Under riksmötet
2009/10 hade konstitutionsutskottet följande sammansättning.
Ledamöter
Berit Andnor (s), ordförande
Per Bill (m), vice ordförande
Margareta Cederfelt (m)
Morgan
Johansson (s) tjl. 2009-10-12–2009-12-31
Andreas
Norlén (m)
Stefan Tornberg (c)
Yilmaz Kerimo (s)
Cecilia Wigström i
Göteborg (fp)
Helene
Petersson i Stockaryd (s)
Björn
Leivik (m)
Billy
Gustafsson (s)
Ingvar Svensson (kd)
Anna Tenje (m)
Marianne Berg (v)
Phia Andersson (s)
Annie Johansson (c)
Mikael Johansson (mp)
Suppleanter
Karl Sigfrid (m)
Sinikka Bohlin (s)
Marianne Watz (m)
Tone
Tingsgård (s)
Hans Wallmark (m)
Kerstin Lundgren (c)
Christina
Zedell (s)
Helena Bargholtz (fp)
Tommy
Ternemar (s)
Olof
Lavesson (m)
Kerstin
Haglö (s)
Otto
von Arnold (kd)
Malin
Löfsjögård (m)
Wiwi-Anne Johansson
(v)
Mats Berglind (s)
Sven Bergström (c)
Peter
Eriksson (mp)
Tommy Waidelich (s)
Camilla Lindberg (fp)
Rossana Dinamarca (v)
Max Andersson (mp)
Inger Jarl Beck (s)
Anna Kinberg Batra (m)
Birgitta Sellén (c)
Eva
Bengtson Skogsberg (m)
Kjell
Eldensjö (kd)
Torbjörn Lövendahl (s)
ersatte Morgan Johansson (s) under tiden 2009-10-12–2009-12-31
Petter Löberg (s)
ersatte Phia Andersson (s) under tiden 2010-02-16–2010-03-31
Som framgår av
uppställningen tillhörde sex ledamöter Socialdemokraterna, fem Moderata
samlingspartiet, två Centerpartiet, en Folkpartiet liberalerna, en
Kristdemokraterna, en Vänsterpartiet och en Miljöpartiet de gröna.
Kansli
Utskottet biträddes av
ett kansli bestående av
Bertil Wennberg, kanslichef
Peder Nielsen, bitr. kanslichef
Åse Matz, utskottsråd
Kristina Örtenhed, föredragande
Thomas Larue, föredragande
Katarina Delin, föredragande
Jenny Jonasson, föredragande
Lars Widlund, föredragande (½-tid)
Kerstin Siverby, byrådirektör
Kerstin Carlsson, byråassistent, fr.o.m.
2010-04-01–2010-08-23
Britt-Marie
Henriksson, byråassistent, t.o.m.
2010-03-31
Tony Holmstedt, byråassistent
Riksdagsstipendiaten
Christina Ribbhagen tjänstgjorde som föredragande under våren 2010.
Utskottets verksamhet
Ärenden som behandlats av utskottet
Utgiftsområde
1 Rikets styrelse (KU1)
I betänkande KU1
behandlade utskottet regeringens proposition 2009/10:1 Budgetpropositionen för
2010 i fråga om utgiftsområde 1 Rikets styrelse, redogörelse 2008/09:RS2
Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2008 och
motionsyrkanden med anknytning till utgiftsområdet. I budgetpropositionen
ingick även riksdagsstyrelsens förslag till lag om ändring i lagen (1999:1209)
om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen.
Utrikesutskottet hade yttrat sig till utskottet över propositionen
och motioner i de delar som rör utrikesförvaltningen.
Konstitutionsutskottet tillstyrkte regeringens och
riksdagsstyrelsens förslag. Särskilda yttranden avgavs av företrädare för s, v
och mp som i var sitt yttrande förklarade att de inte deltog i det aktuella
beslutet om anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse eftersom
dessa partiers förslag till ramar för utgiftsområdena inte bifallits av
riksdagen i budgetprocessens första steg.
Utskottet föreslog vidare att riksdagen skulle lägga
riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2008 till
handlingarna.
Utskottet avstyrkte motionsyrkandena.
I betänkandet fanns fem reservationer av s, v och mp och fem
särskilda yttranden av s, v och mp.
Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.
Tillämpningen
av Lissabonfördraget i riksdagen (KU2)
I betänkande KU2
behandlade utskottet riksdagsstyrelsens framställning 2008/09:RS4 Tillämpningen
av Lissabonfördraget i riksdagen. I framställningen föreslogs vissa ändringar i
riksdagsordningen. För riksdagens deltagande i beslutsfattande inom EU enligt
Lissabonfördraget måste nya procedurer skapas dels när det gäller utkasten till
lagstiftningsakter där riksdagen ska kontrollera att subsidiaritetsprincipen
följs, dels när det gäller fördragsändringar. Det utskott som besitter den
sakliga kompetensen på det område som utkastet till lagstiftningsakt gäller ska
göra subsidiaritetsprövningen. Utskottet ska kunna begära att regeringen lämnar
information om sin bedömning av subsidiaritetsfrågan inom två veckor. Om
utskottet kommer fram till att ett lagstiftningsutkast strider mot
subsidiaritetsprincipen ska utskottet avge ett utlåtande till kammaren med
förslag om ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och
kommissionens ordförande. I annat fall ska utskottet anmäla till kammaren att
utkastet inte strider mot subsidiaritetsprincipen. Konstitutionsutskottet ska
följa riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen och en gång om året
meddela sina iakttagelser till kammaren.
När fördragsändringar görs enligt det ordinarie förfarandet ska
kammaren välja företrädare till ett konvent. Dessa företrädare ska fortlöpande
lämna information till riksdagen om diskussionerna i konventet. När fördragsändringar
görs genom det förenklade förfarandet kan riksdagen liksom andra nationella
parlament lägga in sitt veto. Ett beslut att utnyttja eller inte utnyttja vetorätten
ska fattas av kammaren.
Utskottet tillstyrkte delvis riksdagsstyrelsens förslag. Utskottet
lade fram två förslag till ändringar i riksdagsstyrelsens förslag till lag om
ändring i riksdagsordningen. En ny lydelse av tilläggsbestämmelsen i 5.12.1 i
riksdagsordningen hade trätt i kraft den 1 oktober 2009, vilket motiverade en
ändring i riksdagsstyrelsens förslag till lag om ändring i riksdagsordningen.
Utskottet föreslog att de nya bestämmelserna skulle träda i kraft
den 1 december 2009.
Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.
Inkomstgaranti
och jobbskatteavdrag (KU3)
I betänkande KU3
behandlade utskottet riksdagsstyrelsens framställning 2008/09:RS3
Inkomstgaranti och jobbskatteavdrag. I framställningen föreslogs att det s.k.
jobbskatteavdraget på inkomstgaranti till f.d. riksdagsledamöter och f.d.
ledamöter i Europaparlamentet skulle slopas. I detta syfte föreslogs vissa
lagändringar som berör ersättningar som utbetalas fr.o.m. den 1 januari 2010.
Utskottet tillstyrkte i allt väsentligt lagförslagen. Mot bakgrund
bl.a. av lagändringar som trätt i kraft den 14 juli 2009 föreslog utskottet
dock en annan lydelse för en av lagarna än den som riksdagsstyrelsen föreslagit
och en annan ikraftträdande- och övergångsbestämmelse.
Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.
Kommunal
demokrati och kompetens (KU4)
I betänkande KU4
behandlade utskottet motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2009.
Motionsyrkandena gällde bl.a. kommunernas storlek och uppgifter, sanktioner mot
kommuner, kommunal parkeringsavgift för fastighetsägare, återkallande av
förtroendeuppdrag, förtroendevaldas uppdrag samt delaktighet. Ett antal
motionsyrkanden gällde frågor som behandlats tidigare under mandatperioden och
behandlades därför i förenklad ordning.
Utskottet avstyrkte motionsyrkandena.
Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.
Vissa
integritetsfrågor (KU5)
I betänkande KU5
behandlade utskottet motionsyrkanden från de allmänna motionstiderna 2008 och
2009. Motionsyrkandena gällde elektronisk kartläggning vid resor och kortköp,
kränkningar på Internet, Datainspektionens uppgifter, brottsbekämpning och
integritet samt sekretess i hälso- och sjukvården respektive i migrationsmål.
Några av motionsyrkandena tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet
behandlade under våren 2009 i betänkandena 2008/09:KU8 och 2008/09:KU17 och
behandlades därför i förenklad ordning.
Utskottet avstyrkte motionsyrkandena.
Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.
Sammanträdesarvode
till tillfälliga ersättare i EU-nämnden m.m. (KU6)
I betänkande KU6
behandlade utskottet riksdagsstyrelsens framställning 2009/10:RS3
Sammanträdesarvode till tillfälliga ersättare i EU-nämnden m.m.
Riksdagsstyrelsen föreslog vissa ändringar i lagen (1989:185) om arvoden m.m.
för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ. Ändringarna innebar att
- tillfälliga ersättare i EU-nämnden skulle omfattas av reglerna om
sam-
manträdesarvode
- arvode endast skulle betalas för sammanträden som ägde rum under
måndagar, fredagar och plenifria perioder
- arvode bara skulle betalas till den som deltog i beslut under
sammanträ-
det.
Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1
januari 2010.
Utskottet tillstyrkte framställningen.
Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.
Trossamfund
(KU7)
I betänkande KU7
behandlade utskottet motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2009.
Motionsyrkandena avsåg frågor om överläggningar med Svenska kyrkan om dess
ekonomiska villkor, begravningsverksamheten, statlig hjälp med avgifter till
trossamfunden, samförstånd och dialog mellan kulturella och religiösa grupper,
fri församlingstillhörighet, lagen om Svenska kyrkan, Svenska kyrkans
begravningsmonopol samt stimulans av debatten om värden.
Utskottet avstyrkte motionsyrkandena.
I betänkandet fanns två reservationer av s, v och mp.
Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.
Förenklat
trossamfundsregister (KU8)
I betänkande KU8
behandlade utskottet regeringens proposition 2009/10:6 Ett förenklat
trossamfundsregister.
De nya bestämmelserna föreslogs träda i kraft den 1 juli 2010.
Utskottet tillstyrkte regeringens förslag.
Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.
Obligatoriskt
utgiftstak (KU9)
I betänkande KU9
behandlade utskottet regeringens proposition 2009/10:5 Obligatoriskt utgiftstak
och motionsyrkanden väckta med anledning av propositionen och från den allmänna
motionstiden 2009. I propositionen föreslogs vissa ändringar i lagen
(1996:1059) om statsbudgeten med innebörden att det skulle göras obligatoriskt
för regeringen att i budgetpropositionen dels lämna förslag till utgiftstak för
det tredje tillkommande budgetåret, dels redovisa sina bedömningar av ramarna
för utgiftsområdena för det andra och tredje tillkommande budgetåret. Slutligen
föreslogs att regeringen inte längre skulle vara skyldig att bevaka att
enskilda, beslutade utgiftsramar inte överskrids.
Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2010.
Utskottet tillstyrkte regeringens förslag och avstyrkte samtliga
motionsyrkanden.
I betänkandet fanns två reservationer av s, v och mp.
Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.
Granskning av
statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning (KU10)
I betänkande KU10
redovisade utskottet sin allmänna granskning. Granskningen avsåg regeringens
sammansättning och regeringsarbetets organisation, regeringsprotokollen, vissa
förvaltningsärenden, bidragsgivning till organisationer, beredningskravet vid
några typer av regeringsbeslut, beredningskravet vid propositioner avlämnade
under kristid, beredningskravet vid genomförande av EG-direktiv,
underrättelseskyldighet i utrikespolitiska frågor, utnämningsmakten,
dokumentation i utnämningsärenden och frågeinstituten.
Utskottet anmälde enligt 12 kap. 2 § regeringsformen resultatet av
granskningen för riksdagen.
I betänkandet fanns en reservation av de ledamöter som tillhörde s
och mp.
Riksdagen lade utskottets anmälan till handlingarna.
Riksdagens
arbetsformer (KU11)
I betänkande KU11
behandlade utskottet motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2009.
Motionsyrkandena gällde bl.a. riksdagsledamöternas bostadsvillkor och
tjänsteresor, motionsinstitutet, utskottsorganisationen, fotograferingsförbudet
i kammaren och minskad vattenförbrukning i riksdagens lokaler. Vissa av
motionsyrkandena tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet
behandlade hösten 2006 och våren 2009 i betänkandena 2006/07:KU4 och
2008/09:KU15. Dessa yrkanden behandlades därför i förenklad ordning. Det gällde
bl.a. motioner om riksdagsledamöternas arvoden och övriga ersättningar,
distansvotering, redovisning av det ekonomiska stödet till riksdagsgrupperna
och riksdagsledamöternas inkomstgaranti.
Utskottet avstyrkte samtliga motionsyrkanden.
I betänkande fanns två reservationer av v och mp.
Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.
Riksdagsledamöternas
pensionssystem (KU12)
I betänkande KU12
behandlade utskottet riksdagsstyrelsens framställning 2009/10:RS1
Riksdagsledamöternas pensionssystem. I framställningen föreslogs nya regler för
riksdagsledamöternas ålderspension, sjukpension och efterlevandeförmåner.
Utgångspunkten för ett nytt ålderspensionssystem var att
pensionsförmånerna skulle beräknas på samma sätt oavsett ledamotens ålder och
att all tjänstgöringstid skulle ge rätt till pension. Möjligheten att tjäna in
en hel ålderspension på tolv år skulle avskaffas, liksom den särskilda
talmanspensionen, så att samma pensionsregler skulle gälla för riksdagens
talman som för övriga riksdagsledamöter.
Den nya ordningen för ledamöternas pensioner skulle underlätta för
personer att ”gå in i och ut ur politiken” utan att förlora i
pensionshänseende. Systemet skulle fungera så neutralt som möjligt i förhållande
till om och när en person ska kandidera, avgå, åta sig tilläggsuppdrag etc.
Ledamöternas pensionsförmåner skulle vara förmånsbestämda, åtminstone tills
vidare, men reglerna skulle göras mer lika dem i ett avgiftsbestämt system
genom att pensionsnivån bestämdes av de sammanlagda inkomsterna under uppdragstiden.
Härigenom blev ledamöternas pensionssystem mer flexibelt och anpassat till de
speciella förutsättningar som gäller för ledamotsuppdraget.
Framställningen innehöll också förslag om ändrade regler för
sjukpension och efterlevandeförmåner samt om att lagen (1996:304) om arvode
m.m. till Sveriges ledamöter av Europaparlamentet, den s.k. företrädarlagen,
skulle upphöra att gälla.
De nya reglerna skulle träda i kraft den 1 januari 2010 och
omfatta alla ledamöter som då tjänstgjorde eller som senare kom att tjänstgöra
i riksdagen. Pensionsrätt för tjänstgöringstid före ikraftträdandet skulle enligt
framställningen räknas om till det nya systemet, med en viss schablonisering.
Utskottet inhämtade yttrande från Lagrådet.
Utskottet tillstyrkte delvis riksdagsstyrelsens framställning.
Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.
Utnämningspolitiken
(KU13)
I betänkande KU13
behandlade utskottet regeringens skrivelse 2009/10:43 Utnämningspolitiken samt
ett motionsyrkande väckt med anledning av skrivelsen och motionsyrkanden från
den allmänna motionstiden 2009.
Utskottet föreslog riksdagen att skrivelsen skulle läggas till
handlingarna och att motionsyrkandena skulle avstyrkas.
I betänkandet fanns en reservation av s, v och mp.
Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.
Tryck- och
yttrandefrihetsfrågor (KU14)
I betänkande KU14
behandlade utskottet motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2009 som
rörde tryck- och yttrandefrihet. Motionerna handlade om meddelarskydd, hets mot
folkgrupp och innehållsansvar för Internetoperatörer. Några av yrkandena rörde
frågor som utskottet hade behandlat tidigare under mandatperioden och
behandlades därför i förenklad ordning.
Utskottet avstyrkte motionsyrkandena.
I betänkandet fanns fyra reservationer av s, v och mp.
Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.
Sekretess i
vissa anställningsärenden (KU15)
I betänkande KU15
behandlade utskottet regeringens proposition 2009/10:56 Sekretess i vissa
anställningsärenden och följdmotioner samt en motion från den allmänna
motionstiden 2009. I propositionen föreslog regeringen att det skulle införas
ändringar i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Sekretess skulle
enligt förslaget gälla i ärenden om anställning av chefer för förvaltningsmyndigheter
som lyder omedelbart under regeringen för uppgifter som lämnar eller kan bidra
till upplysning om en enskild kandidats identitet, om det inte står klart att
uppgifterna kan röjas utan att den enskilde lider men. Sekretessen skulle gälla
i högst tio år.
Regeringen föreslog också att uppgifter som hänför sig till
urvalstester i anställningsärenden skulle omfattas av sekretess, om det inte
står klart att uppgifterna kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon
närstående till denne lider men. Denna sekretess skulle gälla i högst 50 år.
Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 april 2010.
Utskottet tillstyrkte regeringens förslag och avstyrkte
motionsyrkandena.
I betänkandet fanns två reservationer av s, v och mp.
Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.
Oberoendet i
den kommunala revisionen (KU16)
I betänkande KU16
behandlade utskottet regeringens proposition 2009/10:46 Oberoendet i den
kommunala revisionen. Propositionen innehöll förslag till ändringar av
kommunallagens (1991:900) bestämmelser om valbarhet för revisorer. I syfte att
stärka den kommunala revisionens oberoende föreslogs att den som är ledamot
eller ersättare i fullmäktige inte ska vara valbar som revisor inom den
kommunen eller det landstinget.
Lagändringen föreslogs träda i kraft den 1 januari 2011.
Utskottet tillstyrkte propositionen.
Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.
Uppföljning av
riksrevisionsreformen (KU17)
I betänkande KU17
behandlade utskottet riksdagsstyrelsens framställning 2009/10:RS4 Uppföljning
av riksrevisionsreformen och motionsyrkanden med anledning av framställningen.
I framställningen föreslogs ändringar i regeringsformen och i
riksdagsordningens huvudbestämmelser samt ändringar i riksdagsordningens
tilläggsbestämmelser, lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag inom
riksdagen, dess myndigheter och organ, lagen (1996:1059) om statsbudgeten,
lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m., lagen (2002:1023) med
instruktion för Riksrevisionen och lagen (2000:419) med instruktion för
riksdagsförvaltningen.
Utskottet föreslog att ändringar i riksdagsordningens
huvudbestämmelser skulle antas som vilande. Förslaget till ändring i regeringsformen
behandlades av samordningstekniska skäl i utskottets betänkande 2009/10:KU19.
Utskottet föreslog vidare att övriga lagförslag i framställningen och vissa
motionsyrkanden skulle behandlas vid 2010/11 års riksmöte.
Utskottet tillkännagav för riksdagsstyrelsen i ett initiativ vad
utskottet anfört om att riksdagsstyrelsen bör låta utreda vissa frågor om
Riksrevisionens granskningsrapporter. Utskottet avstyrkte några motionsyrkanden.
Ändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2011.
Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.
Grundlagsskydd
för digital bio och andra yttrandefrihetsrättsliga frågor (KU18)
I betänkande KU18
behandlade utskottet regeringens proposition 2009/10:81 Grundlagsskydd för
digital bio och andra yttrandefrihetsrättsliga frågor och ett motionsyrkande
från den allmänna motionstiden 2009. I propositionen föreslogs ändringar i
regeringsformen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Vidare
föreslogs ändringar i lagen (1991:1559) med föreskrifter på
tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden och i
offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
I propositionen föreslogs att s.k. digital bio och annan offentlig
uppspelning ur databaser skulle omfattas av grundlagsskyddet i
yttrandefrihetsgrundlagen. Undantaget från censurförbudet skulle utvidgas så
att det tillät lagregler om
granskning och godkännande av digital bio på samma sätt som för traditionell
biograffilm. Ändringarna ledde till vissa tillägg i regeringsformen.
Vidare föreslogs att det skulle bli möjligt att i lag ställa krav
på den som sänder tv i tråd att utforma sändningarna på ett sådant sätt att
programmen genom textning, tolkning eller liknande teknik blir tillgängliga för
personer med
funktionsnedsättning.
I propositionen föreslogs också att det i tryckfrihetsförordningen
och yttrandefrihetsgrundlagen skulle tydliggöras att det är förbjudet för
myndigheter och andra allmänna organ att ingripa mot den som använder sig av
sin tryck- respektive yttrandefrihet. De allvarligaste överträdelserna skulle
straffsanktioneras. Motsvarande
regler föreslogs genom ändringar i offentlighets- och sekretesslagen gälla i
kommunala företag och sådana organ som anges i bilagan till den lagen.
Slutligen lämnades ett antal förslag till lagändringar för att
förtydliga yttrandefrihetsgrundlagens tillämplighet på viss databasverksamhet.
Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2011.
Utskottet föreslog att regeringens förslag till ändringar i
tryckfrihetsförordningen och
yttrandefrihetsgrundlagen skulle antas som vilande.
Utskottet ställde sig bakom regeringens förslag till ändringar i
regeringsformen. Dessa ändringar berörde paragrafer som även föreslogs ändrade
i proposition 2009/10:80 En reformerad grundlag. Av samordningsskäl behandlades förslagen som rör
regeringsformen i utskottets betänkande 2009/10:KU19.
Enligt utskottets mening hade regeringens förslag till lag om
ändringar i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och
yttrandefrihetsgrundlagens områden
och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ett sådant samband med de
föreslagna grundlagsändringarna att de borde antas först i samband med att
riksdagen slutligt antar förslagen till grundlagsändringar. Utskottet föreslog därför
att behandlingen i denna del skulle skjutas upp till riksmötet 2010/11.
Utskottet
avstyrkte motionsyrkandet.
Riksdagen
biföll utskottets förslag till beslut.
En reformerad
grundlag (KU19)
I betänkande KU19
behandlade utskottet regeringens proposition 2009/10:80 En reformerad grundlag,
där det föreslogs omfattande ändringar i regeringsformen, samt motioner från
den allmänna motionstiden 2009. I betänkandet behandlades förutom ändringarna i
regeringsformen följdändringar i tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen
och riksdagsordningen.
De föreslagna ändringarna i regeringsformen innebar bl.a. att en
ny bestämmelse om obligatorisk omröstning om statsministerns stöd i riksdagen
efter ett val införs, att konstitutionsutskottets grundlagsstadgade rätt att få
tillgång till handlingar i sin granskningsverksamhet utvidgas, att uppenbarhetskravet
vid lagprövning tas bort och att domstolarnas självständiga ställning markeras.
Vidare föreslogs ändringar som syftar till att stärka och
tydliggöra enskildas skydd mot intrång i fri- och rättigheterna från det
allmännas sida, bl.a. mot betydande integritetsintrång som innebär övervakning
eller kartläggning. Dessutom föreslogs att huvudprincipen om full ersättning
vid expropriation och annat sådant förfogande skulle tydliggöras samt att
grundlagsskyddet mot diskriminering skulle utvidgas till att omfatta
missgynnande med hänsyn till sexuell läggning. Bestämmelser om skydd för
forskningens frihet och om att en rättegång skulle vara rättvis och genomföras
inom skälig tid föreslogs också.
Bestämmelserna om kommuner och landsting föreslogs samlade i ett
eget kapitel, och det föreslogs en proportionalitetsprincip som innebar att en
inskränkning i den kommunala självstyrelsen inte borde gå utöver vad som är
nödvändigt med hänsyn till ändamålet. Härutöver föreslogs ändringar i bestämmelserna
om normgivningsmakten och finansmakten, om överlåtelse av beslutanderätt till
internationella organ och i regleringen som skulle gälla i krig och krigsfara.
Dessutom föreslogs att det uttryckligen angavs att Sverige är medlem i Europeiska
unionen och deltar i internationellt samarbete inom ramen för Förenta nationerna
och Europarådet.
I betänkandet behandlades av samordningsskäl de förslag till lagar
om ändring i regeringsformen som finns i regeringens proposition 2009/10:81
Grundlagsskydd för digital bio och andra yttrandefrihetsrättsliga frågor och
riksdagsstyrelsens framställning 2009/10:RS4 Uppföljning av riksrevisionsreformen.
Ändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2011.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens
grundlagsförslag som vilande med ett fåtal ändringar av redaktionell karaktär.
Utskottet föreslog också att regeringens förslag till lag om ändring i
riksdagsordningen, såvitt avser huvudbestämmelserna, skulle antas som vilande.
Därmed tillstyrkte utskottet i allt väsentligt proposition 2009/10:80 i dessa
delar och delvis proposition 2009/10:81 och framställning 2009/10:RS4 i de
delar som avser ändringar i regeringsformen.
I proposition 2009/10:80 finns härutöver förslag om ändringar i
riksdagsordningens tilläggsbestämmelser samt i lagen (1975:1339) om justitiekanslerns
tillsyn, lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän,
kommunallagen (1991:900), lagen (1994:261) om fullmaktsanställning och vallagen
(2005:837). De föreslagna ändringarna i kommunallagen innebar att det skulle
införas en möjlighet att besluta om extra val till fullmäktige mellan ordinarie
val, att det skulle vara tillräckligt med stöd av en tredjedel av fullmäktiges
ledamöter för att hålla en kommunal rådgivande folkomröstning med anledning av
s.k. folkinitiativ och att kravet på andelen initiativtagare skulle höjas från
5 till 10 %. De föreslagna ändringarna i vallagen innebar bl.a. att
spärren för personrösterna i riksdagsvalet skulle sänkas från 8 till 5 %.
Övriga lagändringar var rena följdändringar till ändringarna i regeringsformen.
Samtliga dessa lagändringar hade enligt utskottets mening ett sådant samband
med de föreslagna grundlagsändringarna att de borde antas först i samband med
att riksdagen slutligt antar förslagen till grundlagsändringarna. Utskottet
föreslog därför att behandlingen av propositionen i dessa delar skulle skjutas
upp till riksmötet 2010/11.
Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.
Granskningsbetänkande
(KU20)
I betänkande KU20
redovisade utskottet sin granskning av statsrådens tjänsteutövning och
regeringsärendenas handläggning med anledning av särskilda anmälningar.
Granskningen redovisades under huvudrubrikerna: 1. Vissa frågor om regeringens
förhållande till riksdagen, 2. Handläggningen av vissa regeringsärenden, 3.
Vissa frågor om regeringens ansvar för förvaltningen, 4. Vissa frågor avseende
statliga bolag, 5. Vissa frågor med anknytning till finansmakten och 6. Vissa
frågor om statsråds tjänsteutövning.
Utskottet anmälde enligt 12 kap. 2 § regeringsformen resultatet av
granskningen för riksdagen.
I betänkandet fanns tolv reservationer av de ledamöter som
tillhörde s, v och mp.
Riksdagen lade utskottets anmälan till handlingarna.
Redogörelse
för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen (KU21)
I betänkande KU21
behandlade utskottet regeringens skrivelse 2009/10:75 Redogörelse för
behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen. Yttranden hade inhämtats
från övriga utskott.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga skrivelsen till
handlingarna.
I betänkandet fanns ett särskilt yttrande av s, v och mp.
Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.
Nya
domförhetsregler för en effektivare Europadomstol (KU22)
I betänkande KU22
behandlade utskottet regeringens proposition 2009/10:52 Nya domförhetsregler
för en effektivare Europadomstol. I propositionen föreslogs att riksdagen
skulle godkänna protokoll nr 14a till den europeiska konventionen om skydd för
de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna
(Europakonventionen). Genom protokollet ändras domförhetsreglerna för den
europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen). Syftet
med ändringarna var att möjliggöra en effektivisering av förfarandet hos
domstolen i avvaktan på att protokoll nr 14, som tidigare hade godkänts av
riksdagen, ska träda i kraft.
De ändrade reglerna innebär dels att kommittéer med tre domare kan
döma i mer rutinartade mål, dels att en enskild domare i enklare fall kan
besluta att mål inte ska tas upp till prövning i sak eller att ett mål ska
avskrivas. Enligt nuvarande ordning krävs för sådana beslut sju respektive tre
domare.
Vidare föreslogs att riksdagen skulle godkänna en förklaring om
förtida tillämpning av protokoll 14a, för att Europadomstolen så fort som
möjligt skulle kunna tillämpa reglerna i mål mot Sverige.
Utskottet tillstyrkte regeringens proposition.
Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.
Säkerhetskopiors
rättsliga status (KU23)
I betänkande KU23
behandlade utskottet regeringens proposition 2009/10:58 Säkerhetskopiors
rättsliga status och motionsyrkanden väckta med anledning av propositionen samt
motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2009. I propositionen föreslogs
att det i ett tillägg till 2 kap. 10 § tryckfrihetsförordningen skulle slås
fast att säkerhetskopior som förvaras endast i syfte att möjliggöra
återskapande av information som gått förlorad i en myndighets IT-system till
följd av t.ex. ett systemhaveri, skulle undantas från begreppet allmän
handling. Vidare föreslogs att bestämmelsen om sekretess för uppgifterna på de
s.k. tsunamibanden skulle fortsätta att gälla, med viss justering. Sekretessen
bör enligt förslaget gälla i högst 70 år.
Lagrådet hade yttrat sig över lagförslagen.
Ändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2011.
Utskottet tillstyrkte propositionen som vilande i den del som
gällde ändringarna i tryckfrihetsförordningen och avstyrkte motionsyrkandena.
Lagförslaget beträffande offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) borde
enligt utskottet antas först om riksdagen slutligt antar förslaget till lag om
ändring i tryckfrihetsförordningen. Behandlingen av propositionen i denna del
borde därför enligt utskottets uppfattning skjutas upp till nästa riksmöte, tillsammans
med de motionsyrkanden som är hänförliga till detta lagförslag. Motionsyrkandena
från den allmänna motionstiden 2009 avstyrktes.
I betänkandet fanns en reservation av v.
Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.
Justitieombudsmännens
ämbetsberättelse (KU24)
I betänkande KU24
behandlade utskottet redogörelse 2009/10:JO1 Justitieombudsmännens
ämbetsberättelse för tiden den 1 juli 2008–30 juni 2009. Vidare
behandlades en skrivelse från chefs-JO Mats Melin som inkom till utskottet den
4 december 2009.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga redogörelsen till
handlingarna. Vidare föreslog utskottet med utnyttjande av sin initiativrätt
ett tillkännagivande till riksdagsstyrelsen om en översyn av instruktionen för
Riksdagens ombudsmän.
Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.
En ny radio-
och tv-lag (KU25)
I betänkande KU25
behandlade utskottet proposition 2009/10:115 En ny radio- och tv-lag och
motionsyrkanden väckta med anledning av propositionen samt motionsyrkanden från
allmänna motionstiden 2009. I propositionen föreslog regeringen att radio- och
tv-lagen (1996:844) skulle ersättas av en ny lag med samma namn. Den föreslagna
lagen innebär att Europaparlamentets och rådets direktiv 89/552/EEG av den 3
oktober 1989 om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i
medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillhandahållande av
audiovisuella medietjänster (AV-direktivet) genomförs i svensk lagstiftning.
Vidare föreslogs huvudsakligen följdändringar i en rad andra lagar.
I propositionen framhölls att den nya radio- och tv-lagen givits
en förbättrad överskådlighet genom en förändrad struktur. Förtydliganden
föreslogs vidare när det gällde annons- och reklambegreppen och förslag
lämnades om införande av regelsystem för nya annonstekniker. Vidare lämnade
regeringen förslag när det gällde regleringen för kabel-tv-nät. Därutöver
lämnades förslag som innebär att omfattningen av tillståndsplikten för
sändningar av ljudradio och tv-program minskar, att tillståndsplikt införs för
att sända sökbar text-tv samt att tillstånd för att sända tv och sökbar text-tv
i vissa fall ska kunna överlåtas.
Propositionen innehöll dessutom förslag till ett nytt regelsystem
för kommersiell radio. Förslagen innebär bl.a. att regler för digitala
kommersiella radiosändningar
införs, att tillstånd att sända analog kommersiell radio ska fördelas genom
slutna anbudsförfaranden, att tillståndsperioderna ska vara åtta år, att krav
på att sändningarna ska innehålla eget material och program med lokal
anknytning tas bort samt att möjligheterna till sponsring utökas. När det
gällde närradiosändningar lämnades förslag som innebar ökade möjligheter för
tillståndshavare dels att sända material som inte har producerats för den egna
verksamheten, dels att få ett större sändningsområde än en kommun. Förslagen
innebär också att kretsen av tillståndshavare utökas. Vissa förslag lämnades
även om lokala kabelsändarföretag.
Vidare föreslog regeringen att Radio- och tv-verket och Granskningsnämnden
för radio och tv skulle avvecklas och att myndigheternas verksamheter skulle
tas över av en nybildad myndighet, Myndigheten för radio och tv. Regeringen föreslog också att Taltidningsnämnden
skulle avvecklas som myndighet, och att dess verksamhet skulle föras över till
Talboks- och punktskriftsbiblioteket.
Den nya radio- och tv-lagen och lagändringarna i övrigt föreslogs
träda i kraft
den 1 augusti 2010.
Utskottet tillstyrkte delvis med vissa lagtekniska justeringar
regeringens förslag
och avstyrkte samtliga motioner.
I
betänkandet fanns tio reservationer av s, v och mp.
Riksdagen
biföll utskottets förslag till beslut.
Vissa
vallagsfrågor (KU26)
I betänkande KU26
behandlade utskottet motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2009.
Yrkandena avsåg frågor om hantering av röstlängder, om valsedlar, om
röstningsförfarande, om valkretsnamn och om en strategi för hur valinformation
kunde göras tillgänglig för personer med lässvårigheter. Av dessa yrkanden
behandlades några i förenklad ordning.
Utskottet avstyrkte motionsyrkandena.
I betänkandet förelåg en reservation av s och v.
Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.
Vissa
författningsfrågor m.m. (KU27)
I betänkande KU27
behandlade utskottet motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2009. Yrkandena
avsåg frågor om minskning av antalet riksdagsledamöter, offentlighet åt
kontakttillfällen med statschefen, användningen av burka eller niqab i Sverige,
mänskliga rättigheter, en svensk motsvarighet till habeas corpus-institutet,
karantänsregler för statsråd, återinförande av valmonarki, införande av
republik och avvecklande av monarkin, samvetsfrihet och vissa samvetsklausuler,
förbud mot opinionsundersökningar dagarna före riksdagsvalet, värdekommission
samt statschefens ställning och uppgifter i samband med regeringsbildning. Av
dessa yrkanden behandlades några i förenklad ordning.
Utskottet avstyrkte samtliga motioner.
Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.
Kommittéberättelse
2010 m.m. (KU28)
I betänkande KU28
behandlade utskottet regeringens skrivelse 2009/10:103 Kommittéberättelse 2010.
Dessutom behandlades motionsyrkanden från de allmänna motionstiderna 2008 och
2009 som gällde lagstiftningsprocessen. Motionerna gällde nordiska
konsekvensanalyser i samband med lagstiftning, ändringar av
kommittéförordningen, geografisk spridning vid bemanning av utredningar och
anda arbetsgrupper, insyn i EU:s arbetsgrupper m.m. Samtliga motionsyrkanden
bereddes i förenklad ordning eftersom de rörde samma eller i huvudsak samma
frågor som riksdagen redan hade behandlat under mandatperioden.
Utskottet föreslog riksdagen att lägga skrivelsen till
handlingarna och avstyrkte motionsyrkandena.
Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.
Statlig
förvaltning (KU29)
I betänkande KU29
behandlade utskottet motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2009.
Motionerna avsåg frågor om myndigheternas opinionsbildande verksamhet,
myndigheternas kontakter med enskilda, insynsråd, gemensam standard för
e-legitimation m.m. Vissa andra motioner tar upp samma eller i huvudsak samma
frågor som riksdagen har behandlat tidigare under valperioden och dessa
behandlades därför förenklat i ett särskilt avsnitt.
Utskottet avstyrkte motionsyrkandena.
Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.
Minoritetsfrågor
(KU30)
I betänkande KU30
behandlade utskottet motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2009.
Motionsyrkandena avsåg frågor om nordisk samekonvention, minoritetsspråkens
ställning, omfattningen av minoritetsspråkslagstiftningens användning samt
tillsynen av minoritetsspråkens användning i bl.a. äldreomsorgen.
Utskottet avstyrkte motionsyrkandena.
I betänkandet fanns en reservation av s, v och mp.
Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.
Allmänna
helgdagar m.m. (KU31)
I betänkande KU31
behandlade utskottet motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2009.
Motionsyrkandena avsåg bl.a. helgdagar, flaggdagar, belöning i form av
flaggutdelning och medborgarceremonier. Ett antal yrkanden hade behandlats
tidigare under mandatperioden och behandlades därför i förenklad ordning. Dessa
yrkanden avsåg flaggning med EU-flaggan, offentliga belöningssystem,
nationalsången och en minnesdag för Raoul Wallenberg.
Utskottet avstyrkte motionsyrkandena.
I betänkandet fanns en reservation av v och mp.
Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.
Ett europeiskt
medborgarinitiativ (KU32 utlåtande)
I utlåtande KU32
behandlade utskottet kommissionens grönbok om ett europeiskt
medborgarinitiativ, KOM(2009) 622. Grönboken innehöll kommissionens analys av
tio rättsliga, administrativa och praktiska aspekter på hur det europeiska
medborgarinitiativet skulle fungera i praktiken. Kommissionen ställde för varje
aspekt ett antal frågor som berörda parter inbjöds att besvara inom ramen för
kommissionens samråd.
Utskottet betonade vikten av att kommande förslag i kommissionens grönbok
till bestämmelser om de förfaranden och villkor som krävs för ett framläggande
av ett medborgarinitiativ borde utformas så pragmatiskt som möjligt och att
omfattande administrativa förfaranden på nationell nivå borde undvikas.
Utskottet framhöll därtill betydelsen av att regelverket utformas så att det i
möjligaste mån, och utan att inverka menligt på rättssäkerheten, undviker
formella krav som försvårar för medborgare att få till stånd initiativ. Därutöver
lämnade utskottet ett antal svar och synpunkter på grönbokens frågor.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga utlåtandet till
handlingarna.
Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.
Rättelse av
ändring i riksdagsordningen (KU33 initiativ)
I betänkande KU33
behandlade utskottet på eget initiativ en ändring av tilläggsbestämmelsen
5.12.1 i riksdagsordningen, som innebar att en lydelse som tilläggsbestämmelsen
fått av misstag rättas samt att rubriker i 10 kap. riksdagsordningen som av
misstag fått en felaktig placering rättas.
Lagen om ändring i riksdagsordningen föreslogs träda i kraft den 1
januari 2010.
Utskottet tillstyrkte initiativet.
Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.
Barnpornografibrottet
(KU34)
I betänkande KU34
behandlade utskottet regeringens proposition 2009/10:70 Barnpornografibrottet,
proposition 2009/10:50 Avskaffande av preskription för vissa allvarliga brott
såvitt avser 35 kap. 4 § BrB och proposition 2009/10:152 Förstärkt
straffrättsligt skydd mot människohandel såvitt avser 2 kap. 2 § BrB samt
motionsyrkanden från allmänna motionstiderna 2008 och 2009. I proposition 2009/10:70 föreslogs
främst ändringar i tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen och
brottsbalken. Vissa ändringar föreslogs även i lagen (1990:886) om granskning
och kontroll av filmer och videogram, lagen (1998:112) om ansvar för
elektroniska anslagstavlor och lagen (2007:978) om hemlig rumsavlyssning.
Proposition 2009/10:70 innehöll förslag som syftade till att
åstadkomma en effektivare bekämpning av barnpornografibrott. I propositionen
föreslogs en ändring i brottsbalken som innebär att det straffbara området
utvidgas för den form
av barnpornografibrott som består i att skildra barn i pornografisk bild. Gärningsformen
kommer därigenom att omfatta alla fall av skildring av fullt pubertetsutvecklade
barn under 18 år. Genom ändringar i de bestämmelser i tryckfrihetsförordningen
och yttrandefrihetsgrundlagen som undantar barnpornografiska bilder från dessa
grundlagars tillämpningsområden möjliggjordes ändringarna i brottsbalken. Dessa
lagändringar föreslogs träda i kraft den 1 januari 2011.
I propositionen föreslogs härutöver bl.a. följande ändringar i
brottsbalken. En ny form av straffbar befattning med pornografiska bilder av
barn införs. Den nya befattningsformen skulle bestå i att någon betraktar en
barnpornografisk bild
som han eller hon berett sig tillgång till. Vidare föreslogs ett förtydligande
av de omständigheter som skulle kunna medföra att ett barnpornografibrott
bedöms som grovt brott. Ändringar föreslogs också i reglerna om svensk domsrätt
och åtalspreskription i fråga om barnpornografibrott. Lagändringarna i dessa
delar föreslogs träda i kraft den 1 juli 2010.
Justitieutskottet hade yttrat sig över propositionen.
Utskottet tillstyrkte regeringens förslag till ändringar i tryckfrihetsförordningen
och yttrandefrihetsgrundlagen och föreslog att de skulle antas som vilande.
Enligt utskottets mening hade regeringens förslag 2 till lag om ändring i brottsbalken ett sådant samband med de
föreslagna grundlagsändringarna att det borde antas först i samband med att
riksdagen slutligt antar förslagen till grundlagsändringar. Utskottet föreslog
därför att behandlingen i denna del skulle skjutas upp till riksmötet 2010/11.
Utskottet tillstyrkte delvis regeringens förslag i övrigt och
avstyrkte samtliga motioner.
I betänkandet fanns en reservation av s.
Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.
Sekretess vid
Skatteverkets handläggning av ärenden om dödförklaring (KU35)
I betänkande KU35
behandlade utskottet regeringens proposition 2009/10:64 Sekretess vid
Skatteverkets handläggning av ärenden om dödförklaring. I propositionen
föreslås att två nya bestämmelser tas in i offentlighets- och sekretesslagen
(2009:400). Syftet med de föreslagna bestämmelserna är att uppgifter om en
enskilds personliga förhållanden ska skyddas vid Skatteverkets handläggning av
ärenden enligt lagen (2005:130) om dödförklaring. För uppgifter om enskildas
personliga förhållanden i sådana ärenden föreslogs att sekretess ska gälla om
det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om
uppgiften röjs. I de fall Skatteverket får en sekretessreglerad uppgift från en
annan myndighet i ett ärende om dödförkla-
ring föreslogs att sekretessen skulle överföras till Skatteverket. Det innebar
att Skatteverket skulle tillämpa samma sekretessbestämmelse för uppgiften som
den ingivande myndigheten.
Bestämmelserna föreslogs träda i kraft den 1 april 2010.
Utskottet tillstyrkte regeringens förslag.
Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.
Patientnämnderna
– begränsning av sekretessbrytande bestämmelse (KU36)
I betänkande KU36
behandlade utskottet regeringens proposition 2009/10:71 Patientnämnderna
– begränsning av sekretessbrytande bestämmelse. I propositionen föreslog
regeringen att offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), förkortad OSL,
ändrades så att den sekretessbrytande bestämmelsen i 25 kap. 11 § OSL inte
skulle gälla för verksamhet i patientnämnder. Ändringen föreslogs träda i kraft
den 1 maj 2010.
Utskottet tillstyrkte regeringens förslag.
Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.
Regionalt
utvecklingsansvar i vissa län (KU37)
I betänkande KU37
behandlade utskottet regeringens proposition 2009/10:156 Regionalt
utvecklingsansvar i vissa län och motionsyrkanden väckta med anledning av
propositionen. I propositionen föreslogs att försöksverksamheten med ändrad
regional ansvarsfördelning i Skåne och Västra Götalands län skulle göras om
till att gälla permanent. Verksamheten skulle regleras genom en ny lag som
skulle omfatta Gotlands, Skåne, Hallands och Västra Götalands län. Lagen
föreslogs innehålla bestämmelser om regionalt tillväxtarbete och om länsplaner
för regional transportinfrastruktur. I propositionen föreslogs också ändringar
i lagen (2002:34) om samverkansorgan i länen och lagen (2007:459) om
strukturfondspartnerskap.
Lagförslagen föreslogs träda i kraft den 1 januari 2011.
Utskottet tillstyrkte i huvudsak regeringens förslag. När det
gällde beteckningarna regionfullmäktige och regionstyrelse ansåg utskottet dock
att övervägande skäl talade för att också Gotland borde ges möjlighet att
använda beteckningarna. Utskottet föreslog att riksdagen skulle tillkännage för
regeringen som sin mening att regeringen borde återkomma med ett förslag i
detta avseende. Utskottet tillstyrkte ett motionsyrkande och avstyrkte ett
motionsyrkande.
I betänkandet fanns en reservation av s, v och mp.
Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.
Dialog om
samhällets värdegrund (KU38)
I betänkande KU38
behandlade utskottet regeringens skrivelse 2009/10:106 Dialog om samhällets
värdegrund. I skrivelsen redovisade regeringen syftet med satsningen på en
dialog om samhällets värdegrund, det arbete som hittills hade bedrivits samt de
frågor som enligt regeringens bedömning var strategiska för det framtida arbetet.
Utskottet föreslog riksdagen att skrivelsen skulle läggas till
handlingarna.
Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.
Indelning i
utgiftsområden m.m. (KU39)
I betänkande KU39
behandlade utskottet dels regeringens proposition 2009/10:100 2010 års
ekonomiska vårproposition förslagspunkterna 2–18, som gällde ändringar i
lagen (1996:1059) om statsbudgeten, förkortad budgetlagen, och förändringar i
fråga om utgiftsområdena, dels regeringens proposition 2009/10:165 Den nya
skollagen – För kunskap, valfrihet och trygghet förslagspunkt 4, som
gällde ändringar i riksdagsordningen, dels ett yrkande väckt med anledning av
budgetpropositionen. Regeringens förslag till ändringar i budgetlagen innebär
att det införs en skyldighet för regeringen att lämna förslag till mål för den
offentliga sektorns finansiella sparande (överskottsmål) till riksdagen och att
vid minst två tillfällen under budgetåret redovisa för riksdagen hur målet
uppnås.
Genom att utnyttja sin initiativrätt, som följer av 3 kap. 7 §
riksdagsordningen, lade utskottet fram förslag till lag om ändring i
riksdagsordningen och förslag till lag om ändring i offentlighets- och
sekretesslagen (2009:400). Förslagen i de två utskottsinitiativen utgjorde
rättelser och tidigare obeaktade följdändringar.
Utskottet tillstyrkte dels regeringens förslag till lag om ändring
i budgetlagen med den ändringen att 36 a
§ får den lydelse som utskottet hade föreslagit i bilaga 3 i betänkandet, dels
utskottets förslag till lag om ändring i riksdagsordningen, dels utskottets förslag
till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen. Utskottet avstyrkte
motionsyrkandet.
Utskottet
föreslog även att riksdagen skulle tillkännage för riksdagsstyrelsen som sin
mening vad utskottet anfört om en reglering av ansvarsförhållandena mellan
riksdagens nämnder och riksdagsförvaltningen och om en översyn av
ekonomiadministrativa bestämmelser för riksdagsförvaltningen m.fl.
Samtliga lagförslag föreslogs träda i kraft den 1 augusti 2010
utom förslagen till ändringar av tilläggsbestämmelserna 4.6.9 och 4.6.11 till
riksdagsordningen som
föreslogs träda i kraft den 1 juli 2011.
I utskottets förslag till lag om ändring i riksdagsordningen
föreslogs ändringar i riksdagsordningens huvudbestämmelser. Utskottet föreslog
att dessa ändringar skulle beslutas enligt 8 kap. 16 § andra meningen
regeringsformen.
I betänkandet fanns en reservation av s, v och mp.
Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.
Säkerhetskontroll
vid offentliga sammanträden i kommuner och landsting (KU40)
I betänkande KU40
behandlade utskottet regeringens proposition 2009/10:117 Säkerhetskontroll vid
offentliga sammanträden i kommuner och landsting. I propositionen föreslogs en
ny lag om säkerhetskontroll vid offentliga sammanträden i kommuner och
landsting som innebar att kommuner och landsting skulle få anordna
säkerhetskontroll vid sina offentliga sammanträden. Säkerhetskontroll skulle
kunna genomföras om det vid ett offentligt sammanträde fanns anledning att
befara att brott skulle komma att förövas som innebar en allvarlig fara för
någons liv, hälsa eller frihet eller för omfattande förstörelse av egendom.
Som en följd av den nya lagen föreslogs också vissa ändringar i
lagen (1980:578) om ordningsvakter.
Lagarna föreslogs träda i kraft den 1 juli 2010.
Utskottet tillstyrkte regeringens förslag.
Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.
Uppskov till
2010/11 års riksmöte med behandlingen av vissa ärenden (KU41)
I betänkande KU41
föreslår utskottet att riksdagen medger att behandlingen av redogörelse
2009/10:RS2 Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2009 och
framställning 2009/10:RRS30 Riksrevisionens styrelses framställning om
sammanslagningar av myndigheter samt de övriga ärenden som kan komma att
hänvisas till utskottet under återstoden av innevarande riksmöte får skjutas
upp till riksmötet 2010/11.
Utskottet tillstyrkte förslaget.
Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.
Nya villkor
för stödet till dagspressen (KU42)
I betänkande KU42
behandlade utskottet regeringens proposition 2009/10:199 Nya villkor för stödet
till dagspressen och motionsyrkanden väckta med anledning av propositionen. I propositionen gör regeringen bedömningen
att vissa av bestämmelserna i presstödsförordningen (1990:524) som reglerar
stödet borde ändras för att säkerställa att förordningen inte står i strid med
EU:s statsstödsregler.
Regeringen föreslog att högfrekventa storstadstidningar skulle
vara berättigade till det allmänna driftsstöd som gällde för övriga hög- och
medelfrekventa dagstidningar. Storstadstidningar som normalt kommer ut med sju nummer per vecka skulle därutöver kunna
få ett extrastöd som motsvarar maximalt 40 % av de nettokostnader som följer av
de krav som särskilt ställs på denna typ av tidningar i presstödsförordningen.
Det sammanlagda driftsstödet till storstadstidningar skulle dock inte få
överstiga 45 miljoner kronor per år. Minskningen av driftsstödet från nuvarande
nivå skulle ske etappvis under fem år med början i januari 2011. Regeringen
föreslog också att gränser skulle införas för hur stor del av
tidningsföretagens kostnader som fick täckas av driftsstödet. Vidare föreslog
regeringen att de befintliga övergångsbestämmelserna i presstödsförordningen
skulle tas bort.
Regeringen bedömde att de föreslagna ändringarna i presstödsförordningen
borde träda i kraft den 1 januari 2011. I propositionen anfördes dock att ändringarna
inte kunde träda i kraft innan de godkänts av Europeiska kommissionen som
genomför en prövning av presstödet. Vidare bedömde regeringen att presstödsförordningens
giltighet borde begränsas så att den gällde t.o.m. den 31 december 2016. En
översyn av presstödet borde enligt regeringens bedömning göras och nödvändiga
ändringar av systemet föreslås i så god tid att de kan träda i kraft den 1
januari 2017.
Utskottet tillstyrkte regeringens förslag om driftsstödet till
storstadstidningar, driftsstödets andel av tidningsföretagens kostnader och
befintliga övergångsbestämmelser.
Utskottet avstyrkte samtliga motionsyrkanden.
I betänkandet fanns en reservation av s, v och mp.
Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.
Prövning av
fråga om tillämpligheten av 2 kap. 12 § tredje stycket regeringsformen i visst
fall (bet. 2009/10:AU5) (KU43)
I betänkande KU43
behandlade utskottet lagförslagen i arbetsmarknadsutskottets betänkande
2009/10:AU5 som riksdagen hänvisat till konstitutionsutskottet för prövning av
lagförslagen som avses i 2 kap. 12 § femte stycket regeringsformen.
Konstitutionsutskottet hade begärt in yttrande från Lagrådet.
Konstitutionsutskottet förklarade att vilandeförfarandet i 2 kap.
12 § tredje stycket regeringsformen inte var tillämpligt på någon av
bestämmelserna i de aktuella lagförslagen.
Utskottet anmälde enligt 2 kap. 12 § tredje stycket
regeringsformen resultatet av sin prövning för riksdagen.
I betänkandet fanns två särskilda yttranden av s, v och mp.
Riksdagen lade utskottets betänkande till handlingarna.
Yttranden till
andra utskott
2009/10:KU1y till
finansutskottet över budgetpropositionens (2009/10:1) förslag till ram för
utgiftsområde 1 Rikets styrelse 2010–2012 jämte motioner.
2009/10:KU2y till
försvarsutskottet över proposition 2008/09:201 Förstärkt integritetsskydd vid
signalspaning jämte motion.
2009/10:KU3y till
arbetsmarknadsutskottet över proposition 2009/10:7 Vissa ändringar i
arbetslöshetsförsäkringen (punkt 2 avsnitt 6) jämte motion.
2009/10:KU4y till
näringsutskottet över proposition 2008/09:231 Konfliktlösning vid offentlig
säljverksamhet på marknaden m.m. jämte motioner.
2009/10:KU5y till
arbetsmarknadsutskottet över proposition 2009/10:48 Åtgärder med anledning av
Lavaldomen.
2009/10:KU6y till
justitieutskottet om subsidiaritetsprövning av ett förslag till direktiv om
bekämpande av sexuella övergrepp mot barn m.m. Europeiska kommissionens förslag
till Europaparlamentets och rådets direktiv om bekämpande av sexuella övergrepp
mot barn, sexuell exploatering av barn och barnpornografi samt om upphävande av
rambeslut 2004/68/RIF (KOM(2010) 94 slutlig).
2009/10:KU7y till
finansutskottet över proposition 2009/10:175 Offentlig förvaltning för demokrati,
delaktighet och tillväxt jämte motioner.
2009/10:KU8y till
finansutskottet över proposition 2009/10:151 Ett starkare skydd för den
enskildes integritet vid kreditupplysning.
2009/10:KU9y till
justitieutskottet över proposition 2009/10:105 Barn under 15 år som misstänks
för brott jämte motion.
EU-frågor
Utskottet fortsatte
under riksmötet att följa och behandla EU-frågor inom sitt beredningsområde.
Information från företrädare för regeringen eller Regeringskansliet lämnades
vid fem tillfällen. Kulturministern lämnade vid ett tillfälle (den 17 september
2009) information om presstödet och kommissionens fortsatta hantering av
statsstödsärendet. Företrädare för Statsrådsberedningen lämnade information om
arbetsordningarna för rådet och Europeiska rådet m.m. (den 24 november 2009).
Statssekreteraren vid Justitiedepartementet lämnade information till utskottet
dels om ärendet gällande presstödet (den 8 december 2009), dels om aktuella
EU-ärenden (den 4 mars 2010). Även företrädare för Integrations- och jämställdhetsdepartementet
lämnade information till utskottet om aktuella EU-ärenden (den 16 mars 2010).
Kulturministern överlade vid två tillfällen (den 15 december 2009
och 25 mars 2010) med utskottet (i enlighet med 10 kap. 4 § riksdagsordningen) om
presstödet och kommissionens fortsatta hantering av statsstödsärendet. Utskottets
ordförande konstaterade vid överläggningen den 15 december 2009 att det fanns ett
enhälligt stöd i utskottet för den vid överläggningen redovisade ståndpunkten
inför det fortsatta arbetet. Vid överläggningen den 25 mars 2010 presenterade
regeringen en revidering av Sveriges ståndpunkt som hade formulerats vid
överläggningen den 15 december 2009. Utskottets ordförande konstaterade dels att
det fanns en majoritet i utskottet för den vid överläggningen redovisade
revideringen av Sveriges ståndpunkt inför det fortsatta arbetet, dels att
företrädarna för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna i
en avvikande mening bl.a. motsatte sig ståndpunkten att en tidsfrist på sex år
skulle fastställas för pressförordningen.
Statssekreteraren vid Justitiedepartementet överlade med utskottet
om regeringens ståndpunkt vad gäller frågan om ett rådsbeslut med förhandlingsmandat
inför EU:s anslutning till Europakonventionen (den 20 maj 2010). Inför överläggningen
översände regeringen en skriftlig ståndpunkt. Utskottets ordförande konstaterade
att det fanns ett enhälligt stöd i utskottet för regeringens ståndpunkt inför
det fortsatta arbetet.
Inkommande EU-dokument samt behandlingen av dessa vid EU:s institutioner
har löpande anmälts till utskottet. Särskild vikt har lagts vid Lissabonfördragets
ikraftträdande (inklusive frågan om ett europeiskt medborgarinitiativ och
följdlagstiftning avseende kommissionens genomförandebefogenheter enligt
artiklarna 290 och 291 i EUF-fördraget), öppenhetsfrågor (inklusive
öppenhetsförordningen) och mediefrågor (särskilt presstödet).
Utskottet avgav dels ett utlåtande (KU32) om
ett europeiskt medborgarinitiativ, dels ett betänkande (KU2) om tillämpningen av
Lissabonfördraget i riksdagen, dels ett betänkande (KU42) om nya villkor för
stödet till dagspressen.
I övrigt behandlade konstitutionsutskottet olika EU-relaterade ärenden
i ett antal yttranden. I ett yttrande till justitieutskottet (KU6y) över subsidiaritetsprövning
av ett förslag till direktiv om bekämpande av sexuella övergrepp mot barn m.m.
hade konstitutionsutskottet inte något att invända mot direktivförslaget från
subsidiaritetssynpunkt. Därutöver bedömde konstitutionsutskottet att artikel 21
i direktivförslaget inte kunde anses innebära att det krävs att medlemsstaterna
inför tvingande rättsliga föreskrifter om en spärr för webbsidor som sprider
barnpornografi. Sådana föreskrifter skulle vara svåra att förena med bl.a. den
svenska grundlagsregleringen på tryck- och yttrandefrihetens område.
Offentliga och
interna utfrågningar m.m.
Utskottet anordnade
under riksmötet totalt 14 offentliga utfrågningar i 10 granskningsärenden.
Utskottet höll en
forskarutfrågning den 29 november 2009 om Sveriges grundlagar och
rättsutvecklingen i EU med professor Ulf Bernitz, universitetslektor Eva Edwardsson
och regeringsrådet Henrik Jermsten.
Utskottet fick muntlig
information vid 12 tillfällen i aktuella ärenden om Riksdagsförvaltningens
årsredovisning, riksdagsstyrelsens budgetförslag, JO:s ämbetsberättelse,
presstöd, aktuella EU-frågor och ett starkare skydd för den enskildes
integritet vid kreditupplysning.
Resor och
besök
Den 2 december 2009
besökte utskottet Datainspektionen.
Den 20 januari 2010
besökte utskottet Riksbanken.
Information om
utskottet och dess verksamhetsområde
Den 11 november 2009
tog ordföranden och kanslichefen emot en delegation från Ministry of
Supervision (MoS), Folkrepubliken Kina.
Vissa
kvantitativa uppgifter om utskottets verksamhet
Utskottet avlämnade 43
betänkanden till kammaren och 9 yttranden till annat utskott. Två
granskningsbetänkanden avgavs, ett innehållande resultatet av allmänna
granskningar i december 2009 och ett med resultatet av särskilda granskningar i
juni 2010. Det allmänt inriktade granskningsbetänkandet omfattade 11
huvudpunkter och vårens granskningsbetänkande 33 anmälda
granskningsärenden, redovisade under 6 huvudrubriker.
Under riksmötet höll utskottet 48 sammanträden
med allmänna ärenden och 47 sammanträden med granskningsärenden. Den
sammanlagda sammanträdestiden under riksmötet omfattade 61 timmar.
Till utskottet hänvisades 17 propositioner
inklusive 1 proposition som överlämnats från annat utskott. Till utskottet
hänvisades 225 motioner under allmänna motionstiden och 14 följdmotioner.
Utskottet behandlade 348 motionsyrkanden. Utskottet behandlade vidare 4
skrivelser från regeringen samt 5 framställningar och 3 redogörelser från olika
riksdagsorgan.
