Svar på fråga
2009/10:619 Rätten till heltid
Arbetsmarknadsminister
Sven Otto Littorin
Britta
Rådström har frågat mig vilka initiativ jag avser att vidta för att heltid ska
bli en rättighet för inte minst kvinnor inom detaljhandeln.
Britta
Rådström hänvisar till statistik från SCB beträffande deltidsanställda inom
detaljhandeln. Det kan konstateras att deltidsanställningar är betydligt
vanligare i vissa branscher än i andra.
Det är
oerhört centralt att alla har möjlighet att försörja sig på eget arbete. Det är
därför viktigt att deltidsanställda som vill arbeta mer ska ha möjlighet att
göra det.
Det
betänkande som lämnades av den av den förra regeringen tillsatta
Heltidsutredningen – Stärkt rätt till heltidsanställning (SOU
2005:105) – mötte omfattande remisskritik. Kritiken avsåg dels att den
föreslagna lagregleringen av en rätt till heltid var mycket komplicerad och
svårtillämpad, dels att en lagstiftning skulle kunna leda till ökad
arbetslöshet och en sämre fungerande arbetsmarknad.
Det
anfördes också principiella invändningar, även från fackligt håll. Det ansågs
att frågan i första hand bör hanteras av arbetsmarknadens parter i
kollektivavtal. Om parterna hanterar frågan i kollektivavtal kan nödvändiga
hänsyn tas och anpassningar göras beroende på verksamhetens art och
förutsättningar samt till olikheter i arbetstagarnas behov. Lagstiftaren ska
inte ge sig in och lagstifta om sådant som bättre löses i förhandlingar mellan
arbetsmarknadens parter. Det leder till att den svenska modellen undergrävs.
Det
staten ska göra är i stället att skapa förutsättningar för en väl fungerande
arbetsmarknad och en politik som leder till tillväxt och fler jobb. Vad som i
grunden krävs är hög efterfrågan på arbetskraft. Det är genom en politik som är
inriktad på att främja ökad sysselsättning och ökat företagande som fler kan
komma i arbete och bättre förutsättningar skapas för deltidsarbetslösa att gå
upp i arbetstid.
Enligt
den svenska modellen är det upp till arbetsmarknadens parter att hantera den
här typen av frågor. Jag kommer självfallet att följa utvecklingen.