Svar på fråga
2009/10:312 Styrkande av identitet för att få ut mediciner
Socialminister
Göran Hägglund
Ameer
Sachet har frågat mig om jag avser att ta något initiativ så att sjuka utan
ID-kort ändå kan få ut förskrivna läkemedel.
Det är
av stor vikt att läkemedel lämnas ut till rätt person. Därför hade
Apoteksmarknadsutredningen (S 2006:08) enligt sina direktiv (dir. 2006:136) i
uppdrag att analysera om det bör införas ett krav på någon form av
identifieringskontroll av och fullmakt för dem som hämtar ut förskrivna
läkemedel åt andra. Utredningen gjorde mot bakgrund av behovet av en flexibel
reglering den bedömningen att sådana bestämmelser inte borde införas.
Enligt
Läkemedelsverkets föreskrifter om förordnande och utlämnande av läkemedel och
teknisk sprit (LVFS 2009:13) ska apotekspersonalen vid utlämnande av läkemedel
se till att utlämnandet görs till rätt person. Vid utlämnande av så kallade
särskilda läkemedel, till exempel narkotiska preparat, mot recept ska
apotekspersonalen enligt föreskrifterna säkerställa patientens eller budets
identitet och bekräfta detta med signum på receptet. Om identitetskontroll inte
kan göras utgör det ett expeditionshinder.
Bakgrunden
till regleringen kring särskilda läkemedel är att det under början av 1990-talet
förekom ökande problem med receptförfalskningar. Läkemedelsverket införde då
begreppet särskilda läkemedel och en särskild receptblankett som ska användas
vid förskrivning av sådana läkemedel. Ett annat skäl till att kravet infördes
var, såvitt avser utlämnande av narkotiska läkemedel, att det mot bakgrund av
lagen (1992:860) om kontroll av narkotika finns särskild anledning att
kontrollera att narkotika inte lämnas ut till annan än den som har rätt att
inneha narkotika.
Det är
mycket angeläget att läkemedel lämnas ut till behörig person. Regeringen
behandlade därför i propositionen Omreglering av apoteksmarknaden (prop.
2008/09:145) frågan om det bör införas en identitetskontroll av personer som
hämtar ut läkemedel åt sig själva samt om fullmakt ska krävas då någon hämtar
ut läkemedel åt annan. I 22 § läkemedelslagen (1992:859) ställs krav på
den som lämnar ut läkemedel att särskilt iaktta kraven på sakkunnig och
omsorgsfull vård. Härav följer en skyldighet att säkerställa att läkemedlet
lämnas ut till en behörig person. Regeringen konstaterade att man vid
bedömningen måste ha i åtanke att det finns, inte sällan brådskande,
situationer då det är svårt att upprätthålla ett krav på fullmakt och
legitimation, bland annat unga personer och personer med uppehållstillstånd
framhölls. Krav på fullmakt eller legitimation skulle enligt regeringens
bedömning kunna medföra att det finns grupper som riskerar att inte få sina
läkemedel.
Regeringen
delade utredningens bedömning att det i lag är svårt att detaljreglera hur
apotek ska säkerställa behörigheten hos en person som vill hämta läkemedel. Att
införa mer detaljerade bestämmelser om hur behörigheten ska fastställas, till
exempel genom krav på legitimation eller fullmakt, skulle leda till en
oflexibel reglering som kan medföra problem i situationer då legitimation eller
fullmakt av någon anledning inte kan uppvisas. Enligt regeringens mening borde
sådana bestämmelser därför inte införas i lag.
Den
reglering som finns i dag innebär alltså en avvägning mellan behovet av att
säkerställa att läkemedel lämnas ut till en behörig person och flexibiliteten
vad gäller identifieringen. Jag bedömer därför att några åtgärder inte behöver
vidtas.