifterna i samma förordning.
6)Statens pensionsverk beslutar om tillämpning av förordningen på en fri
7)Avtalet om statens tjänstegrupplivförsäkring
28
SOU 2009:50 |
Författningsförslag |
Föreslagen lydelse
Bilaga A
Förteckning över
Förvaltningsområde |
Särskilda bestämmelser |
–– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
Arbetstagare vid:
AB Helsingborgs Stadsteater,
–– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
Västsvenska Teater och Dans AB och
Östgötamusiken |
3), 4), 5), 8) |
Arbetstagare vid fria |
|
dans- och musikgrupper |
3), 4), 6), 8) |
Arbetstagare vid Teateralliansen |
|
AB |
3), 4), 8) |
Konstnärlig ledare (teaterchef) |
|
vid Drottningholms Slottsteater |
5), 7), 8) |
Särskilda bestämmelser
1)Huvudmannen får besluta att vissa arbetstagare inte skall ha pensionsrätt enligt förordningen. Om detta beslutas, anses arbets- tagaren ha en anställning som inte avses i statliga tjänstepensions- bestämmelser. Ett sådant beslut skall sändas till Statens pensions- verk.
2)Förordningen tillämpas på anställning hos en institution för vil- ken Nordiska ministerrådet beslutat om tillämpning av överens- kommelsen den 9 december 1988 mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om de anställdas rättsställning vid nordiska insti- tutioner. När rättsställningsavtalet tillämpas på en institution skall de anställda även omfattas av föreskrifterna i tredje kapitlet PA 03.
3)Arbetsgivaren betalar för rätten till pension mellan pensionsåldern och 65 år för arbetstagare med lägre pensionsålder än 65 år genom en premie, som ska vara lika hög för alla arbetstagare, med undantag för chef för
29
Författningsförslag |
SOU 2009:50 |
pensionsålder oavsett arbetsgivare. Premien bestäms av Statens pen- sionsverk inför varje kalenderår och beräknas på samtliga arbetstaga- res pensionsgrundande lön.
4)Högst fem år av konstnärlig anställning vid utländsk eller icke- statsunderstödd svensk
5)För chef för
Med avgångsförmån enligt första stycket avses inkomstgaranti eller avgångsvederlag. Inkomstgaranti beräknas, samordnas med andra inkomster, utbetalas, värdesäkras och omräknas till en ålders- pension på samma sätt som en inkomstgaranti enligt förordningen (2003:55) om avgångsförmåner för vissa arbetstagare med statlig chefsanställning. Vid omräkningen beaktas även föreskrifterna i bilaga C. Avgångsvederlag beräknas, utbetalas och samordnas med andra inkomster enligt föreskrifterna i samma förordning.
6)Statens pensionsverk beslutar om tillämpning av förordningen på en fri
7)Avtalet om statens tjänstegrupplivförsäkring
8)Om arbetsgivaren enligt kollektivavtal ska betala för avgifts- bestämd tjänstepension i form av ålderspension, får arbetsgivaren eller den försäkringsgivare som pensionen försäkras hos ersättning för avgif- ten under tid då den anställde haft sjukpenning under en längre period än 90 dagar eller sjukersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Ersättningen ska dock högst beräknas på den avgift som gällde när rätten till ersättning inträdde. Om sjukpenningen eller sjuk- ersättningen inte är hel ska så stor del av kostnaden som svarar mot sjukpenningens respektive sjukersättningens omfattning ersättas. Ersätt- ning för tid med sjukersättning, som inte följer på en period med sjuk- penning som omfattat längre tid än 90 dagar, lämnas dock inte för tid före den månad då Försäkringskassan beslutar om sjukersättningen.
30
SOU 2009:50 |
Författningsförslag |
1.Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2010.
2.Den nya särskilda bestämmelsen 8 i bilaga A ska inte tillämpas på arbetstagare som vid ikraftträdandet har sjukpenning, som omfattat längre tid än 90 dagar, eller har sjukersättning, så länge som han eller hon oavbrutet har sjukpenning eller sjukersättning.
31
Författningsförslag |
SOU 2009:50 |
2Förslag till förordning
om ändring i förordningen (2003:56) om tjänstepension och tjänstgrupplivförsäkring för vissa arbetstagare med
Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2003:56) om tjänstepension och tjänstgrupplivförsäkring för vissa arbetstagare med
dels att
dels att rubrikerna närmast före 4, 5, 6 och 7 §§ ska utgå, dels att bilaga C ska upphöra att gälla,
dels att 2 och 3 §§, bilagorna A och B samt rubriken närmast före 3 § ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
|
Föreslagen lydelse |
|
2 § |
|
I |
till |
I 3 och |
förordningen föreskrivs om |
til- |
till förordningen föreskrivs om |
lägg till eller undantag |
från |
tillägg till eller undantag från |
PA 03. |
|
PA 03. |
I bilaga A finns vissa särskilda bestämmelser. |
||
Pensionsåldrar |
|
Fribrev på grund av anställning |
|
|
före år 2012 |
3 §
I vilka fall pensionsåldern är lägre än 65 år framgår av bilaga B.
Om en arbetstagares anställning omfattar arbetsuppgifter från två eller flera verksamhetsområden med olika pensionsåldrar, skall den pensionsålder tillämpas som gäller för det verksamhetsområde där de huvudsakliga arbetsuppgifterna normalt ingår.
32
SOU 2009:50 |
Författningsförslag |
pension från 65 år.
Den som den 31 december 2011 hade en sjukpension som därefter upphört före pensionsål- dern får övergångsfribrev enligt första stycket även om villkoret om anställning under 2011 och 2012 inte är uppfyllt.
Den som har fått utbetalning enligt ett fribrev på ålderspension före 65 år har dock inte rätt till övergångsfribrev enligt denna para- graf.
Övergångsfribrevet beräknas enligt bilaga B.
Nuvarande lydelse
Bilaga A2
Förteckning över
Förvaltningsområde |
Särskilda bestämmelser |
–– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
Arbetstagare vid:
AB Helsingborgs Stadsteater
–– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
Västsvenska Teater och Dans AB och
Östgötamusiken |
3), 4), 5), 8) |
Arbetstagare vid fria |
|
och musikgrupper |
3), 4), 6), 8) |
Arbetstagare vid Teateralliansen |
|
AB |
3), 4), 8) |
Konstnärlig ledare (teaterchef) |
|
vid Drottningholms Slottsteater |
5), 7), 8) |
2 Lydelse enligt författningsförslag 1.
33
Författningsförslag |
SOU 2009:50 |
Särskilda bestämmelser
1)Huvudmannen får besluta att vissa arbetstagare inte skall ha pensionsrätt enligt förordningen. Om detta beslutas, anses arbets- tagaren ha en anställning som inte avses i statliga tjänstepensions- bestämmelser. Ett sådant beslut skall sändas till Statens pensions- verk.
2)Förordningen tillämpas på anställning hos en institution för vil- ken Nordiska ministerrådet beslutat om tillämpning av överens- kommelsen den 9 december 1988 mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om de anställdas rättsställning vid nordiska insti- tutioner. När rättsställningsavtalet tillämpas på en institution skall de anställda även omfattas av föreskrifterna i tredje kapitlet PA 03.
3)Arbetsgivaren betalar för rätten till pension mellan pensionsåldern och 65 år för arbetstagare med lägre pensionsålder än 65 år genom en premie, som ska vara lika hög för alla arbetstagare, med undantag för chef för
4)Högst fem år av konstnärlig anställning vid utländsk eller icke- statsunderstödd svensk
5)För chef för
Med avgångsförmån enligt första stycket avses inkomstgaranti eller avgångsvederlag. Inkomstgaranti beräknas, samordnas med andra inkomster, utbetalas, värdesäkras och omräknas till en ålderspension på samma sätt som en inkomstgaranti enligt förordningen (2003:55) om avgångsförmåner för vissa arbetstagare med statlig chefsanställning. Vid omräkningen beaktas även föreskrifterna i bilaga C. Avgångs- vederlag beräknas, utbetalas och samordnas med andra inkomster enligt föreskrifterna i samma förordning.
6)Statens pensionsverk beslutar om tillämpning av förordningen på en fri
34
SOU 2009:50 |
Författningsförslag |
7)Avtalet om statens tjänstegrupplivförsäkring
8)Om arbetsgivaren enligt kollektivavtal ska betala för avgifts- bestämd tjänstepension i form av ålderspension, får arbetsgivaren eller den försäkringsgivare som pensionen försäkras hos ersättning för avgiften under tid då den anställde haft sjukpenning under en längre period än 90 dagar eller sjukersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Ersättningen ska dock högst beräknas på den avgift som gällde när rätten till ersättning inträdde. Om sjuk- penningen eller sjukersättningen inte är hel ska så stor del av kost- naden som svarar mot sjukpenningens respektive sjukersättningens omfattning ersättas. Ersättning för tid med sjukersättning, som inte följer på en period med sjukpenning som omfattat längre tid än 90 dagar, lämnas dock inte för tid före den månad då Försäk- ringskassan beslutar om sjukersättningen.
Föreslagen lydelse
Bilaga A
Förteckning över
–– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
Arbetstagare vid:
AB Helsingborgs Stadsteater,
–– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
Västsvenska Teater och Dans AB och
Östgötamusiken |
8), 9) |
Arbetstagare vid Teateralliansen |
|
AB |
8), 9) |
Konstnärlig ledare (teaterchef) |
|
vid Drottningholms Slottsteater |
7), 8), 9) |
Särskilda bestämmelser
1) Huvudmannen får besluta att vissa arbetstagare inte skall ha pen- sionsrätt enligt förordningen. Om detta beslutas, anses arbetsta- garen ha en anställning som inte avses i statliga tjänstepensions-
35
Författningsförslag |
SOU 2009:50 |
bestämmelser. Ett sådant beslut skall sändas till Statens pensions- verk.
2) Förordningen tillämpas på anställning hos en institution för vil- ken Nordiska ministerrådet beslutat om tillämpning av överens- kommelsen den 9 december 1988 mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om de anställdas rättsställning vid nordiska insti- tutioner. När rättsställningsavtalet tillämpas på en institution skall de anställda även omfattas av föreskrifterna i tredje kapitlet PA 03.
7)Avtalet om statens tjänstegrupplivförsäkring
8)Om arbetsgivaren enligt kollektivavtal ska betala för avgifts- bestämd tjänstepension i form av ålderspension, får arbetsgivaren eller den försäkringsgivare som pensionen försäkras hos ersättning för avgiften under tid då den anställde haft sjukpenning under en längre period än 90 dagar eller sjukersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Ersättningen ska dock högst beräknas på den avgift som gällde när rätten till ersättning inträdde. Om sjuk- penningen eller sjukersättningen inte är hel ska så stor del av kost- naden som svarar mot sjukpenningens respektive sjukersättningens omfattning ersättas. Ersättning för tid med sjukersättning, som inte följer på en period med sjukpenning som omfattat längre tid än 90 dagar, lämnas dock inte för tid före den månad då Försäkrings- kassan beslutar om sjukersättningen.
9)De anställdas pensionsförmåner enligt denna förordning är sjuk- pension, tillfällig sjukpension och efterlevandepension.
Nuvarande lydelse
Bilaga B3
Pensionsåldrar för anställningar vid
Institution, anställning |
Pensionsålder |
Dirigent, musikinspicient, |
|
annan kapellmästare eller |
|
musiker än vid hovkapellet, |
|
repetitör |
63 år |
Balettchef, balettmästare, chef för |
|
Stockholms Konserthusstiftelse, chef |
|
för Göteborgs konsert AB, |
chef |
3 Senaste lydelse 2003:856.
36
SOU 2009:50 Författningsförslag
för Malmö Symfoniorkester AB, danspedagog, chef för stiftelsen Svenska rikskonserter, hovkapel- list, kapellmästare vid hovkapel- let, koreograf, koreolog, kormäst- are, musiker inom regional musik- verksamhet eller vid stiftelsen
Svenska rikskonserter, regissör, tea- |
|
terchef (dock inte teaterchef vid fria |
|
60 år |
|
Dockspelare, skådespelare |
59 år |
Korist, sångsolist |
52 år |
Dansare |
41 år |
När pensionsåldern är lägre än 65 år infaller den vid utgången av den månad då föreskriven ålder uppnås.
Pensionsgrundande tjänstetid och pensionsunderlag tillgodoräknas arbetstagaren för högst tre år efter pensionsåldern, dock längst till den ålder som gäller enligt PA 03.
Pensionens storlek för tid före den månad då arbetstagaren fyller 65 år bestäms med tillämpning av 20 § PA 03.
Ålderspensionens storlek från den månad då arbetstagaren fyller 65 år bestäms med tillämpning av tabellerna i 18 och 19 §§ PA 03. För den som har pensionsålder 63 år skall tabellerna för pensionsålder 65 år tillämpas. För den som har pensionsålder 60 eller 59 år skall tabel- lerna för pensionsålder 60 år tillämpas.
För anställda med pensionsåldern 41 år är den förmånsbestämda ålderspensionen från 65 års ålder nedanstående procenttal av de olika delarna av pensionsunderlaget multiplicerat med tjänstetidsfaktorn.
|
Pensions- |
Pensions- |
Pensions- |
|
underlag under |
underlag 7,5– |
underlag 20– |
|
7,5 inkomst- |
20 inkomst- |
30 inkomst- |
Födelseår |
basbelopp |
basbelopp |
basbelopp |
1967 |
8,4 |
64,20 |
32,10 |
1968 |
8,0 |
64,00 |
32,00 |
1969 |
7,6 |
63,80 |
31,90 |
1970 |
7,2 |
63,60 |
31,80 |
1971 |
6,8 |
63,40 |
31,70 |
1972 |
6,3 |
63,15 |
31,60 |
1973 |
5,9 |
62,95 |
31,45 |
1974 |
5,4 |
62,70 |
31,35 |
37
Författningsförslag |
SOU 2009:50 |
1975 |
5,0 |
62,50 |
31,25 |
1976 |
4,5 |
62,25 |
31,15 |
1977 |
4,0 |
62,00 |
31,00 |
1978 |
3,5 |
61,75 |
30,90 |
1979 |
3,0 |
61,50 |
30,75 |
1980 |
2,5 |
61,25 |
30,60 |
1981 |
2,0 |
61,00 |
30,50 |
1982 |
1,4 |
60,70 |
30,35 |
1983 |
0,9 |
60,45 |
30,20 |
1984 |
0,3 |
60,15 |
30,05 |
1985 och senare |
0,0 |
60,00 |
30,00 |
För anställda med pensionsåldern 52 år är den förmånsbestämda ålderspensionen från 65 års ålder nedanstående procenttal av de olika delarna av pensionsunderlaget multiplicerat med tjänstetidsfaktorn.
|
Pensions- |
Pensions- |
Pensions- |
|
underlag under |
underlag 7,5– |
underlag 20– |
|
7,5 inkomst- |
20 inkomst- |
30 inkomst- |
Födelseår |
basbelopp |
basbelopp |
basbelopp |
1956 |
8,9 |
64,45 |
32,25 |
1957 |
8,6 |
64,30 |
32,15 |
1958 |
8,4 |
64,20 |
32,10 |
1959 |
8,1 |
64,05 |
32,00 |
1960 |
7,7 |
63,85 |
31,95 |
1961 |
7,4 |
63,70 |
31,85 |
1962 |
7,1 |
63,55 |
31,80 |
1963 |
6,8 |
63,40 |
31,70 |
1964 |
6,4 |
63,20 |
31,60 |
1965 |
6,1 |
63,05 |
31,50 |
1966 |
5,7 |
62,85 |
31,45 |
1967 |
5,4 |
62,70 |
31,35 |
1968 |
5,0 |
62,50 |
31,25 |
1969 |
4,6 |
62,30 |
31,15 |
1970 |
4,2 |
62,10 |
31,05 |
1971 |
3,8 |
61,90 |
30,95 |
1972 |
3,4 |
61,70 |
30,85 |
1973 |
3,0 |
61,50 |
30,75 |
1974 |
2,6 |
61,30 |
30,65 |
1975 |
2,1 |
61,05 |
30,55 |
1976 |
1,7 |
60,85 |
30,40 |
38 |
|
|
|
SOU 2009:50 Författningsförslag
1977 |
1,2 |
60,60 |
30,30 |
1978 |
0,7 |
60,35 |
30,20 |
1979 |
0,2 |
60,10 |
30,05 |
1980 och senare |
0,0 |
60,00 |
30,00 |
Föreslagen lydelse
Bilaga B
Övergångsfribrev för vissa anställda vid
Under de förutsättningar som anges i 3 § ska ett övergångsfribrev utbeta- las.
Övergångsfribrevet grundas på ålderspension mellan pensionsåldern och 65 år enligt före 2012 gällande bestämmelser. Den del som grun- das på anställning till och med den 31 december 2011 av den ålders- pension som den anställde skulle ha haft rätt till om anställningen fort- satte till pensionsåldern ska användas. Övergångsfribrevet beräknas genom att denna del av ålderspensionen multipliceras med faktorerna i nedanstående tabell.
Om de före 2012 gällande bestämmelserna om ålderspension varit tillämpliga för en anställd även efter 2011 ska vad som sägs i första stycket om anställning till och med den 31 december 2011 i stället gäl- la anställning till och med den tidpunkt då de före 2012 gällande bestämmelserna upphörde att vara tillämpliga för honom eller henne. I sådana fall fastställer Statens pensionsverk hur övergångsfribrevet ska beräknas med tillämpning av grunderna för tabellen.
Faktorer för beräkning av övergångsfribrevet |
|
||||
|
Pensionsålder enligt 2011 gällande bestämmelser |
||||
Födelseår |
41 år |
52 år |
59 år |
60 år |
63 år |
1954 |
|
|
|
|
0,054 |
1955 |
|
|
|
|
0,053 |
1956 |
|
|
|
|
0,053 |
1957 |
|
|
|
0,244 |
0,052 |
1958 |
|
|
0,347 |
0,241 |
0,052 |
1959 |
|
|
0,343 |
0,239 |
0,051 |
1960 |
|
|
0,339 |
0,236 |
0,051 |
1961 |
|
0,156 |
0,335 |
0,233 |
0,050 |
39
Författningsförslag SOU 2009:50
1962 |
|
|
0,331 |
0,230 |
0,050 |
1963 |
|
|
0,327 |
0,228 |
0,049 |
1964 |
|
|
0,323 |
0,225 |
0,049 |
1965 |
|
|
0,319 |
0,222 |
0,048 |
1966 |
|
0,154 |
0,315 |
0,220 |
0,047 |
1967 |
|
0,151 |
0,311 |
0,217 |
0,047 |
1968 |
|
0,149 |
0,307 |
0,214 |
0,046 |
1969 |
|
0,147 |
0,303 |
0,211 |
0,046 |
1970 |
|
0,144 |
0,299 |
0,209 |
0,045 |
1971 |
|
0,142 |
0,295 |
0,206 |
0,045 |
1972 |
|
0,139 |
0,291 |
0,203 |
0,044 |
1973 |
|
0,137 |
0,287 |
0,201 |
0,044 |
1974 |
|
0,134 |
0,283 |
0,198 |
0,043 |
1975 |
|
0,132 |
0,279 |
0,195 |
0,043 |
1976 |
0,532 |
0,129 |
0,275 |
0,192 |
0,042 |
1977 |
0,519 |
0,127 |
0,271 |
0,190 |
0,042 |
1978 |
0,507 |
0,124 |
0,267 |
0,187 |
0,041 |
1979 |
0,495 |
0,122 |
0,263 |
0,184 |
0,040 |
1980 |
0,483 |
0,119 |
0,259 |
0,182 |
0,040 |
1981 |
0,470 |
0,117 |
0,255 |
0,179 |
0,039 |
1982 |
0,458 |
0,114 |
0,251 |
0,176 |
0,039 |
1983 |
0,446 |
0,112 |
0,247 |
0,174 |
0,038 |
1984 |
0,434 |
0,109 |
|
|
|
1985 |
0,421 |
0,107 |
|
|
|
1986 |
0,409 |
0,105 |
|
|
|
1987 |
0,397 |
0,102 |
|
|
|
1988 |
0,384 |
0,100 |
|
|
|
1989 |
0,372 |
0,097 |
|
|
|
1990 |
0,360 |
0,095 |
|
|
|
1991 |
0,348 |
0,092 |
|
|
|
1992 |
0,335 |
0,090 |
|
|
|
1993 |
0,323 |
0,087 |
|
|
|
1.Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2012.
2.Den äldre lydelsen gäller fortfarande för pension och fribrev som en arbetstagare eller före detta arbetstagare har rätt till vid ikraftträdandet. De arbetstagare som inte avses i punkterna
40
SOU 2009:50 |
Författningsförslag |
3.Den äldre lydelsen gäller fortfarande för arbetstagare hos en arbetsgivare som är upptagen under rubriken
4.Om en anställd eller före detta anställd vid ikraftträdandet har tillfällig sjukpension gäller den äldre lydelsen för honom eller henne så länge den tillfälliga sjukpensionen utbetalas. Om den till- fälliga sjukpensionen upphör då rätt till ålderspension inträder gäl- ler den äldre lydelsen även fortsättningsvis.
5.Den äldre lydelsen fortsätter att gälla för arbetstagare som vid ikraftträdandet har en anställning som avses i den särskilda bestäm- melsen 5 i den äldre lydelsen av bilaga A (teaterchefer). För arbets- tagare som är född 1957 eller senare gäller detta endast om inte annat följer av en överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbets- tagaren. En sådan överenskommelse ska sändas till Statens pensionsverk. För teaterchefer gäller denna punkt i stället för punkt 3.
6.Den upphävda 7 § fortsätter att gälla med avseende på den pensionsrätt som intjänats före ikraftträdandet för den som vid ikraftträdandet innehar en sådan visstidsanställning som avses i para- grafen om han eller hon senast vid upphörandet av nämnda anställning uppfyller kravet i paragrafen om fem års tjänstetid.
7.Vid tillämpning av den upphävda 7 § ska med anställning med statlig pensionsrätt jämställas anställning som upptagits i bilaga A.
8.Premier för ålderspension mellan pensionsåldern och 65 år ska inte betalas för dansare, sångsolister och korister.
9.Om ersättning enligt den särskilda bestämmelsen 8 i bilaga A ska betalas för såväl december 2011 som januari 2012 på grund av att en anställd har sjukpenning ska från och med januari 2012 den avgiftsnivå på vilken ersättningen högst beräknas höjas med skill- naden mellan nivåerna för januari 2012 och december 2011. Denna punkt gäller inte för anställda för vilka den äldre lydelsen gäller enligt punkterna
41
Författningsförslag |
SOU 2009:50 |
3Förslag till
förordning om omställningsförmåner för vissa dansare och sångare;
Härigenom föreskrivs följande.
Inledande bestämmelser
1 § Denna förordning gäller förmåner till personer som är anställ- da för tjänstgöring som uppgår till minst 20 procent av heltids- tjänstgöring som dansare, sångsolist eller korist hos en arbetsgivare som upptagits under rubriken
Den som i anställning efter 2011 kan ha rätt till tjänstepension enligt förordningen om tjänstepension och tjänstegrupplivförsäk- ring för vissa arbetstagare med
Den som har rätt till fribrev på ålderspension före 65 år enligt förordningen om tjänstepension och tjänstegrupplivförsäkring för vissa arbetstagare med
2 § Förmånerna beräknas på grundval av ett ersättningsunderlag, som motsvarar det pensionsunderlag enligt förordningen (2003:56) om tjänstepension och tjänstegrupplivförsäkring för vissa arbets- tagare med
42
SOU 2009:50 |
Författningsförslag |
Förmåner för dansare med minst 16 års tjänstetid
3 § Den som avgår från en anställning som dansare tidigast under den månad då 39 års ålder uppnås och senast under den månad då 44 års ålder uppnås, och som har minst 16 års tjänstetid som dan- sare, har rätt till omställningsersättning och efterlön. Detta gäller under förutsättning att en anställning som dansare innehafts måna- den före den månad då 39 års ålder uppnås eller att en anställning som dansare innehafts under en period av minst sex månader efter den månad då 39 års ålder uppnås. Den som tagit ut förmån enligt 4 § har dock inte rätt till förmåner enligt denna paragraf.
Under de fem första åren efter avgången betalas en omställ- ningsersättning. Därefter betalas fram till och med månaden före den då 65 års ålder uppnås en efterlön. Under de fyra första åren utgör omställningsersättningen 85 procent och under det femte året 65 procent av ersättningsunderlaget. Efterlönen utgör 40 pro- cent av ersättningsunderlaget.
4 § Den som avgår från en anställning som dansare tidigast under den månad då 41 års ålder uppnås och senast under den månad då 44 års ålder uppnås, och som har minst 16 års tjänstetid som dan- sare, har rätt till efterlön. Detta gäller under förutsättning att en anställning som dansare innehafts månaden före den månad då 41 års ålder uppnås. Den som tagit ut förmåner enligt 3 § har dock inte rätt till förmån enligt denna paragraf.
Efterlönen utgör 49 procent av ersättningsunderlaget.
5 § Den som avses i 1 § andra stycket och som uppfyller förutsätt- ningarna i 3 § första stycket har rätt att byta ut sin rätt till pension mellan pensionsåldern och 65 år mot en omställningsersättning och en efterlön.
Under de fem första åren efter avgången betalas en omställnings- ersättning. Därefter betalas fram till och med månaden före den då 65 års ålder uppnås en efterlön. Under de fyra första åren utgör omställningsersättningen 85 procent och under det femte året 65 pro- cent av ersättningsunderlaget. Efterlönen utgör 60 procent av ersättningsunderlaget.
43
Författningsförslag |
SOU 2009:50 |
Förmåner för dansare med minst 8 års tjänstetid
6 § Den som avgår från en anställning som dansare tidigast under den månad då 39 års ålder uppnås och senast under den månad då 44 års ålder uppnås, och som har minst 8 men mindre än 16 års tjänstetid som dansare, har rätt till omställningsersättning och efter- lön. Detta gäller under förutsättning att en anställning som dansare innehafts månaden före den månad då 39 års ålder uppnås eller att en anställning som dansare innehafts under en period av minst sex månader efter den månad då 39 års ålder uppnås.
Rätt till omställningsersättning och efterlön har även den som har avgått från en anställning som dansare före den månad då 39 års ålder uppnås om han eller hon har en ålder av minst 39 och högst 43 år och har en tjänstetid på minst 8 år i anställning som dansare, varav minst 5 år av tjänstetiden har tjänats in i en visstidsanställning om minst två år enligt särskilt avtal om detta för konstnärlig per- sonal vid
Under de tre och en halvt första åren efter avgången betalas en omställningsersättning. Därefter betalas fram till och med månaden före den då 65 års ålder uppnås en efterlön. Omställningsersätt- ningen utgör 70 procent och efterlönen 20 procent av ersättnings- underlaget.
7 § Den som avses i 1 § andra stycket och som uppfyller förutsätt- ningarna i 6 § första stycket har rätt att byta ut sin rätt till pension mellan pensionsåldern och 65 år mot en omställningsersättning och en efterlön.
Under de tre och en halvt första åren efter avgången betalas en omställningsersättning. Därefter betalas fram till och med månaden före den då 65 års ålder uppnås en efterlön. Omställningsersätt- ningen utgör 70 procent och efterlönen 30 procent av ersättnings- underlaget.
Förmåner för sångare med minst 16 års tjänstetid
8 § Den som avgår från en anställning som sångsolist eller korist tidigast under den månad då 48 års ålder uppnås och senast under den månad då 53 års ålder uppnås, och som har minst 16 års tjäns-
44
SOU 2009:50 |
Författningsförslag |
tetid som sångsolist eller korist, har rätt till omställningsersättning och efterlön. Detta gäller under förutsättning att en anställning som sångsolist eller korist innehafts månaden före den månad då 48 års ålder uppnås eller att en anställning som sångsolist eller korist inne- hafts under en period av minst sex månader efter den månad då 48 års ålder uppnås. Den som har tagit ut förmån enligt 9 § har dock inte rätt till förmåner enligt denna paragraf.
Under de fem första åren efter avgången betalas en omställnings- ersättning. Därefter betalas fram till och med månaden före den då 65 års ålder uppnås en efterlön. Under de fyra första åren utgör omställningsersättningen 85 procent och under det femte året 65 procent av ersättningsunderlaget. Efterlönen utgör 40 procent av ersättningsunderlaget.
9 § Den som avgår från en anställning som sångsolist eller korist tidigast under den månad då 52 års ålder uppnås och senast under den månad då 55 års ålder uppnås, och som har minst 16 års tjäns- tetid som sångsolist eller korist, har rätt till efterlön. Detta gäller under förutsättning att en anställning som sångsolist eller korist innehafts månaden före den månad då 52 års ålder uppnås. Den som tagit ut förmåner enligt 8 § har dock inte rätt till förmån enligt denna paragraf.
Efterlönen utgör 56 procent av ersättningsunderlaget.
Förmåner för sångare med minst 8 års tjänstetid
10 § Den som avgår från en anställning som sångsolist eller korist tidigast under den månad då 48 års ålder uppnås och senast under den månad då 53 års ålder uppnås, och som har minst 8 men mindre än 16 års tjänstetid som sångsolist eller korist, har rätt till omställningsersättning och efterlön. Detta gäller under förutsätt- ning att en anställning som sångsolist eller korist innehafts måna- den före den månad då 48 års ålder uppnås eller att en anställning som sångsolist eller korist innehafts under en period av minst sex månader efter den månad då 48 års ålder uppnås.
Rätt till omställningsersättning och efterlön har även den som har avgått från en anställning som sångsolist eller korist före den månad då 48 års ålder uppnås om han eller hon har en ålder av minst 48 och högst 52 år och har en tjänstetid på minst 8 år i anställ- ning som sångsolist eller korist, varav minst 5 år av tjänstetiden har
45
Författningsförslag |
SOU 2009:50 |
tjänats in i en visstidsanställning om minst två år enligt särskilt avtal om detta för konstnärlig personal vid
Under de tre och en halvt första åren efter avgången betalas en omställningsersättning. Därefter betalas fram till och med månaden före den då 65 års ålder uppnås en efterlön. Omställningsersättningen utgör 70 procent och efterlönen 20 procent av ersättningsunderlaget.
Gemensamma bestämmelser
11 § Som tjänstetid som ska tillgodoräknas enligt denna förord- ning räknas ledighet utan lön som varat högst åtta månader. Dock räknas inte tid för sammanhängande ledighet för att inneha annan anställning med tjänstepensionsrätt som tid som ska tillgodoräknas enligt denna förordning. Ledighet för längre tid till följd av sjuk- dom eller arbetsskada ska dock räknas om tid som ska tillgodo- räknas, liksom ledighet för vilken havandeskapspenning eller föräldra- penningförmån utgetts.
Med tjänstetid som dansare, sångsolist eller korist avses i denna förordning tjänstetid i en anställning som är inrättad för tjänstgö- ring till minst 20 procent av heltidstjänstgöring i en sådan befatt- ning hos någon av de arbetsgivare som anges i 1 § eller arbetsgivare som upptagits i motsvarande äldre förordningar.
12 § Arbetsgivaren får medge undantag från villkoren om senaste tidpunkt för avgång i 3, 4, 6 och
13 § Förmåner enligt denna förordning värdesäkras genom anknyt- ning till prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäk- ring från det år ersättningsunderlaget avsåg.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2012 och tillämpas på avgångar som äger rum efter ikraftträdandet.
46
SOU 2009:50 |
Författningsförslag |
4Förslag till
förordning om ändring i förordningen (2003:56) om tjänstepension och tjänstgrupplivförsäkring för vissa arbetstagare med
Härigenom föreskrivs att bilaga A förordningen (2003:56) om tjänstepension och tjänstegrupplivförsäkring för vissa arbetstagare med
Nuvarande lydelse
Bilaga A4
Förteckning över
Förvaltningsområde |
|
Särskilda bestämmelser |
Utrikesförvaltningen |
|
|
Arbetstagare vid nordisk institu- |
|
|
tion som tjänstgör i Sverige |
1), 2), 7) |
|
Arbetstagare vid Nordiska mini- |
|
|
sterrådets sekretariat som tjänst- |
|
|
gör i Sverige |
|
1), 7) |
Arbetstagare vid Nordiska rådets |
|
|
presidiesekretariat som |
tjänst- |
|
gör i Sverige |
|
1), 7) |
Undervisningsväsendet, |
forsk- |
|
nings- institutioner m.m. |
|
|
Rektor och annan lärare än tim- |
|
|
lärare vid statsunderstödd svensk |
|
|
utlandsskola |
|
1), 7) |
Bergsskolan i Filipstad: |
|
|
Rektor, studierektor och annan |
|
|
lärare än timlärare |
|
7) |
Arbetstagare vid Drottningholms |
|
|
teatermuseum |
|
7) |
4 Lydelse enligt författningsförslag 2.
47
Författningsförslag |
SOU 2009:50 |
Arbetstagare vid:
AB Helsingborgs Stadsteater,
AB Regionteatern Blekinge- Kronoberg,
AB Upsala Stadsteater, Borås Stadsteater,
Byteatern Kalmar läns teater, Dramaten,
Folkoperan AB,
Folkteatern i Göteborg ek.för., Gotlandsmusiken,
Gävle symfoniorkester, Göteborgs konsert AB, GöteborgsOperan AB, Göteborgs Stadsteater AB, Helsingborgs Nya Konserthus AB, Kalmar läns musikstiftelse, Kammarorkestern Musica Vitae, Kommunalförbundet Norrlands Musik- och dansteater (NMD), Kommunalförbundet Teater Väst- manland,
Kommunalförbundet Sundsvalls Kammarorkester, Kommunalförbundet Västmanlandsmusiken (Västerås Sinfonietta), Kommunalförbundet Västmanlandsmusiken, Länsmusiken i Jämtlands län, Länsteatern på Gotland, Länsteatern i Jämtlands län, Malmö Dramatiska Teater AB, Malmö Musikteater AB,
Malmö Symfoniorkester AB, Musik för Örebro län (Svenska Kammarorkestern),
Musik för Örebro län, Musik i Blekinge,
48
SOU 2009:50 Författningsförslag
Musik i Dalarna, |
|
|
|
|
Musik i Gävleborg, |
|
|
|
|
Musik i Halland, |
|
|
|
|
Musik i Syd, |
|
|
|
|
Musik i Uppland, |
|
|
|
|
Musik i Uppland (Uppsala Kam- |
|
|||
marorkester), |
|
|
|
|
Musik i Väst, |
|
|
|
|
Musik i Västernorrland, |
|
|
||
Norrbottensmusiken |
(Norrbottens |
|
||
Kammarorkester), |
|
|
|
|
Norrbottensmusiken, |
|
|
|
|
NorrDans, |
|
|
|
|
Operan, |
|
|
|
|
Riksteatern, |
|
|
|
|
Skånes Dansteater AB, |
|
|
||
Smålands musik och teater, |
|
|
||
Smålands |
musik |
och |
teater |
|
(Jönköpings sinfonietta), |
|
|
||
Stiftelsen Folkteatern i Gävleborg, |
|
|||
Svenska rikskonserter, |
|
|
||
Stiftelsen Göteborgsmusiken, |
|
|||
Stiftelsen Länsteatern i Dalarna, |
|
|||
Stiftelsen Länsteatern i Örebro, |
|
|||
Stiftelsen |
Musikteatern |
i |
|
|
Värmland, |
|
|
|
|
Stiftelsen Norrbottensteatern, |
|
|||
Stiftelsen Teater Västernorrland, |
|
|||
Stiftelsen Östergötlands länsteater, |
|
|||
Stockholms konserthusstiftelse, |
|
|||
Stockholms Stadsteater AB, |
|
|
||
Symfoniorkestern Norrköping, |
|
|||
Sörmlands Musik och Teater, |
|
|||
Teater Halland, |
|
|
|
|
Västerbottensmusiken AB (Norr- |
|
|||
landsoperan), |
|
|
|
|
Västerbottensteatern AB, |
|
|
||
Västsvenska Teater och Dans AB |
|
|||
och |
|
|
|
|
Östgötamusiken |
|
|
8), 9) |
|
Arbetstagare vid Teateralliansen AB |
8), 9) |
49
Författningsförslag SOU 2009:50
Konstnärlig ledare (teaterchef) vid |
|
Drottningholms Slottsteater |
7), 8), 9) |
Särskilda bestämmelser
1)Huvudmannen får besluta att vissa arbetstagare inte skall ha pensionsrätt enligt förordningen. Om detta beslutas, anses arbets- tagaren ha en anställning som inte avses i statliga tjänstepensions- bestämmelser. Ett sådant beslut skall sändas till Statens pensions- verk.
2)Förordningen tillämpas på anställning hos en institution för vil- ken Nordiska ministerrådet beslutat om tillämpning av överens- kommelsen den 9 december 1988 mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om de anställdas rättsställning vid nordiska insti- tutioner. När rättsställningsavtalet tillämpas på en institution skall de anställda även omfattas av föreskrifterna i tredje kapitlet PA 03.
7)Avtalet om statens tjänstegrupplivförsäkring
8)Om arbetsgivaren enligt kollektivavtal ska betala för avgifts- bestämd tjänstepension i form av ålderspension, får arbetsgivaren eller den försäkringsgivare som pensionen försäkras hos ersättning för avgif- ten under tid då den anställde haft sjukpenning under en längre period än 90 dagar eller sjukersättning enligt lagen (1962:381) om allmän för- säkring. Ersättningen ska dock högst beräknas på den avgift som gällde när rätten till ersättning inträdde. Om sjukpenningen eller sjukersätt- ningen inte är hel ska så stor del av kostnaden som svarar mot sjuk- penningens respektive sjukersättningens omfattning ersättas. Ersätt- ning för tid med sjukersättning, som inte följer på en period med sjuk- penning som omfattat längre tid än 90 dagar, lämnas dock inte för tid före den månad då Försäkringskassan beslutar om sjukersättningen.
9)De anställdas pensionsförmåner [enligt denna förordning] är endast sjukpension, tillfällig sjukpension och efterlevandepension.
50
SOU 2009:50 |
Författningsförslag |
Föreslagen lydelse
Bilaga A
Förteckning över
Förvaltningsområde |
|
Särskilda bestämmelser |
Utrikesförvaltningen |
|
|
Arbetstagare vid nordisk insti- |
|
|
tution som tjänstgör i Sverige |
1), 2), 7) |
|
Arbetstagare vid Nordiska mini- |
|
|
sterrådets sekretariat som tjänst- |
|
|
gör i Sverige |
|
1), 7) |
Arbetstagare vid Nordiska rådets |
|
|
presidiesekretariat som |
tjänst- |
|
gör i Sverige |
|
1), 7) |
Undervisningsväsendet, |
forsk- |
|
nings- institutioner m.m. |
|
|
Rektor och annan lärare än tim- |
|
|
lärare vid statsunderstödd svensk |
|
|
utlandsskola |
|
1), 7) |
Bergsskolan i Filipstad: |
|
|
Rektor, studierektor och annan |
|
|
lärare än timlärare |
|
7) |
Arbetstagare vid Drottningholms |
|
|
teatermuseum |
|
7) |
Särskilda bestämmelser
1)Huvudmannen får besluta att vissa arbetstagare inte skall ha pensionsrätt enligt förordningen. Om detta beslutas, anses arbets- tagaren ha en anställning som inte avses i statliga tjänstepensions- bestämmelser. Ett sådant beslut skall sändas till Statens pensions- verk.
2)Förordningen tillämpas på anställning hos en institution för vil- ken Nordiska ministerrådet beslutat om tillämpning av överens- kommelsen den 9 december 1988 mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om de anställdas rättsställning vid nordiska institutioner. När rättsställningsavtalet tillämpas på en institution
51
Författningsförslag |
SOU 2009:50 |
skall de anställda även omfattas av föreskrifterna i tredje kapitlet PA 03.
7) Avtalet om statens tjänstegrupplivförsäkring
Nuvarande lydelse
75. Vid tillämpning av den upphävda 7 § ska med anställning med statlig pensionsrätt jämstäl- las anställning som upptagits i bilaga A.
Föreslagen lydelse
7. Vid tillämpning av den upphävda 7 § ska med anställning med statlig pensionsrätt jämstäl- las anställning som upptagits i bilagan till förordningen (2009:000) om omställningsför- måner för vissa dansare och sångare.
1.Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2017.
2.Den tidigare lydelsen gäller fortfarande för sjukpensioner och tillfälliga sjukpensioner om motsvarande sjukersättning beviljats från och med en tidpunkt före ikraftträdandet och för efterlevan- depensioner om dödsfallet inträffat före ikraftträdandet.
3.Den särskilda bestämmelsen 8 i den tidigare lydelsen av bilaga A fortsätter att gälla för de arbetstagare för vilka den gällde i december 2016 så länge som ersättning enligt bestämmelsen oavbrutet ska lämnas.
5 Lydelse enligt författningsförslag 2.
52
SOU 2009:50 |
Författningsförslag |
5Förslag till
förordning om ändring i förordningen (2009:000) om omställningsförmåner för vissa dansare och sångare;
Härigenom föreskrivs i fråga om § förordningen (2009:000) om omställningsförmåner för vissa dansare och sångare
dels att 1 § ska ha följande lydelse,
dels att det i förordningen ska införas en ny bilaga av följande lydelse.
Nuvarande lydelse6 |
Föreslagen lydelse |
|
|
|
1 § |
|
|
|
|
Denna förordning gäller för- |
Denna förordning gäller för- |
|||
måner till personer som avgår |
måner till personer som avgår |
|||
från en anställning som dansare, |
från en anställning som dansare, |
|||
sångsolist eller korist hos en |
sångsolist eller korist hos en |
|||
arbetsgivare som upptagits under |
arbetsgivare som |
upptagits i |
||
rubriken |
bilagan. |
|
|
|
institutioner i bilaga A till förord- |
|
|
|
|
ningen (2003:56) om tjänstepen- |
|
|
|
|
sion och tjänstegrupplivförsäkring |
|
|
|
|
för vissa arbetstagare med icke- |
|
|
|
|
statlig anställning. |
|
|
|
|
Den som i anställning efter |
Den som i anställning efter |
|||
2011 kan ha rätt till tjänste- |
2011 kan ha rätt till tjänstepen- |
|||
pension enligt förordningen om |
sion |
enligt |
förordningen |
|
tjänstepension och tjänstegrupp- |
(2003:56) om tjänstepension och |
|||
livförsäkring för vissa arbetstag- |
tjänstegrupplivförsäkring |
för |
||
are med |
vissa arbetstagare med |
|||
har endast rätt till förmåner |
anställning har endast rätt till |
|||
enligt 5 eller 7 §§ . |
förmåner enligt 5 eller 7 §§. |
|
Den som har rätt till fribrev på ålderspension före 65 år enligt förordningen om tjänstepension och tjänstegrupplivförsäkring för vissa arbetstagare med
6 Lydelse enligt författningsförslag 3.
53
Författningsförslag |
SOU 2009:50 |
Bilaga
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
Förteckning över vissa arbetsgivare inom
AB Helsingborgs Stadsteater,
AB Regionteatern Blekinge-
Kronoberg,
AB Upsala Stadsteater,
Borås Stadsteater,
Byteatern Kalmar läns teater,
Dramaten,
Folkoperan AB,
Folkteatern i Göteborg ek.för.,
Gotlandsmusiken,
Gävle symfoniorkester,
Göteborgs konsert AB,
GöteborgsOperan AB,
Göteborgs Stadsteater AB,
Helsingborgs Nya Konserthus
AB,
Kalmar läns musikstiftelse,
Kammarorkestern Musica Vitae,
Kommunalförbundet Norrlands
Musik- och dansteater (NMD),
Kommunalförbundet Teater
Västmanland,
Kommunalförbundet Sundsvalls
Kammarorkester,
Kommunalförbundet
Västmanlandsmusiken (Västerås
Sinfonietta),
Kommunalförbundet
Västmanlandsmusiken,
Länsmusiken i Jämtlands län,
Länsteatern på Gotland,
Länsteatern i Jämtlands län,
Malmö Dramatiska Teater AB,
54
SOU 2009:50 |
Författningsförslag |
Malmö Musikteater AB, Malmö Symfoniorkester AB, Musik för Örebro län (Svenska Kammarorkestern),
Musik för Örebro län, Musik i Blekinge, Musik i Dalarna, Musik i Gävleborg, Musik i Halland, Musik i Syd,
Musik i Uppland,
Musik i Uppland (Uppsala Kammarorkester),
Musik i Väst,
Musik i Västernorrland, Norrbottensmusiken (Norrbottens Kammarorkester), Norrbottensmusiken, NorrDans,
Operan,
Riksteatern,
Skånes Dansteater AB, Smålands musik och teater, Smålands musik och teater (Jönköpings sinfonietta), Stiftelsen Folkteatern i Gävleborg,
Svenska rikskonserter, Stiftelsen Göteborgsmusiken,
Stiftelsen Länsteatern i Dalarna, Stiftelsen Länsteatern i Örebro, Stiftelsen Musikteatern i Värmland,
Stiftelsen Norrbottensteatern, Stiftelsen Teater Västernorrland, Stiftelsen Östergötlands länsteater,
Stockholms konserthusstiftelse, Stockholms Stadsteater AB, Symfoniorkestern Norrköping, Sörmlands Musik och Teater,
55
Författningsförslag |
SOU 2009:50 |
Teater Halland, Västerbottensmusiken AB (Norr- landsoperan), Västerbottensteatern AB, Västsvenska Teater och Dans AB, Östgötamusiken,
Teateralliansen AB och Drottningholms Slottsteater
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2017.
56
1Utredningens bakgrund och uppdrag
Tjänstepensionerna för anställda vid statsunderstödda
1.1Uppdraget
Utredningens uppdrag är att genomföra en översyn av regleringen av tjänstepensioneringen för de anställda vid vissa statsunderstödda scenkonstinstitutioner. Översynen ska inriktas på att pensions- systemet ska vara anpassat till de speciella förhållanden som råder på området. Arbetsgivarnas kostnader för pensionsförmånerna ska vara förutsägbara.
Enligt direktiven (dir. 2008:34)1 ska utredningen lämna förslag
på
•vad som ska vara kollektivavtalsreglerat och vad som ska vara författningsreglerat – det författningsreglerade måste kunna motiveras särskilt.
•författningsändringar som underlättar en ökad kollektivavtals- reglering.
1 Direktiven finns i sin helhet intagna i bilaga 1.
57
Utredningens bakgrund och uppdrag |
SOU 2009:50 |
•materiella förändringar av det som föreslås vara fortsatt författningsreglerat för en bättre anpassning till förhållandena på området – det kan gälla frågor om avgiftsbestämda eller förmånsbestämda system, pensionsåldrar, intjänandetider och krav på anställningstid för hel förmån.
•i vilken utsträckning pensionerna även i fortsättningen ska ingå i det statliga finansieringssystemet och om det i så fall bör förändras i något avseende utan att ändra på förhållandet att arbetsgivarna ska bära kostnaderna.
•hur staten ska fullgöra sina åtaganden i fråga om pensionsförmåner som föreslås utgå ur det statliga pensionsfinansieringssystemet.
•de författningar som erfordras för förslagen.
Utredningen kan även lämna förslag på villkor som ett kollektiv- avtal skulle kunna innehålla.
Utredningen ska redovisa pensionsvillkoren för anställda vid de
Utredningen ska redovisa eventuella skattekonsekvenser av de förslag som utredningen lämnar och de konsekvenser som förslagen får för statsbudgeten. En beräkning ska också göras av hur utred- ningens förslag till förändringar påverkar arbetsgivarnas kostnader.
1.2Utredningsarbetet
Till utredningen har, utöver en särskild utredare, förordnats sex experter och en sekreterare. Åtta sammanträden har hållits med utredningens experter.
I enlighet med direktiven har utredningen inhämtat synpunkter från Svensk Scenkonst, Statens pensionsverk, Arbetsgivarverket, Statens kulturråd och Kulturutredningen (Ku 2007:06). Likaså har utredningen träffat PTKs förhandlingsgrupp Svensk Scenkonst och mottagit synpunkter från dem på utredningsuppdraget. Utred- ningen har även sammanträffat med representanter för Dramaten,
58
SOU 2009:50 |
Utredningens bakgrund och uppdrag |
Konserthuset, Västerbottensteatern och såväl Operan som personalen vid Operan. Samråd har skett med Ekonomistyrningsverket och ett antal befattningshavare inom Regeringskansliet. Utredningen har också sammanträffat med Kulturutskottets uppföljnings- och utvärde- ringsgrupp av pensionsvillkoren inom scenkonstområdet.
Uppdraget att undersöka hur arbets- och pensionsinkomsterna ser ut efter pensioneringen för arbetstagare med låg pensionsålder har genomförts på grundval av uppgifter från Statens pensionsverk och Statistiska centralbyrån.
Statistiska uppgifter som redovisas i betänkandet har utred- ningen inhämtat från Statens pensionsverk, Pensionsvalet PV AB och Kulturrådet. För de försäkringstekniska beräkningar som flera av utredningens förslag är grundade på har utredningen engagerat aktuarie
1.3Betänkandets disposition
Betänkandet är uppdelat i 14 kapitel. Kapitlen
I kapitel 2 En tillbakablick ges en beskrivning av hur pensions- villkoren för anställda vid statsunderstödda scenkonstinstitutioner utvecklats genom åren. Kapitlet ger bakgrunden till att villkoren är statligt reglerade.
I kapitel 3 Rådande förhållanden beskrivs dels scenkonstområdet och den del därav som berörs av utredningsuppdraget, dels pensions- villkoren och dess administration, finansiering och kostnader.
I kapitel 4 Problembild behandlas de problem med dagens pensionssystem som det varit utredningen uppdrag att finna lösningar på. De handlar bland annat om låga pensionsåldrar och höga och oförutsägbara kostnader. I kapitlet redovisas också en undersökning som utredningen gjort av scenkonstnärernas inkomster efter pensioneringen.
59
Utredningens bakgrund och uppdrag |
SOU 2009:50 |
I kapitel 5 Så ser det ut på andra håll redovisas vilka pensions- villkor som gäller på de delar av scenkonstområdet som inte är statsunderstött och hur det ser ut i våra nordiska grannländer. En översiktlig genomgång ges också av förekomsten av låga pensions- åldrar på arbetsmarknaden i övrigt.
I kapitel 6 Genomgripande förändringar ges skälen till varför genomgripande förändringar behövs. Kapitlet är också en introduktion till de påföljande kapitlen
I kapitel 7 Den statliga regleringen av pensionsvillkoren avvecklas föreslås att förordningen (2003:56) om tjänstepension och tjänste- grupplivförsäkring för vissa arbetstagare med
I kapitel 8 Omställningsersättning och efterlön för dansare och sångare föreslås de förmåner som dansare och sångare ska ha rätt till före 65 år.
I kapitel 9 Intjänad pensionsrätt enligt
I kapitel 10 Finansiering av statligt reglerade förmåner föreslås vissa förändringar av de premier som under återstående tid ska betalas för förmåner enligt
I kapitel 11 Ett avgiftsbestämt pensionsavtal föreslås för kollektiv- avtalsparterna Svensk Scenkonst och PTKs förhandlingsgrupp Svensk Scenkonst en påbyggnad av avtalet om avgiftsbestämd individuell ålderspension, AIP, finansierad av det utrymme som uppstår till följd av avvecklingen av
I kapitel 12 Frågan om pensionsförbättring från och med 65 år diskuteras risken för låg total pension från och med 65 år för dansare och sångare.
I kapitel 13 Konsekvenser redovisas vilka konsekvenser som utredningens förslag får i olika avseenden.
I kapitel 14 Författningskommentar kommenteras utredningens förslag till förordningar.
60
SOU 2009:50 |
Utredningens bakgrund och uppdrag |
I bilagor till betänkandet finns utredningens direktiv, PISA- förordningen och utdrag ur den rapport om försäkringstekniska beräkningar som Carlström Försäkringsrutin gjort åt utredningen.
61
2 En tillbakablick
När Gustav III grundade de kungliga teatrarna mot slutet av 1700- talet fanns tanken på en ”besparingsfond varur avskedade förtjänta personer vid spectaclet med tiden kunde åtnjuta understöd”. Någon pensionsfond kom dock inte till stånd förrän Kungl. Maj:t år 1816 utfärdade det första reglementet för pensionsinrättningen. För rätt till pension krävdes att ha tillhört inrättningen i 15 år, erlagt alla avgifter och uppnått pensionsåldern. Delägare som lämnade anställningen i förtid miste all rätt till förmån, såvida han inte varit delägare i 15 år, i vilket fall han ägde rätt att kvarstå i inrättningen mot betalning av stadgade avgifter. Envar som hade fast anställning på aktörs- balett- eller korstaten eller viss angiven anställning på tjänstemannastaten var enligt pensionsinrättningens senaste stadgar från 1931 berättigad och skyldig att ingå som delägare.
I slutet på
Medlemmar av hovkapellet inrättade 1794 en ”Enke- och Pupill- kassa” och 1815 Kongliga hofkapellets pensionskassa för delägarnas egenpensionering. De båda kassorna slogs senare ihop. Enligt det senaste reglementet från 1925 var ordinarie personal vid hovkapellet med svenskt medborgarskap skyldiga att tillhöra pensions- inrättningen. Delägarna var indelade i två klasser, varav den första bestod av förste och andra kapellmästare och den andra av de övriga musikerna. Som villkor för ålderspension gällde att ha uppnått 50 års ålder och att ha tillhört inrättningen i 25 år. För att familjepension eller förtidspension skulle utgå skulle den avlidne respektive den berättigade ha varit delägare i minst 10 år.
63
En tillbakablick |
SOU 2009:50 |
Förtidspensionen utgick till den som på grund av sjukdom eller olycksfall blivit varaktigt oförmögen till arbete.1
2.1Införlivande med den statliga tjänstepensioneringen
Kungl. hovkapellets pensionsinrättning införlivades 1938 med den statliga tjänstepensioneringen genom Statens pensionsanstalt som då fanns till för anställda i statsunderstödd verksamhet. Kungl. teatrarnas pensionsinrättning, Kungl. teaterns arbetares pensionskassa och Kungl. Dramatiska teaterns arbetares pensionskassa gick samma väg 1943. Pensionsvillkoren kom därmed att tas in i reglementena för Statens pensionsanstalt, utfärdade av Kungl. Maj:t med stöd av riksdagens bemyndigande. De låga pensionsåldrar för dansare, sångare, skådespelare och musiker som då etablerades står sig i stort sett än i dag. En skillnad är att det då var skilda åldrar för manliga och kvinnliga artister. Skälet till införlivandet med den statliga tjänstepensioneringen förefaller främst ha varit, att den förbättring av pensionsförhållandena som ansågs nödvändig för teatrarnas personal inte kunde komma till stånd utan väsentliga bidrag av det allmänna.
Statens pensionsanstalts reglemente avsåg pensionering av icke- statligt anställda, vars löneförmåner helt eller till större delen finan- sierades genom statliga eller kommunala skattemedel. Pensionerna finansierades till cirka hälften genom avgifter som togs ut av arbets- givarna. För resten av kostnaden svarade staten. Möjligheten att ansluta personal till pensioneringen genom Statens pensionsanstalt innebar således ett inte obetydligt statsbidrag. Det var inte avsikten att de anställda skulle betala avgifter, då man utgick från att deras löner var nettolöner.
För bestämmande av avgifts- och pensionsunderlag var alla tjänster med pensionsrätt enligt reglementet hänförda till viss pensionsklass. Huvudmannen betalade fortlöpande avgift, baserad på det avgifts- underlag som i reglementsbilagan fanns angivet för varje pensionsklass Enligt reglementet var ett tjänsteår inte en konstant storhet. Ett tillgodoräknat tjänstår gällde för pension beräknad enligt ett visst underlag. Om en anställd tillträdde en tjänst för vilken gällde ett underlag som var till exempel 10 procent högre än det som gällt för
1 Huvudkälla till delar av tillbakablicken i detta kapitel är Historik av Bertil Sjöfors, 1992.
64
SOU 2009:50 |
En tillbakablick |
den tidigare tjänsten, så reducerades de redan intjänade tjänståren med en tiondel. Genom att betala en engångsavgift motsvarande ungefär hälften av reduktionens värde kunde huvudmannen återställa tjänsteårens värde.
Den 1 juli 1959 ersatte Statens allmänna tjänstepensionsreglemente (SPR) med tillhörande författningar de statliga pensionsreglementen som gällde för olika områden, bland andra Statens pensionsanstalts
2.2Fortsatt statligt åtagande
Det pensionssystem som innefattades i SPR kom att bestå till utgången av år 1991. Under tiden kom den yttre ramen för bestäm- melserna att ändras. Det hade samband med att de statsanställda vid mitten av
I december 1974 undertecknades emellertid Allmänt pensions- avtal för statliga och vissa andra tjänstemän
65
En tillbakablick |
SOU 2009:50 |
Samtidigt som stora
1992 ersatte avtalsparterna på det statliga förhandlingsområdet det pensionssystem som gällt sedan 1959 med pensionsavtalet Pensionsplan för arbetstagare hos staten m.fl.
Genom en ny
Finansieringen av pensionerna var för Dramaten, Operan, Riksteatern och Svenska rikskonserter vid den tiden reglerad i förordningen (1969:54) om beräkning och redovisning av löne- kostnadspålägg. För övriga institutioner som var anslutna till
66
SOU 2009:50 |
En tillbakablick |
Den fortsatta utvecklingen av pensionssystemet för statsunder- stödda
67
3 Rådande förhållanden
Efter en tillbakablick på hur pensionsvillkoren för det statsunder- stödda scenkonstområdet har utvecklats genom åren, följer här en avgränsning och beskrivning av området som sådant. Därefter går jag igenom dagens pensionssystem – förmåner, administration, finan- siering och kostnader. Avsnitten om finansiering och kostnader är relativt utförliga med hänsyn till alla de frågor om förändringarna under senare år av de delar av systemet som utredningen mött och alla besvärligheter som förändringarna vållat
3.1Scenkonstområdet
Det är inte helt lätt att beskriva scenkonstområdet. Det finns ingen tydlig helhet, ingen fullständig statistik och ingen myndighet eller annan instans som har till uppgift att sammanställa material om hela området. När försök ändå har gjorts att kartlägga branschen har uppgifter fått hämtas från olika håll: Kulturrådet, Statistiska central- byrån, Arbetsförmedlingen, branschorganisationer, fackliga organi- sationer etc. Tillgängligt material är av skiftande kvalitet och inne- håll och det är ofta svårt att dra några säkra slutsatser.
Den här utredningens fokus är de statsunderstödda
3.1.1Aktörer
Nedan presenteras kortfattat de olika aktörerna inom scenkonst- området. Genomgången tar sin utgångspunkt i de delar av bran- schen som tillämpar kollektivavtal i någon form, antingen genom medlemskap i någon arbetsgivarorganisation eller genom så kallade
69
Rådande förhållanden |
SOU 2009:50 |
hängavtal med något av branschens fackförbund. En rad aktörer på scenkonstområdet tillämpar inte kollektivavtal. Dessa har följaktli- gen inte varit möjliga att kartlägga.
Arbetsgivare
Arbetsgivarna brukar delas in i tre grupperingar: institutioner, fria grupper och privatteatrar. Gränserna är flytande då det inte finns någon tydlig definition av respektive grupp. En fri grupp brukar ibland definieras som att det inte är en institution eller en privatteater. De tre grupperingarna kan kort beskrivas så här:
•Institutioner har ett offentligt uppdrag
•Fria grupper har ofta en viss bidragsfinansiering
•Privatteatrar har ingen statlig finansiering
Vid sidan av dessa tre finns teaterföreningar, som ofta är knuta till institutionen Riksteatern.
Arbetsgivarorganisationer
Det finns tre huvudsakliga arbetsgivarorganisationer inom scen- konstområdet, nämligen Svensk Scenkonst, Teatercentrum och Danscentrum.
Svensk Scenkonst (tidigare Teatrarnas Riksförbund) är bransch- organisation för arbetsgivare inom scenkonstområdet, främst för statsunderstödda scenkonstinstitutioner men också för privatteatrar och teaterföreningar. Medlemmarna består av cirka 70 institutioner, 6 privatteatrar och ett
Inom privatteaterområdet finns det ett stort antal aktörer som inte är medlemmar hos Svensk Scenkonst men som likväl tillämpar Svensk Scenkonsts kollektivavtal. Teaterförbundet har tecknat sådana hängavtal med cirka 40 arbetsgivare.
Teatercentrum organiserar de fria teatergrupperna. Både juridi- ska personer och enskilda individer kan vara medlemmar. Centru- met har ett
70
SOU 2009:50 |
Rådande förhållanden |
avtal med drygt 130 fria teatergrupper varav cirka 70 är medlemmar i Teatercentrum.
Danscentrum organiserar fria dansgrupper och koreografer. Även här kan både juridiska personer och enskilda individer vara med- lemmar. Danscentrum har cirka 165 medlemmar, varav endast ett
De fria musikgrupperna saknar motsvarighet till Teatercentrum och Danscentrum. Inom musikområdet finns dock ett stort antal fria aktörer. Enligt vad som är känt tillämpar de inte några kollek- tivavtal.
Arbetstagarorganisationer
Det finns tre arbetstagarorganisationer som i huvudsak organiserar anställda inom scenkonstområdet, Teaterförbundet, Sveriges yrkes- musikerförbund och Svenska Musikerförbundet.
Teaterförbundet organiserar yrkesverksamma artister, upphovs- män och teknisk och administrativ personal inom svensk teater, film, radio, TV och bio. Förbundet organiserar både löntagare och egen- företagare. Teaterförbundet har enligt kontakt i april 2009 totalt 8 386 medlemmar.
Sveriges yrkesmusikerförbund (SYMF) organiserar yrkesverk- samma musiker och sångare. Medlemmar arbetar i huvudsak i sym- foniorkestrar, på operahus, länsteater- och länsmusikavdelningar samt musikteatrar och privatteatrar. SYMF uppger i april 2009 på sin webbplats att de har drygt 1 900 medlemmar varav cirka 400 fri- lansare.
Svenska Musikerförbundet organiserar yrkesverksamma inom samtliga musikgenrer, det vill säga rock, pop, dansband,
Vidare organiserar Unionen, Sveriges ingenjörer och
I PTKs förhandlingsgrupp Svensk Scenkonst finns nu nämnda fackförbund representerade, vad gäller Svenska Musikerförbundet inom LO genom en adjungering.
71
Rådande förhållanden |
SOU 2009:50 |
Allianserna
Staten har sedan slutet av
Allianserna är tre bolag vars verksamhet finansieras genom stat- liga bidrag.
•TeaterAlliansen ägs gemensamt av Teaterförbundet, Svensk Scen- konst och Trygghetsrådet TRS. TeaterAlliansen har 128 skåde- spelare anställda.
•Dansalliansen ägs gemensamt av Teaterförbundet, Svensk Scen- konst, Danscentrum och Trygghetsrådet TRS. Dansalliansen har 61 dansare anställda.
•Musikalliansen ägs gemensamt av Svensk Scenkonst, Svenska Musikerförbundet, Sveriges Yrkesmusikerförbund, Teaterför- bundet och Trygghetsrådet TRS. Musikalliansen har 51 musiker anställda och kommer enligt uppgift att anställa ytterligare cirka 50 musiker under 2009.
Antal individer
Det är inte möjligt att säkert säga hur många som omfattas av kol- lektivavtalen inom scenkonstområdet. Branschen karaktäriseras av stor rörlighet med en förhållandevis liten andel fast anställd perso- nal och en stor andel visstidsanställd personal.
Kulturrådet samlar årligen in statistik om verksamhet, ekonomi och personal för institutioner och fria grupper på
72
SOU 2009:50 |
Rådande förhållanden |
Det finns ingen aktuell statistik tillgänglig för de fria grupper som inte får några statsbidrag och heller inte för privatteatrarna eller teaterföreningarna.
I sammanhanget bör också sägas något om andelen uppdrags- tagare/egenföretagare kontra anställda i branschen. I olika utred- ningar förekommer skiftande uppgifter om utvecklingen och om att antalet uppdragstagare skulle ha ökat kraftigt under senare år. Enligt prognoser från Arbetsförmedlingen Kultur och Konstnärs- nämnden uppskattas andelen uppdragstagare/egenföretagare öka trendmässigt med mellan 10 och 15 procent per år. Svensk Scen- konst har gjort en enkätundersökning avseende åren
3.1.2Institutioner
Nedan presenteras institutionerna och deras verksamhet med utgångs- punkt från material som Kulturrådet har lämnat till utredningen. I Kulturrådets statistik brukar institutionerna delas upp i nationella, regionala/lokala och övriga institutioner. Vidare brukar scenkonst- området i den statistiken grupperas i dels teater och dans, dels musik. Enligt Kulturrådets klassning finns det cirka 75 institutioner, varav 64 omfattas av de pensionsbestämmelser som är föremål för denna utredning1.
Nationella institutioner
Till de nationella institutionerna räknas Kungliga Operan AB (Operan), Kungliga Dramatiska Teatern AB (Dramaten), Rikstea- tern, Svenska rikskonserter, Stiftelsen Dansens hus, Drottningholms slottsteater och Voksenåsen. Riksdagen fattar beslut om anslaget för dessa verksamheter sammantaget. Regeringen beslutar om för- delningen av statsbidraget och om mål, återrapporteringskrav och uppdrag. Statsbidraget betalas ut av Kammarkollegiet.
Operan och Dramaten är nationalscener. Ett av regeringens upp- ställda mål med verksamheten är att de ska vara de i Sverige ledande
1 De 64 institutionerna finns förtecknade i bilaga A till
73
Rådande förhållanden |
SOU 2009:50 |
institutionerna inom opera och balett respektive teater. Riksteatern är en ideell förening uppbyggd av lokala och regionala teaterföre- ningar. Cullbergbaletten är en del av Riksteatern. Svenska riks- konserter är en av staten bildad stiftelse som har till uppgift att bidra till bredd och variation i musikutbudet i hela landet. Dansens hus är en stiftelse bildad av de institutioner som har större fasta dansensembler samt Danscentrum och Dansmuseet. Stiftelsens ända- mål är att främja och utveckla den samtida dansen. Drottningholms Slottsteater är en självständig verksamhet inom Stiftelsen Drottningholms teatermuseum som bland annat anordnar teater- föreställningar. Voksenåsen är en nationalgåva från Norge till Sverige. Målet med statens bidrag är bland annat att öka den ömsesidiga kunskapen om ländernas samhällsliv, språk och kultur.
Regionala och lokala teater- och dansinstitutioner
De regionala och lokala
I vissa län är den regionala musikverksamheten integrerad med musikteater och/eller orkesterverksamhet.
Övriga teatrar
I denna kategori inryms ett antal teatrar som bedöms vara av natio- nellt intresse utan att regeringen har fastställt särskilda verksam- hetsmål för det statliga bidraget. Exempel på dessa är Föreningen Dalhallas vänner och Orionteatern.
2 Med landsting avses här och i den fortsatta texten även Region Skåne och Västra Götalands- regionen.
74
SOU 2009:50 |
Rådande förhållanden |
Länsmusikorganisationer
Det statliga bidraget till den regionala musikverksamheten utgår till landsting som i de allra flesta fall utför uppdraget genom länsmusik- organisationen i länet. Länsmusikorganisationerna i respektive län ser sinsemellan relativt olika ut. Samverkan med arrangörsledet och verksamhet för barn och ungdom är några av länsmusikens upp- gifter. Länsmusiken bedriver också verksamhet i projektform, till exempel barnkulturdagar, tonsättarprojekt, kultur i vården och sam- arbete med amatörverksamhet.
Regeringen beslutar vilka institutioner som ska få statligt bidrag för orkesterverksamhet. En förutsättning för statligt bidrag är att verksamheten också stöds av kommun och/eller landsting. Några av orkestrarna är en del av länsmusiken i respektive län, medan andra har en mer självständig organisation. Åtta av 20 länsmusikorganisa- tioner har också orkesterverksamhet med bidrag från Kulturrådet.
I vissa län är den regionala musikverksamheten integrerad med musikteater och/eller orkesterverksamhet.
Utanför Kulturrådets statistik
Det finns ett par institutioner som inte ingår i Kulturrådets stati- stik beroende på att det inte har någon statlig finansiering. En sådan institution är Kungliga filharmonikerna, vars hemvist är Stockholms Konserthus.
Stockholms Konserthusstiftelse är namnet på den stiftelse som äger Konserthuset och hyr marken av Stockholms stad. Stockholms läns landsting är huvudfinansiär för Konserthusets och därmed även för Kungliga Filharmonikernas verksamhet. Den här ordningen blev resultatet av en särskild överenskommelse där landstinget fick ansvaret för Konserthuset och staten fick ansvaret för Nordiska museet och Skansen.
Institutionernas årsverken, kostnader och intäkter
Kulturrådet har lämnat statistik för åren
75
Rådande förhållanden SOU 2009:50
Tabell 3.1 |
Antal årsverken vid institutionerna |
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
Verksamhet |
|
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
|
Nationell |
Teater & dans |
1 181 |
1 205 |
1 217 |
1 198 |
1 201 |
|
Regional/ |
Musik |
1 507 |
1 441 |
1 621 |
1 698 |
1 663 |
|
lokal |
Teater & dans |
2 811 |
2 677 |
2 794 |
2 728 |
2 782 |
|
Övrig |
Teater & dans |
74 |
105 |
75 |
95 |
73 |
|
Totalt |
|
5 573 |
5 428 |
5 707 |
5 719 |
5 719 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Källa: Kulturrådet, uppgifter för Dramaten och Riksteatern 2007 har hämtats från årsredovisning respektive verk- samhetsberättelse. För Dramaten saknas uppgift om årsverken. I stället har uppgift om medeltal anställda använts. Begreppen är snarlika men inte identiska.
Den markanta ökningen av antalet årsverken mellan 2004 och 2005 förklaras delvis av institutionernas rapportering. För 2005 redovi- sade tre institutioner med integrerad verksamhet organisationens totala personal och ytterligare två länsmusikorganisationer inklude- rade respektive orkesterinstitution i sina redovisningar.
Tabell 3.2 Antal årsverken vid institutionerna 2006 fördelade på yrkes- grupper
|
Verksamhet |
|
Total |
Varav |
|
|
|
|
|
|
|
|
konstnärlig |
teknisk |
administrativ |
övrig |
|
|
Nationell |
Teater & dans |
1 198 |
488 |
361 |
349 |
0 |
|
|
Regional/ |
Musik |
1 698 |
1 187 |
0 |
0 |
512 |
|
|
lokal |
Teater & dans |
2 728 |
1 231 |
907 |
591 |
0 |
|
|
Övrig |
Teater & dans |
95 |
39 |
29 |
27 |
0 |
|
|
Totalt |
|
5 719 |
2 944 |
1 297 |
967 |
512 |
|
|
|
|
|
|
|
|
||
Källa: Kulturrådet. |
|
|
|
|
|
|
||
Tabell 3.3 |
Institutionernas kostnader |
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Verksamhet |
|
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
|
|
|
|
|
|
tusen kronor |
|
|
|
|
Nationell |
Teater & dans |
889 446 |
918 207 |
971 096 |
968 552 |
1 026 674 |
|
|
Regional/ |
Musik |
936 358 |
950 927 |
1 078 342 |
1 250 702 |
1 253 990 |
|
|
lokal |
Teater & dans |
1 782 647 |
1 812 599 |
1 937 831 |
2 072 501 |
2 147 578 |
|
|
Övrig |
Teater & dans |
68 362 |
80 387 |
73 418 |
96 342 |
117 088 |
|
|
Totalt |
|
3 676 813 |
3 762 120 |
4 060 687 |
4 388 097 |
4 545 330 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Källa: Kulturrådet, uppgifter för Dramaten och Riksteatern 2007 har hämtats från årsredovisning respektive verk- samhetsberättelse.
76
SOU 2009:50 |
Rådande förhållanden |
På samma sätt som i redovisningen av antal årsverken skedde en ökning mellan 2004 och 2005 som hänger samman med rapporte- ringen av uppgifter till Kulturrådet. Kostnaderna ökade även mellan 2005 och 2006. Framför allt var det personalkostnaderna som ökade.
Tabell 3.4 Institutionernas kostnader 2006 fördelad på olika poster
Verksamhet |
|
Total kost- |
Varav (procent) |
|
|
|
|
|
|
nad (tkr) |
|
|
|
|
|
|
|
|
löne- |
arvoden F- |
lokal- |
prod.- |
övrigt |
|
|
|
kostn. |
skattsedel |
kostn. |
kostn. |
|
Nationell |
Teater & dans |
968 552 |
63,7 |
4,5 |
11,7 |
7,2 |
12,9 |
Regional/ |
Musik |
1 250 702 |
58,1 |
9,3 |
9,4 |
7,5 |
15,7 |
lokal |
Teater & dans |
2 072 501 |
61,8 |
4,6 |
11,2 |
6,4 |
16,0 |
Övrig |
Teater & dans |
96 342 |
34,2 |
26,4 |
5,0 |
18,3 |
16,1 |
Totalt |
|
4 388 097 |
60,5 |
6,4 |
10,6 |
7,2 |
15,3 |
|
Källa: Kulturrådet. |
|
|
|
|
|
|
|
Tabell 3.5 |
Institutionernas intäkter |
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Verksamhet |
|
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
|
|
|
|
|
tusen kronor |
|
|
|
Nationell |
Teater & dans |
906 199 |
921 404 |
960 301 |
981 960 |
1 013 930 |
|
Regional/ |
Musik |
918 598 |
967 390 |
1 121 106 |
1 307 425 |
1 271 776 |
|
lokal |
Teater & dans |
1 799 747 |
1 827 076 |
1 893 780 |
2 214 989 |
2 105 766 |
|
Övrig |
Teater & dans |
69 070 |
72 450 |
74 676 |
102 897 |
77 156 |
|
Totalt |
|
3 693 614 |
3 788 320 |
4 049 863 |
4 607 271 |
4 468 628 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Källa: Kulturrådet, uppgift för Dramaten och Riksteatern 2007 har hämtats från årsredovisning respektive verksam- hetsberättelse.
Ökningen mellan 2004 och 2005 hänger samman med rapporterin- gen av uppgifter till Kulturrådet. De ökade intäkterna mellan 2005 och 2006 kan härledas till ökade bidrag från staten och landsting. Minskningen av intäkter mellan 2006 och 2007 kan också härledas till staten och landsting.
77
Rådande förhållanden SOU 2009:50
|
Tabell 3.6 |
Institutionernas intäkter 2006 fördelad på olika poster |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Verksamhet |
|
Totala |
|
|
Varav (procent) |
|
|
|
|
|
intäkter |
statligt |
bidrag |
bidrag |
spelintäkter |
övriga |
|
|
|
(tkr) |
bidrag |
från |
från |
och |
intäkter |
|
|
|
|
|
landsting |
kommun |
sponsring |
|
|
Nationell |
Teater |
|
82,3 |
0 |
0 |
13,7 |
4,0 |
|
|
& dans |
981 960 |
|||||
|
Regional/ |
Musik |
1 307 425 |
39,3 |
21,7 |
14,0 |
12,6 |
12,4 |
|
lokal |
Teater |
2 214 989 |
26,9 |
24,2 |
22,7 |
10,8 |
15,4 |
|
|
& dans |
||||||
|
Övrig |
Teater |
102 897 |
15,8 |
2,7 |
5,8 |
55,4 |
20,3 |
|
|
& dans |
||||||
|
Totalt |
|
4 607 271 |
42,0 |
17,8 |
15,0 |
12,9 |
12,3 |
Källa: Kulturrådet.
3.2Pensionssystemet
Tjänstepensionsvillkoren vid flertalet av de statsunderstödda
Förordningen (2003:56) om tjänstepension och tjänstegruppliv- försäkring för vissa arbetstagare med
När PA 03 och den nuvarande
Anställda vid
3 Detta gäller med undantag för den konstnärlige ledaren vid Drottningholms Slottsteater som omfattas av
78
SOU 2009:50 |
Rådande förhållanden |
har institutionerna egna kollektivavtal för trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) och tjänstegrupplivförsäkring (TGL) för vilka AFA Försäkring är försäkringsgivare. Vidare omfattas de anställda av ett omställningsavtal och den verksamhet som bedrivs genom Trygghetsrådet TRS.
3.2.1Allmän pension
Denna utredning handlar inte om den allmänna pensionen, men en kort beskrivning av dess ålderspension är på sin plats.
Nuvarande ålderspensionssystem beslutades av riksdagen 1998. Det består av inkomstpension, premiepension och garantipension samt tilläggspension för personer som är födda 1953 och tidigare. Systemet har trätt i kraft gradvis och gäller fullt ut från och med den 1 januari 2003. Det omfattar alla som är födda 1938 eller sena- re. De äldsta i åldersgruppen, de som är födda
Inkomstpensionen och premiepensionen grundar sig på hela liv- ets inkomst. Det innefattar alla inkomster för vilka skatt betalas, inklusive ersättningar från socialförsäkringssystemet och arbetslös- hetsförsäkringen, med begränsning till en lägsta och en högsta nivå. Den högsta nivån, det så kallade taket, för pensionsgrundande inkomst under ett år är 7,5 inkomstbasbelopp, vilket 2009 motsva- rar en månadslön på 31 813 kronor. För att tjäna in till en pensions- grundande inkomst krävs att årsinkomsten uppgår till minst 0,423 prisbasbelopp. Är inkomsten så hög beräknas den pensionsgrundande inkomsten från första kronan. Den pensionsgrundande inkomsten är bruttoinkomsten minus allmän pensionsavgift (7 procent).
För att kompensera tillfällen i livet som är mindre inkomst- bringande tjänas pension in i samband med barns födelse, vid högre studier och vid värnplikt. Det som då tjänas in kallas pensionsgrund- ande belopp.
Pensionsgrundande inkomst och pensionsgrundande belopp utgör tillsammans pensionsunderlaget. Med det som grund fastställs årets pensionsrätt för inkomstpensionen. Den är 16 procent av pensions- underlaget. Pensionsrätterna läggs samman år för år på ett pensions- konto till en pensionsbehållning. Pensionsbehållningen räknas varje år upp i takt med den genomsnittliga inkomstutvecklingen i
79
Rådande förhållanden |
SOU 2009:50 |
Sverige. Storleken på inkomstpensionen påverkas av många fakto- rer, exempelvis under hur lång tid pensionsrätt tjänats in, hur hög lönen har varit, vid vilken ålder pensionen tas ut och hur den eko- nomiska situationen i samhället utvecklar sig.
2,5 procent av pensionsunderlaget sätts in på ett individuellt premiepensionskonto som sköts av Premiepensionsmyndigheten (PPM). Individen väljer själv var pengarna ska placeras bland de fonder som är registrerade hos PPM. Premiepensionsrätt kan föras över till make/maka eller registrerad partner. Premiepensionen är en form av fondförsäkring. När den tas ut kan den omvandlas till traditionell försäkring. Den kommer då att förändras med återbä- ringsräntan. Om den fortsätter som fondförsäkring kommer den att förändras med fondernas värdeförändringar.
Tilläggspension, inkomstpension och premiepension kan tidi- gast tas ut från 61 år. Ju längre uttaget dröjer, desto högre blir pen- sionen. Fortsatt arbete innebär också att inkomstpensionen och premiepensionen ökar.
Den som haft låg eller ingen inkomst kan få garantipension. Nivån på den är 2,13 prisbasbelopp per år för en ensamstående pen- sionär och 1,9 prisbasbelopp för en gift pensionär, vilket 2009 är 7 519 respektive 6 777 kronor per månad. För att få full garantipen- sion krävs minst 40 års bosättning i Sverige från 16 år. Garantipen- sionens storlek minskas med annan pension från det allmänna pen- sionssystemet. Däremot påverkas inte garantipensionen av tjänste- pensioner, privata pensioner eller kapitalinkomster. Garantipensio- nen följer prisbasbeloppets utveckling och den kan tidigast tas ut från 65 år.
3.2.2
De
I
4 Förordningen återges i bilaga 2
80
SOU 2009:50 |
Rådande förhållanden |
som anges i förordningen.5 De avgiftsbestämda förmånerna enligt PA 03 är undantagna. Tilläggen avser i första hand reglering om lägre pensionsåldrar än 65 år. Förordningen gäller under förutsätt- ning att arbetsgivaren betalar premier för detta enligt förordningen (1997:908) om premier för statens avtalsförsäkringar (premieför- ordningen) eller enligt särskilt beslut av regeringen.
I förhandlingsprotokoll till PA 03 från den 30 september 2003 beslutade parterna på det statliga avtalsområdet att pensionsrätt enligt
Regeringen har dock beslutat att pensionsrätt enligt PISA- förordningen även i fortsättningen ska påverkas av pensionsrätt enligt PA 03. Av
5 PA 03 finns att tillgå via Arbetsgivarverkets webbplats, www.arbetsgivarverket.se. Under avtal & skrifter går det både att ladda ner och att beställa Centrala avtal 2008:3, Pensionsavtal PA 03.
81
Rådande förhållanden |
SOU 2009:50 |
Pensionsålder
I bilaga B till
Tabell 3.7 Antal anställda i genomsnitt 2007 fördelade på pensionsålder6
|
Pensionsålder |
Anställning |
Totalt |
Varav |
|
|
|
|
|
uppnått |
långtids- |
|
|
|
|
pensionsåldern |
kontrakt |
|
41 år |
dansare |
197 |
8 |
|
|
52 år |
korist |
180 |
13 |
|
|
|
sångsolist |
113 |
16 |
11 |
|
59 år |
dockspelare, skådespelare |
590 |
71 |
146 |
|
60 år |
balettchef, balettmästare, chef |
|
|
|
|
|
institution,7 regissör |
64 |
3 |
15 |
|
60 år |
danspedagog, hovkapellist, |
|
|
|
|
|
kapellmästare,8 koreograf, |
|
|
|
|
|
koreolog, kormästare, musiker9 |
439 |
26 |
1 |
|
63 år |
dirigent, musikinspicient, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
repetitör |
893 |
24 |
|
|
65 år |
övriga |
3 195 |
31 |
|
|
ALLA |
|
5 671 |
192 |
178 |
|
Varav <65 år |
konstnärlig personal |
2 476 |
161 |
178 |
Källa: SPV.
Om en arbetstagares anställning omfattar arbetsuppgifter från två eller flera verksamhetsområden med olika pensionsåldrar, tillämpas den pensionsålder som gäller för det verksamhetsområde där de huvudsakliga arbetsuppgifterna normalt ingår. Här avses så kallade kombinationsanställningar som till exempel skådespelare/regissör. Arbetsgivaren ansvarar för rapporteringen av vilken pensionsålder som ska tillämpas.
6Antal anställda i genomsnitt har beräknats genom att summera alla anställningar den första i varje månad under 2007 och därefter dela detta antal med 12.
7Stockholms konserthusstiftelse, Göteborgs konsert AB, Malmö Symfoniorkester AB, stift- elsen Svenska rikskonserter eller teaterchef utom vid fria grupper.
8Vid hovkapellet.
9Inom regional musikverksamhet eller vid stiftelsen Svenska rikskonserter.
10Annan än vid hovkapellet.
11Annan än vid hovkapellet eller stiftelsen Svenska rikskonserter eller inom regional musik- verksamhet.
82
SOU 2009:50 |
Rådande förhållanden |
Ålderspension
Ålderspensionen enligt
Pensionsunderlaget är den genomsnittliga pensionsgrundande lönen för de fem hela kalenderåren närmast före avgångsåret. Lönerna indexeras med prisbasbeloppet och jämförs i samma basbelopps- nivå. Vid avgång senare än vid pensionsåldern sätts gränsen vid året före det år då tre år gått efter det att pensionsåldern uppnåtts eller det år då 65 år uppnåtts.
Hel ålderspension före 65 år uppgår till
•101 procent av pensionsunderlaget upp till 1 inkomstbasbelopp,
•65 procent av pensionsunderlaget mellan 1 och 20 inkomstbasbe- lopp och
•32,5 procent av pensionsunderlaget mellan 20 och 30 inkomst- basbelopp.
För en arbetstagare med lägre pensionsålder än 65 år gäller att vid beräkning av pensionsunderlaget räknas inte pensionsgrundande lön in från en anställning med högre pensionsålder med mer än vad som motsvarar den pensionsgrundande lönen i den anställning som grundar rätt till pensionen.
För ålderspension före 65 år krävs att arbetstagaren har en anställ- ning när han eller hon uppnår pensionsåldern.12 Pensionen betalas ut först sedan arbetstagaren avgått från den anställning som berätti- gar till pensionen och den minskas inte med eventuella andra för- värvsinkomster.
När PA 03 ersatte det tidigare statliga pensionsavtalet
12 För anställd med långtidskontrakt kan rätt till fribrev finnas. Se under rubriken Fribrev istället för pension.
83
Rådande förhållanden |
SOU 2009:50 |
åstadkoms samma förändring genom
För den övergångsgeneration som kan ha tjänat in ålderspension före 2003 finns fortfarande rätt till en förmånsbestämd ålderspension beräknad på pensionsunderlaget upp till 7,5 inkomstbasbelopp, om än på en lägre nivå än 10 procent. Storleken på pensionen varierar beroende på den anställdes födelseår och beräknas enligt särskilda födelseårstrappor. Detta fortsatta intjänande av förmånsbestämd ålderspension för dem som är födda före visst år, beroende på pen- sionsålder, krävs för att övergångsgenerationen inte ska förlora på växlingen från förmånsbestämda till avgiftsbestämda pensioner. Det är också så att de som omfattades av
Tabell 3.8 Nivå på förmånsbestämd ålderspension från och med 65 år för övergångsgenerationen
|
Pensionsålder |
Födelseår |
Pensionsnivå i procent av pensionsunderlag |
|||
|
|
|
|
>7,5 ibb |
||
|
41 |
år |
||||
|
52 |
år |
||||
|
59 |
& 60 år |
||||
|
63 |
& 65 år |
Ålderpensionen från och med 65 år enligt
•60 procent av pensionsunderlaget mellan 7,5 och 20 inkomstbas- belopp och
•30 procent av pensionsunderlaget mellan 20 och 30 inkomstbas- belopp.
Den del av pensionsunderlaget som ligger under 7,5 inkomstbas- belopp ger ingen förmånsbestämd ålderspension. Storleken på pen- sionen påverkas av den anställdes tjänstetidsfaktor. Tid tjänas nor- malt in från 28 års ålder. Tjänstetid som korist, sångsolist och dan-
13 De fullständiga förmånstrapporna finns i 18 och 19 §§ PA 03 och Bilaga B till PISA- förordningen.
84
SOU 2009:50 |
Rådande förhållanden |
sare får tillgodoräknas även om den infallit före 28 års ålder. Anställda med konstnärligt arbete får tillgodoräkna tjänstetid under högst tre år efter pensionsåldern, men inte längre än till 65 år. För att få hel pension krävs 30 år med minst 20 procent av heltidstjänstgöring. Kravet på 30 år för hel pension gäller med följande undantag.
•25 år krävs för balettchef, balettmästare, regissör, teaterchef samt chef för Stockholms Konserthusstiftelse, Göteborgs konsert AB, Malmö Symfoniorkester AB och stiftelsen Svenska rikskonserter.
•24 år krävs för dockspelare och skådespelare.
•22 år krävs för korist.
•20 år krävs för dansare och sångsolist.
Om en arbetstagares anställning omfattar arbetsuppgifter från två eller flera verksamhetsområden med olika antal år för hel pension, tillämpas det antal som gäller för det verksamhetsområde där de huvudsakliga arbetsuppgifterna normalt ingår.
I den pensionsgrundande tjänstetiden medräknas ledighet utan lön som varar i högst åtta månader. Dock räknas inte tid för sam- manhängande hel ledighet utan lön för att inneha annan anställning med pensionsrätt.
Ålderspensionen från och med 65 år kan tidigast börja utbetalas vid 61 års ålder, genom ett så kallat förtida uttag. Den reduceras då enligt SPVs försäkringstekniska riktlinjer. Pensionen kan tas ut livsvarigt eller som en temporär pension fram till 65 år. Ålderspen- sionen före 65 år kan inte tas ut före respektive pensionsålder.
Fribrev i stället för pension
Om en anställd slutar sin anställning före pensionsåldern har han eller hon rätt till ett så kallat fribrev för ålderspensionen från och med 65 år. Fribrevet utgörs av den intjänade pensionen vid den tid- punkt anställningen upphörde. Det beräknas försäkringstekniskt enligt riktlinjer som SPV fastställer och värdesäkras med prisbas- beloppets förändring. Det kan tas ut enligt samma regler som en ålderspension från och med 65 år.
Rätt till fribrev finns inte för ålderspensionen före 65 år. Den rätten bortfaller om en anställd med lägre pensionsålder än 65 år avgår före pensionsåldern. Pensionen är antastbar. Undantag gäller
85
Rådande förhållanden |
SOU 2009:50 |
för dem som har haft långtidskontrakt enligt särskilt avtal om detta för konstnärlig personal. Det krävs anställningar med långtidskon- trakt i minst fem år för att rätt till fribrev för ålderspension före 65 år ska finnas. Fribrevsbeloppet utbetalas tidigast från pensionsål- dern och längst till och med månaden före den månad den kon- traktsanställde fyller 65 år. Om arbetstagaren har en annan anställning med statlig pensionsrätt vid pensionsåldern, betalas fribrevet inte ut för tid före den tidpunkt då den andra anställningen upphör. Fri- brevets månadsbelopp höjs inte om det tas ut från en senare tid- punkt än pensionsåldern.
Fortsatt pensionsrätt vid uppsägning på grund av arbetsbrist
Om en arbetstagare som omfattas av
Sjukpension
Sjukpension enligt
En förmånstagare har rätt till sjukpension så länge han eller hon uppbär hel sjukersättning, vilket längst kan ske till 65 år. En förut- sättning är att personen har hel sjukersättning som inte är tidsbe- gränsad och att dennes anställning har upphört.
Om arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom och Försäkringskassan har beviljat tidsbegränsad sjukersättning, partiell sjukersättning eller aktivitetsersättning, kan arbetstagaren i stället ha rätt till tillfällig sjukpension. Den tillfälliga sjukpensionen beta- las ut i motsvarande omfattning som ersättningen från Försäkrings- kassan och så länge den ersättningen betalas ut, som längst till 65 år.
86
SOU 2009:50 |
Rådande förhållanden |
Sjukpensionen och den tillfälliga sjukpensionen beräknas obero- ende av vilken tjänstetid som en individ får tillgodoräkna sig. Från och med 2008 uppgår sjukpensionen och den tillfälliga sjukpensio- nen till
•15 procent av pensionsunderlaget upp till 7,5 prisbasbelopp,
•75 procent av pensionsunderlaget mellan 7,5 och 20 prisbasbe- lopp och
•37,5 procent av pensionsunderlaget mellan 20 och 30 prisbasbe- lopp.
Efterlevandepension
Om en arbetstagare avlider som omfattas av
Efterlevandepension till vuxen betalas ut med ett månadsbelopp på 10 procent av ett prisbasbelopp. Om den avlidne vid dödsfallet hade ett pensionsunderlag som översteg 7,5 inkomstbasbelopp fin- ns rätt till ytterligare belopp. Det beloppet uppgår för vuxen efter- levande till
•45 procent år ett och 30 procent år
•22,5 procent år ett och 15 procent år
Om en efterlevande vuxen saknas tillfaller beloppen arvsberättigat barn. Om det finns flera arvsberättigade barn delas beloppet lika mellan dem. Arvsberättigade barn har också rätt till en särskild efter- levandepension som per barn uppgår till
•10 procent av pensionsunderlaget upp till 7,5 inkomstbasbelopp,
•25 procent av pensionsunderlaget mellan 7,5 och 20 inkomst- basbelopp och
87
Rådande förhållanden |
SOU 2009:50 |
•12,5 procent av pensionsunderlaget mellan 20 och 30 inkomst- basbelopp.
3.2.3
Avtalet om AIP gäller inte för dem som enligt övergångsbestäm- melserna till
Pensionsavgift
Enligt
Avgiften för AIP uppgår sedan 2008 till 4,3 procent av utbetald lön. Under perioden
88
SOU 2009:50 |
Rådande förhållanden |
ställa nivån med de statsanställdas avgiftsnivå finansierades i för- handlingar mellan parterna. Emellertid höjdes avgiften för den indi- viduella ålderspensionen med 0,2 procentenheter från och med 2008, vilket innebär att de totala avgiftsbestämda ålderspensionerna för de statsanställda motsvarar 4,5 procent av utbetald lön.
Val av försäkringsgivare
Arbetstagaren bestämmer hur de tillgodoräknade avgifterna ska förvaltas. Försäkringsbolag som har tillstånd från Finansinspektio- nen att erbjuda pensionsförsäkring eller fondförsäkring har inbju- dits att vara med i AIP. De alternativ som arbetstagarna för närva- rande kan välja bland är traditionell pensionsförsäkring hos KPA Pensionsförsäkring, Länsförsäkringar eller Swedbank Försäkring och fondförsäkring hos
Val av försäkringsgivare och förmedling av pensionsavgift för AIP administreras av Pensionsvalet PV AB. Arbetsgivaren betalar pen- sionsavgift årligen senast den 31 mars avseende föregående år till Pensionsvalet, som överför avgiften till den försäkringsgivare som arbetstagaren valt.
3.2.4Administration av
Förmånerna enligt
Grundläggande för administrationen av förmånerna enligt PA 03 och
89
Rådande förhållanden |
SOU 2009:50 |
na behövs för beräkning av pensionsförmåner, pensionspremier och pensionsskulder. SPV har med stöd av 4 § handläggningsför- ordningen utfärdat föreskriften AgVFS 2001:1 A 1 om lämnande av uppgifter till systemet för automatisk matrikelföring. Till föreskrif- ten finns särskilda överföringskrav om hur anställningsuppgifterna ska rapporteras till SPV. Det är arbetsgivaren som ansvarar för att anställningsuppgifterna i SPV:s matrikelregister är fullständiga och korrekta.
Vid SPV pågår ett arbete som syftar till att uppdatera historiska anställningsuppgifter i matrikelregistret. Detta arbete, kallat aktuali- sering, innebär att en individs historiska tjänstetid och intjänade pensionsrätt utreds och fastställs.
Anställningsuppgifterna för PA 03 ska överföras månadsvis till SPV. För det tidigare avtalet
För vissa yrkesgrupper inom
Kvaliteten på anställningsuppgifterna är avgörande för hur väl administrationen fungerar. Om en arbetsgivare ändrar tidigare inrap- porterade anställningsuppgifter för en person, kan det ha påverkan på premier från senare arbetsgivare som personen är eller har varit anställd hos. Ändras de uppgifter på vilka en premie är grundad, regleras premien senast vid utgången av månaden efter den månad som SPV fått del av de ändrade uppgifterna.
När en anställd ska gå i pension ansvarar arbetsgivaren, i samråd med den anställde, för att ansökan om pensionen görs till SPV. Arbetsgivaren kontrollerar att arbetstagaren tagit del av tjänstema- trikeln. Eventuella ändringar av pensionsgrundande uppgifter görs av arbetsgivaren.
90
SOU 2009:50 |
Rådande förhållanden |
3.2.5Finansiering och tryggande
Arbetsgivarna betalar för de förmånsbestämda pensionerna enligt de statliga tjänstepensionsavtalen och
Före 1998 betalade de flesta arbetsgivarna som omfattades av statens avtalsförsäkringar ett så kallat lönekostnadspålägg (LKP). Principen var att ett års inbetald LKP skulle täcka det årets utbetal- da förmåner. Det fanns även arbetsgivare, däribland en del
Från och med 1998 är i stället principen den att arbetsgivarna varje år ska betala för det årets kostnader för intjänad pensionsrätt och uppkomna försäkringsfall. Det sker genom att arbetsgivaren antingen betalar premier eller gör avsättningar i balansräkningen. Det finns också förmåner för vilka en försäkringsmässig finansie- ring inte varit möjlig. De hanteras i särskild ordning.
De förmåner som arbetsgivarna betalar försäkringstekniskt beräk- nade premier för, ingår i den statliga försäkringsrörelsen. Försäk- ringsrörelsen fungerar så att arbetsgivarna betalar premier till SPV, vilka tillförs inkomsttiteln Statliga pensionsavgifter. Utbetalningar av förmånerna kommer att belasta anslaget Statliga tjänstepen- sioner m.m. SPV redovisar de försäkringstekniska avsättningarna (pensionsskulden) för försäkringsrörelsen i sin balansräkning. Avsätt- ningarna balanseras av en tillgångspost i balansräkningen, benämnd Pensionsfordran på statsverket. Det sker alltså inte någon extern fondering, utan försäkringsrörelsens tillgångar består av en post i den statliga redovisningen. På denna tillgångspost beräknas en avkast- ning med utgångspunkt i marknadsräntan för tioåriga statsobliga- tioner. Resultatet i försäkringsrörelsen regleras mot en återbärings- fond. Storleken på återbäringsfonden påverkar premiesättningen.
Genom försäkringsrörelsen behålls således pensionsmedlen inom staten fram till dess att en förmån betalas ut. De premier som till- förs inkomsttiteln utgör inkomster på statsbudgeten. På motsvarande sätt innebär förmånsutbetalningar utgifter på statsbudgeten.
91
Rådande förhållanden |
SOU 2009:50 |
Principer vid försäkring av förmånsbestämda pensioner
Det finns olika sätt att trygga förmånsbestämda pensioner. Handlar det om ett tryggande genom försäkring betalar arbetsgivaren en premie till en försäkringsgivare. Vid beräkning av premier för för- månsbestämda pensioner görs försäkringstekniska antaganden om ränta (avkastning på tillgångarna), livslängd och omkostnader. Differenser mellan de försäkringstekniska antagandena och det verk- liga utfallet resulterar i vinster och förluster för försäkringsrörelsen. Det sammanlagda resultatet regleras mot en återbäringsfond. Åter- bäringsfonden består av ackumulerat överskott, även kallat konsoli- deringskapital.
Om premierna i en förmånsbestämd försäkringslösning skulle visa sig vara för lågt satta kommer antagandena att justeras, vilket innebär höjda premier för arbetsgivarna. Om premierna skulle visa sig vara för högt satta kommer arbetsgivarna att få lägre premier genom i första hand återbäring, det vill säga premierabatter. Däre- mot kommer inte under- eller överskott att påverka arbetstagarens pensionsförmån.
Den statliga försäkringsrörelsen
Den statliga försäkringsrörelsen är indelad i olika delrörelser som finansierar olika förmåner enligt statens avtalsförsäkringar.
De förmånsbestämda statliga tjänstepensionerna, både de kollek- tivavtalade och de författningsreglerade, redovisas inom försäkrings- rörelsens sparrörelse och riskrörelse. Genom sparrörelsen finansie- ras de förmånsbestämda ålderpensionerna och livsvarig efterlev- andepension enligt äldre bestämmelser. Genom riskrörelsen finan- sieras sjukpensioner, efterlevandepensioner och premiebefrielse, det vill säga att arbetsgivaren inte behöver betala premien vid vissa ledigheter eller då sjukpension utges.
Delrörelserna tillförs olika premietyper, som antingen är indivi- duella eller kollektiva. De individuella premierna bestäms utifrån
14 Detta gäller med undantag för den konstnärlige ledaren vid Drottningholms Slottsteater som omfattas av
92
SOU 2009:50 |
Rådande förhållanden |
individens aktuella och historiska anställningsuppgifter, och beräk- ningarna sker enligt försäkringstekniska riktlinjer. De kollektiva premierna uppgår i stället till en viss procent av ett underlag eller ett belopp i kronor, som är lika för samtliga som ingår i kollektivet.
För
Det är SPV:s styrelse som beslutar om de försäkringstekniska riktlinjer och det beräkningsunderlag som styr beräkningen av pre- mierna och de försäkringstekniska avsättningarna (pensionsskulden). Enligt SPV:s årsredovisning för 2008 är de försäkringstekniska antaganden som används aktsamma och sätts på sådant sätt att de säkerställer att försäkringsrörelsen ska kunna fullgöra sina åtaganden.
Samtliga arbetstagare som ingår i respektive delrörelse inom den statliga försäkringsrörelsen utgör ett kollektiv. Det innebär att arbetsgivarna betalar individuella premier som är fastställda enligt gemensamma försäkringstekniska riktlinjer och att de betalar sam- ma kollektiva premier. Den premie en arbetsgivare ska betala påver- kas således inte av exempelvis sjukligheten hos just den arbetsgiv- aren, eller hos en viss grupp arbetsgivare.
Varje delrörelse inom försäkringsrörelsen ska bära sina egna kostnader. Resultatet för ett år regleras mot en återbäringsfond som är gemensam för samtliga arbetsgivare inom delrörelsen. Det är följaktligen ingen arbetsgivare som har någon särskild andel av återbäringsfonden, som kan tas ut exempelvis om arbetsgivaren skulle lämna försäkringsrörelsen.
Allmänt om beräkning av individuella premier
SPV beräknar individuella premier enligt PA 03 så att skillnaden mellan den pension som en individ beräknas vara berättigad till vid pensionsåldern (målbeloppet), och den pensionsrätt som personen hittills har tjänat in (fribrevet), ska finansieras med en viss premie under den tid som återstår till pensionsåldern. Vid beräkningen av
15 För den konstnärlige ledaren vid Drottningholms Slottsteater betalas även
93
Rådande förhållanden |
SOU 2009:50 |
premien tas hänsyn till antaganden om ränta, livslängd och omkost- nader.
Målbeloppet påverkas av det aktuella pensionsunderlaget och den tjänstetid som individen maximalt kan tillgodoräkna sig vid pensions- åldern. Vidare påverkas målbeloppet av prisbasbeloppet och inkomstbasbeloppet.
Pensionsunderlaget består av medeltalet av de fastställda pen- sionsgrundande lönerna för de fem sista kalenderåren före beräk- ningsåret. Pensionsunderlaget förändras i normala fall vid ett års- skifte när en pensionsgrundande lön i pensionsunderlaget läggs till och en annan faller bort. Lönerna i pensionsunderlaget räknas om till samma nivå med hjälp av prisbasbeloppet. Målbeloppet påverkas av att pensionen, med hänsyn till gränsvärdena 7,5, 20 och 30 inkomstbasbelopp, är olika stor beroende på vilken del av pensions- underlaget som den beräknas på.
Om målbeloppet ökar, kommer även premien att öka. Hur stor premieökningen blir, påverkas av hur lång tid det är kvar till dess personen uppnår pensionsåldern. En ökning av målbeloppet sent i karriären innebär kortare tid för finansiering av ökningen, vilket leder till en högre premie än vad motsvarande ökning av målbelop- pet skulle ha medfört tidigare i karriären.
Vidare påverkas premien av prisbasbeloppet beroende på att det används för att räkna upp både fribrev och målbelopp. Eftersom fribrevet vanligtvis är lägre än målbeloppet innebär en ökning av prisbasbeloppet att skillnaden mellan fribrev och målbelopp ökar (med prisbasbeloppet), vilket leder till en högre premie.
Sammantaget innebär det här att de individuella premierna inte bara är beroende av det aktuella pensionsunderlaget, utan även av tidigare intjänat fribrev, hur lång tid som återstår till pensionsåldern samt förändringar i prisbasbelopp och inkomstbasbelopp. Storlek- en på det intjänade fribrevet påverkas bland annat av vilka löner och anställningsperioder som en person tidigare har haft. Två personer som är födda samma år och har lika lön kan alltså ha väsentligt olika premier, beroende på anställningshistorik. Däremot kommer två personer som är födda samma år och som har samma målbe- lopp, att ha lika stora avsättningar för pensionen när de väl uppnår pensionsåldern. Skillnaden ligger i hur betalningen för att bygga upp avsättningarna för pensionen har fördelats över den tid pen- sionen har tjänats in.
94
SOU 2009:50 |
Rådande förhållanden |
Premier för ålderspensionen från och med 65 år
Pensionen från och med 65 år enligt PA 03 är olika i olika inkomst- basbeloppsintervall. För den del av pensionsunderlaget som under- stiger 7,5 inkomstbasbelopp är den förmånsbestämda pensionen i PA 03 helt ersatt av avgiftsbestämd pension även om en övergångs- generation får förmånsbestämd pension beroende på pensionsålder och födelseår. Motsvarande gäller för ålderspensionen i
SPV gör inte någon uppdelning av fribrevet i de olika inkomst- basbeloppsintervallen. Premien bestäms utifrån den pensionsrätt som vid var tidpunkt återstår att finansiera, det vill säga målbelopp i förhållande till intjänat fribrev. Det går därför inte att säga hur stor del av premien som beror på pensionsunderlaget under respektive över 7,5 inkomstbasbelopp.
Premier för ålderspensionen före 65 år
Ålderspensionen före 65 år enligt
Beräkningsreglerna för sparpremien för pension före 65 år är desamma för samtliga lägre pensionsåldrar enligt
16 Det gäller som tidigare nämnts inte dem som varit anställda i minst fem år med lång- tidskontrakt. De är berättigade till en oantastbar förmån före 65 år, förutsatt att de inte sam- tidigt innehar en anställning med statlig pensionsrätt.
95
Rådande förhållanden |
SOU 2009:50 |
liksom övriga beräkningsantaganden, mot sparrörelsens återbärings- fond.
Premier för
Metoden för att beräkna premier skiljer sig mellan förmåner enligt PA 03 och förmåner enligt det tidigare avtalet
En annan skillnad mellan PA 03 och
Allmänt om beräkning av kollektiva premier
De kollektiva premierna bestäms för ett år i taget, så att de premier som betalas in ska täcka årets kostnader för de förmåner som pre- mien finansierar. Eventuella över- eller underskott påverkar pre- miesättningen för kommande år. Det innebär att om det exempel- vis visar sig att en premie har satts för högt ett år så att det skapas ett överskott inom delrörelsen, kan detta överskott användas till att reducera premien kommande år. På motsvarande sätt innebär det att om en delrörelse gör ett negativt resultat ett år, kan premien behöva höjas kommande år.
Värdesäkringspremie
Värdesäkringspremier tillgodoräknas sparrörelsen och finansierar värdesäkring av intjänad pensionsrätt för personer som är aktiva. Kostnaden för värdesäkring för pensionärer och för fribrevshavare finansieras genom sparrörelsens återbäringsfond. Med fribrevsha- vare avses personer som har lämnat sin anställning och i stället för pension har rätt till ett fribrev. Statliga tjänstepensioner värdesäkras med förändringen av prisbasbeloppet, vilket innebär att kostnaden för värdesäkring följer prisbasbeloppets förändringstakt.
96
SOU 2009:50 |
Rådande förhållanden |
Värdesäkringspremien utgörs av en procentsats av pensions- underlaget och är densamma för samtliga som ingår i sparrörelsen. Premien betalas för anställda från och med den ålder då de kan tjäna in förmånsbestämd ålderspension, till och med pensionsåldern. Den verkliga kostnaden för värdesäkring varierar mellan olika individer beroende av hur mycket pensionsrätt som han eller hon har tjänat in. Värdesäkringspremien innebär således att kostnaden för värde- säkring jämnas ut över kollektivet.
SPV:s styrelse kan besluta att värdesäkringspremien rabatteras genom att även värdesäkringskostnaden för dem som är aktiva ska bekostas av sparrörelsens konsolideringsmedel. Enligt SPV:s kon- solideringspolicy kan premierabatt lämnas om sparrörelsens kol- lektiva konsolideringsgrad F, tillgångar i förhållande till skulder, ligger i intervallet
Riskpremie
Riskpremier tillgodoräknas riskrörelsen och finansierar sjukpen- sioner, efterlevandepensioner och premiebefrielse. Med premiebe- frielse menas att arbetsgivaren under vissa omständigheter är befri- ad från att betala premier för de anställda. Riskpremien utgörs av en procentsats av pensionsunderlaget och är densamma för samtliga individer och samtliga arbetsgivare som ingår i sparrörelsen. Risk- premie betalas från och med 18 år till och med pensionsåldern. Det innebär att riskpremie betalas under en kortare tid för dem med lägre pensionsålder än 65 år.
För PA 03 täcker riskpremien premiebefrielse för både de för- månsbestämda och de avgiftsbestämda pensionerna. Enligt regel- verket för PA 03 gäller hel eller partiell premiebefrielse dels vid sjukpenning mer än 90 dagar, dels när tillfällig sjukpension eller sjukpension har beviljats.
Premiebefrielse för de avgiftsbestämda pensionerna belastar anslaget Statliga tjänstepensioner m.m. AIP och dess finansiering ligger helt utanför det statliga systemet. Det innebär att
97
Rådande förhållanden |
SOU 2009:50 |
Betalning av premier för PA 03
Formerna för hur premier för de statliga tjänstepensionerna ska betalas, regleras dels i premieförordningen, dels i SPV:s så kallade försäkringsvillkor. Reglerna är desamma för de
Premierna för PA 03 betalas som månatliga definitiva premier och de beräknas på de anställningsuppgifter som överförs månads- vis till SPV. Senast den 4:e i månaden skickar SPV ut en premie- faktura avseende föregående månads premiekostnad, som arbets- givarna ska betala senast den sista i månaden. Till premiefakturan publiceras specifikationer på SPV:s webbplats på dels aggregerad nivå, dels individnivå.
Om inrapporterade anställningsuppgifter ändras i efterhand, kommer premien för den eller de månader som påverkas att räknas om. Kostnaden för dessa så kallade retroaktiva premier kommer på nästa faktura. När premien avser en retroaktiv premiemånad redo- visas en kod på premiespecifikationen, som anger orsaken till var- för premien har räknats om retroaktivt.
Betalning av premier för
Premierna för
Särskilda händelser som påverkar premierna
Premier för ålderspensioner enligt de statliga pensionsbestämmel- serna beräknas så att förmånerna är färdigbetalda vid pensions- åldern. Om en person fortsätter att arbeta efter pensionsåldern betalar arbetsgivaren ingen premie för honom eller henne. Enligt nuvaran- de regelverk debiterar SPV heller inga premier under den period på
98
SOU 2009:50 |
Rådande förhållanden |
maximalt tre år efter pensionsåldern som en person enligt PISA- förordningen kan fortsätta att tjäna in pensionsrätt.
Innan en person är aktualiserad, det vill säga att en individs historiska tjänstetid och intjänade pensionsrätt har utretts och fast- ställts, beräknas premien utifrån schablonantaganden. Skillnader i premie före och efter aktualiseringstidpunkten faktureras inte arbetsgivaren, men efter att aktualisering skett ändras den premie som arbetsgivaren fortsättningsvis ska betala. Om det i samband med aktualisering fastställs nya pensionsgrundande löner får dock arbetsgivaren stå för eventuella kostnader som följer av detta.
Den premie som en arbetsgivare ska betala kan vara beroende av löner som satts av andra arbetsgivare. Det innebär att om en arbets- givare brister i sin inrapportering av anställningsuppgifter för en person, kan det ha påverkan på samtidiga eller senare arbetsgivares premier som personen är eller varit anställd hos. Om en arbetsgivare exempelvis inte rapporterar att en person har avslutat sin anställning kommer det att debiteras premier för denne. När uppgiften korri- geras kommer även premierna att korrigeras.
Om en person har mer än en anställning i vilka han eller hon omfattas av
Om en anställd är tjänstledig av annan orsak än att inneha en annan tjänst gäller att premien för ålderspension från och med 65 år inte ska betalas efter det att den försäkrade varit helt tjänstledig utan lön i åtta månader. Det följer av att tjänstetid inte får tillgodo- räknas därefter och att det därför inte sker något fortsatt intjä- nande av fribrevet från och med 65 år. Ålderspensionen före 65 år tjänas dock inte in som ett fribrev utan bestäms vid pensionsav- gången. Efter åtta månader räknas därför målbeloppet för pension- en före 65 år om, utan den tjänstetid som återstår till pensionsål- dern. Det nya målbeloppet kan vara högre än det beräkningsfribrev som SPV använder i beräkningen av premien för ålderspensionen före 65 år. För att skillnaden mellan det nya målbeloppet och det intjänade beräkningsfribrevet inte ska resultera i en ofinansierad pensionsrätt om pensionsavgången sker i direkt anslutning till tjänstledigheten, har SPV beslutat att en premie som täcker skillna- den ska betalas under tjänstledigheten. Detta är tänkt att införas
99
Rådande förhållanden |
SOU 2009:50 |
2009 med retroaktivitet från och med 2007. De kollektiva premi- erna betalas redan idag under hela tjänsteledigheten, beroende på att den som är tjänstledig omfattas av pensionsvillkoren.
Om en anställd blir sjuk kan, som tidigare beskrivits, arbetsgiva- ren i vissa fall bli helt eller delvis befriad från att betala premier för den anställde. Vid föräldraledighet fortsätter emellertid arbetsgiva- ren att betala premier.
3.2.6Kostnad
De
En annan skillnad mellan institutionerna och myndigheterna är att institutionerna inte omfattats av de statliga avgiftsbestämda pensionerna. Sedan 2003 har institutionerna ett eget kollektivavtal för avgiftsbestämda pensioner benämnt AIP.
De premier och avgifter som institutionerna har betalat
Under det att de statliga myndigheterna började betala försäkrings- tekniska premier 1998 fortsatte institutionerna till och med 2000 att i princip betala motsvarande avgifter för pensionerna som LKP och enligt avgiftsförordningen17. Vissa institutioner skulle betala 6,44 procent av den pensionsgrundande lönen, medan andra skulle betala 11,19 procent av de statsbidrag som betalades till institutio- nerna. Vidare fanns det några som skulle betala 8,85 procent av den pensionsgrundande lönen och några som skulle betala 8,85 procent av bruttolönesumman. För musiker vid Svenska rikskonserter var premier 6,44 procent av bruttolönesumman.
17 Fi 97/3339, Fi 98/1613, Ju1999/2952/PP.
100
SOU 2009:50 |
Rådande förhållanden |
Åren
Från och med 2001 anpassades pensionspremierna för institutioner till de faktiska premiekostnaderna18. Betalningsvillkoren skilde sig dock. För det första var premien gemensam för samtliga institutio- ner och inte specifik för respektive institution. För det andra fast- ställdes premienivån i form av procentsatsen 11,89 procent för tre år framåt19. Premien skulle betalas på det underlag som gäller vid beräkning av arbetsgivaravgifter enligt 2 kap. 24 och 25 §§ socialav- giftslagen (2000:980), vilket brukar benämnas bruttolönesumma.
Under ett beräkningsår betalade institutionerna preliminära premier som de beräknade genom att multiplicera procentsatsen med bruttolönesumman. Året efter beräkningsåret rapporterade institutionerna in den faktiska bruttolönesumman till SPV. Utifrån den fastställde SPV den slutliga premien. Eventuella differenser mellan den slutliga premien och de preliminärt inbetalda premierna reglerades vid utgången av maj.
År 2003, det tredje året, infördes emellertid en ny
Före 2001 uppgick pensionernas andel av institutionernas stats- bidrag till cirka 84 miljoner kronor, enligt uppgift från Kultur- utskottets rapport Uppföljning av pensionsvillkoren inom scen- konstområdet.21 Anpassningen till de verkliga pensionskostnaderna som skedde i budgetpropositionen och tilläggsbudgeten för 2001, innebar en ökning av statsbidragen med totalt 97 miljoner kronor. Under 2005 gjordes dessutom en retroaktiv höjning av statsbidra- gen från och med 2001 med 5 miljoner kronor per år.
18Prop. 2000/01:1 utg.omr. 17 sid. 59, bet. 2000/01:KrU1, rskr. 2000/01:59.
19Ju 2000/6516/PP.
20Fi2003/214, 1049.
212008/2009:RFRI.
101
Rådande förhållanden |
SOU 2009:50 |
Åren
Under perioden
För 2004 och 2005 fastställdes den preliminära premien av reger- ingen och för 2006 av SPV. De slutliga premierna fastställdes av SPV och beräknades enligt gällande försäkringstekniska riktlinjer och beslutade nivåer för de kollektiva premierna.
Tabell 3.9 Avgiftssatser för AIP och kollektiva premiesatser för PISA 2004– 2006
|
År |
|||
|
|
|
preliminär |
slutlig |
|
2004 |
2,3 % |
9,59 % |
12,50 % |
|
2005 |
3,3 % |
9,59 % |
9,65 % |
|
2006 |
3,3 % |
12,23 % |
13,12 % |
Källa: SPV och Pensionsvalet.
SPV beräknade premierna i samma system som premierna för stat- liga myndigheter. Det innebar att premierna för
22 Fi2003/3544, Fi2005/2416, Fi2005/6361, Fi2004/4848, Fi2005/6444.
102
SOU 2009:50 |
Rådande förhållanden |
Vid fastställandet av de slutliga premierna tillämpade SPV prin- cipen att kostnaden ska tas det år den uppstått, inte det år den hän- för sig till. Det innebär att de fastställda slutliga premierna för beräkningsåren 2005 och 2006 inkluderade så kallade retroaktiva premier för tidigare år. Med retroaktiva premier avses när premien för en månad räknas om i efterhand på grund av att arbetsgivaren ändrar tidigare inrapporterade anställningsuppgifter.
Retroaktiva premier som beror på ändrade anställningsuppgifter före 2004 har inte fakturerats, eftersom premierna till och med 2003 betalats enligt nivåer fastställda av regeringen. I de slutliga premierna för 2005 ingår därför retroaktiva premier för 2004 som uppkommit under 2005. På motsvarande sätt ingår i de slutliga pre- mierna för 2006 retroaktiva premier för åren 2005 och 2004 som uppkommit 2006.
I tabellen redovisas avgifter och premier för
Tabell 3.10 Avgifter för AIP och premier för PISA
År |
|
|||
|
|
preliminära |
slutliga |
avstämning |
2004 |
33 001 999 |
133 912 456 |
178 322 674 |
44 410 218 |
2005 |
49 830 443 |
139 970 285 |
142 810 365 |
2 840 080 |
2006 |
52 273 480 |
184 093 652 |
200 951 952 |
16 858 300 |
Källa: SPV och Pensionsvalet.
Avstämningen mellan de preliminära och de slutliga premierna för 2004 skedde i februari 2006 efter en höjning av statsbidragen. Avstäm- ningen av 2005 års premier skedde i maj 2006. Avstämningen av 2006 års premier skedde i maj 2007.
Statbidragen höjdes i flera omgångar under åren
103
Rådande förhållanden |
SOU 2009:50 |
preliminära premierna på 9,59 procent som institutionerna hade betalat under 2004 och 2005.23
Från och med 2007
Från och med beräkningsåret 2007 övergick institutionerna till att betala premier helt i enlighet med premieförordningen. Premierna är institutionsspecifika och avser således kostnaderna för de perso- ner som är anställda hos respektive institution. För anställda för vilka PA 03 ska tillämpas, betalas premierna som månatliga defini- tiva premier. För anställda för vilka
Vid övergången till institutionsspecifika premier kopplade SPV på sitt ordinarie systemstöd. Det skedde genom att samtliga insti- tutioner ansågs ha betalat de premier som systemet hade räknat fram till och med den 31 december 2006. Om det från och med den 1 januari 2007 uppstår en retroaktivitet som innebär en ökad eller minskad premiekostnad för någon månad 2004 eller senare, påver- kar det den enskilda institutionens premiekostnad. De premier som institutionerna betalade 2007 innefattade således retroaktiva pre- mier för åren
I följande tabell redovisas avgifter och premier för 2007 exklu- sive särskild löneskatt på pensionskostnader och exklusive kostnads- och intäktsräntor.
Tabell 3.11 Avgifter för AIP och premier för PISA 2007
|
År |
|
|
||
|
|
|
avser 2007 |
retro |
totalt |
|
2004 |
55 451 323 |
197 522 059 |
3 002 093 |
200 524 152 |
Källa: SPV och Pensionsvalet.
Eftersom premien till och med 2006 varit utjämnad mellan institu- tionerna, innebar övergången 2007 till institutionsspecifika premier att vissa institutioner skulle få högre kostnader och andra lägre. Vid
23 2008/2009:RFRI.
104
SOU 2009:50 |
Rådande förhållanden |
övergången justerades därför statbidragen för institutionerna enligt den förväntade nya kostnaden.
Justeringen skedde med stöd av underlag från SPV. Emellertid kan institutionernas premiekostnader variera mellan olika månader och olika år beroende på vilka personer som är anställda. Det inne- bar att en absolut rättvis omfördelning av statsbidragen inte var möjlig att göra. Vidare kunde justeringen av statsbidragen av log- iska skäl inte inkludera effekterna av retroaktiva premier. Detta efter- som en förändring av redan inrapporterade anställningsuppgifter, och vilken effekt det får på premiekostnaden, inte kan förutses.
För flertalet institutioner har de retroaktiva premierna inte haft någon större påverkan på den totala premiekostnaden. Det finns dock en del extremfall. Exempelvis blev den totala premiekostna- den för Helsingborgs stadsteater under 2007 endast 26 923 kronor exklusive kostnads- och intäktsräntor. Detta förklaras av att pre- mien avseende 2007 uppgick till 950 468 kronor, medan de retro- aktiva premierna uppgick till
I budgetpropositionen och tilläggsbudgeten för 2008 genom- fördes en slutlig justering av statsbidragen med anledning av över- gången till institutionsspecifika premier. Av budgetpropositionen framgår att från och med 2008 ska medel som avsatts för att täcka kostnader för tjänstepensioner enligt
Inför 2008 beslutade parterna på scenkonstområdet höja avgiften för AIP från 3,3 till 4,3 procent. Höjningen finansierades utan till- skott av statsmedel.
Försäkringstekniska kostnader totalt för området
För de år då teater- dans och musikinstitutionerna betalat premier enligt särskilda regeringsbeslut har SPV även beräknat den försäk- ringstekniska kostnaden. I tabellen nedan redovisas den försäk- ringstekniska kostnaden, definierad som premier hänförliga till ett år. Med det menas att en retroaktiv premiekostnad som uppstått exempelvis 2007 men som avser 2004, redovisas på 2004. Uppgifterna
105
Rådande förhållanden |
SOU 2009:50 |
inkluderar inte särskild löneskatt på pensionskostnader eller kostnads- och intäktsräntor.
Tabell 3.12 Premier för PISA
Premietyp |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
49 263 735 |
46 672 539 |
46 026 943 |
51 152 928 |
55 097 456 |
|
83 399 492 |
83 725 642 |
86 719 886 |
95 972 717 |
104 096 544 |
|
Risk |
44 375 819 |
36 737 901 |
23 580 872 |
16 094 593 |
16 610 601 |
Värdesäkring |
26 063 481 |
23 357 781 |
3 410 567 |
9 796 273 |
21 717 458 |
Totalt |
203 102 527 |
190 493 863 |
159 738 268 |
173 016 511 |
197 522 059 |
|
|
|
|
|
|
Källa: SPV.
Tabellen visar att kostnaden för de båda sparpremierna ökade mar- kant 2006. Det beror på att räntan i de försäkringstekniska riktlin- jerna det året sänktes med 0,5 procentenheter. Vidare visar tabellen att kostnaderna för riskpremien och värdesäkringspremien varierar mellan olika år, vilket till stor del förklaras av premiesättningen. I tabellen nedan redovisas premiesatserna för de kollektiva premierna för respektive år.
Tabell 3.13 Premiesatser för kollektiva
Premietyp |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
Risk |
3,4 %/1,95 % |
2,75 %/2,00 % |
1,65 % 1,10 % 1,10 % |
||
Värdesäkring |
2,00 % |
1,80 % |
0,25 % |
0,70 % |
1,50 % |
Källa: SPV.
För 2003 och 2004 var riskpremierna högre för PA 03 än för PA- 91, men därefter har samma procentsats gällt för båda pensionspla- nerna. Riskpremien har kunnat sänkas bland annat beroende på minskad sjuklighet. Värdesäkringspremien har under perioden följt förändringen i prisbasbeloppet. Premienivån har satts så att i prin- cip hela kostnaden för att värdesäkra de aktivas förmåner ska täckas av inbetalda premier.
Den försäkringstekniska kostnad som redovisas i tabell 3.12 ovan kan jämföras med de premier som institutionerna har betalat under perioden
106
SOU 2009:50 |
Rådande förhållanden |
institutionernas premier för perioden
Kostnader för olika pensionsåldrar
Premiekostnaderna för de förmånsbestämda ålderspensionerna påver- kas i hög grad av pensionsåldern. Dels är värdet av pensionen före 65 år högre ju lägre pensionsåldern är, dels ska pensionen från och med 65 år finansieras under en kortare tid ju lägre pensionsåldern är.
I tabellen nedan redovisas hur kostnaderna för 2007 fördelar sig mellan de olika pensionsåldrarna. Tabellen har kompletterats med de
Tabell 3.14 Avgifter för AIP och premier för PISA 2007 fördelade på pensionsåldrar och premietyp
|
Pensions- |
|
|
|
|
||
|
ålder |
kr |
Värdesäkr |
Risk |
Totalt |
||
|
|
|
|
|
1,50 % |
1,10 % |
|
|
41 år |
1 711 073 |
32 793 458 |
1 400 582 |
765 399 |
562 660 |
35 522 099 |
|
52 år |
2 645 958 |
27 755 300 |
4 454 429 |
1 167 075 |
855 748 |
34 232 552 |
|
59 år |
4 754 024 |
18 323 545 |
3 563 792 |
2 068 546 |
1 636 806 |
25 592 689 |
|
60 år |
5 598 418 |
16 696 334 |
9 245 846 |
2 371 713 |
1 805 141 |
30 119 034 |
|
63 år |
9 094 867 |
8 527 907 |
7 946 624 |
3 692 692 |
2 821 002 |
22 988 225 |
|
65 år |
31 646 983 |
- |
28 486 183 |
11 652 033 |
8 929 244 |
49 067 460 |
|
Summa |
55 451 323 |
104 096 456 |
55 097 456 |
21 717 458 |
16 610 601 |
197 522 059 |
Källa: SPV och Pensionsvalet.
SPV har även lämnat uppgifter om vad premiekostnaden uppgår till i genomsnitt för de olika pensionsåldrarna. Det finns dock problem med att ge en rättvisande bild av vad medelpremien är. För AIP fin- ns det endast årsbelopp, vilket gör att det inte går att särskilja hur många månader som en inbetald avgift avser. För
I tabellen nedan redovisas medelvärdena per månad för dem som tjänar in förmånsbestämd pension från och med 65 år. Det är den enda gruppen som har samtliga premietyper. Det innebär att medel-
107
Rådande förhållanden |
SOU 2009:50 |
värdena blir högre än om samtliga individer skulle ha räknats med. Kostnaden avser personer för vilka PA 03 tillämpas.
Den redovisade uppgiften om AIP avser samma grupp. Månads- beloppen för AIP har beräknats till 3,3 procent av det genomsnitt- liga pensionsunderlaget/0,95. Divisionen med 0,95 är gjord för att kompensera för att det verkliga underlaget för pensionsavgiften, utbetald lön, är något högre än pensionsunderlaget.
Tabell 3.15 Genomsnittliga månadsavgifter för AIP och månadspremier för PISA 2007 fördelade på pensionsåldrar och premietyp
|
Pensions- |
AIP avgift, |
|
|
|
|
||
|
ålder |
kr |
Spar- |
Spar- |
Värdesäkr. |
Risk |
Totalt |
Procent |
|
|
|
ÅPF |
ÅPE |
1,50 % |
1,10 % |
|
av PU |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
41 år |
775 |
14 237 |
471 |
326 |
242 |
15 276 |
68,45 % |
|
52 år |
817 |
8 268 |
947 |
352 |
258 |
9 825 |
41,80 % |
|
59 år |
822 |
3 328 |
645 |
355 |
260 |
4 588 |
19,40 % |
|
60 år |
999 |
2 988 |
1 754 |
428 |
314 |
5 484 |
19,06 % |
|
63 år |
942 |
932 |
1 042 |
400 |
293 |
2 667 |
9,83 % |
|
65 år |
808 |
0 |
952 |
344 |
253 |
1 549 |
6,66 % |
Källa: SPV. Beräkningar av
Uppgifterna i tabellen inkluderar, som nämnts, inte de individer som omfattas av den
Försäkringstekniska kostnader jämfört med verkliga kostnader
Som tidigare beskrivits gäller samma försäkringstekniska riktlinjer och kollektiva premier för de beröra
108
SOU 2009:50 |
Rådande förhållanden |
Resultatet är inte entydigt. Kostnadsbilden skiljer sig mellan insti- tutionerna och myndigheterna. Att SPV har valt att använda samma beräkningsantaganden för samtliga arbetsgivare, innebär att kost- naderna för olika förmåner utjämnas mellan arbetsgivarna. Det kan konstateras att utjämningen i vissa avseenden har varit till fördel och i andra avseenden till nackdel för institutionerna.
Reduktionsfaktorn på premier för ålderspension före 65 år
Den premie som finansierar ålderpensioner före 65 år beräknas indi- viduellt enligt samma principer som premier för ålderspensionen från och med 65 år. En skillnad är att premien för pensionen före 65 år reduceras med fem procent beroende på att pensionen är antastbar.
SPV har satt reduktionsfaktorn till fem procent med hänsyn till hela det kollektiv som har lägre pensionsålder än 65 år. Bland stat- liga myndigheter är det främst officerare som är berörda. Kritiker menar att reduktionen är för liten när det gäller scenkonstområdet, bland annat beroende på att det är vanligt med tillfälliga anställningar.
I Carlström Försäkringsrutins rapport ingår en överslagsmässig undersökning av reduktionsfaktorn. Undersökningen syftar till att fastställa hur många månader som institutionerna har betalat en premie för förmånen före 65 år avseende fribrevshavare, det vill säga personer som har slutat före pensionsåldern och i stället för pension fått rätt till ett fribrev. För fribrevshavarna upphör rätten till förmånen före 65 år, bortsett från dem som haft långtidskon- trakt i minst fem år. Undersökningen har dock inte tagit hänsyn till dem med långtidskontrakt som kan ha rätt till ett fribrev före 65 år.
Underlaget har varit anställningshistorik från och med 2003 till och med september 2008. För varje månad finns en försäkringspost som anger om ålderspension intjänas. Denna information har kom- pletterats med uppgift om status (aktiv eller fribrev) per den 31 december 2007. Därefter har posterna för varje pensionsålder sum- merats i historikregistret som anger att ålderspension intjänas och denna summa har sedan satts i relation till antalet i summan som avser dem som per den 31 december 2007 var fribrev. Resultatet i tabellen nedan kan jämföras med SPVs reduktionsfaktor om fem procent.
109
Rådande förhållanden SOU 2009:50
Tabell 3.16 Andel premier för ålderspension före 65 år som inte resulterar i
|
en pension |
|
|
Pensionsålder |
Andel månader som premie betalats |
|
för personer som är fribrevshavare |
41 år |
15 % |
52 år |
21 % |
59 år |
16 % |
60 år |
10 % |
63 år |
8 % |
Samtliga |
12 % |
|
|
Källa: Beräkningarna är gjorda av Carlström Försäkringsrutin på datamaterial från SPV.
I undersökningen har inte hänsyn tagits till den ålder då personer med lägre pensionsålder än 65 år faktiskt har gått i pension. Många väljer att kvarstå i tjänst en tid efter det att de uppnått pensions- åldern. Skulle även denna uppgift ha lagts till hade skillnaden ökat ytterligare mellan SPVs faktor och det beräknade procenttalet.
Mot detta ska vägas att det finns anställda med långtidskontrakt som kommer att bli berättigade till ett fribrev före 65 år. Hade hän- syn tagits till dem hade procenttalen för 52 och 59 års pensions- ålder i tabellen ovan blivit lägre.
I rapporten konstateras att trots att allt pekar på att SPVs reduk- tionsfaktor skulle vara högre om scenkonstområdet hade utgjort ett eget kollektiv, går det inte att ha någon uppfattning om vad den i så fall borde vara. Det genomsnittliga procenttalet 12 är inte viktat mot premiens storlek och talet kan mycket väl vara lägre om sådan viktning hade kunnat utföras. Detta har dock inte varit möjligt på de uppgifter som varit tillgängliga.
Tilläggas bör att SPVs försäkringstaganden ska vara aktsamma, varmed avses att säkerhetsbelastningar endast ska förekomma då de kan motiveras ur risksynpunkt.24 När det gäller den osäkerhet som antastbara förmåner innebär, kan det vara motiverat med en viss säkerhetsmarginal i antagandena för att säkerställa att det finns till- räckligt med kapital för att täcka utbetalningarna.
24 SPV, Årsredovisning 2008.
110
SOU 2009:50 |
Rådande förhållanden |
Kostnaden för värdesäkring av intjänad pensionsrätt
De statliga tjänstepensionerna värdesäkras årligen med förändrin- gen av prisbasbeloppet. Kostnaden för värdesäkring för pensionärer och fribrevshavare finansieras genom återbäringsfonden i försäk- ringsrörelsens sparrörelse. Kostnaden för värdesäkring av intjänad pensionsrätt för personer som är aktiva i tjänst kan antingen finan- sieras med återbäringsmedel eller med en särskild värdesäkrings- premie.
Kostnaden för värdesäkring är beroende av hur mycket pensions- rätt som en individ har tjänat in. Det innebär att värdesäkringskost- naden är högre för personer som har rätt till en förmånsbestämd pension före 65 år. SPV har dock beslutat att premien för att finan- siera värdesäkringskostnaden för de aktiva ska vara kollektiv. Arbets- givarna betalar värdesäkringspremie för samtliga individer som kan tjäna in förmånsbestämd pension oavsett vad värdesäkringskostna- den uppgår till för den enskilde individen.
Eftersom en stor andel av de anställda vid
Riskpremie
Riskpremien är en kollektiv premie som finansierar sjukpensioner, efterlevandepensioner och premiebefrielse. Premiebefrielse innebär att arbetsgivaren är befriad från att betala premier för de anställda vid vissa ledigheter, såsom vid långvarig sjukdom.
För arbetsgivare som omfattas av PA 03 täcker riskpremien premiebefrielse för både de förmånsbestämda och de avgiftsbestämda pensionerna. Emellertid har
111
Rådande förhållanden |
SOU 2009:50 |
SPV har lämnat följande uppgift om hur kostnaderna som risk- premien finansierar fördelar sig mellan de olika riskförmånerna.
Tabell 3.17 Riskpremiens fördelning på försäkrade förmåner 2007
Riskförmån |
Andel av kostnaden |
Efterlevandepension |
30,0 % |
Sjukpension |
39,6 % |
Premiebefrielse förmånsbestämt |
20,3 % |
Avgiftsbefrielse avgiftsbestämt |
10,1 % |
Källa: SPV.
SPV har även utrett sjukfrekvensen bland anställda vid
112
4 Problembild
Den översyn av pensionssystemet för anställda vid statligt stödda
4.1Pensionssystemet och scenkonstområdet
Den nuvarande regleringen av pensionsvillkoren vid de statsunder- stödda
Pensionsvillkoren för institutionerna har i stort följt villkoren för statsanställda. Den främsta skillnaden är att pensionsvillkoren för statsanställda sedan 1974 regleras i kollektivavtal, medan vill- koren för de anställda vid institutionerna har fortsatt att vara för- fattningsreglerade. Fram till 1987 skedde regleringen i ett regle- mente. Därefter har regleringen skett i tre olika förordningar som knutit an till det aktuella statliga pensionsavtalet med vissa tillägg, såsom de lägre pensionsåldrarna.
113
Problembild |
SOU 2009:50 |
När det statliga pensionsavtalet
Det statliga pensionsavtalet PA 03, som infördes 2003, innebar att en betydande del av den förmånsbestämda pensionen från och med 65 år växlades mot en avgiftsbestämd pension, benämnd indi- viduell ålderspension.
De avgiftsbestämda pensionerna regleras inte i
Parterna på scenkonstområdet slöt ett eget kollektivavtal benämnt avgiftsbestämd individuell ålderspension (AIP). För åren
4.1.1Osäkra och höga kostnader för arbetsgivarna
Premierna för ålderspensionen före och för den från och med 65 år beräknas på individnivå. Storleken på premierna påverkas inte bara av aktuella anställningsuppgifter, utan även av vilka löner och anställningsperioder som en individ tidigare har haft. Det beror på att premien beräknas så att skillnaden mellan den pension som en individ beräknas vara berättigad till vid pensionsåldern och den pensionsrätt som personen hittills har tjänat in (fribrevet), ska
114
SOU 2009:50 |
Problembild |
kunna betalas med en viss premie under den tid som återstår till pensionsåldern.
Värdet av förmånerna enligt
Följande tabell ger en uppfattning om hur höga kostnaderna är för respektive pensionsåldrar. Tabellen är en vidareutveckling av värdena i tabell 3.15. En skillnad är att i denna tabell är
Tabell 4.1 Genomsnittliga månadsavgifter för AIP och månadspremier för PISA fördelade på pensionsåldrar
Pensions- |
PISA- |
Totalt |
Pensions- |
Procent av |
|
ålder |
4,3 % |
premier |
|
underlag |
pensions- |
|
|
2007 |
|
|
underlag |
|
|
|
|
|
|
41 år |
1 010 |
15 276 |
16 286 |
22 317 |
73,0 % |
52 år |
1 065 |
9 825 |
10 890 |
23 505 |
46,3 % |
59 år |
1 071 |
4 588 |
5 659 |
23 649 |
23,9 % |
60 år |
1 302 |
5 484 |
6 786 |
28 772 |
23,6 % |
63 år |
1 227 |
2 667 |
3 894 |
27 131 |
14,4 % |
65 år |
1 053 |
1 549 |
2 602 |
23 258 |
11,2 % |
|
|
|
|
|
|
Källa: Beräkningar gjorda av utredningen på datamaterial från SPV.
Förmånerna enligt
115
Problembild |
SOU 2009:50 |
en individ, kan alltså vara helt beroende av löner som har bestämts av andra scenkonstinstitutioner.
Det här innebär att kopplingen mellan en individs lön och den- nes premiekostnad är svag. Det är i praktiken omöjligt att utifrån den aktuella lönen säga vad premiekostnaden för en individ kom- mer att bli. Det krävs en individuell beräkning på faktiska upp- gifter, eller att det görs antaganden om pensionen i förhållande till intjänat fribrev. Det går naturligtvis att säga vad premien uppgår till i genomsnitt, men skillnaden mellan genomsnittet och en enskild individ kan vara betydande. Detta innebär att institutionerna får stora problem att förutse vad premiekostnaden kommer att bli. De totala kostnaderna kan variera markant mellan olika månader och mellan olika år beroende på vilka individer som är anställda. För större institutioner med en relativt fast ensemble tenderar premie- kostnaderna att jämna ut sig. För små institutioner blir dock osä- kerheten betydande, särskilt om de har tillfälligt anställa med låga pensionsåldrar.
SPV ska enligt premieförordningen senast den 30 november lämna en prognos över nästa års premiekostnad. Arbetsgivarna kan använda prognosen som stöd för budgetarbetet. Prognosen baseras på de anställningsuppgifter som inrapporterats till och med en viss månad. I prognosen görs olika antaganden, bland annat om löne- ökningar och antal anställda, som är generella och anpassade efter hela det kollektiv som omfattas av statliga pensionsbestämmelser. Träffsäkerheten i prognosen är beroende av hur väl dessa antagan- den stämmer överens med det verkliga utfallet. För
En annan osäkerhetsfaktor gäller de så kallade retroaktiva pre- mier som beräknas om de anställningsuppgifter som premien för en månad grundar sig på ändras i efterhand. När uppgifterna ändras sker en omräkning av premien för den eller de månader som påver- kas av ändringen. De retroaktiva premierna kan vara både positiva och negativa. Eftersom de är resultatet av att redan inrapporterade anställningsuppgifter ändras, kan de inte förutses.
En oklarhet om kostnaderna för förmånerna enligt
116
SOU 2009:50 |
Problembild |
betalar. Rätten till avdrag regleras i inkomstskattelagen (1999:1229). I lagens 8 kap. 3 § används begreppet ”tryggande” för att definiera i vilken mån utfästelser om pension till arbetstagare ska dras av som kostnad. Begreppet återfinns också i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. (tryggande- lagen). Av 1 § tredje stycket följer att tryggandelagen inte äger till- lämpning på pensionsutfästelse som lämnats efter den 31 december 1966 om rätten till pension gjorts beroende av att arbetstagaren kvarstår i arbetsgivarens tjänst vid inträdet i pensionsåldern. Detta innebär att för att arbetsgivaren ska medges avdrag för att trygga en framtida pension ska den anställde, om han eller hon slutar sin anställning eller tar en annan anställning, få ett fribrev avseende den intjänade pensionsrätten. Pensionsrätten måste med andra ord vara oantastbar för att avdragsrätt ska föreligga. Vidare finns i inkomst- skattelagens 58 kap. villkor om att en ålderspension inte får börja betalas ut innan den försäkrade fyller 55 år.
Eftersom ålderspensionerna före 65 år enligt
Såvitt jag känner till har den här problematiken inte uppmärk- sammats. Jag har heller inte kunnat finna några undantag från inkomstskattelagens regler för berörda
4.1.2Svårt att administrera
Bestämmelserna i det statliga pensionsavtalet PA 03 och därmed i
117
Problembild |
SOU 2009:50 |
rar förberedelsetid inför en uppsättning. I de statliga pensions- avtalen är anställningstid per månad och årslön centrala begrepp. Det här ger problem för institutionerna vid inrapporteringen av anställningsuppgifter till SPV:s matrikelregister.
Det pensionsunderlag som pensionerna och premierna beräknas på bidrar till att göra administrationen komplicerad. Pensions- underlaget utgörs av medeltalet av de pensionsgrundande lönerna för de fem sista kalenderåren före beräkningsåret. Löner från samt- liga arbetsgivare som ingår i tillämpningsområdet för
Inrapporteringen av anställningsuppgifter till SPV är central för administrationen av förmånerna enligt
Om en institution släpar efter med sin rapportering av anställ- ningsuppgifter, beräknas premierna på de uppgifter som finns till- gängliga. När institutionen väl rapporterar in uppgifterna, kan det medföra att premien räknas om för vissa personer. Om någon av de personerna senare har varit eller är anställd vid en annan institution, finns det risk för att omräkningen även påverkar den institutionen.
Ett exempel på detta är om en arbetsgivare inte avslutar anställ- ningen när en person slutar. Fram till dess arbetsgivaren har rap- porterat in det, kommer SPV att debitera en premie för personen. När uppgiften korrigeras kommer även premien att korrigeras. Om personen under tiden har övergått till en anställning vid en annan institution som rapporterar in anställningen till SPV, kommer pre- mien att ha beräknats som om person haft två parallella anställ- ningar. Det innebär att premien har delats mellan arbetsgivarna. Följden blir att när den första institutionen rapporterar in att anställningen har upphört kommer den att retroaktivt få tillbaka premier, medan den andra institutionen retroaktivt kommer att få betala premier.
118
SOU 2009:50 |
Problembild |
4.1.3Osäkra förmåner för arbetstagarna
Förmånsbestämda pensionsplaner brukar sägas innebära större säkerhet för de anställda än avgiftsbestämda pensionsplaner. Detta eftersom pensionen är förutbestämd till en viss nivå av lönen.
För anställda vid
Avgång med pension vid de lägsta pensionsåldrarna medför enligt
När det gäller pensionen från och med 65 år är det enligt PISA- förordningen i första hand inkomster som överstiger 7,5 inkomst- basbelopp som berättigar till en förmånsbestämd pension. Tjänste- pensionen avseende inkomster under 7,5 inkomstbasbelopp utgörs framför allt av den avgiftsbestämda pensionen AIP. Det finns dock en övergångsgeneration som även har rätt till en förmånsbestämd pension för inkomster som understiger 7,5 inkomstbasbelopp. Slumpmässigheten i utfallet av hur pensionsunderlaget bestäms är stor för dem som inte har en fast anställning. Det leder till ovisshet för individen om pensionens storlek.
Avgiftsbestämda pensioner innebär per definition en osäkerhet om vilket belopp som kommer att betalas ut, eftersom pensionen är beroende dels av hur stora avsättningar som gjorts, dels av avkastningen på dessa avsättningar. Om pensionsavgifterna inte har placerats alltför riskfyllt bör emellertid de årliga värdebeskeden från försäkringsbolagen kunna ge en bra uppfattning om storleken på den vid var tidpunkt intjänade pensionen.
119
Problembild |
SOU 2009:50 |
4.2Scenkonst och ålder
Vid de statsunderstödda
Tabell 4.2 |
Pensionsåldrar för konstnärliga anställningar enligt PISA- |
|
|
förordningen |
|
|
|
|
Pensionsålder |
Övre gräns |
Anställning |
|
|
|
41 år |
44 år |
Dansare |
52 år |
55 år |
Korist, Sångsolist |
59 år |
62 år |
Skådespelare, Dockspelare |
60 år |
63 år |
Balettchef, Balettmästare, Chef institution1, |
|
|
Danspedagog, Hovkapellist, Kapellmästare2, |
|
|
Koreograf, Koreolog, Kormästare, Musiker3, |
|
|
Regissör |
63 år |
65 år |
Musiker4, Dirigent, Musikinspicient, |
|
|
Kapellmästare5, Repetitör |
De låga pensionsåldrarna beror på att det för scenkonstnärer i många fall inte är möjligt att fortsätta att arbeta professionellt i det konstnärliga yrket fram till 65 år. Det gäller framför allt dansare och sångare, som har 41 respektive 52 års pensionsålder.
Enligt de kontakter som utredningen har haft med institutioner, arbetstagarorganisationer, arbetsgivarorganisationer etc. är åldrarna 41 respektive 52 år med möjlighet att arbeta ytterligare tre år väl avvägda. Ungefär vid de åldrarna blir det svårt för de allra flesta att fortsätta inom sitt yrke. Pensionsåldern 59 år är däremot starkt ifrågasatt, åtminstone att det skulle finnas fysiska eller konstnärliga skäl. Att rollerna är färre för skådespelare i
1Stockholms konserthusstiftelse, Göteborgs konsert AB, Malmö Symfoniorkester AB, stiftelsen Svenska rikskonserter eller teaterchef.
2Vid hovkapellet.
3Inom regional musikverksamhet eller vid stiftelsen Svenska rikskonserter.
4Annan än vid hovkapellet eller stiftelsen Svenska rikskonserter eller inom regional musik- verksamhet.
5Annan än vid hovkapellet.
120
SOU 2009:50 |
Problembild |
en realitet, vilket skulle kunna anses vara ett skäl att ge skådespelare möjlighet att gå i pension före 65 år.
Musiker har antingen pensionsålder 60 eller 63 år beroende på vid vilken institution han eller hon är anställd. Att det finns två olika pensionsåldrar beror i huvudsak på historiska omständigheter. Länsmusiken är sprungen ur militära orkestrar och musikerna har fått behålla 60 års pensionsålder från tiden de tillhörde Försvars- makten6. Att pensionsåldern för kapellister vid Kungliga Operan är 60 år, medan musiker vid Kungliga Filharmonikerna har pensions- ålder 63 år, brukar motiveras av att kapellisterna spenderar mer tid i orkesterdiket. Skälet ifrågasätts dock av filharmonikerna. Syn- punkter som har framkommit under utredningsarbetet är att musi- ker visserligen kan behöva avgå före 65 år, men det är svårt att pre- cisera behovet till en viss ålder. Det beror på vilket instrument en musiker spelar, vilken roll i orkestern vederbörande har och på individuella egenskaper. Därför finns det behov av ett flexibelt system, som kan ta hänsyn till de individuella behoven.
Uppfattningen om övriga anställningar som har 60 eller 63 års pensionsålder är i stort densamma som för musikerna. Det finns ett behov av att kunna avgå före 65 år, men det är svårt att ange en generell ålder. Systemet borde därför vara flexiblare.
6 För yrkesofficerare vid Försvarsmakten är pensionsåldern numera 61 år.
121
Problembild |
SOU 2009:50 |
4.2.1Nuvarande låga pensionsåldrar fungerar ej
De låga pensionsåldrarna för konstnärliga anställningar riskerar att leda till en låg pension från och med 65 år. För att undvika det krävs fortsatt arbete efter pensioneringen, vilket inte borde vara fallet för den som uppnår pensionsåldern och börjar lyfta sin ålderspension. Förr var detta inte något problem, då var pensio- nären tillförsäkrad en tillräcklig pension även efter uppnådda 65 år. För många konstnärliga anställningar får numera pensionsålder och ålderspension enligt
I det tidigare allmänna pensionssystemet med folkpension och allmän tilläggspension (ATP) krävdes att man hade arbetat i minst 30 år för att få full pension. Nivån på ATP bestämdes av inkomsten under de 15 bästa inkomståren, medan folkpensionen var obero- ende av lönen. I det nuvarande systemet byggs i stället pensionen upp av avgifter som arbetsgivare och arbetstagare betalar som en andel av utbetald lön under hela yrkeslivet. Storleken på pensionen blir därmed beroende av de avgifter som sammantaget har betalats in, allt enligt den så kallade livsinkomstprincipen. Det finns dock ett grundskydd benämnt garantipension för dem som har haft inga eller låga inkomster. Konsekvensen av livsinkomstprincipen är att en tidig pensionering leder till att mindre pensionsavgifter betalas och att pensionen därmed blir lägre.
I
Förändringarna i det allmänna pensionssystemet får inte ome- delbart genomslag. En mellangeneration född
122
SOU 2009:50 |
Problembild |
dag avgår med pension enligt
Det var bättre förr – ett konstaterande som inte bara gäller för den allmänna pensionen. De regler som gällde för tjänstepensionen enligt
En pensionsålder signalerar att då den åldern uppnås behövs inget mer arbete för den fortsatta försörjningen. Att det inte stämmer för dansare och sångare med pensionsåldrarna 41 respek- tive 52 år måste anses vara ett systemfel. Redan mycket höga kost- nader för de låga pensionsåldrarna gör att en förstärkning av pen- sionen från och med 65 år på annat sätt än genom förvärvsarbete inte är ett tänkbart alternativ. Det måste till andra förändringar.
4.2.2Scenkonstnärer som passerat pensionsåldern
Samtidigt som den nya allmänna pensionen infördes 2003, ändrades lagen (1982:80) om anställningsskydd så att en anställd har rätt att kvarstå i anställningen till 67 års ålder. Därmed avskaffades den avgångsskyldighet som dittills hade funnits i
Rätten att kvarstå till 67 år har väckt farhågor om att allt fler scenkonstnärer kommer att utnyttja rätten att stanna kvar i sin anställning efter det att de uppnått pensionsåldern enligt PISA- förordningen. Oron för att få en för låg pension från 65 år, väger tyngre än problemet att fysiskt och konstnärligt kanske inte klara av sin uppgift.
Rätten till pension före 65 år enligt
123
Problembild |
SOU 2009:50 |
Som tidigare nämnts anses pensionsåldrarna enligt
4.2.3Höga kostnader riskerar leda till utslagning
Pensionsvillkoren i
En dansuppsättning blir i det avseendet kostsammare än en tea- teruppsättning, eftersom dansare har pensionsåldern 41 år medan skådespelare har pensionsåldern 59 år. Konsekvensen blir att kost- naden för pensionspremierna kan påverka vilken typ av uppsätt- ningar som en institution gör. Det kan också påverka om en individ kommer att anställas som dansare, sångare eller skådespelare i exempelvis en musikaluppsättning.
Vidare skiljer sig premiekostnaden åt mellan olika individer som har samma pensionsålder. I avsnitt 3.2.5 beskrivs närmare hur pre- mierna beräknas. Där konstateras att premien inte bara är beroende av lönen utan även av ålder och anställningshistorik med mera. Premien beräknas så att skillnaden mellan den pension som en individ beräknas vara berättigad till vid pensionsåldern, och den pensionsrätt som personen hittills har tjänat in, ska kunna finansie- ras med en viss premie under den tid som återstår till pensions- åldern. En ökning av lönen och därmed pensionen sent i karriären innebär att det blir kortare tid att finansiera ökningen, vilket leder till en högre premie än vad motsvarande ökning av lönen skulle ha medfört för en yngre person. Hur mycket pensionsrätt som en
124
SOU 2009:50 |
Problembild |
individ hittills kan tillgodoräkna sig påverkas av vilka löner och anställningsperioder som en person tidigare har haft.
Det här innebär en risk för att institutioner försöker undvika att anställa vissa individer, på grund av att premierna för just dem blir särskilt höga. De höga premierna kan vara resultatet av låga löner tidigare i karriären. De kan också bero på icke kontinuerliga anställningar, vilket innebär att pensionen ska finansieras under en kortare tid. De höga kostnaderna riskerar därmed att diskvalificera vissa individer från att anställas av institutionerna. Den genom- snittliga kostnaden framgår av tabell 4.1 ovan, men i enskilda fall kan de vara betydligt högre.
Det som nu sagts om beräkning av premier gäller generellt för förmånsbestämd ålderspension. Risken för utslagning på grund av ålder är emellertid särskilt stor inom scenkonstområdet eftersom premierna i sig är utomordentligt höga.
4.2.4Höga premier ger inte alltid motsvarande förmån
Ålderspensionen före 65 år enligt
SPV beräknar premien för pensionen före 65 år enligt samma metod som premien för ålderspensionen från och med 65 år. Skill- naden är att premien för förmånen före 65 år reduceras med en faktor som kompensation för att det eventuellt inte blir någon pen- sionsutbetalning. Reduktionen innebär att i de fall det börjar beta- las ut en förmån finns det ett underskott av inbetalda premier för den aktuella förmånen. Detta underskott är tänkt att kompenseras av de överskott som uppstår i de fall då det inte blir någon för- månsutbetalning. Institutionerna har emellertid svårt att acceptera att de för vissa personer får betala höga premier trots att personen med stor sannolikhet inte kommer att bli berättigad till någon pen- sion före 65 år. Svårt att acceptera de höga kostnaderna har natur- ligtvis också de berörda personerna.
7 Antastbarheten gäller inte arbetstagare som varit anställda i minst fem år med långtids- kontrakt.
125
Problembild |
SOU 2009:50 |
Även storleken på reduktionsfaktorn ifrågasätts. Som redovisa- des i avsnitt 3.2.6 kan det finnas skäl för det. Samtidigt måste pre- miesättning ses ur ett helhetsperspektiv och hänsyn tas till det totala premieuttaget. SPV har valt att använda samma beräknings- antaganden för samtliga arbetsgivare, vilket innebär att kostnaderna för olika förmåner utjämnas mellan arbetsgivarna. Institutionerna har i vissa avseenden varit vinnare och i andra avseenden förlorare på utjämningen.
Institutionerna har sedan 2004 betalat premier som motsvarar de försäkringstekniska kostnader som SPV har beräknat. Kostna- derna på individnivå blev dock synliga först 2007, vid övergången från utjämnade premier till institutionsspecifika premier. Det har gjort det tydligt vilka effekter som villkoren i
4.2.5Scenkonstnärers förvärvsinkomster efter pensioneringen
Som tidigare har beskrivits medför reformeringen av det allmänna pensionssystemet ökade krav på scenkonstnärer att fortstätta arbeta efter det att de uppnått pensionsåldern enligt
Metod och underlag för undersökningen
SPV har levererat personnummer och pensionsålder på de individer som per den 31 december 2007 hade pension enligt
126
SOU 2009:50 |
Problembild |
på äldre administrativa rutiner som innebar att SPV före det datu- met beviljade pensioner på en kod som var gemensam för alla icke- statliga arbetsgivare. Det kan förekomma att pensioner har blivit beviljade på den koden även senare, och dessa ingår heller inte i materialet. Totalt uppgick antalet personer till 816, varav 86 perso- ner som är äldre än 75 år har undantagits från undersökningen.
Av de 730 personer i materialet som lämnades till SCB var 250 kvinnor och 480 män. SCB har sökt ut inkomstuppgifter för dessa personer avseende 2007. För 29 personer, 13 kvinnor och 16 män, fanns inga inkomstuppgifter i SCB:s register beroende på att de inte var folkbokförda i Sverige den 31 december 2007. De ingår därför inte i undersökningen. Två kvinnor med den numera av- skaffade pensionsåldern 50 år har undantagits från undersökningen.
Ålderspensionen enligt
Som en följd av att SPV inte har kunnat identifiera avgångar före den 1 juli 1990, ingår det inga personer med 41 års pensionsålder i gruppen som är födda 1942 eller tidigare. De som är födda 1942 och har 41 års pensionsålder uppnådde den åldern 1983. Den äldsta personen med pensionsålder 41 år som ingår i undersökningen är född 1943.
Effekten på undersökningen av att det saknas personer som är födda 1942 eller tidigare ska dock inte överdrivas. Till och med 1991 knöt
Påverkan av förändringarna i det allmänna pensionssystemet sker successivt. En mellangeneration född
127
Problembild |
SOU 2009:50 |
gare. I gruppen som är födda 1943 eller senare blir däremot genom- slaget större för varje årskull.
För gruppen som är född 1943 eller senare blir det allt viktigare att ha pensionsgrundande inkomster efter pensionsavgång enligt
För gruppen som är född 1942 eller tidigare omfattar undersök- ningen de totala taxerade förvärvsinkomsterna. Det har inte be- dömts vara relevant att undersöka de pensionsgrundande inkoms- terna för den här gruppen, bland annat för att det endast är per- soner som är födda 1938 eller senare som kan fortsätta att tjäna in allmän pension efter 65 års ålder. Desto mer intressant är att under- söka hur inkomsterna fördelas mellan olika inkomstslag, såsom tjänstepension, allmän pension etc.
Undersökningen omfattar både värden för medel och median. Medelinkomsten kan påverkas kraftigt av enskilda höga belopp, vilket medianinkomsten inte gör. Vidare redovisas värdena för kvartil 1 och kvartil 3, det vill säga gränsvärdet för de 25 procent som har lägst respektive högst inkomster. Undersökningen av hur de taxerade inkomsterna fördelar sig mellan olika inkomstslag avser medelvärdet.
Taxerad förvärvsinkomst 2007 för 65 år eller äldre
I tabellen nedan redovisas uppgifterna om taxerad förvärvsinkomst för 2007 för dem som är födda
128
SOU 2009:50 Problembild
Tabell 4.3 |
Taxerad förvärvsinkomst 2007 för pensionärer födda 1932– |
||||
|
1942 fördelad på pensionsålder och kön |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
Pensionsålders- |
Antal |
Medel |
Kvartil 1 |
Median |
Kvartil 3 |
grupp |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
52 år totalt |
53 |
236 134 |
160 800 |
200 800 |
272 900 |
varav män |
29 |
253 031 |
160 200 |
200 900 |
287 400 |
varav kvinnor |
24 |
215 717 |
163 750 |
199 200 |
252 750 |
59 år totalt |
150 |
339 123 |
209 500 |
263 450 |
392 300 |
varav män |
87 |
350 190 |
211 100 |
253 600 |
417 700 |
varav kvinnor |
63 |
323 841 |
208 700 |
278 900 |
370 500 |
60 år totalt |
141 |
263 087 |
200 200 |
230 500 |
279 500 |
varav män |
124 |
253 406 |
197 650 |
228 450 |
278 550 |
varav kvinnor |
17 |
333 700 |
227 800 |
259 300 |
305 800 |
63 år totalt |
92 |
258 576 |
205 350 |
246 000 |
296 000 |
varav män |
78 |
265 008 |
213 400 |
255 200 |
303 600 |
varav kvinnor |
14 |
222 743 |
172 100 |
200 050 |
245 400 |
|
|
|
|
|
|
Källa: SPV och SCB.
Undersökningen visar att den taxerade inkomsten skiljer sig mellan de olika pensionsåldrarna. Det tycks finnas ett visst samband mel- lan pensionsålder och taxerad förvärvsinkomst, så att ju lägre pen- sionsåldern är, desto lägre blir den taxerade förvärvsinkomsten. Undantaget är gruppen med 59 års pensionsålder, där skådespelare ingår. Det är samtidigt den grupp som uppvisar störst spridning på inkomsterna. Gruppen med 52 års pensionsålder, som utgörs av sångare, uppvisar de lägsta värdena för både medel och median. Dessutom är värdet för kvartil 1 betydligt lägre än för de övriga grupperna.
Av undersökningen framgår att män generellt sett har högre taxerade förvärvsinkomster än kvinnor. Undantaget är gruppen med 60 års pensionsålder. Andelen kvinnor är dock låg i den grup- pen, vilket kan ha påverkan på resultatet.
I tabellen nedan redovisas hur medelvärdet för taxerad för- värvsinkomst fördelar sig mellan olika inkomstslag. Fördelningen går dock inte att beräkna exakt. Det kan även finnas inkomster som saknas och avdrag för inkomsternas förvärvande som heller inte
129
Problembild |
SOU 2009:50 |
ingår. Ett exempel på sådant som inte ingår är inkomst från få- mansbolag. Under posten Varav övrigt redovisas den differens som uppstått vid fördelningen. Förutom taxerad förvärvsinkomst redo- visas även inkomst av kapital och skattefria inkomster.
Tabell 4.4 Taxerad förvärvsinkomst 2007 för pensionärer födda 1932– 1942 fördelad på inkomstslag och pensionsålder
Inkomstslag |
|
Pensionsålder |
|
|
|
52 år |
59 år |
60 år |
63 år |
Taxerad |
|
|
|
|
förvärvsinkomst |
236 134 |
339 123 |
263 087 |
258 576 |
varav allmän pension |
132 423 |
170 810 |
160 210 |
166 960 |
varav statlig |
|
|
|
|
tjänstepension |
49 312 |
36 094 |
44 856 |
39 493 |
varav övrig |
|
|
|
|
tjänstepension |
907 |
4 608 |
4 975 |
1 357 |
varav privat pension |
5 724 |
20 900 |
14 618 |
18 966 |
varav bruttolön m.m. |
49 982 |
87 457 |
22 886 |
29 397 |
varav föräldrapenning |
24 |
0 |
0 |
0 |
varav sjukpenning |
78 |
193 |
0 |
0 |
varav sjuk- och |
|
|
|
|
aktivitetsersättning |
0 |
0 |
1 103 |
238 |
varav |
|
|
|
|
arbetsmarknadsstöd |
0 |
847 |
0 |
813 |
varav |
|
|
|
|
näringsverksamhet |
1 176 |
18 817 |
14 089 |
2 280 |
varav allmänna |
|
|
|
|
avdrag |
||||
varav övrigt |
1 190 |
|||
Inkomst av kapital |
26 871 |
53 903 |
26 035 |
49 601 |
Skattefri inkomst |
872 |
425 |
274 |
957 |
varav ekonomiskt |
|
|
|
|
bistånd |
0 |
0 |
0 |
0 |
varav bostadsbidrag |
623 |
0 |
230 |
206 |
varav barnbidrag |
249 |
425 |
45 |
516 |
varav studiemedel |
|
|
|
|
m.m. |
0 |
0 |
0 |
0 |
varav övrigt |
0 |
0 |
0 |
235 |
Källa: SPV och SCB.
130
SOU 2009:50 |
Problembild |
Gruppen med 52 års pensionsålder, det vill säga sångare, uppvisar det lägsta medelvärdet för den allmänna pensionen. Samtidigt har gruppen det högsta medelvärdet för den statliga tjänstepensionen. Utfallet kan ha påverkats av att det ingår personer med bruttoför- måner där det finns ett direkt samband mellan den allmänna pen- sionen och tjänstepensionen. Vidare kan utfallet ha påverkats av hur pensionssystemen är utformade. I
Grupperna med 59 och 60 års pensionsålder har högre medel- värde för övrig tjänstepension än de andra pensionsåldersgrup- perna. Det tyder på att de har haft anställningar som grundat tjänstepension enligt andra pensionsplaner än
Gruppen med pensionsåldern 59 år uppvisar det högsta medel- värdet vad gäller löneinkomster. Det kompletterar bilden från den förra tabellen, som visade på betydande skillnader mellan medel- och medianinkomst för den gruppen, och även mellan kvartil 1 och kvartil 3. Det är rimligt att anta att dessa skillnader snarare förkla- ras av skillnader i lön än av skillnader i pension.
Taxerad förvärvsinkomst 2007 för 64 år eller yngre
I tabellen nedan redovisas uppgifterna om taxerad förvärvsinkomst för 2007 för dem som är födda 1943 eller senare, det vill säga de som 2007 var yngre än 65 år.
131
Problembild SOU 2009:50
Tabell 4.5 |
Taxerad förvärvsinkomst 2007 för pensionärer födda 1943 eller |
||||||
|
|
senare fördelad på pensionsålder och kön |
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
Pensionsålders- |
Antal |
Medel |
Kvartil 1 |
Median |
Kvartil 3 |
||
grupp |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
41 |
år totalt |
98 |
345 107 |
223 800 |
325 900 |
429 600 |
|
varav män |
43 |
308 316 |
205 200 |
290 100 |
399 500 |
|
|
varav kvinnor |
55 |
373 871 |
239 400 |
333 100 |
453 600 |
|
|
52 |
år totalt |
87 |
340 053 |
222 300 |
300 400 |
407 700 |
|
varav män |
43 |
283 840 |
212 000 |
259 500 |
358 800 |
|
|
varav kvinnor |
44 |
394 989 |
239 500 |
364 350 |
495 050 |
|
|
59 |
år totalt |
45 |
364 247 |
221 200 |
322 500 |
480 900 |
|
varav män |
32 |
343 203 |
220 600 |
320 050 |
423 050 |
|
|
varav kvinnor |
13 |
416 046 |
280 900 |
382 600 |
514 400 |
|
|
60 |
år totalt |
29 |
363 286 |
261 000 |
323 200 |
405 300 |
|
varav män |
25 |
353 960 |
261 000 |
308 400 |
381 300 |
|
|
varav kvinnor |
4 |
421 575 |
260 550 |
451 150 |
582 600 |
|
|
63 |
år totalt8 |
4 |
365 675 |
323 000 |
338 450 |
408 350 |
|
Källa: SPV och SCB.
Resultatet är något överraskande att värdena generellt sett är högre för kvinnor än män. Den förklaring som SCB har funnit är att kvinnorna i större utsträckning fortsätter att arbeta efter pensions- åldern.
För övrigt är skillnaderna mellan de olika pensionsåldrarna rela- tivt små oavsett mått. Det är gruppen med 59 års pensionsålder som avviker genom att värdet för kvartil 3 är noterbart högre. Det bör observeras att gruppen med 63 års pensionsålder endast utgörs av 4 personer.
För att se om det finns skillnader mellan olika åldersgrupper har SCB gjort beräkningar för olika födelseårsgrupper för dansare och sångare. Vid gruppindelningen har hänsyn tagits till antalet indivi- der så att grupperna inte ska bli alltför små. Framför allt berör det dem med pensionsålder 41 år som är födda
8 På grund av det låga antalet inom gruppen sker ingen redovisning av statistiken uppdelad på kön.
132
SOU 2009:50 |
Problembild |
tillhör de födelseåren kan antas ha avgått före juli 1990, vilket inne- bär att de inte ingår i materialet.
Tabell 4.6 Taxerad förvärvsinkomst 2007 för pensionärer födda 1943 eller senare fördelad på pensionsålder och födelseår
Pensionsålders- |
Antal |
Medel |
Kvartil 1 |
Median |
Kvartil 3 |
grupp |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
41 år totalt |
98 |
345 107 |
223 800 |
325 900 |
429 600 |
varav |
13 |
419 092 |
236 500 |
312 600 |
459 600 |
varav |
32 |
335 000 |
222 050 |
334 500 |
425 700 |
varav |
28 |
364 586 |
216 100 |
377 250 |
487 500 |
varav |
25 |
297 756 |
231 600 |
294 800 |
342 500 |
52 år totalt |
87 |
340 053 |
222 300 |
300 400 |
407 700 |
varav |
57 |
303 693 |
214 000 |
271 900 |
380 600 |
varav |
30 |
409 137 |
232 700 |
377 800 |
470 300 |
|
|
|
|
|
|
Källa: SPV och SCB.
Tabellen visar att resultatet för kvartil 1 är ganska jämnt både mel- lan sångare och dansare och mellan olika åldersgrupper. För dan- sarna är inkomsterna mer sammanpressade i den yngsta ålders- gruppen. Resultatet för sångarna är det motsatta, att inkomstsprid- ningen är mindre i den äldsta åldersgruppen.
I den äldsta åldersgruppen för pensionsålder 41 år, uppnådde de flesta personerna pensionsåldern före 1992, vilket innebär att de har en bruttopension. Medelvärdet för den gruppen är högt jämfört med medianen. Det är ett litet antal som ingår i gruppen vilket innebär att enstaka höga belopp kan få stort genomslag.
I tabellen nedan redovisas hur medelvärdet för taxerad för- värvsinkomst fördelar sig mellan olika inkomstslag. Under posten varav övrigt redovisas den differens som uppstått vid fördelningen. Förutom taxerad förvärvsinkomst redovisas även inkomst av kapi- tal och skattefria inkomster.
133
Problembild SOU 2009:50
Tabell 4.7 |
Taxerad förvärvsinkomst 2007 för pensionärer födda 1943 eller |
|||||
|
senare fördelad på inkomstslag och pensionsålder |
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
Inkomstslag |
|
|
Pensionsålder |
|
|
|
|
|
41 |
52 |
59 |
60 |
63 |
|
|
|
|
|
|
|
Taxerad |
|
|
|
|
|
|
förvärvsinkomst |
|
345 107 |
340 053 |
364 247 |
363 286 |
365 675 |
varav allmän |
|
|
|
|
|
|
pension |
|
0 |
10 596 |
5 308 |
8 672 |
35 487 |
varav statlig |
|
|
|
|
|
|
tjänstepension |
|
183 585 |
198 226 |
176 239 |
233 214 |
162 224 |
varav övrig |
|
|
|
|
|
|
tjänstepension |
|
0 |
5 984 |
840 |
0 |
0 |
varav privat pension |
703 |
7 698 |
3 438 |
12 145 |
2 863 |
|
varav bruttolön |
|
|
|
|
|
|
m.m. |
|
145 415 |
121 474 |
159 176 |
112 143 |
144 668 |
varav |
|
|
|
|
|
|
föräldrapenning |
|
1 494 |
20 |
1 534 |
0 |
0 |
varav sjukpenning |
1 090 |
286 |
247 |
1 423 |
0 |
|
varav sjuk- och |
|
|
|
|
|
|
aktivitetsersättning |
1 471 |
2 790 |
7 399 |
0 |
22 419 |
|
varav |
|
|
|
|
|
|
arbetsmarknadsstöd |
999 |
344 |
0 |
957 |
0 |
|
varav |
|
|
|
|
|
|
näringsverksamhet |
3 756 |
4 572 |
6 184 |
806 |
1 632 |
|
varav allmänna |
|
|
|
|
|
|
avdrag |
|
|||||
varav övrigt |
|
11 791 |
7 164 |
|||
Inkomst av kapital |
30 699 |
16 324 |
27 839 |
13 554 |
||
Skattefri inkomst |
|
6 014 |
921 |
1 536 |
0 |
0 |
varav ekonomiskt |
|
|
|
|
|
|
bistånd |
|
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
varav |
|
|
|
|
|
|
bostadsbidrag |
|
124 |
0 |
0 |
0 |
0 |
varav barnbidrag |
5 204 |
921 |
1 536 |
0 |
0 |
|
varav studiemedel |
|
|
|
|
|
|
m.m. |
|
374 |
0 |
0 |
0 |
0 |
varav övrigt |
|
312 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
|
|
|
|
|
|
Källa: SPV och SCB.
134
SOU 2009:50 |
Problembild |
Medelvärdet för taxerad förvärvsinkomst är relativt jämnt mellan de olika pensionsåldersgrupperna. Det finns dock betydande skill- nader i hur inkomsterna fördelar sig mellan olika inkomstslag.
För pensionsålder 63 år påverkas samtliga värden av att det endast ingår fyra personer i gruppen. Det låga värdet för statlig tjänstepension för den här gruppen samverkar med det höga värdet för sjuk- och aktivitetsersättning.
Värdena för allmän pension följer av att vissa individer har valt att ta ut pensionen före 65 års ålder, vilket tidigast kan ske från 61 år. I gruppen med 41 års pensionsålder är det således färre som är berörda. Medelvärdet är högt för dem med pensionsåldern 63 år, men även för dem med pensionsåldern 52 år.
Gruppen med 52 års pensionsålder har det högsta medelvärdet för övrig tjänstepension. Resultatet för dem som är 65 år eller äldre, var tvärt om att pensionsålder 52 år hade det lägsta medelvärdet för övrig tjänstepension. Det kan tyda på att de med 52 års pensions- ålder väljer att ta ut övrig tjänstepension före 65 år genom förtida uttag. Det kan också vara en effekt av enskilt höga belopp som på- verkar medelvärdena.
Det finns stora skillnader mellan pensionsåldrarna vad gäller medelvärdena för privat pension. En privat pensionsförsäkring kan tidigast börja betalas ut från 55 års ålder. Det innebär att det finns ett betydande antal med pensionsålder 41 år som inte är berörda, vilket påverkar medelvärdet. De med 52 års pensionsålder har det näst högsta medelvärdet för privat pension. För dem som var 65 eller äldre uppvisade de med 52 års pensionsålder i stället det lägsta medelvärdet. Det kan tyda på att de med 52 års pensionsålder tar ut en stor del av sin privata pensionsförsäkring före 65 års ålder, vilket innebär att det inte blir så mycket kvar efter 65 års ålder. Även i det här fallet kan det dock vara en effekt av enskilt höga belopp som påverkar medelvärdena.
De med pensionsåldern 41 år har relativt höga medelvärden för föräldrapenning och barnbidrag. Det är också den enda gruppen som uppvisar ett medelvärde för studiemedel. De här värdena är i första hand hänförliga till dem som 2007 var mellan 41 och 45 år. Det kan sättas i relation till att den åldersgruppen uppvisade minst variation av inkomsterna av dem med 41 års pensionsålder.
135
Problembild |
SOU 2009:50 |
Pensionsgrundande inkomst 2007 för 64 år eller yngre
I tabellen nedan redovisas uppgifter om de pensionsgrundande inkomsterna 2007 för dem som var yngre än 65 år.
Tabell 4.8 Pensionsgrundande inkomst 2007 för pensionärer födda 1943 eller senare fördelad på pensionsålder och kön
Pensionsålders- |
Antal |
Medel |
Kvartil 1 |
Median |
Kvartil 3 |
|
grupp |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
41 |
år totalt |
98 |
141 568 |
28 700 |
126 600 |
244 000 |
varav män |
43 |
122 980 |
0 |
104 800 |
230 800 |
|
varav kvinnor |
55 |
156 100 |
29 300 |
163 100 |
253 400 |
|
52 |
år totalt |
87 |
107 884 |
0 |
64 400 |
199 500 |
varav män |
43 |
77 370 |
0 |
32 800 |
172 500 |
|
varav kvinnor |
44 |
137 706 |
0 |
123 500 |
230 000 |
|
59 |
år totalt |
45 |
144 647 |
23 700 |
135 700 |
253 700 |
varav män |
32 |
129 655 |
11 850 |
115 200 |
234 400 |
|
varav kvinnor |
13 |
181 550 |
90 500 |
168 500 |
311 600 |
|
60 |
år totalt |
29 |
96 143 |
0 |
56 400 |
179 400 |
varav män |
25 |
97 646 |
0 |
56 400 |
179 400 |
|
varav kvinnor |
4 |
86 750 |
0 |
71 050 |
173 500 |
|
63 |
år totalt9 |
4 |
155 550 |
102 000 |
131 250 |
209 100 |
Källa: SPV och SCB.
Undersökningen bekräftar att kvinnorna i högre utsträckning fort- sätter att arbeta efter att de har avgått med pension enligt PISA- förordningen. Följden blir att de fortsätter att tjäna in pensions- rätter till den allmänna pensionen.
Vidare visar undersökningen att det är flera grupper där värdet för kvartil 1 är noll, det vill säga att de inte har några pensions- grundande inkomster under 2007. Det är mest anmärkningsvärt för dem med 41 respektive 52 års pensionsålder, eftersom det i första hand är de grupperna som behöver fortsätta att tjäna in pensions-
9 På grund av det låga antalet inom gruppen sker ingen redovisning av statistiken uppdelad på kön.
136
SOU 2009:50 |
Problembild |
rätter i det allmänna pensionssystemet för att inte riskera en låg total pension från 65 års ålder.
SCB har gjort en kompletterande beräkning av hur många som har noll i pensionsgrundande lön, och vad resultatet blir när dessa utesluts från beräkningen.
Tabell 4.9 Justerad pensionsgrundande inkomst 2007 för pensionärer födda 1943 eller senare fördelad på pensionsålder och kön
|
Pensionsålders- |
|
Antal |
Medel |
Kvartil 1 |
Median |
Kvartil 3 |
|
grupp |
0 |
>0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
41 år totalt |
20 |
78 |
177 867 |
93 100 |
185 000 |
260 200 |
|
varav män |
11 |
32 |
165 255 |
92 050 |
134 100 |
267 700 |
|
varav kvinnor |
9 |
46 |
186 641 |
111 600 |
204 200 |
259 200 |
|
52 år totalt |
29 |
58 |
161 827 |
64 400 |
171 800 |
222 900 |
|
varav män |
15 |
28 |
118 818 |
37 000 |
113 500 |
198 750 |
|
varav kvinnor |
14 |
30 |
201 968 |
119 800 |
199 450 |
285 400 |
|
59 år totalt |
10 |
35 |
185 974 |
90 500 |
168 500 |
303 700 |
|
varav män |
8 |
24 |
172 873 |
59 700 |
158 000 |
278 450 |
|
varav kvinnor |
2 |
11 |
214 559 |
137 900 |
173 800 |
344 250 |
|
60 år totalt |
11 |
18 |
154 897 |
86 300 |
162 350 |
195 900 |
|
varav män |
9 |
16 |
152 572 |
71 350 |
162 350 |
191 000 |
|
varav kvinnor |
2 |
2 |
173 500 |
142 100 |
173 500 |
204 900 |
|
63 år totalt10 |
0 |
4 |
155 550 |
102 000 |
131 250 |
209 100 |
Källa: SPV och SCB.
Tabellen ska utläsas så att de två kolumnerna med antal summerar till det totala antalet som redovisades i den föregående tabellen. Den vänstra kolumnen anger antalet pensionärer med noll i pen- sionsgrundande inkomst. Resultatet visar att det är en stor andel pensionärer som inte har några pensionsgrundande inkomster. Vidare framgår det att inkomststorleken varierar starkt bland dem som har pensionsgrundande inkomst.
10 På grund av det låga antalet inom gruppen sker ingen redovisning av statistiken uppdelad på kön.
137
Problembild |
SOU 2009:50 |
I tabellen nedan redovisas de pensionsgrundande inkomsterna för pensionsålder 41 (dansare) och pensionsålder 52 (sångare) upp- delad i olika födelseårsgrupper. Tabellen redovisar värdena för samtliga individer som ingår i undersökningen. Tabellen har kom- pletterats med uppgift om hur många i respektive grupp som sak- nar pensionsgrundande inkomst för 2007.
Tabell 4.10 Pensionsgrundande inkomst 2007 för pensionärer födda 1943 eller senare fördelad på pensionsålder och födelseår
Pensionsålders- |
Antal |
varav |
Medel |
Kvartil 1 |
Median |
Kvartil 3 |
grupp |
|
med 0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
41 år totalt |
98 |
20 |
141 568 |
28 700 |
126 600 |
244 000 |
varav |
13 |
2 |
166 738 |
111 600 |
163 100 |
231 100 |
varav |
32 |
7 |
151 122 |
37 500 |
150 250 |
256 300 |
varav |
28 |
5 |
167 084 |
25 850 |
208 650 |
277 750 |
varav |
25 |
6 |
87 672 |
25 800 |
85 200 |
120 500 |
52 år totalt |
87 |
29 |
107 884 |
0 |
64 400 |
199 500 |
varav |
57 |
24 |
87 848 |
0 |
51 400 |
179 400 |
varav |
30 |
5 |
145 953 |
25 100 |
144 400 |
233 800 |
|
|
|
|
|
|
|
Källa: SPV och SCB.
För dansare är det ingen åldersgrupp där den pensionsgrundande inkomsten i kvartil 1 är noll. Skillnaden mellan kvartil 1 och 3 är dock betydande. Den yngsta åldersgruppen uppvisar de lägsta pen- sionsgrundande inkomsterna.
Även sångarna uppvisar stora skillnader i pensionsgrundande inkomster mellan kvartil 1 och 3. För sångare är dock resultatet att de pensionsgrundande inkomsterna är lägre för den äldre ålders- gruppen.
Slutsatser
Undersökningen för dem som är 65 år eller äldre visar på lägre tax- erade förvärvsinkomster för sångare än för övriga. Sångarna har ett lägre medelvärde för allmän pension än övrigt grupper, men även för privat pension och inkomst av näringsverksamhet. De med 59
138
SOU 2009:50 |
Problembild |
års pensionsålder, där skådespelare ingår, uppvisar störst spridning i taxerad inkomst.
Undersökningen för dem som är 64 år eller yngre visar att kvin- nor i större utsträckning än män arbetar efter att de har avgått med pension enligt
Vidare visar undersökningen att det finns en grupp som inte alls har några pensionsgrundande inkomster efter att de har avgått med pension. Det är i första hand dansare och sångare, med de lägsta pensionsåldrarna 41 respektive 52 år, som alltså riskerar att få en låg pension från och med 65 år. Det gäller särskilt dem som helt, eller till stor del, kommer att omfattas av den nya allmänna pensionen.
För dansare är de pensionsgrundande inkomsterna någotsånär jämna mellan olika åldersgrupper, med undantag från den yngsta gruppen där inkomsterna var lägre än för övriga tre åldergrupper. Den gruppen har samtidigt högre medelinkomster av föräldrapen- ning.
Bland sångare uppvisar den yngre åldersgruppen högre pen- sionsgrundande inkomster än den äldre. Både för manliga sångare och dansare var dock de pensionsgrundande inkomsterna för kvar- til 1 noll.
För dem med pensionsålder 59, 60 eller 63 år har eventuella pen- sionsgrundande inkomster efter pensionsavgången mindre bety- delse. De pensionsgrundande inkomsterna för dem med 59 respek- tive 63 års pensionsålder är högre än för dem med 60 års pensions- ålder.
Sammanfattningsvis ser det ut som att en inte obetydlig del av de pensionerade dansare och sångare som är yngre än 65 år kom- mer att få en sänkning av sin pension när de når den åldern.
4.3Ansvaret för pensionsvillkoren
Pensionsvillkoren för de statsunderstödda
139
Problembild |
SOU 2009:50 |
Det kan konstateras att pensionsvillkoren i
Vidare har de höga kostnader som synliggjorts de senaste åren inneburit att legitimiteten för pensionssystemet har urholkats. Beräkningen av premierna är komplicerad och kostnaderna är svåra att förutse. Dessutom bygger systemet på att premier även ska betalas för personer som sannolikt inte kommer att få någon för- mån i slutänden. Kulturutskottet har i sin rapport Uppföljning av pensionsvillkoren inom scenkonstområdet visat att institutioner kan kringgå kostnader genom att bland annat köpa en tjänst av en scenkonstnärs företag i stället för att anställa en scenkonstnär.11 Enligt Kulturrådet finns det även exempel på att institutioner har gjort samproduktioner med en fri grupp, vilket innebär att anställ- ningsförhållandet blir med den fria gruppen. Institutionen anlitar den fria gruppen och de som är anställda vid gruppen får de villkor som gäller vid gruppen.
Det nuvarande systemet med både reglering i förordning och kollektivavtal gör det svårt att säga var ansvaret för pensionsvill- koren egentligen ligger. Kollektivavtalet om AIP är utformat så att det gäller för arbetstagare vid
Det finns fall där regeringen har beslutat att inte låta en arbets- givare omfattas av
11 2008/09:RFRI.
140
SOU 2009:50 |
Problembild |
gjorde den 10 november 2005 en framställan hos regeringen om att anställda som överförts från Stiftelsen Musik i Väst till Vara Kon- serthus skulle fortsätta att omfattas av den statliga tjänstepensione- ringen.
Regeringen prövade ärendet den 19 januari 2006 och fann att det inte fanns särskilda skäl att bevilja de anställda som överförts från stiftelsen till konserthuset personlig statlig pensionsrätt12. Vara Konserthus gjorde den 30 januari 2006 en framställan om ompröv- ning av beslutet, med hänvisning till att ansökan inte avsåg pen- sionsvillkoren för de anställda som överförts den 1 januari 2004, utan dessa personers befattningar, det vill säga musikerna i tre länsmusikensembler.
Regeringen avslog denna framställan den 23 mars 200613. I skä- len för beslutet konstaterades att Vara Konserthus är ett självför- valtningsorgan inom Vara kommun, vilket innebär att för befatt- ningar som inte avses i ansökan gäller kommunala tjänstepensions- villkor. Regeringen ansåg att en fördelning av befattningar av i princip samma slag hos samma arbetsgivare mellan olika pensions- planer skulle innebära ett avsteg från den reglering som gäller i övrigt.
Frågan om pensionsvillkoren för musiker vid Vara Konserthus är enligt uppgift från Svensk Scenkonst ännu inte löst. Tills vidare betalar Vara Konserthus avgift för AIP för de berörda musikerna, trots att de inte omfattas av bestämmelserna i
Svensk Scenkonst menar vidare att Vara Konserthus heller inte skulle ha varit unikt om musikerna i länsmusikensemblerna hade omfattats av bestämmelserna i
12Fi2005/5734.
13Fi2006/623.
141
5 Så ser det ut på andra håll
I utredningens uppdrag ingår att ta reda på hur tjänstepensioneringen är ordnad inom de delar av scenkonstområdet som inte omfattas av
5.1Övriga scenkonstområdet
Förutom
5.1.1Pensionsplanerna
På den privata arbetsmarknaden finns det två dominerande tjänste- pensionsavtal, ett för arbetare kallat Avtalspension
143
Så ser det ut på andra håll |
SOU 2009:50 |
Avtalspension
Avtalspension
Pensionsavgiften var ursprungligen 3,5 procent på den pensions- medförande lönen. Avgiften höjs dock att under åren
65år.
Arbetsgivaren kan träffa överenskommelse om att göra komplette-
rande avsättningar. Överenskommelse träffas då med lokal facklig organisation eller med den anställde.
Avtalspension
Den anställde väljer sparform och försäkringsbolag bland dem som har slutit avtal med Fora och vidare om ett återbetalnings- skydd ska vara kopplat till pensionen och om familjeskydd ska ingå. Återbetalningsskydd innebär att avsatt pensionskapital betalas ut till efterlevande i form av en pension vid den försäkrades dödsfall. Familjeskydd innebär att ett belopp om ett eller två förhöjda prisbasbelopp betalas ut under fem år vid dödsfall. Den som inte väljer får för närvarande sin avgift placerad i traditionell pensionsförsäkring utan återbetalningsskydd i AMF Pension.
144
SOU 2009:50 |
Så ser det ut på andra håll |
Kostnaden för såväl återbetalningsskydd som familjeskydd belastar den avgiftsbestämda ålderspensionen.
Den premiebefrielseförsäkring som ingår i Avtalspension SAF- LO innebär att avgiften till den försäkrades ålderspension, samt i förekommande fall familjeskydd, betalas vid sjukdom och föräldra- ledighet.
Ålderspensionen betalas ut till den försäkrade från och med 65- årsmånaden, om inte annan överenskommelse träffas. Pensionen kan tidigast börja tas ut från 55 års ålder. Den kan tas ut under begränsad tid eller livsvarigt.
ITP 1
ITP 1 är en avgiftsbestämd pensionsplan som gäller för privat- anställda tjänstemän som är födda 1979 eller senare. Den gäller även för samtliga anställda tjänstemän hos arbetsgivare som börjat tillämpa
För ålderspensionen betalar arbetsgivaren en avgift på 4,5 procent av lönen på lönedelar upp till 7,5 inkomstbasbelopp, och 30 procent på lön därutöver. Pensionsmedförande lön, som beräknas per kalendermånad, är den kontant utbetalda bruttolönen exklusive kostnadsersättningar. Pensionsavgiften tjänas in från 25 till 65 års ålder. Arbetsgivaren kan träffa överenskommelse om att göra kompletterande avsättningar. Överenskommelse träffas då med lokal facklig organisation eller med enskild tjänsteman.
Förmedlare av pensionsavgiften från arbetsgivare till valt alternativ är den partsägda valcentralen Collectum. Arbetstagaren väljer förvaltare och sparform, det vill säga traditionell pensions- försäkring eller fondförsäkring. Minst hälften av medlen ska placeras i en traditionell pensionsförsäkring. Genom ett upphandlings- förfarande har parterna utsett ett antal valbara alternativ.
Det går att lägga till ett återbetalningsskydd för ålderspensio- nen. Det går även att välja till ett familjeskydd som före 65 års ålder
145
Så ser det ut på andra håll |
SOU 2009:50 |
betalas ut till efterlevande vid dödsfall. Arbetstagaren kan välja såväl storleken på pensionen, 1, 2, 3 eller 4 prisbasbelopp per år, som utbetalningsperiodens längd, 5, 10, 15 eller 20 år. Utbetalningen upphör senast när den försäkrade skulle ha fyllt 70 år.
Pensionen kan betalas ut helt eller delvis, och tidigast från 55 års ålder. Individen väljer om utbetalningstiden ska vara livslång eller kortare. Minsta utbetalningstid är fem år.
Vid sjukskrivning längre än tre månader börjar en sjukpension betalas ut som ett komplement till den allmänna sjukförsäkringen.
Premiebefrielseförsäkringen innebär att pensionspremierna efter viss tids sjukdom och vid föräldrapenning betalas av försäkringen.
ITP 2
ITP 2 gäller för privatanställda tjänstemän som är födda 1978 eller tidigare. Pensionsplanen tillkom i sitt ursprungliga skick redan 1960 som ett komplement till folkpension och ATP. Den innehåller både en förmånsbestämd ålderspension och en avgifts- bestämd (ITPK). Alecta är försäkringsgivare för de förmåns- bestämda pensionerna och Collectum administrerar ITPK.
Pensionsnivån för den förmånsbestämda ålderspensionen är 10 procent av den pensionsmedförande lönen upp till 7,5 inkomstbas- belopp. Mellan 7,5 och 20 inkomstbasbelopp är nivån 65 procent och mellan 20 och 30 inkomstbasbelopp är den 32,5 procent. Den pensionsmedförande lönen består av aktuell fast månadslön multiplicerad med 12,2 plus eventuella rörliga lönedelar. Vissa ersättningar ingår inte, bland annat övertidsersättning och kostnads- ersättningar. När det återstår mindre än 60 månader till den ordinarie pensionsåldern finns begränsningar av hur mycket den pensions- medförande lönen får höjas.
Pensionen tjänas in från 28 års ålder fram till pensionsåldern. Pensionsåldern enligt
Avgiften för ITPK uppgår till 2 procent av lönen och betalas från 28 års ålder fram till pensionsåldern. Den anställde väljer sparform och förvaltare samt om återbetalningsskydd och/eller familjeskydd ska ingå. Utbetalningstiden väljs av individen och kan variera från två år till livsvarigt.
146
SOU 2009:50 |
Så ser det ut på andra håll |
Vid sjukskrivning längre än tre månader betalas en sjukpension ut som ett komplement till den allmänna sjukförsäkringen.
Om en försäkrad inte kan arbeta på grund av sjukdom betalas premierna av en särskild premiebefrielseförsäkring i stället för av arbetsgivaren.
5.1.2Pensionsavtalen på scenkonstområdet
Följande genomgång av på vilka delar av scenkonstområdet som pensionsavtalen i föregående avsnitt förekommer täcker inte hela området. Som beskrivits i avsnitt 3.1 finns det en rad aktörer som inte har kollektivavtal om pensioner. Sannolikt finns det bland dessa grupper de som helt saknar tjänstepension.
Privatteatrar och fria grupper
De flesta aktörerna inom scenkonstområdet som inte omfattas av
Avtalspension
När det gäller privatteatrar och de fria teater- och dans- grupperna är det först från och med
De fria grupper som har statsbidrag som betalas ut av Statens kulturråd har sedan den 1 november 1996 möjlighet att ansluta sig till
1 Ändring 1996:910 i SFS nr 1991:1427.
147
Så ser det ut på andra håll |
SOU 2009:50 |
gjort det, sannolikt på grund av de höga kostnader som det skulle medföra.
Allianserna
Till skillnad från TeaterAlliansen, vars anställda omfattas av PISA- förordningen och
De dansare och musiker som är anställda vid Dansalliansen respektive Musikalliansen har därmed sämre pensionsvillkor än sina kollegor vid institutionerna. För anställda i Dansalliansen och Musikalliansen innebär det dessutom att när de är tjänstlediga från alliansen för att arbeta vid en institution belastas de med en hög premie för den antastbara ålderspensionen före 65 år enligt PISA- förordningen, som sannolikt inte kommer att resultera i någon förmån.
TeaterAlliansen betalar premier för förmånerna enligt PISA- förordningen för de skådespelare som är anställda vid alliansen. När en skådespelare är tjänstledig för att arbeta vid en institution blir det institutionen som får betala premierna. Om en anställd i stället arbetar hos en arbetsgivare som inte omfattas av PISA- förordningen, får TeaterAlliansen fortsätta att betala kollektiva premier för förmånerna enligt
2 Den här regeln är planerad att införas i SPV:s system under 2009 och syftar till att undvika att det uppstår en ofinansierad pensionsrätt vid pensionsåldern. Fakturering av premier för ålderspensionen före 65 år vid tjänstledighet kommer då att göras retroaktivt från och med
148
SOU 2009:50 |
Så ser det ut på andra håll |
Teaterföreningar m.m.
Det finns ett antal aktörer inom scenkonstområdet som tillämpar
5.2Andra länder
En del i utredningens uppdrag är att studera regleringen av pensionsvillkoren för motsvarande yrkesgrupper inom det konst- närliga området i andra länder som kan vara av intresse. Förhållandena i våra nordiska grannländerna är de som mest liknar våra och pensionsvillkoren där är därför de som är av störst intresse. Jag har begränsat undersökningen till dem.
Till skillnad från Sverige finns i de övriga nordiska länderna ingen sammanhållen pensionsordning för de nationella och de regionala/lokala scenkonstinstitutionerna. I Norge och Danmark har institutioner på regional/lokal nivå anknytning till kommunala pensionsvillkor. För Den Norske Opera i Oslo och Det Kongelige Teater i Köpenhamn gäller pensionsbestämmelser som bygger på de regler som gäller för statligt anställda. Jag har tyvärr inte lyckats inhämta någon information om vilka speciella pensionsvillkor som kan gälla på scenkonstområdet i Finland. I Island finns det inga speciella regler för scenkonstnärernas pensioner.
5.2.1Norge
Pensionerna till dansare, sångsolister och korister vid Den Norske Opera i Oslo regleras i en lag från 1998, den så kallade Opera- pensionsloven. Dansarna och sångarna är medlemmar i Statens Pensjonskasse med de rättigheter och skyldigheter som följer av lagen om Statens Pensjonskasse. Operapensionsloven innehåller tillägg till och undantag från kassans regler.
För att en dansare eller sångare ska omfattas av Opera- pensionsloven krävs fast anställning eller tidsbegränsad anställning i minst ett år, och en sysselsättningsgrad om minst 50 procent av
149
Så ser det ut på andra håll |
SOU 2009:50 |
heltid. Lagen innehåller regler om avgångsskyldighet och pensions- ålder.
En dansare är avgångsskyldig vid utgången av den säsong när han eller hon fyller 41 år. Sångsolister och korister är avgångsskyl- diga vid utgången av den säsong när de fyller 52 respektive 56 år. Om arbetsgivaren och den enskilde är överens kan dansarna och sångarna få fortsätta i tjänsten i tre säsonger efter nämnda åldrar.
Pensionsåldern för dansare är 41 år, för sångsolister 52 år och för korister 53 år. Pensionsåldern infaller vid utgången av den säsong när respektive ålder uppnås. Med pensionsålder menas den ålder då rätt att avgå med pension infaller.
Beräkningen av pension sker enligt reglerna i lagen om Statens Pensjonskasse. Ålderspensionen är en förmånsbestämd bruttopension. Operapensionsloven reglerar att tjänstetidskravet för hel pension är 20 år för dansare och 23 år för sångare. Pensionen uppgår till 66 procent av lönen under förutsättning av heltidsanställning och full tjänstetid. Pensionen samordnas med arbetsinkomster enligt olika regler beroende på om avgång skett före eller efter den 1 januari 1999. Om avgång skett efter den tidpunkten samordnas pensionen för den som får anställning som omfattas av lagen om Statens Pensjonskasse, men inte för den som får kommunal eller privat anställning. För den som börjar en anställning vid Den Norske Opera blir lönen minskad.
En dansare eller sångare som avgår före pensionsåldern har rätt till intjänad del av sin pension från och med 65 år. Enligt de regler som gäller sedan den 1 januari 1999 har den som slutar högst fem år före pensionsåldern på grund av svårigheter att uppfylla de konstnärliga kraven i anställningen rätt till intjänad del av pensionen redan från och med pensionsåldern.
När dansaren eller sångaren uppnår den allmänna pensions- åldern 67 år, samordnas pensionen med ålderspension från folketrygden. Pensionen minskas med 75 procent av folketrygdens grundpension. Det betyder alltså att bruttosystemet säkerställer en ograverad pension då den allmänna pensionsåldern inträder.
5.2.2Danmark
Konstnärligt anställda vid Det Kongelige Teater i Köpenhamn har tidigare till största delen varit anställda på tjänstemannavillkor med rätt till tjänstemannapension, vilket är liktydigt med förmåns-
150
SOU 2009:50 |
Så ser det ut på andra håll |
bestämd pension. I dag är de flesta scenkonstnärer anställda på avtalsvillkor, vilket betyder att pensionen är avgiftsbestämd. För sångsolister betalas 26 procent av grundlönen in till en bidrags- finansierad, avgiftsbestämd pensionsordning och för skådespelare betalas 15 procent. Musiker, repetitörer och visstidsanställda korister får 18 procent av grundlönen inbetald till pensions- ordningen.
Skådespelare är avgångsskyldiga vid 70 år, musiker och repititörer vid 63 år, sångare vid 56 år och dansare vid 40 år. Avgångsskyldigheten inträder vid utgången av det spelår när respektive ålder uppnås.
Fast anställda korister omfattas av villkoren om tjänstemanna- pension om de slutar sin anställning vid den ålder då de är avgångs- skyldiga. Tjänstemannapensionen beror av grundlön och tjänsteår. Det finns fastställda tabeller som visar vad en anställd med en viss grundlön och ett visst antal tjänsteår ska få i pension. Korister tjänar in 1,4 tjänsteår per anställningsår och kan högst uppnå en pensionsålder på 35 år. För hel pension krävs 37 år.
Dansare omfattas normalt av villkoren för tjänstemannapension när de fyller 25 år och kan därmed ha rätt till pension vid avgång vid 40 år, då de är avgångsskyldiga. En dansare kan högst uppnå 22 tjänsteår inräknat tiden som anställd på avtalsvillkor mellan 18 och 25 år. För dansare anställda på avtalsvillkor inbetalas 15 procent till en avgiftsbestämd pensionsordning. Det är möjligt för dansaren att från och med 25 år få pensionsrätt överförd från de avgifts- bestämda pensionsordningen till tjänstemannapensionen och därmed höja antalet tjänsteår. Till såväl avtalsanställda dansare som dansare anställda på tjänstemannavillkor inbetalas 10 procent av grundlönen till en kapitalpension, som kan lyftas vid pensionering som
Vid 65 år när allmän pension börjar utbetalas sjunker nivån på tjänstemannapensionen. Minskningen är dock något mindre än det som betalas ut i allmän pension. Pensionen blir på så sätt något högre från och med 65 år än före 65 år.
5.3Andra yrken med låga pensionsåldrar
151
Så ser det ut på andra håll |
SOU 2009:50 |
De redovisas översiktligt i det följande utan anspråk på att vara en heltäckande redovisning.
Den numera inte särskilt vanliga förekomsten av låga pensions- åldrar ska ses mot bakgrund av att pensionsåldern höjdes under
5.3.1Statliga sektorn
Enligt det statliga pensionsavtalet PA 03 är pensionsåldern för de allra flesta 65 år. Undantagna är flygledare och yrkesofficerare som har pensionsålder 60 respektive 61 år. Vidare finns det anställda med lägre pensionsålder enligt övergångsbestämmelser till äldre pensionsavtal, vilket kallas för
Ålderspensionen före 65 år
Flygledare och yrkesofficerare har rätt till förmånsbestämd ålders- pension från 60 respektive 61 år fram till 65 år. Pensionen uppgår till 101 procent av pensionsunderlaget upp till 1 inkomstbasbelopp, 65 procent mellan 1 och 20 inkomstbasbelopp och 32,5 procent mellan 20 och 30 inkomstbasbelopp.
Pensionen före 65 år är antastbar, vilket innebär att rätten bortfaller om en flygledare eller officer avgår före pensionsåldern. När flygledare och yrkesofficerare uppnår pensionsåldern får de tillgodoräkna sig en engångsavgift på 6,9 procent av lönen eller pensionsunderlaget för kalenderåret före det år de uppnår pensionsåldern. Denna avgift kompenserar för bortfall av avgifter för den individuella ålderspensionen fram till 65 år.
I PA 03 finns det även en särskild bestämmelse om avgång före pensionsåldern för flygförare. Den som uppnått 25 flygtjänstår inom Försvarsmakten har rätt till ålderspension från utgången av den månad han eller hon fyller 55 år och får tillgodoräkna sig full tjänstetid. Utöver detta får flygförarna även tillgodoräkna sig en engångsavgift på 6,9 procent av utbetald lön.
152
SOU 2009:50 |
Så ser det ut på andra håll |
Ålderspension före 65 år enligt övergångsbestämmelser
Enligt det tidigare statliga avtalet
Pensionens storlek före 65 år är 65 procent av pensionsunder- laget upp till 20 förhöjda prisbasbelopp och 32,5 procent av belopp mellan 20 och 30 förhöjda prisbasbelopp.
Den som avgår med ålderspension enligt övergångsbestämmel- ser får sin pensionsavgift för individuell ålderspension på 2,5 procent av lönen slutbetald till 65 år.
När de allmänna försäkringskassorna förstatligades och tillsammans med Riksförsäkringsverket bildade myndigheten Försäkringskassan, hade kvinnor som fyllde vissa kriterier rätt enligt övergångsbestämmelser att avgå med pension vid 60 års ålder. Vid förstatligandet omförhandlades dessa villkor så att övergångsbestämmelserna kom att omfatta såväl män som kvinnor. Pensionsåldern höjdes då också successivt beroende på födelseår. Exempelvis har den som är född 1952 pensionsålder 61 år, 1957 pensionsålder 63 år och 1962 pensionsålder 64 år.
Samtliga ålderspensioner enligt övergångsbestämmelser är antastbara, Rätten till förmånen upphör om den anställde slutar i förtid i den tjänst som berättigar till förmånen.
Lokala kollektivavtal
Vid vissa statliga myndigheter finns det lokala kollektivavtal om pension utöver vad som följer av PA 03.
En grupp med ett eget avtal är lotsar vid Sjöfartverket. Lotsarna omfattas av PA 03 och har enligt avtalet 65 år som pensionsålder. Enligt ett lokalt avtal från 2004 har lotsarna rätt att avgå vid utgången av
153
Så ser det ut på andra håll |
SOU 2009:50 |
En annan grupp med ett eget avtal är Polisen. Det avtalet innebär att det sätts av 4,2 procent av utbetald lön till Kåpan Extra för poliser med yttre tjänst. Dessa poliser får inte en lägre pensionsålder än 65 år, men de extra avsättningarna är tänkta att kunna användas för avgång med ålderspension före 65 år.
Anställning eller uppdrag för viss tid
För att kunna anställa kvalificerade personer för begränsad tid kan en arbetsgivare behöva utfästa en pension före 65. På det statliga området finns bestämmelser om så kallad inkomstgaranti före 65 år för generaldirektörer, landshövdingar och andra chefsanställningar enligt förordningen (2003:55) om avgångsförmåner för vissa arbetstagare med statlig chefsanställning. Motsvarande behov och förmån finns för att få kvalificerade politiker att ställa upp i val till Sveriges riksdag.3
5.3.2Kommunala sektorn
Den huvudsakliga pensionen för anställda i kommuner och landsting är sedan 1998 en avgiftsbestämd pension. Pensionsavgif- ten beräknas från och med 2010 till 4,5 procent av utbetald bruttolön. Dessutom finns en förmånsbestämd ålderspension, sedan 1998 enbart beräknad på lön över 7,5 basbelopp, som tjänas in fram till 65 år. Den kan tas ut tidigast vid 61 års ålder.
I det kommunala pensionsavtalet
Den särskilda avtalspensionen uppgår till 73,5 procent av ett pensionsunderlag upp till 7,5 inkomstbasbelopp och trappas ner från 62,5 till 55 procent mellan 7,5 och 20 inkomstbasbelopp,
3 Lag (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter.
154
SOU 2009:50 |
Så ser det ut på andra håll |
beroende på vilket år arbetstagaren är född. Pensionen betalas ut fram till den månad arbetstagaren fyller 65 år och den minskas på visst sätt med eventuella förvärvsinkomster. Arbetstagaren fort- sätter att tjäna in sin ålderspension från och med 65 år under den tid som den särskilda avtalspensionen betalas ut. Däremot får han eller hon ingen kompensation för den allmänna pension som inte tjänas in under tid som pensionär fram till 65 år.
5.3.3Privata sektorn
Inom den privata sektorn tenderar de grupper som har lägre pensionsålder än 65 år att bli färre. Det handlar mest bara om övergångsbestämmelser om tidigare utfästelser.
ITP 1 saknar en uttalad pensionsålder. Däremot har arbetsgivaren ett betalningsansvar fram till 65 år. Collectum utreder hur de grupper som har en lägre pensionsålder ska kunna anpassas till ITP 1. ITP 2 är öppet för individuella överenskommelser om lägre pensionsålder än 65 år. Det kan röra sig om allt mellan 55 och 64 år, men dessa överenskommelser är ofta förbehållna högre tjänstemän. Det finns företag som har överenskommelser om en lägre pensionsålder än 65 år för hela grupper anställda. Det gäller exempelvis vissa vårdföretag som tillämpar
En grupp anställda inom ITP 2 som kan avgå före 65 år med pension är sjöbefäl. De kan ansöka om att få avgå med pension från 60 års ålder. Finansieringen av pensionen mellan 60 och 65 år samt slutbetalningen av pensionen från 65 år sker kollektivt genom samtliga rederier som ingår i Sjöavtalet. Det görs inga löpande avsättningar utan extra uttaxeringar görs efter uppskattning av hur många som förmodas avgå med pension. Någon kompensation för utebliven intjänad allmän pensionsrätt ingår inte i Sjöavtalet.
För piloter gäller pensionsålder 60 år enligt ITP 2. Den löpande premien beräknas så att både pensionen före och efter 65 år är färdigbetald vid 60 år. Nivån på pensionen varierar mellan olika företag. Enligt ett exempel uppgår pensionsnivå före 65 år till 65 procent av pensionsmedförande lön upp till 20 inkomstbasbelopp och 32,5 procent på all lön däröver.
155
Så ser det ut på andra håll |
SOU 2009:50 |
I anknytning till
Avtalspension
Det finns bland dem som tillämpar Avtalspension
Inom ramen för Avtalspension
Inom avtalsområdet finns även Livsarbetstidspension/Arbetstids- pension som är ett komplement till Avtalspension
5.3.4Övrigt
Även utanför de stora kollektivavtalsområdena finns pensions- villkor som ger rätt till pension före 65 år. Inom den fackliga sfären har det varit vanligt att ombudsmän kunnat gå i pension vid 60 år. Det förefaller emellertid där, som på andra håll, som att utvecklingen går mot höjda pensionsåldrar.
Det finns en yrkeskategori som har en likartad situation som dansare och sångare när det gäller karriärens längd och det är elitidrottarna. Jag har därför försökt ta reda på i vad mån de har anordningar som sörjer för tiden efter karriären.
156
SOU 2009:50 |
Så ser det ut på andra håll |
Enligt vad Unionen uppger har elitidrottarnas behov av att sluta kollektivavtal vuxit under senare år i och med att anställnings- förhållandena blivit allt mer lika dem på arbetsmarknaden i övrigt. Det är främst inom lagidrotter där idrottarna blir anställda av sina klubbar som intresset av kollektivavtal är som störst. Kollektiv- avtalen handlar främst om lön, pension, semestervillkor och att det finns adekvata olycksfallsförsäkringar.
Det finns inga tjänstepensionsavtal inom området som är förmånsbestämda och liknar villkoren i
Hockeyspelare i elitserien har ett kollektivavtal som innefattar IdrottsUtövarPensionsplanen (IUP). Enligt planen sätts från och med 18 år 6 procent av lönen av till pension. Kollektivavtalet löper ut våren 2009. I de pågående förhandlingarna diskuteras om och hur idrottarna ska kunna inordnas i ITP 1. För fotbollsspelare finns motsvarande villkor som för hockeyspelarna.
157
6 Genomgripande förändringar
Förändringar i bakomliggande pensionssytem och utvecklingen på scenkonstens område har lett till problem med tjänstepensionerna vid statsunderstödda
6.1Förändrade bakomliggande pensionssystem
Under de senaste
Livsinkomstprincipen är grundläggande för det reformerade all- männa ålderspensionssystem som började införas för tio år sedan. Pensionen baseras på hela livets inkomst. Värdet av alla under yrkeslivet inbetalda pensionsavgifter motsvarar det som ges ut i pension. Övergången från det förmånsbestämda
Livsinkomstprincipen har en koppling till flera reformer som på senare år genomförts för att främja arbetslinjen. Enligt lagen om anställningsskydd har till exempel en arbetstagare numera rätt att stanna kvar i sin anställning till den månad han eller hon fyller 67 år, oavsett förutsättningarna att i den åldern utöva sitt yrke. Den rätten har föregåtts av att stora grupper anställda inom offentlig
159
Genomgripande förändringar |
SOU 2009:50 |
sektor avstått från sin rätt till ålderspension mellan 60 och 65 år eller 63 och 65 år mot en förbättrad pension från och med 65 år.
Tjänstepensionskostnaderna för anställda inom offentlig sektor har synliggjorts. Sedan 1998 betalar exempelvis statliga myndigheter försäkringstekniskt beräknade premier till SPV för sina anställdas pensionsförmåner eller så gör myndigheterna (affärsverk) försäkrings- tekniska avsättningar i balansräkningen. På så sätt har statliga myndigheter fått ta kostnadsansvaret för de pensionsvillkor som de genom Arbetsgivarverket förhandlar fram med sina fackliga mot- parter.
6.2Behov av förändrat scenkonstpensionssystem
De nu beskrivna förändringarna har stor betydelse för den problem- bild som beskrivs i kapitel 4. Till dem ska läggas de förändringar som sker på scenkonstens område, till exempel att allt fler anställs för begränsad tid i stället för tillsvidare.
Pensionerna för anställda vid statsunderstödda
En analys av utredningens uppdrag leder fram till att uppdraget går ut på att så långt möjligt växla från statligt reglerade pensions- villkor till kollektivavtalsreglerade villkor. I direktiven är saken for- mulerad så här: ”Eftersom tjänstepensionering på den svenska arbetsmarknaden normalt regleras genom kollektivavtal måste ett förslag om författningsreglering kunna motiveras utifrån de sär- skilda förhållandena på detta område.”
Inställningen att pensionsvillkoren även på detta område ska bestämmas av arbetsmarknadens parter ter sig okontroversiell, närmast självklar. Tre frågor behöver besvaras.
•Hur kan den statliga regleringen avvecklas på bästa sätt?
•Behöver någon del i en ny ordning vara statligt reglerad?
160
SOU 2009:50 |
Genomgripande förändringar |
• Hur skulle det kollektivavtalade pensionssystemet kunna se ut?
Mina svar på frågorna lämnar jag i följande fem kapitel.
Kapitel 7
Grundläggande är att
Kapitel 8
Ålderspensionen före 65 år för konstnärlig personal fungerar inte som den en gång var tänkt. Dansare och sångare är i stället betjänta av ett system för karriärutveckling eller karriärväxling. Staten har här en roll att spela. Kapitel 8 handlar om det. I kapitel 11 föreslår jag parterna vad de för övrig konstnärlig personal bör ersätta ålderspensionen före 65 år med.
Kapitel 9
När
Kapitel 10
Frågan om förutsägbara pensionskostnader är akut. Den bör därför tas om hand redan 2010 genom en övergång till kollektiva premier för ålderspensionen före 65 år. De nya statliga förmånerna till dan- sare och sångare före 65 år bör från och med 2012 inte längre belasta enskilda institutioner. Hur detta skulle kunna fungera utvecklar jag i kapitel 10, där jag också tar upp den justering av statsbidragen till scenkonstinstitutionerna som bör göras.
161
Genomgripande förändringar |
SOU 2009:50 |
Kapitel 11
Avvecklingen av
En avslutande reflexion: Efter att i begynnelsen ha varit en fråga för arbetsgivaren och under 70 år ha omhändertagits av staten övergår pensionsvillkoren för den statsunderstödda scenkonsten nu till att vara en fråga för arbetsgivare och anställda.
162
7Den statliga regleringen av pensionsvillkoren avvecklas
Den översyn som utredningen har att genomföra ska enligt direktiven inriktas på att pensionssystemet ska vara anpassat till de speciella förhållanden som råder på scenkonstens område. Bör systemet efter en sådan anpassning vara reglerat i kollektivavtal eller i författning? Den frågan får sitt svar i detta kapitel.
Ett förslag om författningsreglering måste kunna motiveras ut- ifrån de särskilda förhållandena på scenkonstområdet. Förslag om sådan författningsreglering lämnar jag i kapitel 8.
7.1Förslag
Jag föreslår att
Tabell 7.1
Pensionsålder enligt |
Anställd född år |
|
|
65 år |
1951 eller tidigare |
63 år |
1953 eller tidigare |
60 år |
1956 eller tidigare |
59 år |
1957 eller tidigare |
52 år |
1964 eller tidigare |
41 år |
1975 eller tidigare |
|
|
163
Den statliga regleringen av pensionsvillkoren avvecklas |
SOU 2009:50 |
Jag föreslår vidare att
Institutionschef för vilken
Jag föreslår slutligen att bestämmelserna om sjukpension och efterlevandepension enligt
7.2Överväganden
Den grundläggande fråga som utredningen fått är om pensions- villkoren ska vara kollektivavtalsreglerade eller statligt reglerade. Den frågan har en stark koppling till hur anpassningen till de speciella förhållandena på scenkonstområdet ska gå till. Ska det ske genom kollektivavtal eller författning? En anpassning genom kollektivavtal förutsätter att nuvarande författningsreglering av- vecklas.
7.2.1Kollektivavtalsreglerat i stället för författningsreglerat
Det statsunderstödda scenkonstområdet är närmast unikt på det sättet att pensionsvillkoren i huvudsak är statligt reglerade. För statsanställda upphörde den statliga regleringen 1974. De skäl som en gång kan ha funnits för att scenkonstområdet inte följde efter föreligger inte längre.
Pensionskostnaderna har tidigare varit en del av statens stöd till institutionerna. I dag finns det inga bidrag som är specialdestinerade till pensioner. Institutionerna betalar den försäkringstekniska kostnaden för pensionerna. När kostnaderna för pensionerna har ökat, har i praktiken också statsbidragen ökat, om än inte alltid till den grad att de täckt hela kostnadsökningen. Att staten i fortsättningen ska stå för hela kostnadsökningen borde inte vara självklart. Verksamheten finansieras till stora delar även med bidrag från landsting och kommuner. I och med att staten inte längre
164
SOU 2009:50 |
Den statliga regleringen av pensionsvillkoren avvecklas |
bekostar pensionerna med särskilda medel, faller det tyngsta skälet för staten att reglera pensionsförmånerna.
Om det är scenkonstinstitutionernas ansvar att betala vad pen- sionerna kostar bör de också, som andra arbetsgivare, kunna påverka kostnaden. Som andra arbetsgivare har man en arbetsgivar- organisation som förhandlar med fackliga organisationer om anställningsvillkor. Att då ha pensionsvillkor som de statliga parterna förhandlar om och som är tillämpliga genom en förord- ning får anses vara en egenartad ordning. Det naturliga är att parterna på scenkonstområdet, på samma sätt som på arbetsmark- naden i övrigt, förhandlar fram ett pensionssystem som är anpassat till förhållandena på det egna området. Det bör också kunna leda till att systemet återfår den legitimitet som många anser att det har förlorat. Arbetsgivare och anställda kommer sannolikt att känna en annan lojalitet mot ett system som man själva skapat. Till exempel kan kanske en inte alltid önskvärd utveckling mot att engagera egna företagare hejdas.
En avveckling av
Eftersom avgiftsbestämda pensioner är bättre anpassade än förmånsbestämda till de förhållanden som råder på scenkonstområdet kan två viktiga steg mot en bättre ordning anses vara tagna i och med
1De avgiftsbestämda pensionerna i PA 03 regleras och hanteras på det sätt som avtalsparterna på det statliga området bestämmer. De ingår inte i den statliga finansieringsmodellen med premier som betalas till SPV.
2Problemet behandlas i avsnitt 4.3.
165
Den statliga regleringen av pensionsvillkoren avvecklas |
SOU 2009:50 |
Jag ser det som en provisorisk lösning i avvaktan på att kollektiv- avtalsparterna tar över hela ansvaret för pensionsvillkoren.
I de kontakter som förevarit under utredningens gång har en viss oro uttalats när ett minskat statligt engagemang i pensions- villkoren förts på tal. Det skulle på vissa håll uppfattas som att staten tar ett steg tillbaka från sitt ansvar för kulturen. Jag kan inte se det så, men visst finns det pensionsvillkor som kanske mer än andra anställningsvillkor kan ställa till problem för såväl kultur- utövare som
I och med att
Enligt
Jag föreslår att
3Se avsnitt 9.2.3.
4Se avsnitt 8.2.1.
166
SOU 2009:50 |
Den statliga regleringen av pensionsvillkoren avvecklas |
kollektivavtal som kan ta vid 2012. Dessutom ska administrationen av såväl
7.2.2
När ett avtalsområde byter pensionsplan är det brukligt att övergångsbestämmelser meddelas om att den tidigare planen ska fortsätta att gälla för vissa grupper av anställda.
Bestämmelserna i
Anställda som har kort tid kvar till pensionsåldern bör kunna få den pension som de kan ha ställt in sig på. Frågan är då vad som ska anses vara kort tid. En vanlig period är fem år. Den gränsen har till exempel tillämpats när det statliga pensionsavtalet bytte skepnad från
För konstnärlig personal handlar avvecklingen av
Valfrihet är ett alternativ till att alla anställda som har högst fem år kvar till pensionsåldern obligatoriskt ska bli kvar på nuvarande
5 Växlingen från förmånsbestämda till avgiftsbestämda pensioner har på
167
Den statliga regleringen av pensionsvillkoren avvecklas |
SOU 2009:50 |
bestämmelser. De borde kanske kunna få välja att gå över på de nya bestämmelserna. Problemet med en sådan möjlighet är dels att den anställde ställs inför ett val som för många kan vara svårt att göra, dels att valprocessen blir en hantering ovanpå mycket annat nytt som ska fungera.
Som framgår av förslaget ska tillämpningen av
Anställda som vid utgången av 2011 uppbär tillfällig sjukpension enligt
7.2.3
För institutionschefer är pensionsbestämmelserna i
När en institutionschef nyanställs efter 2011 bör pensions- förmånerna ingå som en del i de anställningsvillkor som han eller hon ska komma överens med institutionen om. Det bör gälla även om institutionschefen har mindre än fem år kvar till pensionsåldern enligt
168
SOU 2009:50 |
Den statliga regleringen av pensionsvillkoren avvecklas |
nyanställda eller ej, ska det vara möjligt att kunna komma överens med arbetsgivaren om andra pensionsvillkor. En sådan överens- kommelse bör inte begränsas till att behöva träffas i anslutning till årsskiftet
7.2.4Sjukpension och efterlevandepension
I
En fungerande försäkring av sjukpension och efterlevande- pension är en förutsättning för att avvecklingen av
För att underlätta övergången till kollektivavtalsreglerade förmåner har jag mot den här bakgrunden valt att föreslå att bestämmelserna om sjukpension och efterlevandepension ska fortsätta att gälla under en övergångsperiod på som längst fem år. Om parterna före 2017 är klara med hur förmånerna ska vara utformade och försäkrade, bör det naturligtvis vara möjligt att låta
169
Den statliga regleringen av pensionsvillkoren avvecklas |
SOU 2009:50 |
Rätt till efterlevandepension finns inte bara efter den som avlider i tjänst utan även efter den som uppbär ålders- eller sjuk- pension enligt
7.2.5Avgiftsbefrielse
I den riskpremie som arbetsgivarna betalar till SPV ingår inte bara försäkring av sjukpension och efterlevandepension utan även en avgiftsbefrielseförsäkring. Som tidigare visats omfattar avgifts- befrielsen vid sjukpension såväl premierna till de förmåner som ingår i det statliga finansieringssystemet som pensionsavgifterna till den individuella ålderspensionen och den kompletterande ålderspensionen enligt PA 03. För
Jag har föreslagit att riskpremien till SPV även för scenkonst- institutionerna ska täcka pensionsavgiften för avgiftsbestämd ålderspension. Det har naturligtvis stor betydelse under de fem år från och med 2012 som riskpremien skulle fortsätta att betalas. Den personal som inte omfattas av
Att scenkonstinstitutionerna inte har fått
170
SOU 2009:50 |
Den statliga regleringen av pensionsvillkoren avvecklas |
betraktas som ett förbiseende. Jag har föreslagit att den riskpremie som institutionerna betalar till SPV redan från och med 2010 ska avse även pensionsavgiften för AIP.
171
8Omställningsersättning och efterlön för dansare och sångare
Jag ska enligt utredningens direktiv lämna förslag på materiella förändringar i de delar av pensionsvillkoren som föreslås vara författ- ningsreglerade, för att göra dessa bättre anpassade till förhållandena på scenkonstområdet. Detta kan bland annat gälla frågor om pensions- åldrar, intjänandetider och krav på anställningstid för hel förmån.
Mina förslag ska även kunna innebära att rätten till en viss förmån ersätts av rätten till en annan typ av förmån. I detta kapitel föreslår jag att den förmånsbestämda ålderspensionen före 65 år för dansare och sångare ersätts av andra förmåner i statlig regi. För övrig konstnärlig personal lämnar jag förslag i kapitel 11.
8.1Förslag
Jag föreslår att dansare och sångare får rätt till omställnings- ersättning enligt en särskild förordning med nivån 85 procent under fyra år av ett ersättningsunderlag – samma som pensions- underlaget enligt
För rätt till omställningsersättning och efterlön föreslår jag att det ska krävas en tjänstetid av minst 16 år som dansare eller sångare vid en institution som omfattas av förordningen. Avgång från en anställning som dansare eller sångare som berättigar till ersättning föreslås kunna ske för dansare tidigast då åldern 39 år och senast då åldern 44 år uppnås och för sångare tidigast då åldern 48 år och senast då åldern 53 år uppnås, om inte institutionen medger rätt till omställningsersättning och efterlön vid senare avgång. Om
173
Omställningsersättning och efterlön för dansare och sångare |
SOU 2009:50 |
anställningen inte påbörjats före 39 respektive 48 års ålder krävs för rätt till ersättning att anställningen varat minst sex månader.
Dansare och sångare som har rätt till hel omställningsersättning och efterlön föreslås kunna välja att i stället få en efterlön på 49 respektive 56 procent av ersättningsunderlaget upp till 7,5 inkomstbasbelopp under hela ersättningsperioden. För rätt till sådan efterlön krävs att avgång från anställningen sker tidigast då åldern 41 respektive 52 år och senast då åldern 44 respektive 55 år uppnås, om inte institutionen medger rätt till efterlön vid senare avgång. Anställningen ska ha påbörjats före 41 respektive 52 års ålder.
Jag föreslår att dansare och sångare som har en tjänstetid av minst 8 år som dansare eller sångare ska få en halv omställnings- ersättning på 70 procent under tre och ett halvt år och därefter en halv efterlön på 20 procent av underlaget upp till 7,5 inkomstbas- belopp vid de åldrar som föreslås för hel ersättning. Detsamma föreslår jag ska gälla för dansare eller sångare som vid tidigast 34 respektive 43 års ålder är anställd med långtidskontrakt och har varit det i minst fem år och som har en tjänstetid av minst 8 år.
Jag föreslår även att dansare som fortsätter att omfattas av
En dansare eller sångare som är kvalificerad för omställnings- ersättning och efterlön och till följd av långtidskontrakt har rätt till fribrev för ålderspension före 65 år har att välja en av förmånerna. Båda kan inte uppbäras.
8.2Överväganden
Det speciella med pensioner för scenkonstnärer är att karriären inte alltid kan fortgå fram till dess att det är dags att ta ut den allmänna pensionen. Frågan har då varit hur det ska lösas och i vad mån lösningen kräver ett engagemang från staten.
174
SOU 2009:50 |
Omställningsersättning och efterlön för dansare och sångare |
8.2.1Omställningsersättning i stället för pension
Det är uppenbart att nuvarande tidiga ålderspensionering av dansare och sångare inte fungerar som den en gång var tänkt. Den som avgått med ålderspension kunde förr räkna med att få uppbära sin pension livsvarigt utan ytterligare arbetsinsats. Så var det när tjänstepensionen fyllde ut bortfallet av allmän pension och innan den allmänna pensionen reformerades till att beräknas på hela livets inkomst. Som det nu är krävs fortsatt arbete för att inte ålderspensionen ska sänkas vid 65 år. Att fortfarande kalla den förmån som dansare och sångare får långt före 65 år för ålderspension får därför anses vara vilseledande.
Förslag har framförts om att återinföra en garanti från 65 år, liknande den som gällde fram till 1992. Det är enligt min uppfatt- ning inte rätt väg att gå. Redan mycket höga kostnader skulle bli ännu högre. Det har gjorts gällande att en garanti skulle kunna finansieras med inkomstsamordning av ålderspensionen före 65 år. Jag delar inte den bedömningen, den är inte trovärdig. En inkomst- samordning uppmuntrar inte till arbete och främjar därmed inte det nödvändiga intjänandet av ålderspension i det allmänna pensions- systemet.
Lika uppenbart som det är att
Jag har av dessa skäl föreslagit att nuvarande ålderspension före 65 år till dansare och sångare ska ersättas av en förmån kallad omställningsersättning. Den ska vara tillräckligt stor och utges tilläckligt länge för att det ska vara möjligt att utbilda sig och ställa om sig för en ny karriär eller kanske vidareutveckla sig inom sitt yrkesområde. Nivån på ersättningen har jag satt till 85 procent under fyra år och 65 procent femte året av ett underlag som ska vara samma som det pensionsunderlag som i dag tillämpas för ålderspensionen enligt
175
Omställningsersättning och efterlön för dansare och sångare SOU 2009:50
inkomstbasbelopp saknar förmodligen praktisk – men inte principiell – betydelse.
Omställningsersättningen ska utges oberoende av vilka andra inkomster som individen samtidigt kan ha. För rätt till ersättning har jag föreslagit att det ska krävas minst 16 år som dansare eller sångare. För rätt till ersättning har jag dessutom föreslagit att en dansare ska avgå från sin anställning med omställningsersättning tidigast den månad han eller hon blir 39 år och senast den månad han eller hon blir 44 år. För sångare är motsvarande åldrar 48 respektive 53 år. Ett ytterligare krav ska vara att anställningen, på motsvarande sätt som i dag, ska ha påbörjats för dansare senast vid 39 år och för sångare senast vid 48 år. Om det kravet inte är uppfyllt ska rätt till omställningsersättning ändå finnas om anställningen pågått i minst sex månader. Då jag övervägt dessa åldrar har jag försökt beakta dels den enskildes intresse av att kunna påbörja sin omställning vid den tidpunkt under en femårs- period som passar denne bäst, dels arbetsgivarens intresse av att kunna upprätthålla den konstnärliga kvaliteten i verksamheten. Jag har också tänkt att arbetsgivaren i ett enskilt fall ska kunna medge en senare avgång med omställningsersättning. Att ersättningen börjar tas ut senare betyder ekonomiskt att kostnaden blir lägre, varför arbetsgivarens medgivande bör bli beroende av konstnärliga överväganden.
Om kraven på tjänstetid och åldrar är uppfyllda ska hel omställningsersättning utges, ersättningen ska inte till sin storlek vara beroende av en tjänstetidsfaktor. Konstruktionen med trösklar
– allt eller inget – kan man ha invändningar mot, men fördelen med enkla och tydliga krav överväger enligt min mening. Till saken hör också att den typ av finansiering av omställningsersättningen som jag föreslår i kapitel 10 fungerar för en sådan konstruktion. Dessutom har jag föreslagit att den dansare eller sångare som har en tjänstetid på minst 8 år ska ha rätt till en halv omställnings- ersättning på 70 procent av underlaget under tre och ett halvt år om ålderskraven är uppfyllda.
För att de sångare som har långtidskontrakt och slutar före 48 års ålder ska få någon slags motsvarighet till den rätt till fribrev för ålderspension före 65 år som de har enligt
176
SOU 2009:50 |
Omställningsersättning och efterlön för dansare och sångare |
inte vara befogat. Ett fribrev för ålderspension före 65 år hade i motsvarande situation varit reducerat med hänsyn till att
Jag har föreslagit att motsvarande regler som de nu nämnda ska gälla för dansare, väl medveten om att bestämmelserna om långtidskontrakt för närvarande inte gäller dansare. Tanken med det är att förordningen om omställningsförmåner inte ska behöva ändras om långtidskontrakten i en framtid blir aktuella även för dansare.
Det har från flera håll framhållits att en förutsättning för att en karriärväxling ska lyckas är att individen får vägledning och stöd under omställningsperioden och det med utgångspunkt i den speciella situation som dessa yrkesgrupper då befinner sig i. Jag delar den uppfattningen och föreslår därför i kapitel 11 att parterna på scenkonstens område sätter av särskilda medel för det ändamålet. Hur de medlen ska användas överlåter jag till parterna att fundera på. Det ingår inte i mitt uppdrag att utforma det stöd och den vägledning som bör komma dansare och sångare till del under omställningsperioden.
8.2.2Efterlön
Vad händer när de fem åren med omställningsersättning har löpt ut? Om det fungerar som det är tänkt ska dansaren eller sångaren börja på en helt eller delvis ny yrkesbana med en lön som han eller hon kan försörja sig på och som genererar fortsatta avsättningar till det allmänna pensionssystemet. Många kommer att lyckas med detta men andra kommer att ha svårt att få annat än ströjobb eller dåligt betalda jobb. Hur det än blir med den saken bör förutsätt- ningarna ha förbättrats med omställningsersättningen. Tanken med förslaget till fortsatt utbetalning i form av efterlön är att många kommer att behöva en förmån som komplement till sin arbets- inkomst för att inte råka ut för en alltför stor standardsänkning när karriären som dansare eller sångare är över. Förmånen får emeller- tid inte vara så stor att den motverkar arbetslinjen. Den ska uppfattas som att en fortsatt arbetsinkomst är nödvändig för en tillräcklig allmän pension från 65 år.
Jag har valt att kalla förmånen efterlön, en benämning som i Danmark finns på en förmån som under vissa förutsättningar utges mellan 60 och 65 år. I Danmark fungerar den som en pension. Här
177
Omställningsersättning och efterlön för dansare och sångare |
SOU 2009:50 |
är det tänkt att benämningen ska signalera att det inte handlar om ålderspension. Efterlönen ska ses som en reducerad fortsättning på den lön som personen en gång hade. Detta till skillnad från en tjänstepension som brukar betraktas som uppskjuten lön. Efterlönen beräknas till 40 procent av samma underlag som ligger till grund för omställningsersättningen, men maximeras till att inte beräknas på lön över taket för allmän pension. Skälet till maximeringen är helt enkelt att det inte finns något egentligt behov av mer. Om efterlön hade varit aktuell 2009 skulle en sådan som mest ha kunnat uppgå till 12 700 kronor per månad.
Förslaget till efterlön kan man ha många synpunkter på. Förmånen kostar mycket. Å ena sidan kan man tycka att den inte behövs eftersom individen har haft möjlighet att skola om sig till nytt jobb under en längre period. Å andra sidan kan man tycka att den är en svårsmält försämring jämfört nuvarande ålderspension före 65 år.
För dem som anser att kultur måste få kosta bör det här vara ett område där speciella omständigheter motiverar höga kostnader. En dansare eller sångare bör kunna satsa på en konstnärlig karriär utan att behöva oroa sig alltför mycket för vad som ska hända med ekonomin när han eller hon av fysiska eller konstnärliga skäl måste avsluta karriären. Ett annat argument för efterlönen är nuvarande villkor med en ålderspension före 65 år. Den representerar ett stort ekonomiskt värde som är en del i de anställningsförmåner som dansare och sångare åtnjuter i dag. Lönen kanske inte alla gånger är hög, men pensionen är mycket värd. Ett sätt vore då att växla pension mot lön, men i praktiken skulle det knappast resultera i ett bestående lönelyft. Bättre, enligt min mening, att behålla en rimlig del av pengarna i ett särskilt ersättningssystem.
Jag har övervägt om det på omställningsersättningen i stället för efterlön borde följa en något högre förmån som i så fall skulle vara villkorad. Villkoret skulle antingen vara att individen skulle vara anmäld som arbetssökande hos arbetsförmedlingen eller att den skulle vara behovsprövad genom avräkning mot arbetsinkomster eller andra ersättningar. Dessa alternativ är emellertid av flera skäl sämre. Beroenden av andra inkomster eller ersättningssystem komplicerar saken och bör undvikas. Det blir enklare och rakare med en förmån som är fristående.
Kraven för efterlön ska vara desamma som för omställnings- ersättning och storleken ska inte heller vara beroende av en tjänstetidsfaktor. Även finansieringen har jag föreslagit ska ske på
178
SOU 2009:50 |
Omställningsersättning och efterlön för dansare och sångare |
samma sätt som för omställningsersättningen. Dessutom har jag föreslagit att den dansare eller sångare som har en tjänstetid på minst 8 år efter omställningsersättningen ska ha rätt till en halv efterlön på 20 procent av underlaget upp till intjänandetaket för allmän pension.
8.2.3Möjlighet att välja efterlön redan vid avgång
För en sångare med möjlighet att börja omställningen till en ny karriär först vid 48 år kan tanken att under ett par år skola om sig för att ge sig in på en ny yrkesbana te sig främmande. Det kanske ligger närmare till hands att direkt efter avgång ta tillfälliga jobb och som komplement uppbära en jämn ersättning från anställ- ningen som sångare. Jag har därför föreslagit att det ska finnas en möjlighet att välja bort omställningsersättningen och i stället få en efterlön på en högre nivå redan vid avgången. Den föreslagna nivån 56 procent motsvarar i stort sett värdet av omställningsersättning följd av efterlön om efterlönen tas ut från och med 52 års ålder och senast från 55 års ålder. De åldrarna är samma som pensionsålderns nedre och övre gräns enligt
För dansare ser jag inte samma behov som för sångare av att i stället för omställningsersättning få en efterlön redan från början. Inte desto mindre har jag tyckt att samma möjlighet ska finnas även för dem. På motsvarande sätt som för sångare bör sådan efterlön uppgå till 51 procent av efterlöneunderlaget och kunna tas ut tidigast från 41 års ålder och senast från 44 års ålder.
8.2.4Dansare som går kvar på
Förmånen att ha en hög ersättning under de fyra första åren efter avslutad anställning som dansare bör inte vara förbehållen dem som 2012 har mer än fem år kvar till pensionsåldern enligt PISA- förordningen. Även de som fortsätter att omfattas av PISA- förordningen bör ges goda möjligheter att skola om sig. Jag har därför föreslagit att de för tid före 65 år ska kunna välja omställnings-
179
Omställningsersättning och efterlön för dansare och sångare |
SOU 2009:50 |
ersättning och efterlön i stället för pension. För att de inte av ekonomiska skäl ska behöva välja bort en högre ersättningsnivå de första åren, har jag föreslagit att efterlönen ska ligga på en sådan nivå att den tillsammans med omställningsersättningen värde- mässigt är neutral jämfört med ålderspensionen före 65 år.
8.2.5I statens och SPVs regi
Jag har föreslagit att omställningsersättningen och efterlönen ska regleras i en förordning. De ska administreras och betalas ut av SPV och ingå i det statliga finansieringssystemet på det sätt som beskrivs i kapitel 10. En mer tilltalande lösning vore att avtalspar- terna själva tog ansvar för dessa förmåner, men jag bedömer det som orealistiskt. Jag har svårt att se att de skulle kunna åstad- komma en finansiering och hitta en försäkringsgivare som är villig att tillhandahålla dessa speciella förmåner till ett så litet kollektiv.
Enligt utredningens direktiv måste ett förslag om författnings- reglering kunna motiveras utifrån de särskilda förhållandena på scenkonstområdet. Det mycket speciella förhållandet som föreligger i detta fall är behovet för dansare och sångare att avsluta sina karriärer långt innan de kan ta ut sin allmänna pension. Det finns inte något liknande behov någon annanstans på arbets- marknaden.1 Omställningsersättning och efterlön är de stöd som dessa konstutövare behöver när de inte längre kan försörja sig som dansare eller sångare. Enligt min bedömning är det endast staten som kan tillhandahålla ett sådant stöd.
Ansvarigt departement för
1 Det skulle i så fall vara inom den professionella idrotten. Där finns emellertid helt andra ekonomiska förutsättningar och där är inte statens roll densamma som inom kulturen.
180
SOU 2009:50 |
Omställningsersättning och efterlön för dansare och sångare |
Tillämpningsområdet för förordningen bör vara dansare och sångare vid statsunderstödda
181
9Intjänad pensionsrätt enligt
I kapitel 7 föreslår jag att
9.1Förslag
Anställda som avgått utan rätt till pension från anställning som omfattats av
Jag föreslår att anställda med lägre pensionsålder än 65 år som upphör att omfattas av
183
Intjänad pensionsrätt enligt |
SOU 2009:50 |
Tabell 9.1 Fribrev för ålderspension före 65 år multiplicerat med följande faktorer ger övergångsfribrev för livsvarig ålderspension från och med 65 år
Födelseår |
|
Pensionsålder enligt |
|
||
|
41 år |
52 år |
59 år |
60 år |
63 år |
1954 |
- |
- |
- |
- |
0,054 |
1955 |
- |
- |
- |
- |
0,053 |
1956 |
- |
- |
- |
- |
0,053 |
1957 |
- |
- |
- |
0,244 |
0,052 |
1958 |
- |
- |
0,347 |
0,241 |
0,052 |
1959 |
- |
- |
0,343 |
0,239 |
0,051 |
1960 |
- |
- |
0,339 |
0,236 |
0,051 |
1961 |
- |
- |
0,335 |
0,233 |
0,050 |
1962 |
- |
- |
0,331 |
0,230 |
0,050 |
1963 |
- |
- |
0,327 |
0,228 |
0,049 |
1964 |
- |
- |
0,323 |
0,225 |
0,049 |
1965 |
- |
0,156 |
0,319 |
0,222 |
0,048 |
1966 |
- |
0,154 |
0,315 |
0,220 |
0,047 |
1967 |
- |
0,151 |
0,311 |
0,217 |
0,047 |
1968 |
- |
0,149 |
0,307 |
0,214 |
0,046 |
1969 |
- |
0,147 |
0,303 |
0,211 |
0,046 |
1970 |
- |
0,144 |
0,299 |
0,209 |
0,045 |
1971 |
- |
0,142 |
0,295 |
0,206 |
0,045 |
1972 |
- |
0,139 |
0,291 |
0,203 |
0,044 |
1973 |
- |
0,137 |
0,287 |
0,201 |
0,044 |
1974 |
- |
0,134 |
0,283 |
0,198 |
0,043 |
1975 |
- |
0,132 |
0,279 |
0,195 |
0,043 |
1976 |
0,532 |
0,129 |
0,275 |
0,192 |
0,042 |
1977 |
0,519 |
0,127 |
0,271 |
0,190 |
0,042 |
1978 |
0,507 |
0,124 |
0,267 |
0,187 |
0,041 |
1979 |
0,495 |
0,122 |
0,263 |
0,184 |
0,040 |
1980 |
0,483 |
0,119 |
0,259 |
0,182 |
0,040 |
1981 |
0,470 |
0,117 |
0,255 |
0,179 |
0,039 |
1982 |
0,458 |
0,114 |
0,251 |
0,176 |
0,039 |
1983 |
0,446 |
0,112 |
0,247 |
0,174 |
0,038 |
1984 |
0,434 |
0,109 |
- |
- |
- |
1985 |
0,421 |
0,107 |
- |
- |
- |
1986 |
0,409 |
0,105 |
- |
- |
- |
1987 |
0,397 |
0,102 |
- |
- |
- |
1988 |
0,384 |
0,100 |
- |
- |
- |
1989 |
0,372 |
0,097 |
- |
- |
- |
184
SOU 2009:50 Intjänad pensionsrätt enligt
1990 |
0,360 |
0,095 |
- |
- |
- |
1991 |
0,348 |
0,092 |
- |
- |
- |
1992 |
0,335 |
0,090 |
- |
- |
- |
1993 |
0,323 |
0,087 |
- |
- |
- |
Källa: Beräkningarna är gjorda av Carlström Försäkringsrutin på datamaterial från SPV.
Fribrevsfaktorerna är beräknade med hänsyn till uppskattad genom- snittlig pensioneringsålder och avgångssannolikhet före pensions- åldern samt värdet av en livsvarig ålderspension från och med 65 år i förhållande till värdet av respektive ålderspension före 65 år. För dansare och sångare är värdet av ålderspensionen före 65 år reducerat med värdet av omställningsersättningen och efterlönen enligt kapitel 8.
En anställd med långtidskontrakt som har rätt till fribrev för ålderspension före 65 år förlorar sin rätt till övergångsfribrevet från och med 65 år om han eller hon börjar uppbära sitt fribrev för ålders- pension före 65 år.
9.2Överväganden
När en arbetstagare upphör att omfattas av ett pensionssystem finns normalt en intjänad pensionsrätt i form av ett så kallat fribrev. I detta fall är en stor del av pensionsrätten antastbar, den är villkorad till att arbetstagaren är i tjänst vid pensionsåldern. Att lämna förslag beträffande den antastbara pensionsrätten har varit det centrala i frågan om hur staten ska fullgöra sitt åtagande.
9.2.1Fribrev för ålderspension från och med 65 år
Den del av den förmånsbestämda ålderspensionen från och med 65 år som beräknas på lön upp till 7,5 inkomstbasbelopp är under avveckling sedan 2003. Fram till dess var pensionsnivån 10 procent av pensionsunderlaget. Nu är nivån successivt lägre beroende på födelseår, ju senare arbetstagaren är född desto lägre är nivån. En arbetstagare med pensionsålder 65 år som är född 1973 eller senare tjänar inte in någon förmånsbestämd ålderspension alls under taket 7,5 inkomstbasbelopp. För arbetstagare med lägre pensionsåldrar gäller i detta avseende senare födelseår, för till exempel en skådespelare
185
Intjänad pensionsrätt enligt |
SOU 2009:50 |
är det 1975, en sångare 1980 och en dansare 1985.1 I stället tjänar de sedan 2003 in en pensionsavgift enligt
Nivån på den del av den förmånsbestämda ålderspensionen som beräknas på lön över 7,5 inkomstbasbelopp är sedan 2003 sänkt från 65 till 60 procent av pensionsunderlaget. För en övergångs- generation gäller även här att nivån sänktes successivt beroende på födelseår.
En arbetstagare som avgår från sin anställning utan rätt till pension har rätt till fribrev för så stor del av pensionen från och med 65 år som är intjänad vid avgången. Fribrevet höjs i samma mån som prisbasbeloppet höjs sedan avgångstidpunkten och får tas ut tidigast från och med den månad arbetstagaren fyller 61 år. Det kan tas ut som en livsvarig förmån eller som en temporär förmån fram till 65 år. Tas det ut från en annan ålder än 65 år räknas det om enligt SPVs försäkringstekniska riktlinjer.
Mitt förslag att de som upphör att omfattas av
9.2.2Övergångsfribrev ersätter antastbar ålderspension före 65 år
Till skillnad från ålderspensionen från och med 65 år är ålderspen- sionen före 65 år villkorad till att arbetstagaren kvarstår i sin anställning till pensionsåldern. Pensionen är – med undantag för de fall med långtidskontrakt som beskrivs i avsnitt 9.2.3 nedan – antastbar. Frågan är då vad staten har för åtagande mot arbetstagare som i sin anställning har en antastbar pensionsrätt enligt en förordning som staten väljer att upphöra. Formellt sett har staten inget åtagande avseende en sådan pensionsrätt, men det vore en orimlig ståndpunkt att hävda.
En modell som förekommer när pensionsåldern höjs för en viss kategori anställda är att de äldsta behåller sin rätt till pension före
1 Se 18 och 19 §§ PA 03 och Bilaga B till
186
SOU 2009:50 |
Intjänad pensionsrätt enligt |
65 år och att i övrigt pensionsåldern görs födelseårsberoende med en allt högre pensionsålder ju senare arbetstagaren är född. En annan modell är att de som omfattas av bestämmelserna då pensionsåldern höjs får behålla sin tidigare pensionsålder så länge de har kvar den anställning som var förenad med den lägre pensionsåldern. Båda dessa modeller har den nackdelen att avveck- lingen av bestämmelserna om en lägre pensionsålder än 65 år skulle ta lång tid. Ytterligare en modell är att göra pensionsrätten oantastbar, det vill säga arbetstagaren får behålla ett fribrev för pensionen för 65 år. Den modellen är ovanlig, om den alls förekommer.2
Den modell som jag har valt har den fördelen att premiebetal- ningen till SPV upphör redan efter fem år, 2017, bortsett från eventuella retroaktiva premier. Förordningen fortsätter då att gälla bara för dem som uppnått pensionsåldern, avgått med rätt till en förmån, uppbär tillfällig sjukpension eller har rätt till ett fribrev enligt detta kapitel. Det får också anses vara en fördel att pensionen före 65 år helt – delvis för dansare och sångare – växlas till en förmån från och med 65 år. På så sätt undviks problemet med ett fribrev före 65 år på en låg eller mycket låg nivå. I stället förstärks fribrevet från och med 65 år, ett flexibelt fribrev som kan tas ut före 65 år på sätt som beskrivs i avsnitt 9.2.1 ovan. En liknande modell har använts inom kommunal sektor då pensionsavtalet PFA 98 ersatte ett äldre pensionsavtal. Den intjänade pensionsrätten per 31 december 1997 höjdes då för anställda med pensionsålder 63 år och pensioneringsperiod
65år.
Statens åtagande för ålderspensionen före 65 år enligt PISA-
förordningen bör primärt vara värdet av ett tekniskt fribrev. Värdet bör bestämmas till den beräknade kostnad som staten skulle ha haft för pensionen om förordningen fortsatt att gälla, alltså med hänsyn tagen till antaganden om det verkliga utfallet. SPVs premie för pensionen är beräknad med en reducering på tidigare tre och nu fem procent med hänsyn till det bortfall som följer av att den är antastbar. Den schablonen är gemensam för hela försäkrings- kollektivet, alla grupper, officerare och andra, som har rätt till en ålderspension före 65 år enligt statliga pensionsbestämmelser. Det betyder att den inte nödvändigtvis behöver stämma särskilt väl för varje enskild grupp.
2 Om det handlar om en ålderspension före 65 år som från början är oantastbar är det en annan sak.
187
Intjänad pensionsrätt enligt |
SOU 2009:50 |
För att bestämma värdet av det tekniska fribrevet har uppgift från SPV använts om genomsnittlig pensioneringsålder för de olika pensionsåldrarna enligt
Tabell 9.2 Genomsnittlig pensioneringsålder
|
Pensionsålder enligt |
||||
|
41 år |
52 år |
59 år |
60 år |
63 år |
|
|
|
|
|
|
Avgångsålder |
|
|
|
|
|
Antal pensionärer |
|
|
|
|
|
68 |
82 |
108 |
86 |
71 |
Källa: SPV.
Dessutom har en bedömning gjorts av hur stort bortfallet är till följd av att alla individer inte kvarstår i sin anställning till pensions- åldern (avgångssannolikheten). Till grund för bedömningen ligger anställningsstatistik från SPV för åren
Det på detta sätt reducerade tekniska fribrevet för ålderspension före 65 år räknas om till ett livsvarigt fribrev från och med 65 år, det jag kallat övergångsfribrev. Omräkningen sker med de försäkringstekniska premiegrunder som tillämpas av SPV från och med 2008.4
Beräkningen 2012 eller senare av den enskildes övergångsfribrev går till så att SPV beräknar ett så kallat beräkningsfribrev för ålderspension före 65 år som räknas om med de faktorer som anges
3Det antal pensionärer som legat till grund för beräkningen av genomsnittlig pensioneringsålder. De har avgått under perioden
4Mer om beräkningen av omräkningsfaktorerna finns i bilaga 3 Försäkringstekniska beräkningar.
188
SOU 2009:50 |
Intjänad pensionsrätt enligt |
i tabell 9.1 ovan. De låga omräkningsfaktorerna för pensionsålder 63 år beror på att den antagna pensionsåldern är den genomsnittliga pensioneringsåldern 64 år. Ålderspensionen före 65 år har alltså i genomsnitt endast betalats ut i ett år. Den stora skillnaden i omräkningsfaktorer mellan pensionsåldrarna 41 och 52 år beror dels på att ålderspensionen före 65 år betalas ut under betydligt längre tid för dansare, dels på att värdet av omställningsersättning och efterlön jämfört med värdet av ålderspensionen före 65 år är så mycket större för sångare.
Följande tabell ger en uppfattning om övergångsfribrevens storlek. I den anges genomsnittliga övergångsfribrev beräknade på nuvarande
Tabell 9.3 Genomsnittligt övergångsfribrev fr.o.m. 65 år för olika pensions- åldrar och födelseår, kr/månad
Födelseår |
|
Pensionsålder enligt |
|
||
|
41 år |
52 år |
59 år |
60 år |
63 år |
|
|
|
|
|
|
1955 |
- |
- |
- |
- |
750 |
1960 |
- |
- |
3 500 |
3 000 |
575 |
1965 |
- |
1 800 |
2 200 |
2 000 |
400 |
1970 |
- |
1 000 |
1 400 |
1 200 |
300 |
1975 |
- |
700 |
1 000 |
700 |
200 |
1980 |
3 000 |
200 |
400 |
300 |
90 |
1985 |
1 100 |
100 |
- |
- |
- |
1990 |
500 |
- |
- |
- |
- |
|
|
|
|
|
|
Källa: Beräkningarna är gjorda av Carlström Försäkringsrutin på datamaterial från SPV.
När jag har övervägt vilka som ska ha rätt till ett övergångsfribrev har jag valt en generös linje. Normalt brukar denna typ av bestämmelser komma att gälla för dem som är anställda då förändringen av pensionsvillkoren sker, i detta fall för dem som är anställda över årsskiftet 2011/2012. Eftersom andelen tillfälligt anställda är så pass stor inom detta område, med regelmässigt före- kommande anställningsavbrott, har jag fastnat för en vidare avgränsning än så. Det som ska krävas för att få rätt till ett fribrev för den antastbara ålderspensionen är 30 dagars anställning 2011
189
Intjänad pensionsrätt enligt |
SOU 2009:50 |
och 30 dagars anställning 2012. Fribrevstidpunkt blir alltså
En senare fribrevstidpunkt än
Som nämnts i kapitel 7 ska institutionschefer som är anställda den 31 december 2011 stå kvar på
9.2.3Fribrev för ålderspension före 65 år vid långtidskontrakt
En arbetstagare som har haft en visstidsanställning om minst två år enligt särskilt avtal för konstnärlig personal, så kallat långtids- kontrakt, har rätt till fribrev för ålderspension före 65 år. Villkoret för rätt till ett sådant oantastbart fribrev är att arbetstagaren har tjänat in minst fem år i en anställning med lägre pensionsålder än 65 år. Enligt SPVs registeruppgifter var omkring 180 personer anställda enligt långtidskontrakt 2007, varav drygt 80 procent var skådespelare. Mitt förslag är att även den som den 31 december 2011 är anställd enligt långtidskontrakt men då inte har tjänat in de fem åren ska ha rätt till ett fribrev för ålderspension före 65 år per
190
SOU 2009:50 |
Intjänad pensionsrätt enligt |
den tidpunkten, om han eller hon uppfyller kravet på fem år när kontraktet löper ut.
En arbetstagare som har rätt till ett fribrev för ålderspension före 65 år per den 31 december 2011 eller tidigare tidpunkt, kan även vara kvalificerad för ett övergångsfribrev för ålderspension från och med 65 år. Den arbetstagaren ska rimligtvis inte kunna uppbära först fribrevet före 65 år och sedan övergångsfribrevet från och med 65 år, utan har att välja. Det valet ställs arbetstagaren inför när han eller hon uppnår sin pensionsålder enligt
9.2.4Administration och information
Beräkningen av fribrev kan börja hos SPV under år 2012. Först vid utgången av året kommer man att kunna veta vilka personer som har rätt till övergångsfribrev. Någon omedelbar brådska är det kanske inte att få fribrevens storlek fastställd eftersom de årskullar som fortsätter att omfattas av
Med hänsyn till de svårigheter som SPV har haft vid beräkningen av förmåner och premier för anställda inom PISA- området bör den så kallade aktualiseringen av grunddata prioriteras. Hos scenkonstinstitutionerna måste tillräckliga resurser avdelas för inrapporteringen till SPV. Det handlar om en engångsinsats som alla berörda är betjänta av att den görs så snart som möjligt. Målsättningen måste vara att avvecklingen av
Att intjänandet av förmånsbestämd ålderspension upphör och sätts ner till fribrev med utgången av 2011 är en stor förändring av pensionsvillkoren för dem som är anställda inom området. Det gäller inte minst övergångsfribrevet, omvandlingen av ålders- pensionen före 65 år till ett fribrev för ålderspension från och med 65 år. En väl genomarbetad informationsinsats blir därför en angelägen fråga. Såväl generell information som specifik, med uppgift om storleken på det egna fribrevet, kommer att efterfrågas. Den informationen bör i sin tur samordnas med det som kommer att behöva sägas om ett nytt
191
Intjänad pensionsrätt enligt |
SOU 2009:50 |
avvecklingen av
192
10Finansiering av statligt reglerade förmåner
I mitt uppdrag ingår att bedöma om det bör ske någon förändring i de delar av systemet för finansiering statliga tjänstepensioner som även fortsättningsvis föreslås gälla för scenkonstområdet. Utgångs- punkter för bedömningen ska vara att kollektivet av berörda arbets- givare ska bära kostnaderna och att det ska ske en riktig fördelning av kostnaderna inom kollektivet. Det behöver inte utesluta en för- säkringsmässig utjämning inom det kollektiv som ingår i finansie- ringssystemet. Förslag till förändringar ska i möjligaste mån vara utformade så att arbetsgivarnas pensionskostnader blir lättare att förutse.
I direktiven sägs att utredningsförslagen inte får medföra ökade nettokostnader för staten, men att de får medföra andra konse- kvenser för statsbudgeten. De konsekvenserna redovisas i avsnitt 13.2.
10.1Förslag
Jag föreslår att nuvarande individuella premier för ålderspension före 65 år, med pensionsåldrarna 59, 60 och 63 år, från och med år 2010 görs om till en kollektiv premie för respektive pensionsålder utom för institutionschefer. Premierna för institutionschefer ska fortsatt vara individuellt beräknade. De kollektiva premierna ska belasta de anställningar som är förenade med rätten till ålderspen- sion före 65 år utom de anställningar i vilka den anställde uppnått pensionsåldern. För åren 2010 och 2011 föreslår jag att kollektiva premier för ålderspension före 65 år ska tillämpas även för pen- sionsåldrarna 41 och 52 år. Följande kollektiva premier föreslås gälla för åren
193
Finansiering av statligt reglerade förmåner SOU 2009:50
Tabell 10.1 Kollektiva premier för ålderspension före 65 år i procent av pensionsunderlag
|
Premieperiod |
|
Pensionsålder enligt |
|||
|
|
41 år |
52 år |
59 år |
60 år |
63 år |
|
65,6 |
34,3 |
13,8 |
10,4 |
3,5 |
|
|
- |
- |
20,5 |
16,8 |
6,2 |
Källa: Beräkningarna är gjorda av Carlström Försäkringsrutin på datamaterial från SPV.
De kollektiva premierna är beräknade enligt samma grunder som nuvarande individuella premier. Från och med 2012 är premierna beräknade med hänsyn till antagen kostnad för de resterande års- kullar som då omfattas av
Jag föreslår vidare att medel från och med 2012 avsätts på stats- budgeten för omställningsersättning och efterlön samt ålderspen- sion före 65 år till dansare eller sångare som omfattas av
Jag föreslår slutligen att statsbidragen till institutioner med dan- sare och sångare 2012 ska minska i nivå med den avgift som Kultur- rådet och Kammarkollegiet då ska betala. Till det ska läggas ett påslag med 24,26 procent motsvarande särskild löneskatt på pen- sionskostnader.
10.2Överväganden
Höga och oförutsebara kostnader har förts fram som ett återkom- mande problem av berörda
194
SOU 2009:50 |
Finansiering av statligt reglerade förmåner |
10.2.1Kollektiva premier för förmånsbestämd ålderspension före 65 år
Ett av problemen med nuvarande pensionssystem är att kostna- derna är svåra att förutse för arbetsgivarna. Det är en naturlig kon- sekvens av ett förmånsbestämt system som accentueras av de speci- ella förhållanden som råder på scenkonstens område med bland annat höga kostnader på grund av låga pensionsåldrar. Problemet är närmare beskrivet i avsnitt 4.2.
Avvecklingen av
Det är i första hand premierna för ålderspension före 65 år som är problemet för institutionerna när det gäller oförutsägbara kost- nader. Av följande tabell framgår att det är den premien som står för den alldeles övervägande delen av ålderspensionskostnaden för anställda med lägre pensionsålder än 65 år.
1 Möjligen kan det finnas ett fåtal personer med partiell tillfällig sjukpension eller någon teaterchef som det fortfarande ska betalas premier för.
195
Finansiering av statligt reglerade förmåner SOU 2009:50
Tabell 10.2 Genomsnittliga ålderspensionspremier 2007 enligt PISA-
|
|
förordningen fördelade på pensionsålder |
|
|
|||
|
|
|
|
|
|||
|
Premie för2 |
|
Pensionsålder enligt |
|
|||
|
|
41 år |
52 år |
59 år |
60 år |
63 år |
65 år |
|
|
|
|
Procent av pensionsunderlag |
|
|
|
|
ÅP före 65 år |
63,14 |
34,08 |
13,27 |
10,14 |
3,36 |
- |
|
ÅP fr.o.m. 65 år |
2,11 |
4,03 |
2,73 |
6,10 |
3,84 |
4,09 |
|
|
|
|
Kronor per månad |
|
|
|
|
ÅP före 65 år |
13 886 |
7 814 |
3 066 |
2 841 |
873 |
- |
|
ÅP fr.o.m. 65 år |
471 |
947 |
646 |
1 754 |
1 042 |
952 |
Källa: SPV.
Mitt förslag för att komma tillrätta med oförutsägbara premier under den återstående tid som premier ska betalas till SPV är att göra dem kollektiva för ålderspensionerna före 65 år. Premierna ska utjämnas så att de inom respektive pensionsålderskollektiv blir lika stora i förhållande till pensionsunderlaget. Den förändringen ska inte behöva vänta till 2012 utan kan införas redan 2010. Dessa kol- lektiva premier har beräknats enligt de grunder som SPV tillämpar för de individuella premierna med en reducering på fem procent. Det är en reducering som gäller för hela försäkringskollektivet hos SPV, den är alltså inte särskilt beräknad för
Förslaget med kollektiva premier innebär att de premier för ålderspension före 65 år som institutionerna ska betala 2010 kom- mer att avvika på individnivå från de premier som de har betalat
2 Uppgiften avser vad premien för en person med en viss pensionsålder uppgår till igenom- snitt per månad. Genomsnittspremien påverkas inte av att en person inte har varit anställd hela året. Premien avser endast dem som omfattas av reglerna i det statliga pensionsavtalet PA 03, inte dem som omfattas av reglerna i det tidigare avtalet
196
SOU 2009:50 |
Finansiering av statligt reglerade förmåner |
under 2009. För yngre personal kommer premierna normalt att öka något och för äldre personal kommer de att minska. Anledningen till den föreslagna förändringen är alltså att arbetsgivaren ska veta hur stora premierna, i procent av pensionsunderlaget, kommer att vara.
Från och med 2012 kommer underlagen för premierna att begränsas till de anställda som står kvar på
10.2.2Avgift för omställningsersättning och efterlön
Premierna för ålderspension före 65 år är problematiska på flera sätt. Institutionerna är kritiska mot att behöva betala höga premier som i vissa fall inte resulterar i någon förmån. Huruvida det blir någon förmån beror på om arbetstagaren har en anställning när pensionsåldern inträder – pensionen är antastbar. Detta är inte bara ett problem för arbetsgivaren. För arbetstagaren måste det vara djupt otillfredsställande att belastas med höga pensionskostnader utan att säkert veta att de resulterar i en förmån. Ett annat problem är avdragsrätten för arbetsgivaren som jag har berört i avsnitt 4.1.1. Ett tredje problem är att den exceptionellt höga premiekostnaden riskerar att påverka kulturutbudet – färre uppsättningar med dan- sare och sångare och svårare för dessa yrkeskategorier att få en anställning. För teatrar som anställer personal för enskilda uppsätt- ningar varierar personalkostnaden starkt med typen av föreställ- ning. En musikaluppsättning kan kräva extra bidrag för att täcka pensionskostnaden.
Kostnaden för omställningsersättning och efterlön kommer att vara lägre än kostnaden för nuvarande ålderspension före 65 år till dansare och sångare, men den kommer fortfarande att vara bety- dande. Jag har därför eftersträvat en finansiering som undviker de problem som premierna för ålderspensionen före 65 år enligt PISA- förordningen är förenade med. Mitt förslag till lösning är helt enkelt att scenkonstinstitutionerna inte löpande ska belastas med en premiekostnad för omställningsersättning och efterlön. Det är
197
Finansiering av statligt reglerade förmåner |
SOU 2009:50 |
ett radikalt förslag som i viss mån bryter mot principer som varit vägledande vid utformningen av systemet för finansiering av tjäns- tepensioner till anställda vid statliga myndigheter. Å andra sidan är institutionerna inte statliga myndigheter och förmånerna inte att betrakta som tjänstepensioner. Principen att de berörda arbets- givarna ska bära kostnaderna finns uttalad i utredningsdirektiven, men det sägs också att det kan ske en utjämning av kostnaderna mellan arbetsgivarna. Det är upp till var och en att bedöma om för- slaget till finansiering träder över gränsen för vad direktiven med- ger. Jag menar att så inte är fallet.
Statsbidragen till de institutioner som anställer dansare och sångare föreslås minska i nivå med den beräknade kostnaden för de båda omställningsförmånerna, omställningsersättning och efterlön. På så sätt belastas berörda institutioner indirekt. SPV ska alltså inte ta betalt av institutionerna utan debitera de myndigheter som utbetalar statsbidrag till institutionerna, för närvarande Kammar- kollegiet och Kulturrådet. De ska betala en avgift som motsvarar kostnaden för omställningsförmånerna. Avgiften, som exklusive särskild löneskatt är föreslagen till 41 miljoner kronor i 2008 års nivå, är beräknad så att den långsiktigt ska täcka kostnaden för förmånerna. Den ska med andra ord inte variera från år till år på annat sätt än att den höjs med inkomstbasbeloppet. Tanken med avgiften är att kostnaden för omställningsersättning och efterlön ska synliggöras inom kulturens anslag på statsbudgeten. På ansla- gen skapas anslagsposter med ändamål om att medlen ska användas för omställningsförmåner för dansare och sångare.
Omställningsförmånerna ska ingå i den statliga försäkrings- modellen. Förmånerna ska särredovisas i SPV:s pensionsrörelse, antingen i en egen delrörelse i försäkringsrörelsen eller bland övriga förmåner. På så sätt ska SPV kunna följa upp kostnaden så att avgiften kan justeras med hänsyn till långsiktiga förändringar. Inbetalda avgifter redovisas av SPV på inkomsttiteln Statliga pen- sionsavgifter. Avgifterna disponeras inte av SPV, utan ska på samma sätt som de premier som institutioner betalar för förmåner enligt
Sedan 2007, när institutionsspecifika premier infördes, är pen- sionskostnaderna inte längre en fråga enbart för staten. De har bli- vit en fråga för respektive institution, dess ägare och olika finansi-
198
SOU 2009:50 |
Finansiering av statligt reglerade förmåner |
ärer. Att göra finansieringen – och utformningen – av omställ- ningsersättningen och efterlönen till ett statligt ansvar kan då ses som ett steg tillbaka. Må så vara, men speciella förhållanden kräver i detta fall speciella lösningar. Fyra tungt vägande skäl talar enligt min uppfattning för att ta det steget.
För det första undanröjs risken för att omställningsersättningen och efterlönen orsakar att det blir färre föreställningar med dans- och musikteater vid regionala och lokala teatrar. Det är olyckligt om höga personalkostnader ska ha avgörande betydelse för institu- tionernas repertoar och antalet arbetstillfällen inom sång och dans. För det andra slipper institutionerna betala höga premier för osäkra förmåner. För det tredje undviks problemet med att premien för denna antastbara förmån knappast är avdragsgill för arbetsgivaren. För det fjärde är det svårt att se hur någon annan än staten skulle kunna ordna en finansiering av omställningsersättningen och efter- lönen. Att beräkna kostnaden och ta betalt av berörda institutioner på ett godtagbart sätt är knappast möjligt. Jag ser konstruktionen och finansieringen av omställningsersättning och efterlön som en viktig förutsättning för de sällsynt korta yrkeskarriärer som dan- sare och sångare har. Det är statens ansvar att åstadkomma den för- utsättningen. Som jag tidigare framhållit är detta en kulturpolitisk fråga som ingen annan kan lösa på ett tillfredsställande sätt.
Storleken på den avgift som Kammarkollegiet och Kulturrådet föreslås betala är beräknad på underlag från SPV. De 41 miljoner kronorna utgör kostnaden för omställningsersättning och efterlön i ett fullfunktionsstadium beräknad på nuvarande bestånd inklusive en belastning för administrationskostnader med tre procent. Till avgiften kommer ett påslag motsvarande särskild löneskatt på pen- sionskostnader.
Eftersom några kollektiva premier för ålderspension före 65 år inte ska betalas av institutionerna från och med 2012 för dansare och sångare som går kvar på
199
Finansiering av statligt reglerade förmåner |
SOU 2009:50 |
10.2.3Premiebefrielseförsäkring och annan riskförsäkring
Jag har i kapitel 7 föreslagit att försäkringen hos SPV av sjukpen- sion, efterlevandepension och premiebefrielse ska fortsätta för alla anställda under den femårsperiod som avvecklingen av ålderspen- sionen i
Premien är densamma för alla arbetsgivare som omfattas av de statliga avtalsförsäkringarna. Den fördelar sig på de olika förmå- nerna enligt följande tabell.
Tabell 10.3 Riskpremiens fördelning på försäkrade förmåner
Riskförmån |
Andel av kostnaden 2007 |
Efterlevandepension |
30,0 % |
Sjukpension |
39,6 % |
Premiebefrielse förmånsbestämt |
20,3 % |
Avgiftsbefrielse avgiftsbestämt |
10,1 % |
Källa: SPV.
Jag har inte föreslagit att
10.2.4Justering av statsbidragen
Vid ett par tillfällen under senare år har statsbidragen till
200
SOU 2009:50 |
Finansiering av statligt reglerade förmåner |
en institution får hantera på samma sätt som andra förändringar i sin kostnadsbild.
Förhoppningen var 2007 att berörda parter för sista gången skulle behöva gå igenom den besvärliga process som börjar med omfattande beräkningar hos SPV och i Regeringskansliet och slutar med ändrade bidrag till institutionerna, där vissa blir vinnare och andra förlorare. Tyvärr är det oundvikligt att genomföra de stora förändringar som föreslås i detta bestänkande utan ytterligare justering av statsbidragen. Justeringen bör göras vid ett tillfälle och det blir naturligen 2012.
Kostnaden för omställningsersättning och efterlön ska belasta arbetsgivarna genom en nivåsänkning av statsbidragen. Kulturrådet och Kammarkollegiet ombesörjer att betala in en motsvarande avgift till SPV. Storleken på avgiften är beräknad till 41 miljoner kronor om den skulle ha betalats för 2008. Med tillägg för den sär- skilda löneskatten på pensionskostnader, 24,26 procent, blir det 51 miljoner kronor som statsbidragen ska minska med för de institu- tioner som anställer dansare och sångare. Med tanke på de erfaren- heter som finns från tidigare justeringar av statsbidragen till insti- tutionerna bör minskningarna grundas på personalsammansätt- ningen under fler än ett år.
En annan sak som kan behöva föranleda en justering av stats- bidragen är den omfördelning av pensionskostnaderna mellan insti- tutioner som avvecklingen av premiebetalningen till SPV och för- handlingarna om nya och högre pensionsavgifter enligt
201
11 Ett avgiftsbestämt pensionsavtal
Svensk Scenkonst och PTKs förhandlingsgrupp Svensk Scenkonst har vid tillkomsten av
Ett kollektivavtal är naturligtvis en fråga helt och hållet för avtals- parterna. I direktiven till utredningen sägs likväl att jag kan lämna förslag på villkor som ett kollektivavtal skulle kunna innehålla. Avskaffandet av resterande delar av den förmånsbestämda ålders- pensionen från och med 65 år och framför allt avskaffandet av den förmånsbestämda ålderspensionen före 65 år lämnar ett stort utrym- me för parterna att förhandla om. Jag har mot den bakgrunden låtit göra beräkningar av sådana förbättringar av förmånerna enligt AIP- avtalet som jag finner sakligt motiverade. Mina förslag till nya pen- sionsavgifter är, som framgår av avsnitt 13.1, tilltagna så att de med viss marginal ryms inom
11.1Förslag
En i alla delar avgiftsbestämd ålderspension är enligt min uppfatt- ning den typ av pension som är bäst lämpad för de speciella förhål- landen som råder på scenkonstens område. Mitt förslag till änd- ringar i
•Pensionsavgiften för avgiftsbestämd individuell ålderspension höjs till 4,5 procent på lön per månad upp till 7,5 inkomstbas- belopp/12 och 30 procent på lön däröver. Avgiften tillgodoräk- nas från och med
203
Ett avgiftsbestämt pensionsavtal |
SOU 2009:50 |
För konstnärlig personal gäller 2012 de avgifter som anges i följ- ande tabell. Efter uppnådda 44 år för dansare och 55 år för sång- are gäller för dem samma pensionsavgifter som för pensionsålder 59 år.
Tabell 11.1 Förslag till pensionsavgift i procent av lön
|
Pensionsålder enligt |
Avgift i % av lön |
Tillgodoräkning |
||
|
=7,5 ibb |
> 7,5 ibb |
fr.o.m.1 |
t.o.m.2 |
|
|
41 år |
8,3 |
45 |
18 år |
44 år |
|
52 år |
7,5 |
40 |
23 år |
55 år |
|
59 år |
6,0 |
40 |
23 år |
65 år |
|
60 år |
6,0 |
40 |
23 år |
65 år |
|
63 år |
6,0 |
40 |
23 år |
65 år |
|
65 år |
4,5 |
30 |
23 år |
65 år |
•För en övergångsgeneration tillkommer en stegvis, med födelse- år, ökande tilläggsavgift. Avgiften är olika för anställda med pensionsålder 41, pensionsålder 52, pensionsålder 59 eller 60 och pensionsålder 63 eller 65 enligt
1Avser från och med den månad då följande ålder uppnås.
2Avser till och med den månad då följande ålder uppnås.
204
SOU 2009:50 Ett avgiftsbestämt pensionsavtal
Tabell 11.2 Förslag till tilläggsavgift i procent av lön
|
Födelseår |
|
|
Pensionsålder enligt |
|
|
|||
|
|
41 år |
52 år |
59/60 år |
63/65 år |
||||
|
|
=7,5ibb |
>7,5ibb |
=7,5ibb |
>7,5ibb |
=7,5ibb |
>7,5ibb |
=7,5ibb |
>7,5ibb |
|
1952 |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
4,3 |
20,6 |
|
1953 |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
3,9 |
20,3 |
|
1954 |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
3,4 |
20,0 |
|
1955 |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
3,0 |
19,6 |
|
1956 |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
2,7 |
19,2 |
|
1957 |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
2,4 |
18,7 |
|
1958 |
- |
- |
- |
- |
3,2 |
20,7 |
2,2 |
18,0 |
|
1959 |
- |
- |
- |
- |
2,8 |
20,4 |
2,0 |
17,4 |
|
1960 |
- |
- |
- |
- |
2,5 |
20,0 |
1,8 |
16,7 |
|
1961 |
- |
- |
- |
- |
2,3 |
19,5 |
1,6 |
16,0 |
|
1962 |
- |
- |
- |
- |
2,0 |
19,0 |
1,4 |
15,3 |
|
1963 |
- |
- |
- |
- |
1,9 |
18,4 |
1,1 |
14,6 |
|
1964 |
- |
- |
- |
- |
1,6 |
17,7 |
1,0 |
13,8 |
|
1965 |
- |
- |
4,6 |
13,9 |
1,4 |
17,0 |
0,9 |
13,1 |
|
1966 |
- |
- |
3,8 |
13,4 |
1,2 |
16,3 |
0,8 |
12,3 |
|
1967 |
- |
- |
3,4 |
12,9 |
1,1 |
15,5 |
0,6 |
11,5 |
|
1968 |
- |
- |
3,0 |
12,3 |
1,0 |
14,7 |
0,5 |
10,7 |
|
1969 |
- |
- |
2,6 |
11,6 |
0,9 |
13,9 |
0,4 |
9,9 |
|
1970 |
- |
- |
2,4 |
10,7 |
0,7 |
13,1 |
0,3 |
9,2 |
|
1971 |
- |
- |
2,1 |
9,9 |
0,6 |
12,3 |
0,2 |
8,4 |
|
1972 |
- |
- |
1,9 |
8,9 |
0,5 |
11,5 |
0,1 |
7,6 |
|
1973 |
- |
- |
1,7 |
8,0 |
0,4 |
10,7 |
0,0 |
6,9 |
|
1974 |
- |
- |
1,6 |
7,0 |
0,3 |
9,9 |
0,0 |
6,3 |
|
1975 |
- |
- |
1,3 |
6,0 |
0,2 |
9,1 |
0,0 |
5,6 |
|
1976 |
2,6 |
5,8 |
1,0 |
5,1 |
0,0 |
7,4 |
0,0 |
4,3 |
|
1977 |
2,1 |
5,4 |
0,6 |
4,0 |
0,0 |
5,9 |
0,0 |
3,0 |
|
1978 |
1,7 |
4,9 |
0,3 |
2,8 |
0,0 |
4,4 |
0,0 |
1,8 |
|
1979 |
1,4 |
4,3 |
0,1 |
1,5 |
0,0 |
3,1 |
0,0 |
0,7 |
|
1980 |
1,1 |
3,6 |
0,0 |
0,3 |
0,0 |
1,8 |
- |
- |
|
1981 |
0,9 |
2,8 |
- |
- |
0,0 |
0,6 |
- |
- |
|
1982 |
0,6 |
1,9 |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
|
1983 |
0,4 |
1,0 |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
|
1984 |
0,1 |
0,2 |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
Källa: Beräkningarna är gjorda av Carlström Försäkringsrutin på datamaterial från SPV.
•Institutionerna sätter från och med 2012 av en kollektiv avgift om 1 procent av lönesumman plus ett belopp motsvarande sär- skild löneskatt på pensionskostnader till en eller flera fonder för förtida avgång av konstnärliga skäl samt stöd och vägledning åt dansare och sångare som avgår med omställningsersättning. En partssammansatt nämnd beslutar om tilldelning av medel ur fonden.
205
Ett avgiftsbestämt pensionsavtal |
SOU 2009:50 |
•Institutionschefer ska kunna överenskomma med arbetsgivaren om en helt eller delvis annan pensionslösning än den enligt AIP- avtalet.
•Riskförmånerna sjukpension, efterlevandepension och premie- befrielse utformas och infogas i
11.2Överväganden
Det tål att upprepas att ändringar i kollektivavtalet AIP är en fråga för parterna. Skälet till att jag ändå har utarbetat förslag till änd- ringar i avtalet är att det vore att göra det alltför enkelt för sig att föreslå en avveckling av gällande system utan att redovisa några idéer om vad som ska träda i dess ställe. Jag har också uppfattat det som ett önskemål från avtalsparterna på scenkonstens område att jag ska lämna förslag även i avtalsfrågor. Tanken med detta kapitel är alltså att mina förslag ska kunna vara en god grund för de kollek- tivavtalsförhandlingar som förestår.
11.2.1En avgiftsbestämd ålderspension
En i alla delar avgiftsbestämd ålderspension är knappast ett kontro- versiellt förslag, men det är ändå på sin plats att här argumentera för en sådan förändring innan jag kommenterar mitt förslag till avgifter.
Argument för ett avgiftsbestämt alternativ
Redan nuvarande villkor för anställda vid statsunderstödda
206
SOU 2009:50 |
Ett avgiftsbestämt pensionsavtal |
för den del av ålderspensionen som beräknas på lön över 7,5 inkomst- basbelopp.
Pensionsavgifterna ska inte bara ses som ersättare för den för- månsbestämda ålderspensionen från och med 65 år. De kan också användas till pension före 65 år, naturligtvis beroende på hur stort pensionskapital som sätts av. Principiellt är den avgiftsbestämda pensionen inte knuten till någon viss pensionsålder. Den kan tas ut redan från 55 år.
Förutsägbara kostnader är en huvudfråga såväl i utredningens direktiv som i de synpunkter jag mött under arbetet med utred- ningen. De svåröverskådliga effekter som nuvarande förmåns- bestämda system kan ge upphov till skapar en osäker ekonomi. Pensionsavgifter bestämda som en viss procent av lönen kommer att ge helt andra förutsättningar för arbetsgivarna att planera och budgetera verksamheten. Det ska dock sägas att det kommer att bli mer komplext att hantera de differentierade avgifter som jag före- slår – olika för olika grupper anställda och olika nivåer under och över 7,5 inkomstbasbelopp – än dagens
I avsnitt 4.1 beskrivs på vad sätt regelverket i
För den anställde är det viktigt att kunna förutse sina pen- sionsförmåner. Möjligheterna till det kan synas vara bättre om pen- sionerna är förmånsbestämda än om de är avgiftsbestämda. Men det gäller för dem som har en fast anställning och tror sig behålla den fram till pensionsåldern. För visstidsanställda är prognoser på en framtida förmånsbestämd pension inte mycket att ta fasta på, allra minst en antastbar pension före 65 år. Bättre och rakare med ett pensionskonto hos en försäkringsgivare som den enskilde själv valt, med årliga värdebesked om avsatt pensionskapital på liknade sätt som beskeden i den allmänna pensionens orange kuvert.
En övergång till ett avgiftsbestämt pensionssystem ligger i linje med utvecklingen på andra områden, det allmänna pensionssyste- met och tjänstepensionssystemen på privat sektor. På den offentliga sektorn är fortfarande ålderspensionen till den del den beräknas på lön
207
Ett avgiftsbestämt pensionsavtal |
SOU 2009:50 |
över 7,5 inkomstbasbelopp i huvudsak förmånsbestämd, men det är inte en alltför vågad gissning att även den delen så småningom kom- mer att gå samma väg. På det övriga scenkonstområdet är det, som framgår av avsnitt 5.1, i allt väsentligt avgiftsbestämda system som råder. För dem som rör sig mellan det statligt stödda området och utanför det är det en klar fördel om pensionssystemen är utfor- made efter samma principer.
Förslag till avgift
Jag har velat ge parterna, Svensk Scenkonst och PTKs förhand- lingsgrupp Svensk Scenkonst, så goda förutsättningar som möjligt att ha ett färdigt pensionsavtal till år 2012. Från det att detta betän- kande presenteras har de två år på sig att förhandla fram de nya villkoren. Då återstår ett halvårs arbete med genomförandet, så att avtalet kan börja fungera 2012. Både förhandlingarna och genom- förandet underlättas av att avtalet om AIP finns. Det avtalet bör kunna vara en grund att bygga vidare på. För att underlätta för parterna har jag föreslagit att de ska kunna ligga kvar med risk- momenten sjukpension, efterlevandepension och avgiftsbefrielse i statlig regi hos SPV under som längst ytterligare fem år. På så sätt kan man i en första förhandlingsomgång koncentrera sig enbart på ålderspensionen.
På lön upp till 7,5 inkomstbasbelopp, den del av lönen som all- män pension tjänas in på, kommer pensionsavgiften senast år 2012 att vara 4,5 procent enligt det statliga pensionsavtalet PA 03, det kommunala avtalet
För lön över 7,5 inkomstbasbelopp är 30 procent den etablerade pensionsavgiftsnivån på den privata sektorn. På
3Gäller för dem som omfattas av
4PTKs förhandlingsgrupp Svensk Scenkonst hävdar för sin del att avgiften på samma sätt som i PA 03 borde ha höjts till 4,5 procent 2008, när nivån på sjukpensionen sänktes.
208
SOU 2009:50 |
Ett avgiftsbestämt pensionsavtal |
procent av pensionsunderlaget, dels en pensionsavgift på 2 procent av lönen. Det i
Tabell 11.3 Antal och andel anställda med lön över 7,5 ibb
|
Pensionsålder |
|
Anställda |
|
|
|
Totalt antal |
Antal med PU |
|
|
|
|
> 7,5 ibb |
> 7,5 ibb |
|
41 år |
209 |
17 |
8,1 |
|
52 år |
301 |
53 |
17,6 |
|
59 år |
603 |
39 |
6,5 |
|
60 år |
488 |
189 |
38,7 |
|
63 år |
932 |
324 |
34,8 |
|
65 år |
3 216 |
462 |
14,4 |
|
Samtliga |
5 749 |
1 084 |
18,9 |
|
|
|
|
|
Källa: SPV.
I bilaga 3 Försäkringstekniska beräkningar jämförs förmånsutfallet av de föreslagna pensionsavgifterna med utfallet av nuvarande pen- sionsvillkor. Beräkningarna belyser betydelsen av löneutveckling och avkastning för vilka villkor som är förmånligast, de nuvarande eller de föreslagna. Resultatet är det förväntade. Den som har en löneutveckling i paritet med inkomstbasbeloppets utveckling får ett något bättre utfall av det avgiftsbestämda alternativet. Avkast- ningen är då satt till 4,2 procent efter avdrag för skatt och kostna- der. En högre avkastning gynnar det avgiftsbestämda alternativet, som då framstår som än bättre. Om löneutvecklingen sätts till en procentenhet mer än inkomstbasbeloppets utveckling och lönen passerar gränsvärdet 7,5 inkomstbasbelopp, blir utfallet det omvända, det förmånsbestämda alternativet är bättre. Sena lönehöjningar gynnas naturligtvis av det förmånsbestämda alternativet. Det allmänna intrycket av beståndsstatistiken från SPV är att lönerna inom detta område är förhållandevis stabila.
209
Ett avgiftsbestämt pensionsavtal |
SOU 2009:50 |
11.2.2Högre pensionsavgifter för konstnärlig personal
Dansare och sångare
Eftersom dansare och sångare även i fortsättningen förutsätts ha en betydligt kortare intjänandeperiod än övriga anställda behöver de en högre pensionsavgift än 4,5 respektive 30 procent. För dansare betalas avgiften in från 18 till 41 år och för sångare från 23 till 52 år. För att pensionen ska bli lika stor som om pensionsavgiften hade varit 4,5 procent på lön upp till 7,5 inkomstbasbelopp och 30 pro- cent på lön däröver och betalats från 23 till 65 år, behöver den vara 6,8 respektive 45 procent av lönen för dansare och 6,0 respektive 40 procent för sångare. Till nivån under 7,5 inkomstbasbelopp har jag lagt den förhöjning på 1,5 procentenheter som övrig konstnärlig personal får.
Vid omställningsåldrarna 41 och 52 år ska alltså en full tjänste- pension vara intjänad. För den som då fortsätter som dansare eller sångare betalas under tre år samma förhöjda pensionsavgift, där- efter betalas samma avgift som för övrig konstnärlig personal. Det är generösare regler än de som gäller för förmånsbestämd pension. Efter pensionsålderns övre gräns sker inget ytterligare intjänande enligt
Från det att pensionen är intjänad fram till dess att den tas ut hinner det gå många år. Med normal avkastning på pensionskapita- let under den tiden kommer förmånsbeloppet att ha höjts mer än vad det skulle ha höjts om det varit en förmånsbestämd pension. En sådan brukar följa inflationens, prisbasbeloppets, utveckling.
Skådespelare, musiker och annan konstnärlig personal
Genom avvecklingen av
För dansare och sångare är det normalt inte möjligt att utöva sitt yrke fram till dess att de kan avgå med pension – ta ut sin all- männa pension – tidigast vid 61 års ålder. För deras del har jag där- för föreslagit att staten inför en omställningsersättning och efter-
210
SOU 2009:50 |
Ett avgiftsbestämt pensionsavtal |
lön fram till 65 år. För övrig konstnärlig personal ser jag inte att något sådant behov föreligger. För dem finns det behov av ett tillförlitligt pensionsintjänande. All inbetalning ska gå till en pen- sion som inte är beroende av om anställningen innehas vid en viss ålder, med andra ord gå till en oantastbar pension. Det finns också behov av flexibilitet, en reell möjlighet att gå i pension ett par år före 65 år. De bör därför få en pensionsavgift på en nivå som är högre än de gängse 4,5 och 30 procenten. Det kan de också behöva som svar på utvecklingen mot att det blir allt vanligare med tids- begränsade anställningar och perioder utan anställning. De nivåer, enligt följande tabell5, som jag har föreslagit är satta så att de ska rym- mas väl inom ramen för de pensionskostnader som institutionerna har i dag.
Tabell 11.1 Förslag till pensionsavgift i procent av lön
|
Pensionsålder enligt |
Avgift i % av lön |
Tillgodoräkning |
||
|
=7,5 ibb |
> 7,5 ibb |
fr.o.m.6 |
t.o.m.7 |
|
|
41 år |
8,3 |
45 |
18 år |
44 år |
|
52 år |
7,5 |
40 |
23 år |
55 år |
|
59 år |
6,0 |
40 |
23 år |
65 år |
|
60 år |
6,0 |
40 |
23 år |
65 år |
|
63 år |
6,0 |
40 |
23 år |
65 år |
|
65 år |
4,5 |
30 |
23 år |
65 år |
De som i dag har pensionsålder 59, 60 eller 63 år får alltså enligt mitt förslag en pensionsavgift som är 1,5 procentenheter högre än den gängse avgiften beräknad på lön upp till 7,5 inkomstbasbelopp och 10 procentenheter högre på lön däröver. Denna förhöjning med 1,5 procentenheter ska även dansare och sångare få, utöver tidigare nämnda nivå 6,8 respektive 6 procent, som kompensation för att de inte kommer att tjäna in pension under sin omställningsperiod.
Det ska tilläggas att det för i första hand musiker kan vara svårt att bibehålla förmågan att utöva sitt yrke på en konstnärligt hög nivå ända till 65 år. Jag har därför föreslagit att medel sätts av till en fond för förtida avgång av konstnärliga skäl. Jag återkommer till det i avsnitt 11.2.4.
5Samma som i avsnitt 11.1.
6Avser från och med den månad då följande ålder uppnås.
7Avser till och med den månad då följande ålder uppnås.
211
Ett avgiftsbestämt pensionsavtal |
SOU 2009:50 |
11.2.3Kompensation för växlingen från förmånsbestämt till avgiftsbestämt
I ett förmånsbestämt pensionssystem kostar pensionsintjänandet mer ju äldre arbetstagaren är. För en person i trettioårsåldern och en person i sextioårsåldern med samma lön och samma lönehöjning måste arbetsgivaren göra en betydligt större avsättning för den senares pension. Det beror på att det med högre ålder är kortare tid kvar att fördela kostnaden för en pensionshöjning på. I ett avgiftsbe- stämt system är pensionsavgiften normalt en viss procent av lönen, densamma oavsett ålder. För att den generation som är med om en systemväxling inte ska gå miste om värdet av de högre förmåns- bestämda avsättningar som den skulle ha fått om systemväxlingen inte hade ägt rum, behöver den generationen högre pensionsav- gifter än de normala eller annan motsvarande kompensation.
När det gäller
Den del av pensionen som tjänas in på lön över 7,5 inkomstbas- belopp växlades 2003 endast ner från 65 till som minst 60 procent av pensionsunderlaget. Resterande del försvinner 2012 i och med avvecklingen av
De i tabell 11.2 föreslagna tilläggsavgifterna syftar till att ge övergångsgenerationen samma pension som de skulle ha haft om de fortsatt att tjäna in förmånsbestämd pension enligt de pensions- nivåer som gäller enligt
212
SOU 2009:50 |
Ett avgiftsbestämt pensionsavtal |
pensionen börjar intjänas, eventuella avbrott i anställningen etc. kommer fribrevet för ålderspension från och med 65 år att variera mellan olika individer. För lön upp till 7,5 inkomstbasbelopp är problemet mindre eftersom pensionsintjänandet sker under hela anställningstiden. För lön däröver börjar pensionsintjänandet först när pensionsunderlaget överstiger de 7,5 inkomstbasbeloppen, vil- ket betyder att ett antagande måste göras om när så sker.
I de fall det verkliga fribrevet per den 31 december 2011 över- stiger det generellt beräknade fribrevet kommer tilläggsavgifterna att ge en högre pension än vad
Mitt förslag till avtalsparterna är att tilläggsavgifterna ska betalas för alla anställda, inte bara för dem som är anställda över årsskiftet
Det kan tilläggas att tilläggsavgifterna ska betalas utöver de avgifter som föreslås i tabell 11.1.
11.2.4Fond för förtida avgång av konstnärliga skäl
Musiker och andra med konstnärliga anställningar som inte kom- mer att omfattas av mitt förslag till omställningsersättning och efter- lön kan av fysiska skäl behöva sluta sin karriär före 65 år. Det kan också vara arbetsgivaren som har intresse av att en viss musiker av konstnärliga skäl avgår före 65 år.
213
Ett avgiftsbestämt pensionsavtal |
SOU 2009:50 |
För att möta den anställdes behov av flexibilitet har jag före- slagit högre pensionsavgifter än vad som på arbetsmarknaden i övrigt gäller för en ålderspension från 65 år. De som inte kommer att ha haft en sådan avgift under tillräckligt många år kommer i stället att kunna använda sig av övergångsfribrevet i kapitel 9 för att kunna gå i pension några år före 65 år. Arbetsgivarens behov av en flexibel pensionsålder föreslår jag ska tillgodoses med en kollektiv avgift som ska gå till en gemensam fond. Ur den fonden ska institu- tionerna kunna söka medel för förtida pensionering. Tanken är att institutionerna ska kunna erbjuda en så kallad avgångspension när en anställd fysiskt och konstnärligt in klarar sin uppgift på ett nöjaktigt sätt. Beslut om tilldelning av medel ur fonden ska fattas av en partssammansatt nämnd. Fonden blir ett sätt för kollektiv- avtalsparterna att ta ansvar för kvaliteten i den svenska scenkonsten.
En tanke med avsättningar till en eller flera fonder är också att medel ska gå till stöd och handledning åt dansare och sångare under omställningsperioden, då de ska vidareutveckla sig i sitt yrke eller växla karriär. Jag lämnar inga förslag om formerna för det, jag är övertygad om att Svensk Scenkonst och de fackliga organisatio- nerna kommer att kunna lösa det på bästa sätt. De allianser som nämns i avsnitt 3.1.1 och Trygghetsrådet TRS skulle kanske kunna medverka till en bra lösning.
En avgift på 1 procent av lönesumman skulle i dagsläget inne- bära en årlig avsättning på cirka 17 miljoner kronor. Det kan jämfö- ras med att en pension på 21 000 kronor (70 procent av en månads- lön på 30 000 kronor) i runda tal kostar 460 000 kronor om den utbetalas mellan 63 och 65 år och 1 150 000 kronor om den utbeta- las mellan 60 och 65 år. Slutsatsen blir kanske att den aktuella insti- tutionen i vissa fall får skjuta till egna medel. Jag ska tillägga att med 1 procent menar jag en kostnad som motsvarar kostnaden för en pensionspremie. Det tillkommer alltså ett påslag motsvarande särskild löneskatt på pensionskostnader.
11.2.5Annan pensionslösning för institutionschefer
Jag har i avsnitt 7.1 föreslagit att inga institutionschefer som anställs 2012 eller senare ska omfattas av
214