Svar på fråga
2009/10:899 Sveriges miljökatastrofberedskap
Försvarsminister Sten Tolgfors
Birgitta Eriksson har frågat miljöministern vilka
åtgärder han har vidtagit för att stärka Sveriges beredskap mot
miljökatastrofer som orsakas av ett större utsläpp i havet av olja eller
naturgas. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara
på frågan.
Varje dag transporteras olja på Östersjön
motsvarande nästan 20 000 lastbilar med släp. Oljetransporterna förväntas
dessutom öka i framtiden. Åtgärder för att
minska risken för olyckor genom trafiksepareringsåtgärder till sjöss och ett
aktivt sjösäkerhetsarbete, inte minst inom den internationella
sjöfartsorganisationen är därför något Sverige prioriterar. För den händelse
att en olycka inträffar svarar Kustbevakningen för miljöräddning till sjöss och
skademinimering vid utsläpp av farliga ämnen.
Regeringen har förstärkt Kustbevakningens fartygs-
och flygplansflotta. Det sista fartyget i 001-serien, KBV 003, levererades
nyligen till sin hemmahamn i Karlskrona. De två tidigare fartygen som
anskaffats under innevarande mandatperiod har kapacitet till nödbogsering,
oljebekämpning och storskalig brandbekämpning. KBV 003 är
specialkonstruerat för att även kunna användas för att bekämpa och hantera
utsläpp vid kemikalieolyckor till sjöss. Sveriges beredskap för att skydda
Östersjön vid olje- och kemikalieutsläpp och att bogsera och brandbekämpa vid
fartygsolyckor har stärkts.
Därutöver har regeringen anslagit pengar för inköp
av fyra något mindre kombinationsfartyg. Dessa fartyg ska börja levereras i
april 2011.
Den stora satsningen på förnyelse av Kustbevakningens
fartygs- och flygplansflotta är betydelsefull för svenska farvatten, men också
för EU.
Den internationella samverkan för en bättre
havsmiljö, för insatser vid olyckor och för en effektiv gemensam krishantering
ökar.
Kustbevakning deltar aktivt i flera internationella
samarbeten. Dessa blir allt viktigare för att tidigt upptäcka överträdelser av
gällande utsläppsbestämmelser och för att kunna bekämpa dessa när de väl skett.
Det nordiska samarbetet inom ramen för Köpenhamnsavtalet, Östersjösamarbetet
genom Helcom och samarbetet inom EU är i detta sammanhang centrala för Sveriges
förmåga att kunna möta ett större utsläpp, då avtalen innehåller möjligheter
för staterna att bistå varandra. Detta operativa samarbete möjliggör för
staterna att i händelse av en olycka begära assistans, vilket innebär att de
nationella resurserna kraftigt kan förstärkas i händelse av en olycka.
Avslutningsvis har jag noterat att oppositionen
vill skära ned på Kustbevakningen med 35 miljoner kronor. Konsekvenserna
innebär att Kustbevakningen behöver ställa av fartyg och säga upp personal.
Detta påverkar kraftigt möjligheten att kunna bedriva effektiv miljöräddningstjänst
och sjöövervakning.