Enklare beslutsfattande i ekonomiska föreningar

Delbetänkande av Föreningslagsutredningen

Stockholm 2009

SOU 2009:37

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90

E-post: order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se

Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 2003.

– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss

Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice

Tryckt av Edita Sverige AB

Stockholm 2009

ISBN 978-91-38-23196-8

ISSN 0375-250X

Till statsrådet och chefen för

Justitiedepartementet

Regeringen beslutade den 29 maj 2008 att tillkalla en särskild utred- are med uppdrag att se över lagen (1987:667) om ekonomiska före- ningar. Till särskild utredare förordnades hovrättspresidenten Sten Andersson. Övriga medverkande i utredningens arbete anges på nästa sida.

Utredningen, som har antagit namnet Föreningslagsutredningen, får härmed överlämna delbetänkandet Enklare beslutsfattande i ekono- miska föreningar (SOU 2009:37).

Övriga frågor som omfattas av utredningsuppdraget kommer att behandlas i utredningens slutbetänkande i november 2010.

Sundsvall i april 2009

Sten Andersson

/Petra Sjölén Kruse

Förteckning över vilka som har deltagit i utredningens arbete

Särskild utredare

Hovrättspresidenten Sten Andersson, fr.o.m. den 15 augusti 2008

Parlamentarisk referensgrupp (samtliga fr.o.m. den 25 september 2008)

Jan Andersson (c)

Anti Avsan (m)

Birgit Erngren Wohlin (kd)

Lennart Fremling (fp)

Ingrid Landin (mp)

Inger Lundgren (v)

Fredrik Lundh (s)

Experter (samtliga fr.o.m den 15 augusti 2008)

Kanslirådet Linda Haggren, Finansdepartementet Ämnesrådet Kent Ivarsson, Näringsdepartementet

Projektledaren Eva Johansson, Verket för näringslivsutveckling Ämnesrådet Gabriella Johansson, Finansdepartementet Företagsrådgivaren Eva Källander, Coompanion Kooperativ Utveckling Verkställande direktören Göran Lindblå, OKQ8 ekonomisk förening Konsulten Anders Mallmén

Rättssakkunnige Henrik Matz, Justitiedepartementet Bolagsjuristen Johanna Sahlman, Bolagsverket Förbundsjuristen Bo Thorstorp, Lantbrukarnas Riksförbund

Sekreterare

Hovrättsassessorn Petra Sjölén Kruse, fr.o.m. den 1 augusti 2008

Innehåll

Förkortningar.....................................................................			13
Sammanfattning ................................................................			15
Författningsförslag .............................................................			21
1	Inledning...................................................................		83
1.1	Utredningens uppdrag och arbete ..........................................		83
2	Allmän beskrivning av ekonomiska föreningar m.m. .......		85
2.1	Associationsformen i korthet .................................................		85
2.2	Övriga kooperativa föreningsformer......................................		87
	2.2.1	Bostadsrättsföreningar .................................................	87
	2.2.2	Kooperativa hyresrättsföreningar................................	87
	2.2.3	Sambruksföreningar .....................................................	88
	2.2.4	Kreditmarknadsföreningar...........................................	88
	2.2.5	Andra föreningsformer ................................................	88

2.3Tidigare reglering av ekonomiska föreningar i svensk

	rätt.............................................................................................		89
2.4	Internationella jämförelser ......................................................		90
	2.4.1	Nordisk rätt ..................................................................	90
	2.4.2	Annan europeisk rätt....................................................	91
	2.4.3	EG-rätt ..........................................................................	92
3	Regelförenklingar .......................................................		93
3.1	Inledning...................................................................................		93
			5

Innehåll SOU 2009:37

3.2	Något om begreppet regelförenkling......................................		93
3.3	De ekonomiska föreningarnas administrativa kostnader.......		94
3.4	Behovet av lagreglering ............................................................		95
3.5	Förenklingar på särskilda områden .........................................		97
	3.5.1 Bildande av ekonomisk förening..................................		97
	3.5.2	Medlemsregistret...........................................................	98
	3.5.3 Föreningsstämman och ändring av stadgarna .............		98
	3.5.4	Revision .........................................................................	99
	3.5.5 Upplösning av ekonomiska föreningar........................		99
	3.5.6	Andra förenklingsåtgärder .........................................	100
4	Stadgarna i en ekonomisk förening .............................		101
4.1	Inledning.................................................................................		101
4.2	Gällande rätt ...........................................................................		101

4.3Bör lagens bestämmelser om stadgarnas innehåll ändras?...102

5	Formerna för föreningsstämman .................................		105
5.1	Inledning.................................................................................		105
5.2	Gällande rätt ...........................................................................		105
	5.2.1	Allmänt om föreningsstämman..................................	105
	5.2.2 Medlemmarnas rättigheter vid föreningsstämman ...		106
	5.2.3	Kallelse till föreningsstämma .....................................	107
	5.2.4	Ombud och biträde.....................................................	109
	5.2.5 Närvarorätt för utomstående vid stämman ...............		111
	5.2.6	Genomförandet av föreningsstämman ......................	111
	5.2.7 Fullmäktigesystemet, röstning genom fullmakt
		samt poströstning .......................................................	113
5.3	Vissa internationella jämförelser ...........................................		116
	5.3.1	Finsk rätt .....................................................................	116
	5.3.2	Norsk rätt....................................................................	117
	5.3.3	Dansk rätt....................................................................	117
	5.3.4 EG-förordningen med stadga för
		europakooperativ ........................................................	118
5.4	Överväganden och förslag .....................................................		119
6

SOU 2009:37 Innehåll

	5.4.1 Allmänt om föreningsstämman och annan form
		av beslutsfattande .......................................................	119
	5.4.2 Medlemmarnas rättigheter vid föreningsstämman
		stärks............................................................................	120
	5.4.3 Kallelse till stämma; sätt, tid och innehåll.................		122
	5.4.4 Utökad rätt till ombud och biträde ...........................		125
	5.4.5 Särskild regel om närvarorätt för utomstående ........		128
	5.4.6	Genomförandet av föreningsstämman......................	129
	5.4.7	Fullmäktigesystemet, fullmaktsinsamling och
		poströstning................................................................	132
6	Användande av modern teknik ...................................		135
6.1	Inledning.................................................................................		135

6.2Elektronisk kommunikation mellan föreningen och

	medlemmarna.........................................................................		135
	6.2.1	Bakgrund .....................................................................	135
	6.2.2 Översändande av kallelser och annan information
		med elektroniska hjälpmedel .....................................	137
	6.2.3 Tillhandahållande av information på föreningens
		webbplats.....................................................................	140
6.3	Modern teknik vid föreningsstämma....................................		141
	6.3.1	Gällande rätt................................................................	141
	6.3.2 Frågornas behandling avseende aktiebolag ...............		142
	6.3.3	Vissa internationella jämförelser................................	142
	6.3.4	Överväganden och förslag..........................................	143
7	Ändring av stadgarna ................................................		147
7.1	Utredningens uppdrag...........................................................		147
7.2	Gällande rätt...........................................................................		147
	7.2.1 Allmänt om ändring av stadgar..................................		147
	7.2.2 Ändring av stadgarna beslutas av
		föreningsstämman ......................................................	148
	7.2.3 Majoritetskrav vid beslut om stadgeändring.............		149
	7.2.4 Kallelse till stämma som ska besluta om
		stadgeändring ..............................................................	150
	7.2.5	Utträdesrätt.................................................................	151
	7.2.6 Klander av beslut om stadgeändring..........................		151
			7

Innehåll SOU 2009:37

	7.2.7	Registrering av stadgeändringar .................................	151
7.3	Internationella jämförelser.....................................................		152
	7.3.1	Finsk rätt .....................................................................	152
	7.3.2	Norsk rätt....................................................................	153
	7.3.3	Dansk rätt....................................................................	154
	7.3.4	EG-förordningen med stadga för
		europakooperativ ........................................................	155
7.4	Överväganden och förslag .....................................................		155
	7.4.1	Allmänna utgångspunkter ..........................................	155
	7.4.2	Sättet för kallelse inför ändring av stadgarna ............	156
	7.4.3	Innehållet i kallelsen ...................................................	157
	7.4.4	Tiden för kallelse.........................................................	158
	7.4.5	Tvåstämmokravet........................................................	159
	7.4.6	Majoritetskrav; huvudregeln ......................................	161
	7.4.7	Majoritetskrav i de fall där lagen i dag ställer krav
		på särskilt kvalificerad majoritet ................................	162
	7.4.8	Majoritetskrav; bör ytterligare slag av
		stadgeändringar omfattas av krav på enhällighet?.....	165
	7.4.9	Utträdesrätt efter stadgeändring................................	168
	7.4.10	Registrering av stadgeändringar .................................	169
	7.4.11 Klander av föreningsstämmans beslut .......................		173
8	Likvidation och annan upplösning ..............................		175
8.1	Inledning.................................................................................		175
8.2	Gällande rätt ...........................................................................		175
	8.2.1	Majoritetskrav vid beslut om frivillig likvidation......	176
	8.2.2	Förfarandet vid likvidation.........................................	176
	8.2.3	Avregistrering enligt 11 kap. 18 § föreningslagen.....	177

8.3Tidigare överväganden om förenklade

avvecklingsförfaranden ..........................................................		178
8.4 Internationella jämförelser.....................................................		179
8.4.1	Finsk rätt .....................................................................	179
8.4.2	Norsk rätt....................................................................	180
8.4.3	Dansk rätt....................................................................	181
8.4.4 EU- förordningen med stadga om
	europakooperativ ........................................................	182

SOU 2009:37 Innehåll

8.5	Överväganden och förslag.....................................................		183
	8.5.1 Enklare att besluta om frivillig likvidation................		183
	8.5.2 Kallelse på okända borgenärer vid likvidation ..........		185
	8.5.3	Ett förenklat avvecklingsförfarande ..........................	186
	8.5.4 Närmare om utformningen av ett nytt
		avvecklingsförfarande.................................................	187
8.6	Förfarandet vid fusion ...........................................................		195
	8.6.1	Gällande rätt................................................................	195
	8.6.2 Stämmans godkännande av fusionsplanen ................		196
9	Ansvaret för vissa myndighetsbeslut ...........................		199
9.1	Länsstyrelsernas uppgifter enligt föreningslagen.................		199
9.2	Övervägandena i Ds 2007:28.................................................		202

9.3Bolagsverket övertar länsstyrelsernas uppgifter enligt

	föreningslagen ........................................................................	203
9.4	Närmare om Bolagsverkets handläggning............................	204
10	Frågor om styrelsen i en ekonomisk förening ...............	207
10.1	Antalet styrelseledamöter......................................................	207
	10.1.1 Gällande rätt................................................................	207
	10.1.2 Internationella jämförelser.........................................	208
	10.1.3 Bör det införas en flexiblare reglering av antalet
	styrelseledamöter? ......................................................	208
10.2	Bosättningskrav......................................................................	210
	10.2.1 Gällande rätt................................................................	210
	10.2.2 Bakgrunden till och skälen bakom dagens
	bosättningskrav...........................................................	210
	10.2.3 Bosättningskraven bör tas bort..................................	212
11	Regleringen för övriga kooperativa företagsformer ........	215
11.1	Bostadsrättsföreningar...........................................................	215
	11.1.1 Gällande rätt................................................................	215
	11.1.2 Utredningens överväganden ......................................	217
11.2	Kooperativa hyresrättsföreningar .........................................	219
	11.2.1 Gällande rätt................................................................	219
		9

Innehåll	SOU 2009:37
	11.2.2 Utredningens överväganden.......................................	220
11.3	Sambruksföreningar ...............................................................	221
	11.3.1 Gällande rätt................................................................	221
	11.3.2 Utredningens överväganden.......................................	222
11.4	Övrig lagstiftning ...................................................................	222
	11.4.1 Kreditmarknadsföreningar .........................................	222
	11.4.2 Europakooperativ........................................................	223
12	Ikraftträdande och övergångsbestämmelser .................	225
12.1	Tidpunkt för ikraftträdande ..................................................	225
12.2	Behovet av övergångsbestämmelser ......................................	225
13	Förslagens konsekvenser ...........................................	229
13.1	Inledning.................................................................................	229
13.2	Finansiella konsekvenser........................................................	229
	13.2.1 Statsfinansiella konsekvenser .....................................	229
	13.2.2 Finansiella effekter för företagen och enskilda .........	232
13.3	Konsekvenser för företagen...................................................	233
	13.3.1 Berörda företag och vissa konsekvenser för dessa....	233
	13.3.2 Särskilt om konsekvenser för de administrativa
	kostnaderna .................................................................	234
	13.3.3 Konsekvenser för företagens
	konkurrensförhållanden .............................................	238
	13.3.4 Konsekvenser för små företags villkor ......................	238
13.4	Övriga konsekvenser..............................................................	239
	13.4.1 Konsekvenser för sysselsättningen i olika delar av
	landet............................................................................	239
	13.4.2 Konsekvenser för brottsligheten och det
	brottsförebyggande arbetet ........................................	239
14	Författningskommentar .............................................	241
14.1	Förslaget till lag om ändring i lagen (1987:667) om
	ekonomiska föreningar ..........................................................	241

SOU 2009:37

Innehåll

14.2Förslaget till lag om ändring i lagen (1987:668) om införande av lagen (1987:667) om ekonomiska

	föreningar ...............................................................................	306
14.3	Förslaget till lag om ändring i lagen (1975:617) om
	sambruksföreningar ...............................................................	306
14.4	Förslaget till lag om ändring i lagen (1981:131) om
	kallelse på okända borgenärer ...............................................	307
14.5	Förslaget till lag om ändring i bostadsrättslagen
	(1991:614) ..............................................................................	307
14.6	Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen
	(1999:1229).............................................................................	311
14.7	Förslaget till lag om ändring i lagen (2002:93) om
	kooperativ hyresrätt...............................................................	311
14.8	Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:297) om
	bank- och finansieringsrörelse ..............................................	315
14.9	Förslaget till lag om ändring i lagen (2006:595) om
	europakooperativ ...................................................................	315
Bilaga 1 Kommittédirektiv ................................................		317

Förkortningar

Dir.	Kommittédirektiv
Ds	Departementsserien
EES	Europeiska ekonomiska samarbetsområdet
EG	Europeiska gemenskapen
EU	Europeiska unionen
Föreningslagen	Lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar
LU	Lagutskottet
NJA	Nytt Juridiskt Arkiv avd I
NJA II	Nytt Juridiskt Arkiv avd II
NNR	Näringslivets Regelnämnd
Nutek	Verket för näringslivsutveckling
Ot.prop.	Odelstingsproposisjon (i Norge)
Prop.	Proposition
RP	Regeringens proposition (i Finland)
RÅ	Regeringsrättens Årsbok
SBC	Sveriges BostadsrättsCentrum
SCB	Statistiska Centralbyrån
SFS	Svensk författningssamling
SKB	Stockholms Kooperativa Bostadsförening
Skr.	Regeringens skrivelse
SOU	Statens Offentliga Utredningar

Sammanfattning

En betydande del av företagandet i Sverige i dag sker i ekonomiska föreningar. Bestämmelser om ekonomiska föreningar finns framför allt i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar (föreningslagen). Denna lag har nu varit i kraft i 20 år. De förhållanden som de eko- nomiska föreningarna verkar under har sedan lagen trädde i kraft genomgått stora förändringar. Det har även skett förändringar inom associationsrätten i övrigt, främst genom tillkomsten av en ny lag för aktiebolag (aktiebolagslagen [2005:551]). Regeringen har därför gett en särskild utredare i uppdrag att se över föreningslagen.

Utredningens uppdrag består av två delar. I den första delen, som redovisas i detta delbetänkande, ska utredningen se över frågor om ändring av stadgarna i en ekonomisk förening och frågor om formerna för föreningsstämman. Utredningen ska även lämna förslag som syftar till att minska föreningarnas administrativa kostnader.

Den andra delen av uppdraget innebär en vidare översyn av föreningslagen, där utredningen ska ta upp flera frågor av mer grundläggande betydelse för associationsformen ekonomisk förening. Utredningens överväganden i den delen kommer att redovisas i ett slutbetänkande i november 2010.

I det följande sammanfattar utredningen de viktigaste förslagen i delbetänkandet.

Föreningsstämman (avsnitt 5)

Utredningen föreslår att det införs ett nytt 7 kap. i föreningslagen i vilket frågor om föreningsstämma regleras. Många av bestäm- melserna i det föreslagna kapitlet motsvarar i sak de nuvarande, men i vissa avseende föreslår utredningen ändrade eller nya bestämmelser.

Det föreslås en ny bestämmelse om att medlemmarna alltid ska ha rätt att vara närvarande vid föreningsstämma och få yttra sig och

Sammanfattning

SOU 2009:37

rösta vid denna. Medlemmarnas möjligheter att delta i besluts- fattandet föreslås stärkas genom en utvidgad rätt att utse valfritt ombud och biträde till stämman. Enligt förslaget ska ett ombud som huvudregel kunna företräda fler medlemmar än i dag.

Bestämmelserna om tid för kallelse till föreningsstämma anpas- sas till motsvarande bestämmelser i aktiebolagslagen. Syftet är bl.a. att ge medlemmarna bättre möjligheter att på ett fullgott sätt för- bereda sig inför stämman.

Utredningen föreslår en ny bestämmelse som reglerar förenings- stämmans möjligheter att tillåta att utomstående närvarar vid stämman. Utredningen föreslår också en bestämmelse om att föreningsstämman som huvudregel ska hållas på lämplig plats inom den kommun där styrelsen ska ha sitt säte.

Bestämmelserna om s.k. fullmäktige förtydligas och anpassas till rådande föreningspraxis.

I lagtekniskt hänseende innebär förslaget att bestämmelserna delas upp på flera paragrafer och att tydliga rubriker införs. Lag- språket har moderniserats och anpassats till motsvarande bestäm- melser i aktiebolagslagen.

Modern teknik (avsnitt 6)

Utredningen har gjort bedömningen att redan nuvarande bestäm- melser tillåter användning av modern teknik vid beslutsfattande inom en ekonomisk förening. Det är t.ex. möjligt att genomföra en föreningsstämma där några av medlemmarna närvarar på distans genom modern kommunikationsteknik. Utredningen har funnit att de närmare formerna för sådant distansdeltagande inte bör lag- regleras. Utredningen har bedömt att det inte bör införas regler som medger att föreningsstämma kan hållas enbart genom elek- tronisk uppkoppling mellan medlemmarna, s.k. föreningsstämma on-line.

Enligt utredningens bedömning tillåter redan nuvarande regler att omröstningen vid stämman sker med användande av elektro- niska hjälpmedel. Inte heller detta bör enligt utredningen regleras närmare i lagen.

Utredningen har också sett över möjligheterna att använda modern teknik vid kommunikationen mellan föreningen och dess medlemmar. Utredningen lämnar förslag som innebär att en eko- nomisk förening kan översända kallelser och annan information till

SOU 2009:37

Sammanfattning

medlemmarna med elektroniska hjälpmedel, exempelvis e-post eller fax, även i sådana fall där lagen föreskriver att informationen ska skickas i sedvanlig skriftlig form. En av förutsättningarna för att ett sådant elektroniskt förfarande ska få tillämpas är att den enskilde medlemmen har samtyckt till att få informationen på detta sätt. Vidare lämnar utredningen förslag som innebär att en ekonomisk förening i viss utsträckning ska kunna använda sig av sin webbplats för att tillhandahålla medlemmarna sådan information som med- lemmarna hittills har kunnat kräva att få sig tillsänt med posten.

Ändring av stadgarna (avsnitt 7)

Föreningslagens nuvarande regler om stadgeändring innebär att i de flesta fall måste beslut om ändringar av stadgarna fattas på två föreningsstämmor. Stadgarna kan även ändras genom beslut på en stämma men då endast under förutsättning att beslutet biträds av samtliga röstberättigade medlemmar i föreningen.

Ett system med beslut på två stämmor innebär kostnader för föreningarna och det tar också tid. Utredningen föreslår därför att det i fortsättningen ska vara möjligt att – även om inte alla med- lemmar är ense – fatta beslut om stadgeändringar på en stämma. Den enskilda föreningen ska dock kunna välja att behålla ett två- stämmoförfarande genom stadgebestämmelser om detta. Vidare föreslår utredningen att systemet med beslut på två stämmor ska behållas för bostadsrättsföreningar och kooperativa hyresrätts- föreningar (avsnitt 11).

För att ett beslut om stadgeändring ska vara giltigt krävs det i dag normalt att beslutet på den andra stämma där frågan behandlas biträds av minst två tredjedelar av de röstande. I vissa fall krävs tre fjärdedelars majoritet och i ytterligare andra fall fordras att samtliga röstande biträder beslutet. Utredningen föreslår att beslut om änd- ring av stadgarna som huvudregel ska kunna fattas med två tredje- delars majoritet av de röstande på föreningsstämman. Detta får framför allt betydelse för beslut som innebär att en medlems skyldighet att betala insatser eller avgifter till föreningen ökar och beslut som innebär att medlemmens rätt till årsvinst inskränks. I dessa fall innebär utredningens förslag en sänkning av majoritets- kravet från tre fjärdedelars majoritet till två tredjedelars majoritet. Utredningen förordar att det liksom hittills ska krävas enhällighet bland samtliga röstande på stämman, när beslutet innebär att en

Sammanfattning

SOU 2009:37

medlems rätt till föreningens behållna tillgångar vid föreningens upplösning inskränks. Detsamma gäller beslut som innebär att medlemmens rätt att gå ur föreningen försvåras eller att medlem- mens rätt att få ut insats inskränks.

I dag har medlemmar som inte samtycker till vissa slag av stadgeändringar en ovillkorlig rätt att träda ut ur föreningen. Utredningen bedömer att denna utträdesrätt bör finnas kvar och gälla i samma situationer som i dag.

Enligt utredningens bedömning framstår regelverket kring registreringen av stadgeändringar i föreningsregistret som i huvud- sak ändamålsenligt. I denna del föreslås därför inte annat än vissa mindre förordningsändringar.

Likvidation och annan upplösning (avsnitt 8)

Utredningen förslår bl.a. att beslut om frivillig likvidation som huvudregel ska kunna beslutas vid en föreningsstämma med två tredjedelars majoritet (i dag kräver ett majoritetsbeslut om likvi- dation normalt att frågan behandlas på två stämmor). Utredningen föreslår vidare att likvidationsförfarandet förenklas genom att tiden för kallelse på okända borgenärer förkortas från sex månader till två månader och genom att uppgiften att kalla på okända borgenärer flyttas från Kronofogdemyndigheten till Bolagsverket.

Utredningen lämnar även förslag om ett enklare upplösnings- förfarande för ekonomiska föreningar. Förslaget innebär att en förening ska kunna upplösas genom att den efter anmälan avregi- streras från föreningsregistret, s.k. upplösning utan föregående lik- vidation. För att ett sådant system inte ska missbrukas föreslås att föreningens styrelse och medlemmar ska få ett visst personligt betalningsansvar för föreningens eventuella skulder.

Även beslut om fusion underlättas genom utredningens förslag om att beslut om godkännande av fusionsplan som huvudregel ska kunna fattas på en stämma med två tredjedelars majoritet.

Förenklingar

De förslag som utredningen lämnar i fråga om användning av modern teknik i samband med föreningsstämma, enklare regler för beslutsfattande i fråga om ändring av stadgarna, likvidation och

SOU 2009:37

Sammanfattning

fusion samt ett nytt enklare upplösningsförfarande kan enligt utredningens bedömning förväntas leda till inte obetydliga förenklingar för de ekonomiska föreningarna. Utredningen har också lämnat andra förenklingsförslag. Bland dessa kan nämnas förslaget att de uppgifter som länsstyrelserna i dag har enligt föreningslagen – bl.a. att kalla till föreningsstämma i vissa fall och att utse medrevisorer och särskilda granskare – ska flyttas över till Bolagsverket (avsnitt 10). Förslaget innebär den praktiska förenk- lingen för föreningarna att ärenden av detta slag kommer att hand- läggas av samma myndighet som handlägger frågor om registrering.

De förslag som utredningen lämnar förväntas leda till minskade administrativa kostnader för de ekonomiska föreningarna.

Ikraftträdande

Utredningen föreslår att de nya bestämmelserna ska träda i kraft den 1 juli 2010. De föreslagna övergångsbestämmelserna innebär dock bl.a. att redan bildade ekonomiska föreningar inte kommer att kunna tillämpa en del av de föreslagna nya bestämmelserna om ändring av stadgarna, likvidation och fusion förrän fr.o.m. den 1 juli 2011.

Författningsförslag

1Förslag till

lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar

dels att 7 kap. ska upphöra att gälla,1

dels att 2 kap. 2 §, 3 kap. 4 och 5 §§, 4 kap. 1 §, 6 kap. 4 och 11 §§, 8 kap. 2, 3, 6, 9, 17 och 18 §§, 11 kap. 1, 10, 12, 14 och 15 §§, 12 kap. 8, 9, 18, 20 och 33 §§ samt 15 kap. 4 och 6 §§ ska ha följande lydelse,

dels att rubriken före 11 kap. 18 § ska lyda ”Upplösning genom föreningens passivitet”

dels att det i lagen ska införas ett nytt kapitel, 7 kap., sju nya para- grafer, 1 kap. 8 och 9 §§, 11 kap. 18 a–18 d §§ och 15 kap. 8 § samt när- mast före 11 kap. 18 a § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1kap.

8 §

I de fall det är särskilt före- skrivet i denna lag och under de förutsättningar som anges i 9 § får en ekonomisk förening sända kal- lelser eller annan information till medlemmarna med elektroniska hjälpmedel även när det i lagen

1 Senaste lydelse av

7 kap. 12 § 2008:3

7 kap. 14 § 2000:33

7 kap. 17 § 2008:3.

Författningsförslag

SOU 2009:37

anges att skriftlig information ska skickas till medlemmarnas post- adress.

9 §

Föreningen får i fall som avses i 8 § skicka kallelser och annan information med elektroniska hjälpmedel endast om

1. föreningsstämman har beslu- tat om det,

2. föreningen har tillförlitliga rutiner för att identifiera mottag- arna och tillförlitlig information om hur dessa kan nås, och

3. mottagaren efter en förfrå- gan som skickats med post har sam- tyckt till ett sådant förfarande.

En mottagare ska anses ha samtyckt till förfarandet, om han eller hon inte har motsatt sig användningen av elektroniska hjälpmedel inom den tid som har angetts i förfrågan enligt första stycket 3. Denna tid ska vara minst två veckor från det att för- frågan avsändes. Av förfrågan ska framgå att framtida information kan komma att lämnas med det eller de angivna slagen av elek- troniskt hjälpmedel, om inte mot- tagaren uttryckligen motsätter sig detta.

Den som har samtyckt till att information lämnas med elektro- niska hjälpmedel kan när som helst återta sitt samtycke.

Föreningens stadgar ska ange 1. föreningens firma,

2. den ort i Sverige där före- ningens styrelse ska ha sitt säte, 3. ändamålet med föreningens verksamhet och verksamhetens

art,

4. den insats med vilken varje medlem ska delta i föreningen, hur insatserna ska fullgöras samt i vad mån en medlem får delta i föreningen med insats utöver vad han eller hon är skyldig att delta med,

5. för det fall det ska före- komma regelbundna avgifter till föreningen eller avgifter till före- ningen som är beroende av sär- skilda avgiftsbeslut; avgifternas belopp eller de högsta belopp till vilka de får bestämmas,

6. antalet eller lägsta och hög- sta antalet styrelseledamöter och revisorer samt eventuella supple- anter, tiden för deras uppdrag samt, om någon av dem ska utses på annat sätt än som anges i denna lag, hur det i så fall ska ske,

7. för det fall medlemmarnas beslutanderätt helt eller delvis ska utövas av fullmäktige; i vilken utsträckning detta ska ske, hur fullmäktige ska utses och tiden för deras uppdrag,

8. inom vilken tid och hur föreningsstämma ska samman-

Författningsförslag

SOU 2009:37

2 kap.

2 §2 Föreningens stadgar skall ange

1.föreningens firma,

2.den ort i Sverige där före- ningens styrelse skall ha sitt säte,

3.ändamålet med föreningens verksamhet och verksamhetens art,

4.den insats med vilken varje medlem skall delta i föreningen, hur insatserna skall fullgöras samt

ivad mån en medlem får delta i föreningen med insats utöver vad han är skyldig att delta med,

5.för det fall att regelbundna eller på särskilt beslut om uttaxe- ring beroende avgifter till före- ningen skall förekomma, avgifter- nas belopp eller de högsta belopp till vilka de får bestämmas,

6.antalet eller lägsta och hög- sta antalet styrelseledamöter och revisorer samt eventuella supple- anter, tiden för deras uppdrag samt, om någon av dem skall utses på annat sätt än som anges

idenna lag, hur det i så fall skall ske,

7.för det fall att fullmäktige enligt 7 kap. 12 § skall finnas, deras befogenhet, hur de skall ut- ses och tiden för deras uppdrag,

8.inom vilken tid och hur föreningsstämma skall samman-

2 Senaste lydelse 2000:33.

Författningsförslag SOU 2009:37

kallas samt hur andra medde-			kallas samt	hur	medlemmarna
landen skall bringas till medlem-			och fullmäktige ska få del av and-
marnas eller fullmäktiges känne-			ra meddelanden,
dom,
9. vilka ärenden som skall före-			9. vilka ärenden som ska tas
komma på ordinarie stämma,			upp på ordinarie stämma,
10. vilken	tid	föreningens	10. vilken	tid	föreningens
räkenskapsår skall omfatta,			räkenskapsår ska omfatta,
11. grunderna för fördelning			11. grunderna för fördelning
av föreningens vinst samt hur			av föreningens vinst samt vad
man skall förfara med förening-			som ska göras med föreningens
ens behållna tillgångar när före-			återstående tillgångar när före-
ningen upplöses, samt			ningen upplöses, och
12. för det	fall	att förlags-	12. för det fall det ska före-
insatser som avses i 5 kap. eller			komma förlagsinsatser som av-
insatsemission som avses i 10 kap.			ses i 5 kap. eller insatsemissioner
2 a § skall förekomma, vad som			som avses i 10 kap. 2 a §; vad som
skall gälla för dessa.			ska gälla för dessa.

Bestämmelserna i första stycket 6 gäller inte arbetstagarrepre- sentanter som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelse-

representation för de privatanställda.
Om föreningen skall ha euro			Om föreningen ska ha euro
som redovisningsvaluta enligt			som	redovisningsvaluta enligt
4 kap.	6 §	bokföringslagen	4 kap.	6 §	bokföringslagen
(1999:1078), skall detta anges i			(1999:1078), ska detta anges i
stadgarna. I så fall skall det i			stadgarna. I så fall ska det i stad-
stadgarna också anges att den			garna också anges att den insats
insats med vilken varje medlem			med vilken varje medlem ska
skall delta i föreningen skall vara			delta i föreningen ska vara
bestämd i euro.			bestämd i euro.
Vid	byte	av redovisnings-

valuta får ändring av uppgift som avses i första stycket 4 om insats- belopp anstå till den första ordi- narie föreningsstämman efter det att beslutet om byte av redovis- ningsvaluta fick verkan.

SOU 2009:37 Författningsförslag

3 kap.

4 §3

En medlem har rätt att säga upp sig till utträde ur föreningen. I stadgarna får föreskrivas att en uppsägning ska göras skriftligen och att uppsägningshandlingen ska vara försedd med medlemmens

bevittnade namnunderskrift.
I stadgarna får även föreskri-	I stadgarna får även föreskri-
vas att uppsägning inte får göras	vas att uppsägning inte får göras
förrän efter viss tid, högst två år,	förrän efter viss tid, högst två år,
från inträdet. Tiden får utsträck-	från inträdet. Tiden får utsträck-
as till högst fem år, om registre-	as till högst fem år, om registre-
ringsmyndigheten medger det.	ringsmyndigheten	medger det.
Föreskrifter i stadgarna om att	Föreskrifter i stadgarna om att
uppsägning får göras först efter	uppsägning får göras först efter
en viss tid gäller inte i fall som	en viss tid gäller inte i fall som
avses i 7 kap. 15 § tredje stycket	avses i 7 kap. 52 §	och 12 kap.
och 12 kap. 20 §.	20 §.

En medlem får uteslutas ur föreningen på sådan grund som anges i stadgarna. Föreningsstämman ska besluta om uteslutningen, om inte annat föreskrivs i stadgarna.

		5 §4
Avgång		ur föreningen sker,	Avgång	ur föreningen			sker,
utom	i fall	som avses i 7 kap.	utom i fall som avses			i	7 kap.
15 §	tredje	stycket och 12 kap.	52 § och	12 kap.	20 §,	vid det
20 §, vid utgången av det räken-			räkenskapsårsskifte		som		infaller
skapsår som slutar näst efter en			näst efter en månad eller den
månad eller den längre tid, högst			längre tid, högst sex månader,
sex månader, som har bestämts i			som har bestämts i stadgarna,
stadgarna, sedan medlemmen har			sedan medlemmen har sagt upp
sagt upp sig till utträde eller ute-			sig till utträde eller uteslutits eller
slutits eller någon annan omstän-			någon annan omständighet som
dighet som		föranlett avgången	föranlett avgången har inträffat.
har inträffat.			En medlem som har uteslutits
En medlem som har uteslutits			ur föreningen förlorar genast sin
ur föreningen förlorar genast sin			rätt enligt 7 kap. 2 § att närvara
rätt att delta i överläggningar och			vid föreningsstämman och sin rätt
beslut om föreningens angelägen-			att delta i beslut om föreningens
heter.			angelägenheter.

3Senaste lydelse 2008:3.

4Senaste lydelse 2008:3.

Författningsförslag SOU 2009:37

4 kap.

1 §5

En medlem som har avgått har rätt att sex månader efter av- gången få ut sina inbetalda eller genom insatsemission tillgodo- förda medlemsinsatser. Beloppet får dock inte överstiga vad som belöper på honom eller henne i förhållande till övriga medlemmar av föreningens egna kapital enligt den balansräkning som hänför sig till tiden för avgången. Vid beräkningen av föreningens egna kapital ska bortses från reservfonden, uppskrivningsfonden och förlags- insatserna. I en kreditmarknadsförening får utbetalningar av insats- belopp dock ske tidigast sex månader efter medlemmens avgång och verkställas bara en gång per kvartal och efter Finansinspektio- nens tillstånd. Ett insatsbelopp i ett institut för elektroniska pengar får betalas ut bara när det kan ske med hänsyn till bestämmelserna i lagen (2002:149) om utgivning av elektroniska pengar.

Den avgångne har vidare rätt att i samma ordning som övriga medlemmar få ut vad som belöper på honom eller henne av beslu- tad vinstutdelning.

Går föreningen i likvidation inom sex månader från avgången eller meddelas inom samma tid beslut om att försätta föreningen i konkurs, ska den avgångnes rätt att få ut medlemsinsatser bedömas enligt grunderna för reglerna om skifte av föreningens tillgångar.

	En medlems rätt enligt för-	En medlems rätt enligt för-
sta–tredje styckena får begränsas		sta–tredje styckena får begränsas
i stadgarna. Detta gäller dock inte		i stadgarna. Detta gäller dock inte
i sådana fall som avses i 7 kap.		i sådana fall som avses i 7 kap.
15	§ tredje stycket eller 12 kap.	52 § eller 12 kap. 20 §.
20	§.

I fall som avses i första stycket fjärde meningen ska Finans- inspektionen ge tillstånd till utbetalning, om inte kreditmarknads-

föreningens förmåga att fullgöra sina förpliktelser äventyras.
6 kap.
4 §6
Verkställande direktören och	Den som är underårig eller i
minst halva antalet styrelseleda-	konkurs eller har förvaltare enligt
möter ska vara bosatta inom	11 kap. 7 § föräldrabalken	kan
Europeiska ekonomiska samarbets-	inte vara styrelseledamot	eller
området, om inte regeringen eller	verkställande direktör. Att det-

5Senaste lydelse 2008:3.

6Senaste lydelse 2008:15.

samma gäller den som är under- kastad näringsförbud följer av 6 § lagen (1986:436) om näringsför- bud.

SOU 2009:37

Författningsförslag

den myndighet som regeringen bestämmer i särskilda fall tillåter annat. Den som är underårig eller i konkurs eller har för- valtare enligt 11 kap. 7 § föräldra- balken kan inte vara styrelse- ledamot eller verkställande direk- tör. Att detsamma gäller den som är underkastad näringsför- bud följer av 6 § lagen (1986:436) om näringsförbud.

Styrelseledamöterna ska vara medlemmar i föreningen, om inte stadgarna i särskilt angivna fall tillåter annat. Den som enligt lag är ställföreträdare för en medlem eller, om en juridisk person är med- lem, den som är ledamot av styrelsen för den juridiska personen eller delägare i denna får dock vara styrelseledamot utan att vara medlem i föreningen, även om stadgarna saknar föreskrift om det.

Bestämmelserna i andra stycket gäller inte arbetstagarrepresen- tanter som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepre- sentation för de privatanställda eller lagen (2008:9) om arbets- tagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner.

En juridisk person kan inte vara styrelseledamot.

		11 §7
Styrelsen företräder föreningen och tecknar dess firma.
Styrelsen kan bemyndiga en			Styrelsen kan bemyndiga en
styrelseledamot,	verkställande		styrelseledamot, verkställande
direktören eller någon annan att			direktören eller någon annan att
företräda föreningen och teckna			företräda föreningen och teckna
dess firma, om inte ett förbud			dess firma, om inte ett förbud
mot sådant bemyndigande har			mot	sådant bemyndigande		har
tagits in i stadgarna. Minst en av			tagits in i stadgarna. I fråga om
dem som bemyndigas att före-			den som inte är styrelseledamot
träda föreningen och teckna dess			eller verkställande direktör gäl-
firma skall vara bosatt inom Euro-			ler vad som sägs i 4 och 10 §§
peiska ekonomiska		samarbets-	om verkställande direktör. Styr-
området, om inte regeringen eller			elsen kan föreskriva att rätten
den myndighet	som	regeringen	att	företräda	föreningen	och
bestämmer i särskilda fall tillåter			teckna dess		firma får utövas

7 Senaste lydelse 1992:1242.

Om föreningen inte har någon här i landet bosatt behö- rig ställföreträdare, ska styrelsen bemyndiga en i Sverige bosatt person att på föreningens vägnar ta emot delgivning. Ett sådant bemyndigande får inte lämnas till någon som är underårig eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.

SOU 2009:37

endast av två eller flera personer i förening. Ingen annan inskränk- ning får registreras.

Författningsförslag

något annat. I övrigt gäller i fråga om den som inte är styrelse- ledamot eller verkställande direktör vad som sägs i 4 och 10 §§ om verkställande direktör. Styrelsen kan föreskriva att rät- ten att företräda föreningen och teckna dess firma får utövas endast av två eller flera personer i förening. Ingen annan inskränk- ning får registreras.

Styrelsen kan när som helst återkalla ett bemyndigande som avses i andra stycket.

Om föreningen inte har någon här i landet bosatt behörig ställ- företrädare, skall styrelsen bemy- ndiga en i Sverige bosatt person att på föreningens vägnar ta emot delgivning. Ett sådant bemyndi- gande får inte lämnas till någon som är underårig eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § för- äldrabalken.

7 kap. Föreningsstämma

Utövande av medlemmarnas beslutanderätt i föreningen

1 § Föreningsmedlemmarna utövar sin rätt att besluta i förening- ens angelägenheter vid föreningsstämman.

I föreningens stadgar får bestämmas att medlemmarnas beslutan- derätt vid föreningsstämman i alla eller vissa angelägenheter ska utövas av särskilt utsedda representanter (fullmäktige). Av 2 kap. 2 § första stycket 7 framgår att det i så fall ska anges i stadgarna i vilken ut- sträckning detta ska ske. Bestämmelser om fullmäktige finns i övrigt i 40–46 §§.

SOU 2009:37

Författningsförslag

Rätt att delta vid föreningsstämma

2 § En medlem har rätt att närvara, yttra sig och rösta vid före- ningsstämman, om inte annat anges i denna lag.

I stadgarna får bestämmas att en medlem som har sagt upp sig till utträde ur föreningen inte har rätt att delta i föreningsstämman.

Av 3 kap. 5 § andra stycket framgår att en medlem som har ute- slutits ur föreningen omedelbart förlorar sin rätt enligt första stycket.

Medlems rösträtt

3 § Varje medlem har en röst, om inte annat har bestämts i stad- garna.

I stadgarna får bestämmas att en medlem får utöva sin rösträtt bara om vissa angivna villkor är uppfyllda.

Ombud vid föreningsstämma

4 § En medlem som inte är personligen närvarande vid förenings- stämman får utöva sin rätt vid stämman genom ett ombud. Rätten att anlita ombud får begränsas genom bestämmelser i stadgarna. En medlem har dock alltid rätt att anlita sin make, sin sambo, en annan medlem eller en ställföreträdare för en annan medlem som ombud.

Ombudet ska ha en skriftlig, daterad och av medlemmen under- tecknad fullmakt. En fullmakt gäller högst ett år från utfärdandet.

5 § Ett ombud får inte företräda fler än tre medlemmar, om inte annat har bestämts i stadgarna. I stadgarna får bestämmas att ett ombud får företräda endast en eller två medlemmar.

Biträde vid föreningsstämma

6 § En medlem eller ett ombud får ha med sig ett biträde vid före- ningsstämman. Biträdet får yttra sig vid föreningsstämman.

Författningsförslag

SOU 2009:37

Utomståendes närvaro vid föreningsstämma

7 § Föreningsstämman får besluta att den som inte är medlem ska ha rätt att närvara eller på annat sätt följa förhandlingarna vid före- ningsstämman. Ett sådant beslut är giltigt endast om det biträds av samtliga röstberättigade medlemmar som är närvarande vid före- ningsstämman.

I stadgarna får bestämmas att den som inte är medlem ska ha rätt att närvara eller på annat sätt följa förhandlingarna vid före- ningsstämman även om något beslut som anges i första stycket inte fattas.

Ordinarie föreningsstämma

8 § Inom sex månader från utgången av varje räkenskapsår ska medlemmarna hålla en ordinarie föreningsstämma där styrelsen ska lägga fram årsredovisningen och revisionsberättelsen (årsstämma).

I en moderförening, som är skyldig att upprätta koncern- redovisning, ska styrelsen vid årsstämman även lägga fram koncern- redovisningen och koncernrevisionsberättelsen.

9 § Vid årsstämman ska beslut fattas

1.om fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen samt, i moderförening, som är skyldig att upprätta koncernredovisning, kon- cernresultaträkningen och koncernbalansräkningen,

2.om dispositioner beträffande föreningens vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen,

3.om ansvarsfrihet gentemot föreningen för styrelseledamöter- na och den verkställande direktören, och

4.i andra ärenden som föreningsstämman enligt denna lag eller stadgarna ska behandla.

10 § I stadgarna får bestämmas att medlemmarna varje år ska hålla ytterligare en eller flera ordinarie föreningsstämmor.

Extra föreningsstämma

11 § Om styrelsen anser att det finns skäl att hålla förenings- stämma före nästa ordinarie föreningsstämma, ska den kalla till extra föreningsstämma.

SOU 2009:37

Författningsförslag

Styrelsen ska även kalla till extra föreningsstämma, om en revi- sor i föreningen eller minst en tiondel av samtliga röstberättigade medlemmar i föreningen eller det mindre antal som kan vara bestämt i stadgarna skriftligen begär att en sådan stämma sammankallas för att behandla ett angivet ärende. Kallelse ska i så fall utfärdas inom två veckor från den dag då en sådan begäran kom in till föreningen.

Fortsatt föreningsstämma

12 § Vid en föreningsstämma får besluta att en fortsatt förenings- stämma ska hållas en senare dag.

Ett beslut i en fråga som avses i 9 § 1–3 ska skjutas upp till en fortsatt föreningsstämma, om föreningsstämman beslutar om det eller om minst en tiondel av samtliga röstberättigade medlemmar i före- ningen begär det. En sådan föreningsstämma ska hållas minst fyra veckor och högst åtta veckor därefter. Ytterligare uppskov är inte tillåtet.

Platsen för föreningsstämma

13 § Föreningsstämman ska hållas på lämplig plats inom den kommun där styrelsen har sitt säte. I stadgarna får dock bestämmas att stämman ska eller kan hållas

1.på annan i stadgarna angiven plats i Sverige, eller

2.på annan av styrelsen anvisad plats inom föreningens geo- grafiska verksamhetsområde i Sverige.

Om extraordinära omständigheter kräver det, får föreningsstäm- man hållas på annan plats än som anges i första stycket.

Medlems rätt att få ärende behandlat vid föreningsstämman

14 § En medlem har rätt att få ett ärende behandlat vid en före- ningsstämma, om han eller hon begär det på det sätt och inom den tid som har bestämts i stadgarna. Saknar stadgarna sådana bestäm- melser, har medlemmen rätt att få ärendet behandlat vid förenings- stämman om han eller hon skriftligen begär det hos styrelsen i sådan tid att ärendet kan tas upp i kallelsen till stämman.

Författningsförslag

SOU 2009:37

En medlem som har uteslutits ur föreningen har inte rätt att få ärenden behandlade vid stämman även om han eller hon ännu inte har avgått ur föreningen.

Sammankallande av föreningsstämma

15 § Styrelsen kallar till föreningsstämma.

Om en stämma som ska hållas enligt denna lag, enligt stadgarna eller enligt ett stämmobeslut inte sammankallas på föreskrivet sätt, ska Bolagsverket efter ansökan genast kalla till föreningsstämma på sätt som anges i 16–21 §§. En ansökan kan göras av en styrelseleda- mot, den verkställande direktören, en revisor eller en röstberättigad. Föreningen ska ersätta kostnaden för kallelsen.

Om, i fall som avses i andra stycket, kallelse inte kan ske enligt bestämmelserna i 20 §, får Bolagsverket kalla på annat lämpligt sätt.

Tid för kallelse

Ordinarie föreningsstämma

16 § Kallelse till en ordinarie föreningsstämma ska utfärdas tidigast sex veckor och senast fyra veckor före föreningsstämman.

I stadgarna får bestämmas att kallelse till en ordinarie förenings- stämma får utfärdas senare än vad som anges i första stycket, dock senast två veckor före föreningsstämman.

Extra föreningsstämma

17 § Kallelse till en extra föreningsstämma ska utfärdas tidigast sex veckor och senast två veckor före föreningsstämman.

I följande fall ska kallelse till en extra föreningsstämma dock utfärdas tidigast sex veckor och senast fyra veckor före förenings- stämman, nämligen om föreningsstämman ska behandla

1.en fråga om ändring av stadgarna,

2.en fråga om likvidation enligt 11 kap. 1 §,

3.en fråga om upplösning utan föregående likvidation enligt 11 kap. 18 a §, eller

4.en fråga om att föreningen ska gå upp i en annan juridisk per- son genom fusion.

SOU 2009:37

Författningsförslag

I stadgarna får bestämmas att kallelse till sådan föreningsstämma som avses i andra stycket får utfärdas senare än vad som anges där, dock senast två veckor före föreningsstämman.

Fortsatt föreningsstämma

18 § Om en fortsatt föreningsstämma ska hållas fyra veckor eller senare räknat från och med föreningsstämmans första dag, ska det utfärdas en särskild kallelse till den fortsatta föreningsstämman. I så fall ska bestämmelserna i 17 § om tid för kallelse till en extra föreningsstämma tillämpas.

Kallelse när beslut ska fattas vid två föreningsstämmor

19 § Om det enligt lag eller föreningens stadgar krävs att ett före- ningsstämmobeslut fattas vid två föreningsstämmor för att bli gil- tigt, får kallelse till den andra föreningsstämman inte utfärdas innan den första föreningsstämman har hållits. I kallelsen till den andra föreningsstämman ska styrelsen ange det beslut som den första föreningsstämman har fattat.

Kallelsesätt

20 § Medlemmarna ska kallas till föreningsstämman på det sätt som anges i stadgarna.

Skriftlig kallelse ska dock alltid skickas med post till varje med- lem vars postadress är känd för föreningen, om

1.ordinarie föreningsstämma ska hållas på annan tid än som före- skrivs i stadgarna,

2.föreningsstämman ska behandla en fråga om en ändring av stadgarna som innebär

– att en medlems förpliktelse att betala insatser eller avgifter till föreningen ökas,

– att en medlems rätt till årsvinst inskränks,

– att en medlems rätt till föreningens behållna tillgångar vid dess upplösning inskränks,

– att en medlems rätt att få ut insats enligt 4 kap. 1 eller 3 § in- skränks och denna ändring ska gälla även för dem som var medlem- mar i föreningen när frågan avgjordes, eller

Författningsförslag

SOU 2009:37

–att en medlems rätt att gå ur föreningen försvåras och denna änd- ring ska gälla även för dem som var medlemmar i föreningen när frågan avgjordes, eller

3. föreningsstämman ska ta ställning till om föreningen ska

–gå i likvidation,

–upplösas utan föregående likvidation enligt 11 kap. 18 a §, eller

–gå upp i en annan juridisk person genom fusion.

I fall som avses i andra stycket får kallelse också ske med elek- troniska hjälpmedel enligt bestämmelserna i 1 kap. 8 och 9 §§.

Kallelsens innehåll

21 § Kallelsen ska innehålla uppgift om tid och plats för förenings- stämman. I kallelsen ska tydligt anges de ärenden som ska före- komma på föreningsstämman.

Om föreningsstämman ska behandla ett ärende om att före- ningen ska gå i likvidation, upplösas utan föregående likvidation enligt 11 kap. 18 a § eller gå upp i en annan juridisk person genom fusion, ska förslaget och grunden för detta anges i kallelsen.

Om ett ärende avser ändring av stadgarna, ska det huvudsakliga innehållet av förslaget till ändringen anges i kallelsen.

Tillhandahållande av handlingar inför föreningsstämman

22 § Styrelsen ska hålla redovisningshandlingar och revisionsberät- telse eller kopior av dessa handlingar tillgängliga hos föreningen för medlemmar och innehavare av förlagsandelar under minst två veck- or närmast före den ordinarie föreningsstämma som avses i 8 §.

Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för mottaga- ren sändas till de medlemmar och innehavare av förlagsandelar som begär det och uppger sin adress. Kopiorna ska sändas med post eller med elektroniska hjälpmedel enligt bestämmelserna i 1 kap. 8 och 9 §§. Kopior behöver dock inte översändas, om handlingarna, i enlig- het med vad som har bestämts i stadgarna, hålls tillgängliga på föreningens webbplats fram till föreningsstämman.

23 § Om föreningsstämman ska ta ställning till ett förslag om änd- ring av stadgarna, ska det fullständiga förslaget hållas tillgängligt för

SOU 2009:37

Författningsförslag

medlemmarna hos föreningen från tidpunkten för kallelsen fram till föreningsstämman.

En kopia av förslaget ska genast och utan kostnad för mottag- aren sändas till de medlemmar som begär det och uppger sin adress. Kopian ska sändas med post eller med elektroniska hjälpmedel enligt bestämmelserna i 1 kap. 8 och 9 §§. Någon kopia behöver dock inte översändas, om förslaget, i enlighet med vad som har bestämts i stad- garna, hålls tillgängligt på föreningens webbplats fram till förenings- stämman.

Fel i kallelse m.m.

24 § Om en bestämmelse i denna lag eller stadgarna som rör kallel- se till föreningsstämma eller tillhandahållande av handlingar inte har följts i något ärende, får föreningsstämman inte besluta i ärendet utan samtycke av alla medlemmar som berörs av felet.

Föreningsstämman får dock även utan sådant samtycke avgöra ett ärende som inte har tagits upp i kallelse, om ärendet enligt lag eller stadgarna ska tas upp vid föreningsstämman eller omedelbart för- anleds av ett annat ärende som ska avgöras. Den får också besluta att en extra föreningsstämma ska sammankallas för att behandla ärendet.

Föreningsstämmans öppnande

25 § Föreningsstämman öppnas av styrelsens ordförande eller den som styrelsen har utsett. Om det i stadgarna har bestämts vem som ska öppna föreningsstämman eller vara dess ordförande, öppnas dock föreningsstämman av denne.

Röstlängd

26 § Vid föreningsstämman ska, om det behövs, upprättas en för- teckning över närvarande medlemmar, ombud och biträden (röst- längd). Om medlemmarna har olika rösträtt, ska uppgift om med- lemmarnas rösträtt lämnas i röstlängden.

Författningsförslag

SOU 2009:37

stämman. Röstlängden ska godkännas av föreningsstämman. Den gäller till dess att föreningsstämman har beslutat att ändra den.

Om föreningsstämman skjuts upp till en senare dag än närmast följande vardag, ska en ny röstlängd upprättas om det behövs.

Hur föreningsstämmans ordförande utses

27 § Ordförande vid föreningsstämman ska utses av föreningsstäm- man, om annat inte har bestämts i stadgarna.

Styrelsens och den verkställande direktörens upplysningsplikt

Vilka upplysningar som ska lämnas

28 § Styrelsen och den verkställande direktören ska, om någon med- lem begär det och styrelsen finner att det kan ske utan väsentlig skada för föreningen, på föreningsstämman lämna upplysningar om

1.förhållanden som kan inverka på bedömningen av ett ärende på stämman, och

2.förhållanden som kan inverka på bedömningen av föreningens ekonomiska situation.

Ingår föreningen i en koncern, avser upplysningsplikten även före- ningens förhållande till andra koncernföretag. Om föreningen är moderförening avser upplysningsplikten också koncernredovisningen samt sådana förhållanden beträffande dotterföretag som avses i för- sta stycket.

29 § Om en begärd upplysning kan lämnas endast med stöd av upp- gifter som inte är tillgängliga vid föreningsstämman, ska upplysnin- gen inom två veckor därefter hållas tillgänglig i skriftlig form hos föreningen för medlemmarna samt sändas till varje medlem som har begärt upplysningen.

Upplysningar som kan medföra väsentlig skada för föreningen

30 § Om styrelsen finner att en upplysning som har begärts enligt 28 § inte kan lämnas till medlemmarna utan väsentlig skada för före- ningen, ska den medlem som har begärt upplysningen omedelbart underrättas om det.

SOU 2009:37

Författningsförslag

Styrelsen ska lämna upplysningen till föreningens revisorer, om medlemmen begär det inom två veckor från underrättelsen enligt första stycket. Upplysningen ska lämnas till revisorerna inom två veckor efter medlemmens begäran om det.

31 § Revisorerna ska inom två veckor efter det att den begärda upp- lysningen har lämnats till dem avge ett skriftligt yttrande till styrel- sen. Av yttrandet ska det framgå om den begärda upplysningen enligt revisorernas mening borde ha föranlett någon ändring i revisions- berättelsen eller, beträffande moderförening, koncernrevisionsbe- rättelsen, eller på annat sätt ger anledning till erinran. Om så är fal- let, ska ändringen eller erinran anges i yttrandet.

Styrelsen ska hålla revisorernas yttrande tillgängligt för medlem- marna hos föreningen och sända en kopia av det till varje medlem som har begärt upplysningen.

Majoritetskrav vid andra beslut än val

32 § I ärenden som inte avser val utgörs föreningsstämmans beslut av den mening som har fått mer än hälften av de avgivna rösterna. Vid lika röstetal gäller i stället att ordföranden har utslagsröst.

Första stycket gäller inte, om annat följer av denna lag eller har bestämts i stadgarna. I fråga om vissa beslut får det dock i stadgar- na endast bestämmas villkor som går längre än vad som anges i den- na lag, nämligen beslut enligt

34 och 35 §§ om ändring av stadgarna,

11 kap. 1 § om likvidation,

11 kap. 18 a § om upplösning utan föregående likvidation, och 12 kap. 9 § om fusion.

Majoritetskrav vid val

33 § Vid val anses den vald som har fått de flesta rösterna. Vid lika röstetal avgörs valet genom lottning, om inte föreningsstämman före valet beslutar annat.

Första stycket gäller inte om annat har bestämts i stadgarna.

Författningsförslag

SOU 2009:37

Majoritetskrav vid ändring av stadgarna

34 § Ett beslut om ändring av stadgarna är giltigt om det har biträtts av minst två tredjedelar av de röstande, om inte annat följer av 35 §. Av 32 § framgår att i stadgarna får föreskrivas villkor som går längre.

35 § I följande fall är ett beslut om ändring av stadgarna giltigt endast om det har biträtts av samtliga röstande på föreningsstämman, näm- ligen om beslutet innebär att

1.en medlems rätt till föreningens behållna tillgångar vid dess upp- lösning inskränks,

2.en medlems rätt att få ut insats enligt 4 kap. 1 eller 3 § inskränks och denna ändring ska gälla även för dem som var medlemmar i före- ningen när frågan avgjordes, eller

3.en medlems rätt att gå ur föreningen försvåras och denna änd- ring ska gälla även för dem som var medlemmar i föreningen när frågan avgjordes.

Av 32 § framgår att i stadgarna får föreskrivas villkor som går längre.

Jäv

36 § En medlem får inte själv eller genom ombud rösta i fråga om

1.talan mot honom eller henne,

2.hans eller hennes befrielse från skadeståndsansvar eller annan förpliktelse gentemot föreningen, eller

3.talan eller befrielse som avses i 1 eller 2 och som gäller någon annan, om medlemmen i frågan har ett väsentligt intresse som kan strida mot föreningens.

Bestämmelserna i första stycket om medlem gäller även ombud för medlem.

Generell inskränkning i föreningsstämmans beslutanderätt

37 § Föreningsstämman får inte fatta beslut som är ägnade att bereda otillbörlig fördel åt en medlem eller någon annan till nackdel för föreningen eller annan medlem.

SOU 2009:37

Författningsförslag

Stämmoprotokoll

38 § Ordföranden ska se till att det förs protokoll vid förenings- stämman.

I protokollet ska det antecknas dag och plats för föreningsstäm- man samt vilka beslut som föreningsstämman har fattat. Om ett beslut har fattats genom omröstning, ska i protokollet antecknas vad som har yrkats och utfallet av omröstningen. Har en röstlängd upp- rättats, ska denna tas in i eller läggas som en bilaga till protokollet.

Protokollet ska undertecknas av protokollföraren. Det ska justeras av ordföranden och minst en justeringsman som utses av före- ningsstämman.

39 § Senast tre veckor efter stämman ska det justerade protokollet hållas tillgängligt hos föreningen för medlemmarna och innehavarna av förlagsandelar.

Protokollen ska förvaras på ett betryggande sätt.

Fullmäktige

Fullmäktiges uppgifter

40 § Om fullmäktige har utsetts, beslutar de i medlemmarnas ställe i den utsträckning som har bestämts i stadgarna.

Fullmäktigemöte

41 § Vad som sägs i denna lag om föreningsstämma gäller, om inte annat anges, även en föreningsstämma där medlemmarnas beslu- tanderätt utövas av fullmäktige (fullmäktigemöte).

Vid ett fullmäktigemöte ska ett beslut enligt 7 § om rätt för den som inte är medlem att närvara eller på annat sätt följa förhand- lingarna fattas med tillämpning av 32 § första stycket.

Fullmäktiges mandattid

42 § Av 2 kap. 2 § första stycket 7 framgår att stadgarna ska inne- hålla bestämmelser om hur fullmäktige ska utses och tiden för deras uppdrag. Tiden för uppdraget får inte vara längre än tre år.

Författningsförslag

SOU 2009:37

Vem som får utses till fullmäktige

43 § Om inte annat har bestämts i stadgarna, får till fullmäktige utses endast

1.den som är medlem i föreningen,

2.den som enligt lag är ställföreträdare för en medlem, eller

3.om en juridisk person är medlem, den som är ledamot av styr- elsen för den juridiska personen eller delägare i denna.

Suppleanter för fullmäktige

44 § För fullmäktige får utses suppleanter. Bestämmelserna i 42 och 43 §§ om fullmäktige gäller i tillämpliga delar även suppleant.

Övriga bestämmelser om fullmäktige

45 § Vad som sägs i 1–39 §§ om föreningsmedlemmar gäller även fullmäktige. En fullmäktige får dock inte delta i ett fullmäktige- möte genom ombud. Han eller hon får inte heller anlita biträde vid sådant möte, om inte annat har bestämts i stadgarna eller beslutas vid mötet.

Medlemmarnas rättigheter om fullmäktige har utsetts

46 § Om inte annat har bestämts i stadgarna, har medlemmar som inte är fullmäktige inte rätt att delta vid ett fullmäktigemöte och ska inte heller kallas till ett sådant möte.

Medlemmarna har rätt att

1.få ärenden behandlade på fullmäktigemöte enligt 14 §,

2.ta del av handlingar inför ett fullmäktigemöte enligt 22 och 23 §§, och

3.ta del av protokoll från fullmäktigemöten enligt 39 § första stycket.

Om det vid ett fullmäktigemöte har fattats beslut i frågor som avses i 52 § eller i 12 kap. 20 §, ska medlemmarna underrättas om beslutet på det sätt som har bestämts i stadgarna.

SOU 2009:37

Författningsförslag

Talan mot föreningsstämmobeslut

47 § Om ett beslut av föreningsstämman inte har kommit till i behörig ordning eller på annat sätt strider mot denna lag eller stad- garna, får en föreningsmedlem, en innehavare av förlagsandelar, styrelsen, en styrelseledamot eller den verkställande direktören föra talan mot föreningen vid allmän domstol om att beslutet ska upp- hävas eller ändras.

48 § Talan enligt 47 § ska väckas inom tre månader från dagen för beslutet. Om talan inte väcks inom denna tid, är rätten att föra talan förlorad.

Talan får väckas senare än vad som sägs i första stycket, när

1.beslutet är sådant att det inte kan fattas ens med alla med- lemmarnas samtycke,

2.samtycke till beslutet krävs av alla eller vissa medlemmar och något sådant samtycke inte har getts, eller

3.kallelse till föreningsstämman inte har skett eller de bestäm- melser om kallelse som gäller för föreningen i väsentliga delar inte har följts.

I fråga om ett beslut att godkänna en fusionsplan som avser en gränsöverskridande fusion gäller, utöver vad som sägs i första stycket, att talan inte får väckas efter det att Bolagsverket eller allmän dom- stol genom ett beslut som har vunnit laga kraft har lämnat tillstånd till verkställande av fusionsplanen enligt 12 kap. 15 eller 16 §. Bestäm- melserna i andra stycket ska inte tillämpas i fråga om en sådan fusion.

49 § Om föreningsstämmans beslut upphävs eller ändras genom dom, gäller domen även för de medlemmar och innehavare av för- lagsandelar som inte har fört talan.

Domstolen får ändra föreningsstämmans beslut endast om det kan fastställas vilket innehåll beslutet rätteligen borde ha haft.

Styrelsens talan mot föreningen

50 § Om styrelsen vill väcka talan mot föreningen, ska styrelsen sammankalla en föreningsstämma för val av ställföreträdare som ska föra föreningens talan i tvisten. Stämningen ska delges den valde ställföreträdaren.

Författningsförslag

SOU 2009:37

Skiljeförfarande

51 § En föreskrift i stadgarna att en tvist mellan föreningen och styrelsen, en styrelseledamot, den verkställande direktören, en lik- vidator, en medlem, en innehavare av förlagsandel eller en röst- berättigad som inte är medlem ska avgöras av en eller flera skilje- män har samma verkan som ett skiljeavtal.

Om styrelsen begär skiljemannaförfarande mot föreningen, ska 50 § tillämpas. Är det fråga om en klandertalan av styrelsen mot föreningsstämmans beslut är rätten till talan inte förlorad enligt 48 §, om styrelsen inom den klandertid som anges där har kallat till föreningsstämma enligt 50 §.

Verkan av beslut om stadgeändring mot medlem som inte har samtyckt till ändringen

52 § Ett beslut om ändring av stadgarna får inte tillämpas mot en medlem som inte har samtyckt till ändringen, om

1. beslutet innebär

a)att medlemmens rätt till föreningens behållna tillgångar vid dess upplösning inskränks,

b)att medlemmens rätt att få ut insats enligt 4 kap. 1 eller 3 § inskränks,

c)att medlemmens rätt att gå ur föreningen försvåras,

d)att medlemmens förpliktelser att betala insatser eller avgifter till föreningen ökas, eller

e)att medlemmens rätt till årsvinst inskränks, och

2. medlemmen säger upp sig till utträde inom en månad från det att beslutet fattades, eller om beslutet fattades av fullmäktige, från det att medlemmen underrättades om beslutet.

I ett sådant fall får medlemmen, oavsett vad som är bestämt i stadgarna, gå ur föreningen vid det räkenskapsårsskifte som infaller näst efter en månad efter uppsägningen. Vid utträdet har medlem- men de rättigheter som avgående medlemmar har enligt 4 kap. 1 § första och andra styckena.

SOU 2009:37

Författningsförslag

Regeringens tillstånd till ändring av stadgarna

53 § Om det i stadgarna på grund av lag eller annan författning eller efter regeringens medgivande har tagits in en bestämmelse enligt vilken en annan bestämmelse i stadgarna inte får ändras utan att regeringen har lämnat tillstånd till det, får inte heller den först- nämnda bestämmelsen ändras utan regeringens tillstånd.

Anmälan och verkställighet av beslut om stadgeändring

54 § Ett beslut om ändring av stadgarna ska genast anmälas för regi- strering i föreningsregistret och får inte verkställas förrän det har registrerats.

Verkställighet av beslut om stadgeändring som innebär lindrad insatsskyldighet

55 § Ett beslut som innebär att medlemsinsatsernas belopp sätts ned eller att medlemmarnas insatsskyldighet enligt stadgarna lind- ras på något annat sätt får inte verkställas förrän ett år har förflutit efter registreringen.

Byte av redovisningsvaluta

56 § Ett beslut om att införa eller ändra en sådan bestämmelse i stadgarna som avses i 2 kap. 2 § tredje stycket (beslut om byte av redovisningsvaluta) får verkan från och med det räkenskapsår som börjar efter det att beslutet om ändring av stadgarna har registre- rats.

57 § Vid byte av redovisningsvaluta får ändring av uppgift som avses i 2 kap. 2 § först stycket 4 om insatsbelopp anstå till den första ordinarie föreningsstämman efter det att beslutet om byte av redovisningsvaluta fick verkan. Styrelsen ska senast till denna stäm- ma lägga fram förslag om nödvändiga följdändringar av stadgarna avseende den insats med vilken varje medlem ska delta i föreningen.

Varje röstberättigad har rätt att föreslå att det hos Bolagsver- ket påkallas att en revisor (med- revisor) utses att delta i revi- sionen tillsammans med de övri- ga revisorerna. Förslaget ska framställas på en föreningsstäm- ma där revisorsval ska ske eller där förslaget enligt kallelsen till stämman ska behandlas. Om förslaget har biträtts av minst en tiondel av samtliga röstberätti- gade eller en tredjedel av de på stämman närvarande röstberätti- gade, ska styrelsen inom en vecka ansöka hos Bolagsverket om att en medrevisor utses. Om styrel- sen försummar detta, får varje röstberättigad göra en sådan ansökan. Medrevisorn ska tjänst- göra för tiden till och med ordi- narie föreningsstämma under nästa räkenskapsår.

Innehavare av förlagsandelar kan begära hos styrelsen att en medrevisor utses. Begärs detta av innehavare som företräder för- lagsinsatser till ett sammanlagt belopp motsvarande minst en tiondel av det totalt inbetalda insatskapitalet, ska styrelsen inom två månader ansöka hos Bolags- verket om att en medrevisor ut- ses. Om styrelsen försummar detta, får varje innehavare av en förlagsandel göra en sådan ansökan.

Författningsförslag

8 kap.

2 § Varje röstberättigad har rätt

att föreslå att det hos länsstyrel- sen påkallas att en revisor (med- revisor) utses att delta i revi- sionen tillsammans med de övri- ga revisorerna. Förslaget skall framställas på en föreningsstäm- ma där revisorsval skall ske eller där förslaget enligt kallelsen till stämman skall behandlas. Om förslaget har biträtts av minst en tiondel av samtliga röstberätti- gade eller en tredjedel av de på stämman närvarande röstberätti- gade, skall styrelsen inom en vecka göra framställning hos läns- styrelsen om att en medrevisor utses. Försummas detta får varje röstberättigad göra sådan fram- ställning. Medrevisorn skall tjänst- göra för tiden till och med ordi- narie föreningsstämma under nästa räkenskapsår.

Innehavare av förlagsandelar kan begära hos styrelsen att en medrevisor utses. Begärs detta av innehavare som företräder för- lagsinsatser till ett sammanlagt belopp motsvarande minst en tiondel av det totalt inbetalda insatskapitalet, skall styrelsen senast inom två månader göra framställning hos länsstyrelsen om att en medrevisor utses. För- summas detta får varje inneha- vare av en förlagsandel göra sådan framställning.

SOU 2009:37

I fråga om andra föreningar än som avses i 5 § får Bolags- verket, efter ansökan och om det är påkallat av särskilda omstän- digheter, besluta att minst en revisor ska vara auktoriserad revi- sor eller godkänd revisor.

SOU 2009:37 Författningsförslag

3 §8

Revisorer som inte är auktori-	Den som är underårig, i kon-
serade eller godkända skall vara	kurs eller underkastad närings-
bosatta inom Europeiska ekono-	förbud eller som har förvaltare
miska samarbetsområdet, om inte	enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken
regeringen eller den myndighet som	får inte vara revisor.
regeringen bestämmer i särskilda
fall tillåter annat. Vad som sagts
nu gäller dock inte, om även en
auktoriserad eller godkänd revi-
sor deltar i revisionen. Den som
är underårig, i konkurs eller
underkastad näringsförbud eller
som har förvaltare enligt 11 kap.
7 § föräldrabalken får inte vara
revisor.
Revisorerna skall ha den insikt	Revisorerna ska ha den insikt
i och erfarenhet av redovisning	i och erfarenhet av redovisning
och ekonomiska förhållanden	och ekonomiska förhållanden
som med hänsyn till arten och	som med hänsyn till arten och
omfånget av föreningens verk-	omfånget av föreningens verk-
samhet fordras för uppdragets	samhet fordras för uppdragets
fullgörande.	fullgörande.

Till revisor kan utses även ett registrerat revisionsbolag. Bestämmelser om vem som kan vara huvudansvarig för revisionen och om underrättelseskyldighet finns i 17 § revisorslagen (2001:883). Bestämmelserna i 7 och 15 §§ i detta kapitel tillämpas på den huvudansvarige.

Till revisor i dotterföretag bör utses minst en av moderföre- ningens revisorer, om det kan ske.

6 § I fråga om andra föreningar

än som avses i 5 § får länsstyrel- sen, om det är påkallat av sär- skilda omständigheter, besluta att minst en revisor skall vara aukto- riserad revisor eller godkänd revisor.

8 Senast lydelse 2001:886.

På ansökan ska Bolagsverket förordna behörig revisor, om

1. någon auktoriserad revi- sor eller godkänd revisor inte är utsedd enligt 5 § första–tredje styckena,

2. en revisor är obehörig enligt 3 § första stycket eller 7 § första eller andra stycket, eller

3. en bestämmelse i stad- garna om antalet revisorer eller om revisors behörighet har åsido- satts.

Var och en kan göra en ansö- kan enligt första stycket. Styrel- sen är skyldig att göra en ansö- kan, om inte rättelse utan dröjs- mål sker genom den som utser revisor.

Har föreningsstämman under- låtit att på begäran enligt 5 §

Författningsförslag

SOU 2009:37

Om det finns skäl till det, får länsstyrelsen samtidigt förordna en auktoriserad revisor eller en godkänd revisor att med övriga revisorer delta i revisionen. Upp- dragstiden för revisorn skall bestämmas så att uppdraget upp- hör när annan behörig revisor har blivit utsedd i föreskriven ordning.

Innan länsstyrelsen meddelar beslut som avses i denna para- graf, skall föreningen beredas till- fälle att yttra sig.

Ansökan får göras av var och en som är beroende av att föreningen är föremål för kvalificerad revi- sion.

Om det finns skäl till det, får Bolagsverket samtidigt förordna en auktoriserad revisor eller en godkänd revisor att med övriga revisorer delta i revisionen. Uppdragstiden för revisorn ska bestämmas så att uppdraget upp- hör när annan behörig revisor har blivit utsedd i föreskriven ordning.

Innan Bolagsverket meddelar beslut som avses i denna para- graf, ska föreningen ges tillfälle att yttra sig.

9 § På anmälan skall länsstyrelsen

förordna behörig revisor, om

1.någon auktoriserad revisor eller godkänd revisor inte är ut- sedd enligt 5 § första–tredje styckena,

2.en revisor är obehörig enligt 3 § första stycket eller 7 § första eller andra stycket, eller

3.en bestämmelse i stadgarna om antalet revisorer eller om revisors behörighet har åsidosatts.

Var och en kan göra anmälan enligt första stycket. Styrelsen är skyldig att göra anmälan, om inte rättelse utan dröjsmål sker genom den som utser revisor.

Har föreningsstämman under- låtit att på begäran enligt 5 §

SOU 2009:37 Författningsförslag

fjärde stycket utse en auktori-							fjärde stycket utse en auktori-
serad eller godkänd revisor och							serad eller godkänd revisor, ska
gör någon röstberättigad inom en							Bolagsverket på ansökan av den
månad från stämman framställ-							som är röstberättigad i föreningen
ning till länsstyrelsen, skall denna							förordna en sådan revisor. Ansö-
förordna en sådan revisor.							kan ska ges in till verket inom en
							månad från stämman.
	Förordnande				enligt denna		Förordnande			enligt denna
paragraf skall meddelas efter det							paragraf ska meddelas efter det
att föreningen har hörts och av-							att föreningen har hörts och av-
se tid till dess att annan revisor							se tid till dess att annan revisor
har blivit utsedd i föreskriven							har blivit utsedd i föreskriven
ordning.		Vid	förordnande på				ordning. Vid		förordnande		på
grund av att en revisor är obe-							grund av att en revisor är obe-
hörig enligt 3 § första stycket							hörig enligt 3 § första stycket
eller 7 § första eller andra styck-							eller 7 § första eller andra styck-
et	skall	länsstyrelsen				entlediga	et ska Bolagsverket entlediga den
den obehörige revisorn.							obehörige revisorn.
						17 §
	Varje röstberättigad kan väcka						Varje röstberättigad kan väcka
förslag om att länsstyrelsen skall							förslag om att Bolagsverket ska
utse granskare för särskild gran-							utse granskare för särskild gran-
skning av föreningens förvalt-							skning av föreningens förvalt-
ning och räkenskaper under viss							ning och räkenskaper under viss
förfluten tid eller av vissa åtgär-							förfluten tid eller av vissa åtgär-
der eller förhållanden i före-							der eller förhållanden i före-
ningen.							ningen.
	Förslaget skall framställas på						Förslaget	ska		framställas	på
en	ordinarie		föreningsstämma				en ordinarie		föreningsstämma
eller på en stämma där ärendet							eller på en stämma där ärendet
enligt kallelsen				skall		behandlas.	enligt kallelsen			ska behandlas.
Om förslaget har biträtts av							Om förslaget har biträtts av
minst en tiondel av samtliga röst-							minst en tiondel av samtliga röst-
berättigade eller en tredjedel av							berättigade eller en tredjedel av
de	närvarande			röstberättigade,			de närvarande röstberättigade, ska
skall styrelsen inom en vecka göra							styrelsen inom en vecka ansöka
framställning			hos		länsstyrelsen		hos Bolagsverket om att gran-
om att granskare skall utses. För-							skare ska utses. Om styrelsen för-
summas detta får varje röstberät-							summar detta, får varje röstberät-
tigad göra sådan					framställning.		tigad göra	en	sådan ansökan.
											47

Författningsförslag

SOU 2009:37

Länsstyrelsen får förordna en eller flera granskare.

Innehavare av förlagsandelar kan begära hos styrelsen att gran- skare utses. Begärs detta av innehavare som företräder för- lagsinsatser till ett sammanlagt belopp motsvarande minst en tiondel av det totalt inbetalda insatskapitalet, skall styrelsen senast inom två månader göra framställning härom hos länsstyr- elsen. Försummas detta får varje innehavare av en förlagsandel göra sådan framställning. Läns- styrelsen får förordna en eller flera granskare.

Vad som sägs i 3 § första och tredje styckena, 4, 7, 11, 15 och 16 §§ samt 13 kap. 2 och 4–6 §§ om revisor tillämpas även i fråga om granskare.

Yttrande över granskningen skall avges till föreningsstäm- man. Yttrandet skall hållas till- gängligt för och sändas till med- lemmar och andra röstberättigade enligt 7 kap. 8 § fjärde stycket samt läggas fram på stämman. På samma sätt skall yttrandet dess- utom hållas tillgängligt för och sändas till innehavare av förlags- andelar, om granskaren har ut- setts på begäran av en sådan innehavare.

Bolagsverket får förordna en eller flera granskare.

Innehavare av förlagsandelar kan begära hos styrelsen att granskare utses. Begärs detta av innehavare som företräder för- lagsinsatser till ett sammanlagt belopp motsvarande minst en tionel av det totalt inbetalda insatskapitalet, ska styrelsen senast inom två månader ansöka hos Bolagsverket om att gran- skare ska utses. Om styrelsen för- summar detta, får varje inneha- vare av en förlagsandel göra en sådan ansökan. Bolagsverket får förordna en eller flera granskare.

Vad som sägs i 3 § första och tredje styckena, 4, 7, 11, 15 och 16 §§ samt 13 kap. 2 och 4–6 §§ om revisor ska tillämpas även i fråga om granskare.

Yttrande över granskningen ska avges till föreningsstämman. Yttrandet ska tillhandahållas med- lemmar och andra röstberättigade enligt 7 kap. 22 § första och andra styckena samt läggas fram på stämman. På samma sätt ska yttrandet dessutom tillhanda- hållas innehavare av förlagsande- lar, om granskaren har utsetts på begäran av en sådan innehavare.

18 §9

En förening som enligt 5 § En förening som enligt 5 § första eller tredje stycket eller första eller tredje stycket eller

9 Senaste lydelse 2006:868.

SOU 2009:37 Författningsförslag

enligt länsstyrelsens beslut			skall	enligt Bolagsverkets beslut ska ha
ha en auktoriserad eller en god-				en auktoriserad eller en godkänd
känd revisor, skall för registre-				revisor,		ska	för	registrering
ring anmäla vem som har utsetts				anmäla vem som har utsetts till
till revisor.				revisor.
Anmälan skall innehålla upp-				Anmälan ska innehålla upp-
gift om revisorns postadress. Om				gift om revisorns postadress. Om
postadressen avviker från revi-				postadressen avviker från revi-
sorns hemvist, skall även hem-				sorns hemvist, ska även hem-
vistet anges. Anmälan skall vid-				vistet anges. Anmälan ska vidare
are innehålla uppgift om revi-				innehålla		uppgift		om revisorns
sorns personnummer eller, om				personnummer eller, om sådant
sådant saknas, födelsedatum. Är				saknas, födelsedatum. Är revi-
revisorn ett registrerat revi-				sorn ett registrerat revisions-
sionsbolag, skall	anmälan		även	bolag, ska anmälan även inne-
innehålla uppgift	om	bolagets		hålla uppgift om bolagets orga-
organisationsnummer		och	om	nisationsnummer				och om vem
vem som är huvudansvarig för				som	är	huvudansvarig			för
revisionen.				revisionen.
Anmälan skall	göras första			Anmälan			ska	göras	första
gången genast efter det att skyl-				gången genast efter det att skyl-
dighet för föreningen att ha en				dighet för föreningen att ha en
auktoriserad eller	en	godkänd		auktoriserad			eller	en godkänd
revisor har uppkommit och där-				revisor har uppkommit och där-
efter genast efter det att någon				efter genast efter det att någon
ändring har inträffat i ett för-				ändring har inträffat i ett för-
hållande som har anmälts eller				hållande som har anmälts eller
skall anmälas för registrering.				ska anmälas för registrering. Om
Om skyldigheten att ha en auk-				skyldigheten att ha en aukto-
toriserad eller en godkänd revi-				riserad eller en godkänd revisor
sor enligt 5 § första eller tredje				enligt	5 § första			eller	tredje
stycket eller 6 § första stycket				stycket eller 6 § första stycket
upphör, skall detta anmälas senast				upphör, ska detta anmälas senast
när föreningen har valt en ny				när föreningen har valt en ny
revisor.				revisor.

Rätt att göra anmälan har även den som anmälan gäller.

Författningsförslag SOU 2009:37

						11 kap.
						1 §10
Föreningsstämman kan bes-							Föreningsstämman kan bes-
luta att föreningen skall gå i lik-							luta att föreningen ska gå i lik-
vidation.							vidation.
Ett beslut om likvidation är							Ett beslut om likvidation är
giltigt endast om samtliga röst-							giltigt om det har biträtts av
berättigade har förenat sig om be-							minst två tredjedelar av de röst-
slutet eller detta har fattats på två							ande. Av 7 kap. 32 § framgår att i
på varandra följande förenings-							stadgarna		får föreskrivas		villkor
stämmor och på den senare stäm-							som går längre. När det finns
man biträtts av minst två tredje-							grund för tvångslikvidation enligt
delar av de röstande. Längre gåen-							3, 4 eller 4 a §, är dock ett beslut
de villkor för att beslutet skall bli							om likvidation alltid giltigt om
giltigt får föreskrivas i stadgarna.							det har biträtts av medlemmar
Beslutet		om likvidation			gäller		med mer än hälften av de avgiv-
omedelbart eller från och med							na rösterna. Uppkommer i ett
den senare dag föreningsstäm-							sådant fall lika röstetal, har ord-
man bestämmer.							föranden utslagsröst.
Ett beslut om likvidation kan							Ett beslut om likvidation gäl-
dock alltid fattas med enkel majo-							ler omedelbart eller från och med
ritet, om det finns grund för							den senare dag som förenings-
tvångslikvidation enligt 3, 4 eller							stämman		bestämmer. När det
4 a §.	Vid		lika	röstetal	utgörs		finns grund för tvångslikvidation
stämmans beslut av den mening							enligt	3,	4,	eller 4 a §,	gäller
som	ordföranden			biträder.		Ett	beslutet alltid omedelbart.
beslut om likvidation enligt detta
stycke gäller omedelbart.
Beslutet			om likvidation			skall	Föreningsstämman ska				vidta
genom		stämmans		försorg	genast		åtgärder för att beslutet om likvi-
anmälas för registrering.							dation genast anmäls för registre-
							ring i föreningsregistret.
						10 §
Likvidatorerna				skall	genast		Likvidatorerna ska snarast efter
söka kallelse på föreningens okän-							det att de har tillträtt ansöka om
da borgenärer.							kallelse	på		föreningens okända

borgenärer enligt lagen (1981:131) om kallelse på okända borgenärer.

10 Senaste lydelse 2003:865.

SOU 2009:37 Författningsförslag

					Vid kallelsen på föreningens
					okända borgenärer ska anmäl-
					ningstiden enligt 5 § första stycket
					lagen om kallelse på okända borg-
					enärer vara två månader.
				12 §11
Likvidatorerna skall för varje					Likvidatorerna ska för varje
räkenskapsår avge en årsredo-					räkenskapsår avge en årsredovis-
visning, som skall läggas fram på					ning, som ska läggas fram på den
den ordinarie föreningsstämman					ordinarie föreningsstämman för
för godkännande. I fråga om lik-					godkännande. I fråga om likvi-
vidatorernas redovisning och dess					datorernas redovisning och dess
behandling på föreningsstämman					behandling på föreningsstämman
tillämpas inte 7 kap. 4 § andra					ska följande	bestämmelser	inte
stycket 1 och 2 denna lag, 2 kap.					tillämpas:
1 §	andra stycket,		5 kap.	18–	7 kap. 9 § andra stycket 1 och
25 §§, 6 kap. 5 § årsredovisnings-					2 denna lag,
lagen		(1995:1554)	eller 2 kap.		2 kap. 1 § andra stycket, 5 kap.
1 §,	5	kap. 2 § 3 och 6 kap		3 §	18–25 §§, 6 kap. 5 § årsredovis-
lagen (1995:1559) om årsredo-					ningslagen (1995:1554), samt
visning i kreditinstitut och värde-					2 kap. 1 §,	5 kap. 2 § 3	och
pappersbolag.					6 kap 3 § lagen (1995:1559) om
					årsredovisning i kreditinstitut och
					värdepappersbolag.

I balansräkningen tas det egna kapitalet upp i en post, varvid insatskapitalet anges inom linjen och i förekommande fall delas upp på medlemsinsatskapital och förlagsinsatskapital.

Ingen tillgång får tas upp till	Ingen tillgång får tas upp till
ett högre värde än den beräknas	ett högre värde än den beräknas
inbringa efter avdrag för försälj-	inbringa efter avdrag för försälj-
ningskostnaderna. Om en till-	ningskostnaderna. Om en till-
gång kan beräknas inbringa ett	gång kan beräknas inbringa ett
väsentligt högre belopp än det	väsentligt högre belopp än det
värde som har tagits upp i bal-	värde som har tagits upp i bal-
ansräkningen eller om för en	ansräkningen eller om för en
skuld eller en likvidationskost-	skuld eller en likvidationskost-
nad kan beräknas åtgå ett belopp	nad kan beräknas åtgå ett belopp
som väsentligt avviker från den	som väsentligt avviker från den

11 Senaste lydelse 1998:1094.
	51

Författningsförslag SOU 2009:37

redovisade skulden eller avsätt-

ningen, skall vid tillgångs- eller

ningen, ska vid tillgångs-, skuld-

skuld- eller avsättningsposten det

eller avsättningsposten det beräk-

beräknade beloppet anges inom

nade beloppet anges inom linjen.

linjen.

14 §

När likvidatorerna har full-

gjort sitt uppdrag, skall de så

gjort sitt uppdrag, ska de så

snart det kan ske avge en slut-

snart det kan ske avge en slutre-

redovisning för sin

förvaltning

dovisning

för

sin

förvaltning

genom en förvaltningsberättelse

som avser likvidationen i dess

helhet.

Berättelsen

skall

även

helhet.

Berättelsen

ska

även

innehålla en

redogörelse

för

innehålla

redogörelse

för

skiftet.

Till

berättelsen

skall

skiftet. Till berättelsen ska fogas

fogas redovisningshandlingar för

redovisningshandlingar

för

hela

hela likvidationstiden. Berättel-

likvidationstiden. Berättelsen och

sen och redovisningshandlingar-

redovisningshandlingarna

ska

na skall avlämnas till revisorer-

avlämnas till revisorerna. Dessa

na. Dessa skall inom en månad

ska inom en månad därefter avge

därefter avge en revisionsberättel-

en revisionsberättelse över slut-

över

slutredovisningen

och

redovisningen och förvaltningen

förvaltningen under likvidationen.

under likvidationen.

Efter det att revisionsberättel-

När

revisionsberättelsen

har

sen har avlämnats till likvidato-

avlämnats till likvidatorerna, ska

rerna skall dessa genast kalla

dessa genast kalla förenings-

föreningsmedlemmarna till en

medlemmarna till en förenings-

föreningsstämma för granskning

stämma för granskning av slut-

slutredovisningen. Slutredo-

redovisningen. Slutredovisningen

visningen med bifogade redovis-

med bifogade redovisningshand-

ningshandlingar och

revisions-

lingar

och

revisionsberättelsen

berättelsen skall hållas tillgäng-

ska

tillhandahållas

medlemmar

liga och sändas till medlemmar

och innehavare av förlagsandelar

enligt

bestämmelserna

i 7 kap.

enligt bestämmelserna i 7 kap. 8 §

22 §

första

och andra

styckena

fjärde stycket samt läggas fram på

samt läggas fram på stämman.

stämman. Föreskrifterna i 7 kap.

Bestämmelserna i 7 kap. 9 § 3

4 § andra stycket 3 och tredje

och 12 § andra stycket om beslut

stycket om beslut på förenings-

på föreningsstämma om ansvars-

stämma

ansvarsfrihet

för

frihet

för

styrelseledamöterna

SOU 2009:37 Författningsförslag

styrelseledamöterna och	verk-	och verkställande direktören ska
ställande direktören skall tilläm-		tillämpas på likvidatorerna.
pas på likvidatorerna.
	15 §
När likvidatorerna har	lagt	När	likvidatorerna har			lagt
fram slutredovisningen, är före-		fram slutredovisningen, är före-
ningen upplöst. Detta förhållan-		ningen upplöst. Detta förhål-
de skall genast anmälas för		lande ska genast anmälas för
registrering.		registrering.
En tiondel av samtliga röst-		En tiondel av samtliga röst-
berättigade kan dock begära hos		berättigade kan dock begära hos
likvidatorerna att en förenings-		likvidatorerna att en förenings-
stämma inkallas för att behandla		stämma inkallas för att behandla
frågan huruvida talan skall väckas		frågan huruvida talan ska väckas
enligt 13 kap. 5 §. Därvid tilläm-		enligt	13 kap.	5 §.	Därvid	ska
pas 7 kap. 7 § andra meningen.		7 kap. 15 § andra stycket tillämpas.
Om likvidatorerna finner att		Om likvidatorerna finner att
föreningen är på obestånd och		föreningen är på obestånd, ska
inte kan betala likvidationskost-		de ansöka om att föreningen
naderna, skall de ansöka om att		försätts i konkurs.
föreningen försätts i konkurs.
Upplösning utan föregående likvidation
	18 a §
		Föreningsstämman kan beslu-
		ta att föreningen ska upplösas utan
		föregående likvidation.
		Ett sådant beslut är giltigt
		endast	om samtliga		medlemmar
		är ense om det samt styrelseleda-
		möterna och, i förekommande fall,
		den verkställande direktören sam-
		tycker till beslutet.
	18 b §
		Ett	beslut	enligt	18 a §	ska
		inom två månader från beslutet
		anmälas till registreringsmyndig-
						53

Författningsförslag

SOU 2009:37

heten för registrering.

Beslutet får inte registreras om 1. föreningen är skyldig att gå i likvidation enligt bestämmelser-

na i 11 kap. 4 § första stycket 1, 2. föreningen saknar sådan

behörig styrelse som ska finnas enligt denna lag,

3. föreningen äger fast egendom eller innehar tomträtt, eller

4. det med fog kan antas

a.) att föreningen har obetalda skulder, eller

b.) att föreningen kommer att åläggas betalningsskyldighet för skatter eller socialavgifter.

18 c §

Frågan om upplösning enligt 18 a § faller, om

1. någon anmälan för registre- ring inte har skett inom föreskri- ven tid, eller

2. registreringsmyndigheten genom beslut som har vunnit laga kraft har avskrivit en sådan anmä- lan eller har vägrat registrering av föreningens beslut.

18 d §

När föreningens beslut enligt 18 a § har registrerats gäller föl- jande:

1. Föreningen är upplöst.

2. De som var medlemmar, styrelseledamöter och verkställan- de direktör i föreningen vid tid- punkten för beslutet enligt 18 a § ansvarar solidariskt för förening- ens förpliktelser i den mån inte annat följer av andra stycket.

SOU 2009:37

Författningsförslag

3.Föreningens tillgångar över- går till medlemmarna.

4.Medlemmarna träder i före- ningens ställe in som parter i de avtal som föreningen har slutit med tredje man.

En medlem, som inte var styr- elseledamot eller verkställande direktör vid tidpunkten för stäm- mans beslut enligt 18 a § och inte heller efter denna tidpunkt har varit införd i föreningsregistret som sådan, svarar för föreningens förpliktelser endast i förhållande till sin del i föreningens insats- kapital. Vid beräkningen av med- lemmens del i insatskapitalet ska beaktas också obetalda insatser som har förfallit till betalning.

						12 kap.
						8 12§
Styrelsen ska hålla fusions-							Styrelsen ska hålla fusions-
planen med bifogade handlingar							planen med bifogade handlingar
tillgänglig för de röstberätti-							tillgänglig för de röstberätti-
gade, för föreningens medlem-							gade, för föreningens medlem-
mar och innehavare av förlags-							mar och innehavare av förlags-
andelar under minst en månad							andelar under minst en månad
före	den föreningsstämma					där	före den föreningsstämma		där
frågan om godkännande av fusi-							frågan om godkännande av fusi-
onsplanen ska behandlas. Hand-							onsplanen ska behandlas. Hand-
lingarna ska			hållas		tillgängliga		lingarna ska hållas tillgängliga hos
hos föreningen på den ort där							föreningen på den ort där styrel-
styrelsen har sitt säte. Kopior av							sen har sitt säte.
handlingarna			ska		genast	och	Kopior av handlingarna		ska
utan	kostnad		för		mottagaren		genast och utan kostnad för
sändas till		de		röstberättigade,			mottagaren sändas till de röst-
medlemmar		och		innehavare		av	berättigade,	medlemmar	och
förlagsandelar som begär det och							innehavare	av förlagsandelar

12 Senaste lydelse 2008:3.

Ett föreningsstämmobeslut om godkännande av fusionsplanen är giltigt endast om det har biträtts av minst två tredjedelar av de röst- ande. Av 7 kap. 32 § framgår att i stadgarna får föreskrivas villkor som går längre.

Författningsförslag SOU 2009:37

uppger sin postadress.	som begär det och uppger sin
	adress. Kopiorna ska sändas med
	post eller med elektroniska hjälp-
	medel enligt bestämmelserna i
	1 kap. 8 och 9 §§. Kopior behöver
	dock inte översändas, om hand-
	lingarna, i enlighet med vad som
	har bestämts i stadgarna, hålls
	tillgängliga på föreningens webb-
	plats fram till föreningsstämman.

9 §13 Ett föreningsstämmobeslut

om godkännande av fusionspla- nen är giltigt endast om det har biträtts av nio tiondelar av de röstberättigade eller har fattats på två på varandra följande före- ningsstämmor och på den senare stämman har biträtts av minst två tredjedelar av de röstande. I stad- garna får föreskrivas villkor som går längre.

Om någon av de stämmor som ska godkänna fusionsplanen inte godkänner planen i dess helhet, faller frågan om fusion.

18 §14

När en anmälan om fusion enligt 17 § registreras, inträder följande rättsverkningar.

1.Överlåtande förenings tillgångar och skulder med undantag för skadeståndsanspråk enligt 13 kap. 1–3 §§ som har samband med fusionen övergår till den övertagande föreningen.

2.Överlåtande förening upplöses.

3.Vid kombination: den övertagande föreningen anses bildad.

4.Medlemmarna i överlåtande förening blir medlemmar i den övertagande föreningen.

Trots bestämmelserna i för-	Trots bestämmelserna i för-
sta stycket kan en tiondel av	sta stycket kan en tiondel av

13Senaste lydelse 2008:3.

14Senaste lydelse 2008:3.

SOU 2009:37 Författningsförslag

samtliga röstberättigade i en över-	samtliga röstberättigade i en
låtande förening hos styrelsen	överlåtande förening hos styrel-
påkalla föreningsstämma för att	sen påkalla föreningsstämma för
behandla frågan huruvida talan	att behandla frågan huruvida
ska väckas enligt 13 kap. 5 §. I så	talan ska väckas enligt 13 kap. 5
fall ska 7 kap. 7 § andra mening-	§. I så fall ska 7 kap. 15 § andra
en tillämpas.	stycket tillämpas.

Om stämman beslutar att väcka talan enligt andra stycket, ska den samtidigt förordna att föreningen ska träda i likvidation. Vid genomförandet av likvidationen ska 11 kap. tillämpas. Likvidato- rerna behöver dock inte ansöka om kallelse på okända borgenärer.

			20 §15
En medlem i en överlåtande				En medlem i en överlåtande
förening som inte har samtyckt				förening som inte har samtyckt
till fusionen får säga upp sig till				till fusionen får säga upp sig till
utträde inom den tid och på de				utträde inom den tid och på de
villkor som anges i 7 kap. 15 §				villkor som anges i 7 kap. 52 §.
tredje stycket.
			33 §16
Vid	en gränsöverskridande			Vid	en	gränsöverskridande
fusion ska styrelsen i en före-				fusion ska styrelsen i en före-
ning som deltar i fusionen hålla				ning som deltar i fusionen hålla
fusionsplanen		med	bifogade	fusionsplanen			med	bifogade
handlingar och styrelsens redo-				handlingar och styrelsens redo-
görelse	enligt	25 §	tillgängliga	görelse	enligt		25 §	tillgängliga
för de röstberättigade, för före-				för de röstberättigade, för före-
ningens medlemmar, för inneha-				ningens medlemmar, för inne-
vare av förlagsandelar, för arbets-				havare	av	förlagsandelar,			för
tagarorganisationer som företrä-				arbetstagarorganisationer					som
der arbetstagare hos föreningen				företräder arbetstagare hos före-
och för arbetstagare som inte				ningen och för arbetstagare som
företräds av någon arbetstagar-				inte företräds av någon arbets-
organisation. Handlingarna ska,				tagarorganisation. Handlingarna
under minst en månad före den				ska, under minst en månad före
föreningsstämma där frågan om				den föreningsstämma där frågan
godkännande		av fusionsplanen		om godkännande av fusions-
ska behandlas, hållas tillgängliga				planen ska behandlas, hållas till-

15Senaste lydelse 2008:3.

16Senaste lydelse 2008:3.

Författningsförslag

SOU 2009:37

hos föreningen på den ort där styrelsen ska ha sitt säte. Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för mottagaren sändas till de röstberättigade, medlemmar och innehavare av förlagsandelar som begär det och uppger sin postadress.

gängliga hos föreningen på den ort där styrelsen ska ha sitt säte.

Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för mottagaren sändas till de röst- berättigade, medlemmar och innehavare av förlagsandelar som begär det och uppger sin adress. Kopiorna ska sändas med post eller med elektroniska hjälpmedel enligt bestämmelserna i 1 kap. 8 och 9 §§. Kopior behöver dock inte översändas, om handlingarna, i enlighet med vad som har bestämts i stadgarna, hålls tillgängliga på föreningens webbplats fram till föreningsstämman.

15 kap.

4 §17

Om en sökande vid anmälan för registrering inte har iakttagit vad som är föreskrivet om anmälan, ska han eller hon föreläggas att inom viss tid avge yttrande eller vidta rättelse. Detsamma gäller, om registreringsmyndigheten finner att ett beslut som anmäls för registrering eller en handling som bifogas anmälningen

1.inte har tillkommit i behörig ordning,

2.till sitt innehåll strider mot denna lag eller annan författning eller stadgarna, eller

3.i något viktigare hänseende har en otydlig eller vilseledande avfattning.

Om sökanden inte rättar sig efter föreläggandet, ska anmälan skrivas av. En underrättelse om denna påföljd ska tas in i föreläg- gandet. Finns det även efter det att yttrandet har avgetts något hin- der mot registrering och har sökanden haft tillfälle att yttra sig över hindret, ska registrering vägras, om det inte finns anledning att ge sökanden ett nytt föreläggande.

Bestämmelserna i första stycket utgör inte hinder mot registrering av ett beslut av före-

17 Senaste lydelse 2008:3.

SOU 2009:37 Författningsförslag

ningsstämman, om	rätten till	ningsstämman, om	rätten till
talan mot beslutet har gått för-		talan mot beslutet har gått för-
lorad enligt 7 kap.	17 § andra	lorad enligt 7 kap.	48 § första
eller femte stycket.		eller tredje stycket.

Bestämmelserna i första och andra styckena ska även tillämpas om ett beslut som anmäls för regi- strering enligt bestämmelser i denna lag inte får registreras.

Registreringsmyndigheten ska genast skriftligen underrätta före-

ningen när registreringsmyndigheten fattar beslut enligt 11	kap.
18 §, 12 kap. 19 § eller 16 kap. 2 §.
6 §18
Myndighets beslut i tillståndsärenden enligt 6 kap. 3 eller	4 §,

8 kap. 3–5 §§ eller 10 kap. 6 § femte stycket får överklagas till reger-

ingen.

Ett beslut av registrerings-

myndigheten

som innebär

att

myndigheten

som innebär

att

anmälan har skrivits av eller

registrering har

vägrats

enligt

registrering

har

vägrats

enligt

4 § andra stycket överklagas hos

4 §

andra

eller

fjärde

stycket

allmän förvaltningsdomstol inom

överklagas hos allmän förvalt-

två månader från beslutets dag.

ningsdomstol inom två månader

Detsamma gäller ett beslut av

från

beslutets

dag. Detsamma

registreringsmyndigheten

som

gäller ett beslut av registrerings-

avses i 4 a §, 11 kap. 18 §, 12 kap.

myndigheten som avses i 4 a §,

19 § eller 16 kap. 2 § samt beslut

11 kap.

eller 18 b

§,

12 kap.

i ett

tillståndsärende

enligt

19 § eller 16 kap. 2 § samt beslut

12 kap. 11 § eller beslut att vägra

i ett

tillståndsärende

enligt

utfärda intyg enligt 12 kap. 36 §.

12 kap. 11 § eller beslut att vägra

utfärda intyg enligt 12 kap. 36 §.

Länsstyrelsens

beslut

enligt

Bolagsverkets beslut i ärenden

denna lag överklagas i övriga fall

som

avses

7 kap.

15 §

eller

hos allmän förvaltningsdomstol.

8 kap. 2, 6, 9 eller 17 § överklagas

Detsamma gäller

Skatteverkets

hos allmän förvaltningsdomstol.

beslut

enligt

12 kap. 13 §

Detsamma

gäller

Skatteverkets

hinder

mot

verkställande

beslut

enligt

12 kap.

13 §

fusionsplan.

hinder

mot

verkställande

18 Senaste lydelse 2008:3.

Författningsförslag

SOU 2009:37

fusionsplan. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

8 §

Om Bolagsverket bifaller en ansökan enligt 7 kap. 15 §, 8 kap. 2, 6, 9 eller 17 §, ska föreningen ersätta sökanden för ansöknings- avgiften.

1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2010.

2.Om det i lag eller annan författning hänvisas till en bestäm- melse som har ersatts genom en bestämmelse i denna lag, ska i stäl- let den nya bestämmelsen tillämpas.

3.Vid registrering och verkställighet av föreningsstämmobeslut som har fattats före lagens ikraftträdande samt vid talan mot sådana beslut gäller äldre bestämmelser.

4.I fråga om föreningar som har bildats före ikraftträdandet gäller, intill utgången av juni 2011, äldre bestämmelser i stället för följande bestämmelser i denna lag:

-7 kap. 4 § första stycket och 5 § om ombud,

-7 kap. 16 och 17 §§ om tid för kallelse till föreningsstämma,

-7 kap. 34 och 35 §§ om majoritetskrav vid ändring av stadgarna,

-11 kap. 1 § andra stycket om majoritetskrav vid beslut om likvidation, och

-12 kap. 9 § första stycket om majoritetskrav vid beslut om god- kännande av fusionsplan.

5.Fram till utgången av år 2011 får föreningsstämma, trots bestämmelserna i 7 kap. 13 §, hållas på en av styrelsen anvisad plats inom föreningens geografiska verksamhetsområde.

6.Om föreningsstämman före lagens ikraftträdande har fattat beslut om att skjuta upp en föreningsstämma, gäller äldre bestäm- melser om tidpunkten för den fortsatta stämman.

7.Om en förenings stadgar efter lagens ikraftträdande strider mot en bestämmelse i denna lag, ska styrelsen senast till förenings- stämma som hålls senast den 30 juni 2013 lägga fram förslag till ändring av stadgarna i överensstämmelse med bestämmelsen.

Om ordinarie förenings- stämma som avses i 7 kap. 8 § lagen (1987:667) om ekono- miska föreningar enligt före- skrift i stadgarna får hållas sena- re än som är tillåtet enligt nämnda lagrum, får föreningen fortsätta att tillämpa föreskrif- ten. Stämman ska dock alltid hållas inom nio månader efter utgången av föregående räken- skapsår.

SOU 2009:37

Författningsförslag

2Förslag till

lag om ändring i lagen (1987:668) om införande av lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar

Härigenom föreskrivs att 17 § lagen (1987:668) om införande av lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar ska ha följande lydelse.

17 § Om ordinarie förenings-

stämma som avses i 7 kap. 4 § lagen (1987:667) om ekono- miska föreningar enligt före- skrift i stadgarna får hållas sena- re än som är tillåtet enligt nämnda lagrum, får föreningen fortsätta att tillämpa föreskrif- ten. Stämman skall dock alltid hållas inom nio månader efter utgången av föregående räken- skapsår.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2010.

Bestämmelserna i 7 kap. lagen (1987:667) om ekonomiska före- ningar gäller i tillämpliga delar i fråga om sambruksföreningar med följande undantag:

1. Avsteg får inte göras i stadgarna från bestämmelsen i 7 kap. 3 § att varje medlem har en röst.

2. Medlemmarnas beslutande- rätt i föreningens angelägenheter får inte utövas av särskilt utsedda fullmäktige.

3. Hänvisningarna i 7 kap. 20, 35 och 52 §§ till 4 kap. 1 § ska i stället avse 9 § denna lag.

Författningsförslag

SOU 2009:37

3Förslag till

lag om ändring i lagen (1975:417) om sambruksföreningar

Härigenom föreskrivs att 13 § lagen (1975:417) om sambruks- föreningar att ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

13 §1 Bestämmelserna i 7 kap. lagen

(1987:667) om ekonomiska före- ningar gäller i tillämpliga delar i fråga om sambruksföreningar med följande undantag:

1. Avsteg får inte göras i stadgarna från bestämmelsen i 7 kap. 1 § första stycket att varje medlem har en röst.

2. Föreningsstämmans befo- genheter får inte överlämnas åt särskilt valda fullmäktige.

3. Hänvisningen i 7 kap. 15 § till 4 kap. 1 § skall i stället avse 9 § denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2010.

1 Senaste lydelse 1987:671.

Ansökan om kallelse på okända borgenärer görs hos Kronofogdemyndigheten. Om gäldenären är ett aktiebolag eller en ekonomisk förening, görs dock ansökan hos Bolagsverket.

Sökanden ska bifoga en för- teckning över gäldenärens kända borgenärer och såvitt möjligt ange deras adress.

SOU 2009:37

Författningsförslag

4Förslag till

lag om ändring i lagen (1981:131) om kallelse på okända borgenärer

Härigenom föreskrivs att 4 och 5 a §§ lagen (1981:131) om kallelse på okända borgenärer ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 §1 Ansökan om kallelse på

okända borgenärer görs hos Kronofogdemyndigheten. Om gäldenären är ett aktiebolag görs dock ansökan hos Bolagsverket.

Sökanden skall bifoga en för- teckning över gäldenärens kända borgenärer och såvitt möjligt ange deras adress.

		5 a §2
Vid överklagande av Krono-			Vid överklagande av Krono-
fogdemyndighetens beslut till-			fogdemyndighetens beslut		ska
lämpas 18 kap. utsökningsbalken.			18 kap.	utsökningsbalken	till-
			lämpas.
Ett beslut	av Bolagsverket		Ett	beslut av Bolagsverket
överklagas till tingsrätten på den			överklagas till tingsrätten på den
ort där bolaget har sitt säte. Vid			ort där bolagets eller föreningens
överklagande	gäller	lagen	styrelse har sitt säte. Vid över-
(1996:242) om domstolsärenden.			klagande gäller lagen (1996:242)
			om domstolsärenden.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2010.

1Senaste lydelse 2006:699.

2Senaste lydelse 2007:1280.

Författningsförslag

SOU 2009:37

5Förslag till

lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614)

Härigenom föreskrivs i fråga om bostadsrättslagen (1991:614) dels att 9 kap. 14, 16 29 och 30 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 9 kap. 29 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 kap.

14 §

Bestämmelserna om föreningsstämman i 7 kap. lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar gäller i tillämpliga delar för bostads- rättsföreningar med följande undantag:

1. Om flera medlemmar har en bostadsrätt gemensamt har de endast en röst, om inte något annat bestämts i stadgarna.

2.	Föreningsstämmans		befo-	2.	Medlemmarnas		beslutande-
genheter får inte överlämnas åt				rätt i	föreningens angelägenheter
särskilt valda fullmäktige.				får inte utövas av särskilt utsedda
				fullmäktige.
3. Bestämmelserna i 23–25 §§				3. Bestämmelserna i 23–25 §§
gäller i stället för 7 kap. 14 och				gäller i stället för 7 kap. 34 och
15 §§	lagen	om ekonomiska		35 §§	lagen	om	ekonomiska
föreningar.				föreningar.
			16 §1
För att ett beslut i en fråga				För att ett beslut i en fråga
som anges i denna paragraf skall				som anges i denna paragraf ska
vara giltigt krävs att det har fat-				vara giltigt krävs att det har fat-
tats på en föreningsstämma och				tats på en föreningsstämma och
att följande		bestämmelser	har	att följande		bestämmelser har
iakttagits.				iakttagits.
1. Om beslutet innebär änd-				1. Om beslutet innebär änd-
ring av någon insats och medför				ring av någon insats och medför
rubbning av det inbördes för-				rubbning av det inbördes för-
hållandet mellan insatserna, skall				hållandet mellan insatserna, ska
samtliga bostadsrättshavare som				samtliga bostadsrättshavare som
berörs av ändringen ha gått med				berörs av ändringen ha gått med

1 Senaste lydelse 2003:31.

SOU 2009:37

Författningsförslag

på beslutet. Om enighet inte uppnås, blir beslutet ändå giltigt om minst två tredjedelar av de berörda bostadsrättshavarna har gått med på beslutet och det dessutom har godkänts av hyresnämnden.

1 a. Om beslutet innebär en ökning av samtliga insatser utan att förhållandet mellan de inbör- des insatserna rubbas, skall alla bostadsrättshavarna ha gått med på beslutet. Om enighet inte uppnås, blir beslutet ändå giltigt om minst två tredjedelar av de röstande har gått med på beslu- tet och det dessutom har god- känts av hyresnämnden. Hyres- nämnden skall godkänna beslu- tet om detta inte framstår som otillbörligt mot någon bostads- rättshavare.

2.Om beslutet innebär att en lägenhet som upplåtits med bostadsrätt kommer att föränd- ras eller i sin helhet behöva tas i anspråk av föreningen med anled- ning av en om- eller tillbyggnad, skall bostadsrättshavaren ha gått med på beslutet. Om bostads- rättshavaren inte ger sitt sam- tycke till ändringen, blir beslu- tet ändå giltigt om minst två tredjedelar av de röstande har gått med på beslutet och det dessutom har godkänts av hyres- nämnden.

3.Om beslutet innebär ut- vidgning av föreningens verk- samhet, skall minst två tredje- delar av de röstande ha gått med

1 a. Om beslutet innebär en ökning av samtliga insatser utan att förhållandet mellan de inbör- des insatserna rubbas, ska alla bostadsrättshavarna ha gått med på beslutet. Om enighet inte uppnås, blir beslutet ändå giltigt om minst två tredjedelar av de röstande har gått med på beslu- tet och det dessutom har god- känts av hyresnämnden. Hyres- nämnden ska godkänna beslutet om detta inte framstår som otillbörligt mot någon bostads- rättshavare.

2.Om beslutet innebär att en lägenhet som upplåtits med bostadsrätt kommer att föränd- ras eller i sin helhet behöva tas i anspråk av föreningen med anled- ning av en om- eller tillbyggnad, ska bostadsrättshavaren ha gått med på beslutet. Om bostads- rättshavaren inte ger sitt sam- tycke till ändringen, blir beslu- tet ändå giltigt om minst två tredjedelar av de röstande har gått med på beslutet och det dessutom har godkänts av hyres- nämnden.

3.Om beslutet innebär ut- vidgning av föreningens verk- samhet, ska minst två tredjedelar av de röstande ha gått med på

Bestämmelserna om likvida- tion och upplösning i 11 kap. lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar gäller i tillämpliga delar i fråga om bostadsrätts- föreningar. Bestämmelserna i 29 a § gäller dock i stället för 11 kap. 1 § andra stycket lagen om ekonomiska föreningar.

Vad som föreskrivs i 11 kap. 3 § lagen om ekonomiska före- ningar för det fall antalet före- ningsmedlemmar går ned under ett lägsta antal, ska tillämpas i

Författningsförslag

SOU 2009:37

på beslutet.

4.Om beslutet innebär över- låtelse av ett hus som tillhör föreningen, i vilket det finns en eller flera lägenheter som är upplåtna med bostadsrätt, skall beslutet ha fattats på det sätt som gäller för beslut om likvi- dation enligt 11 kap. 1 § lagen (1987:667) om ekonomiska före- ningar. Minst två tredjedelar av bostadsrättshavarna i det hus som skall överlåtas skall dock alltid ha gått med på beslutet.

5.Om det i stadgarna finns ytterligare något villkor för att ett beslut enligt 1–4 skall vara giltigt, gäller även det.

Föreningen skall genast under- rätta den som har pant i bostads- rätten och som är känd för före- ningen om ett beslut enligt för- sta stycket 2 eller 4.

beslutet.

4.Om beslutet innebär över- låtelse av ett hus som tillhör föreningen, i vilket det finns en eller flera lägenheter som är upplåtna med bostadsrätt, ska beslutet ha fattats på det sätt som gäller för beslut om likvi- dation enligt bestämmelserna i 29 a §. Minst två tredjedelar av bostadsrättshavarna i det hus som ska överlåtas ska dock alltid ha gått med på beslutet.

5.Om det i stadgarna finns ytterligare något villkor för att ett beslut enligt 1–4 ska vara giltigt, gäller även det.

Föreningen ska genast under- rätta den som har pant i bostads- rätten och som är känd för före- ningen om ett beslut enligt för- sta stycket 2 eller 4.

29 §2 Bestämmelserna om likvida-

tion och upplösning i 11 kap. lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar gäller i tillämpliga delar i fråga om bostadsrätts- föreningar.

Vad som föreskrivs i 11 kap. 3 § lagen om ekonomiska före- ningar för det fall antalet före- ningsmedlemmar går ned under ett lägsta antal, skall tillämpas i

2 Senaste lydelse 1993:314.

SOU 2009:37

Författningsförslag

fråga om en bostadsrättsföre- ning, om antalet medlemmar eller antalet bostadsrättshavare går ned under tre. Om flera medlemmar har en bostadsrätt gemensamt skall de härvid räk- nas endast som en bostadsrätts- havare.

Vidare skall vad som i 11 kap. 12 § lagen om ekonomiska före- ningar sägs om insatskapital i stället gälla insats och upplåtelse- avgift i bostadsrättsföreningen.

fråga om en bostadsrätts- förening, om antalet medlem- mar eller antalet bostadsrätts- havare går ned under tre. Om flera medlemmar har en bostads- rätt gemensamt, ska de härvid räknas endast som en bostads- rättshavare.

Vidare ska vad som i 11 kap. 12 § lagen om ekonomiska före- ningar sägs om insatskapital i stället gälla insats och upplåtelse- avgift i bostadsrättsföreningen

29 a §

Ett beslut om likvidation är giltigt om det har biträtts av samtliga röstberättigade i före- ningen. Beslutet är även giltigt, om det har fattats på två på var- andra följande föreningsstämmor och minst två tredjedelar av de röstande på den senare stämman har gått med på beslutet. I stad- garna får föreskrivas villkor som går längre. När det finns grund för tvångslikvidation enligt 11 kap. 3, 4 eller 4 a § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, är dock ett beslut om likvidation alltid giltigt om det har biträtts av mer än hälften av de röstande. Uppkommer i ett sådant fall lika röstetal, har ordföranden utslagsröst.

Bestämmelserna om fusion i 12 kap. 1–19 §§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar gäller också för bostadsrättsföreningar med följande undantag.

Ett föreningsstämmobeslut om godkännande av fusionsplanen är giltigt endast om det har biträtts av nio tiondelar av de röst- berättigade eller har fattats på två på varandra följande förenings- stämmor och på den senare stäm- man har biträtts av minst två tredjedelar av de röstande. I stadgarna får föreskrivas villkor som går längre.

Författningsförslag

SOU 2009:37

30 §3 Bestämmelserna om fusion i

12 kap. 1–19 §§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar gäller också för bostadsrättsföreningar.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2010.

3 Senaste lydelse 2008:4.

SOU 2009:37

Författningsförslag

6Förslag till

lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs att i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229)1

dels att 2 kap. 1 § ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 2 kap. 36 §, och en ny rubrik närmast före 2 kap. 36 § av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2kap.

1 §

I detta kapitel finns definitioner av vissa begrepp samt för- klaringar till hur vissa termer och uttryck används i denna lag. Det finns definitioner och förklaringar också i andra kapitel.

Bestämmelser om betydelsen av följande begrepp, termer och uttryck samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används finns i nedan angivna paragrafer:

– – – – – – – – – – – – – – – – – – –	– – – – – – – – – – – – – – – – – – –
lantbruksenhet i 15 §	lantbruksenhet i 15 §
Livförsäkringsföretag i 39 kap. 2 §	likvidation 36 §
Livförsäkringsföretag i 39 kap. 2 §	Livförsäkringsföretag i 39 kap. 2 §
– – – – – – – – – – – – – – – – – – –	– – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Likvidation

36§

Upplösning utan föregående

likvidation enligt 11 kap. 18 a § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar räknas som likvidation.

Denna lag träder i kraft den 10 juni 2010 och tillämpas för första gången vid 2011 års taxering.

1 Lagen omtryckt 2008:803.

Författningsförslag

SOU 2009:37

7Förslag till

lag om ändring i lagen (2002:93) om kooperativ hyresrätt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2002:93) om kooperativ hyresrätt

dels att 2 kap. 18, 19, 23 och 24 §§ samt rubriken närmast före 2 kap. 18 § ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 2 kap. 23 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse			Föreslagen lydelse
		2 kap.
Beslut om ändring av stadge-			Beslut om ändring av stadgar-
föreskrifter om hyran			na
		18 §
I fråga om beslut att ändra en			I fråga om beslut att ändra
sådan	föreskrift i	föreningens	stadgarna i en kooperativ hyres-
stadgar som avses i 4 § 1 gäller, i			rättsförening gäller följande i stäl-
stället	för vad som	sägs i 7 kap.	let för vad som sägs i 7 kap. 34 och
14 § första stycket tredje mening-			35 §§ lagen (1987:667) om eko-
en lagen (1987:667) om ekono-			nomiska föreningar.
miska föreningar, att beslutet är
giltigt om det har fattats på två på
varandra följande		stämmor och
på den senare stämman har biträtts

av minst tre fjärdedelar av de röstande.

Ett beslut om ändring av stad- garna i en kooperativ hyresrätts- förening är giltigt om samtliga röstberättigade i föreningen är ense om det. Beslutet är även gil- tigt, om det har fattats på två på varandra följande förenings- stämmor och minst två tredje- delar av de röstande på den sena- re stämman gått med på beslutet.

Bestämmelserna om likvida- tion och upplösning i 11 kap. lagen (1987:667) om ekono- miska föreningar gäller också för kooperativa hyresrättsföre- ningar. Bestämmelserna i 23 a § gäller dock i stället för 11 kap. 1 § andra stycket lagen om ekonomi- ska föreningar.

SOU 2009:37 Författningsförslag

Om beslutet avser ändring av en sådan föreskrift i föreningens stadgar som avses i 4 § 1, fordras dock att minst tre fjärdedelar av de röstande på den senare stäm- man gått med på beslutet. Om beslutet innebär att en medlems rätt till föreningens behållna till- gångar vid dess upplösning in- skränks, krävs att samtliga röst- ande på den senare stämman har gått med på beslutet.

I stadgarna får föreskrivas villkor som går längre.

19 §

Ett beslut om överlåtelse av ett hus som tillhör föreningen och där det finns en eller flera lägenheter som är upplåtna med koope-

rativ hyresrätt är giltigt endast om
1.	det har fattats på det sätt		1. det har fattats på det sätt
som	enligt 11 kap.	1 § andra	som enligt 23 a § gäller för
stycket lagen (1987:667) om eko-			beslut om likvidation, och
nomiska föreningar		gäller för
beslut om likvidation, och
2.	hyresgästerna i minst två tredjedelar av de lägenheter i huset

som är upplåtna med kooperativ hyresrätt har gått med på beslutet.

Om det i föreningens stadgar	Om det i föreningens stadgar
finns ytterligare något villkor	finns ytterligare något villkor
för att beslutet skall vara giltigt,	för att beslutet ska vara giltigt,
gäller även det.	gäller även det.

23 § Bestämmelserna om likvida-

tion och upplösning i 11 kap. lagen (1987:667) om ekono- miska föreningar gäller också för kooperativa hyresrättsföre- ningar.

Författningsförslag

SOU 2009:37

Vad som föreskrivs i 11 kap. 3 § lagen om ekonomiska före- ningar för det fall föreningens medlemmar går ned under ett lägsta antal skall tillämpas på en kooperativ hyresrättsförening, om antalet medlemmar går ned under tre.

Vad som föreskrivs i 11 kap. 3 § lagen om ekonomiska före- ningar för det fall föreningens medlemmar går ned under ett lägsta antal ska tillämpas på en kooperativ hyresrättsförening, om antalet medlemmar går ned under tre.

23 a §

Bestämmelserna om fusion i 12 kap. 1–19 §§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar gäller också för kooperativa hyres- rättsföreningar.

24 §1

Bestämmelserna om fusion i 12 kap. 1–19 §§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar gäller också för kooperativa hyres- rättsföreningar med följande undantag.

Ett föreningsstämmobeslut om

1 Senaste lydelse 2008:5.

SOU 2009:37

Författningsförslag

godkännande av fusionsplanen är giltigt endast om det har biträtts av nio tiondelar av de röstberätti- gade eller har fattats på två på varandra följande föreningsstäm- mor och på den senare stämman har biträtts av minst två tredje- delar av de röstande. I stadgarna får föreskrivas villkor som går längre.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2010.

Författningsförslag

SOU 2009:37

8Förslag till

lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse

Härigenom föreskrivs att 12 kap. 7 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse att ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

12 kap.

7 §1

Utöver

vad

som

föreskrivs

Utöver

vad som

föreskrivs

upplysningsplikt

7 kap.

upplysningsplikt

7 kap.

11 §

första

stycket

lagen

28 § lagen (1987:667) om eko-

(1987:667) om ekonomiska före-

nomiska föreningar

gäller

att

ningar gäller att upplysningar får

upplysningar får lämnas bara om

lämnas bara om det kan göras

det kan göras utan nämnvärd

utan

nämnvärd

olägenhet för

olägenhet för enskild.

enskild.

Bestämmelserna i 7 kap. 11 §

Bestämmelserna i

7 kap.

tredje stycket lagen om ekono-

och 31 §§ lagen om ekonomiska

miska föreningar skall tillämpas

föreningar

ska tillämpas också

också när styrelsen funnit att en

när styrelsen har funnit att en

upplysning

som har

begärts

upplysning

som

har

begärts

enligt 7 kap. 11 § första och and-

enligt 7 kap. 28 och 29 §§ samma

ra styckena samma lag inte kan

lag inte kan lämnas till medlem

lämnas till medlem utan nämn-

utan

nämnvärd

olägenhet

för

värd olägenhet för enskild.

enskild.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2010.

1 Senaste lydelse 2004:444.

SOU 2009:37

Författningsförslag

9Förslag till

lag om ändring i lagen (2006:595) om europakooperativ

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2006:595) om europa- kooperativ

dels att 21, 22, 36 och 40 §§ samt rubriken närmast före 36 § samma lag ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 36 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

21 §

I fråga om europakooperativ som har ett sådant förvaltnings- system som avses i artiklarna 37–41 i SCE- förordningen (dualis- tiskt organiserade europakooperativ) gäller följande.

Om inte annat följer av	Om inte annat följer av
annan författning eller av SCE-	annan författning eller av SCE-
förordningen, skall bestämmel-	förordningen, ska bestämmel-
serna i lagen (1987:667) om	serna i lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar och and-	ekonomiska föreningar och and-
ra författningar om styrelsen	ra författningar om styrelsen
eller dess ledamöter tillämpas på	eller dess ledamöter tillämpas på
ledningsorganet eller dess leda-	ledningsorganet eller dess leda-
möter.	möter.
Vad som sägs om styrelsen	Vad som sägs om styrelsen
eller dess ledamöter i följande	eller dess ledamöter i följande
bestämmelser i lagen om eko-	bestämmelser i lagen om eko-
nomiska föreningar skall tilläm-	nomiska föreningar ska tilläm-
pas på tillsynsorganet eller dess	pas på tillsynsorganet eller dess
ledamöter:	ledamöter:

6 kap. 1	§ fjärde stycket om suppleanter,
6 kap. 2	§ om förtida avgång,
6 kap. 4	§ första och fjärde styckena om bosättningskrav och

obehörighetsgrunder,

6 kap. 4 § andra stycket om krav på medlemskap, 6 kap. 5 § om anmälan av aktieinnehav,

6 kap. 8 § tredje stycket om protokoll,

6 kap. 9 § första stycket om beslutsunderlag och inträde av suppleant,

7 kap. 50 om talan mot före- ningen,

7 kap. 51 §§ om skiljeförfa- rande,

6 kap. 10 § om jäv,

6 kap. 15 § om registrering,

7 kap. 11 § om upplysnings- plikt mot föreningsstämman,

Författningsförslag

SOU 2009:37

7 kap. 28–32 §§ om upplys- ningsplikt mot förenings- stämman,

7 kap. 17 § första stycket om 7 kap. 47 § om talan mot klander av föreningsstämmans föreningsstämmans beslut, beslut,

7 kap. 18 § om talan mot före- ningen och skiljeförfarande,

8 kap. 7 § om revisorsjäv,

8 kap. 11 § om tillhandahållande av upplysningar till revisorn, 8 kap. 13 § första stycket om revisionsberättelsen,

11 kap. 4 a § om tvångslikvidation,

11 kap. 17 § andra och tredje styckena om styrelseval i samband med upphörande av likvidation,

11 kap. 17 § fjärde stycket om styrelseval efter upphävande av

likvidationsbeslut,
13 kap. 1 och 4–6 §§ om skadestånd, och
15 kap. 4 a § om avregistrering av ledamot.
När 6 kap. 4 § lagen om eko-				När 6 kap. 4 § lagen om eko-
nomiska föreningar tillämpas på				nomiska föreningar tillämpas på
europakooperativ, skall			bestäm-	europakooperativ,		ska	bestäm-
melserna i den paragrafens andra				melserna i den paragrafens andra
stycke inte gälla arbetstagar-				stycke inte gälla arbetstagar-
representanter	som	har	utsetts	representanter	som har		utsetts
enligt lagen	(2006:477) om			enligt lagen	(2006:477) om
arbetstagarinflytande i			europa-	arbetstagarinflytande i			europa-
kooperativ.				kooperativ.
			22 §
Tillsynsorganet		får	besluta	Tillsynsorganet		får	besluta
att dess medgivande krävs för				att dess medgivande krävs för
vissa kategorier av beslut som				vissa kategorier av beslut som
ledningsorganet eller den verk-				ledningsorganet eller den verk-
ställande direktören fattar. Till-				ställande direktören fattar. Till-
synsorganet skall ge in ett sådant				synsorganet ska ge in ett sådant
beslut till Bolagsverket för regi-				beslut till Bolagsverket för regi-
strering. Beslutet gäller från tid-				strering. Beslutet gäller från tid-
76

SOU 2009:37 Författningsförslag

punkten för registreringen.

Tillsynsorganet skall till varje

Tillsynsorganet

ska

till

varje

föreningsstämma

som

skall

föreningsstämma som ska pröva

pröva frågan om fastställelse av

frågan

fastställelse

europakooperativets

resultat-

europakooperativets

resultat-

och

balansräkningar

avge

ett

och

balansräkningar

avge

ett

yttrande

över årsredovisningen

yttrande

över årsredovisningen

samt ledningsorganets och den

verkställande

direktörens

för-

verkställande

direktörens

för-

valtning. I fråga om tillhanda-

hållande av detta yttrande skall

hållande

detta

yttrande

ska

7 kap. 8

§ fjärde

stycket

lagen

7 kap. 22 § andra

stycket

lagen

(1987:667) om ekonomiska före-

ningar tillämpas.

Sammankallande av förenings-

stämma

genom

länsstyrelsens

stämma

genom

Bolagsverkets

försorg

36 §

föreningsstämma

som skall hållas enligt SCE-för-

som ska hållas enligt SCE-för-

ordningen, lagen (1987:667) om

ekonomiska

föreningar,

stad-

ekonomiska

föreningar,

stad-

garna

eller

ett

stämmobeslut

garna

eller

ett

stämmobeslut

inte

sammankallas på angivet

inte

sammankallas

på

angivet

sätt, skall länsstyrelsen i det län

sätt, ska Bolagsverket på ansökan

där lednings- eller förvaltnings-

av en ledamot i förvaltnings-

organet har sitt säte på anmälan

organet,

ledningsorganet

eller

av en ledamot i förvaltnings-

tillsynsorganet,

den

verkstäl-

organet,

ledningsorganet

eller

lande direktören, en revisor eller

tillsynsorganet,

den

verkstäl-

en föreningsmedlem

genast

på

lande direktören, en revisor eller

europakooperativets

bekostnad

en föreningsmedlem

genast

på

sammankalla stämman.

europakooperativets

bekostnad

sammankalla stämman.

36 a §

Bolagsverket

bifaller

ansökan

enligt

36 §

ska

före-

ningen ersätta sökanden för ansök-

Författningsförslag SOU 2009:37

ningsavgiften.

40 §

Bolagsverkets beslut att avskriva en anmälan om registrering eller att vägra registrering får överklagas hos allmän förvaltnings- domstol inom två månader från dagen för beslutet. Detsamma gäller verkets beslut i ett tillståndsärende enligt 16 §, verkets beslut om att vägra utfärda intyg enligt 8 eller 20 § samt verkets beslut enligt 39 §. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammar- rätten.

Finansinspektionens beslut i ett ärende enligt 6 eller 13 § och Skatteverkets beslut om hinder mot flyttning av säte enligt 16 a § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd

krävs vid överklagande till kammarrätten.
Länsstyrelsens beslut i ett	Bolagsverkets	beslut i	ett
ärende enligt 36 § får överklagas	ärende enligt 36 § får överklagas
hos allmän förvaltningsdomstol.	hos allmän förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid	Prövningstillstånd	krävs	vid
överklagande till kammarrätten.	överklagande till kammarrätten.

Bolagsverkets beslut i ett ärende enligt 37 § får överklagas hos allmän domstol i den ort där lednings- eller förvaltningsorganet har sitt säte. Ett beslut enligt 37 § första stycket får överklagas inom tre veckor från den dag då europakooperativet fick del av beslutet. Ett beslut enligt 37 § andra stycket får överklagas inom tre veckor från dagen för beslutet.

Vid överklagande enligt fjärde stycket gäller lagen (1996:242) om domstolsärenden.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2010.

SOU 2009:37

Författningsförslag

10Förslag till

förordning om ändring i förordningen (1987:978) om ekonomiska föreningar

Härigenom föreskrivs att i fråga om förordningen (1987:978) om ekonomiska föreningar

dels att 7 § ska ha följande lydelse,

dels att det i förordningen ska införas två nya paragrafer, 8 e och 16 b §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse							Föreslagen lydelse
						7 §
	Vid en anmälan för registre-						Vid en anmälan för registre-
ring enligt		7 kap.		14 §	fjärde		ring	enligt	7 kap.	50 §	lagen
stycket lagen			(1987:667)			om	(1987:667)		om	ekonomiska
ekonomiska		föreningar			av	ett	föreningar av ett beslut om
beslut om ändring av stadgarna							ändring av stadgarna för en
för en ekonomisk förening som							ekonomisk förening som avses i
avses i den lagen, för en koope-							den lagen, för en kooperativ
rativ hyresrättsförening eller för							hyresrättsförening			eller	för en
en	sambruksförening eller					för	sambruksförening eller för regi-
registrering		enligt		9 kap.		25 §	strering enligt			9 kap.	25 §
bostadsrättslagen (1991:614) av							bostadsrättslagen (1991:614) av
ett beslut om ändring av stad-							ett beslut om ändring av stad-
garna för en bostadsrättsförening							garna för en bostadsrättsföre-
ska föreningen lämna in							ning ska föreningen lämna in
	1. en kopia av förenings-						1. en kopia av förenings-
stämmans protokoll,							stämmans protokoll,
	2. två kopior av stadgarna i						2. en kopia av stadgarna i
deras nya lydelse.							deras nya lydelse.
	I sådana fall som avses i 7 kap.						I sådana fall som avses i 7 kap.
12 § fjärde stycket lagen om eko-							46 § tredje stycket lagen om eko-
nomiska föreningar ska en an-							nomiska föreningar ska en an-
mälan för en ekonomisk före-							mälan för en ekonomisk före-
ning som avses i den lagen eller							ning som avses i den lagen eller
en	kooperativ		hyresrättsföre-				en	kooperativ hyresrättsföre-
ning innehålla en försäkran på							ning innehålla en försäkran på
heder och samvete av styrelsen							heder och samvete av styrelsen
att underrättelse enligt det sist-							att underrättelse enligt det sist-
nämnda lagrummet har ägt rum.							nämnda lagrummet har ägt rum.
											79

Författningsförslag

SOU 2009:37

Vid anmälan för registrering enligt 9 kap. 18 a § bostadsrätts- lagen av ett beslut om ned- sättning av samtliga insatser ska föreningen lämna in en kopia av föreningsstämmans protokoll.

8 e §

Till föreningens anmälan enligt 11 kap. 18 b § första stycket lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar ska fogas

1. en kopia av förenings- stämmans protokoll tillsammans med föreningens medlemsförteck- ning,

2. ett intyg från Kronofogde- myndigheten att föreningen sak- nar skuld i myndighetens utsök- nings- och indrivningsdatabas,

3. ett intyg från Skatteverket att föreningen inte är betalnings- skyldig för skatter eller social- avgifter och att det inte heller med fog kan antas att sådan betal- ningsskyldighet kommer att beslu- tas,

4. en försäkran på heder och samvete undertecknad av samt- liga styrelseledamöter och, i före- kommande fall, verkställande direktör om att alla föreningens skulder, förfallna och ännu inte förfallna, är betalda och

5. en försäkran på heder och samvete att föreningen inte äger fast egendom eller innehar tomt- rätt.

SOU 2009:37

Författningsförslag

16 b §

Om talan enligt 7 kap. 43 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar om att upphäva eller ändra ett sådant föreningsstämmo- beslut som ska anmälas för regi- strering väcks vid allmän domstol, ska domstolen underrätta Bolags- verket, när

1.talan har väckts,

2.det föreligger en dom eller ett slutligt beslut som har vunnit laga kraft, eller

3.det genom beslut under rättegången har bestämts att ett föreningsstämmobeslut inte får verkställas.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2010.

1 Inledning

1.1Utredningens uppdrag och arbete

Genom beslut den 29 maj 2008 tillkallade regeringen en särskild utredare för att se över lagen (1987:667) om ekonomiska före- ningar (föreningslagen) i syfte att förenkla för ekonomiska före- ningar att driva sin verksamhet och att underlätta etablering av nya föreningar (dir. 2008:70), se bilaga 1. Utredningen har antagit nam- net Föreningslagsutredningen.

Utredningsuppdraget består av två delar. I detta delbetänkande behandlas den första delen av uppdraget, vilket berör frågor om

•ändring av stadgarna,

•formerna för föreningsstämma och

•andra möjliga förenklingsåtgärder avseende administrativa bördor.

I den andra delen av uppdraget ska utredningen bl.a. se över defini- tionen av begreppet ”ekonomisk förening” samt frågor om med- lemskap, återbetalning av insats, kapitalskydd, fusion och delning. Utredningen ska även överväga om möjligheterna för ekonomiska föreningar att bedriva sin verksamhet i delägda företag bör utvidgas och om det finns skäl att skapa ett flexiblare regelverk genom sär- skilda regler för olika slag av ekonomiska föreningar. Vidare ingår i uppdraget att göra en genomgripande språklig och redaktionell översyn av föreningslagen. I den mån det bedöms vara motiverat och utredningstiden medger det får utredaren ta upp även andra frågor som avser föreningslagens utformning och innehåll. Ett slut- betänkande i dessa delar ska enligt direktiven lämnas senast den 1 november 2010.

Utredningen inledde sitt arbete med den första delen av uppdra- get i augusti 2008. Ett första sammanträde med experterna i utred- ningen hölls den 12 september 2008. Därefter har ytterligare tre sammanträden ägt rum. Utredaren och sekretariatet har även vid

Inledning

SOU 2009:37

två tillfällen sammanträtt med en parlamentarisk referensgrupp. Vidare har det hållits en hörning med en vidare krets av intressen- ter, bl.a. företrädare för näringslivet, olika intresseorganisationer och vissa statliga myndigheter har deltagit. Utredaren och sekreta- riatet har även haft ett möte med företrädare för Riksbyggen, HSB Riksförbund, Sveriges BostadsrättsCentrum (SBC) och Stockholms Kooperativa Bostadsförening (SKB).

Samråd har också skett med Utredningen om ett enklare aktie- bolag (Ju 2007:15).

Sekretariatet har haft kontakt med och inhämtat information från företrädare för Bolagsverket, Kronofogdemyndigheten, Skatte- verket, Statistiska Centralbyrån (SCB), Näringslivets Regelnämnd (NNR), Länsstyrelserna i Stockholms län, Skåne län och Västra Götalands län samt de danska och finska registreringsmyndig- heterna.

I arbetet med beräkningen av förslagens påverkan på förening- arnas administrativa kostnader har sekretariatet fått viss hjälp av Verket för Näringslivsutveckling (Nutek).1

Den särskilde utredaren och utredningens experter är ense om förslagen i betänkandet. Betänkandet är därför skrivet i vi-form.

1 Den 1 april 2009 övergick Nuteks verksamhet till den nya myndigheten Tillväxtverket. I betänkandet används generellt begreppet Nutek, eftersom det är denna myndighet som har biträtt utredningen.

2Allmän beskrivning av ekonomiska föreningar m.m.

2.1Associationsformen i korthet

En ekonomisk förening är en sammanslutning av fysiska och/eller juridiska personer. Dessa är medlemmar i föreningen. Medlem- marna är både ägare av föreningen och deltagare i föreningens verk- samhet. De har inte något personligt ansvar för föreningens skulder.

Enligt 1 kap. 1 § föreningslagen ska en ekonomisk förening ha till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom ekonomisk verksamhet. Den ekonomiska föreningen har alltså inte, till skillnad från aktiebolaget, till huvudsyfte att ge vinst till ägarna. Den ekonomiska nyttan för medlemmarna ligger främst i deras rätt att i vid mening utnyttja föreningens tjänster.1 Detta hindrar dock inte att föreningens verksamhet bedrivs så att vinst uppstår och att vinstutdelning kan vara ett mycket viktigt led i beredandet av medlemsnytta.

Vidare uppställer föreningslagen ett krav på att medlemmarna ska delta i föreningens ekonomiska verksamhet på ett eller annat sätt. Kravet på deltagande i verksamheten brukar kallas det koope- rativa kravet. Medlemmarna kan delta i verksamheten

1.som konsumenter eller andra användare,

2.som leverantörer,

3.med egen arbetsinsats,

4.genom att använda sig av föreningens tjänster, eller

5.på annat liknande sätt.

1 Se A. Mallmén, Lagen om ekonomiska föreningar, en kommentar, 3 uppl., s. 37.

Allmän beskrivning av ekonomiska föreningar m.m.

SOU 2009:37

Det är brukligt att dela upp de ekonomiska föreningarna i tre grupper – konsumentföreningar, producentföreningar och arbets- kooperativa föreningar – beroende på hur den kooperativa verksamheten är utformad. En konsumentförening kännetecknas av att medlemmarna deltar i verksamheten som konsumenter eller annars som användare av föreningens varor eller tjänster. I en producentförening deltar medlemmarna genom att exempelvis leverera råvaror eller produkter till föreningen eller genom att köpa in varor eller tjänster från föreningen till sin egen närings- verksamhet. Medlemmarna i en arbetskooperativ förening deltar i verksamheten med sin egen arbetsinsats. Det ekonomiska främ- jandet för medlemmarna i de olika kooperativa formerna kan exempelvis bestå i lägre priser på inköpta varor, högre priser för levererade varor respektive möjlighet till försörjning.2

En ekonomisk förening är en öppen association, vilket innebär att antalet medlemmar inte är fastställt på förhand och att det kan variera med tiden. Föreningen måste dock alltid ha minst tre med- lemmar. Medlemskapet är fritt och som huvudregel också öppet (se 3 kap. 1 § föreningslagen). Det är vidare personligt och kan inte överlåtas. Däremot kan de ekonomiska rättigheter som är knutna till själva andelen i föreningen, den s.k. andelsrätten, överlåtas.

En ekonomisk förening ska ha antagit stadgar, som reglerar vissa viktiga frågor. Föreningens stadgar ska bl.a. innehålla bestäm- melser om föreningens namn (firma), ändamålet med föreningens verksamhet och verksamhetens art, medlemmarnas insatsskyldighet m.m.3

Medlemmarna bidrar till föreningens finansiering genom betal- ning av insatser. Lagen kräver att medlemmarna betalar insats men reglerar inte insatsens storlek. Föreningen kan därför genom bestäm- melser i stadgarna själv bestämma vilket belopp insatsen ska uppgå till. Lagen reglerar inte heller på vilket sätt eller när insatsen ska betalas. Insatsskyldigheten kan alltså, beroende på vad som före- skrivs i föreningens stadgar, fullgöras i form av kontant betalning men också genom leverans av egendom eller genom egen arbets- insats. Föreningen bestämmer också när insatsen ska erläggas; lagen kräver sålunda inte att medlemmarna betalar insatsen i sam- band med inträdet i föreningen. Tiden för inbetalning kan därför variera.

2Se A. Mallmén, Lagen om ekonomiska föreningar, en kommentar, 3 uppl., s. 41.

3Avsnitt 4 innehåller en mera utförlig beskrivning av vad som ska finnas i föreningens stadgar.

SOU 2009:37

Allmän beskrivning av ekonomiska föreningar m.m.

En ekonomisk förening får rättskapacitet och blir en juridisk person i och med att den registreras i föreningsregistret (se 1 kap. 2 § första och andra styckena föreningslagen). Föreningsregistret förs av Bolagsverket.

2.2Övriga kooperativa föreningsformer

Lagen om ekonomiska föreningar reglerar de flesta kooperativa före- ningsformer. Det finns dock speciallagstiftning inom vissa områden.

2.2.1Bostadsrättsföreningar

En bostadsrättsförening är en särskild form av ekonomisk före- ning. Den har till ändamål att i föreningens hus upplåta lägenheter med bostadsrätt till föreningens medlemmar. Bostadsrätt är den rätt i föreningen som medlemmen har på grund av upplåtelsen. Lägen- heterna kan vara såväl bostadslägenheter som lokaler.

Bostadsrättsföreningar regleras i bostadsrättslagen (1991:614). Bostadsrättslagen innehåller många regler som är specifika för den- na föreningsform, exempelvis särskilda regler om upplåtelse av bostadsrätt, bostadsrättshavarens rättigheter och skyldigheter m.m. I vissa delar hänvisar dock lagen till de föreningsrättsliga regler som finns i föreningslagen, såsom när det gäller flertalet frågor om före- ningens ledning, föreningsstämma, revision och likvidation.

2.2.2Kooperativa hyresrättsföreningar

En kooperativ hyresrättsförening är en ekonomisk förening som har till ändamål att upplåta bostadslägenheter med hyresrätt till sina medlemmar. Karaktäristiskt för kooperativ hyresrätt är att hyres- gästerna är medlemmar i föreningen och att det är föreningen som hyr ut lägenheterna (se prop. 2001/02:62 s. 37 f.). Upplåtelsen kan avse lägenheter i hus som föreningen äger (ägarmodellen) men den kan också avse lägenheter som föreningen hyr av husets ägare (hyres- modellen).

Föreningsrättsliga bestämmelser om denna föreningsform finns i 2 kap. lagen (2002:93) om kooperativ hyresrätt. I de flesta avseenden hänvisas till bestämmelserna i föreningslagen, exempelvis i frågor om

Allmän beskrivning av ekonomiska föreningar m.m.

SOU 2009:37

föreningens ledning, föreningsstämman, revision, likvidation och annan upplösning.

2.2.3Sambruksföreningar

En sambruksförening har till huvudändamål att driva jordbruk eller trädgårdsnäring för medlemmarnas gemensamma räkning. Före- ningen får även driva annan verksamhet under förutsättning att den andra verksamheten har samband med föreningens ändamål.

Sambruksföreningar regleras i lagen (1975:417) om sambruks- föreningar. Denna lag innehåller vissa föreningsrättsliga bestäm- melser men hänvisar även i betydande delar till föreningslagen, bl.a. när det gäller frågor om medlemskap, föreningens ledning, före- ningsstämma, revision och likvidation.

2.2.4Kreditmarknadsföreningar

En kreditmarknadsförening är en ekonomisk förening som har fått tillstånd av Finansinspektionen att bedriva finansieringsrörelse. För en sådan förening gäller bestämmelserna i föreningslagen, om inte annat följer av lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse eller är särskilt föreskrivet (se 12 kap. nämnda lag).

2.2.5Andra föreningsformer

I lagen (1995:1570) om medlemsbanker regleras en föreningsform, medlemsbank, som har till ändamål att främja sina medlemmars ekonomiska intressen genom att driva bankverksamhet där med- lemmarna deltar genom att använda bankens tjänster som insättare eller på annat sätt. Även understödsföreningar, som regleras i lagen (1972:262) om understödsföreningar, är en form av ekonomisk före- ning, avsedd för inbördes bistånd i form av kapital-, sjuk- eller pen- sionsförsäkring. Andra former av kooperativa sammanslutningar är arbetslöshetsföreningar enligt lagen (1997:239) om arbetslöshets- kassor och ömsesidiga försäkringsbolag enligt försäkringsrörelse- lagen (1982:713).

SOU 2009:37 Allmän beskrivning av ekonomiska föreningar m.m.

Tabell 2.1	Antalet föreningar år 2008 enligt Bolagsverket och Företags-
	registret

	Ekonomiska	Bostadsrätts-	Kooperativa	Sambruks-
	föreningar	föreningar	hyresrätts-	föreningar
			föreningar
Bolagsverket4	11 852	25 988	76	11
Företagsregistret5	6 631	15 027	15	uppgift saknas

2.3Tidigare reglering av ekonomiska föreningar i svensk rätt

Sverige har sedan länge haft lagstiftning om ekonomiska före- ningar. Nya föreningslagar har tillkommit vid fyra tillfällen, oftast i nära anslutning till nya aktiebolagslagar.

År 1895 fick Sverige sin första föreningslag, lagen (1895:66 s. 1) om registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet (1895 års föreningslag). Den kooperativa företagsformen hade då funnits i Sverige sedan mitten av 1800-talet. 1895 års lag avsåg att reglera typiska kooperativa företag där den verksamhet som bedrevs i före- ningen skulle vara accessorisk till medlemmarnas egen ekonomi. Handel med utomstående var förbjuden. Föreningarna kunde bedriva sin verksamhet med begränsat personligt ansvar för medlemmarna (mbpa) eller utan personligt ansvar för medlemmarna (upa).

År 1911 kom en ny lag om ekonomiska föreningar, lagen (1911:55) om ekonomiska föreningar (1911 års föreningslag). Den nya lagen innehöll en vid definition av ekonomisk förening. För- utom kooperativ verksamhet kunde en ekonomisk förening använ- das för såväl rent vinstdrivande verksamhet som näringsverksamhet med ideellt syfte. Lagen innehöll inte något krav på att medlem- marna skulle delta i verksamheten.

År 1951 var det åter dags för en ny lag om ekonomiska före- ningar, lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar (1951 års före- ningslag). Genom den lagen infördes en definition av ekonomisk förening som tydligare skilde den ekonomiska föreningen från aktie- bolaget och den ideella föreningen. Så infördes bl.a. ett krav på att medlemmarna skulle delta i verksamheten på något sätt, exempelvis

4Källa: Bolagsverkets register, antalet registrerade föreningar i september 2008.

5Källa: SCB:s Företagsregister, antalet verksamma föreningar i november 2008. I Företags- registret betraktas ett företag som verksamt om det är registrerat för mervärdesskatt eller är arbetsgivare eller är F-skatteregistrerat i mervärdesskattebefriad bransch. Det kan dock enligt uppgift från Företagsregistret finnas föreningar som, trots att de inte uppfyller dessa kriterier, är verksamma.

Allmän beskrivning av ekonomiska föreningar m.m.

SOU 2009:37

som konsumenter, producenter eller arbetstagare. Vidare fastslogs att det var medlemmarnas ekonomiska intressen och inte något annat som skulle främjas genom föreningens verksamhet.

Den nuvarande lagen, lagen (1987:667) om ekonomiska före- ningar (föreningslagen), trädde i kraft den 1 januari 1988.

2.4Internationella jämförelser

2.4.1Nordisk rätt

I Finland har länge funnits lagregler om en finsk motsvarighet till ekonomiska föreningar, andelslag. Den nuvarande lagen om andels- lag är från år 2001.6 Ett andelslag är en associationsform med varie- rande medlemsantal och utan personligt ansvar för medlemmarna. Ett andelslag ska bedriva ekonomisk verksamhet i avsikt att stödja medlemmarnas ekonomi eller näringsutövning genom att medlem- marna nyttjar andelslagets tjänster eller på annat sätt. I andelslagets stadgar får föreskrivas att andelslagets uppgift kan vara av ideell karaktär.

Den närmaste motsvarigheten till ekonomiska föreningar i Norge är s.k. samvirkeforetak. Det saknades länge lagstiftning angå- ende denna associationsform, men sedan den 1 januari 2008 regle- ras den i en särskild lag.7 Ett samvirkeforetak är en sammanslutning som har till huvudändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom verksamhet i vilken de deltar som köpare, leve- rantörer eller på annat sätt. Associationsformen har alltså en tydlig kooperativ prägel. Utmärkande är även att företagets vinst ska stanna kvar i verksamheten eller fördelas mellan medlemmarna på grundval av deras andel i omsättningen och att medlemmarna har ett begränsat personligt ansvar för företagets skulder.

Den kooperativa företagsformen i Danmark benämns andels- selskab/andelsforening. Det finns dock ingen fullständig materiell lagstiftning för denna typ av företag. Det har vid två tillfällen – år 1909 och år 1986 – lagts fram förslag till en lag om andelsselskaber. Förslagen att lagreglera associationsformen har emellertid mött kritik och inget av dem har därför lett till lagstiftning. I loven om visse erhvervsdrivende virksomheder från år 1995 regleras dock

6Lag om andelslag 28.12.2001/1488.

7Lov 2007.06.29 nr 81: Lov om samvirkeforetak.

SOU 2009:37

Allmän beskrivning av ekonomiska föreningar m.m.

några frågor.8 Enligt den lagen måste bl.a. andelsselskaber registre- ras för att få rättskapacitet. Vidare innehåller lagen bestämmelser om bl.a. firma, likvidation, fusion och delning. Därutöver finns viss rättspraxis på området och frågor om andelsselskab regleras även i s.k. standardstadgar, framtagna av andelsselskabernas organisatio- ner. Även om stadgarna inte är rättsligt bindande, har de en nor- mativ effekt och kan på så vis skapa en viss sedvana.9

2.4.2Annan europeisk rätt

I Storbritannien saknas särskild lagstiftning för den kooperativa företagsformen. Den närmaste motsvarigheten till kooperativ lag- stiftning är the Industrial & Provident Societies Act 1965. Flertalet av de brittiska kooperativen är också registrerade enligt denna lag och får då benämningen Industrial & Provident Society (ISP). Koope- rativ verksamhet kan också drivas i annan juridisk form, såsom ett kooperativt bolag i enlighet med the Companies Act 1985 eller som en sammanslutning enligt the Partnership Act.10

Tyskland har länge haft lagstiftning om den kooperativa associ- ationsformen. Nu gällande lag antogs redan den 1 maj 1889 men har reviderats flera gånger, senast år 2006.11

Den kooperativa företagsformen regleras i Frankrike genom en allmän lag om kooperativa företag från år 1947.12 Även denna lag har ändrats ett flertal gånger. Lagen innehåller regler som är gemen- samma för de olika kooperativa formerna. Vid sidan av den all- männa lagen om kooperativ finns flera särskilda lagar som reglerar kooperativ verksamhet inom enskilda sektorer, såsom producent- och arbetskooperativ, konsumentkooperativ och kreditkooperativ. Sedan år 2001 finns även lagstiftning om sociala kooperativ som har till syfte att tjäna allmänna intressen (Société Coopératif d’Intérêt Collectif).

8Lov om visse erhvervsdrivende virksomheder, Lovbekendtgørelse nr 651 af 15 juni 2006.

9Se E. Hørlyck, Dansk andelsret, 3 udg., s. 37.

10Se HM Treasury, Review of the GB cooperative and credit union legislation: a consultation, juni 2007 s. 6 och Rapport från the Higher Council for Co-operation, Co-operative move- ments in the European Union, DIES/30 januari 2001 s. 129.

11Gesetz betreffend die Erwerbs- und Wirtschaftsgenossenschaften.

12Loi n°47-1775 du 10 septembre 1947 portant statut de la coopération.

Allmän beskrivning av ekonomiska föreningar m.m.

SOU 2009:37

2.4.3EG-rätt

Även inom EG-rätten finns viss lagstiftning om kooperativ sam- verkan. Genom EG-förordningen med stadga för europeiska koope- rativa föreningar13 har det tillkommit en särskild associationsform, europakooperativ eller SCE-förening. Denna ger möjlighet för med- lemmar från olika medlemsstater inom EU att tillsammans bedriva kooperativ verksamhet. Det är alltså fråga om en ”gränsöverskrid- ande” associationsform. EG-förordningen har karaktär av ramlag och hänvisar i många avseenden till lagstiftningen i den med- lemsstat där europakooperativet har sitt säte. För svensk del finns bestämmelser som kompletterar bestämmelserna i EG-förord- ningen i lagen (2006:595) om europakooperativ och förordningen (2006:922) om europakooperativ.

Enligt EG-förordningen ska det huvudsakliga ändamålet med europakooperativets verksamhet vara att tillgodose medlemmarnas behov eller främja deras ekonomiska och sociala verksamhet. Detta kan särskilt ske genom att föreningen ingår avtal med medlem- marna om tillhandahållande av varor eller tjänster eller om ut- förande av arbete inom ramen för kooperativets verksamhet.

I fråga om aktiebolag innehåller EG-rätten åtskilliga bolags- rättsliga direktiv som syftar till att harmonisera de nationella rätts- ordningarna. Medlemmarna är skyldiga att införliva direktiven i sin nationella aktiebolagsrättsliga lagstiftning. Några motsvarande EG- direktiv på föreningsrättens område finns inte. Nyligen har dock ett bolagsrättsligt direktiv om gränsöverskridande fusioner ansetts tillämpligt även på ekonomiska föreningar och föranlett ändringar i 12 kap. föreningslagen (se prop. 2007/08:15, s. 64 f.).

13 Rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska koope- rativa föreningar.

3 Regelförenklingar

3.1Inledning

Vi har enligt våra direktiv i uppdrag att se över föreningslagen i syfte att förenkla för ekonomiska föreningar att driva verksamhet och att underlätta etableringen av nya föreningar. Direktiven pekar ut ett antal frågor som ska ses över särskilt. Av dessa ska frågorna om användande av modern teknik vid föreningsstämma och stadge- ändring behandlas i detta delbetänkande. Vidare har vi i uppdrag att lämna förslag till andra ändringar av regelverket som innebär för- enklingar för de ekonomiska föreningarna. Våra överväganden avse- ende förenklingsåtgärder i den del som avser föreningarnas admini- strativa bördor ska enligt direktivet redovisas i detta delbetänkande.

I arbetet med att identifiera möjliga förenklingar har vi haft flera kontakter med företrädare för de kooperativa företagen och med andra intressenter. I utredningens expertgrupp finns sålunda repre- sentanter för lantbrukskooperationen, detaljhandels- och oljeko- operationen och nyföretagarkooperationen. En vidare grupp av intres- senter har fått möjlighet att lämna synpunkter och förslag till förenklade regler i samband med den hörning som vi har anordnat. Ett särskilt möte har hållits med företrädare för bostadskoopera- tionen. Vi har även haft kontakter med Näringslivets Regelnämnd.

3.2Något om begreppet regelförenkling

Regeringen har som målsättning att de administrativa kostnaderna för företagen på grund av de statliga regelverken ska minska med 25 procent till år 2010. Som ett led i arbetet med att nå denna mål- sättning har vi fått i uppdrag att föreslå förenklingar av förenings- lagen.

Kostnaderna för företagen att fullgöra sina skyldigheter enligt lagar och regler kan delas upp i tre huvudgrupper;

Regelförenklingar

SOU 2009:37

materiella kostnader, finansiella kostnader och administrativa kostnader.1 Med administrativa kostnader avses i första hand före- tagens kostnader för att upprätta, lagra eller överföra information eller uppgifter som har föranletts av krav i lagar, förordningar och myndigheters föreskrifter eller anvisningar i allmänna råd. I linje med regeringens målsättning och innehållet i våra direktiv har vi fokuserat vårt arbete på regelförenklingar som kan minska föreningarnas administrativa kostnader.

Regelförenkling i snäv mening kan vara att upphäva lagstiftning, att ta bort informationskrav från lagstiftningen eller att begränsa omfattningen av tillämpningen av lagstiftningen för vissa grupper, t.ex. småföretag. Även omarbetning av krångligt utformade regler, så att de blir mer överskådliga och lättare att läsa och förstå, brukar betraktas som regelförenkling i snäv mening. Regelförenkling i vidare mening kan bestå i att man förenklar den administrativa processen för att följa reglerna, exempelvis förenklingar i ansöknings-, till- stånds- och anmälningsförfaranden. Även ökat samarbete mellan myndigheter och förbättrad service och tillgänglighet hos myndig- heterna kan bidra till att minska företagens kostnader.2

3.3De ekonomiska föreningarnas administrativa kostnader

Nutek genomför regelmässigt mätningar av företagens administra- tiva kostnader. Arbetet genomförs med hjälp av den s.k. standard- kostnadsmodellen. Metoden har utvecklats i Nederländerna och används i dag i flertalet av EU:s medlemsstater (skr. 2007/08:131 s. 8). Det är inte fråga om någon statistisk metod. Metoden bygger i stället på värderingar av hur mycket tid ett normaleffektivt företag avsätter för att hantera de administrativa krav som finns i lagstift- ningen på det sätt som de är avsedda att följas.

Nutek har under år 2007 mätt företagens kostnader för de asso- ciationsrättsliga regelverken. En uppföljande mätning skedde under år 2008. Resultatet av mätningarna har redovisats i rapporterna R 2008:02 respektive R 2008:33 om näringslivets administrativa kostnader för associationsrätt.3 Av våra direktiv framgår att vi vid förenklingsarbetet särskilt ska beakta innehållet i dessa rapporter.

1Se Enklare vardag för företag – Verktyg i regelförenklingsarbetet, Nutek, 2008, s. 9.

2Se Enklare vardag för företag – Verktyg i regelförenklingsarbetet, Nutek, 2008, s. 3.

3Kompletterande information finns även i Nuteks databas Malin.

SOU 2009:37

Regelförenklingar

Den lagstiftning som har beaktats vid mätningen avseende eko- nomiska föreningar är föreningslagen, förordningen (1987:978) om ekonomiska föreningar och lagen (1987:668) om införande av lagen om ekonomiska föreningar. Genom en kartläggning av lagstift- ningen har Nutek identifierat 30 s.k. informationskrav och upp- mätt föreningarnas kostnader för att uppfylla dessa. Informations- kraven är uppdelade i följande huvudgrupper:

•Inledande bestämmelser

•Bildandet av en ekonomisk förening

•Föreningens medlemmar

•Återbetalning av medlemsinsatser

•Förlagsinsatser

•Föreningens ledning

•Föreningsstämma

•Revision och särskild granskning

•Överskottsutdelning

•Likvidation

Den totala administrativa kostnaden för ekonomiska föreningar att efterleva de associationsrättsliga regelverken har i rapporten R 2008:02 uppskattats till drygt 462 miljoner kr. Detta kan jämföras med kostnaden för aktiebolag som har uppskattats till drygt 24 miljarder kr och kostnaden för handelsbolag och kommanditbolag som har uppskattats till 40,5 miljoner kr.4 Enligt rapporten innebär framför allt reglerna om bildande, medlemsregister, föreningsstämma, revision och likvidation relativt stora administrativa kostnader för de ekonomiska föreningarna.

3.4Behovet av lagreglering

När olika slag av förenklingsåtgärder övervägs måste givetvis beak- tas att det bakomliggande syftet med det pågående förenklings- arbetet är att skapa goda villkor för företagande. Genom att ge goda

4 Den totala populationen för ekonomiska föreningar har beräknats till 6 314, för aktiebolag till 233 767 och för handelsbolag och kommanditbolag till 61 332.

Regelförenklingar

SOU 2009:37

förutsättningar för företagande vill regeringen uppnå målet om fler jobb i fler och växande företag (skr. 2007/08:131 s. 4). I våra direk- tiv uttalas att översynen av föreningslagen ska ske i syfte att för- enkla för ekonomiska föreningar att driva sin verksamhet och att underlätta etableringen av nya föreningar. Vi har haft detta uttal- ande som utgångspunkt för våra överväganden.

Det finns i detta sammanhang anledning att understryka att avreg- lering inte alltid innebär regelförenkling. Avreglering behöver inte heller leda till minskade kostnader. Det gäller i synnerhet på det civilrättsliga området. Den civilrättsliga lagstiftningen, däribland associationsrätten, tjänar som hjälpmedel för företagarna. Exem- pelvis har lagstiftaren genom föreningslagen tillhandahållit rättsliga modeller för hur mellanhavandena mellan medlemmarna i en eko- nomisk förening m.m. ska lösas. I den mån denna lagreglering tas bort tvingas föreningen och medlemmarna att reglera dessa frågor särskilt i stadgarna eller i särskilda avtal. Detta kan vara förknippat med betydande kostnader. I vissa fall kan centrala frågor förbli ore- glerade och i värsta fall kan avsaknaden av lagregler leda till kost- samma tvister och domstolsprocesser. I förlängningen kan detta också leda till att omvärldens förtroende för företagsformen min- skar. Avreglering är alltså inte alltid det bästa sättet att förenkla för de ekonomiska föreningarna.

Det hindrar givetvis inte att det i det nuvarande föreningsrätts- liga regelverket kan finnas bestämmelser som inte längre fyller något syfte och som bör tas bort. Och när det gäller sådana regler som i och för sig bör finnas kvar, finns det anledning att överväga om de inte bör kunna ges en mera flexibel utformning. En naturlig utgångspunkt är att regleringen utformas så flexibelt att den inte hindrar den enskilda föreningen från att utforma sin verksamhet på det sätt som passar den bäst. Det kan i och för sig finnas anledning att avvika från denna utgångspunkt i vissa avseenden, t.ex. av hän- syn till minoritets- och tredjemansintressen eller för att den eko- nomiska föreningens kooperativa särart ska kunna upprätthållas. Det bör trots detta finnas ett stort utrymme för föreningen att reglera olika frågor i sina stadgar.

Vid arbetet med regelförenklingar måste man även beakta vikten av att kooperativt företagande kan bedrivas under samma förut- sättningar som annat företagande. De företrädare för de ekono- miska föreningar som har deltagit i utredningsarbetet som experter har betonat vikten av att företagsformen ges samma status och vill- kor som andra företagsformer, exempelvis aktiebolag. Man har påtalat

SOU 2009:37

Regelförenklingar

att de som önskar driva företag i form av ekonomisk förening i bland kan mötas med viss oförståelse och att det saknas kunskap om företagsformen. Problematiken med attityder till kooperativt företagande har till viss del belysts i betänkandet SOU 1996:31 Attityder och lagstiftning i samverkan. Där konstaterades att före- trädare för myndigheter och näringsliv oftast saknade en djupare kunskap om kooperation, vilket färgade deras sätt att se på företags- formen (se SOU 1996:31 s. 130). Företrädarna för kooperationen har därför påtalat vikten av god reglering av villkoren för de eko- nomiska föreningarna för att på detta sätt skapa legitimitet för företagsformen. Det har även betonats att vissa formella förfa- randen, som exempelvis registrering eller anmälan hos Bolags- verket, kan ge samma legitimerande effekt. Vi har funnit det natur- ligt att beakta dessa synpunkter när olika slag av förenklingsåtgär- der har övervägts. Detta har lett till att vi avstår från att lägga fram förslag på vissa punkter där förslag med inslag av förenklingar i och för sig hade kunnat läggas fram och att vi i en del fall t.o.m. föreslår nya bestämmelser som överensstämmer med vad som gäller för aktiebolag.

3.5Förenklingar på särskilda områden

I det följande redovisas resultatet av Nuteks mätningar, såsom det kommer till uttryck i rapporten R 2008:02.

3.5.1Bildande av ekonomisk förening

I Nuteks rapport beräknas de totala administrativa kostnaderna för bildande av ekonomiska föreningar till cirka 1,7 miljoner kr. Kost- naderna är beräknade på en population om 820 ekonomiska före- ningar, vilket avser antalet nybildade föreningar som har registre- rats hos Bolagsverket. Detta innebär en kostnad om drygt 2 000 kr per ekonomisk förening, en kostnad som självfallet uppkommer endast en gång under föreningens livstid.

Bland kostnaderna för bildande märks särskilt kostnaderna för att upprätta stadgar. Frågor om innehållet i föreningens stadgar och om det i den delen finns utrymme för förenklingar och minsk- ningar av de administrativa kostnaderna behandlar vi i avsnitt 4.

Regelförenklingar

SOU 2009:37

3.5.2Medlemsregistret

Enligt rapporten är skyldigheten att föra ett medlemsregister ett annat informationskrav med relativt hög administrativ kostnad. Nutek har bedömt att en ekonomisk förening ändrar i medlems- registret i genomsnitt fyra gånger per år. Kostnaderna har upp- skattats till 34,3 miljoner kr, vilket utslaget på totalpopulationen om 6 314 föreningar motsvarar drygt 5 400 kr per ekonomisk förening.

Medlemsregistret är ett viktigt dokument i en ekonomisk före- ning och har betydelse för flera av de mer principiella frågor som vi kommer att ta upp i vårt fortsatta arbete. Frågorna kring förening- arnas medlemsregister – och de förenklingar som eventuellt kan vara aktuella där – avser vi därför att behandla först i vårt slut- betänkande.

3.5.3Föreningsstämman och ändring av stadgarna

Bland de huvudområden som redovisas i Nuteks rapport är, enligt rapporten, stämman och aktiviteterna kring denna det näst mest kostsamma för en ekonomisk förening.

Det som enligt rapporten är mest kostsamt och tar längst tid är registrering av beslut om ändring av stadgarna. Kostnaderna har i den delen uppskattats till drygt 28,5 miljoner kr. Det noteras dock att kostnaderna kan variera avsevärt. Bland annat kan föreningens storlek påverka kostnaden att hålla stämma och ändra stadgarna. Med begreppet ”registrering av beslut om ändring av stadgarna” avses inte bara själva registreringsförfarandet hos Bolagsverket utan också upprättandet av förslag till stadgeändringar och presentatio- nen av detta på stämman. Enligt besked från Nutek utgör själva registreringsförfarandet i själva verket endast tre procent av denna kostnadspost. Merparten av kostnadsposten – 81 procent – utgörs av kostnader för interna möten.

I rapporten nämns också särskilt kostnaderna för att hålla före- ningsstämma. Dessa har uppskattats till 22,3 miljoner kr eller, utslaget på totalpopulationen, cirka 3 500 kr per förening. Beloppen torde avse såväl ”vanliga” ordinarie stämmor som ordinarie stämmor där frågor om stadgeändringar behandlas. Enligt studien torde kostna- derna för att hålla extra stämmor vara lägre; de har uppskattats till sammanlagt 5,3 miljoner kr. Nutek har också försökt att uppskatta tillkommande kostnader för att dels upprätta kallelse och dagordning,

SOU 2009:37

Regelförenklingar

dels skicka ut kallelsen. Dessa kostnader har uppskattats till 1,1 res- pektive 1,6 miljoner kr.

Vi behandlar frågor om formerna för föreningsstämman i avsnitt 5 och frågor om ändringar av stadgarna i avsnitt 7.

3.5.4Revision

Enligt Nuteks mätningar är den enskilt största administrativa kost- naden för ekonomiska föreningar kostnaden för revision och sär- skild granskning. Kostnaden för att uppfylla lagens krav på revision har uppskattats till 349 miljoner kr, vilket motsvarar cirka 75 pro- cent av de totala administrativa kostnaderna. Orsaken till att denna post är så omfattande är att den avser kostnaden för själva revisio- nen, vilket omfattar samtliga föreningar och är en extern kostnad för föreningen. Den externa kostnaden för själva revisionen uppgår till cirka 55 000 kr per förening. Det bör påpekas att Nuteks upp- skattningar i denna del torde bygga på förutsättningen att de eko- nomiska föreningarna anlitar en auktoriserad eller godkänd revisor, något som dock – såvitt gäller flertalet ekonomiska föreningar – inte är nödvändigt enligt lag.

Reglerna om revision har nyligen varit föremål för viss översyn av en annan statlig utredning, Utredningen om revisorer och revi- sion. Den utredningen har lämnat vissa förslag i frågan i sitt betän- kande Avskaffande av revisionsplikten för små företag (SOU 2008:32), förslag som även avser ekonomiska föreningar. Det betän- kandet behandlas för närvarande i Regeringskansliet. Vi kommer därför inte i detta skede att ta upp frågor om revisionspliktens utform- ning men kan komma att återkomma till frågan i vårt slutbetänkande.

3.5.5Upplösning av ekonomiska föreningar

Nutek har även mätt de administrativa kostnaderna för att upplösa en ekonomisk förening genom likvidation. Föreningarnas kostna- der för likvidation uppgår enligt mätningarna till drygt 3,6 miljoner kr. Utslagen på den aktuella populationen – som utgörs av ett genom- snitt av anmälda och avslutade likvidationer hos Bolagsverket – blir den administrativa kostnaden drygt 17 000 kr per ekonomisk före- ning, vilket är en relativt hög kostnad.

Regelförenklingar

SOU 2009:37

Vi lämnar i avsnitt 8 förslag till åtgärder som kan förenkla likvi- dationsförfarandet och som torde minska föreningarnas kostnader för att genomföra en likvidation. I samma avsnitt föreslår vi också ett förenklat upplösningsförfarande som ett alternativ till likvidation.

3.5.6Andra förenklingsåtgärder

Ett sätt att åstadkomma regelförenklingar kan vara att begränsa regelverkets tillämplighet för vissa grupper, t.ex. småföretag. Före- ningslagen skiljer för närvarande inte mellan olika slag av ekono- miska föreningar. I vårt uppdrag ingår att överväga om det finns skäl att införa särskilda regler för vissa former av ekonomiska före- ningar, exempelvis så att föreningar med litet antal medlemmar eller liten omsättning inte behöver följa samma regler som före- ningar med många medlemmar eller omfattande verksamhet. Denna fråga kommer vi att behandla i vårt slutbetänkande. Det är möjligt att en sådan differentiering av regelverket kan innebära regel- förenklingar för vissa grupper av ekonomiska föreningar. Det är dock i detta skede av utredningsarbetet inte möjligt att lämna några konkreta förslag till sådana differentierade lagregler.

Ytterligare ett sätt att åstadkomma regelförenklingar är att anpassa regelverket till modern teknik. I synnerhet den nya infor- mationsteknologin har skapat möjligheter som inte fanns när den nuvarande föreningslagen skrevs. Vi behandlar frågor kring använ- dande av modern teknik i avsnitt 6.

En annan form av regelförenkling är att skriva om krångligt utfor- made regler, så att de blir mer överskådliga och lättare att läsa och förstå. Vi har enligt våra direktiv i uppdrag att göra en språklig och redaktionell översyn av föreningslagen. Som i ett led i detta upp- drag lämnar vi i detta betänkande förslag till ny lydelse av 7 kap. föreningslagen. Förslaget innebär bl.a. att språket moderniseras, att bestämmelserna delas upp i flera, men kortare, paragrafer och att tydliga paragrafrubriker införs.

100

4Stadgarna i en ekonomisk förening

4.1Inledning

Vi har, som redan har framgått, i uppdrag att föreslå regelförenk- lingar som leder till minskade administrativa kostnader för de eko- nomiska föreningarna. I avsnitt 3.5.1 har redovisats att bildandet av en ekonomisk förening innebär vissa administrativa kostnader och att dessa främst avser föreningens stadgar. I det följande görs en bedömning av i vilken utsträckning det finns utrymme för förenk- lingar i fråga om innehållet i en förenings stadgar.

4.2Gällande rätt

Vid bildandet av en ekonomisk förening ska medlemmarna bl.a. anta stadgar för föreningen (se 2 kap. 1 § föreningslagen). Det bru- kar sägas att en ekonomisk förenings stadgar utgör föreningens ”författning”, dvs. stadgarna utgör det dokument som, vid sidan av lagen, reglerar grundläggande frågor rörande föreningen, t.ex. dess verksamhetsföremål och syfte, föreningsorganens funktionssätt och medlemmarnas rättigheter och skyldigheter.

I 2 kap. 2 § föreningslagen finns bestämmelser om vad stadgarna ska innehålla. Sålunda ska i stadgarna alltid anges

1.föreningens namn (firma),

2.den ort i Sverige där föreningens styrelse ska ha sitt säte,

3.ändamålet med föreningens verksamhet och verksamhetens art,

4.den insats med vilken varje medlem ska delta i föreningen, hur insatserna ska fullgöras samt i vad mån en medlem får delta i före- ningen med insats utöver vad han är skyldig att delta med,

101

Stadgarna i en ekonomisk förening

SOU 2009:37

5.för det fall det ska förekomma regelbundna avgifter till före- ningen eller avgifter till föreningen som är beroende av särskilda taxeringsbeslut, avgifternas belopp eller de högsta belopp till vilka de får bestämmas,

6.antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och revisorer samt eventuella suppleanter, tiden för deras uppdrag samt, om någon av dem ska utses på annat sätt än som anges i förenings- lagen, hur det i så fall ska ske,

7.för det fall fullmäktige ska finnas, deras befogenhet, hur de utses och tiden för deras uppdrag,

8.inom vilken tid och hur föreningsstämma sammankallas samt hur andra meddelanden ska bringas till medlemmarnas eller full- mäktiges kännedom,

9.vilka ärenden som ska förekomma på ordinarie stämma,

10.vilken tid föreningens räkenskapsår ska omfatta,

11.grunderna för fördelningen av föreningens vinst samt hur man ska förfara med föreningens behållna tillgångar när föreningen upplöses, samt

12.för det fall att förlagsinsatser eller insatsemission ska förekomma, vad som ska gälla om detta.

I stadgarna kan också tas in föreskrifter som avviker från före- ningslagens dispositiva bestämmelser eller som kompletterar lagen.

4.3Bör lagens bestämmelser om stadgarnas innehåll ändras?

Bedömning: Bestämmelserna om vad stadgarna ska innehålla bör för närvarande inte ändras i sak.

Vissa av de uppgifter som enligt gällande rätt ska finnas i förening- ens stadgar är sådana som skiljer ut den enskilda föreningen från andra föreningar, såsom uppgifter om den ekonomiska föreningens namn (firma), styrelsens säte och föreningens verksamhet. Dessa uppgifter är individuella för varje förening och måste naturligen anges i stadgarna.

102

SOU 2009:37

Stadgarna i en ekonomisk förening

Andra uppgifter är sådana som det sedan länge har lämnats till föreningarna själva att reglera, såsom frågor om medlemmarnas skyldighet att betala insatser och avgifter, fördelning av vinst m.m. Det skulle i och för sig vara möjligt med lagregler i dessa frågor, t.ex. något slag av ”standardregler” som föreningen hade möjlighet att avvika från i sina stadgar. För att en sådan reglering skulle vara meningsfull måste det emellertid vara möjligt att identifiera ”stan- dardregler” som kan vara lämpliga för ett större antal föreningar. Det kan ifrågasättas om detta är möjligt. Det skulle dessutom under alla förhållanden vara nödvändigt för många föreningar att ta in avvikande bestämmelser i sina stadgar, eftersom ”standardreglerna” inte skulle passa dem. Enligt vår mening är det därför naturligt att föreningens stadgar även i fortsättningen alltid innehåller bestäm- melser om skyldighet att betala insatser och avgifter, om fullmäk- tige, om fördelning av vinst och tillgångar vid föreningens upplös- ning och om ordningen för förlagsinsatser och insatsemission.

Saken ställer sig något annorlunda när det gäller lagens krav på att stadgarna ska innehålla uppgifter om antalet styrelseledamöter, revisorer och eventuella suppleanter, om tiden för deras uppdrag, om tiden och sättet för kallelse till stämma, om ärenden på ordina- rie stämma samt om föreningens räkenskapsår. I dessa delar skulle man kunna tänka sig att det i stället tas in materiella bestämmelser i frågan direkt i lagen, fast med möjlighet för föreningarna att ange annat i stadgarna. Som exempel skulle det i lagen kunna anges att föreningens styrelse ska bestå av tre ledamöter ”om inte annat bestäms i stadgarna”. Också frågan om räkenskapsår skulle kunna lösas på detta sätt, t.ex. med en bestämmelse om att en förening ska ha kalenderåret som räkenskapsår men med möjlighet för föreningen att – inom de ramar som bokföringslagen (1999:1078) uppställer – bestämma annat i stadgarna.

En sådan ordning skulle, kan det hävdas, innebära en förenkling för de ekonomiska föreningarna i samband med bildandet, efter- som stadgarna normalt skulle kunna ges en kortare avfattning. Den skulle också innebära att Bolagsverket fick färre uppgifter att gran- ska, vilket skulle underlätta själva registreringsprocessen. Utred- ningen för ett enklare aktiebolag har föreslagit en ordning av detta slag för aktiebolag.

Bland de experter och representanter från kooperationen som deltagit i utredningsarbetet har dock en sådan ordning ifrågasatts. Det har framhållits att medlemmarna i en ekonomisk förening ofta hämtar sin huvudsakliga kunskap om föreningens organisation och

103

Stadgarna i en ekonomisk förening

SOU 2009:37

uppbyggnad från stadgarna. Det har också framhållits att det är önskvärt att medlemmarna vid bildandet av en ekonomisk förening aktivt tar ställning till övergripande frågor som rör föreningens verksamhet. Det har också påpekats att en ekonomisk förening – till skillnad från ett aktiebolag – alltid måste alltid ha minst tre medlemmar och att det därför är särskilt viktigt att eventuella tviste- frågor reds ut redan i samband med föreningens bildande.

Mot den nu angivna bakgrunden lägger vi inte fram samma slag av förslag som Utredningen om ett enklare aktiebolag. Vi förordar alltså att bestämmelserna om vad en ekonomisk förenings stadgar ska innehålla i sak förblir desamma som de är i dag.

104

5 Formerna för föreningsstämman

5.1Inledning

Vi har i uppdrag att överväga om medlemmarnas möjligheter att delta i beslutsfattandet på föreningsstämman behöver förbättras. Vi ska även undersöka om reglerna om föreningsstämma kan förenk- las och göras mindre betungande för föreningarna utan att med- lemmarnas berättigade intressen eftersätts.

5.2Gällande rätt

5.2.1Allmänt om föreningsstämman

Bestämmelser om föreningsstämman finns i 7 kap. föreningslagen. Föreningsstämman är föreningens högsta beslutande organ. Stäm- man består av föreningens medlemmar och det är vid stämman som medlemmarna utövar sin rätt att besluta i frågor som rör före- ningen. Det finns också möjlighet för medlemmarna att helt eller delvis överlämna beslutanderätten till särskilda fullmäktige, se mer om detta i avsnitt 5.2.7.

Föreningsstämman väljer normalt föreningens styrelse och utser revisor. Den fastställer också föreningens resultat- och balans- räkningar och beslutar om åtgärder med anledning av uppkommen vinst eller förlust och om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och den verkställande direktören (se 7 kap. 4 § föreningslagen).

Föreningslagen vilar på den outtalade förutsättningen att före- ningsstämman är ett muntligt förfarande och att medlemmarna eller deras ombud är fysiskt närvarande vid detta. Det hindrar emellertid inte att beslut faktiskt fattas i annan form. Det följer nämligen av allmänna associationsrättsliga principer att bestämmel- ser till skydd för enskilda medlemmar av associationen, som exem- pelvis bestämmelser om formen för beslutsfattande, kan sättas åt

105

Formerna för föreningsstämman

SOU 2009:37

sidan om samtliga berörda samtycker till det (principen kommer bl.a. motsatsvis till uttryck i 7 kap. 9 § första meningen förenings- lagen). Om alla medlemmar är eniga i fråga om formen för stäm- man, kan de därför fatta beslut utan att hålla sammanträde. Beslutet fattas då genom ett skriftligt förfarande, som brukar kallas ”skriv- bordsstämma” eller ”beslut per capsulam”. Det torde dock – om inte annat av praktiska skäl – vara nödvändigt att ge beslutet for- men av ett stämmobeslut som antecknas i ett stämmoprotokoll. Ett avtal mellan medlemmarna som inte har utformats som ett stäm- mobeslut torde alltså normalt inte ha någon föreningsrättslig verkan.

Föreningslagen skiljer på ordinarie stämma – dvs. en stämma som är föreskriven i lag eller i föreningens stadgar – och extra stämma. En ordinarie stämma ska alltid hållas inom sex månader från föregående räkenskapsårs utgång.

5.2.2Medlemmarnas rättigheter vid föreningsstämman

Ett medlemskap i en ekonomisk förening innebär att medlemmen får ett antal personliga rättigheter, s.k. förvaltningsrättigheter.1 De centrala förvaltningsrättigheterna vid föreningsstämman är rätten att närvara vid stämman, rätten att yttra sig och rätten att rösta.2

Enligt 7 kap. 1 § andra stycket föreningslagen har varje medlem en röst, om inte stadgarna anger något annat. Huvudregeln är alltså lika rösträtt men med möjlighet för föreningen att i stadgarna ta in bestämmelser som differentierar medlemmarnas rösträtt efter anta- let insatser eller annan grund. I förarbetena till såväl 1951 års före- ningslag som den nuvarande föreningslagen diskuterades möjlig- heten att göra principen ”en medlem – en röst” tvingande. Genom detta ville man markera den kooperativa verksamhetsformens karaktär av demokratisk personassociation (se SOU 1984:9 s 143 ff.). Lag- stiftaren ansåg dock – med hänvisning till föreningarnas olika upp- byggnad – att det i vissa fall kan vara befogat att tillämpa graderad rösträtt och att regeln därför borde vara dispositiv även i fort- sättningen (se prop. 1951:34 s. 166 och prop. 1986/87:7 s. 64 f.).

I princip har varje medlem rätt att närvara vid stämman, att yttra sig och att delta i beslutsfattandet. I förarbetena till 1951 års före- ningslag uttalades dock att lagens bestämmelser om rösträtt m.m. inte var tvingande och att det torde vara möjligt att genom stadge-

1Se G. Linden, Förvärv och förlust av medlemskap i ekonomisk förening, s. 12.

2Se C. Hemström, Organisationernas rättsliga ställning, 7 uppl., s. 50.

106

SOU 2009:37

Formerna för föreningsstämman

bestämmelser inskränka medlemmarnas förvaltningsbefogenheter vid stämma (se prop. 1951:34 s. 166). Det nämndes att det däri- genom skulle vara möjligt att helt frånta vissa medlemskategorier deras rösträtt genom att exempelvis föreskriva att den som inte hade varit medlem en viss tid eller inte hade betalat insatser och avgifter inte hade rätt att rösta vid stämman (se SOU 1949:17 s. 87 ff.). Frågan berördes inte närmare i förarbetena till den nuvarande föreningslagen. Det har dock i doktrinen hävdats att principen har överförts till nuvarande lagstiftning och att medlemmarnas förvaltningsbefogenheter alltså kan inskränkas genom bestämmel- ser i stadgarna, i varje fall om det sker på rimlig grund.3 Även Bolags- verket godtar inskränkande stadgebestämmelser.

Föreningslagen innehåller inga bestämmelser om att medlem- marna ska anmäla sig senast viss dag före stämman för att få delta i denna. I lagen sägs inte heller att stadgarna kan uppställa ett sådant krav. Det torde ändå vara möjligt att ta in en sådan bestämmelse i stadgarna.4 Som en jämförelse kan erinras om de bestämmelser om aktieägares närvarorätt vid bolagsstämma som finns i 7 kap. 2 § aktie- bolagslagen (2005:551, aktiebolagslagen). Enligt dessa har en aktie- ägare rätt att närvara vid bolagsstämma om han eller hon är legi- timerad på visst sätt men i bolagsordningen får föreskrivas att en aktieägare får delta i bolagsstämma endast om han eller hon anmä- ler det till bolaget senast en viss dag.

5.2.3Kallelse till föreningsstämma

Tiden för kallelse

Kallelse till stämma får inte utfärdas tidigare än fyra veckor före stämman. Denna bestämmelse, som är tvingande, har motiverats med att det är olämpligt med alltför tidiga kallelser; en medlem som vill få ett ärende behandlat på stämman ska inte behöva över- raskas av en oväntat tidig kallelse (se prop. 1986/87:7 s. 125). Tiden för kallelse får inte heller vara för kort. Kallelse ska utfärdas senast två veckor före ordinarie stämma och senast en vecka före extra stämma. Inom de tidsramar som lagen anger kan stadgarna närmare precisera tiden för kallelse.

3Se bl.a. S. Johansson, Nials Svensk associationsrätt, 9 uppl., s. 149 och C. Hemström, Orga- nisationernas rättsliga ställning, 7 uppl., s. 50.

4Se A. Mallmén, Lagen om ekonomiska föreningar, en kommentar, 3 uppl., s. 241.

107

Formerna för föreningsstämman

SOU 2009:37

Föreningslagens bestämmelser om tidigaste respektive senaste tidpunkt för kallelse skiljer sig något från motsvarande bestämmel- ser för aktiebolag. För aktiebolag gäller att kallelse ska utfärdas tidigast sex veckor och senast fyra veckor före bolagsstämman. För privata aktiebolag finns möjlighet att i bolagsordningen ta in bestämmelser om kortare tid, men kallelsen får aldrig utfärdas senare än två veckor före stämman. Vidare gäller särskilda regler om kallelsetid för extra bolagsstämma. Kortare kallelsetid än två veckor är dock inte möjlig.

Det framgår inte av föreningslagen när kallelse ska anses utfär- dad. Utan att det uttryckligen anges bör kallelse anses utfärdad när samtliga kallelseåtgärder är vidtagna, vilket kan vara den dag kallel- sen har skickats med posten eller, när kallelse ska ske genom kun- görelse i tidning, när sådan kungörelse har skett.5

Sättet för kallelse

Sättet för kallelsen ska framgå av föreningens stadgar. Föreningen bestämmer i allt väsentligt själv vilka kallelsesätt som ska anges i stadgarna. Det kan t.ex. anges att kallelse alltid ska ske skriftligen till envar av medlemmarna. Men det kan också föreskrivas att kal- lelse ska ske enbart genom kungörelse i tidning eller genom med- delande på föreningens anslagstavla.

Föreningslagen innehåller dock tvingande regler om särskilt kal- lelsesätt för vissa särskilda fall. De fall som avses är

1.när ordinarie föreningsstämma ska hållas på annan tid än vad som anges i stadgarna,

2.när föreningsstämman ska behandla en sådan fråga om ändring i stadgarna som kräver särskilt kvalificerad majoritet (se vidare under avsnitt 7.2.4),

3.när föreningsstämman ska behandla en fråga om att föreningen ska gå i likvidation och

4.när föreningsstämman ska behandla en fråga om att föreningen ska gå upp i en annan förening genom fusion.

5 Se prop. 1986/87:7 s. 126, A. Mallmén, Lagen om ekonomiska föreningar, en kommentar, 3 uppl., s. 261 och S. Andersson, S. Johansson, R. Skog, Aktiebolagslagen, en kommentar, del I, s. 7:43.

108

SOU 2009:37

Formerna för föreningsstämman

I dessa situationer krävs det att skriftlig kallelse sänds till varje medlem vars postadress är känd för föreningen. Detta krav syftar till att så långt som möjligt garantera att medlemmarna verkligen får kännedom om ärenden av större vikt som ska behandlas på stämman. I princip ska kallelsen då skickas till medlemmens post- adress enligt medlemsförteckningen, om inte föreningen känner till att medlemmen har annan adress. Föreningen behöver inte göra några särskilda efterforskningar, om den saknar en fullständig adressuppgift (se prop. 1986/87:7 s. 126).

Innehållet i kallelsen

Föreningslagen saknar bestämmelser om att kallelse ska ange tid och plats för stämman. Det anses ändå naturligt att kallelsen inne- håller noggranna uppgifter om detta (se prop. 1986/87:7 s. 127).

Vidare ska de ärenden som ska behandlas på stämman anges tydligt i kallelsen. Någon närmare beskrivning av ärendena är inte nödvändig, utom i ett par fall. Om stämman ska behandla en fråga om att föreningen ska gå upp i annan förening genom fusion eller en fråga om likvidation, ska förslaget till beslut och grunden för förslaget anges i kallelsen. Det är tillräckligt om grunden anges helt kortfattat. Om ett ärende avser ändring av stadgarna, ska det huvud- sakliga innehållet i förslaget till ändring framgå av kallelsen. Om det är praktiskt möjligt, bör förslaget till stadgeändring i sin helhet tas in i kallelsen. Mera omfattande ändringsförslag kan däremot redo- visas i huvuddrag (se a. st.)

5.2.4Ombud och biträde

Ombud

En medlems rätt att besluta vid föreningsstämman utövas av hon- om eller henne personligen, genom en legal ställföreträdare eller genom ett ombud (se 7 kap. 2 § första stycket föreningslagen).

För medlemmar som är fysiska personer finns begränsningar i fråga om vilka personer som får användas som ombud. Endast medlem- mens make eller sambo eller annan medlem får vara ombud, om inte annat anges i stadgarna. En medlem som är en juridisk person får företrädas av valfritt ombud.

109

Formerna för föreningsstämman

SOU 2009:37

I ett tidigare lagstiftningsärende föreslogs att alla medlemmar, såväl fysiska som juridiska personer, skulle ha rätt att fritt välja ombud. Man ville därigenom stärka ställningen för de medlemmar som inte har möjlighet att närvara personligen vid stämman. Bestäm- melsen om ombud skulle då också motsvara den som gäller för aktiebolag (se Ds Ju 1976:11 s. 126). Förslaget genomfördes inte. Departementschefen angav som skäl mot en utökad rätt till ombud att ekonomiska föreningar är demokratiska personsammanslut- ningar som bygger på att medlemmarna i möjligaste mån deltar i verksamheten. Det ansågs därför inte lämpligt att medlemmarna fick en obegränsad rätt att anlita utomstående ombud vid stämmor- na (se prop. 1986/87:7 s. 118).

Ett ombud får endast företräda en medlem, om inte annat anges i stadgarna. Ombudet ska ha en skriftlig, daterad fullmakt och fullmakten kan gälla i högst ett år.

Föreningslagens regler om rätt att anlita ombud skiljer sig från motsvarande bestämmelser för aktiebolag. En aktieägare har alltid rätt att närvara vid bolagsstämman genom ombud och att själv välja sitt ombud (se 7 kap. 3 § aktiebolagslagen). Denna bestämmelse är tvingande och kan inte sättas åt sidan genom föreskrifter i bolags- ordningen. Det finns inte heller några begränsningar i fråga om antalet aktieägare som ett ombud får företräda.

Biträde

En medlem har rätt att ta med sig ett biträde till föreningsstämman (se 7 kap. 2 § tredje stycket föreningslagen). I likhet med regle- ringen för ombud är den personkrets som kan vara biträde begrän- sad till annan medlem, medlems make och sambo. Föreningens stadgar kan medge att även annan person utses till biträde. Det är oklart om biträdet har rätt att yttra sig vid stämman.

Också när det gäller anlitande av biträde finns det skillnader mellan föreningslagen och aktiebolagslagen. En aktieägare eller ett ombud har rätt att ta med sig högst två valfria biträden till bolags- stämman. Ett biträde har enligt aktiebolagslagen rätt att yttra sig vid stämman (se 7 kap. 5 § aktiebolagslagen).

110

SOU 2009:37

Formerna för föreningsstämman

5.2.5Närvarorätt för utomstående vid stämman

En föreningsstämma är i princip en sluten sammankomst. Enligt lagen har medlemmarna och – då det är aktuellt – medlemmars ombud och biträden rätt att närvara vid stämman. Vidare kan, och i vissa fall ska, styrelseledamöterna, den verkställande direktören och revisorerna delta i stämman. Detsamma gäller givetvis, även om det inte kommer till uttryck i lagen, personer med särskilda funktioner vid stämman, såsom en stämmoordförande som inte själv är med- lem eller funktionär i föreningen.

Utan att det är närmare reglerat i lagen anses det att stämman genom ett särskilt beslut kan ge andra rätt att närvara vid stämman. Det torde även vara möjligt att ta in särskilda bestämmelser om detta i stadgarna.6

I aktiebolagslagen finns numera bestämmelser som ger bolags- stämman rätt att besluta att en utomstående ska få närvara eller på annat sätt följa förhandlingarna vid bolagsstämman (se 7 kap. 6 § och 55 § aktiebolagslagen). Bestämmelserna har motiverats med att det kan ligga i bolagets intresse att utomstående, t.ex. representan- ter för massmedia, bevakar stämman och rapporterar om vad som händer där (se prop. 2004/05:85 s. 294). I privata aktiebolag, där ägarkretsen typiskt sett är begränsad, måste samtliga aktieägare som är närvarande på stämman vara överens för att det ska vara möjligt att tillåta utomstående att närvara. I publika aktiebolag, där ägarkretsen kan antas vara större, är det tillräckligt att beslutet biträds av mer än hälften av de avgivna rösterna, s.k. absolut majoritet.

5.2.6Genomförandet av föreningsstämman

Plats för föreningsstämma

Föreningslagen innehåller inte några bestämmelser om på vilken plats (ort) föreningsstämman ska hållas. Om stadgarna innehåller bestämmelser om platsen för stämman, ska dessa naturligtvis följas. I annat fall ska stämman besluta i frågan och i sista hand är det sty- relsen som bestämmer var stämman ska hållas. Av allmänna associ- ationsrättsliga principer följer att, om alla berörda, dvs. medlemmarna

6 Se A. Mallmén, Lagen om ekonomiska föreningar, en kommentar, 3 uppl., s. 244.

111

Formerna för föreningsstämman

SOU 2009:37

och styrelseledamöterna, är överens, kan stämman hållas på vilken plats som helst.7

Stämmans öppnande, röstlängd och ordförande på stämma

Föreningsstämman ska öppnas av styrelsens ordförande eller av den person som styrelsen har utsett (se 7 kap. 10 § första stycket föreningslagen). Sedan ska stämman utse någon att vara ordförande vid stämman. Dessa frågor kan också regleras i stadgarna. Om det behövs, ska stämmans ordförande upprätta en röstlängd (se 7 kap. 10 § andra stycket föreningslagen). Röstlängden ska bl.a. innehålla uppgifter om de medlemmar, ombud och biträden som är närvar- ande vid stämman. Om det krävs omröstning för att utse stämmo- ordförande, ska dock röstlängden i stället upprättas av den som har öppnat stämman (se prop. 1986/87:7 s. 130).

Föreningslagen reglerar inte hur beslut ska fattas och hur röst- ning ska gå till. Några allmänna riktlinjer torde ändå kunna ställas upp. Röstningen vid stämman kan ske genom acklamation8 men omröstning måste alltid ske om någon begär det. En omröstning kan vara öppen eller sluten. Föreningslagen innehåller till skillnad från aktiebolagslagen inte några bestämmelser i frågan. Huvud- regeln torde dock vara att omröstningen ska ske öppet, om inte föreningsstämman med enkel majoritet beslutar om sluten omröst- ning. Vid val anses det att omröstning ska vara sluten om någon röstberättigad begär det.9

Styrelsens och den verkställande direktörens upplysningsplikt

Vid föreningsstämman är styrelsen och, i förekommande fall, den verkställande direktören skyldiga att på begäran av medlemmarna lämna upplysningar om föreningen (se 7 kap. 11 § första stycket föreningslagen).

7Se Ds Ju 1976:11 s. 128 och A. Mallmén, Lagen om ekonomiska föreningar, en kommentar, 3 uppl., s. 252.

8Acklamation är ett förenklat röstningsförfarande som innebär att ordföranden ber de röst- berättigade att genom att svara ja eller nej på en framställd fråga ange hur de ställer sig till ett visst förslag. Ordföranden talar därefter om hur han eller hon har uppfattat utgången av röstningen och klubbfäster beslutet om inte någon av medlemmarna begär omröstning (se S. Andersson, S. Johansson, R. Skog, Aktiebolagslagen, en kommentar, s. 7:74).

9Se A. Mallmén, Lagen om ekonomiska föreningar, en kommentar, 3 uppl., s. 286 f.

112

SOU 2009:37

Formerna för föreningsstämman

Upplysningsskyldigheten är av två slag. För det första har med- lemmarna rätt att få upplysningar om förhållanden som kan inverka på bedömningen av föreningens årsredovisning och dess ställning i övrigt. Med uttrycket ”ställning i övrigt” avses bolagets ekonom- iska ställning. För det andra har medlemmarna rätt till upplysningar om förhållanden som kan inverka på bedömningen av ett ärende som ska behandlas på stämman. De begärda upplysningarna behö- ver inte ha samband med föreningens ekonomi.

Upplysningarna ska lämnas direkt på stämman eller, för det fall upplysningen kan lämnas endast med stöd av uppgifter som inte är tillgängliga på stämman, hållas skriftligen tillgängliga hos före- ningen inom två veckor från stämman. Om styrelsen finner att det skulle innebära en väsentlig nackdel för föreningen att upplysning- en lämnas, ska upplysningen i stället på begäran av en medlem läm- nas till föreningens revisorer. Det ska i så fall ske inom två veckor från medlemmens begäran. Revisorerna ska sedan inom en månad efter stämman lämna ett skriftligt yttrande till styrelsen. Av ytt- randet ska framgå dels om den begärda upplysningen faktiskt har lämnats till dem, dels om upplysningen enligt deras mening borde ha föranlett ändring i revisionsberättelsen och om upplysningen i övrigt ger anledning till erinran. Revisorernas yttrande ska hållas tillgängligt för medlemmarna hos föreningen.

I huvudsak motsvarande bestämmelser gäller för aktiebolag. De angivna tidsfristerna är dock något annorlunda (se 7 kap. 32–35 §§ aktiebolagslagen).

5.2.7Fullmäktigesystemet, röstning genom fullmakt samt poströstning

Fullmäktigesystemet

Systemet med fullmäktige infördes i svensk föreningslagstiftning år 1928. Syftet var att lösa de praktiska problem som hade uppstått i och med att de ekonomiska föreningarna hade fått allt fler med- lemmar och kommit att bedriva verksamhet över allt större geo- grafiska områden. Systemet, som regleras i 7 kap. 12 § förenings- lagen, innebär att medlemmarnas rätt att besluta i föreningens ange- lägenheter överlämnas till särskilt utsedda fullmäktige. Beslutande- rätten kan överlämnas helt eller enbart i vissa frågor.

113

Formerna för föreningsstämman

SOU 2009:37

Den förening som önskar använda fullmäktigesystemet måste ha bestämmelser om detta i sina stadgar. Av stadgarna ska också fram- gå vilken beslutanderätt fullmäktige har, hur fullmäktige ska utses och tiden för deras uppdrag. Fullmäktige måste också, som huvud- regel, vara medlemmar i föreningen. Till fullmäktige kan dock även utses en legal ställföreträdare för en medlem eller, om medlemmen är en juridisk person, den som är styrelseledamot för den juridiska personen eller delägare i denna (se 7 kap. 12 § andra stycket, jfr 6 kap. 4 § andra stycket föreningslagen).

Fullmäktige fattar beslut i föreningens angelägenheter vid ett fullmäktigesammanträde. Ett sådant sammanträde anses som en föreningsstämma. Fullmäktige får inte rösta genom ombud.

När föreningen beslutar att tillämpa fullmäktigesystemet, inne- bär detta naturligen att medlemmarna förlorar de flesta av de rättig- heter som är förknippade med beslutsfattande på stämman. De har dock fortfarande rätt att få ärenden behandlade på fullmäktige- sammanträdet och att få tillgång till redovisningshandlingar, revisions- berättelser och protokoll från fullmäktigesammanträden.

Röstning genom fullmakt

Fullmäktigesystemet skiljer sig från s.k. fullmaktsröstning. Full- maktsröstning innebär att det är medlemmen som utöver sin beslu- tanderätt i föreningens angelägenheter men att röstningen vid stämman sker genom ett ombud. Fullmakten för ombudet kan vara utformad på olika sätt; den kan ge ombudet rätt att fritt rösta efter eget val men även innehålla detaljerade instruktioner om hur röst- rätten ska utövas. Ombudet infinner sig sedan på stämman och röstar i enlighet med fullmaktens utformning. En särskild form av fullmaktsröstning är när en association samlar in fullmakter från de röstberättigade, fullmakter som ger ett visst ombud rätt att före- träda fullmaktsgivarna på stämman, s.k. fullmaktsinsamling. En sådan ordning skapar förutsättningar för att ett och samma ombud kan företräda ett stort antal medlemmar vid stämman. Såsom redo- visats i avsnitt 5.2.4 får emellertid enligt föreningslagen ett ombud företräda endast en medlem. En förening kan i och för sig i stad- garna bestämma att ombud får företräda flera medlemmar. I dag torde det dock inte vara särskilt vanligt med fullmaktsinsamlingar i ekonomiska föreningar. Detta sammanhänger sannolikt med lagens begränsningar i fråga om anlitande av ombud.

114

SOU 2009:37

Formerna för föreningsstämman

Poströstning

I andra sammanhang kan s.k. poströstning vara ett alternativ. Rösten avges då i förväg och skickas direkt till beslutsorganet utan för- medling via ombud. Föreningslagen innehåller dock inte några bestämmelser som gör det möjligt för medlemmarna att delta i beslutsfattandet genom poströstning.

Aktiebolagsrättslig reglering

Av intresse i detta sammanhang är hur dessa frågor regleras i aktie- bolagslagen. Aktiebolagslagen innehåller inte någon motsvarighet till föreningslagens fullmäktigesystem. Däremot ger den större möjligheter till fullmaktsröstning. Den innehåller nämligen inte någon begränsning av antalet aktieägare som ett ombud får före- träda vid bolagsstämman utan tillhandahåller rentav ett särskilt system för en av bolaget organiserad fullmaktsinsamling. Detta system är utformat som ett undantag från det förbud mot att samla in full- makter på bolagets bekostnad som aktiebolagslagen annars inne- håller. Bestämmelserna innebär att bolaget kan organisera en insamling av fullmakter om ett sådant förfarande har tillåtits i bolagsord- ningen. Insamlingen ska då ske genom att bolaget tillhandahåller ett fullmaktsformulär till aktieägarna. Formuläret ska vara utformat på visst sätt (se närmare 7 kap. 4 § andra stycket aktiebolagslagen). Härigenom har man skapat ett system som har stora likheter med poströstning men med den skillnaden att röstningen sker genom ombudet vid stämman. Ren poströstning torde i dag inte vara möjlig enligt aktiebolagslagen.

Som ett led i införlivandet av ett EG-direktiv om aktieägares rättigheter har en särskild utredare föreslagit att det särskilda syste- met för fullmaktsinsamling enligt 7 kap. 4 § andra stycket aktie- bolagslagen tas bort (se Ds 2008:46 s.79 och 82 ff.). Det ska i stället bli möjligt för aktiebolagen att i bolagsordningen fritt före- skriva hur insamlingen av fullmakter ska utformas. Vidare föreslår utredaren en rätt för aktiebolag att i bolagsordningen ta in bestäm- melser som möjliggör poströstning.

115

Formerna för föreningsstämman

SOU 2009:37

5.3Vissa internationella jämförelser

Vi har ovan redogjort för huvuddragen inom viss nordisk lagstift- ning på området och EG-förordningen om europakooperativ. Nedan utvecklas i korthet de olika regler som finns om formerna för medlemmarnas beslutsfattande.

5.3.1Finsk rätt

Medlemmarna i ett andelslag kan utöva sin beslutanderätt på två sätt; genom skriftliga beslut eller genom beslut på andelsstämma. Ett skriftligt beslut förutsätter att alla medlemmar är eniga dels om beslutsförfarandet, dels om de ärenden som ska avgöras (se RP 176/2001 rd s. 48). De kan då besluta i ett ärende som ankommer på andelsstämma utan att hålla formell stämma. I annat fall utövar medlemmarna sin beslutanderätt vid andelsstämma.

Medlemmarnas har en laglig rätt att delta i och yttra sig vid stämman, om inte något annat bestäms i lagen. I stadgarna kan dock tas in bestämmelser om att en medlem måste anmäla sig hos andelslaget viss tid före stämman för att få delta på denna.

En medlem utövar sin beslutanderätt vid stämman personligen. Men medlemmen har också rätt att låta sig företrädas av ombud, om inte stadgarna anger något annat. Ett ombud får företräda högst tre medlemmar, om inte något annat bestäms i stadgarna. Såväl en medlem som ett ombud får ha med sig ett biträde vid stämman. Bestämmelserna om ombud och biträde tillkom i syfte att förbättra medlemmarnas möjligheter att delta i beslutsfattandet. Mot bak- grund av andelslagets särskilda karaktär av personsammanslutning infördes samtidigt möjligheten att i stadgarna ta in ett förbud mot att använda ombud (se RP 176/2001 rd s. 52).

Andelsstämman ska som huvudregel hållas på andelslagets hem- ort. Hemorten bestäms i stadgarna och ska vara en kommun i Finland men behöver inte vara en plats där andelslaget bedriver verksamhet. Vidare kan stadgarna innehålla bestämmelser om att det ska vara möjligt att delta i andelsstämman genom anlitande av posten, dvs. poströstning.

116

SOU 2009:37

Formerna för föreningsstämman

5.3.2Norsk rätt

Medlemmarna i ett samvirkeforetak utövar sin beslutanderätt vid årsmötet, vilket är samvirkeforetakets högsta organ. Det finns möj- lighet att i samvirkeforetak som har fler än 100 medlemmar införa ett system där medlemmarna representeras av särskilda utvalda delegater vid årsmötet.

Alla medlemmar har en lagstadgad rätt att delta i årsmötet. Denna rätt kan inte inskränkas genom bestämmelser i stadgarna (se Ot. prop. nr. 21 2006–2007 s. 274). Vid årsmötet kan en medlem också företrädas av ombud efter eget val men i stadgarna får bestäm- mas att medlemmarna inte har rätt att representeras av ombud. Ombudet får inte representera fler än en medlem. Varje medlem har rätt att ta med sig ett biträde, som årsmötet kan ge yttranderätt. Denna bestämmelse kan frångås genom bestämmelser i stadgarna.

I mindre samvirkeforetak är det möjligt för medlemmarna att fatta beslut utan personligt sammanträde. I föreningar med färre än 20 medlemmar kan styrelsen lägga fram en sak till avgörande av års- mötet genom skriftlig handläggning. De närmare formerna för detta är reglerade i lagen.

5.3.3Dansk rätt

I Danmark saknas lagregler om på vilket sätt medlemmarna i ett andelsselskab utövar sitt inflytande i andelsselskabet. Reglerna i den danska aktiebolagslagen (aktieselskabsloven) anses i vissa delar, bl.a. när det gäller allmänna mötesregler, kunna tjäna som väg- ledning.10 Frågorna regleras som regel i andelsselskabets stadgar.

Det traditionella beslutsorganet för medlemmarna i ett dansk andelsselskab är generalförsamlingen. Detta får anses motsvara den svenska föreningsstämman. Medlemmarna har rätt att delta i general- församlingen och de har normalt även rösträtt.11 I större andels- selskaber har utvecklingen gått mot en form av representativt sys- tem, där medlemmarna på lokal nivå väljer representanter till en regional församling som i sin tur väljer representanter till en central församling, vilken är det organ som beslutar i andelsselskabets ärenden.12

10Se B. Gomard, Aktieselskaber och anpartsselskaber, 5 udg., s. 22.

11Se E. Hørlyck, Dansk andelsret, 3 udg., s. 187.

12Se a.a. s. 188.

117

Formerna för föreningsstämman

SOU 2009:37

Frågor om sättet och tiden för kallelse till generalförsamlingen, ort för mötet m.m. regleras ofta i andelsselskabets stadgar. Skulle dessa bestämmelser sättas åt sidan, torde det innebära att general- församlingens beslut blir ogiltiga.13

En medlem torde ha rätt att företrädas av ett ombud vid stämma, dock att den rätten kan inskränkas genom föreskrifter i stadgarna om att en medlem bara får företrädas av exempelvis en hushållsmedlem eller annan medlem i föreningen.14 Det anses också att en medlem har rätt att ta med sig en rådgivare, t.ex. en advokat eller en revisor, till generalförsamlingen.15

5.3.4EG-förordningen med stadga för europakooperativ

Regler om formerna för föreningsstämman i ett europakooperativ finns i artiklarna 52–63 i förordningen med stadga för europa- kooperativ. Varje medlem har rätt att yttra sig och rösta vid stäm- man. Vidare ges vissa andra personer rätt att delta i stämman utan rösträtt. De personer som har rösträtt vid stämman får utse ombud att företräda dem vid stämman i enlighet med förfaranden som anges i stadgarna. I stadgarna ska även fastställas det högsta antal personer som ett ombud får företräda. Föreningens stadgar får också tillåta poströstning men i så fall ska de nödvändiga förfaran- dena för detta framgå av stadgarna.

13Se a.a. s. 190.

14Se E. Werlauff, Selskabsret, 6 udg., s. 91.

15Se E. Hørlyck, Dansk andelsret, 3 udg., s. 193.

118

SOU 2009:37

Formerna för föreningsstämman

5.4Överväganden och förslag

5.4.1Allmänt om föreningsstämman och annan form av beslutsfattande

Bedömning: Det bör inte införas några lagregler om särskilda skriftliga beslutsförfaranden i ekonomiska föreningar. Det bör emellertid spridas information om medlemmarnas möjlighet att under vissa förutsättningar fatta beslut genom s.k. skriv- bordsstämma.

Vi anser att huvudregeln även i fortsättningen bör vara att med- lemmarna utövar sitt beslutsfattande i föreningens angelägenheter vid föreningsstämman. Beslut fattas då genom ett muntligt förfa- rande.

Såsom har framgått av avsnitt 3.5.3 tyder Nuteks mätningar på att kostnaden för att hålla föreningsstämman är förhållandevis hög. Därtill kommer de kringkostnader som är förenade med stämmo- förfarandet, såsom upprättande av kallelse och dagordning, even- tuell röstlängd etc. En sätt att minska dessa kostnader kan synas vara att i lagen ta in bestämmelser om att medlemmarna får utöva sin beslutanderätt i föreningens angelägenheter genom ett enklare skriftligt förfarande. En sådan reglering finns i såväl den finska som den norska lagstiftningen, fast med något olika utformning.

Såsom ovan har konstaterats ger redan gällande svensk rätt utrym- me för ett skriftligt beslutsförfarande. Ett stämmobeslut anses sålunda kunna fattas genom att ett stämmoprotokoll med uppgift om stämmans beslut undertecknas av samtliga medlemmar (skriv- bordsstämma eller beslut per capsulam). Lagen ger emellertid inget besked om de närmare förutsättningarna för ett sådant besluts- förfarande. En lagregel som reglerar ett beslutsförfarande av detta slag skulle, kan det hävdas, undanröja osäkerheten i detta avseende.

En väsentlig fråga i sammanhanget är om användande av ett skriftligt beslutsförfarande bör kräva enhällighet bland samtliga röstberättigade (vilket i dag torde anses vara fallet) eller om vanliga majoritetsregler bör gälla. Beslut i skriftlig form är ett enkelt förfa- rande men innebär samtidigt att medlemmarna inte deltar lika aktivt i beslutsprocessen som vid ett muntligt förfarande. Vid ett sammanträde får samtliga medlemmar möjlighet att yttra sig och ställa frågor om det eller de beslut som ska fattas. Ett sammanträde ger tillfälle att lyssna till och ta intryck av andra medlemmars

119

Formerna för föreningsstämman

SOU 2009:37

åsikter. Det ger också tillfälle för en minoritet att argumentera för sina uppfattningar. Intresset av medlemsinflytande samt minoritets- skyddsaspekter talar därför med styrka för att ett skriftligt förfarande bör vara möjligt enbart om samtliga medlemmar är eniga i fråga om formen för beslutsfattande.

Vi anser alltså att föreningsstämman bör kunna ersättas med ett skriftligt förfarande enbart om samtliga medlemmar godtar detta i ett enskilt fall.

Med den utgångspunkten skulle en uttrycklig lagregel om skrift- lig beslutsfattande inte innebära någon ändring i sak – att medlem- marna, om de är ense, kan avvika från lagens formföreskrifter rör- ande stämma följer, som ovan har konstaterats, redan av gällande allmänna principer – utan enbart klargöra rättsläget. Att införa en sådan klargörande bestämmelse på ett visst område kan leda till osäkerhet om huruvida dessa allmänna principer fortfarande gäller på de områden där de inte kommer till uttryck i lag. Det talar för att det inte bör införas några särskilda bestämmelser om just detta slag av förfarande.

Vi lämnar därför inte något förslag till lagregler om ett skriftligt beslutsförfarande. Det är dock önskvärt att medlemmar och styrel- ser i ekonomiska föreningar görs uppmärksamma på möjligheten att fatta beslut genom s.k. skrivbordsstämma. Vi utgår från att Bolags- verket har möjlighet att i sin information till föreningarna till- handahålla upplysningar i detta avseende.

5.4.2Medlemmarnas rättigheter vid föreningsstämman stärks

Förslag: Det införs en uttrycklig lagregel som ger medlemmarna rätt att närvara vid stämman och yttra sig vid denna. En ekono- misk förening ska inte kunna inskränka dessa rättigheter annat än i de fall föreningslagen medger det.

En ekonomisk förening ska även i fortsättningen ha viss möj- lighet att i stadgarna differentiera medlemmarnas rösträtt och uppställa villkor för utövandet av rösträtt.

En medlem i en ekonomisk förening har i princip rätt att närvara vid föreningsstämman och även att yttra sig vid stämman och delta i omröstning. Föreningslagen ger i dag inte något klart besked om en ekonomisk förening kan inskränka medlemmarnas rättigheter

120

SOU 2009:37

Formerna för föreningsstämman

vid stämman genom bestämmelser i stadgarna. Enligt vår mening finns det anledning att så långt möjligt undanröja nuvarande osäkerhet i rättsläget genom en uttrycklig lagreglering. Frågan är då vad en sådan lagreglering bör innehålla.

Syfte med verksamheten i en ekonomisk förening är att främja medlemmarnas intressen. Medlemmarna förutsätts delta i förening- ens verksamhet. Det är mot den bakgrunden naturligt att de har goda möjligheter att utöva inflytande över föreningens verksamhet. Rätten att närvara, yttra sig och rösta vid föreningsstämman fram- står därför som grundläggande för medlemmarna. Denna uppfatt- ning kommer också till uttryck i såväl den finska som den norska lagstiftningen, där medlemmarna har en lagstadgad rätt att närvara vid stämman. Vi föreslår därför att det införs en lagregel som klar- gör att medlemmarna har rätt att närvara, yttra sig och rösta vid stämman. I lagen bör också tydliggöras att en medlem normalt inte kan fråntas dessa rättigheter genom bestämmelser i stadgarna.

En särskild ordning bör dock gälla för de fall då en medlem har uteslutits ur föreningen respektive har sagt upp sig till utträde ur föreningen. Enligt 3 kap. 5 § andra stycket föreningslagen förlorar en medlem som har uteslutits ut föreningen genast sin rätt att delta i överläggningar och beslut om föreningens angelägenheter. I detta ligger att den uteslutne omedelbart förlorar sin rätt att närvara vid föreningsstämma.16 Det är naturligt att detta gäller även i fortsätt- ningen. Vad gäller medlemmar som har sagt upp sig till utträde är det inte lika självklart att de omedelbart ska förlora rätten att delta i föreningsstämman. Rådande uppfattning torde dock vara att en ekonomisk förening redan i dag har möjlighet att i sina stadgar ta in bestämmelser som fråntar en avgående medlem rätten att närvara vid stämman och i övrigt delta i beslutsfattandet i föreningen fram till tiden för avgång. Denna möjlighet bör enligt vår mening finnas även framdeles men i fortsättningen komma till uttryck i lagtexten.

Frågan är då om en förening även i andra fall bör kunna inskrän- ka medlemmens rätt att rösta vid föreningsstämman. Enligt vår mening kan det mot bakgrund av den ekonomiska föreningens koope- rativa särart inte komma i fråga att permanent beröva vissa medlem- mar rätten att närvara vid stämman respektive rätten att rösta. Däremot kan det i vissa fall finnas fog för inskränkande villkor för rösträtt. Det framstår t.ex. som rimligt att en förening i sina stad- gar kan ta in bestämmelser om att en medlem inte har rösträtt så

16 Se G. Linden, Förvärv och förlust av medlemskap i ekonomisk förening, s. 166.

121

Formerna för föreningsstämman

SOU 2009:37

länge han eller hon inte har betalat sin insats i den utsträckning som stadgarna anger. Lagen bör därför ge utrymme för stadge- bestämmelser som uppställer villkor för att en medlem ska få utöva sin rösträtt. Sådana villkor bör i och för sig inte få förekomma annat än där det finns objektiva och godtagbara skäl för detta. Enligt vår mening är det dock inte möjligt att i lagen specificera i vilka fall villkor för utövande av rösträtt kan godtas och hur villko- ren ska vara utformade. Av lagen bör därför endast framgå att bestäm- melser om villkor för utövandet av rösträtten kan tas in i stadgarna. Villkor som inte är godtagbara kommer trots detta att kunna angri- pas med stöd av 36 § avtalslagen (1915:218) eller föreningslagens generalklausul.

En medlem i en förening som tillämpar fullmäktigesystemet bör naturligtvis inte ha någon ovillkorlig rätt att närvara eller yttra sig vid fullmäktiges sammanträden. Detta bör klargöras i lagen.

En konsekvens av förslaget om att medlemmarna ska ha en ovillkorlig rätt att närvara vid föreningsstämma är att det inte läng- re kommer att vara möjligt att villkora närvarorätten med ett krav på föranmälan. Vi har övervägt om det bör tillskapas en sådan möj- lighet men har inte ansett att det finns tillräckliga skäl för det.

5.4.3Kallelse till stämma; sätt, tid och innehåll

Förslag: Bestämmelserna om tid för kallelse till stämma ändras så att de överensstämmer med motsvarande bestämmelser för aktiebolag. Det innebär att tidsfristerna för kallelse till ordinarie föreningsstämma respektive extra föreningsstämma förlängs.

Bestämmelserna om kallelse till föreningsstämma är av grund- läggande betydelse för medlemmarnas möjligheter att få kunskap om, förbereda sig inför och kunna delta i beslutsfattandet vid stämman.

Sättet för kallelse

Enligt föreningslagens huvudregel har en ekonomisk förening full frihet att i stadgarna bestämma på vilket sätt kallelse till stämma ska ske. Denna huvudregel torde redan ge föreningarna tillräcklig flexi-

122

SOU 2009:37

Formerna för föreningsstämman

bilitet att utforma kallelsesättet på det mest ändamålsenliga sättet. Vi föreslår därför inte någon förändring i denna del.

Lagens huvudregel modifieras av undantag för kallelse till vissa stämmor, framför allt stämmor som ska behandla frågor om sär- skilda slag av stadgeändringar. I dessa fall måste kallelse skickas i sedvanlig skriftlig form. Frågan om sättet för kallelse i dessa fall behandlas i avsnitt 7.4.2. Vidare föreslås i avsnitt 6.2.2 att en eko- nomisk förening under vissa förutsättningar ska ha möjlighet att lämna information till medlemmarna genom elektronisk kommu- nikation även i sådana fall där lagen som huvudregel kräver kommu- nikation i sedvanlig skriftlig form. Detta förfarande kommer att kunna effektivisera sättet för kallelse till föreningsstämma.

Tiden för kallelse

De kallelsefrister som föreskrivs i föreningslagen avviker såväl från motsvarande reglering i aktiebolagslagen som från motsvarande bestämmelser i finsk och norsk rätt. Bestämmelserna om senaste tid för kallelse till stämma – senast två veckor eller, inför extra stämma, senast en vecka före stämman – är visserligen väl etable- rade och har gällt sedan 1951 års föreningslag. Goda skäl talar ändå för att de bör anpassas till vad som gäller för aktiebolag. Inte minst i ljuset av de förslag som vi lämnar i avsnitt 7.4.5 om avskaffande av kravet på beslut vid två stämmor vid bl.a. stadgeändringar framstår de nuvarande kallelsetiderna enligt vår mening som alltför korta. Att kallelse kan ske så sent som en vecka före stämman innebär att medlemmarna inte alltid har tillräckligt utrymme för att förbereda sig inför stämman och många gånger inte heller tillräcklig tid för eftertanke. Vi föreslår därför att föreningslagens bestämmelser om tid för kallelse till stämma ändras så att de överensstämmer med vad som gäller enligt aktiebolagslagen. Vårt förslag innebär dels att kallelse till ordinarie stämma ska ske tidigast sex veckor och senast fyra veckor före sådan stämma, med möjlighet för föreningarna att föreskriva annan kallelsetid i stadgarna, dock inte kortare än två veckor, dels att kallelse till extra föreningsstämma ska ske tidigast sex veckor och senast två veckor före stämman. För att ge med- lemmarna ett gott skydd vid en extra föreningsstämma som ska behandla fråga om ändring av stadgarna föreslås en särskild regle- ring av kallelsetiden i dessa fall, se avsnitt 7.4.4.

123

Formerna för föreningsstämman

SOU 2009:37

Det är tydligt att förlängda kallelsefrister i enskilda fall kan inne- bära viss ytterligare tidsutdräkt och därmed visst ytterligare besvär för föreningarna. Det finns mot den bakgrunden anledning att erinra om att bestämmelserna om när kallelse ska ske är uppställda till medlemmarnas skydd och att de därför kan frångås om med- lemmarna är ense om det.

Innehållet i kallelsen

Vad gäller innehållet i kallelsen saknar föreningslagen bestämmelser om att kallelse ska ange tid och plats för stämman. Det ligger i sakens natur att kallelsen måste innehålla uppgifter om detta. För tydlighets skull bör detta dock komma till uttryck i lagen. Förenings- lagen kommer därigenom att överensstämma med aktiebolagslagen också i detta hänseende.

I kallelsen ska, enligt gällande rätt, anges de ärenden som ska förekomma på stämman. Denna reglering – som väsentligen över- ensstämmer med vad som gäller enligt finsk och norsk rätt – fram- står som central för medlemmarnas möjligheter att utöva sin beslu- tanderätt och bör därför behållas. Det kan noteras att förenings- lagen kräver att kallelsen också ska innehålla framlagda förslag om fusion och likvidation samt det huvudsakliga innehållet av fram- lagda förslag till stadgeändringar. Aktiebolagslagen går i detta avse- ende längre; lagen kräver att kallelsen innehåller det huvudsakliga innehållet av varje framlagt förslag, om förslaget inte berör en fråga av mindre betydelse för bolaget. Det kan anföras skäl för att mot- svarande reglering borde gälla även för ekonomiska föreningar. En sådan förändring skulle dock stå i strid med utredningsdirektivens förenklingssträvanden och bör därför inte genomföras. Till detta kommer att redan gällande rätt ger de föreningar som så önskar möjlighet att gå längre än vad lagen anger och i stadgarna föreskriva att kallelsen ska lämna information om det huvudsakliga innehållet i varje förslag. Vi lämnar därför inte något förslag till lagändring i denna del.

124

SOU 2009:37

Formerna för föreningsstämman

5.4.4Utökad rätt till ombud och biträde

Förslag: En medlem ska, som huvudregel, ha rätt att vid förenings- stämma anlita valfritt ombud. Föreningen ska även i fort- sättningen ha viss möjlighet att begränsa denna rätt genom bestämmelser i stadgarna.

Medlemmarna ska få ta med sig ett valfritt biträde till stäm- man. Denna rätt ska inte kunna inskränkas genom bestämmelser i stadgarna.

Ombud

Vi ska enligt våra direktiv lämna förslag som förbättrar medlem- marnas möjligheter att delta i beslutsfattandet vid stämman.

En sådan förbättring skulle kunna åstadkommas genom att medlemmarna gavs större möjligheter att vid stämman låta sig repre- senteras av valfritt ombud. En medlem som inte har möjlighet att närvara personligen vid stämman bör, kan det hävdas, inte vara förhindrad att utöva inflytande i föreningen enbart av den orsaken att han eller hon inte kan företrädas av någon av de personkatego- rier som anges i lagen, dvs. make, sambo eller annan medlem. I sammanhanget kan noteras att de norska, finska och EG-rättsliga regelverken på området ger medlemmar möjlighet att fritt välja ombud; de norska och finska bestämmelserna är dock dispositiva. På det aktiebolagsrättsliga området finns en oinskränkt rätt att använda valfritt ombud.

Med hänsyn till den ekonomiska föreningens kooperativa karak- tär torde i och för sig behovet av att kunna stänga ute icke-med- lemmar från stämman vara större i en ekonomisk förening än i ett aktiebolag. Enligt vår mening tillgodoses dock medlemmarnas intres- sen bäst genom en huvudregel som ger dem en obegränsad rätt att vid stämman låta sig representeras av den de önskar. En sådan huvudregel bör sedan kompletteras med en undantagsregel som ger föreningen möjlighet att i stadgarna ta in vissa begränsningar vad gäller val av ombud. Sådana stadgebestämmelser bör dock inte kun- na beröva medlemmen rätten att – liksom i dag – låts sig företrädas av en annan medlem, av make eller av sambo.

Ett ombud har i dag samma rättigheter att yttra sig och ställa frågor vid föreningsstämman som den medlem som ombudet före- träder. Enligt vår mening bör detta gälla även framdeles.

125

Formerna för föreningsstämman

SOU 2009:37

I dag får ett ombud inte företräda mer än en medlem, om stad- garna inte tillåter annat. Bestämmelsen innebär en begränsning i medlemmens rätt att låta sig företrädas av annan vid stämman, exempelvis när två medlemmar önskar att en tredje medlem ska företräda dem båda. Regleringen skiljer sig också från aktiebolags- rätten, där ett ombud får företräda ett fritt antal aktieägare. Det finns alltså i och för sig skäl att utöka möjligheten för ombud att företräda fler än en medlem. Samtidigt måste den ekonomiska före- ningens karaktär av personassociation beaktas. En oinskränkt rätt för ett ombud att företräda ett obegränsat antal medlemmar skulle kunna påverka medlemmarnas deltagande i beslutsprocessen nega- tivt. Vi föreslår därför en lagreglering som innebär att ett ombud får företräda högst tre medlemmar. Detta överensstämmer med den finska lagstiftningen. Det bör dock vara möjligt att genom stadge- bestämmelse tillåta ett ombud att representera fler medlemmar än tre och det bör även vara möjligt att i stadgarna bestämma att ett ombud bara får företräda en eller två medlemmar.

Biträde

Ett annat sätt att förbättra den enskildes möjligheter att utöva inflytande vid föreningsstämman är att ge medlemmen rätt att ta med sig valfritt biträde till stämman.

Vid en föreningsstämma kan det förekomma ärenden där med- lemmen behöver sakkunnig hjälp i exempelvis ekonomiska eller juridiska frågor. Syftet med bestämmelserna om biträde är just att ge medlemmar som inte själva är sakkunniga en möjlighet att ta med sig en expert i exempelvis ekonomiska eller juridiska frågor (se Ds Ju 1976:11 s. 126 ). Det har i doktrinen framhållits att det är tveksamt om detta syfte kan förverkligas fullt ut om – såsom är fallet i dag – den personkrets som biträdet kan hämtas från är begränsad till make, sambo eller annan medlem.17 För aktieägare finns inte någon motsvarande begränsning. Vi föreslår därför att den nuvarande begränsningen, vad gäller val av biträde, tas bort.

En särskild fråga är om rätten att ta med valfritt biträde till stämman bör kunna begränsas genom stadgebestämmelser. De skäl som talar för att rätten till ombud ska kunna inskränkas genom bestämmelser i stadgarna gör sig inte lika starkt gällande avseende biträden. En medlem som anlitar biträde måste alltid, personligen

17 Se A. Mallmén, Lagen om ekonomiska föreningar, en kommentar, 3 uppl., s. 247 f.

126

SOU 2009:37

Formerna för föreningsstämman

eller genom ombud, närvara vid stämman tillsammans med biträdet och kommer alltså att delta i beslutsprocessen. Biträdet har inte rätt att rösta och kan inte på detta sätt påverka utgången av stämmans beslut. För att medlemmarnas rätt till biträde ska få det genomslag som vi anser är nödvändigt bör därför rätten att ta med valfritt biträde vara tvingande.

En aktieägare har rätt att ta med sig två biträden till bolags- stämman. Föreningslagen tillåter enbart ett biträde. Det har ansetts att en aktieägare i vissa situationer kan ha behov av fler än ett biträ- de, exempelvis om en aktieägare med ett stort aktieinnehav i ett börsnoterat bolag ska delta på en stämma där stora och komplice- rade frågeställningar ska behandlas. I en ekonomisk förening torde det inte förekomma att varje enskilds medlems ekonomiska andel i föreningen är lika stor. Det kan också synas mindre lämpligt att tillåta att det vid stämman i en personassociation av den ekono- miska föreningens slag deltar så många biträden att antalet biträden

– om än kanske bara i teorin – skulle kunna bli högre än antalet deltagande medlemmar. Vi är därför inte beredda att föreslå någon ändring i denna del.

Av föreningslagen framgår inte om ett biträde har rätt att yttra sig vid stämman. I doktrinen har framförts olika uppfattningar om vad som gäller. I 7 kap. 5 § aktiebolagslagen finns numera en uttryck- lig bestämmelse som ger ett biträde rätt att yttra sig vid en bolags- stämma. Enligt vår mening är det naturligt att detsamma gäller vid en föreningsstämma. En bestämmelse med denna innebörd bör alltså tas in i föreningslagen. Ett biträdes rätt att yttra sig vid en bolagsstämma kan inte beskäras genom bestämmelser i bolags- ordningen. Vi anser inte att det finns tillräckliga skäl att i detta avseende avvika från vad som gäller på aktiebolagsrättens område.

127

Formerna för föreningsstämman

SOU 2009:37

5.4.5Särskild regel om närvarorätt för utomstående

Förslag: Det införs en särskild lagregel som ger förenings- stämman rätt att tillåta att utomstående närvarar eller på annat sätt deltar i förhandlingen vid föreningsstämman.

Ett beslut om närvarorätt för utomstående ska, som huvud- regel, kräva samtycke från samtliga närvarande röstberättigade på stämman.

Föreningen ska kunna ta in bestämmelser i stadgarna som ger rätt för utomstående att närvara vid föreningsstämma.

En föreningsstämma är i grunden en sluten sammankomst för medlemmarna i föreningen. Utgångspunkten är alltså att endast medlemmarna, deras eventuella ombud och biträden samt eventu- ella stämmofunktionärer får närvara. Ibland kan det finnas behov av att tillåta utomstående personer att närvara. Det kan exempelvis i enskilda fall vara värdefullt att journalister får möjlighet att närvara vid och rapportera från en föreningsstämma. Stämman anses också kunna besluta om att utomstående ska få vara med. De närmare förutsättningarna för ett sådant beslut är emellertid oklara. Frågan får ökad betydelse om en föreningsstämma arrangeras så att med- lemmarna kan delta i denna på distans via en hemdator (jfr avsnitt 6.3.4). Det saknas då praktiska möjligheter att ”stänga ute” utom- stående. Frågan om utomståendes rätt att närvara vid förenings- stämman – i synnerhet de närmare förutsättningarna för att besluta om detta – bör därför regleras i lagen (jfr den motsvarande regle- ringen i 7 kap. 6 och 55 §§ aktiebolagslagen).

Vi föreslår alltså att det införs särskilda bestämmelser som ger föreningsstämman rätt att besluta att utomstående ska få närvara eller på annat sätt följa förhandlingen vid föreningsstämman. Frågan är då vilket majoritetskrav som ska gälla för ett sådant beslut. Enligt vår uppfattning bör varje medlem ha rätt att påräkna att överläggningarna vid föreningsstämman sker under förtroliga former, dvs. utan deltagande av utomstående. Ett beslut om att öppna föreningsstämman för en eller flera utomstående bör därför vara giltigt enbart om det biträds av samtliga röstande. Ett beslut att stämman inte längre ska vara öppen för utomstående bör där- emot kunna fattas med enkel majoritet. Det bör även vara möjligt att i föreningens stadgar ta in bestämmelser som föreskriver närvaro- rätt för utomstående utan att stämman behöver besluta om det i

128

SOU 2009:37

Formerna för föreningsstämman

varje enskilt fall. Beslut om sådan stadgeändring bör kunna fattas med två tredjedelars majoritet.

Den föreslagna ordningen överensstämmer med vad som gäller i privata aktiebolag (se 7 kap. 6 § aktiebolagslagen). Det kan i för- stone synas märkligt med ett krav på enhällighet för beslut att öpp- na stämman i ett enskilt fall och ett krav på enbart två tredjedelars majoritet för beslut att generellt och i framtiden hålla stämman öppen för utomstående. Skillnaden i majoritetskrav mellan de två olika situationerna kan emellertid motiveras med att ett förslag om att i ett enskilt fall öppna stämman för utomstående kan komma överraskande för den enskilde medlemmen; han eller hon bör då ha möjlighet att motsätta sig förslaget. Ett beslut om att i stadgarna ta in bestämmelse om närvarorätt kan inte verkställas förrän stadge- ändringen har registrerats och kan därför inte tillämpas förrän vid senare stämmor. Den som motsätter sig att utomstående närvarar vid kommande stämmor får då möjlighet att överväga sitt fortsatta deltagande i föreningen.

Om föreningsstämmans befogenheter utövas av fullmäktige, är utgångspunkten i gällande rätt att endast fullmäktige (och eventu- ella mötesfunktionärer) får delta vid fullmäktigesammanträdet. Det är emellertid, enligt uppgift, ganska vanligt att fullmäktige beslutar att medlemmar eller andra ska ha rätt att närvara som åhörare. En enskild fullmäktige kan inte anses ha samma intresse av att kunna motsätta sig detta som en medlem vid en vanlig föreningsstämma. Vi föreslår därför att beslut om att öppna ett fullmäktigemöte för utomstående ska kunna beslutas med absolut majoritet, dvs. beslu- tet ska vara giltigt om mer än hälften av de fullmäktige biträder beslutet.

5.4.6Genomförandet av föreningsstämman

Förslag: I lagen tas in en bestämmelse om på vilken plats före- ningsstämman ska hållas.

Bestämmelserna kring stämmans öppnande, upprättande av röstlängd och val av ordförande anpassas till motsvarande bestäm- melser i aktiebolagslagen.

Också bestämmelserna om styrelsens upplysningsplikt anpassas till motsvarande bestämmelser i aktiebolagslagen.

129

Formerna för föreningsstämman

SOU 2009:37

Platsen för föreningsstämma

Bestämmelserna om föreningsstämma bygger på förutsättningen att stämman hålls på en speciell plats/ort dit medlemmarna har rätt att inställa sig. Någon lagregel i frågan om hur platsen för stämman ska bestämmas finns som nämnts inte. Det framstår dock som natur- ligt att en sådan central fråga regleras i lagen. Enligt uppgift från Bolagsverket är det inte heller ovanligt med frågor till verket om var föreningen ska hålla sin stämma. Det finns alltså ett praktiskt behov av en lagregel i frågan.

Enligt vår mening är det naturligt att föreningsstämman normalt hålls på en plats inom Sverige. Det kan visserligen hävdas att den fortgående internationaliseringen talar för att stämman ska kunna hållas även utanför Sverige. Minoritetsskyddsaspekter och intresset av medlemsinflytande talar dock för att stämman ska hållas inom landet (jfr prop. 1997/98:99 s. 102). Härigenom ges förutsättningar för att så många medlemmar som möjligt kan delta i stämman. Vi föreslår därför en lagregel om att stämman ska hållas på den plats i Sverige, där föreningens styrelse ska ha sitt säte. Det bör emellertid också vara möjligt att i stadgarna bestämma att stämman ska hållas på annan angiven plats i Sverige. Denna reglering motsvarar vad som gäller för aktiebolag, dock att aktiebolagslagen innehåller det mer ålderdomliga uttrycket ort (se 7 kap. 15 § aktiebolagslagen).

I vissa föreningar med ett stort geografiskt verksamhetsområde har det enligt uppgift etablerats en praxis som innebär att stämman hålls på alternerande platser i stället för på en och samma plats. Goda skäl talar för att denna möjlighet behålls. I stadgarna bör därför kunna bestämmas att styrelsen kan besluta att stämman ska hållas på annan av styrelsen anvisad plats inom föreningens geogra- fiska verksamhetsområde i Sverige. Slutligen bör det, i likhet med vad som gäller för aktiebolag, vara möjligt att hålla stämman på annan plats än som nu har angetts om utomordentliga omständig- heter påkallar det, t.ex. krigsförhållanden.

Det ska anmärkas att de föreslagna bestämmelserna om platsen för föreningsstämman syftar till att skydda medlemmarna. Om samtliga medlemmar och styrelseledamöter är överens, kommer därför stämman att kunna hållas var som helst.18

18 Jfr prop. 1975:103 s. 393 och 1997/98:99, s. 102.

130

SOU 2009:37

Formerna för föreningsstämman

Stämmans öppnande, röstlängd och ordförande på stämma

Föreningslagens bestämmelser om hur stämman inleds är ganska knapphändiga. Av nuvarande reglering framgår exempelvis inte vem som ska upprätta röstlängd om det krävs omröstning redan för att välja stämmoordförande. Vi föreslår därför att föreningslagens bestämmelser i väsentliga delar ändras så att de överensstämmer med motsvarande reglering i aktiebolagslagen. I några avseenden bör dock regleringen i föreningslagen kunna göras något mera kortfattad (jfr 7 kap. 27, 29 och 30 §§ aktiebolagslagen).

Liksom tidigare bör huvudregeln vara att föreningsstämman ska öppnas av styrelsens ordförande eller av den som styrelsen har ut- sett. Innehåller stadgarna en bestämmelse om vem som ska vara ordförande på stämman, bör dock stämman öppnas av denne.

Vidare bör bestämmelserna om upprättande av röstlängd i stort behållas. Föreningslagen kräver, till skillnad från aktiebolagslagen, inte att det alltid upprättas en röstlängd; en sådan måste upprättas enbart ”om det behövs”. Enligt vår mening är denna ordning ända- målsenlig och bör behållas. Det innebär att röstlängd främst måste upprättas när beslut ska fattas genom omröstning. I lagen bör tydlig- göras att, om val av ordförande ska ske genom omröstning, röst- längden ska upprättas av den som har öppnat stämman.

I dag gäller att föreningsstämman utser den som ska vara ord- förande vid stämman, om inte annat har bestämts i stadgarna. Det finns inte anledning att ändra på denna ordning.

Styrelsens och den verkställande direktörens upplysningsplikt

Vi anser att de nuvarande bestämmelserna om styrelseledamöternas och den verkställande direktörens upplysningsplikt innebär en lämplig avvägning mellan å ena sidan medlemmarnas behov av infor- mation och å andra sidan föreningens intresse av att inte lämna ut information om detta skulle kunna skada föreningen. Vi föreslår därför att bestämmelserna i allt väsentligt får bestå oförändrade.

I ett visst avseende bör dock bestämmelserna ändras. Som ovan har framgått (se avsnitt 5.2.6) ska styrelsen, om den anser att en upplysning inte kan lämnas ut, i stället lämna uppgiften till reviso- rerna som därefter ska avge ett yttrande. De tidsramar som de nuva- rande bestämmelserna innehåller kan vara otillräckliga för att revi- sorerna ska hinna yttra sig i tid. En begäran om att sådant yttrande

131

Formerna för föreningsstämman

SOU 2009:37

ska lämnas kan komma så sent som fyra veckor efter stämman och yttrandet ska sedan lämnas inom en månad från stämman. Bestäm- melserna bör därför justeras på samma sätt som har skett i aktie- bolagslagen. Det innebär följande. När styrelsen har kommit fram till att en begärd upplysning inte kan lämnas ut, ska den berörde medlemmen genast underrättas om detta. En medlem kan därefter inom två veckor från underrättelsen begära att styrelsen ska lämna upplysningen till föreningens revisorer. Styrelsen ska då lämna upplysningen till revisorerna inom två veckor efter medlemmens begäran om det. Vidare ska revisorernas yttrande lämnas till styr- elsen inom två veckor efter att den begärda upplysningen har lämnats till dem. Genom en sådan ordning får revisorerna tillräcklig tid för arbetet med att upprätta yttrandet.

5.4.7Fullmäktigesystemet, fullmaktsinsamling och poströstning

Bedömning: Fullmäktigesystemet bör i sak bestå oförändrat men ges en tydligare utformning.

Det bör inte införas några regler som begränsar möjlig- heterna till fullmaktsinsamling på föreningens bekostnad.

Det bör inte införas några regler om poströstning.

Fullmäktigesystemet

Fullmäktigesystemet är sedan länge etablerat inom föreningsrätten och det fungerar väl. Vi föreslår därför inte några större materiella förändringar av regleringen kring fullmäktige.

I det nuvarande regelverket är det emellertid inte helt klart om fullmäktige är ett särskilt föreningsorgan vid sidan av förenings- stämman eller om ett fullmäktigesammanträde är en förenings- stämma där fullmäktige utövar medlemmarnas befogenheter. Mycket talar för att lagstiftaren har avsett att skapa ett särskilt föreningsorgan och i doktrinen har fullmäktige också betecknats som ett sådant.19 Under utredningsarbetet har emellertid framkom- mit att fullmäktige – i vart fall inom konsument- och lantbruks- kooperationerna – uppfattas som en föreningsstämma där fullmäk- tige representerar medlemmarna. Enligt vår mening bör det senare

19 Se bl.a. S. Johansson, Nials Svensk associationsrätt i huvuddrag, 9 uppl., s.115.

132

SOU 2009:37

Formerna för föreningsstämman

synsättet, som således synes vara det i praktiken tillämpade, åter- speglas i lagen och vi föreslår att lagens bestämmelser om fullmäk- tige utformas i enlighet med detta.

Fullmaktsinsamling

Vi har övervägt om det bör införas lagregler som reglerar förening- arnas möjligheter att samla in fullmakter från medlemmarna som ger visst ombud rätt att företräda dem på stämman, s.k. fullmakts- insamling. Behovet av att kunna arrangera fullmaktsinsamlingar torde väsentligen finnas enbart i vissa större föreningar. Dessa före- ningar har dessutom redan enligt gällande rätt tillgång till en sär- skild form för beslutsfattande som ytterligare minskar behovet av fullmaktsinsamling, nämligen det nyss nämnda fullmäktige- systemet. Det hindrar emellertid inte att ett system för fullmakts- insamling i några föreningar kan vara ett gångbart alternativ till fullmäktigesystemet. Ett system för fullmaktsinsamling ger ju den enskilde medlemmen möjligheter att bestämma hur hans eller hen- nes företrädare ska rösta i en viss fråga, vilket fullmäktigesystemet inte gör.

Föreningslagen innehåller emellertid, till skillnad från aktie- bolagslagen, inte några bestämmelser som begränsar föreningens möjligheter att bekosta fullmaktsinsamlingar. Det är alltså redan enligt gällande rätt möjligt att i en ekonomisk förening tillämpa ett system med fullmaktsinsamling, under förutsättning att stadgarna ger utrymme för att ett och samma ombud företräder ett större antal medlemmar. Vi ser inte heller några egentliga problem med den nuvarande regleringen. Det bör därför även i fortsättningen vara upp till varje enskild ekonomisk förening att besluta om den vill tillämpa ett system för fullmaktsinsamling. Det finns inte heller, såvitt kan bedömas, något behov av att tydliggöra förutsätt- ningarna för detta. Vi lämnar därför inte något förlag till lagregler i frågan.

Poströstning

Ytterligare ett sätt att förbättra medlemmarnas möjligheter att delta i beslutsfattande kan synas vara att ekonomiska föreningar ges möjlighet att i stadgarna ta in bestämmelser om poströstning.

133

Formerna för föreningsstämman

SOU 2009:37

Systemet med poströstning är än så länge helt oprövat i svensk associationsrätt. Om – såsom har föreslagits i Ds 2008:46 – en möjlighet till poströstning införs i fråga om aktiebolag, kan det givet- vis ändå finnas anledning att överväga en liknande möjlighet för de ekonomiska föreningarnas del. För aktiebolagens del har ett system med poströstning motiverats främst av behovet att i stora börs- noterade aktiebolag med många utländska ägare ge dessa möjlighet att på ett smidigt sätt utöva sina rättigheter vid stämman (se prop. 2004/04:85 s. 296). Denna ägarstruktur förekommer normalt inte i ekonomiska föreningar. Till detta kommer att redan dagens full- mäktigesystem erbjuder goda möjligheter att lösa frågor om sättet för beslutsfattande i ekonomiska föreningar med ett stort antal medlemmar, spridda över ett stort geografiskt område. Vårt förslag om utökad rätt att ställa ombud för sig kommer ytterligare att för- bättra medlemmarnas möjligheter att utöva inflytande vid stäm- man. Vidare innebär poströstning av naturliga skäl en mindre aktiv form av deltagande i beslutsprocessen. Varken medlemmen eller hans eller hennes ombud kommer att själv närvara vid stämman eller delta i de diskussioner som förekommer där. De medlemmar som infinner sig vid stämman förmenas möjligheten att argu- mentera för sina förslag inför övriga röstande medlemmar. En utbredd användning av poströstning skulle därför riskera att urgrö- pa föreningsstämmans funktion.

Vi föreslår därför inte någon regel som möjliggör poströstning.

134

6 Användande av modern teknik

6.1Inledning

Vi har i uppdrag att se över möjligheterna att använda modern tek- nik vid en föreningsstämma. Vi ska därvid analysera bl.a. möjlig- heterna att hålla föreningsstämma på flera platser, som knyts sam- man med tekniska lösningar. Denna översyn redovisas i avsnitt 6.3.

Vi ska även undersöka om reglerna om föreningsstämma kan för- enklas och göras mindre betungande för föreningarna. Användande av modern teknik även i andra sammanhang än vid själva stämman erbjuder möjlighet till sådan förenkling och våra överväganden i dessa delar framgår av avsnitt 6.2.

6.2Elektronisk kommunikation mellan föreningen och medlemmarna

6.2.1Bakgrund

Föreningslagen ger överlag en ekonomisk förening goda möjlig- heter att kommunicera med sina medlemmar på det sätt som passar föreningen och medlemmarna bäst. Föreningen kan i sina stadgar bestämma att kallelser eller andra meddelanden till medlemmarna ska skickas med posten. Men föreningen kan också bestämma att kallelser och meddelanden ska förmedlas genom annonsering i tid- ning eller på anslagstavla, genom publicering på föreningens webb- plats eller genom översändande via e-post eller fax (se 2 kap. 2 § första stycket 8 föreningslagen).

I några speciella fall ställer lagen dock krav på att kallelser eller annat slag av information ska tillställas medlemmen i sedvanlig skriftlig form, dvs. översändas per post.

Sålunda gäller ett generellt krav på skriftlig kallelse per post inför vissa särskilda slag av stadgeändringar. En sådan skriftlig kallelse krävs

135

Användande av modern teknik

SOU 2009:37

bl.a. inför sådana stadgeändringar som innebär att medlemmarnas förpliktelse att betala insatser eller avgifter till föreningen ökar, deras rätt till årsvinst inskränks, deras rätt till föreningens behållna tillgångar vid föreningens upplösning begränsas eller deras möjlighet till utträde försvåras (se 7 kap. 8 § andra stycket 2 föreningslagen). Ett motsvarande krav på skriftlig kallelse gäller dels om en ordinarie föreningsstämma ska hållas på annan tid än som föreskrivs i stadgarna, dels om stämman ska behandla en fråga om att föreningen ska gå i likvidation, dels om stämman ska ta ställ- ning till en fusion som innebär att föreningen går upp i en annan förening. Kravet på skriftlig kallelse infördes i samband med till- komsten av 1987 års föreningslag i syfte att garantera att med- lemmarna verkligen får kännedom om ärenden av större vikt som ska behandlas på stämman (se prop. 1986/87:7 s. 126). Det överens- stämmer nära med vad som gäller enligt aktiebolagslagen i vissa snarlika fall (se 7 kap. 23 § i den lagen). Den skriftliga kallelsen behöver inte skickas med rekommenderat brev utan det är tillräck- ligt att den sänds med vanligt brev till den adress som finns angiven i medlemsförteckningen (eller till annan adress som är känd för före- ningen). Eftersom bestämmelsen förutsätter att kallelsen skickas med post, ger den med all sannolikhet inte utrymme för kallelse med e- post, fax eller liknande hjälpmedel (såvida inte medlemmen i det enskilda fallet samtycker till det).

Lagen ställer också krav på att andra slag av handlingar ska ”sändas till” medlemmar som begär det. Det gäller t.ex. förslag till stadgeänd- ringar samt redovisningshandlingar och revisionsberättelser som ska behandlas vid en utlyst stämma (se 7 kap. 8 § föreningslagen). Det gäller också fusionsplan m.m. som upprättats inför en förestående fusion (se 12 kap. 8 §). Se även 7 kap. 11 §. I några av dessa bestäm- melser uppställs inte något uttryckligt krav på att handlingarna sänds med post och det kan därför hävdas att det i dessa fall finns ett visst utrymme för användande av e-post. Det torde dock, vid bestämmelsernas tillkomst, ha förutsatts att handlingarna skulle tillhandahållas i sedvanlig skriftlig form och mycket talar för att bestämmelserna har samma innebörd i dag; handlingarna ska till- handahållas i sedvanlig skriftlig form (om inte medlemmen i det enskilda fallet samtycker till det). Motsvarande bestämmelser i aktiebolagslagen har för övrigt, sedan lagtexten förtydligats, den innebörden.

136

SOU 2009:37

Användande av modern teknik

6.2.2Översändande av kallelser och annan information med elektroniska hjälpmedel

Förslag: En ekonomisk förening ska kunna besluta att kallelser och annan information mellan föreningen och medlemmarna ska kunna skickas med e-post eller annan elektronisk kommu- nikation även i sådana fall där lagen annars kräver att informa- tionen lämnas i sedvanlig skriftlig form.

I synnerhet i föreningar med ett mindre antal medlemmar – men även i något större föreningar – skulle det givetvis kunna innebära en förenkling om kallelserna och de övriga aktuella handlingarna även i fall som har beskrivits i avsnitt 6.2.1 kunde skickas med e- post eller fax eller ersättas av någon form av kungörelse på före- ningens webbplats. Det har också, såvitt gäller den motsvarande bestämmelsen om skriftlig kallelse i aktiebolagslagen, hävdats att den kan utnyttjas för närmast chikanösa ageranden där en aktie- ägare med en enda eller ett fåtal aktier lämnar förslag till ändringar i bolagsordningen utan någon som helst utsikt till framgång och där- med tvingar bolaget att betala för utskick med brev till ett mycket stort antal aktieägare (se Ds 2008:46 s. 61). Också detta talar för att överväga andra former för kallelse respektive tillhandahållande av information.

Samtidigt bör man ha klart för sig att de situationer där gällande lag ställer krav på skriftlig kallelse är ganska sällsynta och att för- enklingsvinsterna av att slopa kravet på skriftlig kallelse därför san- nolikt är ganska begränsade. I sammanhanget måste också beaktas att det är möjligt att besluta om stadgeändringar genom en s.k. skriv- bordsstämma utan föregående kallelseförfarande. I en mindre före- ning där ett sådant förfarande är praktiskt möjligt behöver därför kravet på skriftlig kallelse inte innebära något problem. Det finns inte heller några exempel på att ekonomiska föreningar har drab- bats av sådana ageranden som omnämns i Ds 2008:46.

I sammanhanget måste man självfallet också beakta de eventu- ella risker för den enskilde medlemmen som det skulle innebära om kravet på skriftlig kallelse togs bort. De situationer som i dag om- fattas av kravet på skriftlig kallelse kännetecknas antingen av att kallelsen kommer oväntat eller av att det stämmobeslut som kan komma att följa typiskt sett får eller kan få mycket betydande kon- sekvenser för en eller flera medlemmar. Det är givet att det i dessa

137

Användande av modern teknik

SOU 2009:37

situationer är särskilt angeläget att medlemmen är garanterad infor- mation om den stundande stämman. Enligt vår mening bör lagen inte ändras på ett sådant sätt att medlemmens tillgång till informa- tion i praktiken försämras, såvida han eller hon inte godtar en sådan försämring.

Detta utesluter dock inte att det kan finnas skäl att ändra den nuvarande regleringen. Särskilt mot bakgrund av den tekniska ut- vecklingen är det ju inte säkert att medlemmens tillgång till infor- mation tillgodoses bäst genom att en handling översänds per post. Under utredningsarbetet har därför några alternativa modeller över- vägts.

Ett alternativ är att behålla kravet på skriftlig kallelse men godta att kallelsen skickas via fax eller e-post. Detta torde vara innebör- den i den bestämmelse om skriftlig kallelse som finns i finsk rätt. I vart fall e-post torde, kan det hävdas, för normalt IT-anpassade personer vara ett väl så funktionellt sätt att ta emot information från föreningen som vanlig post. Bland annat risken för tekniska fel utgör dock en osäkerhetsfaktor. Till osäkerheten kring kallelse med e-post bidrar också att det saknas ett heltäckande register över med- borgarnas e-postadresser. Kallelse med fax eller e-post kommer dess- utom sällan att kunna användas gentemot alla medlemmar, efter- som det vanligen alltid finns någon eller några som inte har tillgång till fax eller e-post.

Enligt vår mening är därför en generell möjlighet att kalla via fax eller e-post inte tillfyllest i de fall som i dag omfattas av ett krav på skriftlig kallelse. En annan sak är att ett sådant sätt att förmedla kallelsen kan vara ett acceptabelt alternativ om det har godtagits av den aktuelle medlemmen.

Ett annat alternativ är att, såsom i den finska lagen, godta att information skickas på annat sätt genom vilken den allmänt kom- mer till medlemmarnas kännedom. Därmed skulle ett visst utrym- me öppnas för att tillhandahålla kallelser av det nu aktuella slaget genom annonsering i tidning eller medlemsblad som har allmän sprid- ning bland medlemmarna eller på föreningens webbplats. För en före- ning som har en egen webbplats skulle ett system där kallelser till- handahålls enbart på webbplatsen tveklöst kunna vara mycket prak- tiskt. Också den enskilde skulle normalt kunna ta till sig kallelsen ganska lätt. Problemet är dock att medlemmen inte kan veta när det finns anledning att bevaka tidningsannonser, medlemsblad eller hemsidor. Det finns alltså en inte obetydlig risk för att medlemmen missar kallelsen.

138

SOU 2009:37

Användande av modern teknik

Vi anser därför att inte heller detta slag av kallelse är tillfyllest i samband med de nu aktuella slagen av kallelser.

Ett tredje alternativ är en ordning liknande den som gäller för vissa publika aktiebolag enligt 7 kap. 64–67 §§ aktiebolagslagen. Enligt dessa bestämmelser får bolaget lämna information till aktie- ägarna med hjälp av elektroniska hjälpmedel, om bolagsstämman har beslutat om detta och den enskilde aktieägaren inte har motsatt sig att information lämnas på detta sätt. De ”elektroniska hjälp- medel” som lagen talar om torde framför allt rymma användande av e-post. Det är inte nödvändigt att aktieägaren har lämnat ett posi- tivt besked om att han eller hon godtar att informationen lämnas i elektronisk form; det räcker att han eller hon, efter förfrågan, inte invänder mot förfaringssättet inom viss tid. Detta alternativ skulle vara förhållandevis enkelt att tillämpa för en ekonomisk förening och det ger också medlemmarna en möjlighet att motsätta sig elek- troniska förfaranden som de inte uppfattar som betryggande.

Enligt vår uppfattning framstår detta alternativ som en lämplig avvägning mellan föreningens intresse av förenkling och medlem- mens intresse av att inte riskera att missa kallelsen till stämman. Vi föreslår alltså att kravet på skriftlig kallelse i vissa fall får bestå men att det i föreningslagen införs nya bestämmelser som ansluter nära till 7 kap. 64–67 §§ aktiebolagslagen. De nya bestämmelserna bör utformas så att det blir möjligt att besluta att tillhandahålla kallel- ser, som enligt lagen ska tillhandahållas i skriftlig form, med elektro- niskt hjälpmedel under förutsättning att föreningsstämman har beslutat detta och medlemmen, efter förfrågan från föreningen, inte har motsatt sig det.

Vad som nu har sagts gäller tillhandahållandet av sådana kallelser som enligt föreningslagen måste tillhandahållas i sedvanlig skriftlig form. Enligt vår mening kan emellertid samma resonemang anföras i fråga om annan information som enligt föreningslagen måste skickas i sedvanlig skriftlig form, t.ex. sådana redovisnings- och revisions- handlingar som medlemmen begär att få del av inför förenings- stämman. Också sådant material bör alltså få tillhandahållas med elektroniska hjälpmedel, om föreningen har beslutat om det och medlemmen, efter förfrågan från föreningen, inte har motsatt sig att information tillhandahålls på detta sätt.

Bestämmelserna i 7 kap. 64–67 §§ aktiebolagslagen handlar om ett förfarandet för att ”lämna information till aktieägare”. Därmed torde, i vart fall i första hand, avses information som är riktad till en eller flera aktieägare, såsom är fallet när informationen översänds

139

Användande av modern teknik

SOU 2009:37

till en aktieägares e-post- eller faxadress. Det är inte alldeles klart om bestämmelserna även ger möjlighet att förmedla information, som annars skulle ha förmedlats i sedvanlig skriftlig information, genom kungörelse på bolagets webbplats. Sannolikt är så inte fallet. Vi har övervägt om den motsvarande regleringen i föreningslagen bör utformas så att också detta kommunikationssätt kan användas. Med hänsyn till den överhängande risken för att en medlem missar viktig information om han eller hon inte återkommande går in och kontrollerar innehållet på föreningens webbplats bör dock regle- ringen inte omfatta annonsering på webbplats (se dock avsnitt 6.2.3 om tillhandahållande av information på föreningens webbplats).

Bestämmelserna i aktiebolagslagen gäller enbart för vissa publika aktiebolag. Det torde bero på att bestämmelserna tillkom i sam- band med genomförandet av ett EG-direktiv som avsåg enbart sådana aktiebolag. Vi ser inget behov av att begränsa tillämpningsområdet till vissa slag av föreningar.

Vi återkommer i författningskommentaren till den närmare ut- formningen av systemet.

6.2.3Tillhandahållande av information på föreningens webbplats

Förslag: I stadgarna ska kunna bestämmas att handlingar som enligt föreningslagen ska översändas till de medlemmar som begär det i stället får tillhandahållas enbart genom publicering på föreningens webbplats.

Föreningslagen innehåller flera bestämmelser som innebär att före- ningen är skyldig att skicka ut visst material till de medlemmar som begär det. Inför den ordinarie stämman är föreningen sålunda skyl- dig att skicka kopior av årsredovisningen och revisionsberättelsen till de medlemmar som begär det och uppger sin postadress (se 7 kap. 8 § fjärde stycket). Inför en stämma som ska behandla en fråga om ändring av stadgarna ska föreningen skicka en kopia av det full- ständiga förslaget till stadgeändringar till de medlemmar som begär det (se 7 kap. 8 § tredje stycket). I bestämmelserna om fusion finns liknande bestämmelser som innebär att föreningen efter begäran måste översända bl.a. fusionsplanen till medlemmar m.fl. (se 12 kap. 8 och 33 §§). Såsom har uttalats i avsnitt 6.2.1 torde bestämmelserna

140

SOU 2009:37

Användande av modern teknik

förstås så att de aktuella handlingarna måste tillställas medlemmar- na i sedvanlig skriftlig form.

I avsnitt 6.2.2 har vi lämnat förslag till bestämmelser som gör det möjligt att använda exempelvis e-post eller fax för att översända material som enligt lagens huvudregel ska översändas i sedvanlig skriftlig form. De föreslagna bestämmelserna är avsedda att kunna användas även för att tillhandahålla medlemmar material av det slag som enligt de nyss nämnda bestämmelserna ska översändas till medlemmarna.

I avsnitt 6.2.2 har vi vidare övervägt om det förslag som lämnas i avsnittet bör utformas så att det också ger möjlighet att tillhanda- hålla kallelser, som enligt lagen ska ske i skriftlig form, genom publicering på föreningens webbplats. Vi har dock kommit fram till att förslaget inte bör omfatta sådant tillhandahållande. Det huvud- sakliga skälet för vår ståndpunkt – risken för att en medlem som inte återkommande går in och kontrollerar föreningens webbplats missar viktig information – gör sig emellertid inte gällande när det är fråga om material av det nu aktuella slaget, dvs. årsredovisningar, revisionsberättelser, förslag till stadgeändringar och fusionsplan som ska tillhandahållas efter begäran. Genom kallelsen till den före- ningsstämma som ska behandla redovisningshandlingarna, förslaget till stadgeändring respektive fusionsplanen är materialets existens redan känd för medlemmarna. Medlemmarna vet därför också när det är dags att gå in på webbplatsen och ta del av materialet. Vi föreslår därför att en förening som tillhandahåller materialet på sin webbplats inte ska behöva skicka ut materialet särskilt till de med- lemmar som begär det. En förutsättning för detta bör dock vara att föreningens stadgar innehåller bestämmelser om att materialet till- handahålls på föreningens webbplats. På så sätt säkerställs att medlemmarna känner till att föreningen publicerar materialet på detta sätt.

6.3Modern teknik vid föreningsstämma

6.3.1Gällande rätt

Föreningslagen bygger på förutsättningen att föreningsstämman hålls på en bestämd plats där stämmans ordförande befinner sig och där medlemmarna i föreningen har möjlighet att inställa sig.

141

Användande av modern teknik

SOU 2009:37

Det finns inte någon bestämmelse i lagen som anger att med- lemmarna har möjlighet att delta i stämman från annan plats med hjälp av modern kommunikationsteknik. Det finns å andra sidan inte heller någon bestämmelse som säger att medlemmarna eller deras ombud måste vara fysiskt närvarande vid stämman för att kunna utöva sina rättigheter vid denna.

Frågor kring användande av modern teknik vid stämma har inte tidigare diskuterats i lagstiftningsärenden rörande ekonomiska före- ningar.

6.3.2Frågornas behandling avseende aktiebolag

Inte heller aktiebolagslagen innehåller några bestämmelser om använ- dande av modern teknik vid bolagsstämma. Frågan har dock disku- terats i förarbetena. Lagstiftaren har då konstaterat att aktiebolags- lagen inte hindrar att olika tekniska lösningar används vid bolags- stämman och att de närmare formerna för detta i första hand är en teknisk fråga som inte lämpar sig för lagstiftning (se prop. 1997/98:99 s 102 f. och prop. 2004/05:85 s. 301 ff.). Dessa överväganden har självfallet betydelse för hur frågan ska regleras för de ekonomiska föreningarna. Våra överväganden bygger också till stor del på hur frågorna har bedömts i aktiebolagsrättsliga sammanhang.

6.3.3Vissa internationella jämförelser

Enligt den finländska lagen om andelslag kan ett andelslags stadgar innehålla bestämmelser om att det ska vara möjligt att delta i andels- stämman genom utnyttjande av datakommunikation eller något annat tekniskt hjälpmedel. Även andelslagets styrelse kan besluta om sådant deltagande. En förutsättning för användning av tekniska hjälpmedel är att frågor om rätten att delta i stämma och röst- räkning kan klarläggas på ett sätt som kan jämföras med de för- faranden som används vid vanlig stämma.

I norsk och dansk rätt saknas uttryckliga bestämmelser om del- tagande i stämma med elektroniska hjälpmedel eller om elektronisk omröstning.

Enlig EG-förordningen med stadga för europakooperativ får ett kooperativs stadgar tillåta elektronisk omröstning. I sådana fall ska de nödvändiga förfarandena för omröstningen framgå av stadgarna.

142

SOU 2009:37

Användande av modern teknik

6.3.4Överväganden och förslag

Bedömning: Föreningslagen möjliggör redan i dag deltagande på distans och elektronisk omröstning vid stämma. Det bör inte införas några särskilda lagregler i dessa frågor.

Det bör inte öppnas någon möjlighet att hålla förenings- stämma ”on-line”.

Deltagande på distans

Som ovan konstaterats innehåller föreningslagen inte någon bestäm- melse om plats för stämma. Lagen torde dock, i likhet med aktie- bolagslagen, förutsätta att stämman hålls på en plats där stämmo- ordföranden närvarar och där de medlemmar som så önskar kan infinna sig. Det finns inte något i lagen som hindrar att med- lemmarna genom att använda modern teknik närvarar vid stämman från en eller flera andra platser, exempelvis via en videolänk från en lokal som föreningen har anvisat. En förutsättning för att distans- deltagande ska vara möjligt är dock att frågor om behörighet att delta på stämma, fastställande av röstlängd och genomförande av omröstning kan ske på ett tillfredsställande sätt. Frågan är om lagen bör innehålla bestämmelser i dessa hänseenden och i övrigt om hur distansdeltagandet ska organiseras.

Med hänsyn till den snabba tekniska utvecklingen, särskilt på området för kommunikationsteknik, är det inte möjligt att förutse vilka tekniska hjälpmedel som kan vara aktuella i framtiden. Detta talar för att lagstiftningen inte bör innehålla några närmare regler om hur distansdeltagande ska gå till. Det är också svårt att i detalj reglera hur vissa särskilda frågor ska lösas. De närmare formerna för deltagande på distans är därför främst en teknisk fråga som inte lämpar sig för lagstiftning. Det bör i stället vara den som svarar för ordningen på stämman, stämmoordföranden, som ska pröva om de valda tekniska lösningarna är tillfredsställande (jfr, beträffande aktie- bolag, prop. 2004/05:85 s. 301).

Vad som nu har sagts gäller i första hand deltagande på distans från någon lokal som föreningen tillhandahåller. Det torde emel- lertid inte heller finnas något i gällande rätt som hindrar att före- ningen tillåter en eller flera medlemmar att närvara på distans på annat sätt, t.ex. via en egen dator uppkopplad mot Internet. Den möjligheten bör finnas även i fortsättningen men behöver inte

143

Användande av modern teknik

SOU 2009:37

heller lagregleras. Ett deltagande via egen dator innebär att även andra än medlemmen kan se eller höra vad som händer på stämman. En förutsättning för att ett sådant deltagande ska tillåtas får därför antas vara att stämman har beslutat om att utomstående ska ha rätt att vara närvarande vid stämman.

Beslut om distansdeltagande

En annan fråga är om föreningslagen bör innehålla bestämmelser om vem som kan besluta om distansdeltagande. I avsaknad av annan reglering torde det vara styrelsen som beslutar om hur stäm- man ska organiseras, fast med möjlighet för stämman att ompröva styrelsens arrangemang (jfr, beträffande aktiebolag, prop. 2004/05:85 s. 301). En medlem kan ha intresse av att i förväg veta om det är möjligt att delta på distans, exempelvis för att ta ställning till om han eller hon i stället ska ställa ombud för sig. Vi har därför över- vägt om det behövs en särskild lagregel om att det i stadgarna får tas in bestämmelser om att medlemmarna har rätt att delta i stäm- man med hjälp av tekniskt hjälpmedel. En sådan lagregel skulle kunna kompletteras med bestämmelser om att även styrelsen har rätt att besluta om distansdeltagande på detta sätt. Den finska lagen innehåller en sådan reglering av frågan.

De ekonomiska föreningarna torde emellertid redan i dag kunna ta in bestämmelser i stadgarna som tillåter att medlemmarna deltar vid stämman på distans. Vidare kan styrelsen och i sista hand stäm- man besluta om deltagande på distans. En lagbestämmelse som reg- lerar frågan skulle inte tillföra något i sak. Det har även ett värde att frågan löses på samma sätt för de ekonomiska föreningarna som för aktiebolagen. Aktiebolagslagen innehåller i dag inte några bestäm- melser av detta slag. Vi lämnar därför inte något förslag till lag- reglering av beslutsfattande om deltagande på distans.

En särskild fråga är vad som bör gälla för det fall att det vid stämmotillfället saknas tekniska förutsättningar att genomföra stäm- man på ett tillfredsställande sätt. Också i detta avseende bör de överväganden som har gjorts i fråga om aktiebolag kunna tjäna till ledning. Det innebär följande.

Om föreningens stadgar innehåller bestämmelser som ger med- lemmarna rätt att delta i stämman på distans men detta visar sig inte vara möjligt på grund av tekniska problem, får det anses före- ligga hinder mot att genomföra stämman. Denna måste då ställas

144

SOU 2009:37

Användande av modern teknik

in. Det är sedan styrelsen som ansvarar för att kalla till ny stämma som kan hållas på det sätt som är förutsatt i stadgarna (jfr, beträf- fande aktiebolag, prop. 2004/05:85 s. 598).

Förarbetena till aktiebolagslagen berör inte frågan om det i bolags- ordningen kan tas in bestämmelser om att deltagande på distans sker på egen risk. En sådan bestämmelse skulle innebära att tekni- ska problem som hindrar en aktieägare eller en medlem från att delta i stämman på distans inte utgör hinder för genomförande av stämman. Vi anser för vår del att det slaget av stadgebestämmelser kan accepteras enbart om de har stöd i lag och är inte beredd att föreslå sådana lagbestämmelser.

Elektronisk omröstning

Av allmänna principer följer att omröstning ska ske om en medlem begär det. Enligt vår bedömning, vilken motsvarar den bedömning som har gjorts i förarbetena till aktiebolagslagen, finns det inte något hinder mot att omröstning sker genom ett elektroniskt för- farande. Det gäller även om den som deltar i omröstningen gör detta på distans. De närmare formerna för elektroniska omröst- ningsförfaranden är en teknisk fråga som inte lämpar sig för lag- stiftning. Det bör i stället vara föreningsstämman och dess ordfö- rande som i det enskilda fallet prövar om den valda tekniska lös- ningen innebär att omröstning kan ske på ett säkert sätt (jfr, beträf- fande aktiebolag prop. 2004/05:85 s. 302 f.).

En annan fråga är i vilken utsträckning det är eller bör vara möj- ligt för medlemmarna att fatta beslut i föreningens angelägenheter enbart genom röstning per e-post eller via ett formulär på förening- ens webbplats. Ett sådant förfarande har stora likheter med post- röstning (se avsnitt 5.4.7). Om beslutsfattande sker enbart i denna form utan att det hålls någon föreningsstämma, kan det också sägas vara en variant av beslutsfattande i skriftlig form. I dag är det dock inte möjligt att fatta beslut i föreningsstämmans namn på detta sätt. En sådan möjlighet skulle enligt vår mening förutsätta en sär- skild lagreglering. I linje med vad som har sagts i avsnitt 5.4.7 om lämpligheten av poströstning i ekonomiska föreningar anser vi att en sådan lagreglering inte bör komma till stånd. En annan sak är att elektroniska förfaranden av liknande slag ibland kan vara ett bra sätt för föreningens styrelse att inhämta information om medlem- marnas uppfattning i någon aktuell fråga som inte ska tas upp på

145

Användande av modern teknik

SOU 2009:37

stämma eller att bereda en fråga som ska tas upp på stämman i ett senare skede.

Föreningsstämma ”on-line”

Det får anses oklart om gällande rätt medger att en förenings- stämma hålls enbart genom elektronisk uppkoppling mellan med- lemmarna, s.k. föreningsstämma on-line. Troligen är så inte fallet. Införandet av en uttrycklig bestämmelse om plats för förenings- stämma kommer under alla förhållanden att leda till att förenings- stämmor inte kan hållas on-line, om inte samtliga medlemmar går med på ett sådant förfarande. Vi är inte beredda att föreslå bestäm- melser som möjliggör on-line stämmor. I synnerhet i en person- association som en ekonomisk förening är det rimligt att medlem- marna har en möjlighet att infinna sig på den plats från vilken stämman leds och lägga fram sin sak på sedvanligt sätt, utan använd- ning av särskild informationsteknik. Intresset av ett demokratisk medlemsinflytande talar alltså mot att tillåta stämmor on-line (se även prop. 2004/05:85 s. 303).

Om alla medlemmar är överens kan de ändå, med avvikelse från bestämmelsen om plats för stämma, hålla föreningsstämma on-line.

146

7 Ändring av stadgarna

7.1Utredningens uppdrag

Vi har fått i uppdrag att ta upp vissa frågor kring ändring av stad- gar. Uppdraget är i denna del fokuserat på dels lagens nuvarande krav på att stadgeändring förutsätter antingen enhällighet eller två stämmobeslut, dels lagens bestämmelser om registrering av stadge- ändringar. Samtidigt ska utredningen göra en samlad översyn av föreningslagen och får ta upp andra frågor kring föreningslagens utformning och innehåll än de som anges särskilt. Det ter sig mot den bakgrunden naturligt att diskutera samtliga följande frågor:

•särskilda krav på kallelse till stämma som ska behandla fråga om stadgeändring (sättet för kallelse, tidpunkten för kallelse, inne- hållet i kallelsen),

•krav på ett eller flera stämmobeslut,

•majoritetskrav,

•utträdesrätt efter stadgeändring, och

•registrering av stadgeändring.

7.2Gällande rätt

7.2.1Allmänt om ändring av stadgar

Det brukar sägas att en ekonomisk förenings stadgar utgör före- ningens ”författning”, dvs. stadgarna utgör det dokument som, vid sidan av lagen, reglerar grundläggande frågor rörande föreningen. Bestämmelserna i 2 kap. 2 § föreningslagen om vad stadgarna ska innehålla har redovisats i avsnitt 4.2. Exempelvis ska stadgarna all- tid innehålla uppgifter om föreningens verksamhetsföremål, om antalet styrelseledamöter och om den insats med vilken medlem-

147

Ändring av stadgarna

SOU 2009:37

marna ska delta i föreningen. I stadgarna kan också tas in före- skrifter som avviker från föreningslagens dispositiva bestämmelser eller som kompletterar lagen. Exempel på sådana föreskrifter är före- skrifter som anger föreningens geografiska tillförsel- eller verksam- hetsområde, föreskrifter om uteslutning av medlem, föreskrifter som begränsar avgången medlems rätt att återfå inbetalda insatser m.m.1 Det är givet att innehållet i sådana och andra föreskrifter kan ha mycket stor betydelse för den enskilde medlemmen.

Stadgarna utformas, i sin ursprungliga form, i samband med före- ningens bildande. De motsvarar därmed bolagsavtalet i ett bolags- förhållande eller bolagsordningen i ett aktiebolag och utgör alltså ett slags avtal mellan associationens medlemmar. Det följer av all- männa avtalsrättsliga regler att ett bolagsavtal kan ändras endast efter överenskommelse mellan samtliga bolagsmän. Stadgarna i en ekonomisk förening uppvisar dock större likheter med bolagsord- ningen i ett aktiebolag och sedan länge anses såväl bolagsordningen i ett aktiebolag som stadgarna i en ekonomisk förening i de flesta avseenden kunna ändras genom majoritetsbeslut. Det samman- hänger bl.a. med att antalet medlemmar i en ekonomisk förening kan vara så stort att det i praktiken kan vara omöjligt att åstad- komma enhälliga beslut. Med hänsyn till de effekter som en stadge- ändring kan medföra för en enskild medlem eller för en minoritet bland medlemmarna har emellertid beslut om ändring av bolags- ordningen respektive stadgarna kringgärdats av särskilda förfarande- regler.2

7.2.2Ändring av stadgarna beslutas av föreningsstämman

I 7 kap. 14 § föreningslagen fastslås att ändring av stadgarna beslu- tas av föreningsstämman. Lagens bestämmelser om förenings- stämman finns väsentligen i 7 kap. Kapitlet innehåller bl.a. bestäm- melser om kallelse till stämman (innehåll, tidpunkt m.m.) och om den majoritet som erfordras för giltigt beslut. I allt väsentligt gäller dessa allmänna bestämmelser även vid beslut om ändring av stad- gar. Det finns emellertid vissa särbestämmelser som ska tillämpas just vid ändring av stadgarna. En fråga om stadgeändring kan behandlas på såväl en ordinarie stämma som en extra stämma. Om

1Se vidare A. Mallmén, Lagen om ekonomiska föreningar, en kommentar, 3 uppl., s. 99 f.

2Se S. Johansson, Nials Svensk associationsrätt, 9 uppl., s. 70.

148

SOU 2009:37

Ändring av stadgarna

föreningen tillämpar ett fullmäktigesystem, är det normalt full- mäktige som beslutar om stadgeändring.

Föreningslagen ger inga möjligheter för föreningens medlem- mar att komma överens om stadgeändringar genom förfaranden som inte innefattar ett stämmobeslut. En stadgeändring kan alltså inte åstadkommas genom ett av samtliga eller flertalet medlemmar undertecknat avtal om detta. Som redovisats i tidigare avsnitt anses emellertid ett stämmobeslut kunna komma till stånd genom ett skrift- ligt förfarande, under förutsättning att samtliga medlemmar accep- terar förfarandet (”skrivbordsstämma” eller ”per capsulam-beslut”). Det gäller även när beslutet avser ändring av stadgarna.

7.2.3Majoritetskrav vid beslut om stadgeändring

Som utgångspunkt gäller att samtliga röstberättigade i föreningen måste stå bakom ett beslut om att ändra stadgarna (se 7 kap. 15 § föreningslagen). Det räcker således inte att samtliga vid stämman närvarande eller röstande röstar för stadgeändringen. Alternativt kan stadgeändringen komma till stånd genom majoritetsbeslut men frågan måste då behandlas vid två stämmor.

När en stadgeändring kommer till stånd genom två stämmo- beslut, krävs det kvalificerad majoritet vid den senare stämman. Normalt fordras att minst två tredjedelar av de röstande biträder beslutet (eller den högre majoritet som har bestämts i stadgarna). I följande fall måste beslutet på den senare stämman biträdas av minst tre fjärdedelar av de röstande:

•beslutet innebär att en medlems förpliktelse att betala insatser eller avgifter till föreningen ökas,

•beslutet innebär att en medlems rätt till årsvinst inskränks.

I följande fall av stadgeändringar måste beslutet på den senare stämman biträdas av samtliga röstande:

•beslutet innebär att en medlems rätt till föreningens behållna tillgångar vid dess upplösning inskränks,

•ändringen innebär (1) en inskränkning i en medlems rätt att återfå insatser enligt 4 kap. 1 eller 3 § eller (2) att en medlems rätt till utträde försvåras, om ändringen ska gälla även dem som var medlemmar i föreningen när frågan avgjordes.

149

Ändring av stadgarna

SOU 2009:37

Har det i stadgarna tagits in ytterligare villkor för ändring av stad- garna, gäller dessa.

7.2.4Kallelse till stämma som ska besluta om stadgeändring

Vad gäller tidpunkten för kallelse till en stämma som ska besluta om en stadgeändring gäller de allmänna bestämmelserna om kallelse i 7 kap. 8 § första stycket föreningslagen. Det innebär att kallelse får ske tidigast fyra veckor före stämman och senast två veckor eller, om kallelsen avser en extra stämma, en vecka före stämman. I stad- garna kan dock tas in föreskrifter om längre minimifrister. Om det enligt lagen eller stadgarna krävs att beslutet fattas på två stämmor för att det ska bli giltigt, får kallelse till den senare stämman inte utfärdas förrän den första stämman har hållits. I en sådan kallelse ska anges vilka beslut som den första stämman har fattat.

Vad sedan gäller sättet för kallelse föreskrivs i 7 kap. 8 § andra stycket föreningslagen att kallelsen ska ske enligt stadgarna. Det finns alltså ett betydande utrymme för förenklade kallelsesätt. För vissa fall gäller dock ett absolut krav på skriftlig kallelse. Så är bl.a. fallet inför sådana beslut om stadgeändring som innebär att en medlems förpliktelse att erlägga avgifter till föreningen ökar, hans rätt till årsvinst inskränks eller hans rätt till föreningens behållna tillgångar vid föreningens upplösning inskränks (jfr 7 kap. 15 § för- sta och andra styckena).

Vad därefter gäller innehållet i kallelsen kräver lagen att där anges det huvudsakliga innehållet i förslaget till stadgeändring. Ett full- ständigt förslag ska hållas tillgängligt för medlemmarna hos före- ningen och genast sändas till de medlemmar som begär det (se 7 kap. 8 § tredje stycket).

Om lagens eller stadgarnas bestämmelser om kallelse inte har iakttagits i fråga om ett visst ärende, får stämman inte besluta i ärendet (se 7 kap. 9 § föreningslagen). Trots förekomsten av ett sådant fel får dock beslut fattas om de som berörs av felet sam- tycker till det. Denna ”samtyckesregel” ger i praktiken stora möj- ligheter att i mindre föreningar kalla till och genomföra stämmor – också sådana som ska behandla frågor om stadgeändringar – på ett förenklat sätt (se avsnitt 5.2.1 om s.k. ”skrivbordsstämma”).

150

SOU 2009:37

Ändring av stadgarna

7.2.5Utträdesrätt

Vid särskilt ingripande stadgeändringar har de medlemmar som inte har samtyckt till ändringarna en särskild utträdesrätt. Detta gäller sådana beslut om stadgeändring som måste biträdas av samtliga eller tre fjärdedelar av de röstande (se avsnitt 7.2.3). Uppsägnings- tiden är en månad, räknad från utgången av den andra stämman som beslutade om stadgeändringen eller, vid fullmäktigebeslut, från det att medlemmen underrättades om beslutet (se 7 kap. 15 §). Utträdesrätten är ovillkorlig och kan inte inskränkas genom stad- gebestämmelser.

7.2.6Klander av beslut om stadgeändring

Ett beslut av föreningsstämman som inte har tillkommit i behörig ordning eller i övrigt strider mot föreningslagen eller stadgarna, kan ”klandras” (se 7 kap. 17 § föreningslagen). Klander sker genom att exempelvis en medlem väcker talan vid domstol mot föreningen om att beslutet ska upphävas eller ändras. Talan ska väckas inom tre månader från beslutet men kan i vissa fall väckas senare, bl.a. om kallelse till stämman inte har skett eller om de bestämmelser om kallelse som gäller för föreningen har eftersatts i något väsentligt avseende. Om domstolen upphäver eller ändrar beslutet, gäller detta i förhållande till samtliga medlemmar, även de som inte själva har fört talan.

De nu angivna bestämmelserna gäller även i fråga om beslut om ändring av stadgar. Det kan alltså inträffa att en stadgeändring upphävs i efterhand. Så kan bli fallet även om stadgeändringen har registrerats i föreningsregistret och kommit att tillämpas under viss tid.

7.2.7Registrering av stadgeändringar

Ett beslut att ändra stadgarna ska genast anmälas för registrering. Det får inte verkställas förrän registrering har skett (se 7 kap. 14 § tredje stycket föreningslagen). Ett beslut som innebär att med- lemsinsatsernas belopp sätts ned eller medlemmarnas insatsskyldig- het enligt stadgarna på annat sätt lindras får inte verkställas förrän ett år efter registreringen (se 7 kap. 14 § femte stycket förenings- lagen).

151

Ändring av stadgarna

SOU 2009:37

En anmälan om registrering ska göras skriftligen hos Bolags- verket. Sedan den 1 april 2008 kan anmälan också ges in elektro- niskt. Anmälan ska vara undertecknad av en styrelseledamot eller, i förekommande fall, den verkställande direktören.

7.3Internationella jämförelser

7.3.1Finsk rätt

Den närmaste finska motsvarigheten till föreningslagen är, som tidigare har berörts, lagen om andelslag från år 2001. Vad gäller beslut om stadgeändring innebär den lagen bl.a. följande.

Sättet för kallelse: Kallelse ska sändas till medlemmarna skriftli- gen under de adresser som antecknats i medlemsförteckningen eller som andelslaget annars känner till. I stadgarna kan bestämmas att kallelsen ska utfärdas på annat sätt; i vissa slag av ärenden (se under Tiden för kallelse) måste det dock alltid skickas ut en skriftlig kal- lelse eller kallelse sändas på något annat sätt genom vilket informa- tion allmänt kommer till medlemmarnas kännedom.

Tiden för kallelse: Kallelse ska normalt skickas tidigast två måna- der och senast en vecka före stämman (med vissa möjligheter att reglera saken annorlunda i stadgarna). Vid några typer av stadge- ändringar får dock kallelse inte ske senare än en månad före stäm- man, bl.a. (1) väsentlig ändring av andelslagets syfte eller verksam- hetsområde (2) ändring av medlemmarnas röstetal, (3) begränsning av avgångsrätten för den som redan är medlem, (4) begränsning av rätt som gäller överskott, återbetalning av insats eller andelslagets behållning i fråga om den som redan är medlem eller en redan utgi- ven andel, eller annan ändring av grunderna för utdelning av över- skott eller behållning, (5) höjning av betalningsskyldigheter för den som redan är medlem genom höjning av insatsen mot betalning eller på något annat sätt, (6) nedsättning av insatsen eller det belopp som betalts av den eller minskning av antalet andelar.

Kallelsens innehåll: Kallelsen ska innehålla uppgift om besluts- förslagets huvudsakliga innehåll.

Majoritetskrav: Ett beslut om en stadgeändring måste biträdas av medlemmar med minst två tredjedelar av de avgivna rösterna. I vissa fall måste beslutet dock ha biträtts av medlemmar med minst nio tiondelar av de avgivna rösterna, bl.a. vid beslut som innebär

(1) begränsning av avgångsrätten för den som redan är medlem,

152

SOU 2009:37

Ändring av stadgarna

(2)uppskjutande av återbetalning av insats som gäller en redan utgiven andel.

I några andra fall fordras att beslutet biträds av samtliga vid stämman företrädda medlemmar, bl.a. när beslutet innebär att

(1)andelslagets huvudsakliga syfte ändras,

(2)olika stora röstetal införs för medlemmar i ett andelslag vars samtliga medlemmar har en röst,

(3)ändring av medlemmarnas olika stora röstetal ändras,

(4)rätten för den som redan är medlem eller en redan utgiven andels rätt till överskott, återbetalning av insats eller andelslagets behållning begränsas på visst sätt,

(5)betalningsskyldigheten för den som redan är medlem ökas genom en bestämmelse som gäller extra avgifter, tillskottsplikt eller sådan anslutningsavgift som inte återbetalas.

I vissa fall har den som röstat mot ett förslag till stadgeändring rätt till utträde inom viss tid (gäller i de särskilda fall som anges under Tiden för kallelse).

7.3.2Norsk rätt

Den norska loven om samvirkeforetag (2007) innehåller i fråga om stadgeändringar bl.a. följande.

Sättet för kallelse: Skriftlig kallelse ska sändas till alla medlemmar med känd adress.

Tidpunkten för kallelse: Kallelsen ska sändas så att den normalt kommer fram senast en vecka före stämman, om inte stadgarna föreskriver längre kallelsefrist.

Kallelsens innehåll: Kallelsen ska klart ange de saker som stäm- man ska behandla och även innehålla ett förslag till dagordning. Förslag till stadgeändringar ska tas in i kallelsen.

Majoritetskrav: Stadgarna kan normalt ändras med två tredje- delars majoritet bland avgivna röster, om inte stadgarna innehåller strängare majoritetskrav. Vissa stadgeändringar kräver dock fyra- femtedelars majoritet bland avgivna röster, nämligen följande

(1)väsentliga ändringar i ändamålsföreskrifterna

(2)mer betungande regler om personligt betalningsansvar för medlemmarna,3

(3)skärpning av inskottsplikt

(4)införandet av eller skärpning av omsättningsplikt,

3 Se Ot.prp.nr 21 (2006–2007), s. 280.

153

Ändring av stadgarna

SOU 2009:37

(5) begränsningar i utträdesplikten (den som röstar mot föränd- ringar av dessa slag har också viss utträdesrätt).

Utträdesrätt: Om stämman har beslutat om en sådan stadge- ändring som kräver särskilt kvalificerad majoritet, har en medlem som har röstat mot ändringen rätt att träda ut ur föreningen och få tillbaka sin insats. Underrättelse om utträdet ska lämnas inom en månad från beslutet eller, om beslutet har fattats utan att samman- träde har hållits, från den dag då beslutsprotokollet skickades till medlemmarna.

7.3.3Dansk rätt

Som tidigare har konstaterats saknar Danmark direkt motsvarighet till den svenska föreningslagen. Frågor om kallelse till general- församling är därför inte lagreglerade. Bestämmelser om sättet för kallelse, kallelsetid samt innehållet i kallelse vid stadgeändring finns i stället i stor utsträckning i andelsselskabens stadgar. Inte heller i övrigt finns det några lagregler om hur man fattar beslut om änd- ring av ett andelsselskabs stadgar. Ämnet har varit föremål för av- göranden i praxis och även diskuterats i doktrinen. Praxis synes vara att det för vissa slag av beslut krävs enhällighet bland samtliga medlemmar och att det vid andra slag av beslut är tillräckligt med någon form av majoritet. I de senare fallen har de medlemmar som motsätter sig beslutet rätt att gå ur föreningen.4 Vissa beslut har sålunda ansetts så ingripande att de kräver enighet bland förening- ens medlemmar, såsom beslut om att öka medlemmens insats- skyldighet, införandet av en omsättningsplikt eller en väsentlig skärp- ning av sådan plikt samt väsentliga inskränkningar i medlemmarnas rösträtt. Vid andra slag av beslut anses minoritetsskyddet tillgodo- sett genom den rätt till utträde som medlemmarna har. Det gäller exempelvis beslut om ändring av praktiska bördor och påbörjande av nya riskbetonade eller investeringskrävande aktiviteter. Om det är fråga om väsentliga avvikelser från ändamålsbestämmelsen, krävs dock enhällighet.

4 Se E. Hørlyck, Dansk andelset, 3. udg., s. 199 f.

154

SOU 2009:37

Ändring av stadgarna

7.3.4EG-förordningen med stadga för europakooperativ

För ett europakooperativ gäller följande. Föreningsstämma ska sammankallas genom skriftlig kallelse i någon form till samtliga personer som har rätt att delta i stämman. Kallelsen får ske genom offentliggörande i europakooperativets officiella interna publika- tion.

Kallelsen ska skickas minst 30 dagar innan föreningsstämman öppnas. I brådskande fall får denna period dock kortas till 15 dagar. Vid ändring av stadgar genom två stämmobeslut får perioden för- kortas mellan sammankallandet av ett första och ett andra möte där samma dagordning ska behandlas, i enlighet med lagstiftningen i den medlemsstat där kooperativet har sitt säte. Kallelsen ska inne- hålla en dagordning med uppgift om de frågor som skall behandlas samt förslag till beslut.

Beslutet om stadgeändring måste biträdas av minst två tredje- delar av de röstande om inte tillämplig lagstiftning för kooperativ i den medlemsstat där kooperativet har sitt säte kräver högre majo- ritet. Något allmänt krav på att beslutet ska tas på två stämmor finns inte. Förordningen innehåller emellertid en beslutförhetsregel som medför att det kan krävas två stämmor. Om de närvarande vid en första stämma representerar mindre än hälften av medlemmarna, måste sålunda beslutet bekräftas vid en andra stämma (varvid det inte ställs några särskilda krav på antal närvarande medlemmar).

7.4Överväganden och förslag

7.4.1Allmänna utgångspunkter

En given utgångspunkt är att bestämmelserna om ändring av stad- gar ska vara så enkla som möjligt att tillämpa för såväl föreningen som dess medlemmar. Det är också givet att bestämmelserna bör ge föreningarna rimliga möjligheter att förhållandevis snabbt och utan onödiga kostnader anpassa sig till förändringar i omvärlden.

Samtidigt måste bestämmelserna tillgodose vissa bakomliggande skyddsintressen. Ett sådant intresse är medlemsinflytande. Det är särskilt viktigt att medlemmarna har goda möjligheter att utöva inflytande över beslut om ändring av stadgarna, eftersom sådana beslut i särskilt hög grad är ägnade att påverka den enskilde med- lemmens situation och kan rubba förutsättningarna för hans eller hennes deltagande i föreningen. Ett snarlikt intresse är intresset av

155

Ändring av stadgarna

SOU 2009:37

minoritetsskydd. Vissa beslut om stadgeändringar är av det slag att det inte är rimligt att en minoritet av medlemmarna ska behöva accep- tera ett beslut enbart därför att det stöds av merparten av förenin- gens medlemmar. Ytterligare ett intresse är intresset av offentlighet. Det är viktigt att den som avser att bli medlem i föreningen eller på annat sätt träda i förbindelse med föreningen har möjlighet att ta del av stadgarnas innehåll. Det talar för att stadgeändringar alltid bör publiceras på visst sätt och tillämpas först sedan sådan publi- cering har skett.

7.4.2Sättet för kallelse inför ändring av stadgarna

Bedömning: Bestämmelserna om sättet för kallelse till förenings- stämma som ska besluta om ändring av stadgarna bör inte ändras (jfr dock avsnitt 6.2.2).

Såsom det nuvarande regelverket är utformat kan kallelse till en föreningsstämma som ska ta ställning till ett förslag om stadge- ändring vanligen ske enligt vad som allmänt gäller om kallelse till stämma. Om en stämma ska behandla exempelvis en fråga om änd- rad firma eller om ändring av antalet styrelseledamöter, räcker det att kallelse sker på det sätt som har bestämts i stadgarna. Så är fallet även om detta kallelsesätt är av mycket generell natur, t.ex. kungö- relse på föreningens anslagstavla. Något hinder mot att tillämpa i stadgarna angivna elektroniska förfaranden, t.ex. meddelande per e- post eller kungörelse på föreningens webbplats, finns inte heller.

Enligt vår mening är den gällande regleringen tillfredsställande utformad. Den ger den enskilda föreningen möjlighet att anpassa kallelsesättet till de speciella förhållandena inom föreningen. Den ger också föreningen möjlighet att använda sig av modern teknik, t.ex. genom att meddelande lämnas via e-post eller på föreningens webbplats.

Föreningslagen uppställer dock ett generellt krav på skriftlig kallelse per post inför vissa särskilda slag av stadgeändringar. Skrift- lig kallelse krävs bl.a. inför sådana stadgeändringar som innebär att en medlems förpliktelse att betala insatser eller avgifter till före- ningen ökar, rätten till årsvinst inskränks, rätten till föreningens behållna tillgångar vid föreningens upplösning begränsas eller med- lemmens möjlighet till utträde försvåras (se 7 kap. 8 § andra stycket

156

SOU 2009:37

Ändring av stadgarna

2 föreningslagen). I avsnitt 6.2.2 har diskuterats om bl.a. detta krav bör slopas för att på så vis ge utrymme för kallelser med använ- dande av elektronisk kommunikation. Såsom närmare har utveck- lats i det avsnittet anser vi att kravet på skriftlig kallelse inte bör tas bort. Däremot bör det införas regler som gör det möjligt att även i dessa fall använda ett elektroniskt förfarande för översändande av kallelse, under förutsättning att stämman har beslutat om detta och den enskilde medlemmen, efter förfrågan, inte har motsatt sig för- farandet.

7.4.3Innehållet i kallelsen

Bedömning: Bestämmelserna om innehållet i kallelse till före- ningsstämma som ska besluta om ändring av stadgarna bör inte ändras.

Kallelse till en stämma som ska besluta om stadgeändringar ska all- tid upplysa om det huvudsakliga innehållet i förslaget till stadge- ändringar (se 7 kap. 8 § tredje stycket föreningslagen). Förslaget måste alltså finnas med i kallelsen, låt vara att det kan återges i sammanfattad och förkortad form. En motsvarande bestämmelse i aktiebolagslagen (se 7 kap. 24 § i den lagen) har ansetts innebära att det substantiella innehållet i föreslagna ändringar i bolagsordningen alltid måste framgå av kallelsen.5

Ett upphävande av bestämmelsen i föreningslagen skulle kunna innebära en viss förenkling för en förening som står inför en stadge- ändring, eftersom kallelsen då skulle kunna göras kortare. En sådan förändring förtjänar därför att övervägas, särskilt som medlemmen ändå, enligt 7 kap. 8 § tredje stycket fjärde meningen förenings- lagen, har möjlighet att vända sig till föreningen och hos denna ta del av det fullständiga förslaget.

En sådan förändring skulle dock minska medlemmens möjlighet att i förväg få en bild av vad det aktuella stämmoärendet kan få för effekter för honom eller henne och att förbereda sig mera i detalj inför stämman. I och för sig skulle medlemmen fortfarande – av den ärendeförteckning som ska vara fogad till kallelsen – kunna utläsa att stämman ska behandla en fråga om ändring av stadgarna. Han eller hon skulle också, genom att vända sig till föreningen,

5 Se S. Andersson, S. Johansson, R. Skog, Aktiebolagslagen, en kommentar, avsnitt 7:24.2.

157

Ändring av stadgarna

SOU 2009:37

kunna få del av hela det förslag som ska läggas fram på stämman. För medlemmen skulle det emellertid vara svårt att veta när han eller hon har skäl att efterfråga förslaget. I sammanhanget bör ock- så beaktas att aktiebolagslagen ställer ett motsvarande krav på att kallelsen upplyser om det huvudsakliga innehållet i förslaget till bolagsordningen. Också den norska och finska lagstiftningen om samvirkeforetag respektive andelslag innehåller motsvarande bestäm- melser.

Vår slutsats är att de nuvarande bestämmelserna om kallelsens innehåll inte bör ändras.

I dag torde det vara mycket vanligt att föreningen skickar med- lemmarna hela det aktuella förslaget i stället för förslaget i sam- manfattning. Ofta kan detta vara det bästa förfaringssättet för såväl föreningen som medlemmarna. Det kommer givetvis att kunna använ- das även i fortsättningen.

7.4.4Tiden för kallelse

Förslag: Tidsfristerna för utfärdande av kallelse till förenings- stämma som ska behandla en fråga om ändring av stadgarna förlängs.

Föreningslagens allmänna regler om kallelse till stämma har disku- terats i avsnitt 5.4.3 Såsom där har konstaterats gäller i dag att kal- lelse till en ordinarie föreningsstämma får utfärdas senast två veck- or före stämman, att kallelse till en extra föreningsstämma får ut- färdas senast en vecka före stämman och att i stadgarna kan före- skrivas att dessa kallelsefrister ska vara längre än vad lagen medger men att kallelse inte får utfärdas tidigare än fyra veckor före stäm- man. Lagens kallelsefrister är desamma oavsett om den samman- kallade stämman ska behandla frågor om stadgeändringar eller inte. De avviker också i flera hänseenden från motsvarande bestämmel- ser för privata aktiebolag i aktiebolagslagen. Av intresse i detta sammanhang är att kallelse till en bolagsstämma som ska behandla en fråga om ändring av bolagsordningen normalt ska sändas ut senast fyra veckor före stämman. I bolagsordningen kan, om det är fråga om kallelse till extra stämma, bestämmas en kortare kallelse- frist men aldrig en kortare frist än två veckor (se 7 kap. 18 och 19 §§ aktiebolagslagen).

158

SOU 2009:37

Ändring av stadgarna

I det följande (se avsnitt 7.4.5) föreslår vi att beslut om ändring av stadgarna alltid ska kunna beslutas vid en stämma, om inte annat föreskrivs i stadgarna. En sådan förändring ökar behovet av förbe- redelsetid inför stämman eftersom medlemmen inte längre kan räkna med att få frågan framskjuten till en andra stämma. Det är därmed också motiverat med en längre kallelsefrist inför den stäm- ma som ska besluta i en fråga om ändring av stadgarna.

Detta behov av längre kallelsefrister tillgodoses väsentligen genom de förslag som vi har redovisat i avsnitt 5.4.3. Vi har där föreslagit att föreningslagens kallelseregler anpassas till aktiebolagslagens mot- svarande regler. Detta innebär bl.a. att kallelse till en ordinarie före- ningsstämma som huvudregel ska skickas ut senast fyra veckor före stämman, att det i stadgarna får bestämmas en kortare kallelsefrist men att denna aldrig får vara kortare än två veckor. Vi föreslår att detsamma ska gälla vid kallelse till extra föreningsstämma som ska ta ställning till en fråga om ändring av stadgarna.

7.4.5Tvåstämmokravet

Förslag: Lagens krav på att beslut om ändring av stadgarna måste fattas på två stämmor om inte samtliga medlemmar ställer sig bakom beslutet tas bort.

Ett beslut om stadgeändring kan fattas genom ett enda stämmo- beslut om samtliga medlemmar är representerade vid stämman och röstar för beslutet. Ett sådant beslut torde normalt bara kunna åstadkommas i föreningar med ett litet antal medlemmar eller i före- ningar där stämmans befogenheter har övertagits av ett fullmäktige. Normalt är det därför nödvändigt att hålla två stämmor för att få till stånd en stadgeändring, dvs. det gäller i praktiken ett ”tvåstäm- mokrav”. Ett avskaffande av detta krav skulle utan tvivel innebära en påtaglig förenkling för många föreningar och minska de admini- strativa kostnader som stadgeändringar i dag är förenade med.

Den nuvarande ordningen har i princip gällt ända sedan till- komsten av 1895 års föreningslag. En motsvarande ordning gällde länge också på aktiebolagsrättens område. Vid tillkomsten av 1975 års aktiebolagslag togs emellertid bestämmelserna om beslut på två stämmor bort (se prop. 1975:103 s. 245 f.). Det hänvisades därvid bl.a. till de ökade krav som ställs på företagens förmåga

159

Ändring av stadgarna

SOU 2009:37

till anpassning efter förändrade villkor. Sedan dess kan en bolags- ordningsändring alltid genomföras genom ett enda bolagsstämmo- beslut (om inte bolagsordningen föreskriver två eller flera stämmo- beslut). Under förarbetena till den nuvarande föreningslagen disku- terades om tvåstämmokravet borde tas bort även för ekonomiska föreningar. Det ansågs dock att de skäl för en sådan förenkling som hade åberopats i fråga om aktiebolag inte gjorde sig gällande med samma styrka för de ekonomiska föreningarnas del. Det uttalades också att anknytningen mellan föreningen och dess medlemmar ofta nog är av starkt personlig karaktär, att beslut om ändring av stadgarna kan ha ingripande betydelse för medlemmarna och att det är angeläget att en fråga av det slaget grundligt övervägs och disku- teras av medlemmarna. Tvåstämmokravet bibehölls därför (se SOU 1984:9 s. 202 och prop. 1986/87:7 s. 137 f.).

Tvåstämmokravet har numera tagits bort i motsvarande norsk och finsk lagstiftning. Frågan är då om tiden nu är mogen för ett avskaffande av tvåstämmokravet även i Sverige. Enligt vår mening bör den frågan besvaras jakande. I och för sig är den nuvarande ordningen ägnad att stärka den enskilde medlemmens inflytande. Den kan sannolikt också bidra till att förhindra att stadgeändringar genomförs utan ordentlig eftertanke. Enligt vår uppfattning kan emellertid tvåstämmokravet inte sägas ha någon avgörande bety- delse för skyddet av den enskilde medlemmen. Graden av med- lemmens inflytande i föreningen beror i avsevärt högre grad på hur den stämma, där frågan om stadgeändring behandlas, förbereds och genomförs än på om beslutet fattas på en eller två stämmor. Och för medlemmens möjligheter att göra ett klokt ställningstagande är det viktigare att han eller hon tillhandahålls ett gott beslutsunderlag i god tid före stämman än att frågan tas upp på två stämmor i stället för en. Nyttan av två stämmor torde under alla förhållanden inte stå i proportion till de betydande merkostnader som förfarandet kan ge upphov till. Tvåstämmokravet minskar också de ekono- miska föreningarnas möjligheter att snabbt anpassa sig till föränd- ringar i omvärlden.

Det måste i och för sig antas att det finns många ekonomiska föreningar där medlemmarna föredrar att frågor om stadge- ändringar behandlas på två stämmor, eftersom de uppfattar detta som en tryggare ordning. Enligt vår mening motiverar detta emel- lertid inte ett generellt krav på två stämmor. Vill en enskild före- ning att frågor om stadgeändringar även i fortsättningen ska behandlas

160

SOU 2009:37

Ändring av stadgarna

på två stämmor, bör den dock ha möjlighet att ta in bestämmelser om detta i stadgarna.

Vi föreslår därför att tvåstämmokravet tas bort så att det blir möjligt att genomföra stadgeändringar genom ett stämmobeslut även när samtliga medlemmar inte har ställt sig bakom ändringen. Det bör vara möjligt för den förening som så önskar att i stadgarna ta in bestämmelser om att frågor om stadgeändring ska behandlas på två stämmor. Vi återkommer i avsnitt 11 till frågan om det nu sagda bör gälla även bostadsrättsföreningar och kooperativa hyres- rättsföreningar.

7.4.6Majoritetskrav; huvudregeln

Bedömning: Föreningslagens huvudregel om att det krävs två tredjedelars majoritet bland de röstande för beslut om stadge- ändring bör inte ändras.

I dag är huvudregeln att ett beslut om stadgeändring på den senare stämman måste stödjas av minst två tredjedelar av de röstande. Denna huvudregel har gällt sedan tillkomsten av 1895 års före- ningslag. Det kan anföras skäl för att ett slopande av kravet på att stadgeändringar, som inte samtliga medlemmar har ställt sig bak- om, ska behandlas på två stämmor borde kombineras med en höj- ning av majoritetskravet; därigenom skulle man kompensera för den försämring av den enskilde medlemmens skydd som borttagan- det av tvåstämmokravet möjligen innebär. Mot detta kan sägas att avskaffandet av tvåstämmokravet inte torde få någon mera påtaglig inverkan på enskilda medlemmars möjligheter att förhindra oön- skade stadgeändringar och att den i alla händelser kompenseras genom det absoluta krav på fyra eller två veckors kallelsefrist som ovan har föreslagits. Det kan också sägas att ett krav på två tredje- delars majoritet ligger väl i linje med vad som annars gäller på asso- ciationsrättens område. På aktiebolagsrättens område gäller sålunda att ändringar i bolagsordningen som huvudregel kan beslutas med två tredjedelars majoritet (av kapital och röster). Också i de norska och finska lagstiftningarna om ekonomiska föreningar är huvud- regeln två tredjedelars majoritet. Enligt vår mening talar övervä- gande skäl för att bibehålla kravet på två tredjedelars majoritet bland de röstande. Liksom hittills bör det vara möjligt för den enskilda

161

Ändring av stadgarna

SOU 2009:37

föreningen att i sina stadgar ta in bestämmelser som ställer sträng- are majoritetskrav.

7.4.7Majoritetskrav i de fall där lagen i dag ställer krav på särskilt kvalificerad majoritet

Förslag: Lagens krav på tre fjärdedelars majoritet vid vissa slag av beslut om stadgeändring tas bort. I dessa fall ska i stället huvud- regeln om två tredjedelars majoritet gälla.

I några fall krävs det enligt gällande rätt att stadgeändringen beslu- tas med särskilt kvalificerad majoritet eller med enhällighet på stämman.

Beslutet måste sålunda på den senare stämman biträdas av minst tre fjärdedelar av de röstande om (1) det innebär att en medlems förpliktelse att betala insatser eller avgifter till föreningen ökas eller

(2) det innebär att en medlems rätt till årsvinst inskränks. Med ”rätt till årsvinst inskränks” torde avses begränsning av den rätt till vinstutdelning enligt 10 kap. 1 § andra stycket 2 som medlemmarna kan ha enligt stadgarna. Kravet på tre fjärdedelars majoritet för vissa slag av beslut har funnits i svensk rätt sedan 1911 års före- ningslag (se NJA II 1911 s. 207 f.) och synes inte ha blivit ifrågasatt i efterföljande lagstiftningsarbeten. Jfr 7 kap. 43 § aktiebolagslagen som vid bolagsordningsändring som innebär att aktieägarnas rätt till vinst eller övriga tillgångar begränsas kräver att beslutet biträds av samtliga röstande och att dessa tillsammans företräder minst nio tiondelar av kapitalet i bolaget (jfr dock också 7 kap. 45 § samma lag som innebär en viss lättnad i majoritetskravet). Såväl den mot- svarande norska som den motsvarande finska lagstiftningen ställer krav på särskilt kvalificerad majoritet i liknande fall. Enligt norsk rätt krävs sålunda fyra femtedelars majoritet vid bl.a. skärpt inskotts- plikt. Enligt finsk rätt måste beslutet godkännas av samtliga röst- ande, om det innebär att rätten till överskott, återbetalning av insats eller andelslagets behållning begränsas på visst sätt eller att betalningsskyldigheten för den som redan är medlem ökas genom en bestämmelse som gäller extra avgifter, tillskottsplikt eller sådan anslutningsavgift som inte återbetalas.

I tre fall kräver föreningslagen att samtliga röstande (men inte nödvändigtvis samtliga medlemmar) står bakom beslutet. I sådana

162

SOU 2009:37

Ändring av stadgarna

fall kan stadgeändringen alltså inte genomföras om någon medlem som har infunnit sig på stämman röstar mot förslaget. Det gäller dels när beslutet innebär att en medlems rätt till föreningens behåll- na tillgångar vid dess upplösning inskränks, dels när ändringen innebär en inskränkning i en medlems rätt att återfå insatser enligt 4 kap. 1 eller 3 § föreningslagen, dels när ändringen innebär att en medlems rätt till utträde försvåras; i de båda senare fallen gäller det dock enbart om ändringen ska gälla även dem som var medlemmar i före- ningen när frågan avgjordes. Bestämmelserna infördes genom 1911 års föreningslag (se NJA II 1911 s. 207 f.) och jämkades något vid tillkomsten av 1951 års föreningslag (se SOU 1949:17 s. 208 f.). Också aktiebolagslagen innehåller särskilda majoritetskrav för lik- nande slag av bolagsordningsändringar men de överensstämmer inte med föreningslagens. Enligt 7 kap. 43 § aktiebolagslagen, som bl.a. gäller vid bolagsordningsändring som innebär att rätten att överlåta eller förvärva aktier inskränks genom samtyckes-, förköps- eller hembudsförbehåll, måste beslutet biträdas av samtliga röstande och dessa måste tillsammans företräda minst nio tiondelar av kapitalet i bolaget. Jfr även 7 kap. 44 § aktiebolagslagen som bl.a. gäller vid bolagsordningsändring som innebär att användningen av bolagets vinst eller dess behållna tillgångar vid bolagets upplösning begrän- sas på annat sätt än som avses i 7 kap. 43 §. Såsom ovan har fram- gått innehåller också finsk och norsk rätt krav på särskild kvali- ficerad majoritet i vissa liknande fall men dessa krav överensstäm- mer inte med de svenska.

I dessa delar gör vi följande bedömning.

De typer av stadgeändringar som i dag kan genomföras endast med tre fjärdedelars majoritet eller med enhällighet är sådana som, typiskt sett, är särskilt ingripande och ägnade att rubba förutsätt- ningarna för medlemmens deltagande i föreningens verksamhet. Det kan synas tala för att ändringarna inte bör kunna genomdrivas mot en medlems vilja. Visserligen har en medlem som inte sam- tycker till ändringen rätt att gå ur föreningen. Denna utträdesrätt kan emellertid vara illusorisk för den medlem som har ett mycket starkt ekonomiskt behov av att vara kvar i föreningen.

Krav på enhällighet eller mycket höga majoritetskrav kan emel- lertid göra det i praktiken mycket svårt eller rentav omöjligt att genomföra en stadgeändring, också en sådan som utgör en förut- sättning för föreningens utveckling och fortlevnad. Så har exempel- vis en ekonomisk förening inte den möjlighet som ett aktiebolag har att skaffa nytt kapital genom nyemissioner och kan därför ha

163

Ändring av stadgarna

SOU 2009:37

ett särskilt behov av att skaffa eller ackumulera kapital genom en höjning av insatsernas storlek eller genom en begränsning av rätten till vinstutdelning. Med ett krav på enhällighet kan en enstaka med- lems nej till en sådan stadgeändring lägga hinder i vägen för sådana ibland helt nödvändiga åtgärder.

Principiella skäl talar i och för sig närmast för att beslut som innebär att en medlems förpliktelse att betala insatser eller avgifter till före- ningen ökas enbart ska kunna fattas med enhällighet. Som redan har antytts skulle emellertid en sådan ordning avsevärt kunna försvåra stadgeändringar av grundläggande betydelse för föreningens fort- levnad. Övervägande skäl talar därför för att skyddet för den en- skilde liksom i dag bör tillgodoses genom ett majoritetskrav jämte en rätt till utträde. Frågan är då vilket majoritetskrav som ska väljas. De skäl som en gång föranledde ett majoritetskrav på just tre fjärdedelars majoritet (se NJA II 1911 s. 208) torde inte längre göra sig gällande. Enligt vår mening finns det knappast heller fog för en särskild majoritetsnivå som enbart obetydligt skiljer sig från det allmänna kravet på två tredjedelars majoritet vid beslut om stadge- ändring. En jämförelse med vad som gäller på aktiebolagsrättens område och enligt finsk och norsk rätt kan synas tala för att majo- ritetskravet läggs på en högre nivå än tre fjärdedelars majoritet. Det är dock tveksamt om detta skulle ha någon större betydelse för den enskilde medlemmen, i vart fall så länge det inte uppställs ett krav på enhällighet. För honom eller henne är det viktigare att det i den- na situation finns en oinskränkt utträdesrätt. Vi föreslår därför att stadgeändringar av det nu aktuella slaget i fortsättningen ska kunna beslutas med två tredjedelars majoritet.

Också beslut som innebär att en medlems rätt till årsvinst in- skränks är av det slag där principiella skäl i och för sig kan synas tala för ett krav på enhällighet. En sådan ordning skulle emellertid kunna innebära praktiska problem för en förening som är tvungen att ackumulera kapital för att trygga sin utveckling och fortlevnad; en eller ett fåtal medlemmar skulle då kunna stoppa nödvändiga beslut. Skyddet för den enskilde bör alltså, liksom i dag, tillgodoses genom ett krav på kvalificerad majoritet. Vad gäller majoritets- kravets nivå kan i huvudsak hänvisas till vad som har sagts ovan i fråga om beslut om insats- eller avgiftsökning. Vi anser alltså att den nuvarande nivån, tre fjärdedelars majoritet, inte bör väljas. En jämförelse med vad som gäller på aktiebolagsrättens område kan synas tala för en högre nivå. En sådan jämförelse är emellertid inte helt rättvisande. Ett aktiebolag drivs normalt i syfte att åstad-

164

SOU 2009:37

Ändring av stadgarna

komma vinst till fördelning mellan aktieägarna (se 3 kap. 3 § aktie- bolagslagen). Också verksamheten i en ekonomisk förening syftar i och för sig till att ge medlemmarna någon form av ekonomisk nytta och vinstutdelning kan i vissa föreningar utgöra en viktig del av denna ekonomiska nytta. Den ekonomiska nyttan kommer emel- lertid väl så ofta till uttryck på annat sätt, t.ex. i möjligheten att leverera till föreningen eller köpa dess produkter, och rätten till vinstutdelning står alltså inte på samma sätt som i ett aktiebolag i centrum för deltagandet i föreningen. Vi föreslår därför att huvud- regeln om två tredjedelars majoritet ska gälla även i detta fall. I före- ningar där fördelningen av årsvinst mellan medlemmarna framstår som särskilt viktig kommer det att vara möjligt att i stadgarna föra in bestämmelser om att stadgeändringar av detta slag kräver en högre majoritet.

Vad bör då gälla i fråga om sådana beslut som i dag kräver enhäl- lighet bland de röstande, dvs. beslut som innebär att en medlems rätt till föreningens behållna tillgångar vid dess upplösning inskränks, beslut som innebär en inskränkning i en medlems rätt att återfå insat- ser och beslut som innebär försvårande av utträde? Karakteristiskt för beslut av dessa slag är att de påverkar rättigheter som medlemmen i princip redan har förvärvat eller hans eller hennes möjligheter att tillgodogöra sig sådana rättigheter. När det gäller sådana beslut talar särskilt starka principiella skäl för att de inte bör kunna genomdrivas mot en medlems vilja. Vi har inte heller kunnat finna några egent- liga skäl att ändra den nuvarande regleringen i dessa delar. En förut- sättning för ett sådant beslut bör därför även i fortsättningen vara att det biträds av samtliga röstande vid stämman.

7.4.8Majoritetskrav; bör ytterligare slag av stadgeändringar omfattas av krav på enhällighet?

Bedömning: Lagens krav på enhällighet bland de röstande bör inte utsträckas till andra slag av stadgeändringar än de som i dag omfattas av ett sådant krav.

Det råder viss oklarhet om det finns andra slag av stadgeändringar än de som pekas ut i lagen som kräver mer än två tredjedelars majo- ritet för att kunna beslutas. Kan föreningsstämman t.ex. besluta om betydande ändringar i fråga om verksamhetens ändamål och art

165

Ändring av stadgarna

SOU 2009:37

med enbart två tredjedelars majoritet, t.ex. besluta om att en före- ning som hittills har ägnat sig åt försäljningsverksamhet i fortsätt- ningen i stället ska ägna sig åt viss produktion? Kan ett beslut som innebär att föreningens geografiska verksamhetsområde begränsas eller ett beslut att vissa medlemmars rösträtt inskränks eller utökas fattas med två tredjedelars majoritet? Eller följer det tvärtom av allmänna principer att sådana långtgående förändringar kräver sam- tycke av varje medlem som berörs av dem? Denna oklarhet är, kan det hävdas, inte helt tillfredsställande. Vi har därför övervägt om det finns ytterligare fall av stadgeändringar som kan genomföras endast med samtliga röstandes eller samtliga medlemmars samtycke och om dessa i så fall bör preciseras i lagen. Ytterligare en anled- ning till detta är att det i såväl finsk som norsk rätt uppställs sär- skilda majoritetskrav i andra situationer än de som behandlas i svensk rätt, t.ex. när det gäller ändringar i andelslagets respektive samvirkeforetakets syfte.

I ett av de förslag som föregick 1911 års föreningslag uppställ- des ett krav på att beslut om vissa ytterligare stadgeändringar – bl.a. ändring av föreningens verksamhetsföremål och ändring av grun- derna för medlemmarnas rösträtt – skulle biträdas av samtliga röst- ande. Lagrådet ifrågasatte detta:

Att på sådant sätt inskränka föreningarnas rörelsefrihet och lägga i hvarje enskild medlems hand att t.ex. förhindra en nödig och nyttig utvidgning af föreningens verksamhetsområde synes i hög grad ägnadt att väcka betänkligheter och icke böra ske utan tvingande skäl. Behof- vet att skydda de enskilda medlemmarnas, hvilket anförts såsom motiv för den föreslagna skärpningen, torde icke utgöra tillräcklig anledning att i alla fall, som angifvas i 2 st., uppställa fordran på enstämmigt beslut för genomförande af stadgeändring. En förening är i regel en öppen association, i hvilken nya medlemmar alltjämt kunna vinna inträde, ofta till obegränsadt antal. Det ekonomiska intresse, som för en med- lem är förenadt med att kvarstå i en förening af denna art, kan i all- mänhet icke vara af någon större betydelse, och i många fall innebär därför blotta rätten att utträda ur föreningen tillräckligt skydd mot rätts- kränkning genom stadgeändring.

Det slutliga lagförslaget utformades i enlighet med Lagrådets syn- punkter (se NJA II 1911 s. 208 ff.). Frågan kom också upp i för- arbetena till 1951 års föreningslag. Under utredningsarbetet ansågs dock att någon skärpning av villkoren för stadgeändring inte borde ske. I utredningsarbetet uttalades emellertid:

166

SOU 2009:37

Ändring av stadgarna

Vissa långtgående inskränkningar i sin rätt synas medlemmarna jämlikt allmänna rättsgrundsatser ej vara skyldiga att underkasta sig. Ett beslut i en sådan riktning lärer på sin höjd vara bindande för dem som sam- tyckt till beslutet och torde sålunda på medlems talan bliva förklarat vara utan verkan på den grund att beslutet innefattar kränkning av medlems enskilda rätt. Dylika spörsmål synas såsom hittills böra över- lämnas åt rättstillämpning och doktrin (se SOU 1949:17 s. 212).

Frågan har inte berörts i senare lagstiftningsarbete.

Det är tydligt att vissa särskilt ingripande beslut om stadgeänd- ring kan stå i strid med generalklausulen i 7 kap. 16 § förenings- lagen. I vilken utsträckning även beslut som inte strider mot general- klausulen kan förklaras vara utan verkan därför att de kränker den enskildes rätt är oklart. I doktrinen har redovisats olika uppfatt- ningar.6 Vad gäller ändring av föreningens verksamhetsföremål har en författare uttalat att man kan anta att beslut som ger föreningen en helt annan karaktär faller utanför vad föreningen kan besluta, medan mindre, naturliga ändringar och utvidgningar kan beslutas enligt lagens huvudregel.7

Vare sig det är generalklausulen eller allmänna rättsgrundsatser som tillämpas innebär det i praktiken att vissa slag av beslut måste biträdas av samtliga berörda medlemmar för att bli giltiga. Frågan är då om dessa typer av beslut bör preciseras i lagen. En sådan precisering skulle, kan det hävdas, innebära ett värdefullt förtydligande och stärka den enskildes rätt. Bestämmelser av det slaget måste emeller- tid med nödvändighet ges en generell utformning. De skulle därför komma att omfatta situationer där den enskildes skyddsintresse inte är särskilt stort, kunna åberopas av medlemmar som inte sär- skilt berörs av beslutet och över huvud taget komplicera besluts- fattandet i föreningen på ett sätt som inte skulle stå i proportion till värdet av bestämmelserna. Mot den bakgrunden är det lämpligare att, liksom hittills, överlämna frågan till rättstillämpningen. Det är också den principiella lösning som frågan har fått i svensk aktie- bolagsrätt.

6Se t.ex. K. Rodhe, Föreningslagen, 8 uppl., s. 184 och S. Johansson, Nials Svensk associationsrätt, 9 uppl., s. 154.

7Se G. Linden, Förvärv och förlust av medlemskap i ekonomisk förening, s. 143 f.

167

Ändring av stadgarna

SOU 2009:37

7.4.9Utträdesrätt efter stadgeändring

Bedömning: Det bör inte göras någon ändring i sak i bestäm- melserna om att en medlem som inte samtycker till vissa slag av stadgeändringar ska ha rätt att gå ut ur föreningen.

Vid sådana stadgeändringar som förutsätter särskilt kvalificerad majoritet har en medlem som inte har samtyckt till ändringen rätt att säga upp sig till utträde ur föreningen inom en månad. Stadge- ändringen får då inte tillämpas mot honom eller henne. Det rör sig om följande fall:

•beslutet innebär att en medlems förpliktelse att betala insatser eller avgifter till föreningen ökas,

•beslutet innebär att en medlems rätt till årsvinst inskränks.

•beslutet innebär att en medlems rätt till föreningens behållna tillgångar vid dess upplösning inskränks,

•beslutet innebär (1) en inskränkning i en medlems rätt att återfå insatser enligt 4 kap. 1 eller 3 § eller (2) att en medlems rätt till utträde försvåras, om ändringen ska gälla även dem som var med- lemmar i föreningen när frågan avgjordes.

Enligt vår mening finns det inte skäl att ändra gällande ordning i denna del. Även i fortsättningen bör alltså en medlem som inte har samtyckt till ett beslut om stadgeändring av de aktuella slagen ha rätt att säga upp sig till utträde ur föreningen. Ovan har föreslagits att det i de båda första fallen inte längre ska krävas större majoritet för stadgeändring än vid andra slag av stadgeändringar, dvs. två tredjedelars majoritet. Det innebär att rätten till utträde kan kom- ma att aktualiseras i fråga om flera medlemmar än i dag, vilket i sin tur kan innebära att föreningen tvingas till större återbetalningar av insatser. Vi anser dock inte att detta utgör något skäl att begränsa utträdesrätten.

Utträdesrätten bör, liksom hittills, inte kunna begränsas i stad- garna.

168

SOU 2009:37

Ändring av stadgarna

7.4.10Registrering av stadgeändringar

Bedömning: Föreningslagens bestämmelser om registrering av stadgeändringar behöver inte ändras.

Registreringsförfarandet

Enligt Nuteks mätningar innebär förfarandet vid registrering av stadgeändringar en jämförelsevis stor kostnad för de ekonomiska föreningarna. Utredningen ska därför enligt utredningsdirektiven undersöka om registreringsförfarandet går att förenkla.

Företrädare för Nutek har upplyst att de uppskattade kostna- derna, 28,5 miljoner kr, inte omfattar enbart själva registreringsför- farandet vid Bolagsverket utan att den absoluta merparten av dessa kostnader avser andra åtgärder, såsom framtagande av beslutsunderlag inför stämma samt beslutet vid själva stämman. Vi har trots detta funnit skäl att analysera registreringsförfarandet vid stadgeändring för att se om det kan förenklas.

Systemet med registrering har dubbla syften. För det första led- er registreringen till att föreningens beslut får publicitet, så att exempelvis föreningens medlemmar och blivande medlemmar och dess borgenärer kan ta del av föreningens stadgar, inbegripet däri gjorda ändringar. För det andra innebär registreringsförfarandet att Bolagsverket kan göra en viss granskning av det registrerade beslu- tet i formellt och materiellt hänseende (jfr 15 kap. 4 § förenings- lagen). Den formella granskningen består i en kontroll av att anmä- lan innehåller föreskrivna uppgifter och handlingar, den materiella granskningen i bl.a. en kontroll av att beslutets innehåll inte strider mot föreningslagen, annan författning eller föreningens stadgar. Verket kontrollerar också att beslutet inte i något viktigare hän- seende framstår som otydligt eller vilseledande (jfr prop. 1975:103 s. 558). Det är mot den bakgrunden tydligt att registreringsförfarandet har ett stort värde för såväl föreningen, dess medlemmar som andra intressenter.

I dag måste föreningen i samband med registreringen lämna in två kopior av stadgarna i dess nya lydelse till Bolagsverket. Att stadgarna i kopia ges in framstår som naturligt. Det bör dock vara tillräckligt att föreningen ger in en kopia. Detta motsvarar vad som gäller i registreringspraxis. Vi föreslår att förordningen (1987:978) om ekonomiska föreningar ändras i detta avseende.

169

Ändring av stadgarna

SOU 2009:37

Föreningen måste också ge in en kopia av protokollet från före- ningsstämman. Kravet på ingivande av protokoll ska ses mot bak- grund av Bolagsverkets uppgift att kontrollera att beslutet har till- kommit i behörig ordning. Man skulle kunna tänka sig en ordning där anmälaren i stället för att ge in protokollet lämnar en försäkran på heder och samvete om att beslutet har tillkommit i behörig ord- ning och att erforderliga majoritetskrav är uppfyllda. En sådan ord- ning skulle i vart fall underlätta för Bolagsverket, som skulle få färre handlingar att granska. Det framstår dock som mer tveksamt om en sådan förändring skulle innebära någon egentlig förenkling för de ekonomiska föreningarna. Ordföranden på stämman skulle fortfarande vara skyldig att se till att det upprättades ett protokoll från stämman (se 7 kap. 10 § tredje stycket föreningslagen). Kravet på att protokollen ges in i samband med registrering får också anses utgöra ett incitament för att protokoll faktiskt upprättas och ökar också Bolagsverkets möjligheter att kontrollera att beslutet om stadgeändring har tillkommit i behörig ordning.

Rättelse av felskrivningar m.m.

Erfarenheter från registreringspraxis visar att det ibland finns behov av att rätta felaktigheter i de stadgar som ges in för registre- ring. Om Bolagsverket anmärker på en sådan felaktighet, kan denna ofta inte rättas annat än genom att föreningen på nytt tar upp frå- gan om stadgeändring på stämman, dvs. föreningen tvingas att kalla till ny stämma – med därmed förknippade kostnader – för att besluta om en ny lydelse av stadgarna. Det är tydligt att det i många fall skulle vara mera praktiskt om rättelsen kunde komma till stånd på ett mera förenklat sätt, t.ex. genom att föreningens styrelse översände en rättad handling till Bolagsverket med uppgift om att den först översända handlingen blivit felaktig.

Enligt vår uppfattning ger dock redan gällande rätt visst utrym- me för sådana förenklade rättelseförfaranden. En rättelse av detta slag bör uppenbarligen kunna ske när stadgarna har fått en lydelse som avviker från en tvingande lagregel och rättelsen syftar till att stadgarna ska följa lagen och det inte finns anledning anta annat än att den felaktiga lydelsen har berott på ett skrivfel eller liknande förbiseende. I en sådan situation innebär rättelsen inte någon rätts- förlust för medlemmarna och det framstår som en onödig omgång att kalla till ny stämma. Ett förenklat rättelseförfarande torde även

170

SOU 2009:37

Ändring av stadgarna

kunna användas i andra situationer där det är uppenbart att stad- garna har fått en utformning som ingen av medlemmarna kan ha avsett.

Det förekommer också att föreningsstämman i samband med beslutet om stadgeändring bemyndigar styrelsen att göra de änd- ringar i den beslutade stadgetexten som är nödvändiga för att änd- ringen ska kunna registreras. Ett sådant bemyndigande har i och för sig endast begränsad rättslig betydelse, eftersom stämman aldrig kan delegera rätten att besluta om stadgeändringar till annan. Om det finns ett bemyndigande av detta slag, torde det dock öka Bolags- verkets möjligheter att rättelsesituationer registrera stadgetexter som i något smärre avseende avviker från stämmans beslut.

Vi har övervägt om frågor om rättelse bör lagregleras. De när- mare förutsättningarna för när rättelse kan ske på ett förenklat sätt torde emellertid variera i stor utsträckning. En lagregel måste där- för ges en ganska allmänt hållen avfattning. En allmänt hållen regel riskerar att inte ge någon närmare vägledning. Det skulle också fin- nas en risk för att vissa situationer, där rättelse i förenklad form uppenbarligen borde kunna ske, inte skulle omfattas lagens orda- lydelse. Vi föreslår därför att frågan om förutsättningarna för rät- telse i förenklad form ska – liksom i dag – överlämnas till registre- ringspraxis.

Ändrad lydelse av stadgarna mellan två stämmor

Ett särskilt problem kan uppkomma när en förening ändrar sina stadgar genom två stämmobeslut. Det händer då att stadgarnas lydelse ändras i något avseende mellan den första och den andra stämman. I dessa fall kan det vara svårt att avgöra om det är samma beslut som har fattats på de olika stämmorna eller om det är fråga om ett nytt beslut. I det senare fallet blir det nödvändigt med en tredje stämma för att det ska föreligga ett giltigt beslut om stadgeändring.

Mycket talar för att frågan om en tredje stämma måste hållas bör avgöras utifrån en bedömning av om ändringen mellan den för- sta och den andra stämman enbart har karaktären av en sådan rät- telse som Bolagsverket enligt vad som ovan har anförts kan godta. Om så är fallet, torde någon tredje stämma inte behöva hållas. I motsatt fall torde Bolagsverket få behandla den lydelse som tas upp till behandling vid den andra stämman som ett nytt beslut, vilket inte kan registreras förrän en ny stämma har hållits.

171

Ändring av stadgarna

SOU 2009:37

Vi har emellertid inte funnit skäl att gå in på problemet närmare. Som en följd av våra förslag att föreningslagens ”tvåstämmokrav” ska tas bort torde problemet i framtiden aktualiseras i huvudsak enbart i fråga om beslut i bostadsrättsföreningar och kooperativa hyresrättsföreningar (jfr avsnitt 11). Det finns mot den bakgrun- den inte tillräckliga skäl att behandla frågan i lag.

Komplettering med frånvarandes godkännande

Vi har även övervägt om det bör vara möjligt att i efterhand komplettera ett stämmobeslut med godkännande från frånvarande medlemmar. Frågan torde främst aktualiseras när en förenings- stämma ska besluta om en stadgeändring. Detta kräver i dag anting- en att samtliga medlemmar biträder beslutet på en stämma eller att beslutet konfirmeras vid en andra stämma. Den situationen kan då inträffa att samtliga medlemmar som närvarar på en första stämma enhälligt röstar för en stadgeändring men att några medlemmar är frånvarande. För att det inte ska vara nödvändigt att kalla till en andra stämma förekommer det att beslutet kompletteras med skriftligt godkännande från de frånvarande medlemmarna.8 Förfaran- det synes i viss utsträckning godtas av Bolagsverket.

Behovet av denna typ av ”praktiskt förfarande” kommer uppen- barligen att minska om man, såsom vi föreslår, gör det möjligt att besluta om stadgeändring genom majoritetsbeslut på en enda stäm- ma. Våra förslag innebär också att det enbart vid ett särskilt slag av beslut (upplösning utan föregående likvidation) kommer att krävas att beslutet biträds av samtliga medlemmar. I de övriga fall där det kommer att krävas enhällighet kommer det att vara fråga om ett krav enhällighet bland de röstande. Frågan om denna typ av förfa- rande bör accepteras kommer därmed i huvudsak att aktualiseras enbart vid beslut om upplösning utan föregående likvidation enligt 11 kap. 18 a § (se avsnitt 10) och i bostadsrättsföreningar och koope- rativa hyresgästföreningar (se avsnitt 11). Vi anser för vår del att det inte bör vara uteslutet att i sådana fall undantagsvis godta att ett beslut i efterhand kompletteras med godkännande från medlemmar som inte har varit närvarande på föreningsstämman. Detta kan vara fallet om medlem själv kontaktar Bolagsverket och förklarar sig lämna sitt samtycke till beslutet. Frågan bör emellertid inte lag- regleras utan liksom hittills överlämnas till registreringspraxis.

8 Se A. Mallmén, Lagen om ekonomiska föreningar, en kommentar, 3 uppl., s. 293.

172

SOU 2009:37

Ändring av stadgarna

Vi vill dock i detta sammanhang understryka att det inte kan komma i fråga att komplettera med frånvarandes godkännande i efterhand för att uppnå tillräcklig majoritet på stämman. Vid bedöm- ningen av om ett majoritetskrav är uppfyllt eller ej är det enbart rösterna från de medlemmar som är närvarande på stämman som ska räknas.

7.4.11Klander av föreningsstämmans beslut

Om ett beslut om stadgeändring klandras, kan detta få betydelse även för de uppgifter som framgår av föreningsregistret. En dom- stol kan ju i en dom upphäva stämmans beslut eller under rätte- gången besluta att föreningsstämmans beslut inte får verkställas, s.k. inhibition. I dessa fall är det viktigt att tredje man får känne- dom om förhållandena så snart som möjligt och inte förlitar sig på felaktiga uppgifter i föreningsregistret. Bestämmelser om under- rättelseskyldighet för domstolar finns i dag i 7 kap. 17 § fjärde stycket föreningslagen. Enligt dessa ska en domstol underrätta Bolags- verket om klandertalan, om stämmans beslut har ändrats genom en dom som har vunnit laga kraft eller rätten genom beslut under rättegången har förordnat att föreningsstämman beslut inte får verkställas.

För aktiebolagens del har behovet av information om dom- stolens beslut lösts genom bestämmelser om underrättelseskyldig- het för domstolarna i 1 kap. 8 § aktiebolagsförordningen. Enligt dessa ska en domstol underrätta Bolagsverket om en pågående klandertalan i följande fall; när talan har väckts, när det föreligger en dom eller ett slutligt beslut som har vunnit laga kraft, och när det genom beslut under rättegången har bestämts att ett bolags- stämmobeslut inte får verkställas. Domstolarnas underrättelse- skyldighet enligt aktiebolagsförordningen är alltså mera omfat- tande än underrättelseskyldigheten enligt föreningslagen.

Det är naturligt att samma reglering gäller även för de ekono- miska föreningarnas del. Vi föreslår därför att en bestämmelse med motsvarande innehåll tas in i förordningen om ekonomiska före- ningar.

173

8Likvidation och annan upplösning

8.1Inledning

Vi har i uppdrag att föreslå förenklingar som kan lätta föreningarnas administrativa bördor. Som redan har framgått av redovisningen i avsnitt 3.5 är likvidationsförfarandet förenat med ganska höga kost- nader för föreningarna. Vi behandlar därför i det följande möjlig- heterna att förenkla det befintliga likvidationsförfarandet och att införa ett enklare upplösningsförfarande som ett alternativ till lik- vidation.

8.2Gällande rätt

En ekonomisk förening kan av olika anledningar upphöra med sin verksamhet. För att den ska upphöra att existera som en juridisk person krävs dock att den upplöses enligt något av de förfaranden som lagstiftaren har ställt upp. En ekonomisk förening kan upp- lösas på flera sätt. Det kan ske genom att föreningen går upp i en annan juridisk person genom fusion enligt bestämmelserna i 12 kap. föreningslagen eller genom att den tas bort ur föreningsregistret enligt 11 kap. 18 § föreningslagen (se avsnitt 8.2.3). En ekonomisk förening kan också upplösas genom konkurs. Om en förening är försatt i konkurs och denna avslutas utan överskott, är föreningen upplöst när konkursen avslutas (se 11 kap. 19 § föreningslagen).

Vanligt är också att upplösningen av föreningen sker genom ett särskilt likvidationsförfarande. Under likvidationen avvecklas förenin- gens verksamhet, dess tillgångar realiseras och skulderna betalas. Därefter skiftas föreningens kvarvarande tillgångar ut till medlem- marna. Lagen skiljer mellan likvidation som beslutas av förenings-

175

Likvidation och annan upplösning

SOU 2009:37

stämman (”frivillig likvidation”) och likvidation som beslutas av rätten eller registreringsmyndigheten (”tvångslikvidation”).

8.2.1Majoritetskrav vid beslut om frivillig likvidation

De föreningar som vill avsluta sin verksamhet – och som inte är på obestånd och därför inte kan försättas i konkurs – är i dag hänvi- sade till att fatta beslut om att föreningen ska gå i likvidation. Det är föreningsstämman som beslutar om att föreningen ska gå i likvi- dation. Ett beslut om frivillig likvidation har ansetts vara av sådan betydelse för medlemmarna att de bör ha möjlighet att överväga och diskutera det grundligt (se prop. 1986/87:7 s. 206). I förenings- lagen föreskrivs därför att ett sådant beslut är giltigt endast om alla röstberättigade är överens om beslutet eller beslutet har fattats på två föreningsstämmor i följd och på den senare stämman har biträtts av minst två tredjedelar av dem som har röstat.

Föreningsstämman kan dock alltid fatta beslut om likvidation med absolut majoritet – dvs. mer än hälften av rösterna – om det finns grund för tvångslikvidation, exempelvis därför att antalet med- lemmar under viss tid har understigit lägsta föreskrivna antal (se prop. 1986/87:7 s. 205).

Motsvarande bestämmelser för aktiebolag finns i 25 kap. aktie- bolagslagen. Enligt dessa kan bolagsstämman dock alltid fatta beslut om att bolaget ska gå i likvidation med absolut majoritet. Frågan behöver inte behandlas vid mer än en stämma. Det är möjligt att i bolagsordningen föreskriva om kvalificerad majoritet. Finns det grund för tvångslikvidation, kan beslutet emellertid ändå alltid fattas med absolut majoritet.

8.2.2Förfarandet vid likvidation

Föreningen upplöses inte genom beslutet om likvidation utan först när det åtföljande likvidationsförfarandet avslutas. Medan likvida- tionsförfarandet pågår, är föreningen alltså fortfarande ett bestå- ende rättssubjekt.

När stämman har beslutat om likvidation, ska detta genast anmälas för registrering. Bolagsverket ska i samband med registreringen av likvidationen också utse en eller flera likvidatorer. Likvidatorn träder i styrelsens och, i förekommande fall, den verkställande direktörens

176

SOU 2009:37

Likvidation och annan upplösning

ställe. Däremot behåller föreningsstämman i princip sin befogen- het, dock med de begränsningar som följer av att syftet med likvida- tionen är att avveckla föreningens verksamhet. Även revisorns upp- drag kvarstår.

Likvidatorns uppdrag är att avveckla föreningens verksamhet. En viktig del i likvidationsförfarandet är kallelse på okända borge- närer. Detta förfarande regleras i lagen (1981:131) om kallelse på okända borgenärer. Likvidatorn ska genast hos Kronofogdemyndig- heten ansöka om kallelse på föreningens okända borgenärer. I kallel- sen uppmanar Kronofogdemyndigheten föreningens borgenärer att anmäla sina fordringar mot föreningen till myndigheten inom sex månader från dagen för kallelsen. När denna tid har gått ut och alla kända skulder har betalats, ska likvidatorn fördela (skifta) föreningens kvarvarande tillgångar bland medlemmarna och eventuella inne- havare av förslagsandelar. När likvidatorn har fullgjort sitt uppdrag och lagt fram sin slutredovisning är föreningen upplöst.

Likvidatorn har rätt till arvode för sitt arbete. Detta utgör en likvidationskostnad som föreningen ska betala.

8.2.3Avregistrering enligt 11 kap. 18 § föreningslagen

Det förekommer inte sällan att ekonomiska föreningar avslutar sin verksamhet utan att något likvidationsförfarande genomförs. Före- ningarna finns därför kvar som juridiska personer, registrerade i föreningsregistret. Detta är givetvis inte bra, bl.a. därför att det leder till en sämre registerkvalitet. 11 kap. 18 § föreningslagen innehåller därför bestämmelser om ett särskilt avregistreringsförfarande. Om någon anmälan rörande föreningen inte har kommit in till registret under de senaste tio åren, ska Bolagsverket efter en viss kontroll ta bort föreningen från föreningsregistret. Föreningen är därmed upp- löst. – En ekonomisk förening har inte någon rätt att bli avregist- rerad utan föregående likvidation, om inte den nämnda paragrafen är tillämplig (se RÅ 1955 Ju 116 och 1960 Ju 50).

Om det efter avregistreringen uppkommer behov av en likvida- tionsåtgärd, exempelvis fördelning av okända tillgångar, ska rätten förordna en eller flera likvidatorer.

177

Likvidation och annan upplösning

SOU 2009:37

8.3Tidigare överväganden om förenklade avvecklingsförfaranden

I 1951 års föreningslag fanns särskilda bestämmelser om s.k. fattig- likvidationer. Enligt dessa bestämmelser kunde allmän domstol, om en ekonomisk förening inte hade tillgångar som täckte likvidations- kostnaderna, på anmälan av likvidatorerna förklara att likvidationen skulle läggas ner. Föreningen ansågs då upplöst. Fattiglikvidation innebar bl.a. att kallelse på okända borgenärer inte behövde ske. Eventuella kvarstående tillgångar skulle efter rättens förordnande tillfalla ett allmännyttigt eller därmed jämförligt ändamål. Bestäm- melserna om fattiglikvidation överfördes inte till den nuvarande föreningslagen. – Motsvarande bestämmelser om fattiglikvidation hade funnits även på aktiebolagsrättens område men upphävdes där redan år 1982.

Att bestämmelserna om fattiglikvidation togs bort hängde samman med att reglerna om konkurs reformerades under 1980-talet i syfte att komma till rätta med ekonomisk brottslighet. Systemet med s.k. fattigkonkurser avskaffades och ersattes med en reglering som innebar utökad tillsyn även över mindre konkurser. Lagstiftaren såg i det sammanhanget en fara för att den ekonomiska brottslig- heten som tidigare hade förekommit inom systemet med fattig- konkurser skulle flyttas över till fattiglikvidationerna. Systemet med fattiglikvidationer ersattes därför med bestämmelser om att likvidatorerna, om de finner att föreningen är på obestånd och inte kan betala likvidationskostnaderna, i stället ska begära att förenin- gen försätts i konkurs. Inom konkursförfarandets ram sker då en ingående granskning av föreningens angelägenheter (se prop. 1980/81:146 s. 11 ff. och prop. 1986/87:7 s. 224 f.).

Ett likvidationsförfarande är alltid förenat med vissa kostnader. I föreningar och bolag med begränsade tillgångar kan det därför finnas ett motstånd mot att initiera ett likvidationsförfarande. Det medför i sin tur att nödvändiga avvecklingsåtgärder inte alltid kommer till stånd. I ett tidigare lagstiftningsärende om likvidation av aktiebolag övervägdes därför att införa någon form av förenklat likvidationsförfarande (se prop. 2000/01:150 s. 56 ff.). Utgångs- punkten var dock att ett sådant förfarande inte får inbjuda till missbruk eller utnyttjas för att dölja ekonomiska oegentligheter. Det ansågs därför inte lämpligt att återinföra systemet med fattiglikvida- tioner. I stället övervägdes ett förenklat avregistreringsförfarande liknande det som finns i Danmark (se avsnitt 8.4.3). Lagstiftaren

178

SOU 2009:37

Likvidation och annan upplösning

kom emellertid fram till att inte heller detta innebar tillräckligt god tillsyn och kontroll.

Av visst intresse i detta sammanhang är den reglering som har kommit till användning när man vid olika tillfällen har höjt gränsen för lägsta tillåtna aktiekapital. Frågan har då uppkommit om hur de aktiebolag som inte vill eller kan företa den föreskrivna höjningen av aktiekapitalet ska behandlas. Lagstiftaren har löst detta problem genom att i övergångsbestämmelserna till respektive lagändring före- skriva att ett bolag som inte har ett registrerat aktiekapital som mot- svarar lagens nya krav ska avregistreras från aktiebolagsregistret. I och med denna avregistrering anses bolaget upplöst (se SFS 1981:460 och 1994:802) och ansvaret för bolagets förpliktelser övergår på aktieägarna, styrelseledamöterna och den verkställande direktören. Dessa ansvarar solidariskt för bolaget skulder, dock att aktieägare som inte har varit styrelseledamot eller verkställande direktör ansvarar endast i förhållande till sin andel i bolagets aktiekapital (se bet. 1980/81:LU28 s. 12 f. och prop. 1993/94:196 s. 216 f). Bolagets rättigheter, bl.a. äganderätten till egendom, övergår på aktieägarna. Aktieägarna inträder i bolagets ställe i de avtal som bolaget har slutit med tredje man.

8.4Internationella jämförelser

8.4.1Finsk rätt

Enligt finsk rätt kan ett andelslag upplösas genom likvidation. Fri- villig likvidation beslutas av andelsstämman. Beslutet kan som huvud- regel fattas på en stämma med två tredjedelars majoritet. Det finns möjlighet att föreskriva strängare majoritetskrav i stadgarna. Kallelse till stämma som ska pröva fråga om likvidation ska utfärdas minst en månad före stämman.

I Finland är det registreringsmyndigheten som kallar på andels- lagets borgenärer. Borgenärerna ska anmäla sina fordringar till registreringsmyndigheten senast den dag som myndigheten har satt ut. Enligt myndighetens praxis är tidsfristen för kallelse på okända borgenärer som regel tre månader. Om andelslaget särskilt begär det, kan tiden sättas ned till två månader.

I finsk rätt finns också, som ett alternativ till likvidations- förfarandet, bestämmelser om avregistrering av andelslag. Andels- stämman kan då, i stället för att besluta om frivillig likvidation,

179

Likvidation och annan upplösning

SOU 2009:37

besluta att andelslaget ska ansöka hos registreringsmyndigheten om avregistrering utan föregående likvidationsförfarande. I dessa fall ska registreringsmyndigheten, i stället för att förordna om likvida- tion, avregistrera andelslaget. Avregistreringen innebär, till skillnad från ett likvidationsförfarande, att det inte sker någon kallelse på andelslagets okända borgenärer. Avregistreringen innebär således inte att okända skulder avskrivs.

Ett andelslag som har avregistrerats enligt det ovan nämnda förfarandet har, i likhet med andelslag som har upplösts genom likvidation, fortfarande rättskapacitet. Det kan alltså fortfarande äga egendom och avregistreringen har i sig ingen betydelse för betal- ningen av andelslagets skulder. Däremot saknar det rättshandlings- förmåga i den meningen att det inte kan företa några rättshandlingar, såsom att ingå avtal, förvärva egendom eller ådra sig ytterligare skulder. Vid behov ska likvidationsåtgärder inledas. Den eller de som vidtar åtgärder för ett avregistrerats andelslags räkning blir i allmänhet personligt ansvariga för de förpliktelser som åtgärderna medför (se RP 176/2001 rd s. 169).

Som huvudregel gäller att tillgångarna i ett avregistrerat andels- lag inte får skiftas ut till andelshavarna utan att det först genomförs ett likvidationsförfarande. Om tillgångarna understiger 8 000 euro och det har gått fem år sedan avregistreringen, får dock skifte ske under förutsättning att andelslagen inte har några kända skulder.

8.4.2Norsk rätt

Den norska lagen föreskriver att ett samvirkeforetaks verksamhet ska avvecklas genom upplösning (oppløysning). Förfarandet vid upplösning är närmast att likna vid likvidation. Beslut om frivillig upplösning fattas av årsmötet med två tredjedelars majoritet. Sam- virkeforetakets stadgar kan föreskriva strängare majoritetskrav.

Förfarandet syftar till att reglera samvirkeforetakets skulder. Kallelse på okända borgenärer ska ske. Borgenärerna ska anmäla sina fordringar inom två månader från det att beslutet om upplös- ning kungjordes i registreringsmyndighetens (Brönnöysundregistret) elektroniska kungörelsepublikation. Efter reglering av skulder och återbetalning av insatser m.m. ska kvarvarande tillgångar som huvud- regel tillfalla ett kooperativt ändamål eller allmännyttigt ändamål. Det finns dock möjlighet att i samvirkeforetakets stadgar före-

180

SOU 2009:37

Likvidation och annan upplösning

skriva att tillgångarna ska fördelas bland medlemmarna på grundval av deras omsättning med foretaket.

Den norska lagen innehåller inte någon form av förenklat förfa- rande för upplösning av ett samvirkeforetak.

8.4.3Dansk rätt

Frågor om upplösning av ett andelsselskab regleras i loven om visse erhvervsdrivende virksomheder. Enligt denna kan ett andelsselskab avvecklas genom ett formellt likvidationsförfarande. I så fall gäller bestämmelserna i 14 kap. aktieselskabsloven, med de avvikelser som kan vara motiverade med hänsyn till den kooperativa verksam- hetens karaktär. Detta innebär att det är generalförsamlingen som beslutar att andelsselskabet ska gå i likvidation och att beslutet fattas med den majoritet som anges i selskabets stadgar. Om stadgarna saknar bestämmelser i frågan, kan aktieselskabslovens bestämmelser användas analogt, vilket torde innebära att beslut om likvidation ska fattas med två tredjedelars majoritet.1 Generalförsamlingen ska även utse en likvidator att genomföra likvidationen. Beslutet om likvidation ska anmälas till Erhvervs- og Selskabsstyrelsen. Denna ska offentlig- göra beslutet, och likvidatorn får inte avsluta likvidationen förrän det har gått tre månader från offentliggörandet.2

I dansk associationsrätt finns också – för såväl större som mindre aktiebolag som andra associationsformer med begränsat personligt ansvar – möjlighet till förenklad avveckling genom s.k. opløsning ved erklæring. Tidigare gällde detta enbart mindre aktie- bolag, anpartsselskaber, men sedan den 1 april 2006 står möjlig- heten öppen även för aktieselskaber och andelsselskaber. Ändringen infördes efter önskemål från rådgivare och verksamma inom andels- selskaber.

Förfarandet kan enligt lagtexten användas enbart i företag som har betalat samtliga sina skulder (se 20 a § lov om visse erhvervs- drivende virksomheder). Medlemmarna i andelsselskabet måste därför underteckna en förklaring om att andelsselskabets samtliga skulder är betalda och att verksamheten är upplöst. Upplösningen innebär att medlemmarna övertar samtliga skulder – förfallna, icke- förfallna eller tvistiga – som andelsselskabet hade vid tidpunkten för förklaringen. Betalningsansvaret för skulderna är personligt, soli-

1Se J. H. Mikkelsen m.fl., Erhvervsdrivende virksomheder, en lovkommentar, 2 udg., s. 173.

2Se a.a. s. 175.

181

Likvidation och annan upplösning

SOU 2009:37

dariskt och obegränsat. Om det eventuellt finns några kvarvarande tillgångar i andelsselskabet, ska dessa fördelas mellan medlemmarna.

Intyget om skuldfrihet ska skickas till registreringsmyndigheten inom 14 dagar från undertecknandet. Om handlingen kommer in till myndigheten först senare, är detta ett hinder mot registrering. I samband med ingivandet av förklaringen ska det även bifogas intyg från tull- och skattemyndighet om att det inte finns några obetalda skatter och avgifter avseende verksamheten.

Det har framhållits att denna form för upplösning av en andels- selskab enbart bör användas i de fall som medlemmarna har kun- skap om alla existerande och potentiella krav mot verksamheten, såsom är fallet i ett andelsselskab som inte har kommit i gång med sin verksamhet. I dessa fall är det inte förknippat med någon större risk för medlemmarna att åta sig ett personligt ansvar för föreningens skulder.3

Systemet med opløsning ved erklæring har, såvitt gäller anparts- selskaber, funnits sedan år 1996. I samband med en nyligen genom- förd översyn av den danska aktiebolagsrätten har konstaterats att systemet erbjuder ett mycket lätt och smidigt sätt att upplösa ett företag, att det har fungerat bra i praxis och att det har fått en stor utbredning.4

8.4.4EU- förordningen med stadga om europakooperativ

EU-förordningen med stadga för europakooperativ innehåller inte några materiella regler om förfarandet vid avveckling och likvida- tion av europakooperativ utan hänvisar till de nationella bestäm- melser som gäller i den stat där kooperativet har sitt säte.

3Se a.a. s. 179.

4Modernisering av selskabsretten, betænkning 1498, november 2008, s. 539 f.

182

SOU 2009:37

Likvidation och annan upplösning

8.5Överväganden och förslag

8.5.1Enklare att besluta om frivillig likvidation

Förslag: Ett beslut om likvidation ska kunna fattas på en före- ningsstämma med två tredjedelars majoritet bland de röstande vid stämman. Om det finns grund för tvångslikvidation, ska dock beslutet kunna fattas med absolut majoritet.

Bestämmelserna om tiden för kallelse till föreningsstämma som ska ta ställning till en fråga om likvidation ändras så att kallelse måste skickas ut tidigare än i dag.

Vi har ovan föreslagit att beslut om ändring av stadgarna alltid ska kunna fattas vid en föreningsstämma och att beslutet som huvud- regel ska kunna tas med två tredjedelars majoritet (se avsnitt 7.4.5 och 7.4.6). Mot denna bakgrund finns skäl att överväga om även beslut om likvidation ska kunna fattas genom majoritetsbeslut på en enda stämma. Som framgått av framställningen ovan är detta möjligt såväl enligt finsk som norsk rätt. Vidare gäller enligt svensk aktiebolagsrätt som huvudregel att beslut om likvidation kan fattas vid en enda stämma, normalt med absolut majoritet.

En ekonomisk förening karakteriseras av att medlemmen deltar i föreningens verksamhet till främjande av sin ekonomi. I vissa föreningar, exempelvis arbetskooperativ och bostadsrättsföreningar, framstår medlemskapet och föreningens vara eller icke vara som mycket väsentligt för den enskilde medlemmen. Inte minst mot den bakgrunden är det naturligt att reglerna om likvidation utformas så att medlemmarna har tillräcklig tid för eftertanke innan något beslut om likvidation kommer till stånd.

Som ovan har konstaterats anser vi att ”tvåstämmokravet” inte har någon avgörande betydelse i detta avseende. Av större betydelse är att medlemmarna tillförsäkras ett gott beslutsunderlag och att tiden mellan kallelse och stämma inte är alltför kort. Att hålla två stäm- mor är också kostsamt, vilket kan bidra till att någon likvidation inte kommer till stånd, trots att det står helt klart att verksamheten inte ska fortsätta. Till detta kommer att systematiska skäl talar för att reglerna kring beslut om likvidation anpassas till vad som gäller för beslut om ändring av stadgarna. Vi föreslår därför att beslut om likvidation alltid ska kunna fattas på en föreningsstämma. Det bör dock vara möjligt att i stadgarna föreskriva att beslut om likvida- tion ska fattas på två stämmor.

183

Likvidation och annan upplösning

SOU 2009:37

Samtidigt som kravet på beslut vid två stämmor avskaffas bör tiden för kallelse till den stämma som ska besluta i frågan om likvi- dation förlängas. Vi gör i denna del samma överväganden som i fråga om kallelse till stämma som ska besluta om ändring av stadgarna. Kallelse till en ordinarie stämma som ska behandla denna fråga bör alltså utfärdas minst fyra veckor före stämman. Också kallelse till en extra stämma där en fråga om likvidation ska behandlas bör utfärdas minst fyra veckor före stämman men det bör vara möjligt för föreningen att i stadgarna bestämma en kortare kallelsetid, dock inte kortare än två veckor.

Beslut om likvidation av aktiebolag kan fattas med absolut majoritet, dvs. beslutet är giltigt om det biträds av mer än hälften av de avgivna rösterna. Före tillkomsten av 1975 års aktiebolagslag fordrades minst två tredjedelars majoritet för beslut om likvidation av aktiebolag. När kravet på kvalificerad majoritet togs bort, skedde det bl.a. med hänvisning till att det vore egendomligt om en minoritet skulle ha rätt att tvinga majoriteten att låta bolaget fortsätta verksam- heten (se prop. 1975:103 s. 499, även prop. 2000/01:150 s. 32). Frågan om en motsvarande sänkning av majoritetskravet vid beslut om lik- vidation av ekonomiska föreningar synes inte ha diskuterats i sam- band med tillkomsten av den nuvarande föreningslagen. Enligt vår mening finns det emellertid goda skäl att bibehålla kravet på två tredjedelars majoritet, trots att det avviker från vad som gäller för aktiebolag. En medlem i en ekonomisk förening är i allmänhet mera beroende av föreningens fortlevnad än en aktieägare är av aktie- bolagets bestånd och det bör därför inte vara möjligt att besluta om likvidation annat än om en påtaglig majoritet bland medlemmarna röstar för förslaget. Som framhållits kan förhållandena variera beroende på vilken typ av ekonomisk förening det är fråga om. Det bör därför vara möjligt att i föreningens stadgar föreskriva längre gående villkor för beslut om likvidation. Liksom tidigare bör dock gälla att, om det finns grund för tvångslikvidation, föreningsstämman alltid kan fatta beslut om likvidation med absolut majoritet.

184

SOU 2009:37

Likvidation och annan upplösning

8.5.2Kallelse på okända borgenärer vid likvidation

Förslag: Tiden för kallelse på okända borgenärer i samband med likvidation förkortas från sex månader till två månader.

Ansökan om sådan kallelse ska göras hos Bolagsverket i stället för hos Kronofogdemyndigheten.

Av avsnitt 8.2.2 har framgått att likvidatorn är skyldig att ansöka om kallelse på okända borgenärer. Denna kallelse är ett led i av- vecklingen av föreningens skulder. Förfarandet regleras i lagen (1981:131) om kallelse på okända borgenärer. Denna lag gäller även ett flertal andra situationer när kallelse på okända borgenärer ska ske.

Ansökan om kallelse på okända borgenärer ska i dag göras hos Kronofogdemyndigheten. Om gäldenären är ett aktiebolag, ska dock ansökan göras hos Bolagsverket (se 4 § lagen om kallelse på okända borgenärer). Myndigheten ska utfärda en kallelse på gäldenärens okända borgenärer med föreläggande för dem att anmäla sina ford- ringar inom sex månader från kallelsen. Kallelsen ska kungöras i Post- och Inrikes Tidningar. En okänd borgenär som inte har anmält sin fordran i tid förlorar rätten att kräva betalt för fordran. Sedan den 1 januari 2007 är det Bolagsverket som har hand om utgivningen av Post- och Inrikes Tidningar. Tidningen ges ut i elektroniskt format och de publicerade uppgifterna finns på Bolagsverkets webbplats på Internet.

I syfte att förenkla likvidationsförfarandet föreslår vi att tiden för kallelse på okända borgenärer förkortas till två månader. Denna tid bör vara tillräcklig för att borgenärerna ska hinna uppmärk- samma likvidationen och anmäla sina fodringar mot föreningen. En kortare kallelsetid innebär givetvis att likvidationen kan avslutas snabbare och kan därmed leda till att kostnaderna för likvidationen minskar.

Vidare föreslår vi att ansökan om kallelse på okända borgenärer ska göras hos Bolagsverket. Därmed kommer samma ordning att gälla vid likvidation av ekonomiska föreningar som vid likvidation av aktiebolag. Det innebär även en förenkling i och med att en och samma myndighet, Bolagsverket, kommer att ta hand om olika delar av likvidationsförfarandet. Eftersom Bolagsverket även har hand om publiceringen av Post- och Inrikes Tidningar, bör den före- slagna ordningen även ha andra samordningsfördelar.

185

Likvidation och annan upplösning

SOU 2009:37

8.5.3Ett förenklat avvecklingsförfarande

Förslag: En ekonomisk förening ska kunna upplösas utan före- gående likvidation efter särskild anmälan till Bolagsverket.

Ett beslut om likvidation är, som ovan har konstaterats, förenat med vissa kostnader för föreningen. Det åtföljande likvidations- förfarandet medför ytterligare kostnader. I föreningar med små till- gångar kan detta verka hämmande på viljan att upplösa föreningen genom likvidation. Sannolikt finns det därför ett stort antal föreningar som har avslutat sin verksamhet men inte har genomfört ett formellt likvidationsförfarande. I föreningsregistret finns förmodligen också ganska många ekonomiska föreningar som aldrig har kommit i gång med någon verksamhet och där planerna på verksamhet numera är skrinlagda. Att så är fallet framgår bl.a. av den stora skillnaden mellan antalet ekonomiska föreningar som är registrerade hos Bolagsverket och antalet aktiva ekonomiska föreningar enligt Statistiska central- byråns noteringar. Det är mot den bakgrunden naturligt att överväga ett förenklat likvidationsförfarande alternativt utökade möjligheter till upplösning utan föregående likvidation.

En förutsättning för ett sådant förfarande bör vara att det ger ett gott skydd för föreningens borgenärer samt att det erbjuder till- räckligt med tillsyn och kontroll för att inte inbjuda till missbruk. Samtidigt bör förfarandet vara så enkelt att det ger påtagliga förenklingsvinster.

Såsom ovan har redovisats tillhandahåller såväl finsk som dansk rätt förenklade upplösningsförfaranden. Av dessa framstår det danska förfarandet som den mest intressanta, särskilt som den enligt en nyligen gjord utvärdering har visat sig fungera väl. Förfarandet innebär att den juridiska personen upplöses och att ansvaret för eventuellt kvarvarande skulder övergår på medlemmarna. Att ansvaret för kvarvarande skulder övergår på medlemmarna ger borgenärerna ett visst skydd och är även i övrigt ägnat att motverka missbruk. Kravet på att föreningen ska ge in ett intyg från skattemyndighet om att det inte förekommer någon skuldsättning avseende skatter och avgifter innebär ett ytterligare skydd mot missbruk. Modellen ger i och för sig inte samma skydd mot missbruk som de svenska likvidations- och konkursförfarandena. Vi anser ändå att fördelarna med en modell av detta slag överväger. Framför allt de ekonomiska

186

SOU 2009:37

Likvidation och annan upplösning

föreningar som inte har kommit igång med någon egentlig verksamhet skulle kunna avveckla sig själva på ett avsevärt enklare sätt än i dag.

Vi förslår därför att en ekonomisk förening ska kunna upplösas genom avregistrering från föreningsregistret även i andra fall än de som i dag regleras i 11 kap. 18 § föreningslagen. Förfarandet bör ansluta nära till det danska förfarandet och benämnas upplösning utan föregående likvidation.

8.5.4Närmare om utformningen av ett nytt avvecklingsförfarande

Förslag: Beslut om upplösning utan föregående likvidation ska fattas av föreningsstämman. För att beslutet ska vara giltigt ska krävas dels att samtliga medlemmar biträder beslutet, dels att samtliga styrelseledamöter och, i förekommande fall, den verk- ställande direktören samtycker till det. Föreningen ska upplösas i och med registreringen av beslutet.

För att förfarandet ska få tillämpas ska gälla vissa särskilda vill- kor, bl.a. att det med fog kan antas att föreningen inte har några skulder. Visar det sig ändå finnas skulder, ska ansvaret för dessa i och med upplösningen övergå på styrelseledamöterna, den verkställande direktören och, i viss utsträckning, medlemmarna.

Beslut om avveckling

En första fråga är vilket av föreningens organ som ska vara behörigt att besluta om upplösning utan föregående likvidation; förenings- stämman eller föreningens styrelse.

Beslut om frivillig likvidation av en ekonomisk förening ligger inom stämmans exklusiva beslutskompetens.5 I linje med detta får ett beslut att upplösa en ekonomisk förening utan föregående likvida- tion anses vara av det slag att det enbart bör kunna fattas av stämman. En sådan ordning är särskilt naturlig om man också beaktar vårt förslag att medlemmarna efter registreringen av beslutet ska ha visst personligt betalningsansvar för föreningens skulder (se nedan). Ett sådant betalningsansvar får anses förutsätta att de betalnings- ansvariga medlemmarna själva har haft möjlighet att vara med och

5 Se S. Johansson, Nials Svensk associationsrätt i huvuddrag, 9 uppl., s. 115.

187

Likvidation och annan upplösning

SOU 2009:37

påverka beslutet. Vi föreslår alltså att ett beslut om upplösning utan föregående likvidation ska fattas av föreningsstämman.

En särskild fråga är vad som i detta hänseende ska gälla i före- ningar när medlemmarnas beslutanderätt har tagits över av full- mäktige. Ska beslutet om upplösning kunna fattas av fullmäktige? Vi anser att den frågan bör besvaras med nej. Det är knappast rimligt att fullmäktige – som inte ens behöver vara medlemmar i föreningen – ska kunna fatta beslut som leder till att medlemmarna får ett personligt betalningsansvar för föreningens skulder. I praktiken torde inte heller ett förfarande av detta slag vara något lämpligt sätt att upplösa ekonomiska föreningar som tillämpar systemet med full- mäktige. Det systemet är avsett för stora ekonomiska föreningar, med många medlemmar och ett utsträckt geografiskt verksamhetsområde. För sådana föreningar torde ett likvidationsförfarande vara det enda praktiskt möjliga förfarandet för en frivillig upplösning av föreningen.

Nästa fråga är vilken majoritet som ska krävas för att stämmans beslut ska vara giltigt. Det förhållande att medlemmarna kommer att bli personligt betalningsansvariga för föreningens skulder talar starkt för att beslutet måste biträdas av samtliga medlemmar i före- ningen, inklusive medlemmar som enligt bestämmelser i stadgarna saknar rätt att utöva sin rösträtt. Mot en sådan ordning talar att den kan göra det svårt att få till stånd det nödvändiga beslutet, något som kan minska förfarandets praktiska betydelse. Vår uppfattning är emellertid att det förenklade förfarandet bör användas främst i sådana fall där medlemmarna har en förhållandevis god bild över föreningens ekonomiska situation och kan göra en god bedömning av de risker som kan vara förknippade med ett personligt betalningsansvar. Skulle några medlemmar motsätta sig att föreningen upplöses utan lik- vidation, har ju majoriteten ändå möjlighet att få till stånd ett beslut om likvidation.

Beslutet om upplösning bör alltså kräva samtliga medlemmars samtycke för att vara giltigt. Beslutets giltighet bör också förutsätta samtycke från externa styrelseledamöter och, i förekommande fall, den verkställande direktören, i vart fall om dessa, såsom vi föreslår i det följande, ska ha ett personligt betalningsansvar för föreningens eventuellt kvarstående skulder.

188

SOU 2009:37

Likvidation och annan upplösning

Förekomsten av skulder

Vid likvidation regleras föreningens skulder genom att likvidatorn betalar alla kända skulder. Om likvidatorn finner att föreningen är på obestånd och inte kan betala likvidationskostnaderna, ska han eller hon i stället för att fullfölja likvidationen ansöka om att föreningen försätts i konkurs (se 11 kap. 15 § tredje stycket föreningslagen). Också konkursförfarandet erbjuder en viss reglering av föreningens skulder.

Det förenklade avvecklingsförfarandet bör i princip bara komma till användning på föreningar som inte har några skulder. En förut- sättning för att ett beslut om upplösning utan föregående likvida- tion ska kunna registreras bör därför vara att det inte med fog kan antas att föreningen har skulder. Bolagsverkets prövning bör grundas på dels intyg från Kronofogdemyndigheten och Skatteverket (se vidare nedan), dels en försäkran på heder och samvete från samtliga ledamöter i föreningens styrelse om att föreningens skulder – förfallna såväl som ännu inte förfallna – är betalda. En sådan försäkran lämnas under straffansvar och bör därför ge visst skydd mot missbruk.

Saknar föreningen en behörig styrelse som kan lämna en för- säkran om att föreningen är skuldfri, bör detta påverka möjligheten att använda det föreslagna förfarandet. I ett sådant fall är det inte lämpligt med ett förenklat upplösningsförfarande. En förening utan styrelse bör alltså vara hänvisad till ett sedvanligt likvidations- förfarande.

Ansvaret för föreningens skulder

Även om skuldfrihet i princip bör vara en förutsättning för att ett beslut om upplösning utan föregående likvidation ska kunna regi- streras, kan det naturligtvis ändå visa sig finnas skulder som aldrig har blivit reglerade. Frågan är då vad som ska gälla i fråga om sådana skulder. Bestämmelserna om detta bör vara utformade så att de ger medlemmarna incitament att reglera kvarstående skulder före före- ningens upplösning. Lämpligen bör därför – såsom i det danska systemet – medlemmarna åläggas ett visst personligt betalnings- ansvar för föreningens kvarstående skulder. Ett sådant system kan sägas innebära att borgenärerna tvingas att godta utbyte av gäldenär. Svensk rätts principiella ståndpunkt i detta hänseende är att byte av borgenär inte kan ske utan borgenärens samtycke (jfr prop. 1973:168

189

Likvidation och annan upplösning

SOU 2009:37

s. 14). För att det föreslagna avvecklingsförfarandet ska bli så enkelt som möjligt, bör dock gäldenärsbytet i detta fall ske utan sådant samtycke. Borgenärsintresset får anses tillräckligt tillgodosett genom att medlemmarna får ett personligt betalningsansvar för föreningens kvarstående skulder. – Liksom i de regelverk som tillämpades när bestämmelserna om lägsta tillåtna aktiekapital ändrades bör det personliga betalningsansvaret även omfatta styrelseledamöter och den verkställande direktören.

Nästa fråga är hur det personliga betalningsansvaret ska utformas. När bestämmelserna om lägsta tillåtna aktiekapital ändrades första gången, ålades aktieägarna, tillsammans med styrelseledamöter och den verkställande direktören, ett obegränsat och solidariskt ansvar för aktiebolagets skulder (se prop. 1973:168 s. 14 f.). Detta ställnings- tagande kom senare att ifrågasättas och på förslag av lagutskottet beslutades att aktieägarnas ansvar skulle begränsas. Det solidariska ansvaret för de aktieägare som inte var och inte heller hade varit styrelseledamöter ersattes med ett proportionellt ansvar. Som motiv angavs att det var orimligt att även personer med ett mycket obetydligt aktieinnehav som hade haft små eller ringa möjligheter att påverka bolagets skötsel skulle drabbas av ett personligt betalnings- ansvar (se bet. LU 1980/81:28, s. 10 f.). Styrelseledamöterna och den verkställande direktören skulle däremot fortfarande vara solidariskt ansvariga för bolaget skulder.

Vi anser att detta resonemang har bäring även i detta samman- hang. Ansvaret för de medlemmar som inte var styrelseledamöter eller verkställande direktör i föreningen vid tidpunkten för beslutet bör alltså vara begränsat. Det skulle föra för långt om en medlem fick ett obegränsat solidariskt ansvar för bolagets skulder som han eller hon inte har ådragit föreningen. I stället bör en medlem vara ansvarig endast i förhållande till sin del i föreningens insatskapital. Styrelse- ledamöter och, i förekommande fall, den verkställande direktören bör däremot ha ett obegränsat, solidariskt ansvar för föreningens skulder.

En annan fråga är vilken tidpunkt som ska vara avgörande vid bestämmandet av kretsen av betalningsansvariga personer. Enligt de ovan nämnda övergångsregleringarna för aktiebolag skulle kretsen av ansvariga personer bestämmas av förhållandena på den dag då bolaget togs bort från aktiebolagsregistret (se prop. 1973:168 s. 13 och prop. 1993/94:196 s. 217). Det har ifrågasatts om inte en sådan ordning innebär att styrelseledamöterna och den verkställande direktören kan undgå ansvar genom att avgå från sina poster före

190

SOU 2009:37

Likvidation och annan upplösning

avregistreringstidpunkten.6 På samma sätt skulle medlemmar kunna undgå sitt ansvar genom att lämna föreningen före den tidpunkt då beslutet registreras.

Vi anser därför att kretsen av de betalningsansvariga i stället bör bestämmas med hänsyn till förhållandena på den dag då förenings- stämman fattade beslut om att föreningen ska upplösas utan före- gående likvidation. Dessa personer bör ansvara för såväl de skulder som föreningen kan ha vid tidpunkten för beslutet som de skulder som kan tillkomma under tiden från det att beslutet fattas på stämma till dess att det registreras hos Bolagsverket.

Uppgifter om vilka som var medlemmar i föreningen vid den rele- vanta tidpunkten bör kunna hämtas från medlemsförteckningen eller från den röstlängd som upprättas i samband med den förenings- stämma som beslutar om upplösning utan föregående likvidation. Medlemsförteckningen bör därför alltid ges in till Bolagsverkets till- sammans med protokollet från föreningsstämman.

Anmälan till Bolagsverket

Beslutet att föreningen ska upplösas utan föregående likvidation bör anmälas till Bolagsverket för registrering. Det är angeläget att anmälan inte dröjer alltför länge, eftersom risken då ökar för att föreningen ådrar sig nya skulder som medlemmarna inte hade anled- ning att räkna med vid tidpunkten för stämman. Anmälan bör där- för ges in inom två månader. Har någon anmälan inte getts in inom denna tid, bör beslutet om att upplösa föreningen anses förfallet.

Övriga förutsättningar för registrering av beslutet

En ekonomisk förening bör inte kunna upplösas utan föregående likvidation om det finns grund för s.k. tvångslikvidation av före- ningen enligt 11 kap. 4 § första stycket 1 föreningslagen, dvs. om föreningen enligt stadgarna är skyldig att gå i likvidation. I en sådan situation bör stadgarnas bestämmelser om likvidation ha företräde. Om föreningsstämman samtidigt beslutar om stadgeändring så att likvidationsskyldighet inte längre föreligger, bör emellertid samma stämma kunna besluta om upplösning utan föregående likvidation.

6 Se K. Löfgren & M. Kornfeld, Personligt ansvar vid likvidationsplikt, olovlig vinstutdelning, företrädaransvar m.m., 3 uppl., 2002 s. 143.

191

Likvidation och annan upplösning

SOU 2009:37

Vidare framstår det som olämpligt att en ekonomisk förening som äger fast egendom eller innehar tomträtt upplöses utan föregående likvidation. Vi föreslår nedan att vid föreningens upplösning ska dess eventuella tillgångar övergå till medlemmarna genom universalsucce- ssion. Medlemmarna kommer då att inneha egendomen med samägan- derätt. Denna ägandeform framstår som mindre lämplig när det gäller fast egendom och tomträtt, i vart fall om den upplösta föreningen har haft ett stort antal medlemmar. Vi föreslår därför att beslutet om upplösning utan föregående likvidation inte heller ska få registreras om föreningen äger fast egendom eller innehar tomträtt. Det får åligga den som anmäler beslutet att, genom kontroll i fastighetsregistret eller på annat sätt, förvissa sig om att denna förutsättning är uppfylld. Till anmälan bör sedan fogas en försäkran på heder och samvete att föreningen inte äger fast egendom eller innehar tomträtt.

Om det efter föreningens upplösning skulle visa sig att före- ningen trots allt var ägare av fast egendom, bör detta dock inte påverka giltigheten av Bolagsverkets registreringsbeslut. I en sådan situation får medlemmarna beviljas lagfart på fastigheten. Bolags- verkets bevis om registrering av beslutet om upplösning torde i så fall kunna anses utgöra fångeshandling tillsammans med utredning om kretsen av medlemmar (jfr prop. 1973:168 s. 20).

Intyg från myndighet m.m.

Till registreringsanmälan bör, som vi redan har varit inne på, fogas intyg från Kronofogdemyndigheten om att föreningen inte är före- mål för verkställighetsåtgärder, varken för allmänna eller enskilda skulder. Ett sådant intyg kan grundas på en sökning i myndighetens utsöknings- och indrivningsdatabas. Om föreningen är föremål för verkställighet, får föreningen antas ha skulder och då är förutsätt- ningarna för upplösning utan föregående likvidation inte uppfyllda. Föreningen bör då i stället avvecklas genom likvidation eller konkurs.

Enligt den danska modellen ska ett andelsselskab ge in ett intyg från tull- och skattemyndighet om att det inte finns några skatte- eller avgiftskrav rörande verksamheten. Frågan är då om det svenska förfarandet bör innehålla ett motsvarande krav på intyg från Skatte- verket om att föreningen inte har någon skatteskuld till staten. En sådan ordning skulle ge staten såsom skatteborgenär ett visst skydd. Samtidigt kan det ifrågasättas om ett skydd som bara tar sikte på existerande skatteskulder skulle vara tillräckligt. Det torde t.ex.

192

SOU 2009:37

Likvidation och annan upplösning

vara svårt för Skatteverket att under ett pågående beskattningsår uttala sig om de skatter som belöper på det beskattningsåret (jfr prop. 2000/01:150 s. 58).

Ett alternativ är att ge Skatteverket möjlighet att temporärt motsätta sig föreningens upplösning på samma sätt som verket i dag har möjlighet att temporärt motsätta sig en fusion. Enligt 12 kap. 13 § föreningslagen får Skatteverket besluta att det föreligger hinder mot verkställande av fusionsplanen. Beslutet gäller under viss tid om högst tolv månader men kan förlängas om det finns särskilda skäl. Så länge Skatteverkets beslut gäller, ska handläggningen av fusionen hos Bolagsverket vila. Förutsättningarna för Skatteverkets beslut är restriktiva. Beslutet måste vara motiverat med hänsyn till allmänintresset, verket ska ha beslutat om revision hos föreningen och det ska finnas skäl att anta att revisionen skulle försvåras avsevärt av fusionen.

En sådan ordning, tillämpad inom ramen för ett avvecklings- förfarande, riskerar emellertid att innebära en inte obetydlig admi- nistrativ omgång för såväl föreningen som Skatteverket. Skatte- verkets behov av att skjuta upp föreningens upplösning torde för övrigt vara avsevärt mindre än det behov som i vissa fall kan finnas av att skjuta upp en fusion. Vi föreslår därför en annan lösning. En förening som vill upplösas utan föregående likvidation bör vara skyldig att ge in ett intyg från Skatteverket som visar dels att före- ningen inte har några skulder som avser skatt eller socialavgifter, dels att det enligt Skatteverkets bedömning inte finns fog att anta att föreningen kommer att åläggas betalningsskyldighet för skatter eller socialavgifter. Detta bör ge Skatteverket visst skydd mot att en ekonomisk förening som kan antas komma att bli betalnings- skyldig för ännu inte debiterade skatter eller socialavgifter, exempel- vis en förening som är föremål för skatterevision, upplöses på det förenklade sättet.

Skatteverket kommer dessutom, i likhet med alla andra eventuella borgenärer, att i efterhand kunna kräva ut kvarstående skatter och socialavgifter från föreningens medlemmar, styrelseledamöter och verkställande direktör (jfr NJA 1986 s. 655).

193

Likvidation och annan upplösning

SOU 2009:37

Upplösning av föreningen

Föreningen bör anses upplöst i och med att Bolagsverket registrerar föreningens beslut om upplösning. Att föreningen anses upplöst innebär att den inte längre har någon rättskapacitet, dvs. den kan inte längre förvärva rättigheter eller skyldigheter eller föra talan inför domstol (se prop. 1993/94:196 s. 217). I och med registreringen – som får karaktär av avregistrering av föreningen – bör, av skäl som har utvecklats ovan, ansvaret för föreningens skulder övergå på styrelse- ledamöterna och den verkställande direktören samt, med de begräns- ningar som har angetts ovan, på medlemmarna.

I och med registreringen bör också eventuella tillgångar övergå till medlemmarna genom universalsuccession. Det innebär att ägande- rätten till föreningens tillgångar i fortsättningen kommer att till- komma medlemmarna med samäganderätt.

Det kan synas märkligt att medlemmarna övertar äganderätten till tillgångarna medan det är styrelsen som i första hand ansvarar för föreningens skulder. Det föreslagna avvecklingsförfarandet är dock tänkt att användas som ett enkelt sätt att upplösa en ekonomisk förening. Det får därför förutsättas att eventuella avvecklingsåtgärder redan har skett när beslutet fattas. Det är då naturligt att eventuellt överskott övergår till medlemmarna. Styrelsen får genom detta också ett incitament att verkligen se till att föreningen skulder är reglerade. Den föreslagna ordningen är inte heller avsedd att utesluta att styrelse- ledamöterna, om de ensamma tvingas att betala föreningens skulder, därefter regressvis återkräver utgivna belopp av medlemmarna.

Normalt bör givetvis föreningens avtalsrelationer vara avslutade när beslutet registreras. Om det undantagsvis skulle finnas något avtalsförhållande kvar, bör medlemmarna träda in i avtalet med de rättigheter och skyldigheter som följer med detta.

Överklagande

Bolagsverkets beslut att avskriva en anmälan om registrering eller att vägra registrering överklagas till allmän förvaltningsdomstol (se 15 kap. 6 § andra stycket föreningslagen). Detsamma gäller verkets beslut att ta bort en förening ur föreningsregistret med stöd av bestämmelserna i 11 kap. 18 § föreningslagen. Motsvarande ordning bör gälla för Bolagsverkets beslut i frågor som rör anmälan av beslut om upplösning utan föregående likvidation. Det innebär att

194

SOU 2009:37

Likvidation och annan upplösning

såväl ett beslut av Bolagsverket att registrera föreningens beslut om upplösning som ett beslut av Bolagsverket att vägra registrera ett sådant beslut eller skriva av anmälan för registrering bör kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

8.6Förfarandet vid fusion

8.6.1Gällande rätt

Bestämmelser om fusion finns i 12 kap. föreningslagen. Fusion inne- bär att en eller flera ekonomiska föreningar går samman genom att samtliga tillgångar och skulder i en eller flera av föreningarna över- tas av en annan förening. Vid fusion upplöses den eller de överlåtande föreningarna utan likvidation och medlemmarna i denna eller dessa föreningar blir medlemmar i den övertagande föreningen (se 12 kap. 1 § föreningslagen). Fusion kan genomföras antingen genom kombi- nation eller genom absorption. Kombination innebär att två eller flera företag (överlåtande företag) förenas i ett nytt företag (det övertagande företaget). Absorption innebär att ett eller flera över- låtande företag går upp i ett befintligt, övertagande, företag.

En fusion är ett noga reglerat förfarande. Den inleds med att de fusionerande föreningarna upprättar en fusionsplan med ett visst i lagen närmare angivet innehåll. Planen ska ges in till Bolagsverket för registrering. Bolagsverket ska kungöra uppgiften att fusionsplanen har registrerats. Därefter ska fusionsplanen godkännas av förenings- stämman i samtliga överlåtande föreningar (se 12 kap. 7 § förenings- lagen). För att föreningsstämmans beslut om godkännande ska vara giltigt krävs att beslutet biträds av minst nio tiondelar av de röst- berättigade eller att det fattas på två på varandra följande förenings- stämmor och på den senare stämman biträds av minst två tredje- delar av de röstande (se 12 kap. 9 § föreningslagen). En medlem i en överlåtande förening som inte har samtyckt till fusionen får säga upp sig till utträde ur föreningen.

Det är inte nödvändigt att föreningsstämman i den övertagande föreningen godkänner fusionsplanen. Det är tillräckligt att planen godkänns av styrelsen i den övertagande föreningen (se prop. 1986/87:7 s. 231 f.).

När fusionsplanen har godkänts, ska den överlåtande föreningens kända borgenärer underrättas om den planerade fusionen. Därefter ska den övertagande föreningen ansöka om tillstånd att verkställa

195

Likvidation och annan upplösning

SOU 2009:37

fusionsplanen. En sådan ansökan ska göras hos Bolagsverket som därefter ska utfärda kallelse på överlåtande förenings borgenärer. Om någon sådan borgenär invänder mot fusionen, ska Bolags- verket överlämna ärendet till tingsrätt. Om tillstånd att verkställa fusionsplanen har meddelats, ska fusionen registreras hos Bolags- verket. I och med registreringen upplöses överlåtande förening och dess tillgångar och skulder övergår på den övertagande föreningen. Medlemmarna i överlåtande förening blir medlemmar i den över- tagande föreningen.

Fusionsförfarandet enligt aktiebolagslagen har stora likheter med det förfarande som har beskrivits ovan. Några skillnader finns dock. En sådan skillnad avser det majoritetskrav som uppställs för stäm- mans godkännande av fusionsplanen. Enligt aktiebolagslagen gäller som huvudregel att ett bolagsstämmobeslut om godkännande av fusionsplanen är giltigt om det har biträtts av aktieägare med minst två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de aktier som är företrädda vid stämman (se 23 kap. 17 § första stycket aktiebolags- lagen). Ett särskilt strängt majoritetskrav gäller dock i vissa fall där det överlåtande bolaget är ett publikt bolag (se 23 kap. 17 § tredje stycket aktiebolagslagen i dess lydelse enligt SFS 2008:805).

8.6.2Stämmans godkännande av fusionsplanen

Förslag: Ett beslut att godkänna fusionsplanen ska kunna fattas på en föreningsstämma med två tredjedelars majoritet bland de röstande på stämman.

Bestämmelserna om tiden för kallelse till föreningsstämma som ska ta ställning till en fråga om fusion ändras så att kallelsen måste skickas ut tidigare än i dag.

Vi har ovan föreslagit att beslut om ändring av stadgarna och om frivillig likvidation alltid ska kunna fattas vid en föreningsstämma och att beslutet som huvudregel ska kunna tas med två tredjedelars majoritet (se avsnitten 7.4.5, 7.4.6 och 8.5.1). Mot denna bakgrund finns skäl att överväga om även beslut om godkännande av fusions- planen i överlåtande föreningar ska kunna fattas på motsvarande sätt.

Lagstiftaren har redan tidigare infört lättnader i majoritetskravet avseende stämmogodkännande av fusionsplan. Före den 1 januari

196

SOU 2009:37

Likvidation och annan upplösning

1998 krävdes att beslutet biträddes av samtliga röstberättigade i föreningen för att detta skulle kunna fattas vid en stämma. Numera gäller att beslutet ska biträdas av nio tiondelar av de röstberättigade i föreningen för att kunna fattas på en stämma. Som skäl för lätt- naden i majoritetskravet anfördes att det förelåg behov av omstruk- tureringar inom vissa kooperativa branscher (se prop. 1996/97:163 s. 24).

Såväl i finsk som norsk lagstiftning är det som huvudregel till- räckligt med beslut om fusion på en stämma med två tredjedelars majoritet. Enligt norsk rätt uppställs dock krav på högre majoritet i vissa särskilda fall. Som framgått av redogörelsen ovan fattas mot- svarande beslut för aktiebolagens del på en stämma normalt med två tredjedelars majoritet.

Behovet av omstruktureringar i ekonomiska föreningar kan inte anses ha minskat. Att beslut om fusion måste fattas vid två förenings- stämmor kan vid en sådan omstrukturering utgöra en olägenhet och en konkurrensnackdel. Till detta kommer att systematiska skäl talar för att reglerna kring beslut om godkännande av fusionsplan anpassas till vad som gäller för beslut om ändring av stadgarna respektive likvidation. En fusion är inte heller ett lika ingripande beslut för den enskilde medlemmen som likvidation, eftersom fusio- nen innebär att medlemmarna i den eller de överlåtande föreningarna blir medlemmar i den övertagande föreningen. Detta talar för att det bör finnas utrymme för att genomföra förenklingar av besluts- förfarandet.

Vi föreslår därför att ett beslut om godkännande av fusionsplanen ska kunna fattas med två tredjedelars majoritet på en förenings- stämma. Det bör dock vara möjligt att i stadgarna ta in mera långt- gående villkor, t.ex. bestämmelser som motsvarar lagens nuvarande krav.

På motsvarande sätt som vid beslut om ändring av stadgarna och likvidation bör tiden för kallelse till den stämma som ska besluta i frågan förlängas, se avsnitten 7.4.4 och 8.5.1. Kallelse till ordinarie stämma som ska behandla denna fråga bör ske enligt den huvud- regel för kallelse till föreningsstämma som vi har föreslagit ovan, dvs. kallelse bör utfärdas minst fyra veckor före stämman. Vidare bör det införas en särskild reglering för kallelse till extra stämma där en fråga om fusion ska behandlas. Kallelse till en sådan extra stämma bör också ske minst fyra veckor före stämman men med möjlighet för föreningen att i stadgarna bestämma en kortare kallelsetid, dock inte kortare än två veckor.

197

9Ansvaret för vissa myndighetsbeslut

9.1Länsstyrelsernas uppgifter enligt föreningslagen

I några fall har lagstiftaren valt att ge en myndighet i uppdrag att utföra särskilda uppgifter som primärt ligger på ett föreningsorgan men som detta har försummat. Exempel på sådana uppgifter är att kalla till föreningsstämma och utse behörig revisor när en sådan saknas. I andra fall har lagstiftaren, i syfte att ge minoritetens skydd mot missbruk från majoriteten, gett en myndighet särskilda upp- gifter, såsom att utse minoritetsrevisorer och förordna särskilda granskare.

I dag är det länsstyrelsen i det län där föreningens styrelse har sitt säte som ansvarar för dessa uppgifter. Länsstyrelserna har mot- svarande uppgifter när det gäller bostadsrättsföreningar (se 9 kap. 14 och 26 § bostadsrättslagen, 1991:614), kooperativa hyresrätts- föreningar (se 2 kap. 17 och 20 § lagen, 2002:93, om kooperativ hyresrätt) och sambruksföreningar (se 13 och 14 § lagen, 1975:417, om sambruksföreningar). Länsstyrelsen har också vissa uppgifter när de gäller europakooperativen.

Att dessa uppgifter ligger på länsstyrelserna bör bl.a. ses mot bakgrund av att det tidigare var länsstyrelserna som förde föreningsregistren.

Kallelse till föreningsstämma

Det är styrelsens ansvar att kalla till föreningsstämma. Om en stämma som ska hållas enligt föreningslagen, stadgarna eller ett stämmobeslut inte sammankallas i föreskriven ordning, ska läns- styrelsen efter anmälan genast kalla till föreningsstämma (se 7 kap. 7 § föreningslagen). En sådan anmälan kan göras av en styrelse-

199

Ansvaret för vissa myndighetsbeslut

SOU 2009:37

ledamot, en verkställande direktör, en revisor eller någon röst- berättigad i föreningen. En motsvarande bestämmelse finns i 7 kap. 17 § aktiebolagslagen.

Utseende av medrevisor

En ekonomisk förening ska ha en eller flera revisorer. Revisorerna utses som regel av föreningsstämman. Varje röstberättigad medlem har dock rätt att vid stämman föreslå att länsstyrelsen ska utse en revisor som ska delta i revisionen tillsammans med övriga revisorer (se 8 kap. 2 § föreningslagen). Föreningslagens terminologi för sådan revisor är medrevisor (i rubriken till den motsvarande para- grafen i aktiebolagslagen används i stället begreppet minoritets- revisor). Förslaget ska läggas fram på en stämma där revisor ska väljas eller på en stämma där förslaget enligt kallelsen till stämman ska behandlas. Om det biträds av minst en tiondel av samtliga röst- berättigade i föreningen eller av en tredjedel av de röstberättigade som närvarar på stämman, är styrelsen skyldig att inom en vecka begära hos länsstyrelsen att en medrevisor utses. Försummar styrelsen detta, har varje röstberättigad rätt att själv göra begäran hos länsstyrelsen. – Även innehavare av förlagsandelar har viss rätt att begära att medrevisor utses. Också en sådan medrevisor ska utses av länsstyrelsen.

Liknande bestämmelser för aktiebolag finns i 9 kap. 9 § aktie- bolagslagen.

Beslut om auktoriserad eller godkänd revisor

Det är bara i vissa större ekonomiska föreningar som det måste finnas en auktoriserad eller godkänd revisor. De närmare kriteri- erna för detta anges i 8 kap. 5 § föreningslagen.

I ekonomiska föreningar som inte enligt lag behöver ha auktori- serad eller godkänd revisor får länsstyrelsen, om det är påkallat av särskilda omständigheter, besluta att minst en av föreningens revi- sorer ska vara auktoriserad eller godkänd revisor (se 8 kap. 6 § föreningslagen). Om det finns skäl till det, får länsstyrelsen samti- digt förordna en auktoriserad eller godkänd revisor att med övriga revisorer delta i revisionen. Syftet med reglerna är att stärka revisorsfunktionen och på ett effektivare sätt få med revisorerna i

200

SOU 2009:37

Ansvaret för vissa myndighetsbeslut

kampen mot den ekonomiska brottsligheten (se prop. 1984/85:30 s. 14 ff. och prop. 1986/87:7 s. 68 f.).

Någon motsvarande reglering finns inte för aktiebolagens del, eftersom dessa enligt aktiebolagslagen alltid ska ha en revisor som är auktoriserad eller godkänd.

Förordnande av behörig revisor

I vissa situationer kan länsstyrelsen ingripa om bestämmelserna om utseende av revisor inte har följts. Enligt 8 kap. 9 § föreningslagen ska sålunda länsstyrelsen på anmälan förordna en behörig revisor om

1.någon auktoriserad eller godkänt revisor inte är utsedd, trots att föreningen enligt lagen är skyldig att ha sådan,

2.en revisor är obehörig (t.ex. på grund av konkurs eller närings- förbud eller jäv),

3.en bestämmelse i stadgarna om antalet revisorer eller om reviso- rernas behörighet har åsidosatts.

Vidare ska länsstyrelsen enligt 8 kap. 9 § tredje stycket förenings- lagen förordna en auktoriserad eller godkänd revisor, om föreningsstämman trots begäran från en tillräcklig minoritet har underlåtit att utse en sådan revisor.

Motsvarande bestämmelser finns för aktiebolagens del i 9 kap. 25–27 §§ aktiebolagslagen.

Utseende av särskild granskare

Länsstyrelsen kan utse en granskare för särskild granskning av föreningens förvaltning och räkenskaper under viss förfluten tid eller av vissa åtgärder eller förhållanden i föreningen (se 8 kap. 17 § föreningslagen). Reglerna om detta förfarande överensstämmer i stort med de som gäller för utseende av minoritetsrevisor. Även innehavare av förlagsandelar har viss möjlighet att få till stånd sär- skild granskning.

Liknande bestämmelser om utseende av särskilda granskare i aktiebolag finns i 10 kap. 23–25 §§ aktiebolagslagen.

201

Ansvaret för vissa myndighetsbeslut

SOU 2009:37

Antalet ärenden

Det är länsstyrelserna i Stockholms län, Skåne län respektive Västra Götalands län som hanterar flest ärenden av de aktuella slagen. Nedan redovisas det sammanlagda antalet ärenden enligt aktie- bolagslagen och föreningslagen vid dessa länsstyrelser.

Tabell 13.1 Antalet ärenden hos länsstyrelsen i Stockholms län

	2005	2006	2007	2008
Kallelse till stämma	14	21	16	26
Medrevisor/ Revisor	6	10	14	13
Särskild granskning	12	15	24	24
Övriga ärenden	3	3	5	7
Totalt antal ärenden	35	49	59	70

Tabell 13.2 Antalet ärenden hos länsstyrelsen i Skåne län

	2005	2006	2007	2008
Kallelse till stämma	5	4	7	8
Medrevisor/ Revisor	8	9	2	8
Särskild granskning	8	8	4	8
Övriga ärenden	10	23	13	10
Totalt antal ärenden	31	44	26	34

Tabell 13.3 Antalet ärenden hos länsstyrelsen i Västra Götalands län

	2005	2006	2007	2008
Kallelse till stämma	3	8	10	5
Medrevisor/ Revisor	11	7	3	4
Särskild granskning	9	9	5	2
Övriga ärenden	1	1	2	–
Totalt antal ärenden	24	25	20	11

9.2Övervägandena i Ds 2007:28

Ganska nyligen har övervägts om vissa verksamheter vid länsstyrel- serna bör koncentreras till ett mindre antal länsstyrelser. I den promemoria där detta arbete har redovisats, Koncentration av läns- styrelseverksamhet (Ds 2007:28), har även länsstyrelsernas upp- gifter enligt föreningslagen och aktiebolagslagen behandlats. I den delen har följande analys gjorts.

Den aktuella verksamheten är avståndsoberoende. Länsstyrel- serna varken tar emot eller gör några externa besök med anledning av verksamheten och lokalkännedom har endast marginell eller

202

SOU 2009:37

Ansvaret för vissa myndighetsbeslut

ingen betydelse för verksamheten. Det finns ett stort behov av lik- formigt utförande och några lokala eller regionala hänsyn ska inte tas vid bedömningarna. Verksamheten har få eller mycket svaga kopplingar till andra uppgifter som åvilar länsstyrelserna. De har sålunda marginell eller ingen betydelse för länsstyrelsens uppdrag enligt länsstyrelseinstruktionen att följa tillståndet i länet och att underrätta regeringen om vad som är särskilt viktigt att få veta om länet. Verksamheten är av mycket liten omfattning. Totalt syssel- sattes under år 2006 2,1 årsarbetskrafter.1 Uppgifterna kan dock vara mycket komplicerade och ibland dessutom brådskande, exem- pelvis vid kallelse till föreningsstämma.

I promemorian föreslås därför att länsstyrelsen uppgifter i dessa delar koncentreras till ett mindre antal länsstyrelser. I utrednings- uppdraget ingick inte att föreslå någon annan huvudman än läns- styrelserna för verksamheten.

9.3Bolagsverket övertar länsstyrelsernas uppgifter enligt föreningslagen

Förslag: Bolagsverket övertar de uppgifter som länsstyrelserna i dag har enligt föreningslagen.

Såsom har konstaterats i Ds 2007:28 är länsstyrelsernas verksamhet på de aktuella områdena avståndsoberoende. Behovet av stöd och service till sökandena kan tillgodoses genom telefonkontakter och genom information på Bolagsverkets webbplats. Det är inte nöd- vändigt med personliga besök eller med lokal kännedom. Verksam- heten torde därför likaväl kunna utföras av en central myndighet, Bolagsverket, som av länsstyrelserna. En överföring av verksam- heten till Bolagsverket torde inte heller leda till försämrad service eller till några andra nackdelar för de ekonomiska föreningarna.

Såsom också har konstaterats i Ds 2007:28 är det angeläget att uppgifterna utförs på ett likformigt sätt. Om verksamheten över- förs till en enda myndighet, ger detta bättre möjligheter att åstad- komma en enhetlig praxis.

1 Mätningen av årsarbetskrafterna avser enligt Ds 2007:28 arbetsområdet Näringsrättsliga frågor, som även inkluderar andra ärenden, såsom pantlåneverksamhet, bilskrotare och ensamrätt till sjunket gods.

203

Ansvaret för vissa myndighetsbeslut

SOU 2009:37

Vidare har uppgifterna en klar koppling till Bolagsverkets andra uppgifter. I det utredningsarbete som föregick 1951 års förenings- lag framhölls – som argument för att uppgiften att kalla till stämma borde ligga på länsstyrelsen – att länsstyrelsen i egenskap av registreringsmyndighet kunde förväntas sitta inne med de bästa upplysningarna om föreningarna (se SOU 1949:17 s. 194 f.). Inte minst för föreningarna torde det vara praktiskt att ärenden av detta slag handläggs av samma myndighet som handlägger frågor om registrering.

Vi föreslår därför att länsstyrelsernas verksamhet i de aktuella delarna flyttas över till Bolagsverket.

9.4Närmare om Bolagsverkets handläggning

Förslag: Ärendena ska anhängiggöras hos Bolagsverket genom en ansökan. Ansökan ska vara avgiftsbelagd. Om ansökan bifalls, ska föreningen ersätta sökanden för ansökningsavgiften.

Kallelse till föreningsstämma m.m.

Kallelse till föreningsstämma sker enligt gällande rätt på anmälan av en styrelseledamot, den verkställande direktören, en revisor eller någon röstberättigad. Enligt vår mening är det mera naturligt att ett ärende av detta slag anhängiggörs genom en ansökan. Detsamma gäller beslut om att utse medrevisor och särskild granskare samt förordnanden av behörig revisor. Det gäller i synnerhet som myndigheten knappast bör kunna vidta de aktuella åtgärderna utan att det finns en begäran om detta.

I dag kostar det inte något att göra anmälan. Bolagsverkets verk- samhet finansieras – till skillnad från verksamheten i länsstyrelserna

– genom de avgifter som verket uppbär i olika slag av ärenden. Enligt vår mening bör detta gälla även de nu aktuella ärendena. Sökanden bör alltså vara skyldig att betala en ansökningsavgift som täcker kostnaderna för ärenden av denna typ. Om ansökan bifalls, bör sökanden ha rätt att återkräva ansökningsavgiften från före- ningen. I de ärenden där ansökan görs av styrelsen, får avgiften betalas med föreningens medel. I den mån ansökningsavgiften inte täcker kostnaderna för kallelse till föreningsstämma – såsom blir fallet om ett större antal personer måste kallas skriftligen – bör

204

SOU 2009:37

Ansvaret för vissa myndighetsbeslut

föreningen, liksom i dag, ersätta Bolagsverket för dessa kostnader. Beträffande kostnadsberäkningar, se avsnitt 13.2.1.

En annan fråga är vilka handlingar som sökanden ska ge in till- sammans med ansökan i respektive ärenden. Omständigheterna kan dock variera så mycket att det inte bör ställas upp några författningskrav i detta hänseende. Det blir därmed Bolagsverket som i det enskilda fallet får bedöma vilket beslutsunderlag som är nödvändigt och – om det behövs – efterfråga handlingar från sökanden eller styrelsen.

Vad gäller Bolagsverkets handläggning av ärendena bör i övrigt förvaltningslagens bestämmelser tillämpas. Det innebär bl.a. att ansökan i förekommande fall bör kommuniceras med föreningens ställföreträdare (jfr 17 § förvaltningslagen, 1986:223). Några ytter- ligare författningsbestämmelser fordras inte.

När det gäller sättet för kallelse till föreningsstämma bör Bolagsverket som huvudregel tillämpa den ordning som är före- skriven i föreningens stadgar. I vissa fall kan detta emellertid vara praktiskt svårt att genomföra, exempelvis om stadgarna föreskriver att kallelse ska ske genom att kallelse hålls tillgänglig för medlem- marna på föreningens webbplats. I en sådan situation bör Bolags- verket kunna kalla till stämma på annat lämpligt sätt. Vi föreslår att lagen kompletteras med en bestämmelse om detta.

Beslut om auktoriserad eller godkänd revisor

Enligt gällande rätt ska länsstyrelsen, om det är påkallat av särskilda omständigheter, besluta att minst en revisor ska vara auktoriserad eller godkänd revisor (se 8 kap. 6 § föreningslagen). Länsstyrelsen kan ta upp frågan även utan att någon har begärt detta.

Det torde i praktiken inte ha varit möjligt för länsstyrelsen att ta upp en fråga av detta slag utan att den först har väckts av någon utomstående. Inte heller Bolagsverket kommer att ha möjlighet att ta upp frågan självmant. Vi anser därför att även dessa ärenden bör anhängiggöras genom ansökan. Ansökan bör kunna göras av var och en som har intresse av att föreningen är föremål för kvalifice- rad revision, t.ex. medlemmar i föreningen eller föreningens borge- närer. Sökanden bör vara skyldig att betala en ansökningsavgift men, om ansökan bifalls, ha rätt att få tillbaka motsvarande belopp från föreningen.

205

10Frågor om styrelsen i en ekonomisk förening

10.1Antalet styrelseledamöter

10.1.1Gällande rätt

Föreningsstämman är föreningens högsta beslutande organ. Föreningsstämman sammanträder dock i regel enbart en gång om året. Det är därför nödvändigt med ett organ som sköter föreningens verksamhet under året. Detta organ är styrelsen. Styrelsen kan sägas vara det förvaltande eller verkställande organet och även det organ som företräder föreningen i förhållande till tredje man.1

Bestämmelser om föreningen styrelse finns i 6 kap. förenings- lagen. En ekonomisk förening ska ha en styrelse som består av minst tre ledamöter (se 6 kap. 1 § första stycket föreningslagen). Bestämmelsen är tvingande och det är inte möjligt att ta in före- skrifter i stadgarna om ett mindre antal ledamöter. Det är som huvudregel föreningsstämman som utser styrelseledamöterna. Föreningen kan också i stadgarna bestämma att en eller flera leda- möter ska utses på något annat sätt. Exempelvis kan en viss grupp medlemmar eller någon utomstående, t.ex. staten eller en kommun, ges rätt att utse en eller flera ledamöter.2

Föreningslagen uppställer inte något krav på att föreningen ska utse suppleanter för styrelseledamöterna. Om föreningen väljer att utse suppleanter, gäller dock lagens regler om styrelseledamöter i tillämpliga delar även för suppleanter (se 6 kap. 1 § fjärde stycket föreningslagen).

Föreningslagens bestämmelser om antalet styrelseledamöter och suppleanter skiljer sig från motsvarande reglering i aktiebolagslagen. Ett

1Se A. Mallmén, Lagen om ekonomiska föreningar, En kommentar, 3 uppl., s. 181.

2Se A. Mallmén, Lagen om ekonomiska föreningar, En kommentar, 3 uppl., s. 182.

207

Frågor om styrelsen i en ekonomisk förening

SOU 2009:37

privat aktiebolag ska ha en styrelse som består av en eller flera leda- möter. Om styrelsen har färre än tre ledamöter, måste det finnas minst en suppleant (se 8 kap. 1 och 3 §§ aktiebolagslagen). I ett publikt aktiebolag måste styrelsen ha minst tre ledamöter (se 8 kap. 46 § aktiebolagslagen).

10.1.2Internationella jämförelser

Den norska regleringen på området är snarlik den svenska. Ett sam- virkeforetak ska sålunda ha en styrelse med minst tre ledamöter. Det är dock möjligt att i stadgarna föreskriva att styrelsen ska bestå av två ledamöter. Styrelseledamöterna utses som huvudregel av årsmötet, som också beslutar om det även ska utses suppleanter. Om styrelsen består av endast två ledamöter, ska minst en supple- ant utses.

I Finland är motsvarande bestämmelser utformade något annorlunda. Lagen om andelslag föreskriver att ett andelslags sty- relse ska bestå av minst en och högst sju ledamöter, om inte något annat bestäms i stadgarna. Om styrelsen har färre än tre ledamöter, ska det finnas minst en suppleant.

Enligt tysk rätt ska ett kooperativ ha en styrelse med två eller flera ledamöter. Om kooperativet inte har fler än 20 medlemmar, kan föreningen i stadgarna bestämma att styrelsen ska bestå av en ledamot.

10.1.3Bör det införas en flexiblare reglering av antalet styrelseledamöter?

Bedömning: Styrelsen i en ekonomisk förening bör även i fort- sättningen ha minst tre ledamöter.

Bestämmelsen om att styrelsen alltid ska ha minst tre ledamöter infördes genom 1951 års föreningslag. Tidigare lagstiftning medgav att styrelsen i en ekonomisk förening bestod av en eller två leda- möter. Regleringen i 1951 års lag motiverades med att en ekono- misk förening – till skillnad från ett aktiebolag – inte kan bestå av en person och att det i personsammanslutningar av denna karaktär därför var lämpligare med en styrelse som hade i vart fall tre leda- möter (se prop. 1951:34 s. 124).

208

SOU 2009:37

Frågor om styrelsen i en ekonomisk förening

Det är enligt vår mening i de flesta situationer naturligt att en ekonomisk förening har en styrelse som består av flera ledamöter. Den ekonomiska föreningsformen bygger på tanken att medlem- marna gemensamt ska delta i föreningens verksamhet. Intresset av att medlemmarna kan utöva inflytande i företaget är därför mera påtagligt än motsvarande delägarintresse i en kapitalassociation, t.ex. ett aktiebolag. Det intresset tillvaratas, kan det hävdas, bäst om det finns flera medlemmar i föreningens styrelse. Även om sty- relsens uppgift inte i första hand är att vara representanter för medlemmar eller medlemsgrupper kan det därför många gånger vara lämpligast att styrelsen har en sammansättning som svarar mot medlemskretsen, något som knappast är möjligt om styrelsen bara har en eller ett par ledamöter.

Vad som är lämpligt i flertalet föreningar behöver i och för sig inte vara lämpligt i alla. Det kan finnas situationer då en tvingande lagbestämmelse om att styrelsen ska ha minst tre ledamöter fram- står som onödig. Så kan exempelvis vara fallet i en liten ekonomisk förening med begränsad verksamhet där bara någon av medlem- marna känner sig skickad att ta det ansvar som följer med uppdra- get som styrelseledamot. Vidare kan det i ett ”uppstartsskede” av en förenings verksamhet vara en smidig lösning med en styrelse med en eller två ledamöter som kan företräda föreningen utåt i olika sammanhang till dess verksamheten har kommit igång på all- var. Man kan mot den bakgrunden fråga sig om lagen verkligen bör uppställa ett generellt krav på att styrelsen i en ekonomisk förening ska ha minst tre ledamöter. Som ovan har framgått lämnar lagstift- ningen i några andra länder utrymme för styrelseorgan med en enda ledamot.

Vi är dock i detta skede inte beredd att föreslå någon ändring av nuvarande bestämmelser om antalet styrelseledamöter. Lagens krav på att styrelsen ska minst tre ledamöter uppfattas inom delar av den kooperativa rörelsen som ett viktigt kooperativt moment i regleringen av ekonomiska föreningar. Vi vill inte heller utesluta att en möjlighet att driva ekonomiska föreningar med enbart någon eller ett par styrelseledamöter skulle kunna leda till att företags- formen kom att användas för verksamhet för vilken den i dag inte är tänkt.

Vi är därför för närvarande inte beredd att föreslå ett avskaf- fande av kravet på minst tre styrelseledamöter. Vi avser dock att återkomma till frågan i vårt slutbetänkande.

209

Frågor om styrelsen i en ekonomisk förening

SOU 2009:37

10.2Bosättningskrav

10.2.1Gällande rätt

Föreningslagen ställer krav på att vissa av förenings funktionärer ska vara bosatta inom EES. Enligt 6 kap. 4 § första stycket före- ningslagen ska den verkställande direktören och minst halva antalet styrelseledamöter vara bosatt inom EES. Detsamma gäller i fråga om vice verkställande direktör, styrelsesuppleanter och likvidator (se hänvisningarna i 6 kap. 2 § andra stycket, 6 kap. 1 § fjärde stycket respektive 11 kap. 7 § första stycket föreningslagen). Enligt 6 kap. 11 § andra stycket föreningslagen ska dessutom minst en av dem som styrelsen har gett i uppdrag att företräda föreningen och teckna dess firma vara bosatt inom EES. Vidare innehåller 8 kap. 3 § föreningslagen bestämmelser om att revisorer som inte är auktoriserade eller godkända ska vara bosatta inom EES. Bosätt- ningskravet gäller dock inte om även en auktoriserad eller godkänd revisor deltar i revisionen.

Bolagsverket kan i särskilda fall ge dispens från kraven på bosättning (se 6 kap. 4 §, 6 kap. 11 § och 8 kap. 3 § föreningslagen). Bestämmelserna i föreningslagen utesluter dock inte att föreningen kan sakna företrädare som är bosatta i Sverige. Om föreningen inte har någon behörig ställföreträdare som är bosatt i Sverige, ska sty- relsen bemyndiga en person som är bosatt här i landet att ta emot delgivning på föreningens vägnar (se 6 kap. 11 § fjärde stycket föreningslagen). En sådan person brukar kallas för särskild delgiv- ningsmottagare.

10.2.2Bakgrunden till och skälen bakom dagens bosättningskrav

1895 års föreningslag uppställde vissa krav som avsåg styrelseleda- möternas bosättning och nationalitet. Enligt denna skulle en styrelseledamot vara ”i Sverige bosatt norsk eller svensk under- såte”. Det ställdes alltså krav på bosättning i Sverige men även krav på svenskt eller norskt medborgarskap. Någon möjlighet till undantag från kraven fanns inte. Bosättningskravet och kravet på medborgarskap har därefter reviderats ett antal gånger. År 1990 avskaffades kravet på att styrelseledamöter skulle ha svenskt med- borgarskap (se prop. 1989/90:160).

210

SOU 2009:37

Frågor om styrelsen i en ekonomisk förening

Bosättningskraven fick sin nuvarande utformning genom lag- ändringar som tillkom i samband med att Sverige tillträdde EES- avtalet. De dåvarande reglerna – som krävde bosättning i Sverige på visst sätt – ansågs inte förenliga med Sveriges folkrättsliga förplik- telser att anpassa nationella regler till EES-avtalets regler om fri etableringsrätt (se prop. 1992/93:68 s. 58 f.).

De ursprungliga skälen till kraven på svenskt medborgarskap och bosättning i Sverige för vissa föreningsfunktionärer har varit att säkra ett svenskt inflytande i företagens skötsel. Kraven har antagits säkerställa att svenska samhällsintressen blir beaktade, att företagsledningen har kunskap om svensk lagstiftning och att spel- reglerna på den svenska arbetsmarknaden följs. Kraven syftar också till att säkerställa att de ansvariga inom företagsledningen har nära kontakt med skötseln av företagets angelägenheter och att en beslutför styrelse snabbt kan kallas samman. Ett annat skäl till regleringen har varit att skydda det allmännas samt andra borgenä- rers och avtalsparters intressen.3

I dag torde bosättningskraven främst motiveras av intresset av att företagets ledning finns tillgänglig för borgenärer, myndigheter och andra utomstående intressenter. I samband med att bosätt- ningskravet lättades för personer bosatta inom EES diskuterades om man också borde liberalisera kravet i förhållande till personer bosatta utanför EES. Det konstaterades att vid en liberalisering av bosättningskraven var det viktigt att så långt som möjligt ta hänsyn till behovet av att företagets ledning finns tillgänglig. För utomstå- ende intressenter ansågs det viktigt att företaget kunde delges och att domar och beslut mot företagets företrädare, exempelvis angå- ende skadeståndsansvar för styrelseledamöter, kunde verkställas (se prop. 1992/93:68 s. 61 f.). I förhållande till stater inom EES fanns en möjlighet till sådan verkställighet på privaträttens område genom Luganokonventionen.4 Någon motsvarande konvention

3 Se. prop. 1989/90:160, bilaga 2 Kommerskollegiums pm om Medborgarskaps- och bosättningskraven i aktiebolagslagen m.fl. författningar, förslag till förenklade regler, s. 63.

4 Konventionen av den 16 september 1988 om domstols behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område (Luganokonventionen). Vidare gäller i Sverige numera även konventionen av den 27 september 1968 om domstols behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område jämte tillträdeskonventioner (Brysselkonventionen), rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (Bryssel I-förordningen), Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 805/2004 av den 21 april 2004 om införande av en europeisk exekutionstitel för obestridda fordringar (förordningen om den europeiska exekutionstiteln) och avtalet den 19 oktober 2005 mellan Europeiska gemen- skapen och Konungariket Danmark om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område.

211

Frågor om styrelsen i en ekonomisk förening

SOU 2009:37

fanns inte i förhållande till stater utanför EES. Svårigheten att verk- ställa domar i dessa stater föranledde att liberaliseringen av bosätt- ningskravet begränsades till att gälla personer bosatta inom EES.

10.2.3Bosättningskraven bör tas bort

Förslag: Kravet på att den verkställande direktören och minst hälften av styrelsens ledamöter ska vara bosatta inom EES tas bort. Detsamma ska gälla bosättningskraven för särskilda firmatecknare och revisorer som inte är godkända eller auktori- serade.

Kravet på att minst hälften av styrelsens ledamöter i en ekonomisk förening ska vara bosatta inom EES innebär i sig ett visst administrativt hinder. Hindret är kanske i praktiken inte särskilt allvarligt. Som en följd av den kooperativa företagsformens sär- skilda karaktär har svenska ekonomiska föreningar sannolikt i det alldeles övervägande antalet fall en stark anknytning till Sverige eller i vart fall till EES och det blir därför inte aktuellt att hämta styrelseledamöter från stater utanför EES. Enligt uppgift från Bolagsverket har det under den senaste femårsperioden bara före- kommit fyra ansökningar om dispens från bosättningskraven. Ansökningarna avsåg kraven i 6 kap. 4 § föreningslagen. Även det kooperativa företagandet har dock på senare år internationaliserats och det finns därför anledning att på nytt granska argumenten för gällande reglering.

Av redogörelsen i avsnitt 10.2.2 framgår att det främsta motivet för bosättningskraven tidigare var behovet av att föreningens led- ning är tillgänglig för utomstående intressenter. Redan i dag med- ger dock lagen att hela styrelsen är bosatt utanför Sverige. Med dagens moderna kommunikationsteknik har det från tillgänglig- hetssynpunkt inte så stor betydelse om styrelseledamöter är bosatta inom eller utanför EES. Kravet på tillgänglighet är alltså inte längre något starkt skäl för att behålla bosättningskravet.

Viktigare är att det går att delge föreningen i olika sammanhang. Delgivning sker i första hand genom någon av föreningens företrä- dare. Om inte någon av föreningens företrädare är bosatta i Sverige, försvåras delgivningen avsevärt. Som ovan har framgått innehåller emellertid föreningslagen redan ett krav på att föreningar som inte

212

SOU 2009:37

Frågor om styrelsen i en ekonomisk förening

har någon företrädare som är bosatt i landet ska utse en särskild delgivningsmottagare. Om det saknas en sådan delgivningsmotta- gare, ska Bolagsverket besluta att föreningen ska gå i likvidation (se 11 kap. 4 a § föreningslagen). Behovet av att kunna delge före- ningen är alltså redan löst genom nuvarande bestämmelser och utgör inte skäl för att behålla bosättningskraven.

Det skäl som kvarstår är behovet att kunna verkställa domar och beslut mot föreningens företrädare. I dag är verkställighet möjlig inom privaträttens område i förhållande till medlemsstaterna i EU och EES. Så kan exempelvis verkställighet ske av en dom som för- pliktar föreningens funktionärer att betala skadestånd till före- ningen, dess medlemmar eller tredje man. I förhållande till länder utom EU och EES saknas denna möjlighet till verkställighet av privaträttsliga fordringar.

Frågan är då vilken vikt man ska lägga vid möjligheten att faktiskt kunna verkställa ett skadeståndskrav mot någon av före- ningens funktionärer. Det är ingen tvekan om att det skadestånds- ansvaret kan ha en viss förebyggande effekt och, i det enskilda fallet, givetvis också en reparativ effekt. Intresset av att kunna verk- ställa skadeståndsavgöranden kan emellertid inte anses utgöra ett så tungt vägande skäl att det ensamt motiverar ett bibehållande av bosättningskraven.

I sammanhanget bör också beaktas att Utredningen om ett enklare aktiebolag har föreslagit att bosättningskraven avskaffas för aktiebolagens del. Om kravet avskaffas i fråga om aktiebolag, där det torde ha större praktiskt betydelse, finns det knappas anledning att behålla det för de ekonomiska föreningarnas del.

Vi anser därför att kraven på att hälften av styrelseledamöterna, minst en av de särskilda firmatecknarna samt den verkställande direktören ska vara bosatta inom EES bör tas bort. Detsamma bör gälla kravet på att föreningens revisorer ska vara bosatta inom EES.

213

11Regleringen för övriga kooperativa företagsformer

Av avsnitt 2.2 har framgått att det finns flera lagar som reglerar sär- skilda former av ekonomiska föreningar och innehåller hänvisning- ar till föreningslagen. Så är fallet med bostadsrättslagen, lagen om kooperativ hyresrätt och lagen om sambruksföreningar. Andra för- eningslagen näraliggande lagar är lagen om europakooperativ och lagen om bank- och finansieringsverksamhet.

Vi har i uppdrag att analysera vilka konsekvenser de föreslagna ändringarna i föreningslagen kan få för de nämnda lagarna. Om vår översyn ger vid handen att det finns behov av konsekvensänd- ringar, ska utredaren lägga fram förslag till sådana.

11.1Bostadsrättsföreningar

11.1.1Gällande rätt

9 kap. bostadsrättslagen innehåller föreningsrättsliga bestämmelser, bl.a. bestämmelser om innehållet i föreningens stadgar, om med- lemsförteckning och om föreningens ledning. När det gäller de frå- gor som vi har behandlat ovan är följande av intresse.

Bestämmelser om föreningsstämma

Som huvudregel gäller föreningslagens bestämmelser om före- ningsstämma även för bostadsrättsföreningar (se 9 kap. 14 § bostads- rättslagen). Detta innebär exempelvis att vad som sägs i förenings- lagen om kallelse till stämma, genomförande av stämma, klander av stämmobeslut etc. är tillämpligt även för bostadsrättsföreningar.

215

Regleringen för övriga kooperativa företagsformer

SOU 2009:37

Det finns dock vissa undantag där bostadsrättslagen innehåller en särskild reglering. Det finns bl.a. särskilda bestämmelser om dels vissa särskilda beslut som rör föreningens förhållanden, dels beslut om ändring av bostadsrättsföreningens stadgar. Av 9 kap. 16 § för- sta stycket 4 bostadsrättslagen framgår sålunda att, om förenings- stämmans beslut innebär att föreningen ska överlåta ett hus där det finns lägenheter som är upplåtna med bostadsrätt, så ska beslutet fattas på det sätt som gäller för beslut om likvidation enligt 11 kap. 1 § föreningslagen. Såsom föreningslagen i dag är utformad innebär detta att beslutet är giltigt, om det antingen har biträtts av samtliga röstberättigade i föreningen eller har fattats på två på varandra föl- jande stämmor och på den senare stämman har biträtts av minst två tredjedelar av de röstande på stämman. Det krävs alltså beslut på två stämmor, om inte enighet kan nås bland föreningens medlem- mar.1

Bostadsrättslagen innehåller också särskilda bestämmelser om ändring av stadgarna. Dessa, som finns i 9 kap. 23–25 §§ bostads- rättslagen, gäller i stället för 7 kap. 14 och 15 §§ föreningslagen. Delvis överensstämmer de med föreningslagens bestämmelser. Ett beslut om ändring av stadgar är sålunda giltigt om samtliga röst- berättigade i föreningen är ense om det. Det är även giltigt, om det har fattats på två föreningsstämmor och på den senare stämman har biträtts av minst två tredjedelar av de röstande. I vissa särskilda fall krävs annan, högre, majoritet. Om beslutet avser ändring av grun- derna för beräkningen av årsavgiften, fordras tre fjärdedelars majo- ritet. Vidare krävs samtycke från samtliga röstande på den senare stämman om beslutet innebär att en medlems rätt till föreningens behållna tillgångar vid dess upplösning inskränks.

Revision och särskild granskning

Enligt 9 kap. 26 § bostadsrättslagen gäller bestämmelserna i 8 kap. föreningslagen i tillämpliga delar även för bostadsrättsföreningar. Detta innebär att bestämmelserna om länsstyrelsens uppgifter i samband med förordnade av revisor och särskild granskare m.m. gäller också för bostadsrättsföreningarnas del.

1 Därutöver krävs att minst två tredjedelar av bostadsrättshavarna i det hus som ska överlåtas har samtyckt till försäljningen.

216

SOU 2009:37

Regleringen för övriga kooperativa företagsformer

Likvidation och annan upplösning

Av 9 kap. 29 § bostadsrättslagen framgår att bestämmelserna om likvidation och upplösning i 11 kap. föreningslagen i tillämpliga delar gäller också för bostadsrättsföreningar. De ändringar som vi har föreslagit i föreningslagens bestämmelser om likvidation och upplösning får, om bostadsrättslagen inte ändras, alltså genomslag även för bostadsrättsföreningarna.

Vidare framgår av 9 kap. 30 § bostadsrättslagen att bestämmel- serna om fusion i 12 kap. 1–19 §§ föreningslagen gäller för bostads- rättsföreningar. Även i detta fall får utredningens förslag om enk- lare beslutsfattande vid fusion betydelse för bostadsrättsförening- arna om inte bostadsrättslagen ändras.

11.1.2Utredningens överväganden

Förslag: I bostadsrättföreningar ska, liksom hittills, beslut om stadgeändringar och beslut om likvidation fattas på två stämmor, om inte samtliga röstberättigade medlemmar i föreningen är ense om beslutet. Vidare ska, liksom hittills, beslut om god- kännande av fusionsplan fattas på två stämmor, om beslutet inte biträds av minst nio tiondelar av de röstberättigade.

I övrigt ska de föreslagna ändringarna i föreningslagen till- lämpas också i fråga om bostadsrättsföreningar.

En bostadsrättsförening är, som redan har konstaterats, en särskild form av ekonomisk förening. Det är därför naturligt att förenings- lagens bestämmelser tillämpas även på bostadsrättsföreningar, om det inte finns särskilda skäl att reglera bostadsrättsföreningar på ett avvikande sätt. Utgångspunkten bör därför vara att de ändringar som ovan har föreslagits i fråga om vanliga ekonomiska föreningar bör gälla även för bostadsrättslagen.

Det bör emellertid beaktas att verksamheten i en bostadsrätts- förening normalt rör medlemmarnas boende och därför ofta har en särskilt påtaglig betydelse för dem. Av betydelse är också att med- lemmarna regelmässigt är privatpersoner och att föreningarnas sty- relser oftast består av lekmän. Det är därför inte alldeles självklart att de ovan framlagda förslagen om att avskaffa det s.k. tvåstäm- mokravet vid beslut om stadgeändringar, beslut om likvidation och beslut om fusion bör gälla även bostadsrättsföreningar, eftersom

217

Regleringen för övriga kooperativa företagsformer

SOU 2009:37

kravet på två stämmor traditionellt har ansetts ge medlemmarna ett särskilt skydd.

Enligt vår mening är det givet att ett avskaffande av tvåstämmo- kravet skulle kunna ha fördelar även för en bostadsrättsförening. Nödvändiga stadgeändringar skulle kunna genomföras smidigare och till en lägre kostnad för föreningen. Vi har emellertid från före- trädare för bostadsrättsorganisationerna – Riksbyggen, HSB och SBC – mött en påtaglig skepsis till en sådan reform för bostads- rättsföreningarnas del. Tvåstämmokravet kan, har det sagts, för- hindra förhastade och mindre väl genomtänkta beslut och minska risken för att enskilda medlemmars rätt eftersätts och bör därför behållas.

Vi är, som redan har framgått, för vår del inte övertygade om att tvåstämmokravet är det bästa sättet att garantera genomtänkta beslut och att skydda enskilda medlemmar mot rättsövergrepp. Mot bakgrund av bostadsrättsföreningarnas särskilda karaktär och den särskilda betydelse som medlemskapet i en sådan förening van- ligen har för den enskilde kan det emellertid vara motiverat att bostadsrättslagen innehåller särskilda mekanismer till skydd för den enskilde. Vi är mot den bakgrunden – och med beaktande av bostadsrättsorganisationernas inställning – inte beredda att föreslå att bestämmelserna om att det i vissa fall krävs två stämmobeslut avskaffas i fråga om bostadsrättsföreningar. Kravet på två stämmor bör alltså bibehållas vid beslut om stadgeändring, likvidation och fusion. Det bör också fortsätta gälla vid beslut som innebär att före- ningens ska överlåta ett hus, i vilket det finns lägenheter som är upplåtna med bostadsrätt (se 9 kap. 16 § 4 bostadsrättslagen).

En annan fråga är om tiderna för kallelse till föreningsstämma bör förlängas på samma sätt som har föreslagits för vanliga ekono- miska föreningar. Det som kan ge anledning till tvekan är att de förlängda kallelsetiderna tillsammans med ett bibehållande av två- stämmokravet kan leda till att exempelvis genomförandet av en stadgeändring i en bostadsrättsförening kommer att ta något längre tid än i dag. Mot detta ska vägas att de nuvarande kallelsetiderna allmänt sett framstår som väl korta och enligt vår mening inte kan anses ge de enskilda medlemmarna tillräcklig tid till eftertanke in- för föreningsstämman. Vi har stannat för att föreslå att de nya kal- lelsetiderna i föreningslagen ska gälla även i fråga om bostadsrätts- föreningar.

Vi har också övervägt om de föreslagna ändringarna i bestäm- melserna om ombud och biträde bör gälla även för bostadsrätts-

218

SOU 2009:37

Regleringen för övriga kooperativa företagsformer

föreningar. Såvitt vi kan bedöma är emellertid en medlems behov av att kunna anlita ombud och biträde i huvudsak detsamma i bostads- rättsföreningar som i de flesta vanliga ekonomiska föreningar. Inte heller kan nackdelarna med att utomstående deltar vid förenings- stämman såsom ombud eller biträde anses större i en bostadsrätts- förening än i en ekonomisk förening av annat slag. Vi föreslår där- för att de föreslagna ändringarna i föreningslagen om ombud och biträde får genomslag även i bostadsrättslagen.

Det torde finnas ett inte obetydligt antal registrerade bostads- rättsföreningar som aldrig har kommit i gång med någon verksam- het och som inte längre har som ambition att göra detta. I synner- het för sådana föreningar torde förslaget om upplösning utan före- gående likvidation vara av värde. Bestämmelserna om upplösning utan föregående likvidation bör därför gälla även bostadsrättsföre- ningar.

Våra ställningstaganden nödvändiggör en del författningsänd- ringar. Bl.a. fordras en särskild reglering i fråga om beslut om likvi- dation av bostadsrättsföreningar. Vi återkommer till dessa frågor i författningskommentaren.

11.2Kooperativa hyresrättsföreningar

11.2.1Gällande rätt

2 kap. lagen om kooperativ hyresrätt innehåller föreningsrättsliga bestämmelser. När det gäller de frågor som vi har behandlat ovan är följande av intresse.

Bestämmelser om föreningsstämma

Enligt 2 kap. 17 § lagen om kooperativ hyresrätt ska bestämmel- serna om föreningsstämma i 7 kap. föreningslagen tillämpas också på kooperativa hyresföreningar, om inte annat följer av lagen.

Det finns dock en viss särreglering i lagen om kooperativ hyres- rätt i fråga om beslut om ändring av stadgeföreskrifter om grun- derna för beräkningen av hyran. För dessa beslut gäller att beslutet

– om det inte biträds av samtliga röstberättigade i föreningen – är giltigt endast om det har fattats på två på varandra följande stäm- mor och på den senare stämman har biträtts av minst tre fjärdedelar av de röstande. Vidare innehåller lagen särskilda bestämmelser för

219

Regleringen för övriga kooperativa företagsformer

SOU 2009:37

beslut om överlåtelse av hus som tillhör föreningen och där det finns lägenheter som är upplåtna med kooperativ hyresrätt. Ett sådant beslut är giltigt om det har fattats på det sätt som gäller för beslut om likvidation enligt 11 kap. 1 § föreningslagen, dvs. det måste biträ- das av samtliga röstberättigade i föreningen eller fattas på två på varandra följande stämmor och på den senare stämman biträdas av minst två tredjedelar av de röstande.2

Revision och särskild granskning

Även för de kooperativa hyresrättsföreningarna regleras frågorna om revision och särskild granskning helt genom bestämmelserna i föreningslagen (se 2 kap. 20 § lagen om kooperativ hyresrätt).

Likvidation, upplösning och fusion

Bestämmelserna om likvidation och upplösning i 11 kap. före- ningslagen gäller också för kooperativa hyresrättsföreningar (se 2 kap. 23 § lagen om kooperativ hyresrätt). Vidare följer av 2 kap. 24 § lagen om kooperativ hyresrätt att bestämmelserna om fusion i 12 kap. 1–19 §§ föreningslagen gäller också för kooperativa hyres- rättsföreningar.

11.2.2Utredningens överväganden

Förslag: I kooperativa hyresrättsföreningar ska, liksom hittills, beslut om stadgeändringar och beslut om likvidation fattas på två stämmor, om inte samtliga röstberättigade medlemmar i föreningen är ense om beslutet. Vidare ska, liksom hittills, beslut om godkännande av fusionsplan fattas på två stämmor, om det inte biträds av minst nio tiondelar av de röstberättigade.

I övrigt ska de föreslagna ändringarna i föreningslagen till- lämpas också i fråga om kooperativa hyresrättsföreningar.

Också när det gäller kooperativa hyresrättsföreningar är det enligt vår mening naturligt att föreningslagens bestämmelser tillämpas,

2 Därutöver krävs att hyresgästerna i minst två tredjedelar av lägenheter i huset som är upp- låtna med kooperativ hyresrätt ska ha gått med på beslutet.

220

SOU 2009:37

Regleringen för övriga kooperativa företagsformer

om det inte finns särskilda skäl att reglera dessa föreningar på ett annat sätt.

Finns det då sådana särskilda skäl? Företrädare för SKB – som torde vara den utan jämförelse största kooperativa hyresrättsföre- ningen i Sverige – har uttryckt samma skepsis till ett avskaffande av tvåstämmokravet som bostadsrättsorganisationerna har gjort. Vi ser inte anledning att i denna fråga göra någon annan bedömning för de kooperativa hyresrättsföreningar än vad som ovan har gjorts i fråga om bostadsrättsföreningar. Även i fortsättningen bör det alltså krävas antingen enighet bland medlemmarna eller beslut vid två stämmor när en kooperativ hyresrättsförening vill besluta om stadgeändringar eller likvidation. Också förutsättningarna för att besluta om godkännande av fusionsplan bör vara desamma som i dag. I lagen om kooperativ hyresrätt bör därför införas särskilda regler om detta, motsvarande de särskilda regler som redan finns i bostadsrättslagen.

I övriga avseenden bör de ändringar som föreslås i förenings- lagen få genomslag även för de kooperativa hyresrättsföreningarnas del.

11.3Sambruksföreningar

11.3.1Gällande rätt

En sambruksförening är, som ovan nämnts, en ekonomisk förening som har till ändamål att driva jordbruk eller trädgårdsnäring för medlemmarnas gemensamma räkning. Föreningen får även driva annan verksamhet om den har samband med föreningens ändamål.

Lagen om sambruksföreningar innehåller vissa föreningsrättsliga bestämmelser men hänvisar i stor utsträckning till föreningslagen. När det gäller föreningsstämman föreskrivs i 13 § lagen om sam- bruksföreningar att bestämmelserna i 7 kap. föreningslagen gäller för sambruksföreningar, med vissa undantag. Bland annat är princi- pen om att varje medlem har en röst tvingande och medlemmarnas beslutanderätt får inte lämnas över till särskilt valda fullmäktige. Även frågorna om revision och särskild granskning samt likvida- tion och upplösning regleras genom bestämmelserna i dessa frågor i föreningslagen (se 14 och 16 §§ lagen om sambruksföreningar).

221

Regleringen för övriga kooperativa företagsformer

SOU 2009:37

11.3.2Utredningens överväganden

Förslag: Regleringen av sambruksföreningar ska även i fortsätt- ningen i huvudsak följa föreningslagens regler. Detta innebär bl.a. att lagen inte längre ska ställa krav på beslut vid två stämmor vid beslut om ändring av stadgarna och beslut om likvidation.

Lagen om sambruksföreningar syftar till att erbjuda en associa- tionsform särskilt lämpad för sambruk och samverkan inom jord- bruket (se prop. 1975:70 s. 43). Skillnaderna mellan en sambruks- förening och en vanlig ekonomisk förening som bedriver närings- verksamhet framstår i övrigt inte som särskilt stora. Vi har inte kunnat finna några skäl att inte låta de föreslagna ändringarna i föreningslagen gälla också sambruksföreningar.

11.4Övrig lagstiftning

11.4.1Kreditmarknadsföreningar

Bedömning: Ändringarna i föreningslagen bör gälla även kredit- marknadsföreningar.

En kreditmarknadsförening är en ekonomisk förening som har fått tillstånd av Finansinspektionen att bedriva finansieringsrörelse. Enligt 12 kap. 1 § lagen om bank- och finansieringsrörelse gäller bestämmelserna i föreningslagen även för kreditmarknadsförening- ar, om inte annat följer av lagen om bank- och finansieringsrörelse eller är särskilt föreskrivet. Detta innebär att bestämmelserna i föreningslagen om stämma, revision och särskild granskning samt om likvidation och upplösning i huvudsak är tillämpliga även på kreditmarknadsföreningar.

Det saknas, såvitt vi har kunnat finna, skäl att inte låta vårt ovan lämnade förslag om formerna för föreningsstämma, om ändring av stadgarna och om likvidation och annan upplösning av ekonomiska föreningar m.m. få genomslag för kreditmarknadsföreningarna. Hänvisningen till föreningslagen i 12 kap. 1 § lagen om bank- och finansieringsrörelse bör därför kvarstå, med vissa smärre konse- kvensändringar. Dessa behandlas i författningskommentaren.

222

SOU 2009:37

Regleringen för övriga kooperativa företagsformer

11.4.2Europakooperativ

Förslag: Länsstyrelsernas uppgift att kalla till föreningsstämma i europakooperativ överflyttas till Bolagsverket.

De associationsrättsliga reglerna om europakooperativ återfinns dels i EU-förordningen med stadga för europakooperativ, dels i lagen om europakooperativ.

Enligt 36 § lagen om europakooperativ ska länsstyrelsen i vissa fall kalla till stämma i ett europakooperativ. Mot bakgrund av de ändringar som föreslås i avsnitt 9 ovan föreslår vi att Bolagsverket ska få till uppgift att kalla till stämma även i europakooperativ.

Ärendena bör – på samma sätt som vi har föreslagit i fråga om motsvarande ärenden enligt föreningslagen – anhängiggöras hos Bolagsverket genom en ansökan. Denna bör vara avgiftsbelagd. Det bör också införas en bestämmelse om att europakooperativet, om ansökan bifalls, ska ersätta sökanden för ansökningsavgiften.

223

12Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

12.1Tidpunkt för ikraftträdande

Efter remissbehandling och ytterligare beredning inom Regerings- kansliet torde lagförslag kunna föreläggas riksdagen i början av år 2010. Vi föreslår därför att de nya reglerna ska träda i kraft den 1 juli 2010.

12.2Behovet av övergångsbestämmelser

Stadgarna

De nya reglerna bör i enlighet med allmänt vedertagna principer inom associationsrättslig lagstiftning tillämpas även på föreningar som har bildats före tidpunkten för de nya reglernas ikraftträdande. Detta innebär bl.a. att äldre stadgeföreskrifter som strider mot de nya bestämmelserna kommer att bli utan verkan. Stadgarna i en ekonomisk förening utgör en viktig informationskälla för med- lemmarna och det är också av vikt att stadgarna rätt avspeglar vad som gäller i föreningen. För att säkerställa att stadgarna uppdateras relativt snabbt föreslår vi en övergångsbestämmelse som innebär att styrelsen senast den 1 juli 2013 ska lägga fram förslag om sådana ändringar av stadgarna som krävs för att de ska vara förenliga med de nya reglerna.

Platsen för föreningsstämman

Vi har i avsnitt 5.4.6 föreslagit att frågan om platsen för förenings- stämman ska lagregleras. Enligt vårt förslag ska stämman som huvudregel hållas på lämplig plats inom den kommun där förening-

225

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

SOU 2009:37

ens styrelse ska ha sitt säte. Det ska emellertid, enligt förslaget, vara möjligt att i stadgarna bestämma att stämman ska eller kan hållas på annan i stadgarna angiven plats i Sverige eller på annan av styrelsen anvisad plats inom föreningens geografiska verksamhetsområde i Sverige. För att de föreningar som vill införa bestämmelser i stad- garna om plats för stämma ska ha möjlighet till detta föreslår vi att föreningsstämman, trots bestämmelserna i 7 kap. 13 §, fram till ut- gången av år 2011 får hållas på en av styrelsen anvisad plats inom föreningens geografiska verksamhetsområde.

Ombud, föreningsstämmans beslut i vissa frågor, tid för kallelse

Vi har i avsnitt 5.4.4 föreslagit att en medlem ska ha rätt att välja valfritt ombud att företräda honom eller henne vid föreningsstäm- man. Denna rätt ska dock kunna inskränkas genom bestämmelser i stadgarna. I samma avsnitt har vi föreslagit att ett ombud som huvud- regel ska få företräda högst tre medlemmar. Även i detta fall är avvikande stadgebestämmelser tillåtna. Vidare har vi föreslagit att föreningsstämman ska kunna fatta beslut om ändring av stadgarna, likvidation och godkännande av fusionsplan genom beslut på en föreningsstämma med två tredjedelars majoritet (se avsnitt 7.4.5, 7.4.6, 8.5.1 och 8.6.2). Lagen ger dock utrymme för att i stadgarna föreskriva längre gående villkor för beslut i dessa frågor. Vi har även föreslagit att tiden för kallelse till föreningsstämma ska för- längas.

Det kan finnas föreningar som önskar införa stadgebestämmel- ser om rätt att anlita ombud som motsvarar vad som i dag gäller enligt lag. Det kan också finnas föreningar som vill införa stadgebe- stämmelser som innebär att frågor om stadgeändringar, likvidation och fusion även i fortsättningen ska beslutas på två stämmor och som i det sammanhanget vill tillämpa kortare kallelsefrister än vad lagens huvudregler anger. Det är inte lämpligt att dessa föreningar ska vara underkastade de nya lagbestämmelserna innan frågan om stadgeändring har hunnit prövas på stämma. Vi föreslår därför – i fråga om föreningar som har registrerats före utgången av juni 2010

– att äldre bestämmelser i dessa frågor ska tillämpas till den 1 juli 2011.

226

SOU 2009:37

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

Handläggningen hos länsstyrelsen och kronofogdemyndigheten

Vi har i avsnitten 9.3 och 11.4.2 föreslagit att Bolagsverket ska överta ansvaret för ett antal ärenden som i dag handläggs av läns- styrelserna. Våra förslag innebär att från och med 1 juli 2010 ska ansökningar i dessa ärenden göras hos Bolagsverket. Frågan upp- kommer då vad som bör gälla i fråga om ärenden som har anhäng- iggjorts vid en länsstyrelse före den 1 juli 2010 och som vid ikraft- trädandet fortfarande är föremål för länsstyrelsens handläggning. När handläggningsordningen för vissa ärenden ändras så att annan myndighet ska handlägga dem i fortsättningen brukar normalt gälla att den nya myndigheten tar emot alla oavgjorda ärenden som har kommit in till den gamla myndigheten innan ändringen trädde i kraft. Enligt vår mening bör detta gälla även i förevarande fall. Någon särskild övergångsbestämmelse i frågan behövs då inte (se Ds 1998:66 s. 88 f.) Motsvarande gäller vid överklagande. Om läns- styrelsens beslut överklagas efter ikraftträdandet, ska överklagandet överlämnas till den nya myndigheten som ska pröva det. Inte heller i detta fall krävs någon särskild övergångsbestämmelse i frågan.

Vidare har vi i avsnitt 8.5.2 föreslagit att Bolagsverket ska överta uppgiften att kalla på okända borgenärer i de fall gäldenären är en ekonomisk förening. Våra förslag innebär att från och med 1 juli 2010 ska ansökningar i dessa ärenden göras hos Bolagsverket. Även i detta fall bör den normalt tillämpade ordningen om överlämnande av ännu inte avslutade ärenden gälla. Några särskilda övergångs- bestämmelser är därför inte nödvändiga i den delen.

Övriga övergångsbestämmelser

Vi kommer i författningskommentaren att ta upp vissa andra över- gångsfrågor.

227

13 Förslagens konsekvenser

13.1Inledning

En utredning ska enligt kommittéförordningen (1998:1474) beräk- na kostnaderna och beskriva konsekvenserna av sina förslag. Efter- som vi föreslår ändrade och i vissa fall nya regler, ska konsekven- serna anges på ett sätt som motsvarar de krav på innehållet i konse- kvensutredningar som finns i 6 och 7 §§ förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Konsekvensutredningen ska beskriva problemet, vad man vill uppnå, vilka alternativa lös- ningar som finns och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd. I dessa avseenden hänvisas till vad som angetts i respektive avsnitt ovan.

Konsekvensutredningen ska även innehålla bedömningar av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträ- dande. Denna bedömning har redovisats ovan i avsnitt 12.

I det följande redovisas de övriga konsekvenser som vi bedömer att förslagen kommer att innebära.

13.2Finansiella konsekvenser

13.2.1Statsfinansiella konsekvenser

Upplösning utan föregående likvidation

Vi har i avsnitt 8.5 föreslagit att en ekonomisk förening ska kunna upplösas utan föregående likvidation. Förslaget får vissa finansiella konsekvenser för det allmänna.

För Bolagsverkets del innebär förslaget att nya handläggnings- rutiner måste tillskapas. Det uppkommer även ett visst behov av utbildning. Företrädare för Bolagsverket har dock uppskattat att det inte kommer att bli frågan om några större kostnader. Vi föreslår att

229

Förslagens konsekvenser

SOU 2009:37

ärendena ska vara avgiftsbelagda. Kostnaderna för Bolagsverkets inledande åtgärder bedöms kunna täckas av dessa avgifter.

Vidare tillkommer kostnader för Bolagsverkets handläggning av ärendena. I ett inledande skede kan det eventuellt bli fråga om ett stort antal anmälningar från vilande föreningar, vilket naturligtvis innebär en ökad arbetsbelastning. Arbetsbördan bör dock inte bli större än att den kan täckas av de avgifter som ska betalas i sam- band med registreringen av föreningens beslut om upplösning. På sikt kommer det förenklade upplösningsförfarandet i vissa fall att ersätta ett likvidationsförfarande och det bör även minska behovet av att Bolagsverket initierar ett gallringsförfarande enligt 11 kap. 18 § föreningslagen. Detta bör totalt sett leda till minskade kostna- der för Bolagsverket.

Våra förslag får också konsekvenser för Kronofogdemyndighetens verksamhet. Kronofogdemyndigheten utfärdar redan i dag s.k. skuldfrihetsintyg. För dessa tas inte ut någon avgift. Enligt uppgift från Kronofogdemyndigheten är utfärdandet av skuldfrihetsintyg en ganska enkel åtgärd. Det går inte att säkert säga hur många före- ningar som kommer att använda sig av det förenklade upplös- ningsförfarandet. I ett inledande skede kan det sannolikt bli fråga om en något större antal ärenden (några tusen) men på sikt torde antalet ärenden per år komma att ligga på en mycket begränsad nivå (mindre än hundra). Det är därför – sett i relation till den totala mängd skuldfrihetsintyg som Kronofogdemyndigheten utfärdar – fråga om så få intyg att det inte kommer att få några större konse- kvenser för myndigheten. Denna bedömning delas också av före- trädare för myndigheten.

För Skatteverkets del kommer förslaget att innebära en kost- nadsökning. Verket får en ny arbetsuppgift som består i utfärdade av intyg avseende föreningens betalningsskyldighet eller eventuella betalningsskyldighet för skatter och socialavgifter.

Kallelse på okända borgenärer

Vi har i avsnitt 8.5.2 föreslagit att Bolagsverket ska överta Krono- fogdemyndighetens uppgift att kalla på okända borgenärer när gäl- denären är en ekonomisk förening. Bolagsverket sköter redan i dag denna uppgift när gäldenären är ett aktiebolag. Det finns alltså kunskap och rutiner för detta hos verket. Våra förslag kräver därför

230

SOU 2009:37

Förslagens konsekvenser

inte några större utbildningsinsatser eller investeringar hos Bolags- verket och medför inte heller några merkostnader för verket.

Ansökningar om kallelse på okända borgenärer är i dag avgifts- belagda hos såväl Kronofogdemyndigheten som Bolagsverket. Ansök- ningsavgiften uppgår till 625 kr. Bolagsverkets ärenden av detta slag avseende ekonomiska föreningar bör finansieras på samma sätt.

Bolagsverket övertar uppgifter från länsstyrelserna

Vi har i avsnitt 9.3 föreslagit att de uppgifter som länsstyrelserna i respektive län i dag har enligt föreningslagen ska flyttas över till Bolagsverket. Utredningen om ett enklare aktiebolag har också före- slagit att länsstyrelsernas motsvarande uppgifter enligt aktiebolags- lagen ska flyttas över till Bolagsverket. Eftersom länsstyrelsernas och Bolagsverkets verksamheter finansieras på olika sätt, kan över- flyttningen få finansiella konsekvenser.

I dag finansieras verksamheten inom ramen för länsstyrelsernas anslag. Några avgifter tas inte ut. Bolagsverkets verksamhet finan- sieras däremot helt och hållet genom intäkter från avgifter vid anmäl- ningar och ansökningar samt försäljning av olika produkter och tjänster. Det är knappast lämpligt att ha en annan ordning just för de nu aktuella ärendeslagen. Såsom vi redan har varit inne på bör därför ärendena avgiftsbeläggas hos Bolagsverket.

Bolagsverket har uppskattat kostnaderna för att handlägga dessa ärenden, såväl enligt aktiebolagslagen som enligt föreningslagen, till 200 000 kr årligen. Verkets kostnad ska finansieras genom ansök- ningsavgifter. Vi har uppskattat att det kan bli fråga om en ärende- mängd om mellan 150 och 200 ärenden per år, vilket grundas på uppgifter om antal ärenden vid länsstyrelserna i Stockholms län, Skåne län och Västra Götalands län, se avsnitt 9.1. Med detta anta- gande är det nödvändigt med en ansökningsavgift om cirka 1 500 kronor per ärende för att handläggningen av ärendena ska kunna finansieras fullt ut. Genom att sätta avgiften på denna nivå skapas även ett visst utrymme för Bolagsverket att använda intäkter från avgifterna till att täcka de eventuella kostnader för kallelseförfaran- den som föreningarna inte kan förmås att betala, se avsnitt 9.4.

Den förslagna finansieringen innebär att kostnaderna för staten minskar.

231

Förslagens konsekvenser

SOU 2009:37

Övriga finansiella konsekvenser för Bolagsverket

För Bolagsverket kan, förutom de konsekvenser som nämnts ovan, våra förslag innebära att antalet anmälningar om stadgeändringar ökar under en övergångsperiod. Ökningen kan dock inte antas vara större än att den ökade arbetsbördan kan finansieras inom befint- liga ramar genom registreringsavgifter.

De förslag till ändrade och nya regler som vi lämnar bör också föranleda vissa informationsinsatser från Bolagsverkets sida. Även kostnaderna för dessa bör finansieras inom befintliga ekonomiska ramar.

13.2.2Finansiella effekter för företagen och enskilda

Upplösning utan föregående likvidation

Vårt förslag om ett enklare upplösningsförfarande är i och för sig förenat med vissa kostnader för föreningarna. En förening som vill upplösas på detta sätt kommer sålunda att behöva betala en regi- streringsavgift till Bolagsverket. Dessa kostnader ska dock jämföras med kostnaderna för att genomföra ett likvidationsförfarande, däri- bland arvode till likvidatorn, vilka normalt är avsevärt högre.

Vårt förslag kommer därför att – i förhållande till alternativet med likvidation – innebära avsevärt minskade kostnader för före- ningarna.

Kallelse på okända borgenärer

Att Bolagsverket övertar Kronofogdemyndighetens uppgift att kalla på okända borgenärer torde inte vare sig öka eller minska kostnaderna för kallelseförfarandet. Däremot underlättar det för föreningen som i fortsättningen bara behöver vända sig till en myn- dighet.

Vi har också föreslagit att tiden för kallelse på okända borge- närer kortas från sex till två månader. Detta får till följd att en lik- vidation kommer att kunna avslutas snabbare än i dag, något som är ägnat att minska kostnaderna för likvidationen.

232

SOU 2009:37

Förslagens konsekvenser

Bolagsverket övertar uppgifter från länsstyrelserna

För den som vill ha till stånd en sådan åtgärd som, enligt våra för- slag, i fortsättningen ska handhas av Bolagsverket i stället för läns- styrelserna innebär vårt förslag att ärendena ska avgiftsbeläggas en viss kostnadsökning. Vi har i avsnitt 9.4 föreslagit att sökanden, om han eller hon får bifall till ansökan, ska kunna övervältra ansök- ningskostnaden på föreningen. Också för föreningarna kan försla- get alltså leda till kostnadsökningar. Det bör dock understrykas att de aktuella ärendeslagen är förhållandevis ovanliga (se avsnitt 9.1) och att de sammanlagda kostnadsökningarna för enskilda därmed kommer att bli mycket begränsade.

13.3Konsekvenser för företagen

13.3.1Berörda företag och vissa konsekvenser för dessa

De ekonomiska föreningar som våra förslag berör är verksamma inom de flesta branscher och av varierande storlek. De flesta av våra förslag kommer att vara tillämpliga på samtliga ekonomiska före- ningar, oavsett storlek eller bransch. Våra förslag berör även bostads- rättsföreningar, kooperativa hyresrättsföreningar och sambruks- föreningar, även om vissa särregler föreslås för bostadsrätts- föreningar och kooperativa hyresrättsföreningar. Vidare berörs kredit- marknadsföreningar och europakooperativ i viss utsträckning av förslagen.

Syftet med förslagen är i stor utsträckning att förenkla för före- ningarna och minska deras administrativa bördor. Konsekvenserna för föreningarnas administrativa kostnader redovisas särskilt i av- snitt 13.3.2. Förutom där redovisade förenklingar vill vi framhålla den regelförenkling som ligger i att 7 kap. föreningslagen skrivs om så att kapitlet blir mer överskådligt och bestämmelserna lättare att läsa och förstå.

Våra förslag till nya förenklade regler kommer naturligen under en övergångstid innebära vissa begränsade merkostnader för berör- da företag, främst kostnader för inhämtande av information om de nya reglerna, men även, i begränsad utsträckning, kostnader för anlitande av extern specialisthjälp för att anpassa sig till reglerna. Företrädare för HSB Riksförbund och SBC har dock uppgett att de kommer att informera sina medlemmar om ändringarna. Detsamma torde gälla för övriga organisationer inom kooperationen. Även

233

Förslagens konsekvenser

SOU 2009:37

Bolagsverket kommer att bidra med information. Genom sådana informationsinsatser bör föreningarnas anpassningskostnader kunna hållas nere på en låg nivå.

Vi bedömer att våra överväganden och förslag kommer att få en positiv påverkan på den ekonomiska föreningen som företagsform. Genom att företagsformens ställning stärks bör den framstå som ett bra alternativ för dem som vill starta nya företag tillsammans.

13.3.2Särskilt om konsekvenser för de administrativa kostnaderna

Vid upprättandet av en konsekvensanalys ska göras en bedömning av vilken påverkan förslagen kommer att få för föreningarnas admi- nistrativa kostnader. Vi har i denna del fått visst bistånd från Nutek.

Vi vill i detta sammanhang lyfta fram några iakttagelser om Nuteks mätningar av föreningarnas kostnader till följd av det asso- ciationsrättsliga regelverket.

Mätningarna bygger på uppskattningar av hur lång tid ett nor- maleffektivt företag avsätter för att hantera de olika administrativa kraven. Nutek har inte genomfört någon segmentering i storleks- klasser, dvs. uppdelning mellan företagen beroende på deras stor- lek, avseende de ekonomiska föreningarna. Avsaknaden av sådan segmentering har fått till följd att uppskattningen om tidsåtgång har blivit mer osäker, eftersom det kan röra sig om stora variationer i tidsåtgången mellan olika föreningar beroende på verksamheter- nas omfattning och föreningarnas medlemsantal. Detta förhållande framhålls också i Nuteks rapporter. Att mätningen inte är uppdelad i olika storlekssegment har vidare försvårat en korrekt uppskatt- ning av hur mycket de administrativa kostnaderna kommer att minska som en följd av förslagen.

En annan omständighet som gör det svårt att dra slutsatser uti- från mätningarna är att dessa i vissa fall omfattar kostnader som inte är ett resultat av lagkrav utan en följd av frivilliga åtgärder från föreningarnas sida. Det mest tydliga exemplet på detta gäller kost- naderna för revision, där uppskattningen av kostnaderna i stor utsträckning synes utgå från att föreningarna frivilligt har valt en mer kvalificerad revision än den som lagen kräver. Vidare har det under arbetes gång uppmärksammats att mätningarna avseende vis- sa informationskrav har åsatts en alltför hög population, vilket i sin

234

SOU 2009:37

Förslagens konsekvenser

tur lett till en för hög total administrativ kostnad för dessa infor- mationskrav. Även andra oklarheter och otydligheter i mätning- arna, bl.a. avseende vilka faktiska åtgärder som de olika informa- tionskraven omfattar, har bidragit till att det varit svårt att rätt upp- skatta förslagens påverkan på föreningarnas administrativa kost- nader.

Sammantaget medför detta att Nuteks mätningar av föreningar- nas administrativa kostnader för det associationsrättsliga regelver- ket enligt vår mening måste värderas med försiktighet. Detsamma gäller möjligheterna att på ett korrekt sätt uppskatta den faktiska påverkan som våra förslag kan få för föreningarnas administrativa kostnader. I det följande redovisar vi trots detta en uppskattning av dessa konsekvenser. Uppskattningen bygger till stora delar på beräk- ningar som Nutek har gjort och uppgifter som Nutek har lämnat.

Avskaffande av tvåstämmokravet

Enligt Nuteks bedömning innebär förslaget att avskaffa kravet på två stämmor vid beslut om stadgeändring (se avsnitt 7.4.5) inte någon större minskning av föreningarnas administrativa kostnader, eftersom en stor del av det administrativa arbetet med att ta fram beslutsunderlag, kalla till stämma och anmäla ändringen för regi- strering ändå måste ske. I vissa fall bör dock förslagen enligt Nutek leda till en minskning av dessa kostnader, nämligen när föreningen kan undvika att hålla en extra stämma. Nutek har uppskattat att den sammanlagda kostnadsminskningen för detta till 1 500 kr per förening. Denna siffra avser främst de mindre ekonomiska före- ningarna.

Vi anser för vår del att kostnadsminskningen kommer att bli avse- värt större än vad Nutek har bedömt. Som framgår av avsnitt 3.5.3 utgörs merparten av kostnaderna för informationskravet ”regi- strering av beslut om ändring av stadgarna” (totalt uppskattade till 28,5 miljoner kr) av ”kostnader för interna möten”. Dessa kost- nader påverkas uppenbarligen avsevärt av om föreningen måste hål- la en eller två stämmor. Ett avskaffande av tvåstämmokravet bör därför avsevärt minska kostnaderna för detta informationskrav.

235

Förslagens konsekvenser

SOU 2009:37

Kallelse genom elektronisk kommunikation och tillhandahållande av handlingar på webbsida

Vi har i avsnitt 6.2.2 lämnat förslag som innebär att föreningarna i stället för att skicka handlingar per post till medlemmar kan över- sända dem med t.ex. e-post eller fax. Vidare innebär förslagen i av- snitt 6.2.3 att vissa handlingar kan hållas tillgängliga på föreningens webbplats i stället för att skickas till medlemmarna. Dessa förslag leder enligt Nutek till minskade administrativa kostnader för kopie- ring och utskick av handlingar. Nutek har dock inte kunnat lämna något uppgift om hur kostnadsbesparingarna bör beräknas.

Även vi bedömer att förslagen kommer att leda till minskade administrativa kostnader. Vidare tillkommer det mervärde som före- ningens funktionärer kan uppleva genom att slippa besväret med utskick m.m.

Avskaffande av tvåstämmokravet vid likvidation och fusion

Vi har i avsnitt 8.5.1 och 8.6.2 föreslagit att kravet på två stämmor ska avskaffas även vid beslut om likvidation och godkännande av fusionsplan.

Förslaget om avskaffa tvåstämmokravet vid likvidation leder till en minskning av de administrativa kostnaderna genom att före- ningen kan undvika att hålla extra stämma. Nutek har, som ovan nämnts, uppskattat att den sammanlagda kostnadsminskningen för detta till 1 500 kr per förening. Enligt Nutek är den aktuella popu- lationen 217 ekonomiska föreningar, vilket medför att förslaget skulle innebära en kostnadsminskning om drygt 300 000 kr.

Nuteks mätningar av de administrativa kostnaderna omfattar inte föreningarnas kostnader för att genomföra en fusion. Ett fusions- förfarande innebär dock rent faktiskt vissa kostnader och förslaget att avskaffa tvåstämmokravet vid fusion bör minska dessa kost- nader. Kostnadsminskningen bör kunna beräknas till i vart fall 1 500 kr per fusion.

236

SOU 2009:37

Förslagens konsekvenser

Upplösning utan föregående likvidation

Nutek har inte haft möjlighet att lämna några fullständiga beräk- ningar av detta informationskrav. Vi redovisar därför kortfattat våra egna bedömningar av de kostnadsminskningar som förslaget kan innebära.

Nutek har i rapporten R 2008:02 beräknat kostnaderna för att genomföra en likvidation till 17 025 kr per ekonomisk förening. Den förening som i stället väljer att upplösas utan föregående likvi- dation undviker sålunda dessa kostnader. Dock kommer även det förenklade upplösningsförfarandet att vara förenat med vissa admi- nistrativa kostnader. Föreningen ska hålla en stämma för att fatta beslut om upplösning i denna form (en kostnad som, försiktigt beräknad, kan skattas till cirka 1 500 kr). Därtill kommer de admi- nistrativa kostnaderna för att anmäla beslutet till Bolagsverket och att inhämta intyg från Kronofogdemyndighet och Skatteverket. Nutek har i databasen Malin redovisat kostnaden för att anmäla ett likvidationsbeslut för registrering enligt 11 kap. 1 § föreningslagen till 163 kr per ekonomisk förening. Baserat på denna beräkning uppskattar utredningen kostnaden för att anmäla ett beslut om upplösning utan föregående likvidation till 200 kr per ekonomisk förening. Kostnaden för att inhämta intyg från Kronofogdemyn- digheten och Skatteverket uppskattas grovt till 500 kr per ekono- misk förening. Sammantaget skulle detta innebära administrativa kostnader om 2 200 kr, vilket bör kunna avrundas till 3 000 kr. I relation till kostnaden för att genomföra ett likvidationsförfarande innebär det en minskad administrativ kostnad om cirka 14 000 kr per likvidation/upplösning.

Nutek har i sin beräkning av de totala kostnaderna för likvida- tionsförfarandet använt en population om 217 ekonomiska före- ningar. Om 100 föreningar i stället skulle kunna upplösas utan före- gående likvidation, innebär det en total kostnadsminskning om 1 400 000 kr.

Övriga förslag

Övriga förslag kommer enligt Nutek inte att ha någon egentlig inver- kan – varken ökad eller minskad – på föreningarnas administrativa kostnader.

237

Förslagens konsekvenser

SOU 2009:37

Vi vill för egen del framhålla att förslaget att förkorta tiden för kallelse på okända borgenärer bör leda till inte obetydliga kost- nadsminskningar för de föreningar som har gått i likvidation, efter- som det får till följd att likvidationen kan genomföras snabbare och kostnaden för likvidator därmed kan hållas nere. Vidare bör regler- nas nya enklare utformning och språk bidra till minskade administra- tiva kostnader, eftersom det bör ta kortare tid att sätta sig in i relevanta regler.

För de ekonomiska föreningar som önskar behålla nuvarande ordning för exempelvis beslut om stadgeändringar, likvidation eller fusion, innebär förslagen att föreningarna måste ta in stadge- bestämmelser som avviker från lagens bestämmelser. Detta leder till en viss administrativ kostnad. Det ska dock framhållas att den administrativa kostnaden i dessa fall är grundad på ett frivilligt be- slut från föreningen och inte på lagregler som föreningen måste följa.

13.3.3Konsekvenser för företagens konkurrensförhållanden

De förslag som vi har lämnat i avsnitten 7.4.5 och 8.6.2 om att beslut om ändring av stadgar respektive fusion ska kunna fattas på ett enklare sätt innebär en anpassning för de ekonomiska förening- arnas del till vad som gäller för aktiebolag. Detta bör kunna bidra till att stärka företagsformens konkurrenskraft.

Förslagen i betänkandet bör inte i något avseende ha negativ inver- kan på de ekonomiska föreningarnas konkurrenskraft. De påverkar inte heller konkurrensförhållandena mellan stora och små ekono- miska föreningar.

Förslagen bör också ha en viss positiv påverkan på svenska före- tags konkurrenskraft. Exempelvis innebär ett avskaffande av två- stämmokravet att svenska föreningar i detta hänseende kommer att kunna verka på samma villkor som kooperativa företag i Finland och Norge.

13.3.4Konsekvenser för små företags villkor

Våra förslag kommer att kunna tillämpas av såväl små som stora föreningar. Även om man får räkna med att en del föreningar kommer att välja att anlita hjälp av utomstående för att anpassa sig

238

SOU 2009:37

Förslagens konsekvenser

till de föreslagna reglerna, torde inget av förslagen kräva att före- ningarna anlitar expertkunskap i någon större utsträckning. Vissa av våra överväganden och förslag är sådana att de bör innebära för- enklingar särskilt för de mindre ekonomiska föreningarna.

13.4Övriga konsekvenser

Förslagen får inte några konsekvenser för den kommunala själv- styrelsen. De får inte heller några konsekvenser för jämställdheten mellan kvinnor och män eller för möjligheten att nå de integra- tionspolitiska målen.

Vi har inte heller funnit att förslagen har någon påverkan på de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen.

13.4.1Konsekvenser för sysselsättningen i olika delar av landet

Vi har i avsnitt 9.3 föreslagit att Bolagsverket ska överta vissa upp- gifter från länsstyrelserna, t.ex. kallelse till föreningsstämma och förordnande av revisor. Förslaget innebär att det arbete med dessa frågor som i dag utförs vid de olika länsstyrelserna runt om i landet

– och som sammanlagt inte torde motsvara mer än cirka två års- arbetskrafter1 – i fortsättningen kommer att utföras av personal i Sundsvall.

De övriga förslag som vi har lämnat kan inte antas ha någon direkt påverkan på sysselsättningen i olika delar av landet.

13.4.2Konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet

Vi har i avsnitt 8.5 föreslagit att en ekonomisk förening ska kunna upplösas utan föregående likvidation. Det kan inte uteslutas att för- slaget kan göra det något svårare för de brottsbekämpande myn- digheterna att uppmärksamma brott som begåtts i föreningens verksamhet i och med att upplösningen inte kommer att stå under

1 Av redogörelsen i Ds 2007:28 framgår att vid länsstyrelserna i Stockholms län, Skåne län och Västra Götalands län sysselsattes sammanlagt 1,59 årsarbetskrafter inom området När- ingsrättsliga frågor (ett område som omfattar även annat än den nu aktuella verksamheten). Vid övriga länsstyrelser var sysselsättningsgraden från noll till 0,1 årsarbetskrafter.

239

Förslagens konsekvenser

SOU 2009:37

kontroll av en likvidator. Det går därmed inte heller att utesluta att förfarandet någon gång kan komma att användas för att dölja missförhållanden och undvika utredning om ekonomisk brottslig- het. De föreslagna bestämmelserna om att styrelseledamöterna, den verkställande direktören och medlemmarna ska ha ett personligt ansvar för kvarstående skulder torde dock förebygga missbruk. En viss kontroll av den förening som ska upplösas säkerställs dessutom genom bestämmelserna om att föreningen ska ge in intyg från Kronofogdemyndigheten och Skatteverket (se avsnitt 8.5.4). Sam- mantaget torde därför riskerna med förfarandet från brotts- bekämpningssynpunkt vara ganska begränsade.

Vidare föreslår vi i avsnitt 9.3 att bosättningskravet för förening- ens funktionärer ska avskaffas. Förslaget möjliggör för samtliga styrelseledamöter, den verkställande direktören, där en sådan finns, och föreningens revisorer att vara bosatta utanför EES. Det ligger i sakens natur att det ofta kan vara svårare att utreda brottsmiss- tankar mot personer som är bosatta utomlands. Inom EU finns ett utvecklat straffrättsligt samarbete, som bland annat möjliggör hjälp från andra medlemsstater i samband med brottsutredningar och skapar förutsättningar för överlämnandet av personer för lagföring eller verkställighet av påföljd. Även inom ramen för Europarådet finns internationella konventioner om straffrättsligt samarbete och utlämning för brott. Där det saknas internationella avtal om rätts- ligt samarbete mellan staterna är det den nationella regleringen som avgör vad det finns för möjligheter att utreda respektive lagföra personer vid gränsöverskridande brottslighet. Brister i det interna- tionella rättsliga samarbetet kan göra att det blir svårare för svenska myndigheter att utreda brott som någon har begått såsom funktio- när i en ekonomisk förening. Detta kan i sin tur få till följd att det framstår som mer attraktivt för personer bosatta utanför EES att begå brott inom en i Sverige registrerad ekonomisk förening. Av avsnitt 10 ovan framgår dock att det hittills har varit ovanligt att personer bosatta utanför EES önskar delta i en ekonomisk före- nings verksamhet såsom funktionärer. Risken för att förslaget att avskaffa bosättningskravet får några reella konsekvenser för brotts- bekämpningen framstår därför som liten.

240

14 Författningskommentar

14.1Förslaget till lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar

1 kap. 8 §

I de fall det är särskilt föreskrivet i denna lag och under de förutsättningar som anges i 9 § får en ekonomisk förening sända kallelser eller annan infor- mation till medlemmarna med elektroniska hjälpmedel även när det i lagen anges att skriftlig information ska skickas till medlemmarnas postadress.

Paragrafen saknar tidigare motsvarighet. Den ger en ekonomisk förening möjlighet att skicka ut kallelser och annan information till medlemmar även i sådana fall där lagen annars kräver att informa- tionen skickas i skriftlig form. I huvudsak motsvarande bestämmel- ser finns i 7 kap. 64–67 §§ aktiebolagslagen (2005:551).

Lagen innehåller inte några bestämmelser som föreskriver att kallelser eller annan information ska skickas till medlemmarna på elektronisk väg, t.ex. genom användande av e-post. Däremot inne- håller den bestämmelser som innebär att kallelser eller annan infor- mation som huvudregel ska tillhandahållas i sedvanlig skriftlig form. En sådan bestämmelse finns i 7 kap. 20 § andra stycket i för- slaget. I den paragrafen har nu tagits in en hänvisning till 1 kap. 8 och 9 §§. Den innebär att kallelser eller annan information också kan skickas på elektronisk väg under de förutsättningar som anges i 9 §. På liknande sätt innebär bestämmelserna i 7 kap. 22 eller 23 § att medlemmarna som huvudregel har rätt att få sig tillsänt viss material i sedvanlig skriftlig form. Genom de hänvisningar till 1 kap. 8 och 9 §§ som har tagits in i dessa paragrafer har öppnats en möjlighet att även tillhandahålla det aktuella materialet på elektro- nisk väg.

Med ”elektroniska hjälpmedel” avses alla former av elektronisk utrustning för behandling, lagring och överföring av data via ledningar, optisk teknik, radiovågor eller annan elektromagnetisk teknik. Särskild

241

Författningskommentar

SOU 2009:37

praktisk betydelse torde bestämmelserna f.n. få genom den möjlig- het att använda e-post och fax som de ger.

Bestämmelsen förutsätter att föreningen, med lagtextens ord, sänder informationen till medlemmarna. I detta ligger att informa- tionen måste vara riktad till de enskilda medlemmarna, såsom sker när e-post eller fax används. Det är däremot inte tillräckligt att infor- mationen hålls tillgänglig på sådant sätt att medlemmarna på egen hand måste leta fram den, t.ex. på föreningens webbplats.

Det bör understrykas att paragrafen inte får någon verkan när det är föreningens stadgar som innehåller särskilda krav på infor- mationens form. Vill föreningen skicka ut kallelser i elektronisk form, trots att det i stadgarna föreskrivs att kallelse ska ske med post, måste stadgarna ändras. Det gäller även när stadgarnas krav på skriftlig kallelse per post överensstämmer med lagens krav på skriftlig kallelse.

Det bör också understrykas att paragrafen inte innebär någon begränsning i föreningens möjligheter att formlöst använda sig av elektroniska hjälpmedel för att förmedla information till medlem- marna i fall där varken lagen eller stadgarna ställer några särskilda krav på formen för tillhandahållande av information.

Motiven till bestämmelsen i paragrafen har redovisats i avsnitt 6.2.2.

1 kap. 9 §

Föreningen får i fall som avses i 8 § skicka kallelser och annan information med elektroniska hjälpmedel endast om

1.föreningsstämman har beslutat om det,

2.föreningen har tillförlitliga rutiner för att identifiera mottagarna och tillförlitlig information om hur dessa kan nås, och

3.mottagaren efter en förfrågan som skickats med post har samtyckt till ett sådant förfarande.

En mottagare ska anses ha samtyckt till förfarandet, om han eller hon inte har motsatt sig användningen av elektroniska hjälpmedel inom den tid som har angetts i förfrågan enligt första stycket 3. Denna tid ska vara minst två veckor från det att förfrågan avsändes. Av förfrågan ska framgå att framtida information kan komma att lämnas med det eller de angivna slagen av elek- troniska hjälpmedel, om inte mottagaren uttryckligen motsätter sig detta.

Den som har samtyckt till att information lämnas med elektroniska hjälp- medel kan när som helst återta sitt samtycke.

Paragrafen, som saknar tidigare motsvarighet, anger vissa förut- sättningar som måste föreligga för att föreningen enligt 8 § ska kunna använda sig av elektroniska hjälpmedel för att skicka sådan infor-

242

SOU 2009:37

Författningskommentar

mation som enligt andra lagbestämmelser ska förmedlas i sedvanlig skriftlig form. Liknande bestämmelser finns i 7 kap. 65–67 §§ aktie- bolagslagen.

De särskilda krav som uppställs i paragrafen gäller enbart vid sådan användning av elektroniska hjälpmedel som avses i 8 §. Om lagen inte fordrar att viss information ska tillhandahållas i sedvanlig skriftlig form, kan föreningen därför använda sig av elektroniska hjälpmedel för att tillhandahålla informationen även om de förut- sättningar som anges i denna paragraf inte är uppfyllda.

Första stycket

Den första förutsättning som uppställs i paragrafen är att före- ningsstämman har beslutat om att sådan information som avses i 8 § får skickas med hjälp av elektroniska hjälpmedel. I beslutet ska arten av de elektroniska hjälpmedel som avses komma till använd- ning anges, t.ex. e-post eller fax. För beslutet gäller föreningslagens allmänna majoritetskrav. Det innebär att beslutet kan fattas med absolut majoritet, om inte annat anges i stadgarna.

En andra förutsättning är att föreningen har tillförlitliga rutiner för att identifiera mottagarna. Med begreppet mottagare avses medlemmar. I kravet på tillförlitliga rutiner för identifikation ligger att föreningen måste ha klart för sig vilka medlemmarna är. Före- ningen måste alltså ha en korrekt medlemsförteckning som upp- dateras löpande. Dessutom måste föreningen ha tillgång till tillför- litlig information om hur medlemmarna kan nås. Använder sig före- ningen av e-post för att förmedla information till medlemmarna, måste föreningen således ha tillgång till tillförlitliga e-postadresser. Har medlemmen i samband med att han eller hon har besvarat en sådan förfrågan som avses i paragrafens andra stycke uppgett en viss e-postadress, bör föreningen kunna förlita sig på den uppgiften till dess att medlemmen har anmält något annat. Det ligger dock i sakens natur att föreningen måste ha goda rutiner för att hålla för- teckningar över e-postadresser uppdaterade.

En tredje förutsättning är att föreningen har tillsänt varje med- lem som förfarandet är avsett att beröra en särskild förfrågan om han eller hon samtycker till det elektroniska förfarandet och att medlemmen antingen svarat ja på denna förfrågan eller låtit bli att svara inom viss tid. Bestämmelser om hur denna förfrågan ska ut- formas och hur den ska besvaras finns i andra stycket.

243

Författningskommentar

SOU 2009:37

Andra stycket

En förfrågan enligt första stycket 3 ska skickas med post, dvs. i sedvanlig skriftlig form, och innehålla uppgift om arten av det för- farande som föreningen avser att tillämpa, t.ex. e-post eller fax. Av förfrågan ska också framgå att information framdeles kan komma att lämnas med det angivna förfarandet, om medlemmen inte uttryck- ligen motsätter sig detta. I förfrågan ska utsättas en särskild svars- frist om minst två veckor.

För medlemmens svar gäller inte något särskilt formkrav. Han eller hon kan alltså svara på förfrågan i sedvanlig skriftlig form, genom elektronisk kommunikation eller muntligen. Samtycker med- lemmen till det i förfrågan angivna förfarandet, kan föreningen i fortsättningen – under förutsättning att också de övriga i para- grafen angivna förutsättningarna är förhanden – använda sig av förfarandet när kallelser och information som avses i 8 § i fortsätt- ningen skickas till honom eller henne. Om medlemmen inte svarar inom den angivna tidsfristen, anses han eller hon ha samtyckt till förfarandet; även i den situationen kan alltså föreningen i fortsätt- ningen använda sig av förfarandet.

Om en medlem däremot motsätter sig att föreningen använder sig av det angivna förfarandet för att förmedla information till honom eller henne, är föreningen även framgent hänvisad till att tillämpa lagens bestämmelser om t.ex. skriftlig kallelse gentemot denna medlem. Att en eller flera medlemmar motsätter sig förfa- randet, hindrar dock inte föreningen från att tillämpa förfarandet vid kommunikation med de medlemmar som inte har motsatt sig förfarandet.

Det finns inget som hindrar att föreningen skickar ut förfrågan innan föreningsstämman har fattat ett sådant beslut som avses i 9 §. Givetvis får dock det angivna förfarandet inte tillämpas förrän det också finns ett sådant beslut.

Tredje stycket

Vare sig medlemmen uttryckligen har sagt ja till föreningens för- frågan enligt första stycket 3 eller har samtyckt genom sin passivitet har han eller hon rätt att senare återkalla sitt samtycke. När föreningen har fått besked om detta, kan den inte längre använda sig av det angivna förfarandet gentemot denna medlem.

244

SOU 2009:37

Författningskommentar

2 kap. 2 §

Föreningens stadgar ska ange

1.föreningens firma,

2.den ort i Sverige där föreningens styrelse ska ha sitt säte,

3.ändamålet med föreningens verksamhet och verksamhetens art,

4.den insats med vilken varje medlem ska delta i föreningen, hur insat- serna ska fullgöras samt i vad mån en medlem får delta i föreningen med insats utöver vad han eller hon är skyldig att delta med,

5.för det fall det ska förekomma regelbundna avgifter till föreningen eller avgifter till föreningen som är beroende av särskilda avgiftsbeslut; avgifternas belopp eller de högsta belopp till vilka de får bestämmas,

7.för det fall medlemmarnas beslutanderätt helt eller delvis ska utövas av fullmäktige; i vilken utsträckning detta ska ske, hur fullmäktige ska utses och tiden för deras uppdrag,

8.inom vilken tid och hur föreningsstämma ska sammankallas samt hur medlemmarna och fullmäktige ska få del av andra meddelanden,

9.vilka ärenden som ska tas upp på ordinarie stämma,

10.vilken tid föreningens räkenskapsår ska omfatta,

11.grunderna för fördelning av föreningens vinst samt vad som ska göras med föreningens återstående tillgångar när föreningen upplöses, och

12.för det fall det ska förekomma förlagsinsatser som avses i 5 kap. eller insatsemissioner som avses i 10 kap. 2 a §; vad som ska gälla för dessa.

Bestämmelserna i första stycket 6 gäller inte arbetstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda.

Om föreningen ska ha euro som redovisningsvaluta enligt 4 kap. 6 § bokföringslagen (1999:1078), ska detta anges i stadgarna. I så fall ska det i stadgarna också anges att den insats med vilken varje medlem ska delta i föreningen ska vara bestämd i euro.

Paragrafen innehåller bestämmelser om vad stadgarna i en ekono- misk förening ska innehålla.

I 7 kap. i förslaget har tydliggjorts att det kan utses särskilda repre- sentanter (fullmäktige) att företräda medlemmarna och utöva deras beslutanderätt vid föreningsstämman. Detta har föranlett vissa mindre ändringar i första stycket 7.

Paragrafens hittillsvarande fjärde stycke, som innehåller bestäm- melser om ändring av stadgar i samband med byte av redovisnings- valuta, har i förslaget flyttats till 7 kap. där lagens övriga bestäm- melser om byte av redovisningsvaluta finns (se 7 kap. 57 § i förslaget).

Övriga ändringar i paragrafen är av redaktionellt slag.

245

Författningskommentar

SOU 2009:37

3 kap. 5 §

Avgång ur föreningen sker, utom i fall som avses i 7 kap. 52 § och 12 kap. 20 §, vid det räkenskapsårsskifte som infaller näst efter en månad eller den längre tid, högst sex månader, som har bestämts i stadgarna, sedan med- lemmen har sagt upp sig till utträde eller uteslutits eller någon annan omständighet som föranlett avgången har inträffat.

En medlem som har uteslutits ur föreningen förlorar genast sin rätt enligt 7 kap. 2 § att närvara vid föreningsstämman och sin rätt att delta i beslut om föreningens angelägenheter.

Paragrafen behandlar bl.a. tidpunkten för en medlems avgång ur föreningen (jfr prop. 1986/87:7 s. 90 f.).

Ändringarna i första stycket utgör anpassningar till paragraf- numreringen i det nya 7 kap. föreningslagen. Vidare har paragrafen justerats språkligt.

Andra stycket innehåller ett undantag från huvudregeln att en avgående medlem under tiden fram till och med avgången har kvar sina rättigheter som medlem. Undantaget innebär att den medlem som har uteslutits ur föreningen omedelbart förlorar sin rätt att närvara vid föreningsstämman. Medlemmen har inte heller längre rätt att delta i beslut om föreningens angelägenheter. Detta gäller oavsett om beslutsfattandet sker i muntlig form vid förenings- stämman eller i annan form.

6 kap. 4 §

Den som är underårig eller i konkurs eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken kan inte vara styrelseledamot eller verkställande direktör. Att detsamma gäller den som är underkastad näringsförbud följer av 6 § lagen (1986:436) om näringsförbud.

Styrelseledamöterna ska vara medlemmar i föreningen, om inte stad- garna i särskilt angivna fall tillåter annat. Den som enligt lag är ställföre- trädare för en medlem eller, om en juridisk person är medlem, den som är ledamot av styrelsen för den juridiska personen eller delägare i denna får dock vara styrelseledamot utan att vara medlem i föreningen, även om stadgarna saknar föreskrift om det.

Bestämmelserna i andra stycket gäller inte arbetstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda eller lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gräns- överskridande fusioner.

En juridisk person kan inte vara styrelseledamot.

Paragrafen innehåller kvalifikationskrav för styrelseledamöter och verkställande direktör. I första stycket har det nuvarande kravet på att den verkställande direktören och minst hälften av styrelseleda-

246

SOU 2009:37

Författningskommentar

möterna ska vara bosatta inom EES utgått. Likaså har bestämmel- sen om möjlighet till dispens från bosättningskravet utgått. Skälen för det har behandlats i avsnitt 10.2.

Liksom tidigare måste styrelsen, om föreningen inte har någon här i landet bosatt behörig ställföreträdare, utse en i Sverige bosatt person att på föreningens vägnar ta emot delgivning (se 6 kap. 11 § fjärde stycket).

6 kap. 11 §

Styrelsen företräder föreningen och tecknar dess firma.

Styrelsen kan bemyndiga en styrelseledamot, verkställande direktören eller någon annan att företräda föreningen och teckna dess firma, om inte ett förbud mot sådant bemyndigande har tagits in i stadgarna. I fråga om den som inte är styrelseledamot eller verkställande direktör gäller vad som sägs i 4 och 10 §§ om verkställande direktör. Styrelsen kan föreskriva att rätten att företräda föreningen och teckna dess firma får utövas endast av två eller flera personer i förening. Ingen annan inskränkning får registre- ras.

Styrelsen kan när som helst återkalla ett bemyndigande som avses i andra stycket.

Om föreningen inte har någon här i landet bosatt behörig ställföreträ- dare, ska styrelsen bemyndiga en i Sverige bosatt person att på förening- ens vägnar ta emot delgivning. Ett sådant bemyndigande får inte lämnas till någon som är underårig eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § för- äldrabalken.

Paragrafen innehåller bestämmelser om vilka som företräder före- ningen gentemot tredje man och tecknar dess firma. I andra stycket har det nuvarande kravet på att minst en av de särskilda firma- tecknarna ska vara bosatta inom EES utgått. Skälen för det har behandlats i avsnitt 10.2.

7 kap. Föreningsstämman

Utövande av medlemmarnas beslutanderätt i föreningen

7 kap. 1 §

Föreningsmedlemmarna utövar sin rätt att besluta i föreningens angelägen- heter vid föreningsstämma.

I föreningens stadgar får bestämmas att medlemmarnas beslutanderätt vid föreningsstämman i alla eller vissa angelägenheter ska utövas av särskilt ut- sedda representanter (fullmäktige). Av 2 kap. 2 § första stycket 7 framgår att det i så fall ska anges i stadgarna i vilken utsträckning detta ska ske. Bestäm- melser om fullmäktige finns i övrigt i 40–46 §§.

247

Författningskommentar

SOU 2009:37

Paragrafen överensstämmer i sak med 7 kap. 1 § första och tredje styckena i föreningslagens nuvarande lydelse (jfr prop. 1951:34 s. 163 f. och 1986/87:7 s.116 f. ).

Föreningsstämman är föreningens högsta beslutande organ. Av lagen följer att stämman har exklusiv kompetens i en rad frågor, som exempelvis val av styrelseledamöter och revisorer, beslut om fastställelse av resultat- och balansräkningar, beslut om disposition av vinst och förlust samt beslut om ansvarsfrihet för styrelseleda- möter (se 7 kap. 8 §). Vidare kan endast stämman fatta beslut om ändring av stadgarna, om likvidation och om upplösning utan före- gående likvidation (se 11 kap. 18 a §). Det är också bara stämman som kan besluta att föreningen genom fusion ska gå upp i en annan juridisk person. Lagen utesluter inte att det finns en s.k. exklusiv föreningsstämmokompetens även i vissa andra i lagen inte angivna frågor med särskilt ingripande verkningar för medlemmarna. Stämman har också möjlighet att ge direktiv till styrelsen i förvalt- ningsfrågor men detta får inte ske i sådan omfattning att styrelsen fråntas sin funktion som förvaltningsorgan.

Av första stycket följer att föreningsstämman består av de vid stämman närvarande medlemmarna i föreningen. I uttrycket ”vid föreningsstämma” ligger dock inte något krav på att medlemmarna själva är fysiskt närvarande i stämmolokalen. Således kan en med- lem vara närvarande genom ett ombud (se 4 §) eller genom sin lega- la ställföreträdare. Lagen utesluter inte heller att en eller flera med- lemmar, ombud eller ställföreträdare deltar i stämman på distans, t.ex. från en lokal som är uppkopplad till stämmolokalen med video- teknik. Förutsättningarna för det behandlas i kommentaren till 7 kap. 13 §.

Lagen uppställer inte något krav på att något visst minimiantal medlemmar ska delta vid stämman. Är stämman sammankallad på ett korrekt sätt, kan den därför hållas även om enbart någon röst- berättigad – samt ytterligare någon person som kan fungera som ordförande eller justeringsman – har infunnit sig. I stadgarna kan dock tas in bestämmelser om att stämman är beslutför enbart om ett visst minimiantal medlemmar har infunnit sig.

Föreningsstämman är ett muntligt förfarande. Med samtliga med- lemmars samtycke kan dock beslut fattas i skriftlig form, s.k. skrivbordsstämma, se vidare under kommentaren till 7 kap. 24 §.

Av andra stycket framgår att medlemmarnas beslutanderätt vid föreningsstämman i alla eller vissa angelägenheter kan utövas av

248

SOU 2009:37

Författningskommentar

särskilt utsedda representanter för medlemmarna. Dessa represen- tanter benämns fullmäktige. De fullmäktige fattar beslut i med- lemmarnas ställe och för medlemmarnas räkning. Det är dock inte fråga om något fullmaktsförhållande. Medlemmarna kan sålunda inte ge fullmäktige bindande instruktioner eller i övrigt påverka hur fullmäktige ska besluta i en viss fråga som rör föreningen.

När fullmäktige sammanträder, sker detta vid en förenings- stämma. För det fall fullmäktige ska besluta endast i vissa angelä- genheter och medlemmarna har kvar beslutanderätt i andra angelä- genheter kommer därför föreningsstämman att kunna samman- träda i olika sammansättningar, i vissa fall bestående av fullmäktige och i andra fall av medlemmarna.

Om en förening vill tillämpa systemet med fullmäktige, ska det framgå av stadgarna i vilken utsträckning fullmäktige har rätt att besluta i föreningens angelägenheter (se 2 kap. 2 § första stycket 7). En sådan stadgebestämmelse kan innebära att fullmäktige beslutar i samtliga angelägenheter som ankommer på stämman att besluta om eller i vissa, i stadgarna preciserade, angelägenheter.

Rätt att delta vid föreningsstämma

7 kap. 2 §

En medlem har rätt att närvara, yttra sig och rösta vid föreningsstämman, om inte annat anges i denna lag.

I stadgarna får bestämmas att en medlem som har sagt upp sig till utträde ur föreningen inte har rätt att delta i föreningsstämman.

Av 3 kap. 5 § andra stycket framgår att en medlem som har uteslutits ur föreningen omedelbart förlorar sin rätt enligt första stycket.

Paragrafen saknar direkt tidigare motsvarighet. Bestämmelserna i paragrafen torde dock i sak överensstämma vad som redan tidigare har utgjort gällande rätt.

I första stycket regleras medlemmarnas rätt att delta i och utöva sina förvaltningsrättigheter vid föreningsstämman. Behovet av en uttrycklig bestämmelse i frågan har diskuterats i avsnitt 7.3.2. Bestäm- melsen kan inte sättas åt sidan annat än i de fall som anges i lagen (se andra stycket samt 3 §). Beträffande medlemmarnas rätt att delta vid föreningsstämma, där medlemmarnas beslutanderätt utövas av fullmäktige, se kommentaren till 46 §.

249

Författningskommentar

SOU 2009:37

Av andra stycket framgår att föreningen genom stadgebestäm- melser kan utesluta en medlem som har sagt upp sig till utträde från rätten att delta i stämman under uppsägningstiden.

I föreningslagen finns också andra bestämmelser som kan in- skränka en medlems rätt att delta vid stämman. Enligt 3 kap. 5 § förlorar sålunda en utesluten medlem genast rätten att närvara vid stämma eller i övrigt att delta i beslutsfattandet i föreningen. En erinran om detta har tagits in i tredje stycket.

Medlems rösträtt

7 kap. 3 §

Varje medlem har en röst, om inte annat har bestämts i stadgarna.

I stadgarna får bestämmas att en medlem får utöva sin rösträtt bara om vissa angivna villkor är uppfyllda.

Paragrafens första stycke överensstämmer i sak med 7 kap. 1 § and- ra stycket i föreningslagens nuvarande lydelse (jfr prop. 1951:34 s. 164 ff. och 1986/87:7 s. 64 f ). Det andra stycket saknar tidigare motsvarighet men torde inte avvika från vad som ändå är gällande rätt.

Av första stycket framgår att föreningslagens huvudregel är att varje medlem har en röst. Lagen medger emellertid att det i stad- garna görs undantag från denna huvudregel. En förening kan därför i stadgarna ta in bestämmelser om skillnader i rösträtt mellan olika medlemmar, s.k. differentierad rösträtt. Lagen innehåller inte några uttryckliga begränsningar i fråga om hur stora skillnader i röstvärde som olika medlemmar kan ha eller på vilka grunder som rösträtten ska differentieras. I dag torde det förekomma att medlemmarnas rösträtt differentieras med hänsyn till exempelvis antalet insatser, förekommande produktionsfaktorer eller medlemmens omsättning med föreningen. Den föreslagna lagtexten är inte avsedd att inne- bära någon ändring i dessa avseenden. Kriterierna för differentie- ring måste dock vara objektiva och ha rimlig grund och får inte inne- bära ett otillbörligt gynnande av vissa medlemmar på andras bekostnad.

Det är naturligt att en medlem som innehar flera röster måste utnyttja dessa på ett enhetligt sätt. Han eller hon kan alltså inte

250

SOU 2009:37

Författningskommentar

lägga en röst på ett yrkande och en eller flera röster på ett annat yrkande.1

Av andra stycket framgår att det i stadgarna också kan tas in bestämmelser om att medlemmarna får utöva sin rösträtt enbart på vissa i stadgarna angivna villkor. Exempelvis bör det vara möjligt att i stadgarna föreskriva att en medlem inte får utöva sin rösträtt om han eller hon inte har betalat insats i den omfattning som följer av stadgarna. När det angivna villkoret väl är uppfyllt, ska dock med- lemmen ha rätt att delta fullt ut i beslutsfattandet. Villkor som begrän- sar en medlems rätt att utöva sin rösträtt måste alltid ha rimlig grund och kan i annat fall angripas med stöd av generalklausulen i 36 § avtalslagen (1915:218) eller, efter beslut om stadgeändring, med stöd av 7 kap. 37 § denna lag. Avsikten är inte att en medlems rösträtt ska kunna villkoras på ett sådant sätt att medlemmen mer eller mindre permanent kommer att vara fråntagen den rösträtt som följer med medlemskapet. En medlem som på grund av ett rösträttsvillkor inte har rätt att utöva sin rösträtt har ändå rätt att närvara vid stämman och yttra sig där.

Frågor om begränsningar i medlems rösträtt m.m. har disku- terats i avsnitt 5.4.2.

Ombud vid föreningsstämma

7 kap. 4 §

En medlem som inte är personligen närvarande vid föreningsstämman får utöva sin rätt vid stämman genom ett ombud. Rätten att anlita ombud får begränsas genom bestämmelser i stadgarna. En medlem har dock alltid rätt att anlita sin make, sin sambo, en annan medlem eller en ställföreträdare för en annan medlem som ombud.

Ombudet ska ha en skriftlig, daterad och av medlemmen undertecknad fullmakt. En fullmakt gäller högst ett år från utfärdandet.

Paragrafen behandlar frågor om ombud. Bestämmelser om ombud och biträde har hittills funnits i 7 kap. 2 § (jfr prop. 1986/87:7 s. 118 f.). Bestämmelserna har i förslaget delats upp i flera paragrafer, så att bestämmelser om ombud har tagits in i förevarande paragraf och 5 §, medan bestämmelser om biträde har tagits in i 6 §. Skälen bakom förslagen har redovisats i avsnitt 5.4.4.

Enligt första stycket första meningen i förslaget får en medlem som inte är personligen närvarande vid föreningsstämma utöva sin

1 Se E. Hagbergh, S. Nisell, Lagen om ekonomiska föreningar, 5 uppl., s. 131.

251

Författningskommentar

SOU 2009:37

rätt vid stämman genom ett ombud. I detta ligger att varje medlem får låta sig representeras av högst ett ombud och att han eller hon i sin egenskap av medlem inte kan vara närvarande vid förenings- stämman tillsammans med ombudet. Ombudet får yttra sig och rösta i samma omfattning som den medlem han eller hon företrä- der.

Medlemmen bestämmer som huvudregel fritt vem han eller hon vill anlita som ombud. Rätten att fritt välja ombud är emellertid inte absolut. Av första stycket andra meningen följer sålunda att föreningen i stadgarna kan ta in begränsningar i rätten att anlita ombud. I stadgarna kan alltså bestämmas t.ex. att enbart andra medlemmar eller medlemmars anhöriga får vara ombud. Det kan också tas in bestämmelser om att ombud ska ha vissa särskilda kvalifikationer. En medlem har dock – liksom i dag – en absolut rätt att, oavsett stadgarnas innehåll, låta sig företrädas av make, sambo eller annan medlem. I lagen har tydliggjorts att med ”annan medlem” i detta sammanhang ska jämställas ställföreträdare för annan medlem, t.ex. förmyndare för underårig eller firmatecknare för juridisk person.

I andra stycket i förslaget finns bestämmelser om fullmaktens form och giltighetstid. De överensstämmer i sak med nuvarande reglering (jfr prop. 1986/87:7 s. 118 f). Kravet på att fullmakten ska vara ”skriftlig” är inte avsedd att utesluta fullmakter i elektronisk form, som i så fall kan förmedlas direkt från medlemmen till före- ningen. En sådan fullmakt får enligt 1 kap. 7 § undertecknas med avancerad elektronisk signatur enligt lagen (2000:832) om kvalifi- cerade elektroniska signaturer.

I den nuvarande lagtexten anges att en medlem också kan före- trädas av ”medlemmens ställföreträdare enligt lag”. Denna passus finns inte med i förslaget. Förslaget är dock inte avsett att begränsa möjligheten för en legal ställföreträdare att representera en medlem som bara kan uppträda genom en legal ställföreträdare, t.ex. en juri- disk person eller en underårig. Att en juridisk person alltid kan före- trädas av sin legala ställföreträdare följer emellertid av allmänna principer och det har inte ansetts lämpligt att särskilt markera det i detta sammanhang.

7 kap. 5 §

Ett ombud får inte företräda fler än tre medlemmar, om inte annat har bestämts i stadgarna. I stadgarna får bestämmas att ett ombud får företräda endast en eller två medlemmar.

252

SOU 2009:37

Författningskommentar

Paragrafen, som har viss motsvarighet i 7 kap. 2 § tredje meningen i föreningslagens nuvarande lydelse (jfr prop. 1951:34 s. 164 f. och 1986/87: 7 s. 119), reglerar hur många medlemmar som ett ombud kan företräda. Huvudregeln är att ett ombud kan företräda upp till tre medlemmar. Lagförslaget ger emellertid föreningen möjlighet att i sina stadgar tillåta att ett ombud får företräda flera medlemmar än tre. Det är också möjligt att i stadgarna ta in bestämmelser om att ett ombud inte får företräda mer än en eller två medlemmar.

Skälen bakom förslaget har behandlats i avsnitt 5.4.4.

Det bör understrykas att paragrafens bestämmelser avser endast ombud, inte legala ställföreträdare. Den som är legal ställföreträdare för fler än en medlem kan företräda samtliga de medlemmar som han eller hon är legal ställföreträdare för. I föreningens stadgar kan inte uppställas några begränsningar i detta avseende.

Biträde vid föreningsstämma

7 kap. 6 §

En medlem eller ett ombud får ha med sig ett biträde vid föreningsstämman. Biträdet får yttra sig vid föreningsstämman.

Paragrafen har viss motsvarighet i 7 kap. 2 § tredje stycket i före- ningslagens nuvarande lydelse (jfr prop. 1986/87:7 s. 119).

Bestämmelsen i första meningen innebär att en medlem har rätt att ta med sig ett biträde till stämman. Skälen för bestämmelsen har redovisats i avsnitt 5.4.4. Rätten att anlita biträde kan inte inskrän- kas genom stadgebestämmelser och i stadgarna kan inte heller tas in bestämmelser som begränsar medlemmens rätt att fritt välja biträde. Det är alltså inte möjligt att i stadgarna ta in exempelvis bestäm- melser om att ett biträde måste vara anhörig till medlem eller inneha vissa kvalifikationer. Också ett ombud har rätt att ta med sig ett biträde. Företräder ombudet flera medlemmar, får han eller hon ändå bara ta med sig ett biträde.

Andra meningen innehåller en kompletterande bestämmelse om att ett biträde har rätt att yttra sig vid föreningsstämman. Biträdets rätt att yttra sig kan inte inskränkas genom bestämmelser i stad- garna. Det ligger i sakens natur att biträdet inte har rätt att yttra sig annat än å medlemmens eller ombudets vägnar och att det därför också är medlemmen eller ombudet som avgör i vilken utsträckning biträdets yttranderätt ska utnyttjas.

253

Författningskommentar

SOU 2009:37

Utomståendes närvaro vid föreningsstämma

7 kap. 7 §

Föreningsstämman får besluta att den som inte är medlem ska ha rätt att närvara eller på annat sätt följa förhandlingarna vid föreningsstämman. Ett sådant beslut är giltigt endast om det biträds av samtliga röstberättigade medlemmar som är närvarande vid föreningsstämman.

I stadgarna får bestämmas att den som inte är medlem ska ha rätt att när- vara eller på annat sätt följa förhandlingarna vid föreningsstämman även om något beslut som anges i första stycket inte fattas.

Paragrafen saknar tidigare motsvarighet i föreningslagen. Motsva- rande bestämmelser finns i 7 kap. 6 § aktiebolagslagen. Skälen till de föreslagna bestämmelserna har behandlats i avsnitt 5.4.5.

Utgångspunkten för paragrafen är att det endast är medlemmar som har rätt att närvara vid stämmoförhandlingarna. Det utesluter inte att styrelsen tillåter andra personer att närvara i stämmolokalen i anslutning till stämman, exempelvis så att inbjudna gäster lämnar information omedelbart innan förhandlingarna börjar eller i något uppehåll i förhandlingarna. När de egentliga förhandlingarna tar vid får emellertid, som huvudregel, endast medlemmarna vara kvar i stämmolokalen. Av allmänna associationsrättsliga principer följer dock att även andra personer som utövar någon funktion på stäm- man, t.ex. styrelseledamöter, stämmoordföranden eller protokoll- förare, får närvara under stämman.2 Av 12 § lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda följer att också arbets- tagarrepresentanter har rätt att närvara vid stämman. Enligt 8 kap. 15 § får – och i vissa fall, ska – revisorerna närvara vid stämman. Med medlemmar får därför i förevarande sammanhang jämställas sådana personer.

Första stycket ger föreningsstämman en rättslig grund att låta andra än de nu angivna personerna vara närvarande vid stämman. Dessa personer har dock, så länge stämman inte beslutar om annat, inte rätt att yttra sig vid stämman. Föreningsstämman kan också besluta att personer som inte är medlemmar ska ha rätt att ”på annat sätt följa förhandlingarna vid föreningsstämman”. Den sist- nämnda möjligheten kan utnyttjas om stämman inte vill släppa in några utomstående i stämmolokalen men ändå vill ge dem möjlig- het att löpande ta del av förhandlingarna genom exempelvis video- uppkoppling från en intilliggande lokal.

2 Se S. Johansson, Bolagsstämma, 1990, s. 250 f.

254

SOU 2009:37

Författningskommentar

Ett beslut om att en eller flera utomstående ska få närvara eller på annat sätt följa förhandlingarna kan avse hela stämman eller en viss avgränsad del av denna. För att beslutet ska vara giltigt måste det biträdas av samtliga närvarande röstberättigade medlemmar. Röstar någon medlem mot förslaget, faller det därför.

Frågan om utomstående ska få vara närvarande är en ordnings- fråga som inte behöver anges i kallelsen till stämman.

Inget hindrar att ett beslut om närvarorätt för utomstående om- prövas under stämman. Ett beslut att på nytt stänga stämman för utomstående är giltigt om det biträds av mer än hälften av de angivna rösterna.

Av andra stycket framgår att det i stadgarna får bestämmas att utomstående ska har rätt att närvara vid föreningsstämman eller på annat sätt följa stämmoförhandlingarna trots att ett sådant beslut som sägs i första stycket inte har fattats. En sådan bestämmelse kan avse en viss angiven personkategori eller en viss namngiven person men kan också innebära att stämman ska vara tillgänglig för envar. Den kan avse vissa utpekade slag av ärenden eller stämman i dess helhet. Bestämmelsen kan också utformas så att de utomstående har rätt att närvara enbart på vissa villkor. Ett sådant villkor kan vara att stämman i det enskilda fallet, med enkel majoritet, har beslutat om rätt för utomstående att närvara vid hela eller delar av stämman.

En stadgebestämmelse om rätt för utomstående att närvara vid föreningsstämman hindrar inte medlemmarna att vid stämman samfällt besluta att stänga mötet för utomstående, därför att det är nödvändigt för att upprätthålla ordningen eller av annat skäl.

Ordinarie föreningsstämma

7 kap. 8 §

Inom sex månader från utgången av varje räkenskapsår ska medlemmarna hålla en ordinarie föreningsstämma där styrelsen ska lägga fram årsredovis- ningen och revisionsberättelsen (årsstämma).

I en moderförening, som är skyldig att upprätta koncernredovisning, ska styrelsen vid årsstämman även lägga fram koncernredovisningen och koncern- revisionsberättelsen.

Paragrafen motsvarar 7 kap. 4 § första stycket i föreningslagens nuvarande lydelse (jfr prop. 1951:34 s. 166 f. och prop. 1986/87:7 s. 21 f.). I första stycket har begreppet årsstämma introducerats som

255

Författningskommentar

SOU 2009:37

beteckning på den ordinarie föreningsstämma där redovisningen och revisionsberättelsen ska läggas fram. Begreppet används sedan tidigare i aktiebolagslagen.

7 kap. 9 §

Vid årsstämman ska beslut fattas

1.om fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen samt, i moder- förening, som är skyldig att upprätta koncernredovisning, koncernresultat- räkningen och koncernbalansräkningen,

2.om dispositioner beträffande föreningens vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen,

3.om ansvarsfrihet gentemot föreningen för styrelseledamöterna och den verkställande direktören, och

4.i andra ärenden som föreningsstämman enligt denna lag eller stadgarna ska behandla.

Paragrafen överensstämmer i sak med 7 kap. 4 § andra stycket i föreningslagens nuvarande lydelse (jfr prop. 1951:34 s. 166 f. och prop. 1986/87:7 s. 121 f.). Orden ”gentemot föreningen” i punkten 3 är nya. Ändringen är avsedd att klargöra att föreningsstämmans beslut i fråga om ansvarsfrihet för styrelseledamöter eller den verk- ställande direktören inte avser frågan om styrelseledamöternas an- svar gentemot medlemmarna eller tredje man.

7 kap. 10 §

I stadgarna får bestämmas att medlemmarna varje år ska hålla ytterligare en eller flera ordinarie föreningsstämmor.

I paragrafen, som saknar tidigare motsvarighet i föreningslagen, har klargjorts att det i stadgarna kan bestämmas att det ska hållas flera ordinarie föreningsstämmor varje år. I sak innebär detta inte någon förändring (jfr prop. 1986/87:7 s. 121). En motsvarande bestäm- melse finns i 7 kap. 12 § aktiebolagslagen.

Extra föreningsstämma

7 kap. 11 §

Om styrelsen anser att det finns skäl att hålla föreningsstämma före nästa ordinarie föreningsstämma, ska den kalla till extra föreningsstämma.

Styrelsen ska även kalla till extra föreningsstämma, om en revisor i före- ningen eller minst en tiondel av samtliga röstberättigade medlemmar i före- ningen eller det mindre antal som kan vara bestämt i stadgarna skriftligen begär att en sådan stämma sammankallas för att behandla ett angivet ärende.

256

SOU 2009:37

Författningskommentar

Kallelse ska i så fall utfärdas inom två veckor från den dag då en sådan begä- ran kom in till föreningen.

Paragrafen överensstämmer i sak med 7 kap. 5 § i föreningslagens nuvarande lydelse (jfr prop. 1951:34 s. 168 och prop. 1986/87:7 s.123).

I andra stycket har klargjorts att rätten att begära en extra stämma förutsätter att det finns något ärende att behandla på stämman. Med ”ärende” avses i detta sammanhang en för före- ningen relevant fråga som kan bli föremål för beslut på stämman. Det är alltså inte möjligt för exempelvis en minoritet av de röst- berättigade medlemmarna att begära en extra stämma bara för att ställa frågor till styrelsen eller den verkställande direktören.

I andra stycket har även tydliggjorts att det i stycket angivna minoritetskravet avser en tiondel av de röstberättigade medlem- marna (oavsett om dessa innehar en tiondel av rösterna i före- ningen eller ej).

Fortsatt föreningsstämma

7 kap. 12 §

Vid en föreningsstämma får beslutas att en fortsatt föreningsstämma ska hål- las en senare dag.

Ett beslut i en fråga som avses i 9 § 1–3 ska skjutas upp till en fortsatt före- ningsstämma, om föreningsstämman beslutar om det eller om minst en tion- del av samtliga röstberättigade medlemmar i föreningen begär det. En sådan föreningsstämma ska hållas minst fyra veckor och högst åtta veckor därefter. Ytterligare uppskov är inte tillåtet.

Paragrafen innehåller bestämmelser om fortsatt föreningsstämma. Till viss del motsvarar den 7 kap. 4 § tredje stycket i förenings- lagens nuvarande lydelse (jfr prop. 1986/87:7 s. 122).

Av första stycket framgår att det alltid är möjligt att besluta om att fortsatt stämma ska hållas en senare dag. Bestämmelsen saknar tidigare motsvarighet i föreningslagen men utgör endast ett klargö- rande av vad som redan hittills har gällt. En motsvarande bestäm- melse finns i 7 kap. 14 § aktiebolagslagen. Beslut om fortsatt stäm- ma för att avgöra andra frågor än de som avses i andra stycket fattas med enkel majoritet. Någon tidsfrist inom vilken en sådan fortsatt stämma måste hållas anges inte. En fortsatt stämma är självständig i förhållande till den ursprungliga stämman. Även medlemmar som inte har deltagit i den ursprungliga stämman kan ha rätt att delta i

257

Författningskommentar

SOU 2009:37

den fortsatta stämman (jfr NJA 1934 s. 11). Beträffande frågan om kallelse till fortsatt stämma, se 18 §.

Andra stycket – som i huvudsak motsvarar 7 kap. 4 § tredje stycket i den nuvarande lydelsen av 7 kap. – innehåller särskilda bestämmelser om en sådan fortsatt stämma som ska besluta om fastställelse av balans- och resultaträkningar, om resultatdispositio- ner samt om ansvarsfrihet för styrelseledamöter och den verkstäl- lande direktören. En sådan fortsatt stämma måste hållas inom viss tid. Denna tidsfrist, som hittills har varit minst en och högst två månader från den ursprungliga stämman, har justerats något så att den överensstämmer med motsvarande reglering i 7 kap. 14 § aktie- bolagslagen. Sålunda ska en fortsatt föreningsstämma för beslut i dessa frågor hållas minst fyra veckor och högst åtta veckor efter den ursprungliga stämman.

Bestämmelsen i andra stycket om att det måste förflyta minst fyra veckor före den fortsatta stämman får anses vara uppställd enbart till medlemmarnas skydd. Det följer därför av allmänna asso- ciationsrättsliga principer att, om de medlemmar som önskar fortsatt föreningsstämma förklarar att de inte behöver så långt upp- skov som fyra veckor, så finns det inte något hinder mot att hålla den fortsatta stämman tidigare än fyra veckor efter begäran. Det finns däremot ingen möjlighet att göra avsteg från åttaveckors- fristen, eftersom denna är uppställd även i tredje mans intresse.

Platsen för föreningsstämman

7 kap. 13 §

Föreningsstämman ska hållas på lämplig plats inom den kommun där styrel- sen har sitt säte. I stadgarna får dock bestämmas att stämman ska eller kan hållas

1.på annan i stadgarna angiven plats i Sverige, eller

2.på annan av styrelsen anvisad plats inom föreningens geografiska verksamhetsområde i Sverige.

Om extraordinära omständigheter kräver det, får föreningsstämman hål- las på annan plats än som anges i första stycket.

Paragrafen, som behandlar platsen för föreningsstämma, saknar tidigare motsvarighet i föreningslagen. Skälen bakom förslaget har redovisats i avsnitt 5.4.6.

Föreningslagen bygger på förutsättningen att stämman hålls på en viss plats där stämmoordföranden befinner sig och dit medlem-

258

SOU 2009:37

Författningskommentar

marna har möjlighet att infinna sig. I lagens nuvarande lydelse sak- nas dock bestämmelser om på vilken plats stämman ska hållas. Frå- gan har hittills löst genom stadgebestämmelser, genom beslut i enskilt fall av föreningsstämman eller genom beslut av styrelsen.

I första stycket i den nu föreslagna paragrafen klargörs att stäm- man som huvudregel ska hållas på lämplig plats inom den kommun där styrelsen har sitt säte. Var styrelsen ska ha sitt säte ska framgå av föreningens stadgar (se 2 kap. 2 §). Om styrelsen enligt stad- garna ska ha sitt säte i Växjö, ska stämman alltså, enligt huvud- regeln, hållas på lämplig plats inom Växjö kommun. Om inte stad- garna innehåller några mera precisa bestämmelser, avgör styrelsen var inom den aktuella kommunen som stämman ska äga rum.

Av lagtexten framgår att det i stadgarna kan tas in bestämmelser som innebär att huvudregeln ska eller kan frångås. För det första kan det i stadgarna tas in bestämmelser om att stämman ska eller kan hållas på viss annan angiven plats. Även om föreningens sty- relse ska ha sitt säte i Växjö kommun, kan det alltså i stadgarna bestämmas att föreningsstämman ska hållas i Kalmar. Den angivna platsen måste vara belägen i Sverige.

I stadgarna kan också tas in bestämmelser om att stämman ska hållas på en plats som styrelsen bestämmer och som är belägen inom föreningens geografiska verksamhetsområde. Platsen behöver i så fall inte preciseras förrän i anslutning till kallelsen och den kan växla från ett år till ett annat. I en ekonomisk förening som har hela Skåne som verksamhetsområde kan alltså styrelsen bestämma att stämman det ena året ska hållas i Lund, det andra året i Kristianstad och det tredje året i Ängelholm. Bestämmelsen ansluter till en eta- blerad praxis i vissa ekonomiska föreningar med ett stort geogra- fiskt verksamhetsområde att hålla stämman på alternerande platser efter särskilt beslut i frågan. Även i detta fall måste platsen för stämman vara belägen i Sverige.

Enligt allmänna associationsrättsliga principer kan regler som endast avser enskilda medlemmars rätt åsidosättas genom beslut av samtliga medlemmar. Det är därför möjligt att fatta beslut om att stämman i ett särskilt fall ska hållas på annan plats än den som föl- jer av bestämmelserna i första stycket. Det förutsätter dock att sty- relseledamöterna och samtliga medlemmar kan enas om på vilken plats stämman ska hållas. Under dessa förutsättningar kan stämman hållas var som helst, även utanför Sverige.

259

Författningskommentar

SOU 2009:37

Såsom framgår av andra stycket kan stämman också hållas var som helst om det föreligger extraordinära omständigheter. Bestäm- melsen syftar på situationer av force majeurekaraktär.

Bestämmelserna om platsen för föreningsstämma hindrar inte att föreningsstämma arrangeras så att vissa medlemmar deltar på distans med användande av exempelvis videoteknik. En stämma som ska hållas i Jönköping kan alltså arrangeras så att medlem- marna ges möjlighet att, om de så önskar, delta i stämman från en lokal i Sundsvall som är uppkopplad till stämmolokalen i Jönköping. Det är också möjligt att låta medlemmar, som befinner sig på annan plats i eller utanför Sverige delta i stämman i Jönköping via sina egna datorer. Förutsättningarna för detta har diskuterats i avsnitt 6.3.4. Det har inte ansetts lämpligt att införa särskilda lagbestäm- melser om hur sådant deltagande på distans ska gå till.

I avsnitt 6.3.4 har också konstaterats att det normalt får anses vara styrelsens sak att avgöra om stämman ska arrangeras på så sätt att medlemmar kan delta på distans. Stämman har alltid möjlighet att ompröva ett sådant beslut. Det finns inte något hinder mot att reglera frågan i stadgarna. Med en sådan bestämmelse i stadgarna är de medlemmar som vill delta på distans inte utlämnade åt styrelsen eller medlemsmajoritetens godtycke utan kan kräva att stämma genomförs på det sätt som anges i stadgarna. I det enskilda fallet kan det dock givetvis visa sig att det vid stämmotillfället saknas tekniska förutsättningar att genomföra stämman på ett tillfreds- ställande sätt. Stämman får då ställas in och det åligger sedan styrel- sen att kalla till ny stämma som kan hållas på det sätt som är förut- satt i stadgarna. – Det får anses åligga föreningsstämmans ordfö- rande att löpande bevaka att de tekniska förutsättningarna för distansdeltagandet är tillfredsställande och att t.ex. omröstningar kan genomföras på ett sätt som är jämförbart med de situationer då alla medlemmar närvarar på plats.

En förutsättning för att medlemmar ska kunna ges möjlighet att delta på distans från en lokal som inte har tillhandahållits av före- ningen torde vara att stämman har beslutat att utomstående ska ha rätt att närvara vid stämman eller på annat sätt följa förhandling- arna eller att stadgarna innehåller en bestämmelse av motsvarande innebörd. En stadgebestämmelse om att medlemmarna har rätt att delta i stämman via sina egna datorer får anses innefatta en bestäm- melse om att utomstående har rätt att följa förhandlingarna.

260

SOU 2009:37

Författningskommentar

Medlems rätt att få ärende behandlat vid föreningsstämman

7 kap. 14 §

En medlem har rätt att få ett ärende behandlat vid en föreningsstämma, om han eller hon begär det på det sätt och inom den tid som har bestämts i stad- garna. Saknar stadgarna sådana bestämmelser, har medlemmen rätt att få ärendet behandlat vid föreningsstämman om han eller hon skriftligen begär det hos styrelsen i sådan tid att ärendet kan tas upp i kallelsen till stämman.

En medlem som har uteslutits ur föreningen har inte rätt att få ärenden behandlade vid stämman även om han eller hon ännu inte har avgått ur före- ningen.

Paragrafen överensstämmer med 7 kap. 6 § i föreningslagens nuva- rande lydelse (jfr prop. 1986/87:7 s. 123 f.).

Med ”ärende” avses i denna paragraf, liksom i 11 §, en för före- ningen relevant fråga som kan bli föremål för beslut på stämman. Paragrafen ger alltså inte en medlem rätt att begära en allmän upp- lysning eller att göra ett allmänt uttalande.

Innehåller stadgarna inga bestämmelser om när medlemmen senast måste anmäla ett ärende för att det ska tas upp vid före- ningsstämman, gäller att ärendet ska anmälas ”i sådan tid att ären- det kan tas upp i kallelsen till stämman”. Innebörden i detta kan uppenbarligen växla, beroende på förhållandena i den enskilda före- ningen. I 7 kap. 16 § aktiebolagslagen finns en bestämmelse om att ärenden som anmälts senast en vecka före den tidpunkt då kallelse tidigast får utfärdas alltid ska tas upp till behandling. Det har inte ansetts lämpligt att ta in någon motsvarande bestämmelse i före- ningslagen. Aktiebolagslagens bestämmelse torde dock kunna ge viss ledning också vid tillämpningen av föreningslagens rekvisit ”i sådan tid att…”.

Har ett ärende anmälts i tid, är styrelsen skyldig att ta upp det på dagordningen för den kommande föreningsstämman och stäm- man är skyldig att ta upp ärendet till prövning. Så är fallet även om ärendet har tagits upp vid en tidigare stämma eller om det framstår som uteslutet att ett lämnat förslag skulle få erforderlig majoritet vid stämman. I doktrinen har dock uttalats att stämman kan vägra att behandla förslag, vars genomförande skulle stå i uppenbar strid med föreningslagen eller föreningens stadgar.3 Förevarande förslag bygger på samma uppfattning.

3 Se bl.a. A. Mallmén, Lagen om ekonomiska föreningar, en kommentar, 3 uppl., s. 258.

261

Författningskommentar

SOU 2009:37

Om medlemmarnas beslutanderätt ska utövas av fullmäktige, tillkommer rätten enligt förevarande paragraf dels varje fullmäk- tige, dels varje medlem (se 46 § andra stycket).

Sammankallande av föreningsstämma

7 kap. 15 §

Styrelsen kallar till föreningsstämma.

Om en stämma som ska hållas enligt denna lag, enligt stadgarna eller enligt ett stämmobeslut inte sammankallas på föreskrivet sätt, ska Bolags- verket efter ansökan genast kalla till föreningsstämma på sätt som anges i 16– 21 §§. En ansökan kan göras av en styrelseledamot, den verkställande direk- tören, en revisor eller en röstberättigad. Föreningen ska ersätta kostnaden för kallelsen.

Om, i fall som avses i andra stycket, kallelse inte kan ske enligt bestäm- melserna i 20 §, får Bolagsverket kalla på annat lämpligt sätt.

Paragrafens bestämmelser motsvarar bestämmelserna i den nuva- rande lydelsen av 7 kap. 7 § föreningslagen (jfr prop. 1951:34 s. 158 f. prop. 1986/87:7 s. 124).

Av andra stycket framgår att i de fall stämman inte sammankallas på föreskrivet sätt ska uppgiften att kalla till föreningsstämma full- göras av Bolagsverket, i stället för som hittills av länsstyrelsen.

Kallelse ska ske enligt bestämmelserna i 16–21 §§. De kallelse- frister som anges i lagen måste alltså följas. Vidare gäller vad som sägs i 20 och 21 §§ om sättet för kallelse och om kallelsens innehåll. I tredje stycket har dock tagits in en särskild bestämmelse som ger Bolagsverket en begränsad möjlighet att använda andra kallelsesätt än de som lagen eller stadgarna pekar ut. Bestämmelsen är tillämp- lig om det i lagen eller stadgarna föreskrivna kallelsesättet inte går att tillämpa. Så blir fallet om kallelse enligt lagen eller stadgarna ska skickas med post till envar av medlemmarna men styrelsen inte till- handahåller någon medlemsförteckning. Om Bolagsverket i ett sådant fall inte kan identifiera medlemskretsen på något annat sätt, får verket använda andra kallelsesätt, t.ex. kungörelse i den eller de dagstidningar som förekommer inom föreningens verksamhets- område. Detsamma gäller om stadgarna exempelvis föreskriver att kallelse ska ske genom att kallelse hålls tillgänglig för medlem- marna på föreningens webbplats. I uttrycket ”annat lämpligt sätt” ligger att kallelsesättet måste utformas så att det ger bästa möjliga förutsättningar för medlemmarna att ta del av kallelsen.

262

SOU 2009:37

Författningskommentar

Skälen bakom förslagen till ändringar har redovisats i avsnitten 9.3 och 9.4.

Tid för kallelse

Ordinarie föreningsstämma

7 kap. 16 §

Kallelse till en ordinarie föreningsstämma ska utfärdas tidigast sex veckor och senast fyra veckor före föreningsstämman.

I stadgarna får bestämmas att kallelse till en ordinarie föreningsstämma får utfärdas senare än vad som anges i första stycket, dock senast två veckor före föreningsstämman.

Paragrafen innehåller bestämmelser om tiden för kallelse. Bestäm- melser om detta har hittills funnits i 7 kap. 8 § första stycket i före- ningslagens nuvarande lydelse (jfr prop. 1986/87:7 s. 125 f.). Bestäm- melserna har dock delats upp på flera paragrafer, så att bestäm- melser om kallelse till ordinarie föreningsstämma har tagits in i denna paragraf, medan bestämmelser om kallelse till extra före- ningsstämma och fortsatt föreningsstämma har tagits in i 17 och 18 §§. Bestämmelserna har också ändrats i sak så att de överens- stämmer med vad som gäller för kallelse till bolagsstämma i privata aktiebolag.

I första stycket anges kallelsefristerna inför ordinarie förenings- stämma. Tidsfristerna har förlängts i förhållande till vad som hittills har gällt. Den tidigaste tidpunkten för kallelse har ändrats från fyra till sex veckor före stämman och den senaste tidpunkten har änd- rats från två veckor till fyra veckor före stämman. Skälen till änd- ringarna har redovisats i avsnitt 5.4.3.

Av andra stycket framgår att det är möjligt att i stadgarna bestämma en kortare minimitid, exempelvis tre eller två veckor i stället för den i lagen angivna minimitiden fyra veckor. Kortare kallelsefrist än två veckor är dock inte möjlig.

Maximitiden – i förslaget angiven till sex veckor – får inte för- längas genom bestämmelser i stadgarna. Medlemmarna ska alltså kunna räkna med att kallelse till ordinarie stämma inte kommer att utfärdas tidigare än sex veckor före stämman. Bestämmelsen om maximitid är däremot inte avsedd att förhindra att en förening som har valt att genom stadgebestämmelser tillämpa en kortare

263

Författningskommentar

SOU 2009:37

minimitid för när kallelse ska ske, t.ex. två veckor, även kortar maximifristen till exempelvis fyra veckor.

Vid tillämpningen av lagens bestämmelser kan fråga uppkomma om när en kallelse ska anses utfärdad. Hittills har ansetts att kal- lelse, som ska skickas med post, anses utfärdad när kallelsen avsänts med post och att kallelse, som ska kungöras i tidning, anses utfär- dad när kungörelsen har införts i tidningen. Förevarande förslag bygger på samma uppfattning, dvs. kallelse anses utfärdad när de aktuella kallelseåtgärderna har vidtagits. När en vederbörligen utfärdad kallelse har nått fram till de enskilda medlemmarna, t.ex. när en kallelse som har skickats per post har kommit en medlem till del, saknar däremot betydelse. Det ligger i sakens natur att det åligger föreningen att visa att vederbörliga kallelseåtgärder har vidtagits.

Kallelsefristerna är uppställda till medlemmarnas skydd. Av all- männa associationsrättsliga principer följer därför att bestämmel- serna får frångås om samtliga berörda medlemmar samtycker till det. Det innebär bl.a. att i ett enskilt fall får kortare kallelsefrister tillämpas gentemot de medlemmar som samtycker till det (se även kommentaren till 24 §).

Extra föreningsstämma

7 kap. 17 §

Kallelse till en extra föreningsstämma ska utfärdas tidigast sex veckor och senast två veckor före föreningsstämman.

I följande fall ska kallelse till en extra föreningsstämma dock utfärdas tidi- gast sex veckor och senast fyra veckor före föreningsstämman, nämligen om föreningsstämman ska behandla

1.en fråga om ändring av stadgarna,

2.en fråga om likvidation enligt 11 kap. 1 §,

3. en fråga om upplösning utan föregående likvidation enligt 11 kap. 18 a §, eller

4. en fråga om att föreningen ska gå upp i en annan juridisk person genom fusion.

I stadgarna får bestämmas att kallelse till sådan föreningsstämma som avses i andra stycket får utfärdas senare än vad som anges där, dock senast två veckor före föreningsstämman.

Paragrafen innehåller bestämmelser om kallelse till extra förenings- stämma. Bestämmelserna motsvarar delvis bestämmelserna i 7 kap. 8 § första stycket i föreningslagen i den paragrafens nuvarande lydelse (jfr prop. 1986/87:7 s. 125 f.). Förslaget innebär dock att bestäm-

264

SOU 2009:37

Författningskommentar

melserna ändras så att de i sak överensstämmer med vad som gäller för privata aktiebolag. Skälen för detta har redovisats i avsnitt 5.4.3.

Första stycket behandlar kallelsefrister till annan extra stämma än sådan som avses i andra stycket, dvs. en stämma som inte ska behandla frågor om stadgeändring, likvidation eller upplösning utan föregående likvidation. Här har tidsfristen förlängts i förhål- lande till vad som hittills har gällt. I dessa fall är det dock – även utan särskilda stadgebestämmelser – tillräckligt att kallelse sker två veckor före stämman. Kortare kallelsetid än så är dock inte möjlig.

Bestämmelserna i andra stycket saknar tidigare motsvarighet och innebär att det kommer att gälla en särskild kallelsefrist när en extra föreningsstämma ska behandla vissa särskilda slag av ärenden. Enligt hittills gällande rätt ska kallelse till extra stämma utfärdas senast en vecka före stämman, oavsett vilka ärenden som ska behandlas på stämman. Den nya bestämmelsen innebär att kallelse till en extra stämma som ska ta ställning till en fråga om ändring av stadgarna ska utfärdas tidigast sex och senast fyra veckor före stämman. Detsamma gäller i fråga om kallelse till en stämma som ska ta ställning till ett förslag om att föreningen ska gå i likvidation eller ett förslag om att föreningen ska upplösas utan föregående likvidation (jfr 11 kap. 18 a §). Såsom framgår av paragrafens tredje stycke finns det dock ett visst utrymme för att i stadgarna ta in bestämmelser om kortare kallelsetid även i dessa fall.

Tredje stycket innehåller en bestämmelse om att föreningen i sina stadgar kan bestämma en kortare minimitid inför en extra stämma som ska behandla ett ärende om stadgeändring, likvidation eller upplösning utan föregående likvidation. Det är dock aldrig möjligt med en kortare kallelsetid än två veckor. Det är inte heller möjligt att i stadgarna bestämma att kallelse ska kunna ske tidigare än sex veckor före stämman.

Också kallelsefristerna i förevarande paragraf är uppställda till medlemmarnas skydd och får därför frångås om samtliga berörda medlemmar samtycker till det (jfr kommentarerna till 16 och 24 §§).

Fortsatt föreningsstämma

7 kap. 18 §

Om en fortsatt föreningsstämma ska hållas fyra veckor eller senare räknat från och med föreningsstämmans första dag, ska det utfärdas en särskild kal- lelse till den fortsatta föreningsstämman. I så fall ska bestämmelserna i 17 § om tid för kallelse till en extra föreningsstämma tillämpas.

265

Författningskommentar

SOU 2009:37

Paragrafen, som motsvarar 7 kap. 8 § första stycket tredje mening- en i föreningslagens nuvarande lydelse (jfr prop. 1986/87:7 s. 126), reglerar frågan om i vilka fall det ska utfärdas en ny särskild kallelse till en fortsatt föreningsstämma. En sådan kallelse ska utfärdas när en fortsatt stämma ska hållas fyra veckor eller senare från det att den ursprungliga stämman inleddes. Motsatsvis gäller att om den fortsatta stämman hålls mindre än fyra veckor efter den ursprung- liga stämman fordras inte någon särskild kallelse. Det räcker i så fall att tid och plats för den fortsatta stämman tillkännages vid det för- sta stämmotillfället.

Bestämmelsen i andra meningen saknar tidigare motsvarighet i föreningslagen. Den innebär att, om det inför den fortsätta stäm- man måste utfärdas ny kallelse, denna ska utfärdas i sådan tid som enligt 17 § gäller för kallelse till extra föreningsstämma. Kallelsen måste alltså normalt utfärdas senast två veckor före stämman. Om den fortsatta stämman ska behandla en fråga om ändring av stad- garna, likvidation eller upplösning utan föregående likvidation, gäller en kallelsefrist om fyra veckor. Finns det sådana stadge- bestämmelser som anges i 17 § tredje stycket, ska dessa följas.

I likhet med vad som gäller i fråga om kallelse till ordinarie eller extra föreningsstämma kan avsteg från de angivna kallelsefristerna göras om samtliga berörda medlemmar samtycker till det (jfr kom- mentarerna till 16 och 24 §§).

Kallelse när beslut ska fattas vid två föreningsstämmor

7 kap. 19 §

Om det enligt lag eller föreningens stadgar krävs att ett föreningsstämmo- beslut fattas vid två föreningsstämmor för att bli giltigt, får kallelse till den andra föreningsstämman inte utfärdas innan den första föreningsstämman har hållits. I kallelsen till den andra föreningsstämman ska styrelsen ange det beslut som den första föreningsstämman har fattat.

Paragrafen, som motsvarar 7 kap. 8 § första stycket fjärde och fem- te meningen i föreningslagens nuvarande lydelse (jfr prop. 1986/87:7 s. 126), innehåller särskilda bestämmelser om kallelse när ett beslut ska fattas vid två stämmor.

I första meningen behandlas frågan om tidpunkt för kallelse till en andra stämma i det fall tvåstämmobeslut krävs för att ett beslut ska bli giltigt. I avsnitten 7.4.5, 8.5.1 och 8.6.2 har föreslagits att

266

SOU 2009:37

Författningskommentar

lagens krav på tvåstämmobeslut vid stadgeändring, likvidation och fusion ska avskaffas.

Föreningsstämmobeslut som fattas vid två föreningsstämmor kommer i så fall att bli mindre vanliga. Det kommer emellertid även i fortsättningen att vara möjligt att i stadgarna ta in bestäm- melser om att vissa beslut ska fattas på två stämmor. Paragrafen får betydelse i dessa fall. Den får också betydelse, när det enligt bestäm- melser i annan lag som hänvisar till föreningslagen är nödvändigt att fatta ett beslut på två stämmor, t.ex. enligt bestämmelser i bostads- rättslagen.

Kallelsesätt

7 kap. 20 §

Medlemmarna ska kallas till föreningsstämman på det sätt som anges i stad- garna.

Skriftlig kallelse ska dock alltid skickas med post till varje medlem vars postadress är känd för föreningen, om

1.ordinarie föreningsstämma ska hållas på annan tid än som föreskrivs i stadgarna,

2.föreningsstämman ska behandla en fråga om en ändring av stadgarna som innebär

– att en medlems förpliktelse att betala insatser eller avgifter till före- ningen ökas,

– att en medlems rätt till årsvinst inskränks,

– att en medlems rätt till föreningens behållna tillgångar vid dess upplös- ning inskränks,

– att en medlems rätt att få ut insats enligt 4 kap. 1 eller 3 § inskränks och denna ändring ska gälla även för dem som var medlemmar i föreningen när frågan avgjordes, eller

– att en medlems rätt att gå ur föreningen försvåras och denna ändring ska gälla även för dem som var medlemmar i föreningen när frågan avgjordes, eller

3.föreningsstämman ska ta ställning till om föreningen ska

–gå i likvidation,

–upplösas utan föregående likvidation enligt 11 kap. 18 a §, eller

–gå upp i en annan juridisk person genom fusion.

I fall som avses i andra stycket får kallelse också ske med elektroniska hjälpmedel enligt bestämmelserna i 1 kap. 8 och 9 §§.

Paragrafen, som innehåller bestämmelser om sättet för kallelse, överensstämmer i huvudsak med 7 kap. 8 § andra stycket i före- ningslagens nuvarande lydelse (jfr prop. 1986/87:7 s. 126).

267

Författningskommentar

SOU 2009:37

Av första stycket följer att kallelse ska ske på det sätt som anges i stadgarna (jfr 2 kap. 2 § första stycket 8). En förening har därmed stora möjligheter att bestämma det kallelsesätt som är mest lämp- ligt och praktiskt för föreningen och medlemmarna. Det är inte nödvändigt att kallelse sker genom ett till envar av medlemmarna riktat meddelande eller att kallelse sker i sedvanlig skriftlig form; i stadgarna kan sålunda föreskivas om t.ex. kallelse genom annonse- ring i viss tidning eller genom kungörande på föreningens webb- plats.

I några, i andra stycket specificerade fall måste dock kallelse ”skickas med post”. I detta ligger ett krav på att kallelsen ska översändas i sedvanlig skriftlig form. Avgränsningen av de fall där föreningen måste skicka ut kallelser i sedvanlig skriftlig form över- ensstämmer i huvudsak med gällande rätt. Uttrycket ”föreningens uppgående i en annan förening genom fusion” i föreningslagens nuvarande lydelse har ersatts av ”gå upp i en annan juridisk person genom fusion” för att klargöra att bestämmelsen är tillämplig även när föreningen ska gå upp i en utländsk juridisk person genom en s.k. gränsöverskridande fusion (jfr 12 kap. 22 §). Av den föreslagna bestämmelsen framgår vidare att kravet på kallelse i sedvanlig skriftlig form gäller också inför en föreningsstämma som ska be- handla en fråga om föreningen ska upplösas utan föregående likvi- dation (jfr 11 kap. 18 a §).

Av tredje stycket framgår att i de fall som anges i andra stycket kallelse också kan ske i enlighet med det förfarande som anges i 1 kap. 8 §. I så fall måste de förutsättningar som anges i 1 kap. 9 § vara uppfyllda. Se i övrigt kommentarerna till 1 kap. 8 och 9 §§.

Kallelsens innehåll

7 kap. 21 §

Kallelsen ska innehålla uppgift om tid och plats för föreningsstämman. I kal- lelsen ska tydligt anges de ärenden som ska förekomma på föreningsstämman.

Om föreningsstämman ska behandla ett ärende om att föreningen ska gå i likvidation, upplösas utan föregående likvidation enligt 11 kap. 18 a § eller gå upp i en annan juridisk person genom fusion, ska förslaget och grunden för detta anges i kallelsen.

Om ett ärende avser ändring av stadgarna, ska det huvudsakliga inne- hållet av förslaget till ändringen anges i kallelsen.

268

SOU 2009:37

Författningskommentar

Paragrafen innehåller bestämmelser om vad en kallelse till före- ningsstämma ska innehålla. Bestämmelserna motsvarar delvis bestäm- melserna i 7 kap. 8 § tredje stycket föreningslagen i dess nuvarande lydelse (jfr prop. 1986/87:7 s. 126 f.). Övervägandena bakom förslagen har redovisats i avsnitten 5.4.3 och 7.4.3.

Av första stycket första meningen framgår att kallelsen ska inne- hålla uppgift om tid och plats för stämman. Bestämmelsen saknar tidigare motsvarighet i föreningslagen men får anses innebära ett klargörande av vad som gäller redan idag. Med ”tid och plats” avses givetvis inte enbart datum och ort utan i kallelsen måste också klockslag och gatuadress preciseras. Andra meningen överens- stämmer helt med 7 kap. 8 § tredje stycket andra meningen.

Bestämmelserna i andra stycket överensstämmer i huvudsak med 7 kap. 8 § tredje stycket tredje och fjärde meningarna. De har dock även gjorts tillämpliga vid kallelse till stämma som ska behandla en fråga om upplösning av föreningen utan föregående likvidation (se 11 kap. 18 a §).

Tillhandahållande av handlingar inför föreningsstämman

7 kap. 22 §

Styrelsen ska hålla redovisningshandlingar och revisionsberättelse eller kopior av dessa handlingar tillgängliga hos föreningen för medlemmar och inneha- vare av förlagsandelar under minst två veckor närmast före den förenings- stämma som avses i 8 §.

Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för mottagaren sän- das till de medlemmar och innehavare av förlagsandelar som begär det och uppger sin adress. Kopiorna ska sändas med post eller med elektroniska hjälpmedel enligt bestämmelserna i 1 kap. 8 och 9 §§. Kopior behöver dock inte översändas, om handlingarna, i enlighet med vad som har bestämts i stadgarna, hålls tillgängliga på föreningens webbplats fram till förenings- stämman.

Paragrafen, som delvis motsvarar 7 kap. 8 § fjärde stycket i före- ningslagens nuvarande lydelse (jfr prop. 1986/87:7 s. 126 f), inne- håller bestämmelser om att vissa handlingar ska tillhandahållas medlemmar och innehavare av förslagsandelar före årsstämman.

Bestämmelsen i första stycket innebär en nyhet i det att den tid under vilken de ska hållas tillgängliga har förlängts till två veckor. Det klargörs också att tillhandahållandet ska ske i vart fall under de två veckorna närmast före stämman. Med ”redovisningshandlingar” och ”revisionsberättelse” avses samma handlingar som anges i 8 §.

269

Författningskommentar

SOU 2009:37

Såsom framgår av andra stycket har medlemmar och innehavare av förlagsandelar som begär det och uppger sin adress enligt lagför- slaget, liksom hittills, rätt att få kopior av handlingarna sig till- sända. I förslaget klargörs – liksom i motsvarande bestämmelse i aktiebolagslagen – att detta tillhandahållande ska ske utan kostnad för mottagaren. Kopiorna ska skickas ”med post” – vad som här avses är ett tillhandahållande av handlingarna i sedvanlig skriftlig form – men får också tillhandahållas medlemmarna med elektro- niska hjälpmedel, t.ex. e-post, under de förutsättningar som anges i 1 kap. 8 och 9 §§. Enligt den tredje meningen behöver något över- sändande över huvud taget inte ske, om det i föreningens stadgar har bestämts att handlingarna får tillhandahållas genom publicering på föreningens webbplats. Finns det en sådan stadgebestämmelse och finns handlingarna under tiden fram till stämman publicerade på webbplatsen, är detta alltså tillräckligt. Motiven till sistnämnda bestämmelse har redovisats i avsnitt 6.2.3.

7 kap. 23 §

Om föreningsstämman ska ta ställning till ett förslag om ändring av stad- garna, ska det fullständiga förslaget hållas tillgängligt för medlemmarna hos föreningen från tidpunkten för kallelsen fram till föreningsstämman.

En kopia av förslaget ska genast och utan kostnad för mottagaren sändas till de medlemmar som begär det och uppger sin adress. Kopian ska sändas med post eller med elektroniska hjälpmedel enligt bestämmelserna i 1 kap. 8 och 9 §§. Någon kopia behöver dock inte översändas, om förslaget, i enlighet med vad som har bestämts i stadgarna, hålls tillgängligt på föreningens webb- plats fram till föreningsstämman.

Paragrafen reglerar vilka handlingar som ska finnas tillgängliga för medlemmarna inför en stämma som ska behandla ett ärende om stadgeändring. Den överensstämmer nära med tredje stycket i den nuvarande 7 kap. 8 §.

I första stycket har klargjorts att det fullständiga förslaget till stadgeändring ska tillhandahållas hos föreningen från tidpunkten för kallelse fram till föreningsstämman.

Såsom framgår av andra stycket kan en medlem också påfordra att en kopia av förslaget skickas till honom eller henne. I lagförsla- get klargörs att detta ska ske utan kostnad för mottagaren. Över- sändandet ska ske med post eller – under de förutsättningar som anges i 1 kap. 8 och 9 §§ – med elektroniska hjälpmedel. På samma sätt som enligt 22 § behöver några kopior inte skickas om det i stadgarna har bestämts att förslaget i stället ska tillhandahållas på

270

SOU 2009:37

Författningskommentar

föreningens webbplats och så också sker. Skälen för denna bestäm- melse har redovisats i avsnitt 6.2.3.

Fel i kallelse m.m.

7 kap. 24 §

Om en bestämmelse i denna lag eller stadgarna som rör kallelse till före- ningsstämma eller tillhandahållande av handlingar inte har följts i något ärende, får föreningsstämman inte besluta i ärendet utan samtycke av alla medlemmar som berörs av felet.

Föreningsstämman får dock även utan sådant samtycke avgöra ett ärende som inte har tagits upp i kallelse, om ärendet enligt lag eller stadgarna ska tas upp vid föreningsstämman eller omedelbart föranleds av ett annat ärende som ska avgöras. Den får också besluta att en extra föreningsstämma ska sammankallas för att behandla ärendet.

Paragrafen överensstämmer i sak med 7 kap. 9 § i föreningslagens nuvarande lydelse (jfr prop. 1986/87:7 s. 128 f.).

Liksom hittills innebär huvudregeln i första stycket att före- ningsstämman inte får fatta något beslut om bestämmelserna om kallelse till stämman inte har följts, t.ex. om kallelse har skett allt- för sent eller kallelsen inte har haft det innehåll som den enligt lagen ska ha. Detsamma gäller om de handlingar som enligt 22 eller 23 § ska tillhandahållas inför stämman inte har tillhandahållits på föreskrivet sätt. Bestämmelsen får betydelse även i de fall där det i föreningens stadgar har bestämts att visst material som hänför sig till ett ärende på stämman, t.ex. årsredovisningen, ska tillhanda- hållas på föreningens webbplats och så inte sker. Om tillgången till information på webbplatsen bryts på grund av något tekniskt fel, bör detta dock inte påverka stämmans möjligheter att fatta beslut, under förutsättning att avbrottet har varit tillfälligt och inte har hindrat medlemmen från att få fram informationen före stämman.

Liksom hittills kan lagens formkrav angående kallelse till stämma och tillhandahållande av handlingar inför stämman alltid åsidosättas om samtliga medlemmar som berörs av felet samtycker till det. Av detta följer att om samtliga medlemmar i föreningen är överens om formen för beslutsfattande, kan de fatta beslut i före- ningens angelägenheter genom ett skriftligt förfarande, s.k. skriv- bordsstämma eller beslut per capsulam. Beslutet måste dock ges ut- formningen av ett stämmobeslut och den mest praktiska ordningen torde vara att medlemmarna undertecknar ett stämmoprotokoll där ”stämmans” beslut kommer till uttryck. Det är inte nödvändigt att

271

Författningskommentar

SOU 2009:37

medlemmarna är eniga i den sakfråga som avhandlas för att det ska vara möjligt att fatta beslut på detta sätt; det räcker att de är ense i fråga om formen för beslutsfattandet. En medlems samtycke till att beslutet fattas på detta sätt kan lämnas i förväg eller i efterhand och är bindande för honom eller henne så snart samtliga medlemmar har lämnat sitt samtycke och ett beslut i sakfrågan har kommit till uttryck i stämmoprotokoll eller på liknande sätt. – På motsvarande sätt kan med berörda medlemmars samtycke avsteg göras från lagens bestämmelser om hur kallelse ska ske eller handlingar ska tillhandahållas. Det innebär t.ex. att med samtliga medlemmars samtycke får de i lagen eller stadgarna angivna minimifristerna för kallelse underskridas. Det innebär också att om kallelse har skickats ut alltför sent till vissa medlemmar kan föreningsstämman likväl hållas om dessa medlemmar samtycker till det. Det innebär vidare att handlingar som ska tillhandahållas en medlem på något visst i lagen eller stadgarna angivet sätt (se exempelvis 22 och 23 §§) också får tillhandahållas på annat sätt om medlemmen i det enskilda fallet går med på det.

Föreningsstämmans öppnande

7 kap. 25 §

Föreningsstämman öppnas av styrelsens ordförande eller den som styrelsen har utsett. Om det i stadgarna har bestämts vem som ska öppna förenings- stämman eller vara dess ordförande, öppnas dock föreningsstämman av denne.

Paragrafen motsvarar delvis 7 kap. 10 § första stycket i förenings- lagens nuvarande lydelse (jfr prop. 1951:34 s.163 f. och prop. 1986/87:7 s. 130). En motsvarande reglering finns i 7 kap. 27 § aktie- bolagslagen.

Föreningsstämman ska som huvudregel öppnas av styrelsens ordförande eller den som styrelsen har utsett att öppna stämman. I föreningens stadgar kan dock bestämmas att någon annan ska öppna stämman. I paragrafens andra mening har tagits in en be- stämmelse om att sådana stadgebestämmelser ska följas. I stadgarna kan också bestämmas att en viss person ska vara stämmans ordfö- rande. Finns det en sådan stadgebestämmelse, ska stämman öppnas av denna person. Om den person som utpekas i stadgarna har för- hinder, får styrelsen anses ha behörighet utse någon annan att öppna stämman.

272

SOU 2009:37

Författningskommentar

Den främsta uppgiften för den som öppnar stämman är att leda valet av stämmoordförande. Om stämmoordförande inte kan utses utan omröstning, måste dock den som öppnar stämman också upp- rätta röstlängd (se 26 §). Till dess att stämmoordföranden är utsedd har den som öppnar stämman de funktioner som annars ligger på stämmoordföranden.

Röstlängd

7 kap. 26 §

Vid föreningsstämman ska, om det behövs, upprättas en förteckning över närvarande medlemmar, ombud och biträden (röstlängd). Om medlem- marna har olika rösträtt, ska uppgift om medlemmarnas rösträtt lämnas i röstlängden.

Röstlängden ska upprättas av föreningsstämmans ordförande, om denne har valts av föreningsstämman utan omröstning. I annat fall ska röstlängden upprättas av den som har öppnat föreningsstämman. Röstlängden ska god- kännas av föreningsstämman. Den gäller till dess att föreningsstämman har beslutat att ändra den.

Om föreningsstämman skjuts upp till en senare dag än närmast följande vardag, ska en ny röstlängd upprättas om det behövs.

Paragrafen motsvarar 7 kap. 10 § andra stycket i föreningslagens nuvarande lydelse (jfr prop. 1951:34 s. 163 f. och prop. 1986/87:7 s. 130 f.)

Första stycket innehåller bestämmelser om när röstlängd ska upprättas. Till skillnad från vad som gäller enligt aktiebolagslagen är det inte obligatoriskt att upprätta röstlängd vid förenings- stämman. Det ska ske ”om det behövs”. Om alla beslut vid före- ningsstämman fattas med acklamation, behöver sålunda någon röstlängd inte upprättas. Om omröstning begärs, måste dock röst- längd alltid upprättas. Detsamma gäller om en medlem, innan alla ärendena är färdigbehandlade, begär att röstlängd upprättas, om det inte är uppenbart att begäran framställs enbart av helt ovidkom- mande skäl.

Bestämmelserna i andra stycket första och andra meningarna saknar tidigare motsvarighet i föreningslagen men får anses mot- svara gällande rätt (jfr prop. 1986/87:7 s. 130). Om förenings- stämman kan enas i frågan om vem som ska vara ordförande vid stämma, är det denne som ansvarar för att röstlängd upprättas. I annat fall kan röstlängd behöva upprättas för valet av ordförande och då faller uppgiften att upprätta röstlängd på den som öppnar

273

Författningskommentar

SOU 2009:37

stämman. Motsvarande bestämmelser finns för aktiebolagens del i 7 kap. 29 § aktiebolagslagen.

Bestämmelsen i tredje stycket överensstämmer med gällande rätt. Även i den situation som bestämmelsen behandlar gäller att röst- längd behöver upprättas endast ”om det behövs”. Det anses i dag inte nödvändigt att upprätta någon ny röstlängd om det är klart att samma personer är närvarande även vid den fortsatta stämman. Det kan också vara onödigt att upprätta ny röstlängd om står klart att alla kontroversiella frågor som kräver omröstning redan har slutbe- handlats. Har nya medlemmar tillkommit under mellantiden eller har den fortsatta stämman föregåtts av en ny kallelse, kan detta emellertid motivera att en ny röstlängd upprättas.4 Den föreslagna bestämmelsen är inte avsedd att ha annan innebörd.

Hur föreningsstämmans ordförande utses

7 kap. 27 §

Ordförande vid föreningsstämman ska utses av föreningsstämman, om inte annat har bestämts i stadgarna.

Paragrafen, som delvis motsvarar 7 kap. 10 § första stycket i före- ningslagens nuvarande lydelse (jfr prop. 1951:34 s.163 f. och prop. 1986/87:7 s. 130), reglerar hur föreningsstämmans ordförande utses.

Lagens huvudregel är att det är föreningsstämman som utser ordföranden vid stämman. I stadgarna kan emellertid bestämmas att annan person, t.ex. styrelsens ordförande, ska vara ordförande på stämman.

Ordföranden behöver inte vara medlem i föreningen.

Styrelsens och den verkställande direktörens upplysningsplikt

Vilka upplysningar som ska lämnas

7 kap. 28 §

Styrelsen och den verkställande direktören ska, om någon medlem begär det och styrelsen finner att det kan ske utan väsentlig skada för föreningen, på föreningsstämman lämna upplysningar om

1. förhållanden som kan inverka på bedömningen av ett ärende på stäm- man, och

4 Se bl.a. prop. 1986/87:7 s. 131 och A. Mallmén, Lagen om ekonomiska föreningar, en kommentar, 3 uppl., s. 271.

274

SOU 2009:37

Författningskommentar

2. förhållanden som kan inverka på bedömningen av föreningens ekono- miska situation.

Ingår föreningen i en koncern, avser upplysningsplikten även föreningens förhållande till andra koncernföretag. Om föreningen är moderförening avser upplysningsplikten också koncernredovisningen samt sådana förhållanden beträffande dotterföretag som avses i första stycket.

Paragrafen innehåller tillsammans med 29–31 §§ bestämmelser om styrelsens och den verkställande direktörens upplysningsplikt vid stämman. Dessa bestämmelser motsvarar i allt väsentligt de bestäm- melser som hittills har varit samlade i 7 kap. 11 § (jfr prop. 1951:34 s. 166 f., prop. 1979/80:144 s. 73 och prop. 1986/87:7 s. 132 f.).

I den här paragrafen anges vilka upplysningar som omfattas av upplysningsplikten. Lagtexten i första stycket har utformats så att det klart framgår att upplysningsskyldigheten avser två slag av upplysningar, dels upplysningar om förhållanden som kan inverka på bedömningen av ett ärende på stämman, dels upplysningar om förhållanden som kan inverka på bedömningen av föreningens eko- nomiska situation. Om en begärd upplysning inte omfattas av något av dessa kriterier, föreligger över huvud taget inte någon skyldighet att tillmötesgå begäran.

Den ekonomiska upplysningsskyldigheten avser enligt hittills gällande lagtext förhållanden som kan inverka på ”föreningens års- redovisning och ställning i övrigt”. Detta uttryck har i förslaget ersatts med uttrycket ”föreningens ekonomiska situation”. Termi- nologin har därmed anpassats till den motsvarande bestämmelsen i 7 kap. 32 § aktiebolagslagen. Någon ändring i sak är inte åsyftad.

Liksom tidigare får upplysningar inte lämnas ut, om utlämnan- det kan komma att skada föreningen på visst sätt. I den nuvarande lagtexten uttrycks detta så att upplysningarna ska lämnas om det kan ske ”utan väsentlig nackdel för föreningen”. I förslaget används i stället – liksom i den motsvarande bestämmelsen i 7 kap. 32 § aktie- bolagslagen – uttrycket ”utan väsentlig skada för föreningen”. Någon ändring i sak är inte avsedd.

7 kap. 29 §

Om en begärd upplysning kan lämnas endast med stöd av uppgifter som inte är tillgängliga vid föreningsstämman, ska upplysningen inom två veckor där- efter hållas tillgänglig i skriftlig form hos föreningen för medlemmarna samt sändas till varje medlem som har begärt upplysningen.

275

Författningskommentar

SOU 2009:37

Paragrafen reglerar vad som gäller när de upplysningar som styrel- sen och verkställande direktören är skyldiga att lämna inte finns tillgängliga vid föreningsstämman, har justerats språkligt. Bestäm- melsen överensstämmer i sak med 7 kap. 11 § andra stycket i före- ningslagens nuvarande lydelse (jfr prop. 1979/80:144 s. 73 och prop. 1986/87:7 s. 132 f.).

Det kan noteras att paragrafen inte ställer något särskilt krav på formen för att översända upplysningen till medlemmen. Styrelsen kan alltså, när den anser det vara lämpligt, översända upplysningen med e-post eller annan elektronisk kommunikation.

Upplysningar som kan medföra väsentlig skada för föreningen

7 kap. 30 §

Om styrelsen finner att en upplysning som har begärts enligt 28 § inte kan lämnas till medlemmarna utan väsentlig skada för föreningen, ska den med- lem som har begärt upplysningen omedelbart underrättas om det.

Styrelsen ska lämna upplysningen till föreningens revisorer, om medlem- men begär det inom två veckor från underrättelsen enligt första stycket. Upplysningen ska lämnas till revisorerna inom två veckor efter medlemmens begäran om det.

Paragrafen reglerar tillsammans med 31 § förfarandet när styrelsen finner att en vid föreningsstämman begärd upplysning inte kan lämnas ut utan väsentlig skada för föreningen. Den motsvarar del- vis 7 kap. 11 § tredje stycket i föreningslagens nuvarande lydelse (jfr prop. 1979/80:144 s. 73 och prop. 1986/87:7 s. 133).

Enligt första stycket gäller att styrelsen omedelbart ska under- rätta den medlem som har begärt upplysningen om att denna inte kan lämnas ut. Att underrättelse även måste ske inom den i 29 § angivna tiden följer av att styrelsens ställningstagande till om upp- lysningen kan lämnas ut alltid måste göras inom denna tid.

Såsom framgår av andra stycket har medlemmen i denna situa- tion rätt att begära att upplysningen i stället lämnas till revisorerna. En sådan begäran måste framställas inom två veckor från det att medlemmen underrättades enligt första stycket. Liksom hittills ska styrelsen lämna de begärda upplysningarna till revisorerna inom två veckor efter medlemmens begäran.

276

SOU 2009:37

Författningskommentar

7 kap. 31 §

Revisorerna ska inom två veckor efter det att den begärda upplysningen har lämnats till dem avge ett skriftligt yttrande till styrelsen. Av yttrandet ska det framgå om den begärda upplysningen enligt revisorernas mening borde ha föranlett någon ändring i revisionsberättelsen eller, beträffande moderföre- ning, koncernrevisionsberättelsen, eller på annat sätt ger anledning till erin- ran. Om så är fallet, ska ändringen eller erinran anges i yttrandet.

Styrelsen ska hålla revisorernas yttrande tillgängligt för medlemmarna hos föreningen och sända en kopia av det till varje medlem som har begärt upp- lysningen.

Paragrafen innehåller bestämmelser om den revisorsgranskning som ska ske av sådana uppgifter som styrelsen oh den verkställande direktören anser sig inte kunna lämna ut. Den motsvarar delvis 7 kap. 11 § tredje stycket i föreningslagens nuvarande lydelse (jfr prop. 1979/80:144 s. 73 och prop. 1986/87:7 s. 133).

Bestämmelsen i första stycket första meningen innebär den nyhe- ten är att revisorernas yttrande i anledning av den begärda upplys- ningen ska avges till styrelsen inom två veckor efter det att upplys- ningen lämnades till dem. Hittills har motsvarande tidsfrist varit en månad efter stämman. Syftet med ändringen är att undvika att revi- sorerna hamnar i tidsnöd med yttrandet. Frågan har berörts i av- snitt 5.4.6.

Enligt den nuvarande lagtexten ska revisorerna i yttrandet uttala sig om huruvida de begärda upplysningarna har lämnats. Eftersom revisorernas skyldighet att avge yttrande enligt förslaget är bero- ende av att uppgifterna verkligen har lämnats till dem, innehåller förslaget inte något krav på ett sådant uttalande. Det hindrar givet- vis inte revisorerna från att i yttrandet uttala sig om ofullständig- heter i de lämnade upplysningarna. Om styrelsen över huvud taget inte har lämnat några upplysningar som den har varit skyldig att lämna, finns det skäl för revisorerna att framföra en erinran om detta till styrelsen.

Bestämmelsen i andra stycket överensstämmer med hittills gäl- lande bestämmelser. Den uppställer inte något särskilt krav på for- men för översändandet av revisorernas yttrande till medlemmen. Styrelsen kan alltså, när den anser det vara lämpligt, översända ytt- randet med e-post eller annan elektronisk kommunikation.

277

Författningskommentar

SOU 2009:37

Majoritetskrav vid andra beslut än val

7 kap. 32 §

I ärenden som inte avser val utgörs föreningsstämmans beslut av den mening som har fått mer än hälften av de avgivna rösterna. Vid lika röstetal gäller i stället att ordföranden har utslagsröst.

Första stycket gäller inte, om annat följer av denna lag eller har bestämts i stadgarna. I fråga om vissa beslut får det dock i stadgarna endast bestämmas villkor som går längre än vad som anges i denna lag, nämligen beslut enligt

34 och 35 §§ om ändring av stadgarna,

11 kap. 1 § om likvidation,

11 kap. 18 a § om upplösning utan föregående likvidation, och 12 kap. 9 § om fusion.

Paragrafen innehåller bestämmelser om majoritetskrav vid andra beslut än val. Bestämmelserna motsvarar delvis de bestämmelser som hittills har funnits i 7 kap. 13 § föreningslagen men de har utfor- mats efter mönster av 7 kap. 40 § aktiebolagslagen (jfr prop. 1986/87:7 s 136 f).

Av första stycket framgår att vid andra beslut än val krävs som huvudregel att förslaget har samlat mer än hälften av de avgivna rösterna, s.k. absolut majoritet. Om lika röstetal uppstår, har stämmans ordförande utslagsröst. Oavsett om ordföranden själv är röstberättigad, måste han eller hon i denna situation redovisa vilken mening han eller hon stöder. Det blir då denna mening som gäller. Det ligger dock i sakens natur att ordföranden inte ska utnyttja sin utslagsröst om han eller hon är jävig i den fråga som omröstningen gäller. I en sådan situation bör ordföranden i stället se till att någon annan, ej jävig person tillfälligt övertar ordförandeskapet.

Av andra stycket framgår att högre eller lägre majoritetskrav kan gälla till följd av bestämmelser i föreningslagen. Vid ändring av stadgarna krävs sålunda kvalificerad majoritet, normalt två tredje- delars majoritet (se 34 §), medan beslut om att medrevisor ska för- ordnas är giltigt redan om förslaget har fått stöd av en tiondel av de röstberättigade (se 8 kap. 2 §). Liknande bestämmelser om högre eller lägre majoritetskrav kan tas in i föreningens stadgar. För vissa slags beslut, nämligen beslut om ändring av stadgarna, likvidation, upplösning utan föregående likvidation och fusion kan det dock bara tas in ”villkor som går längre”. Med detta avses såväl krav på högre majoritet än två tredjedelars majoritet som andra tillkom- mande krav, t.ex. krav på att beslutet ska fattas på två stämmor.

278

SOU 2009:37

Författningskommentar

Majoritetskrav vid val

7 kap. 33 §

Vid val anses den vald som har fått de flesta rösterna. Vid lika röstetal avgörs valet genom lottning, om inte föreningsstämman före valet beslutar annat.

Första stycket gäller inte om annat har bestämts i stadgarna.

Paragrafen innehåller bestämmelser om majoritetskrav vid val. Bestämmelserna överensstämmer nära med nuvarande lydelse av 7 kap. 13 § föreningslagen men har utformats efter mönster av 7 kap. 40 § aktiebolagslagen (jfr prop. 1986/87:7 s 136 f).

Av första stycket framgår att vid val gäller att den som fått de flesta rösterna anses vald, s.k. relativ majoritet. Vid lika röstetal är huvudregeln att valet avgör genom lottning. Föreningsstämman kan dock före valet besluta om annat, exempelvis att det vid lika röstetal i stället ska genomföras en ny omröstning.

Av andra stycket följer att i stadgarna kan tas in bestämmelser om annan röstmajoritet, lägre eller högre.

Majoritetskrav vid ändring av stadgarna

7 kap. 34 §

Ett beslut om ändring av stadgarna är giltigt om det har biträtts av minst två tredjedelar av de röstande, om inte annat följer av 35 §. Av 32 § framgår att i stadgarna får föreskrivas villkor som går längre.

I paragrafen anges vilket majoritetskrav som i allmänhet gäller för beslut om ändring av föreningens stadgar, nämligen minst två tredjedelars majoritet bland de röstande. Med ”de röstande” avses de som har deltagit vid stämman och därvid har avgett en röst som inte endast är en ”blankröst”.5 En medlem ska anses ha biträtt beslutet, om han eller hon vid stämman har röstat för beslutet. Att medlemmen i efterhand förklarar sig biträda beslutet är däremot inte tillräckligt för att han eller hon ska anses ha biträtt beslutet i paragrafens mening.

I förslaget uppställs – till skillnad från vad som är fallet i gäl- lande rätt – inte något krav på att frågan om stadgeändring ska behandlas vid två stämmor, om medlemmarna inte är ense.

I 35 § finns bestämmelser om att det i vissa, i den paragrafen särskilt angivna fall, i stället krävs enhällighet bland de röstande, se

5 Med blankröst får jämställas avstående från röstning vid öppen omröstning.

279

Författningskommentar

SOU 2009:37

vidare kommentaren till den paragrafen. Förevarande paragraf är däremot tillämplig vid de slag av stadgeändringar som hittills har krävt tre fjärdedels majoritet, nämligen beslut som innebär att en medlems förpliktelse att erlägga insatser eller avgifter till före- ningen ökas och beslut som innebär att hans eller hennes rätt till årsvinst inskränks.

I stadgarna kan tas in ytterligare villkor för att ett beslut om ändring av stadgarna som omfattas av paragrafen ska vara giltigt (jfr 32 § andra stycket). Det kan t.ex. uppställas strängare majoritets- krav, krav på enhällighet (bland de röstande eller bland medlem- marna), krav på att ändringen beslutas på två eller flera stämmor eller krav på medgivande från någon utomstående. Såsom framgår av 32 § andra stycket är det däremot inte möjligt att i stadgarna lindra de krav som uppställs i denna paragraf eller i 35 §.

Frågor om majoritetskrav vid stadgeändringar har behandlats i avsnitten 7.4.6–7.4.8.

7 kap. 35 §

I följande fall är ett beslut om ändring av stadgarna giltigt endast om det har biträtts av samtliga röstande på föreningsstämman, nämligen om beslutet innebär att

1.en medlems rätt till föreningens behållna tillgångar vid dess upplösning inskränks,

2.en medlems rätt att få ut insats enligt 4 kap. 1 eller 3 § inskränks och denna ändring ska gälla även för dem som var medlemmar i föreningen när frågan avgjordes, eller

3.en medlems rätt att gå ur föreningen försvåras och denna ändring ska gälla även för dem som var medlemmar i föreningen när frågan avgjordes.

Av 32 § framgår att i stadgarna får föreskrivas villkor som går längre.

I paragrafen uppställs ett krav på enhällighet bland de röstande vid tre olika slag av stadgeändringar. Bestämmelserna överensstämmer i sak med 7 kap. 15 § andra stycket i föreningslagens hittills gällande lydelse (jfr prop. 1951:34 s. 173 f. och prop. 1986/87:7 s.139 f.) med den skillnaden att de inte kräver att frågan om stadgeändring behandlas på mer än en föreningsstämma. Inget hindrar dock före- ningen från att i stadgarna ta in bestämmelser om längre gående villkor, såsom krav på beslut vid två stämmor eller krav på att beslutet biträds av samtliga medlemmar. Såsom framgår av 32 § andra stycket är det däremot inte möjligt att i stadgarna lindra det krav som uppställs i förevarande paragraf.

280

SOU 2009:37

Författningskommentar

Jäv

7 kap. 36 §

En medlem får inte själv eller genom ombud rösta i fråga om

1.talan mot honom eller henne,

2.hans eller hennes befrielse från skadeståndsansvar eller annan förplik- telse gentemot föreningen, eller

3.talan eller befrielse som avses i 1 eller 2 och som gäller någon annan, om medlemmen i frågan har ett väsentligt intresse som kan strida mot före- ningens.

Bestämmelserna i första stycket om medlem gäller även ombud för medlem.

Paragrafen överensstämmer med 7 kap. 3 § i föreningslagens nuva- rande lydelse (jfr prop. 1986/87:7 s. 119 f.).

Generell inskränkning i föreningsstämmans beslutanderätt

7 kap. 37 §

Föreningsstämman får inte fatta beslut som är ägnade att bereda otillbörlig fördel åt en medlem eller någon annan till nackdel för föreningen eller annan medlem.

Paragrafen överensstämmer med 7 kap. 16 § i föreningslagens nuva- rande lydelse (jfr prop. 1986/87:7 s. 114 och s. 140).

En allmän princip inom associationsrätten är att associationens organ måste hålla sig inom ramen för föreningens verksamhet och ändamålet enligt associationens författning (t.ex. stadgar eller bolags- ordning). En bestämmelse med den innebörden fanns med i 1951 års föreningslag. Den överfördes dock inte till den nuvarande lagen, eftersom den ansågs obehövlig; någon ändring i sak var dock inte avsedd. Inte heller föreliggande förslag innehåller någon sådan bestämmelse men principen får likväl anses gälla. Ett av stämman fattat beslut kan därför vara ogiltigt och komma att upphävas av domstol om det går utöver syftet och ändamålet med föreningens verksamhet.

Stämmoprotokoll

7 kap. 38 §

Ordföranden ska se till att det förs protokoll vid föreningsstämman.

I protokollet ska det antecknas dag och plats för föreningsstämman samt vilka beslut som föreningsstämman har fattat. Om ett beslut har fattats genom omröstning, ska i protokollet antecknas vad som har yrkats och utfallet av

281

Författningskommentar

SOU 2009:37

omröstningen. Har en röstlängd upprättats, ska denna tas in i eller läggas som en bilaga till protokollet.

Protokollet ska undertecknas av protokollföraren. Det ska justeras av ordföranden och minst en justeringsman som utses av föreningsstämman.

Paragrafen innehåller, tillsammans med 39 §, bestämmelser om protokoll vid föreningsstämma. Motsvarande bestämmelser finns i 7 kap. 10 kap. tredje och fjärde styckena i föreningslagens nuva- rande lydelse (jfr prop. 1951:34 s. 163 och prop. 1986/87:7 s. 131). Bestämmelserna har i allt väsentligt utformats efter mönster av 7 kap. 48 och 49 §§ aktiebolagslagen.

Såsom framgår av andra stycket ska protokollet ange vilka beslut som föreningsstämman har fattat. Protokollet behöver alltså inte återge den diskussion som har förekommit vid föreningsstämman. Har omröstning skett, ska protokollet innehålla uppgift om vad som har yrkats och om hur omröstningen har utfallit.

Det finns inget hinder mot att upprätta och bevara protokollet i elektronisk form. I så fall måste dock protokollet undertecknas med avancerad elektronisk signatur (se 1 kap. 7 §).

7 kap. 39 §

Senast tre veckor efter stämman ska det justerade protokollet hållas tillgäng- ligt hos föreningen för medlemmarna och innehavarna av förlagsandelar.

Protokollen ska förvaras på ett betryggande sätt.

Se kommentaren till föregående paragraf.

Fullmäktige

Fullmäktiges uppgifter

7 kap. 40 §

Om fullmäktige har utsetts, beslutar de i medlemmarnas ställe i den utsträck- ning som har bestämts i stadgarna.

I föreningslagens nuvarande lydelse finns bestämmelserna om full- mäktige i 7 kap. 12 § (jfr prop. 1951:34 s. 168 f. och s. 268 samt prop. 1986/87:7 s 134 f.). Motsvarande bestämmelser är i förslaget uppdelade på sju paragrafer. Förevarande paragraf innehåller en allmän bestämmelse om fullmäktiges behörighet. Ytterligare bestäm- melser om fullmäktige finns i 41–45 §§. Bestämmelser om medlemmarnas rättigheter när fullmäktige har utsetts finns i 46 §.

282

SOU 2009:37

Författningskommentar

Fullmäktige kan genom stadgebestämmelser ges behörighet att besluta i medlemmarnas ställe i alla typer av angelägenheter som kan komma under föreningsstämmans prövning. I stadgarna kan anges att fullmäktige ska utöva medlemmarnas beslutanderätt ant- ingen i alla angelägenheter eller i vissa särskilt angivna angelägen- heter. Om medlemmarna behåller beslutanderätt i vissa frågor, t.ex. frågor om stadgeändringar, kommer föreningsstämman ibland att bestå av fullmäktige och ibland av föreningens medlemmar.

Fullmäktigemöte

7 kap. 41 §

Vad som sägs i denna lag om föreningsstämma gäller, om inte annat anges, även en föreningsstämma där medlemmarnas beslutanderätt utövas av full- mäktige (fullmäktigemöte).

Vid ett fullmäktigemöte ska ett beslut enligt 7 § om rätt för den som inte är medlem att närvara eller på annat sätt följa förhandlingarna fattas med tillämpning av 32 § första stycket.

När fullmäktige sammanträder, utgör de föreningsstämman. I lagen används av lagtekniska skäl begreppet fullmäktigemöte som sär- skild beteckning för en sådan föreningsstämma.

I första stycket klargörs att lagens bestämmelser om förenings- stämma gäller även ifråga om fullmäktigemöten. I andra stycket finns dock en särbestämmelse. Ett beslut om att öppna stämman för utomstående – som vid en vanlig föreningsstämma kräver samt- liga röstandes samtycke – är giltigt om det biträds av fullmäktige med mer än hälften av rösterna. Skälen för det har berörts i avsnitt 5.4.5.

Fullmäktiges mandattid

7 kap. 42 §

Av 2 kap. 2 § första stycket 7 framgår att stadgarna ska innehålla bestämmel- ser om hur fullmäktige ska utses och tiden för deras uppdrag. Tiden för upp- draget får inte vara längre än tre år.

I paragrafen har tagits in en erinran om vad som sägs i 2 kap. 2 § första stycket 7, att det i stadgarna ska anges hur fullmäktige ska utses och tiden för deras uppdrag. Liksom hittills får en fullmäk-

283

Författningskommentar

SOU 2009:37

tiges mandattid inte vara längre än tre år. Inget hindrar att en full- mäktige vid mandattidens slut väljs om för en ny period.

Vem som får utses till fullmäktige

7 kap. 43 §

Om inte annat har bestämts i stadgarna, får till fullmäktige utses endast

1.den som är medlem i föreningen,

2.den som enligt lag är ställföreträdare för en medlem, eller

3.om en juridisk person är medlem, den som är ledamot av styrelsen för den juridiska personen eller delägare i denna.

Paragrafen innehåller en viss begränsning av vilka som kan utses till fullmäktige. Utgångspunkten är att endast den som är medlem i föreningen kan utses till ledamot. Även den som är legal ställföre- trädare för en medlem kan utses till fullmäktige. Om medlemmen är en juridisk person, kan även den som är ledamot i styrelsen för den juridiska personen eller delägare i denna utses till fullmäktige. Det innebär att kretsen av personer som kan utses till fullmäktige är densamma som kretsen av de personer kan väljas till styrelse- ledamöter i föreningen (jfr 6 kap. 4 §). – Bestämmelsen om vilka som kan sitta med i fullmäktige har hittills varit tvingande. Enligt förslaget kan det emellertid i stadgarna tas in bestämmelser om att även andra personkategorier kan sitta med i fullmäktige.

Suppleanter för fullmäktige

7 kap. 44 §

För fullmäktige får utses suppleanter. Bestämmelserna i 42 och 43 §§ om fullmäktige gäller i tillämpliga delar även suppleant.

Av paragrafen framgår att det får utses suppleanter för fullmäktige. Bestämmelserna om mandattid och om vilka som får utses till full- mäktige gäller även för suppleanter för fullmäktige.

Övriga bestämmelser om fullmäktige

7 kap. 45 §

Vad som sägs i 1–39 §§ om föreningsmedlemmar gäller även fullmäktige. En fullmäktige får dock inte delta i ett fullmäktigemöte genom ombud. Han eller

284

SOU 2009:37

Författningskommentar

hon får inte heller anlita biträde vid ett sådant möte, om inte annat har bestämts i stadgarna eller beslutas vid mötet.

Om fullmäktige har utsetts, gäller bestämmelserna i 1–39 §§ om medlemmarnas deltagande i föreningsstämman även fullmäktige. Vissa undantag finns dock. Fullmäktige , som ju är representanter för medlemmarna, kan inte i sin tur ställa ombud för sig vid full- mäktigemötet. Vidare är förutsatt att de som väljs som in i full- mäktige redan har den kompetens som krävs för att kunna delta i fullmäktiges arbete. Ledamöter i fullmäktige har därför ansetts ha mindre behov av att anlita biträde än medlemmar kan antas ha när de deltar i en föreningsstämma. Förslaget innehåller därför en bestäm- melse om att ledamöter i fullmäktige inte har rätt att anlita biträde annat än om stadgarna medger detta eller fullmäktige i det enskilda fallet – med mer än hälften av angivna röster – har beslutat att ett biträde får anlitas.

Medlemmarnas rättigheter om fullmäktige har utsetts

7 kap. 46 §

Om inte annat har bestämts i stadgarna, har medlemmar som inte är full- mäktige inte rätt att delta vid ett fullmäktigemöte och ska inte heller kallas till ett sådant möte.

Medlemmarna har rätt att

1.få ärenden behandlade på fullmäktigemöte enligt 14 §,

2.ta del av handlingar inför ett fullmäktigemöte enligt 22 och 23 §§, och

3.ta del av protokoll från fullmäktigemöten enligt 39 § första stycket. Om det vid ett fullmäktigemöte har fattats beslut i frågor som avses i 52 §

eller i 12 kap. 20 §, ska medlemmarna underrättas om beslutet på det sätt som har bestämts i stadgarna.

Paragrafen motsvarar 7 kap 12 § fjärde och femte styckena i före- ningslagens nuvarande lydelse (jfr prop. 1986/87:7 s. 135).

Av första stycket framgår att medlemmarna inte har rätt att delta vid föreningsstämma när den sker i form av ett fullmäktigemöte. Bestämmelsen utgör en avvikelse från medlemmarnas rätt enligt 2 § första stycket att delta vid föreningsstämman.

Bestämmelserna i andra stycket innebär att medlemmarna behål- ler vissa rättigheter även om fullmäktige har utsetts. Hänvisningen till 14 § innebär sålunda att medlemmarna har rätt att initiera ären- den för behandling vid ett fullmäktigemöte. Om medlemmarnas beslutanderätt enligt 8 § utövas av fullmäktige, har medlemmarna

285

Författningskommentar

SOU 2009:37

också rätt enligt 22 § att ta del av och beställa årsredovisning och revisionsberättelse inför fullmäktiges möte. Ska det vid fullmäktige- mötet fattas beslut i en fråga om ändring av stadgarna, har medlemmarna också rätt att få del av förslaget till ändring enligt bestämmelserna i 23 §. Slutligen innebär hänvisningen till 39 § för- sta stycket att medlemmarna har rätt att ta del av protokollen från fullmäktigemötena. Bestämmelserna i andra stycket ska ses mot bakgrund av att en medlem har samma rätt att föra talan mot beslut som fattas vid ett fullmäktigemöte som mot beslut som har fattats vid en vanlig föreningsstämma.

En medlem har enligt 52 § respektive 12 kap. 20 § under vissa förutsättningar rätt att säga upp sig till utträde ur föreningen efter ett beslut om stadgeändring eller ett beslut om fusion. Denna rätt kvarstår även i de fall beslutet har fattats vid ett fullmäktigemöte. Uppsägningstiden börjar dock löpa först när medlemmarna har underrättats om beslutet (se 52 § första stycket 2). Enligt tredje stycket ska medlemmarna därför underrättas om besluten på det sätt som har bestämts i stadgarna.

Talan mot föreningsstämmobeslut

7 kap. 47 §

Om ett beslut av föreningsstämman inte har kommit till i behörig ordning eller på annat sätt strider mot denna lag eller stadgarna, får en förenings- medlem, en innehavare av förlagsandelar, styrelsen, en styrelseledamot eller den verkställande direktören föra talan mot föreningen vid allmän domstol om att beslutet ska upphävas eller ändras.

Paragrafen motsvarar 7 kap. 17 § första stycket i nuvarande lydelse av föreningslagen (jfr prop. 1951:34 s. 178 och prop. 1986/87:7 s. 140 f.). Bestämmelserna om klandertalan har utformats efter mot- svarande bestämmelser i 7 kap. 50–52 §§ aktiebolagslagen, vilket innebär att de har delats upp i flera paragrafer. Sålunda behandlas de allmänna förutsättningarna för klandertalan i förevarande para- graf, medan bestämmelser om tidsfrist för klandertalan m.m. finns i 48 §. I 49 § regleras bland annat frågan om domstolsavgörandets betydelse för de medlemmar som inte har fört klandertalan.

7 kap. 48 §

Talan enligt 47 § ska väckas inom tre månader från dagen för beslutet. Om talan inte väcks inom denna tid, är rätten att föra talan förlorad.

Talan får väckas senare än vad som sägs i första stycket, när

286

SOU 2009:37

Författningskommentar

1.beslutet är sådant att det inte kan fattas ens med alla medlemmarnas samtycke,

2.samtycke till beslutet krävs av alla eller vissa medlemmar och något sådant samtycke inte har getts, eller

3.kallelse till föreningsstämman inte har skett eller de bestämmelser om kallelse som gäller för föreningen i väsentliga delar inte har följts.

I fråga om ett beslut att godkänna en fusionsplan som avser en gräns- överskridande fusion gäller, utöver vad som sägs i första stycket, att talan inte får väckas efter det att Bolagsverket eller allmän domstol genom ett beslut som har vunnit laga kraft har lämnat tillstånd till verkställande av fusions- planen enligt 12 kap. 15 eller 16 §. Bestämmelserna i andra stycket ska inte tillämpas i fråga om en sådan fusion.

Paragrafen överensstämmer med 7 kap. 17 § andra, tredje och femte styckena i föreningslagens nuvarande lydelse (jfr prop. 1986/87:7 s. 142 f. och prop. 2007/2008:15 s 125 f.).

7 kap. 49 §

Om föreningsstämmans beslut upphävs eller ändras genom dom, gäller domen även för de medlemmar och innehavare av förlagsandelar som inte har fört talan.

Domstolen får ändra föreningsstämmans beslut endast om det kan fast- ställas vilket innehåll beslutet rätteligen borde ha haft.

Paragrafen motsvarar delvis 7 kap. 17 § fjärde stycket i förenings- lagens nuvarande lydelse (jfr prop. 1986/87:7 s. 144).

I föreningslagens nuvarande lydelse finns det också bestämmel- ser om underrättelseskyldighet. Enligt dessa bestämmelser ska, om ett beslut som ska anmälas för registrering har klandrats, rätten under- rätta registreringsmyndigheten (Bolagsverket) i fall beslutet upphävs, ändras eller inhiberas. Motsvarande bestämmelser finns för aktiebolagens del i 1 kap. 8 § aktiebolagsförordningen (2005:559). Enligt den sistnämnda paragrafen ska domstolen under- rätta Bolagsverket även när talan har väckts. Utredningens förslag innebär att motsvarande bestämmelser i fråga om ekonomiska föreningar tas in i förordningen (1987:978) om ekonomiska före- ningar.

287

Författningskommentar

SOU 2009:37

Styrelsens talan mot föreningen

7 kap. 50 §

Om styrelsen vill väcka talan mot föreningen, ska styrelsen sammankalla en föreningsstämma för val av ställföreträdare som ska föra föreningens talan i tvisten. Stämningen ska delges den valde ställföreträdaren.

Paragrafen överensstämmer i sak med 7 kap. 18 § första stycket i föreningslagens nuvarande lydelse (jfr prop. 1951:34 s. 137 och prop. 1986/87:7 s. 144).

Skiljeförfarande

7 kap. 51 §

En föreskrift i stadgarna att en tvist mellan föreningen och styrelsen, en sty- relseledamot, den verkställande direktören, en likvidator, en medlem, en innehavare av förlagsandel eller en röstberättigad som inte är medlem ska avgöras av en eller flera skiljemän har samma verkan som ett skiljeavtal.

Om styrelsen begär skiljemannaförfarande mot föreningen, ska 50 § tillämpas. Är det fråga om en klandertalan av styrelsen mot förenings- stämmans beslut är rätten till talan inte förlorad enligt 48 §, om styrelsen inom den klandertid som anges där har kallat till föreningsstämma enligt 50 §.

Paragrafen överensstämmer i sak med 7 kap. 18 § andra stycket i föreningslagens nuvarande lydelse (jfr prop. 1951:34 s. 193 och 1986/87:7 s. 145).

Verkan av beslut om stadgeändring mot medlem som inte har samtyckt till ändringen

7 kap. 52 §

Ett beslut om ändring av stadgarna får inte tillämpas mot en medlem som inte har samtyckt till ändringen, om

1.beslutet innebär

a)att medlemmens rätt till föreningens behållna tillgångar vid dess upplösning inskränks,

b)att medlemmens rätt att få ut insats enligt 4 kap. 1 eller 3 § inskränks,

c)att medlemmens rätt att gå ur föreningen försvåras,

d)att medlemmens förpliktelser att betala insatser eller avgifter till före- ningen ökas, eller

e)att medlemmens rätt till årsvinst inskränks, och

2.medlemmen säger upp sig till utträde inom en månad från det att beslu- tet fattades, eller om beslutet fattades av fullmäktige, från det att medlemmen underrättades om beslutet.

288

SOU 2009:37

Författningskommentar

I ett sådant fall får medlemmen, oavsett vad som är bestämt i stadgarna, gå ur föreningen vid det räkenskapsårsskifte som infaller näst efter en månad efter uppsägningen. Vid utträdet har medlemmen de rättigheter som avgående medlemmar har enligt 4 kap. 1 § första och andra styckena.

Paragrafen, som i sak motsvarar 7 kap. 15 § tredje stycket i före- ningslagens hittills gällande lydelse, reglerar en medlems utträdes- rätt efter vissa slag av stadgeändringar (jfr prop. 1951:34 s. 176 f. och prop. 1986/87:7 s. 140). Frågan har behandlats i avsnitt 7.4.9.

Regeringens tillstånd till ändring av stadgarna

7 kap. 53 §

Om det i stadgarna på grund av lag eller annan författning eller efter reger- ingens medgivande har tagits in en bestämmelse enligt vilken en annan bestämmelse i stadgarna inte får ändras utan att regeringen har lämnat till- stånd till det, får inte heller den förstnämnda bestämmelsen ändras utan regeringens tillstånd.

Paragrafen innehåller de bestämmelser som hittills har funnits i 7 kap. 14 § tredje stycket föreningslagen (jfr prop. 1951:34 s 173 f. och prop. 1986/87:7 s. 138).

Anmälan och verkställighet av beslut om stadgeändring

7 kap. 54 §

Ett beslut om ändring av stadgarna ska genast anmälas för registrering i före- ningsregistret och får inte verkställas förrän det har registrerats.

Paragrafen, som innehåller bestämmelser om registrering av beslut om stadgeändring, överensstämmer med 7 kap. 14 § fjärde stycket i föreningslagens hittills gällande lydelse (jfr prop. 1951:34 s. 176).

Verkställighet av beslut om stadgeändring som innebär lindrad insatsskyldighet

7 kap. 55 §

Ett beslut som innebär att medlemsinsatsernas belopp sätts ned eller att med- lemmarnas insatsskyldighet enligt stadgarna lindras på något annat sätt får inte verkställas förrän ett år har förflutit efter registreringen.

289

Författningskommentar

SOU 2009:37

Paragrafen motsvarar i sak 7 kap. 14 § femte stycket i förenings- lagens hittills gällande lydelse. Förarbetena finns i prop. 1951:34 s. 176 f. och prop. 1986/87:7 s. 138.

Byte av redovisningsvaluta

7 kap. 56 §

Ett beslut om att införa eller ändra en sådan bestämmelse i stadgarna som avses i 2 kap. 2 § tredje stycket (beslut om byte av redovisningsvaluta) får verkan från och med det räkenskapsår som börjar efter det att beslutet om ändring av stadgarna har registrerats.

Paragrafen motsvarar i huvudsak den bestämmelse som för närva- rande finns i 7 kap. 14 § sjätte stycket föreningslagen (jfr prop. 1999/2000:23 s. 225 och 227). Den bestämmelsen innebär dock att ett beslut om byte av redovisningsvaluta måste registreras före ut- gången av det räkenskapsår under vilket det har fattats för att över huvud taget få verkan. Enligt förslaget – som överensstämmer med regleringen i 3 kap. 8 § aktiebolagslagen – är det möjligt att regi- strera beslutet även efter ett mellankommande skifte av räken- skapsår. Beslutet får i så fall verkan från och med det räkenskapsår som inleds närmast efter registreringen.

7 kap. 57 §

Vid byte av redovisningsvaluta får ändring av uppgift som avses i 2 kap. 2 § första stycket 4 om insatsbelopp anstå till den första ordinarie förenings- stämman efter det att beslutet om byte av redovisningsvaluta fick verkan. Styrelsen ska senast till denna stämma lägga fram förslag om nödvändiga följdändringar av stadgarna avseende den insats med vilken varje medlem ska delta i föreningen.

Paragrafen motsvarar i sak 2 kap. 2 § fjärde stycket och 7 kap. 14 § sjunde stycket i föreningslagens hittills gällande lydelse. Förarbe- tena finns i prop. 1999/2000:23 s. 224–227.

8 kap. 2 §

Varje röstberättigad har rätt att föreslå att det hos Bolagsverket påkallas att en revisor (medrevisor) utses att delta i revisionen tillsammans med de övriga revisorerna. Förslaget ska framställas på en föreningsstämma där revisorsval ska ske eller där förslaget enligt kallelsen till stämman ska behandlas. Om förslaget har biträtts av minst en tiondel av samtliga röst- berättigade eller en tredjedel av de på stämman närvarande röstberätti- gade, ska styrelsen inom en vecka ansöka hos Bolagsverket om att en med-

290

SOU 2009:37

Författningskommentar

revisor utses. Om styrelsen försummar detta, får varje röstberättigad göra en sådan ansökan. Medrevisorn ska tjänstgöra för tiden till och med ordi- narie föreningsstämma under nästa räkenskapsår.

Innehavare av förlagsandelar kan begära hos styrelsen att en medrevi- sor utses. Begärs detta av innehavare som företräder förlagsinsatser till ett sammanlagt belopp motsvarande minst en tiondel av det totalt inbetalda insatskapitalet, ska styrelsen inom två månader ansöka hos Bolagsverket om att en medrevisor utses. Om styrelsen försummar detta, får varje inne- havare av en förlagsandel göra en sådan ansökan.

Ändringarna i paragrafen innebär att uppgiften att på begäran utse medrevisor i föreningen flyttas över från länsstyrelsen till Bolags- verket. Skälen för detta har redovisats i avsnitt 9.3.

I paragrafen har också gjorts smärre redaktionella ändringar.

8 kap. 3 §

Den som är underårig, i konkurs eller underkastad näringsförbud eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får inte vara revisor.

Revisorerna ska ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och eko- nomiska förhållanden som med hänsyn till arten och omfånget av före- ningens verksamhet fordras för uppdragets fullgörande.

Till revisor kan utses även ett registrerat revisionsbolag. Bestämmelser om vem som kan vara huvudansvarig för revisionen och om underrättelse- skyldighet finns i 17 § revisorslagen (2001:883). Bestämmelserna i 7 och 15 §§ i detta kapitel tillämpas på den huvudansvarige.

Till revisor i dotterföretag bör utses minst en av moderföreningens revisorer, om det kan ske.

Paragrafen innehåller kvalifikationskrav för föreningens revisor. I första stycket har det hittills funnits ett krav på att en revisor som inte är auktoriserad eller godkänd ska vara bosatt inom EES. Detta krav har utgått. Skälen för det har redovisats i avsnitt 10.2.

8 kap. 6 §

I fråga om andra föreningar än som avses i 5 § får Bolagsverket, efter ansö- kan och om det är påkallat av särskilda omständigheter, besluta att minst en revisor ska vara auktoriserad revisor eller godkänd revisor. Ansökan får göras av var och en som är beroende av att föreningen är föremål för kvalifi- cerad revision.

Om det finns skäl till det, får Bolagsverket samtidigt förordna en auk- toriserad revisor eller en godkänd revisor att med övriga revisorer delta i revisionen. Uppdragstiden för revisorn ska bestämmas så att uppdraget upphör när annan behörig revisor har blivit utsedd i föreskriven ordning.

Innan Bolagsverket meddelar beslut som avses i denna paragraf, ska föreningen ges tillfälle att yttra sig.

291

Författningskommentar

SOU 2009:37

Ändringarna i paragrafen innebär bl.a. att uppgiften att besluta att en ekonomisk förening ska ha en auktoriserad eller godkänd revi- sor flyttas över från länsstyrelsen till Bolagsverket. Skälen för detta har redovisats i avsnitt 9.3. Ändringarna innebär också att ett beslut av det aktuella slaget kan fattas enbart efter ansökan av den som är behörig att göra en sådan ansökan, enligt lagtexten ”var och en som är beroende av att föreningen är föremål för kvalificerad revision”. Med detta avses i första hand medlem, innehavare av förlagsandelar och borgenär.

I paragrafen har också gjorts smärre redaktionella ändringar.

8 kap. 9 §

På ansökan ska Bolagsverket förordna behörig revisor, om

1.någon auktoriserad revisor eller godkänd revisor inte är utsedd enligt 5 § första–tredje styckena,

2.en revisor är obehörig enligt 3 § första stycket eller 7 § första eller andra stycket, eller

3.en bestämmelse i stadgarna om antalet revisorer eller om revisors behörighet har åsidosatts.

Var och en kan göra en ansökan enligt första stycket. Styrelsen är skyl- dig att göra en ansökan, om inte rättelse utan dröjsmål sker genom den som utser revisor.

Har föreningsstämman underlåtit att på begäran enligt 5 § fjärde stycket utse en auktoriserad eller godkänd revisor, ska Bolagsverket på ansökan av den som är röstberättigad i föreningen förordna en sådan revi- sor. Ansökan ska ges in till verket inom en månad från stämman.

Förordnande enligt denna paragraf ska meddelas efter det att före- ningen har hörts och avse tid till dess att annan revisor har blivit utsedd i föreskriven ordning. Vid förordnande på grund av att en revisor är obehö- rig enligt 3 § första stycket eller 7 § första eller andra stycket ska Bolags- verket entlediga den obehörige revisorn.

Ändringarna i paragrafen innebär att uppgiften att utse behörig revi- sor, där sådan saknas, flyttas över från länsstyrelsen till Bolags- verket. Skälen för detta har redovisats i avsnitt 9.3.

I paragrafen har också gjorts smärre redaktionella ändringar.

8 kap. 17 §

Varje röstberättigad kan väcka förslag om att Bolagsverket ska utse grans- kare för särskild granskning av föreningens förvaltning och räkenskaper under viss förfluten tid eller av vissa åtgärder eller förhållanden i före- ningen.

Förslaget ska framställas på en ordinarie föreningsstämma eller på en stämma där ärendet enligt kallelsen ska behandlas. Om förslaget har biträtts av minst en tiondel av samtliga röstberättigade eller en tredjedel av

292

SOU 2009:37

Författningskommentar

de närvarande röstberättigade, ska styrelsen inom en vecka ansöka hos

Bolagsverket om att granskare ska utses. Om styrelsen försummar detta, får varje röstberättigad göra en sådan ansökan. Bolagsverket får förordna en eller flera granskare.

Innehavare av förlagsandelar kan begära hos styrelsen att granskare ut- ses. Begärs detta av innehavare som företräder förlagsinsatser till ett sam- manlagt belopp motsvarande minst en tiondel av det totalt inbetalda insatskapitalet, ska styrelsen senast inom två månader ansöka hos Bolags- verket om att granskare ska utses. Om styrelsen försummar detta, får varje innehavare av en förlagsandel göra en sådan ansökan. Bolagsverket får för- ordna en eller flera granskare.

Vad som sägs i 3 § första och tredje styckena, 4, 7, 11, 15 och 16 §§ samt 13 kap. 2 och 4–6 §§ om revisor ska tillämpas även i fråga om granskare.

Yttrande över granskningen ska avges till föreningsstämman. Yttrandet ska tillhandahållas medlemmar och andra röstberättigade enligt 7 kap. 22 § första och andra styckena samt läggas fram på stämman. På samma sätt ska yttrandet dessutom tillhandahållas innehavare av förlagsandelar, om gran- skaren har utsetts på begäran av en sådan innehavare.

Paragrafen innehåller bestämmelser om särskild granskning. Genom ändringarna i första–tredje styckena flyttas uppgiften att utse sär- skild granskare över från länsstyrelsen till Bolagsverket. Skälen för detta har redovisats i avsnitt 9.3.

Genom hänvisningen till 7 kap. 22 § i femte stycket blir det möjligt för föreningen att – om det finns bestämmelser om detta i stadgarna – tillhandahålla medlemmarna granskningsyttrandet på föreningens webbplats i stället för genom översändande per post. Frågan har behandlats i avsnitt 6.2.3.

I paragrafen har också gjorts smärre redaktionella ändringar.

8 kap. 18 §

En förening som enligt 5 § första eller tredje stycket eller enligt Bolags- verkets beslut ska ha en auktoriserad eller en godkänd revisor, ska för regi- strering anmäla vem som har utsetts till revisor.

Anmälan ska innehålla uppgift om revisorns postadress. Om post- adressen avviker från revisorns hemvist, ska även hemvistet anges. Anmä- lan ska vidare innehålla uppgift om revisorns personnummer eller, om sådant saknas, födelsedatum. Är revisorn ett registrerat revisionsbolag, ska anmälan även innehålla uppgift om bolagets organisationsnummer och om vem som är huvudansvarig för revisionen.

Anmälan ska göras första gången genast efter det att skyldighet för föreningen att ha en auktoriserad eller en godkänd revisor har uppkommit och därefter genast efter det att någon ändring har inträffat i ett förhål- lande som har anmälts eller ska anmälas för registrering. Om skyldigheten att ha en auktoriserad eller en godkänd revisor enligt 5 § första eller tredje

293

Författningskommentar

SOU 2009:37

stycket eller 6 § första stycket upphör, ska detta anmälas senast när före- ningen har valt en ny revisor.

Rätt att göra anmälan har även den som anmälan gäller.

Som en följd av att Bolagsverket enligt förslaget ska ta över läns- styrelsens uppgift att besluta att en förening ska ha auktoriserad eller godkända revisor (jfr 6 §) har i första stycket ”länsstyrelsens” bytts ut mot ”Bolagsverkets”. I paragrafen också gjorts mindre redaktionella ändringar.

11 kap. 1 §

Föreningsstämman kan besluta att föreningen ska gå i likvidation.

Ett beslut om likvidation är giltigt om det har biträtts av minst två tred- jedelar av de röstande. Av 7 kap. 32 § framgår att i stadgarna får föreskrivas villkor som går längre. När det finns grund för tvångslikvidation enligt 3, 4 eller 4 a §, är dock ett beslut om likvidation alltid giltigt om det har biträtts av medlemmar med mer än hälften av de avgivna rösterna. Uppkommer i ett sådant fall lika röstetal, har ordföranden utslagsröst.

Ett beslut om likvidation gäller omedelbart eller från och med den sen- are dag som föreningsstämman bestämmer. När det finns grund för tvångs- likvidation enligt 3, 4 eller 4 a §, gäller beslutet alltid omedelbart.

Föreningsstämman ska vidta åtgärder för att beslutet om likvidation genast anmäls för registrering i föreningsregistret.

Paragrafen innehåller bestämmelser om s.k. frivillig likvidation, dvs. likvidation som beslutas av föreningsstämman.

Första stycket överensstämmer med gällande lag.

Av andra stycket följer att ett beslut om likvidation måste biträ- das av minst två tredjedelar av de röstberättigade för att bli giltigt, dvs. samma majoritetskrav som vid ändring av stadgarna (se 7 kap. 34 §). Till skillnad från i dag kan beslutet fattas på en enda stämma, även om inte samtliga medlemmar är ense om beslutet. Skälen för det har redovisats i avsnitt 8.5.1.

Liksom hittills får, såsom framgår av 7 kap. 32 § andra stycket, i stadgarna tas in strängare villkor, t.ex. högre majoritetskrav, krav på enhällighet eller krav på att beslutet ska fattas vid två stämmor. Däremot är det enligt förslaget inte – lika lite som enligt gällande rätt – möjligt att i stadgarna ta in bestämmelser om lägre majori- tetskrav. En särskild regel gäller dock om det finns grund för tvångslikvidation, dvs. i de situationer som behandlas i 3, 4 och 4 a §§. Oavsett vad som föreskrivs i stadgarna är beslutet då giltigt om det vid en stämma biträds av medlemmar som tillsammans har mer än hälften av de angivna rösterna. Också detta överensstämmer

294

SOU 2009:37

Författningskommentar

med gällande rätt. Vid lika röstetal vinner den mening som stäm- mans ordförande biträder.

I tredje stycket finns bestämmelserna om från vilken tidpunkt beslutet om likvidation gäller. Bestämmelserna om detta överens- stämmer med gällande rätt.

11 kap. 10 §

Likvidatorerna ska snarast efter det att de har tillträtt ansöka om kallelse på föreningens okända borgenärer enligt lagen (1981:131) om kallelse på okända borgenärer.

Vid kallelsen på föreningens okända borgenärer ska anmälningstiden enligt 5 § första stycket lagen om kallelse på okända borgenärer vara två månader.

Paragrafen behandlar bl.a. skyldigheten för likvidatorerna att an- söka om kallelse på föreningens okända borgenärer (se prop. 1986/87:7 s. 216).

Första stycket överensstämmer i sak med gällande rätt. Förslaget innebär att kallelseförfarandet liksom hittills regleras genom lagen (1981:131) om kallelse på okända borgenärer. Enligt andra stycket, som saknar tidigare motsvarighet, gäller dock en särskild anmäl- ningsfrist om två månader, räknat från kallelsen, i stället för dem anmälningsfrist om sex månader som följer av den allmänna bestäm- melsen i 5 § lagen om kallelse på okända borgenärer. Skälen för bestämmelsen har behandlats i avsnitt 8.5.2.

11 kap. 15 §

När likvidatorerna har lagt fram slutredovisningen, är föreningen upplöst. Detta förhållande ska genast anmälas för registrering.

En tiondel av samtliga röstberättigade kan dock begära hos likvidator- erna att en föreningsstämma inkallas för att behandla frågan huruvida talan ska väckas enligt 13 kap. 5 §. Därvid ska 7 kap. 15 § andra stycket tillämpas.

Om likvidatorerna finner att föreningen är på obestånd, ska de ansöka om att föreningen försätts i konkurs.

I paragrafens andra stycke har skett en anpassning till den nya para- grafnumreringen i 7 kap.

I den nuvarande lydelsen av tredje stycket uppställs som förut- sättning för att likvidatorerna ska vara skyldiga att ansöka om kon- kurs dels att föreningen är på obestånd, dels att föreningen inte kan betala likvidationskostnaderna. Den senare förutsättningen finns inte med i förslaget till ny lagtext. Det har ansetts att, om före- ningen är på obestånd, konkurslagens regler om utseende av kon-

295

Författningskommentar

SOU 2009:37

kursförvaltare m.m. är att föredra framför likvidationsreglerna, oavsett om föreningen kan betala likvidationskostnaderna (jfr prop. 2004/05:85 s. 881).

11 kap. 18 a §

Föreningsstämman kan besluta att föreningen ska upplösas utan föregående likvidation.

Ett sådant beslut är giltigt endast om samtliga medlemmar är ense om det samt styrelseledamöterna och, i förekommande fall, den verkställande direk- tören samtycker till beslutet.

Paragrafen, som är ny, innehåller tillsammans med 18 b–18 d §§ bestämmelser om upplösning av en ekonomisk förening utan före- gående likvidation. Skälen bakom förslagen har redovisats i avsnit- ten 8.5.3 och 8.5.4.

En upplösning av föreningen på detta sätt förutsätter att före- ningsstämman fattar beslut om det. I 7 kap. 16, 19 och 20 §§ finns särskilda bestämmelser om kallelsen inför en sådan stämma. Beslutet måste fattas under full enighet, dvs. samtliga medlemmar måste biträda beslutet. Motsätter sig någon medlem förslaget eller vill han eller hon inte ta ställning, är de medlemmar som vill avveckla föreningen hänvisade till att verka för ett beslut om likvidation.

Vidare förutsätter avvecklingsformen att styrelseledamöter och, i förekommande fall, den verkställande direktören samtycker till beslutet, också när de inte själva är medlemmar i föreningen. Detta sammanhänger med att styrelseledamöterna och den verkställande direktören efter föreningens upplösning kommer att bära ett soli- dariskt ansvar för föreningens eventuellt kvarstående skulder.

11 kap. 18 b §

Ett beslut enligt 18 a § ska inom två månader från beslutet anmälas till regi- streringsmyndigheten för registrering.

Beslutet får inte registreras om

1.föreningen är skyldig att gå i likvidation enligt bestämmelserna i 11 kap. 4 § första stycket 1,

2.föreningen saknar sådan behörig styrelse som ska finnas enligt denna

lag,

3.föreningen äger fast egendom eller innehar tomträtt, eller

4.det med fog kan antas

a.att föreningen har obetalda skulder, eller

b.att föreningen kommer att åläggas betalningsskyldighet för skatter eller socialavgifter.

296

SOU 2009:37

Författningskommentar

Paragrafen innehåller bestämmelser om registrering av beslut enligt 18 a §.

Det har, av skäl som redovisats i avsnitt 10.4.4. ansetts att beslut av detta slag måste anmälas för registrering relativt skyndsamt. I lagen har därför föreskrivits att anmälan måste göras inom två måna- der från beslutet (se första stycket). Sker detta inte, faller beslutet (se 18 c §). Vill medlemmarna därefter fortfarande att föreningen ska upplösas på detta sätt, måste de ta upp frågan om upplösning på en ny föreningsstämma.

I andra stycket uppställs vissa särskilda villkor för att beslutet ska få registreras. Föreningen får sålunda inte upplösas utan ett formellt likvidationsförfarande om den är skyldig att gå i likvida- tion enligt bestämmelser i stadgarna (jfr 11 kap. 4 § första stycket 1). Detsamma gäller om den saknar behörig styrelse eller om den äger fast egendom eller innehar tomträtt. Den kan inte heller upplösas enligt 18 a § om det med fog kan antas att den har obe- talda skulder eller kommer att åläggas betalningsskyldighet för skatt eller socialavgifter. Skälen för att dessa villkor har uppställts har redovisats i avsnitt 8.5.4.

Det ankommer på registreringsmyndigheten, dvs. Bolagsverket, att i samband med registreringen av föreningens beslut om upplös- ning kontrollera att de angivna kriterierna är för handen. Frågan om föreningen har obetalda skulder liksom frågan om föreningen är eller kan komma att bli betalningsskyldig för skatt eller social- avgifter får prövas på grundval av intyg som ges in i registrerings- ärendet. I förordningen om ekonomiska föreningar bör därför tas in bestämmelser om att föreningen i samband med registrerings- anmälan ska ge in dels ett intyg från Kronofogdemyndigheten om att föreningen saknar skuld i myndighetens utsöknings- och indriv- ningsdatabas, dels ett intyg från Skatteverket om att föreningen inte är betalningsskyldig för skatter eller socialavgifter och att det inte heller med fog kan antas att sådan betalningsskyldighet kom- mer att beslutas, dels en försäkran på heder och samvete från före- ningens samtliga ställföreträdare om att föreningen är skuldfri. Vidare bör anmälan innehålla en försäkran på heder och samvete om att föreningen inte äger fast egendom eller innehar tomträtt. Sådana intyg bör normalt räcka för att Bolagsverket ska kunna anse att de i andra stycket angivna förutsättningarna för registrering är uppfyllda.

297

Författningskommentar

SOU 2009:37

11 kap. 18 c

Frågan om upplösning enligt 18 a § faller, om

1.någon anmälan för registrering inte har skett inom föreskriven tid, eller

2.registreringsmyndigheten genom beslut som har vunnit laga kraft har avskrivit en sådan anmälan eller har vägrat registrering av föreningens beslut.

I paragrafen, som är ny, anges vad som gäller om ett beslut om upplösning enligt 18 a § inte anmäls för registrering inom före- skriven tid eller om Bolagsverket avskriver ärendet eller vägrar regi- strering. I så fall faller beslutet, dvs. det kommer att sakna rätts- verkan och kan inte registreras.

11 kap. 18 d §

När föreningens beslut enligt 18 a § har registrerats gäller följande:

1.Föreningen är upplöst.

2.De som var medlemmar, styrelseledamöter och verkställande direktör i föreningen vid tidpunkten för beslutet enligt 18 a § ansvarar solidariskt för föreningens förpliktelser i den mån inte annat följer av andra stycket.

3.Föreningens tillgångar övergår till medlemmarna.

4.Medlemmarna träder i föreningens ställe in som parter i de avtal som föreningen har slutit med tredje man.

En medlem, som inte var styrelseledamot eller verkställande direktör vid tidpunkten för stämmans beslut enligt 18 a § och inte heller efter denna tid- punkt har varit införd i föreningsregistret som sådan, svarar för föreningens förpliktelser endast i förhållande till sin del i föreningens insatskapital. Vid beräkningen av medlemmens del i insatskapitalet ska beaktas också obetalda insatser som har förfallit till betalning.

Paragrafen innehåller bestämmelser om verkan av föreningens beslut om upplösning enligt 18 a § och dess registrering. Bakgrun- den och motiven till bestämmelserna har redovisats i avsnitt 8.5.4.

Det ska först noteras att alla verkningar av beslutet inträder först i och med registreringen. Själva stämmobeslutet enligt 18 a § innebär således inga förändringar vare sig ifråga om styrelsens och den verkställande direktörens funktioner eller i fråga om förening- ens verksamhet i övrigt. Lagen ålägger inte heller föreningens organ några särskilda skyldigheter, motsvarande de som vid likvidation ligger på likvidatorerna. Det ligger dock i sakens natur att styrelsen

– under förutsättning att samtliga ledamöter har lämnat sitt sam- tycke till beslutet – är skyldig att verka för att beslutet anmäls för registrering enligt 18 b § och att de handlingar som ska ges in i samband med anmälan tas fram.

298

SOU 2009:37

Författningskommentar

Registreringen av beslutet har karaktär av avregistrering av före- ningen. I och med registreringen upplöses föreningen (se första stycket 1). Det innebär att den inte längre utgör en juridisk person och att den samtidigt förlorar sin rättskapacitet, dvs. sin förmåga att förvärva rättigheter och skyldigheter och att föra talan vid dom- stol eller annan myndighet.

En annan effekt av registreringen är att ansvaret för föreningens eventuella betalningsförpliktelser övergår på medlemmarna, styrel- sens ledamöter och, i förekommande fall, den verkställande direk- tören (se första stycket 2). Kretsen av betalningsansvariga bestäms med hänsyn till förhållandena per dagen för föreningsstämmans beslut enligt 18 a §. En medlem, styrelseledamot eller verkställande direktör går alltså inte fri från ansvar för att han eller hon har ut- trätt ur föreningen eller lämnat sin post efter denna tidpunkt. Att medlemmars ansvar i visst avseende är begränsat framgår av andra stycket.

Ansvaret avser varje slag av förpliktelse som föreningen har haft, således även för utomobligatoriska skadestånd som föreningen ansva- rar för (se prop. 1973:168 s. 14), oavsett om krav på betalning ännu har framställts.

Eventuella tillgångar som föreningen innehar vid tidpunkten för upplösningen övergår genom universalsuccession på medlemmarna (se första stycket 3). Tillgångarna kommer inledningsvis att innehas med samäganderätt och det är medlemmarnas eget ansvar att på lämpligt sätt skifta tillgångarna sig emellan.

Slutligen får registreringen till effekt att medlemmarna person- ligen inträder som parter i de avtal mellan föreningen och andra som gäller ännu vid tidpunkten för registreringen (se första stycket 4).

Av andra stycket framgår att medlemmarnas ansvar enligt första stycket 2 är begränsat till en andel som motsvarar deras andel i föreningens insatskapital. Med begreppet insatskapital avses i detta sammanhang dels fullgjorda medlemsinsatser (inklusive emis- sionsinsatser), dels förfallna men ännu inte betalda medlemsinsat- ser. Däremot ska förlagsinsatser inte beaktas. Skälen för detta har redovisats i avsnitt 8.5.4.

12 kap. 8 §

Styrelsen ska hålla fusionsplanen med bifogade handlingar tillgänglig för de röstberättigade, för föreningens medlemmar och innehavare av förlags- andelar under minst en månad före den föreningsstämma där frågan om godkännande av fusionsplanen ska behandlas. Handlingarna ska hållas tillgängliga hos föreningen på den ort där styrelsen har sitt säte.

299

Författningskommentar

SOU 2009:37

Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för mottagaren sändas till de röstberättigade, medlemmar och innehavare av förlags- andelar som begär det och uppger sin adress. Kopiorna ska sändas med post eller med elektroniska hjälpmedel enligt bestämmelserna i 1 kap. 8 och 9 §§. Kopior behöver dock inte översändas, om handlingarna, i enlighet med vad som har bestämts i stadgarna, hålls tillgängliga på föreningens webbplats fram till föreningsstämman.

Paragrafen innehåller en bestämmelse om att kopior av fusions- planen med bifogade handlingar ska skickas till de röstberättigade m.fl. som begär det. Bestämmelsen har brutits ut till ett nytt andra stycke och justerats så att den även ger utrymme för att sända över handlingar enligt sådana förfaranden som avses i 1 kap. 8 och 9 §§ (dvs. e-post och liknande elektroniska förfaranden). Det har vidare införts ett undantag från skyldigheten att översända handlingarna till dem som begär det. Undantaget förutsätter att det i föreningens stadgar har bestämts att handlingarna får tillhandahållas genom publicering på föreningens webbplats. Om så är fallet och hand- lingarna under tiden fram till stämman finns publicerade på webb- platsen, är detta tillräckligt och handlingarna behöver alltså inte skickas vare sig i sedvanlig skriftlig form eller enligt det förfarande som anges i 1 kap. 8 och 9 §§. Motsvarande bestämmelser finns i 7 kap. 22 och 23 §§. Motiven till dessa bestämmelser har redovisats i avsnitt 6.2.2 och 6.2.3.

12 kap. 9 §

Ett föreningsstämmobeslut om godkännande av fusionsplanen är giltigt endast om det har biträtts av minst två tredjedelar av de röstande. Av 7 kap. 32 § framgår att i stadgarna får föreskrivas villkor som går längre.

Om någon av de stämmor som ska godkänna fusionsplanen inte god- känner planen i dess helhet, faller frågan om fusion.

Paragrafen innehåller bestämmelser om majoritetskrav vid beslut om godkännande av fusionsplan. Enligt gällande rätt fordrar ett sådant beslut antingen att det vid en föreningsstämma biträds av nio tiondelar av röstberättigade eller att det godkänns vid två stämmor och vid den senare stämman biträds av två tredjedelar av de röstande (jfr prop. 1996/97:163 s. 24). Förslaget innebär att beslutet kan fattas på en enda stämma med två tredjedelars majori- tet. Det är alltså inte nödvändigt att hålla två stämmor annat än om det i stadgarna har tagits in bestämmelser om detta. Liksom i andra fall där lagen kräver två tredjedelars majoritet bland de röstande ska endast närvarande medlemmars röster beaktas; det kan inte komma

300

SOU 2009:37

Författningskommentar

i fråga att i efterhand inhämta frånvarandes medlemmars godkän- nande för att nå upp till den erforderliga majoritetsnivån.

Skälen för förslaget har redovisats i avsnitt 8.6.2.

12 kap. 33 §

Vid en gränsöverskridande fusion ska styrelsen i en förening som deltar i fusionen hålla fusionsplanen med bifogade handlingar och styrelsens redo- görelse enligt 25 § tillgängliga för de röstberättigade, för föreningens medlemmar, för innehavare av förlagsandelar, för arbetstagarorganisatio- ner som företräder arbetstagare hos föreningen och för arbetstagare som inte företräds av någon arbetstagarorganisation. Handlingarna ska, under minst en månad före den föreningsstämma där frågan om godkännande av fusionsplanen ska behandlas, hållas tillgängliga hos föreningen på den ort där styrelsen ska ha sitt säte.

Ändringarna i paragrafen är av samma slag som ändringarna i 12 kap. 8 §.

15 kap. 4 §

Om en sökande vid anmälan för registrering inte har iakttagit vad som är föreskrivet om anmälan, ska han eller hon föreläggas att inom viss tid avge yttrande eller vidta rättelse. Detsamma gäller, om registreringsmyndighe- ten finner att ett beslut som anmäls för registrering eller en handling som bifogas anmälningen

1.inte har tillkommit i behörig ordning

2.till sitt innehåll strider mot denna lag eller annan författning eller stadgarna, eller

3.i något viktigare hänseende har en otydlig eller vilseledande avfatt-

ning.

Om sökanden inte rättar sig efter föreläggandet, ska anmälan skrivas av. En underrättelse om denna påföljd ska tas in i föreläggandet. Finns det även efter det att yttrandet har avgetts något hinder mot registrering och har sökanden haft tillfälle att yttra sig över hindret, ska registrering väg- ras, om det inte finns anledning att ge sökanden ett nytt föreläggande.

Bestämmelserna i första stycket utgör inte hinder mot registrering av ett beslut av föreningsstämman, om rätten till talan mot beslutet har gått förlorad enligt 7 kap. 48 § första eller tredje stycket.

Bestämmelserna i första och andra styckena ska även tillämpas om ett beslut som anmäls för registrering enligt bestämmelser i denna lag inte får registreras.

301

Författningskommentar

SOU 2009:37

Registreringsmyndigheten ska genast skriftligen underrätta föreningen när registreringsmyndigheten fattar beslut enligt 11 kap. 18 §, 12 kap. 19 § eller 16 kap. 2 §.

Paragrafen innehåller bestämmelser bl.a. om när Bolagsverket ska vägra registrering av ett anmält beslut (jfr prop. 1986/87:7 s 264 f.).

Fjärde stycket, som är nytt, innehåller ett klargörande av att Bolagsverket ska vägra registrering även när lagen innehåller bestämmelser om att registrering inte får ske. I 11 kap. 18 b § anges att beslut om upplösning utan föregående likvidation inte får regi- streras i vissa särskilda fall, t.ex. om den saknar behörig styrelse, äger fast egendom eller innehar tomträtt eller om det med fog kan antas att den har skulder. Dessa grunder för att vägra registrering hänför sig inte till själva beslutet och därför är första och andra styckena i förevarande paragraf inte direkt tillämpliga. Till följd av hänvisningen i det föreslagna fjärde stycket ska bestämmelserna ändå tillämpas i dessa fall. Bestämmelsen i tredje stycket gäller där- emot inte.

15 kap. 6 §

Myndighets beslut i tillståndsärenden enligt 6 kap. 3 §, 8 kap. 3–5 §§ eller 10 kap. 6 § femte stycket får överklagas till regeringen.

Ett beslut av registreringsmyndigheten som innebär att anmälan har skrivits av eller registrering har vägrats enligt 4 § andra eller fjärde stycket överklagas hos allmän förvaltningsdomstol inom två månader från beslu- tets dag. Detsamma gäller ett beslut av registreringsmyndigheten som avses i 4 a §, 11 kap. 18 eller 18 b §, 12 kap. 19 § eller 16 kap. 2 § samt beslut i ett tillståndsärende enligt 12 kap. 11 § eller beslut att vägra utfärda intyg enligt 12 kap. 36 §.

Bolagsverkets beslut i ärenden som avses i 7 kap. 15 § eller 8 kap. 2, 6, 9 eller 17 § överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Detsamma gäller Skatteverkets beslut enligt 12 kap. 13 § om hinder mot verkställande av fusionsplan.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

I första stycket har hittills funnits en bestämmelse om överklagande av myndighets beslut enligt 6 kap. 4 §, dvs. beslut i ärenden om till- stånd för förening att ha verkställande direktör eller mer än hälften av styrelseledamöterna bosatta utanför EES. Eftersom förslaget innebär att bosättningskraven i 6 kap. 4 § tas bort – och de aktuella tillståndsärendena därmed också kommer att försvinna – har den motsvarande överklagandebestämmelsen utmönstrats.

I andra stycket andra meningen har tillkommit en bestämmelse om överklagande av Bolagsverkets beslut om registrering av beslut

302

SOU 2009:37

Författningskommentar

om upplösning utan föregående likvidation. Ett beslut att vägra registrering av ett sådant beslut om upplösning kan överklagas enligt bestämmelserna i första meningen i samma stycke. Den nya bestämmelsen ger möjlighet att överklaga även ett positivt beslut om registrering enligt 11 kap. 18 b §. Frågan om vem som har rätt att överklaga ett sådant beslut får avgöras enligt allmänna förvalt- ningsrättsliga principer. Klart är dock att den som i egenskap av medlem eller styrelseledamot i föreningen drabbas av ett personligt betalningsansvar till följd av föreningens upplösning bör ha rätt att överklaga beslutet.

Ändringarna i paragrafens tredje stycket är en följd av att Bolags- verket föreslås ta över de uppgifter avseende kallelse till stämma m.m. som i dag ligger på länsstyrelsen.

15 kap. 8 §

Om Bolagsverket bifaller en ansökan enligt 7 kap. 15 §, 8 kap. 2, 6, 9 eller 17 §, ska föreningen ersätta sökanden för ansökningsavgiften.

Paragrafen, som är ny, innebär att den som har gjort en ansökan hos Bolagsverket enligt någon av de angivna paragraferna, har rätt att få ersättning av föreningen för erlagd ansökningsavgift, under förutsättning att ansökan har fått framgång. Frågan har behandlats i avsnitt 9.4.

Övriga ändringar

Ändringarna i 3 kap. 4 §, 4 kap. 1 §, 11 kap. 12, 14 och 15 §§, 12 kap. 18 och 20 §§ samt 15 kap. 4 § är följdändringar med anled- ning av att det föreslagna nya 7 kap. har en annan paragrafnum- rering än det nuvarande 7 kap.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2010.

Skälen för den föreslagna ikraftträdandetidpunkten har redovisats i avsnitt 12.1.

303

Författningskommentar

SOU 2009:37

2. Om det i lag eller annan författning hänvisas till en bestämmelse som har ersatts genom en bestämmelse i denna lag, ska i stället den nya bestämmelsen tillämpas.

De föreslagna lagändringarna innebär att ett stort antal bestämmel- ser i föreningslagen har ändrats i sak eller fått en ny paragraf- beteckning. I flera andra lagar förekommer hänvisningar till dessa bestämmelser. Förslaget innebär att också dessa hänvisningar har ändrats. Det kan emellertid inte uteslutas att någon eller några sådana hänvisningar inte har uppmärksammats. I denna punkt har därför tagits in en s.k. trolleribestämmelse som innebär att det i ett sådant fall ändå är den nya bestämmelsen i stället för den gamla som ska tillämpas.

3. Vid registrering och verkställighet av föreningsstämmobeslut som har fattats före lagens ikraftträdande samt vid talan mot sådana beslut gäller äldre bestämmelser.

Enligt denna punkt ska föreningsstämmobeslut som har fattats före lagens ikraftträdandet registreras och verkställas enligt äldre bestäm- melser. Frågan om ett beslut är lagligt ska alltså bedömas enligt de bestämmelser som gällde när beslutet fattades.

4. I fråga om föreningar som har bildats före ikraftträdandet gäller, intill utgången av juni 2011, äldre bestämmelser i stället för följande bestämmelser i denna lag:

–7 kap. 4 § första stycket och 5 § om ombud,

–7 kap. 16 och 17 §§ om tid för kallelse till föreningsstämma,

–7 kap. 34 och 35 §§ om majoritetskrav vid ändring av stadgarna,

–11 kap. 1 § andra stycket om majoritetskrav vid beslut om likvi- dation, och

–12 kap. 9 § första stycket om majoritetskrav vid beslut om god- kännande av fusionsplan.

De föreslagna bestämmelserna innebär på flera punkter att lagens bestämmelser ändras samtidigt som föreningen får möjlighet att genom bestämmelser i stadgarna behålla nuvarande reglering eller välja en annan reglering. För att en förening som i stadgarna vill ta in bestämmelser som motsvarar vad som hittills har gällt enligt lag ska ha möjlighet att göra det utan att under ett mellanskede tvingas följa de nya reglerna har i förevarande punkt tagits in en särskild

304

SOU 2009:37

Författningskommentar

övergångsbestämmelse. Bestämmelsen gäller endast föreningar som har bildats före ikraftträdandet, dvs. föreningar där medlemmarnas beslut att bilda föreningen har fattats före ikraftträdandet. Dessa föreningar ska intill utgången av juni 2011 tillämpa äldre bestäm- melser i de i bestämmelsen angivna hänseendena. Det innebär bl.a. att en förening som har bildats före ikraftträdandet under det för- sta året efter lagens ikraftträdande ska tillämpa äldre bestämmelser om ändring av stadgarna, däribland bestämmelserna om att det i vissa fall krävs två stämmor för att åstadkomma ett giltigt beslut.

5. Fram till utgången av år 2011 får föreningsstämma, trots bestäm- melserna i 7 kap. 13 §, hållas på en av styrelsen anvisad plats inom föreningens geografiska verksamhetsområde.

Enligt 7 kap. 13 § i förslaget ska föreningsstämman hållas på den ort där styrelsen har sitt säte. Förslaget ger också utrymme för stadgebestämmelse som innebär att stämman ska hållas på annan plats. För att de föreningar som i dag har särskilda rutiner för var stämman ska hållas ska få tid på sig att anpassa sina stadgar till dessa har i förevarande punkt tagits in en bestämmelse om att stämman intill utgången av juni 2011 får hållas på en av styrelsen anvisad plats inom föreningens geografiska verksamhetsområde.

6. Om föreningsstämman före lagens ikraftträdande har fattat beslut om att skjuta upp en föreningsstämma, gäller äldre bestäm- melser om tidpunkten för den fortsatta stämman.

I 7 kap. 4 § tredje stycket i föreningslagens hittills gällande lydelse finns bestämmelser om uppskjutande av stämma i fråga om bl.a. fastställelse av balans- och resultaträkningar och om ansvarsfrihet ska för styrelseledamöter och den verkställande direktören. Bestäm- melserna innebär bl.a. att den fortsatta stämman ska hållas minst en och högst två månader därefter. I den motsvarande bestämmelsen i förslaget (7 kap. 12 § andra stycket) är de angivna fristerna något annorlunda. I förevarande punkt har därför klargjorts att om beslu- tet att skjuta upp stämman har fattats före ikraftträdandet ska de tidsfrister som hittills har gällt tillämpas.

7. Om en förenings stadgar efter lagens ikraftträdande strider mot en bestämmelse i denna lag, ska styrelsen senast till förenings-

305

Författningskommentar

SOU 2009:37

stämma som hålls senast den 30 juni 2013 lägga fram förslag till ändring av stadgarna i överensstämmelse med bestämmelsen.

Ett genomförande av förslaget får till följd att en del stadge- bestämmelser kommer att stå i strid med lagens bestämmelser. I den mån lagen inte uttryckligen tillåter avvikande stadgebestäm- melser kan sådana stadgebestämmelser inte längre tillämpas. Att stadgarna har ett innehåll som inte överensstämmer med vad som gäller för föreningen har ansetts olämpligt. I punkten 8 har därför tagits in en bestämmelse som ålägger styrelsen att inom tre år lägga fram förslag till ändringar som bringar stadgarna i överensstäm- melse med lagen.

14.2Förslaget till lag om ändring i lagen (1987:668) om införande av lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar

Ändringarna i 17 § utgör främst en anpassning till paragrafnum- reringen i det nya 7 kap. föreningslagen.

14.3Förslaget till lag om ändring i lagen (1975:617) om sambruksföreningar

13 §

Bestämmelserna i 7 kap. lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar gäller i tillämpliga delar i fråga om sambruksföreningar med följande undan- tag:

1.Avsteg får inte göras i stadgarna från bestämmelsen i 7 kap. 3 § att varje medlem har en röst.

2.Medlemmarnas beslutanderätt i föreningens angelägenheter får inte ut- övas av särskilt utsedda fullmäktige.

3.Hänvisningarna i 7 kap. 20, 35 och 52 §§ till 4 kap. 1 § ska i stället avse 9 § denna lag.

Ändringarna i paragrafen utgör anpassningar till paragrafnumre- ringen i det nya 7 kap. föreningslagen. Vidare har paragrafen juste- rats språkligt.

306

SOU 2009:37

Författningskommentar

14.4Förslaget till lag om ändring i lagen (1981:131) om kallelse på okända borgenärer

4 §

Ansökan om kallelse på okända borgenärer görs hos Kronofogdemyndig- heten. Om gäldenären är ett aktiebolag eller en ekonomisk förening, görs dock ansökan hos Bolagsverket.

Sökanden ska bifoga en förteckning över gäldenärens kända borgenärer och såvitt möjligt ange deras adress.

Paragrafen reglerar frågan om vilken myndighet som ska ansvara för kallelse på okända borgenärer.

Ändringen i första stycket andra meningen innebär att ansökan om kallelse på okända borgenärer ska göras hos Bolagsverket om gäldenären är en ekonomisk förening. Hittills har en sådan ansökan gjorts hos Kronofogdemyndigheten. Skälen för ändringen har behandlats i avsnitt 8.5.2.

5 a §

Vid överklagande av Kronofogdemyndighetens beslut ska 18 kap. utsök- ningsbalken tillämpas.

Ett beslut av Bolagsverket överklagas till tingsrätten på den ort där bolagets eller föreningens styrelse har sitt säte. Vid överklagande gäller lagen (1996:242) om domstolsärenden.

Paragrafen behandlar överklagande av beslut enligt lagen om kal- lelse på okända borgenärer.

Enligt andra stycket ska Bolagsverkets beslut överklagas till tingsrätten på den ort där föreningen har sitt säte. Bestämmelsen kommer i fortsättningen att vara tillämplig även när beslutet gäller en ekonomisk förening.

14.5Förslaget till lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614)

9 kap. 14 §

Bestämmelserna om föreningsstämman i 7 kap. lagen (1987:667) om eko- nomiska föreningar gäller i tillämpliga delar för bostadsrättsföreningar med följande undantag:

1.Om flera medlemmar har en bostadsrätt gemensamt har de endast en röst, om inte något annat bestämts i stadgarna.

2.Medlemmarnas beslutanderätt i föreningens angelägenheter får inte ut- övas av särskilt utsedda fullmäktige.

307

Författningskommentar

SOU 2009:37

3. Bestämmelserna i 23–25 §§ gäller i stället för 7 kap. 34 och 35 §§ lag- en om ekonomiska föreningar.

Ändringarna i paragrafen utgör anpassningar till paragrafnumre- ringen i det nya 7 kap. föreningslagen. Vidare har paragrafen juste- rats språkligt.

9 kap. 16 §

För att ett beslut i en fråga som anges i denna paragraf ska vara giltigt krävs att det har fattats på en föreningsstämma och att följande bestäm- melser har iakttagits.

1.Om beslutet innebär ändring av någon insats och medför rubbning av det inbördes förhållandet mellan insatserna, ska samtliga bostadsrätts- havare som berörs av ändringen ha gått med på beslutet. Om enighet inte uppnås, blir beslutet ändå giltigt om minst två tredjedelar av de berörda bostadsrättshavarna har gått med på beslutet och det dessutom har god- känts av hyresnämnden.

1a. Om beslutet innebär en ökning av samtliga insatser utan att för- hållandet mellan de inbördes insatserna rubbas, ska alla bostadsrätts- havarna ha gått med på beslutet. Om enighet inte uppnås, blir beslutet ändå giltigt om minst två tredjedelar av de röstande har gått med på beslu- tet och det dessutom har godkänts av hyresnämnden. Hyresnämnden ska godkänna beslutet om detta inte framstår som otillbörligt mot någon bostadsrättshavare.

2.Om beslutet innebär att en lägenhet som upplåtits med bostadsrätt kommer att förändras eller i sin helhet behöva tas i anspråk av föreningen med anledning av en om- eller tillbyggnad, ska bostadsrättshavaren ha gått med på beslutet. Om bostadsrättshavaren inte ger sitt samtycke till änd- ringen, blir beslutet ändå giltigt om minst två tredjedelar av de röstande har gått med på beslutet och det dessutom har godkänts av hyres- nämnden.

3.Om beslutet innebär utvidgning av föreningens verksamhet, ska minst två tredjedelar av de röstande ha gått med på beslutet.

4.Om beslutet innebär överlåtelse av ett hus som tillhör föreningen, i vilket det finns en eller flera lägenheter som är upplåtna med bostadsrätt, ska beslutet ha fattats på det sätt som gäller för beslut om likvidation enligt bestämmelserna i 29 a §. Minst två tredjedelar av bostadsrätts- havarna i det hus som ska överlåtas ska dock alltid ha gått med på beslutet.

5.Om det i stadgarna finns ytterligare något villkor för att ett beslut enligt 1–4 ska vara giltigt, gäller även det.

Föreningen ska genast underrätta den som har pant i bostadsrätten och som är känd för föreningen om ett beslut enligt första stycket 2 eller 4.

Paragrafen reglerar förutsättningarna för olika former av beslut i en bostadsrättsförening.

308

SOU 2009:37

Författningskommentar

I första stycket 4 regleras frågan om beslut om överlåtelse av hus som tillhör föreningen och där det finns lägenheter upplåtna med bostadsrätt. Paragrafen har hittills innehållit en hänvisning till före- ningslagens bestämmelser om likvidation. Det innebär att ett beslut om överlåtelse av hus är giltigt enbart om det har biträtts av samt- liga röstberättigade i föreningen eller om det har fattats på två stämmor och på den senare biträtts av minst två tredjedelar av de röstande. Utredningen har föreslagit att föreningslagens ”tvåstäm- mokrav” vid bl.a. beslut om likvidation ska avskaffas men ansett att kravet bör behållas för bostadsrättsföreningar. Det har då också ansetts naturligt att behålla kravet vid sådana beslut som behandlas i förevarande punkt. Hänvisningen till föreningslagens bestämmel- ser om likvidation har därför ersatts med en hänvisning till en ny bestämmelse i lagen som särskilt reglerar frågan om beslut om lik- vidation i bostadsrättsföreningar.

9 kap. 29 §

Bestämmelserna om likvidation och upplösning i 11 kap. lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar gäller i tillämpliga delar i fråga om bostads- rättsföreningar. Bestämmelserna i 29 a § gäller dock i stället för 11 kap. 1 § andra stycket lagen om ekonomiska föreningar.

Vad som föreskrivs i 11 kap. 3 § lagen om ekonomiska föreningar för det fall antalet föreningsmedlemmar går ned under ett lägsta antal, ska tillämpas i fråga om en bostadsrättsförening, om antalet medlemmar eller antalet bostadsrättshavare går ned under tre. Om flera medlemmar har en bostadsrätt gemensamt, ska de härvid räknas endast som en bostadsrätts- havare.

Vidare ska vad som i 11 kap. 12 § lagen om ekonomiska föreningar sägs om insatskapital i stället gälla insats och upplåtelseavgift i bostadsrätts- föreningen.

Paragrafen innehåller bl.a. hänvisningar till föreningslagens bestäm- melser om likvidation. Bestämmelserna om likvidation i förenings- lagen ska i allt väsentligt gälla även för bostadsrättsföreningar. Det har emellertid ansetts att det ”tvåstämmokrav” vid beslut om likvi- dation som utredningen har föreslagit ska tas bort från förenings- lagen bör behållas vid beslut om likvidation i bostadsrättsföre- ningar. Förslaget innebär därför att det införs särskilda bestämmel- ser om beslut om likvidation i bostadsrättslagen (se 9 kap. 29 a §), till vilka hänvisas i förevarande paragrafs första stycke. Skälen för att behålla tvåstämmokravet i fråga om bostyadsrättsföreningar har redovisats i avsnitt 11.1.2.

309

Författningskommentar

SOU 2009:37

9 kap. 29 a §

Ett beslut om likvidation är giltigt om det har biträtts av samtliga röstberätti- gade i föreningen. Beslutet är även giltigt, om det har fattats på två på var- andra följande föreningsstämmor och minst två tredjedelar av de röstande på den senare stämman har gått med på beslutet. I stadgarna får föreskrivas vill- kor som går längre. När det finns grund för tvångslikvidation enligt 11 kap. 3, 4 eller 4 a § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, är dock ett beslut om likvidation alltid giltigt om det har biträtts av mer än hälften av de röstande. Uppkommer i ett sådant fall lika röstetal, har ordföranden utslags- röst.

Paragrafen, som är ny, reglerar frågan om sättet för beslut om lik- vidation i bostadsrättsföreningar. Tidigare reglerades frågan, genom hänvisning, av bestämmelserna i föreningslagen. Det har ansetts att de förändringar som utredningen föreslår i denna del i fråga om vanliga ekonomiska föreningar inte bör få genomslag för bostadsrättsföreningar. Skälen för detta har redovisats i avsnitt 11.1.2. Därför införs en särreglering i bostadsrättslagen om sättet för beslut om likvidation, motsvarande den som hittills har gällt för alla ekonomiska föreningar.

9 kap. 30 §

Bestämmelserna om fusion i 12 kap. 1–19 §§ lagen (1987:667) om ekono- miska föreningar gäller också för bostadsrättsföreningar med följande undantag.

Ett föreningsstämmobeslut om godkännande av fusionsplanen är giltigt endast om det har biträtts av nio tiondelar av de röstberättigade eller har fat- tats på två på varandra följande föreningsstämmor och på den senare stäm- man har biträtts av minst två tredjedelar av de röstande. I stadgarna får före- skrivas villkor som går längre.

Paragrafen innehåller hänvisningar till vissa av föreningslagens bestäm- melser om fusion.

Andra stycket, som är nytt, reglerar frågan om sättet för beslut om godkännande av fusionsplan i bostadsrättsföreningar. Hittills har frågan – till följd av hänvisningarna till 12 kap. 1–19 §§ - helt reglerats genom bestämmelserna i föreningslagen. Det har ansetts att de förändringar som har föreslagits för de ekonomiska före- ningarnas del vad gäller beslut om fusion inte bör omfatta bostads- rättsföreningar. Skälen för detta har redovisats i avsnitt 11.1.2. Därför införs en särreglering i bostadsrättslagen om sättet för beslut om godkännande av fusionsplan. Den överensstämmer i sak med vad som hittills har gällt.

310

SOU 2009:37

Författningskommentar

14.6Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

2 kap. 1 §

I detta kapitel finns definitioner av vissa begrepp samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används i denna lag. Det finns definitioner och förklaringar också i andra kapitel.

Bestämmelser om betydelsen av följande begrepp, termer och uttryck samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används finns i nedan angivna paragrafer:

–– – – – – – – – – – – – – – – – – –

lantbruksenhet i 15 § likvidation 36 §

livförsäkringsföretag i 39 kap. 2 §

–– – – – – – – – – – – – – – – – – –

Paragrafen innehåller hänvisningar till bestämmelser med förklar- ingar av begrepp, termer och uttryck. I paragrafen införs en hän- visning till den nya paragrafen om definition av begreppet likvida- tion i inkomstskattesammanhang.

2 kap. 36 §

Upplösning utan föregående likvidation enligt 11 kap. 18 a § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar räknas som likvidation.

Paragrafen, som är ny, är en följd av att det införs ett nytt upplös- ningsförfarande för ekonomiska föreningar; upplösning utan före- gående likvidation. I inkomstskattehänseende är dock detta upp- lösningsförfarande att jämställa med likvidation. I inkomstskatte- lagen införs därför en s.k. trolleribestämmelse med detta innehåll.

14.7Förslaget till lag om ändring i lagen (2002:93) om kooperativ hyresrätt

2 kap. 18 §

I fråga om beslut att ändra stadgarna i en kooperativ hyresrättsförening gäller följande i stället för vad som sägs i 7 kap. 34 och 35 §§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar.

Ett beslut om ändring av stadgarna i en kooperativ hyresrättsförening är giltigt om samtliga röstberättigade i föreningen är ense om det. Beslutet är även giltigt, om det har fattats på två på varandra följande föreningsstämmor och minst två tredjedelar av de röstande på den senare stämman gått med på beslutet. Om beslutet avser ändring av en sådan föreskrift i föreningens stad-

311

Författningskommentar

SOU 2009:37

gar som avses i 4 § 1, fordras dock att minst tre fjärdedelar av de röstande på den senare stämman gått med på beslutet. Om beslutet innebär att en med- lems rätt till föreningens behållna tillgångar vid dess upplösning inskränks, krävs att samtliga röstande på den senare stämman har gått med på beslutet.

I stadgarna får föreskrivas villkor som går längre.

Paragrafen reglerar förutsättningarna för beslut om ändring av stadgarna i en kooperativ hyresrättsförening.

Enligt de bestämmelser som hittills har gällt regleras frågor om ändring av stadgarna i en kooperativ hyresrättsförening genom hänvisning, av bestämmelserna i föreningslagen. Utredningens för- slag innebär att kravet på att vissa slag av beslut måste tas upp på två stämmor om inte samtliga föreningens medlemmar biträder beslu- tet, (”tvåstämmokravet”) inte längre behöver tillämpas när en vanlig ekonomisk förening ändrar sina stadgar. Det har emellertid – på skäl som har redovisats i avsnitt 11.2.2 – ansetts att denna änd- ring inte bör gälla de kooperativa hyresrättsföreningarna. I lagen har därför tagits in särskilda bestämmelser som innebär att förut- sättningarna för att ändra en kooperativ hyresrättsförenings stadgar förblir desamma som hittills.

I andra stycket anges förutsättningarna för ändring av stadgarna. Dessa överensstämmer med gällande rätt.

Av tredje stycket framgår att det i stadgarna kan tas in villkor som går längre, exempelvis krav på högre majoritet för vissa beslut.

2 kap. 19 §

Ett beslut om överlåtelse av ett hus som tillhör föreningen och där det finns en eller flera lägenheter som är upplåtna med kooperativ hyresrätt är giltigt endast om

1.det har fattats på det sätt som enligt 23 a § gäller för beslut om lik- vidation, och

2.hyresgästerna i minst två tredjedelar av de lägenheter i huset som är upplåtna med kooperativ hyresrätt har gått med på beslutet.

Om det i föreningens stadgar finns ytterligare något villkor för att beslu- tet ska vara giltigt, gäller även det.

Paragrafen reglerar förutsättningarna för överlåtelse av hus som tillhör en kooperativ hyresrättsförening och där det finns lägen- heter upplåtna med kooperativ hyresrätt. Den har hittills innehållit en hänvisning till föreningslagens bestämmelser om likvidation. Det har inneburit att ett beslut om överlåtelse av hus är giltigt om det biträtts av samtliga röstberättigade i föreningen eller om det fattats på två stämmor och på den senare biträtts av minst två tred-

312

SOU 2009:37

Författningskommentar

jedelar av de avgivna rösterna. Det har, såvitt gäller kooperativa hyresrättsföreningar, ansetts att beslut om likvidation liksom beslut enligt förevarande paragraf även i fortsättningen bör fattas på detta sätt. Hänvisningen till föreningslagens bestämmelser har därför ersatts med en hänvisning till en ny bestämmelse i lagen som särskilt reglerar frågan om beslut om likvidation i kooperativa hyresrättsföreningar.

2 kap. 23 §

Bestämmelserna om likvidation och upplösning i 11 kap. lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar gäller också för kooperativa hyresrättsföre- ningar. Bestämmelserna i 23 a § gäller dock i stället för 11 kap. 1 § andra stycket lagen om ekonomiska föreningar.

Vad som föreskrivs i 11 kap. 3 § lagen om ekonomiska föreningar för det fall föreningens medlemmar går ned under ett lägsta antal ska tilläm- pas på en kooperativ hyresrättsförening, om antalet medlemmar går ned under tre.

Paragrafen innehåller hänvisningar till föreningslagens bestämmel- ser om likvidation och upplösning och innebär att, med vissa undantag, föreningslagens bestämmelser ska tillämpas även på kooperativa hyresrättsföreningar. Utredningen har föreslagit att det nuvarande kravet på att beslut om likvidation ska fattas vid två stämmor (om inte medlemmarna är ense om beslutet) ska tas bort från föreningslagen men har ansett att kravet bör fortsätta gälla i kooperativa hyresrättsföreningar (se avsnitt 11.2.2). I lagen om kooperativ hyresrätt har därför införts särskilda bestämmelser om beslut om likvidation, se 23 a §. I förevarande paragraf har tagits in en erinran om detta.

2 kap. 23 a §

I paragrafen, som är ny, regleras sättet för beslut om likvidation i kooperativa hyresrättsföreningar. Hittills har frågan reglerats genom bestämmelserna i föreningslagen. Såsom utvecklats i avsnitt

313

Författningskommentar

SOU 2009:37

11.2.2 har det dock ansetts att utredningens förslag att avskaffa kravet på beslut vid två stämmor för de vanliga ekonomiska före- ningarnas del inte bör gälla för kooperativa hyresrättsföreningar. Därför införs, genom förevarande paragraf, en särreglering i lagen om kooperativ hyresrätt om sättet för beslut om likvidation. Den överensstämmer i sak med vad som hittills har gällt genom lagens hänvisningar till föreningslagen.

2 kap. 24 §

Bestämmelserna om fusion i 12 kap. 1–19 §§ lagen (1987:667) om ekono- miska föreningar gäller också för kooperativa hyresrättsföreningar med följande undantag.

Paragrafen innehåller hänvisningar till vissa av föreningslagens bestämmelser om fusion.

Andra stycket, som är nytt, reglerar sättet för beslut om godkän- nande av fusionsplan i kooperativa hyresrättsföreningar. Ändring- arna är av samma slag som ändringarna i 9 kap. 30 § bostadsrätts- lagen.

314

SOU 2009:37

Författningskommentar

14.8Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse

Ändringarna i 12 kap. 7 § utgör anpassningar till paragrafnumre- ringen i det nya 7 kap. föreningslagen.

14.9Förslaget till lag om ändring i lagen (2006:595) om europakooperativ

36 §

Om en föreningsstämma som ska hållas enligt SCE-förordningen, lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, stadgarna eller ett stämmobeslut inte sammankallas på angivet sätt, ska Bolagsverket på ansökan av en leda- mot i förvaltningsorganet, ledningsorganet eller tillsynsorganet, den verk- ställande direktören, en revisor eller en föreningsmedlem genast på europakooperativets bekostnad sammankalla stämman.

Enligt paragrafens ändrade lydelse ska Bolagsverket, i stället för som hittills länsstyrelsen, kalla till föreningsstämma när en sådan inte sammankallas på angivet sätt. Ändringen har behandlats i av- snitt 11.4.2.

36 a §

Om Bolagsverket bifaller en ansökan enligt 36 § ska föreningen ersätta sökanden för ansökningsavgiften.

Paragrafen, som är ny, innebär att den som har gjort en ansökan hos Bolagsverket enligt den angivna paragrafen, har rätt att få ersättning av föreningen för erlagd ansökningsavgift, under förut- sättningar att ansökan har fått framgång. Motsvarande bestämmelse föreslås i 15 kap. 8 § föreningslagen. Skälen för bestämmelsen har behandlats i avsnitt 11.4.2.

40 §

Bolagsverkets beslut att avskriva en anmälan om registrering eller att vägra registrering får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol inom två månader från dagen för beslutet. Detsamma gäller verkets beslut i ett tillståndsärende enligt 16 §, verkets beslut om att vägra utfärda intyg enligt 8 eller 20 § samt verkets beslut enligt 39 §. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Finansinspektionens beslut i ett ärende enligt 6 eller 13 § och Skatte- verkets beslut om hinder mot flyttning av säte enligt 16 a § får överklagas

315

Författningskommentar SOU 2009:37

hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överkla- gande till kammarrätten.

Bolagsverkets beslut i ett ärende enligt 36 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kam- marrätten.

Vid överklagande enligt fjärde stycket gäller lagen (1996:1242) om domstolsärenden.

Ändringen i paragrafens tredje stycke är en följd av att Bolagsverket enligt förslaget övertar länsstyrelsens uppgift att i vissa fall kalla till föreningsstämma i ett europakooperativ (jfr 36 §).

Övriga ändringar

Ändringarna i 21 och 22 §§ utgör anpassningen till paragrafnumre- ringen i det nya 7 kap. föreningslagen.

316

Kommittédirektiv

En modernare lag om ekonomiska föreningar	Dir.
	2008:70

Beslut vid regeringssammanträde den 29 maj 2008

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare ska se över lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar (föreningslagen) i syfte att förenkla för ekonomiska föreningar att driva sin verksamhet och att underlätta etablering av nya föreningar. Utredaren ska bl.a.

•se över definitionen av begreppet ”ekonomisk förening”, särskilt det kooperativa kravet,

•överväga om möjligheterna för ekonomiska föreningar att bedriva sin verksamhet i delägda företag bör utvidgas,

•överväga om det finns skäl att skapa ett flexiblare regelverk genom särskilda regler för vissa ekonomiska föreningar,

•se över frågor om medlemskap, återbetalning av insats, stadge- ändring, användandet av modern teknik vid föreningsstämma, kapitalskydd och omvandling av ekonomiska föreningar genom fusion och delning,

•lämna förslag till andra ändringar av regelverket som innebär förenklingar för de ekonomiska föreningarna, samt

•göra en genomgripande språklig och redaktionell översyn av föreningslagen.

Utredaren ska lämna de författningsförslag som övervägandena ger anledning till.

I uppdraget ingår vidare att föreslå de författningsändringar som behövs för att avveckla lagen (1995:1570) om medlemsbanker.

317

Bilaga 1

SOU 2009:37

Utredaren ska i ett delbetänkande senast den 1 april 2009 redo- visa resultatet av sina överväganden om ändring av stadgarna, före- ningsstämman och andra förenklingsåtgärder som avser administ- rativa bördor. Övriga delar av uppdraget ska redovisas senast den 1 november 2010. Om utredaren finner det lämpligt, får den del av uppdraget som gäller föreningslagen redovisas i ett delbetänkande.

Behovet av en översyn

Ett viktigt inslag i regeringens politik är att stärka företagens kon- kurrenskraft och skapa förutsättningar för fler jobb och växande företag. Möjligheterna till företagande och ökat nyföretagande ska vara goda. Oavsett i vilken juridisk form ett företag bedrivs ska det mötas av gynnsamma regler och ett gott företagsklimat. Regelver- ket för företagen ska vara enkelt. Regeringen har som målsättning att de administrativa kostnaderna för företagen på grund av de statliga regelverken ska minska med 25 procent till år 2010.

För att bidra till ett bättre företagsklimat och underlätta för företagen har tre utredningar redan tillsatts på det associations- rättsliga området. Utredningen om revisorer och revision har i ett delbetänkande föreslagit de lagändringar som krävs för att ta bort revisionsplikten för de små företagen (se SOU 2008:32) och Utredningen om enklare redovisningsregler ska föreslå förenk- lingar av redovisningsreglerna (se dir. 2007:78). Utredningen om ett enklare aktiebolag har i ett delbetänkande föreslagit att kravet på lägsta tillåtna aktiekapital för privata aktiebolag ska sänkas (se SOU 2008:49). I ett slutbetänkande ska utredningen lämna förslag till andra ändringar av aktiebolagslagen (2005:551) och aktiebolags- förordningen (2005:559) som innebär förenklingar för aktiebo- lagen (se dir. 2007:132).

Som ett led i arbetet med att identifiera förenklingsmöjligheter har Verket för näringslivsutveckling (Nutek) på regeringens upp- drag mätt näringslivets administrativa kostnader på en rad områ- den. Mätningarna omfattar bl.a. regelverket på det associations- rättsliga området (se Nuteks rapport R 2008:02).

En betydande del av företagandet i Sverige sker i ekonomiska föreningar. Bestämmelser om ekonomiska föreningar finns framför allt i föreningslagen. Lagen trädde i kraft den 1 januari 1988. Utmärkande för en ekonomisk förening är att den genom ekono- misk verksamhet ska främja sina medlemmars ekonomiska intres-

318

SOU 2009:37

Bilaga 1

sen och att medlemmarna ska delta i verksamheten som konsu- menter, leverantörer eller på annat sätt. Kravet på deltagande i verksamheten ger den ekonomiska föreningen en kooperativ prä- gel. Den kooperativa prägeln markeras ytterligare genom att med- lemskapet i princip ska vara öppet, genom att varje medlem som huvudregel ska ha en röst samt genom att utdelning av överskott i huvudsak ska ske i proportion till varje medlems deltagande i verk- samheten.

De verksamhetsgrenar av den svenska kooperationen som är mest omfattande är konsumentkooperationen inom dagligvaru- handeln, lantbrukskooperationen, oljekooperationen och bostads- kooperationen. Arbetskooperationen, dvs. en kooperation som har det gemensamma arbetet som grund, är en kooperativ form som under en längre tid har rönt ett ökat intresse.

Med sitt starka inslag av aktiv medverkan från medlemmarna ger det kooperativt arbetande företaget de människor som så önskar möjlighet att engagera sig i driften av verksamheten i en annan omfattning än det många gånger kan bli fråga om för aktieägarna i ett aktiebolag med spritt ägande. Särskilt gäller detta givetvis de mindre, lokalt verkande kooperativen. Härigenom är de ekono- miska föreningarna också en viktig associationsform inom den allt mer uppmärksammade sektor som kallas för den sociala ekonomin, dvs. sådan verksamhet som primärt har samhälleliga ändamål, byg- ger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn (se prop. 2007/08:1, utg.omr. 17, s. 134).

Förutsättningarna för den verksamhet som bedrivs i ekonomiska föreningar har under senare år förändrats väsentligt.

De större kooperativa företagen står i dag inför behov av omstruktureringar och anpassningar till marknadens krav, såväl nationellt som internationellt. Samarbetsprojekt mellan ekono- miska föreningar och andra företag i syfte att öka konkurrenskraf- ten och uppnå större effektivitet ställer krav på en modern och flexibel lagstiftning.

Det har på senare år också växt fram ett stort intresse för att använda föreningsformen för företag med nya inriktningar, som inte traditionellt har bedrivits i form av ekonomisk förening, t.ex. tillverkning, energiförsörjning och företagstjänster. Intresset för att driva vård- och omsorgsverksamhet i kooperativa former ökar starkt. Föreningsformen används i dag också av sociala företag, dvs. kooperativa företag vars näringsverksamhet bedrivs i syfte att skapa arbete för de människor som står längst bort från arbetsmarknaden.

319

Bilaga 1

SOU 2009:37

Överhuvudtaget har det kooperativa företagandet ökat under senare år och den ekonomiska föreningen är i dag den företagsform som växer snabbast relativt sett.

Mot bakgrund av den kooperativa företagsformens växande betydelse är det särskilt angeläget att regelverket för de ekono- miska föreningarna är anpassat till dagens behov. Det är också vik- tigt att de ekonomiska föreningarna ges samma förutsättningar att verka som andra företagsformer. Det ökar möjligheterna att ta till vara den potential till nyföretagande som finns. Kvinnor, unga och invandrare har resurser som företagare som inte alltid tas till vara. Den ekonomiska föreningen torde i det här sammanhanget vara en attraktiv företagsform. Ett modernt och väl fungerande regelverk kan därmed bidra till att öka jämställdheten i samhället och till ökad integration.

Även internationellt finns det ett stort intresse för kooperativt företagande. Inom EU skapades för några år sedan en helt ny före- tagsform, s.k. europakooperativ. Finland har sedan några år tillbaka en ny lagstiftning på området medan Norge helt nyligen har antagit en ny lag i ämnet. Med den ökade rörligheten över gränserna är det viktigt att det svenska regelverket för ekonomiska föreningar är modernt och konkurrensmässigt.

Föreningslagen har nu varit i kraft i snart 20 år. Den har visserli- gen ändrats vid ett flertal tillfällen. Lagändringarna har gjorts bl.a. i syfte att stärka de kooperativa företagens ställning och ge dem lik- värdiga arbetsvillkor med andra företag (se prop. 1996/97:163, prop. 1999/2000:88, prop. 2005/06:84 och prop. 2006/07:112). De förhållanden som de ekonomiska föreningarna verkar under har dock nu genomgått så stora förändringar att en större, samlad, översyn av föreningslagen är påkallad. Behovet av en sådan under- stryks av de förändringar som har skett inom associationsrätten i övrigt. Föreningslagen är i tekniskt avseende uppbyggd efter före- bild i 1975 års aktiebolagslag. Denna lag är numera upphävd och ersatt av en ny, avsevärt mer överskådlig och flexibel, aktiebolags- lag (aktiebolagslagen [2005:551]).

Mot denna bakgrund framstår det som naturligt att nu göra en samlad översyn av föreningslagen. Det finns också ett starkt öns- kemål från den samlade kooperationen om en sådan översyn.

320

SOU 2009:37

Bilaga 1

Uppdrag

Allmänt

Utredaren ska se över de frågor som anges nedan. I den mån det bedöms motiverat och utredningstiden medger det får utredaren ta upp även andra frågor som avser föreningslagens innehåll och utformning.

En utgångspunkt för översynen ska vara att ett modernt och enkelt regelverk behövs för såväl de stora kooperativa företagen som de småskaliga kooperativen och de sociala företagen, vars näringsverksamhet bedrivs med sociala mål och i kooperativ form.

De ärenden med anknytning till föreningslagen som finns i Justitiedepartementet och som kommer in till departementet under utredningstiden kommer i den mån det bedöms lämpligt och efter samråd med utredaren att överlämnas till denne.

Utredaren ska lägga fram förslag till de författningsändringar som han eller hon anser vara befogade.

Utredaren ska särskilt beakta de administrativa konsekvenserna för näringslivet och utforma förslagen så att företagens administra- tiva kostnader minskar så långt det är möjligt utan att andra viktiga intressen som t.ex. borgenärsskyddet, skattekontrollen och bekäm- pandet av ekonomisk brottslighet eftersätts.

Ändamålet och verksamheten

En ekonomisk förening har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom ekonomisk verksamhet i vilken med- lemmarna deltar som konsumenter eller andra förbrukare, som leverantörer, med egen arbetsinsats, genom att begagna förening- ens tjänster eller på annat liknande sätt (se 1 kap. 1 § första stycket föreningslagen). Kravet på att medlemmarna ska delta i föreningens verksamhet brukar betecknas ”det kooperativa kravet”.

Definitionen av ekonomisk förening är central för lagstiftningen och bör vara utformad på ett ändamålsenligt och klart sätt. En fråga som kan uppkomma är om en förening ska betraktas som en eko- nomisk förening enligt 1 kap. 1 § första stycket föreningslagen, trots att föreningens verksamhet eller syfte endast till viss del är av den natur som avses i stycket. För att en sådan förening ska betraktas som en ekonomisk förening anses det i dag krävas bl.a. att föreningen i huvudsak framträder som en förening där med-

321

Bilaga 1

SOU 2009:37

lemmarna deltar i verksamheten på sätt som anges i paragrafens första stycke (se prop. 1986/87:7 s. 78 med hänvisning till äldre förarbeten), det s.k. huvudsaklighetsrekvisitet. I rättspraxis har uttalats att det i praktiken inte går att dra några fasta gränser för huvudsaklighetsrekvisitets tillämpning (se NJA 2000 s. 365). Huvudsaklighetsrekvisitet har kritiserats för att vara otydligt och det har sagts att rekvisitet bidrar till att försvåra omstruktureringar.

Det har vidare uppgetts att det förekommer ekonomiska före- ningar där medlemmarna själva uppfattar att den ekonomiska verk- samheten inte i första hand bedrivs i deras ekonomiska intresse, utan egentligen i ett närmast socialt eller på annat sätt ideellt intresse. Frågan uppkommer då om det innebär en lämplig avgränsning att ändamålet med verksamheten ska vara medlem- marnas ”ekonomiska” intressen.

Det kooperativa kravet har nyligen varit föremål för övervägan- den i samband med tillkomsten av lagen (2006:595) om europako- operativ. EG-förordningen om europakooperativ ger utrymme för att ett europakooperativ har s.k. investerande medlemmar, dvs. per- soner som inte räknar med att delta i verksamheten men som beta- lar medlemsinsats och har rösträtt på föreningsstämman (jfr prop. 2005/06:150 s. 149 f.). Möjligheten att ha investerande medlemmar utnyttjades dock inte av Sverige (se a. st.). Frågan om det koopera- tiva kravets utformning bör nu med hänsyn till utvecklingen inom det kooperativa företagandet behandlas i ett bredare perspektiv.

Det kooperativa kravet i föreningslagen är av grundläggande betydelse för den ekonomiska föreningen och ska behållas. Utreda- ren ska emellertid mot den ovan angivna bakgrunden överväga utformningen av det kooperativa kravet. Bör kravet lättas upp eller göras mer flexibelt? Utredaren ska i det sammanhanget överväga om det, för att underlätta kapitalanskaffningen i ekonomiska före- ningar, bör införas en möjlighet att ha investerande medlemmar. Om en sådan ändring föreslås, ska utredaren även överväga om det bör göras motsvarande ändring för europakooperativ med säte i Sverige. Utredaren ska vidare överväga om definitionen av ekono- misk förening i övrigt är ändamålsenligt utformad. Huvudsaklig- hetsrekvisitet liksom kravet på att föreningen ska tillgodose med- lemmarnas ”ekonomiska intresse” ska därvid ägnas särskild upp- märksamhet.

322

SOU 2009:37

Bilaga 1

Kooperativ verksamhet i delägda företag

I 1 kap. 1 § tredje stycket föreningslagen finns bestämmelser om kooperativ verksamhet i hel- och delägda företag. Möjligheten för en ekonomisk förening att bedriva kooperativ verksamhet i ett hel- ägt dotterföretag infördes år 1998 (se prop. 1996/97:163). År 2006 infördes en möjlighet att bedriva kooperativ verksamhet även i ett delägt företag (se prop. 2005/06:84). Ett krav är dock att även övriga delägare är ekonomiska föreningar eller motsvarande utländska juridiska personer med hemvist inom Europeiska eko- nomiska samarbetsområdet. Som skäl för detta krav anfördes i förarbetena att verksamhetens kooperativa karaktär i annat fall ris- kerade att urholkas (se prop. 2005/06:84 s. 11).

Det har från kooperationens sida framförts önskemål om att lag- stiftaren nu ska gå ett steg längre och alltså tillåta delägare som inte själva är ekonomiska föreningar. Det har uttalats att den nuvarande regleringen kan hindra önskvärda omstruktureringar inom koope- rationen.

Utredaren ska mot den här bakgrunden överväga om kravet på att övriga delägare ska vara ekonomiska föreningar kan avskaffas eller mjukas upp utan att de kooperativa företagens särart träds för när.

Ett flexiblare regelverk

Bestämmelserna i föreningslagen gör, med några undantag, inte skillnad mellan olika kategorier av föreningar. Här föreligger en olikhet i förhållande till aktiebolagslagen, som skiljer på publika och privata aktiebolag (se 1 kap. 2 § aktiebolagslagen). Skillnaderna märks bl.a. när det gäller kapitalanskaffning och aktiekapitalets storlek.

Även om ekonomiska föreningar inte har delats in i olika katego- rier finns det i föreningslagen särregler för föreningar som uppfyl- ler vissa villkor. Det gäller t.ex. krav på att ha en verkställande direktör, som ska utses om antalet anställda i föreningen under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren i medeltal har överstigit 200 (se 6 kap. 3 § föreningslagen, jfr 8 kap. 5 § angående revisorer).

De förhållanden som ekonomiska föreningar verkar under kan variera avsevärt. Vissa föreningar har ett stort antal medlemmar och

323

Bilaga 1

SOU 2009:37

en omfattande verksamhet, medan andra föreningar är små. Beho- vet av reglering kan därför variera mellan skilda slag av föreningar.

De förhållanden som ligger till grund för uppdelningen mellan publika och privata aktiebolag gör sig emellertid inte gällande på samma sätt för ekonomiska föreningar. Den ekonomiska före- ningen har mer karaktären av personassociation än en kapitalasso- ciation och vänder sig inte på samma sätt till allmänheten för att skaffa kapital. Däremot kan det finnas andra faktorer som skulle kunna motivera särskilda regler i vissa hänseenden.

Mot den här bakgrunden och i syfte att göra lagstiftningen mer flexibel för ekonomiska föreningar ska utredaren överväga om sådana faktorer som föreningens storlek, verksamhetens omfatt- ning, dess art eller någon annan faktor kan motivera särskilda regler i vissa avseenden.

En annan fråga är om det i större utsträckning än i dag bör över- lämnas till medlemmarna att själva reglera olika frågor i stadgarna. Fullmäktigesystemet är ett exempel på en fråga som i dag kan regleras i stadgarna. Finns det andra regler i föreningslagen som bör göras dispositiva?

En utgångspunkt för övervägandena ska vara att den grund- läggande systematiken i föreningslagen, dvs. att lagen gäller samt- liga ekonomiska föreningar såvitt annat inte anges, ska bibehållas. En annan utgångspunkt ska vara att regelverket inte ska lägga några omotiverade administrativa bördor på föreningar. Särskilt de mindre föreningarnas intressen ska beaktas.

Medlemskapet

För en ekonomisk förening gäller den s.k. öppenhetsprincipen. En ekonomisk förening får inte vägra någon inträde som medlem, om det inte finns särskilda skäl för vägran med hänsyn till arten eller omfattningen av föreningens verksamhet eller föreningens syfte eller annan orsak (se 3 kap. 1 § föreningslagen).

Medlemmarna förutsätts delta i föreningens verksamhet. Före- ningslagen innehåller visserligen inte någon direkt reglering av rät- ten att nyttja föreningen. Det anses emellertid att en sådan rätt i princip föreligger och att föreningen därför har en s.k. mottag- ningsplikt. I t.ex. en producentförening innebär detta en rätt för medlemmarna att leverera till föreningen och en motsvarande skyl- dighet för föreningen att ta emot leveransen. Mottagningsplikten

324

SOU 2009:37

Bilaga 1

går också tillbaka på principen att föreningens medlemmar ska behandlas lika.

Det har påpekats att det ibland kan vara svårt att hålla en rimlig balans mellan å ena sidan medlemmarnas leveranser – som kan vari- era avsevärt över tid utan att föreningen kan påverka det – och å andra sida föreningens kapacitet och befintliga avsättningsmöjlig- heter. Man har därför menat att det kan finnas skäl att se över möj- ligheterna för en förening att kunna vägra någon inträde som med- lem (jfr prop. 1996/97:163 s. 34, där regeringen gjorde bedöm- ningen att det skulle föra för långt att göra ingrepp i öppenheten). Problem av detta slag aktualiserar också mottagningspliktens utformning.

Utredaren ska mot den här bakgrunden överväga om det finns skäl att utöka möjligheterna för föreningar att neka medlemskap. Utredaren ska särskilt undersöka hur kravet på särskilda skäl i 3 kap. 1 § första stycket föreningslagen tillämpas och överväga om kravet bör ändras eller förtydligas. Utredaren ska i det här sam- manhanget även överväga om den s.k. mottagningsplikten är ända- målsenligt utformad.

En utgångspunkt för övervägandena ska vara att den ekonomiska föreningen även i fortsättningen som huvudregel ska vara en öppen associationsform.

Inom ramen för regeringens regelförenklingsarbete har förandet av medlemsförteckning uppmärksammats. Styrelsen ska föra en medlemsförteckning (se 3 kap. 6 § föreningslagen). Denna ska innehålla ett flertal uppgifter, bl.a. om varje medlems namn och postadress och det antal medlemsinsatser med vilket han eller hon deltar i föreningen. Medlemsförteckningen ska hållas tillgänglig hos föreningen för var och en som vill ta del av den. Enligt Nuteks mätning av näringslivets administrativa kostnader för associations- rätt (R 2008:02) innebär arbetet med att föra medlemsförteck- ningen en jämförelsevis stor kostnad för ekonomiska föreningar. Utredaren ska mot den bakgrunden undersöka om regelverket kring medlemsförteckningen går att förenkla.

Återbetalning av medlemsinsats

En medlem som har avgått ur föreningen har rätt att sex månader efter avgången få ut sina inbetalda eller genom insatsemission till- godoförda medlemsinsatser. Beloppet får dock inte överstiga vad

325

Bilaga 1

SOU 2009:37

som belöper på honom eller henne i förhållande till övriga med- lemmar av föreningens egna kapital enligt den balansräkning som hänför sig till tiden för avgången (se 4 kap. 1 § föreningslagen).

Det har påpekats att den gällande ordningen inte är helt ända- målsenlig. I t.ex. arbetskooperativ kan investeringar få stå tillbaka för större löneuttag eller arvoden, eftersom medlemmarna inte kan räkna med att få del av den värdetillväxt som eventuella invester- ingar kan medföra. I producentkooperativ, där det kan finnas behov av omfattande investeringar, kan det ibland vara svårt att dra till sig insatskapital i önskvärd omfattning. Ett sätt att öka förut- sättningarna för att insatskapitalet blir kvar i föreningen under lång tid och dessutom öka insatsens attraktivitet skulle kunna vara att göra det möjligt för föreningen att lösa medlemmarnas andelar vid avgång ur föreningen till ett värde som är högre än insatsens nomi- nella värde (jfr 4 § 10 lagen [1975:417] om sambruksföreningar, där en sådan ordning gäller, och 2 kap. 9 § lagen [2002:93] om koope- rativ hyresrätt, där en sådan ordning inte gäller, och de övervägan- den som gjordes i anslutning till införandet av den senare bestäm- melsen, se prop. 2001/02:62 s. 55 f.). Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO) och Stockholms Kooperativa Bostadsföre- ning (SKB) har i en skrivelse begärt att reglerna om återbetalning av medlemsinsats i kooperativa hyresrättsföreningar ändras i denna riktning (dnr Ju2006/7535/L1).

Utredaren ska mot den här bakgrunden överväga om det bör vara möjligt att återbetala insatser i ekonomiska föreningar och kooperativa hyresrättsföreningar till annat än nominellt värde och vilka förutsättningarna för detta i så fall bör vara.

Ändring av stadgarna

Ett beslut att ändra stadgarna fattas av föreningsstämman. Det är giltigt, om samtliga röstberättigade i föreningen har förenat sig om det. Beslutet är även giltigt, om det har fattats på två på varandra följande stämmor och på den senare stämman biträtts av minst två tredjedelar av de röstande eller den större majoritet som krävs i vissa särskilda fall (se 7 kap. 14 § föreningslagen).

I aktiebolag räcker det med ett stämmobeslut för att få till stånd en ändring av stadgarna, förutsatt att beslutet har biträtts av aktie- ägare med minst två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de

326

SOU 2009:37

Bilaga 1

aktier som är företrädda på stämman (se 7 kap. 42 § aktiebolags- lagen).

I förarbetena till den nuvarande föreningslagen framhöll reger- ingen att anknytningen mellan föreningen och dess medlemmar ofta är av starkt personlig karaktär och att beslut om ändring av stadgarna kan ha ingripande betydelse för medlemmarna. Därför bibehölls kravet på två stämmobeslut för ändring av stadgarna för det fall att inte alla medlemmar har biträtt ändringsförslaget på den första stämman (se prop. 1986/87:7 s. 137 f.).

Det kan samtidigt anföras bl.a. effektivitetsskäl för en ordning som innebär att stadgarna kan ändras med endast ett beslut. Utre- daren ska därför överväga om det i ekonomiska föreningar eller i vissa slag av sådana föreningar bör vara möjligt att ändra stadgarna genom endast ett stämmobeslut, fattat med kvalificerad majoritet.

Ett beslut om ändring av stadgarna ska genast anmälas för regi- strering (se 7 kap. 14 § fjärde stycket föreningslagen). Bolagsverket är registreringsmyndighet. Enligt Nuteks mätning (se ovan) inne- bär förfarandet vid registrering av stadgeändringar hos Bolagsver- ket en jämförelsevis stor kostnad för ekonomiska föreningar. Utredaren ska mot den bakgrunden undersöka om registrerings- förfarandet går att förenkla.

Föreningsstämman

Vid införandet av den nya aktiebolagslagen diskuterades bl.a. användandet av modern teknik vid bolagsstämma (se prop. 2004/05:85, s. 291 ff.). Frågor som togs upp var bl.a. aktieägarnas möjligheter att delta i en bolagsstämma utan att vara personligen närvarande på stämman, möjligheten att delta i stämman på distans och elektronisk omröstning. I vissa avseenden föreslogs nya regler. I stort kunde emellertid konstateras att gällande bestämmelser inte lade hinder i vägen för användandet av modern teknik och att befintliga regler därför kunde föras över till den nya aktiebolagsla- gen.

Utredaren ska göra en motsvarande översyn av möjligheterna att använda modern teknik vid en föreningsstämma och överväga behovet av ändrade regler. Utredaren ska därvid analysera möjlig- heten att hålla föreningsstämma/fullmäktigemöte på flera platser, som knyts samman med tekniska lösningar, och även överväga om

327

Bilaga 1

SOU 2009:37

medlemmarnas möjligheter att delta i beslutsfattandet på före- ningsstämman behöver förbättras på något annat sätt.

Utredaren ska även i övrigt undersöka om reglerna om före- ningsstämma kan förenklas och göras mindre betungande för före- ningarna, utan att medlemmarnas berättigade intressen eftersätts.

Överskottsutdelning och annan användning av föreningens egendom

Värdeöverföringar

Bestämmelserna i föreningslagen om skydd för föreningens egna kapital är inte lika omfattande som aktiebolagslagens bestämmelser. I 10 kap. finns dock vissa bestämmelser om användningen av före- ningens egendom.

I 10 kap. 1 § sägs att föreningens medel får betalas ut till med- lemmarna endast i form av överskottsutdelning, återbetalning av medlemsinsatser, utbetalning vid nedsättning av medlemsinsatser- nas belopp och utskiftning vid föreningens likvidation. Bestämmel- sen är formulerad som ett ”utbetalningsförbud” och hade en mot- svarighet i 1975 års aktiebolagslag. I 2005 års aktiebolagslag är det centrala emellertid inte om det har skett en utbetalning av pengar eller inte, utan om det har skett en värdeöverföring. Reglerna i den nya aktiebolagslagen som begränsar möjligheterna till förmögen- hetsöverföring från bolaget knyter alltså an till begreppet ”värde- överföring”.

Utredaren ska mot den här bakgrunden överväga om det finns anledning att ändra föreningslagens bestämmelser om utbetalning. En särskild fråga i det sammanhanget är vilken tillläggsinformation om s.k. orealiserade vinster som bör tas fram inför beslut om olika slag av värdeöverföringar (jfr prop. 2004/05:24 s. 129).

Reservfonden

I 10 kap. 6 § första stycket föreningslagen finns bestämmelser om avsättning till reservfond. Till reservfonden ska normalt avsättas minst fem procent av den del av föreningens nettovinst för året som inte går åt för att täcka en balanserad förlust. Vid avsättning till reservfonden ska till nettovinsten räknas även gottgörelser. Uppgår reservfonden till minst 20 procent av det inbetalda insats- kapitalet behöver någon avsättning till reservfond inte ske, om

328

SOU 2009:37

Bilaga 1

summan av reservfonden och det inbetalda insatskapitalet uppgår antingen till minst 40 procent av nettovärdet på föreningens till- gångar eller till minst samma belopp som föreningens skulder och avsättningar enligt balansräkningen. Syftet med dessa bestämmelser är att tvångsvis skapa en successiv konsolidering av föreningarna. I 10 kap. 6 § andra stycket föreningslagen anges också vissa andra fall där avsättning ska ske till reservfonden.

Också 1975 års aktiebolagslag innehöll bestämmelser om reservfond. Dessa var dock något annorlunda utformade än mot- svarande bestämmelser i föreningslagen. Kravet på avsättning till reservfond i aktiebolag är numera borttaget. Som skäl anfördes i förarbetena till 2005 års aktiebolagslag att en grundläggande svag- het i regelverket var att kravet på avsättning är beroende av aktie- kapitalets storlek och att skyldigheten att göra avsättningar upphör när reservfonden – tillsammans med eventuell överkursfond – upp- går till 20 procent av aktiekapitalet. Eftersom aktieägarna själva bestämmer storleken på aktiekapitalet, var det i viss mån möjligt att undgå skyldigheten att göra avsättningar till reservfonden. Mot bakgrund av hur godtyckligt bestämmelserna kunde slå ansågs de inte tillgodose bolagens konsolideringsbehov på ett ändamålsenligt sätt (se prop. 2004/05:85 s. 390).

Även i ekonomiska föreningar är det medlemmarna som bestämmer storleken på insatskapitalet (jfr 7 kap. 14 § femte stycket föreningslagen). Det finns inte någon minimigräns för insatskapitalet. De skäl som åberopades i förarbetena till 2005 års aktiebolagslag kan därför – även om förhållandena inte är helt jämförbara – ha viss bärkraft även när det gäller ekonomiska före- ningar.

Utredaren ska mot den här bakgrunden överväga om kravet på avsättning till reservfonden bör avskaffas även för de ekonomiska föreningarnas del.

Försiktighetsregeln

I såväl föreningslagen som aktiebolagslagen finns en s.k. försiktig- hetsregel, som utgör ett viktigt inslag i borgenärsskyddet. Regeln har dock numera, efter reformeringen av aktiebolagsrätten, olika utformning i de båda lagarna. Överskottsutdelning får i en ekono- misk förening inte ske med så stort belopp att utdelningen med hänsyn till föreningens eller koncernens konsolideringsbehov, lik-

329

Bilaga 1

SOU 2009:37

viditet eller ställning i övrigt står i strid med god affärssed (se 10 kap. 3 § andra stycket föreningslagen). Ett aktiebolag får genomföra en värdeöverföring till aktieägare eller annan endast om den framstår som försvarlig med hänsyn till de krav som verksam- hetens art, omfattning och risker ställer på storleken av det egna kapitalet, och bolagets konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt (se 17 kap. 3 § andra stycket aktiebolagslagen).

Utredaren ska mot den här bakgrunden överväga om den aktu- ella bestämmelsen i föreningslagen bör anpassas till regleringen i aktiebolagslagen.

Omvandling av föreningar

Fusion

Bestämmelserna om fusion i föreningslagen har nyligen varit före- mål för ändringar (se prop. 2007/08:15, bet. 2007/08:CU4, SFS 2008:3). Ändringarna, som trädde i kraft den 15 februari 2008, har skett dels för att genomföra EG:s direktiv om gränsöverskridande fusioner, dels för att anpassa föreningslagens bestämmelser om fusion till aktiebolagslagens motsvarande regler. I propositionen sades att anpassningen av föreningslagens fusionsregler till aktie- bolagslagens fusionsregler i detta sammanhang bör ske med viss försiktighet. Mer ingripande förändringar i sak borde, enligt propo- sitionen, anstå till den nu aktuella översynen av föreningslagen (se a.a. s. 72).

Utredaren ska mot den här bakgrunden analysera vilka ytterli- gare förändringar som bör göras i föreningslagens fusionsbestäm- melser.

Delning av föreningar

I den nya aktiebolagslagen har införts bestämmelser om delning av aktiebolag. Delning kan ske genom att ett bolags samtliga tillgångar och skulder övertas av två eller flera andra bolag, varvid det över- låtande bolaget upplöses utan likvidation. Delning kan också ske genom att en del av ett bolags tillgångar och skulder övertas av ett eller flera andra bolag utan att det överlåtande bolaget upplöses.

Föreningslagen innehåller inte några särskilda bestämmelser om delning av en ekonomisk förening. Vill man dela upp en förening i

330

SOU 2009:37

Bilaga 1

två eller flera, måste det därför ske med hjälp av befintliga regler i föreningslagen, framför allt reglerna om likvidation.

Utredaren ska mot den här bakgrunden överväga om det bör införas särskilda bestämmelser i föreningslagen om delning av föreningar.

Tekniska anpassningar till aktiebolagslagen

Den nuvarande föreningslagen är, som redan har nämnts, upp- byggd efter förebild i 1975 års aktiebolagslag. Det kan finnas anledning att, även i andra avseenden än de som har tagits upp ovan, göra tekniska anpassningar i föreningslagen till det som numera gäller enligt 2005 års aktiebolagslag. Som exempel kan nämnas bestämmelserna om föreningens ledning (se 6 kap. före- ningslagen), där ett flertal bestämmelser kan behöva anpassas till bestämmelserna i 8 kap. aktiebolagslagen om bolagets ledning.

Utredaren ska mot den här bakgrunden analysera vilka tekniska anpassningar till aktiebolagslagen som bör göras i föreningslagen.

Andra förenklingsåtgärder

Administrativa bördor

Regeringen har redan vidtagit vissa åtgärder för att underlätta för ekonomiska föreningar. Den 1 mars 2008 trädde nya regler i kraft om registrering av förlagsandelar. Ändringarna innebär att förlags- andelsbevis i skriftlig form inte ska behöva utfärdas vid kapitaltill- skott i form av förlagsinsatser, om förlagsandelarna i stället regi- streras i ett avstämningsregister hos en central värdepappersförva- rare (se prop. 2006/07:112, bet. 2007/08:CU2, rskr. 2007/08:28). Och sedan den 1 april 2008 är det möjligt för ekonomiska före- ningar att ge in registreringsanmälningar, ansökningar och årsredo- visningshandlingar till registreringsmyndigheten på elektronisk väg (se prop. 2007/08:45, bet. 2007/08:CU17, rskr. 2007/08:138).

Som nämnts ovan har regeringen som målsättning att företagens administrativa kostnader på grund av de statliga regelverken ska minska med 25 procent till år 2010 (se prop. 2006/07:1, utg.omr. 24, s. 27).

Utredaren ska mot den här bakgrunden undersöka även andra tänkbara åtgärder för att underlätta för företagande i ekonomiska

331

Bilaga 1

SOU 2009:37

föreningar än de som har behandlats ovan. Innehållet i Nuteks rap- port om näringslivets administrativa kostnader till följd av regel- verket på det associationsrättsliga området (R 2008:02) ska därvid särskilt beaktas. Utredaren får ta upp alla frågor om förenkling av föreningslagen som aktualiseras under utredningsarbetet i den utsträckning som det finns utrymme för det under utredningstiden. De förslag som utredaren lägger fram ska vara utformade så att de ekonomiska föreningarnas administrativa börda minskas så långt det är möjligt utan att andra viktiga intressen som t.ex. borgenärs- skyddet, skattekontrollen och bekämpandet av ekonomisk brotts- lighet eftersätts.

En språklig och redaktionell översyn av föreningslagen

Det har under årens lopp gjorts ett relativt stort antal ändringar i föreningslagen. Utredaren ska därför göra en genomgripande språklig och redaktionell översyn av lagen. Inriktningen på arbetet ska vara att göra regelverket mer överskådligt och lättillgängligt så att det tillgodoser de krav som bör kunna ställas på en modern lag- stiftning. Enhetlighet och förutsebarhet i tillämpningen ska befrämjas och eventuella oklarheter i regelverket undanröjas.

Särskilda frågor för utredaren att ta ställning till är om benäm- ningen ekonomisk förening bör behållas eller om en ny beteckning bör väljas och om bestämmelserna om ekonomiska föreningar bör överföras till en ny lag (jfr prop. 1986/87:7 s. 61 f.).

En ny beteckning på ekonomiska föreningar bör väljas endast om utredaren finner att en sådan lösning har fördelar som klart överväger de nackdelar som finns med en sådan ändring.

Kritik från FATF

Den internationella organisationen FATF (Financial Action Task Force) arbetar med bekämpandet av penningtvätt och finansiering av terrorism. En av FATF:s arbetsuppgifter är att utvärdera med- lemsländernas lagstiftning. I det sammanhanget har uppmärksam- mats en fråga om s.k. verklig förmånstagare/huvudman (beneficial ownership) med anknytning till bl.a. föreningslagen. Med verklig förmånstagare/huvudman avses den fysiska person som ytterst äger eller kontrollerar något visst subjekt, t.ex. en medlem i en ekono-

332

SOU 2009:37

Bilaga 1

misk förening. Även den fysiska person för vars räkning en trans- aktion eller en verksamhet utförs kan betecknas som verklig för- månstagare/huvudman (jfr SOU 2007:23 s. 107). FATF har gjort gällande att det inte går att på ett effektivt sätt ta reda på vem som är verklig förmånstagare/huvudman till svenska juridiska personer.

Utredaren ska mot den här bakgrunden överväga hur FATF:s synpunkter lämpligen kan tas om hand såvitt gäller ekonomiska föreningar. De åtgärder som föreslås ska vara proportionerliga.

Vissa frågor om dispens

I samband med införandet av de nya reglerna om gränsöverskri- dande fusioner väckte Lagrådet en fråga om överklagande av vissa dispensbeslut enligt föreningslagen. Av 15 kap. 6 § föreningslagen följer att Bolagsverkets beslut i dispensärenden ska överklagas till regeringen. Ärendena gäller bl.a. dispens från skyldighet att utse verkställande direktör och dispens från krav på att verkställande direktör och halva antalet styrelseledamöter ska vara bosatta inom EES. Enligt Lagrådet är ärendena inte av den karaktären att en överprövning av ett politiskt organ är motiverad. Lagrådet före- språkade därför att uppgiften att pröva överklaganden i ärendena flyttas över till allmän förvaltningsdomstol. Regeringen instämde i Lagrådets uppfattning. Innan uppgiften att pröva överklaganden av detta slag flyttas över till domstol kunde det enligt regeringen emellertid finnas anledning att precisera de materiella kriterierna för dispens. Eftersom detta krävde ytterligare överväganden, kunde något förslag inte lämnas i frågan (se prop. 2007/08:15 s. 120 f.).

Utredaren ska mot den här bakgrunden överväga vilka de mate- riella kriterierna för dispens bör vara och föreslå de författnings- ändringar som krävs för en överflyttning av prövningen till allmän förvaltningsdomstol.

Bestämmelser av samma slag finns även i 31 kap. 1 § aktiebo- lagslagen. Utredarens uppdrag omfattar även dessa bestämmelser.

Närliggande lagstiftning

Det finns ett antal lagar som reglerar särskilda former av ekono- miska föreningar. Dessa lagar innehåller hänvisningar till före- ningslagen. Så är fallet med bl.a. bostadsrättslagen (1991:614),

333

Bilaga 1

SOU 2009:37

lagen om kooperativ hyresrätt (2002:93) och lagen om sambruksfö- reningar (1975:417).

En annan närliggande lag är lagen (2006:595) om europakoope- rativ. Den lagen innehåller bestämmelser som kompletterar rådets förordning (EG) nr 1453/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar).

I 12 kap. lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse finns särskilda associationsrättsliga bestämmelser för kreditmark- nadsföreningar.

Utredaren ska analysera vilka konsekvenser föreslagna ändringar i föreningslagen kan få för de nämnda lagarna och för andra för- fattningar, bl.a. inom skatteområdet, som innehåller hänvisningar till föreningslagen eller som i övrigt berör ekonomiska föreningar. Om översynen ger vid handen att det finns behov av konsekvens- ändringar, ska utredaren lägga fram förslag till sådana.

Vissa av frågorna i uppdraget har betydelse för tillämpningen av inkomstskattereglerna. Förändringar i t.ex. öppenhetsprincipen kan få betydelse för vilka föreningar som kan betraktas som s.k. koope- rativa föreningar i inkomstskattelagens mening (se 39 kap. 21 § inkomstskattelagen [1999:1229]). Kooperativa föreningar har i vissa avseenden särskilda skatteregler, bl.a. får lämnad utdelning som huvudregel dras av. Utredaren ska mot den här bakgrunden redovisa konsekvenserna av lämnade förslag och vid behov även lämna de förslag till förändringar i inkomstbeskattningen som behövs för att det nuvarande skatteuttaget från denna sektor, inklusive beskattningen av föreningarnas medlemmar, ska vara oförändrat. Utredaren ska särskilt beakta att den befintliga skatte- mässiga relationen, och därmed även konkurrenssituationen, mel- lan å ena sidan ekonomiska föreningar och å andra sidan aktiebolag inte påverkas.

I lagen (1995:1570) om medlemsbanker finns ett i princip hel- täckande associationsrättsligt regelverk för ekonomiska föreningar som driver bankverksamhet, s.k. medlemsbanker. De senaste årens lagstiftningsarbete när det gäller finansiella företag har varit inriktat på att samla särskilda associationsrättsliga bestämmelser i lagen om bank- och finansieringsrörelse, och i övrigt låta den allmänna asso- ciationsrättsliga lagstiftningen vara tillämplig på dessa företag. Så har, som har påpekats ovan, gjorts med kreditmarknadsförening- arna. Det finns skäl att ha samma ordning för medlemsbankerna. Utredaren ska därför lägga fram förslag om avveckling av lagen om medlemsbanker och förslag till särskilda associationsrättsliga

334

SOU 2009:37

Bilaga 1

bestämmelser om medlemsbanker i lagen om bank- och finansie- ringsrörelse. Utredaren ska även föreslå de övriga författningsänd- ringar som är nödvändiga med anledning av att lagen om medlems- banker upphävs.

Arbetets bedrivande och redovisning av uppdraget

Till stöd för utredarens arbete med förslagen ska inrättas en refe- rensgrupp med representanter för riksdagspartierna.

Utredaren ska samråda med berörda organisationer och myndig- heter. När det gäller redovisning av förslagets konsekvenser för företagen, ska samråd ske med Näringslivets Regelnämnd NNR.

Utredaren ska hålla sig informerad om och beakta det pågående arbetet i Justitiedepartementet med att ta bort revisionsplikten för små företag, det arbete som bedrivs av Utredningen om enklare redovisningsregler (dir. 2007:78) och det arbete som bedrivs av Utredningen om ett enklare aktiebolag (dir. 2007:132). Också det arbete som bedrivs av den sakkunniga person som fått i uppdrag att överväga vissa frågor om aktieägares rättigheter, m.m. ska upp- märksammas och beaktas.

Utredaren ska också hålla sig informerad om det pågående arbe- tet inom Regeringskansliet med en ny associationsrätt för försäk- ringsföretag (se SOU 2006:55).

Utredaren ska i sitt arbete beakta Nuteks redovisning av företa- gens administrativa kostnader på associationsrättens område.

Utredaren ska göra de internationella jämförelser som anses befogade. Regleringen i andra nordiska länder bör ges en särskild belysning och beaktas i arbetet.

Utredaren ska redovisa konsekvenserna för näringslivet och det allmänna av de förslag som läggs fram. Vid bedömningen av försla- gens påverkan på företagens administrativa kostnader ska utredaren ta hjälp av Nutek. Om förslagen kan bedömas medföra ökade kostnader eller minskade intäkter för det allmänna, ska utredaren föreslå hur dessa ska finansieras.

Utredaren ska redovisa vilka konsekvenser som de förslag som lämnas har i ett jämställdhetsperspektiv, särskilt i fråga om kvin- nors företagande (jfr prop. 2006/07:1, utg.omr. 24, s. 26).

Utredaren ska i ett delbetänkande senast den 1 april 2009 redo- visa resultatet av sina överväganden i anslutning till avsnitten ovan om

335

Bilaga 1

SOU 2009:37

-ändring av stadgarna,

-föreningsstämman, och

-andra förenklingsåtgärder i den del som avser administrativa bördor.

Övriga delar av uppdraget ska redovisas senast den 1 november 2010. Om utredaren finner det lämpligt, får den del av uppdraget som gäller föreningslagen redovisas i ett delbetänkande.

(Justitiedepartementet)

336

Statens offentliga utredningar 2009

Kronologisk förteckning

1.En mer rättssäker inhämtning av elektronisk kommunikation i brotts- bekämpningen. Ju.

2.Nya nät för förnybar el. N.

3.Ransonering och prisreglering i krig och fred. Fö.

4.Sekretess vid anställning av myndighets- chefer. Fi.

5.Säkerhetskopiors rättsliga status. Ju.

6.Återkrav inom välfärdssystemen.

– Förslag till lagstiftning. Fi.

7.Den svenska administrationen av jord- bruksstöd. Jo.

8.Trygg med vad du äter – nya myndigheter för säkra livsmedel och hållbar produk- tion. Jo.

9.Säkerhetskontroller vid fullmäktige- och nämndsammanträden. Fi.

10.Miljöprocessen. M.

11.En nationell cancerstrategi för framtiden. S.

12.Skatt i retur. Fi.

13.Effektiviteten i Kriminalvårdens lokal- försörjning. Ju.

14.Grundlagsskydd för digital bio och andra yttrandefrihetsrättsliga frågor. Ju.

15.Kraftsamling!

– museisamverkan ger resultat.

+ Bilagor. Ku.

16.Betänkande av Kulturutredningen. Grundanalys

Förnyelseprogram Kulturpolitikens arkitektur. Ku.

17.Kommunal kompetenskatalog. En problemorientering. Ju.

18.Två rapporter till Grundlagsutredningen. Ju.

19.Aktiv väntan – asylsökande i Sverige. Ju.

20.Mer järnväg för pengarna. N.

21.Redovisning av kommunal med- finansiering. Fi.

22.En ny alkohollag. S.

23.Olovlig tobaksförsäljning. S.

24.De statliga beställarfunktionerna och anläggningsmarknaden. N.

25.Samordnad kommunstatistik för styrning och uppföljning. Fi.

26.Det växande vattenbrukslandet. Jo.

27.Ta klass. U.

28.Stärkt stöd för studier – tryggt, enkelt och flexibelt. + Bilagor. U.

29.Fritid på egna villkor. IJ.

30.Skog utan gräns? Jo.

31.Effektiva transporter och samhälls- byggande – en ny struktur för sjö, luft, väg och järnväg. N.

32.Socialtjänsten. Integritet – Effektivitet. S.

33.Skatterabatt på aktieförvärv och vinstut- delningar. Fi.

34.Förenklingar i aktiebolagslagen m.m. Ju.

35.Moderna hyreslagar. Ju.

36.Främja, Skydda, Övervaka

– FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. IJ.

37.Enklare beslutsfattande i ekonomiska föreningar. Ju.

Statens offentliga utredningar 2009

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet

En mer rättssäker inhämtning av elektronisk kommunikation i brottsbekämpningen.[1]

Säkerhetskopiors rättsliga status. [5]

Effektiviteten i Kriminalvårdens lokalförsörj- ning. [13]

Grundlagsskydd för digital bio och andra yttrandefrihetsrättsliga frågor. [14]

Kommunal kompetenskatalog. En problemorientering. [17]

Två rapporter till Grundlagsutredningen. [18] Aktiv väntan – asylsökande i Sverige. [19] Förenklingar i aktiebolagslagen m.m. [34] Moderna hyreslagar. [35]

Enklare beslutsfattande i ekonomiska föreningar. [37]

Försvarsdepartementet

Ransonering och prisreglering i krig och fred. [3]

Socialdepartementet

En nationell cancerstrategi för framtiden. [11] En ny alkohollag. [22]

Olovlig tobaksförsäljning. [23] Socialtjänsten. Integritet – Effektivitet. [32]

Finansdepartementet

Sekretess vid anställning av myndighets- chefer. [4]

Återkrav inom välfärdssystemen.

– Förslag till lagstiftning. [6]

Säkerhetskontroller vid fullmäktige- och nämndsammanträden. [9]

Skatt i retur. [12]

Redovisning av kommunal medfinansiering. [21]

Samordnad kommunstatistik för styrning och uppföljning. [25]

Skatterabatt på aktieförvärv och vinstut- delningar. [33]

Utbildningsdepartementet

Ta klass. [27]

Stärkt stöd för studier – tryggt, enkelt och flexibelt. + Bilagor. [28]

Jordbruksdepartementet

Den svenska administrationen av jordbruks- stöd. [7]

Trygg med vad du äter – nya myndigheter

för säkra livsmedel och hållbar produktion. [8]

Det växande vattenbrukslandet. [26] Skog utan gräns? [30]

Miljödepartementet

Miljöprocessen. [10]

Näringsdepartementet

Nya nät för förnybar el. [2] Mer järnväg för pengarna. [20]

De statliga beställarfunktionerna och anläggningsmarknaden. [24]

Effektiva transporter och samhällsbyggande

– en ny struktur för sjö, luft, väg och järnväg. [31]

Integrations- och jämställdhetsdepartementet

Fritid på egna villkor. [29]

Främja, Skydda, Övervaka

– FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. [36]

Kulturdepartementet

Kraftsamling!

– museisamverkan ger resultat. + Bilagor. [15]

Betänkande av Kulturutredningen. Grundanalys Förnyelseprogram Kulturpolitikens arkitektur. [16]