Svar på frågorna
2009/10:921 Turkiet och brott mot FN:s barnkonvention
2009/10:932 Barns rättigheter i Turkiet
Utrikesminister Carl Bildt
Anne Ludvigsson och Amineh Kakabaveh har frågat mig
om Turkiet och brott mot FN:s barnkonvention och om barns rättigheter i
Turkiet. Jag väljer att besvara frågorna i ett sammanhang.
Det
är aldrig acceptabelt att minderåriga kan åtalas och dömas som vuxna. Turkiets
lag om skydd av barn anger att alla turkiska medborgare upp till 18 år är barn
som därmed också ska åtnjuta barns rättigheter. I det avseendet är 2006 års
tillägg till landets antiterrorismlagstiftning som möjliggör att minderåriga
mellan 15 och 18 år kan lagföras som vuxna, problematiska både i innehåll och
tillämpning.
Detta
är också en av frågorna som Sverige och EU regelbundet bevakar och tar upp med
Turkiet inom ramen för landets EU-anslutningsförhandlingar. Vi kommer att fortsätta
att ställa krav på Turkiet att antiterrorismlagen, liksom lagstiftningen i
övrigt, fullt ut anpassas till EU:s medlemskapskriterier och bringas i
överensstämmelse med Europakonventionen om mänskliga rättigheter och andra
relevanta konventioner. Jag har i samtal med Turkiets utrikesminister själv
tagit upp bland annat problemen med att minderåriga häktas och fängslas.
Det
innebär samtidigt inte att Sverige förringar landets behov av att kunna bekämpa
terroristattacker, attacker som i dagens Turkiet är en brutal realitet och som
fortsätter att drabba befolkningen.
En
positiv signal i sammanhanget är att den turkiska regeringen, inom ramen för de
politiska reforminitiativ som har lanserats för att stärka alla medborgares
grundläggande rättigheter, föreslagit en lagändring som bättre skulle reglera
hur den rättsliga prövningen ska ske i fall där minderåriga anklagas för terroristbrott.
Lagförslaget har slutbehandlats i
justitieutskottet och förelagts kammaren. Förhoppningen är att det kan antas av
det turkiska parlamentet inom den närmaste tiden.
På det övergripande planet har viktiga demokratiska
reformer genomförts i Turkiet sedan 1999 då landet gavs EU-kandidatstatus.
Reformprocessen, för vilken det framtida medlemskapet förblir en viktig
drivkraft, har bidragit till att Turkiet har närmat sig europeisk standard i
respekten för grundläggande fri- och rättigheter. Samtidigt är ytterligare
reformer nödvändiga inom olika områden. Full respekt för mänskliga rättigheter,
minoritetsrättigheter och fullgod rättssäkerhet förblir grundläggande villkor
för EU-medlemskap. Reformlöften behöver följas av konkreta åtgärder, så som har
skett i fallet med de konstitutionella ändringar som den turkiska regeringen
för en tid sedan lade fram i landets parlament. Men det är också viktigt att EU
står fast vid löftet att erbjuda Turkiet fullvärdigt EU-medlemskap när alla
kriterier för detta har uppfyllts.