den 2 juni

Svar på fråga

2009/10:845 Omsorg för äldre på minoritetsspråk

Statsrådet Maria Larsson

Nina Lundström har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta för att stärka äldres rätt till valfrihet och omsorg på sitt eget språk.

Att tillförsäkra de äldre ett värdigt liv i äldreomsorgen är och har varit min högsta prioritet under mandatperioden. En rad åtgärder har genomförts och flera är på gång.

Från den första januari 2010 gjordes en förändring i socialtjänstlagen som innebär att kommuner ska verka för att det finns tillgång till personal med kunskaper i finska, meänkieli eller samiska där detta behövs i omvårdnaden av äldre människor (SOL 5 kap. 6 §.)

I den nya strategin för de nationella minoriteterna, Från erkännande till egenmakt – regeringens strategi för de nationella minoriteterna (prop. 2008/09:158), har regeringen således lyft fram behovet av att kunna få äldreomsorg på nationellt minoritetsspråk.

Den 1 januari 2010 trädde även lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk i kraft. I 18 § framgår att en kommun i ett förvaltningsområde ska erbjuda den som begär det möjlighet att få hela eller delar av den service och omvårdnad som erbjuds inom ramen för äldreomsorgen av personal som behärskar finska, meänkieli respektive samiska. Detsamma gäller kommuner utanför ett förvaltningsområde, om kommunen har tillgång till personal som är kunnig i språket.

Kommuner kan också enligt den nya lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk ansöka hos regeringen om frivillig anslutning till förvaltningsområde och därmed bli berättigade till extra statsbidrag från staten. Det ger också nya möjligheter för kommunerna att arbeta med dessa frågor.

Sedan 1 januari 2009 är det möjligt för kommuner att använda valfrihetssystem enlig LOV. Ett viktigt syfte med lagen är mångfald bland utförarna. 1 juni presenterade Socialstyrelsen en rapport där det framgår att i kommuner där valfrihetssystem har införts anger varannan att utförare med särskild inriktning är verksamma i kommunen. Vanligast är att utförare profilerar sig genom att erbjuda personal som talar finska eller andra inom- eller utomeuropeiska språk.

Från årsskiftet 2011 införs en bestämmelse i socialtjänstlagen om att socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund). I propositionen Värdigt liv i äldreomsorgen som antogs av Riksdagen för bara några dagar sedan framgår att lagändringen bland annat innebär att socialtjänsten ska visa lyhördhet inför varje persons unika förutsättningar och behov. Till individuellt anpassad omsorg kan höra att bland annat observera olika kulturella och etniska förhållanden vilket till exempel kan innebära att erbjuda omsorg på det språk som den äldre förstår eller är kopplat till den äldre personens identitet.

Det är min övertygelse att dessa och andra av de åtgärder som regeringen nyligen har genomfört väsentligt kommer att stärka de äldres möjligheter att få omsorg som är bättre anpassad efter deras individuella behov, vilket bland annat kan innebära bättre möjligheter att få omsorg på sitt eget språk.