Sammanfattning
Utredning om vilka som ska ha ansvar
för att vi följer och arbetar för Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
År 2006 sade FN ja
till Konventionen om rättigheter
för personer med funktionsnedsättning. En konvention är regler
som länder kommer överens om att de ska följa.
Konventionen började att gälla i Sverige den 14 januari år 2009.
Konventionen säger att personer med funktionsnedsättning ska ha samma mänskliga rättigheter som andra.
De ska bli behandlade på samma sätt som alla andra, de ska ha samma möjligheter som alla andra
och de ska själva kunna bestämma över sina liv och kunna vara med i samhället som andra.
Konventionen består av 50 artiklar om olika ämnen.
Den här utredningen handlar om artikel 33, om att arbeta för och kontrollera
att alla följer konventionen.
1
| Sammanfattning | SOU 2009:36 |
Där står det så här:
•Varje stat ska välja några personer i regeringen som ska arbeta med denna konvention.
•Staterna ska se till att en domstol eller en myndighet kontrollerar att alla följer denna konvention.
De ska särskilt tänka på vilka
som har ansvar för mänskliga rättigheter.
•Personer med funktionsnedsättning och deras organisationer ska vara med i arbetet med kontrollen.
Utredningens förslag
Utredningen föreslår
att Diskrimineringsombudsmannen ska ha det största ansvaret för att informera om och kontrollera
att alla följer konventionen.
Men myndigheten Handisam och andra myndigheter har också ansvar.
Diskrimineringsombudsmannen kallas för DO.
Det här har utredningen undersökt och gett förslag om
Regeringen har bett
Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige att utreda om myndigheterna Handisam, Diskrimineringsombudsmannen
eller någon annan myndighet ska arbeta med informationen och kontrollen av konventionen.
Det gäller information om och kontroll av sådant som staten, landstingen, kommunerna och företag har ansvar för.
Det gäller också sådant som riksdagen och regeringen har beslutat om.
2
| SOU 2009:36 | Sammanfattning |
Kontroll av alla konventioner om mänskliga rättigheter
Om ett år ska Delegationen vara färdig med sin utredning om
vilka som ska kontrollera
alla konventioner om mänskliga rättigheter.
Det har varit ett problem för den här utredningen att delegationen inte är färdig med hela sitt arbete. Därför kan förslagen ändras senare.
En myndighet kan inte göra hela kontrollen
Det finns inte en myndighet som kan göra all kontroll. Det har heller aldrig förut funnits krav
på en särskild myndighet för information och kontroll i andra konventioner om mänskliga rättigheter.
Handikappombudsmannen hade förut ansvaret för kontroll av FNs standardregler
som var regler som kom före den konvention som gäller nu.
Vad menas med att kontrollera?
Det handlar inte bara om att kontrollera. Det handlar också om att se till
att samhället är sådant så att konventionen kan fungera, och att stoppa sådant som är emot konventionen.
Det kan handla om att informera och utbilda om mänskliga rättigheter,
att arbeta för att människor tror på mänskliga rättigheter och själva gör något
för att de mänskliga rättigheterna ska fungera.
Kontroll kan vara att ta hand om klagomål
från människor som tycker att de har blivit dåligt behandlade och undersöka om någon har gjort något
mot de mänskliga rättigheterna.
3
| Sammanfattning | SOU 2009:36 |
Kontroll kan vara att undersöka lagar och förslag och exempel på när människor inte har fått del av sina mänskliga rättigheter.
Det ska stå i reglerna för myndigheterna att de ska ha ansvar för kontrollen.
De som får ansvaret ska själva bestämma om hur de ska arbeta.
Förslag på vilka som ska ha ansvar för kontrollen
Vi föreslår att Diskrimineringsombudsmannen, DO, ska informera människor om att konventionen finns och om de rättigheter som finns i konventionen.
DO ska informera och utbilda personal och politiker om konventionen och om vilket ansvar de har för den.
DO ska undersöka om någon inte följer konventionen och om lagarna inte fungerar.
DO ska undersöka förslag på nya lagar, regler och andra förslag från regeringen.
DO ska undersöka sådant som staten, kommunerna, företag och föreningar har ansvar för.
DO ska tala om för regeringen
när något händer som är emot konventionen.
Handisam och Regeringskansliet ska ha ansvar för information och utbildning
som hör ihop med regeringens plan för handikappolitik och framför allt ha ansvar för myndigheter, kommuner och landsting.
En del myndigheter har särskilt ansvar för
att regeringens handikapplan ska bli verklighet. De ska informera om sådant i konventionen som handlar om det myndigheten har ansvar för.
4
| SOU 2009:36 | Sammanfattning |
Alla andra i samhället ska också informera om sådant i konventionen som de har ansvar för.
Staten, kommunerna och landstingen ska tillsammans arbeta för att hindra
att någon inte får del av sina mänskliga rättigheter.
När människor klagar
Vi har inte undersökt vilken myndighet som ska ta emot klagomål från personer som inte har fått sina mänskliga rättigheter. Det måste inte vara samma myndighet
som informerar om och kontrollerar att konventionen fungerar.
Det måste alltså inte vara DO.
Varför ska Diskrimineringsombudsmannen, DO, ha ansvar för kontrollen?
DO är den myndighet som passar bäst att kontrollera konventionen.
DO arbetar med liknande kontroll över att alla behandlas lika.
Vi föreslår ett tillägg till lagen om Diskrimineringsombudsmannen som säger att DO ska kontrollera
hur alla följer och arbetar med Konventionen
om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
DO har kunskaper för att ta det här ansvaret men vi tror att DO kan behöva
ännu mer kunskaper om rättigheter.
I lagen om Diskrimineringsombudsmannen står att DO kan arbeta fritt
och själv bestämma vad han eller hon ska arbeta med.
5
| Sammanfattning | SOU 2009:36 |
Personer med funktionsnedsättning i rådet
Vi föreslår att DO fortsätter att välja personer till sitt råd, men vi tycker att det ska finnas
personer med funktionsnedsättning i rådet.
Mer personal och pengar
DO kommer att behöva mer personal för att klara det här nya arbetet.
DO behöver mer kunskap om hela konventionen.
DO behöver pengar för att hitta arbetssätt för kontrollen
och för att hitta sätt att samarbeta med samhället och särskilt med handikappföreningarna.
Extra personal som behövs kostar 2 miljoner kronor per år. Information och utbildning kommer att kosta
3 miljoner per år.
Det kan bli billigare med tiden
när DO kommit fram till sätt att arbeta med kontrollen som fungerar.
Skilja på kontroll av och att arbeta för konventionen
DO har en avdelning som arbetar med kontroll
och en avdelning som arbetar för information och utbildning. Det är viktigt att skilja på de två arbetsuppgifterna
och det kommer DO att kunna göra.
Samarbete med andra myndigheter och andra myndigheters ansvar
Staten, landstingen och kommunerna ska alla arbeta för Konventionen om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
6
| SOU 2009:36 | Sammanfattning |
Regeringen har valt 14 myndigheter som har ett särskilt ansvar för regeringens plan för handikappolitik. De ska se till att planen blir verklighet där de har ansvar.
Myndigheten Handisam ska diskutera och samarbeta med de 14 myndigheterna
utan att ta över något av deras ansvar.
På samma sätt ska DO kontrollera och arbeta för konventionen men inte ta över något ansvar en annan myndighet har.
Alla myndigheter är viktiga i arbetet med att göra konventionen till verklighet.
Alla kan hjälpa till med att kontrollera
Alla myndigheter som kontrollerar
kan hjälpa DO med arbetet att kontrollera konventionen. Det ska stå i de regler myndigheterna får
för vad de ska arbeta med.
Det är viktigt att myndigheterna och DO tillsammans alltid först tänker på
de mänskliga rättigheterna när de arbetar med något.
Handikappförbunden ska vara med i kontrollen
Det står i konventionen
att särskilt personer med funktionsnedsättning
och deras föreningar ska vara med i arbetet med kontrollen. DO och handikappförbunden ska lyssna på varandra
och lära av varandra.
7
| Sammanfattning | SOU 2009:36 |
Det är viktigt att personer med funktionsnedsättning är med i DO:s råd
och att handikappförbunden är med på olika sätt i arbetet med att göra konventionen till verklighet.
Barn och att alla behandlas lika
Flera artiklar i konventionen
talar om att staterna särskilt ska tänka på barn. Det står också att alla ska behandlas lika.
Det måste de tänka på
som ska kontrollera att vi i Sverige följer det som står i konventionen.
8